Kungl. Maj:ts proposition angående Vetenskapsakademins och dess institutioners framtida ställning och verksamhet m.m
1973 · 112 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 100 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:59, Kungl. Maj:ts proposition angående Vetenskapsakademins och dess institutioners framtida ställning och verksamhet m.m
Dokumentets text
Kungl. Majrts proposition nr 59 år 1973 Prop. 1973:59
Nr 59
Kungl.
Mai:ts proposition angående Vetenskapsakademiens och dess institutioners
framtida ställning och verksamhet m. m.; given Stockholms slott den 9 mars
1973.
Kungl,
Majit vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag ora vars
avlåtande till riksdagen föredraganden heraställl,
GUSTAF ADOLF
SVEN
MOBERG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen betonas Vetenskapsakaderaiens roll som ett betydelsefullt
vetenskapligt kontaktorgan framför allt på det internationella planet, I det
statsbidrag sora föreslås utgå till akaderaiens centrala och institutionella
verksamhet har beräknats medel för en väsentlig förstärkning av bl, a,
akademiens forskarutbytesverksarahet,
I
propositionen föreslås vidare på grundval av ett betänkande från utredningen
rörande Vetenskapsakaderaiens institutioner att akaderaiens institutioner
Stockholras observatoriura i Saltsjöbaden och Kiruna geofysiska observatoriura
förstatligas den 1 juli 1973. Stockholras observatoriura inordnas härvid sora
en institution vid universitetet i Stockholm, Kiruna geofysiska observalorium
föreslås få ställning som ett fristående statligt forskningsinstitut,
underställt universitetskanslersämbetet och benämnt Kiruna geofysiska
institut. Institutet skall, såvitt avser den där bedrivna
forskarutbildningsverksamheten, även fungera som en institution vid
universitetet i Umeå,
I
propositionen föreslås alt överlagandet av de båda institutionerna skall ske
efter de riktlinjer sora redovisats i de avtal som utredningen under förbehåll
av Kungl, Majrts godkännande träffat med akademien. Enligt avtalen övertar
staten de båda anläggningarna Stockholms observatoriura och Kirunas geofysiska
observatoriura samt erbjuder den av akademien anställda personalen vid
dessa institutioner raotsvarande
1
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 59
Prop. 1973: 59 2
statlig
anställning, I anslutning härtUl har vidare träffats överenskoraraelse om
reglering av pensionskostnaderna för ifrågavarande personal, I särskilda avtal
har även reglerats viss saraverkan raellan akaderaiens institution
Capristationen för solforskning och universitets- och högskoleorganisationen
särat fråga om deposition hos staten av viss del av akademiens bibliotek.
Prop. 1973: 59
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:! Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande:
Statsministern PALME, rainistern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
Statsrådet
Moberg anmäler efter gemensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöter
fråga om Vetenskapsakademiens och dess institutioners framlida ställning och
verksamhet m. in. och anför.
I
prop. 1973:1 (bil. 10 s. 430) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen all, i
avvaktan på särskUd proposition i äranet, tUl Bidrag till Veten-skapsakaderaien
för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 3 810 0(X) kr. Jag
anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
1 Inledning
Ar
1749 beviljade Kungl. Maj:t Vetenskapsakaderaien uteslutande privilegiura att
ge ut alraanackor i Sverige. I 1810 och 1812 års tryckfrihetsförordningar
förbjöds privilegier på utgivning av skrifter. Kungl. Maj:t fick dock rätt att
för högst 20 år åt gången förnya sådana privilegier som redan getts till
allraänna inrättningars understöd. Någon ändring härvidlag har inte gjorts i
gällande tryckfrihetsförordning av år 1949. Alraanacksprivilegiet har förnyats
senast genora beslut den 15 juni 1945 för tiden den 16 juli 1952den 15 juli
1972. Vetenskapsakaderaien har sedan slutet av 1700-talet arrenderat ut
privilegiet. Sedan år 1906 har Alraqvist & WikseUs Boktryckeri Aktiebolag
innehaft arrendet,
I
utlåtande över en vid 1964 års riksdag väckt raotion uttalade andra
lagutskottet, alt en översyn av reglerna för alraanacksprivilegiet och
forraerna för dess utövande borde göras genora Kungl. Maj:ts försorg. Riksdagen
beslöt i enlighet raed utskottets förslag (1964:1:643, 2LU 46, rskr 163). Efter
berayndigande av Kungl, Maj:t tillkallade dåvarande chefen för
ecklesiastikdeparteraentel den 30 deceraber 1964 en sakkunnig alt företa denna
översyn. Den sakkunnige lade den 27 oktober 1966 frara sina förslag i
betänkandet Almanacksprivilegiet. Översyn av reglerna för privilegiet och
formerna för dess utövande.
Prop.
1973: 59 4
(Stencil
E 1966:5), Utredningen föreslog sammanfattningsvis att almanacksprivilegiet
borde bibehållas raen utövas på ett sätt sora i högre grad än tidigare
frärajade konkurrens på den aktuella raarknaden. Huvudprincipen i förslaget
var all rätten att trycka, ge ut och iraportera almanackor skulle vara tillgänglig
för envar raot erläggande av avgift till Vetenskapsakaderaien och grundad på
avtal mellan akademien och producenten.
Vid
reraissbehandlingen av utredningen uppehöU sig flertalet reraissinstanser inte
endast vid utredningens förslag utan också vid den principiella frågan ora
privilegiesystemet överhuvudtaget borde bibehållas. Det överväldigande
flertalet remissinstanser ansåg därvid att privilegiesystemet borde upphöra
eller att frågan om dess existens i varje fall borde las under oraprövning.
Kungl.
Maj:t tillkännagav år 1969 (prop. 1969: 66) på grundval av näranda utredning
sin avsikt att inte förnya Vetenskapsakaderaiens uteslutande privilegiura
att ge ut alraanackor vid privilegieperiodens utgång den 15 juli 1972,
Dåvarande departeraentschefen betonade därvid att ett avskaffande av
alraanacksprivilegietraed därav följande bortfall av privilegieinkoraster för
Vetenskapsakaderaien aktuaUserade frågan ora akaderaiens fraratida ställning
och arbetsuppgifter, Vetenskapsakaderaien intar frarahöll
departeraentschefen ställningen av nationellt vetenskapligt organ på det
raateraatisk-naturvetenskapliga orarådet med bl, a. betydelsefulla utåtriktade
funktioner. Dessa är frärast av in-forraativ och konlaktskapande art både inora
landet och på ett internationellt plan. Vetenskapsakademien har i nämnda
avseende även i framtiden viktiga uppgifter att fylla, I själva verket kunde
det finnas skäl anta att akaderaiens utåtriktade verksarahet får ökad
betydelse i synnerhet på det internationella planet. Departementschefen
konstaterade vidare att Vetenskapsakaderaien f, n, driver ett antal fasta
institutioner sora har raycket skiftande karaktär, varför forraerna för deras
fortsatta bestånd och verksarahet krävde särskilda överväganden för varje
enskild institution. Det var en uppgift i första hand för huvudraannen, dvs,
Vetenskapsakaderaien, att överväga på vilket sätt denna fråga lärapligen borde
behandlas (prop, 1969: 66 s, 14),
Statsutskottet
underströk vad departementschefen anfört ora Vetenskapsakaderaiens
betydelsefulla utåtriktade verksarahet, I fråga ora akademiens vetenskapliga
institutioner betonade utskottet all, raed hänsyn inte ramst till att flera av
institutionerna har nära anknytning till motsvarande verksaraheter vid olika
universitet, stalsraakterna hade ett intresse av att erforderliga
föratsättningar skapas för fortsättande efter privilegiets upphörande i
läraplig organisatorisk förra av den akaderaiverksarahet varav ett klart
dokuraenterat behov föreligger. I likhet raed vad sora anförts i propositionen
ansåg utskottet att det var en uppgift i första hand för huvudmannen att
penetrera de
Prop. 1973: 59 5
problem sora uppkoramer genora avvecklingen av
alraanacksprivilegiet (SU 1969: 115 s, 2), Vad utskottet anfört gav riksdagen
sora sin raening till känna för Kungl, Maj:t (rskr 1969:293).
Med utgångspunkt i statsraakternas ställningstagande år
1969 alt avskaffa alraanacksprivilegiet överläranade Vetenskapsakaderaien i
april 1971 en anslagsfrarastäUning för budgetåret 1972/73, där akaderaien
begärde ökade resurser för bl, a, sin utåtriktade verksarahet. Efter noggrann
prövning fann akaderaien alt inga organisatoriska förändringar f. n, synes
påkallade i fråga ora huvudraannaskapet för dess institutioner. Akaderaien
föreslog vidare att viss personal skulle föras över från forskningsråden till
dessa institutioner.
Vid reraissbehandlingen av Vetenskapsakaderaiens
anslagsfraraställning frarahölls genomgående betydelsen av att akaderaiens
inforraativa och konlaktskapande verksarahet både på det nationella och på det
internationella planet säkerställdes och gavs ökade resurser. I fråga om
huvudmannaskapet för särat den fortsatta finansieringen och driften av
akaderaiens institutioner rådde däreraot delade raeningar bland remissinstanserna
(jfr prop. 1972: 1 bil, 10 s, 328331),
Efler
berayndigande av Kungl, Maj:t i deceraber 1971 tUlkallade jag en
utredningsraan, landshövdingen Sven af Geijerstara, för att utreda
huvudraannaskapsfrågan rörande Vetenskapsakaderaiens institutioner. Enligt
direktiven skulle utredningsarbetet bedrivas med sikte på att i första hand de
institutioner som hade en klar anknytning till ett universitet borde föras
över till universitets- och högskoleorganisationen, Utredningsraannen borde
analysera verksaraheten vid varje enskild institution och belysa dess
anknytning till liknande aktiviteter inora universitets- och högskolesektorn
särat föreslå den organisatoriska lösning som skapade de bästa
förutsättningarna för institutionernas fortsatta verksamhet. Utredningsmannen
borde därvid ägna särskild uppmärksarahet åt gällande avtal,
donationsbestäramdser, raarkfrågor ra, ra, Utredningsraannen borde bedriva sitt
arbete i nära sararåd raed Vetenskapsakademien och i den mån så befanns
erforderligt under förbehåll av statsraakternas godkännande träffa
överenskoraraelse raed akaderaien ora eventuellt påkallade organisatoriska
förändringar, I den raån utredningen ledde fram till att akademien borde
kvarstå sora huvudraan för viss institution, borde övervägas ora företrädare
för universitetsmyndigheterna skulle ingå i den styrelse (raotsvarande) sora
under akaderaien har ansvaret för verksaraheten vid institutionen. Från
utredningsuppdraget borde i första hand undantagas dels Makarna Mittag-Lefflers
raatematiska stiftelse och Sarekanläggningarna, dels akademiens bibliotek, vars
fortsatta verksamhet behandlas sora ett led i statskontorets översyn av
biblioteksservicen i stockholrasorarådet. Utredningsraannen borde eraeUertid
lägga frara förslag rörande finansieringen m, ra, av biblioteket under den tid
statskontorets utredning
Prop.
1973: 59 6
pågick. Utredningsarbetet borde bedrivas skyndsarat.
Huvudlinjerna i direktiven har tidigare redovisats för riksdagen (prop, 1972:1
bU, 10 s, 331),
Utredningsmannen har den 29 november 1972 överläranat
betänkandet Vetenskapsakademiens institutioner. Betänkande med förslag om
institutionernas framtida ställning m. m. avgivet av 1972 års utredning
rörande Vetenskapsakademiens institutioner (Ds U 1972: 13).
Beträffande åtskUliga av de förslag som lagts fram av
utredningen och remissinstanserna fordras inte beslut av riksdagen. För
överblickens och sararaanhangels skull redovisas även vissa av dessa förslag.
2 Utredningen
2.1 Vetenskapsakademien en presentation
2.1.1 Bakgrund
Vetenskapsakaderaien bildades på privat initiativ år 1739
efter utländska förebilder som en sararaanslulning raellan politiker och naturvetenskapsmän.
Avsikten var att befordra landets ekonorai genora forskning och uppfinningar
frärast på jordbrukels, raedicinens och teknikens oraråden.
Vetenskapsakaderaien gav fr, o, ra. år 1739 ut en publikation, akademiens
Handlingar, där skilda vetenskapliga rön presenterades för allmänheten.
Successivt vidgades akaderaiens verksamhet tUl att orafatta bl, a, driften av
vetenskapliga institutioner.
2.1.2 Vetenskapsakademiens uppgifter
Vetenskapsakaderaiens uppgifter anges i 1 § av dess av
Kungl, Maj:t fastställda grundstadgar,
Akaderaien, stiftad den 2 juni 1739, har till uppgift alt
främja vetenskaperna, företrädesvis maleraatik och naturvetenskap.
För denna sin uppgift verkar akaderaien genora
vetenskapliga institutioner, genora utgivande av vetenskapliga skrifter,
genora utdelande av understöd och belöningar åt förtjänta forskare och
författare särat i övrigt genora raedel, sora för ändaraålet står akaderaien
till buds,
Akaderaien håUer förbindelse raed utländska akaderaier och
lärda samfund och raed internationella vetenskapliga unioner särat verkar även
i övrigt för internationellt vetenskapligt samarbete,
2.1.3 Vetenskapsakademiens organisation
Vetenskapsakaderaien består enligt 2 § i
grundstadgarna av lägst 120 svenska och högst 120 utländska ledaraöter. De
svenska ledamöterna skall enligt 3 § i grundsladgarna indelas i
Prop. 1973: 59 7
tolv
klasser, vilka representerar olika äranesoraråden, F, n, finns klasser för
raatematik, astronorai, fysik, kemi, mineralogi, geologi och fysisk geografi,
botanik, zoologi, medicinska vetenskaper, tekniska vetenskaper, ekonomiska,
statistiska och sociala vetenskaper, geofysik och övriga vetenskaper och för
frarastående förtjänst inom vetenskaplig forskning,
Vetenskapsakaderaien har
vidare bildat ett 20-tal s, k, nationalkommittéer vilkas uppgift främst är att
fungera sora svenska kontaktorgan raed de internationella vetenskapliga
unionerna, Korarailtéerna omfattar ämnesområdena astronorai, geodesi och
geofysik, kerai, radiovetenskap, fysik, biologi, geografi, kristallografi,
raekanik, maleraatik, fysiologi, biokemi, geologi, biofysik, näringsforskning
och strålskyddsforskning,
Vetenskapsakaderaien
bedriver vidare vetenskaplig verksarahet vid ett antal institutioner för vilka
akaderaien är huvudraan. Akaderaiens institutioner är enligt 6 § i
grundstadgarna biblioteket, Stockholras observatoriura, Bergianska stiftelsen,
Kristinebergs zoologiska station, Makarna Mittag-Lefflers raateraatiska
stiftelse, Sareks naturvetenskapliga anläggningar, Abisko naturvetenskapliga
station, Kiruna geofysiska observatoriura särat Capristationen för
solforskning.
För
Miltag-Lefflerska stiftelsen och akaderaiens forskningsstationer i övre
Norrland gäller särskUda stadgar. Akaderaien äger vidare Ber-zdiusrauséet och
Museet för de exakta vetenskapernas historia.
Akaderaien
utser själv preses och andra befattningshavare.
Den
direkta ledningen av akademiens verksamhet handhas av dess ständige
sekreterare. Till sitt förfogande har sekreteraren ett sekretariat beslående
av kansli och räntkamraare, Inora kansliet finns även en utlandssekreterare med
uppgift att bereda ärenden rörande akademiens internationella förbindelser
och nationalkomraittéerna,
2.1.4
Vetenskapsakademiens icke-institutionella verksamhet
Alltsedan
Vetenskapsakademiens tillkomst har ett viktigt led i dess verksarahet varit att
ge ut vetenskaplig litteratur. Akademien ger bl, a, ut följande vetenskapliga
lidskrifter inom det naturvetenskapliga orarådet: Arkiv för Maleraatik,
Physica Scripta, Cheraica Scripla, Zoolo-gica Scripla, Arabio och Docuraenta,
Levnadsteckningar över Kungl, Vetenskapsakaderaiens ledaraöter, Bidrag tUl
Kungl. Vetenskapsakaderaiens historia särat Kungl. Vetenskapsakaderaiens
Årsbok. Dessutom utger Mitlag-Leffler-slifidsen lidskriften Acta Malheraatica.
Vidare utger akademien sedan år 1813 Sveriges statskalender.
Vetenskapsakaderaien
delar vidare enligt Alfred Nobels lestaraen-tariska förordnanden ut Nobelprisen
i fysik och kerai.
Nobdverksaraheten
orafattar eraellertid även andra oraråden. Genom raedel sora slår till
förfogande från särskUda fonder inora Nobelstiftelsen
Prop. 1973: 59 8
kan frarastående udändska forskare inbjudas att sora
Nobelgästprofessor arbeta på svensk institution. Även Nobelgästföreläsare
inbjudes. Sedan år 1965 har raed stöd av raedel sora erhållits från
riksbankens jubileumsfond Nobelsymposier anordnats.
Vidare
överläranade Sveriges riksbank i saraband med sitt 300-årsjubileura i raaj 1968
en donation till Nobelstiftelsen sora raöjliggör alt ett »pris i ekonoraisk
vetenskap till Alfred Nobels rainne» kan utdelas varje år. Priset är av sararaa
storlek som Nobelprisen och skall utdelas på Nobeldagen den 10 deceraber,
Vetenskapsakaderaien fungerar sora utdelare av detla pris,
Vetenskapsakaderaien
har vidare raotlagit ett stort antal stipendie-och understödsfonder av
betydelse för svensk forskning. Det saramanlagda beloppet av utdelade
stipendier och understöd uppgick år 1970 till ca 700 000 kr.
Som en
alltmer betydelsefull del i Vetenskapsakademiens verksamhet ingår att etablera
och upprätthålla kontakter med utländska forskare och forskningsinstitutioner.
Forraerna för den intemationella kontakt-verksaraheten har skiftat under årens
lopp. Det ursprungliga systeraet raed korresponderande ledaraöter i andra
länder, litleraturulbyle särat deltagande i internationella saraarbetsprojekt
används och utvecklas därvid fortfarande tUlsammans med nya saraarbetsforraer,
Vetenskapsakaderaien ingår sålunda sora svensk raedlem i International Council
of Scientific Unions (ICSU), som bildades år 1931, De till ICSU anslutna
internationella vetenskapliga unionerna har nationalkomraittéer i vart och ett
av de 60 medlemsländerna.
För vissa
av nationalkomraittéerna har Kungl, Maj:t fastställt stadgarna. Dessa
koraraittéer skall, vid sidan av uppgiften att uppehålla de internationella
förbindelserna, fräraja den svenska forskningen och stiraulera de personliga
förbindelserna raellan dera sora arbetar inom koramitténs område, exerapelvis
genom alt anordna konferenser.
Under
senare år har akademien även inlett formaliserat samarbete med motsvarande
institutioner i andra länder. Sålunda har akademien tillsararaans raed
Ingenjörsvetenskapsakaderaien träffat avtal raed Sovjetunionens
vetenskapsakaderai ora utbyte av forskare och föreläsare. Akaderaien har också
slutit sådana avtal raed Sovjetunionens raedicinska vetenskapsakademi och, helt
nyligen, med vetenskapsakademierna i Ungern, Polen och Tyska Demokratiska
Republiken, Genom avtal med Royal Society deltar akaderaien också i ett
stipendialutbyle raed Storbritannien,
2.1.5 Den totala omslutningen av Vetenskapsakademiens
centrala och institutionella verksamhet är 1971
Driftkostnader
I följande sammanställning redovisas den totala
omslutningen av
Prop. 1973: 59 9
Vetenskapsakademiens
centrala och institutionella verksamhet år 1971 fördelad på olika
verksamhetområden samt hur dessa kostnader finansierades. SararaanstäUningen
ger en bUd av storleksordningen av verksamheten liksom av fördelningen mellan
de akaderaifinansierade resp. externt finansierade aktiviteterna vid
institutionerna. Alraanacks-raedlen har, sora fraragår av sararaanslällningen,
använts för finansiering av den perraanenta verksaraheten vid akaderaien
centralt och vid dess institutioner.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Verksamhet
etc.
Total
Finansieringskälla
(tkr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
(tkr.)
Almanacks
-
Fondav-
Forsk-
övriga
övriga
privile-
kasuiing
nings-
statliga
källor
giet
tid
källor
Centrala
sekretariatet
601
453
73
_ .
_ ,
75
Internationell
verksamhet
453
57
195
186
15
Statskalendern
139
139
.
Publiceringsverksamhet
258
80
.
103
75
Biblioteket
1750
1 610
.
.
140
Stockholms
observalorium
1 414
746
209
434
25
Caprislationen
196
99
-------- r
79
18
Bergianska
stiftelsen
671
213
458
Mittag-Leffler-sliftelsen
515
265
200
50
Kristinebergs-stationen
1082
543
10
326
59
144
Kiruna
geofysiska observalorium
2 769
380
.
1 995
289
105
Abisko-stationen
258
138
113
7
Sarekanläggningarna
11
11
Fastighetsunderhåll
150
150
Arbetsgivaravgifter,
sjukvård, fram-
tida
pensionskostnader
634
634
Pensionskostnader
368
368
.
.
Stipendier
700
57
700
SUMMA
Procentuell
andel för resp.
finansieringskäUa
11969
4 879
41
1790
15
3 220
27
968
8
1112
9
Fonder
Det totala bokförda värdet av de av Vetenskapsakaderaien
förvaltade fonderna uppgick den 1 juU 1972 lill 57 300 000 kr. I fråga om
avkastningen av fonderna gäller följande.
Akademien har nyligen genomfört en oraläggning av
redovisnings-och budgetperioderna så alt dessa sora tidigare sararaanfallil
raed kalenderår orafattar tiden den 1 juli30 juni. I saraband med övergången
förlängdes redovisningsperioden år 1971 att totalt orafatta tiden den 1 januari
197130 juni 1972.
Den totala avkastningen var denna period 7 745 000 kr. Det
bör dock anraärkas att förläggningen av redovisningsperioden ger en
raiss-visande bild av storleken av den årliga fondavkastningén. Då huvuddelen
av kapitalet är placerad i aktier och aktieutdelning i flertalet fall sker
under våren är den angivna avkastningen i det närraaste dubbelt så stor sora en
norraal årsavkastning. Avkastningen fördelas på skilda an-
Prop. 1973: 59 10
vändningsområden; pensionskostnader, fastighetsunderhåll,
kursreglering, fondering ra. ra. Närraare hälften av avkastningen härrör från
stipendiefonder.
2.1.6 Tidigare avsöndringar från Vetenskapsakademien
Från Vetenskapsakaderaiens förvaltning, vård och inseende
har staten tidigare övertagit verksaraheter av skiftande slag.
Är 1959 tillkallade dåvarande statsrådet och chefen för
ecklesiastikdeparteraentel sakkunniga för utredning rörande naturhistoriska
riks-rauseets och vissa andra institutioners fraratida stäUning till
Stockholras högskola (den s. k. riksrauseiutredningen). Sora ett resultat av
utredningens överväganden och förslag överfördes naturhistoriska riksrau-séet
och statens etnografiska rauseura, vilka båda stått under akaderaiens inseende
och vård, helt till statligt huvudraannaskap år 1964.
Vid Nobelinslitutet för fysik och kerai, också under
akaderaiens inseende och vård, hade avdelningen för fysik upplåtits åt
vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experiraentdl fysik. Detta
orabilda-des fr. o. ra. 1 juli 1964 lill ett fristående statligt institut,
benärant forskningsinstitutet för alorafysik, raed uppgift att bedriva
forskning och utbildning inora atorafysikens oraråde. Institutet ställdes
härvid under universitetskanslersärabetets överinseende. I ledningen för
institutet ställdes en särskild styrelse. Saratidigt raed förstatligandet
förvärvade staten för 4 railj. kr. den av Nobelinstitutet ägda stadsägan 7
inora stadsdelen Brunnsviken i Stockholra, orafattande ett raarkoraråde på ca
45 000 m-, jämte byggnader för Nobelinstitutets båda avdelningar för fysik och
kerai.
På grundval av riksniuselutredningens förslag träffades
vidare avtal mellan Vetenskapsakademien och staten, innebärande bl, a,, dels
att staten från Bergianska stiftelsen, för vilken akaderaien är fondförvaltare,
förvärvade vissa stiftelsen tillhöriga raarkoraråden, dels att den Bergianska
donationsprofessuren knöts närraare till universitetet i Stockholra genora alt
innehavaren ålades viss undervisnings- och exarainationsskyldighet inora
äranesorarådet botanik,
I sararaanhanget bör vidare nämnas den på
Vetenskapakaderaiens initiativ bildade Meteorologiska centralanslallen sora år
1919 uppgick i statens raeleorologiska och hydrografiska anstalt.
Härutöver kan nämnas all landets nationalparker fram tUl
år 1952 var ställda under Vetenskapsakaderaiens inseende och vård. Genom
naturskyddslagen detta år med dess följdförfattningar överfördes denna uppgift
lill domänstyrelsen, sora dock skulle sararåda raed akaderaien när regleraenten
och ordningsföreskrifter skulle utfärdas för nationalpark, Akaderaien hade
även vissa övriga uppgifter inora det av staien organiserade naturskyddet,
Saratliga dessa uppgifter försvann vid ikraftträdandet av den nu gällande
naturvårdslagen den 1 januari 1965,
Prop.
1973: 59 11
2.2
Allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet
2.2.1
Vetenskapsakademiens allmänna roll
Vetenskapsakademien
är en av de äldsta akaderaierna i landet. Den instiftades redan år 1739 raed
uppgift att befordra Sveriges ekonorai genom forskning och uppfinningar men
fick efter hand tyngdpunkten i verksaraheten lagd på frärajande av raateraatik
och naturvetenskaper. Ända in i vår tid har Vetenskapsakaderaien på olika sätt
spelat en viktig roll särskilt inora det angivna orarådet genora att ta
initiativ till och ansvaret för driften av oUka institutioner, genora utdelning
av stipendier och priser, särat genora att delta i internationellt
vetenskapligt saraarbete ra, ra. En särställning intar härvid akaderaiens
samverkan raed Nobelstiftelsen, Under 1960-talet har akaderaiens engageraang i
flera institutioner, bl, a. naturhistoriska riksrauseet och
forskningsinstitutet för alorafysik, avvecklats och de tidigare Nobelinstituten
har fått en annan ställning,
Vetenskapsakaderaien
har sin centrala verksarahet och sht bibliotek förlagt till egna byggnader och
eget oraråde i Frescati i Stockholra, För akaderaiens verksarahet, sora bedrivs
enligt av Kungl. Maj:t fastställda grundstadgar, har ända sedan raitten av 1700-talet
en väsentlig inkomstkälla varit det privilegiura akaderaien då fick att utge
alraanackan. Utarrenderingen av detta privilegiura gav akaderaien år 1971 en inkomst
på ca 5 milj, kr. Därutöver har akademien delvis ändamålsbundna inkomster från
olika fonder och donationer.
Den
av Vetenskapsakademien genora almanacks- och fondraedel finansierade centrala
och institutionella verksaraheten uppgick år 1971 till storleksordningen 6,5
railj. kr. En betydande del av aktiviteterna vid akademiens institutioner
bekostas av statsmedel genom bidrag från universitet, forskningsråd ra. ra.,
varför den totala oraslutningen av akademiens verksamhet centralt och vid
institutionerna uppgick till ca 12 railj. kr. år 1971.
Vid
utredningens överväganden har en väsentlig utgångspunkt vid sidan av vad
sora enligt direktiven skall ligga till grund för bedömningen av varje
institution varit den ökade vikt, som lagts vid akaderaiens uppgifter
sora nationellt och internationellt vetenskapligt kontaktorgan på sitt område.
Dessa utåtriktade aktiviteter har av exempelvis universitetskanslersämbetet
betecknats sora akaderaiens huvuduppgifter. Utredningsförslaget rörande var
och en av de berörda institutionerna har således inte bara baserats på
överväganden hur förutsättningarna för den fortsatta verksaraheten vid
institutionerna direkt påverkas av förslagen, Dessutora har beaktats hur de
föreslagna åtgärderna påverkar akaderaiens raöjUgheter alt fullgöra sina
inforraativa och konlaktskapande uppgifter,
Allraänt
raå i denna del endast frarahållas alt en förändring av huvud-
Prop.
1973:59 12
raannaskapet
för institutionerna synes kunna inverka på dessa raöjligheter i båda
riktningarna, I så raållo bör en förändring vara positiv, alt den avlastar
akaderaien och dess centrala förvaltning ansvaret adrainistrativt och
kostnadsraässigt för institutionerna i fråga. Detla måste ge mer tid och
resurser för de nämnda utåtriktade funktionerna och innebär därför indirekt en
förstärkning av denna dd av akademiens verksarahet, Ä andra sidan innebär
akaderaiens engageraang för en institution, särskilt ora denna exerapelvis
arbetar på ett område där internationell saraverkan är betydande och där den
fyller en viktig roll, att akaderaien kan verka raed större tyngd, auktoritet
och sakkunskap på det internationella planet, I saramanhanget kan anmärkas att
i öststaterna de statliga akademierna ofta fungerar som huvudmän för en orafattande
vetenskaplig verksarahet, medan för flera akademier i västra Europa
huvudraannaskapet för vetenskapliga institutioner spelar ringa eller ingen
roll. Synpunkter av detta slag får föras in i den allraänna avvägningen.
2.2.2
Vetenskapsakademiens institutioner
Utredningens
uppdrag att presentera underlag och förslag när det gäller särskilt
huvudraannaskapet för Vetenskapsakaderaiens institutioner avser inte saratliga
akaderaiinslitutioner. Sålunda har undantagits raakarna Mittag-Lefflers
raateraatiska stiftelse och Sarekanläggningarna särat vidare i huvudsak
akaderaiens bibliotek, vars fortsatta verksamhet var föremål för utredning inom
statskontoret när denna utredning tillsattes. Sistnäranda begränsning är raed
hänsyn till verksarahetens omfattning av viss betydelse.
De
institutioner, sora utredningen behandlar, har raed undanlag för Bergianska
stiftelsen det geraensararaa att verksaraheten till övervägande delen
finansierats av almanacksraedd och andra raedel, sora tillförts akaderaien
utifrån, Detla gäller Stockholras observatoriura, Caprislationen för
solforskning, Kristinebergs zoologiska station, Abisko naturvetenskapliga
station och Kiruna geofysiska observalorium. För dessa institutioner, raed
undantag för Kiruna geofysiska observatoriura, har alraanacksraedel varit den
huvudsakliga finansieringskällan.
Som
fraragår av Vetenskapsakaderaiens anslagsfraraställning för budgetåret
1972/73, som bUdar utgångspunkten för direktiven, har akademien för egen del
ansett att huvudraannaskapet för institutionerna skulle ligga kvar hos
akaderaien. Akademien borde i stället för de alraanacksraedel, sora hittUls
finansierat väsentliga ddar av verksaraheten vid dessa institutioner och
akademiens centrala förvaltning av dera, erhåUa direkta statsbidrag. En sådan
ordning skulle, enligt akaderaien, bäst främja verksamheten vid institutionerna
saratidigt sora den skuUe stärka akaderaiens utåtriktaae och konlaktskapande
verksarahet.
Prop.
1973:59 13
Denna ståndpunkt har eraellertid inle utan vidare
godtagits av statsraakterna såsom utgångspunkt för utredningens direktiv. I
linje med 1969 års riksdagsbeslut i frågan utgår raan från att verksamhetens
anknytning tUl liknande aktiviteter inom universitetsorganisationen bör vara
ett väsentligt skäl för att överföra huvudraannaskapet till staten inora raraen
för denna organisation och alt en sådan lösning skall prövas i första hand. För
utredningen har detta varit en naturlig utgångspunkt. Det framstår helt
allraänt sora uppenbart att en institution av sådan karaktär, som alltså har
direkta motsvarigheter inora universitetsorganisationen, bäst kan fylla sina
uppgifter, ora den integreras raed denna. Först då skapas den önskvärda
saraordningen raed verksaraheten vid raotsvarande universitetsinstitutioner och
de bästa garantierna uppnås för att från alla relevanta synpunkter en riktig
avvägning sker och att en mera samlad bedöraning av ifrågavarande sektor inora
den högre utbildningen och forskningen koramer till stånd.
Annorlunda
kan del, enligt utredningen, förhålla sig med sådana institutioner, som har en
mera unik och riksbetonad karaktär och där anknytningen lill
universitetssektom inte är lika påtaglig och paraUdliteten inle lika klar. Här
kan ett inordnande av institutionen i ett universitet i stället skapa bristande
balans i verksamheten genom bl. a. risken för att den i alltför hög grad
koraraer att präglas av delta universitets speciella förhållanden och för att
dess egna forskare rentav kunde koraraa att ges företräde när det gäUer
dispositionen av inslitutionsresurserna. Denna synpunkt torde dock inte böra
tillraälas alltför stor vikt och i sararaanhanget bör vidare beaktas de
nuvarande strävandena alt profilera forskningen vid de olika universiteten i
olika riktningar, vilket i varje fall bör påverka organisationen i så raållo
alt saraordningen raellan universiteten raåste säkerställas.
För de sistnäranda institutionerna bör sora ett alternativ
till den nuvarande ordningen också prövas en organisation sora självständigt
statligt institut raed egen styrelse. Sådana institut har sora redovisats i
det föregående tidigare bildats genora avsöndringar från Vetenskapsakaderaien,
De skäl sora därvid åberopats kan ha giltighet även i nu aktuella fall.
Särskilt bör beaktas dels ora akademien svarar endast för en mindre del av
kostnaderna raedan huvuddelen av dessa täcks av bidrag från externa
anslagsgivare, dels ora institutionen har en stark anknytning till mer än ett
universitet.
Utredningen har vidare haft som utgångspunkt för sina
överväganden vad gäller huvudraannaskapet för de olika institutionerna att vare
sig en huvudraannaskapsförändring för institutionen sker eller ej detta förhållande
inte koramer att raedföra några raera betydande skUlnader i fråga ora
orafattningen av den fraratida resurstUldelningen till den berörda institutionen.
Prop. 1973: 59 14
2.2.3
Utredningsarbetets bedrivande m. m.
Enligt
direktiven har utredningen haft att bedriva sitt arbete i nära sararåd raed
Vetenskapsakaderaien. Utredningen har därför redan i början av sitt arbete
tagit kontakt raed företrädare för akaderaien och har under arbetets gång haft
flera sådana kontakter. Saratliga av utredningsarbetet berörda institutioner
har besökts av utredningen, varvid överläggningar raed respektive föreståndare
och annan personal korarait till stånd.
På
grundval av det raaterial sora sålunda inhäratats och de i föregående avsnitt
näranda allraänna övervägandena behandlar utredningen de institutioner, sora
orafattas av uppdraget var för sig.
De
förslag utredningen korarait fram till vid utredningsarbetet har presenterats
för Vetenskapsakademien i saraband raed alt förhandlingarna upptagits ora
avtal beträffande de institutioner, där utredningen förordar en överföring till
annan huvudraan. Vid dessa förhandlingar har särskilda avtal träffats raed
akaderaien under förbehåll av Kungl. Maj:ls godkännande. Dessa avtal avser
Stockholras observatoriura och Kiruna geofysiska observalorium samt i
anslutning härtill akaderaiens bibliotek vid Stockholras observatoriura, vissa
saraverkansfrågor rörande Capristationen för solforskning samt vissa
pensionsfrågor.
Utredningen
förutsätter att Vetenskapsakademien föreslår de ändringar i akademiens
grundstadgar, sora ett genomförande av förslagen föranleder.
2.3
Stockholms observatorium
2.3.1
Bakgrund
Några
få år efter Vetenskapsakademiens stiftande år 1739 uppstod tanken att akademien
skulle låta uppföra ett astronoraiskt observatorium. Akaderaien utverkade år
1746 tUlstånd av raagistraten att få förlägga en observationsbyggnad på högsta
punkten av Brunkebergsåsen vid slutet av Drottninggatan i Stockholra. Det för
observatoriet erforderliga orarådet upplåts till akaderaien raed
dispositionsrätt så länge det kunde användas för det angivna ändaraålet.
Observatorieverksaraheten säkerställdes ekonoraiskt, när akaderaien året
därpå, i oktober 1747, erhöll uteslutande privUegiura på utgivande av
alraanackor. Är 1748 påbörjades arbetet raed observatoriebyggnaden och år 1753
ägde invigningen rura. Den nya institutionens viktigare instraraent inköptes de
närraast följande åren från England.
Under
den följande tiden utvidgades observatorieorarådet dels genora att akaderaien
åren 1755 och 1771 inköpte två anslutande toratddar, dels genora alt staden
åren 1793 och 1799 ytterligare utökade det för observatoriet utlagda orarådet.
Prop.
1973:59 15
Observatoriet fick tidigt även en uppgift inora
undervisningen i änmet astronorai. Alltsedan tiden för Stockholras högskolas
tillkorast på 1880-talet har observatoriet svarat för undervisningen i ämnet
astronomi vid högskolan, sederraera universitetet. Sedan år 1966 är saraarbetet
reglerat i avtal raellan akaderaien och universitetet.
Observatoriets placering på åsen högt över staden och i
dess utkant var till en början raycket läraplig för observationer. Genora
Stockholras snabba tUlväxt kora observatoriet eraellertid raed tiden att ligga
raitt i stadsbebyggelsen, vilket i hög grad försvårade
observalionsverksarahelen. Rök och ljussken från bebyggelsen raedförde att
observationer av ljus-svagare objekt inte längre kunde ulföras. Moderna
fotografiska instrument kunde ej komraa tiU god användning på platsen. I
raitten av 1920-talet väcktes förslag att Stockholras observatoriura helt
skulle raoderni-seras och förläggas till en plats läraplig för tidsenliga
observationer.
Efter
utredningar kora raan frara till att den lärapligaste platsen för ett hytt
observatorium var det s, k, Karlsbaderberget i Saltsjöbaden, Stockholms stad
erbjöd sig efter förhandlingar att lösa akaderaiens dispositionsrätt till
observatorieorarådet på Brunkebergsåsen och förvärva de två tidigare nämnda
toraterna för sammanlagt 900 000 kr,
I anslutning härtill beslöt Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse alt anslå 1 milj, kr, till uppförandet av ett modernt observatoriura
på Karlsbaderberget, under förutsättning att observatoriet benämndes Stockholms
observatoriura, Akaderaien beslöt i detta läge anta Stockholras stads
erbjudande. Den slutliga överenskoraraelsen raellan akaderaien och staden i
fråga ora överlåtelse av dispositionsrätten ra, ra, träffades i noveraber 1928.
Sedan Wallenbergstiftelsen i två donationer anslagit ytterligare 300 000 kr,
och sedan det för observatoriet erforderliga raark-orarådet (55 000 m-)
förvärvats från Järnvägs AB StockholraSaltsjön för ett belopp ora 100 000 kr,
kunde byggnadsarbetena påbörjas i augusti 1929,
De slutiiga kostnaderna för observatoriet kunde hållas
inora raraen för beräkningama och stannade vid ca 2 160 000 kr. Den 5 juni 1931
invigdes det nya observatoriet i Saltsjöbaden.
2.3.2 Personella och materiella resurser vid Stockholms
observatorium
Personal och driftkostnader
Saraarbetet raed Stockholras högskola, sedan år 1960
universitet, har år 1966 reglerats i ett särskilt avtal, enligt vilket
observatoriet vid sidan av sin verksarahet som akademiens forskningsinstitution
fungerar sora institution för astronorai vid universitetet raed observatoriets
föreståndare, astronomen, som prefekt. Avtalet, gällande från den 1 mars 1966,
löper på 10 år och förlängs, såvida uppsägning inte sker före 1 raars 1975,
raed oförändrat innehåll för en period ora 5 år.
Prop.
1973: 59 16
Enligt
avtalet raellan universitetet och akaderaien skall äranet astronorai från
universitetet tillföras lärarkrafter, raateridanslag och övriga resurser enligt
de norraer som gäller för motsvarande äranen i den sektion, till vilken
astronoraiäranet hör.
Astronomen
har all examination i ämnet astronomi och hälften av den
undervisningsskyldlghet, sora åvilar professor vid universitet. Enligt avtalet
uppbär astronomen härför särskilt arvode, för närvarande 7 800 kr. för
budgetår.
Innehavarna
av de båda tjänsterna sora biträdande professor särat övriga vid observatoriet
av akaderaien anställda vetenskapsraän är enligt avtalet i princip skyldiga att
i läraplig utsträckning raedverka vid undervisningen vid universitetet raot
ersättning enligt gällande norraer. Avtal ora undervisning skall i varje
särskilt fall träffas raellan vederbörande tjänsteraän och universitetet.
Avtalet skall vara godkänt av akaderaien. Under läsåret 1971/72 har sålunda de
båda biträdande professorerna vardera fullgjort 12 undervisningstiraraar.
Härutöver har de utan särskild ersättning handlett studerande Inora
forskarutbUdningen.
Den
vid Stockholms observatoriura den 1 juli 1972 verksamraa personalen redovisas
i följande sararaanställning. Vidare anges varifrån lön eller arvode vid resp.
tjänst utgår. (Lönerna angivna i 1972 års löneläge, ortsgrupp 5, inkl.
lönekostnadspålägg 24 %),
Tjänst
Lönegrad/
Veten-
Universi-
Statens
Statens
klass
skaps-
tetet i
naturveten-
delegation
akade-
Stockholm
skapliga
för
rymd-
mien
forskningsråd
verksamhet
1
föreståndare,
professor
C 1
100 000
10 000
2 bitr.
professorer
A 30:33
182 000
1 docent
U 20:20
70 000
l'/2
docent
U 18
32 000
64 000
1
forskarassistent
U 19:19
67 000
2
assistenter
A 24:26
128 000
Vi
e.univ,-lekt.
U 21
37 000
1
assistent, 6 mån.
U 12
24 000
1
assistent, 5 mån.
U 12
20 000
1 l:e
amanuens, 7 mån.
U 12
21000
Vi rådsass.,
4 män.
U 11
8 000
1 1: e
amanuens
U 12
24 000
Undervisningstimmar
50
prof.lim
11000
86
lekttim
12 000
300
ass,tim
14 000
2
amanuenser
A 20:20
97 000
1
programmerare
A 22:22
53 000
1
laboratorieingenjör
A 21:21
51000
1
institutions-
verkmästare
A 17:18
44 000
1
instrumentmakare
o, maskinist
A 16:16
41000
1
instrumentmakare
A 15:15
39 000
1
registralor 5/6 tid
A 16:18
37 000
2
kansliskrivare
A 13:14
76 000
1
vaktmästare
A 14:14
38 000
1
kontorsskrivare
A 14:14
38 000
Summa
lönekostnader
886
000
348
000
40
000
64
000
Anm. Tjänsterna på akademiens stat som assistent och
amanuens innehas med treårsförordnande med möjlighet lill omförordnande, I
tjänsteåliggandena ingår allmänt institutionsarbete, observalionsjour och egen
forskning samt undervisningsskyldighet enligt avtal.
Anslag från akademien till verksamheten vid Stockholras
observatorium redovisas i följande sararaanställning.
Kalen-
Löner
Instrument
Underhäll
Totalt
derår
o, expenser
av byggnader m. m.
1931
36 685
14 100
2 606
53 391
1941
43 800
15810
7 992
67 602
1951
92 761
24 000
11 171
127 932
1961
306 729
31 500
43 466
381 695
1966
414 000
35 444
52 556
502 000
1967
486 000
39 400
52 600
578 000
1968
543 000
47 000
51000
641 000
1969
575 000
48 000
70 154
693 154
1970
617 000
64 000
70 154
751154
1971
669 000
77 000
69 900
815 900
2 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 59
Prop.
1973: 59 18
Av
statsraedel har utgått anslag dels på grundval av avtalet, dels från
naturvetenskapliga forskningsrådet inkl. anslag från ryradnäranden (löner,
instruraent, raaterid och resor) och från universitetskanslersärabetet
(dataraaskinlid).
Anslagen
redovisas i följande sararaanställning.
Budgetär
Universitetet i
L
Stockholm
Statens naturvetenskapliga forskningsråd
Universitetskanslers-ämbetet
lärariöne-
driftkostnads-
medel
anslag, materiel m. m.
1967/68
124 094
24 420
205 746
30 190
1968/69
144 092
22 084
205 564
120 192
1969/70
168 544
43 820
166 579
129216
1970/71
207 231
31 096
192 188
165 000
1971/72
255 518
38 000
263 200
165 000
Härutöver
har akaderaien från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse åren 193968 erhållit
ett årligt inslruraentanslag ora 15 000 kr. Fr. o. ra. år 1969 och för en lid
av fera år ulgår anslaget raed 25 000 kr. per år,
Mark
och byggnader
Observatoriet
är beläget på sladsägan 970 i Nacka kommun. Stadsägans areal är 55 402 m.
Lagfaren ägare är Vetenskapsakaderaien,
På
stadsägan är uppförda institutions- och bostadsbyggnader enligt följande
sararaanställning.
Nr
Byggnad
Byggnadsår
Byggnadsvolym m"
1
Verkstadsbyggnad
1937
500
T
Bostad, värmecentral m, m.
1931
1 550
3
Garage, bränsletank
1967
190
4
»Kapellet» Förrådsbyggnad
1950
220
5
Reflektorkupolen
1931
1 100
6
Astrografkupolen
1931
230
7
Schmidtteleskopet
1960
1040
8
Huvudbyggnad
1931
6 800
9
Refraktorn
10
Garage
1957
260
11
Prefeklbostaden
1931
1285
12
Observatorsbosladen
1931
765
13
Nya observatorsbosladen
1947
1 600
14
Meridianhuset
1931
320
Bostadsbyggnaderna
nr 11 och 12 innehåller vardera en lägenhet och nr 13 en 6-rums- och två
3-ruraslägenheter,
Byggnadsstyrelsen
har på utredningens uppdrag värderat observatoriets raarkoraråde och
byggnader. Anläggningen har av styrelsen värderats tiU 4,55 railj, kr, varav
för raarken angetts ett värde av 1 milj, kr.
Prop. 1973: 59 19
Styrelsen
anför att en uppskattning av värdet på fasligheten är synnerligen vansklig då
något värde i allraänna raarknaden inte firms för huvuddelen av bebyggelsen och
toratraarken inte är tillgänglig för nybebyggelse inora överskådlig tid. En
sedvanlig avkastningskalkyl för bestäraraande av värdet är utesluten. Gränsen
raellan byggnad och utrustning är dessutora flytande. Med ledning av kända,
uppskattade och genora volyrauppgifler beräknade byggnadskostnader har
styrelsen sökt få en uppfattning ora byggnadernas nuvärde såsora byggnader,
Akaderaiens egen
värdering, verkställd av Lennart Ljungquist, Faslig-hetsvärderingar AB, anger
anläggningens saluvärde till 4 250 000 kr.
Instrument
och utrustning
Stockholras
observatoriuras ursprungliga utrustning av större instruraent utgjordes av en
dubbdrefraktor, ett 102-cra spegelteleskop och en 40-cra astrograf. Dessa
instraraent nyinköptes år 1931 och finansierades av de raedel sora totalt stod
till akaderaiens förfogande vid uppförandet av anläggningen åren 19291931,
Kostnaden för de nya instruraenten uppgick till ca 650 000 kr. En avsevärd
besparing kunde härvid eraellertid göras genora att stalsraakterna efter
fraraställning från akaderaien beviljade tullfrihet för instruraenten (prop,
1929: 120),
Ett
betydelsefullt tillskott till observatoriets inslruraentutrastning blev
anskaffandet av Schraldttdeskopet, Detta raöjliggjordes genora ett särskilt
anslag på 526 000 kr, från akaderaien särat genora ett bidrag på 50 000 kr,
från Wallenbergsstiftdsen, För teleskopet, sora kunde tas i bruk år 1964,
uppfördes en separat kupolbyggnad.
2.3.3
Verksamheten vid Stockholms observatorium
Stockholras
observatorium fungerar dels som Vetenskapsakaderaiens forskningsinstitution,
dels sora institution för astronorai vid universitetet i Stockholra.
Forskningen
vid observatoriet inriktar sig huvudsakligen på vinler-galssysteraels
uppbyggnad och dynaraik, fotoraetri och speklralanalys av stjärnor, polarisalionsanalys
av galaxer, radiogalaxers struktur, solforskning och ryradforskning.
Solforskningen är huvudsakligen förlagd till Capristationen,
Sora
ett led i akaderaiens förvaltning av alraanacksprivilegiet har vid
observatoriet utarbetats raanuskript till kalendarierna till Stockholras,
Lunds, Göteborgs, Luleå och Kiruna horisonter raed där ingående astronomiska
uppgifter..
Vid
observatoriet/astronomiska institutionen bedrivs dels undervisning i ämnet
astronorai på grundutbildningsnivån dels forskarutbildning i astronorai.
Prop.
1973: 59 20
Antalet
under senare år vid Stockholms observatoriura registrerade studerande för olika
nivåer inora grundutbildningen fraragår av följande sararaanstäUning,
Poäng
Läsär/Antal
studerande
1967/68
1968/69
1969/70
1970/71
1971/72
20
53
38
40
27
37
40
24
30
14
9
10
60
8
8
8
7
11
Totalt
antal
stu-
derande
85
76
62
43
58
Antalet
doktorander/avlagd a examina inom forskarutbildningen vid Stockholms
observatorium redovisas i följande sammanställning.
Läsår Doktorander Fil. lic. Doktors- Fil. dr.
(licentiander) examen examen
1968/69
15
1
1969/70
17
4
1970/71
19
3
1971/72
19
Summa 70 8
InternationeUt
forskningssamarbete
De
ryradforskningsprojekt sora bedrivs vid observatoriet har hittills avsett
solforskning och har bedrivits i samarbete med National Aero-nautics and Space
Adrainistration i USA eller Culhamgruppen i England,
En
stor del av institutionens observationsmaterial insamlas vid obser-vatorier i
utlandet, Forskningsverksaraheten vid observatoriet sker mycket ofta i en nära
internationell saraverkan, vilken i vissa fall vunnit stadga och
institutionaliserats.
Sålunda
deltog Sverige åren 19551965 enhgt ett internationeUt saraarbetsavtal i
utnyttjandet av Boydenobservatoriet i Sydafrika, varvid in-saralades ett
orafattande raaterial rörande den södra Vintergalan.
Är
1962 undertecknade Belgien, Frankrike, Holland, Sverige och Västtyskland en
konvention beträffande uppförandet av ett stort astronoraiskt observatoriura
på södra halvklotet och etablerade för detla ändaraål en organisation European
Southern Observatory (ESO). År 1967 har även Danraark inträtt i organisationen.
Kostnaderna för det svenska deltagandet bestrids av statens naturvetenskapliga
forskningsråd (NER), För kontakten svarar Svenska ESO-korarailtén, bestående av
sju raedlemraar utsedda av Nationalkomrailtén för astronorai och NFR. Observatoriet
är beläget i Chile på berget La Silla i Anderna ca 60 raU norr ora Santiago de
Chile,
Prop. 1973: 59 21
Övrig verksamhet
Utgångsdata för de astronomiska uppgifterna i almanackorna
tages i allraänhet ur »Advanced proofs of the aslronoraical epheraeris» för det
aktuella året utgivna av Royal Greenwich Observatory, Hiralakroppar-nas upp-
och nedgångar ra. ra. för de olika horisonterna berälcnas för varje år på
dataraaskin. Vetenskapsakaderaien har år 1972 träffat avtal raed Gumraessons
Alraanacks AB ora viss saraverkan beträffande alraa-nacksulgivning från år
1973, Enligt avtalet skall akaderaien leverera al-raanacksdata och -underlag
särat raanuskript till vissa alraanackor sora utges av Gumraessons, Akaderaien
skall också granska alraanackor sora trycks hos Guraraessons, Det arbete sora
akaderaien enligt avtalet skall göra utförs nu på Stockholms observatoriura.
Från den 1 juli 1973 koraraer särskild personal för detta ändaraål att
anställas vid akaderaiens sekretariat och sarabandet raed observatoriet upphör
helt.
Vid observatoriet förvaras större delen av akaderaiens
biblioteks sara-ling av böcker och tidskrifter i astronorai. Depositionen på
observatoriet orafattar för närvarande ca 1 350 hyllraeter.
Vetenskapliga arbeten utförda vid observatoriet trycks
huvudsakligen i den europeiska tidskriften »Astronomy & Astrophysics», till
vUkert svenskt ekonoraiskt bidrag ges genora Nordiska publiceringsnämnden för
naturvetenskap,
2.3.4 Överväganden och förslag
Stockholms observalorium i Saltsjöbaden är landels största
astronomiska institution. Observatoriet är försett raed en raodern och högklassig
utrustning och har tillgång till raodem bearbetningsapparalur. Observatoriets
läge är trots närheten till storstadsbebyggelsen fördelaktigt för
avancerade astronoraiska observationer och kan förväntas så förbli inom
överskådlig tid, Observatoriets byggnader är, med någol undanlag, i gott skick.
Vid observatoriet bedrivs en omfattande
forskningsverksarahet, ofta i en raycket nära internationell saraverkan.
Observatoriet har vidare garala traditioner som
undervisningsinstitu-lion, därigenora alt den akaderaiska undervisningen i astronorai
i Stockholra sedan länge anordnas vid observatoriet. Sedan år 1966 fungerar
observatoriet genora ett avtal raellan akaderaien och universitetet i Stockholra
som en institution vid universitetet. Antalet studerande på
grund-ulbildningsnivån vid observatoriet är f. n, något raindre än vid landels
övriga institutioner för astronorai. Antalet studerande inora
forskarat-bildningen är däreraot något större,
Verksaraheten vid Stockholras observatorium kan inte sägas
skilja sig från den verksamhet sora bedrivs vid de båda övriga institutionerna
för astronomi i landet, frånsett den speciella funktion och de speciella ar-
Prop.
1973: 59 22
betsuppgifler observatoriet haft sora ett led i
akaderaiens förvaltning av alraanacksprivilegiet.
Utredningen framhåller vidare att personaluppsättningen
vid observatoriet i princip inte avviker från den som finns vid
institutionerna för astronorai vid universiteten i Uppsala och Lund, Vid
observatoriet finns liksora vid institutionen i Uppsala en tjänst sora professor
och två tjänster sora biträdande professor. Ej heller beträffande resurserna i
övrigt finns några principiella skUlnader,
Enligt statsraakternas beslut har akaderaiens
alraanacksprivilegiura upphört fr, o. ra. den 16 juli 1972. Den finansiella
grundvalen för observatoriets verksarahet har därmed bortfallit.
Verksamhetsåret 1971 svarade akademien för 68 % av kostnaderna, staten genora
universitetet i Stockholm, statens naturvetenskapliga forskningsråd och
universitelskanslersämbetet för 30 % och donationsmedel för 2 %. Budgetåret
1972/ 73 har finansieringen av verksaraheten provisoriskt ordnats genora ett
statsbidrag till akaderaien, vilket avpassats så att verksaraheten vid saratliga
akaderaiens institutioner skall kunna fortsätta i en i huvudsak oförändrad
orafattning.
Beträffande huvudraannaskapet anser utredningen att det
endast finns två alternativa lösningar, näraligen antingen att observatoriet
kvarstår under akaderaiens huvudraannaskap och akaderaien erhåller statsbidrag
till verksaraheten, eUer att observatoriet överföres till staten och inordnas
i universitetet i Stockholra, Varken verksamheten vid observatoriet eller
observatoriets roll i den astronomiska forskningen och utbildningen i landet
kan enligt utredningens uppfattning sägas vara av sådan art att någon särskild
organisatorisk förra kan anses raotiverad.
Övervägande skäl talar enligt utredningen för att det
senare alternativet, överföring till staien och inordnande i
universitetsorganisationen, väljes. Främst bör nämnas del förhållandet all
observatoriet redan nu fungerar sora en universitelsinstitution. Det bör här
erinras ora att ett flertal av de reraissyttranden som under hösten 1971 avgavs
över akaderaiens anslagsfraraställning för budgetåret 1972/73 innebar förord
för ell överförande av observatoriet tiU universitetet i Stockholra. För ett
förstatligande talar vidare aUraänna utbildningsorganisatoriska och resursskäl.
Det raåste, enligt utredningens uppfattning, anses naturligt och önskvärt att
den astronomiska forskningen och utbildningen i landet, vUken i sin helhet
kommer att finansieras av statsraedel, kan saraordnas och saraplaneras. Den
astronomiska forskningens och utbildningens behov kan vid ett förstatligande
vilket inte kan bU fallet vid en slatsbidragslösning övergripande
saramanvägas i vederbörande rayndigheters petitaarbete och i budgetarbetet,
Verksarahetens betydelse för akaderaiens uppgifter sora
internationellt kontaktorgan en faktor som enligt vad som nämnls i det
föregående bör beaktas i sararaanhanget torde vara det viktigaste raotivet
för alt
Prop.
1973: 59 23
observatoriet skulle kvarstå under akaderaien. Motivet kan
eraellertid inte anses ha sådan styrka all det uppväger de angivna skälen för
ett förstatligande, Fastraer kan sägas alt den avlastning av ansvaret för en
stor institution sora huvudraannaskapet för observatoriet innebär i stället bör
ge akaderaien ökade resurser för dess intemationella kontaktfunktioner.
Härtill koraraer alt den till verksaraheten knutna solforskningssta-tionen på
Capri föreslås bli kvar under akaderaiens huvudraannaskap, Därigenora får
akademien även i fortsättningen en institution inora astro-noraiens oraråde
raed särskild internationell prägel.
Utredningen anser sålunda övervägande skäl tala för ett
förstatligande av Stockholras observatoriura i Saltsjöbaden och föreslår att
observatoriet den 1 juli 1973 föres över till staten och inordnas sora en
institution vid universitetet i Stockholra, Med detta förslag som utgångspunkt
har utredningen i september 1972 inlett förhandlingar med akademien.
Den 7
november 1972 har parterna träffat avtal av innebörd att Stockholras
observatoriura förstatligas den 1 juli 1973, Avtalet ora förstatligandet
innefattar överlåtelse av raark, byggnader ra, ra, särat reglering av vissa
frågor rörande personalen. Härutöver har parterna träffat avtal dels ora
deposition av viss del av akaderaiens bibliotek på Stockholms observatoriura
efter den 1 juli 1973, dels ora saraverkan i fråga ora forskning och utbildning
raellan universitets- och högskoleorganisationen och Capristationen för
solforskning, dels ock beträffande reglering av pensionskostnaderna för
personalen vid de akaderaiinslitutioner sora enligt utredningens förslag skall
förstatligas, Saratliga avtal har från utredningens sida träffals under
förbehåll av Kungl, Maj:ts godkännande. Avtalen torde sora bilaga 1, 2, 3 och
5 få fogas till statsrådsprotokollet i detla ärende,
1
överlåtelseavtalet stadgas att observatorieorarådet, stadsägan 970 i Nacka
kommun, med därå uppförda byggnader jämte all för verksamheten avsedd
utrustning och instrument och alla inventarier övertas av staten, dock att den
vid observatoriet placerade saralingen böcker och tidskrifter från akaderaiens
bibliotek särat vissa föreraål av kulturhistoriskt och vetenskapshistoriskt
intresse skall undantas från överlåtelsen. Till avtalet fogas en förteckning
över dessa föreraål.
Instrument, utrustning och inventarier har anskaffats för
verksamheten vid observatoriet och inte avsetts för annat ändaraål och får därraed
anses utgöra en integrerad del av anläggningen. I Ukhet raed vad sora varit
fallet vid tidigare uppgörelser av detta slag bör, enligt utredningens mening,
för verksamheten avsedda instrument, utrustning och inventarier övergå i
statens ägo utan vederlag, detta oberoende av ora de bekostats av akaderaien i
första hand raed alraanacksraedel eller genora donationer. I fråga ora den
senare kategorien, sora är den dorainerande, torde. Om ej särskilda
föreskrifier föranleder annat, detta vara tämligen självklart. Beträffande vad
akaderaien själv nedlagt synes det väsentligt alt
Prop.
1973: 59 24
även se vederlagsfrågan I fråga om instrument och
utrustning i samband raed uppgörelsen ora raark och byggnader, vilka senare
till en dd uppförts eller konstruerats raed tanke på de stora instruraenten.
Utredningens uppfattning i denna fråga har under
förhandlingarna godtagits av akaderaien.
Värdet av mark och byggnader har av byggnadsstyrelsen
uppskattats till 4,5 å 5 railj, kr,, varav 1 railj, kr, för raarkvärdet. I en
av akaderaien verkställd värdering har för anläggningen angivits ett saluvärde
av 4 250 000 kr.
Beträffande mark och byggnader anför utredningen följande.
Kostnaderna för uppförandet av den ursprungliga anläggningen år 1931 uppgick
lill i runt tal 2,2 milj, kr,, varav 100 000 kr, betalades för själva
markorarådet vid inköp från Järnvägs AB StockholraSaltsjön, ett pris sora
raåste betraktas sora lågt, I de övriga kostnaderna ingick även anskaffande av
viss utrustning. Av beloppet 2,2 railj, kr, utgjorde 1,3 milj, kr, donationer
från Wallenbergsstiftdsen och 0,9 railj, utbetalades från Stockholras stad dels
sora lösen för dispositionsrätten till det garala observatorieorarådet och
byggnaden på Brunkebergsåsen, dels för förvärv av två intill orarådet liggande
toratddar, sora inköpts av akademien. Utredningen finner det klarlagt, att
någon ersättning ej kan utgå för donationerna. Beträffande ersättningen från
Stockholras stad finner utredningen däremot att denna riraligen bör raotivera
visst vederlag i detta samraanhang.
Mot bl. a, denna bakgrund har utredningen ansett sig kunna
föreslå ell vederlag på 1 milj, kr, för mark och byggnader att erläggas på tillträdesdagen
den 1 juli 1973, Förutsällning härför är att instrument och övriga inventarier
med de undantag sora ovan angivits övergår till staten utan särskilt vederlag.
Utredningens bud och raotiven för vederlagels beräkning har vid
förhandlingarna accepterats av akaderaien. Överenskommelsen i denna del ligger
helt vid sidan av den uppgörelse beträffande personalpensionskostnaderna, som
träffats raeUan utredningen och akaderaien, Forraerna och villkoren för
överlåtelsen av anläggningen regleras i avtalets 27 §§,
Förstatligandet förutsätter all den vid observatoriet av
akaderaien bekostade personalen bereds statlig anställning fr, o, ra, den 1
juli 1973, Personalen underkastas därmed statstjänstemannalagen och de övriga
offentligrättsliga bestämraelser som reglerar anställningsförhållandet raellan
staien sora arbetsgivare och tjänstemännen sora arbetstagare. Samtidigt blir
de mellan staten och de slalsanslälldas huvudorganisationer ingångna
kollektivavtalen ora lön ra, ra, gällande, Akaderaien har å sin sida att
vidtaga åtgärder för att nuvarande avtal rörande sararaa personals löne- och anställningsvillkor
bringas att upphöra.
Utredningen anser det vara självklart att de tjänstemän
som I detta samraanhang övergår till statlig anställning skall skyddas raot
löneminsk-
Prop.
1973: 59 25
ning enligt den praxis sora gäller vid huvudraannaskapsförändringar
av detta slag. Sådan tjänsteraän bör alltså bibehåUa hos akaderaien den 30 juni
1973 innehavd lönegrad och förvärvad rätt alt tillgodoräkna tid för
löneklassuppflyttning etc. Även sådana särskilda lönetillägg (raotsvarande)
som utgår till anställd vid observatoriet bör härvid innefattas i lönegarantin.
8 § i
avtalet har till syfte all ge personalen den trygghet tUl fortsatt anställning
och förraåner av denna som utredningen nu berört. I anslutning till den till
avtalet fogade Ijänsteförteckningen har rörande dessa tjänster gjorts
anteckningar av följande innebörd. För tiden fram lill förstatligandet skall
akaderaien i fråga ora nyanställningar sararåda raed vederbörande
universitetsrayndighel. Vidare skall tjänsteraän raed tidsbegränsat förordnande,
sora utlöper vid utgången av juni raånad 1973, inte omfattas av erbjudandet
enligt 8 §. Avsikten raed dessa anteckningar är dels all staien redan nu skall
få ett inflytande över personalrekryteringen, dels att någon särskUd garanti
inte skaU tUlkoraraa personer sora för fortsatt anställning efter den 30 juni
1973 är beroende av nytt förordnande.
Beträffande astronoraen, professorn P,-0, Lindblad,
föreslår utredningen i enlighet härraed, all nuvarande enligt 1966 års avtal
utgående arvode skall utgå även efter den 30 juni 1973, Dock skall härvid eventuellt
prefektarvode avräknas från detta arvode, I fråga ora Lindblads
undervisningsskyldighet bör oförändrade villkor gälla under dennes återstående
tjänstetid.
De båda
biträdande professorerna. A, Elvins och U, Sinnerstad, uppbär enligt 1966 års
avtal särskild ersättning för sin raedverkan i undervisningen, för närvarande
liraarvode för 12 tiraraar vardera för år. Utredningen föreslår för de båda
befattningshavarna ett årligt personligt lönetillägg raotsvarande vad sora
enligt avtalet tillkoraraer dera vid en undervisningsvolyra ora 12
professorstiraraar per år. Utredningen har efter samråd med akademien kommit
frara till att Elvins och Sinnerstad bör åläggas en undervisningsskyldighet i
storleksordningen 40 tiraraar per år. Det bör ankoraraa på
universitetskanslersärabetet att utfärda närmare föreskrifter härom. Vid
vakans på tjänsten sora professor eller på någon av de båda tjänsterna sora
biträdande professor förutsätter utredningen att prövning enligt 69 §
universiletsstadgan göres i vanlig ordning.
På
akaderaiens stat finns vidare förtecknade två tjänster sora assistent (i A 24)
och två tjänster sora araanuens (i reglerad befordringsgång A 18 22);
tjänsterna tillsätts raed treårsförordnande. Utredningen föreslår att
innehavare av sådan tjänst skall kvarstå på oförändrade villkor den tid
förordnandet gäller, oavsett ora förordnandet löper efter den 1 juli 1973. Del
får ankorama på universitetskanslersärabetet alt vid vakans på sådan tjänst
pröva om tjänsten skall återbesättas. Tjänsten torde i före-
Prop.
1973: 59 26
kommande fall få ersättas med närmast jämförliga statliga
tjänstetyp, tjänst sora forskarassistent resp, tjänst som assistent.
På observatoriet har akademiens bibliotek för närvarande
deponerat större delen av sin samling av böcker och tidskrifter i astronorai.
Biblioteket svarar för vården (katalogisering, bindning ra. ra.) och nyanskaffning
till saralingen. Nyanskaffning sker i stor utsträckning genom byte av
publikationer.
Frågan om huvudraannaskapet för akaderaiens bibliotek
utreds i särskild ordning. Såvitt nu kan bedöraas kan frågan vara löst
tidigast den I juli 1974. Parterna har i avvaktan på en lösning av
huvudraannaskapsfrågan för biblioteket träffat ett avtal varigenora
ifrågavarande saraling även efler den 30 juni 1973 skaU vara deponerad på
observatoriet. Nyanskaffning av böcker och tidskrifter skall ske på sararaa
sätl och i sararaa omfattning sora för närvarande. Det förutsattes härvid alt
akademien ersätts för sina kostnader inora raraen för det statsbidrag lill
biblioteket, sora utredningen föreslår skall utgå i avvaktan på en lösning av
huvuf' raannaskapsfrågan.
Saraverkan
raellan universitets- och högskoleorganisationen oa Capristationen för solforskning har av parterna reglerats
i särskilt avtal för vilket närraare redogöres i det följande, I avtalet
förutsätts att del nära saraarbetet mellan Stockholras observatoriura och
Caprislationen i huvudsak skall fortsätta även efter den 30 juni 1973 och i viss
utsträckning utökas. Sålunda skall dels den tiU Caprislationen knutna
personalen i viss orafattning medverka i undervisnings- och
forskningsverksamheten vid den blivande statliga universitetsinstitutionen för
astronomi, dels föreståndaren för stationen vara ledamot av
materaatisk-naturvetenskap-liga fakulteten vid universitetet i Stockholm, dels
personalen vid Capristationen i sararaa utsträckning sora den vid
institutionen anställda personalen få utnyttja dennas resurser.
Utredningen frarahåller i detta sararaanhang att detta
resursutnyttjande sora även innefattar viss verkstadsservice ra, ra, bör
beaktas av vederbörande rayndigheter vid raedelstillddningen lill institutionen
för astronorai.
Beträffande raedelstillddningen i övrigt till institutionen
efter den 30 juni 1973 torde få förutsättas all de speciella förhållanden
(storlek, särskild forskningsinriktning, tung och dyrbar utrustning ra. ra.),
sora föranlett att observatoriet i vissa avseenden haft större resurser än
raotsvarande institutioner för astronomi i landet, i tillbörlig grad beaktas.
I detla sammanhang erinrar utredningen ora alt
verkstadsulryraraena är otillräckliga och även i övrigt bl, a, från
arbetarskyddssynpunkt olill-frvdsstäUande, Utredningen ser del som angeläget
att behovet av förbättrade verkstadsresurser beaktas. Utredningen pekar också
på behovet av viss växdslrörasinslallation vid observatoriet. De elektriska
installationerna för teleskopet och kupolbyggnaden är föråldrade.
Prop. 1973: 59 27
Slutligen
bör nämnas att, enligt vad utredningen inhämtat, akaderaien förvaltar vissa
raedel som härrör från en donation för anskaffande av viss utrastning för
observatoriet. Enligt uppgift från akaderaien förekommer härutöver inga till
observatoriet knutna donationsmedel. Utredningen anser uppenbart att sådana
medel även i fortsättningen får användas för del raed donationen avsedda
ändaraålet.
2.4
Capristationen för solforskning
2.4.1 Bakgrund
Med
anledning av tillkorasten av stiftelsen San Michele år 1950 aktualiserades
frågan ora stiftelsens raöjligheter alt fräraja svensk forskning. M.n
frarahöll därvid bl. a. all kUraatet på ön Capri skulle kunna erbjuda den
svenska astronoraiska forskningen frärast solforskningen goda
observationsbetingelser. Efter kontakter från Vetenskapsakademien och
Stockholms observatoriura erbjöd den italienska stiftelsen Cenlro Caprense år
1951 akaderaien att utan annan hyra än direkta underhållskostnader för
astronoraisk forskning få disponera stiftelsens villa Casa Orlandi i Anacapri stad
särat på fördelaktiga villkor förhyra en raindre byggnad belägen ca 500 raeter
över havet på berget Monte So-laro. Verksaraheten startade redan i januari 1952
under ledning av professorn i astrofysik vid akaderaien Y. Öhman. År 1953
inköptes för ringa kostnad en tomt på Monte Solaro, på vilken en raindre
observationsbyggnad uppfördes.
Är
1959 förvärvade akaderaien väl belägen toratmark i sydvästra delen av Anacapri
av tillräcklig storlek för att rymraa en institutionsbyggnad. År 1960 återgick
fastigheten Casa Orlandi lill stiftelsen. Genora bidrag från akademien och från
Syskonen Wesséns stiftelse om sammanlagt 140 000 kr. uppfördes en
institutionsbyggnad och en solvärraeanläggning sora togs i bruk i juni 1961.
Dessutora förvärvade akademien tre närliggande tomter där en mindre viUa den
s. k. gästbostaden var uppförd och på sararaa oraråde uppfördes senare ett s.
k. spektrografiskt laboratorium. År 1965 sålde akaderaien stationen på Monte
Solaro till Unlversitå Navale i Neapel för 50 000 kr. och denna sumraa har
senare använts för utbyggnad av gästbostaden. Professorn Öhraan har sederraera
tiU Capristationen donerat en av honora förvärvad raindre tomt och viUa belägen
i anslutning till stationen,
2.4.2 Personella
och materiella resurser vid Capristationen för solforsk-
nuig
Personal
Caprislationen
för solforskning hade den I juli 1972 följande personalorganisation.
Prop. 1973: 59 28
Tjänst
Lönegrad
Lönekostnader 1972i
Föreståndare
Förste observatorieintendent Andre observatorieintendent
Vaktmästare (arvode)
C 1
A 25:25 U 14:14
100 000 64 000= 56 000= = 18 000
Summa
lönekostnader
238 000
' Inkl, lönekostnadspålägg,
= I beloppet ingår traktamente med 3 000 kr,/år, bekostat
av akademien,
" Tjänsten avlönas med medel från statens
naturvetenskapliga forskningsråd.
Innehavaren av tjänsten som föreståndare skall enligt
beslut av akaderaien inneha professorskorapetens i astrofysik raed
solforskning. Tjänsteinnehavaren skall leda forskningsarbete såväl vid
Capristationen sora vid Stockholras observatoriura och därvid i läraplig
utsträckning vistas vid Capristationen, De båda observatorieintendenlerna
alternerar raellan tjänstgöring vid Caprislationen och vid observatoriet i
Saltsjöbaden,
Driftkostnader
Anslagen till Capristationens driftkostnader under
perioden 1967-1972 fraragår av följande sararaanställning.
Kalenderår
Vetenskaps-
National
Budgetär
Statens
akademien
Bureau
ot Standards
naturvetenskapliga forskningsråd
1967
40 000
18 000
1967/68
81600
1968
55 000
18 000
1968/69
54 300
1969
74 000
18 000
1969/70
77 006
1970
83 000
18 000
1970/71
82 306
1971
99 000
18 000
1971/72
78 206
Härutöver har Vetenskapsakaderaien år 1969 fått raottaga
saramanlagt 380 000 kr, i donationer avsedda för ett 60-cm spegelteleskop att
placeras vid stationen. För Capristationens del i arbetet raed den kontinuerliga
solövervakningen utgår vidare ett årligt bidrag från National Bureau of
Standards f, n, raed 18 000 kr.
Markområde och byggnader
Vetenskapsakaderaiens raarkoraråde sora nyttjas av
Caprislationen för solforskning har en yta av 2 265 ra.
Capristationens byggnader utgöres av en huvudbyggnad med
korono-grafkupol, ett spektrografiskt laboratoriura, gästbostad, tjänstebostad
och en nyuppförd kupolbyggnad för 60-cra spegelteleskop.
Prop.
1973: 59 29
Instrument
och utrustning
Bland
de solinstruraent stationen förfogar över kan nämnas den stora
spektrografanläggningen av hög kvalitet, ansluten till ett 20-cm horisontalteleskop.
Vidare är på stationen uppställd en raagnetograf, två sararaanbyggda koronografer
raed speklrograf, ett övervakningsinslru-raent, ett par raonokromatorer samt
ytterligare en spektrograf, I och raed tillkorasten av det nya 60-cra
spegelteleskopet koraraer stationens verksamhet att breddas till stellar
astronorai.
2.4.3
Verksamheten vid Capristationen för solforskning
Studier
av solytans och solrandens fenomen har alltsedan Capristationens tillkorast
varit dess viktigaste forskningsoraråde. Genora den instruraenteUa utrustning,
sora stationen i dag förfogar över, är den väl utrustad för denna uppgift. Sora
ett led i denna verksarahet ingår en raer eller raindre kontinuerlig
övervakning av solen, övervakningen kan sägas tjäna två huvudsyften. Dels kan
härigenora ske ett naturligt urval för speciella vetenskapliga undersökningar
av särskilt intressanta feno-raen, dels kan stationen fylla sin uppgift inora
den intemationellt organiserade varningstjänsten avseende sådana störningar av
bl. a. radiokora-raunikationerna sora frarakallas av solens aktivitet. Två
gånger i veckan levereras exempelvis observationsdata s, k, ursigram till
televerkets soUaboratoriura i Farsta, På grundval av raaterialet utarbetas
prognoser för solens väntade påverkan på radiokoraraunikationerna. Delta
saraarbete raed televerket kom till stånd år 1958 i samband raed det geofysiska
året, Genora det stora antalet observationsdagar på Capri ca 325 per år
och den goda bildkvaliteten utgör stationen en betydelsefull länk i kedjan av
observatorier, sora solforskningen i dag betjänar sig av,
Föralom
den kontinuerliga solövervakningen och därraed sararaanhängande statistisk
bearbetning av data koncentrerar sig den raarkbund-na solforskningen vid
Capristationen på två projekt. Det första är studlura av kinematiken hos f
lares och relaterade f enoraen, ett problera sora är av hög aktualitet inora
internationell solforskning. Arbetet sker i saraarbete raed institutionen för
plasraafysik vid tekniska högskolan i Stockholra. Det andra projektet avser
bestäraningar av leraperatur och optiskt djup hos protuberanser genora
observation av deras absorption framför solskivan och emission utanför
solranden.
Sora
ett led i ett forskningsprojekt vid astronoraiska institutionen i Lund testar
Capristationen en ny typ av raagnetograf för studlura av fin-strukluren hos
solens raagnetfält. Saraarbete har under detla projekt inletts raed ryska
forskare. Härvid har planerats att placera raagnetografen i ryska
stratosfärballonger.
Prop.
1973: 59 30
Det internationella samarbetet inora orarådet är för
övrigt mycket intensivt och befinner sig för närvarande i ett betyddsefuUt
skede.
Drivna av sararaa raotiv sora ledde till bildandet av
European Southern Observatory har representanter för sju europeiska länder
startat en verksarahet i syfte att bilda en organisation kallad »Joint
Organisation for Solar Observations» (JOSO), vars ändamål skall vara att skapa
ett stort geraensaral solobservaloriura, I den styrelse sora bildats för detta
förberedelsearbete ingår en representant för svensk astronoraisk forskning.
För närvarande pågår ett täraligen orafattande undersökningsprograra för val av
plats raed bästa astronomiska »seeing» för solobservationer,
2.4.4 Överväganden och förslag
Caprislationen för solforskning grundades i början av
1950-lalet på privat initiativ. Såväl historiskt sora personellt har stationen
en nära anknytning till Stockholms observatoriura i Saltsjöbaden, till vUket
stationen till en början utgjorde en filial. År 1966 erhöll emellertid
Caprislationen ställning av självständig institution under akademien.
Stationen fungerar, påpekar utredningen, dels sora
raätstation i den internationellt organiserade kontinuerliga solövervakningen,
dels sora en fältstalion, vars resurser och utoraordentliga observationsläge
kan tas i anspråk för olika solforskningsprojekt.
Stationen är i gott skick och utrustad raed raodem
apparatur. Stationens resurser har sora fraragår av del föregående på
senare år väsentligt förstärkts.
Sålunda innebär förvärvet av 60-cra spegelteleskopet våren
1972 att raan koraraer alt kunna bredda verksaraheten även raot stellar
astronorai. Vidare har bas- och forskningsorganisationen väsentligen utbyggts
genora akaderaiens beslut alt den 1 juli 1972 tillsätta den sedan några år
vakanta tjänsten sora föreståndare för stationen.
De personella och materiella resurserna vid stationen är
likväl vid en internalionell jämförelse av ganska begränsad orafattning. Det
stationen tillhöriga raarkorarådet torde heller inle raedge någon ytterligare
utbyggnad, I detla sararaanhang bör erinras ora planerna på att skapa ett
slort intemationellt solobservaloriura (JOSO) i raeddhavsorarådet. Capristationens
fraratida roll är härigenom något oviss, JOSO är eraellertid ännu inte
forraellt etablerat. Efter vad utredningen inhämtat torde den fas i
förberedelsearbetet sora består i att finna en läraplig plats för det
internationella solobservatoriet pågå ytterligare rainst ett par år.
Utredningen finner det klarlagt att stationen både sora
fält-, raät- och övervakningsslation har viktiga uppgifter att fylla. För den
svenska forskningen på orarådet är till följd av de begränsade
observalionsraöjlig-helerna inora landet en station av detta slag av betydande
värde.
Stationen får trots den nära anknytningen lill
Stockholras observa-
Prop. 1973:59 31
torium
i första hand betraktas sora en fältstalion för svensk astronoraisk
forskning överhuvudlaget. Stationen är alltså tillgänglig för forskare,
oavsett lärosätestillhörighet. Det bör i sararaanhanget erinras ora att
stationen även har ett raycket nära forskningssaraarbete raed astronoraiska
institutionen i Lund. Stationen kan, enligt utredningens raening, härigenora
inte sägas ha någon direkt funktionell anknytning till något visst svenskt
universitet.
Mot
bakgrund av vad sålunda anförts bör, enligt utredningens mening, stationen
lärapligen kvarstå sora en särskild institution. Några fördelar för den
fraratida verksaraheten kan, enligt utredningens bedömande, inte vinnas genora
ett direkt inordnande i verksaraheten vid universitet eller högskola i landet.
Utredningen finner därför övervägande skäl tala för att stationen t. v.
kvarstår under akademiens huvudmannaskap. Verksamheten vid stationen
finansieras tUl större delen ca 70 % -av akademiens egna medel och
fondmedel (kostnaderna för föreslåndarbefall-ningen).
Utredningens
förslag beträffande Stockholras observatoriura och Capristationen för
solforskning innebär skUda huvudmän för de båda institutionerna. Det nära
sarabandet raed observatoriet bör enligt utredningen trots detta kunna bestå
och utvecklas. Parterna har sålunda under förhandlingarna sett det sora
angeläget att en forsknings- och utbild-ningssaraverkan mellan observatoriet
och Capristationen ges en fast form. Då emellertid forskningsresurser raed den
speciella inriktning Capristationen erbjuder får anses vara av intresse för den
astronoraiska utbildningen och forskningen i hela landet har utredningen i
samråd ined akaderaien korarait frara till alt en saraverkan lärapligen bör
regleras i ett avtal som orafattar saratliga universitet och högskolor i landet.
Avtalet raellan parterna är från utredningens sida träffat under förbehåll av
Kungl, Maj:ts godkännande.
Som
ett led i denna samverkan förutsattes att personalen vid Caprislationen (en
föreståndare och två observatorieinlendenler), som hittills, får tillgång till
Stockholras observatoriuras resurser även efter förstatligandet. Enligt
tjänsteavtalen för resp. befattningshavare vid stationen gäller att viss del av
tjänstgöringen skall förläggas till observatoriet. Det kan i sararaanhanget
också näranas att stationen i viss utsträckning, vad gäller verkstadsservice
ra. m., replierar på observatoriets resurser. Även i fortsättningen bor inom
de ramar som anges i avtalets 5 § denna ordning bestå.
I
avtalet stadgas vidare att föreståndaren för stationen inom sitt ära-nesområde
skall meddela undervisning, förrätta exaraination och handleda studerande
inora forskarutbildningen. Undervisningsskyldigheten har i avtalet fastställts
till hälften av den sora åvilar professor vid universitet. För föreståndarens
raedverkan i undervisnings- och forskningsverksaraheten ulgår ingen särskild
ersättning.
Prop.
1973: 59 32
I
syfte att ge tjänsten sora föreståndare, och den specialitet innehavaren
representerar, en förankring i universitetsorganisationen har i avtalet
stadgats att föreståndaren skall vara ledaraot av
raaleraatisk-natur-vetenskapliga fakulteten och raateraallsk-fysiska sektionen
vid universitetet i Stockholra,
Vid
tillsättning av tjänsten sora föreståndare skall akaderaien inhärata yttrande
från näranda fakultet över det förslag till innehavare av tjänsten sora
avgivits av akaderaiens valutskolt och akaderaiens beslut i frågan skall för
stadfästelse understäUas Kungl. Maj:t.
övriga
vetenskapliga befattningshavare vid stationen skall, på i stort sett samma
vUlkor sora för närvarande enligt 1966 års avtal gäller för andra lärare än
astronoraen vid observatoriet, vara skyldiga att raot arvode medverka i
undervisning inora universitets- och högskoleorganisationen,
Caprislationen
för solforskning saknar f, n, styrelse (raotsvarande). Utredningen finner det
inte raotiverat att för stationen förorda inrättande av en särskild styrelse.
Det bör enligt utredningen i första hand ankoraraa på akademien att bedöraa
ora en sådan erfordras för stationen. Utredningen förutsätter att, i den raån
styrelse skulle inrättas av akaderaien, berörda statliga organ och
rayndigheter bereds tillfälle att raedverka då ledaraöter i styrelsen skall
utses.
2.5
Kristinebergs zoologiska station 2.5.1 Bakgrund
I
saraband raed det under 1800-talet ökade intresset inora den zoologiska
forskningen för raarina organisraer kora svenska zoologer att i stor
utsträckning förlägga sina arbeten tiU Gullraarsfjorden, Gullraars-fjorden är
Sveriges enda typiska tröskelfjord och den goda valtenorasält-ningen, såväl i
fjorden sora i tröskelorarådet, är en utraärkt föratsättning för en
raångforraig havsfauna, Kristinebergs zoologiska station belägen i
Fiskebäckskil vid Gullraarsfjorden, det första laboratoriet av detta slag i
Sverige, invigdes år 1877, Stationen upprättades genora en donation till
Vetenskapsakaderaien. Efter sekelskiftet har verksaraheten vid Krisline-berg
kännetecknats av en försiktig expansion. Genom tillkorasten av ett
vinterlaboratoriura år 1905 och genom en viss oraorganisation kunde
verksaraheten utsträckas till alt orafatta hela året.
Krislinebergs-staiionens
status sora forskningsstation accentuerades år 1964, då föreståndarens
undervisning för universitetens tvåbetygskurser i zoologi slopades. Sedan detta
år förekoraraer endast specieU undervisning vid Kristineberg såsora
repetitionskurser, specialkurser och doklo-randkurser, Vetenskapsakaderaien har
svarat för personallöner och hu-
Prop.
1973: 59 33
vuddden av driftanslagen till stationen. Av särskild
betydelse för stationens möjligheter att erbjuda service ät marinbiologisk
forskning har varit de donationer främst i förra av raark och byggnader
sora förekorarait från privatpersoner,
2.5.2 Personella och materiella resurser vid
Kristinebergs zoologiska
station
Akademiens personal- och driftkostnader vid stationen
Den av Vetenskapsakaderaien avlönade personalen vid
Kristinebergs zoologiska station uppgick den 1 januari 1972 lill sararaanlagt
14 personer raed en lönekostnad delta år på 539 000 kr. inkl, lönekoslnadspålägg.
Personalen bestod av en biträdande professor sora föreståndare, en araanuens,
en laboratorieingenjör särat II tekniker och biträden,
Mark, byggnader, utrustning in. in.
Kristinebergs zoologiska station är belägen i
Fiskebäckskil som nuraera tillhör Lysekils komraun, Vetenskapsakaderaien äger
drygt 30 fastigheter raed en saramanlagd yta av ca 530 000 ra",
Byggnadema vid Kristinebergs-stationen består av bl, a,
vinterlaboratoriura, soraraarlaboratoriura, raäss, föreståndarbostad, f, d,
prefeklbo-slad särat ett antal raindre bostadshus.
Enligt byggnadsstyrelsens bedöraning är byggnaderna
utvändigt väl underhållna och ger intryck av att även invändigt vara i gott
skick. Kajen, sjöboden och bryggorna inora stationen är däreraot i sämre
skick. Utgående från fortsatt användning av fastighetema för nuvarande verksamhet
bedöraer byggnadsstyrelsen all akaderaiens fastigheter vid Kristinebergs
zoologiska station betingar ell värde av 1 750 000 kr.
Stationen disponerar ett antal bålar bl, a, ett undersökningsfartyg,
två fångstbåtar samt motor- och roddbåtar.
Broms fond är den enda av akademiens fonder sora är direkt
knuten tUl Kristinebergs zoologiska station. Fonden uppgick år 1970 tUl 183 005
kr, raed en årlig avkastning av 17 700 kr. Avkastningen får användas för inköp
av instrument ra, m, tiU stationen,
2.5.3 Verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station
I början av 1900-lalet var all utbildning i landet i
raarin zoologi förlagd till Kristinebergs zoologiska station. Universitetet i
Uppsala erhöll år 1915 genom en donation en biologisk fältstalion i Klubban,
belägen vid Gullraarsfjorden, varefter universitetets utbildning i raarin
zoologi förlades dit. Vid stationen i Klubban, sora byggts ut under
1960-lalel, bedrivs i huvudsak grundutbildning under soraraarhalvåret raedan
däreraot i allraänhet ingen forskarutbildning eller forskning förekoraraer där,
3 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 59
Prop.
1973: 59 34
Universitetet i Lund nyttjade under flera decennier
Kristinebergs-stationen för den obligatoriska tvåbetygskursen i marin zoologi
raen nödgades av utryraesskäl under 1950-talet förlägga denna utbildning lill
öresundsregionen.
Utbildningen i raarin zoologi vid universitetet i Göteborg
var under slutet av 1950-lalet förlagd till Kristinebergs-stationen, Med
anledning av statsmakternas beslut år 1964 (prop, 1964: 72, SU 1964: 72, rskr
1964: 191) på grundval av förslag av 1958 och 1963 års fällstationsutredningar
upprättades en ny fältstation på Tjärnö inom kosterorarådet i norra Bohuslän, Fr,
o, m, år 1966 bedrivs utbildningen i marin zoologi vid universitetet i
Göteborg vid denna fältstalion.
Universitetet i Stockholm har t, o. ra, år 1965 förlagt
tvåbetygs-utbildningen i raarin zoologi lill Kristinebergs zoologiska station.
Med början näranda år bedrivs utbildningen dels vid den nyssnäranda fältstationen
Tjärnö, dels vid universitetels fältstalion på Asko i Trosa skärgärd,
Frara lill raitten av 1960-talet bestod således
verksaraheten vid Kristinebergs zoologiska station i huvudsak av gästforskning
och av studiekurser i raarin zoologi inora den grundläggande
universitetsutbildningen sora förlades dit under soniraarraånaderna. Till följd
av riksdagsbeslutet år 1964 baserat på fältstationsutredningarnas förslag har
verksamheten vid stationen under senare hälften av 1960-talel ändrat karaktär
och korarait att orafatta dels årliga specialkurser inora raraen för Nordiskt
Kollegiums för Marin biologi verksamhet, dels till stationen förlagda kortare
licentiand- och doklorandkurser särat forskningsprojekt inom fraraför allt del
marinbiologiska äranesorarådet. Dessa forskningsprojekt finansieras avi andra
institutioner och rayndigheter än Vetenskapsakademien och utförs vid
Kristinebergs-stationen med hänsyn till de gynnsamraa betingelser för forskning
på det raarinbiologiska området som råder vid stationen.
Den forskning sora bedrivs av de vid Kristinebergs
zoologiska station perraanent arbetande forskarna, dvs, föreståndaren och
araanuensen särat assistenter anställda på forskningskontrakt raed forskningsstöd-jande
instanser, har inriktats på främst studier av faunan raeUan sandpartiklarna i
olika sediraent, raarin railjöforskning, ekologiska aspekter på
vallenförorening samt faunistik.
En betydande del av verksamheten vid Kristinebergs
zoologiska station utgörs av gästforskning och forskarutbildning inom främst
skilda marinbiologiska ämnesområden. Enskilda forskare eller raindre grupper
av forskare besöker därvid stationen under kortare tider för att på platsen
ulföra specialsludier och samla material för olika forskningsprojekt. Till
Kristinebergs-stationen förläggs vidare specialkurser i varierande omfattning
för doktorander vid olika universitetsinstitutioner.
Prop.
1973: 59 35
Utredningen
redovisar att antalet besök av gästforskare och antalet arbetsdagar för
gästforskarna vid Kristinebergs zoologiska station har rainskat något under den
senaste tioårsperioden. För den gästforskning som bedrivs vid stationen stäUer
Vetenskapsakademien kostnadsfritt arbetsplats, instrument, standardkeraikalier,
levande organisraer, bibliotek och viss teknisk service till forskarnas
förfogande. Undersökningsfartyget kan forskarna hyra för en kostnad av 700 kr,
per dag. Mot en avgift av 30 kr, per dag erhåller forskarna helpension i
stationens raäss, eller för 10 kr. per dag rura i gästhem raed raöjlighet till
självhushåll. Ett antal farailjebosläder upplåtes soraraartid lill
forskarna.
Av
gästforskarbesöken vid Kristinebergs zoologiska station under åren 19611970
kora 170 besök från Stockholra, 95 från Göteborg, 85 från Uppsala, 60 från Lund
och 20 från Uraeå.
2.5.4 Naturvetenskapligt
inriktad havsforskning i Göteborg och Lund
Utredningen
har belyst anknytningen raellan verksamheten vid Kristinebergs zoologiska
station och liknande aktiviteter inom universitets-och högskolesektorn, i
första hand den naturvetenskapligt inriktade havsforskningen i västra och södra
Sverige, 1 nämnda del av landet bedrivs sådan forskning i huvudsak vid
universiteten i Göteborg och Lund samt vid havsfiskelaboralorierna i Lysekil
och Göteborg, Även vid ett par institutioner vid Chalraers tekniska högskola
utförs forskning med viss anknytning till forskningen i Kristineberg,
2.5.5 Vissa
utredningar med anknytning till Kristinebergs zoologiska
station
Vetenskapsakademiens
Krislinebergskommitté
Vetenskapsakaderaien
tillsatte år 1964 en komraitté beslående av ett antal vetenskapsraän från olika
naturvetenskapliga discipliner för att utreda vissa byggnads-, utrustnings- och
organisationsfrågor i saraband raed den framtida verksamheten vid
Kristinebergs zoologiska station. Korarailtén överläranade sin utredning lill
akaderaien i oktober 1969.
Kristinebergskoramitlén
ansåg bl, a, att stationens forsknings- och undervisningspotential borde
utnyttjas bättre, särskilt under vinterhalvåret. Möjligheterna till ett ökat
och perraanent samarbete med frärast universitetet i Göteborg raen även andra
universitet när det gäller forskarutbildningen borde snarast utredas,
Koramittén behandlade vidare vissa byggnads- och utrustningsfrågor vid
stationen. Slutligen föreslog koramittén alt en styrelse skulle tillsättas med
uppgift att ansvara för stationens allmänna målsättning och leda verksamheten.
Utredningen
konstaterar att Kristinebergskommilléns förslag har be-
Prop.
1973: 59 36
handlats
av Vetenskapsakaderaiens planeringskoraraillé. Med anledning härav beslutade
akademien i deceraber 1971 alt inrätta ett vetenskapligt råd för all leda
verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station. Detta beslut har emellertid
inte effektuerats.
Havsresursulredningen
Genora
beslut av Kungl. Maj:t i juni 1968 tiUkallades en utredning raed uppdrag alt
analysera uppläggningen av en långsiktig inventering av kontinenlalsockdns
naturtillgångar. Utredningen, sora antagit naranet havsresursulredningen, skulle
enligt direktiven genora sitt arbete lägga en grund för näranda inventering. En
kartläggning av de befintliga resursema för havsforskningen skulle genoraföras
och saraord-ningsproblemen rörande dessa resurser granskas. Utredningen fick
slutligen i uppdrag att utarbeta en långsiktig plan för alt inora raraen för
befintliga resurser saraordna forskningsinsatserna mot specieUa projekt sora
kan bedöraas ha hög prioritet.
I
havsresursutredningens betänkande »Utnyttjande och skydd av havet» (SOU
1972:43), som överlämnades i juni 1972, behandlas en lång rad frågor raed
anknytning till havens naturresurser. I utredningen redovisas exerapdvis de
havsrältsliga reglerna, livsraedds- resp. raineralutvinning ur havet,
transporlulnyltjandel av havet, havet såsom frilids- och rekreationsliUgång
samt förorenings- och railjökontroll-frågor avseende havet.
Havsresursulredningen behandlar vidare ingående den svenska havsulforskningen.
Med havsutforskning avses därvid sådan forsknings-, utvecklings- eller
dokumentationsverksamhet, sora är av intresse för utnyttjandet av havsorarådena
eller deras naturresurser. Utredningen finner att det betydande utnyttjandet
av havet koraraer att öka i framtiden, vilket leder till att den svenska havsforskningen
fraraför allt vid universitet och högskolor bör ges ökade resurser.
Utredningen föreslår också alt tUlgången på forskningsfartyg förbättras och
att forskningsslalionerna upprastas.
Havsresursulredningen
föreslår slutligen alt en delegation för havsresurser bildas. Delegationen
skall vara regeringens rådgivande organ i havsfrågor, föreslå prograra för
havels utforskande och exploatering och planera det långsiktiga utnyttjandet av
haven. Delegationen, som föreslås bli en självständig enhet lokaliserad i
anknytning lill styrelsen för teknisk utveckling (STU), skall även ansvara för
genoraförandet av viss havsforskning, vara ett forura för saraarbete raellan
rayndigheter och näringsliv särat slutligen saraordna anskaffning och
utnyttjande av kostnadskrävande havsforskningsulrustning.
2.5.6
Överväganden och förslag
Utredningen
frarahåller inledningsvis alt Kristinebergs zoologiska
Prop.
1973: 59 37
station har ett för raarinbiologisk forskning utraärkt
geografiskt läge vid Sveriges enda typiska Iröskdfjord, Gullraarsfjorden,
Stationen har goda möjligheter att förse forskare inom näranda
forskningsoraråde raed arbets- och inkvarteringsplatser samt arbelsraaterial
från en rikhaltig och i vissa avseenden unik marin fauna och flora,
Kristinebergsstatio-nen har även ett relativt centralt läge för att bedriva
havsforskning på större djup i exempelvis Skagerack och Kattegalt, Stationen
disponerar dessutora betydande raarkoraråden av varierande beskaffenhet sora
ger goda möjligheter att tillgodose eventuella fraratida utbyggnadsbehov,
Kristinebergs
zoologiska station hade t, o, ra. år 1964 karaktären av fältstalion för den
grundläggande universitetsulbUdningen i frärast raarin zoologi. Genom
statsmakternas beslut år 1964 raed anledning av fältstationsutredningarnas
förslag erhöll Kristinebergs-stationen ändrad karaktär från fältstation för
lägre universitetsutbildning i raarin zoologi lill raer renodlad
forskningsslation.
Fr. o. m.
mitten av 1960-talet har verksamheten vid Kristinebergs zoolgiska station
huvudsakligen utgjorts av marinbiologisk forskning som utförts dels av den av
akademien avlönade fast anställda personalen på stationen, dels av
gästforskare sora för längre eller kortare tid arbetat vid stationen. I raindre
utsträckning har vid Kristinebergs-stationen genomförts specialkurser inora
skilda raarinbiologiska äranesområden för högre betyg särat för licentiand-
och doklorandutbildningen vid universiteten.
Utredningen
konstaterar att den av Vetenskapsakademien bekostade inslilulionsforskningen
vid Kristinebergs zoologiska station undergått en långsam expansion under den
senaste tioårsperioden från 8 tjänster år 1962 till 14 tjänster år
1972 raedan gästforskningen vid stationen, mätt såväl i antal gästforskare
som antal arbetsdagar, har stagnerat och minskat under samraa tidsryrad. Den
totala kostnaden för verksaraheten vid Kristineberg uppgick år 1971 till
storleksordningen 950 000 kr., varav akaderaiens anslag uppgick tiU ca 600 000
kr., raedan externa uppdragsgivare anslog ca 300 000 kr.
Utredningen
redovisar att vid universiteten i Göteborg och Lund bedrivs naturvetenskaplig
forskning raed klar anknytning till verksaraheten vid Kristinebergs-stationen.
Till följd av stalsraaklernas ställningslagande år 1964 med anledning av
fältstationsutredningarnas förslag tUlgodoses emellertid i huvudsak behovet av
fältstationsservice för dessa universitet vid stationerna på Tjärnö och i
Helsingör. Under sommarhalvåret nyttjas dock Kristinebergs-stationen relativt
frekvent av enskUda forskare och mindre forskargrupper från landels saratliga
universitet. Av de externa nyltjarna av Krislinebergs-staiionens resurser intar
dessutora statens naturvårdsverk en fraraträdande plats.
Mol
bakgrund av den redovisade utvecklingen av verksamheten vid Kristinebergs
zoologiska station och av anknytningarna till främst
Prop. 1973: 59 38
universitetsområdet har utredningen ingående prövat
raöjlighelerna att genora huvudmannaskaps- eller organisationsförändringar
förbättra förutsätlningarna för aktiviteterna vid stationen. Utredningen har i
dessa frågor haft överläggningar med företrädare för bl, a, universitetet i
Göteborg, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens naturvårdsverk
särat havsfiskdaboraloriet i Lysekil.
Det första alternativ utredningen prövat har varit ett
inordnande av Kristinebergs-stationen i universitetsorganisationen. Anses detta
böra ske, ligger det enligt utredningens raening närraast till hands att stationen
inordnas i universitetet i Göteborg, Detta universitet är inte bara det raest
närbelägna rent geografiskt utan även i vetenskapligt avseende är
anknytningarna påtagliga.
Sora tidigare
fraragåll bedriver eraellertid de aktuella institutionerna vid universitetet i
Göteborg sedan raitten av 1960-lalet huvuddelen av sin fällstationsverksarahet
vid den egna stationen på Tjärnö. Detta raedför att näranda universitet f. n.
inte nyttjar Krislinebergs-staiionens resurser i nämnvärt högre grad än övriga
universitet i landet. I och för sig behövde väl delta förhållande inte vara
avgörande; något hinder mot alt ett universitets speciella forskningsresurser
utnyttjas av forskare från andra lärosäten föreligger självfallet inte. Större
vikt bör då fästas vid det förhållandet att stationen i allt högre grad tagils
i anspråk för den raer raålinriklade forskning på det raarina området som
bedrivs av vissa statliga organ fraraför allt inora naturvårdsorarådet, en
forskning i vilken vetenskapsmän oberoende av lärosäte engageras. Denna
forskning, sora har vissa paralleller på bl, a, fiskeristyrdsens oraråde raed
stationer förlagda i närheten av Kristineberg, har liksora vissa grenar av den
universitetsbaserade havsforskningen ofta behov av speciella resurser av typen
forskningsfartyg. Det är enligt utredningen angeläget att nyttjandet av sådan
tyngre forskningsutrustning saraordnas. Särskilt frarastår det sora angeläget
att större forskningsfartyg anskaffas och utrustas efter en bedöraning sora
tar hänsyn till de saralade behoven och sedan ställs lill forskningens
förfogande och utnyttjas efter en saralad prövning och enligt någorlunda
enhetliga grunder. Så är f. n, knappast fallet. Men även när det gäller de
stationära resurserna på själva fällslationen krävs en saraordning, sora inte
kan uppnås utan någon förra av geraensara ledning. Naturvårdsverkets speciella
behov på detla oraråde synes vidare inte ha allsidigt utretts. Dessa
oraständigheler talar enligt utredningen för alt innan någon ändring av
huvudraannaskapet för Kristinebergs-stationen vidtas, bör utöver vad
sora berörts i havsresursulredningen samordningsfrågorna på detta oraråde
bli föreraål för en ingående analys.
Mot denna bakgrund och raed hänsyn till att
Krislinebergs-staiionens roll i svensk havsforskning koraraer att påverkas av
koraraande ställningstagande tiU havsresursutredningens förslag, föreslår
utredningen
Prop.
1973: 59 39
att Kristinebergs zoologiska station t. v, kvarstår under
akaderaiens huvudmannaskap. Utredningen har emellertid som nyss utvecklats
blivit övertygad om angelägenheten av alt en ökad samordning och ett
effektivare sarautnyttjande av den svenska havsforskningens resurser snarast
koraraer tUl stånd, I detta saramanhang föreslår därför utredningen att, ora
havsresursddegationen inrättas, denna, eller eljest en särskild utredning,
ingående prövar dessa saraordningsfrågor,
I avvaktan på att dessa frågor prövas närraare bör således
enligt utredningens raening Kristinebergs zoologiska station ej förstatligas.
Utredningen anser dock alt det är oundgängligt att åtgärder snarast vidtas
sora kan fräraja verksaraheten vid Kristinebergs-stationen,
Utredningen
föreslår därför alt sådana åtgärder vidtas sora förbättrar kontakterna raellan
Kristinebergs zoologiska station och universiteten och därigenora stiraulerar
tillflödet av gästforskare från universiteten till stationen. En åtgärd sora
dels ökar kontaktytorna raellan Kristinebergs-stationen och frärast den
raarinbiologiska forskningen vid universiteten, dels på ett raera påtagligt
sätt än f, n, permanent inlemmar stationen och dess skilda resurser i
planeringen och genomförandet av denna universitetsforskning, är att en
styrelse inrättas för Kristinebergs-stationen där universitet, forskningsråd
ra, fl, är företrädda. Denna styrelse bör fastlägga Krislinebergs-staiionens
roll och raålsättning inom den naturvetenskapliga forskningen i landet samt
ansvara för dess verksarahet i stort. Styrelsen bör vidare dra upp riktlinjerna
för verksamheten vid stationen, bedöma den lärapliga avvägningen raellan
inslilulionsforskningen och gästforskningen, planera erforderlig utbyggnad i
förra av personella och inateridla resurser särat främja Krislinebergs-staiionens
StäUning i svensk och nordisk marinbiologisk forskning och forskarutbildning.
Utredningen föreslår därför alt en styrelse inrättas för Kristinebergs
zoologiska station och att akademien får i uppdrag att till Kungl, Maj:t
inkorama med förslag om dess sammansättning. I styrelsen bör ingå
representanter för akaderaien, universiteten, statens naturvetenskapliga
forskningsråd, statens naturvårdsverk särat eventuellt övriga rayndigheter med
anknytning till marinbiologisk forskning.
Utredningen anser vidare en närraare anknytning och ett
etablerat saraarbele raellan Kristinebergs zoologiska station och universitetet
i Göteborg önskvärda. För att föreståndaren för Kristinebergs zoologiska
station skall ges raöjlighet att raera kontinuerligt följa och på olika sätt
verka inora den raarina forskningen och forskaratbildningen vid universitetet
i Göteborg, föreslår utredningen att föreståndaren för stationen ges säte och
stäraraa i den raateraalisk-naturvetenskapliga fakulteten vid näranda
universitet.
De åtgärder sora utredningen föreslagit i del föregående
rörande Kristinebergs zoologiska station bör verka sliraulerande på såväl den
Prop.
1973: 59 40
permanenta av akademien finansierade forskningen som den
externa gästforskningen vid stationen. Erfarenheterna under den senaste tioårsperioden
visar att den ena av Krislinebergs-stationens huvuduppgifter, gästforskningen,
uppvisar betydande säsongraässiga fluktuationer. Utredningen delar i denna
fråga helt Kristinebergskommitténs bedömning ora angelägenheten av att
åtgärder vidtas för att utjämna dessa säsongfluktuationer så att stationens i
många avseenden unika resurser utnyttjas optimalt av forskare vid universiteten
och andra myndigheter. Utredningen anser att det från bl, a, informations- och
marknadsföringssynpunkt är betydelsefullt all Kristinebergs-stationen har en
så adekvat benäraning sora raöjligt i förhållande till den verksarahet sora
bedrivs där. Utredningen föreslår därför alt Kristinebergs zoologiska station
fr, o, ra. den 1 juli 1973 benämns Kristinebergs raarinbiologiska station.
2.6 Kiruna geofysiska observatorium 2.6.1 Bakgrund
År 1944 erhöll Vetenskapsakademien, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut samt dåvarande sjökarteverket Kungl.
Maj:ts uppdrag att utreda frågan ora sararaanförande av de geofysiska observationer
sora då utfördes vid särskilda stationer vid Riksgränsen och Abisko till ett
observatorium. Med anledning härav tillsattes en utred-ningskorara.itté,
benärand Abiskokoraraittén.
Abiskokommitlén föreslog all ett geofysiski observatorium
skulle upprättas på en plats belägen 8 kra öster om Kiruna. Observatoriet
skulle i ökad omfattning överta de jordmagneiiska, seismologiska och meteorologiska
observationer, som dittills ulförts vid Abisko naturvetenskapliga station samtidigt
som forskning inora del geofysiska äranesorarådet skulle bedrivas vid
observatoriet, Reraissinstanserna var raycket välvilligt inställda till
abiskokoramilténs belänkande, raen fraraställningen föranledde dock inte någon
oraedelbar åtgärd från Kungl, Maj:ts sida.
Inom Vetenskapsakademien fortsatte arbetet på att
tUlgodose de oraedelbara behoven för den geofysiska forskningen i norra
Sverige, I april 1948 tillsattes en interimsstyrdse för forskningsverksamheten
i övre Norrland, Under ledning av denna styrelse uppfördes år 1948 byggnader
för ett provisoriskt geofysiski observatoriura och ett raindre bostadshus samt
senare även regislreringshus för jordraagnetisra, seis-mologi och kosmisk
strålning. För det sistnämnda slaget av mätningar har senare ett förbättrat
registreringshus uppförts. Tillkomsten av dessa byggnader möjliggjordes genom
bidrag från Kiruna stad.
År 1952 fastställde Kungl. Maj:l ett reglemente för
Velenskapsaka-
Prop. 1973: 59 41
demiens forskningsslationer i övre Norrland och inrättade
en styrelse sora skulle svara för driften av akaderaiens anläggningar där
näraligen Abisko naturvetenskapliga station, Kiruna geofysiska observatorium,
Sareks naturvetenskapliga anläggningar och Tarfaladalens glaciologiska observatorium.
Styrelsen gjorde år 1954 en förnyad framställning ora
uppförande av en huvudbyggnad och ett hus för jonosfärregistreringar vid Kiruna
geofysiska observatoriura. Framställningen ledde tiU alt 1956 års riksdag
beviljade större delen av de för ändaraålet erforderliga raedlen. Den nya
huvudbyggnaden invigdes i juli 1957.
Kiruna geofysiska observatoriura blev institution vid
universitetet i Uraeå den 1 juli 1967 i saraband raed att observatoriets
föreståndare erhöll en personlig professur vid universitetet, Genora statsmakternas
beslut år 1970 (prop. 1970:1 bU, 10 s, 220, SU 1970:88, rskr 1970:215) fick
fysikämnet vid detta universitet en särskild forskningsprofil raot
geokosraofysik genom att ytterligare en tjänst inrättades inom äranesorarådet.
Den 1 juli 1970 övertog universitetet i Uraeå jonosfärobserva-toriet i Lycksele
från försvarets forskningsanstalt och detta observatoriura fungerar från
näranda tidpunkt sora fUial till Kiruna geofysiska observatorium.
2.6.2 Personella och materiella resurser vid Kiruna
geofysiska observatorium
Personal avlönad av Vetenskapsakademien och universitetet
i Umeå
Kiruna geofysiska observatoriura hade den 1 oktober 1972
följande personalorganisation avlönad av Vetenskapsakaderaien resp. universitetet
i Umeå.
Prop.
1973: 59
42
Tjänst*
Lönegrad
Lönekostnader
19721
Vetenskaps-
Universitetet
akademien
i Umeå
Professor,
föreståndare=
U 27
7 000
114 000
Forskarassistent
U 19:20
77 000
Assistent
U 14:15
60 000
Assistent
U 14:15
60 000
Driftingenjör
A 24:25
66 000
Verkstadsföreslåndare
A 20:22
57 000
Ingenjör"
A 19:19
46 000
Laboratorietekniker
A 16:18
48 000
Kontorist
A 10:11
36 000
Kontorist
deltid
5 000
Kanslist
A 17:17
46 000
Kontorsskrivare
A 14:14
41000
Kontorsbilräde
1/2-tid
19 000
Vaktmästare
!/2-tid
18 000
Summa
lönekostnader
307 000
393
000
' Inkl, lönekostnadspålägg och kallortstillägg,
= Statsmakterna inrättade år 1967 (Prop, 1967: 1 bil, 10
s, 265, SU 1967: 40, rskr 1967: 113) en personlig professur för föreståndaren
för Kiruna geofysiska observatorium, Bengt Hultqvisl, Tjänsten är knuten till
universitetet i Umeå, där innehavaren har en av universitetskanslersämbetet
fastställd undervisningsskyldlghet om 50 timmar per år, " Tjänsten är
placerad vid jonosfärobservatoriet i Lycksele, ' Dessutom är ett antal
doktorander från universitetet i Umeå verksamma vid observatoriet.
Personal avlönad av andra myndigheter
Statens naturvetenskapliga forskningsråd hade den 1
oktober 1972 en forskargrupp om sju personer verksara vid Kiruna geofysiska
observatoriura. Statens delegatlon för ryradverksamhet avlönade vid samraa
tidpunkt 17 personer vid observatoriet raedan försvarets forskningsanstalt
avlönade fyra och arbetsmarknadsstyrelsen en befattningshavare vid
observatoriet.
2.6.3 Anslag till Kiruna geofysiska observatorium för
löner och driftkostnader åren 19681971
Kiruna geofysiska observatoriura har under åren 19681971
erhållit anslag från skilda myndigheter ra. ra. enligt följande
sararaanställning. Anslagen har i huvudsak avsett avlöningar för personal vid
observatoriet särat driftkostnader för verksamheten, I sararaanslällningen
ingår varken anslag för byggnader eller personliga reseanslag för bl, a, deltagande
i vetenskapliga konferenser. Lönekostnadspålägg är ej inkluderade.
Prop. 1973: 59
43
Anslagsgivare
1968
1969
1970
1971 1
1971 (%)
Vetenskapsakademien
299 616
321 000
353 000
368 000
( 15)
Universitetet
i Umeå
86 236
130 956
186 708
219 608
( 9)
Statens
naturveten-
skapliga
forskningsråd
(NFR)
369 451
365 610
376 574
411 556
( 17)
Styrelsen
för teknisk
utveckling
(STU)
330 000
145 000
120 000
120 000
( 5)
Rymdnämnden
(NFR
-1- STU
för raket- och
satellitexperi
ment)
1 280
500
1 262
702
1 168
422
1 161
499
(49)
Kiruna
stad
30 000
45 000
30 000
30 000
( 1)
Wallenbergsstiftelsen
170 000
Den
europeiska rymd-
forskningsorganisa-
tionen
ESRO
41500
51920
54 272
( 2)
Övriga
anslagsgivare
104 450
54 180
33 374
45 000
( 2)
Summa
erhållna anslag
2 500
253
2 535
948
2 319 998
2 409
935
(100)
Av
den totala verksaraheten vid Kiruna geofysiska observatoriura år 1971
finansierade således akademien 15 % av kostnaderna raedan statsanslagen över
universitet, forskningsråd ra, ra, finansierade 80 % särat övriga anslagsgivare
resterande 5 % av kostnaderna,
Mark,
byggnader och utrustning
Är
1953 upplåts ett oraråde kronomark raed en yta av 22,2 kra= åt
Vetenskapsakademien, Akaderaien fick samtidigt tUlstånd att på denna raark
uppföra för forskningsverksaraheten erforderliga byggnader och andra
anläggningar.
De
19 byggnader sora uppförts vid Kiruna geofysiska observatoriura särat uppgift
ora dessas byggnadsår, golvyta, byggnadskostnad och finansiär redovisas i
följande sararaanställning.
Prop. 1973: 59
44
Byggnad
(år)
Golvyta
m~
Byggnadskostnad
Finansiär
1,
Huvudbyggnad
1 343
1 350
000
Staten
(1957)
KVA Kiruna stad
2,
Jonosfiirobserva-
42
70 000
toriet (1957)
3,
Lågbrushus (1963)
118
180 000
Wallenbergsstiftelsen
4, 7
mätpaviljonger
202
194 009
Huvudsakligen Kiruna
(19501961)
stad
5,
Radarhus (1961)
15
9 000
KVA
6,
Gamla jonosfär-
214
Tillhör Kiruna stad
obser\'atoriet (1948)
7,
Förrådsskjul och
102
nooo
KVA
kaUgarage
(19601962)
8, 2 familjebostäder
(1957)
9, 1 familjebostad
(1950)
10,
Tillbyggnad av hu-
182
160 000
KVA
66
Tillhör Kiruna stad
1 162
1 605
000
Staten
vudbyggnaden
(1968)
11,
Ballonglaborato-
205
145 000
Staten
rium (1969)
12, Ny
kosmisk strål-
121
60 000
Wallenbergsstiftelsen
ningspaviljong
Summa 19
byggnader
3 772
3 785
000
Staten 2 600 000
KVA 501 000
Kiruna stad 444 000
Donationer
m, m, 240 000
3 785 000
Sora
tidigare redovisats övertog universitetet i Uraeå den 1 juli 1970 Lycksele
jonosfärobservatorium från försvarets forskningsanstalt (FOA),
De byggnader sora uppförts
vid Lycksele jonosfärobservaloriura samt golvyta, nybyggnadsvärde och ägare
redovisas i följande sammanställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnad
m. m.
Golvyta m-
Nybyggnads-viirde
Ägare
opaginerad Kontrollera mot PDF
1,
Huvudbyggnad
65
100 000
Lycksele stad
2,
Gäststuga
12
6 000
lonosfärobs.
3,
Husvagn
10
3 000
FOA
4,
Magnethus
3
2 000
Jonosfärobs,
5,
Radiakhus
4
2 000
FOA
6,
Förråd
5
300
Jonosfärobs.
7,
Garage
9
3 000
Jonosfärobs.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa 7 byggnader
108
16 300
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utredningen redovisar i följande sararaanställning de
olika anslagsgivare sora sedan verksarahetens början i slutet av 1940-talet
finansierat anskaffningen av såväl den allmänna laboratorieutruslningen sora
raera speciell utrustning vid Kiruna geofysiska observalorium. De angivna
kostnaderna, sora delvis är uppskattningar, är anskaffningskostnader och ej
kostnader i dagens penningvärde.
Utrustning
Kostnad
Anslagsgivare
1.
Allmän
laboratorieutrustning
1 300 000
NFR/TFR/STU/Rymd-nämnden"
2,
Instrument
för mätning av
kosmisk
strålning m, m.
450 000
NFR
3,
Vacuumanläggning
100 000
Rymdnämnden
4.
Variabel
Mu-magnetometer
120 000
Malmfonden
5,
Allmän
laboratorieutrustning
250 000
Vetenskapsakademien
6,
Dalamaskin
m, m.
603 000
Wallenbergsstiftelsen
7,
Antennmatta
och riometer
54 000
Anér-stiftelsen
8,
Roterande
antennbom m, m.
50 000
Kempes stiftelse
9,
Allmän
laboratorieutrustning
130 000
National Science Foundation, USA
Summa
3 057 000=
' NFR = Statens naturvetenskapliga forskningsråd, TFR =
Statens tekniska
forskningsråd (t, o, m, 30,6,1968), STU = Styrelsen för
teknisk utveckling,
Rymdnämnden = samarbetsnämnd mellan NFR och STU.
'' Varav statliga anslag/fonder 1 970 000
Vetenskapsakademien 250 000
privata fonder 707 000
övriga 130 000
3 057 000
2.6.4 Verksamheten vid Kiruna geofysiska observatorium
Kiruna geofysiska observatorium är en ren
grundforskningsinstitution. Arbetsuppgifterna består i alt bedriva
geokosmofysisk forskning samt att i egenskap av institution vid universitetet i
Umeå tillhandahålla forskarutbildning i ämnet vid universitetet. Vidare bedrivs
kontinuerlig mät- och registreringsverksarahet vid observatoriet. Observatoriet
är förlagt tiU Kiruna p. g, a, dess närhet till norrskenszonen. Läget är en
väsentlig tiUgång för bedrivande av experimentella undersökningar av de
fysikaliska processerna i den övre atmosfären i denna del av världen, där
intressanta fysikaliska fenoraen uppträder oftare och raed en intensitet sora
i allmänhet är betydligt större än på lägre latituder. Det är därför naturligt
alt verksaraheten vid Kiruna-observatoriel helt koncentrerats till forskning
rörande fenoraen, sora är karaktäristiska för den övre atraosfären i
norrskenszonen och därraed via de jordmagnetiska fältlinjerna förknippade med
processer i de yttre delarna av den av det jordmagneiiska fältet dorainerade
omgivningen av jorden (raagne-losfären).
Den forskning sora bedrivs vid Kiruna geofysiska
observatoriura består till huvuddelen av experiraentdl grundforskning och i
raindre ut-
Prop. 1973: 59 46
sträckning
av teoretiska undersökningar. Forskningsprojekten avser i första hand
fysikaliska processer i jonosfären och raagnelosfären raen även infraakustiska
vågor i atraosfären och fördelningen av elektriska och raagnetiska egenskaper i
jordskorpan på stora djup har undersökts. För raälningar från markytan
utnyttjas stora delar av det elektro-raagnetiska spektret särat vissa
raekaniska vågor. Röntgenstrålning från norrskenselektroner raäts raed ballongburna
instruraent och direkta raälningar av norrskensparliklar görs raed raket- och
satellit-burna instruraent,
Kiruna geofysiska
observatoriura har ställning som en särskild institution vid universitetet i
Umeå, Observatoriet och dess personal svarar I denna funktion för
forskarulbUdning varvid doktoranderna deltar i någol av de forskningsprojekt
sora redovisats i det föregående.
En väsentiig del av
Kiruna-observaloriels uppgifter består i alt in-sarala och distribuera
grundläggande dala till forskare sora utnyttjar sådana fakta i sina
vetenskapliga undersökningar. En speciell publikation, »Kiruna Geophysical
Data», distribueras varje kvartal tUl ca 200 vetenskapliga grupper och
enskilda forskare både inom och utom landet. En betydande del av observatoriets
personal är i huvudsak sysselsatt med denna mät- och registreringsverksarahet
av baskaraktär. Tre forskare svarar för ohka delar av densararaa, och
huvuddelen av arbetet utförs av teknisk och adrainistrativ personal, 1 det
arbetet ingår även driften av ett världsdalacentrura för norrskensfilmer.
2.6.5
Reglementet för Vetenskapsakademiens forskningsstationer i övre Norrland m. m.
Som
närants i det föregående fastställde Kungl. Maj:t år 1952 ett regleraente för
Vetenskapsakaderaiens forskningsstationer i övre Norrland och inrättade en
styrelse för att handha ledningen av dera.
Styrelsen
för forskningsstationerna skall bestå av högst 11 ledaraöter utsedda
för högst tre år, näraligen en ordförande utsedd av Kungl. Maj:t, fera av
akaderaien utsedda ledaraöter, varav tre skall representera fysiska
och geofysiska särat två
biologiska vetenskaper, en av Sveriges raeleorologiska och hydrologiska
institut utsedd ledaraot, en av Sveriges geologiska undersökning utsedd
ledaraot, en av statens naturvetenskapliga forskningsråd utsedd ledaraot, högst
två ledaraöter, vilka utses av styrelsen raed hänsyn till det behov av
ytterligare sakkunskap sora föreligger.
Styrelsen för
forskningsstationerna skall enligt reglementet leda verksamheten vid
stationerna och ha tUlsyn över dem, förvalla de raedel sora ställs till dessas
förfogande av akaderaien, upprätta inkorast- och
Prop.
1973: 59 47
utgiftsslat särat personalförteckning, handha
personalärenden särat årligen utarbeta en verksarahetsberättelse.
2,6.6 1970 års riksdagsbeslut angående den
geokosraofysiska forskningen I Sverige
Vetenskapsakaderaien överlänmade i oktober 1968 till
Kungl, Maj:t ett förslag till ny organisation av den observatoriebaserade
geokosraofysiska forskningen i Sverige. Förslaget reraissbehandlades under
våren 1969.
Inora Vetenskapsakaderaien tillsattes på initiativ av
styrelsen för akaderaiens forskningsstationer i övre Norrland en särskUd
korarailté för all utreda organisationen av den observatoriebaserade geokosraofysiska
forskningen i Sverige. Korarailtén föreslog, att den geokosraofysiska
forskningen skulle koncentreras i huvudsak lill Stockholra Uppsala-området och
till övre Norrland.
Kommittén föreslog att Kiruna-observaloriet skulle drivas
geraensaral av Vetenskapsakaderaien och universitetet i Umeå samt att Lycksele
jonosfärobservatorium skulle föras över från FOA till näranda universitet. Med
hänsyn till att det i Norrland finns goda förutsättningar att bedriva
observatoriebaserad geokosraofysisk forskning föreslog korarailtén att
geokosraofysiken etableras sora en huvudinrikning inora fysikäranet vid
universitetet i Uraeå genora att en professur i teoretisk plasraafysik
inrättades. Vetenskapsakaderaien ansåg att koraraitténs förslag ora ändrad
organisation av den observatoriebaserade geokosraofysiska forskningen var väl
underbyggt och tillstyrkte att förslaget genorafördes.
Flertalet av de reraissinstanser sora yttrade sig över
förslaget förordade att den geokosraofysiska forskningen koncentrerades till
universitetet i Umeå i ännu högre grad än vad Vetenskapsakademien föreslagit.
I 1970 års statsverksproposition (bil, 10 s, 220)
framhölls att tungt vägande skäl talade för alt resurserna för den
observatoriebaserade geokosraofysiska forskningen i Sverige koncentrerades i
huvudsak till universitetet i Uraeå, Med hänsyn härtill borde fysikäranet i
Uraeå ges en särskild forskningsprofil genora att den befintliga professuren i
geokosraofysik korapletterades med en teoretiskt inriktad tjänst inom samma
forskningsoraråde. Därför förordades alt Kungl, Maj:t inhämtade riksdagens
bemyndigande alt inrätta en professur i teoretisk plasmafysik vid universitetet
i Umeå den 1 juli 1971, Orafattningen av forskningsorganisationen i
geokosraofysik skulle i övrigt prövas av berörda rayndigheter inora raraen för
de raedel sora anvisas för högre utbildning och forskning. Vidare borde
försvarets forskningsanstalt alltjämt ha ansvaret för jonosfärobservationema i
Uppsala och Lycksele, Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(SU 1970: 88, rskr 1970: 215).
Prop.
1973: 59 48
Efter överläggningar under våren 1970 raellan företrädare
för FOA och universitetet i Umeå övertogs eraellertid, sora tidigare
redovisats, Lycksele jonosfärobservatorium av universitetet från den 1 juli
1970. Jonosfärobservatoriet fungerar därvid sora en filial till Kiruna geofysiska
observalorium.
2.6.7 Överväganden och förslag
Kiruna geofysiska observatoriura har enligt utredningen
ett för geokosraofysisk forskning utraärkt geografiskt läge på den höga
latituden vid norrskenszonen. Under den senaste l5-årsperioden har närraare sju
railj. kr. investerats i byggnader och utrustning vid observatoriet. Under
sararaa tidsperiod har antalet verksararaa vid observatoriet i det närraaste
fyrfaldigats. Den geokosraofysiska forskningen vid observatoriet är unik i
Sverige och ger genora anknytningen lill universitetet i Uraeå fysikäranet vid
denna läroanstalt en särskild forskningsprofil, Verksaraheten vid observatoriet
intar eraellertid inle bara en enastående ställning inora den svenska
geokosraofysiska forskningen utan fungerar även som en betydelsefull
mätstation i ett intemationellt nät av observationsstationer.
Med hänsyn
till den dorainerande ställning sora Kiruna geofysiska observatoriura intar
inora den svenska geokosraofysiska forskningen särat de orafattande
investeringar sora skett vid observatoriet i förra av byggnader och utrustning
raåste verksaraheten vid Kiruna-observaloriet enligt utredningen betraktas som
en riksangelägenhet. Detta förhållande får väsentlig betydelse för
utredningens överväganden. Utredningens allmänna synpunkter när det gäller de
organisatoriska frågorna har redovisats i det föregående. Ett speciellt
förhållande sora råder beträffande Kiruna-observatoriet är den betydande del av
dess forskningsverksarahet ca 50 % sora finansieras raed för
rymdforskning anvisade medel.
Enligt utredningens raening finns tre huvudalternativ
beträffande Kiruna geofysiska observatoriuras framtida organisatoriska
ställning. Det första alternativet innebär alt observatoriet kvarstår sora en
forskningsinstitution under Vetenskapsakademiens huvudmannaskap. Det andra
alternativet är all observatoriet förstatligas och inordnas sora en institution
i universitetet i Uraeå, Det Iredje alternativet innebär också att
observatoriet försladigas, raen organisatoriskt får stäUning som ett frislående
forskningsinstitut.
När det gäUer frågan ora ett eventuellt förstatligande av
Kiruna geofysiska observatoriura anser utredningen att följande faktorer bör
tUlraälas betydelse, Sora tidigare redovisats raotsvarar de statliga anslagen
f, n, orakring fyra feraledelar av de årliga driftkostnaderna för verksaraheten
vid observatoriet, raedan akademien bidrar raed ca 15
Prop.
1973:59 49
%. Av den vid observatoriet verksararaa personalen avlönar
akaderaien endast ett mindre antal av baspersonalen, raedan forskar- och
tekniker-personalen avlönas med statsmedel. Staten har vidare svarat för drygt
två tredjedelar av investeringarna i byggnader och utrustning vid observatoriet
medan akademiens andel uppgår tUl ca 10 %, Observatoriet disponerar dessutom
22,2 kra- av statens raark genora ell upprättat arrendeavtal.
Med hänsyn till att staien till övervägande delen svarat
för både investerings- och driftkostnaderna vid Kiruna geofysiska
observatoriura finner utredningen det naturligt all staten även i rättsligt
avseende blir observatoriets huvudraan. En sådan lösning bör riraligen också
skapa bättre förutsättningar för den fortsatta verksamheten än ora observatoriet
kvarstår under akaderaiens huvudmannaskap. Utredningen föreslår därför alt
Kiruna geofysiska observatoriura förstatligas den 1 juli 1973 och att staien
därvid vederlagsfrilt övertar byggnader och utrustning och annan för
verksaraheten erforderlig egendom, Efler överläggningar med företrädare för
Vetenskapsakademien har utredningen under förbehåll av Kungl, Maj:ls
godkännande raed akademien träffat avtal av bl, a, nämnda innebörd. Avtalet
torde som bilaga 4 få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Valet mellan de båda återstående organisationsalternativen
rörande Kiruna geofysiska observatoriura en institution vid universitetet i
Uraeå resp. ett särskUt forskningsinstitut framstår för utredningen sora
betydligt raer vanskligt. För ett fullständigt inordnande av observatoriet
såsora en institution vid universitetet i Uraeå talar att observatoriets
föreståndare innehar en personlig professur vid denna läroanstalt och järate
vissa andra befattningshavare vid observatoriet avlönas av universitetet. Vidare
fungerar Kiruna-observatoriet redan delvis som en reguljär
universitelsinslitution men med uppgifterna begränsade lill forskning och
forskarutbildning. För den aktuella organisatoriska lösningen talar dessutom
statsmakternas beslut år 1970 om koncentrering och profilering av den
geokosraofysiska forskningen i landet i huvudsak till universitetet i Umeå,
varvid den befintliga professuren/föresländar-Ijänsten kompletterades med en
teoretiskt inriktad professur, raed benäraningen teoretisk plasraafysik, vid
universitetet.
För det tredje alternativet inrättande av ett fristående
statligt forskningsinstitut talar det stora geografiska avståndet raellan Kiruna
och Uraeå, ca 60 rail, vilket givetvis skulle försvåra saraarbelet raellan
observatoriet och universitetet och raedföra betydande resekostnader, I
raotsats tUl vad sora norraalt gäller vid en reguljär universitelsinstitution
är vidare orakring två tredjedelar av personalen vid Kiruna geofysiska
observatoriura under en betydande del av sin tid sysselsatt raed vetenskaplig
basservice genora insaraling av grunddata i form av kontinuerhga raät- och
registreringsuppgifter, Verksaraheten
4 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 59
Prop.
1973: 59 50
vid observatoriet har dessutom nått en omfattning som överstiger
en normal universitetsinstitutions. Bl, a, näranda skillnader raellan verksaraheterna
vid observatoriet och universitetsinstitutionerna har föranlett farhågor från
företrädare för observatoriet för att ett fullständigt inordnande i
universitetsorganisationen skulle kunna raedföra negativa konsekvenser för
observatoriets fraratida utveckling och verksarahet.
Ytterligare ett förhållande sora raåste påverka
övervägandena rörande observatoriets fraratida organisatoriska ställning är
enligt utredningen att betydande osäkerhet råder i fråga ora utvecklingen av
den svenska rymdverksamheten under senare hälften av 1970-talet, Statsmakterna
har nyligen beslutat (jfr prop, 1972: 48, UbU 1972: 27, NU 1972:37, rskr
1972:217, rskr 1972:216) bl, a att Sverige skall förbli medlem av den
europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO) t, v, till utgången av år 1974
genom att delta i organisationens vetenskapliga prograra särat i dess
grundprogram varefter frågan ora fortsatt svensk ryradforskning får prövas på nytt.
Med hänsyn härtill anser utredningen det vara mindre lämpligt att nu föreslå
den mer definitiva lösning av frågan ora Kiruna geofysiska observatoriuras
organisation, sora ett inordnande i universitetet i Umeå får anses innebära.
Mot denna bakgrund föreslår utredningen, i viss raån
såsora en provisorisk lösning, att Kiruna geofysiska observatoriura den 1 juli
1973 ombildas till ett fristående statligt forskningsinstitut benärant Kiruna
geofysiska institut. Utredningen anser det fördelaktigt alt den föreslagna
huvudmannaskapsförändringen även tar sig uttryck i ett ändrat naran, vilket
dessutom bättre svarar mot den vid institutionen bedrivna verksamheten, Kiruna
geofysiska institut bör, med hänsyn till dess nära anknytning lill
universitetsorganisationen, stå under överinseende av
universitetskanslersärabetet. De funktioner, sora nu utövas av Vetenskapsakademien
och styrelsen för akaderaiens forskningsslationer i övre Norrland i vad avser
Kirana-observatoriet bör enhgt utredningens mening överföras på en av Kungl,
Maj:t utsedd styrelse, I forskningsinstitutets styrelse bör ingå personer raed
anknytning liU universitetet i Umeå, statens naturvetenskapliga forskningsråd,
statens delegation för rymdverksamhet, Vetenskapsakademien samt eventuellt
andra rayndigheter raed anknytning lill geokosmofysisk forskning. Utredningen
föreslår alt universitelskanslersämbetet får i uppdrag alt inkomma med förslag
till dels sararaansättning av ifrågavarande styrelse, dels instruktion för
Kiruna geofysiska institut,
1 samband raed all Kiruna geofysiska observalorium
ombildas lill ett statligt institut måste ställning tas tUl hur många av de
nuvarande till observatoriet knutna befattningarna som bör inrättas som fasta
tjänster vid del nya forskningsinstitutet.
I det föregående har redovisats den personal sora den 1
oktober 1972 var verksara vid Kiruna geofysiska observatoriura. Av de
43
Prop.
1973: 59 51
befattningshavarna vid observatoriet avlönades åtta av
Vetenskapsakademien, sex av universitetet i Uraeå, sju av statens
naturvetenskapliga forskningsråd, 17 av rynidddegalionen, fyra av försvarets
forskningsanstalt särat en av arbetsraarknadsstyrelsen. Enligt utredningens
raening bör till det nya forskningsinstitutets personalslal överföras dels de
av akademien bekostade tjänsterna, dels tUl institutet knutna statliga tjänster
i sådan omfaltning, att delta erhåller den personella basorganisalion som
erfordras för att den fortsatta verksaraheten vid institutet skall uppnå
önskvärd stabilitet.
Utredningen föreslår således att innehavarna av de av
Vetenskapsakademien under budgetåret 1972/73 bekostade tjänsterna, vilka
redovisas i en Ijänsteförteckning fogad sora bilaga till avtalet ora
förstatligan-av de av akaderaiens institution Kiruna geofysiska observatorium,
be-redes statlig anställning vid Kirana geofysiska institut fr, o, m, den 1
juli 1973, Personalen underkastas därmed statstjänstemannalagen och de övriga
offentiigrättsliga bestämmelser som reglerar anstäUningsförhållan-det mellan
staien som arbetsgivare och ijänsteraännen som arbetstagare, Saratidigt blir de
raellan staien och de statsanställdas huvudorganisationer ingångna
kollektivavtalen om lön m, ra, gällande, Akaderaien har å sin sida att vidtaga
åtgärder för all nuvarande avtal rörande samraa personals löne- och
anställningsvillkor bringas att upphöra.
Utredningen anser det vara självklart att de tjänsteraän
som i detta sararaanhang övergår lill statlig anställning skall skyddas raot
lönerainsk-ning enligt den praxis sora gäller vid huvudraannaskapsförändringar
av detta slag. Sådan tjänsteraän bör alliså bibehålla hos akaderaien den 30
juni 1973 innehavd lönegrad och förvärvad rätt alt tillgodoräkna tid för
löneklassuppflyttning etc. Även sådana särskilda lönetillägg (motsvarande) som
utgår till anställd vid observatoriet bör härvid innefattas i lönegarantin,
8 § i avtalet har till syfte all ge personalen den
trygghet lill fortsall anställning och förraåner av denna sora utredningen nu
berört. I anslutning lill den till avtalet fogade Ijänsteförteckningen har
rörande dessa tjänster gjorts anteckningar av följande innebörd. För tiden
frara till förstatligandet skall akaderaien i fråga ora nyanställningar
sararåda raed vederbörande universilelsrayndigheler. Vidare skall tjänsteman
med tidsbegränsat förordnande, sora utlöper vid utgången av juni raånad 1973,
inle omfattas av erbjudandet enligt 8 §, Avsikten raed dessa anteckningar är
dels att staten redan nu skall få ett inflytande över personalrekryteringen,
dels att lönegarantin inte skall avse personer sora för fortsatt anställning
efter den 30 juni 1973 är beroende av nytt förordnande.
Vid förhandlingarna med Vetenskapsakademien rörande
observatoriets framlida ställning har akademien frarahållit, alt personalen i
Kiruna erhållit vissa resebidrag ra, m, på grund av observatoriets nord-
Prop.
1973:59 52
liga läge. Utredningen förutsätter att dessa förraåner för
den berörda personalen bibehålls även efter förstatligandet av observatoriet.
Utredningen
föreslår vidare att till föreståndare för Kiruna geofysiska institut från den 1
juli 1973 förordnas den nuvarande föreståndaren för observatoriet, Bengt
Hultqvisl, Den av Hultqvisl innehavda personliga professuren i geokosraofysik
vid universitetet i Umeå bör därvid föras upp på institutets personalförteckning
och förenas med föreslåndar-skapet för delta,
Kiruna
geofysiska observatoriura fungerar f, n, sora institution vid universitetet i
Uraeå, varvid föreståndaren/prefekten fullgör viss undervisning och
forskarhandledning vid universitetet med en av universitetskanslersärabetet
fastställd orafattning av 50 limmar för år. För all bibehålla den nära
anknytningen lill universitetet och med hänsyn till den av statsraakterna år
1970 beslutade profileringen av fysikäranet vid universitetet raot geokosraofysik
föreslår utredningen att även Kiruna geofysiska institut skall fungera sora
institution vid universitetet, Universitetskanslersärabelel bör därför i
saraband med utarbetandet av instruktion för institutet precisera dess
uppgifter även i detta avseende. Utredningen föreslår vidare att Hultqvisl
efter den 1 juli 1973 förblir ledamot av raaleraalisk-naturvetenskapUga
fakulteten vid universitetet i Uraeå och därvid i samma omfattning som f, n.
fullgör undervisning och forskarhandledning,
I
personalorganisationen för Kiruna geofysiska institut bör enligt utredningens
raening den 1 juli 1973 vidare ingå de lill Hullqvists personliga professur
permanent knutna tjänster, som f, n, hör till universitetet i Uraeå, Av de i
del föregående redovisade, av universitetet bekostade tjänsterna bör från
överföring endast undantas tjänsten sora forskarassistent, vilken är rörlig
inora maleraalisk-nalurvetenskapliga fakulteten i Uraeå och sora innevarande
förordnandeperiod innehas av en i Kiruna verksara forskare,
Sora
tidigare redovisats består en betydande del av aktiviteten vid Kiruna
geofysiska observatoriura av observations-, mät- och registreringsverksarahet
inora det geokosraofysiska ämnesområdet. Denna verksarahet, sora ingår sora
ett led i ett världsorafattande saraarbete, sönderfaller i flera i raällekniskt
avseende skilda deloraråden. Vid Kiruna-observatoriet bedrivs raät- och
registreringsverksarahet inora frärast tre av dessa oraråden, näraligen optiska
mätningar, radiomätningar samt raälningar i del dektroraagnetiska spektrets
lägsta del. För mätningarna svarar tre i Kiruna placerade forskare, vUka
innehar tidsbegränsade tjänster vid resp, universitetet i Umeå, statens
naturvetenskapliga forskningsråd särat statens delegation för
ryradverksarahet. Mot bakgrund av vad sora i det föregående anförts i fråga ora
den personella basorganisationen vid det nya forskningsinstitutet anser
utredningen det angeläget att även denna del av institutets verksarahet ges
ökad stabilitet
Prop. 1973: 59 53
genora att fasta tjänster inrättas. Vetenskapsakaderaien
har i sina anslagsfraraställningar för budgetåret 1973/74 föreslagit att tre
högre tjänster inrättas i Kiruna genora överföringar från universitetet i Umeå
resp. statens naturvetenskapliga forskningsråd.
Utredningen föreslår raot denna bakgrund att vid Kiruna
geofysiska institut den 1 juli 1973 inrättas en icke tidsbegränsad tjänst sora
forskare i Ue 21 järate avlöningsförstärkning raed de åligganden sora gäller
för motsvarande tjänster vid forskningsinstitutet för atomfysik. Till innehavare
av denna tjänst bör utan ansökningsförfarande förordnas docenten Ludwik
Liszka, sora är verksara vid Kiruna-observatoriet och f. n, innehar en
raotsvarande tjänst avlönad av statens delegation för ryradverksarahet, Liszka
har sedan lång tid tUlbaka innehaft en liknande tjänst vid statens
naturvetenskapliga forskningsråd.
Sora redovisats i del föregående är en av statens
naturvetenskapliga forskningsråd avlönad forskargrupp verksara vid Kiruna
geofysiska observatoriura. Vid överläggningar med utredningen har företrädare
för forskningsrådet konstaterat alt den forskning grappen utför har erhållit
perraanent karaktär, varför rådet inte har någon erinran raot en överföring av
löne- och driftkostnaderna för forskargruppen tiU del nya forskningsinstitutets
stat. Utredningen erinrar i detta sararaanhang ora vad departeraentschefen
uttalade i proposition 1959: 105 (s. 150) i fråga ora överföring från
forskningsrådsanslag lill läroanstaltsanslag av kostnader för sådana forskningprojekt
sora utvecklats lill permanent verksarahet.
Enligt utredningens mening är de i nämnda proposition
uppdragna riktlinjer för överföring mellan forsknings- och läroanstallsanslag
till fullo lillämpliga på den nu aktuella forskargruppen. Utredningen föreslår
därför att de av statens naturvetenskaliga forskningsråd bekostade tjänsterna i
Kiruna särat därtUl knutna driftkostnader överförs till Kiruna geofysiska
instituts anslag den I juli 1973,
Ett förstatligande av Kiruna geofysiska observatoriura
koraraer enligt utredningens mening inte att medföra några förändringar av del
nuvarande samarbetet raellan institutionen i Kiruna och universitetet i Uraeå
vad gäller forskarutbildning och forskning. Med hänsyn härtill anser
utredningen det också naturligt att Kiruna geofysiska institut även
fortsättningsvis erhåller anslag från univershelet i Uraeå i form av bl, a,
driftkostnadsraedel i en utsträckning sora svarar raot institutets insatser i
universitetels forskarutbildning och forskning, liksora alt innehavare av
rörUga forskartjänster vid universitetet som hittills skall kunna tjänstgöra
vid institutet.
Med hänsyn bl, a, till att Kiruna geofysiska institut
föreslås även fungera sora institution vid universitetet i Umeå förutsätter
utredningen att institutets administrativa och kamerala göroraål i lärapliga
delar ombesörjes av universitetet.
Prop. 1973:59 54
Som
redovisats i det föregående överlog universitetet i Uraeå den 1 juli 1970
jonosfärobservatoriet i Lycksele från försvarets forskningsanstah. Delta observalorium
har från näranda lidpunkt fungerat som filial till Kiruna geofysiska
observatoriura. Såväl företrädare för universitetet i Uraeå sora
Kiruna-observatoriets föreståndare har bekräftat det nära samband sora
föreligger raellan verksaraheterna i Kiruna och Lycksele, Mot denna bakgrund
föreslår utredningen att jonosfärobservatoriet i Lycksele inordnas i Kiruna
geofysiska institut den 1 juli 1973,
Mot
bakgrund av vad sora anförts i det föregående rörande Kiruna-observatoriet
föreslår utredningen att i riksstaten för budgetåret 1973/74 uppförs ett
reservationsanslag benämnt Kiruna geofysiska institut sora omfattar anslag till
institutets löne- och driftkostnader, materiel ra, ra.
2.7
Abisko naturvetenskapliga station
2.7.1 Bakgrund
När
riksgränsbanan färdigställdes år 1903 blev del naturhistoriskt intressanta
fjällorarådet orakring Tornelräsk raera lättillgängligt än tidigare för
allraänhet och forskning. Med hjälp av en donation inköpte Naturvetenskapliga
föreningen i Stockholm sararaa år en barack sora blivit ledig efter banbygget
och placerade denna vid Vassijaure. Abisko-stationens föregångare, Vassijaure
naturvetenskapliga station, tillkora frärast för gästforskande biologer. Sedan
Vassijaure-slationen brunnit ned år 1910 aktualiserades frågan om att uppföra
en liknande station i Abisko vid Torneträsk. Genora enskilda insatser och
bidrag kunde intentionerna snabbt förverkligas och den naturvetenskapliga
stationen i Abisko togs i bruk år 1912.
Verksaraheten
vid Abisko-stationen finansierades dels av privata bidrag, dels av årliga
anslag från Vetenskapsakademien, För de raeleorologiska observationerna som
utfördes vid stationen erhölls statsbidrag fr, o, ra. år 1919. Sederraera
tillkom även statliga anslag för seismiska och jordraagnetiska mätningar vid
stationen.
Under
första hälften av 1930-talet blev den ekonoraiska situationen för
Abisko-stationen alltmer ohållbar och år 1934 beslutade Vetenskapsakademien
all överta huvudmannaskapet för stationen.
2.7.2 Personella
och materiella resurser vid Abisko naturvetenskapliga
station
Abisko
naturvetenskapliga station hade den 1 januari 1972 personalorganisation
beslående av en föreståndare i lönegrad Ue 20, avlönad av statens
naturvetenskapliga forskningsråd, en assistent, en tekniker.
Prop.
1973:59 55
en vaktmästare och en sekreterare de sistnäranda
avlönade av Vetenskapsakaderaien. Akaderaiens lönekostnader vid stationen
uppgick år 1972 tiU storleksordningen 160 000 kr,, inkl, lönekostnadspålägg och
kallortstillägg. Vetenskapsakademien har vidare för övriga driftkostnader för
verksaraheten vid Abisko-stationen under de senaste åren gett årliga anslag av
storleksordningen 70 00080 000 kr,
Mark, byggnader och utrustning
Kungl, Maj:t beslutade år 1911 att kommittén för
Vassijaure naturvetenskapliga station tills vidare fick disponera ell område
kronomark om I hektar, beläget inora Abisko nationalpark, alt användas för all
där uppföra »en byggnad för stationens vetenskapliga uppgifter såsora biologisk,
meteorologisk och geofysisk station». Då delta område inte visade sig lämpligt
för del avsedda ändamålet beslutade Kungl, Maj:t år 1912 alt ell område
kronomark om 46,4 hektar, gränsande till Abisko nationalpark, liUs vidare fick
kostnadsfritt disponeras av nämnda komraitté för den angivna verksamheten,
Efler fraraställning från Vetenskapsakaderaien beslutade Kungl, Maj:l i mars
1935 att den nyssnäranda markupplåtelsen till korarailtén fortsättningsvis
skulle avse akademien.
Vid Abisko naturvetenskapliga station har uppförts två
institutionsbyggnader, ett bostadshus särat några raindre byggnader för
speciella ändamål. Den nya huvudbyggnaden vid stationen byggdes åren 1968 1969
med hjälp av ett anslag på ca 3 m.ilj, kr, av arbetsmarknadsstyrelsen.
Vid Abisko naturvetenskapliga station har vidare uppförts
ett trevånings bostadshus i trä och ett antal mindre byggnader och baracker
för speciella ändamål bl, a, en observationsbyggnad, två inkvarteringsbyggnader,
en verkstad samt fiskarstugor i Kärkevagge och Jieprenkiedde,
Genom
anslag från statens naturvetenskapliga forskningsråd har viss specialutrustning
anskaffats vid Abisko naturvetenskapliga station åren 1949 och 1972, Bland den
mer dyrbara utrustningen kan nämnas forsk-ningsraikroskop, analysvågar,
autoklaver, dubbdstrålespektrofotometer och laboratoriediskraaskin. Genom en
privat donation inköptes vidare eU ekolod år 1963,
2.7.3 Verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station
Abisko naturvetenskapliga station är belägen vid södra
stranden av Torneträsk i nära anslutning till Abisko nationalpark.
Abisko-stationen är en fältstation för naturvetenskaplig forskning raed nära
tillgång liil ett raångskiftande och i vissa avseenden unikt naturlandskap.
Stationen står öppen för både svenska och utländska forskare hela året, men har
sin högsäsong under perioden juniseptember. Stationen kan erbjuda högst ett
60-tal forskare arbetsplats och bostad saratidigt.
Prop.
1973: 59 56
Verksaraheten vid Abisko naturvetenskapliga station består
av gästforskning, specialkurser och institutionsforskning, Ämnesmässigt omfattar
den flertalet av de biologiska vetenskaperna. Vidare förekoraraer aktiviteter
inora äranesorarådena geologi, georaorfologi och raarklära särat kliraalologi
och hydrologi. Flertalet vetenskapliga undersökningar hänför sig till tre
huvudgrupper,
fjällkedjans
byggnad, organisravärld, olika förändringar raed stigande höjd över
havet,
frågor
sammanhängande med breddgraden, det arktiska Ijusklimatel m, ra. särat
det orörda, levande landskapels konstitution och
balanser.
Omfattningen av gästforskningen vid Abisko naturvetenskapliga
station mätt i antal persondygn har under den senaste
tioårsperioden uppgått lill mellan 1000 och 2000 persondygn per år.
Vid Abisko naturvetenskapliga station utförs under
sommarhalvåret ett stort antal mindre undersökningar inora skilda
äranesoraråden av forskare vid de olika universiteten i landet. Stationen
förser vidare institutioner och enskUda forskare både inora och utom landet
raed botaniskt forskningsraalerial kostnadsfritt i förra av levande växter och
frö för planerade forskningsprojekt. Institutionsforskningen vid Abisko nal
ur-vetenskapliga station bedrivs av föreståndaren och assistenten,
2.7.4 Organisation m. m.
Ledningen av Abisko naturvetenskapliga station handhas
under akaderaien av styrelsen för akaderaiens forskningsslationer i övre
Norrland. Styrelsens reglemente och arbetsuppgifter har kortfallal redovisats i
del föregående.
Föreståndarens för Abisko naturvelenskapUga station
åligganden har fastställts år 1952 i nämnda reglemente. Föreståndaren skall
utöva tillsyn och vård av stationens resurser samt leda och samordna denna
verksarahet, I reglementet finns vidare bl, a, angivet föreståndaren.s
undervisningsskyldighet dels på stationen, dels vid universitetet i Uppsala,
Lund och Stockholra,
2.7.5 Överväganden och förslag
Abisko naturvetenskapliga station är i likhet raed
Kristinebergs-stationen en fältstation belägen i en unik railjö. Sora
tidigare framgått har Abisko-stationen en frärast biologisk och geovetenskaplig
inriktning och dess skilda resurser nyttjas av både svenska och utländska
universitet som fältstalion för naturvetenskaplig forskning, forskarutbildning
och insaraling av forskningsraalerial. Tillkomsten av den nya
institutions-byggnaden år 1969 har på ett avgörande sätt förbättrat
möjligheterna
Prop.
1973: 59 57
för en intensifierad forskningsverksarahet i Abisko,
Inslilutionsbygg-naden inryram.er näraligen laboratorier av hög standard särat
bl, a, bibliotek, arbetsrum, verkstad och ram för gästforskare. Vidare pågår en
komplettering av stationens utrustning genom anslag från statens
naturvetenskapliga forskningsråd.
Förhållandena vid Abisko naturvetenskapliga station har
åtskilliga beröringspunkter raed dera vid Kristinebergs-stationen,
Abisko-stationen är emellertid ensam i sin speciella forskningsmiljö såsom
landels enda fältstation belägen inom det norra fjällområdet, Nyltjare av
stationens tjänster och övriga resurser är forskare vid universiteten och vissa
övriga rayndigheter i Sverige och utoralands.
Utredningen har i enlighet raed sina direktiv sökt bedöraa
i vad mån alternativa huvudmannaskaps- eller organisationsförändringar rörande
Abisko-stationen skulle förbättra förutsättningarna för dess verksamhet. Ifall
alternativet raed en huvudraannaskapsförändring skulle genoraföras vore den
naturligaste åtgärden att Abisko naturvetenskapliga station förstatligades och
inordnades antingen i del universitet, sora är den största avnäraaren av
stationens tjänster eller i del närraast belägna universitetet. En analys av
Abisko-stationens anknytningar lill universiteten i förra av gästforskning
under de senaste åren visar eraellertid att inget universitet har spelat någon
dorainerande roll i detla avseende. För ett inordnande i universitetet i Umeå
talar en naturlig strävan all vid denna läroanstalt profilera i första hand
forskningen inom lärapliga äranesoraråden raot frågor rörande övre Norrlands
speciella förhåUanden och förutsättningar. Avståndet till nämnda universitet är
emellertid betydande och Abisko-stationen bör även om ett sådan inordnande
skuUe ske också fungera sora fältstalion för landets samtliga läroanstalter,
myndigheter och övriga avnäraare. Stationens relativt begränsade storlek, det
förhållandet att akaderaien svarar för större delen av verksamheten och på ett
smidigt och enkelt sätt handhar dess administration talar inle heller för
alternativet att ombilda stationen till en självständig statlig institution.
Mot denna bakgrund har utredningen funnit att Abisko naturvetenskapliga station
bör kvarstå under akaderaiens huvudraannaskap.
Utredningen har i stället syftat till att genom
organisatoriska åtgärder under oförändrat huvudraannaskap skapa de bästa
förutsättningarna för den fortsalla verksaraheten vid Abisko naturvetenskapliga
station. En betydelsefull åtgärd för att effektivisera användningen av den
riksresurs, som Abisko-stationen utgör, är att förbättra kontakterna raellan de
olika avnäraama och stationen. Den nuvarande styrelsen för akaderaiens
forskningsstationer i övre Norrland har visserligen haft sådana konlaktskapande
uppgifter. Den är eraellertid styrelse även för Kiruna geofysiska
observalorium och måste därigenom ansvara för ett brett veten-
Prop.
1973: 59 58
skapsoraråde, vilket medfört alt den består av ett stort
antal ledaraöter, något sora försvårat dess arbete. Utredningen har, sora
redovisats i det föregående, föreslagit att Kiruna geofysiska observatoriura
förstatligas och ställs under särskild ledning. Under förutsättning av att
detta förslag genoraförs, föreslår utredningen att den nuvarande styrelsen
orabildas till en styrelse för akaderaiens kvarvarande forskningsslationer i
Abisko och Sarek från den 1 juli 1973, med en för dessa stationer läraplig
storlek och sararaansättning. Det av Kungl, Maj:t år 1952 faslsläUda
reglementet för akaderaiens forskningsslationer i övre Norrland bör från
näranda tidpunkt upphöra att gälla.
Utredningen föreslår att den nya styrelsen för akaderaiens
forsknings-stationer i Norrland liksom f, n, skall ledas av en av Kungl, Maj:t
utsedd ordförande. Styrelsen bör vidare bestå av förslagsvis tre representanter
för det biologiska och en representant för det geovelenskapliga äranesorarådet
utsedda av statens naturvetenskapliga forskningsråd och akademien gemensamt
samt av en företrädare för statens naturvårdsverk. Utredningen finner det
angeläget att universitetet i Umeå härvid blir företrätt i styrelsen. Denna
styrelse bör ha lill uppgift alt precisera Abisko- och Sarek-stationernas
uppgifter som fältstalioner för den naturvetenskapliga forskningen i
fjällområdet samt under akademien främja och ansvara för verksamheten vid
nämnda fältstalioner. Styrelsen bör vidare planera verksamheten vid stationen
och användningen av dess personella och materiella resurser, initiera och
samordna aktueUa forskningsprojekt samt precisera erforderliga anslagsbehov vid
stationen. Utredningen föreslår att akademien får i uppdrag att till Kungl.
Maj:t inkoraraa raed förslag lill nytt reglemente för den nya styrelsen för
forskningsslalionerna i Norrland.
Föreståndartjänsten vid Abisko naturvetenskapliga station
avlönas f. n. genora anslag från statens naturvetenskapliga forskningsråd. Mot
bakgrund av förslagen i det föregående finner utredningen det naturligt att
nämnda tjänst senast i samband med nuvarande innehavares pensionering avlönas
över akaderaiens anslag. För att raotverka de risker för isolering som kan
uppkomraa vid fältstationer av Abisko-stationens typ, bör enligt utredningens
mening föreståndaren ges säte och stäraraa i någon av de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i landet, i första hand vid universitetet i Umeå, Föreståndaren
ges härigenora raöjlighet att på nära håU följa och raedverka i den aktuella
naturvetenskapliga forskningen, Akaderaien bör, efler sararåd raed berörda
rayndigheter, inkorama till Kungl, Maj:t med närraare förslag om föreståndarens
tillsättning, kompetensnivå, åligganden, undervisningsskyldighet m, ra.
Prop.
1973: 59 59
2.8 Bergianska stiftelsen
2.8.1 Bakgrund
Bergianska stiftelsen grundar sig på en i lestaraente den
20 deceraber 1784 av professorn Peter Jonas Bergius till Vetenskapsakaderaien
gjord donation. Genora denna donation mottog akaderaien år 1791 »såsora en dess
tillhörighet uti evärdliga tider» dels egendoraen Bergidund, bestående av två
raalmgårdar vid Karlbergsallén i Stockholra, dels lös egendora, däribland
Bergius' värdefulla bibliotek och herbariura särat en raindre penningsumraa.
Genom bestämmelser i testamentet fick akaderaien i uppdrag att driva en
trädgårdsskola raed biträde av en trädgårdsmästare och under ledning av en
professor, som även skulle bedriva naturvetenskaplig forskning särskilt inora
botaniken.
Under 1800-talels senare del behövde egendomen Bergidund
tas i anspråk för den växande stadsbebyggelsen. Med Kungl, Maj:ls medgivande
avyttrades därför Bergidund år 1885 och i stället inköptes samma år egendomen
Haga-Frescali, Då denna egendora var större än sora behövdes för
trädgårdsskolan, raedgav Kungl. Maj:l även att den överskjutande arealen
frärast skulle få användas till en vetenskaplig botanisk trädgård, där också
undervisning i den högre horlikulturen kunde raeddelas. Av medel som återstod
av köpeskillingen för Bergie-lund sedan utgifterna för förvärvet av
Haga-Frescati och anläggandet av den botaniska trädgården blivit betalda 'bildades
en gmndfond för stiftelsen. På detla sätt kom verksamheten på egendomen som
fick benämningen Bergianska trädgården all uppdelas på två grenar. Den ena,
handelsavdelningen, omfattade trädgårdsskolan för utbUdning av trädgårdsmästare
och handelsträdgården. Den andra, botaniska avdelningen, orafattade den
botaniska trädgården och den botaniska institutionen.
Den botaniska avdelningen kora all utgöra en ourabärhg
tillgång för forsknings- och undervisningsverksamheten i botanik vid
Stockholras högskola, sedan år 1960 universitetet i Stockholra, Under årens
lopp har ett slort antal vetenskapliga avhandlingar grandats på växtraalerial
från trädgården. Som förut antytts ingick i Bergius' donation endast en mindre
penningsumma. Donator hade avsett, att stiftelsens verksarahet skulle
finansieras genom inkomsterna från handelsträdgården. Dessa visade sig
eraellertid i längden olUlräckliga.
Trädgårdsskolan,
sora inle fick några bidrag vare sig av statsraedel eller från
Vetenskapsakaderaien, kunde på grand av sin svaga ekonoraiska ställning inle
hålla jämna steg raed de statliga och statsunderstödda trädgårdsskolorna
beträffande den teoretiska undervisningen, varför kurserna under senare år
niåste inställas på grund av brist på elever.
Prop.
1973: 59 60
2.8.2 Riksmuseiutredningens förslag och dess genomförande
Genora beslut den 22 maj 1959 bemyndigade Kungl. Maj:l
chefen för ecklesiastikdepartementet att liUkalla högst fem sakkunniga för alt
biträda raed utredning rörande naturhistoriska riksrauseets och vissa andra
institutioners bl. a. Bergianska stiftelsen fraratida ställning till
universitetet i Stockholra järate därraed sararaanhängande spörsraål. De raed
slöd av detta berayndigande tiUkaUade sakkunniga antog naranet
riksrauseiutredningen.
Riksmuseiulredningen överlämnade i noveraber 1965
betänkandet »Bergianska stiftelsen. Förslag ang, marköverlåtelse och viss
samverkan raellan Vetenskapsakaderaien och universitetet i Stockholra»
(stencil, ecklesiaslikdeparleraentet 1965:6),
Beträffande raarkfrågorna raeddelade utredningen att den
under förbehåll av Kungl, Maj:ls och riksdagens godkännande träffat avtal
raed Vetenskapsakaderaien ora bl, a, förvärv av större delen av fastigheten
Haga-Frescali för fera railjoner kronor. Från försäljningen hade undanlagils
del oraråde inom den botaniska trädgården sora tillhörde bostäderna för
professor Bergianus och trädgårdsdirektören särat ell oraråde intill
institutionsbyggnaden vilket disponerades av handelsavdelningen. Sistnämnda
undantag hade gjorts för att den bergianska institutionens behov av mark för
egna försöksodlingar skulle tillgodoses.
Vad gäller
den bergianska professuren träffade utredningen och Vetenskapsakademien, under
förutsättning av Kungl, Maj:ls godkännande, avtal enligt vilket den bergianska
professuren skuUe knytas till universitetet i Stockholm, Innehavaren ålades
skyldighet att undervisa högst 25 timmar per läsår och att förrätta viss
examination inom äranesorarådet botanik och hortikultur. Befattningen skulle
tillsättas av Vetenskapsakademien sedan biologisk-geografiska sektionen vid
universitetet avgivit yttrande; beslutet skulle underställas Kungl, Maj:t för
stadfästelse. Innehavaren skuUe vara ledamot av vederbörande sektion och
fakultet.
Departementschefen uppdrog åt statens förhandlingsnämnd
att efter samråd raed berörda rayndigheter ta upp de förhandlingar näranden
fann erforderliga, I skrivelse den 6 februari 1969 lill Kungl, Maj:t anraälde
nämnden alt avtal hade, under förbehåll ora Kungl, Maj:ls godkännande, träffals
raellan näranden och Vetenskapsakademien ora all staien skulle köpa de
ifrågavarande delarna av stiftelsens fastighet för fera railjoner kronor. Även
övriga villkor raed avseende på köpet svarade i huvudsak raot besläraraelserna
i avtalet raeUan utredningen och akaderaien. Kungl. Maj:t godkände avtalet den
23 raaj 1969.
Vidare anraälde näranden i skrivelse den 26 juni 1969 till
Kungl. Maj:t att näranden i sararåd raed universitetskanslersärabetet under förbehåll
ora Kungl. Maj:ts godkännande träffat avtal raed Vetenskapsakaderaien ora den
bergianska professuren. Enligt avtalet skulle inne-
Prop.
1973: 59 61
havaren av denna vid universitetet i Stockholra i den
omfattning avtalet angav svara för äranesorarådet botanik, särskilt
kulturlandskapels ekologi raed hortikultur. Avtalet godkändes av Kungl. Maj:l
den 27 juni 1969.
2.8.3 Personella och materiella resurser vid Bergianska
stiftelsen
Bergianska stiftelsen orafattar frärast den bergianska
institutionen vars uppgift är att vara säte för botanisk forskning. Vidare
drivs alltjämt handelsträdgårdsrörelse, varjämte stiftelsen mot särskild
ersättning svarar för skötseln av den nuraera statliga botaniska trädgården.
Stiftelsens föreståndare professor Bergianus är professor vid akaderaien,
Sora redovisats i det föregående skall han enligt avtal raed staten vid
universitetet i Stockholra raeddela undervisning och handleda forskare inom
äranesorarådet botanik, särskilt kulturlandskapets ekologi raed hortikultur.
Undervisningsskyldigheten är hälften av den sora åvilar professor vid
universitetet.
Av stiftelsens fastighet återstår efler försäljningen år
1969 till staien - vilken orafattade en areal av ca 20 hektar ett område ora
ca 7 hektar. På delta oraråde finns en institulionsbyggnad, uppförd åren
19351936 och utvidgad år 1951, sora inryraraer stiftelsens bibhotek,
laboraloridokaler, forskarrura och rum för förvaring av växtsamlingar.
För år 1971 beräknades de totala kostnaderna för
stiftelsens verksarahet till 671 000 kr,, varav 565 000 kr. för löner. Av
kostnaderna beräknades 213 000 kr. läckas raed fondmedel, 440 000 kr. med
enlre-prenadersättning samt 18 000 kr. med hyror och inträdesavgifter.
Genora försäljningar av stiftelsen tillhörig fast egendora
men även genora donationer av enskilda har stiftelsen erhållit betydande fondraedel.
Sålunda redovisas per den 31 december 1970 för stiftelsen tillgångar med ett
bokfört värde av 7 031 000 kr. Under år 1970 utgjorde avkastningen härav 468
000 kr,, varav 352 000 kr, utdelades och återstoden reserverades. Till stiftelsen
hör även en särskild donationsfond för inrättande och drivande av en
vinterträdgård (orangeri). För denna fond har redovisats tillgångar med ett
bokfört värde av 4 425 000 kr.
2.8.4 Överväganden och förslag
Bergianska stiftelsen intar en särställning bland dera av
Vetenskapsakaderaiens institutioner, sora orafattas av utredningens uppdrag.
Den är en på donation grandad, av akaderaien förvaltad särskild stiftelse raed
tillgångar sora är avsedda att uteslutande tjäna stiftelsens ändaraål och
vilkas avkastning räcker för bekostande av stiftelsens verksamhet i dess
nuvarande orafattning. Frågan om ändrat huvudraannaskap för den lill stiftelsen
hörande botaniska institutionen raed professuren kan därför inte - på
sätt sora gäller vissa andra av akaderaiens institutioner
Prop.
1973: 59 62
sägas vara aktuaUserad av att akademiens inkomster av
alraanacksprivilegiet bortfallit.
Emellertid är, efler tiUkomsten av del av Kungl. Maj:t den
27 juni 1969 godkända avtalet raeUan staten och akademien ora den bergianska
professuren, denna nära knuten lill universitetet i Stockholra. Sålunda skall
enligt avtalet innehavaren av professuren svara för äranesorarådet botanik,
särskilt kulturlandskapels ekologi med hortikultur vid universitetet.
Undervisningsskyldighelen skall dock vara endast hälften av den som åvUar
professor vid universitetet. Vidare gäUer bl. a., att innehavaren tillhör
vederbörande fakultet och sektion vid universitetet.
Det ligger
nära till hands att antaga att det från vissa synpunkter kunde vara önskvärt
att helt inlemma institutionen och professuren i universitetsorganisationen. De
resurser i fråga om forskning och undervisning sora dessa representerar skulle
raåhända bättre kunna utnyttjas inom en sådan vidare ram och även
organisatoriska och andra fördelar vinnas. Nu antydda spörsraål blir eraeUertid
inte aktueUl förrän det står klart att ett överförande till
universitetsorganisationen är genoraförbart raed hänsyn lill
stiftelsebestämnielserna.
Dessa
bestäraraelser uppraärksararaades i saraband raed tillkorasten av 1969 års
avtal ora den bergianska professuren, Riksrauseiutredningen fann att genora
de dispositioner Bergius vidtagit den botaniska forskningen avselts i första
hand gynnad på sådant sätt att särskilda forskningsresurser skulle tillskapas
vid sidan av universitetsväsendet. Med hänsyn härtill syntes det enligt
utredningen inle möjligt att, såsora ifrågasatts, överföra professuren till
universitetsorganisationen för tillgodoseende av dess behov för viss
undervisning, Riksrauseiutredningen torde ha ansett att ett överförande
förutsatte perrautation av stiftdse-bestäramelserna och att de av rådande
praxis uppställda villkoren för en sådan åtgärd inte var uppfyllda. Däremot
erfordrades tydligen enligt utredningen ej permutation för ingående av ett
avtal mellan staten och akaderaien innebärande bl, a, att professor Bergianus
skulle undervisa vid universitetet i viss orafattning, 1969 års av Kungl,
Maj:t godkända avtal utgår otvivelaktigt från dessa överväganden. Efter tillkorasten
av detta avtal har inle, såvitt utredningen kunnat finna, inträtt några nya
omständigheter som skulle kunna föranleda ändrad bedömning. Den permulationslag
sora trädde i kraft den 1 juli 1972 (1972: 205) innebär inte någon ändring i
vad som enligt praxis gällt dessförinnan i fråga ora förutsättningarna för
perrautation (jfr prop. 1972: 8 s, 30 och 48 särat LU 1972: 11 s, 15),
Utredningen har korarait lill den slutsatsen att det raed
hänsyn till sliflelsebestäramdserna såvitt nu kan bedömas inte är möjligt att
överföra den bergianska institutionen med professuren till universitetsorganisationen.
Enligt sina direktiv har utredningen alt, i den raån den
finner att
Prop. 1973: 59 63
akademien
bör kvarstå som huvudman för viss institution, överväga ora företrädare för
universilelsrayndigheterna skall ingå i den styrelse (raotsvarande) sora under
akaderaien har ansvaret för verksamheten vid institutionen.
Förvaltningen
av Bergianska stiftelsen utövas enligt sliftdsebestämmd-serna av akaderaien och
under denna är professor Bergianus föreståndare för stiftelsen. Enligt
utredningens åsikt torde någol egentligt behov av att företrädare för
universitetet i Stockholra deltar i förvaltningen av stiftelsen eller i
ledningen för dess botaniska institution knappast föreligga. I detta
sararaanhang kan påpekas alt den allra största delen av den
undervisningsverksarahet sora bedrivs av professor Bergianus sker vid den
botaniska institutionen vid universitetet och att stiftelsens egen institution
inte ger utryrarae för några väsentliga forskningsaktiviteter vid sidan av dem
som utövas av professorn själv och två vetenskapliga medarbetare i stiftelsens
tjänst. Den botaniska trädgården tillhör numera staten och ändringar beträffande
dess utnyttjande och förvaltning berörs inle av utredningsuppdraget.
Med
hänvisning till del anförda föreslår utredningen att det ej i förevarande
sammanhang vidtas någon åtgärd beträffande Bergianska stiftelsen.
2.9
Vetenskapsakademiens bibliotek
2.9.1
Statskontorets utredning angående vetenskaplig biblioteksservice inom medicin,
teknik och naturvetenskap i Stockhohn
Kungl.
Maj:t uppdrog genom beslut den 12 december 1969 åt statskontoret all »med
iakttagande av vad föredragande statsrådet anfört i prop, 1969: 1 (bil, 10 s,
335) rörande bl, a, samverkan och arbetsfördelning mellan skilda bibliotek i
Stockholras-området» utreda frågan om vetenskaplig biblioteksservice i
Stockholm inom det maleraalisk-nalurvetenskapliga orarådet och angränsande
äranesoraråden.
Statskontoret
överläranade den 20 juli 1972 en utredning ora den vetenskapliga
biblioteksservicen inom äranesorarådena raedicin, teknik och naturvetenskap i
Stockholm.
I
näranda utredning föreslås all de nuvarande biblioteken vid karolinska institutet
och tekniska högskolan särat de raaleraatisk-naturveten-skapliga enheterna
inora universitetets bibliotek orabildas lill en gemensam
biblioteksorganisation för universitet och högskolor i Stockholm, vilken i
princip även bör överta Vetenskapsakaderaiens nuvarande biblioteksverksarahet.
Utredningen
föreslår att nu befintliga biblioleksenheler saraordnas i administrativt
hänseende under en geraensara ledning. Den egentliga
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973: 59 6 !
biblioleksverksainheten föreslås organiserad i ett antal
äninesorarådes-orienterade huvudbiblioteksenheler för teknik, raedicin och
naturvetenskap.
Utredningen föreslår som övergångslösning all en särskild
biblioteksinstitution för materaalisk-naturvelenskaplig biblioteksservice
inrättas vid universitetet fr, o, m, budgetåret 1973/74, Den bibliotekspersonal
som fanns anställd vid Vetenskapsakademien, när alraanacksprivilegiet löpte ut
den 15 juli 1972 bör därvid erbjudas statiig anstäUning vid universitetet.
Den föreslagna lösningen förutsätter bl, a. en överenskommelse
mellan staten och Vetenskapsakademien ora ansvaret för vård, underhåll och
förkovran av akaderaibibliotekets sarahngar, sora även fortsättningsvis kan
hållas saraman under benäraningen »Vetenskapsakademiens bibliotek».
Förutsättningarna för en sådan överenskoraraelse torde enligt utredningen
få klarläggas genom förhandlingar mellan parterna.
Utredningen är f. n. föreraål för reraissbehandling. Reraisstiden
utgår den 1 april 1973.
2.9.2 Överväganden och förslag
Utredningen har enligt sina direktiv i uppdrag att lägga frara
förslag rörande finansieringen ra. ra. av Vetenskapsakaderaiens bibliotek under
den tid statskontorets utredning av biblioteksservicen i Stockholrasorarådet
pågår, Sora redovisats i del föregående har statskontoret avslutat denna
utredning under sommaren 1972, Med hänsyn till den pågående remissbehandlingen
av utredningen torde inga beslut på grundval av dess förslag koraraa att
fattas rörande Vetenskapsakaderaiens bibliotek avseende budgetåret 1973/74,
Mot denna bakgrund föreslår utredningen att i avvaktan
på statsmakternas ställningstaganden till ulredningsförslagen rörande biblioteksservicen
i Stockholms-området statsbidrag utgår till Vetenskapsakaderaien för driften
av dess bibliotek budgetåret 1973/74,
2.10 Vissa pensionsfrågor
2.10.1 Nuvarande förhållanden
Sedan år 1967 tUlärapar Vetenskapsakaderaien besläraraelserna
i statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR), sora ersatte ett av akaderaien
år 1951 fastställt pensionsregleraenle. Skyldighet alt avgå ur tjänst vid akaderaien
inträder senast raed utgången av den raånad varunder tjansteraannen uppnått 65
levnadsår. I de hittills inträffade
Prop.
1973: 59 65
pensionsfallen har praxis varit att raedge Ijänstårsberäkning
från anställningens början utan sådana inskränkningar härutinnan sora gäller
för statens tjänsteraän exerapelvis på grund av alt anställningen inte varit
fast.
I saraband
raed pensionsregleringen år 1967 fick vissa äldre tjänstemän behålla 25 tjänstår
sora villkor för hel pension i stället för de 30 tjänstår .sora regelmässigt
förutsätts enligt SPR för statens tjänstemän. Ifrågavarande tjänstemän gavs
också möjlighet att välja sig kvar på det äldre pensionsregleraenlet raot att
de avstod från vissa andra löne-förraåner sora år 1967 infördes för akaderaiens
tjänsteraän,
Akaderaiens bestyr raed pensioneringen inskränker sig inle,
såsora för statiiga myndigheter, till att föra anteckningar ora de anställdas löne-
och tjänstgöringsförhållanden. Den har också att genom sitt kansli verkstäUa
både pensionsberäkningar och pensionsulbetalningar, uppgifter som på det
statliga pensionsorarådet ankoraraer på central rayndighet, statens
personalpensionsverk.
Enligt
beslut av akademien skall dess pensionsåtaganden garanteras genora avsättningar
lill en särskild pensionsfond. Försäkringsteknisk utredning angående
avsättningens storlek skall ulföras rainst vart tredje år. Enligt en av
akademien åberopad försäkringsteknisk utredning per den 31 deceraber 1969
utgjorde värdet av akaderaiens dåvarande, icke infriade pensionsåtaganden sararaanlagt
8 951 000 kr., varav 4 816 000 kr. för aktiva tjänsteraän och 4 135 000 kr. för
pensionstagare.
I akaderaiens
anslagsfraraställning för budgetåret 1972/73 redovisas en sararaanställning
över akademiens fonder per den 31 december 1970, Där finns bl. a. upptagen
pensionsfond raed ändaraål alt bestrida kostnaderna för utgående pensioner.
Fondens bokförda värde utgör 6 436 000 kr. och den bokförda avkastningen 452
000 kr., varav 368 000 kr. under år 1970 användes för pensionsutbetalning och
84 000 kr. lades till kapitalet. Fondraedlen hålls inte avskilda från akaderaiens
övriga tillgångar.
Sora
säkerhet för gjorda pensionsåtaganden har akaderaien genora beslut den 3 juni
1970 dessutom ställt kapitalet i grundfonden och i donationen tiU fri
disposition, eller sararaanlagt 5 142 000 kr. Den totala säkerheten för akaderaiens
pensionsutfästelser utgjorde således vid 1970 års utgång II 578 000 kr.
2.10.2 Överväganden och förslag
En övergång för tjänstemännen vid Stockholms observatoriura
och Kiruna geofysiska observatoriura lUl statliga tjänster den 1 juli 1973
innebär att besläraraelserna i SPR blir tillärapliga på sararaa sätt sora för
andra statstjänsteraän. Någon större förändring raed avseende på villkoren
för pension och pensionsförmånernas storlek innebär inle
5 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 59
Prop.
1973: 59 66
övergången för de enskilda tjänstemännen. Det bör dock påpekas
att ett syslera raed s. k. pensioneringsperioder blir lillärapligt i stället
för nuvarande fasta pensionsålder ora 65 år. Innebörden härav är att
tjänstemännen efter övergången lill SPR äger alt i princip själva välja
tidpunkt för avgång ur tjänst i åldersintervallet 6566 år eller, såvitt angår
vissa tjänsteraän frärast i konlorskarriären, i åldersinlervaUet 6365 år.
I och raed alt tjänsteraän vinner statlig anställning och ora
han också uppfyller föratsättningama enligt 3 § SPR för att vara underkastad regleraentet
börjar han räkna tjänstår enligt 10 § 1 raom. a) samma reglemente. Dessutora
äger han räkna sig till godo tidigare förvärvade tjänstår i t. ex, statlig
tjänst. Vad slutligen beträffar tiden för anställning hos akaderaien ankoraraer
det på den staliga pensionsrayndig-heten alt besluta ora Ijänstårsberäkning,
Genora sin avgång ur akaderaiens tjänst får tjansteraannen
eraellertid en fordran på akaderaien i förra av livränta, förutsatt att han
uppfyller villkoren härför raed avseende på exerapelvis uppnådd levnadsålder
vid avgången, I princip skulle alltså de tjänsteraän hos akaderaien, som den 1
juli 1973 övergår i statiig tjänst, bli berättigade lill såväl livränta från akaderaien
att bestridas av medel ur akaderaiens pensionsfond sora pensionsförmån från
statsverket.
För att få till stånd en mer ändaraålsenlig förraåns- och finansierings-raässig
saraordning av akaderaiens och statsverkels pensionsåtaganden gentemot nu
ifrågavarande tjänstemän har utredningen raed akaderaien upptagit frågan om en
avlösning av akaderaiens kvarstående utfästelser ora pension lill dessa tjänsteraän
och deras efterlevande. Diskussionerna i frågan ledde till den geraensararaa
uppfattningen att statsverket borde överta akaderaiens upplupna pensionsansvar
för tid före den 1 juli 1973 raot att akaderaien läranade gottgörelse härför
beräknad enligt gängse norraer för värdering av intjänad pensionsräll, I
enlighet härraed har inora utredningen frararäknats ett belopp för
engångsersättning per förstatligandelidpunkten ora 500 000 kr.
Från akaderaiens sida har del varit ett önskeraål att få
fullgöra betalningen genora araorteringar raed ett par araorteringsfria år närraast
efter förstatligandet av de berörda institutionerna. Utredningen har ansett sig
kunna gå raed härpå raed hänsyn till att ålderssararaansätt-ningen för berörda
personal är sådan att tyngdpunkten i blivande pensionsulbetalningar kan
beräknas ligga relativt långt frara i liden. Härtill koraraer de tidigare
redovisade förhållandena vad avser akaderaiens pensionsfond. I detta hänseende
innebär överenskommelsen raed akaderaien alt ersättningen skall betalas med
lika stora delbelopp under vart och ett av åren 19751993 järate upplupen ränta
efter en procentsats sora är 1,5 enheter högre än riksbankens diskonto vid
betalnings-årets ingång. Utredningen har under förbehåll av Kungl, Maj:ls god-
Prop.
1973: 59 67
kännande raed Vetenskapsakaderaien träffat avtal ora reglering
av pensionskostnaderna för personalen vid Stockholras observatorium och Kiruna geofysiska
observatoriura.
2.11 Preliminärt slutna avtal
Sora redovisats i det föregående har utredningen under
förbehåll av Kungl. Maj:ls godkännande träffat följande avtal raed Vetenskapsakaderaien.
1.
Avtal ora förstatiigande
av akaderaiens institution Stockholras observatoriura.
2.
Avtal ora
disposition hos staien av viss del av akaderaiens bibliotek.
3.
Avtal ora
saraverkan rörande utbildning och forskning mellan universitets- och
högskoleorganisationen och akademiens institution Caprislationen för
solforskning.
4.
Avtal om
förstatligande av akaderaiens institution Kiruna geofysiska observatoriura.
5.
Avtal om
reglering av pensionskostnaderna för personalen vid Stockholms observatoriura
och Kiruna geofysiska observatoriura.
3 Remissyttrandena
Efter reraiss har yttranden över utredningens betänkande avgelts
av försvarels forskningsanstalt (FOA), statskontoret, byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverket (RRV), statens avtalsverk, statens personalpensionsverk, universitelskanslersämbetet
(UKÄ), som överlämnat yttranden från vederbörande universitets- och
högskolemyndigheter, fiskeristyrdsen, statens naturvårdsverk, styrelsen för
teknisk utveckling, statens delegation för rymdverksamhet, statens
naturvetenskapliga forskningsråd (NFR), kammarkollegiet, Kiruna kommun.
Vetenskapsakademien, Statsanställdas förbund. Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).
3.1 Allmänt
Utredningens förslag har fåll ett positivt mottagande i reraissyttrandena.
Endast i ell fåtal frågor har raan föreslagit andra lösningar än de som
utredningen förordat.
Utredningens förslag tillstyrks av statskontoret, som
konstaterar att förslagen i allt väsentligt motsvarar vad ämbetsverket tidigare
anfört.
Prop. 1973: 59 68
RRV konstaterar att ulredningsförslagen och
förhandlingsuppgörelsen i sina huvuddrag inte är oförenliga med de principer sora
verket angivit i sitt yttrande över Vetenskapsakademiens anslagsframställning
för budgetåret 1972/73.
Vetenskapsakademien
frarahåller att en god redogörelse läranas i betänkandet för organisationen av
och verksaraheten vid de akademi-institutioner som orafattas av
utredningsuppdraget. Utredningen är enligt akaderaiens raening genoraförd raed
stor noggrannhet och stort kunnande och förslagen synes väl lärapade att läggas
lill grund för definitiva beslut av regering och riksdag rörande den fraratida
organisationen av akademiens institutioner och finansieringen av akademiens verksarahet.
Utredningens förslag kan enligt TCO ses sora ett första steg i en raera raedveten
betoning av akaderaiens inforraations-och opinionsbildande verksarahet. Mot
denna bakgrund och i avvaktan på ett raera orafattande utredningsarbete ora den
svenska forskningsorganisationen ansluter sig TCO till utredningens förslag,
3.2 Stockholms observatorium
Utredningens förslag tiU förstatligande av Stockholm observatorium
i Saltsjöbaden tillstyrks av saratliga reraissinstanser, UKÄ och NFR
tillstyrker alt observatoriet inordnas i universitetet i Stockholra, UKÄ
stryker under viklen av alt driftkoslnadsanslaget lill de maleraalisk-nalurvetenskapliga
fakulteterna höjs för alt den nuvarande verksamheten inte skall behöva
beskäras i samband med förstatligandet, UKÄ tillstyrker också att de två assistenttjänstema
vid observatoriet ora-vandlas till forskarassistenttjänster, Universilelsrayndigheterna
har genoragående uttalat sig positivt om utredningens förslag rörande observatoriet.
Vetenskapsakademien
tillstyrker att utredningens förslag rörande Stockholms observatoriura genoraförs,
raen vill samtidigt inte underlåta alt uttala att den finner del beklagligt att
dess äldsta institution övergår till annan huvudraan. Akaderaien betonar
angelägenheten av alt den utoraordentligt kvalificerade forskningen vid observatoriet
även i fortsättningen ges erforderliga resurser.
Statens avtalsverk har ingen erinran raot alt den berörda
personalen vid observatoriet och även vid Kiruna geofysiska observatoriura
förs över till statliga tjänster, raen ifrågasätter ora inte någon eUer några
tjänster raed hänsyn till deras innehåll bör göras personliga för nuvarande
innehavare eller att föreskrift utfärdas att de vid' uppkoraraande ledighet ej
återbesätts eller får återbesättas endast efter Kungl. Maj:ls bemyndigande.
SACO anför att personalen vid observatoriet anser sina intressen väl
tillgodosedda på kort sikt raen fruktar försära-ringar på längre sikt.
Prop. 1973: 59 69
3.3 Capristationen för solforskning
Utredningens förslag att Capristationen för solforskning
skall kvarstå under akaderaiens huvudraannaskap tillstyrks av saratliga reraissinstanser.
Av universilelsrayndigheterna har rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala
förordat alt stationen organisatoriskt knyts sararaan raed Kiruna geofysiska observatoriura
och att läroanslaltsankn)ftningen för föreståndaren görs rörlig. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Lund anser att det borde komraa till klarare
uttryck att föreståndarens undervisningsskyldighet inte bör gäUa bara
universitetet i Stockholra ulan saratliga universitet och högskolor sora har
intresse härav. Statens delegation för rymdforskning anser att den lösningen är
väl raotiverad raed hänsyn tUl stationens roll sora fältstalion för saratliga
svenska astronomiinstitutioner. Delegationen anser vidare att frågan ora
personalens inslitulionsanknytning är tUlfredsstäUande löst i förslaget och all
det är värdefullt att föreståndarens undervisningskapacitet koraraer
universitetsorganisationen tUlgodo,
NFR anser
det vara en lycklig lösning alt Caprislationen genora det prelirainärt slutna
avtalet får ställning sora nationell institution, tillgänglig för forskare
från hela landet och raed anknytning liU astro-' noraiska institutionen i Stockholra,
Vidare bör, enligt NFR, akaderaiens anslag avvägas så all tjänsten sora andre observatorieintendent
kan överföras från rådels stat till akademien.
3.4 Kristinebergs zoologiska station
Remissinstanserna tillstyrker utredningsförslaget att även
Kristinebergs zoologiska station tills vidare, i avvaktan på ytterligare
utredning, kvarstår under akademiens huvudraannaskap. NFR erinrar ora att förslaget
alt stationen skulle ledas av en särskild styrelse tidigare framförts av rådels
biologidelegation såsora ett bättre alternativ än det vetenskapliga råd sora akaderaien
redan faltal beslut ora att inrätta för stationen. UKÄ anser att övervägande
skäl talar för att Kristinebergs-slationens föreståndare i enlighet raed
utredningens förslag redan nu får säte och stämma i raateraatisk-naturvelenskapliga
fakulteten vid univershelet i Göteborg. Rektorsämbetet vid universitetet i
Uppsala och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i
Göteborg anser däreraot alt denna fråga bör prövas i saraband raed en särskild
utredning. Medicinska fakulteten vid universitetet i Umeå anser alt
utredningen underskattat det behov och intresse de raedicinska fakulteterna
har för stationen. Fakulteten föreslår att i den föreslagna styrelsen för
stationen även skall ingå representanter för de raedicinska fakulteterna och
statens raedicinska forskningsråd.
Statens naturvårdsverk frarahåller att den raarinbiologiska
undersök-
Prop.
1973: 59 70
ningsverksaraheten vid Kristinebergs-stationen är av stort
intresse för naturvården. Verket anser att behovet av raarina undersökningar
vid västkusten koraraer att öka genora bl. a. det fortsatta arbetet raed den
fysiska riksplaneringen. Verket har ingen erinran raot alt stationen kvarstår
under akaderaiens huvudmannaskap och att en särskild styrelse inrättas i
vilken verket är representerat. Fiskeristyrelsen ansluter sig lill utredningens
överväganden rörande den universitetsbaserade havsforskningens behov av
forskningsfartyg. FOA delar utredningens uppfattning angående behovet av alt Krislinebergs-stationens
verksarahet saraordnas raed andra raarinbiologiska aktiviteter och tillstyrker
det föreslagna naranbytel till Kristinebergs marinbiologiska station.
Vetenskapsakademien tUlstyrker i allt väsentligt
utredningens förslag rörande Kristinebergs zoologiska station. Akaderaien anmäler
att den under lång tid haft uppraärksaraheten riktad på svårigheten att åstadkomma
en avvägning mellan stationens egen forskning och gästforskningen. Detta
problem bör enligt akaderaien behandlas av ett organ sararaansatt av forskare sora
utnyttjar stationen och rayndigheter sora ekonoraiskt stöder verksaraheten där.
Sedan Kungl. Maj:t tagit ställning till utredningsförslaget ora särskild
styrelse för stationen avser akaderaien att återuppta frågan ora tillsättning
av ett organ av denna typ.
Akaderaien, sora har stor förståelse för förslaget ora
saraordning av den svenska havsforskningens resurser, frarahåller eraellertid
att en sådan utredning inte får hindra alt akaderaien får resurser för en
länge önskad upprustning av Kristinebergs-stationen. Ora ingen ändring sker av
huvudmannaskapet för stationen torde det enligt akademien ankoraraa på
akademien själv att ta ställning tUl förslaget om ändring av Kristinebergs-slationens
naran.
3.5 Kiruna geofysiska observatorium
Verksaraheten vid Kiruna geofysiska observatoriura är
enligt UKÄ av slort vetenskapligt värde. Med hänsyn till svårigheterna att överblicka
konsekvenserna av oraprövningen av det svenska ryradprograra-raet efler år 1974
accepterar UKÄ utredningens ställningstagande ora ett teraporärt
organisatoriskt arrangeraang för observatoriet. UKÄ anser dock att
grundforskning i vårt land endast i undantagsfall bör organiseras i förra av
fristående institut utanför universitetsorganisationen. Att nu inordna Kiruna-observatoriet
i hela dess nuvarande orafattning som en del av universitetet i Uraeå är enligt
UKÄ raed hänsyn till verksarahetens art och den nyssnäranda osäkerheten ora
det svenska ryradpro-gramraet raindre ändaraålsenligt.
Med tanke på förhållandena i detta särskUda fall har UKÄ
inget att erinra mot att observatoriet under en övergångsperiod kvarstår under
Prop.
1973: 59 71
akademien. Om detta inte bedöms lämpligt föreslår UKÄ att
statens naturvetenskapliga forskningsråd övertar huvudansvaret för verksamheten
vid observatoriet. Det frärasla skälet för delta är enligt UKÄ att
grundforskning av denna karaktär bör bedöraas tiUsararaans raed projekt och verksarahet
sora rådet finansierar. Om de nu näranda ahernativen ej väljs föredrar UKÄ en
organisatorisk lösning enligt utredningens förslag framför det alternativ sora
innebär ett inordnande av observatoriet i universitetet i Umeå, Universitetsrayndigheterna
i övrigt har i huvudsak tillstyrkt utredningsförslaget rörande observatoriet,
NFR tillstyrker förslaget om alt ombilda Kiruna-observaloriet
tUl ett fristående statligt institut. Del är därvid frarahåller NFR väsentiigt
alt den av utredningen föreslagna överföringen av för institutets verksamhet
nödvändiga tjänster och därtill knutna driftkostnader verkligen sker från
rådsanslaget lill institutets anslag.
Statens delegation för rymdverksamhet delar helt
utredningens bedöraning beträffande den organisatoriska lösningen för Kiruna geofysiska
observatoriura, Observatoriets karaktär av institution raed nationell och inle enbari
regional betydelse torde, enligt delegationen, bäst tillvaratagas i det
alternativ där observatoriet ges en självständig position under egen styrelse,
FOA tillstyrker utredningens förslag rörande Kirana geofysiska
observatoriura och frarahåller alt de föreslagna förändringarna av huvudraannaskapet
för detta inte påverkar anstaltens tidigare uttalade avsikt att avveckla sitt engageraang
i Lycksele jonosfärobservaloriura, FOA förordar därför att, i saraband raed
att det av utredningen föreslagna institutet i Kiruna upprättas, även den på
anstaltens stat upptagna tekniker-tjänsten i Lycksele överförs tiU nämnda
instituts stal, FOA aktualiserar vidare tanken att till Kiruna-institutet
överföra viss del av den jonosfärfysikaliska forskning som f, n. utförs inora
ramen för FOA:s verksamhet och anser all förhandlingar ora en sådan överföring
bör koraraa till stånd snarast efter det att institutet upprättats, FOA anser
slutligen ätt det bör övervägas alt låta en representant för
försvarsforskningen ingå i Kiruna-institutets styrelse.
Statens avtalsverk ifrågasätter om inte Kiruna-observatoriet
lämpligen bör inordnas som institution vid universitetet i Uraeå, De arguraenl sora
utredningen anför raot ett sådant alternativ är enligt verkets raening inte av
den tyngd alt de kan uppväga de fördelar sora kan vinnas genora anslutning
till en redan bestående rayndighet raed väl utbyggd administration.
Vetenskapsakademien noterar med tillfredsställelse att
dess tidigare argumentering om nödvändigheten av att Kiruna-observatoriet
organiseras som ett från universitetsorganisationen fristående institut
beaktats av utredningen, Akaderaien betonar eraellertid alt observatoriet raåste
få en starkt utökad basorganisalion för alt den vetenskapliga verksarahe-
Prop. 1973: 59 72
len skall kunna fortsätta på ett meningsfullt sätt. Den av
utredningen föreslagna forskartjänsten för docenten Liszka bör enligt akademien
utbytas raot en tjänst sora biträdande professor,
Kiruna kommun stryker under observatoriets betydelse för
både sysselsättningen och den kulturella miljön på orten. Utredningen har
enligt koraraunen anfört övertygande skäl för förslaget ora oravandling av observatoriet
till ett fristående forskningsinstitut, Koraraunen anser det angelägel att
institutets personal och ekonomiska resurser icke reduceras genora det ändrade huvudraannaskapet.
Vidare är det enligt kommunen synnerligen väsentligt all den föreslagna
överföringen av personal från forskningsrådels stat lill institutet genomförs
för att personalorganisationen redan på detta stadium ges den stabilitet sora
är behövlig för en effektiv verksarahet,
3.6 Abisko naturvetenskapliga station
Utredningens förslag rörande Abisko naturvetenskapliga
station tillstyrks av bl, a, UKÄ, NFR, Statens naturvårdsverk. Vetenskapsakademien
och Kiruna kommun. För att stationen skall få en riksanknytning anser dock UKÄ
att två universitetsrepresentanter bör ingå i stationens styrelse.
Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala har föreslagit all stationen knyts lill
Uppsala universitet och att föreståndaren får säte och stäraraa i
universitetets raatematisk-naturvetenskapliga fakultet. Vidare har ärabelet
förordat att en representant för universitetet i Uppsala och en representant
för äranesorarådet hydrologi ingår i styrelsen, Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Göteborg anser all det inte finns skäl att stationens
föreståndare knyts till raatematisk-naturvetenskapliga fakulteten just i Umeå,
För att garantera stationens riksanknytning förordar fakulteten att styrelsen
för stationen innefattar två universitelsrepresentanter. Dessa två slyrelseplatser
bör cirkulera bland landets universitet. Vetenskapsakademien konstaterar att
utredningens förslag avseende Abisko-stationen ger akademien möjligheter att
på del sätl och i de former akademien tidigare hävdat som raest lärapliga
driva stationen sora en forskningsinstitution liU nytta för nationeU och
internationell naturvetenskapUg forskning inora den alpina regionen, Kiruna
kommun betonar alt Abisko-stationen är en forskningsresurs sora bör tillvaratas
och om så är erforderligt utvecklas ytterligare. Starka skäl talar enligt komraunen
för att forskningen inom det norra fjällområdet byggs ut och alt stationen tiUddas
ökade resurser.
3.7 övrigt
Inga invändningar har rests från reraissinstansernas sida raot
utredningens överväganden och förslag rörande Bergianska stiftelsen och Vetenskapsakademiens
bibliotek.
Prop. 1973: 59 73
Med anledning av del mellan utredningen och akademien prelirainärt
träffade avtalet ora reglering av pensionskostnaderna för personalen vid Stockholras
observatorium och Kiruna geofysiska observatorium anför statens
personalpensionsverk följande.
Statens personalpensionsverk föratsätter att beräkningarna
angående den kapitalöverföring, sora skall ske på grand av för staten uppkoraraande
pensionsförpliktelser, har gjorts raed hänsyn i princip till de vid förstatligandet
raedföljande anställningshavare sora blir underkastade SPR vid tidpunkten för
förstatligandet. Vid beräkningarna bör å ena sidan ha bortsetts från ev. förekoraraande
personal sora raedföljer vid förstatligandet utan att då bli underkastad SPR
och å andra sidan ha raedtagits ev. förekomraande personal raed tidigare
pensionsberättigande anställning inora berörda verksarahet sora förut läranat
denna och vid förstatligandet bhr underkastad SPR. Ora det dessutora finns
annan personal sora haft pensionsberältigande anställning inora den verksarahet
som förstatligas och som raed hänsyn till sin ålder ev. kan koraraa alt bil
underkastad SPR för lid efter förstatligandet kan erfordras en korapletlering
av det träffade avtalet angående fraratida reglering raed hänsyn till sådana
fall, under föratsättning all en dylik reglering kan antagas vara av raärkbar ekonoraisk
betydelse. Vid bedöraning härav liksora av huvudfrågan angående ekonomisk
reglering med hänsyn lill pensionsför-plikldserna till den del dessa kan
fixeras vid förstatligandelidpunkten är att beakta, all det principiella spörsraålet
ora överföring till staien av pensionsrätt belöpande på anstäUning inora
berörda verksarahet före förstalUgandel, såsora förut angivits, följer av vissa
gällande bestämraelser i SPR ra. ra. och att betydelsen av avtalet sålunda
väsentligen får anses ligga i en precisering av överföringens storlek och den
tidrymd inom vilken denna överföring skall ske.
Enligt pensionsverkets raening bör staien inte i anledning
av nu ifrågavarande förstatliganden överta några pensionsförpliktelser för ev.
förekoraraande personal sora inte efler förstatligandena blir underkastad
statliga personalpensionsbeslämradser och sora inte heller eljest beviljas
statlig personalpensionsförraån raed hänsyn till anställning efter förstatligandetidpunkten.
Slutligen har kammarkollegiet framfört vissa synpunkter på
utredningsförslaget betingade av kollegiets uppgift sora permutationsrayndig-het.
4 Vetenskapsakademiens anslagsframställning för budgetåret
1973/74
4.1 Inledning
Vetenskapsakaderaien erinrar inledningsvis ora att
statsbidraget till akaderaien budgetåret 1972/73 beräknats raed utgångspunkt
från att ett visst budgelöverskott skulle uppslå verksarahelsåret 1971 och
ytterligare alraanacksintäkter inflyta under år 1972. Alraanacksinläklerna och
bud-
Prop.
1973: 59 74
getöverskollet blev dock avsevärt raindre än dessa
beräkningar. Statsanslaget till akaderaien kora därför att väsentligen
underskrida det belopp sora enligt akaderaiens hösten 1971 redovisade
beräkningar erfordrades för alt täcka kostnaderna för verksaraheten 1972/73. Akaderaien
har därför i skrivelse i deceraber 1972 anhållit ora extra anslag för budgetåret
1972/73 ora sararaanlagt 1 515 000 kr.
4.2 Vetenskapsakademiens anslagsframställning för
budgetåret 1973/74
Vetenskapsakaderaien läranar frågan ora huvudraannaskapet
för institutionerna utanför anslagsfranistäUningen för budgetåret 1973/74. I fraraställningen
har akaderaien upptagit äskanden för verksaraheten raed utgångspunkt i
nuvarande förhåUanden.
För budgetåret 1973/74 begär akaderaien ett anslag av sararaanlagt
ca 9,2 railj, kr. Den verksarahet akaderaien begär raedel för kan sararaan-föras
till två huvudgrupper näraligen institutionerna och bilioteket särat den
centrala verksaraheten sora innefattar bl, a, inforraationsverksarahet och internalionell
verksarahet.
För institutionerna och bibliotekels verksarahet begär akaderaien
sararaanlagt 7 railj, kr. För del geofysiska observatoriet i Kiruna föreslås
dock överförande till akaderaiens stat av ett antal tjänster sora nu bekostas raed
anslag från forskningsråd och från styrelsen för teknisk utveckling.
För inforraationsverksarahet begär akademien 400 000 kr,,
bl, a, för inrättande av en tjänst som informationssekreterare och för bidrag lill
tidskriften Forskning och Framsteg,
Akaderaiens internationella verksarahet hör till dess
viktigaste arbetsuppgifter. För att det skall bli möjligt för akademien att
bättre utnyttja de värdefulla kontakter akaderaien sedan länge har raed internationeUa
vetenskapliga organisationer och vetenskapsakaderaier i skilda länder begär
akademien medel för ökade insatser i detta arbete. För förvaltning och
administration begärs 700 000 kr.
Beträffande den centrala verksamheten begär akaderaien
ökade anslag bl. a, för bilrädeshjälp, för en tjänst sora inforraationssekreterare
och en förstärkning av nationalkoraraittéemas sekretariatsresurser. På orakost-nadssidan
begärs vidare raedel för att täcka prishöjningar, för en utökad inforraationsverksarahet,
för nationalkoraraittéemas sararaanträden särat för resor inora och utora
landet, Akaderaien är ansluten till det intemationella forskningsrådet (ICSU)
och, bl, a, genora nationalkoramittéerna, representerat i ett 30-tal unioner
och sararaanslutningar raed anknytning till ICSU, Från anslaget Sveriges
anslutning till vissa internationella sammanslutningar ra, ra, utgår f, n,
statsbidrag för akaderaiens raedlerasavgifler till ICSU och fackunionerna. Akaderaien
herasläller ora ökal bidrag bl. a. för höjda raedlerasavgifler och raedverkan i
tre sararaanslut-
Prop. 1973: 59 75
ningar
för datateknik (CODATA), miljövård (SCOPE) och atmosfärisk forskning (GARP). TiUsamraans
med Ingenjörsvetenskapsakaderaien har akaderaien ett avtal raed Sovjetunionens vetenskapsakaderai
ora utbyte av forskare och föreläsare. Även raed Sovjetunionens raedicinska
akademi och raed Royal Society i London finns liknande avtal. För näranda utbytesverksamhet
har akaderaien hittills erhållit vissa bidrag, bl. a. från forskningsråden. Akaderaien
herasläller ora alt raedel för utbytet raed Royal Society och akademierna i
Sovjetunionen fortsättningsvis beviljas över akademiens stat. Vidare begärs raedel
för utbyte med en rad andra frärast östeuropeiska vetenskapsakaderaier raed
vilka akademien under Senare år träffat avtal eller inlett informella
kontakter.
I avvaktan på en lösning
av bibliotekets framtida ställning har i akademiens anslagsäskanden för
1973/74 inga nya tjänster begärts och beträffande bokanskaffning och bindning
har raålet endast varit all upprätthålla oförändrad nivå. För Stockholms observatorium
föreslår akademien inrättande av två nya forskarrekryleringstjänster
(assistent i A 25 och amanuens i A 1822). Vidare begärs medel för viss omläggning
till växelström ra. ra. Akademien föreslår beträffande Capristationen för
solforskning inrättande av en tjänst som araanuens i A 1822 Och överföring
från anslaget till statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) dels av lön
vid tjänst sora andre observatorieintendent, dels av raedel liU resor.
Bergianska stiftelsens verksarahet
baseras hell på inkomster från stiftelsens eget kapital. Stiftelsen har vidare
genora särskild överenskoraraelse raed inlerirasslyrelsen för den botaniska
trädgården i Frescati åtagit sig att raot viss ersättning sköta trädgården.
Några anslagsäskanden för stiftelsens del är eraellertid inte aktuella i detta samraanhang.
Den utökade verksamheten
vid Kristinebergs zoologiska station har medfört ett behov av en ny assistent, sora
vid sidan av forskning deltar i adrainistrativa uppgifter. Vidare har bl. a.
upptagits ett engångsanslag på 150 000 kr för anskaffande av instruraent och
apparater. Stationens instruraenteUa utrustning har förslitils och stationen raåste
utrustas raed modernare apparatur (särskilt för experimentalbiologisk och
ekologisk forskning) för att bättre motsvara en raodern verksarahets krav. För
budgetåret 1973/74 begär akaderaien en ökning av anslaget tUl det nordiska
samarbetet på raarinbiologins oraråde raed 38 000 kr.
Från 1969/70 drivs Mittag-Lefflers
matematiska stiftelse sora ett forskningsinstitut för avancerad raateraalisk
forskning. Akademien har sedan budgetåret 1969/70 via NFR erhållit ett anslag
på 100 000 kr. sora bidrag till driften av institutet. Anslaget föreslås
överfört till akaderaien.
Föreståndaren för Abisko
naturvetenskapliga station avlönas sedan år 1964 över anslaget tiU NFR, Akaderaien
föreslår att tjänsten föres över tUl akaderaiens stat och höjs lill lönegrad U
22:25. Under orakostnader har begärts ett belopp av 150 000 kr, engångsanslag
för instru-
Prop.
1973: 59 76
raentanskaffning. Beträffande Kiruna geofysiska observatorium
föreslår akaderaien bl, a, en överföring till akaderaiens stat av de medel sora
nu utgår från universitetet i Uraeå och NFR till de tjänster sora f. n. är placerade
vid observatoriet. Vidare föreslås överföring från NFR av nu utgående anslag lill
driftkostnader.
Vetenskapsakaderaiens rauseisarahngar, BerzeUusrauseet och
Museet för de exakta vetenskapernas historia har hittills inte i akaderaiens
stat behandlats under egna rubriker. Akaderaien har under många år svarat för
förvaltning och vård av saralingarna. Från akaderaiens sida har raedel för skötseln
av rauseema utgått dels genom anslagsmedel, dels genom räntemedel från olika
fonder.
Med hänsyn lill hittillsvarande behov beräknar akaderaien
kostnaderna 1973/74 för extra utgifter tiU ca 275 000 kr. Detta belopp står tiU
förfogande från fonder vilkas avkastning står till akaderaiens fria disposition.
För dessa ändaraål begärs därför inga statsanslag.
En sammanfattning av Vetenskapsakaderaiens anslagsfraraställning
redovisas i följande sararaanställning. Beloppen är angivna i 1 000-tal kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Verksamhet Netto- Föränd-
kostnad ring
till
1972/730 1973/74
987
+ 1206
2 129
-1-
349
933
+
341
146
-1-
199
745
-h
326
+
100
226
+
329
455
+
690
17
2
1,
Central
verksamhet
2,
Biblioteket
3,
Stockholms observatorium
4,
Capristationen
för solforskning
5,
Bergianska
stiftelsen
6,
Kristinebergs
zoologiska station
7,
Mittag-Lefflers
matematiska stiftelse
8,
Sareks
naturvetenskapliga anläggningar
9,
Abisko
naturvetenskapliga station
10,
Kiruna geofysiska
observatorium
11,
Lärdomshistoriska
samlingar
12,
Extra utgifter
Totalt anslagsbehov 5 638 -f3 538'
" Med nettokostnad avses beräknad kostnad för
fortsättning 1972/73 av den verksamhet som bedrivits 1971/72 och närmast
föregående år, minskad med beräknade inkomster,
'' Härav utgör ca 1,1 milj, kr, förslag om
överföring av anslag som nu utgår till forskningsråd.
5 Föredraganden
statsmakterna beslutade år 1969 (prop, 1969:66, SU 1969:
115, rskr 1969: 293) att Vetenskapsakademiens privilegium att ge ut alraanackor
skulle upphöra vid utgången av privilegieperioden, dvs, den 15 juli 1972,
Avskaffandet av alraanacksprivUegiet raed åtföljande bortfall av privile-gieinkorasterna
aktualiserade frågan ora Vetenskapsakaderaiens frara-
Prop. 1973: 59 77
lida ställning och arbetsuppgifter. Dåvarande chefen för utbildningsdeparteraentel
frarahöU i nyssnäranda proposition att akaderaien hade betydelsefulla
utåtriktade uppgifter på det vetenskapliga området både inom och utora landet
och att det fanns skäl att anta att denna verksarahet skulle få ökad betydelse
i fraratiden, särskilt på det internationella planet, Departeraentschefen
konstaterade vidare att akaderaien drev ett antal institutioner av raycket
skiftande karaktär, varför formerna för deras fortsatta bestånd och verksamhet
krävde särskilda överväganden för varje enskild institution (prop, s, 14).
Statsutskottet
strök under vad departeraentschefen anfört om Vetenskapsakademiens utåtriktade
verksarahet, I fråga ora institutionerna betonade utskottet bl, a, att statsraakterna
har ett intresse av alt erforderliga förutsättningar skapas för fortsättande
efter privUegiets upphörande i läraplig organisatorisk form av den akaderaiverksarahet
varav ell klart dokuraenterat behov föreligger. Vad utskottet anfört gav
riksdagen som sin mening till känna för Kungl, Maj:t.
Efter berayndigande
av Kungl, Maj:t tillkallade jag i januari 1972 en särskild utredningsraan för
att utreda frågan ora huvudraannaskapet för vissa av Vetenskapsakaderaiens
institutioner, Sora jag redovisat i det föregående har utredningsraannen i noveraber
1972 överläranat ett betänkande (DsU 1972: 13) raed en rad förslag rörande de
berörda akaderaiinstitutionerna, I utredningen föreslås bl, a, att Stockholras observatoriura
i Saltsjöbaden och Kiruna geofysiska observatoriura skall förstatligas. Ett
antal avtal har under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande av utredningen
slutits med Vetenskapsakaderaien. Utredningens förslag har, sora jag redovisat
i det föregående, fått ett positivt raollagande i reraissyttrandena. Vidare har
Vetenskapsakaderaien i augusti 1972 kommit in med anslagsframställning för
budgetåret 1973/74.
Jag tar först upp den frågan ora Vetenskapsakaderaiens allraänna
ställning och verksarahet.
Som
framgått av min redogörelse i det föregående kan Vetenskapsakaderaiens
nuvarande verksarahet hänföras till två huvudoraråden, nämligen dels den vetenskapUga
informations- och kontaktverksarahe-ten både inom landet och utora landet, dels
driften av de egna institutionerna, I statsraakternas nyssnäranda beslut år
1969 lades huvudvikten vid Vetenskapsakaderaiens ställning sora vetenskapligt inforraations-och
kontaktorgan på såväl nationellt sora internationellt plan. Jag anser det
angeläget att akaderaien även i framtiden kan på ett tillfredsställande sätt
fullgöra sina utåtriktade huvuduppgifter, Mina förslag i det följande rörande
de berörda akaderaiinstitutionerna bör ses raot denna bakgrund.
Jag förordar att bidrag till Vetenskapsakaderaiens
centrala och institutionella verksarahet i fortsättningen anvisas under ett nytt
riksstats-
Prop.
1973: 59 78
anslag, benärant Bidrag till Vetenskapsakademien, Från
anslaget bör sålunda utgå bidrag lill akaderaiens inforraations- och kontaktverksarahet
samt till driften av de av akademiens institutioner, vilka tidigare
finansierades med inkorasterna av alraanacksprivilegiet och inte anses böra
överföras till staten.
En väsentlig del av Vetenskapsakademiens internationella verksarahet
utgörs av forraaliserade kontakter raed akaderaier och raotsvarande institutioner
i andra länder. Sedan flera år har akademien sålunda ett avtalsbundet
forskarutbyte raed Royal Society i London särat raed Sovjetunionens vetenskapsakaderai
och raedicinska akaderai. Under år 1972 har akaderaien slutit avtal om
forskarutbyte med vetenskapsakademierna i Ungern, Polen och Tyska Demokratiska
Republiken, Förhandlingar ora avtal har inletts med en rad andra akademier,
främst i Östeuropa,
Det saraarbele inora grundforskningens oraråde sora äger rura
genom direkt kontakt mellan enskilda forskare och forskningsinstitutioner
världen över är självfallet utomordentligt värdefullt. Detta saraarbete bör så
långt raöjligt bedrivas i obundna forraer. Forskningsorganisationen i vissa
länder är eraellertid sådan, att utbytet raåste ske inora raraen för forraella
avtal raellan centrala kontaktorgan, i regel resp, lands vetenskapsakaderai. Då
det får anses vara ett sarahällsintresse att forskarutbytet genom akaderaiens
försorg breddas anser jag det angeläget alt statliga bidrag ställs till
förfogande i ökad utsträckning. För sin forskarutbytesverksarahet har akaderaien
under innevarande budgetår hittills erhållit statliga bidrag raed sararaanlagt
174 000 kr, genora anslag från bl, a, de naturvetenskapliga och raedicinska forskningsråden.
Vid beräkningen av det nyssnämnda bidragsanslaget har jag utgått från att
akademien skall kunna disponera åtminstone 300 000 kr, för sitt forskarutbyte
med olika länder under budgetåret 1973/74, Jag har därvid förutsatt att akaderaiens
redan etablerade utbyte med Royal Society och med akaderaierna i Sovjetunionen
vidmakthålls på i huvudsak oförändrad nivå.
Som jag nyss nämnt har akademien inlett förhandlingar om
avtal med vetenskapsakaderaier i en rad länder. Kretsen av länder raed vilka akaderaien
etablerar kontakt kan raed tiden antas öka ytterligare. Med hänsyn till att
staten nu lar på sig ett större ekonoraiskt ansvar än tidigare för här aktuell
verksarahet bör frågor ora avtal raed utländska akaderaier fortsättningsvis underställas
Kungl, Maj:ts prövning. Jag utgår vidare från att sararåd sker raellan akaderaien
och berörda statliga grundforskningsinstitutioner i fråga ora t, ex, urval av äranesområden
för den avlalsbundna kontaktverksamheten.
Vad gäller Vetenskapsakademiens raultilalerala kontaktverksarahet
bör fr. o. ra. nästa budgetår de bidrag, sora för ändaraålet f, n, anvisas i
annan ordning under åttonde huvudtiteln, utgå från det föreslagna
Prop.
1973: 59 79
bidragsanslaget. Under anslaget har jag sålunda beräknat raedel
för årsavgifter tUl International Council of Scientific Unions och vissa andra
internationella vetenskapliga sararaanslutningar. Vid beräkningen av
statsbidraget har jag även tagit hänsyn till bl. a. nationalkoraraittéer-nas raedelsbehov
för egna sammanträden och resor tiU de internationella unionernas möten.
Akademien har frarahållit vikten av att erforderliga resurser ställs tUl
förfogande för service åt nationalkoramittéerna och för information rörande
deras och akademiens verksamhet i övrigt. Jag delar akaderaiens uppfattning.
Med hänsyn till att belastningen på akaderaiens centrala adrainistration
minskar genom att vissa institutioner övergår till annan huvudman, räknar jag
dock med att akademien skall ha möjhghet att tUlgodose näranda behov inora
ramen för de resurser som står till förfogande för den centrala verksaraheten i
slort.
Jag övergår nu till att på grundval av utredningens
förslag var för sig behandla frågorna rörande Vetenskapsakaderaiens olika
institutioner och börjar därvid raed de två institutioner, Stockholras observatoriura
och Kiruna geofysiska observatoriura, vilka av utredningen föreslås förstatligade
den 1 juh 1973. Jag koraraer i anslutning till mina förslag beträffande Stockholras
observatoriura att ta upp även vissa frågor rörande Capristationen för
solforskning särat fråga ora deposition hos staten av viss del av akaderaiens
bibliotek,
Stockholms observatorium i Saltsjöbaden är landets största
institution för astronomi och förfogar över raodern utrustning och bearbetningsapparatur.
Observatoriet har alltsedan Stockholras högskolas tillkorast svarat för
utbildningen i astronorai vid högskolan, sedermera universitetet. Sedan år 1966
regleras denna samverkan i ett särskilt avtal mellan universitetet och akaderaien.
Enligt avtalet fungerar observatoriet sora institution för astronorai vid
universitetet och tillförs från universitetet lärarkrafter, raateridanslag och
övriga resurser enligt de norraer sora gäller för raotsvarande äranen inora den
sektion lill vilken astronoraiäranet hör.
Utredningen anser sora redovisats i det föregående
övervägande skäl tala för att observatoriet i ett läge, då verksaraheten nästan
helt måste finansieras av statsraedel, överförs lill staten och inordnas i universitetet
i Stockholra. Härför talar enligt utredningen såväl allmänna
utbildningsorganisatoriska skäl sora önskvärdheten av att kunna samordna den astronoraiska
forsknings- och utbildningsverksaraheten i landet. Jag ansluter raig i likhet raed
en enig reraissopinion tUl utredningens förslag och förordar att Stockholras observatoriura
förstatligas den 1 juli 1973 och därvid inordnas sora en institution vid
universitetet i Stockholra.
Observatoriet är beläget på det s. k, Karlsbaderberget i
Nacka kommun. Fasligheten, som utgör stadsägan 970 inora komraunen, orafallar
Prop. 1973: 59 80
ett
raarkoraråde om 55 402 m järate institutions- och bostadsbyggnader, garage m.
ra.
Med
utgångspunkt i byggnadsstyrelsens värdering av anläggningen och med hänsyn till
donationsförhållandena har utredningen stannat för att erbjuda akaderaien ett
vederlag ora 1 railj, kr, för hela anläggningen. Efter förhandlingar har
utredningen under förbehåll av Kungl, Maj;ts godkännande träffat avtal raed akaderaien
i enlighet härmed.
För verksaraheten avsedd
utrustning och inventarier raed karaktär av lös egendora särat övriga tUl
fastigheten hörande inventarier raed vissa närraare angivna undanlag
övergår enligt avtalet utan vederlag i statens ägo. Den saraling böcker och
tidskrifter i astronorai sora f, n, förvaras på observatoriet och sora tillhör
akademiens bibliotek skall enligt ett särskilt avtal mellan utredningen och akaderaien
tills vidare, i avvaktan på en lösning av huvudraannaskapsfrågan för
biblioteket, vara placerad på observatoriet och nyttjas i dess verksarahet. Det
förutsätts i avtalet att vård av saralingen särat nyanskaffning av böcker och
tidskrifter skall ske i oförändrad omfattning och även fortsättningsvis orabesörjas
av akaderaiens bibliotek. Det förutsätts vidare att statsbidrag utgår till akaderaien
härför.
Jag förordar att staten
förvärvar observatorieanläggningen efler de riktlinjer och på de villkor som
redovisats av utredningen i näranda avtal raed akaderaien. Jag komraer senare
denna dag vid rain anraälan av proposition angående anslag för budgetåret
1973/74 till byggnadsarbeten särat inredning och utrustning av lokaler vid
universiteten ra, ra, alt i investeringsplanen ta upp en kostnadsram av 1 milj,
kr, för förvärv av Stockholras observatoriura. Bidraget till akaderaien enligt
det tidigare oranäranda avtalet ora deposition av viss del av akademiens
bibliotek bör utgå inom ramen för statens bidrag till akaderaien för budgetåret
1973/74,
Utredningen
frarahåller att förstatligandet av Stockholras observatoriura förutsätter att
den av akaderaien avlönade personalen vid observatoriet bereds statlig
anställning från den 1 juli 1973, Personalen koraraer därraed att underkastas
den reglering av anställningen sora gäller för statstjänstemän. Utredningen
anser det vidare självklart att de tjänstemän sora i detta sammanhang övergår
till statlig tjänst skyddas mot löneminskning, dvs, att de får bibehålla hos akaderaien
den 30 juni 1973 innehavd lönegrad och förvärvad rätt att tillgodoräkna tid för
löneklassuppflyttning ra, ra. Även nu utgående särskilda lönetillägg bör,
enligt utredningen, innefattas i lönegarantin. Jag ansluter raig till utredningens
förslag i detta avseende och förordar att utredningens förslag genoraförs. Jag
förordar att en ordinarie tjänst sora professor i astronorai härvid inrättas
vid universitetet i Stockholra den 1 juli 1973, Jag avser att i annat saramanhang
föreslå Kungl, Maj:t att lill förste innehavare av professuren utse professorn
P,-0, Lindblad,
Prop.
1973: 59 81
Universitetskanslersärabetet
har i sitt reraissyttrande tillstyrkt förslag från universitetet i Stockholra
att tjänster sora assistent och araanuens på akaderaiens stat i samband raed
förstatligandet oravandlas till närraast järaförliga statliga tjänster, näraligen
sora forskarassistent resp, assistent. Jag ansluter raig till förslaget och
beräknar nu medel härför.
Vid
beräkningen av raedel lill den nya institutionen för astronomi har
utgångspunkten varit att en i huvudsak oförändrad verksarahetsnivå bör
bibehållas. Jag har beaktat visst raedelsbehov i anledning av utredningens
förslag beträffande Capristationen för solforskning, för vilken institution
jag redogör i det följande. Jag har raed utgångspunkt i att insitutionen för
astronomi även under budgetåret 1973/74 tilldelas medel enligt de grunder som
gällt i nyssnäranda avtal raellan universiteten i Stockholra och akademien
beräknat det ytterligare raedelsbehovet för institutionen budgetåret 1973/74
till sararaanlagt 1 110 000 kr. Jag har härvid beaktat behovet av raedel för
bl, a, vikariatsersättningar. Beloppet 1 110 000 kr. bör anvisas under ett
särskilt riksstatsanslag benärant Institutionen för astronorai vid
universitetet i Stockholra, Fr, o, ra, budgetåret 1974/75 bör raotsvarande raedel
anvisas under anslagen Materaatisk-naturvetenskapliga fakulteterna ra, ra,: Avlöningar
tiU lärarpersonal resp, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna ra, m,:
Driftkostnader,
I
likhet raed utredningen anser jag Capristationen för solforskning vara en fält-
och raätstation av väsentlig betydelse för svensk astronoraisk forskning och
utbildning. I likhet raed utredningen anser jag att stationen bör kvarstå under
akaderaiens huvudmannaskap. Jag delar även utredningens uppfattning att det är
angeläget att stationens forskningsresurser alltfort koraraer den svenska
universitets- och högskoleorganisationen till godo. Utredningen har sålunda raed
akaderaien träffat ett saraverkansavtal, innebärande att föreståndaren för
stationen åläggs undervisningskyldighet inom universitets- och högskoleorganisationen
motsvarande hälften av den skyldighet sora åvilar professor vid universitet.
Föreståndaren erhåller även säte och stämma i den materaatisk-naturvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Stockholra, Enligt avtalet skall vidare
stationens personal i viss utsträckning få repliera på institutionen för astronorai
vid universitetet, I likhet raed reraissinstanserna ansluter jag raig till
utredningens förslag i detta avseende och förordar att de riktlinjer för en
saraverkan som redovisats av utredningen i det villkorligt träffade avtalet
läggs tUl grund för beslut i frågan. Jag har vid min medelsberäkning för
institutionen för astronomi vid universitetet i Stockholra beaktat den kostnad,
sora följer av avtalet. Innevarande budgetår ulgår från anslaget till statens
naturvetenskapliga forskningsråd bidrag raed 85 000 kr, till bl, a. lön vid
tjänst sora observatorieintendent. Jag förordar att raotsvarande belopp räknas
in i statsbidraget till akaderaien för budgetåret 1973/74,
6
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 59
Prop.
1973: 59 82
Vid
Kiruna geofysiska observatorium bedrivs forskning, forskarutbildning särat raät-
och registreringsverksarahet inora det geokosraofysiska äranesorarådet, Observatoriet
leds av akademiens styrelse för forskningsstationerna i övre Norrland och
fungerar dessutora som institution vid universitetet i Uraeå,
Med
hänsyn till att både investerings- och driftkostnaderna vid observatoriet tiU
övervägande delen finansieras raed statsraedel föreslår utredningen alt observatoriet
förstatligas den 1 juli 1973, varvid staien vederlagsfrilt övertar byggnader,
utrustning och annan för verksaraheten erforderlig egendom. Efter
förhandlingar har utredningen under förbehåll av Kungl, Maj:ts godkännande
träffat avtal raed akaderaien raed bl, a, denna innebörd.
Vad
gäller observatoriets organisatoriska ställning efter förstatligandet har
utredningen övervägt två alterantiv, antingen att observatoriet inordnas sora
en institution vid universitetet i Umeå eller att det får ställning som ett
fristående forskningsinstitut. Som jag redovisat i det föregående, föreslår
utredningen sora provisorisk lösning raed hänsyn till bl, a, den oraprövning
som äger rum av den svenska ryradverksara-heten att observatoriet den 1 juli
1973 orabildas till ett frislående statligt forskningsinstitut benärant Kiruna geofysiska
institut. Utredningen föreslår vidare att anknytningen till
universitetsorganisationen bibehålls genora att institutet dels ställs under
inseende av universitetskanslersärabetet, dels även fungerar sora institution
vid universitetet i Umeå, När det gäller ledningen av observatoriet föreslår
utredningen att de funktioner som f, n, utövas av styrelsen för akaderaiens
forskningsstationer i övre Norrland överförs på en av Kungl, Maj:t utsedd
styrelse raed representanter för universitetet i Uraeå, statens naturvetenskapliga
forskningsråd, statens delegation för ryradverksarahet, Vetenskapsakaderaien
särat eventuellt andra rayndigheter raed anknytning till geokosraofysisk
forskning,
Reraissinstanserna
har i huvudsak tillstyrkt förslagen rörande Kiruna geofysiska observatoriura, Sora
jag redovisat i det föregående har bl, a, universitetskanslersärabetet övervägt
andra organisatoriska lösningar för observatoriet än den av utredningen
föreslagna. Jag ansluter raig dock till utredningens bedöraning att det lärapligaste
raed hänsyn till den pågående oraprövningen av den svenska ryradverksaraheten
är att, i viss raån sora ett provisoriura, orabilda observatoriet till ett
frislående forskningsinstitut underställt universitetskanslersärabetet. Jag
förordar, alt så sker den 1 juli 1973, Institutet bör benämnas Kiruna geofysiska
institut.
För
att personalorganisationen vid det nya institutet skall få önskvärd StabUitet
föreslår utredningen att till institutet överförs dels de av akaderaien
bekostade tjänsterna vid det nuvarande observatoriet, dels vissa statliga
tjänster sora bekostas av universitetet i Uraeå, statens na-
Prop.
1973: 59 83
turvetenskapUga forskningsråd särat statens delegation för
ryradverksarahet. I likhet raed utredningen förordar jag att den av akaderaien
avlönade personalen vid observatoriet erbjuds statlig anstäUning enligt sararaa
principer sora i det föregående redovisats vad gäUer överföringen till statlig
tjänst av personalen vid Stockholras observatoriura. Vidare förordar jag att, i
enlighet raed utredningens förslag, de nu av universitetet i Uraeå bekostade
tjänsterna vid observatoriet, raed undanlag för forskarassistenttjänsten, den 1
juli 1973 förs över till det nya institutet. Därvid bör fullmakten på den för
föreståndaren för observatoriet, Bengt Hultqvist, personliga professuren i geokosraofysik
vid universitetet i Uraeå ändras till alt från den 1 juli 1973 avse professur
i geokosraofysik vid institutet. Jag avser att i annat sararaanhang föreslå Kungl,
Maj:t alt professuren förenas med föreslåndarskap för institutet, Hultqvist bör
även i fortsättningen vara skyldig fullgöra viss undervisning och forskarhandledning
vid universitetet i Umeå särat förbli ledamot av dettas raatematisk-naturvetenskapliga
fakultet. Även i dessa frågor ankomraer det på Kungl, Maj:t alt besluta.
Utredningen
har vidare föreslagit att de tjänster vid observatoriet sora bekostas av
statens naturvetenskapliga forskningsråd skall överföras till det nya
institutet. Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört rörande den svenska
ryradverksaraheten är jag dock inte nu beredd att tillstyrka förslaget, Däreraot
bör, sora utredningen föreslagit, vid Kiruna geofysiska institut den 1 juli
1973 inrättas en tjänst sora forskare, personlig för docenten Ludwik Liszka,
För ledningen av raät-och registreringsverksaraheten vid institutet bör en
tjänst sora förste forskningsingenjör inrättas. Tjänsten bör eraellertid hållas
vakant så länge Liszka innehar den nyssnämnda forskartjänsten. Med hänsyn till
alt innehavarna av de tjänster, som föreslagits överförda till Kiruna geofysiska
institut, kommer att avlönas över dess anslag budgetåret 1973/74 räknar jag med
att nämnda budgetår raotsvarande raedel skall innehållas på anslagen till resp,
de raatematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och statens delegation för ryradverksarahet.
Jag tillstyrker utredningens förslag att jonosfärobservatoriet i Lycksele förs
över från universitetet till institutet den 1 juli 1973, Jag har vid rain
beräkning av medel till institutet beaktat detta.
Vid min
beräkning av raedel till institutet har utgångspunkten varit att en i huvudsak
oförändrad verksarahetnivå bör bibehållas. Jag har vid raeddsberäkningen
beaktat vissa nu utgående förraåner för personalen och vissa personliga
lönetillägg särat behovet av medel för vikariatsersättningar. Jag har beräknat
institutets medelsbehov för budgetåret 1973/74 till sammanlagt 910 000 kr,
vilket belopp bör anvisas under ett särskilt riksstatsanslag, benämnt Kiruna geofysiska
institut.
Utredningen framhåller att en övergång till statlig tjänst
för sådan tjänsteman vid Stockholras observatoriura och Kiruna geofysiska obser-
Prop.
1973: 59 84
vatoriura
sora f, n. avlönas av akaderaien även innebär att statens allmänna tjänstepensionsregleraente
kommer att tUlämpas på dera. Övergången koraraer inte att medföra några större
förändringar i vad avser villkoren för pension och pensionsförmånernas storlek.
För att få till stånd en raer ändaraålsenlig förraåns- och finansieringsraässig
samordning av akademiens och statsverkets pensionsåtaganden gentemot nu
ifrågavarande tjänsteraän har utredningen raed akademien tagit upp frågan ora
en avlösning av akaderaiens kvarstående utfästelser om pension lill dessa tjänsteraän
och deras efterlevande. Diskussionerna i frågan har lett till den geraensararaa
uppfattningen att statsverket bör överta akaderaiens upplupna pensionsansvar i
denna del för tid före den 1 juli 1973 raot alt akademien läranar gottgörelse
härför beräknad enligt gängse normer för värdering av intjänad pensionsrätt. I
enlighet härraed har inom utredningen frararäknats ett belopp för engångsersättning
per förstatligandetidpunkten ora 500 000 kr. vilket belopp akademien har att
erlägga med lika stora delbelopp under vart och ett av åren 19751993 järate
upplupen ränta efter en procentsats sora är 1,5 enheter högre än riksbankens
diskonto vid betalningsårets ingång. Utredningen har raed akaderaien träffat
avtal av denna innebörd. Jag förordar att avtalet läggs till grund för beslut
i frågan.
Jag
förordar att Kungl, Maj:t inhäralar riksdagens bemyndigande alt i enlighet med
de riktlinjer sora jag angett i det föregående godkänna de av utredningen
träffade avtalen rörande Stockholms observatoriura, Capristationen för
solforskning samt Kiruna geofysiska observatoriura, Kungl, Maj:t bör äga rätt
att vid behov träffa överenskommelse om raindre ändringar i dessa avtal.
Jag
övergår nu lill att behandla de övriga institutioner sora omfattas av
utredningens uppdrag. Jag komraer härvid även att ta upp fråga om bidrag till
Makarna Mittag-Lefflers raateraatiska stiftelse.
Vid
Kristinebergs zoologiska station bedrivs forskning främst inora det raarinbiologiska
orarådet. Stationen har karaktär av fältstalion för gästforskare från
universitet och högskolor särat från vissa övriga myndigheter.
Utredningen
har ingående prövat möjligheterna att genom huvudmannaskaps- och
organisationsförändringar skapa förbättrade förutsättningar för verksaraheten
vid Kristinebergs zoologiska station. Utredningen konstaterar därvid att flera
universitet och andra rayndigheter bedriver havsforskning vid olika
fältstationer på västkusten. För forskningen fordras ofta speciell utrustning
vid stationerna samt tiUgång till forskningsfartyg. Utredningen frarahåller
vikten av att nyttjandet av denna tyngre utrustning saraordnas och att
anskaffningen av större forskningsfartyg grundas på avnäraarnas samlade behov,
1 avvaktan på att dessa saraordningsfrågor prövas föreslår utredningen att Kristinebergs
zoologiska station tills vidare står kvar under akaderaiens huvud-
Prop. 1973: 59 85
raannaskap,
Liksora utredningen och remissinstanserna anser jag det lämpligast att tills
vidare ingen förändring av huvudmannaskapet för stationen genomförs.
Jag
delar också utredningens uppfattning om angelägenheten av att stationen
erhåller en särskild styrelse, sora ansvarar för forskningen vid stationen och
för saraordningen raed raotsvarande forskning vid universiteten och övriga
berörda rayndigheter. Styrelsen bör i huvudsak ha den av utredningen
föreslagna sararaansättningen och ledas av en av Kungl, Maj:t utsedd
ordförande. Det torde få ankoraraa på Vetenskapsakaderaien att vidta
erforderliga åtgärder rörande dessa frågor. Jag avser att i annat sararaanhang
föreslå Kungl, Maj:t att såsora utredningen föreslagit föreståndaren för
stationen skall ges säte och stäraraa i raateraatisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Göteborg,
Abisko
naturvetenskapliga station fungerar sora fältstalion för forskare frärast inora
de biologiska och geovetenskapliga äranesorarådena.
Som
jag redovisat i det föregående har utredningen övervägt huruvida en huvudraannaskapsförändring
skulle stiraulera forskningen vid Abiskostationen, Med hänsyn till bl, a, det
betydande avståndet till närmaste universitet, stationens begränsade storlek
samt förhållandet att akaderaien finansierar större delen av verksaraheten
föreslår utredningen alt stationen kvarstår under akaderaiens huvudraannaskap,
I likhet med reraissinstanserna ansluter jag raig till utredningens förslag i
detta avseende.
Mitt
förslag i det föregående att Kiruna geofysiska observatoriura skall orabildas tiU
ett självständigt forskningsinstitut raed egen styrelse raedför att den
nuvarande styrelsen för akaderaiens forskningsstationer i övre Norrland raåste orabildas.
Utredningen har föreslagit att styrelsen från den 1 juli 1973 skall fungera sora
ledningsorgan för forskningsstationerna i Abisko och Sarek och att den
alltjämt bör ledas av en av Kungl, Maj:t utsedd ordförande. Det torde få ankoraraa
på Vetenskapsakaderaien att vidta erforderliga åtgärder i detta avseende.
Föreståndaren
för Abisko naturvetenskapliga station avlönas f, n. genora anslag från statens
naturvetenskapliga forskningsråd. Mot bakgrund av vad jag anfört i det
föregående rörande huvudmannaskapet för stationen anser jag i likhet raed
utredningen det naturligt att den berörda tjänsten förs över till akaderaien i
saraband raed den nuvarande innehavarens pensionering. För att fräraja
stationens kontakter raed forskningen vid universiteten avser jag att i annat
sammanhang föreslå Kungl, Maj:t att föreståndaren skall ges säte och stämma i
någon av de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.
Beträffande
Bergianska stiftelsens ställning erinrar utredningen om alt riksrauseiutredningen
fann alt en överföring av den bergianska professuren tUl
universitetsorganisationen förutsatte perrautation av stif-telsebestäraradserna
och att de av gällande praxis uppställda villkoren
Prop. 1973: 59 86
för
en sådan åtgärd inte var uppfyllda. Det av Kungl. Maj:t år 1969 godkända
avtalet raellan staten och Vetenskapsakademien om samverkan beträffande
utbildning och forskning inom det botaniska äranesorarådet grundas på riksmuseiutredningens
ställningstaganden. Efter tillkomsten av detta avtal har enligt utredningen
inte inträtt några nya oraständigheler sora föranleder ändrad bedöraning. Mot
denna bakgrund har utredningen komrait till slutsatsen att det raed hänsyn till
stiftdse-bestäraradserna såvitt nu kan bedöraas inte är raöjligt att överföra
den bergianska institutionen tiU universitetsorganisationen. För egen del
ansluter jag raig till denna bedömning.
Innevarande
budgetår utgår från anslaget till naturvetenskaplig forskning ett bidrag raed
100 000 kr, till driften av ett raateraatiskt forskningsinstitut inora raraen
för Makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse. Jag förordar att raotsvarande
bdopp räknas in i statsbidraget till Vetenskapsakademien för budgetåret
1973/74,
Sora
jag redovisat i det föregående har statskontoret i juli 1972 överläranat ett
betänkande ora den vetenskapliga biblioteksservicen för raedicin, teknik och
naturvetenskap i Stockholra, Belänkandet, sora även innefattar förslag rörande
Vetenskapsakademiens bibliotek, är f. n. föreraål för reraissbehandling, I
avvaktan på statsraakternas ställningstaganden till betänkandet förordar jag, liksora
utredningen, alt statsbidrag utgår till akaderaien för driften av biblioteket
budgetåret 1973/74,
Med
hänvisning till vad jag anfört i det föregående beräknar jag statsbidraget tUl
Vetenskapsakademien för budgetåret 1973/74 till 4 980 000 kr. Vid bifall till
mina nu framlagda förslag möjliggörs en väsentlig ökning av akademiens inforraations-
och kontaktverksarahet samtidigt sora verksaraheten vid de institutioner sora
föreslås kvarstå under akaderaiens huvudraannaskap kan bedrivas i rainst
oförändrad orafattning.
Under
åberopande av vad jag anfört i det föregående herasläller jag, alt Kungl, Maj:t
föreslår riksdagen att
1, godkänna vad jag i del föregående anfört rörande inriktningen av
Vetenskapsakademiens verksarahet;
2, godkänna att Vetenskapsakaderaiens institution Stockholms observatorium
den 1 juli 1973 förs över till staten och inordnas i universitetet i
Stockholm;
3, godkänna att Vetenskapsakaderaiens institution Kiruna geofysiska observatoriura
den 1 juh 1973 förs över till staien och orabUdas till ett fristående
forskningsinstitut;
4, berayndiga Kungl, Maj:t att för genoraförande av vad jag förordat
under 2, och 3, godkänna avtal med Vetenskapsakademien om
a) förstatligande av akademiens institution Stockholms
observatorium;
b) deposition hos staten av viss del av akademiens
bibliotek;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973: 59
c) samverkan rörande utbildning och forskning mellan
univer
sitets- och högskoleorganisationen och akademiens institu
tion Capristationen för solforskning;
d) förstatligande av akaderaiens institution Kiruna geofysiska
observatorium;
e) reglering av pensionskostnaderna för personalen vid Stock
holras observatorium och Kiruna geofysiska observatorium;
5, berayndiga Kungl, Maj:t all inrätta
en professur i enlighet raed vad jag förordat i det föregående;
6, berayndiga Kungl, Maj:t att den I juU
1973 föra över den för B, Hultqvist personliga professuren i geokosraofysik vid
universitetet i Uraeå till Kiruna geofysiska institut;
7, att till Institutionen för
astronomi vid universitetet i Stockholm för budgetåret 1973/74 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 110 000 kr,;
8, att tUl Kiruna geofysiska institut
för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 910 000 kr,;
9, att till Bidrag till
Vetenskapsakademien för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 4 980 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledaraöter herastäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Prop.
1973: 59 88
Bilaga
1
Under
förbehåll av Kungl, Maj:ts godkännande har utredningen rörande
Vetenskapsakademiens institutioner och Kungl, Vetenskapsakaderaien träffat följande
avtal
Avtal
raeUan
Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Kungl. Vetenskapsakademien,
nedan kallad akaderaien, om förstatligande av akademiens institution Stockholras
observatoriura.
Stockholras
observatoriura i Saltsjöbaden förstatligas den 1 juli 1973, varvid observatoriet
inordnas i universitetet i Stockholra.
Det
av Kungl. Maj:t den 18 februari 1966 godkända avtalet raellan Stockholras
universitet och Vetenskapsakaderaien rörande forskning och undervisning i äranet
astronorai upphör att gälla i och raed förstatligandet.
2 §
Akaderaien
överlåter till staien sladsägan 970 1 Nacka koraraun på vilken observatoriet är
beläget för en köpeskilling ora en railjon (1 000 000) kronor.
3 §
Fastigheten
överlåtes gravationsfri och i befintligt skick. Fastigheten skall tUllrädas den
1 juli 1973. Staten äger före tillträdesdagen besiktiga fastigheten och för
liknande ändaraål beträda denna, om därigenora inte uppkoraraer väsentlig
olägenhet för den verksarahet sora bedrivs på fastigheten.
4 §
Akademien
garanterar, att byggnaderna på fastigheten intill tillträdesdagen är
försäkrade till betryggande belopp. Skulle skada drabba fasligheten före
tillträdesdagen, skaU den akaderaien lillkoraraande skadeersättningen
tillfalla staten raot det att staten betalar köpeskUlingen enligt detta avtal. Akaderaien
är för sådant fall befriad från skyldighet att återställa fastigheten i förut befintiigl
skick.
5 §
För
fastigheten utgående skatter och andra avgifter betalas av akademien till den
del de belöper på tiden före tiUträdesdagen.
Prop. 1973: 59 89
6 §
KöpeskUlingen skall erläggas kontant på tillträdesdagen,
då akaderaien skaU överlämna kvitterat köpebrev för undertecknande samt övriga
för lagfart erforderliga handlingar. Alla kostnader som är förenade med
statens förvärv av egendomen bärs av staten ensara.
7 §
För verksaraheten vid observatoriet avsedd utrastning och instruraent
med karaktär av lös egendora särat övriga tiU fastigheten hörande lösa
inventarier övergår utan vederlag i statens ägo. Den sarahng av böcker och
tidskrifter sora tillhör akaderaiens bibliotek och sora förvaras på observatoriet
särat de konstföreraål och föreraål av frärast vetenskapshistoriskt intresse, sora
upptagits i en till detta avtal fogad förteckning förblir dock akaderaiens egendora.
8 §
Den personal vid observatoriet, sora den 30 juni 1973
innehar av akademien bekostade tjänster enligt en lill detta avtal fogad
tjänsteförteckning, erbjuds motsvarande anställning vid universitetet.
9 §
Parterna har träffat särskilt avtal ora reglering av
pensionskostnaderna för den personal sora avses i 8 § och sora överförts till
tjänst vid universitetet.
10 §
Parterna har träffat särskilt avtal ora deposition hos
staten av den i 7 § näranda delen av akaderaiens bibliotek.
11 §
Har det i ingressen förutsatta godkännandet inte erhållits
före utgången av juni månad 1973, förfaller detta avtal.
Detta avtal är upprättat i två exeraplar, av vilka
parterna tagit var sitt.
Stockholra den 7 noveraber 1972.
För utredningen rörande Veten- För Vetenskapsakaderaien:
skapsakaderaiens
institutioner:
Sven af
Geijerstam Carl Gustaf Bernhard
Daniel
Enquist Erik Rudberg
' Förteckningen redovisas i betänkandet s, 191193,
7 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 59
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga lill avtal om förstatligande av akademiens
institution Stockholms observatorium, § 8.
Förteckning
över Vetenskapsakaderaiens tjänster vid Stockholms observatorium budgetåret 1972/73.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tjänst
Lönegrad
Anmärkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Astronom,
professor C 1
2
observatörer,
bitr.
professor A 30
2 assistenter A 24
2 amanuenser A 1822
programmerare A 22
laboratorieingenjör A
21
verkmästare A
17
registralor A
16
instmmentmakare,
maskinist A 16
instmmentmakare A
15
vaktmästare A
14
2 kansliskrivare A 13
Innehavare äger rätt uppbära lön enligt högsta löneklassen
5/6-tidstjänsl
Tjänsterna är f, n, uppdelade på tre innehavare, två med 3/4-lidstjänst
och en med 1/2-tidstjänst
Prop. 1973:59 91
Bilaga 2
Under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande har
utredningen rörande Vetenskapsakademiens institutioner och Kungl. Vetenskapsakademien
träffat följande avtal.
Avtal
mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Kungl.
Vetenskapsakademien, nedan kallad akademien, ora deposition hos staten av viss
del av akaderaiens bibliotek.
1 §
Den samling av böcker och tidskrifter sora tillhör
akademiens bibliotek och som förvaras' på Stockholras observalorium i
Saltsjöbaden skall deponeras där.
2 §
Samlingen får så länge den är kvar på observatoriet
nyttjas för den där bedrivna verksamheten.
3 §
Akademien svarar för alt saralingen vårdas och att
nyanskaffningar görs huvudsakligen i sarama omfattning sora för närvarande. Det
föratsattes att statsbidrag utgår härför.
4 §
Detta avtal gäUer under ett år från och raed den 1 juU
1973. Upp-säges inte avtalet senast tre raånader före avtalsperiodens utgång förlänges
del raed ell år i sänder.
5 §
Har det i ingressen förutsatta godkännandet inte erhållits
före utgången av juni månad 1973, förfaUer delta avtal.
Detla avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna
tagit var sitt.
Stockholra den 7 noveraber 1972.
För utredningen rörande Veten- För Vetenskapsakademien:
skapsakaderaiens institutioner:
Sven af Geijerstam Carl Gustaf Bernhard
Daniel Enquist Erik Rudberg
Prop.
1973: 59 92
Bilaga
3
Under
förbehåll av Kungl. Maj:ls godkännande har utredningen rörande
Vetenskapsakademiens institutioner och Kungl. Vetenskapsakaderaien träffat
följande avtal.
Avtal
mellan
Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Kungl. Vetenskapsakaderaien,
nedan kallad akaderaien, ora saraverkan rörande utbildrung och forskning raellan
universitets- och högskoleorganisatio-en och akaderaiens institution Caprislationen
för solforskning.
1 §
Capristationen
för solforskning är en forskningsstation, vars resurser' forskare vid svenska
universitet och högskolor ulan avseende på läro-sätestUlhörighet äger rätt att
utnyttja. Stationens föreståndare svarar för fördelningen av dessa resurser.
2 §
Del
åligger föreståndaren all inora universitets- och högskoleorganisationen raeddela
undervisning, förrätta examination och handleda studerande inom sitt äranesoraråde.
Undervisningen orafattar hälften av den undervisningsskyldighet, som åvilar
professor vid universitet.
Föreståndaren
skall vara ledamot av den matematisk-vetenskapliga fakulteten, raateraallsk-fysiska
sektionen, vid universitetet i Stockholra.
3 §
Vid
tillsättning av tjänsten som föreståndare skall iakttagas följande. Då i
enlighet raed akaderaiens grandsladgar förslag föreligger från vederbörande
valutskott inhäralas yttrande över förslaget från vederbörande fakultet vid
universitetet i Stockholm. Akaderaiens beslut ora tillsättning av tjänsten
skall underställas Kungl. Maj:t för stadfästelse.
4 §
Övriga
vetenskapliga befattningshavare vid Capristationen är i princip skyldiga att i
läraplig utsträckning medverka vid undervisningen inora universitets- och
högskoleorganisationen raot ersättning enligt gällande normer.
5 §
Den
till Caprislationen knutna personalen äger rätt att utnyttja de resurser
institutionen för astronomi vid universitetet i Stockholm förfogar över i samraa
utsträckning som den vid institutionen anställda personalen.
Prop. 1973: 59 93
6 §
Delta
avtal gäller under fem år från och med den 1 juli 1973. Upp-säges inte avtalet
senast ett år före avtalsperiodens utgång, förlänges det raed fera år i sänder.
7 §
Har
det i ingressen förutsatta godkännandet inte erhållits före utgången av juni raånad
1973, förfaUer detta avtal.
Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm
den 7 noveraber 1972.
För
utredningen rörande Veten- För Vetenskapsakaderaien:
skapsakaderaiens
institutioner:
Sven af Geijerstam Carl Gustaf Bernhard
Daniel Enquist Erik Rudberg
Prop. 1973: 59 94
Bilaga
4
Under
förbehåll av Kungl. Maj:ls godkännande har utredningen rörande Vetenskapsakaderaiens
institutioner och Kungl. Vetenskapsakaderaien träffat följande avtal.
Avtal
mellan
Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Kungl, Vetenskapsakaderaien,
nedan kaUad akaderaien, ora förstatligande av akademiens institution Kiruna geofysiska
observatoriura.
1 §
Kiruna
geofysiska observatoriura förstatligas den 1 juli 1973 och ombildas tiU ett
frislående statligt institut med benäraningen Kiruna geofysiska institut.
I
och raed förstatligandet upphör det avtal av den 2 juli 1953 alt gälla sora
träffals raellan staten och akaderaien och sora tiUförsäkrat akaderaien rätt
att nyttja 2 215 hektar av kronoparken Kiruna inora Kiruna koraraun.
2 §
Akaderaien
överlåter utan vederlag lill staten sin på ovan angivna område uppförda anläggning
med akademien tiUhöriga byggnader och anordningar.
3 §
Anläggningen
överlåtes i befintligt skick. Tillträde skall ske den 1 juli 1973. Staten äger
före tillträdesdagen besiktiga anläggningen och för liknande ändaraål beträda
denna ora därigenora inle uppkoraraer väsentlig olägenhet för den där bedrivna verksaraheten.
4 §
Akaderaien
garanterar, att anläggningen intUl tiUträdesdagen är försäkrad till
betryggande belopp. Skulle skada drabba anläggningen före tillträdesdagen,
skall den akaderaien tiUkoraraande skadeersättningen tillfalla staten. Akaderaien
är för sådant fall befriad från skyldighet alt återställa anläggningen i förut befintiigl
skick.
5 §
För
anläggningen utgående skatter och andra avgifter betalas av akaderaien till den
del de belöper på tiden före tillträdesdagen.
Prop.
1973: 59 95
6 §
Akademiens för verksamheten vid observatoriet avsedda
utrustning och övriga lill anläggningen hörande inventarier övergår utan
vederlag i statens ägo,
7 §
Den personal vid observatoriet, som den 30 juni 1973
innehar av akaderaien bekostade tjänster enligt en lill detla avtal fogad
tjänsteförteckning, erbjuds raotsvarande anställning vid Kiruna geofysiska
institut.
8 §
Parterna har träffat särskilt avtal ora reglering av pensionskostnaderna
för den personal sora avses i 7 § och sora överförs tiU tjänst vid institutet.
9 §
Har det i ingressen förutsatta godkännandet inte erhållits
före utgången av juni raånad 1973, förfaller delta avtal.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna
tagit var sitt. Stockholm den 7 november 1972,
För utredningen rörande Veten- För Vetenskapsakademien:
skapsakaderaiens institutioner:
Sven af Geijerstam Carl Gustaf Bernhard
Daniel Enquist Erik Rudberg
Bilaga till avtal om förstatligande av akademiens institution Kiruna geofysiska
observatorium, 7 §.
Förteckning
över Vetenskapsakaderaiens tjänster vid Kiruna geofysiska observatorium
budgetåret 1972/73.
Tjänst
Lönegrad
Anmärkning
Driftingenjör
A 24
Verkstadsföreståndare
A 20
Kanslist
A 17
Laboratorietekniker
A 16
Kontorsskrivare
A 14
Kontorsbiträde
All
1/2-tidstjänst
Vaktmästare
All
1/2-tidstjänst
Prop.
1973: 59 97
Bilaga
5
Under
förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande har utredningen rörande Vetenskapsakaderaiens
institutioner och Kungl. Vetenskapsakaderaien träffat följande avtal.
Avtal
raellan
Kungl. Maj:t och kronan, nedan kaUad staten, och Kungl. Vetenskapsakademien,
nedan kallad akademien, ora reglering av pensionskostnaderna för personalen
vid Stockholras observatoriura och Kirana geofysiska observatorium.
1 §
Staien
övertar mot en ersättning av femhundratusen (500 000) kronor akaderaiens
pensionsåtaganden för den personal, som den 1 juli 1973 övergår i statlig
tjänst raed anledning av att Stockholras observatoriura och Kiruna geofysiska observatoriura
förstatiigas enligt därora träffade avtal.
Grunderna
och förusättningama för beräkningen av ersättningen fraragår av bilaga tUl
detta avtal.
2 §
Ökas
eller rainskas orafattningen av pensionsåtagandena raeUan tidpunkten för
avtalets ingående och den 30 juni 1973 på grand av ändrad personalsaramansättning,
äger part begära att ersättningsbeloppet järakas i raotsvarande mån.
3 §
På
det slutligt bestämda ersättningsbeloppet utfärdar akaderaien skuldebrev.
Ersättningen araorteras raed lika stora delbdopp den 1 juli varje år från och raed
1975 till och med 1993. På oguldet belopp utgår ränta efter det antal procent
som med en och en halv enheter överstiger riksbankens vid kalenderårets ingång
gällande diskonto. Upplupen ränta betalas vid första amorteringstillfället för
två år och vid varje senare araorteringslillfälle för ett år.
4 §
Har
det i ingressen förutsatta godkännandet inte erhållits före utgången av juni
månad 1973, förfaller avtalet.
Prop. 1973: 59 98
Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholra
den 7 noveraber 1972.
För
utredningen rörande Veten- För vetenskapsakademien:
skapsakaderaiens
institutioner:
Sven af Geijerstam Carl Gustaf Bernhard
Daniel Enquist Erik Rudberg
Prop.
1973: 59 99
Bilaga lill avtal om reglering av pensionskostnaderna för
personalen vid Stockholms observatorium och Kiruna geofysiska observatorium.
Parterna har under förhandlingarna varit ense om att
ersättningens engångsvärde skulle besläraraas i så nära anslutning som möjligt tiU
de regler, som gäller för bestämmande av pensionsskuld enligt 1967 års lag ora
tryggande av pensionsutfästelse ra. ra. Härvid skulle följande iakttagas.
1.
Pensionsskuld
beräknas endast för tjänsteman, som före övertagandet fyllt 30 raen ej 65 år.
För äldre tjänsteraän än nu närants förutsätts pensionsavgång vid uppnådda 65
levnadsår enligt akaderaiens pensionsbestämmelser.
2.
Pensionsskuld
beräknas endast på ålderspensions- och farailje-pensionsutfästdser, däreraot
inte på utfästelse om sjukpension och annan förmån för tid före pensionsålderns
uppnående.
3.
Storleken av
den vid övertagandet intjänade pensionen bestäraraes enligt s, k, lineär nulöflesraetod
raed bortseende från tryggandelagens krav på oanlaslbarhel. För kapitaliseringen
används i SOU 1964:28 angivna kapitalvärden raed korapletlering för kvinnlig anstäUds
farailje-pensionsräli. Ersättningen skall utgöra kapitalvärdet för så stor del
av utfäst pension sora svarar raot tiden för anställningen vid akaderaien. Med
sådan tid järaställs tid för anställning hos annan arbetsgivare i den raån
härunder intjänat fribrev eller raotsvarande överlåtits lill akademien.
4.
Akaderaien
utverkar de enskilda tjänsteraännens godkännande av att akademiens
pensionsförpliktelser övertas av statsverket och därmed saraordnas raed
blivande statlig pension genora överföring lill statens allmänna tjänstepensionsregleraente
(SPR) av upplupen tjänstetid.
Prop. 1973: 59 100
Innehåll
Sida
1 Inledning 3
2 Utredningen 6
2.1 Vetenskapsakademien
en presentation 6
2.1.1 Bakgrand 6
2.1.2 Vetenskapsakaderaiens uppgifter 6
2.1.3 Vetenskapsakaderaiens organisation 6
2.1.4 Vetenskapsakaderaiens icke-institutionella
verksamhet 7
2.1.5 Den totala oraslutningen av Vetenskapsakaderaiens
centrala och institutioneUa verksarahet år 1971 8
2.1.6 Tidigare avsöndringar från Vetenskapsakademien 10
2.2 Alhnänna
utgångspunkter för utredningsarbetet 11
2.2.1 Vetenskapsakademiens allraänna roU 11
2.2.2 Vetenskapsakaderaiens institutioner 12
2.2.3 Utredningsarbetets bedrivande ra. ra, 14
2.3 Stockholras
observatoriura 14
2.3.1 Bakgrand 14
2.3.2 Personella och materiella resurser vid Stockholms
observatoriura 15
2.3.3 Verksaraheten vid Stockholras observatoriura 19
2.3.4 Överväganden och förslag 21
2.4 Capristationen
för solforskning 27
2.4.1 Bakgrand 27
2.4.2 PersoneUa och raateridla resurser vid
Capristationen
för
solforskning 27
2.4.3 Verksaraheten vid Caprislationen för solforskning 29
2.4.4 Överväganden och förslag 30
2.5 Kristinebergs
zoologiska station 32
2.5.1 Bakgrand 32
2.5.2 Personella och materiella resurser vid Kristinebergs
zoologiska station 33
2.5.3 Verksamheten vid Kristinebergs zoologiska station 33
2.5.4 Naturvetenskapligt inriktad havsforskning i
Göteborg
och
Lund 35
2.5.5 Vissa utredningar med anknytning till Kristinebergs
zoologiska station 35
2.5.6 Överväganden och förslag 36
2.6 Kirana
geofysiska observatoriura 40
2.6.1 Bakgrand 40
2.6.2 Personella och raateridla resurser vid Kirana geofysiska
observatoriura 41
2.6.3 Anslag till Kirana geofysiska observatorium för
löner
och
driftkostnader åren 19681971 42
2.6.4 Verksamheten vid Kiruna geofysiska observatorium 45
2.6.5 Regleraentet för Vetenskapsakaderaiens forskningsslationer
i övre Norrland m, m, 46
2.6.6 1970 års riksdagsbeslut angående den geokosraofysiska
forskningen i Sverige 47
Prop. 1973: 59 101
Sida
2,6,7 Överväganden och förslag 48
2.7 Abisko naturvetenskapliga
station 54
2,71 Bakgrand 54
2.7.2
Personella och raateridla
resurser vid Abisko naturvelenskapUga station 54
2.7.3
Verksaraheten
vid Abisko naturvetenskapliga station 55
2.7.4
Organisation
ra, ra, 56
2.7.5
Överväganden
och förslag 56
2.8 Bergianska stiftdsen 59
2.8.1
Bakgrand 59
2.8.2
Riksrauseiutredningens
förslag och dess genomförande 60
2.8.3
Personella och materieUa
resurser vid Bergianska stiftelsen 61
2.8.4
Överväganden
och förslag 61
2.9 Vetenskapsakademiens bibhotek 63
2.9.1 Statskontorets utredning angående vetenskaplig
biblio
teksservice inom medicin, teknik och naturvetenskap
i Stockholm 63
2.9.2 Överväganden
och förslag 64
2.10 Vissa
pensionsfrågor 64
2.10.1
Nuvarande
förhållanden 64
2.10.2
Överväganden
och förslag 65
2.11 Prelirainärt
slutna avtal 67
3 Remissyttranden 67
3.1
Allmänt 67
3.2
Stockholms observatoriura 68
3.3
Capristationen
för solforskning 69
3.4
Kristinebergs
zoologiska station 69
3.5
Kirana geofysiska
observatoriura 70 3,'6 Abisko naturvetenskapliga
station 72 3,7 Övrigt 72
4 Vetenskapsakaderaiens anslagsfraraställning för
budgetåret
1973/74 73
4.1
Inledning 73
4.2
Vetenskapsakaderaiens
anslagsfraraställning för budgetåret 1973/74 74
5 Föredraganden 76
Bilagor
Bilaga 1 Avtal ora förstatligande av akaderaiens
institution Stockholras observatoriura.
Bilaga till avtal ora förstatligande av akaderaiens insti
tution Stockholms observatoriura, § 8, 88
Bilaga 2 Avtal ora deposition hos staten av viss del av akade
raiens bibliotek, 91
Bilaga 3 Avtal ora saraverkan rörande utbildning och
forskning raellan universitets- och högskoleorganisationen och akaderaiens
institution Capristationen för solforskning, 92
Prop. 1973: 59 102
Sida
Bilaga 4 Avtal ora förstatligande av akademiens institution Kiruna geofysiska observatorium,
BUaga till avtal ora förstatUgande
av akaderaiens insti
tution Kiruna geofysiska observatoriura, 7 §. 94
Bilaga 5 Avtal ora reglering av pensionskostnaderna för perso
nalen vid Stockholms observatoriura och Kiruna geo
fysiska observatoriura,
BUaga
till avtal ora reglering av pensionskostnaderna
för personalen vid Stockholms observatoriura och Ki
runa geofysiska observatoriura, 97
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (22)
22 kopplingar i 17 dokument.
- SOU 2021:74 Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet s. 377 i texten
- Prop. 1988/89:100 med förslag till statsbudgeten för budåret 1989/90 i texten
- Prop. 1986/87:80 om forskning i texten
- Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten
- Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten