Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
1973 · 24 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:51, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majrts
proposition nr 51 år 1973 Prop. 1973:51
Nr 51
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommimal-skattelagen
(1928: 370); given Stockholms slott den 9 mars 1973.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars aviåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G.E.
STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås sänkning av procenttalet för den schablonmässiga
beräkningen av skallepliktig nettointäkt av annan försäkringsrörelse än
sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse, som här i
landet bedrivs av utländsk skadeförsäkringsanstalt.
Förslaget
är avsett att tUlämpas fr. o. m. 1974 års taxering.
1
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 51
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973: 51
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom förordnas, att 30
§ 5 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 m o m.i Bestämmelsema i
2
mom, äga motsvarande till
lämpning på försäkringsrörelse
som utländsk livförsäk
ringsanstalt drivit här i ri
ket. Beträffande försäkringsrörel
se, som här drivits av u t-
ländsk skadeförsäk-
ringsanstalt, anses som
här i riket skattepUktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av
anstaltens premieinkomst av här bedriven sjöförsäkrings- samt land-och
lufttransportförsäkringsrörelse samt 3 procent av anstaltens premieinkomst av
annan här bedriven försäkringsrörelse.
5 mom. Bestämmelserna i 2
mom, äga motsvarande tUl-
lämpning på försäkringsrörelse
som utländsk livförsäk
ringsanstalt drivit här i ri
ket. Beträffande försäkringsrö
relse, som här drivits av u t-
ländsk skadeförsäk-
ringsanstalt,
anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5
procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven sjöförsäkrings- samt land-och
lufttransportförsäkringsrörelse samt 2 procent av anstaltens premieinkomst av
annan här bedriven försäkringsrörelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången
vid 1974 års taxermg. Äldre bestämmelser gäller vid 1973 års taxering och vid eftertaxering
för år 1973 eller tidigare
>
Senaste lydelse 1969: 749.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:51
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efler gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av procenttal vid
beskattningen av utländska skadeförsäkringsanstalter här i landet och anför.
Inledning
Utländska
skadeförsäkringsanstalter beskattas för den försäkringsrörelse som de driver
här i landet efler en schablonmetod. Denna innebär att den skattepliktiga
nettointäkten bestäms tUl viss procent olika för skilda slag av
försäkringsrörelse av anstaltens premieinkomst.
Utländska
försäkringsbolags förening har i skrivelse hemställt om sänkning av
procenttalet såvitt avser annan försäkringsrörelse än sjöförsäkrings- samt
land- och lufltransportförsäkringsrörelse från nuvarande 3 % tUl högst 1,5 %.
Efter
remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av kammarrätten i Stockholm, försäkringsinspekiionen,
riksskatteverket, länsstyrelsen i Stockholms län, Folksam och Svenska
försäkringsbolags riksförbund.
Nuvarande
ordning
Bestämmelser
om beskattning av utländsk försäkringsanstalls rörelse här i landet finns i 30
§ 5 mom, kommunalskattelagen (1928: 370), KL, Som skattepliktig nettointäkt av
rörelse tas upp ett belopp motsvarande viss procent av anstaltens
premieinkomst av den rörelse som drivits här, 5 % av sjöförsäkrings- samt land-
och lufltransportförsäk-ringsrörelse och 3 % av annan försäkringsrörelse. Med
premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan
avdrag för återförsäkringspremier (punkt 4 av anvisnuigama lUl 30 § KL).
Bestämmelsema
i 30 § 5 mom. KL tUlämpas i fråga om alla här i landet koncessionerade
utländska skadeförsäkringsanstalter utom de schweiziska. De schweiziska
anstalterna beskattas enligt avtal mellan Sverige
Prop.1973: 51 4
och
Schweiz för undvikande av dubbelbeskattnuig (SFS 1966: 554). Schweizisk anstalt
skall enligt avtalet (artikel 7 § 5) för beräknmg av inkomsten här fördela
anstaltens hela inkomst efter förhållandet mellan bruttopremieintäkter i
Sverige och summan av anstaltens samtliga bmt-topremieintäkter.
Schablonbeskaltningssystemet
enligt 30 § 5 mom, KL har i princip gällt alltsedan tillkomsten av KL.
Procenttalet har emellertid ändrats vid skilda tUlfällen, Nu gällande
procenttal fastställdes genom lagstiftning år 1967 (SFS 1967: 195), som trädde
i kraft fr, o, m, 1968 års taxering.
Genom
beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 120, BeU 1969: 60, rskr 1969: 330)
skedde en viss omläggning av försäkringsanstalternas beskattning. Enligt
beslutet skall fr. o, m. 1971 års taxering anstalts hela försäkringsrörelse
beskallas enligt en och samma metod och anstalts huvudsakliga
verksamhetsinriktning vara avgörande för om anstalten skall anses ha karaktär
av livförsäkrings- eller skadeförsäkringsanstalt (SFS 1969: 749), Före 1971 års
taxering skilde man i stäUel mellan å ena sidan sjuk-, olycksfalls- och
skadeförsäkringsrörelse och å andra sidan livförsäkringsrörelse. I enlighet
härmed gällde vid taxeringarna åren 19681970 i fråga om utländsk försäkringsanstall
att som skattepliktig nettointäkt av annan försäkringsrörelse än
livförsäkringsrörelse skulle tas upp 5 % av premieinkomsten för sjöförsäkrings-
samt land-och lufttransportförsäkringsrörelse och 3 % för övrig
försäkringsrörelse. Närmaste sänkningar dessförinnan av procenttalen skedde
åren 1962 och 1950,
Skrivelsen
från Utländska försäkringsbolags förening
Skrivelsen
från Utländska försäkrmgsbolags förening berör samtliga här i landet koncessionerade
utländska skadeförsäkringsanstalter utom de schweiziska, för vilka enligt det
föregående särskUda regler gäller. Föreningen påpekar alt schablonbeskattnuigen
medför att viss del av premieinkomsten från de utländska skadeförsäkringsanstaltemas
försäkringsrörelse här i landet blir skattepliktig oavsett det verkliga resultatet
av försäkringsrörelsen. Även om enligt föreningen skälen för ett sådant system
även i fortsättningen kan accepteras, bör å andra sidan procentsatserna i
systemet anpassas till utfallet hos motsvarande svenska försäkringsanslaller, Förenmgen
citerar i sammanhanget ett uttalande i prop, 1967: 39 om att de förhållandevis
täta ändringarna av vmstpro-centtalen kan sägas vara det pris man nödgas betala
för en nödlösning som i olika hänseenden måste anses lätthanterlig.
För
att illustrera utfallet hos de svenska skadeförsäkringsaktiebolagen har
föreningen sammanställt vissa uppgifter från den beräkning av överskott inom
skilda skadeförsäkringsgrenar som försäkringsuispektionen
Prop.
1973: 51
årligen
redovisar i publikationen Enskilda försäkringsanstalter. Inspektionen har vid
denna beräkning beaktat förändringen i tekniska reserver. Räntehänsyn har
tagits genom att öka premieintäkten med viss årsränta (5 %) på ingående
premiereserv och halv årsränta på betalda premier. Vidare har skadekostnaderna
minskats med årsränta på ingående skadereserv men samtidigt ökats med halv
årsränta på betalda skador under året. TUl sist har förvaltningskostnaderna
ökats med halv årsränta.
SammanstäUningen
avser svenska anstalters direkta affärer i Sverige. Endast de branscher har medtagits
som omfattas av framställningen och som drivits av andra utländska försäkringsanslaller
än de schweiziska, dvs. individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring utan
grunder, allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring,
trafikförsäkring, annan motorfordonsförsäkring samt husdjursförsäkring.
Beträffande samtliga branscher utom husdjursförsäkring redovisas utfallet hos
de svenska skadeförsäkringsaktiebolagen. På grund av källmaterialets
uppställning har i fråga om husdjursförsäkring värdena för riksbolagen medtagits.
Den
redovisade perioden avser åren 19651970, alltså t, o, m, del senaste år för
vilket officiell statistik föreligger. Aren före 1965 har analyserats i samband
med tidigare framställningar om sänkning av procenttalen. Premier och överskott
anges i följande uppställning i tusental kronor, Öveirskollet anges dessutom i
procent av premier för de svenska anstalternas direkta affärer. Uppgifterna
bygger såvitt avser år 1965 på tabell H 1 i Enskilda försäkringsanstalter 1969
och för övriga år på motsvarande tabell i EnskUda försäkringsanslaller 1970,
Är
Premier
Överskott
Överskott
i % av
premier
1965
755 963
14 429
+ 1,9
1966
833 142
2 582
+ 0,3
1967
878 396
64 451
-1-7,3
1968
905 693
47 953
-f5,3
1969
979 403
-49 038
-5,0
1970
996 786
-78611
-7,9
Sammandrag
av
tabellen
1965-
-70
5 349
383
1766
-i-0,03
Föreningen
pekar på att överskotten för de svenska anstalternas direkta affärer för den
studerade perioden som helhet varit avsevärt mindre än de skattemässiga
överskott som fastställts med schablon-talet 3 % för de utländska bolagen.
Särskilt stor är skillnaden naturUgtvis under periodens två sista år med
hänsyn tUl alt de svenska bolagen då haft tUltagande underskott. Visserligen
kan enskUda år avsevärt avvika från periodens genomsnitt. Enligt föreningen
tyder detta emellertid på att hela perioden och dess trend snarare än enskilda
år bör ligga till grund för jämförelsen. Betydelsen av alt studera en längre
Prop. 1973: 51 6
tidsperiod
betonas ytterligare av att jämförelsen med de svenska bolagen baseras på dessa
bolags periodicerade premieinkomst, dvs. efter hänsyn tUl
premiereservförändring, medan de utländska bolagens överskottsschablon
appliceras på operiodicerad premieinkomst.
De svenska bolagens
kraftigt försämrade resultat under de senare åren av den studerade perioden har
inte varit enstaka förlustår utan följts av minst ytterligare ett år.
Utvecklingen hos de utländska bolagen har enligt föreningen naturligtvis varit
densamma. Trots detla har de utländska anstalterna på grund av överskottsschabloner
haft alt visa stigande skattemässigt överskott tUl följd av premiemassans
expansion.
För
att procenttalen vid schablonlaxeringen inte skall behöva baseras på mer än
ett år gamla siffror har föreningen även sammanställt uppgifter för år 1971. Enligt
föreningen belyses utvecklingen under år 1971 rätt väl genom en sammanställning
av premieinkomst, överskoll och överskotlsprocent i de relevanta branscherna
och för de bolag som representerar merparten av den totala premieinkomsten i
riksbolagen för skadeförsäkringen. Denna sammanställning, som bygger på uppgifter
hämtade ur bolagens årsredovisningar avseende år 1971, torde som bUaga 1 få
fogas tUl statsrådsprotokollet i detta ärende.
Föreningen har sedermera
även gjort en sammanställning av svenska riksbolagens skadeförsäkring inkl,
reservförändringar åren 1971 och 1970, Denna sammanställning, som är baserad på
uppgifter ur Svensk Försäkrings-årsbok 1971 och 1972, torde som bUaga 2 få
fogas till statsrådsprotokollet i detla ärende. Vid en jämförelse mellan de
båda åren är enligt sammanställningen det periodicerade resultatet sämre för
det senare året i samtliga huvudbranscher utom allmän egendoms-, inkomst- och
ansvarighetsförsäkring. Som emellertid sistnämnda bransch väger mycket tungt i
sammanhanget förbättras talet totalt något litet för år 1971 jämfört med år
1970, Periodicerad skadeprocent utgör nämligen enligt sammanställningen för år
1971 82,49 % under det alt samma tal för år 1970 uppgick lill 85,51 %. Enligt
föreningen tyder en jämförelse med tidigare lämnade uppgifter på att den
officiella statistiken kommer alt visa även år 1971 som ell förlustår. Härför
talar även den omständigheten alt försäkringsbolagens omkoslnadsprocent inte
är de 17,51 som återstår för år 1971 sedan den periodicerade skadeprocenten
täckts in ulan snarare 30,
Föreningen påpekar att
även ett "korrekt" schablontal ger skatle-orättvisa under år med
utpräglad premiehöjning. Under sådana år avsätts nämligen belopp motsvarande
en inle oväsentlig del av premieinkomsten tUl de ökande premiereserverna.
Schablonbeskattning på basis av operiodicerad premieinkomst ger då ett
skatteuttag som är för stort och ligger för tidigt, efiersom en stor del av
premieinkomsten skall utgöra utgående premiereserv och någon vinst på denna del
inle ännu ens teoretiskt kan ha uppstått. Denna effekt har blivit än mer
påtaglig
Prop.
1973: 51 7
under
åren 1971 och 1972, då avsevärda premiehöjningar genomförts främst inom hem-,
villa- och fritidshusförsäkring men även inom bilförsäkring. Förhållandet är
detsamma även i fråga om den pä senare år tillkomna vagnskadegarantiförsäkringen
med sin vanligen för fem år förskottsbetalda premie. Schablonbeskattningen erläggs
här upp lill fyra år innan ett eventuellt överskott kan uppstå.
I skrivelsen anförs vidare
bl. a, alt även omkostnadsutvecklingen bidragit till att resultatet under
senare år försämrats på grund av främst en rad automatiska omkostnadsökningar
som avtalsmässiga löneökningar, aUmän arbetsgivaravgift, sociala
kostnadsökningar, höjda porto- och teletaxor, höjda bidrag till
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, kostnadsfördelningar inom
branschen osv.
Föreningen
anhåller att schablonen för fastställande av skattepliktiga nettointäkter för
utländsk skadeförsäkringsanstalts här i landet bedrivna försäkringsrörelse
utom sjöförsäkrings- samt land- och lufllrans-portförsäkringsrörelse sänks från
nuvarande 3 % till högst 1,5 % av premieinkomsten.
De
med föreningens skrivelse avsedda anstalternas skadeförsäkringsrörelse här i
landet utom sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse gav
under år 1970 en sammanlagd premieinkomst av 39,08 milj. kr. En sänkning av
schablonen till hälfien innebär enligt föreningen således ett jämförelsevis
ringa bortfall I beskattningsbar inkomsl av sammanlagt omkring 600 000 kr.
Vidare anges att höjningen av allmän arbetsgivaravgift från 2 % till 4 % kommer
att för den här i landet största av ifrågavarande utländska bolagsgrupper
Haand i Haand/National ge en omkoslnadsökning om ca 125 000 kr. En sänkning
av överskoltsschablonen från 3 till 1,5 % ger för samma bolag en
omkostnadsminskning av omkring 200 000 kr.
Remissyttrandena
Fierlalet
remissinstanser tiUstyrker sänkning av procenttalet för beräkning av
nettointäkt av annan försäkringsrörelse än sjöförsäkrings-saml land- och lufltransportförsäkringsrörelse,
som drivits här i landet av utländsk skadeförsäkringsanstalt. Endast en remissinstans,
nämligen länsstyrelsen i Stockholms län, anser inte skäl föreligga för ändring
av procenttalet,
Riksskatteverket
och Svenska försäkringsbolags riksförbund motsätter sig inte bifall till
framställningen, Riksskatteverket hänvisar till den statistik som föreningen
lagt fram och som utvisar dels att motsvarande svenska försäkringsanstalters
överskott under perioden 19651970 uppgått till endast 0,03 % av
premieinkomsterna, dels all de svenska anstalterna utvisat förlust under åren
1969 och 1970, Med hänsyn här-
Prop. 1973: 51 8
till
och då enligt årsredovisningarna för de svenska bolagen förlust även uppstått
under år 1971 skulle enhgt verket det framräknade procenttalet 0,03 för hela
perioden 19651970 sannolikt bli negativt om även år 1971 skulle inräknas
enligt samma grunder som använts för perioden 19651970, De numera genomförda
premiehöjningarna bör emellertid föranleda att de svenska bolagens resultat
för framtiden kommer alt förbättras, såvida inte kostnadsposterna, t, ex, inom
hemförsäkringen och bUförsäkringen, koinmer att öka ytterligare. Verket anser
del svårt alt med någon större grad av sannolikhet nu bedöma i vUken utsträckning
premiehöjningarna och de eventuella kostnadsökningarna kommer att påverka de
svenska skadeförsäkringsanstalternas resultat under de närmaste åren. Det synes
angeläget alt utvecklingen följs med uppmärksamhet. Verket har därför för
avsikt att hos försäkringsinspektionen inhämta statistikuppgifter i detta hänseende
och vid behov göra framställning till Kungl. Maj:t om höjning av det aktuella
procenttalet. Skulle det av föreningen nu föreslagna procenttalet 1,5 visa sig
bli för lågt, bör enligt verkets mening procenttalet höjas lUl lämplig nivå.
Enligt
kaminarräilen i Stockholm finns i och för sig ingen anledning att sätta i fråga
riktigheten av föreningens beräkningar. Kammarrätten saknar dock möjlighet att
närmare kontroUera beräkningarna. Utredningen av särskUt de senaste årens
resultat för inländska skadeförsäkringsanstalter synes dock enligt
kammarrätten visa att fog för sänkning av vinstprocenttalet nu åter föreligger,
Försäkiingsinspektionen
erinrar om att den formel som hos inspektionen används vid beräkning av
svenska skadeförsäkringsaktiebolags överskott av direkt skadeförsäkringsrörelse
inte är uppställd med syfte att därmed skall kunna framräknas överskott som
direkt kan jämföras med dem som erhålls vid skattetaxeringen. Inspektionen har
i första hand syftat liU att åstadkomma en beräkning med vars hjälp bolag från
resultatsynpunkt i viss utsträckning kan jämföras under en följd av år, oberoende
av ändringar i fråga om ränteläge och beskattningsregler. Den för formeln
antagna räntefoten 5 %, som har tillämpats fr, o, m, verksamhetsåret 1965, kan
synas låg i förhållande till f, n, lådande allmänna ränteläge. De svenska
skadeförsäkringsbolagens beskattningsbara inkomst står f. ö. inte i någon
bestämd relation till vare sig resultatet av den direkta
skadeförsäkringsrörelsen, oavsett hur detta beräknats, eller "vinsten å
själva försäkringsrörelsen", definierad i andra punkten av anvisningarna lill
30 § KL, Emellertid torde inspektionens överskotlsberäkningar, som gjorts efter
enhetliga regler, i princip kunna användas som grund för jämförande bedömningar
av den art som är aktuell i ärendet. Den tillämpade metoden har använts vid de
jämförelser av samma slag som tidigare gjorts i samband med vidtagna revisioner
av vinslprocenttalen.
Om
beräkningen av de svenska anstalternas överskoll utförts med
Prop.
1973: 51 9
tUlämpning
av ell realistiskt ränteanlagande, dvs. som anslutit sig till bolagens faktiska
avkastning i kapitalförvaltningen, skulle enligt inspektionen
försäkringsrörelsen under den aktuella perioden ha framstått som någol mera
lönsam än överskottet 1,8 milj, kr. för hela perioden, dvs. 0,03 % av de på
perioden belöpande premierna. Medelavkastningen för riksbolagen för
skadeförsäkring i procent av bokföringsvärden av placeringsobjekt publiceras
årligen i Enskilda försäkringsanslaller och var:
år 1965
5,7
" 1966
6,1
"
1967
6,2
"
1968
6,2
"
1969
6,5
"
1970
6,8
Till
det beräknade överskottet 1,8 milj. kr. för de svenska aktiebolagen för
perioden 19651970, vilket överskott innefattar ränta efter en räntefot av 5 %,
bör enligt inspektionen med hänsyn tagen till faktisk förräntning av bolagens
premie- och ersättningsreserver i de nu aktuella försäkringsgrenarna läggas en
viss överränla. Denna kan beräknas på medelvärdet av resp. års in- och utgående
premie- och ersättningsreserver med en räntefot som utgör skUlnaden mellan den
nyss angivna faktiska medelavkastningen och 5 %. Därvid erhålls följande:
År
Premie- och ers. res. (årsmedelvärde)
"Överränlefol"
Överränla
1965
887,2 mkr
0,7%
6,2 mkr
1966
970,6 "
1,1"
10,7 "
1967
1 091,4 "
1,2"
12,0 "
1968
I 232,6 "
1,2"
14,8 "
1969
1 421,9 "
1,5"
21,3 "
1970
1 566,4 "
1,8"
28,2 "
1965-70
93,2 mkr
Summan
av den sålunda beräknade överräntan, 93,2 mkr, och det nyss angivna
överskottet, 1,8 mkr, eller ca 95 mkr, utgör ca 1,8 % av de svenska
aktiebolagens premieintäkt i de aktuella försäkringsgrenama, vilken uppgår till
totalt 5 349,4 mkr för perioden 19651970. Detta kan enligt inspektionen anses
som en relativt realistisk bild av rörelsens lönsamhet under denna tid.
Inspektionen
erinrar om att föreningen vidare har sammanställt vissa uppgifter som hänför
sig tUl det senast avslutade verksamhetsåret 1971. Dessa uppgifter, som hämtats
från vissa försäkringsbolags offentliga årsredovisning för år 1971, är enligt
inspektionen inle direkt jämförbara med de uppgifter som lämnats för tidigare
år i skrivelsen med hänsyn lill periodicering, resultatbegrepp och bolagsurval.
Med anledning bl. a. härav anser inspektionen det lämpligt att resultatet
avseende rörelsen
Prop.
1973: 51 10
under år 1971 beaktas först vid en eventuell senare
revision av vinstprocenttalet. Inspektionen tUlstyrker med anledning av det
anförda en sänkning av procenttalet till 2 %.
Folksam uttalar sig för att samma skattemässiga vUlkor bör
gälla för alla företag som driver försäkringsverksamhet här i landet.
Procenttalen vid schablonbeskattningen bör därför ses över med jämna mellanrum.
Enligt Folksam är det lämpligt att en sådan översyn kommer till stånd på
skattemyndigheternas initiativ en gång vart femte år.
Länsstyrelsen
i Stockholms län framhåller att en jämförelse med de svenska bolagens lönsamhet
Inte med nödvändighet ger en riktig bild av problematiken. Det kan nämligen
inte med bestämdhet sägas att utvecklingen kommer att fortgå i den riktnmg som
utvisas av en lönsamhetsberäkning för tidigare år, Detla framgår av att det
samlade resultatet av försäkringsverksamheten under vart och ett av åren 1967
och 1968 blivit avsevärt bättre än vad som förespåddes i ansökningen år 1966 om
sänkning av procenttalen. Enligt länsstyrelsen finns en ytterligare omständighet
som kan anses förringa värdet av den åberopade lönsamhetsstatistiken när det
gäller att av denna söka bedöma den framlida utvecklingen. När en premiehöjning
genomförs, grundar sig denna i huvudsak på bedömanden av utvecklingen under
tidigare år. De ytterligare intäkter som erhålls genom premieändringar kan då
till en del betraktas som en kompensation för ett tidigare inkomstbortfall, Eftersläp-nmgen
beror härvid även på att den beslutade höjningen tUl stor del inle kan åtnjutas
förrän vid nästkommande huvudförfallodagar för resp, försäkringar, I en period
av sjunkande skadefrekvens, som eventuellt föranleder premiesänkning, kommer
på grund av eftersläpning inkomster som avser tidigare år all åtnjutas även efler
beslutet om sänkning, I föreningens skrivelse meddelas nu att under åren 1971
och 1972 genomförts avsevärda premiehöjningar, vilka kan förmodas ha medfört
bättre balans i bolagens verksamhet. Länsstyrelsen anser därför att vid bedömningen
av skäligt vinstprocenttal hänsyn bör tas till de sålunda beslutade
premiehöjningarna.
I
anledning av vad föreningen anfört angående skattebortfall som skulle bli
följden av en nedsättning av vinstprocentlalet till hälften av det nu gällande
framhåller länsstyrelsen att detla kan beräknas uppgå till ca 325 000 kr.
Beräkningen har härvid utförts med ledning av försäk-ringsanstaltemas
deklarationer, avlämnade till 1972 års taxering.
Länsstyrelsen,
som inte anser sig kunna tillstyrka framställningen, konstaterar slutligen att
de framställda yrkandena om nedsättning av vinstprocentlalet alltmer närmat sig
den punkt då ett ringa belopp anses böra upptas till beskattning såsom intäkt
av nu ifrågavarande verksamhet. Att detta har sin grund framför allt i
skadeutvecklingen under senare tid torde vara odiskutabelt. Emellertid synes
inte kunna bortses från möjligheten av att den kommande utvecklmgen får annan
tendens, vU-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:51 H
ken
tUlsammans med justeringar i premiesättningen kommer att medföra bättre utbyte.
Länsstyrelsen betonar vikten av en fortlöpande bevakning av frågan om rimlig
procentsats och ifrågasätter om inte försäkringsinspektionen bör meddelas
uppdrag att följa utvecklingen och inkomma med förslag tUl ändrade procenttal
så snart delta kan anses påkallat.
Departementschefen
Utländsk
skadeförsäkringsanstalt, som driver skadeförsäkringsrörelse här i landet,
beskattas enhgt en schablonmetod. Detsamma är förhållandet om anstalten driver
livförsäkringsrörelse. Omfattningen av utländska skadeförsäkringsanstallers
livförsäkringsrörelse här i landet är emellertid ringa och saknar helt
betydelse i förevarande sammanhang. Schablonbeskattningen motiveras främst av
det förhåUandet att svenska myndigheter saknar möjlighet att utöva kontroll
över de utländska anstalternas verksamhet totalt sett, I och för sig synes
systemet med schablontaxering i detla fall vara den smidigaste och bästa
lösningen. Systemet nödvändiggör emellertid översyn med vissa mellanrum,
eftersom utländska skadeförsäkringsanstalter i princip bör drabbas av
beskattning i samma utsträckning som de svenska anstalterna.
Utländska
försäkringsbolags förening anhåller om sänkning av nu gällande procenttal 5 %
av premieinkomsten av här bedriven sjöförsäkrings- samt land- och
lufttransportförsäkringsrörelse och 3 % av annan försäkringsrörelse för annan
försäkringsrörelse än sjöförsäkrings- samt land- och
lufttransportförsäkringsrörelse till högst 1,5 %,
Flertalet
remissinstanser tiUstyrker framställningen, Försäkringsinspekiionen
tillstyrker en nedsättning till 2 %,
Av
senaste tillgängliga uppgifter (Enskilda försäkringsanstalter 1970) driver 22
utländska försäkringsanslaller försäkringsrörelse här i landet. Två av dessa
anstalter är schweiziska. Dessa berörs inte av den föreslagna procentialsändringen,
eftersom särskUda regler gäller för dem i enlighet med vad som
redovisats i ett tidigare avsnitt. Ytterligare fyra av de utländska anstalterna
synes meddela uteslutande sjöförsäkring eller land- och lufttransportförsäkring
och berörs således inte heUer av den aktuella framställningen.
Som
jag ny.ss framhållit bör de utländska skadeförsäkringsanstalterna i princip
drabbas av beskattning i samma utsträckning som de svenska anstalterna. Det
procenttal som skall tUlämpas för inläktsberäkning vid beskattningen bör
således bygga på undersökningar om lönsamhetsförhållandena i de svenska
anstalterna. Den utredning föreningen förebragt och som redovisats i det
föregående ger ett stöd för antagandet .att lönsamheten gått ned under den
senaste sexårsperiod för vilken
Prop. 1973: 51 12
uppgifter
föreligger, dvs, åren 19651970, Av försäkringsinspektionens beräkningar
framgår att överskottet för perioden kan skattas till ungefär 1,8 % av de
svenska akriebolagens premieintäkter i de aktuella försäkringsgrenarna. Enligt
min mening bör däremot de av föreningen förebragta uppgifterna för år 1971,
som i sak inte förändrar bUden, inte läggas till grund för bestämmande av
procenttal för beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse. Resultatet av
rörelsen under år 1971 bör i stället beaktas vid eventuell senare revision av vinstprocentlalet.
Med hänsyn härtill och vad jag i övrigt anfört är jag beredd att förorda en
sänkning av det nuvarande procenttalet till 2 för den försäkringsverksamhet
varom här är fråga. De nya bestämmelserna bör tillämpas första gången vid 1974
års taxering. Det skattebortfall för det allmänna som kan uppslå härigenom är
utan betydelse.
Under
åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att
antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskatielagen
(1928: 370).
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoU utvisar.
Ur
protokollet: Gunnel Andersson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1
Premieinkomst
och resultat i lOOO-tal kr. avseende direkt försäkring är 1971 fördelat på i
utredningen relevanta skadeförsäkringsgrenar. Uppgifterna är hämtade ur angivna
bolags årsredovisningar avseende år 197L Angivet resultat inkluderar resp.
bransch gottskriven kapitaiavkastm'ng.
Individuell
Allmän egen-
.
Trafikför-
Annan
Summa 71
personförs.
doms-.
säkring
motorfordons
j-
utan
inkomst-
försäkring
grunder
och ansvarighetsförsäkring
Skandia
premier
26 794
455 258
180 098
109 202
771 352
resultat
712
-38 455
5 094
-20 914
-53 563
res. i % av prem.
2,66
-8,45
2,83
-19,15
-6,94
Folksam
Sam
premier
20 183
170 589
181 216
109 688
481 676
resultat
4 300
-30 189
8 553
-4 555
-21 891
res. i % av prem.
21,31
-17,70
4,72
-4,15
-4,55
Hansa
Sak
premier
23 335
249 989
153 778
94 351
521 453
resultat
613
-40 154
8 502
-1977
-33 016
res. i % av prem.
2,63
-16.06
5,53
-2,10
-6,33
Vegete
premier
11930
59 033
26 491
17 288
114 742
resultat
-500
-8 605
4 152
-2 563
-7516
res. i % av prem.
-4,19
-14,58
15,67
-14,83
-6,55
Ansvar
premier
5 559
19 185
34 784
30 494
90 022
resultat
143
-2 608
1 750
-2 479
-3 194
res. i % av prem.
2,57
-13,59
5,03
-8,13
-3,55
Allmänna
Brand
premier
4 356
49 177
24 061
14 623
92 217
resultat
1 234
-9 330
5 617
-2 634
-5 113
res, i % av prem.
28,33
-18,97
23,35
-18,01
-5,55
Skånska
Brand
premier
1459
32 234
8 921
5 897
48 511
resultat
133
-8 877
-862
-2 399
-12 005
res, i % av prem.
9,12
-27,54
-9,66
: -40,68
-24,75
Totalt
för redov. bolag
premier
93 616
1 035 465
609 349
381 543
2 119 973
resultat
6 635
-138 218
32 806
-37 521
-136 298
res, i % av prem.
7,09
-13,35
5,38
-9,83
-6,43
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
O
ta
>-
o
.,_>
o
C
,2-S
u
CJ
» t; rt
o
U j.
t.
HhIo
o,
m Os I- VO l> vo O O
opaginerad Kontrollera mot PDF
a
a
t n 1/1
.i
a\ 00 ( i m
vo tkn
O
» *-i vo r-- m 00 r rn 00 oo » n rf m m
00
Tt o
ON O os 00
.1
s
E E o JS
H :0 lo
voosvo m 1 li-jsOOr-ONt voos
(S OS-ONOOilOI
1 I
I (N
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
I
u
o
s;
ta T3 'r: ta
fa
4) -t ö
mtONO r--
ooror fnmor«or-- osos
mOsviO r-~r*ri'Os*o r-O
0\-*H(Nim 'OOStOS
*Noo
fsr oor--fnor--TfmTt
roo-rfrfrnmrr
r-O 00 om(NciOoo(N
00'
rnr--»noo oooo
clmoo sovO' hOsivo
o
vo Ti-(N rl os »r 1 1/ m oo
OOs rir~(SniOsir)(N
(N O OS VO SO Tt m m-
opaginerad Kontrollera mot PDF
C
m tn m O CO oo m o 00 M3 CN r-
I (N (N
I I
TtrnmwnosO som
oofNOO »n inos
w-jmo\*oso sosD
(Nossovoosvo roo
oo m (N
(N (N m oo
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
§
6 o
D Ja;
O " 00 00 Tt vo » n m t-
rJ 00 00 so O lo r
O >o -H (S o o o (N
rm (NwiTtooiriO
OOs l--0
(sj -osr-votTj-
- o 1-o -H o-H o-( o
OsOsOsOS OsOsOsOSOsOS
SS
t o
00 t~
00
I o
t t-
0\ Os
o
J3
60
C
opaginerad Kontrollera mot PDF
s
1-5
tH
Ul
.c.
c o
:0 j
12
,- OD'
60
5"
3
Cfl » -
o c
:ca
u,
å t
o
§ = « .=
2j
O
jn
"o
60 O
U .i
i2
O
E
*-.
S-
ii:
ca
u.'
"n
n
o
u
>
"o
o
m
ä
H
O
H
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730141
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar.
- Prop. 2001/02:42 Övergång till en konventionell beskattningsmetod för utländska skadeförsäkringsföretag s. 19 i texten · dokumentnivå
- SOU 2001:11 Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar - del 1 s. 264 i texten · dokumentnivå
- Prop. 1984/85:144 om ändring i beskattningen av utlandska skadeförsäkringsanstalter m.m. s. 10 i texten · dokumentnivå
- Rskr. 1973:176 i texten
- Bet. 1973:SkU26 Skatteutskottets betäkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:51 med förslag till lag qm ändring i kommunalskattelagen (1928:370) jämte motion i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- RÅ 1999 ref. 58 ur registret