KungI. Maj:ts proposition med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder
1973 · 49 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 43 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:165, KungI. Maj:ts proposition med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts
proposition nr 165 år 1973 Prop.
1973:165
Nr 165
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder; given
den 12 oktober 1973.
Kungl.
Maj;t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande lill
riksdagen föredraganden hemställt.
CARL GUSTAF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen redovisas regeringens förslag till vissa ekonomisk-politiska
åtgärder. Dessa innefattar bl. a. selektiva sysselsättningsinsatser, betydande
insatser på det sociala området samt åtgärder för att begränsa inflationen.
Sammanlagt uppgår utgifterna härför till ca 2,5 miljarder kr., varav ca 1,5 mUjarder
kr. begärs som anslag på tilläggsstat I innevarande budgetår. Härutöver kommer
ökade utgifter på förslagsanslag.
1 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 165
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:165
Utdrag
av protokollet över flnansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.
Närvarande:
statsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa ekonomisk-politiska åtgärder
och anför.
Den
svenska ekonomin fortsätter att stadigt förbättras. Detta återspeglas i
sjunkande arbetslöshet, stigande sysselsättning, ökande industriinvesteringar
och stigande kapacitetsutnyttjande inom företagen. Utrikeshandelssituationen
är god. Den förda ekonomiska politiken har begränsat prisstegringarna så att
de f. n. är de lägsta bland OECD-länder-na. Några tecken på ekonomisk
överansträngning föreligger dock inte, utan utrymme för en ytterligare
expansion torde föreligga i första hand på den offentliga sektorns och den
privata konsumtionens områden.
Av vikt är att det
samhällsekonomiska utrymmet för fortsatt expansion utnyttjas på ett väl avvägt
sätt och används för att främja medborgarnas välfärd. I avstämningen av
långtidsutredningen, som behandlades i den reviderade finansplanen för 1973,
visades att det även långsiktigt sett finns fömtsättaingar att tUlgodose
angelägna konsumtionsbehov. Det aktuella ekonomiska läget medger att
ytterligare välfärdsskapande åtgärder på olika samhällsområden nu kan
genomföras. Regeringen föreslår alt en fortsalt utbyggnad av samhällets
åtgärder för all trygga medborgarnas utkomst sker genom en förstärkning av den
offentliga och privata konsumtionen, genom en ytterligare utbyggnad av den
selektiva sysselsättningspolitiken och genom en intensifiering av kampen mot inflationen.
Bland
de åtgärder regeringen föreslår för att främja medborgarnas
välfärd
kan nämnas;
En
stark satsning på kommunal service för äldre och handikappade Etl ökat stöd
till byggande och drift av daghem och större msatser för
kommunala familjedaghem
Särskilda
msatser för alt skapa en mera bamvänlig boendemiljö Särskilda insatser på
skolans område inriktade på att förbättta skolans
inre arbete
Höjning
av de allmänna barnbidragen och studiebidragen
Prop.
1973:165 3
Vidare
föreslås en fortsatt satsning på industriella och samhäUdiga basinvesteringar.
I
rådande ekonomiska läge är det en viktig uppgift för sysselsättningspolitiken
att underlätta anpassningen mellan de arbetssökande och de lediga platserna
samt att skapa arbetstillfällen för de grapper som även under högkonjunkturen
har särskilda problem på arbetsmarknaden.
Därför
föreslås en kraftig förstärkning av den aktiva sysselsättningspolitiken.
Förstärkningen får framför allt en inriktning på kvinnor och ungdomar, på
tjänstesektorn och byggsektorn.
Arbetsförmedlingarna
får ökade resurser. Erfarenhetema visar alt en utbyggd och mera aktiv
förmedling i delvis nya former kan vara ett verksamt medel för att ta ner
arbetslösheten. Detta gäller särskUt för kvinnor och ungdomar.
Beredskapsarbetena
utvidgas kraftigt och får en delvis vidgad form genom en starkare inriktning på
tjänstesektorn. Bl. a. får vårdpersonal tiUfälle tUl utbildning och därigenom
uppkomna vakanser fylls genom kommunala beredskapsarbeten.
Vidare
föreslås ökade byggnadsarbeten inom skolområdet och kulturområdet, ökade
väginvesteringar och en tidigardäggning av affärsverkens investeringar. Däratöver
tillkommer ökade statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk och till mUjövårdande
åtgärder inom industrin.
Det
är framför allt genom utbyggnaden av den offentiiga sektorn som en ökning av
antalet sysselsättningstillfällen äger ram. Det finns i vårt samhälle många
områden där en förbättring av samhällets service till människorna ger stora
välfärdsvinster. De nya grapper som kommer ut på arbetsmarknaden utgör dessutom
en tUlgång som genom den föreslagna utbyggnaden av den offentliga sektorn
mobiliseras för viktiga välfärdsförbättringar. Detta förutsätter emellertid i
sin tur en stark och slagkraftig industrisektor
Det
är vidare angeläget att bekämpa inflationen. Detta bör ske på ett sådant sätt
att inflationens verkningar för de stora löntagargrupperna och för särskilt
utsatta grapper mUdras samtidigt som ökad sysselsättning och ekonomiska
framsteg främjas. Den fortsatta kampen mot prisstegringar innefattar förutom
redan redovisat förslag alt slopa folkpensionsavgiften i syfte att skapa föratsättningar
för en lugnare avtalsrörelse prisstopp på trävaror i syfte att påverka
kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn, förslag om fortsatt prisstopp på
viktiga baslivsmedel samt förslag om åtgärder för att begränsa effektema av
hyreskostnadsstegringen för barnfamiljer med begränsade inkomster.
De
åtgärder som regeringen föreslär för att Bygga ut den sociala välfärden,
förbättra sysselsättningen och dämpa prisstegringarna har utformats med tanke
på att särskilt stödja följande grapper;
De
äldre och handikappade stöds genom förbättrade servicemöjligheter. Prisstoppet
på baslivsmedel är av stor betydelse för dessa grapper.
Prop. 1973:165 4
Stor
betydelse i detta sammanhang har givetvis även det särskUda stan-dardtillägg
för folkpensionärer som föreslagits utgå vid årsskiftet.
För
kvinnorna får insatsema stor betydelse. Utbyggnaden av barnomsorgen och
förstärkningen av arbetsförmedlingen är åtgärder ägnade att stärka kvinnornas
ställning på arbetsmarknaden. Genom den föreslagna inriktningen av den
offentliga sektorns utbyggnad ökar antalet arbetstillfällen i områden av särskUt
intresse för kvinnornas efterfrågan på sysselsättning.
De
höjda barnbidragen och bostadstilläggen, prisstoppet på viktiga livsmedel, insatsema
för en bättre skolmiljö och boendemUjö, utbyggnaden av barnomsorgen fär
överhuvud laget ses som en strävan att skapa ett barnvänligare samhälle.
Som
en allmän bakgrund till de föreslagna åtgärdema vill jag först redogöra för den
ekonomiska utvecklingen under 1973 och de bedömningar som nu kan göras för
utvecklingen under 1974.
Den
prognos som redovisades i den reviderade finansplanen om en starkare ekonomisk
tillväxt inom OECD-länderna under 1973 har i allt väsentligt bekräftats av den
hittillsvarande utvecklingen. Sålunda har utvecklingen i Förenta staterna
kommit att ligga i linje med den kraftiga expansion som föratsattes.
Betalningsbalansen, som utgjort ett centralt problem i den amerikanska
ekonomin, har under inverkan av bl. a. de inträffade växelkursförändringarna
kommit att avsevärt förbättras.
Inom
Västeuropa har den väntade ökningen i den ekonomiska aktiviteten förverkligats
eller t. o. m. i vissa fall blivit kraftigare än vad som föratsågs i våras.
Detta senare gäller exempelvis Storbritannien som nu beräknas få en tillväxt
under 1973 på ca 6 %. De successiva nedskrivningarna av pundvärdet synes ha
bidragit till en snabb uppgång i exportvolymen som dock inte varit tUlräcklig
för att kompensera de snabbt stigande importkostnaderna. Den tidigare, kraftiga
expansionen av konsumtionen avlöses nu alltmer av uppgången inom exporten och
även av en kraftig ökning av näringslivets investeringar.
Även
i Västtyskland pekar utvecklingen på att tUlväxten blir något snabbare än vad
som tidigare föratsetts. Ett minskat hushållssparande har bidragit tUl att
driva upp den privata konsumtionen samtidigt som investeringarna expanderat
kraftigt. Trots de successiva valutakursjusteringarna, som sedan 1969 medfört
en effektiv uppvärdering av D-marken med nära 30 % gentemot andra valutor, har
exportens volym fortsatt att stiga i snabb takt. Växelkursförändringarna har
sålunda hittUls inte medfört någon begränsning i de västtyska överskotten i utrUeshan-deln.
För
de övriga länderna i Västeuropa gäUer i stort sett fortfarande den utvecklingsbUd
som presenterades i den reviderade finansplanen med tämligen likartade
ökningstal för produktionen på 46 % under 1973.
Prop. 1973:165 5
Utvecklingen
på prissidan synes däremot ha skärpts ytterligare i förhållande tUl den som
väntades i våras. Prisstegringarna har över lag blivit betydande. I
Storbritannien ligger uppgången i konsumentprisindex under den senaste 12-månadersperioden
på nära 9 %. I såväl Frankrike som Västtyskland ligger prisstegringarna på över
7 %. T. o. m. i Förenta staterna, som tidigare bedömdes få en i förhållande tUl
Västeuropa relativt lugn prisutveckling, har konsumentpriserna stigit med ca 7
1/2 %. Under den allra senaste tiden har prisstegringarna i dessa länder varit
ännu kraftigare än vad som framgår av dessa tal.
Den
internationella råvaraprisnivän har stigit utomordentiigt snabbt under det
senaste året. Rävaruprisindex ligger nu inemot 40 % över nivån för ett år
sedan. Flera omständigheter tyder emellertid på en lugnare utveckling framöver.
För vissa varor synes t. o. m. stegringarna ha avstannat, men genomslagen på
konsumentpriserna av de tidigare uppgångarna har ännu inte skett fuUt ut, varför
man även fortsättningsvis får räkna med fortsatta, internationella
konsumentprisstegringar.
För
att bekämpa inflationsutvecklingen har en rad länder tUlgripit långtgående
ekonomisk-politiska åtgärder. Den amerikanska regeringen återinförde i somras
ett temporärt prisstopp på konsumtionsvaror kompletterat med exportkontrollerande
och produktionsstimulerande åtgärder för att förekomma riskerna för ett otUlräckligt
utbud av de berörda varorna. Samtidigt har kreditpolitiken skärpts och
räntenivån drivits upp.
Även
i Västeuropa har flertalet länder börjat föra en alltmer restriktiv politik.
Penning- och kreditpolitiken har skärpts. De offentiiga utgiftsstegringarna
har begränsats samtidigt med att olika skattepolitiska åtgärder har vidtagits.
Vidare har en rad länder till följd av bl. a. kortsiktiga variationer i valutasttömmarna
tvingats till utomordentiigt kraftiga räntehöjningar. I Frankrike uppgår nu
det officiella diskontot tUl 11 % och i Storbritannien den lägsta utiåningsräntan
till 11 1/2 %.
Enligt
vad som nu kan bedömas kommer denna restriktiva politik att endast i begränsad
omfattning dämpa expansionen under 1973. Däremot har man anledning förmoda alt
skärpningen i politiken kommer att bidra tUl en dämpning av tillväxttakten
under 1974. I samma riktning verkar även det förhållandet att
kapacitetsreserverna i allt större utsträckning tagits i anspråk. Man kan nu
räkna med att länderna i Västeuropa kommer att öka sitt samlade
produktionsresultat med ca 6 % under 1973. För 1974 kan man räkna med en
tillväxt som ligger ca 1 å 2 % lägre.
För
Sveriges vidkommande har den höga ekonomiska aktiviteten i omvärlden under 1973
medfört en fortsatt mycket expansiv exportutveckling. Det finns nu anledning
att räkna med en så kraftig uppgång som 17 % i volym räknat. Samtidigt har
importen inte utvecklats i fullt den takt som förväntades i våras. Ökningen kan
nu beräknas till ca 9 %. Prisutvecklingen för importen har visserligen blivit
något snabbare än i den tidigare bedömningen men sett från betalnings-
Prop. 1973:165 6
balanssynpunkt
motvägs detta av såväl den kraftiga ökningen i exportvolymen som av kraftiga
prisstegringar på vissa delar av denna. Bytesbalansens överskott kan nu beräknas
bli väsentligt högre än vad som tidigare bedömdes som sannolikt.
Utvecklingen
på utrikeshandelns område har medfört att förväntningarna om en expansiv
industrikonjunktur under 1973 kommit att infrias. Det första halvårets utvecklUig
ligger nära prognoserna och den senast utförda konjunkturbarometern antyder en
fortsatt expansion för återstoden av året. Vad som nu är känt om industriinveste-ringama
har inte heller givit anledning till någon revision av den i våras gjorda
bedömningen om en kraftig uppgång på detta område. Beträffande
lagerinvesteringarna har dock den förutsedda uppgången ännu inte kommit till
stånd i någon påtaglig utsträckning.
För
de kommunala investeringarna får man sannolikt räkna med att utvecklingen blir
svagare än vad som beräknades i våras. Dessa kan nu antagas minska med ca 68 %
i jämförelse med 1972. Enligt vad som nu kan bedömas kommer även
bostadsbyggandet att bli något lägre än vad som beräknades tidigare i år.
Det
är emeUertid i första hand i fråga om den privata konsumtionen som man nu synes
ha anledning att göra en något annan bedömning än i våras. I den reviderade
finansplanen beräknades att dessa utgifter tUl följd av en relativt kraftig
uppgång i hushållens reala disponibla inkomster skulle komma att stiga med 4
1/2 % meUan 1972 och 1973. Den hittills observerade utvecklingen under 1973
pekar emellertid mot att ökningen av den privata konsumtionen kommer att stanna
vid ca 2 1/2 %. Samtidigt har emellertid inget framkommit som skulle motivera
någon förändrad bedömning av de reala disponibla inkomstemas utveckling, vilket
således skulle innebära att en ny, kraftig och oväntad ökning av hushållssektoms
sparande skulle inträffa under 1973.
Den
föregående uppgången i sparkvoten inträffade under 1971 och var då i stort sett
oföratsedd. Under 1972 skedde en viss mindre nedgång i hushållens sparande.
För 1973 föratsattes ett i stort sett oförändrat sparande vilket innebar att ökningama
i hushållens inkomster skulle komina att utnyttjas för i stort sett motsvarande
ökningar i den privata konsumtionen. Detta förefaller således i endast
begränsad omfattning bli fallet. Dessa svårföratsägbara kastningar i
hushållens konsumtionsbeteende får genom den privata konsumtionens tyngd betydande
återverkningar på den totala efterfrågans utveckling. Detta har medfört att den
ekonomiska politiken under senare år ställts inför svårare problem än
tidigare. Detta förhåUande understryker att denna politik även fortsättningsvis
måste ges en inriktning mot en flexibUitet i handlandet och en hög beredskap
gentemot oförutsedda händelser.
Sammantaget
innebär den bUd som nu avtecknar sig för 1973 en något lägre uppgång i den
totala efterfrågan än vad som förutsågs i den
Prop. 1973:165 7
reviderade
finansplanen bruttonationalproduktens ökningstakt kan nu uppskattas tUl ca. A
% samtidigt som efterfrågans sammansättning blivit annorlunda med en
kraftigare uppgång i exporten och en långsammare ökning i den inhemska
efterfrågan.
Underlaget
för en säkrare bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1974
är ännu ofullständigt. Jag vill dock beröra vissa tendenser som nu kan skönjas.
Mot bakgrund av den intemationeUa
utvecklingen kan man förvänta att exportens ökningstakt under 1974 blir lägre
än den ovanligt stora uppgång som kunnat noteras hittills i år. Man torde dock
kunna räkna med att ökningstakten även under nästa år blir betydande och att exporten
kommer att utgöra ett av de mest expansiva efterfrägeområdena inom den svenska
ekonomin. Samtidigt kommer sannolikt importen att skjuta fart till följd av en
trolig lageruppbyggnad och en högre konsumtion. Enligt vad som nu kan bedömas
framstår emellertid en viss förbättring i bytesförhållandet som sannolik,
vilket sammantaget skulle leda till att överskottet i bytesbalansen endast
skulle undergå en smärre nedgång i förhållande till 1973 års mycket höga nivå.
Eftersom priserna på en rad viktiga export- och importvaror ännu inte
fastställts är det dock för tidigt att med någon större grad av bestämdhet
uttala sig om denna utveckling.
Inom
investeringsområdet förefaller det troligt att de privata investeringarna
och då i synnerhet industriinvesteringarna under 1974 kommer att uppvisa
samma eller möjligen något högre öknmgstakt. En ganska betydande
lageruppbyggnad förutses även komma att ske. Under inflytande av den kraftiga exportkonjunkturen
1973 förefaller nämligen lagren ha sjunkit till en mycket låg nivå med ett
därav förorsakat behov av en påfyllnad under 1974.
Den
privata konsumtionens utveckling under 1974 kommer att bestämmas av
förhållanden som nu är svåra alt bedöma. Dels kommer lönerörelsen att ha en
stor betydelse för utvecklingen av hushållens disponibla inkomster, dels leder
den ökade osäkerheten om hushållens sparbeteende till en motsvarande osäkerhet
i fråga om konsumtions-utvecklingen. En fortsatt ökning av sparbenägenheten
framstår inte, som man nu kan bedöma, som särskilt sannolik. Om ett sådant antagande
skulle vara riktigt så bör den privata konsumtionens ökningstakt 1974 kunna
komma att ansluta sig till ett mera normalt utvecklingsmönster.
Även
utvecklingen på byggsidan under 1974 är på nuvarande stadium svår alt
överblicka. Den kommunala budgetberedningen är exempelvis ännu inte avslutad.
Mycket talar dock för en fortsalt svag utveckling för de kommunala
investeringarna. Bostadsbyggandet kommer enligt vad som nu kan bedömas att
fortsätta att ligga på en i förhällande till tidigare låg nivå.
Prop. 1973:165 8
Sammantaget
skulle dessa olika utvecklingstendenser innebära att den svenska ekonomin kan
förväntas växa med 4 å 5 % mellan 1973 och 1974. BUden synes dock även
fortsättningsvis vara splittrad med fortsatt kraftiga uppgångar på exportens
och näringslivsinvesteringarnas områden och med en svag eller t. o. m. i vissa
fall ytterligare vikande utvecklingstendens på byggområdet.
Den
ökade industriella aktiviteten under 1973 har om än med en viss eftersläpning
lett till en ökad efterfrågan på särskUt yrkesut-bildad arbetskraft inom
industrisektorn. Antalet lediga platser inom industrin låg sålunda 50 % högre i
september 1973 än under motsvarande tid året innan. Arbetslösheten bland
industriarbetare har minskat. Arbetslösheten i industrikassoma låg i september
1973 ca 15 % lägre än vid motsvarande tid förra året. Den förbättring som skett
beror i första hand på utvecklingen inom verkstadsindustrin.
Trots
de problem av såväl aktuell som mer långsiktig natur som byggnadsindustrin nu
står inför har läget på byggarbetsmarknaden utvecklats i gynnsam riktning.
Antalet lediga platser har under 1973 legat högre än under de bägge föregående
åren samtidigt som antalet arbetslösa byggnadsarbetare varit lägre.
Fortfarande är emellertid antalet arbetslösa byggnadsarbetare väsentiigt större
än antalet lediga platser inom näringen och den relativa arbetslösheten ligger
högre än inom andra näringsgrenar. Att en förbättring ändå kunnat uppnås torde
i stor utsträckning bero på att byggnadsarbetarkåren kunnat krympa så snabbt.
Under första halvåret i år minskade det totala arbetskraftsut-budet i branschen
med 5,5 % i förhållande till förra året.
När
det däremot gäller utvecklingen inom tjänstemannakassorna har en viss
ytterligare ökning av arbetslösheten inträffat. Konjunkturbaro-metrarna visar
dessutom att det praktiskt taget inte finns några företag som redovisar brist
på tjänstemannapersonal.
Utvecklingen
av arbetslösheten bland de oförsäkrade innebär en viss nedgång under loppet av
1973 i jämförelse med 1972. Minskningen är påtaglig för de oförsäkrade männen.
Däremot har antalet oförsäkrade kvinnor som anmält sig som sökande vid arbetsförmedlmgarna
ökat i förhällande till förra året vilket i allt väsentligt torde återspegla
den mer aktiva attityd i arbetssökandet som många kvinnor visat. Detta har
också lett till att skillnaden mellan de arbetslöshetstal som redovisas i
arbetskraftsundersökningarna resp. förmedlingsstatistiken minskat under senare
tid. Den vid förmedlingarna registrerade arbetslösheten torde dessutom ha
påverkats av de olika insatser som gjorts från förmedlingarnas sida att
effektivisera verksamheten och nå ut tiU de arbetssökande och av samhällets
lokaliseringspolitiska insatser.
Den
mer expansiva fas som i första hand industrin f. n. befinner sig i kommer även
i fortsättningen att leda till en ökad arbetskraftsefter-
Prop.
1973:165 9
frågan
och därigenom ytterligare förbättra sysselsättnings- och arbetslöshetssituationen
inom denna sektor. Den bedömning som kan göras av utvecklingen inom
byggnadsbranschen går däremot i motsatt riktning. Sammantaget kan man räkna
med en bortsett från säsongmässiga variationer fortgående minskning av
arbetslösheten.
Vid utformningen av
sysselsättningspolitiken är det viktigt att beakta att en allt större del av de
vid arbetsförmedlingen anmälda arbetssökande utgörs av personer för vilka särskUda
samhällsinsatser är nödvändiga för alt de skall kunna beredas sysselsättning
eller av personer som StäUer särskilda villkor beträffande arbetstidens längd,
förläggning, arbetets art och arbetsplatsens belägenhet. Vidare måste man
beakta de speciella insatser som behövs för att på olika sätt främja de handikappades
inlemmande i det normala yrkeslivet. Sådana insatser ger allt bättre resultat i
takt med det ökande nyrekryteringsbehovet inom näringslivet.
Den bild som nu kan
tecknas av den ekonomiska utvecklingen under det framförliggande året tyder
sålunda på en gynnsam konjunkturat-veckling med en god ekonomisk tillväxt, en
förbättrad sysselsättnings-situation och en tillfredsställande utrikesbalans.
Bilden är emellertid inte entydig; det finns också spänningar och
osäkerhetsmoment i ekonomin. Centrala uppgifter för den ekonomiska politiken
måste vara att söka motverka de balansrubbande inslagen i utvecklingen och att
sålunda bekämpa inflationen och med en selektiv sysselsättningspolitik stödja
anpassningen av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden liksom att skapa förbättrade
sysselsättningsmöjligheter på områden med svag efterfrågan. Det är vidare en
central uppgift att säkerställa en över tiden jämnare konsumtionsutveckling och
ge den en välfärdspolitisk inriktning. I detta inryms såväl en ökad satsning på
angelägna samhälleliga områden som en förstärkning av konsumtionsmöjligheterna
hos särskilda grupper i samhället. Liksom hittills är det vidare angeläget att
stödja den industriella expansionen.
Som jag inledningsvis
erinrade om har regeringen redan vidtagit åtgärder eller lagt förslag i syfte
att dämpa pris- och koslnadsstegringen. Sålunda har regeringen lagt förslag om
att folkpensionsavgiften skall slopas för att skapa förutsättningar för en
lugnare avtalsrörelse. Vidare har regeringen beslutat om prisstopp på trävaror
i syfte att begränsa kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn. Även om det
varit möjligt att begränsa prisstegringarna i vårt land mera än i kanske något
annat jämförbart land inger ändå den fortsatta utvecklingen oro.
För
att hålla igen prisstegringstendenserna på viktiga områden föreslår nu
regeringen ett fortsatt prisstopp på viktiga baslivsmedel och trävaror samt
åtgärder för att begränsa effektema av hyreskostnadsstegringen för
barnfamiljer med begränsade inkomster. Det sista torde
Prop.
1973:165 10
lämpligast
ske genom alt övre gränsen för det hyresanknutna, statskommunala
bostadstillägget höjs med 100 kr. Merkostnaden, som uppgår tUl 60 mUj. kr. per
år, föreslås helt bestridas av statsmedel.
I
syfte att nå en bättre anpassning mellan utbudet och efterfrågan på arbetskraft
föreslås en tillfällig insats för att söka nya vägar för förmedlingsarbetet.
Insatsen föreslås omfatta 200 personer med särskUd arbetsmarknadserfarenhet.
De
problem på byggnadsuivesteringarnas område för 1974 som jag tidigare berört
påkallar särskilda åtgärder. Jag vill här erinra om att regeringen redan under
sommaren 1973 fattat beslut om att tidigare-lägga statiigt byggande av en
omfattning av omkring 200 mUj. kr. I syfte att åstadkomma en fortsatt stimulans
av byggarbetsmarknaden och att skapa föratsättningar för ökade kommunala
investeringar föreslås nu att de särskilda bidragen till kommunala
avloppsreningsverk höjs tUlfälligt. Medelsökningen härför uppgår till 100
milj. kr. I samma syfte framläggs förslag om en höjning av skolbyggnadsramen
med 100 milj. kr. och ett utökat vägbyggande och vägunderhåll om 200 milj. kr.
Vidare lidigardäggs ytterligare investeringsprojekt inom de statliga affärsverken
om sammanlagt ca 120 milj. kr.
Regeringen föreslår en
ökning av anslagen till beredskapsarbeten med 750 mUj. kr. Till viss del avses
dessa användas för att stimulera byggnads- och anläggningsinvesleringarna inte
minst inom den kommunala sektorn. Denna ökning av beredskapsarbeten får
emellertid främst ses mot bakgrund av behovet av särskilda insatser från
samhällets sida för att lösa särskUda sysselsättningsproblem.
Sådana insatser blir
alltmer aktuella inom sådana områden som samhällsservice och förvaltning,
vårdutbildning, natur- och kulturminnesvård. Genom denna utvidgning av området
för beredskapsarbetena kan man nå grupper av arbetssökande som tidigare inte
omfattats av denna typ av samhällsinsatser. Detta gäller i första hand kvinnor
och ungdomar. En ökad satsning på arkivarbetena är också ett led i arbetet pä
att erbjuda särskilda sysselsättningsmöjligheter även för personer som tidigare
sysslat med mer tjänsteinriktat arbete. Det särskilda utbUdnings-stödet för i
första hand kvinnor och ungdom, den s. k. 5-kronan, föreslås bli förlängt att
utgå under hela år 1974.
Från
flera synpunkter spelar barnslugeverksamheten en central roll. En expansion av
denna verksamhet innebär dels en temporär effekt på byggarbetsmarknaden, dels
permanenta sysselsättningstillfällen för daghemspersonalen. Av än större
betydelse är dock att en sådan utbyggnad skapar ökade möjligheter för
småbarnsföräldrar att förena förvärvsarbete med en trygg omvårdnad av barnen.
Under den senaste liden har man kunnat konstatera en minskning i
utbyggnadstakten på detta område. Mot denna bakgrund är det väsentiigt att
kommunerna kan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:165 1]
stimuleras
till en fortsatt hög utbyggnadstakt och därför föreslås alt anordningsbidraget
för daghem fr. o. m. den 15 oktober 1973 till utgången av år 1974 fördubblas
från 6 000 tUl 12 000 kr. per plats och att driftbidraget fr. o. m. 1 juli
1974 höjs från 5 000 kr. till 6 500 kr. Ett viktigt komplement till
barnstugorna utgör familjedaghemmen. Även här föreslås ökade statsbidrag.
De nyssnämnda åtgärderna
är ett uttryck för regeringens strävan att kombinera de
sysselsättningspolitiska åtgärderna med utbyggandet av viktiga
samhällsfunktioner. Den största insatsen i detta syfte föreslås ske bettäffande
den sociala hemhjälpen genom en höjning av statsbidraget under 1974 från 35 %
till 50 %. Genom förslaget skapas väsentiigt förbättrade vård- och
servicemöjligheter för äldre och handikappade. Sammantaget representerar de föreslagna
åtgärderna inom den kommunala servicesektorn ökade statsutgifter på inemot en
halv miljard kr. Samtidigt som förslagen medger en väsentiigt ökad trygghet för
barn, äldre och handikappade genom förbättrad social service skapas ca 10 000 nya
arbetstillfällen inom detta område. Jag utgår självfallet ifrån att kommunerna
känner sitt ansvar och utnyttjar de förhöjda statsbidragen till att bygga ut
verksamheterna på de angivna områdena, så att de eftersträvade effekterna fullt
ut kan uppnås. Genom det betydande finansiella stöd som kommunerna erhåller för
denna utbyggnad, kan denna ske ulan att den kommunala ekonomin utsätts för
någon ytterligare påfrestning.
Ett uttalat välfärdspolitiskt
syfte har även de förslag som läggs fram för att skapa ett barnvänligare
samhälle på boendemiljöns och skolans område. Det förra förslaget syftar tUl
att göra befintliga bostads- och fritidsområden barnvänliga och stimulerande
för ungdomsaktiviteter, och det senare förslaget tUl att förbättra skolmiljön
för såväl de anstäUda som eleverna. De nya åtgärder som föreslås på dessa
områden omfattar ett sammanlagt belopp om 60 milj. kr.
Det är av vikt att den
konsumtionsstimulans som i nuvarande läge är möjlig, inriktas på de grupper för
vilka särskUda behov föreligger. Ett steg i denna riktning togs med förslaget
om ett extra pensionstUlägg till folkpensionärerna för 1974, i avvaktan på ett
kommande utredningsförslag om förstärkning av standardgarantin för
folkpensionärerna. För att möjliggöra en förstärkning även för barnfamiljerna,
föreslår regeringen en höjning av de allmänna barnbidragen från 1 320 kr. till
1 500 kr. per barn och år för en kostnad av 325 milj. kr. En motsvarande
höjning föreslås även ske av studiebidragen.
Jag vill i detta sammanhang
erinra om det förslag som regeringen lagt fram om slopande av
folkpensionsavgiften. Detta syftar till att ge lönlagarna en påtaglig
standardförbättring och får också till följd en lindring av marginaleffekten
för 1974. Det är angeläget att även för
Prop.1973:165 12
följande
år kunna åstadkomma liknande effekter. Regeringen har därför gett 1972 års
skatteutredning tilläggsdirektiv om att snabbt utarbeta förslag som kan läggas
till grund för ett beslut av 1974 års riksdag.
Frågan om
boendekostnaderna har på senare tid blivit alltmer uppmärksammad. I det
föregående har jag redovisat förslaget alt genom ändringar i reglerna för
bostadstilläggen dämpa effekterna av boendekostnadernas stegring för barnfamUjer
med begränsade inkomster. Mera omfattande åtgärder beträffande
boendekostnaderna förutsätter ingripande reformer av nuvarande regelsystem.
Detta utreds f. n. av utredningen rörande bostadsfinansieringen, boendeutredningen
och bostadsskatlekommittén. Utredningarnas förslag bör lämpligen prövas i ett
sammanhang. Det är därför regeringens avsikt att uppdra åt de tre utredningarna
att så snabbi som möjligt redovisa sina förslag tUl reformer på
bostadspolitikens område för att möjliggöra en övergripande och samlad lösning.
En ökning av näringslivets
investeringar har under flera år varit ett av målen för den ekonomiska
politiken. Med den utveckling av investeringarna som det finns anledning räkna
med under 1974 finns inte behov av samma starka stimulans som satts in under
vintern 1972/73, men ett fortsatt utnyttjande av investeringsfondema för
byggande fram till och med vinterhalvåret 1974/75 framstår dock redan nu som motiverat
med hänsyn till den utveckling som kan föratses inom byggnadsverksamheten.
Inom stödområdet kommer liksom hittills fonderna att få tas i anspråk även för
maskininvesteringar. För att särskilt stödja de små företagen föreslås även en
extra förstärkning med 20 milj. kr. till statens hantverks- och industrUånefond.
Mot bakgrund av rådande
strukturproblem inom industrin, som ofta ger upphov till regionala skillnader i
sysselsättning och inkomstbildning framstår det som angelägel alt äldre
industrianläggningar får möjlighet att med bibehållen konkurrenskraft fortsätta
driften även om ökade miljövårdskrav måste ställas. Ytterligare möjligheter för
industrin att med höjda bidrag åstadkomma en förbättrad miljö kommer därför att
föreslås. Anslagsökningen härför uppgår till 70 milj. kr.
Sammantaget
innebär de här framlagda förslagen och åtgärderna en helårskostnad om ca 2,5
miljarder kr. Av detta belopp begärs ca 1,5 miljarder kr. på tilläggsstat I.
Ytterligare ett belopp om ca 0,3 mUjarder kr. kommer att belasta budgetåret
1973/74 i form av anslagsöverskri-danden.
I
följande sammanställning redovisas budgeteffekterna av de olika förslagen
(avrundat, mUj. kr.).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ändamål
Total- Anslag på
tilläggs
kostnad stat I eller beräknad
för merbelastning budget-
helt är året 1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna barnbidrag, studiebidrag
Bostadstillägg för barnfamiljer
Barnstugor
och kommunala familjedaghem
Särskilda åtgärder för en barnvänlig
boendemiljö
Särskilda åtgärder på skolområdet
Social
hemhjälp
Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets
område
Väginvesteringar
Vissa aifärsverksinvesteringar
m. m.
Byggnadsarbeten
inom skolväsendet
Byggnadsarbeten
inom kulturområdet
Sysselsättningsskapande
ätgäder genom
arbetsmarknadsverket
Kommunala
avloppsreningsverk
Miljövårdande åtgärder inom industrin
Statens
hantverks- och industrilånefond
Summa
350
175
60
30
245
60
30
30
30
15
240
120
ca 150'
ca 150
200
200
120
110
35
15
10
10
805
775
100
50
70
70
20
20
1830
2 465
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Avser beräknad tilUcommande budgeteffekt av prisstoppet
under första halvåret 1974. Helårskostnaden för den ökade subventionen kan
beräknas till ca 300 milj. kr.
De framställningar till riksdagen som Kungl. Maj:t
beslutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över social-,
kommunikations-, utbildnings-, jordbruks-, handels- och inrikesärenden. Utdrag
av dessa protokoll bör bUäggas denna proposition som bilagor 1ö. En sammanställning
över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 7.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t
1.
föreslår
riksdagen att godkänna inriktningen och utformningen av de ekonomisk-politiska
åtgärder som jag förordat i det föregående,
2.
i en gemensam
proposition förelägger riksdagen de förslag som framgår av nämnda utdrag av
statsrådsprotokollet.
Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:l Konungen att tiU
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet: BrUta Gyllensten
Prop.
1973:165 15
Bilaga
1
SOCIALDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.
Närvarande:
statsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, och statsrådet Odhnoff anmäler de
ärenden under socialdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter
på tiUäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 avseende vissa
ekonomisk-politiska åtgärder. Departementschefen anmäler därvid frågan under
punkten 3 samt statsrådet Odhnoff frågorna under punktema 12 och 47.
Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
FEMTE
HUVUDTITELN
C.
Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
[1]
C 1. Allmänna barnbidrag. Under denna anslagsrabrik har för innevarande
budgetår anvisats ett förslagsanslag av 2 395 milj. kr. Allmänna bambidrag
utgår för barn under 16 års ålder med 1 320 kr. per år.
Med
hänvisning tiU vad chefen för fuiansdepartementet i det föregående anfört
föreslår jag att de allmänna barnbidragen fr. o. m. den 1 januari 1974 höjs
från 1 320 kr. tUl 1 500 kr. per bam och år. Kostnadema för denna förstärkning
av stödet tUl barnfamiljernas konsumtion uppgår tUl 325 milj. kr. för helt år.
Anslagsbehovet för innevarande budgetår ökar med i runt tal 160 mUj. kr.
Förslag tiU ändring i lagen om aU-mäima bambidrag torde få bifogas statsrådsprotokoUet
i detta ärende som bilaga A.
Prop.
1973:165 16
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1.
antaga inom socialdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna
barnbidrag,
2.
tUl Allmänna barnbidrag på tUläggsstat
I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 160 000
000 kr.
[2]
C 3. Bostadstillägg m. m. Under denna anslagsrabrik har för innevarande
budgetår anvisats ett förslagsanslag av 965 milj. kr. Från anslaget bekostas
dels statliga bostadstUlägg för barnfamiljer och dels statsbidrag till
statskommunala bostadstUlägg tiU barnfamiljer och familjer utan bam.
Enligt
beslutade regler för 1974 utgår statskommunala bostadstUlägg tiU bamfamiljer
med 80 % av bostadskostnad som Ugger inom följande gränser.
Ensamstående
med
ett eller två bam 300550 kr./månad
med tre eller fyra bam 300700 kr./månad
med fem eUer flera bam 300825
kr./månad
Makar
med
ett eller två barn 400650 kr./månad
med
tre eller fyra barn 400800 kr./månad
med
fem eller flera bam 400925 kr./månad
Bostadstillägget
är inkomstprövat. Statsbidrag för 1974 utgår med två tredjedelar av kommunernas
kostnader för tUläggen.
Bostadsstyrelsen
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 tagit upp frågan om en
höjning av de övre hyresgränsema för bostads-tUläggen.
För
att lindra effektema för lägre inkomsttagare av stigande bo-stadskostaader
föreslår jag att statsbidragsreglema för hyresgränsema för bostadstilläggen
ändras på så sätt att samtliga övre hyresgränser för bostadsstUlägg tiU
barnfamiljer höjs med 100 kr. För att ge kommunerna möjlighet att tiUämpa de
nya hyresgränsema redan för 1974 bör ändringen av statsbidragsreglerna
genomföras fr. o. m. den 1 januari 1974.
Kostnadema
för denna anpassning av bidragsreglerna tUl hyresutvecklingen beräknar jag
till ca 60 mUj. kr. för helt år. Denna kostaad bör i sin helhet faUa på staten.
För att nå detta resultat bör statsbidragsandelen för de statskommunala bostadstUläggen
fastställas tiU 70 % fr. o. m. år 1974 mot tidigare beslutade två tredjedelar.
Prop. 1973:165 17
Anslagsbehovet
för bostadstilläggen under innevarande budgetår beräknas öka med ca 30 mUj.
kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
godkänna de av mig förordade
ändringarna i grandema för bostadstillägg att gälla fr. o. m. den 1 januari
1974,
2.
tiU Bostadstillägg m. m. på tUläggsstat
I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
000 kr.
D.
Sociala serviceåtgärder
[3]
D 1. Bidrag till social hemhjälp. Under denna anslagsrabrik har för innevarande
budgetår anvisats ett förslagsanslag av 275 mUj. kr. Statsbidrag utgår enUgt gäUande
bestämmelser med 35 % av kommuns net-tokostaader för hemsamariter och annan
personal inom den sociala hemhjälpen.
Verksamheten
med social hemhjälp utgör ett viktigt inslag i samhällets sociala service och
är av särskild betydelse för åldringar och handikappade. För att underlätta
för kommunerna att utvidga denna verksamhet och samtidigt stärka
sysselsättningen bör statsbidraget tiU social hemhjälp höjas från 35 % tiU 50
% av statsbidragsgUla kostnader under kalenderåret 1974. Jag föratsätter att
kommunerna helt skaU använda de utökade resurserna tiU nyanställning av
personal eller tiU utökad arbetstid för befintUg personal. Bidragshöjningen
beräknas i så fall tillföra kommunema ca 240 milj. kr. i ökat statsbidrag.
Bidragshöjningen kan beräknas ge utrymme för nyanställning motsvarande ca 7
000 heltidsarbetande.
Enligt
gällande bidragsregler utbetalas statsbidraget för kalenderår i efterskott.
Detta medför att det höjda statsbidraget för år 1974 inte skulle komma att
utbetalas förrän under första halvåret 1975. För att underlätta att
nyanställningarna kan komma tUl stånd under år 1974 bör en förskottsutbetalning
ske under våren 1974 i samband med ordinarie utbetalning av det statsbidrag
som avser verksamheten under kalenderåret 1973. Detta förskott bör schematiskt
beräknas tiU 15 % av kommunens totala statsbidragsberättigade kostaader för
social hemhjälp under år 1973. Statens kostaader härför kan beräknas till 120 mUj.
kr. för innevarande budgetår.
Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
godkänna de av mig förordade
grunderna för bidrag till social hemhjälp för år 1974,
2.
tUl Bidrag till social hemhjälp
på tUläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 120000000 kr.
2 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 165
Prop. 1973:165 18
[4]
D 2. Bidrag till anordnande av barnstugor. Under denna anslagsrubrik har för
innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 70 milj. kr. TiU
anordnande av barnstagor utgår statsbidrag med högst 6 000 kr. per plats för
nybyggnad, om- eUer tUlbyggnad eller inköp av byggnad för bamstuga avseende
daghem eller fritidshem.
Medelsbehovet
för innevarande budgetår har beräknats med utgångspunkt i att sammanlagt ca 25
000 nya platser i daghem och fritidshem skulle påbörjas under budgetåren
1972/73 och 1973/74. En enkät till kommunema i augustiseptember 1973 visar
emellertid att kommunernas nu föreliggande planer omfattar en avsevärt lägre
utbyggnad.
Jag
anser det vara väsentiigt att utbyggnaden av barnstugeverksamheten bibehålls
på en hög nivå. Bamstugebyggandet har också betydelse från syssdsättaingssynpunkt.
Av dessa skäl föreslår jag en temporär fördubbling av anordningsbidragen.
Anordningsbidrag tUl daghem och fritidshem bör således utgå med 12 000 kr. per
plats för sådana platser som påbörjas under tiden den 15 oktober 1973den 31 december
1974 och blir färdigställda senast under våren 1975. Jag räknar med att den
föreslagna fördubblingen av anordningsbidragen leder till att ca 15 000 nya
barnstugeplatser påbörjas under nämnda period. De ökade kostnadema för
statsbidraget kan beräknas tUl ca 90 milj. kr. Den temporära höjningen av
anordningsbidraget medför ett ökat anslagsbehov under innevarande budgetår som
med hänsyn tUl befintlig reservation kan beräknas uppgå tUl ca 30 mUj. kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1.
godkänna de av mig förordade grandema
för bidrag till anordnande av barnstugor för tiden den 15 oktober 1973den 31
december 1974,
2.
till Bidrag till anordnande av
barnstugor på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett
reservationsanslag av 30 000 000 kr.
[5]
D 3, Bidrag till driften av barnstugor. Under denna anslagsrubrik har för
innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 303 milj. kr. Statsbidrag tiU
driften av barnstugor utgår med 5 000 kr. per plats och år i daghem och med 2
500 kr. per plats och år i fritidshem.
Många
förvärvsarbetande saknar daghemsplats samtidigt som många arbetssökande önskar anstalUimg
vid daghem. Både för barnens skull och för de arbetssökande är det därför
angeläget att utbyggnaden av barnstugeverksamheten kan fortgå i snabb takt. De
ökade driftkostnaderna för en expanderande bamstugeverksamhet är en tung post
i kommunemas ekonomi. Det är därför väsentiigt att staten vid sidan av
anordningsbidraget genom ökade driftbidrag underlättar en snabb ut-
Prop. 1973:165 19
byggnad
av daghem och fritidshem. Jag föreslår därför att driftbidragen tiU daghem och
fritidshem höjs väsentligt fr. o. m. den 1 juU 1974. Det statiiga driftbidraget
bör därvid höjas med 1 500 kr. tUl 6 500 kr. per plats och år för daghem och
gemensam barnstugeavdelning samt med 750 kr. tiU 3 250 kr. per plats och år för
fritidshem. Statens kostnader härför kan beräknas till ca 125 milj. kr. för
helt år.
Jag
har tidigare angett att jag uppskattar att ca 15 000 nya platser i daghem och
fritidshem bör tUlkomma under 1974 tUl följd av de höjda anordningsbidragen.
Vid min medelsberäkning har jag beaktat denna ökning i antalet platser,
ökningen i antalet platser beräknas ge minst ca 3 000 syssdsättningstUlfäUen.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen
att
godkänna de av mig förordade ändringama i grunderna för bidrag tUl driften av
barnstugor.
[6]
D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem. Under denna anslagsrabrik har för
innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 52 milj. kr. Statsbidrag tiU
kommunala famUjedaghem utgår med 35 % av kommunens kostnader för lön och
sociala förmåner (exkl. omkostnadsersättning) åt dagbamvårdare efter avdrag
för influtoa föräldraavgifter.
Familj
edaghemsverksamheten utgör ett viktigt komplement tUl den barnstugeverksamhet
som bedrivs i kommunerna. För att underlätta för kommunema att utöka
anställningen av dagbarnvårdare föreslår jag att statsbidraget till kommunala famUjedaghem
höjs från 35 % tUl 50 % av kommunemas kostnader för den verksamhet som avser
kalenderåret 1974. Jag förutsätter att kommunerna helt skall använda de utökade
resurserna till ökad verksamhetsvolym.
Enligt
nu gäUande bidragsregler utbetalas statsbidraget för kalenderår i efterskott.
Detta medför att det höjda statsbidraget för år 1974 inte skulle komma att
utbetalas förrän under första halvåret 1975. En förskottsutbetalning bör
därför ske under våren 1974 i samband med ordinarie utbetalning av det
statsbidrag som avser verksamheten under kalenderåret 1973. Detta förskott bör
schematiskt beräknas till 15 % av kommunens totala statsbidragsberättigade
kostnader för kommunala famUjedaghem under år 1973. Statens kostnader härför
kan beräknas till 30 milj. kr. för innevarande budgetår.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1.
godkänna de av mig förordade
grunderna för bidrag till kommunala familjedaghem för år 1974,
2.
tUl Bidrag till kommunala
familjedaghem på tilläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa
ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.
Prop. 1973:165 20
[7]
D 7. Särskilda insatser för en bamvänlig boendemiljö m. m. Planeringen och
utformningen av boendemUjön har stor betydelse för barnens trygghet och
utveckling. Bl. a. kommittén för bams utemUjö, barnstugeutredningen och
servicekommittén har ingående belyst dessa frågor och lämnat förslag till
åtgärder i olika avseenden för att få till stånd en bamvänlig miljö i
bostadsområden och på andra platser där bam och ungdom vistas. Även boendeutredningens
uppdrag berör dessa mUjöfrågor. Lekmiljörådet har utarbetat beskrivningar och
förslag tiU lekplatser. Inventeringar har också gjorts beträffande behovet av upprastning
av utelekplatser i parker, bostadsområden och skolgårdar.
Det
är angeläget att göra befintliga bostads- och fritidsområden mera bamvänliga
och stimulerande för ungdomsaktiviteter m. m. Åtgärder som kan genomföras utan
någon längre utrednings- och planeringstid är t. ex. anordnande och utrastning
av lekplatser för bollek, bygglek etc. i bostadsområden där sådana saknas, upprastning
av befintiiga lekplatser samt genomförande av andra anläggnings- och utrastningsarbe-ten
som syftar till att göra bostadsområdena bättre anpassade till bar- . nens och
ungdomens behov. Skolgårdar bör också kunna rastas upp och användas av traktens
barn även utom skoltid.
Med
hänsyn tUl befintligt resursutrymme och till ändamålets angelägenhet anser jag
att staten bör göra en insats av engångskaraktär för att sådana åtgärder skall
komma tUl stånd under år 1974 i större omfattning än hittills. SjälvfaUet får
också en sådan insats en inte obetydlig sysselsättningseffekt. Ett särskUt
anslag för detta ändamål bör tas upp på tUläggsstat I för innevarande budgetår.
Från anslaget bör utgå bidrag till främst kommuner och bostadsföretag som
vidtar åtgärder av den karaktär jag här nämnt. Bidragsandelen bör i regel vara
50 % av kostnadema. Närmare bestämmelser för denna bidragsgivning bör det
ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda. Bidrag bör beviljas av socialstyrelsen i
samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna. För ändamålet bör föras upp 30 milj.
kr. under ett särskUt reservationsanslag benämnt Särskilda insatser för en bamvänlig
boendemiljö m. m.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
godkänna de av mig förordade grandema
för bidrag till särskUda insatser för en bamvänlig boendemiljö m. m.,
2.
till Särskilda insatser för en bamvänlig
boendemiljö m. m. på tUläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.
Vad
föredragandena såhmda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:165 21
Bilaga
A
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag
Härigenom
förordnas att 1 § lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
För
barn, som är svensk med- För barn, som är svensk med
borgare och bosatt i riket, skall borgare och bosatt i riket, skall
av allmänna medel såsom bidrag av allmänna medel såsom bidrag
tUl barnets uppehälle och upp- tUl barnets uppehälle och upp
fostran utgå allmänt barnbidrag fostran utgå allmänt barnbidrag
med 1 320 kronor om året i en- med 1 500 kronor om året i en
lighet med vad nedan närmare lighet med vad nedan närmare
stadgas. stadgas.
Allmänt
bambidrag skaU utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke är svensk
medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i
riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader
vistas i riket.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1974.
'
Senaste lydelse 1972:381.
Prop. 1973:165 23
Bilaga
2
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler de ärenden under
kommunikationsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tUläggsstat
I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 avseende vissa ekonomisk-politiska
åtgärder och anför.
Tidigare
denna dag har Kungl. Maj:t beslutat att sjöfartsverket skall få disponera ett
belopp om 1,5 milj. kr. under anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning för
att möjliggöra en tidigardäggning av vissa angelägna underhållsarbeten i fråga
om verket tillhöriga fyrar, fartyg och båtar. Därjämte har beslut fattats om tidigardäggning
av investeringar i televerket och luftfartsverket. Genom höjning av
investeringsramen för Tdeanläggningar m. m. med 25 milj. kr. och för
Flygplatser m. m. med 5 milj. kr. möjliggörs sålunda tidigardäggning av en rad husbyggnadsobjekt
i olika delar av landet saml arbeten på olika flygplatser.
Den
nya utrikesbyggnaden pä Arlanda flygplats samt den nya flygplatsen i
göteborgsregionen berörs inte av beslutet, eftersom all möjlig tidigardäggning
av dessa projekt sker inom redan beslutad investeringsram för budgetåret
1973/74.
Nämnda
åtgärder avseende affärsverksinvesteringar har kunnat vidtagas med utnyttjande
av den 10-procentiga s. k. konjunkturreserven inom resp. investeringsanslag. I
det följande föresläs en rad ytterligare åtgärder, vUka kräver tilläggsanslag.
Prop. 1973:165 24
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE
HUVUDTITELN
B.
Vägväsendet
[1]
B 2. Drift av statliga vägar. På riksstaten för innevarande budgetår har under
ifrågavarande anslag anvisats ett reservationsanslag av 1 024,8 milj. kr.
Jag
anser det angeläget att vägverket ges möjlighet att bedriva en ökad verksamhet
avseende egentiigt och förstärkt vägunderhåll. Jag föreslär därför en höjning
av driftanslaget med 75 milj. kr. för innevarande budgetår för att därigenom i
första hand en ökad satsning på beläggningar samt förbättringsarbeten på de
sekundära och tertiära vägnäten skall kunna ske. För att de föreslagna medlen
samtidigt skall kunna utnyttjas i syssdsättningspolitiskt syfte bör vägverket
samråda med arbetsmarknadsstyrelsen i vad avser regional fördelning, disponerad
arbetskraft och igångsättningstidpunkt för dessa arbeten. Jag hemställer att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att
tUl Drift av statliga vägar på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000
kr.,
att avräknas mot automobUskattemedlen.
[2]
B 3. Byggande av statliga vägar. På riksstaten för innevarande budgetår har
under ifrågavarande anslag anvisats ett reservationsanslag av 725,5 milj. kr.
Enligt
min mening bör vägverket ges möjlighet att snabbt öka sin byggnadsverksamhet.
Från bl. a. regionalpolitisk synpunkt synes det vara angeläget att den utökade
verksamheten inriktas på de sekundära och tertiära vägnäten. Här bör närmast
kunna komma ifråga förstärkning och upprustning av broar med otUlräcklig
bärighet. En utökad medelsanvisning för det innevarande budgetåret kan även
användas för att påskynda viktiga, större vägprojekt. Jag har beräknat det
ökade anslagsbehovet under förevarande anslag tUl 115 milj. kr.
För
att denna utökade medelsanvisning skall kunna utnyttjas i syssdsättningspolitiskt
syfte bör vägverket samråda med arbetsmarknadsstyrelsen i vad avser regional
fördelning, disponerad arbetskraft och igångsättningslidpunkt för dessa
arbeten.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att
till Byggande av statliga vägar på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.
Prop. 1973:165 25
[3]
B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. På riksstaten för innevarande
budgetår har under ifrågavarande anslag anvisats ett reservationsanslag av 75 mUj.
kr.
Iståndsättningsbidrag
för enskUda vägar kan bevUjas för upprustning eller ombyggnad av bro,
förstärkning av väg på kortare sttäcka, anordnande av mötesplatser samt andra
åtgärder med bl. a. bärighets-och trafiksäkerhetshöjande syfte. Jag anser det
angeläget att vägverket ges ökade möjligheter att tUlgodose dessa ändamål.
Behovet av ytterligare medel för en utökad iståndssättning av det enskUda
vägnätet beräknar jag till 10 mUj. kr. Vägverket bör samräda med
arbetsmarknadsstyrelsen i vad avser regional fördelning, disponerad
arbetskraft och igångsättningstidpunkt för dessa arbeten.
Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
tUl Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr., att
avräknas mot automobUskattemedlen.
KAPITALBUDGETEN
I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A.
Postverket
[4]
1. Posthus m. m. Genom Kungl. Maj;ts beslut den 30 mars och den 29 juni 1973 om
syssdsättningsstödjande tidigardäggningsåtgärder har den s. k.
konjunkturreserven under anslaget i stort sett förbrukats. För all möjliggöra tidigardäggning
av vissa postans, i första hand i Spånga och Västerås, krävs ytterligare medel
om 7 mUj. kr. Jag hemställer alt Kungl. Maj;t föreslår rUcsdagen
att
till Posthus m. m. pä tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74
anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.
C.
Statens järnvägar
[5]
1. Järnvägar m. m. I olika sammanhang har jag tidigare understrukit
angelägenheten av att åtgärder vidtas som gör det möjligt för SJ att bättre
hävda sig på transportmarknaden. Jag anser del därför erforderligt att redan
nu ställa medel till förfogande i detta syfte. Vid mina överväganden har jag
stannat för ett belopp om 75 milj. kr. avsett för tidigardäggnmg tUl
innevarande budgetår av investeringar i fasta anläggningar och rullande
materiel. Den lämpliga fördelningen mellan dessa objektsgrupper kan grovt anges
tUl 10 resp. 65 milj. kr. Hur det
Prop. 1973:165 26
senare
beloppet skall uppdelas på t. ex. lok och vagnar torde SJ få bestämma bl. a.
efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, överslagsvis synes beloppet räcka
till beställning av 600700 godsvagnar och för anskaffning av lok för ca 20
milj. kr. I beloppet 10 milj. kr. har även inräknats utrymme för vad som under
budgetåret 1973/74 kan komma att krävas av statliga medel vid anläggande av en
pendeltågstation i Flemingsberg i stockholmsområdet. Totalkostnaden för en
sådan station har angetts tUl storleksordningen 13 milj. kr. i 1973 års
prisläge.
Till
följd härav och till följd av Kungl. Maj:Is beslut tidigare i år angående vissa
tidigarelagda investeringar måste ytterligare medel anvisas under anslaget Jämvägar
m. m. Det ytterligare medelsbehovet för budgetåret 1973/74 kan beräknas till 70
milj. kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att
till Järnvägar m. m. på tUläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74
anvisa ett investeringsanslag av 70 000 000 kr.
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Sjöfartsverkets
fond
[6]
3. Sjöfartsmateriel m.m. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 mars och den 5 juni
1973 har investeringsramen för sjöfartsverkets fond fastställts tiU 42 050 000
kr. I av riksdagen anvisat anslag har medel beräknats för bl. a. beställning
av ett nytt byggnadsfartyg. Sjöfartsverket har i förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1974/75 under sjöfartsverkets fond bl. a.
starkt understrukit behovet av nyanskaffning av loisbåtar. FÖr i huvudsak detta
ändamål samt för fortsatt delbetalning av byggnadsfartyget begärs ca 6,8 milj.
kr. En tidigardäggning av leveransen av byggnadsfartyget och en ökad lotsbåtsanskaffnlng
är angelägen både av sysselsättnings- och säkerhetsskäl. Jag förordar att ett
belopp om 4 milj. kr. ställs till förfogande för angivna ändamål. Med beaktande
av vad som återstår under anslaget av tidigare anvisade medel erfordras
avrandat 2 milj. kr. i ytterligare medelsanvisning. Jag hemställer att Kungl. Maj;t
föreslår riksdagen
att
till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat I till riksstalen för
budgetåret
1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:165 27
BUaga
3
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokoUet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, och statsrådet Moberg
anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår
frågan om utgifter på tilläggsstat I lill riks-staten för budgetåret 1973/74
avseende vissa ekonomisk-politiska åtgärder. Departementschefen anmäler därvid
frågorna under punktema 1, 2 och 3 saml statsrådet Moberg frågan under punkt 4.
Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE
HUVUDTITELN
B.
Kulturändamål
[1]
B 16 a. Bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom kulturområdet. Sedan 1953 har Kungl.
Maj:t, med undantag för ett år, medgett att Svenska penninglotteriet aktiebolag
årligen får anordna ett särskilt lotteri till förmån för kulturella ändamål.
På förslag av utbUdningsmi-nistern beslutar Kungl. Maj:t från fall till fall om
anvisande av medel ur behållningen av dessa lotterier för investeringsändamål
av engångsnatur på kulturområdet, t. ex. för byggnadsändamål, anskaffning av
utrustning o. d. I riksdagsberättelsen redovisas årligen de beslut om bidrag
som beviljats ur behållningen av lotleriema.
Under
senare delen av 1960-talet utgjorde nettointäkten av dessa lotterier ca 7
milj. kr. för år. Därefter har emellertid nettointäkten minskat och utgjorde är
1973 ca 4,7 milj. kr. Av f. n. inom utbUdningsdeparte-mentet anhängiggjorda
ärenden framgår att anspråk på ca 30 milj. kr. görs på behållningen av lotterierna.
Med
bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats
Prop. 1973:165 28
till
förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål har en lång rad vUftiga
insatser möjliggjorts på kulturområdet. Med hänsyn till den under senare år mträffade
nedgången av nettointäkterna av dessa lotterier har möjligheterna till
insatser successivt beskurits. Med anledning härav anser jag det angeläget att
den särskilda lotteruneddsbehåUnmgen nu tillförs en särskild engängsanvisning
på 10 milj. kr. att användas för angelägna investeringar av engångskaraktär på
kulturområdet. Medlen bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag,
benämnt Bidrag tiU byggnadsarbeten m. m. inom kulturområdet. I likhet med
tidigare avser jag att årligen i riksdagsberättelsen redovisa de beslut om
bidrag som beviljats med användande av de här ifrågavarande medlen. Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
tiU Bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom kulturområdet
på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa
ett
reservationsanslag av 10 000 000 kr.
D.
Skolväsendet
[2]
D 8 a. Särskilda åtgärder på skolområdet. Inom skolväsendet är f. n. anställda
ca 85 000 lärare och skolledare. Däratöver finns ett betydande antal personer
med andra uppgifter. Staten och kommunerna bär ett gemensamt ansvar för
skolväsendet och dess utveckling. Detta tar sig bl. a. uttryck i att staten
svarar för den helt övervägande delen av lönekostnaderna m. m. för skolledare
och lärare samt bidrar tiU investeringar i skollokaler och utrastning, medan
kommunerna svarar för samtliga övriga utgifter. Uppskattningsvis faller
hälften av de totala kostnaderna för skolväsendet på staten, hälften på
kommunerna.
Inom
skolans område pågår f. n. två betydelsefulla utredningar.
Utredningen
om skolan, staten och kommunerna (SSK) har att överväga den framtida
ansvarsfördelningen på skolområdet mellan staten och kommunema. Utredningen tUlkaUades
i slutet av år 1972.
Utredningen
om skolans inre arbete (SIA), som tillkallades i mitten av år 1970, har att
lägga fram ett program för skolans inre utveckluig. Inom utredningens ram pågår
sedan läsåret 1971/72 viss försöksverksamhet med andra former av resursdisponering
inom skolväsendet. Utredningens förslag väntas föreligga först under 1974
varefter ytterUgare tid kan förflyta innan dess förslag kan komma att
förverkligas. Bl. a. mot denna bakgrund har lärarorganisationerna i skrivelse
den 28 augusti 1973 hemställt om att 10 milj. kr. anvisas redan fr. o. m.
innevarande budgetår för olika kortsiktiga åtgärder på skolområdet. I skrivelsen
föreslås att medlens användning begränsas till storstadsområdena. Som exempel
på åtgärder som skulle kunna komma i fråga nämns temporär delning av klass,
särskilda fritidsaktiviteter, uppföljning av från-
Prop. 1973:165 29
varo,
förstärkning med särskild personal eller med kontaktmän, insatser för klassföreståndarskap
och läxhjälp.
Enligt min mening är det
angeläget att man redan nu, med utnyttjande av hittiUs vunna erfarenheter från
bl. a. SIA:s försöksverksamhet och med beaktande av lärarorganisationernas
framställning, förstärker insatserna på de områden av skolan där olika problem
gör sig gällande. Detta framstår som särskUt angeläget inom storstadskommunerna
men även andra områden t. ex. sådana med betydande invandrargrupper kan
vara aktuella för särskilda insatser. I första hand bör de nya insatserna avse
eleverna i grundskolan och dess högstadium men jag vUl inte utesluta att
insatser även undantagsvis kan behöva avse gymnasieskolestadiet.
De extra medlen bör i sin
helhet inte bindas för en viss typ av åtgärder. Det framstår i stället som
önskvärt att man nu söker använda olika typer av insatser för alt få vägledning
för skolans fortsatta utveckling. Med hänsyn till de aktuella behoven och mot
bakgrund av den goda tUlgången på väl utbUdad arbetskraft synes det emellertid
lämpligt att en väsentlig del av förstärkningen tas i anspråk för en kraftig vidgning
av antalet resurslimmar för anställande av ytterligare personal. Enligt för
grundskolan gällande bestämmelser kan dessa användas för en rad olika ändamål,
som undervisning av lärare i grupp, undervisning i grupper av varierande
storlek, undervisning med samverkan mellan olika lärare men också för anlitande
av annan personal. Här kan lärarorganisationemas skrivelse ge ytterligare
uppslag. Genom en smidig och flexibel användning av denna förstärkning får man
i enskilda fall möjlighet all komma lill rätta med akuta problem i undervisnmgen.
Det
kan dessutom bli fråga om att inom skolans ram, men i samråd med sociala
myndigheter, fritidsnämnd och föreningar, förstärka anordningama för elevvård
och fritidsverksamhet. Vägledande i detta sammanhang kan vara bl. a.
erfarenheter från SIA:s försöksverksamhet men också socialstyrelsens
försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för bam, främst i åldrarna 712 år.
För
att inte föregripa pågående överväganden inom i första hand SSK bör följande
gälla i fråga om statsbidrag.
Kostnadema
för ett ökat antal resurstimmar bör bekostas med statsmedel enligt någon
schablonregel, såsom fallet är med t. ex. statens bidrag lill fritt valt
arbete i grundskolan. I övriga fall bör, efter beslut av skolöverstyrelsen,
bidrag utgå med 50 % av verksamhetskostnaderna. Bidrag bör givetvis endast avse
nya aktiviteter. Det är angeläget att prövningen kommer att ske efter enkla och
generella riktlinjer så att tidsutdräkten blir så liten som möjligt vid
ärendebehandlingen.
Med
hänsyn till att de föreslagna insatserna griper in i såväl den centrala
skolmyndighetens arbete som pågående utredningar (främst SIA, SSK och barnstugeutredningen)
är det lämpligt att skolöverstyrel-
Prop. 1973:165 30
sen
får i uppdrag att bilda ett särskilt samrådsorgan för att följa verksamheten.
I detta bör ingå företrädare för angivna utredningar m. m. men även för skolans
huvudmän och personal. Av det belopp jag avser att föreslå bör särskilda medel
avdelas för att bekosta utgifterna i samband med verksamhetens ledning.
Här
föreslagen verksamhet bör kunna starta under vårterminen 1974 och pågå även
därefter. För år 1974 bör ett belopp av totalt 30 milj. kr. anvisas. Hälften
härav bör anvisas på tilläggsstat I för innevarande budgetår. Med hänsyn till
verksamhetens karaktär bör medlen anvisas under ett särskilt
reservationsanslag, benämnt Särskilda åtgärder på skolområdet. Vad gäller
medelsbehovet för budgetåret 1974/75 avser jag att återkomma tUl Kungl. Maj:t i
annat sammanhang.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1.
godkänna vad jag anfört om
riktlinjer för särskilt statsbidrag inom skolväsendet,
2.
till Särskilda åtgärder på
skolområdet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.
[3]
D 32. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. I det av
Kungl.
Maj:t den 5 maj 1973 faststäUda regleringsbrevet för innevarande budgetår
avseende anslag tiU inveslermgsbidrag medges för byggnadsarbeten inom
skolväsendet en sammanlagd investeringsram av 450 milj. kr. Under förevarande
anslag har Kungl. Maj:t för bl.a. detta andamål anvisat 174 milj. kr.
I prop.
1973; 1 (bU. 10 s. 296) framhöU jag att investeringsramen för skolbyggandet
borde kunna höjas om den samhällsekonomiska utvecklingen längre fram lämnade
utrymme för en ökning av investeringsverksamheten. Kungl. Maj:t har mot denna
bakgrund genom beslut den 23 augusti 1973 medgett att den för innevarande
budgetår medgivna investeringsramen utöver vad som följer av beslutet den 5
maj 1973 utökas med sammanlagt högst 50 milj. kr. Med hänsyn till
föreliggande skolbyggnadsbehov och av sysselsättningspolitiska skäl bör nu en
ytterligare höjning av investeringsramen göras med 50 milj. kr. varigenom
ramen kommer att utgöra 550 milj. kr. under innevarande budgetår. Höjningen
blir således sammanlagt 100 mUj. kr. utöver vad som beräknats i prop. 1973: 1 (bU.
10 s. 289).
Medelsbehovet
under förévarande anslag kan med anledning härav beräknas till ca 35 milj. kr.
utöver vad som tidigare beräknats, varav ca 15 milj. kr. kan väntas utgöra merbdastningar
på budgetåret 1973/74. Riksdagen bör underrättas om detta.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle
att
ta del av vad jag anfört i det föregående om det ökade medelsbehovet för
byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.
Prop. 1973:165 31
H.
Studiesociala åtgärder
[4]
H 2. Studiebidrag m. m. Till studerande i bl. a. gymnasieskolan vilka fyllt 16
år men inte 20 år utgår statlig studiehjälp bl. a. i form av studiebidrag.
Bidraget utgår med 110 kr. i månaden. Detta belopp tilldelas även, i form av
förlängt barnbidrag, elever i grundskolan som fyllt 16 år och för vilka allmänt
barnbidrag således inte längre kan utgå.
Statsrådet
Odhnoff har tidigare denna dag föreslagit att det allmänna barnbidraget fr. o. m.
den 1 januari 1974 skaU höjas med 180 kr. om året. Studiebidraget och det
förlängda barnbidraget bör ökas i motsvarande mån eller, per månad räknat, med
15 kr. I studiebidrag och förlängt barnbidrag bör fr. o. m. den 1 januari 1974
således utgå 125 kr. i månaden. Den maximala studiehjälpen till yngre elever i
gymnasieskolan m. fl. skolformer kommer härigenom alt uppgå tilll 440 kr. i
månaden. Den föreslagna höjningen kan beräknas medföra en årlig kostnadsökning
med ca 27 milj. kr. För innevarande år kan en merbelastning beräknas uppstå
under förevarande förslagsanslag med ca 15 milj. kr.
Vad
jag här förordat föranleder förändringar av 2 kap. 1 § och 3 kap. 6 §
studiestödslagen (1973: 349). Förslag härtUl torde få bifogas statsrådsprotokollet
i detta ärende som bilaga A.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
antaga inom utbUdningsdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i
studiestödslagen (1973; 349).
Vad
föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokoUet; Britta Gyllensten
Prop. 1973:165 32
Bilaga
A
Förslag
till
Lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom
förordnas att 2 kap. 1 § och 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973: 349) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Studerande vid grandskolan har Studerande vid grandskolan har
rätt tUl förlängt bambidrag med rätt tiU förlängt barnbidrag med
110 kronor i månaden från och 125 kronor i månaden från och
med kvartalet efter det under vU- med kvartalet efter d,et under vU
ket han fyllt 16 år. ket han fyllt 16 år.
Detsamma
gäller studerande som deltager i motsvarande undervisning vid skola som avses
i 33 eller 34 §§ skollagen (1962; 319).
6
§
Stadiebidrag utgår med 110 Studiebidrag utgår med 125
kronor i månaden. kronor i månaden.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1974.
Prop. 1973:165 33
BUaga
4
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLESIG, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för jordbraksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbraksdepartementets
handläggning som angår frågan om utgifter på tUläggsstat I tUl riksstaten för
budgetåret 1973/74 avseende vissa ekonomisk-politiska åtgärder och anför.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
C.
Jordbruksprisreglering
[1]
C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstalen för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag
av 96 mUj. kr. Frän anslaget utgår vidare ersättning tUl jordbraket för dess
förluster till följd av prisstoppet på vissa livsmedel.
För
att begränsa de prismässiga verkningar som under år 1973 skulle föranledas av
jordbruksregleringen beslöt Kungl. Maj:t den 21 december 1972 att prisstopp
skulle införas fr. o. m. den 1 januari 1973 på mjölk, grädde, ost, kött, fläsk
och charkuterivaror. Enligt riksdagens beslut (prop. 1973; 7, FiU 1973; 2, rskr
1973; 7) äger aUmänna prisregleringslagen (1956; 236), med stöd av vUken
prisstoppet införts, tillämpning t. o. m. den 20 december 1973.
Prisstoppet
har emellertid inte fått inkräkta på de kompensationsbelopp som skall tiUfalla
jordbraket tUl följd av utvecklingen av den aUmänna prisnivån. I stäUet för
kompensation genom prishöjningar den 1 januari och den 1 juli 1973 har
jordbraket tUlförts motsvarande belopp av medel från förevarande anslag. Den
kompensation som i enlighet här-
3
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 165
Prop. 1973:165 34
med
tillförts jordbruket beräknas komma att uppgå till ca 435 milj. kr. för helt
budgetår, varav ca 100 milj. kr. till följd av nuvarande höga importpriser på
kött och fläsk.
T.
f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Löfberg, kommer senare denna
dag att hemställa att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att godkänna att Kungl. Maj:t
förordnar om fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen under tiden
den 21 december 1973den 20 december 1974. Prisstoppet på berörda livsmedel
avses gälla även under första halvåret 1974. Den ytterligare kompensation som
fr. o. m. den 1 januari 1974 skall tillföras jordbruket tUl följd av fortsatt
prisstopp på berörda livsmedel och iitvecklingen av den aUmänna prisnivån under
tiden apriloktober 1973 kan f. n. beräknas komma att uppgå till drygt 150
milj. kr. för innevarande budgetår.
Jag
vUl i detta sammanhang också erinra om att ca 300 milj. kr. av införselavgiftsmedel
skall tillföras den direkta jordbruksprisregleringen under innevarande
regleringsår (prop. 1973: 96, JoU 1973: 25, rskr 1973: 232). Sammanlagt kommer
för helt budgetår räknat således drygt 1 000 milj. kr. av statsmedel att
användas för att subventionera kon-sumentprisema på viktigare livsmedel.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
medge att ersättningen till jordbruket för dess förluster lill följd av
fortsatt prisslopp på vissa livsmedel får täckas av medel från
förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1973/74.
H.
Miljövård m. m.
[2] H
12. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. På riksstalen för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag
av 255 milj. kr. Från anslaget utgår bl. a. bidrag tUl ny-, till- eller
ombyggnad av avloppsreningsverk. Bidraget bestäms med hänsyn tiU reningsgraden
och utgår normalt med lägst 30 och högst 50 % av kostnaden. Under innevarande
budgetår får statens naturvärdsverk bevilja statsbidrag tUl avloppsreningsverk
intill ett belopp av 130 milj. kr.
För
att ytterUgare arbetstiUfällen skulle skapas inom byggnads- och anläggningssektorn
höjdes statsbidragen tiU reningsverk frän högst 50 % tiU högst 75 % under tiden
den 1 november 1971den 30 juni 1972 (prop. 1971; 140, FiU 1971; 47, rskr 1971:
293). Under nämnda tid bevUjades 365 milj. kr. i förhöjda bidrag vilket innebar
alt utbyggnaden av ett stort antal reningsverk tidigardades betydUgt.
Också
under budgetåret 1972/73 påskyndades utbyggnaden av reningsverk i bl. a.
sysselsättningsfrämjande syfte. Genom beslut av 1972
Prop. 1973:165 35
års
höstriksdag höjdes statsbidragen från högst 50 % till högst 75 % under tiden
den 1 september 1972den 30 april 1973 (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr
1972: 331). För förhöjda statsbidrag till reningsverk beviljades under denna
tid 100 milj. kr.
De förhöjda bidragen tiU
kommunala reningsverk under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har haft en
utomordentligt stor betydelse frän miljövårdssynpunkt. Under perioden har den
andel av tätortsbefolkningen som är ansluten till reningsverk med höggradig
rening ökat kraftigt. Den 1 juli 1973 beräknas sålunda 38 % av
tätortsbefolkningen vara anslutna till reningsverk med kemisk rening, 46 % till
reningsverk med biologisk rening och 10 % tiU reningsverk med mekanisk rening
medan 6 % saknade rening. Motsvarande siffror två år tidigare kan beräknas tiU
10%, 62%, 14% och 14%. Också från sysselsättningssynpunkt har bidragen haft
stor betydelse. Den totala effekten av de förhöjda statsbidragen tiU
reningsverk kan beräknas tUl minst 6 000 årsarbeten.
För att ytterligare
arbetstillfällen skall skapas inom byggnads- och anläggningssektorn är det
också under kommande vinter angeläget att påskynda utbyggnaden av kommunala
avloppsreningsverk. Det statliga bidraget tUl sådana anläggningar bör därför
höjas under tiden den 16 oktober 1973den 31 maj 1974. Som viUkor för höjt
bidrag bör normalt gälla att arbetena påbörjas och tiU 60 % utförs under denna
tid och att arbetena bedrivs kontinuerligt. För arbeten som påbörjas under den förat
nämnda tiden men som inte hinner fullföljas i angiven omfattning bör förhöjt
bidrag kunna utgå för de kostnader som hänför sig till den nu angivna perioden.
Den arbetskraft som behövs för byggnads- och anläggningsarbeten bör anvisas
genom arbetsförmedlingarna.
Förhöjt bidrag bör utgå
med lägst 55 och högst 75 %. Detta överensstämmer med vad som gällde för det
förhöjda bidraget under budgetåren 1971/72 och 1972/73. Också i övrigt bör i
huvudsak samma principer som under föregående budgetär gälla för bidragsgivningen
under den nu aktuella perioden. Detta innebär bl. a. alt bidragsgivningen bör
inriktas på att få fram nya arbetstiUfällen eller på alt få tUl stånd en tidigardäggning
av redan planerade arbeten.
För de förhöjda bidragen
för innevarande budgetår tUl kommunala avloppsreningsverk beräknar jag ett
medelsbehov av 100 mUj. kr. Na-tarvärdsverket bör därför bemyndigas att bevUja
förhöjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk intiU detta belopp. Då
hälften av det förhöjda statsbidraget normalt betalas ut redan då arbetena
påbörjas kan belastningen på anslaget för budgetåret 1973/74 beräknas öka med
ca 50 milj. kr.
Eftersom det är angeläget
att arbetena mycket snabbt kan sättas i gäng har Kungl. Maj;t den 12 oktober
1973 bemyndigat naturvårdsverket att i avvaktan på riksdagens beslut och
under förbehåll av att riksdagen godkänner föreslagna åtgärder i enlighet med
de riktlin-
Prop. 1973:165 36
jer
jag här angivit bevUja förhöjda statsbidrag tUl kommunala avloppsreningsverk
intill ett belopp av 100 mUj. kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
godkänna vad jag förordat
rörande tiUfälligt höjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk,
2.
medge att för budgetåret
1973/74 förhöjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas intUl
ett belopp av 100 000 000 kr.
[3]
H 13. Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. På
riksstaten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 50 mUj. kr. Från anslaget utgår bl. a. statsbidrag till
miljövårdande åtgärder inom industrin. Bidrag utgår med belopp som motsvarar
högst 25 % av kostaaden.
Inom
ramen för de syssdsättningsstimulerande åtgärder som vidtagits under de
senaste två åren har bl. a. också bidragen till industrins mUjövårdsinvesteringar
ökats kraftigt. Under tiden den 1 november 1971den 30 juni 1972 bevUjades
inemot 400 milj. kr. i förhöjda statsbidrag tUl mUjövårdande åtgärder inom
industrin. För tiden den 1 september 1972den 30 april 1973 har 100 milj. kr.
anvisats för detta ändamål (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972; 331).
Genom
de bidrag som har utgått tUl mUjövårdande åtgärder inom industrin har betydande
begränsningar av äldre industrianläggningars förorenande utsläpp uppnåtts.
Insatserna har bl. a. medfört en halvering av stoftemissionen tUl atmosfären
från industrin till mindre än 150 000 ton/år, en minskning av utsläppen av
organisk substans från cellulosaindustrin från 1850 till 1450 ton/dygn, en
minskning av mängden suspenderat material i avloppsvattnet från samma industri med
ca 325 ton/dygn och en minskning av mängden metaller i avloppsvattnet från
järn- och stålverk med ca 25 ton/dygn. Totalt har över 1 000 olika anläggningar
försetts med miljövårdande anordningar under perioden. Även från
sysselsättningssynpunkt har åtgärdema haft stor betydelse. Enligt
naturvårdsverkets beräkningar uppgår den totala sysselsättningseffekten av de
insatta statsbidragen tUl minst 14 000 årsarbeten.
För
att ytterligare arbetstUlfällen skall skapas inom byggnads- och anläggningssektom
är det också under kommande vinter angeläget att stimulera industrins
investeringar i mUjövårdande åtgärder. Det statliga bidraget till mUjövårdande
åtgärder inom industrin bör därför höjas under tiden den 16 oktober 1973den 31
maj 1974. Som villkor för höjt bidrag bör normalt gälla att arbetena påbörjas
och tUl 60 % utförs under denna tid och att arbetena bedrivs kontinuerligt. För
arbeten som påbörjas under den förut nämnda tiden men inte hinner fullföljas i
angiven omfattning bör förhöjt bidrag kunna utgå för de kostnader som
Prop. 1973:165 37
hänfört
sig lill perioden. Den arbetskraft som behövs för byggnads- och
anläggningsarbeten får anvisas genom arbetsförmedlingarna.
Förhöjt bidrag bör under
den nu aktuella perioden liksom under föregående budgetår utgå med högst 50 %
av kostnaden. Vid bidragsgivningen bör den mindre industrins problem särskilt
beaktas. För många mindre företag kan åtgärder för att minska utsläppen vid en
äldre anlägging vara ekonomiskt mycket kännbara även om investeringen som
sådan är av begränsad omfattning. Den av naturvårdsverket hittills tUlämpade
nedre gränsen för bidrag har i regel gått vid en investeringssumma om 40 000
kr. Under den nu aktuella bidragsperioden bör bidrag kunna utgå även tiU
investeringar av mindre omfattning. I övrigt bör i huvudsak samma principer som
under föregående budgetår gälla för bidragsgivningen under den nu aktueUa
perioden. Detta innebär bl. a. att bidragsgivningen bör inriktas på att få fram
nya arbetstUlfällen eller på att få till stånd en tidigardäggning av redan
planerade arbeten. I sådana fall när det i fråga om en mUjövårdande åtgärd inom
industrin finns olika tekniska lösningar bör självfallet den lösning väljas som
också från arbetsmUjösynpunkt är den lämpligaste.
För
de förhöjda bidragen till mUjövårdande åtgärder inom industrin under
innevarande budgetår beräknar jag ett ökat medelsbehov under anslaget av ca 70
milj. kr. Detta belopp bör anvisas på tUläggsstat.
Eftersom det är angeläget
att arbetena mycket snabbt kan sättas i gång har Kungl. Maj;t den 12 oktober
1973 bemyndigat naturvårdsverket att i avvaktan på riksdagens beslut och
under förbehåll av att riksdagen stäUer erforderliga medel tUl förfogande i
enlighet med de riktiinjer jag här angivit bevilja förhöjda statsbidrag tiU
miljövårdande åtgärder inom industrin intUl ett belopp av 70 mUj. kr. utöver
vad som tidigare anvisats för bidrag tUl mUjövårdande åtgärder inom industrin m.
m.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1.
godkänna vad jag förordat
rörande tillfäUigt höjda statsbidrag tUl mUjövårdande åtgärder inom industrin,
2.
tUl Bidrag till miljövårdande
åtgärder inom industrin m. m. på tUläggsstat I tUI riksstaten för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaUer Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: BrUta Gyllensten
4 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 165
Prop.
1973:165 39
Bilaga
5
HANDELSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON.
T.f.
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler frågan om
tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956: 236) och anför.
Allmänna
prisregleringslagen (1956:236) är en fullmaktslag, som under vissa föratsättningar
ger Kungl. Maj;t möjUghet att införa olika former av prisreglering. Lagen har i
vissa hänseenden ändrad lydelse fr. o. m. den 1 juU i år (SFS 1973: 301, prop.
1973: 58, FiU 1973; 20, rskr 1973: 154). En närmare redogörelse för lagens
bestämmelser finns i prop. 1973:58.
De ändringar i
prisregleringslagen som genomfördes innevarande år syftade till att begränsad
prisreglering i ökad utsträcknmg skulle kunna användas som ett led i stabUiseringspolitiken.
Därför jämkades föratsättningama för tiUämpning av lagen så att prisreglering
kan beslutas, . när fara har uppkommit för allvarlig prisstegring på viktigare varu-eUer
tjänsteområde (1 § tredje stycket). Enligt lagens tidigare lydelse krävdes att
det uppstått betydande fara för allvarlig stegring av det allmänna prisläget.
Vidare
infördes, i lagen bestämmelser om två nya former av pris-kontroll. Dessa
bestämmelser finns i 3 a och 3 b §§. I 3 a § behandlas s. k. prisutfästelse,
dvs. en utfästelse om det högsta pris som skall tiU-lämpas på förnödenhet eller
tjänst eller i övrigt om ordningen för försäljning av fömödenhet eller
utförande av tjänst. Har någon gjort sådan utfästelse till myndighet som Kungl.
Maj:t bestämmer, får utfästelsen inte frångås utan myndighetens tillstånd.
Enligt
3 b § kan Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer föreskriva,
att den som yrkesmässigt säljer viss fömödenhet eller yrkesmässigt utför viss
tjänst inte får höja sitt pris förrän viss tid efter det att han hos myndighet
gjort anmälan om prishöjningen och skälen för den. Tiden får bestämmas tUl
högst en månad.
Prop.
1973:165 40
Den
21 december 1972 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (1972: 807) om tillämpning
av allmänna- prisregleringslagen (1956: 236). I kungörelsen förordnades, med
stöd av 1 § tredje stycket allmänna prisregleringslagen, att 24, 6, 8 och 9 §§
samma lag skulle äga tillämpning tUl och med den 20 december 1973.
Förordnandet godkändes av riksdagen den 2 febraari 1973 (prop. 1973: 7, FiU
1973: 2, rskr 1973: 7). Huvuddelen av prisregleringslagens bestämmelser ägde
således tillämpning när 1973 års ändringar i lagen beslutades.
Den
21 december 1972 utfärdade Kungl. Maj:t också med stöd av 3 § 1 mom.
prisregleringslagen kungörelse (1972: 808) om prisstopp. Kungörelsen avsåg
vissa viktigare livsmedel, nämligen mjölk och grädde, ost, kött, fläsk och charkuterivaror.
Kungörelsens giltighet förlängdes genom kungörelsen 1973:502 t. o. m. den 20 december
1973.
En
ny kungörelse (1973: 690) om prisstopp m. m. utfärdades av Kungl. Maj:t den 6
september 1973. Prisstoppet utvidgades därvid till att utöver livsmedel avse
vissa trävaror. Vidare infördes genom kungörelsen sådan anmälningsskyldighet
som avses i 3 b § allmänna prisregleringslagen i fråga om pappersved,
pappersmassa och vissa pappers- och pappvaror.
I
kungörelse (1973: 689) hade Kungl. Maj;t tidigare samma dag med stöd av 1 §
tredje stycket allmänna prisregleringslagen förordnat att 3 a och 3 b §§ nämnda
lag skulle äga tillämpning t. o. m. den 20 december 1973. Detta förordnande
bör nu, på sätt som anges i lagen, underställas riksdagen.
Bakgranden
till Kungl. Maj:ts beslut om prisregleringsåtgärder den 6 september 1973 är att
priserna på trävaror, främst på exportmarknaden, har stigit mycket kraftigt
under år 1973. Huvudorsaken till exportprisökningarna har varit en stark
efterfrågan på den västeuropeiska marknaden. Av den svenska produktionen av
sågade trävaror säljs omkring två tredjedelar på export. Exportpriserna på
sågade trävaror steg från januari till juni 1973 med 6065 %. Den inhemska
prisuppgången återspeglas i producentprisindex, som under samma tid steg med
omkring 50 %.
Då
det kunde befaras att priserna skulle fortsätta att stiga kraftigt, förordnade Kungl.
Maj;t, som förut har nämnts, om prisstopp på trävaror. Vilka typer av trävaror
som omfattas framgår mera i detalj av prisstoppskungörelsen. Som stoppriser
gäller de priser som tUlämpades den 2 maj 1973.
En
följd av prisstegringen på trävaror är att också priserna på pappersved,
pappersmassa, papper och papp går upp. För dessa varor bedömdes det dock vara
tillräckligt att införa sådan anmälningsskyldighet som avses i 3 b § allmänna
prisregleringslagen. Förutsättning för att en skyldighet av detta slag skall
kunna införas är att förordnande bar getts om att nämnda paragraf i lagen skall
träda i tillämpning. Ett så-
Prop.
1973:165 41
dant
förordnande kan enligt 1 § tredje stycket prisregleringslagen ges, om det
uppkommit fara för allvarlig prisstegring på viktigare varuområde. Den nyss
beskrivna prisutvecklingen på trä- och pappersområdet innebar uppenbarligen
att sådan fara uppkommit. Kungl. Maj:t förordnade därför om tUlämpning av 3 b §.
Förordnandet omfattade även 3 a §, eftersom det inte är uteslutet att också
åtgärder som där avses kan aktualiseras. Tiden för tillämpning av 3 a och 3 b §§
bestämdes av praktiska skäl att upphöra samtidigt med gUtighetstiden för andra
bestämmelser i lagen. Den utgår således den 20 december 1973.
Frågor
om tillämpningen av reglerna om prisstopp och om förhandsanmälan handläggs av
statens pris- och kartellnämnd.
På
grund av de förordnanden som här redovisats äger 24, 6, 8 och 9 §§
inbegripet 3 a och 3 b §§ prisregleringslagen tillämpning t. o. m. den 20
december 1973. Frågan om fortsatt tillämpning av bestämmelserna för tiden
därefter bör tas upp i detta sammanhang.
Bakgrunden
till förordnandena den 21 december 1972 om tUlämpning av allmänna
prisregleringslagen och om prisstopp på vissa Uvs-medel var att
överenskommelsen i december 1972 mellan statens jord-braksnämnd och jordbrukets
förhandlingsdelegation samt konsumentdelegationen om priser på
jordbruksprodukter skulle ha lett tUl en höjning av konsumentprisnivån som inte
kunde godtas. Prisstoppsbeslutet innebar för de av prisstoppet berörda varoma
att de beräknade intäktsökningama för jordbruket måste betalas med statsmedel.
Prisstoppet
på vissa livsmedel avses gälla även under första halvåret 1974. Också i fråga
om trävaror bör prisregleringen förlängas. Bestämmelserna i allmänna
prisregleringslagen bör därför tUlämpas ytterligare ett år. En sådan
förlängning kräver riksdagens godkännande.
Vilken
omfattning regleringsåtgärdema under år 1974 behöver få kan inte nu bedömas i
detalj. Det får ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om detta.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
godkänna Kungl. Maj:ts
förordnande om tillämpning av 3 a och 3 b §§ allmänna prisregleringslagen,
2.
godkänna att Kungl. Maj:t
förordnar om fortsatt tillämpning av 2, 3, 3 a, 3 b, 4, 6, 8 och 9 §§ allmänna
prisregleringslagen under tiden den 21 december 1973den 20 december 1974.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet; BrUta Gyllensten
Prop.
1973:165 43
Bilaga
6
INRIKESDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.
Närvarande:
statsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON.
Chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de ärenden under
inrikesdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1973/74 avseende vissa ekonomisk-politiska
åtgärder och anför.
DRIFTBUDGETEN
ELFTE
HUVUDTITELN
B.
Arbetsmarknad va. m.
Arbetstnarknadsstyrelsen
har i skrivelse den 29 juni 1973 begärt att ytterligare 200 milj. kr. skall
anvisas för allmänna beredskapsarbeten och 300 milj. kr. för särskilda
beredskapsarbeten under budgetåret 1973/74. Enligt styrelsen kan det även
framgent väntas föreligga betydande sysselsättningsproblem, trots att den
pågående konjunkturapp-gången efter hand medför ökad efterfrågan på
arbetskraft. Särskilt väntas äldre och handikappade arbetssökande samt i vissa
delar av landet personer med starka bindningar lill hemorten ha svårt att tiUgodogöra
sig den ökade tillgången på arbete. Dessutom väntas fortsatta svårigheter inom
byggnadsbranschen och för vissa grapper av ungdomar.
Delegationen
för jämställdhet mellan män och kvinnor har i skrivelse till regeruigen den 5
juni 1973 begärt att arbetsmarknadsverket tilldelas medel för att anställa
arbetsförmedlare som kan koncentrera sitt förmedlingsarbete på kvinnliga
arbetssökande. Dessa förmedlare skall deltaga i anpassningsgruppemas arbete ute
på arbetsplatserna och tillsammans
Prop. 1973:165 44
med
arbetsgivare och fackliga företrädare medverka till att öka anställningen av
kvinnor. Delegationen föreslår att 100 sådana specialtjänster inrättas.
Remissbehandlingen
av framstäUningen avslutas i dagarna.
Departementschefen
Sysselsättningen
har under innevarande år förbättrats betydligt för flertalet grupper på
arbetsmarknaden. Trots konjunkturuppgången finns emeUertid fortfarande syssdsättaingsproblem
för vissa grapper. Detta gäller bl. a. för kvinnor och ungdom i stora delar av
landet. Med hänsyn härtUl är det nödvändigt att göra särskUda insatser för att
regionalt skapa sysselsättning. Vidare måste kraftfulla arbetsförmedlingsåt-gärder
vidtas för att undanröja de hinder som i olika situationer kan finnas för
placering av arbetslösa arbetssökande på lediga platser.
De
på riksstaten för innevarande budgetår anvisade medlen till aUmänna och
särskilda beredskapsarbeten har, som jag anförde i årets statsverksproposition,
beräknats för en verksamhet av den omfattning som kan anses normal i ett
gynnsamt läge på arbetsmarknaden. Med hänsyn tiU vad jag nyss har anfört är det
nödvändigt att under innevarande budgetår liksom under de två föregående göra
extra insatser av beredskapsarbeten, inte minst i form av arbeten inom
tjänstesektorn. Det är sålunda angeläget att en väsentlig del av
beredskapsarbetena inriktas så att de kan sysselsätta personer med särskUda
svårigheter att få arbete, t. ex. kvinnor och ungdom med dålig förankring på
arbetsmarknaden.
Som
chefen för finansdepartementet framhöll i prop. 1973; 125 angående
komplettering av riksstatsförslaget kan också behovet av beredskapsarbeten
inom byggsektorn väntas bli betydande under kommande vinter. Jag kan i
anslutning härtill erinra om att chefen för kommunikationsdepartementet
tidigare denna dag har förordat att statens vägverk skall anvisas ytterligare
200 milj. kr. för vägbyggen under innevarande budgetår. Jag kommer också att
föreslå Kungl. Maj;t att meddela igångsättaingstUlstånd för oprioriterat
byggande i den omfattning sådana projekt aktualiseras under vintermånaderna.
Vidare bör vissa byggnadsprojekt inom sjukvårdsområdet kunna tidigardäggas.
På
Kungl. Maj;ts uppdrag har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med
landstingsförbundet, kommunförbundet och vederbörande personalorganisationer
anordnat arbetsmarknadsutbildning i form av åtta-veckorskurser för anställda i
vårdsektorn och vid barnstugor, varvid uppkomna vakanser har fyllts genom
anordnande av kommunala beredskapsarbeten med 75 % statsbidrag. Enligt
gällande bestämmelser skall verksamheten planeras så att samtliga kurser kan
vara avslutade den 31 mars 1974. Med hänsyn till arbetsmarknadslägets väntade
utveckling avser jag att senare denna dag anmäla förslag att verksamhe-
Prop. 1973:165 45
ten
får fortsätta under ytterligare ett år eller t. o. m. utgången av mars 1975.
Erfarenhetema från
1960-talet visar, att den ökade arbetslösheten vid konjunkturnedgångar tenderar
att kvarstå vid uppgång i konjunkturen. Vi kan i den nuvarande konjunkturappgången
konstatera, att det finns ett betydande antal lediga platser som inte har
besatts samtidigt som det finns ett stort antal arbetssökande. Det är därför,
som jag har antytt inledningsvis, motiverat att nu genomföra en särskUd kampanj
i samråd med arbetsmarknadens parter för att söka påverka arbetssökandes och
arbetsgivares önskemål i syfte att göra det möjligt att bereda de
arbetssökande anstäUning på de lediga platserna. För att en sådan kampanj skall
kunna genomföras bör ytterligare lönemedel ställas till
arbetsmarknadsstyrelsens förfogande motsvarande tUlfällig arvodesanställning
under år 1974 av högst 200 handläggande tjänstemän. Denna personal bör användas
för en samlad förmedlingsinsats i fria former, som avpassas efter situationen i
varje särskilt fall. Vid anställningen av personalen bör arbetsmarknads- och
arbetsplatserfarenhet tillmätas stor betydelse. Hänsyn bör också tas tUl att
en stor andel av de oplacerade arbetssökande är kvinnor och ungdomar. En samlad
insats av det slag som jag här åsyftar bör sålunda kunna bli ett verksamt medel
för att nedbringa arbetslösheten bl. a. bland dessa båda grapper arbetssökande.
I
samband härmed vUl jag hänvisa tUl förslaget från delegationen för jämställdhet
mellan män och kvinnor om inrättande av 100 specialtjänster vid
arbetsförmedlingen för särskild förmedling av kvinnliga arbetssökande.
Remissbehandlingen av delegationens förslag är ännu inte avslutad. Då
delegationens förslag avser inrättande av tjänster anser jag att regeringens
ställningstagande till förslaget bör redovisas i 1974 års
statsverksproposition. Ett förslag om utökning av arbetsförmedlingens resurser
med särskUd personal för kvinnofrågor bör kunna behandlas av riksdagen så att personal
kan anställas redan den 1 april 1974.
Mot bakgrund av vad som
tidigare har anförts finner jag det dessutom motiverat att utsträcka gUtighetstiden
för det särskilda utbUd-ningsstödet på 5 kr. i timmen till företag, som utöver
normal rekrytering anställer och utbildar ungdomar och kvinnor m. fl. Detta
stöd kan f. n. utgå längst till slutet av år 1973. Jag förordar att giltighetstiden
förlängs t. o. m. den 31 december 1974. Vid tUlämpning av denna stödform bör
ökad uppmärksamhet ägnas åt prövningen av att fråga verkligen är om en extra
rekrytering, som inte ingår som ett normalt led i företagets utveckling.
Jag
beräknar att de av mig förordade åtgärderna medför en årlig utgiftsökning om
ca 55 milj. kr., varav drygt 25 milj. kr. skulle belasta innevarande budgetår.
Prop. 1973:165 46
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
bemyndiga Kungl. Maj;t att utsträcka gUtighetstiden för bestämmdserna om det särskUda
utbUdningsstödet till företag, som utöver normal rekrytering nyanställer ungdom
och kvinnor, till utgången av år 1974.
[Ij
B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa. Under denna rabrik har
för budgetåret 1973/74 anvisats ett reservationsanslag av 360,2 milj. kr.,
varav 331,2 mUj. kr. har beräknats för allmänna beredskapsarbeten och 8 milj.
kr. för detaljplaneringsbidrag. Av beloppet för allmänna beredskapsarbeten har
175 milj. kr. beräknats för vägarbeten.
Med hänvisning tUl vad jag
tidigare har anfört förordar jag att ytterligare 300 milj. kr. anvisas för allmäima
beredskapsarbeten under innevarande budgetår, dvs. 100 mUj. kr. utöver vad som
begärdes i arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse den 29 juni 1973. Av beloppet
beräknar jag 100 milj. kr. för vägarbeten.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att
till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa på till-läggsstal I till riksstalen
för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 000 kr., varav
förslagsvis 100 000 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.
[2]
B 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna rabrik har för
budgetåret 1973/74 anvisats ett reservationsanslag av 931,9 milj. kr. Av
anslaget har 367,8 milj. kr. beräknats för särskilda beredskapsarbeten och
274,4 mUj. kr. för arkivarbeten. Av beloppet för särskUda beredskapsarbeten har
50 mUj. kr. beräknats för vägarbeten.
Med hänvisning tUl vad jag
förut har anfört förordar jag att ytterligare 400 mUj. kr. anvisas för särskUda
beredskapsarbeten, dvs. 100 mUj. kr. utöver vad som begärdes i
arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse den 29 juni 1973. Av beloppet beräknar jag
125 milj. kr. för vägarbeten.
Antalet sysselsatta i
arkivarbeten ökades under budgetåret 1972/73 från ca 10 000 tUl ca 13 000.
Medelsberäkningen i årets statsverksproposition föratsatte att antalet
därefter åter skulle sänkas successivt till ca 10 000. Hittillsvarande
erfarenheter visar emellertid att antalet sysselsatta i arkivarbeten inte har
kunnat nedbringas antalet var i september i år drygt 12 600 och att man
under återstoden av budgetåret har att emotse betydande svårigheter att arbetsplacera
handikappade m. fl. Nägon sänkning av antalet arkivarbetare bör därför inte
komma i fråga f. n. Jag anser att möjlighet i stället bör finnas att under
budgetåret öka antalet tillgängliga arkivarbetsplatser med ytterligare 2 000,
dvs. till högst ca 15 000. Detta medför ett ökat medelsbehov för ändamålet.
Prop.
1973:165 47
Jag
förordar att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för arkivarbeten under
innevarande budgetår.
Jag
hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att
till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på tUläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 000 kr., varav
förslagsvis 125 000 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS
UTLANINGSFONDER
[3]
10. Statens hantverks- och industrilånefond. Under denna rubrik har på
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 20 mUj.
kr. Vid budgetårets ingång fanns dessutom hos företagareför-eningama och i
fonden sammanlagt ca 20 milj. kr. att disponera för ny-utiåning. TUl
föreningarna inflytande amorteringar beräknades för budgetåret komma att uppgå
tiU ca 49 milj. kr. Föreningamas totala ny-utlåningskapacitet under budgetåret
kan därför beräknas tiU ca 89 milj. kr.
De medel som under senare
år tiUförts statens hantverks- och industrilånefond har i huvudsak varit tillräckUga
för att möta de mindre och medelstora företagens efterfrågan på lån hos företagareföreningama.
Under år 1970 medförde svårighetema på kreditmarknaden för framför allt den
mindre industrin ökad efterfrågan på lån från föreningarna. På tiUäggsstat I
för budgetåret 1970/71 anvisade riksdagen 20 milj. kr. till förstärkning av
hantverks- och industrUånefonden. Efter en viss nedgång i kreditgivningen
under år 1971 tUl följd av den då lättare kredit-marknaden har efterfrågan åter
ökat och år 1972 steg föreningamas ny-utlåning till omkring 92 milj. kr. Under
år 1973 har efterfrågan fortsatt att öka markant. För att tillgodose
efterfrågan har föreningama ansökt om lån ur statens hantverks- och
industrilånefond på sammanlagt 47,4 milj. kr. för budgetåret 1973/74. F. n.
finns ca 22,2 milj. kr. disponibla i fonden för utlåning till föreningama.
I
samband med att företagareföreningarnas organisation successivt förstärkts har
de fått allt större betydelse som förmedlare av statligt kreditstöd till de
mindre och medelstora företagen. Jag vill i detta sammanhang också erinra om rUcsdagens
beslut att tilldela företagareföreningarna vidgade uppgifter i fråga om
företagsservice. För ändamålet har 2,5 milj. kr. anvisats för budgetåret
1973/74. Företagareföreningarna svarar för den regionala samordningen av servicemsatserna
och för direktinformationen tiU företagen. Förenuigarnas vidgade uppgifter på
Prop.
1973:165 48
detta
område kan väntas medföra att ytterUgare anspråk kommer att StäUas på krediter
genom företagareföreningama.
Mot bakgrund av vad jag nu
har anfört bedömer jag en ytterUgare förstärkning av statens hantverks- och industrUånefond
vara erforderlig under innevarande budgetär. En utökning av fonden med 20 milj.
kr. är enligt mm mening väl ägnad att tillgodose föreningamas behov av
lånemedel. Med den föreslagna förstärkningen av fonden skulle företagareföreningarna
för innevarande budgetår få ett tillskott av låneme-dd om (22,2 -f 20) 42,2
milj. kr.
Jag
hemställer att Kungl. Mai;t föreslår riksdagen
att
till Statens hantverks- och industrUånefond på tUläggsstat I tiU riksstaten för
budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaUer Hans Maj;t Konungen.
Ur
protokoUet; Britta Gyllensten
Prop.
1973:165 49
Bilaga
7
Förteckning
över
av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1973:165 begärda anslag på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1973/74.
DRIFTFUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
V. Socialdepartementet
C
1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 160 000 000
C 3 Bostadstillägg m. m., förslagsanslag 30 000 000
D 1 Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag 120 000 000
D 2 Bidrag till anordnande av bamstugor, reserva
tionsanslag 30 000 000
D 4 Bidrag till kommunala familjedaghem, förslags
anslag 30 000 000
D 7 Särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö
m.
m., reservationsanslag 30 000 000
400 000 000
VI. Kommunikationsdepartementet
B
2 Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att
avräknas
mot automobUskattemedlen 75 000 000
B
3 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag,
alt
avräknas mot automobUskattemedlen 115 000 000
B 6
Bidrag lill drift av enskilda vägar m. m., reser
vationsanslag, att avräknas mot automobUskat
temedlen 10 000 000
200 000 000
VIH.
Utbildningsdepartementet
B 16 a Bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom kultur
området, reservationsanslag 10 000 000
D 8 a Särskilda åtgärder på skolområdet, reservations
anslag 15 000 000
25
000 000
IX. Jordbruksdepartementet
H 13 Bidrag till miljövårdande åtgärder inom in
dustrin m. m., reservationsanslag 70 000 000
Prop.
1973:165 50
XI. Inrikesdepartementet
B
2 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa,
reservationsanslag, varav förslagsvis 100 000 000
kr. att avräknas mot automobUskattemedlen 300 000 000
B 4
Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reser
vationsanslag, varav förslagsvis 125 000 000 kr.
all avräknas mot automobUskattemedlen 450 000 000
750
000 000
Summa
för driftbudgeten 1445 000 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
7.
Statens affärsverksfonder
A. Postverket
1 Posthus m. m. 7 000 000
C.
Statens järnvägar
1 Järnvägar
m. m. 70 000 000
IV. Statens utlåningsfonder
Inrikesdepartementet:
10 Statens hantverks- och industrilånefond 20 000
000
IX. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
Sjöfartsverkets fond:
3 Sjöfartsmateriel m. m. 2 000 000
Summa
för kapitalbudgeten 99 000 000
Prop.
1973:165 51
Innehållsförteckning
Ekonomisk-politisk
översikt med förslag till åtgärder.... .... 2
Hemställan ....................................................... .. 13
Socialdepartementet Bil.
1 ................................... .. 15
Allmänna
bambidrag .......................................... 15
Bostadstillägg
m. m............................................ 16
Bidrag
till social hemhjälp.................................... 17
Bidrag
tUl anordnande av barnstugor..................... .. 18
Bidrag
till driften av barnstugor ........................... .. 18
Bidrag
till kommunala familjedaghem...................... 19
Särskilda
insatser för en barnvänlig boendemiljö m. m 20
Kommunikationsdepartementet
Bil. 2 ...................... .. 23
Drift
av statliga vägar........................................ 24
Byggande
av statliga vägar................................. .. 24
Bidrag
tiU drift av enskilda vägar m. m................... .. 25
Posthus
m. m.................................................... 25
Järnvägar
m. m................................................. .. 25
Sjöfartsmateriel
m. m......................................... .. 26
Utbildningsdepartementet
Bil. 3............................... 27
Bidrag
tiU byggnadsarbeten m. m. inom kulturområdet 27
Särskilda
åtgärder på skolområdet........................ .. 28
Bidrag
till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. .. 30
Studiebidrag
m. m............................................. .. 31
Jordbruksdepartementet
Bil. 4 .............................. .. 33
Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område........ .. 33
Bidrag
till kommunala avloppsreningsverk m. m........ .. 34
Bidrag
till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m .. 36
Handelsdepartementet Bil.
5................................... .. 39
Tillämpning
av allmänna prisregleringslagen ............ .. 39
Inrikesdepartementet Bil.
6 ................................ .. 43
Sysselsättningsskapande
åtgärder för arbetslösa..... .. 46
SärskUda
åtgärder för arbetsanpassning .............. .. 46
Statens
hantverks- och industrilånefond ............... .. 47
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1973: 165 begärda anslag på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/
74
Bil. 7 ......................................................... .. 49
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730568
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
59 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (59)
59 kopplingar i 24 dokument.
- SOU 2015:45 SÖK, - statsbidrag för ökad kvalitet s. 41 · s. 166 i texten
- Bet. 1975/76:UbU16 Med anledning av propositionen 1975/76:25 om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 i vad avser särskilda åtgärder på skolområdet m. m. jäm… s. 2 i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
- Prop. 1975:4 Regeringens skrivelse till riksdagen med kommittéberättelse 1975 s. 295 · s. 296 i texten
- Bet. 1974:FiU38 Finansutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:160 angående förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236) jämte motion s. 1 i texten