Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

1973 · 20 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:25, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1973 Prop. 1973:25

Nr 25

Kungl. Maj:ts proposition med förslag tiU kungörelse om
ändring i byggnadsstadgan (1959:612); given Stockholms slott den 2 mars 1973.

Kungl, Maj:t vill härmed, under
åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoUet över civilärenden, inhämta
riksdagens yttrande över vad föredragande departementschefen förordat,

GUSTAF ADOLF

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att underlätta upprustning
av äldre bebyggelse föreslås i propositionen sådana ändringar i byggnadsstadgan
(BS) att vid bl, a, till-eller ombyggnad gäUande bestämmelser om byggnads
utformning skall tillämpas endast på de delar av byggnad som berörs av
ändringsarbeten och att därvid även uppställda standardkrav skall få
underskridas i viss utsträckning, I byggnadens övriga delar skall dock enligt
förslaget sådana brister som innebär så avsevärda olägenheter att de inte
skäligen kan godtas undanröjas.

Ändringen föreslås träda i kraft
när erforderliga föreskrifter, råd och anvisningar till de nya bestämmelserna
föreligger.

Riksdagen 1 saml. 1973. Nr 25.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:25

Förslag till

Kungörelse om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom
förordnas i fråga om byggnadsstadgan (1959:612) , dels att rubriken
närmast före 49 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i stadgan skall
införas en ny paragraf, 48 a §, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

48 a §

Vid sådan ändring av byggnad, som
enligt 75 § bj-f) är att hänföra till nybyggnad, skola bestämmelserna i 38 §
första stycket, 40 och 42-48 §§ tillämpas endast beträffande de delar av
byggnaden som beröras av ändringen och endast i den omfattning som erfordras
för att dessa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet,
god hygien och trevnad.

I byggnadens övriga delar skola sådana brister som avse
hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära förhållanden och som innebära så
avsevärda olägenheter att de icke skäligen kunna godtagas undanröjas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ändring
av byggnad

Till
nybyggnad ej hänförlig ändring av byggnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

(49 §)

Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen
bestämmer.

Stadgan omtryckt 1972:776.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:25

Utdrag av protokollet över civUärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 mars 1973.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena WICKMAN,
statsråden STRÄNG, ANDERSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,

Chefen för civildepartementet,
statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter fråga om ändring i byggnadsstadgan och anför.

Inledning

Statens planverk har med skrivelse
den 4 februari 1972 till Kungl, Maj:t överlämnat en inom verket upprättad
promemoria med förslag till ändring av bestämmelserna i 49 § byggnadsstadgan
(1959:612, omtryckt 1972:776) (BS) om ändring av byggnad. Förslaget syftar till
att underlätta modernisering och upprustning av bostäder.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av
bostadsstyrelsen, riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna
i Stockholms, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands
län, saneringsutredningen, bygglagutredningen. Svenska kommunförbundet.
Svenska brandförsvarsföreningen. Svenska byggnadsindustriförbundet, Sveriges
fastighetsägareförbund. Näringslivets byggnadsdelegation, Svenska
sparbanksföreningen. Svenska arkitekters riksförbund, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars
riksförbund (HSB) samt Hyresgästernas riksförbund.

GäUande bestämmelser

5 kap, (3567 §§) BS innehåller
bestämmelser om byggande. Bestämmelserna i 38-48 §§, som avser nybyggnad,
innefattar grundläggande krav på byggnads yttre och inre utformning. Dessa
bestämmelser är i regel allmänt formulerade. De kompletteras av föreskrifter,
råd och anvisningar i Svensk byggnorm (SBN), som har utfärdats med stöd av 76 §
BS och som också avser nybyggnad. Att nybyggnad inte får ske i strid med andra
föreskrifter meddelade i BS eller med stöd därav och att sålunda nybyggnad t,
ex. inte får ske i strid med byggnadsförbud eUer faststäUd plan framgår av
byggnadslagen (1947:385, omtryckt 1972:775),

1 38 § ges regler om byggnads yttre utformning och
färgsättning samt vissa specialbestämmelser om byggnad som är av större varde
ur historisk, kulturhistorisk eller konstnäriig synpunkt, 39 §
innehåller regler om

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:25 4

byggnads placering på tomt, 1 40 § regleras hur byggnads
tak får utformas. Enligt 41 § 1 mom, får byggnad i regel inte uppföras sä att
någon del av densamma når över gata, 1 2 mom, ges motsvarande bestämmelser i
fråga om annan mark som enligt plan inte får bebyggas, 42 § innehåUer
grundläggande bestämmelser om byggnads konstruktion medan 42 a § ger regler om
att vissa utrymmen i byggnad skall utformas så att de blir tillgängliga för
vissa kategorier av handikappade, 43 § innehåller bestämmelser om byggnads
placering i förhållande till grann-tomt och om skyldighet att uppföra brandmur
i vissa fall, 1 44 § ges åtskilliga föreskrifter om hur byggnad skall anordnas
för att tillgodose brandsäkerhetssynpunkter. Bestämmelser om skyldighet att i
vissa fall anordna uppstigningsanordningar på tak och skorsten samt anordningar
till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från tak finns i 45 §. I 46 §
återfinns bestämmelser om hur byggnad för stadigvarande bruk skall anordnas och
inredas med avseende på trevnad och god hygien, 47 § innehåUer kompletterande
bestämmelser i nyssnämnda hänseende beträffande byggnad som innehåller mer än
två bostadslägenheter, 48 § innehåller vissa specialbestämmelser avseende vissa
byggnader för särskilda ändamål, t, ex, industribyggnad.

Vissa av nu återgivna bestämmelser
gäller endast om annat ej föreskrivits i plan. Dessutom innehåller 39-41, 43,
44, 46 och 47 §§ bestämmelser om rätt för byggnadsnämnd att i vissa fall medge
undantag från bestämmelsema i nämnda paragrafer,

1 begreppet nybyggnad innefattas enligt 75 § BS inte bara
uppförande av helt ny byggnad utan också vissa därmed jämförliga åtgärder som
anges i första stycket av paragrafen under bf, nämligen till- eller påbyggnad
av förut befintlig byggnad (b), ombyggnad eller annan ändring med avseende på
byggnads yttre eller inre utförande av så genomgripande beskaffenhet, att den
kan anses jämförlig med ombyggnad (c), byggnads inredande helt eller delvis
till väsentligen annat ändamål än det vartill byggnaden förut varit använd (d),
sådan förändring av byggnad, som medför att byggnaden kommer att strida mot
fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser
(e), samt annan förändring av byggnad, vilken i befintligt skick strider mot
plan eller bestämmelser som nyss sagts, såvida ej fråga är om bostadsbyggnad
med högst tvä bostadslägenheter eller därtill hörande uthus (f).

Som nybyggnad skall dock enligt 75
§ andra stycket inte anses anordnande av värmeledning, vattenklosett eller
andra hygieniska förbättringar i befintlig byggnad som måste antas komma att
stå kvar under längre tid oberoende av om sådana anordningar tillkommer eller
inte.

Dä åtgärd vidtas, som enligt 75 §
är att hänföra till nybyggnad, fordras principiellt att byggnaden i dess helhet
och således inte bara de delar av byggnaden som direkt berörs av åtgärden
bringas att överensstämma med bestämmelserna i 3848 §§.

Några särskilda dispensregler att
tillämpa vid ombyggnad eller andra åtgärder som hänförs tUl nybyggnad enligt 75
§ BS finns inte i BS, I 67 §

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:25 5

anges emellertid att länsstyrelse får med avseende på
visst byggnadsföretag medge mindre avvikelse frän vad i BS eller med stöd
därav föreskrivits om byggnads yttre och inre anordnande, såvida företaget
bedöms vara tekniskt tillfredsställande och inte medför avsevärd olägenhet frän
annan synpunkt. Länsstyrelsens dispensbefogenhet får under vissa viUkor delegeras
till byggnadsnämnd. Även utan sådan delegation har byggnadsnämnd, som framgår
av vad som anförts i det föregående, dispensbefogenhet på grund av särskilda
bestämmelser i 3941, 43, 44, 46 och 47 §§, Byggnadsnämndens dispensbefogenheter
avser även tillämpningsföreskrifterna tUl BS, dvs, föreskrifterna i SBN. Av
befogenheten för planverket att meddela föreskrifter följer att planverket
också äger medge avsteg från dessa föreskrifter.

Vid sådan ändring av byggnad, som
inte hänförs till nybyggnad, skall enligt 49 § BS bestämmelserna i 38-48 §§ äga
motsvarande tillämpning i fråga om de delar av byggnaden som berörs av
ändringen. Byggnadsnämnd får enUgt paragrafen medge undantag om detta påkallas
av omständigheterna och inte medför brandfara eller olägenhet i sanitärt
avseende eller eljest.

Åtgärd som enligt 75 § BS är att
hänföra till nybyggnad får inte företas utan byggnadslov. För annan ändring av
byggnad fordras ibland men inte alltid byggnadslov (54 §), Byggnadsnämnden kan
dock besiktiga också sådana byggnadsföretag för vilka byggnadslov inte fordras
(64 § 1 mom,). Om ett ändringsarbete inte har utförts i enlighet med 49 §, kan
byggnadsnämnden oavsett om byggnadslov bort sökas eller inte - med stöd av 70
§ förelägga ägaren att undanröja eller ändra det utförda.

Enligt 50 § skall byggnad
underhållas så, att hållfastheten inte äventyras och så att inte brandfara,
sanitär olägenhet eller vanprydnad uppkommer. Om någon underlåter att utföra
arbete eller vidta annan åtgärd, som åligger honom enhgt BS eller enligt med
stöd av BS meddelat beslut, har byggnadsnämnden enligt 70 § andra stycket
befogenhet att förelägga honom vid vite att fullgöra sin skyldighet.

Förslag till bostadssaneringslag

Kungl. Maj:t har den 9 februari 1973,
efter föredragning av chefen för inrikesdepartementet, beslutat dels
proposition till riksdagen angående sanering av det äldre bostadsbeståndet,
dels remiss till lagrådet av bl, a. förslag till lagstiftning som ger
hyresnämnd möjlighet att efter ansökan av kommun förelägga fastighetsägare att
rusta upp bostadslägenhet inom fastigheten till en lägsta godtagbar standard. 1
de fall sädan upprustning inte är möjlig skall hyresnämnden under vissa
förutsättningar efter ansökan av kommunen kunna förbjuda att lägenheten
användes för bostadsändamål.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:25

Planverkets framställning

Motiv för en författningsändring

1 planverkets promemoria
konstateras inledningsvis att byggbestämmelsema i BS och tillämpningsbestämmelserna
i SBN f, n, är utformade med hänsyn främst till nybyggnad. Visserligen finns
möjlighet att genom dispens medge avsteg från dessa bestämmelser, men dispens
måste normalt sökas hos byggnadsnämnd i varje särskilt fall. Vidare är byggnadsnämndemas
befogenhet att medge dispens begränsad,

1 anslutning härtill erinrar
planverket om att saneringsutredningen i sitt betänkande (SOU 1971:64) Sanering
I har lagt fram förslag som syftar bl, a. till en intensifiering av
upprustnings- och moderniseringsverksamheten avseende det äldre
bostadsbeståndet. Enligt verket kommer som också saneringsutredningen påpekar
- en större omfattning av saneringsverksamheten sannolikt att leda till ökade
problem för byggnadsnämnderna vid prövning av dispensärenden.

Under senare tid har enligt
promemorian flera byggnadsnämnder och även andra i ombyggnadsverksamhét
engagerade vänt sig till planverket med förfrågan om vilka undantag frän
nybyggnadsbestämmelserna som kan vara motiverade vid ombyggnader. Med
anledning därav har inom verket vissa riktlinjer rörande imdantag från
nybyggnadskraven utarbetats.

Inför den omfattande
ombyggnadsverksamhet som kan förutses anser planverket det emeUertid inte vara
ändamålsenligt att ombyggnadskraven fastslås från fall till fall genom att byggnadsnämnderna
meddelar dispenser från nybyggnadskraven, BS har tillkommit under andra
förhållanden beträffande ombyggnadsverksamheten än de nu aktuella. Därför är
det enligt planverkets uppfattning motiverat att man i syfte att mildra nybyggnadskraven
gör behövliga ändringar i BS, Dessa ändringar avser verket att komplettera med
tiUämpningsbestämmelser såväl föreskrifter som anvisningar - som direkt avser
ombyggnadsarbeten. Därigenom kan man enligt verket i högre grad än vad som är
möjligt med nuvarande undantagsregler ta hänsyn till de tekniska, ekonomiska
och sociala förutsättningar som gäller för ombyggnad.

Riktlinjer för en författningsändring

Planverket konstaterar att den
kvalitetsnivå som bör tillämpas vid ombyggnad inte bör underskrida den lägsta
nivå som accepteras utan att vederbörande tillsynsorgan, t, ex, byggnadsnämnd,
anser sig böra ingripa med föreläggande.

Planverket betonar vidare att man
vid ombyggnad inte kan göra nämnvärda avsteg i fråga om sådana krav som är av
väsentlig betydelse

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:25 7

från säkerhetssynpunkt. Sålunda bör bärande konstruktioner
samt skyddsräcken och andra anordningar som avser att förebygga olyckshändelser
vara tillförlitliga eller om så inte är fallet förbättras i erforderUg
omfattning i samband med ombyggnad. Detta synsätt bör, heter det vidare, inte
hindra att t, ex, bärande konstruktioner, som erfarenhetsmässigt visat sig väl
fyUa sin funktion, godtas även om normalt tillåtna påkänningar i någon mån överskrids,

I promemorian framhålls att också
brandskyddskrav är väsentliga frän säkerhetssynpunkt. De anspråk som planverket
finner böra hävdas upp tUl i stort sett samma reella säkerhetsnivå som vid
nybyggnad är dels skyddet mot brands uppkomst, dels säkerheten för de boende i
utrymningsavseende, dels säkerheten i arbetarskyddsavseende för släcknings-och
räddningsstyrkorna. Strikta krav beträffande möjUgheter till brandbegränsning
och brandsläckning kan enligt verket däremot eftersättas så långt hänsyn till
utrymningstryggheten och hänsyn till risk för spridning till grannbyggnad
medger. Det är, konstateras vidare, rimligt att hänsyn tas tUl bl, a,
brandkårens insatstid och kapacitet,

1 fråga om inomhusklimat, som
påverkas av bl. a, byggnadens värmeisolering, ventilation och ljudisolering,
framhålls att kraven skall vara så avpassade att sanitär olägenhet inte
uppkommer, 1 promemorian utesluts dock inte att kraven i viss omfattning kan
modifieras i relation till nybyggnadskraven.

Vad gäller bostadshusens utrustning och inredning sägs i
promemorian att vid ombyggnad bör tillses att bostäderna kan uppvärmas pä ett
tillfredsställande sätt genom permanenta uppvärmningsanordningar samt att de
förses med behövlig sanitär utrustning. Kraven bör dock inte i aUa avseenden
sättas lika högt som vid nybyggnader. Vidare bör avsteg från nybyggnadskraven
rörande måttangivelser kunna göras i viss omfattning, Sopförvaring bör ordnas
på ett hygieniskt och miljömässigt godtagbart sätt, men sopnedkast bör ej
krävas generellt.

Vid bedömning av
moderniseringsprojekt bör enligt planverket gene-reUt gälla att hänsyn tas till
om det är fråga om en ombyggnad som medför att huset kommer att kunna användas
under avsevärd tid eller om det är fråga om en ändring som har karaktär av
upprustning.

Sammanfattningsvis konstateras i promemorian att
kvalitetskraven vid ombyggnad eller annan ändring av byggnad bör vara avpassade
till de särskUda förutsättningar, bl, a. av teknisk och ekonomisk art, som f,
n, gäller för sådana ändringsarbeten som inte är att hänföra till nybyggnad.

Förslag till åtgärder

Med hänsyn till det anförda har
inom planverket upprättats förslag till ändring i 6S, Huvudsyftet med förslaget
är enligt promemorian att, inom ramen för gällande byggnadslagstiftning, skapa
underlag för tillämpningsbestämmelser som direkt avser ombyggnadsarbeten och i
viss mån även andra ändringsarbeten. Sådana bestämmelser - som planverket i
enUghet med 76 § BS avser att meddela och underställa Kungl, Majits prövning

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:25 8

bör enUgt promemorian utformas så att byggnadsnämndernas
praxis pä ifrågavarande område bUr så långt möjUgt Ukformig, Som underlag för
behövliga sädana föreskrifter och anvisningar avser planverket att använda de
tidigare återgivna riktlinjerna efter erforderlig komplettering och
bearbetning.

Angående förslagets närmare
innebörd anförs i promemorian vidare följande.

Förslaget avser att vissa
nybyggnadsåtgärder vid byggnadslovsprövningen skall jämställas med sådan ändring
av byggnad som inte är hänförlig till nybyggnad. De åtgärder som åsyftas är de
som anges under b)-f) i 75 § BS, De skulle alltså bedömas enligt huvudregeln i
49 § BS, vilket innebär att endast de byggnadsdelar som berörs av ändringen
skall uppfyUa de krav som är avsedda för nybyggnadsfallen. Som tidigare anförts
bör dock modifieringar i teknisk standard kunna godtas. Förslaget har
utformats i enlighet därmed.

Beträffande övriga delar av
byggnaden innebär förslaget att de mera påtagliga ölägenheterna bör undanröjas,
I författningstexten har särskilt nämnts krav frän brandsäkerhetssynpunkt och
från sanitär synpunkt. Hit hör självfallet också andra säkerhetskrav.

För sådana ändringsåtgärder som ej
är hänförliga till nybyggnad torde förslaget i sak inte innebära någon ändring
i förhållande tUl nuvarande regler.

Förslaget innebär självfallet ingen
ändring såvitt avser dispensprövningen, dä nybyggnadsförbud råder. Avviker ett
tUlämnat byggnadsföretag från gällande plan, är huvudregeln den att
avvikelsen, om den är av någon betydelse, skall föregås av planändring. Om
särskilda skäl föreligger för dispens bör emellertid, vid
byggnadslovsprövningen, kraven (enligt 38-48 §§) inte ställas högre än som
föreslås för ombyggnadsfallen. Därför har även åtgärderna under e) och f) i 75
§ BS medtagits.

Erfarenhetsmässigt kan i vissa fall
äldre gårdsbebyggelse vid sanering bibehållas men ändras för i sammanhanget
lämpligare ändamål än tidigare. Detta är skälet till att även åtgärderna under
d) i samma författningsrum medtagits.

Anledningen till att även
åtgärderna under b) i nämnda paragraf medtagits är den att det förekommer att
byggnadens höjd ibland måste ökas, för att ge utrymme åt en vindsinredning i
samband med saneringsåtgärder i övrigt. Även vid tillbyggnader kan fall tänkas
förekomma, då en strikt tUlämpning av nybyggnadskraven pä den befintliga
byggnadsdelen kan anses väl sträng. Beträffande själva tillbyggnaden torde
dock sällan finnas skäl att frångå dessa krav.

Remissyttranden

Förslaget tillstyrks eller lämnas i
allt väsentligt utan erinran av samtliga remissinstanser med undantag för
länsstyrelsen i Gotlands län, som visseriigen anser att förslagets syfte bör
tUlgodoses men som finner att dess följder inte utretts tillräckUgt noggrant.

Bostadsstyrelsen delar planverkets
grundläggande uppfattning i ärendet, nämligen att vid ombyggnad av befintliga
hus endast de byggnadsdelar som berörs av ändringen skall uppfylla de krav som
är avsedda för nybyggnadsfallen och att för övriga delar av byggnaden vissa
väsentliga säkerhetskrav skaU gälla i fråga om hållfasthet och brandskydd samt
i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:25 9

sanitärt avseende. Beträffande de nämnda säkerhetskraven
förutsätter styrelsen att planverkets förslag inte innebär någon inskränkning i
den dispensmöjlighet som byggnadsnämnderna f. n, har och den bedömning i det
enskUda fallet som kan vara påkallad.

Riksantikvarieämbetet framhåller
att en ändring av 49 § BS i enlighet med förslaget skulle innebära en
förbättring av det nu rådande, frän kulturminnesvärdens synpunkt mycket
otillfredsställande förhållandet att krav som är utformade för nybyggnad måste
tUlämpas i oförändrad form även vid ombyggnad av äldre byggnader. Den aktuella
författningsändringen synes enUgt ämbetet innebära en avsevärd förbättring av
möjligheterna att på ett från kulturminnesvårdens synpunkt acceptabelt sätt
genomföra ombyggnad och upprustning av äldre bebyggelse i allmänhet, främst
genom att nödvändiga ingrepp kommer att bU mindre.

Också övriga remissinstanser, som
närmare kommenterat sitt ställningstagande till förslaget, betonar behovet av
en författningsändring, främst från kostnadssynpunkt. Som exempel på sådana
yttranden kan anföras följande uttalande av länsstyrelsen i /Malmöhus län.

Ansenliga delar av bostadsbeståndet
i landets tätorter skulle kunna förbättras genom ombyggnads- eller
tUlbyggnadsåtgärder för rimliga kostnader i stället för att som hittills rivas
bland annat för att kunna uppfylla de krav som ställs i byggnadsstadgans
tekniska föreskrifter för nybyggnad. Såväl frän bostadssocial som från
stadsbildssynpunkt är det angeläget att dessa äldre byggnader, främst
bostadshus, kan bevaras. Detta bostadsbestånd representerar så stora ekonomiska
värden att en standardförbättring, som ofta kan åstadkommas med relativt enkla
medel och måttliga ekonomiska investeringar, i de flesta fall är att föredra
framför alternativet att riva dem.

Vissa remissinstanser, bl, a.
Svenska arkitekters riksförbund och Näringslivets byggnadsdelegation, betonar
som angeläget främst att -vilket skulle bli en följd av förslagets genomförande
behovet av formell dispensering från de nu huvudsakligen till
nybyggnadsförhållanden anpassade bestämmelserna i 38-48 §§ BS skulle minska
och att därigenom en enhetlig tillämpning och ett förenklat förfarande i
ombyggnadsfallen skulle underlättas.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län, som tillstyrker förslaget i och för sig, ifrågasätter om de föreslagna
avstegen från enbart tekniska byggnadskrav är tillräckliga. Länsstyrelsen
framhåller att förslaget uttryckligen inte åsyftar någon ändring i fråga om
dispensprövning inom område med byggnadsförbud. Sådana förbud sammanhänger ofta
med planfrågans läge. Kommunernas begränsade resurser i förening med de höga
kostnader som åsamkas kommun vid sanering har, heter det vidare, bedömts som
den kanske viktigaste orsaken till byggnadsförbuden, som genom långvarighet
ofta förhindrar önskvärd sanering. Frågor huruvida speciella planstandardkrav
kan tillämpas inom saneringsområden borde enhgt länsstyrelsen ha övervägts.
Länsstyrelsen finner vidare angeläget att man genom centralt utfärdade
föreskrifter om avsteg från absoluta krav på hög planstandard underlättar
modernisering av äldre bostadsbebyggel-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:25 10

se. Därigenom kunde ocksä frågan i vad män byggnadsförbud
bör få omfatta de ändringsarbeten, som avses i 75 § b)-f) BS, komma i ett annat
läge.

Länsstyrelsen i Gotlands län delar,
som redan antytts, uppfattningen att intresset av att mUdra de tekniska kraven
vid ombyggnad och upprustning av äldre bebyggelse bör tillgodoses, I frågan om
följderna av förslaget anför länsstyrelsen.

Den föreslagna ändringen av
byggnadsstadgans 49 § synes främst vara grundad på en strävan att mildra de
rent tekniska kraven vid nybyggnadsåtgärder enligt 75 § b)-f). De berörda
38-48 §§ i stadgan reglerar emellertid även byggnadens yttre och dess
anpassning till stadsbilden m, m. Ändringen synes härigenom fått en mera
långtgående verkan än som från början kan ha avsetts.

Enligt länsstyrelsens bedömning
skulle byggnadsnämnderna, ifall den föreslagna ändringen genomfördes, kunna
hävda innehållet i bl, a. 38 § byggnadsstadgan endast i den omfattning som
erfordras för att av ändringsarbeten berörda byggnadsdelar skall uppfylla
skäliga anspråk pä säkerhet, god hygien och trevnad. Varken säkerhet eller god
hygien och knappast ej heller det subjektiva begreppet trevnad kan sättas i
relation till de krav som framförs i stadgans 38 §. Detta skulle innebära att
38 § i praktiken endast skulle kunna tillämpas när det gäller uppförandet av ny
byggnad.

Planverkets förslag till
författningsändring har lagts mot bakgrund av byggnadsstadgans definition av
begreppet nybyggnad och verkets önskan att inte nu - bl, a, med hänsyn till att
byggnadslagstiftningen f, n, är föremål för utredning vidta ändring i
nybyggnadsbegreppet. Enligt bostadsstyrelsen synes emellertid en viss
inkonsekvens uppstå meUan å ena sidan det förhållandet att sådana ändringar av
byggnad som framgår av 75 § b)f) BS enligt planverkets förslag fortfarande
skall betecknas som "nybyggnad" i stadgans mening under det att
kommande tillämpningsanvisningar särskilt avsedda för bl, a, dessa
ändringsåtgärder avses bli framlagda som anvisningar för
"ombyggnadsarbeten". Styrelsen ifrågasätter för sin del huruvida det
föreligger hinder för att i detta sammanhang ompröva nybyggnadsbegreppet så,
att ändringsåtgärder enligt 75 § b)-f) BS hänförs tUl ombyggnad och inte till
nybyggnad.

Också saneringsutredningen och
bygglagutredningen uppmärksammar sistnämnda fråga. Med hänsyn till föreliggande
starka behov av att åtskillnad görs meUan nybyggnad och ombyggnad i
byggnadslagstiftningen inser saneringsutredningen att ombyggnadsbegreppet bör
införas i denna lagstiftning genom att åtgärder angivna under b)-f) i 75 § BS
hänförs till ombyggnad. För att möjligheter snarast skall kunna öppnas för en
smidigare handläggning av byggnadslovsärenden som rör moderniseringsverksamhet
vUl utredningen emellertid tillstyrka en delreform av det slag planverket
föreslagit. Även bygglagutredningen anser frågan om en ändring av
nybyggnadsbegreppet böra anstå och påpekar att ett genomförande av
saneringsutredningens förslag kan komma att leda till också andra ändringar i
byggnadslagsriftningen. Detta finner bygglagutredningen inte behöva föranleda
att man väntar med den nu föreslagna ändringen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:25 11

Näringslivets byggnadsdelegation
utgår för sin del från att med del av byggnad i detta sammanhang avses byggnads
del i teknisk mening såsom vägg, tak, trappa, etc, och inte lägenhet,
våningsplan eller dylikt.

Flera remissinstanser framhåller
som angeläget att författningsändringen snarast möjligt kompletteras med tillämpningsbestämmelser
avseende ombyggnad. Sålunda påpekar bl, a, saneringsutredningen att det
föreligger risk för större osäkerhet och därmed större variationer i den lokala
bedömningen av ombyggnadsärenden än vad som f, n, är fallet sä länge inte
tillämpningsföreskrifter finns tillgängliga. Länsstyrelsen /Malmöhus län
framhåller att utgivandet av tUlämpningsföreskrifterna bör samordnas med
författningsförslagets ikraftträdande.

Departementschefen

Utvecklingen av kostnaderna för
bostadsbyggandet måste fortlöpande uppmärksammas. Bland åtgärder frän
statsmakternas sida för att påverka kostnaderna kan nämnas skapandet av bättre
förutsättningar för en aktiv kommunal markpolitik bl, a, genom ändringar i
expropriationslagstiftningen - Samt åtgärder för att stimulera en rationell
produktion av nya hus.

En viktig väg när det gäUer att
motverka kostnadsökningar inom bostadsproduktionen och att därmed hålla
boendekostnaderna på en rimlig nivå är att göra det lättare att rusta upp
befintlig äldre bebyggelse. Ett stort antal äldre hus som representerar ett
betydande kapital bör kunna användas under ytterligare lång tid om de byggs om
och i väsentliga delar anpassas till nutida standardkrav,

Kungl, Maj:t har den 9 februari
1973, efter föredragning av chefen för inrikesdepartementet, beslutat
proposition till riksdagen med förslag till åtgärder för att främja en
upprustning av det äldre bostadsbeståndet och remiss till lagrådet av bl. a.
förslag till bostadssaneringslag. Förslagen avser dels åtgärder rörande planering,
genomförande och finansiering av saneringsverksamheten, dels lagstiftning som
skall ge kommunen möjlighet att hos hyresnämnden ansöka antingen om
föreläggande för fastighetsägare att rusta upp bostadslägenhet inom
fastigheten till en lägsta godtagbar standard eller om förbud att använda
lägenheten för bostadsändamål.

För att dessa åtgärder skaU få full
genomslagskraft måste tillses att byggnadsreglerande bestämmelser inte i onödan
reser tekniska eller ekonomiska hinder för en intensifierad upprustningsverksamhet.

Bestämmelser om byggande finns i 5
kap. (35-67 §§) BS. I 38-48 §§, som avser nybyggnad, finns bl. a, grundläggande
allmänt formulerade bestämmelser om byggnads yttre och inre utformning. De
kompletteras av detaljerade föreskrifter, råd och anvisningar utfärdade av
statens planverk samt införda i Svensk byggnorm (SBN).

Begreppet nybyggnad enligt BS (75
§) innefattar inte bara uppförande av helt ny byggnad. Även bl, a. till- eller
påbyggnad eller ombyggnad eller annan ändring med avseende på byggnads yttre
eller inre utförande

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:25 12

av så genomgripande beskaffenhet, att den kan anses
jämförlig med ombyggnad, skall hänföras till nybyggnad. Detta medför att
upprustning och modernisering av äldre byggnader i allmänhet faller inom nybyggnadsbegreppet.
När åtgärd, som enligt BS är att anses som nybyggnad vidtas, krävs i princip
att hela byggnaden bringas att överensstämma med gällande bestämmelser om hur
ny byggnad skall utformas. Det räcker således inte att bara de delar av
byggnaden som direkt berörs av ändringen utförs i enlighet med dessa
bestämmelser. Möjlighet finns visserligen i allmänhet att, efter prövning i
varje särskilt fall, medge avsteg från vad som föreskrivs i BS eller i bestämmelser
meddelade med stöd av BS angående byggnads yttre och inre utformning, men några
särskilda undantagsregler som tar sikte just pä ombyggnadsfallen finns inte.
Vid sådan ändring av byggnad, som inte är att hänföra till nybyggnad - dvs.
mindre genomgripande ändringar - skall däremot enligt 49 § BS bestämmelserna
orn ny byggnads utformning tillämpas bara beträffande de delar av byggnaden som
berörs av ändringen. Byggnadsnä.mnden får m.edge undantag frän sistnämnda
bestämmelser, om det är påkallat av omständigheterna och det inte medför
brandfara eller olägenhet i sanitärt eller annat avseende.

Statens planverk har föreslagit att
särskilda bestämmelser skall införas i BS som gör det möjligt att ta större
hänsyn än f. n. till de speciella tekniska, ekonomiska och sociala
förutsättningar som gäller vid sädan ändring av byggnad som är att hänföra till
nybyggnad. Planverkets förslag innebär att endast sådana delar av byggnad som
berörs av ändringsarbetena skall vara utförda i enlighet med vad som gäller för
nybyggnad och detta endast i den omfattning som behövs för att dessa delar av
byggnaden skall uppfylla skäliga anspråk på säkerhet, god hygien och trevnad.
Beträffande övriga delar av byggnaderna skall endast krävas att de uppfyller
vissa minimikrav. Om förslaget genomförs, avser planverket att utarbeta
tiUämpningsbestämmelser som direkt avser ombyggnadsarbeten. Det är enligt
planverkets mening inte ändamålsenligt att de olika byggnadsnämnderna genom
dispensbeslut i varje särskilt fall bestämmer vilka krav som skall ställas i
ombyggnadsfallen.

Planverkets framställning har
remissbehandlats. Förslaget har därvid praktiskt taget genomgående tillstyrkts
eller lämnats utan erinran, I likhet med remissinstanserna finner jag förslaget
väl avvägt. En fördel med förslaget som jag särskUt vUl framhålla är att detta
som innebär att de grundläggande reglerna om vilka krav som skall uppfyllas
vid ombyggnad m, m, kommer att finnas i BS och att dessa regler preciseras och
utvecklas i särskilda föreskrifter, råd och anvisningar av planverket - är
ägnat att skapa förutsättningar för såväl en enhetlig praxis hos byggnadsnämnderna
som goda möjligheter för kommuner och fastighetsägare att bedöma i vUka fall
det är tekniskt och ekonomiskt utförbart att bygga om och rusta upp äldre
byggnader i stället för att riva dem och bygga nytt. Jag förordar att förslaget
genomförs,

I fråga om den närmare utformningen
av författningsändringen får jag anföra följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:25 13

Till begreppet nybyggnad hänförs
enligt BS förutom uppförande av helt ny byggnad, till- eller påbyggnad eller
ombyggnad eller med ombyggnad jämförlig ändring av byggnad vissa ytterligare
åtgärder oavsett hur ingripande de är i tekniskt avseende. Dessa åtgärder är
byggnads inredande helt eller delvis tiU väsentligen annat ändamål än det
vartill byggnaden förut varit använd, sådan förändring av byggnad som medför
att densamma kommer att strida mot fastställd generalplan, stadsplan,
byggnadsplan eller utomplansbestämmelser samt annan förändring av byggnad som i
befintligt skick strider mot plan eller bestämmelser som nyss nämnts, om det
inte är fråga om bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter eller därtill
hörande uthus. Däremot är det enligt 75 § andra stycket BS inte att anse som
nybyggnad att anordna värmeledning eller vattenklosett eller andra hygieniska
förbättringar i befintlig byggnad som måste antas komma att stå kvar under
längre tid även om sådan anordning inte medgavs.

Planverket har föreslagit att
bestämmelserna i 38-48 §§ om nybyggnad görs tillämpliga bara i begränsad
omfattning på samtliga nu angivna, till nybyggnad hänförliga åtgärder, I och
för sig kunde, som också framhållits under remissbehandlingen,
författningsändringen i stället genomföras så att ifrågavarande åtgärder på
sätt som gäller för anordnande av värmeledning, vattenklosett o, d, - undantogs
från nybyggnadsbegreppet. Detta skulle bl, a, få till följd att åtgärderna
kunde vidtas utan hinder av att de strider mot nybyggnadsförbud. För det fall
att fråga är om åtgärd som krävs för att efterkomma föreläggande enligt
förslaget till bostadssaneringslag skulle en sädan effekt vara ägnad att främja
en önskvärd samordning mellan tillämpningen av nämnda lag och byggnadslagstiftningen.
Det är emellertid svårt att utan närmare utredning med tillräcklig säkerhet
överblicka följderna i övrigt av en sådan författningsändring som nu antytts.
Den önskvärda samordningen i föreläggandefallen kan, som chefen för
inrikesdepartementet utvecklat vid sin anmälan av förslaget till
bostadssaneringslag, åstadkommas på annat sätt. Man kan sålunda utgå från bl,
a. att det i föreläggandefallen utretts att förutsättningar för dispens från
nybyggnadsförbud föreligger. Flertalet av de åtgärder som kan bli aktuella för
att byggnad skall uppnå lägsta godtagbara standard torde f. ö, vara av den
karaktären att de enligt de bestämmelser i 75 § andra stycket BS, som jag nyss
redogjort för, inte är att hänföra till nybyggnad. Jag förordar därför att
författningsändringen görs pä sätt planverket föreslagit. Skulle det i
framtiden visa sig att bestämmelserna om vad som enligt BS är att hänföra till
nybyggnad utgör hinder för en tillämpning av bostadssaneringslagen på det sätt
man tänkt sig, får frågan om ytterligare författningsändringar tas upp senare.

Mot planverkets förslag att begränsningen av
nybyggnadsbestämmelserna skall avse samtliga till nybyggnad hänförliga
åtgärder utom uppförande av helt ny byggnad har inte gjorts någon invändning
under remissbehandlingen. Jag förordar att förslaget i denna del genomförs.

Däremot har invänts att vissa av
nybyggnadsbestämmelserna med hänsyn till sitt syfte också i fortsättningen bör
vara fullt ut tillämpliga

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:25 14

när åtgärder av ifrågavarande slag vidtas. Jag delar denna
uppfattning och syftar därvid på bestämmelserna dels i 38 § andra stycket att
byggnad som är av större värde frän historisk, kulturhistorisk eller
konstnärlig synpunkt inte får förvanskas genom arbeten på själva byggnaden
eller genom bebyggelse i grannskapet, dels i 39 § om byggnads placering på
tomt, dels 141 § om byggnadsnämnds rätt att medge att byggnad uppförs sä att
den skjuter över gräns mot gata m. m.

Av vad jag har förordat i det föregående följer att de
delar av byggnad som berörs av sädana ändringsarbeten, som enligt 75 § BS är
hänförliga till nybyggnadsåtgärder, skall behöva utföras i enlighet med vad som
föreskrivs för nybyggnad bara i den omfattning det behövs för att dessa delar
skall uppfylla skäliga anspråk på säkerhet, god hygien och trevnad. Härigenom
förhindras att ombyggnad försvåras genom att samma höga krav på teknisk
standard som är avsedda för nya byggnader reses på de delar av byggnad som
berörs av ombyggnad. Kraven begränsas till att avse skäliga anspråk på
säkerhet, god hygien och trevnad. Vad som kan anses vara skäliga anspråk får
avgöras vid byggnadslovsprövningen med ledning av de föreskrifter, råd och
anvisningar planverket kommer att utarbeta. Jag vill framhålla att bedömningen
skall ske med utgångspunkt i de särskilda tekniska och ekonomiska
förutsättningar som gäller för det aktuella byggnadsföretaget. Möter det inga
större hinder att följa bestämmelserna för nybyggnad skall de standardkrav som
därvid gäller följas. Detta torde bl. a. innebära att sådana standardkrav
oftast måste upprätthållas vid tillbyggnader. Vid sädan ändring av byggnad,
som inte är att hänföra tiU nybyggnad, skall enligt 49 § bestämmelserna i 38-48
§§ tillämpas i fråga om de delar av byggnad som berörs av ändringen.
Byggnadsnämnd har befogenhet att medge undantag, där sådant påkallas av
omständigheterna och inte medför brandfara eller olägenhet i sanitärt avseende
eller eljest. Härigenom anges den lägsta gränsen för de standardkrav som skall
ställas på de delar av en byggnad som berörs av ändringsarbeten som inte är att
hänföra till nybyggnad. Motsvarande gräns bör gälla för sådana ändringsarbeten
som är att hänföra till nybyggnad.

1 44 och 48 §§ meddelas i
förhållande dU normalfallen skärpta bestämmelser för vissa slag av byggnader,
t, ex. industri- och hotellbyggnader. De särskilda krav som måste ställas i
dessa fall torde få särskilt beaktas i planverkets anvisningsarbete. Utrymmet
för att sänka gällande standardkrav beträffande dessa specialreglerade
byggnader torde vara litet.

Vad slutligen beträffar de krav som
bör ställas på de delar av byggnad som inte berörs av ändringsarbete som ar att
hänföra till nybyggnad innebär planverkets förslag att mera påtagliga
olägenheter skall undanröjas. Av särskild betydelse härvidlag är att nu
avsedda byggnadsdelar uppfyller de lägsta krav som skäligen kan resas från
säkerhetssynpunkt, särskilt då från hållfasthets- och brandsäkerhetssynpunkt,
samt från sanitär synpunkt. Detta innebär att en bedömning måste göras av hela
den byggnad som avses bli ombyggd bara i viss del. Härigenom säkerställs

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:25 15

att hela byggnaden kommer att efter ombyggnaden ha en viss
lägsta standard även i de fall ombyggnaden endast berör vissa delar. Som några
remissinstanser framhållit kunde i och för sig tänkas att man avstår från en
sådan uttrycklig föreskrift. Även utan en sådan som f. ö. inte finns för de
fall dä ändringsarbetet är av det slag att det inte skall hänföras till
nybyggnad - skulle ju nämligen 50 § BS vara tillämplig. Där föreskrivs att
byggnad skall underhållas så att hållfastheten inte äventyras samt brandfara,
sanitär olägenhet eller vanprydnad inte uppkommer. Ocksä brister som inte är
hänförliga till sådant bristande underhåll som avses i 50 § utan till andra
förhållanden, t, ex, undermålig konstruktion eller undermåligt material, kan
emellertid vara av så allvarlig beskaffenhet att de inte bör accepteras. Därför
bör krävas att även missförhållanden av detta slag avhjälps i samband med
sådana ändringsarbeten, som avses i detta sammanhang. Planverkets förslag
innebär att byggnadsnämndens uppmärksamhet fästs pä att byggnaden i dess helhet
skall granskas. Detta bör i författningstexten komma till uttryck genom att där
sägs att beträffande övriga delar av byggnaden sådana brister i fråga om
hållfasthet, brandsäkerhet och sanitära förhållanden som innebär så avsevärda
olägenheter att de inte skäligen kan godtas skall undanröjas. Jag vill betona
att bestämmelsen bör tillämpas restriktivt. Den får inte tas till intäkt för
krav pä samma standard som skulle ha krävts, om ändringsarbetena hade berört
dessa delar. Det bör inte krävas mera än att avsevärda olägenheter undanröjs.
Vid prövningen av vad som skäligen kan krävas bör särskilt beaktas om de
ändringsarbeten, som aktualiserar prövning av byggnadens övriga delar, är
särskilt omfattande eller medför väsentligt längre livstid eller väsentligt
ändrat användningssätt. För sådant fall kan det vara skäligt att ställa högre
krav pä övriga byggnadsdelar än eljest. Däremot bör i allmänhet inga krav
ställas beträffande byggnaden i övrigt vid enstaka ändringsarbeten som är av
endast obetydlig omfattning och som inte medför ändrat användningssätt eller
längre livstid. Jag förutsätter att planverkets föreskrifter, råd och
anvisningar i denna del utformas så att de ger byggnadsnämnden en så säker
vägledning som möjligt och sä att syftet med författningsändringen, att
förenkla och förbilliga ombyggnadsverksamheten, inte motverkas genom alltför
höga krav vid tillämpningen.

Planverket har föreslagit att de
nya bestämmelserna skall föras in i 49 §, som i sin gällande lydelse reglerar
vad som skall iakttas beträffande sådan ändring av byggnad, som ej är att hänföra
till nybyggnad. Enligt min mening bör emellertid bestämmelser om nybyggnad och
bestämmelser om sådan ändring av byggnad som inte är att hänföra till
nybyggnad liksom hittills hällas i sär under skilda rubriker i byggnadsstadgan.
Jag förordar därför att bestämmelserna tas in i en ny paragraf omedelbart efter
48 §.

Under åberopande av vad jag nu har
anfört förordrar jag att i en ny paragraf i BS, betecknad 48 a §, tas in en
bestämmelse med innebörd dels att vid sådan ändring av byggnad, som enligt 75 §
b)-f) är att hänföra till nybyggnad, bestämmelserna i 38 § första stycket, 40
och 42-48 §§ skall

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:25 16

tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden som
berörs av ändringen och endast i den omfattning som erfordras för att dessa
delar av byggnaden skall uppfylla skäUga anspråk på säkerhet, god hygien och
trevnad, dels att sådana brister i byggnadens övriga delar i fråga om
hållfasthet, brandsäkerhet och sanitära förhållanden, som innebär så avsevärda
olägenheter att de inte skäligen kan godtas, skall undanröjas.

Inom civildepartementet har upprättats ett förslag till
sådan ändring i byggnadsstadgan.

Ikraftträdande

Med hänsyn till den väsentliga
betydelse planverkets föreskrifter, råd och anvisningar får för de föreslagna
bestämmelsernas tillämpning bör dessa inte träda i kraft förrän föreskrifterna,
råden och anvisningarna föreligger. Jag räknar emellertid med att
bestämmelserna kan träda i kraft den 1 juli 1973.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag

att Kungl. Maj:t inhämtar
riksdagens yttrande över förslag till kungörelse om ändring i byggnadsstadgan
(1959:612),

Med bifall till vad föredraganden
sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: A4argit Edström

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar i 3 dokument.

  1. Rskr. 1973:209 i texten
  2. Bet. 1973:CU20 Civilutskottets betänkande i anledning av dels propositionen 1973:22 med förslag till bostadssaneringslag m. m. jämte motioner, allt i vad inte angår förköpsla… s. 1 · s. 2 · s. 15 i texten
  3. Prop. 1977/78:50 om ändring i byggnadsstadgan (1959:612), m.m. s. 110 om s. 14 i texten