Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för beräkning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, m.m.

1973 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:60, Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för beräkning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 60 år 1973 Prop. 1973: 60

Nr 60

Kungl.
Maj:ts proposition angående grunder för beräkning av utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning, m. m.; given Stockholms slott den 9 mars 1973.

Kungl.
Maj:l vill härraed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag ora vars
avlåtande lill riksdagen föredragande departeraentschefen heraställl.

GUSTAF ADOLF

ERIC
HOLMQVIST

Propositionens
huvudsakliga uinehåll

1
propositionen läggs förslag frara ora ändrade grunder för beräkning av bidrag
vid arbetsraarknadsutbUdning till följd av att dessa bidrag i prop. 1973: 49
föreslås bli beskattade fr. o. ra, den 1 januari 1974, Sistnäranda förslag
innebär att grundbidrag, hyresbidrag på heraorlen och barntillägg beskattas, raedan
traktaraente och s, k, särskilt bidrag undantas från beskattnmg, Beräknmg av
de skattepliktiga bidragen föreslås i förevarande proposition ske individuellt och
så att den enskUde bidragstagaren efter avräkning av prelirainär skatt får
lika stört bidrag som han skulle ha fått om de före den 1 januari 1974 gällande
reglema hade tUlämpats, Uppgift ora beräknad prelirainär skatt läranas till skatterayndigheten
och bidragstagaren dels i saraband med utbildningen, dels årligen i form av
inkomstuppgift för självdeklarationen;

1
Riksdagen 1973.1 saml Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 60

Utdrag
av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande:
Statsministern PALME, rainistern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för inrikesdeparteraentet, statsrådet Holraqvist, anraäler efter geraensara
beredning raed statsrådets övriga ledaraöter fråga ora grunder för beräkning av
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbUdning, m. m. och anför.

Inledning

Kungl.
Maj:t uppdrog den 16 juni 1970 åt en särskild sakkunniga att utreda de tekniska
förutsättningama för att inordna sjukpenningen och ersättning vid arbetslöshet
1 beskattningssysteraet. Den 28 januari 1972 fick den sakkunnige sora för
utredningsuppdraget hade antagit benämningen sjukpenningutrednmgen vidare i
uppdrag att överväga förutsättningama för en beskattning också av det utbUdningsbidrag
som utgår enligt arbetsraarknadskungörelsen (1966: 368, oratryckt 1972: 300), AMK.

Utredningen överläranade
den 7 september 1972 betänkandet (SOU 1972: 60) Beskattade förraåner vid
sjukdora och arbetslöshet ra. ra. I betänkandet har utredningen funnit alt
tekniska föratsättningar finns att beskatta ifrågavarande förraåner och lagt frara
förslag till de författningsändringar och adrainistrativa åtgärder sora behövs
ora skatteplikt införs.

Reraissyttranden
över betänkandet i vad avser beskattning och grunder för beräkning av
utbildningsbidrag har avgetts av statskontoret, riksskatteverket, arbetsraarknadsstyrelsen
(AMS), länsstyrelserna i Skaraborgs och Västraanlands län. Landsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänsteraännens centralorganisation (TCO), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO), Lantbrukets skattedelegation och
Folksam.

Efter anmälan av chefen
för finansdepartementet har Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutat
proposition med förslag ora beskattning av sjukpenning och ersättning vid
arbetslöshet särat av utbUdningsbi-

'
Överdirektören Hans Järnbrink.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 60 3

drag
enUgt AMK. Förslag ora den fraratida utforraningen av sjukför-säkringsförraånerna
har tidigare denna dag anraälts av chefen för socialdeparteraentet, och jag
har anraält förslag ora reforraering av stödet vid arbetslöshet. Jag anhåller
att här få la upp frågan ora grunderna för beräkning av utbildningsbidrag i
anledning av förslaget ora skatteplikt för sådant bidrag.

Gällande
bestämmelser

Gällande
bestäraradser i fråga ora bidrag vid arbetsraarknadsutbildning finns dels i AMK
samt i regleringsbrev för budgetåret 1972/73 avseende anslag lill arbetsraarknad
ra, ra,, dels i cirkulär och cirkulärmeddelanden som har utfärdats av AMS,

UtbUdningsbidrag utgörs av
grundbidrag, hyresbidrag på hemorten, traktaraente, barntillägg och särskilt
bidrag. Grundbidrag utgår sora bidrag till kostnaderna för uppehället raed
högst 625 kr. per raånad lill den sora är gift eller enUgt 17 § AMK järaställs raed
gift. TiU annan person utgår grandbidrag raed högst 575 kr. per raånad.
Hyresbidrag på heraorlen utgår med högst del belopp, som raotsvarar bidragstagarens
faktiska bostadskostnad, eller sora norraalersättning raed högst 200 kr, per raånad.
Ersättning för faktisk bostadskostnad utgår till den sora utbildas i sin heraort
ora han har fast bostad där, I annat fall utgår norraalersättning. Vid
utbildning utora heraorlen gäller i princip att ersättning utgår för faktisk
bostadskostnad i hemorten till den sora är gift eller järaställd raed gift och
har fast bostad där. För annan person utgår i regel norraalersättning.

Med faktisk bostadskostnad
avses hyra inkl. tUlägg för värrae. Bidrag till driftkostnader för egen
faslighet utgår raed ett schablonbelopp av 125 kr, per månad. Hyresbidraget
reduceras med hänsyn till utgående koraraunalt bostadstillägg. Någon raotsvarande
reduktion görs däremot inte för statligt bostadstillägg.

Vid utbildning utora heraorlen
utgår traktamente med högst 350 kr, per månad till den sora är gift eller järnslälls
raed gift och raed högst 200 kr. per raånad i annat fall. Barntillägg utgår för
eget eller raakes barn under 16 år som stadigvarande bor sararaan raed bidragstagaren.
Bidraget utgör 120 kr. eller i särskilda fall 150 kr. per månad och barn. Även ora
barnet inle stadigvarande bor sararaan raed bidragstagaren kan bamtillägg utgå,
om bidragstagaren fullgör underhållsskyldighet raot barnet. Särskilt bidrag orafattar
bl. a. ersättning för resekostnader och traktamente vid resor raellan hemorten
och utbUdningsorten. I 1973 års statsverksproposilion (prop. 1973: 1 bil. 13 s.
93) har föreslagils att grandbidraget höjs med 40 kr. per raånad för såväl gift
sora ogift och att traktaraentet och norraalersältningen höjs raed vardera 25
kr. per månad, allt fr. o. m. den 1 juli 1973.

1
Riksdagen 1973.1 saml Nr 60

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 60 4

Vid
faststäUande av utbUdningsbidrag skall hänsyn tas till bl, a, bidragstagarens inkorast
som inte har samband raed utbildningen särat lill raakes inkomst under
utbildningstiden. Nedsättning av utbildningsbidraget med anledning av egen
eller makes inkomsl får dock inte reducera grundbidraget till raer än hälften
av vad som eljest skulle ha utgått, Barniillägg, som ulgår raed 120 kr, per
barn, reduceras inte, inte heller traktamente. Suraman av grundbidrag,
hyresbidrag på hemorten och barniillägg får inte överstiga 1 700 kr, per månad.

Utredningen

Enligt
utredningen är del i huvudsak tre motiv som talar för en beskattning av de ekonoraiska
förraånerna vid olika forraer av inkomstbortfall. Ett motiv är alt
skattefriheten för en sådan förmån i hög grad påverkar beskattningen av förraånslagarens
övriga inkorasler under ett beskattningsår, vUket i sin tur hänger samraan raed
progressiviteten i beskattningen och utforraningen av källskattesysterael, Progressiviteten
gör sålunda att del vid en raånadsinkorast sora är högre än raedelinkorasten
under året tas ut en prelirainärskatt sora är för hög i förhållande till den
slutliga skallen. Understiger inkomsten någon eller några månader den genorasnittiiga
inkoraslen övriga raånader av året, kan den prelirainärskatt som las ut på
dessa övriga raånader på raotsvarande sätt bli för hög. Eftersom skattefri
förmån inte betraktas som inkorast i skattehänseende innebär detla alt den prelirainärskatt
sora har betalats in under arbetsperioden blir för hög i förhållande till den
slutliga skatten. Skattefriheten för förraånen medför alltså att förraånstaga-ren
i sinora tid får en återbäring sora han eljest inle skulle ha fått på den prelirainärskatt
han har betalt in på sin skattepliktiga inkorast. Om obeskattade inkorasler
fogas lill beskattade koraraer vidare de för beskattning redovisade
inkorasterna inle att utvisa de verkliga inkorasterna, Härigenora kan förraåner
sora är knutna lill de beskattningsbara inkorasterna, t, ex, bostadstillägg,
komma att utgå trots att den faktiska inkomsten inle skulle motivera del.
Slutligen kan de berörda förraånerna vid en beskattning på ett enkelt sätt
göras pensionsgrandande för tilläggspension,

I
fråga ora utbildningsbidraget konstaterar utredningen att detta i raotsats till
vad sora gäller för t, ex, sjukpenningen inte har direkt anknytning till
mottagarens tidigare inkomsl. Utbildningsbidraget är i stället beräknat på
sådant sätt att det raed hänsyn tUl bidragstagarens egna och eventuellt makes inkorasler
skall täcka nödvändiga levnadskostnader under utbUdningstiden, En beräkning av
skattefrihetens effekter liknande den sora har gjorts i fråga ora
sjukpenningen och ersättningen från arbetslöshetskassa är därför inle raöjlig
i fråga ora utbildningsbidraget. Ora raan inför beskattning av
utbildningsbidraget bör

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 60 5

raålsällningen vara all bidraget räknas upp så raycket all
det behållna beloppet efter skatteavdrag motsvarar det belopp som f, n, utgår.

Eftersora ulbUdningsbidragels olika delar fyUer skilda
syften, föreslår utredningen att bidraget delas upp i en skattepliktig och en
skattefri del. Den skattefria delen bör bestå av de delar i utbildningsbidraget
sora avser att läoka kostnader sora direkt är föranledda av utbildningen, Traktaraentet,
sora ulgår vid utbildning utora heraorlen, och det särskilda bidraget anser
utredningen vara bidrag av denna karaktär. All undanta dessa bidragsformer från
beskattning kan vidare sägas stå i överensstära-melse med de normer som gäller
för t, ex, statstjänstemannens traktamenten,

Grandbidragel, hyresbidraget på hemorten och barnlilläggel
kan enhgt utredningen närmast järaställas med arbetsinkorast och bör därför bli
föreraål fÖr beskattning.

Med hänsyn dels till att skallen på viss inkomst kan
variera betydligt beroende på förhåUanden i dét enskilda fallet, dels till
nuvarande princip alt utbildningsbidraget skall läcka behovet i det enskilda faUet
anser utredningen del mindre lärapligt att faststäUa skattepliktiga belopp för
grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg att gälla för alla bidragstagare.
Utredningen förordar i stället en lösning som innebär att för varje individ
beräknas sumraan av grundbidrag, hyresbidrag och barniillägg på samma sätt sora
f, n. Med hjälp av en för ändamålet särskilt konstraerad tabell räknas
därefter det skattepliktiga bidraget ut. Avdrag for preliminär skatt verkställs
och till bidragstagaren utbetalas nettobeloppet tillsararaans raed eventuella
icke skattepliktiga bidrag.

Den föreslagna oraräkningstabellen bör enligt utredningen
avse prehminär A-skalt, Eftersom det genora skillnaderna i koraraunal utdebitering
finns ett relativt stort antal skattetabeller, har utredningen ansett det lärapligt
att endast en tabell koraraer till användning. Eftersom del stora flertalet
skattebetalare erlägger skatt enligt någon av tabellerna 23, 24 eller 25 anser
utredningen det rimligt alt den avsedda oraräknings-labeUen baseras på tabell
24, Ny oraräkningslabell föratsatts bli utfärdad när förhållandena så påkallar.
Alt endast en tabell bör komma liU användning motiverar utredningen främst med
att arbetet blir mindre än ora olika tabeller används,

I fråga om skattetabeUernas skilda kolumner konstaterar
utredningen alt spännvidden mellan dessa är så stora alt hänsyn bör tas tiU den
för individen gällande koluranen vid uppräkningen av utbildningsbidraget. Den särskUda
oraräkningstabellen bör således omfatta fyra koluraner, raen endast avse en, genorasnittUg,
koraraunal uldebiteringsnivå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 60 6

Tabell
för omräkning av ulbUdningsbidragels grundbidrag, hyresbidrag och barntillägg
tid skallepliktiga belopp (kr. per månad), enligt utdebi-leringstabdl 24.

Obe-

Beskattat

Obe-

Beskattat

skattat

Kol 1

Kol 2

Kol 3

Kol 4

skattat

Kol 1

Kol 2

Kol 3

Kol 4

400

431

400

403

400

1050.

1542

1292

1435

1 184

450

529

450

455

450

1 100

1628

1375

1517

1269

500

628

500

508

500

1 150

1722

1456

1598

1355

550

711

550

589

550

1200

1816

1538

1679

1442

600

794

600

670

600

1250

1908

1630

1767

1524

650

875

650

761

650

1300

2 000

1723

1856

1606

700

957

711

853

700

1350

2 102

1815

1946

1688

750

1042

793

935

750

1400

2 204

1907

2 036

1769

800

1 127

875

1017

800

1450

2 302

2 001

2127

1858

850

1210

956

1 103

853

1 500

2 400

2 095

2219

1947

900

1294

1038

1 190

932

1 550

2 535

2 209

2 329

2039

950

1375

1 124

1 271

1015

1 600

2 671

2 324

2 440

2131

1000

1457

1211

1353

1099

1650

2 784

2 443

2 554

2 235

1700

2 897

2 562

2 669

2 339

Avräkning
för prelirainär skatt föreslår utredningen skall ske raed hänsynstagande till
såväl den skattetabell som den koluran sora gäller för den enskilde bidragstagaren.
Detta kräver att debetsedel för preUrainär skatt infordras från bidragstagaren,
innan det belopp sora skall betalas ut kan fastställas. Förfarandet kan i en fraratid
koraraa alt underlättas ora raöjlighet öppnas att göra förfrågningar via datalerrainal
lill ett personregister.

För
den enskUde koramer det föreslagna systemet att medföra visst över- eller
underuttag av preliminär skatt. Enligt utförda beräkningar kommer emellertid
vad som tas ut för mycket resp, för litet att uppgå till maximalt ca 100 kr. i
månaden.

För bidragstagare
som har preUrainär B-skatt går det inte att av debetsedeln utläsa vilken
skattekolumn som skall användas. Utredningen förutsätter att det från lokal skatterayndighet
bör kunna inhäralas uppgift om i vilken kolumn bidragstagaren skulle ha varit
placerad ora han hade haft A-skatt. Beräkning av utbildningsbidraget kan
därefter ske på sarama sätt som för den sora har A-skatt.

Mot
bakgrand av att utredningen i samband raed behandUngen av frågan om beskattning
av sjukpenningen föreslår alt avdrag för kvarstående skatt inte skaU göras vid
utbetalning av sjukpenning, förordas att detsamraa skall gäUa även i fråga ora utbUdningsbidragen.
Enligt utredningen torde en beskattning av utbildningsbidraget inte heller raedföra
kvarstående skatt i större utsträckning än sora norraall gäller för löntagare
under förutsättning att avdrag för prelirainär skatt görs enligt tiUäraplig
tabell och koluran.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 60 7

Utredningen
har gjort vissa kalkyler för alt belysa konsekvenserna av det föreslagna systeraet
för beräkning av beskattat utbildningsbidrag. De beskattningsbara delarna av
utbildningsbidraget har härvid beräknats motsvara ca 90 % av de totala
kostnaderna för utbUdningsbidrag, Antalet personer som påbörjade utbildning
under perioden aprU 1971 mars 1972 har fördelals efter utgående bidragsbelopp
per raånad. Utbildningstiden har antagits uppgå till sex raånader i genorasnitt.
Det lo-tala bidragsbeloppet blir då 389 railj, kr, för obeskattat bidrag, Ora
bidragen hade beskattats enligt det föreslagna systeraet skulle beloppet i StäUet
ha blivit 504 railj, kr,, dvs, 116 railj, kr, högre. De ökade kostnaderna koramer
all helt raotsvaras av en ökning av prdirainärskatte-intäkterna. Vissa adrainistraliva
raerkostnader koraraer dock att uppstå på såväl regional sora central nivå.

Utredningen
framhåller att beräkningen av utbildningsbidragen kan kompliceras genora
beskattningen. Slutligen konstaterar utredningen att de tekniska förutsättningarna
för en oraedelbar beskattning av utbildningsbidraget föreligger. En övergång lUl
skatteplikt bör dock genoraföras vid ett kalenderårsskifte.

Remissyttrandena

Förslaget
att beskatta utbildningsbidraget tillstyrks av riksskatteverket, AMS,
länsstyrelsen i Västmanlands län, LO, TCO, Lantbrukels skattedelegaiion och
Folksam.

Lantbrukets
skattedelegaiion erinrar dock ora att huvudprincipen att ersättning för inkorastbortfall
skaU utgöra skattepliktig inkorast inte kan åberopas lika starkt för att göra utbUdningsbidragen
skatlepUktiga som för sjukpenning och arbetslöshetsunderstöd. LO konstaterar på
raotsvarande sätt att utbildningsbidraget är en förra av behovsprövad förraån
som inte direkt har samband raed inkorastborlfallet och känner viss tvekan
inför t. ex. beskattning av hyresdelen av utbildningsbidraget, eftersora
pensionspoängen till viss del skulle bh beroende av storleken av utgående
hyresbidrag. LO konstaterar eraellertid att denna effekt begränsas, eftersora utbildningbidragel
f. n. inle får överstiga 1 700 kr, i månaden. Trots de anförda invändningrna
finner LO att utbUdningsbidraget Ukväl bör beskattas, frärast raotiverat av
att bidraget därvid på ett enkelt sätt kan tillgodoräknas sora
pensionsgrundande inkorast.

Länsstyrelsen
i Skaraborgs län anser det tveksarat ora raan bör beskatta utbildningsbidraget
eftersom detta inte primärt syftar till att er-sälta ett inkomstbortfall och då
andra forraer av statligt utbildningsstöd inte är skattepliktiga f. n.

SACO
avstyrker en skattebeläggning av stödet vid arbetslöshet på grund av förslagets
skatteraässiga olikheter för skilda kassor och indivi-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 60 8

der. På sararaa grunder avstyrker SACO en beskattning av
utbildningsbidraget. Skatteplikt ter sig i detta fall så mycket mer stötande,
anför SACO, sora bidragels syfte är att täcka endast grundläggande levnadskostnader
enligt en likabehandUngsprincip, Om denna princip skall upprätthållas måste vid
en beskattning varje bidragsansökan kompletteras raed en prelirainär
självdeklaration för beskattningsåret. När den slulUga skatten för året
fastställs tillkoinmer att kontrollera att rätt utbildningsbidrag utgått; ora
så ej är fallet får för raycket utbetalda raedel återkrävas och vice versa.

Utredningens förslag alt avdrag för kvarstående skatt inte
skall göras vid utbetalning av utbildningsbidrag tillstyrks av statskontoret, raedan
riksskatteverket avstyrker förslaget. Verket framhåller att arbetsraarknadsutbUdningen
i det enskilda faUet oftast torde pågå under längre tid än för vilken anstånd raed
kvarstående skatt kan bevUjas, Bl, a, med hänsyn härtill anser verket att raöjlighet
bör öppnas att avräkna kvarstående skatt raot utbetalt utbildningsbidrag.

Departementschefen

Chefen för finansdeparteraentet har tidigare denna dag
redovisat de principiella överväganden sora talar för en beskattning av bl, a,
utbildningsbidrag vid arbetsraarknadsutbildning och förordat att delta bidrag järate
sjukpenningen samt kontant arbetsraarknadsstöd och dagpenning från
arbetslöshetskassa görs skattepliktiga fr, o, m, den 1 januari 1974, Jag
behandlar i det följande frågan hur den härav betingade ändrade beräkningen av
bidragsbeloppen vid arbetsmarknadsutbUdning bör ske.

Enligt gällande bestämmelser utgår utbildningsbidrag till
den som genomgår arbetsraarknadsutbildning. Utbildningsbidraget är inle skattepliktigt.
Reglerna för beräkning av bidraget särat förutsätlningarna för att få
arbetsmarknadsutbildning finns i arbetsmarknadskungörelsen (1966; 368; omtryckt
1972: 300), AMK, Jag har tidigare redogjort för de olika bidragsdelarna i
utbildningsbidraget och storleken av dessa. Jag vill här erinra ora all Kungl, Maj:t
i årets statsverksproposition (prop, 1973: 1 bil, 13 s, 93) har föreslagit
vissa höjningar av grundbidraget, traktamentet och normalersättningen.
Grundbidraget föreslås sålunda höjt raed 40 kr. per raånad till 665 kr, per
månad för gift och 615 kr, per månad för ogift bidragstagare. Traktamentet och norraalersältningen
föreslås höjda med vardera 25 kr. per raånad.

Sora jag nyss har närant förordar chefen för finansdeparteraentet
att utbildningsbidraget skall beskattas, Sora förutsättning härför gäller att
grunderna för beräkning av utbildningsbidrag enligt AMK ändras.

Sjukpenningutredningen och flera reraissinstanser frarahåller
att utbildningsbidraget vid arbetsraarknadsutbUdning skiljer sig från ersätt-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 60 9

ningen vid sjukdora och arbetslöshet därigenora alt del inle
har anknytning lill mottagarens tidigare inkorastsituation utan är avsett att
täcka nödvändiga levnadskostnader under utbildningstiden. Detta leder lill alt
införandel av skatteplikt för sådant bidrag inte lärapligen kan ske i den
formen att lika stort skatteplikdgl belopp fastställs att gälla för alla bidragstagare,
I stället bör enligt utredningen bidragsbeloppen räknas frara individuellt
enligt sararaa regler som f, n, gäller och sedan räknas upp tUl skattepliktigt
belopp raed hjälp av en särskUd omräkningsta-beU, Remissinstanserna har inle
haft några principiella invändningar mot denna metod. Enligt vad chefen för finansdeparteraentet
har förordat skall därför beräkningen av skattepliktigt utbUdningsbidrag i
princip ske på det sätt sora utredningen har föreslagit.

Chefen för finansdeparteraentet har vidare föreslagit att utbildningsbidraget
delas upp i en beskattningsbar del bestående av grundbidraget, hyresbidraget på
heraorlen och bamtillägget särat en icke beskattningsbar del vilken orafattar traktaraentet
och det särskilda bidraget. Dessa senare bidragsbelopp undantas från
beskattning eftersora de är avsedda att täcka kostnader sora är direkt
föranledda av utbildningen. Uppräkningen till skattepliktigt belopp bör ske raed
utgångspunkt i detla ställningstagande.

Det tekniska förfarandet vid uppräkning lill skattepliktigt
belopp skall enligt utredningen ske raed hjälp av en särskild oraräkningslabell
grundad på den koraraunala raedelutdebiteringen ora f, n, 24 kr. Avräkning av prelirainär
skatt skall därefter enligt förslaget ske efler den för varje bidragstagare
gällande utdebiteringen enligt prelirainärskalletabdl. Denna ordning innebär eraellertid,
vilket utredningen också har pekat på, all personer raed i övrigt likartade
förhållanden men bosatta i komrauner med olika utdebitering koramer alt få
olika stora bidragsbelopp. Bidragstagare i komrauner ined högre utdebitering än
raedelutdebiteringen skulle sålunda få lägre och bidragstagare i korarauner raed
lägre utdebitering högre bidragsbelopp än f. n.

Jag finner det inte tillfredsställande att varierande ekonoraiskt
stöd skall utgå beroende på variationer i den kommunala utdebiteringen, eftersora
bidraget vilket både utredningen och reraissinstanserna har påpekat skall
täcka de nödvändiga levnadskostnaderna under utbildningstiden. Jag förordar
därför att uppräkning lill skattepliktigt utbildningsbidrag sker efter en omräkningstabell
grundad på den för varje bidragstagare gällande preliminärskattetabdlen. Vidare
skall på sätt sora chefen för finansdeparteraentet tidigare har förordat
avräkning av prelirainär skatt ske efter den för bidragstagaren gällande preliminärskattetabdlen,
Härigenora får bidragstagare i jämförbara situationer lika stora
utbildningsbidrag Saratidigt innebär förslaget alt skatteberäkning behöver
göras bara en gång, varvid såväl uppräkningen av bidraget sora preUrai-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 60 10

närskalleavdraget
uppgår till samraa belopp. Nuvarande bidragsbestäraraelser behöver därför inte
ändras i vidare raån än att regler införs ora uppräkning till skattepliktigt
belopp. Den enskilde bidragstagaren koraraer alltså att beröras av
beskattningen först när han följande år deklarerar sina inkoraster.

Det förordade systeraet
för beräkning och beskattning av utbUdningsbidraget innebär att det lUl
skillnad från vad utredningen har föreslagit komraer att behövas ca tio oraräkningslabeUer
konstruerade efler sararaa princip sora utredningens tidigare presenterade
tabell.

Eftersora länsarbetsnäranderna
enligt både det av utredningen och det här förordade förslaget raåste få
tillgång till preHrainärskattelabell och debetsedel för varje bidragstagare bör
det här föreslagna systeraet innebära endast obetydligt raerarbete för näranderna.
Ä andra sidan uppnås en större rättvisa raellan bidragstagarna.

Att hänsyn skall tas tUl
den för vederbörande bidragstagare liUärap-liga koluranen i resp, prelirainärskallelabell
vid beräkningen av skattepliktigt utbildningsbidrag och vid avräkning av prelirainär
skatt ligger helt i linje med vad sora nyss har förordals, I enlighet raed vad
chefen för finansdeparteraentet har anfört tidigare denna dag koraraer avdrag
för kvarstående skatt vid utbetalning av utbUdningsbidrag all göras endast i
undantagsfall.

Med utgångspunkt i
förhållandena åren 19711972 har utredningen beräknat merkostnaderna för
utbildningsbidragen efler pålägg raotsvarande den föreslagna beskattningen, lill
116 railj. kr. per budgetår. Med hänsyn till de bidragsförbältringar sora dels genorafördes
fr. o. ra. den 1 juli 1972, dels har föreslagils årets riksdag särat tiU den
ökade volymen på arbetsmarknadsutbildningen beräknar jag merkostnaderna för
den föreslagna beskattningen till ca 150 railj. kr. för helt år.

Utgifterna för arbetsraarknadsulbildningen
bestrids från det på driftbudgeten under elfte huvudtiteln upptagna
förslagsanslaget Arbetsraarknadsservice, vilket på riksstaten för innevarande
budgetår har tagits upp raed 1 033 railj, kr. I prop, 1973: 1 (bU, 13 s. 97)
har föreslagits att under raotsvarande rubrik för budgetåret 1973/74 anvisas
ett förslagsanslag av 1 166 railj. kr,, varav 802,7 railj. kr, har beräknats
för arbetsraarknadsulbildningen. Härvid har effekten av beskattningen inte beaktats.
Med hänsyn lill att de av raig förordade grunderna för beräkning av UtbUdningsbidrag
vid arbetsraarknadsutbUdning skaU börja tUl-lämpas den 1 januari 1974 och
alltså avser endast ett halvt budgetår, beräknar jag kostnadsökningen till 80 mUj,
kr, för budgetåret 1973/74.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:60 11

Hemställan

Under
åberopande av det anförda herastäUer jag alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att

1.
godkänna de av mig förordade
grunderna för beräkning av utbildningsbidrag vid arbetsraarknadsutbildning,

2.
tUl Arbelsmarknadsservice under
elfte huvudtiteln för budgetåret 1973/74 utöver tidigare äskat belopp
anvisa ytterligare 80 000 000 kr.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda raed instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokoUet: Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 197J 730193

Doktrin (1)

  1. Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten, FT 1993 nr 1–2 s. 59, på s. 93 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1973:200 i texten
  2. Bet. 1973:InU19 Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:60 angående grunder för beräkning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, m. m. i texten
  3. Prop. 1973:125 Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74, m.m. i texten

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 2014 s. 228 i texten · dokumentnivå

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1993 s. 59 Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten s. 93 i texten