Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, m.m.

1973 · 27 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:29, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Majrts proposition nr 29 år 1973 Prop. 1973: 29

Nr 29

Kungl.
Maj':ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1947: 529) om
allmänna barnbidrag, m. m.; given Stockholms slott den 16 februari 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande tUl riksdagen föredraganden
hemställt.

GUSTAF ADOLF

CAMILLA
ODHNOFF

Propositionens
buvudsaldiga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ändringar i
reglerna om allmänna barnbidrag i överensstämmelse med vad som förutskickades
i årets statsverksproposition. Ändringarna innebär att administrationen av de
allmänna barnbidragen förs över från kommunerna tUl de allmänna
försäkringskassorna. Vidare föresläs sådan ändring i lagen om allmänna
barnbidrag att det blir möjligt att genom konvention ändra bestämmelserna om
rätt till barnbidrag för utländska medborgare. Ändringen av administrationen
innebär bl. a. att barnbidrag kommer att utgå utan särskild ansökan. Vidare
kommer utbetalningsreglerna att ändras så att barnbidragsanvisningama kan lösas
in på posten samma dag som de delas ut.

I anslutning till vad som i statsverkspropositionen
anförts om översyn av inkomstprövningsreglerna för bostadstilläggen föreslås
vidare övergångsvis för år 1974 en regel som syftar tUl att förhindra att stora
underskottsavdrag vid taxeringen leder tUl förmåner när det gäller
möjligheterna att få bostadstUlägg. Slutligen föreslås en ändring i bidragsförskottslagen
beträffande fördelning av belopp som influtit genom införsel.

De
nya bestämmelserna föresläs gälla fr. o. m. den 1 januari 1974.

1
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 29

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 29

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag;

Härigenom förordnas i fråga om
lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag,

dels att 810 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 4, 5, 7, 11, 12 och 1417 §§ skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 a §, 18 och 19
g§, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

la§

Frågor om allmänna barnbidrag
handhavas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Beslut om allmänt barnbidrag fattas
av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den som enligt 4 § äger uppbära
bidraget är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret
i 1 kap. 4 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

4 § Rätten att uppbära allmänt barnbidrag för visst barn tillkommer,
där barnet står under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets moder eller, om
modern till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är för längre tid
förhindrad att deltaga i vårdnaden, barnets fader samt i annat fall den som har
vårdnaden om barnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/ fråga om fosterbarn eller barn, som eljest fostras i
annat enskilt hem än hos den som har vårdnaden om barnet, skall dock rätten
att uppbära aUmänt barnbidrag för barnet i stäUet tillkomma barnafostraren,
såframt ej barnavårdsnämnden annorlunda förordnar.

Övergår rätten att uppbära allmänt barnbidrag för visst
barn å annan person än den som tidigare uppburit bidraget, må barnavårdsnämnden,
om särskilda skäl därtill prövas föreligga, omhändertaga bidraget för löpande
kvartal och fördela detsamma å de för kvartalet bidragsberättigade.

Allmän försäkringskassa får på framställning av
barnavårdsnämnd förordna att aUmänt barnbidrag för barn, som genom barnavårdsnämndens
försorg placerats i enskilt hem, skall uppbäras av den som fostrar barnet. Har
barnet placerats i enskilt hem av annan än barnavårdsnämnd, får sådant
förordnande meddelas på framställning av den som enligt första stycket uppbär
bidraget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5§

Nuvarande
lydelse

Finnes någon, som enligt 4 § äger
uppbära allmänt barnbidrag, icke vara skickad att handhava detsamma, må
barnavårdsnämnden förordna att bidraget i stället skall utbetalas till den
andre av föräldrarna eller barnavårdsman för barnet eller annan lämplig person.
Nämnden må ock, då synnerUga skäl äro därtiU, själv omhändertaga bidraget för
att användas för barnets bästa på sätt som prövas vara för barnet mest
gagneligt.

Föreslagen lydelse

Finnes någon, som enligt 4 § äger
uppbära allmänt barnbidrag, icke vara skickad att handhava detsamma, får
allmän försäkringskassa på framställning av barnavårdsnämnd förordna att
bidraget skall utbetalas till den andre av föräldrarna eller annan lämplig
person. Om synnerliga skäl föreligga får bidraget utbetalas till nämnden att
användas för barnets bästa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 § Där vid ingången av visst
kvartal bam, för vilket allmänt barnbidrag utgår, på allmän bekostnad vårdas å
anstalt i annat fall än i 6 § avses, äger det kommunala organ, som svarar för
vårdkostnaden, uppbära på kvartalet belöpande allmänt barnbidrag för barnet och
därav gott-göra sig för nämnda kostnad i den mån ersättning därför må uttagas
av barnet eller annan enskild person. Uppkommer överskott, skall detta
redovisas till den bidragsberättigade.

Vad i första stycket sägs om kommunalt organ skall äga
motsvarande tillämpning å landstingskommun och kommun som ej tillhör
landstingskommun eller, efter Konungens bestämmande, annan huvudman i fråga
om allmänt barnbidrag för barn som bor i elevhem, vårdhem, specialsjukhus
eller inackorderingshem, som avses i lagen (1967: 940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda, eller åtnjuter omsorger enligt nämnda lag
och bor i enskilt hem pä huvudmannens bekostnad eller vårdas på anstalt för
epileptiker, oavsett att ersättning ej må uttagas av barnet eller annan
enskUd person.

Vad i första stycket sägs om
kommunalt organ skall äga motsvarande tillämpning å landstingskommun och stad
som ej tillhör sådan kommun eller, efter Konungens bestämmande, annan huvudman
i fråga om allmänt barnbidrag för barn som bor i elevhem, vårdhem,
specialsjukhus eller inackorderingshem, som avses i lagen den 15 december 1967
(nr 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, eller åtnjuter
omsorger enligt nämnda lag och bor i enskilt hem på huvudmannens bekostnad
eller vårdas på anstalt för epileptiker, oavsett att ersättrung ej må uttagas
av barnet eller annan enskild person.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 §

VUl någon uppbära allmänt
barnbidrag, skall han därom göra anmälan till barnavårdsnämnden i den kommun,
där barnet är kyrkobokfört.

It Riksdagen 1973.1 saml. Nr 29

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 29 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anmälan att barnbidrag för visst
barn synes böra utgå må ock göras av annan person, som vårdar barnet eller
eljest svarar för detsamma, samt av styrelsen för anstalt, där barnet är
intaget, ävensom av fattigvårdsstyrelse och barnavårdsnämnd.

9§

Har anmälan som avses i 8 § blivit
gjord, skall barnavårdsnämnden besluta, huruvida allmänt barnbidrag skall utgå
för barnet, ävensom fastställa vem som äger uppbära bidraget.

Även utan att anmälan som avses i
8 § blivit gjord må barnavårdsnämnd, om förhållandena därtill föranleda,
besluta om utbetalning av allmänt barnbidrag för visst barn.

Beslut, varigenom den som har
vårdnaden om visst barn berättigas uppbära allmänt barnbidrag för barnet, må
därest barnavårdsnämnden så medgivit, å nämndens vägnar meddelas av ledamot av
nämnden eller tjänsteman hos densamma.

10 §

För kvartal, som gått till ända

mer än ett år före det anmälan enligt 8 § gjordes eller
beslut enligt 9 § andra stycket meddelades, utgår icke allmänt barnbidrag.

11 §1

Barnbidrag utbetalas kvartalsvis Barnbidrag utbetalas kvartalsvis

genom vederbörande barnavårds- genom
riksförsäkringsverket. An-nämnds försorg. Angående sättet gående sättet
och tiden för ulbe-och tiden för utbetalningen med- talningen meddelar
Konungen niir-delar Konungen närmare bestäm- mare bestämmelser, melser.

Har barnbidrag ej utbetalats före
utgången av året näst efter det, till vilket bidraget hänför sig, föreligger
ej längre rätt till bidraget,

1 Senaste lydelse 1951:78.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1

såvida ej den bidragsberättigade inom nämnda tid hos
allmän försäkringskassa gjort gällande rätt till bidraget.

Har barnbidrag ej lyfts före
utgången av året näst efter det, under vilket bidraget förfallit till
betalning, skall bidraget vara förverkat.

12 §1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har någon genom oriktiga uppgifter eller annorledes
förorsakat att allmänt barnbidrag för visst barn obehörigen utgått eUer har
någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit sådant bidrag och
har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad för mycket
utbetalats, där ej länsstyrelsen finner anledning att helt eller delvis
eftergiva återbetalningsskyldighet.

Har någon genom oriktiga uppgifter
eller annorledes förorsakat att allmänt barnbidrag för visst barn obehörigen
utgått eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit
sådant bidrag och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av
vad för mycket utbetalats, där ej i särskilt fall allmän försäkringskassa
finner anledning föreligga att helt eller delvis eftergiva
återbetalningsskyldighet.

Har återbetalningsskyldighet ålagts
någon enligt första stycket, må vid senare utbetalning tiU honom i avräkning å
vad för mycket utgått innehållas skäligt belopp.

14 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialstyrelsen har att öva tillsyn över tillämpningen av
denna lag och med stöd av densamma meddelade föreskrifter samt äger i sådant
avseende till ledning för barnavårdsnämnderna meddela råd och anvisningar.

Vad som är föreskrivet om riksförsäkringsverkets tiUsyn
över de aUmänna försäkringskassorna äger motsvarande tillämpning i fråga om
kassornas befattning med allmänna barnbidrag.

De närmare föreskrifter, som behövs
för tillämpningen av denna lag, meddelas av Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, a v riksförsäkringsverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 Över barnavårdsnämnds beslut i ärende angående
allmänt barnbidrag må klagan föras hos länsstyrelsen genom besvär.

Barnavårdsnämnds beslut skall omedelbart lända till
efterrättelse.

Senaste lydelse 1971: 593.

§1

Talan mot beslut av allmän försäkringskassa
i ärende angående allmänt barnbidrag föres hos riksförsäkringsverket genom
besvär.

Riksförsäkringsverket får även utan
att talan föres taga upp sådant ärende till prövning. \

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse 16 §1

Nuvarande lydelse

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende angående allmänt
barnbidrag föres hos kammarrätten genom besvär.

Länsstyrelses och kammarrätts

beslut skola omedelbart lända till

efterrättelse, om ej annorlunda för

ordnas. I

Mot riksförsäkringsverkets beslut föres talan hos
kammarrätten genom besvär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

De närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag
innehåller, finnas erforderliga för lagens till-lämpning meddelas av Konungen
eller, efter Konungens bemyndigande, av socialstyrelsen.

Besvär över allmän försäkrings kassas beslut skall
tillställas den kassa som meddelat beslutet.

Den omständigheten att besvärshandlingen tillställts
riksförsäk ringsverket, utgör ej hinder för att besvären tages upp till prövning,
om handlingen kommit in före be svärstidens utgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 §

Allmän försäkringskassas, riks
försäkringsverkets och kammar rättens beslut lända till omedelbar
efterrättelse, om ej annorlunda förordnas.

19 §

Konungen äger träffa överenskommelse
med främmande mala om undantag från de förutsättningar som enligt 1 § andra
stycket gäller för utgivande av barnbi drag för här i riket bosatt barn som
icke är svensk medborgare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

2 Förslag till

Lag om ändring i bamavårdslagen (1960: 97);

Härigenom förordnas, att 12 §
barnavårdslagen (1960: 97) skall ha nedan angivna lydelse.

Senaste lydelse 1971: 593. ' Lagen omtryckt 1971: 308.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 29 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse \

12 §

Om
kommunalfullmäktige så Om kommunfullmäktige så

bestämma, äger bamavårdsnämn- bestämma, äger barnavårdsnämn

den uppdraga åt särskild avdel- den uppdraga åt särskild avdel

ning, bestående av ledamöter el- ning, bestående av ledamöter el

ler suppleanter i nämnden, eller ler suppleanter i nämnden, eller

åt ledamot eller suppleant eller åt åt ledamot eller suppleant eUer åt

tjänsteman hos kommunen att på tjänsteman hos kommunen att på

nämndens vägnar avgöra vissa nämndens vägnar avgöra vissa

grupper av ärenden, vilkas beskaf- grupper av ärenden, vUkas beskaf

fenhet skall angivas i fuUmäktiges fenhet skall angivas i fullmäktiges

beslut. Nämnden må dock icke an- beslut. Nämnden må dock icke

norledes än genom samfällt beslut annorledes än genom samfällt be

slut

1.
utdöma förelagt vite,

2.
vidtaga åtgärd enligt 26 § 2, 3
eller 4 eller enligt 29 eller 30 § eller göra framställning om intagnmg i
ungdomsvårdsskola,

3.
meddela beslut som avses i 46 §
andra stycket, tillstånd eller förhandsbesked som avses i 47 § eller förbud
som avses i 50 eller 51 §,

4.
fullgöra vad som ankommer 4.
fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt föräldrabalken, på
näranden enligt föräldrabalken, enligt 4 § andra stycket eller 5 § enligt 5
§ lagen (1947: 529) om lagen om aUmänna barnbidrag allmänna
barnbidrag eller enligt 9, eller enUgt 9, 11 eller 18 § lagen 11
eller 18 § lagen (1964:143) om bidragsförskott eller om
bidragsförskott eUer

5. göra
framställning eller avgiva yttrande till kommunfullmäktige.

Beslut som fattats på grund av uppdrag enligt första stycket skall an

mälas vid nämndens nästa sammanträde.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1974.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott;

Härigenom förordnas, att 16 § lagen (1964: 143) om
bidragsförskott skall ha nedan angivna lydelse.

16 § Sedan den underhållsskyldige erhållit
underrättelse enligt 7 § andra stycket, skall han, så länge bidragsförskott
utgår, till den barnavårdsnämnd, som utgiver förskottet, erlägga fastställt
underhåUsbidrag, som belöper å förskottet, allteftersom underhållsbidraget
förfaUer till betalning. Gentemot barnavårdsnämnden må icke åberopas betalning
av underhållsbidrag, som erlagts annorledes än nu sagts.

Överstiger belopp, som under viss månad
inbetalas till barna-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 29

vårdsnämnd, det bidragsförskott

eller, om fastställt underhållsbi

drag är lägre än förskottet, det

underhållsbidrag, som belöper på

månaden, skall det överskjutande

beloppet fördelas så, att barnets

fordran för oguldna underhålls

bidrag har företräde framför det

allmännas fordran för utgivna bi

dragsförskott, i

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 29

Utdrag
av protokollet över sociaiärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 16 februari 1973.

Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Statsrådet Odhnoff anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övrigt ledamöter fråga om ändrade bestämmelser om allmänna
barnbidrag, m. m. och anför.

Jag vUl här ta upp vissa ändringar i bestämmelserna
om allmänna barnbidrag, en ändring i inkomstprövningsreglerna för
bostadstillägg och en administrativ förändring rörande bidragsförskott.

Ändrade
bestämmelser om allmänna barnbidrag Administrationen av allmänna barnbidrag

I årets statsverksproposition (prop. 1973: 1 bil. 7 punkt C 1) har
jag förklarat att jag biträder familjepolitiska kommitténs och den s. k.
RAFA-utredningens förslag att administrationen av de allmänna barnbidragen
förs över från de kommunala barnavårdsnämnderna till försäkringskassorna fr.
o. m. den 1 januari 1974 och att från samma tidpunkt riksförsäkringsverket i
stället för socialstyrelsen skall svara för tillsynen över denna verksamhet.
Jag förklarade vidare att jag ansluter mig tiU nordiska
socialförsäkringsutskottets förslag om sådan ändring i
barnbidragsbestämmelserna i den nordiska konventionen om social trygghet att
barnbidrag vid flyttning mellan de nordiska länderna skall utgå från ankomsten
till det nya vistelselandet. Jag framhöll därvid att förslaget förutsatte att
Kungl. Maj:t fick rätt att genom konvention göra avsteg från det särskilda krav
beträffande utländska barn som finns i barnbidragslagen och som innebär att
barnet eller endera av dess föräldrar skall ha vistats i landet sex månader för
att barnbidrag skall utgå.

I
nämnda proposition framhöll jag att de lagändringar som behövs för att
genomföra de förslag jag nu nämnt borde föreläggas riksdagen i annat
sammanhang. Detta bör ske nu.

De
olika förslagen och mina aUmänna överväganden i anledning av dem har jag
redogjort för i statsverkspropositionen. Någon redogörelse för den närmare
utformningen av lagförslagen lämnar jag inte här utan återkommer till frågan i
specialmotiveringen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 29 10

Utbetalningen
av allmänna barnbidrag

F. n. delas barnbidragsanvisningarna i regel ut
till mottagarna den 18 i utbetalningsmånaden, medan postanstaltema enligt
gällande regler kan lösa in anvisningarna tidigast den 21 i samma månad, med
viss förskjutning om den 21 infaller på en lördag eller söndag.

Postverket har i sitt remissyttrande över
RAFA-utredningens rapport Administrationen av allmänna barnbidrag m. m.
förordat att utbetalningsföreskrifterna ändras så att barnbidragsanvisningarna
i fortsättningen kan lösas in samma dag som de delas ut. Som motivering för
förslaget anför postverket att varuhus och andra som inte behöver ta hänsyn
till Kungl. Maj:ts föreskrifter om utbetalningen sedan länge löser in
barnbidragsanvisningar i förtid, vilket skapar olägenheter för postverket.

I samband med att administrationen av barnbidragen
läggs om behöver tidpunkten för utdelningen av barnbidragsanvisningama av administrativa
skäl läggas något senare än f. n. Anvisningarna bör tills vidare normalt delas
ut den 20 i utbetalningsmånaden. Utbetalningsbestämmelserna bör i samband
därmed ändras sä att barnbidragsanvisningarna också får lösas in den 20 i
utbetalningsmånaden. Därmed skulle de olägenheter som hänger samman med
nuvarande system och som postverket pekat på falla bort. Om nyssnämnda datum
inträffar på en sön- eller helgdag eller lördag, bör utdelningen och
utbetalningen få göras närmast föregående vardag som inte är lördag. Det
ankommer på Kungl. Mai:t att utfärda bestämmelser i detta avseende.

InkomstprÖvningsreglema
för bostadstillägg

I årets statsverksproposition (prop. 1973: 1 bU. 7
punkt C 3) har jag anmält att en teknisk utredning skall genomföras beträffande
vissa frågor rörande inkomstprövningen och administrationen av bostadstilläggen.
Denna utredning har nu tiUsatts och börjat sitt arbete. I utredningen ingår
bl. a. företrädare för bostadsstyrelsen, kommunförbundet och RAFA-utredningen.

F. n. prövas rätten till bostadstillägg efter den
taxerade inkomsten. Underskottsavdrag vid taxeringen ökar härigenom
möjligheterna att få bostadstillägg. Dessa underskottsavdrag kan gälla
ränteavdrag för villa-fastighet eller sommarstuga, räntor på andra låneskulder
och vissa typer av rörelseunderskott. Det medför bl. a. att villaägare, främst
i högre inkomstiägen, ofta får betydligt högre bostadstillägg än hyresgäster
med samma inkomst och bostadskostnad. En annan nackdel med nuvarande
inkomstprövningssystem som hänger samman med att inkomstprövningen grundas på
taxeringen är att rätten till bostadstillägg bedöms efter familjens inkomst två
år före bidragsåret. Familjepolitiska kommittijns förslag i betänkandet
Familjestöd (SOU 1972: 34) att inkomstprövning-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:29 11

en
skulle grundas på den s. k. sammanräknade inkomsten innebar att
underskottsavdrag inte skulle inverka på rätten till bostadstillägg. Vid
remissbehandlingen har kommitténs synpunkter på behovet att ändra
inkomstprövningsreglerna fått omfattande stöd. De tekniska lösningar kommittén
föreslagit har däremot mött kritik från bl. a. bostadsstyrelsen,
riksskatteverket och Svenska kommunförbundet.

Jag
har i statsverkspropositionen framhållit att den nu tillsatta utredningen i
första hand bör undersöka möjUgheterna att efter en övergång till beskattad
sjukpenning använda den sjukpenninggrundande inkomsten som underlag för
inkomstprövningen av bostadstilläggen. Härigenom skulle rätten tUl bostadstillägg
komma att bedömas efter en aktuell inkomst utan inverkan av
underskottsavdragen vid taxeringen. Förslag om utformningen av beskattad
sjukpenning m. m. fr. o. m. den 1 januari 1974 kommer i annat sammanhang att
läggas fram av chefen för socialdepartementet. En omläggning till att använda
den sjukpenninggrundande inkomsten som huvudsakligt inkomstunderlag for prövning
av rätt till bostadstillägg kan göras först sedan denna fråga blivit föremål
för ytterligare prövning vad gäller de praktiska och administrativa
förutsättningarna. En omläggning kan därför, om den vid närmare utredning
befinnes lämplig, genomföras tidigast för bidragsåret 1975.

En
av fördelarna med att använda den sjukpenninggrundande inkomsten som
huvudsakligt inkomstprövningsunderlag är som nämnts att underskottsavdragen
vid taxeringen inte inverkar på rätten tUl bostadstUlägg. Efter kontakt med
den nu tUlsatta utredningen förordar jag att det redan för bidragsåret 1974
genomförs en begränsning av möjligheterna att utnyttja dessa underskottsavdrag
vid ansökan om bostadstillägg. En sådan regel bör genomföras övergångsvis i
avvaktan på resultatet av utredningens arbete. Syftet med regeln bör vara att
förhindra att stora underskottsavdrag vid taxeringen leder till förmåner när
det gäller möjligheterna att få bostadstillägg. Jag förordar att regeln utformas
så att den taxerade inkomsten vid inkomstprövningen av bostadstillägg skall
räknas upp med belopp motsvarande sådant avdrag för underskott i förvärvskälla
vid taxeringen som överstiger 3 000 kr.

Ändring
i lagen om bidragsförskott beträifande fördelning av belopp som influtit genom
införsel

Familjepolitiska kommittén har i sitt tidigare
nämnda betänkande efter samråd med RAFA-utredningen föreslagit att
försäkringskassorna skall ta över administrationen av bidragsförskotten fr. o.
m. år 1976. Något ställningstagande tUl kommitténs förslag behövs inte nu utan
frågan bör prövas i annat sammanhang.

Jag
vill emellertid redan nu ta upp en annan fråga av administrativ natur rörande
bidragsförskotten, nämUgen fördelningen av belopp som

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:29 12

influtit
genom införsel för underhällsbidrag som inte erlagts. Genom bestämmelserna i
införseUagen (1968: 621), som trädde i kraft år 1969, kom reglerna om
fördelning av belopp som influtit genom införsel att skilja sig från
fördelningsreglerna i 16 § andra stycket lagen (1964: 143) om bidragsförskott.
Vid fördelning av influtet belopp som överstiger fordran för löpande månad
skall enligt införsellagen den äldsta fordringen ha företräde, medan enligt
bidragsförskottslagen barnets fordran på underhållsbidrag alltid äger
företräde. Den bristande överensstämmelsen mellan lagarna förorsakar avsevärda
administrativa problem för kronofogdemyndigheterna och framför allt för
barnavårdsnämnderna. Frågan har uppmärksammats av riksdagen, som i skrivelse
tUl Kungl. Maj:t (2LU 1970:53, rskr 1970:287) begärt en översyn av reglerna.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt familjepolitiska kommittén att göra den begärda
översynen.

Kommittén, som prövat olika lösningar, har stannat
för att föreslå att de särskilda fördelningsreglerna i bidragsförskottslagen
upphävs. Därmed kommer införsellagens fördelningsregler att i sin helhet gälla
även för bidragsförskott, vUket innebär att influtna medel som överstiger det
löpande bidraget går tiU den som har den äldsta fordringen. Kommittén har
framhållit att de svårigheter som gett anledning till riksdagens begäran om en
översyn av de ifrågavarande reglerna härigenom i huvudsak undanröjs. Kommittén
har också pekat på att bidragsförskottet genom de förbättringar som genomförts
numera utgör ett väsentligt ekonomiskt grundskydd för ensamstående med barn
och att frågan om fördelning av belopp överstigande bidragsförskottsnivån därför
numera är aktuell endast vid relativt höga underhållsbidrag.

Kommitténs förslag har vid remissbehandlingen
godtagits av samtliga remissinstanser. Även jag ansluter mig till förslaget och
förordar att de särskilda fördelningsreglerna i bidragsförskottslagen nu
upphävs.

Upprättade
lagförslag

I enlighet med det anförda har inom
socialdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring i lagen (1947:
529) om allmänna barnbidrag,

2.
lag om ändring i bamavårdslagen
(1960: 97),

3.
lag om ändring i lagen (1964:
143) om bidragsförskott.

Specialmotivering

1
Förslaget till lag om ändring i lagen om allmänna barnbidrag

1
a §

Administrationen av de allmänna barnbidragen sköts
f. n. av barnavårdsnämnderna medan tUlsynen utövas av länsstyrelserna och
social-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:29 13

styrelsen.
Som nämnts i den allmänna motiveringen har jag i årets statsverkspropositionen
förordat att admmistrationen flyttas över till de allmänna försäkringskassorna
och tillsynen till riksförsäkringsverket fr. o. m. den 1 januari 1974. Detta
föranleder avsevärda ändringar i lagen om allmänna barnbidrag. Lagen bör bl.
a. innehålla en allmän bestämmelse om vilka myndigheter som har att ta
befattning med barnbidragen. Denna bestämmelse bör få sin plats i en ny
paragraf med beteckningen 1 a §. Tillsynen behandlas i 14 §.

Vad
angår fördelningen mellan försäkringskassorna inbördes av behörigheten att
handlägga bambidragsärenden talar övervägande praktiska skäl för att en regel
härom utformas i överensstämmelse med 4 kap. 1 § lagen (1962: 381) om allmän
försäkring (AFL). En sådan integration av handläggningen bör förutom
rationaliseringsvinster ge fördelar i form av säkrare handläggning och
förbättrade kontrollmöjligheter. Enligt det system för den framtida
administrationen av barnbidragen som f. n. utformas inom RAFA-utredningen
kommer bidragen att registreras på mottagarna. Det har därför ansetts
lämpligast att den försäkringskassa, där bidragsmottagaren är inskriven eller
skulle ha varit inskriven om han fyllt 16 år, får besluta om bidraget. Enligt
18 kap. 5 § AFL får allmän försäkringskassa inte bedriva annan verksamhet än
som anges i lagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av denna. I den
mån Kungl. Maj:t så förordnar, är försäkringskassa dock skyldig att biträda vid
handhavandet av viss annan statlig verksamhet och utr färda vissa uppgifter.
Vidare skall kassa i viss utsträckning biträda med yttranden och upplysningar i
den mån hinder enligt lag eller författning inte möter samt mera betydande
olägenheter inte därigenom uppkommer för kassan. De ändringar i dessa
bestämmelser, som föranleds av det nu framlagda förslaget, kommer att redovisas
i annat sammanhang.

4
§ I

Beslut om att allmänt barnbidrag skall utgå till
annan än den som har vårdnaden om barnet fattas f. n. av barnavårdsnämnderna.

Sådant beslut kan ha betydelse bl, a. för
fosterlönens storlek i de fall då rätten till bidraget övergår på
fosterföräldrar. Familjepolitiska kommittén har föreslagit att beslut av
försäkringskassa att annan än föräldrar skall ha rätt till bidraget skall
fömtsätta framställning av barnavårdsnämnd. Även jag anser att endast
barnavårdsnämnd bör få ta initiativ till överflyttning av barnbidraget på
fosterföräldrarna i de fall då nämnden beslutat om barnets placering i
fosterhem. Försäkringskassan bör i dessa fall endast få betala ut bidraget
till fosterföräldrarna under fömtsättning att framställning därom kommit från
barnavårdsnämnden. I de fall då barnet genom föräldrarnas egen försorg
placerats i annat enskilt hem än föräldrarnas får emellertid föräldrarna själva
bekosta placeringen. De bör då också få bestämma om de själva

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 29 14

eUer annan skall uppbära barnbidraget och göra anmälan
till försäkringskassan i de fall då ändring bör göras i fråga om mottagare av
bidraget. Detsamma bör gälla om barnet har särskilt förordnad vårdnads-havare.
4 § andra stycket har ändrats i enlighet härmed.

Regeln i 4 § tredje stycket tUlämpas
av praktiska skäl f. n. i mycket begränsad omfattaing, vanligen i
fosterbamsfall. Efter överflyttning av administrationen tUl försäkringskassorna
torde det vara tveksamt om regeln överhuvudtaget kan komma till användning i
praktiken. Bestämmelsen i tredje stycket bör därför utgå.

5 §

Regeln i denna paragraf tUlämpas f.
n. endast i undantagsfall och förutsätter en mycket omsorgsfull utredning från
barnavårdsnämndens sida i varje enskilt fall. Möjlighet att i här aktuella fall
förordna om ändrad mottagare av bidraget bör dock alltjämt finnas. Sådan
ändring bör få göras endast efter framstäUning från barnavårdsnämnd. Möjligheten
för barnavårdsnämnd att i enstaka fall själv dinsponera bidraget för barnets
räkning bör finnas kvar. Även beslut härom skall fattas av försäkringskassa på
framställning av barnavårdsnämnd.

Statsrådet Lidbom kommer att
föreslå Kungl. Maj:t att i en proposition tUl riksdagen lägga fram förslag om
att barnavårdsmannainstitu-tionen skall upphöra fr. o. m. den 1 januari 1974.
Ändringarna i 5 § har utformats med utgångspunkt i detta väntade förslag. Även
om förslaget inte skulle genomföras kan bidraget även i fortsättningen betalas
ut till barnavårdsman med stöd av bestämmelsen att bidraget kan utbetalas till
annan lämplig person än förälder.

Barnavårdsnämnds beslut att göra
framställning enligt 4 eller 5 § kan inte överklagas genom förvaltningsbesvär.
Fastän fråga inte är om myndighetsutövning mot enskUd i förvaltningslagens
(1971: 290) bemärkelse, synes det lämpligt att barnavårdsnämnden gör en
fullständig utredning, innefattande bl. a. kommunikation med parterna, innan
framställning görs till försäkringskassan.

7 §

Med hänsyn till 1969 års beslut om
införande av en enhetlig kommunbeteckning bör ordet stad utgå ur lagen och
ersättas med kommun.

8 och 9 §§

Det under 1 a § omnämnda systemet
för barnbidragens framtida administration kommer bl. a. att innebära att
barnbidrag betalas ut automatiskt efter datateknisk avisering från
folkbokföringen. Reglerna om anmälningsförfarandet i förevarande paragrafer kan
således upphävas. Genom kontroll i administrativ ordning bör kunna förhindras
att bidraget betalas ut felaktigt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 29 15

Regeln i 9 § tredje stycket har i den praktiska
tUlämpningen ersatts av 12 § bamavårdslagen enligt vilken, om kommunfullmäktige
så bestämmer, barnavårdsnämnd får uppdra åt vissa ledamöter eller suppleanter,
viss ledamot eller suppleant eller tiänsteman hos kommunen att på nämndens
vägnar avgöra vissa grupper av ärenden, vad angår lagen om allmänna barnbidrag
dock inte ärenden enligt 4 § andra stycket eUer 5 §.

För försäkringskassorna finns bestämmelser om
delegation av beslutanderätt i 18 kap. 11 § AFL. Några särskUda
delegationsbestämmelser i fråga om allmänna barnbidrag torde därutöver inte
behövas. Regeln i 9 § tredje stycket har alltså ansetts böra utgå. Detsamma
gäller regeln i 12 § barnavårdslagen om förbud mot delegation såvitt avser
ärenden enligt 4 § andra stycket på gmnd av dessa ärendens oftast rutinmässiga
karaktär. Ärende enligt 5 § är däremot regelmässigt av så ingripande natur för
den ärendet rör att beslut i sådant ärende alltjämt bör fattas av nämnden i
dess helhet.

10 § I

I det föregående har föreslagits att 8 och 9 §§
skall upphöra att gälla. Det är då inte heller möjligt att bibehålla de
utgångspunkter för preskription av rätten tUl barnbidrag som anges i 10 § vUken
hänvisar till de upphävda paragraferna. Rimligtvis bör emellertid rätten att
retroaktivt erhålla barnbidrag begränsas till kortare tid än vad som skulle
följa av de allmänna reglerna om tioårig preskription. Om underrättelse frän
folkbokföringen skulle utebli eller av någon annan anledning bambidrag inte
komma att utbetalas, bör det nämligen kunna krävas att den bidragsberättigade
hör av sig inom viss kortare tid och gör sin rätt till bidraget gällande.
Regeln i nuvarande 11 § andra stycket passar emellertid inte för de fall då
bidrag av förbiseende inte utanordnats. Bidraget kan i sådana fall inte sägas
ha förfallit till betalning och ingen utgångspunkt finns sålunda för den frist
efter vars utgång bidraget skall vara förverkat. För dessa fall har i stället
föreskrivits att rätten till bidraget skall upphöra, om inte den
bidragsberättigade inom viss tid efter det bidraget skulle ha utbetalats anmält
hos vederbörande försäkringskassa att han anser sig berättigad att uppbära
bidraget. Samma tidsfrist har valts som gäller enUgt nuvarande 11 § andra
stycket. Sistnämnda stycke har i oförändrat skick placerats som tredje stycke i
paragrafen.

11 § !

I det system för administrationen som utvecklas
inom RAFA-utredningen fömtsätts utbetalningen av bambidragen i regel ske genom
riksförsäkringsverkets försorg. 11 § första stycket har utformats i enlighet
härmed. I undantagsfall bör dock utbetalning kunna ske lokalt genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:29 16

försäkringskassa.
De föreskrifter som behövs härför torde kunna utfärdas med stöd av 14 § andra
stycket.

I fråga om 11 § andra och tredje styckena hänvisas
till vad som nyss anförts under 10 §.

12
§

Prövningen av frågor om eftergift av
återbetalningsskyldighet för felaktigt uppburna barnbidrag vUar f. n. på
länsstyrelserna. Som framgått av det föregående föreslås länsstyrelsernas
befattning med barnbidragen upphöra. Det ligger då närmast till hands att
flytta över ärenden om eftergift av återbetalningsskyldighet i första instans
på försäkringskassorna.

14
§ I

Som framhållits under 12 § bör
riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna omfatta
även kassornas befattning med barnbidragen. Föreskrifter om denna tillsyn finns
främst i AFL. Till tillsynsverksamheten hör att meddela de närmare föreskrifter
som kan behövas. Bestämmelsen i andra stycket motsvarar nuvarande 17 §,

1518
§§

Enligt 20 kap. 10 § och 1213 §§ AFL får
försäkringskassas beslut i ärende angående försäkring enligt lagen överklagas
hos riksförsäkringsverket, som också har rätt att självmant ta upp kassans
beslut till prövning.

I fråga om talan mot försäkringskassas beslut om
barnbidrag bör av praktiska skäl samma regler gälla som för andra ärenden som
kassorna handlägger. Sådant beslut bör alltså överklagas hos riksförsäkringsverket,
som också bör ha rätt att självmant ta upp beslutet till prövning. I avvaktan
på att stäUning tas till frågan om överföring till försäkringsadministrationen
av andra familjeförmåner bör emellertid liksom f. n. kammarrätt vara tredje
instans i ärenden angående barnbidrag. Fördelningen av mål mellan
kammarrättema framgår av kungörelsen (1971: 1200) om kammarrätternas domkretsar
m. m. Besvär över kammarrätts beslut prövas i regeringsrätten. För sådana
besvär finns särskUda regler i 3537 §§ förvaltningsprocesslagen (1971: 291).

Även när det gäller förfarandet vid ingivande av
besvär över försäkringskassas beslut har samma regel som i fråga om andra
ärenden hos kassorna ansetts böra användas. Besvärshandling skall alltså
tiUstäUas den kassa som meddelat beslutet, men besvären prövas även om handlingen
tillställts riksförsäkringsverket under fömtsättning att den kommit in före
besvärstidens utgång. Vid besvär över riksförsäkringsverkets och kammarrätts
beslut blir 12 § förvaltningslagen (1971: 290) tillämplig. Enligt denna
bestämmelse skall besvärshandlingen tillställas den för-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 29 17

valtningsdomstol
som har att pröva besvären. I rätt tid inkomna besvär prövas emellertid även om
besvärshandlingen givits in till den myndighet som meddelat det överklagade
beslutet.

I
18 § finns en bestämmelse om verkställighet av beslut. Om inte annorlunda
förordnats går i alla instanser beslut angående barnbidrag i omedelbar
verkställighet. Såväl beslutande instans som överinstans kan meddela
förordnande om fördröjd verkställighet av beslut.

En regel som motsvarar nuvarande 17 § har som
tidigare nämnts tagits in i 14 § andra stycket.

19
§

Paragrafens innehåll behandlas i den allmänna
motiveringen och i årets statsverksproposition (prop. 1973: 1, bU. 7 punkt C
1).

2 Förslaget
till lag om ändring i barnavårdslagen

Ändringsförslaget har behandlats under 8 och 9 §§ i
specialmotiveringen till förslaget tUl lag om ändring i lagen om allmänna
bambidrag.

3 Förslaget
till lag om ändring i lagen om bidragsförskott

Ändringen
har behandlats i avsnitt 3 av den allmänna motiveringen.

Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t dels föreslår
riksdagen att antaga förslagen till

1.
lag om ändring i lagen (1947:
529) om allmänna barnbidrag,

2.
lag om ändring i
barnavårdslagen (1960: 97),

3.
lag om ändring i lagen (1964:
143) om bidragsförskott,

dels föreslår riksdagen att godkänna den av mig
förordade ändringen i grunderna för bostadstillägg att tUlämpas fr. o. m. den 1
januari 1974.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokoUet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1573 730116

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

31 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (26)

26 kopplingar i 11 dokument.

  1. SOU 2009:6 Återkrav inom välfärdssystemen - Förslag till lagstiftning s. 137 · s. 359 i texten
  2. SOU 2001:47 En handläggningslag - del 1 s. 121 om s. 14 i texten
  3. Prop. 1975:4 Regeringens skrivelse till riksdagen med kommittéberättelse 1975 s. 214 i texten
  4. Bet. 1973:LU25 Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:100 med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m. jämte motioner s. 16 i texten
  5. Bet. 1973:SfU17 Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:63 angående studiesocialt stöd jämte motioner s. 29 i texten

Visa alla 11

Rättsfall (2)

2 kopplingar.

  1. AD 2005 nr 72 i texten · dokumentnivå
  2. RÅ 1997 ref. 51 om s. 12 i texten

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Bejstam, Bidragsförskott, 1994 s. 313 om s. 11 · s. 544 i texten
  2. Rimsten, Arbetsdomstolen och lagstiftaren, 1998 s. 356 i texten