Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående studiesocialt stöd

1973 · 96 sidor, varav 93 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 93 av 96 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:63, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående studiesocialt stöd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 1973 Prop. 1973:63

Nr 63

Kungl.
Mai:ts proposition till riksdagen angående studiesocialt stöd; given Stockholms
slott den 2 mars 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden föreslå
riksdagen att bifalla de förslag ora vars avlåtande till riksdagen föredraganden
herastäUt.

GUSTAF ADOLF

SVEN
MOBERG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att studerande sora
fyller lägst 20 år under det kalenderår, då läsåret börjar vid studievägar
som nu tillhör studie-hjälpssysteraet förs över till studieraedelssysteraet fr,
o, m, den 1 juli 1973, Härigenora åsladkoraraer man en större likformighet i
studiesocialt avseende för vuxna oavsett på vilket stadiura studierna bedrivs.
Överförandet gäller bl, a, studerande i gymnasieskolan, kommunal och stathg
vuxenutbildning och folkhögskola, Maxiraibeloppet inora studieraedelssysteraet
är 140 % av basbeloppet inora den allraänna försäkringen och fördelas på ett
läsår raotsvarande nio månader. Många studerande koramer genom detta förslag
att få ytterligare ca 2 000 kr, i studiestöd, Sludiebidragsdelen uppgår till
högst 1 755 kr,, vilket för vissa studerande som överförs koraraer att innebära
en förbättring raed 180 kr, på ett läsår.

Fr, o, ra, den 1 juli 1973 föreslås även att
studerande inora studie-hjälpssysteraet skall erhålla sin sludiekredit i förra
av återbetalningspliktiga studieraedel.

Reglerna om hänsynslagande till raakes inkorast
inora studieraedelssysteraet föreslås ändras så att fribeloppet för raakes
inkorast höjs från 140 % av basbeloppet per termin till 200 % per termin och
att reduceringen på inkorast därutöver sker med 40 %. Detta förslag innebär en
förbättring för frärast de grupper där raakes inkomst uppgår tUl raellan 20 000
kr, och 50 000 kr. per år.

1
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 2

En särskild sjukförsäkring föreslås bli införd för
de studerande sora uppbär studieraedel. Försäkringen bör utforraas så att den
studerande under sjukdomstiden behåller sina studiemedel. I efterhand bör de
återbetalningspliktiga studiemedlen reduceras raed ett belopp sora raotsvarar
utgående återbetalningspliktig del av studieraedlen per dag för de sjukdagar
som den studerande är ersättningsberättigad.

För studerande inom studiehjälpssystemet föreslås
att inackorerings-tillägget höjs från 125 kr. tiU 150 kr. i raånaden.

För studerande inora studiehjälpssysteraet kan
inkorastprövat tillägg raed högst 75 kr, i raånaden utgå t, o, ra, en taxerad
inkorast ora 21 000 kr, i de fall där den studerande inle har syskon under 17
år. Fr. o. m, den 1 januari 1974 bör beloppet för taxerad inkorast ändras till
23 000 kr. Även gränserna för behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga
studiemedel inom studiehjälpssysteraet bör förskjutas i raotsvarande raån.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63

1 Förslag till studiestödslag

Härigenora
förordnas sora följer,

1
kap. Inledande bestämmelser

1 § Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form
av förlängt barnbidrag, studiehjälp och studieraedel,

2 § Studiehjälp består av studiebidrag järate
tillägg, återbetalningspliktiga studieraedel och resekostnadsersättning,

TiUägg till studiebidraget utgår i form av
inackorderingstillägg, rese-tUlägg, inkorastprövat tillägg och behovsprövat
tiUägg,

3 § Studieraedel består av studiebidrag och
återbetalningspliktiga studieraedel särat resekostnadsersältning.

4 § Studiestödet handhas av centrala
studiehjälpsnäranden, skolstyrelserna, landstingskomraunernas utbildningsnärander,
andra rayndigheter och organ enligt bestäraraelser sora raeddelas av Konungen
eller, efter Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnäranden.

Ärende ora återbetalning av återbetalningspliktiga
studieraedel handlägges dock alltid av centrala studiehjälpsnäranden, om ej
Konungen förordnar annat.

5 §
I denna lag förstås med

basbelopp:
basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, termin: första eller
andra hälften av ett kalenderår, i den raån ej annat följer av bestäraraelse
sora Konungen raeddelar.

2
kap. Förlängt bambidrag

1 §
Studerande vid grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag raed

110 kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket

han fyUt 16 år,

Detsamraa gäller studerande sora deltager i
motsvarande undervisning vid skola som avses i 33 eUer 34 § skollagen (1962:
319),

2 § Förlängt barnbidrag enligt 1 § utgår endast tiU
studerande som är bosatt i riket. Bidraget utgår under läsåret. Läsåret skaU
anses orafatta nio månader, varav höstterminen fyra raånader och vårterrainen
fera månader.

3 § Förlängt barnbidrag kan utgå till studerande vid
sådan skola utomlands sora åtnjuter svenskt statsbidrag under förutsättning att
den

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 4

studerande
deltager i undervisning som i huvudsak motsvarar den sora ges vid grundskolan
här i riket. Besläraraelserna i 2 § äger härvid raotsvarande tiUärapning.

Närraare bestäraraelser ora sådant förlängt
barnbidrag sora avses i första stycket meddelas av Konungen eller, efter
Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnämnden.

3 kap. Studiehjälp Allmänna bestämmelser

1 §
Studiehjälp utgår till studerande vid de läroanstalter och utbild

ningslinjer sora Konungen bestäraraer.

Studiehjälp för visst läsår eller del därav utgår
dock endast tiU studerande som fyller högst 19 år under det kalenderår då
läsåret börjar,

2 §
Studiehjälp utgår till svensk studerande samt tiU sådan annan

studerande sora är bosatt i riket.

Studerande sora ej är svensk medborgare har dock
rätt lill studiehjälp endast ora han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat
syfte än att här vinna utbildning,

3 §
Studiehjälp utgår från och raed kvartalet efter det under vilket

den studerande fyllt 16 år, ora ej annat följer av andra eUer tredje styc

ket,

Inkorastprövat tillägg utgår från och raed
kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 17 år,

InackorderingstiUägg, resetillägg och behovsprövat
tillägg utgår även till studerande sora ej uppnått sådan ålder sora anges i
första stycket,

4 § Studiebidrag järate tillägg utgår endast vid
heltidsundervisning som omfattar rainst åtta veckor, ora ej Konungen eller,
efter Konungens berayndigande, centrala studiehjälpsnäranden förordnar annat,

5 § Studiehjälp ulgår för sådan del av läsår under
vilken den studerande bedriver studier, Närraare bestäraraelser ora läsårs
längd och ora dess fördelning på terminer meddelas av Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, av centrala studiehjälpsnäranden.

Studiebidrag
jämte tillägg

6 § Studiebidrag utgår raed 110 kronor i raånaden,

7 § InackorderingstUlägg utgår med 150 kronor i
raånaden till studerande sora behöver inackordering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 5

8 § Har studerande en färdväg till skolan som uppgår till
minst sex

kilometer, utgår resetiUägg, om ej annat följer av bestämraelser som

Konungen raeddelar. Resetillägget utgår enligt de grunder och raed de

belopp, sora Konungen eller, efler Konungens berayndigande, centrala

studiehjälpsnäranden bestäramer.

Resetillägg utgår ej till studerande som åtnjuter
inackorderingstillägg,

9 § Vid prövning av fråga ora inackorderingstillägg eUer
resetillägg på

grund av ändrade förhållanden får hänsyn ej tagas till sådan ändring

sora skett raindre än en månad före slutet av läsåret eller sådan del av

läsåret för vilken studiebidrag beviljats,

10 § Inkorastprövat tillägg utgår
raed högst 75 kronor i raånaden. Närmare bestämmelser om inkorastprövat tillägg
raeddelas av Konungen,

11 § Behovsprövat tillägg utgår
med högst 90 kronor i månaden. Närraare bestäramelser ora behovsprövat
tillägg raeddelas av Konungen,

Återbetalningspliktiga studiemedel

12 § Återbetalningspliktiga studieraedel kan beviljas
studerande sora

är i behov av studiehjälp utöver dera sora han fått raed stöd av övriga

bestäraraelser ora studiehjälp.

Vid bedöraande av behovet av
återbetalningspliktiga studiemedel skall beaktas den studerandes och, ora han
är gift, raakens ekonoraiska förhållanden, Ora den studerande ej är gift, skall
hänsyn tagas även till föräldrarnas ekonomiska förhållanden,

13 § För återbetalningspliktiga studieraedel gäller i
övrigt de bestära

melser som meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigan

de, av centrala studiehjälpsnäranden.

Resekostnadsersättning

14 § Till studerande vid skolenhet raed statlig
vuxenutbildning utgår

resekostnadsersättning för resa till och från studieorten efter grunder

sora fastsläUes av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av

centrala studiehjälpsnäranden.

Studiehjälp för studier utom riket

15 § Studiehjälp enligt detta kapitel får beviljas svensk
raedborgare för studier utora riket, ora studierna icke raed lika stor fördel
kan bedrivas vid svensk läroanstalt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 6

Även i andra fall får studiehjälp enUgt detta
kapitel beviljas för studier utora riket enligt bestäraraelser sora Konungen
raeddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana
studier sora raotsvarar eller är järaförbara med studier vid svensk läroanstalt
eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 §,

Särskilda
bestänunelser

16 § Vid beräkning av studiehjälp för sådan del av
läsår som överskjuter eller ej uppgår till hel raånad, skall för vecka
beräknas en fjärdedel av raånadsbeloppet, avrundat till helt krontal vid öretal
under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt. Studiehjälp beräknas icke för dagar,
sora ej utgör hel vecka,

17 § Bestäraraelse i detta kapitel ora studerande sora
är gift skall till-lärapas endast ora äktenskapet ingåtts senast under
kalenderhalvåret närraast före det för vilket studiehjälp skall utgå,

18 § Bestäraraelse i detta kapitel sora gäUer
studerande sora är gift äger motsvarande tillämpning på studerande som utan att
vara gift lever tillsararaans raed annan person, raed vilken han tidigare varit
gift eller med vilken han gemensamt har eller har haft barn,

19 § Vad i detta kapitel föreskrivs om föräldrar avser
dels fader och moder som har vårdnaden eller, i fråga ora studerande som fyllt
20 år, senast haft vårdnaden om den studerande, dels fader eller moder som
stadigvarande sararaanbor raed sådan vårdnadshavare. I fråga ora fosterbarn
gäller vad som sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna.

20 § Har make under sin vårdnad barn i tidigare gifte
eller utom äktenskap, skall vid prövning av fråga ora barnets rätt tUl
studiehjälp andra raakens inkorast och förraögenhet beäktas i stäUet för
inkonist och förmögenhet hos den av barnets föräldrar som är skild från vårdnaden,

21 § Uppbär heltidsstuderande lärlingslön eller annan
sådan ersättning, kan den studiehjälp som enhgt besläraraelserna ovan i detta
kapitel tUlkommer honora på grund därav rainskas enligt grunder som Konungen
fastställer.

Motsvarande gäller i fråga om studerande vars
uppehälle helt eller tiU väsentlig del bekostas av staten eUer koraraun.

22 §
Utöver vad sora följer av bestäraraelsema ovan i detta kapitel

kan InackorderingstUlägg utgå till sådan utlandssvensk studerande vid

grundskolan sora tUlhör någon av årskurserna 69 och sora behöver

inackordering.

Detsararaa
gäUer utlandssvensk studerande sora deltager i motsva-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 7

rande
undervisning vid skola sora avses i 33 eller 34 § skollagen (1962: 319),

Närraare
bestäraraelser ora inackorderingstillägg enUgt första eUer andra stycket
raeddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av centrala
studiehjälpsnäranden,

4
kap. Studiemedel Allmänna bestämmelser

1
§ Studieraedel utgår till studerande
vid de läroanstalter och utbildningslinjer sora Konungen bestäramer,

2
§ Studiemedel utgår även till
studerande vid de läroanstalter och ut-bildningsUnjer som orafattas av
förordnande enligt 3 kap, 1 §, Studieraedel vid sådan läroanstalt eller
utbildningsUnje utgår dock för visst läsår eller del därav endast tiU
studerande sora fyller lägst 20 år under det kalenderår då läsåret börjar,

3 § Studieraedel utgår till svensk studerande särat
till sådan annan studerande sora är bosatt i riket.

Studerande sora ej är svensk raedborgare har dock
rätt till studieraedel endast ora han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat
syfte än att här vinna utbildning,

4 §
Studerande sora avses i 1 § har rätt tiU studieraedel såväl vid hel

tidsstudier sora deltidsstudier. Till deltidsstuderande utgår dock studie

raedel endast ora han bedriver studierna på minst halvtid och på grund

av förvärvsarbete, vård av egna barn eller andra särskilda skäl ej kan

bedriva studierna på hellid,

Studieraedel till studerande sora avses i 1 § utgår
i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel,

5 §
Studerande som avses i 2 § har rätt till studieraedel såväl vid

heltidsstudier sora deltidsstudier,

Studieraedel till studerande sora avses i 2 § utgår
i förra av studiebidrag och återbetalningspliktiga studieraedel. Studiebidrag
utgår dock endast vid heltidsundervisning som orafattar rainst åtta veckor, ora
ej annat följer av bestäraraelse sora raeddelas av Konungen eller, efter
Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnäranden.

Till studerande sora avses i 2 § och sora bedriver
studier vid skolenhet raed statlig vuxenutbildning utgår dessutora
resekostnadsersättning.

6 §
TUl studerande, som avses i 1 § och som ej tidigare varit in

skriven vid läroanstalt eller utbildningslinje sora orafattas av förord

nande enligt 1 §, utgår studiemedel utan föregående prövning av hans

lämplighet för studierna.

Till
annan studerande sora avses i 1 § utgår studiemedel endast om

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 8

det
raed hänsyn till de resultat sora han uppnått raåste anses sannolikt, att han
koraraer att slutföra studierna inom norraal tid. Vid denna bedöraning skall
skälig hänsyn tagas till förhållanden av personlig natur sora kan antagas ha
inverkat på studieresultaten,

7 §
Till studerande, sora avses i 2 § och sora ej tidigare varit in

skriven vid läroanstalt eller utbildningsUnje sora orafattas av förordnan

de enUgt 1 § eller 3 kap, 1 §, utgår studieraedel ulan föregående pröv

ning av hans läraplighet för studierna.

Inom
ramen för sådan utbildningslinje vid gyranasieskolan sora ora-' fattas av
förordnande enligt 3 kap, 1 § utgår studieraedel aUtid utan prövning sora avses
i första stycket,

TiU annan studerande sora avses i 2 § ulgår
studieraedel endast ora han bedrivit sina tidigare studier i norraal takt. Vid
denna bedöraning skall skälig hänsyn tagas till förhållanden av personlig natur
sora kan antagas ha inverkat på studieresultaten,

8 § Studiemedel för studier vid läroanstalt eller
utbildningslinje sora orafattas av förordnande enligt 1 § får ej utan särskilda
skäl utgå för raer än sararaanlagt 16 terrainer,

9 § Studieraedel fär ej utan särskilda skäl utgå för
terrain sora infaller efter det den studerande fyllt 45 år,

10 § Studieraedel utgår för sådan del av läsår under
vilken den studerande bedriver studier, Närraare bestämraelser om läsårs längd
och dess fördelning på terrainer raeddelas av Konungen eller, efter Konungens
berayndigande, av centrala studiehjälpsnämnden,

11 § Studiemedel beviljas efter ansökan.

Ansökan ora studieraedel inges inora den tid och i
den ordmng som centrala studiehjälpsnämnden bestäraraer, Ora särskilda skäl
föreligger, får ansökan prövas även ora den inkorarait för sent.

Studiemedel
beviljas för högst två terrainer i sänder.

Studiemedel
till studerande som har rätt till både studiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel

12 § I 1325 §§ ges bestämraelser ora studieraedel tUl
studerande sora avses i 1 §. Besläraraelserna gäller även sådan studerande sora
avses i 2 § och sora enligt 5 § eller bestäraraelse sora avses i 5 § andra
stycket har rätt till studiebidrag,

13 § Studieraedel utgår till studerande sora har rätt
tiU studieraedel under ett helt nioraånaders läsår, ora han är
heltidsstuderande, raed 140 procent av basbeloppet och, ora han är
deltidsstuderande, raed 70 procent av basbeloppet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 9

Har studerande rätt till studieraedel under ett
helt läsår som överskjuter eUer ej uppgår till nio månader, utgår studieraedel
raed så stor del av det enligt första stycket angivna beloppet sora svarar raot
förhållandet mellan läsårets längd och nio månader.

Vid ökning eller rainskning enligt andra stycket
beaktas endast sådan tidsperiod sora orafattar minst 15 dagar. Sådan period
skaU anses motsvara en halv raånad.

Andra och tredje styckena äger raotsvarande
tillärapning, ora heltids-eller deltidsstuderande har rätt till studieraedel
under endast en del av läsåret,

14 §
Har heltids- eller deltidsstuderande vårdnaden ora barn sora ej

fyllt 16 år eller är han skyldig att tUl fullgörande av lagstadgad under

hållsskyldighet utge underhållsbidrag till barn sora ej fyllt 16 år, för

höjes det belopp sora den studerande har rätt tiU enUgt 13 § raed barn

tillägg, TUlägget utgår för varje barn raed 25 procent av basbeloppet

för ett läsår ora nio raånader. Vid bestäraraande av barntUlägget äger

13 § andra, tredje och fjärde styckena raotsvarande tillärapning.

Även ora båda föräldrarna enligt första stycket har
rätt tUl barntillägg, utgår endast ett barntiUägg, Detta utges till fadern,
eller, ora föräldrarna är ense därora, tiU raodern. Är en av föräldrarna
skyldig att utge underhållsbidrag sora avses i första stycket, utges dock
tUl-lägget aUtid till denne, Ora synnerliga skäl föreligger, får barntillägg
utgå till envar av föräldrarna,

15 §
Det studieraedelsbelopp sora enligt 13 och 14 §§ utgår för läsår

fördelas på terrainer efter det antal hela perioder ora en halv raånad

sora terrainerna skall anses orafatta enligt bestäraraelse sora avses i 10 §

eller, i fråga ora studerande sora bedriver studier endast under del av

läsåret, efter det antal sådana hela perioder sora den studerande bedri

ver studier under terrainerna,

16 §
För heltidsstuderande rainskas det belopp sora utgår för en ter

rain enligt 1315 §§ raed två tredjedelar av den del av den studerandes

inkorast under terrainen sora överstiger nedan för skUda perioder an

givna delar av basbeloppet, näraligen

Antal
held perioder om en halv Del av basbeloppet

månad för vilka
studiemedel skall

utgå
under terminen

högst
4 60 procent

5
55 procent

6
50 procent

7
45 procent l ä gst 8 40
procent

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 10

17 §
Utöver vad som följer av 16 § minskas beloppet enhgt 13

15 §§ för heltidsstuderande sora har rätt till studieraedel under en ter

rain för nio hela perioder ora en halv raånad raed en feratedel av den del

av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet,

Ora den studerande är gift och lever tillsararaans
raed raaken, rainskas beloppet enligt 1315 §§ dessutora raed dels 40 procent
av den del av raakens inkorast under terrainen sora överstiger två gånger basbeloppet,
dels en femtedel av den del av raakens förraögenhet sora överstiger sex gånger
basbeloppet.

Är den studerande gift raen lever han ej
tillsararaans raed raaken, äger andra stycket raotsvarande tillämpning, i den
raån detta följer av bestäraraelse som meddelas av Konungen eller, efter
Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnämnden,

18 § För heltidsstuderande som har rätt till
studieraedel under en terrain för ett större eUer raindre antal hela perioder
ora en halv raånad än nio rainskas det belopp som utgår för terrainen enligt
1315 §§, utöver vad sora följer av 16 §, raed så stor del av rainskningen
enligt 17 § sora svarar raot förhållandet raellan antalet hela perioder ora en
halv raånad och talet nio,

19 § För deltidsstuderande sora har rätt till
studieraedel under en terrain för nio hela perioder ora en halv raånad rainskas
det belopp sora utgår för terrainen enligt 1315 §§ raed dels två tredjedelar
av den del av den studerandes inkorast under terrainen sora överstiger 125 procent
av basbeloppet, dels en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet sora
överstiger sex gånger basbeloppet,

Ora sådan studerande är gift och lever
tillsararaans raed maken, minskas beloppet enligt 1315 §§ dessutora raed dels
40 procent av den del av raakens inkorast under terrainen sora överstiger 290
procent av basbeloppet, dels en feratedel av den del av raakens förraögenhet
sora överstiger sex gånger basbeloppet.

Är den studerande gift raen lever han ej
tillsararaans raed raaken, äger andra stycket raotsvarande tillämpning, i den
mån detta följer av bestäraraelse sora raeddelas av Konungen eller, efter
Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnäranden,

20 § För deltidsstuderande som har rätt till
studiemedel under en termin för ett större eller mindre antal hela perioder om
en halv raånad än nio minskas det belopp som utgår för termmen enligt 1315 §§
med så stor del av rainskningen enligt 19 § sora svarar raot förhållandet
raeUan antalet hela perioder ora en halv månad och talet nio,

21 § Som den studerandes inkomst för terrainen enligt
16, 19 och 20 §§ räknas den inkorast sora han kan antagas korama att åtnjuta
under terminen eller, om studieraedel vid ett och samraa tiUfäUe skall

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 11

bevUjas
för raer än en terrain, den inkorast sora han kan antagas komraa att åtnjuta
under terrainerna, delad raed antalet terrainer. Värdet av naturaförmåner
fastställes av Konungen, Studiestöd enligt denna lag, doktorandstipendiura,
statskomraunalt bostadstillägg och allraänt barnbidrag räknas icke sora
inkorast.

Besläraraelserna
i första stycket äger raotsvarande tiUärapning vid beräkning av raakes inkomst
i fall som anges i 1720 §§.

22 § Konungen kan förordna att den studerandes
inkorast skall beaktas i annan utsträckning än sora följer av 16, 19 och 20
§§,

23 § Vid beräkning enligt 1320 §§ av studieraedel
tillärapas det basbelopp sora gäller för andra månaden före ingången av den
termin för vilken studieraedlen är avsedda eller, ora raedlen vid ett och
sararaa tUlfälle skall beviljas för flera terminer, det basbelopp som gäller
för andra raånaden före ingången av den första av dessa.

24 § I studieraedel till vilka den studerande har rätt
enligt 10 och 1223 §§ ingår studiebidrag raed följande belopp, näraligen

1. för heltidsstuderande, ora han är berättigad till
studieraedel för en hel period om en halv månad raed rainst en adertondel av
140 procent av basbeloppet, 97 kronor 50 öre eller, ora han är berättigad till
studieraedel raed lägre belopp, så stor del av 97 kronor 50 öre sora svarar
raot förhållandet raellan det belopp vartill han är berättigad och en
adertondel av 140 procent av basbeloppet,

2. för deltidsstuderande, ora han är berättigad till
studieraedel för en hel period ora en halv raånad raed rainst en adertondel av
70 procent av basbeloppet, 49 kronor eller, ora han är berättigad tiU
studieraedel raed lägre belopp, så stor del av 49 kronor sora svarar raot
förhållandet raellan det belopp vartill han är berättigad och en adertondel av
70 procent av basbeloppet.

Utgående
studieraedel utgör i första hand studiebidrag,

25 §
Studerande, sora till följd av besläraraelserna i 1621 §§ eUer

bestäraraelse sora avses i 22 § ej är berättigad till studiemedel, kan

dock få sådana om synnerUga skäl föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger, får studieraedel
utgå raed högre belopp än sora följer av 10 och 1221 §§ eller bestäraraelse
sora avses i 22 §,

Studiemedel
till studerande som ej har rätt till studiebidrag

26
§ Till studerande sora avses i 2 § och sora ej har rätt tiU studiebidrag
enligt 5 § eUer bestäraraelse sora avses i 5 § andra stycket utgår
återbetalningspliktiga studieraedel efter grunder sora fastställes av Konungen
eller, efter Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnäranden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 12

Resckostnadsersättning

27 §
Till studerande vid skolenhet med statlig vuxenutbildning utgår

resekostnadsersättning för resa till och från studieorten efter grunder

sora fastställes av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av

centrala studiehjälpsnäranden.

Studiemedel
för studier utom riket

28 §
Studieraedel enligt detta kapitel får beviljas svensk raedborgare

för studier utora riket, ora studierna icke raed lika stor fördel kan be

drivas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studieraedel enligt detta
kapitel beviljas för studier utora riket enligt bestäraraelser sora Konungen
raeddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana
studier sora raotsvarar eller är järaförbara raed studier vid svensk
läroanstalt eller UtbildningsUnje sora orafattas av förordnande enligt 1 §
eller 3 kap, 1 §,

Särskilda
bestämmelser

29 § Bestäraraelse i detta kapitel ora studerande sora
är gift skall till-lärapas endast ora äktenskapet ingåtts senast under
kalenderhalvåret närraast före det för vUket studiemedel skall utgå,

30 § Bestäraraelse i detla kapitel som gäller
studerande som är gift, raed undantag av 17 § tredje stycket och 19 § tredje
stycket, äger motsvarande tillämpning på den som utan att vara gift lever
tillsararaans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med
vilken han geraensaral har eUer har haft barn.

31 § Studiebidrag och återbetalningspliktiga
studieraedel enligt delta kapitel avrundas till helt krontal vid öretal under
50 nedåt och vid annat öretal uppåt,

32 § För den sora under en terrain ej är berättigad
till raer än fem procent av basbeloppet i studiebidrag och
återbetalningspliktiga studiemedel bortfaller rätten tUl sådant studiestöd.

33 § Rätt till studieraedel är förverkad, ora raedlen
icke lyfts före utgången av den termin för vilken de beviljats eller om den
studerande avlider innan han lyft raedlen.

Om särskilda skäl föreligger, får studiemedel
lyftas efter utgången av den termin för vilken de beviljats,

5
kap. Återbetalning av studiemedel Allmänna bestämmelser

1 §
Den sora uppburit återbetalningspliktiga studieraedel skall återbetala dessa
genom årliga avgifter.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 13

2
§ Avgift beräknas
på grundval av avgiftsunderlag, avgiftsgräns och avgiflskvot,

3 § Avgiftsunderlaget utgör
suraraan av

dels den återbelalningsskyldiges
inkomst eller, ora denna ej uppgår lill ett basbelopp, detta belopp,

dels den del av hans förraögenhet sora överstiger sex
gånger basbeloppet.

Är den återbetalningsskyldige gift, förhöjes den i första
stycket näranda suraraan raed hälften av

dels raakens inkorast,

dels den del av raakens
förraögenhet sora överstiger sex gånger basbeloppet.

Har den återbetalningsskyldige vid
årets ingång vårdnaden om barn, sora är under tio år, rainskas den surama sora
följer av första och andra styckena raed ett basbelopp.

Avgiftsunderlag avrundas nedåt till närmaste hela
hundratal kronor,

4 § Med inkorast förstås i 3 § den
tUl statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten och raed basbelopp det
basbelopp sora gäller vid ingången av det år för vilket avgift skall
besläraraas,

5 § Avgiftsgränsen är två och en halv
gånger det i 4 § angivna basbeloppet,

6 § Avgiftskvoten fastställes så
snart två år förflutit från utgången av det år, under vilket den
återbetalningsskyldige senast uppburit studieraedel. Kvoten utgör suraraan i
basbelopp av återbetalningspliktiga studieraedel, delad raed antalet år från
och raed det, när kvoten fastställes, till och med det, när den
återbetalningsskyldige fyller 50 år, eller, ora antalet år ej uppgår tUl 15,
näranda suraraa delad med 15, Sumraan i basbelopp av återbetalningspliktiga
studiemedel får dock icke delas raed högre tal än sora motsvarar antalet år
från och raed det när avgiftskvoten fastställes, till och raed det när den
återbetalningsskyldige fyller 65 år.

7 § Har den återbetalningsskyldige
efter det avgiflskvot fastställts för honom ånyo uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel, förhöjes från och med det följande året
avgiftskvoten med summan i basbelopp av nämnda raedel, delad med det antal år
som då återstår till utgången av det år, för vilket han sista gången skall
erlägga avgift för förut uppburna studieraedel. Vid tiUärapning av vad nu
sagts skaU förutsättas att han varje år koraraer att erlägga den avgift sora
följer av 12 § första stycket.

8 § Avgiftskvoten är aUtid minst en
tiondel. Avgiftskvot anges med tre decimaler.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 14

9 § Vid beräkning av summa som avses i 6 eller 7 §
tUlärapas bas

beloppet vid ingången av den termin för vilken studiemedlen utgivits.

Avgifter

10
§ Under varje
år från och med det när avgiflskvoten fastställts tiU och raed det när
avgiftsskyldigheten upphör enligt 23 eller 24 § (avgiftsår) skall den
återbetalningsskyldige erlägga prelirainär avgift, ora ej annat följer av
beslut enligt 17 §, Den preliminära avgiften erlägges i avräkning på slutlig
avgifi för avgiftsåret,

11
§ Den
återbetalningsskyldige är ej skyldig att erlägga slutlig avgift för år, under
vilket hans avgiftsunderlag ej överstiger avgiflsgränsen.

Om ej särskilda skäl föranleder
till annat, skall den återbetalnings-skyldiges avgiftsunderlag anses överstiga
avgiftsgränsen för år under vilket han icke varit bosatt i riket,

12 § Den slutliga avgiften för visst avgiftsår utgör
produkten av det vid

årets ingång gällande basbeloppet och den för den återbetalningsskyl

dige fastställda avgiftskvoten.

Den sora hela avgiftsåret varit
bosatt i riket är dock icke skyldig att erlägga slutlig avgift raed raer än en
tiondel av avgiftsunderlaget och ej heller raed raer än en fjärdedel av den del
av avgiftsunderlaget sora överstiger avgiftsgränsen.

Ora synnerliga skäl föreligger, kan
slutlig avgift för visst avgiflsår på ansökan av den återbetalningsskyldige
nedsättas till lägre belopp än sora följer av första eller andra stycket,

13 § Äterbetalningsskyldig får frivilligt betala högre
belopp än som

följer av 12 §,

Frivillig betalning tiUgodoräknas
den återbetalningsskyldige på samraa sätt sora slutlig avgift för avgiftsåret.
Därvid skall dock betalning, sora äger rura före det år under vilket den
återbetalningsskyldige fyller 50 år, förhöjas raed dels tre tiondels procent
för varje helt år upp till ett antal av fera, sora vid inbelalningstillfäUet
återstår till utgången av det år, under vilket han fyller 50 år, dels en
tiondels procent för varje ytterligare återstående helt år,

14
§ Erlägger
återbetalningsskyldig sora är bosatt utora riket ej avgift inora föreskriven
tid och föreligger ej särskilda skäl sora föranleder liU annat, är han skyldig
att genast fuUgöra hela sin återbetalningsskyldighet genora att utge det
belopp sora han haft att erlägga, ora han genora frivillig betalning skolat
bringa återbetalningsskyldigheten till omedelbart upphörande,

15
§ Prelirainär
avgift utgöres av belopp sora avses i 12 § första stycket, ora ej annat följer
av 16 § eller av beslut enligt 17 §,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 15

16 § Prelirainär avgift för ett avgiftsår får icke
besläraraas till högre

belopp än att suraraan av avgiften och följande tre poster uppgår till

högst det belopp sora avses i 23 § första stycket eller 24 § första stycket:

1, den prelirainära avgiften för
det närraast föregående avgifts

året,

2,
de slutliga
avgifterna för tidigare avgiftsår,

3,
belopp sora den
återbetalningsskyldige betalt frivilligt enligt 13 § järate förhöjning sora
avses där, i den raån beloppet och förhöjningen ej enligt 13 § skall
tillgodoräknas såsora sådan slutlig avgift sora avses raed post 2,

Har beslut ora debitering av
prelirainär avgift eller kvarstående avgift förfallit helt eUer delvis enligt
30 § på grund av att avgiften eller del därav ej erlagts, rainskas de slutliga
avgifterna enligt post 2 i första stycket raed den avgift eller del av avgift
sora ej erlagts,

17 § Återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från
preUrainär av

gift för ett år, ora bättre överenssläraraelse mellan den preliminära av

giften och raotsvarande slutliga avgift därigenom kan antagas upp

koraraa.

Befrielse raedges efter ansökan av
den återbetalningsskyldige. Ansökan ora befrielse från prelirainär avgift
skall ha korarait in till centrala studiehjälpsnäranden före utgången av
avgiftsåret, Ora synnerliga skäl föreUgger, får ansökan sora korarait in senare
upptagas till prövning,

18 § Fråga om slutlig avgift för ett
avgiftsår prövas särskilt, om den återbetahiingsskyldige befriats helt eller
delvis från prelirainär avgift för sararaa år enligt 17 § eller ora han begär
sådan prövning. Ansökan ora prövning skall ha korarait in till centrala
studiehjälpsnämnden före utgången av januari raånad andra året efter
avgiftsåret,

19 § Vid prövning enligt 18 § avrundas
slutlig avgift till samraa belopp sora motsvarande prelirainära avgifi, ora den
slutliga avgiften överstiger eller understiger den prelirainära avgiften raed
raindre än 100 kronor,

20 § Vid prövning enligt 18 § får
slutUg avgift för ett avgiftsår icke besläraraas till högre belopp än att
suraraan av avgiften och följande tre poster uppgår till högst det belopp sora
avses i 23 § första stycket eller 24 § första stycket:

1, de slutliga avgifterna för tidigare
avgiftsår,

2, den prelirainära avgiften för året
näst efter avgiftsåret,

3, belopp sora den
återbetalningsskyldige betalt friviUigt enligt 13 § jämte förhöjning sora avses
där, i den raån beloppet och förhöjningen ej enligt 13 § skall tiUgodoräknas
såsora sådan slutlig avgift som avses med post 1,

Har beslut ora debitering av prelirainär avgift eller
kvarstående avgift

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 16

förfaUit helt eller delvis enligt 30 § på grund av att
avgiften eller del därav ej erlagts, rainskas de slutliga avgifterna enligt
post 1 i första stycket raed den avgift eller del av avgift sora ej erlagts,

21 § Fastställes vid prövning enligt 18 § den slutliga
avgiften lill högre

belopp än motsvarande prelirainära avgift, skall den återbetalningsskyl

dige erlägga det överskjutande beloppet såsora kvarstående avgift.

För kvarstående avgift utgår en
tilläggsavgift. Tilläggsavgiften beräknas efter nio öre för varje hel krona,
dock rainst tio kronor. Tilläggsavgiften avrundas till närraast högre hela
krontal, I fråga ora tilläggsavgift äger 25 § andra stycket, 26 § andra
stycket, 27 §, 29 § första stycket och 30 § raotsvarande tillärapning,

22 § I annat fall än sora avses i 18 § ulgör den
preUrainära avgiften

ulan särskild prövning också slutlig avgift. Detta gäller utan hinder av

11 § första stycket och 12 § andra stycket, Besläraraelserna i 13 § andra

stycket äger ej tillärapning.

Upphörande av återbetalningsskyldighet

23 § Återbetalningsskyldigheten upphör, när de avgifter
som den åter

betalningsskyldige erlagt tillhopa uppgår till lika många basbelopp sora

sararaanlagt utgöres av de i 6 och 7 §§ angivna suraraorna, Oravandling-

en av avgift i basbelopp skall för varje år ske raed tillärapning av basbe

loppet vid ingången av det år avgiften gällt.

Den återbetalningsskyldige är icke
i något fall skyldig att erlägga avgift för år efter det under vilket han fyllt
65 år.

Avlider återbetalningsskyldig,
bortfaller återbetalningsskyldigheten. Dödsboet efler den avlidne skall dock
erlägga ej eriagd avgift, sora påförts den avlidne för år före det, under
vilket dödsfallet inträffat,

24 § Utöver vad sora följer av 23 § upphör
återbetalningsskyldigheten,

när den återbetalningsskyldige i avgifter erlagt ett belopp sora raotsvarar

vad han skulle erlagt, ora de återbetalningspliktiga studieraedlen utgjort

ett räntebärande lån, vilket skolat återbetalas raed lika stora annuiteter

fördelade på den tid under vilken avgifter erlagts. Räntan skall därvid

antagas ha uppgått till 60 hundradelar av den vid varje tidpunkt gäl

lande norraalräntan för lån från statens utlåningsfonder.

Finnes vid tUlärapningen av första
stycket den återbetalningsskyldige ha erlagt mer i avgifter än han skulle ha
gjort om de återbetalningspliktiga studiemedlen utgjort ett lån, skall det
överskjutande beloppet utan ansökan återbäras till honora.

Debitering

25 § Varje avgiftsår debiteras återbetalningsskyldig
prelirainär avgift

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 17

raed
belopp sora följer av 15 och 16 §§, Debiteringen förfaller i den raån den
återbetalningsskyldige befrias från prelirainär avgift enligt 17 §,

Beslut ora slutlig avgift för ett avgiftsår enligt
18 § skall fattas snarast raöjligt efter det taxering för avgiftsåret verkställts
i första instans, Nedsättes den återbetalningsskyldiges lill statlig
inkomstskatt beskattningsbara inkorast för avgiflsåret, skall beslutet om
slutlig avgift oraprövas, ora den återbetalningsskyldige begär det. Ansökan
ora prövning skall ha korarait in till centrala studiehjälpsnäranden inora två
månader efter det den återbetalningsskyldige fått del av beslutet ora
nedsättning. Är den återbetalningsskyldige gift gäller raotsvarande, ora
raakens till statlig inkorastskatt beskattningsbara inkorast nedsättes.

Uppbörd

26 §
Prelirainär avgift skall erläggas under avgiflsåret,

om den överstiger 200 kronor raed en tredjedel
senast den 6 juni, en tredjedel senast den 6 septeraber och en tredjedel senast
den 6 deceraber,

om den överstiger 100 raen icke 200 kronor raed
hälften senast den 6 juni och hälften senast den 6 september,

om
den uppgår till högst 100 kronor i sin helhet senast den 6 juni.

Kvarstående avgift skall erläggas under andra året
efter avgiftsåret, raed hälften senast den 6 februari och hälften senast den 6
april.

Skall prelirainär eUer kvarstående avgift enligt
första eller andra stycket fördelas på två eller tre betalningstillfällen,
avrundas det belopp som skall erläggas vid annat tillfälle än det sista uppåt
till helt krontal. Öresbelopp varraed avrundning skett skall avräknas vid det
sista betal-ningstiUfället.

27 §
För återbetalningsskyldig talan mot taxering tiU statiig inkomst

skatt och frarastår det sora obiUigt att han erlägger kvarstående avgift

sora beslärats på grundval av den icke lagakraftvunna taxeringen, får

han efter ansökan beviljas anstånd helt eller delvis raed erläggandet av

avgiften. Ansökan skall ges in till centrala studiehjälpsnämnden. Anstån

det får avse högst det belopp som betingas av den återbetalningsskyldiges

yrkande i fråga om taxeringen.

Anståndet skaU gälla till dess två raånader
förflutit från dagen för beslut i anledning av den återbelalningsskyldiges
talan raot taxeringen.

Är den återbetalningsskyldige gift, äger första och
andra styckena motsvarande tiUärapning, ora raaken för talan raot taxering.

28 §
Ora prelirainär avgift, kvarstående avgift eller del av sådan avgift

ej erlägges inom föreskriven tid, skall påminnelse därom sändas till den

återbetalningsskyldige. För påminnelse utgår pårainnelseavgifl raed

belopp sora Konungen bestäraraer.

2
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 63

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 18

29
§ PreUrainär
avgift, kvarstående avgift och frivUlig betalning skall erläggas till
rayndighet eller penninginrättning enligt de närraare bestäraraelser Konungen
meddelar.

30
§ Beslut om
debitering av prelirainär avgift eller kvarstående avgift förfaller, i den raån
avgiften ej erlagts före utgången av septeraber månad andra året efter
avgiftsåret.

Första stycket gäller icke
preliminär avgift eller kvarstående avgift för avgiftsår efter det år under
vilket den återbetalningsskyldige fyller 63 år eller för de två sista
avgiftsåren före det år under vilket han avlidit.

Centrala studiehjälpsnämnden får
för särskilt fall förordna att beslut ora debitering av prelirainär avgifi
eller kvarstående avgift skall gälla även efler den tidpunkt sora avses i
första stycket,

31
§ Har beslut
ora debitering av prelirainär avgift eUer kvarstående avgift förfallit helt
eller delvis enligt 30 § på grund av att avgiften eller del därav ej erlagts,
är återbetalningsskyldig sora lever efter utgången av det år när han fyllt 65
år respektive dödsbo efler återbetalningsskyldig sora avlidit senast det år
när han fyller 65 år skyldig alt utge extra avgift enligt 3136§§,

32
§ Extra avgifi
enligt 31 § utgår, ora suraraan av följande två poster ej uppgår till det
belopp sora avses i 23 § första stycket eller 24 § första stycket:

1,
de slutliga
avgifterna för åren tiU och raed det år när den återbetalningsskyldige fyller
65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig sora avlidit senast under det år
när han fyller 65 år, de slutliga avgifterna för åren före det år under vilket
dödsfallet inträffat,

2,
belopp sora den
återbetalningsskyldige betalt frivUligt enligt 13 § järate förhöjning som avses
där, i den mån beloppet och förhöjningen ej enUgt 13 § skall tillgodoräknas
såsom sådan slutlig avgift som avses raed post 1,

Vid tillärapning av första stycket
minskas post 1 raed den ej erlagda avgiften eller delen av avgift sora avses i
31 §,

33 § Ora ej annat följer av andra stycket, utgör den extra
avgiften pro

dukten av dels ett tal sora raotsvarar det antal basbelopp sora den obe

talda avgiften eller den obetalda delen av avgiften avsåg, dels det bas

belopp sora gällde vid ingången av det år under vilket den återbetal

ningsskyldige fyllde 65 år eUer, i fråga om extra avgift för dödsbo, vid

ingången av året närraast före det år under vUket dödsfallet inträffat,

E.xtra avgift får icke besläraraas
till högre belopp än att suraraan av avgiften och av posterna 1 och 2 i 32 §
uppgår till högst del belopp sora avses I 23 § första stycket eller 24 § första
stycket.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 19

34
§ Extra avgift
skall erläggas på tid som centrala studiehjälpsnämnden bestäraraer,

35
§ I fråga ora
extra avgift äger 28 och 29 § § motsvarande tillämpning,

36
§ Ora
synnerliga skäl föreligger, får den som är skyldig att erlägga extra avgift
efter ansökan medges befrielse helt eller delvis från avgiften. Ansökan skall
ges in till centrala studiehjälpsnäranden,

37
§ Avgiftsbelopp
sora ej erlagts Inora föreskriven tid får uttagas genora utmätning utan
föregående dom eller utslag.

Återbäring av avgift

38 § Överstiger det belopp som den återbetalningsskyldige
erlagt så

sora prelirainär avgift raotsvarande slutliga avgift, är den återbetalnings

skyldige berättigad att efter ansökan återfå det överskjutande beloppet.

Ansökan om återbäring skall ha komrait in till centrala studiehjälps

näranden inom två månader efter det den återbetalningsskyldige fått

underrättelse ora beslutet angående den slutliga avgiften.

Befrias återbetalningsskyldig helt
eller delvis frän prelirainär avgift, kvarstående avgift, extra avgift,
tilläggsavgift eller pårainnelseavgifl sora han erlagt, skall han utan ansökan
återfå vad han erlagt för raycket, ora ej annat följer av 39 §,

Belopp sora den
återbetalningsskyldige erlagt som prelirainär avgift för det år under vilket
han avlidit skall utan ansökan återbäras till dödsboet,

39 § Beslut ora befrielse från prelirainär avgift enligt
17 § föranleder

ej återbäring av redan erlagt belopp.

Om synnerliga skäl föreligger, är
dock den återbetalningsskyldige efter ansökan berättigad att återfå för raycket
eriagd prelirainär avgifi. Ansökan skall ges in till centrala
studiehjälpsnämnden,

40 § Häftar den, som är berättigad att återfå avgift
enligt 38 eUer

39 §, för preliminär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsavgift

eUer påminnelseavgift sora förfallit tUl betalning, har han rätt att utfå

endast vad sora överstiger det obetalda beloppet.

Särskilda bestämmelser

41 § Bestäraraelse i detta kapitel era studerande som är
gift skall till-lärapas endast ora äktenskapet ingåtts senast under
kalenderåret närmast före det för vilket avgift skall utgå.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 20

42 § Bestäraraelse i detta kapitel som gäller
studerande som är gift äger motsvarande tiUämpning på den som utan att vara
gift lever tillsararaans med annan person, med vilken han tidigare varit gift
eller raed vUken han geraensamt har eller har haft barn,

43 § Preliminär avgift, slutlig avgift och extra
avgift avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat
öretal uppåt,

44 § När slutUg avgift faststäUts för ett avgiftsår,
bortfaller skyldigheten att erlägga sådan obetald del av motsvarande
preliminära avgift sora överstiger den slutliga avgiften.

Avlider återbetalningsskyldig bortfaller
skyldigheten att erlägga obetald preUrainär avgift för det år under vilket
dödsfallet inträffat,

Bestäraraelse ora obetald prelirainär avgift i
första eller andra stycket äger motsvarande tillämpning på pårainnelseavgifl
sora belöper på den obetalda avgiften,

45 §
Belopp sora någon är berättigad att återfå enligt 38 eller 39 §

men som enligt 40 § ej återbäres på grund av att viss avgift ej erlagts

räknas såsora avbetalning på den obetalda avgiften.

Sådant överskjutande belopp som avses i 38 § första
stycket och som ej återbäres på grund av alt den återbetalningsskyldige ej
begär det järaställes med slutlig avgift för året. Bestämmelserna i 13 § andra
stycket äger ej tiUämpning,

46 § I fråga om betalning enligt 14 § gäller
bestämraelser sora meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,
av centrala studiehjälpsnämnden,

47 § Det åUgger återbetalningsskyldig att lämna
centrala studiehjälpsnäranden de uppgifter sora är av betydelse för
tiUärapningen av detta kapitel. I fråga ora orayndig åvilar
uppgiftsskyldigheten förrayndaren.

De uppgifter ora personliga och ekonomiska
förhållanden som läranas i ansökan om befrielse från preliminär avgift eller i
annan handling som är avsedd att ligga till grund för bestäraraande av avgift
skall avges på heder och samvete.

Närmare bestämmelser om uppgiftsskyldigheten
meddelas av Konungen eUer, efter Konungens bemyndigande, av centrala
studiehjälpsnämnden.

48 §
Myndighet är skyldig att på begäran lämna centrala studiehjälps

näranden uppgift om sådana förhållanden i fråga om namngiven person

som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel,

6
kap. Övriga bestämmelser

1
§ Lagen (1969: 93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt äger
tillämpning på annat studiestöd än förlängt barnbidrag om

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 21

studiestödet
sökts efter varsel om eller utbrott av arbetskonflikt. Dock äger lagen icke
tillämpning på studiestöd åt handikappad som av raedicinska eller sociala skäl
behöver utbildning på grund av handikappet,

2 §
Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt be

lopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått

genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier, äger första stycket
raotsvarande till-lärapning beträffande uppburet studiestöd sora avser tiden
efter avbrottet.

På studieraedel enligt 4 kap, sora återkräves
enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när raedlen
uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procent överstiger
normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl
föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet
att erlägga ränta,

3 § Fordran på studiestöd kan ej överlåtas eller
lagas i raät för gäld,

4 § Närraare föreskrifter för tiUämpningen av denna
lag meddelas av Konungen eller, efter Konungens berayndigande, av centrala
studiehjälpsnäranden.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973, då
förordningen

(1964:400) ora förlängt barnbidrag, studieraedelsförordningen (1964:

401), studiehjälpsregleraentet (1964: 402), förordningen (1967: 882) om

studiemedelsavgifter och lagen (1971: 153) ora extra studiemedel upphör

att gälla.

2. Äldre bestämraelser äger fortfarande tillärapning i
fråga ora utbildning under sådant läsår som pågår vid ikraftträdandet av denna
lag.

3. Studerande sora avses i 4 kap, 2 § och sora raed
stöd av 2, får studiehjälp enligt äldre bestäraraelser, kan erhålla studiehjälp
i form av extra studielån enligt bestäramelser sora raeddelas av Konungen
eller, efter Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnämnden, I fråga
om återbetalrung av extra studielån äger studiehjälpsreglementet (1964: 402)
raotsvarande tillärapning,

4. Beslut ora studiehjälp, studieraedel eUer
studieraedelsavglft som meddelats före den 1 juli 1973 och som avser även andra
halvåret 1973 skaU aUtjärat gälla,

5. Studerande som avses i 4 kap, 2 § och som före den
1 juli 1973 påbörjat utbildning, vid vilken enligt äldre bestämraelser
studiehjälp utgått, har rätt till studieraedel enligt de nya besläraraelserna
under återstående del av utbildningen utan hinder av 4 kap, 9 §, ora ej annat
följer av 4, Närmare bestämraelser härora meddelas av Konungen eller, efter
Konungens bemyndigande, av centrala studiehjälpsnämnden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 22

6, Bestämraelserna i 22 §, 23 § andra och tredje
styckena särat 24 § studiehjälpsreglementet (1964:402) äger fortfarande
tillämpning raed avseende på studielån sora beviljats enligt
studiehjälpsregleraentet,

7, Vid tillämpningen av 4 kap, 8 § skall med terrain,
för vilken den studerande uppburit studieraedel, järastäUas terrain, för vilken
han fått studieraedel enligt studieraedelsförordningen (1964: 401) eller
sti-pendiura eller lån enUgt regleraentet (1939: 290) för utdelning av räntefria
lån för universitetsstudier, kungörelsen (1946: 676) angående statlig
kreditgaranti för lån åt den, som avlagt akademisk eller därraed järaförlig
examen, kungörelsen (1948: 210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den,
som genoragått polisskola, kungörelsen (1950: 469) angående studielån raed
statlig kreditgaranti eller regleraentet (1953: 366) för utdelning av
statsstipendier vid universiteten ra, fl, läroanstalter.

8, Är studerande skyldig att erlägga ränta för lån,
sora utelämnats enligt någon av de vid 7, nämnda författningarna, får när
studieraedel beviljas honora det belopp, vartill han är berättigad enligt 4
kap, 10 och 1223 §§ denna lag, överskridas raed så mycket som svarar mot den
ränta, som förfaller till betalning under tid för vilken studiemedlen är
avsedda.

9, Under år för vUket studiestöd utgår till studerande
med stöd av de nya bestämmelserna är den studerande ej skyldig att erlägga
ränta eUer amortering på studielån som han fått enligt studiehjälpsregleraentet
(1964; 402). Ränta på studielån, sora belöper på sådant är, erlägges raed lika
stora annuiteter under den i araorteringsplanen för lånet fastställda
araorteringstiden,

10, Doktorandstipendiura till studerande som bedriver
studier för vinnande av doktorsgrad skall vid tillämpning av 4 kap, 21 §
aUtjämt anses som inkomst,

11, De nya bestämraelserna ora återbetalning av återbetalningspliktiga
studiemedel gäller även återbetalningspliktiga studiemedel som uppburits före
den 1 juH 1973 enligt studieraedelsförordningen (1964: 401) eller lagen (1971:
153) om extra studiemedel.

12, De ytterligare föreskrifter sora behövs i saraband
med införandet av studiestödslagen raeddelas av Konungen eller rayndighet sora
Konungen bestämmer.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 23

2 Förslag till

Lag om
ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas, att 9 kap, 3 a § föräldrabalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

9
kap,

3 a
§1

Underårig, sora har fyllt aderton år, får själv
upptaga statligt lån, sora syftar tiU att bereda honora hjälp till utbildning
eller bosättning. Han får själv råda över medel, som uppburits på grund av
sådant lån eller såsora statligt bidrag till hans utbildning. Detsararaa gäller
avkastningen av sådana raedel och vad sora trätt i deras ställe. I fråga ora
rätt för förrayndaren att orahändertaga egendoraen äger 3 § andra stycket
raotsvarande tillärapning.

Första
stycket gäller ej studiehjälp Första stycket gäller ej studiehjälp enligt
studiehjälpsreglementet den enligt studiestödslagen (1973: 000).

4 juni
1964 (nr 402).

Denna
lag träder i kraft den 1 juU 1973.

'
Senaste lydelse 1969: 157.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 24

Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 mars 1973.

Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STUÄNG, ANDERSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM.

Statsrådet Moberg anraäler efter geraensara
beredning raed statsrådets övriga ledaraöter vissa frågor ora studiesocialt
slöd och anför.

I prop. 1973: 1 (bU. 10 s. 502 och 530) har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i äranet,
för budgetåret 1973/74 beräkna

1. till Studiebidrag m. m. ett förslagsanslag av 544
000 000 kr.

2. till Studiemedelsfonden ett investeringsanslag av
455 000 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 25

1 Inledning

Vid 1964 års riksdag fattades beslut ora en ändring
av forraerna för det stathga studiesociala stödet för utbildning efter
grundskolan. På grundval av förslag från studiehjälpsutredningen (SOU 1963: 48)
och studiesociala utredningen (SOU 1963: 74) skapades genora statsraakternas
beslut (prop. 1964: 138, SäU 1964: 1, rskr 1964: 290) två stödformer,
studiehjälp vid studier på gyranasial nivå och studieraedel vid studier på i
huvudsak eftergymnasial nivå.

1964 års beslut har kompletterats i vissa
avseenden. Sålunda fattade 1965 års riksdag beslut om bl. a. höjning av det s.
k. förlängda barnbidraget (prop. 1965: 109, 2LU 1965: 50, rskr 1965: 283). Vid
1967 års riksdag fattades beslut om dels en förbättring av förraånerna inora
vuxenutbildning, dels en ändring av grunderna och beloppen för resetiUägg till
studiebidrag (prop. 1967: 85, 2LU 1967: 45, rskr 1967: 290). Vid 1969 års
riksdag aktualiserades i en särskild proposition (1969: 16, SU 1969: 51, 2LU
1969: 38, rskr 1969: 192 och 213) en rad förbättringar på det studiesociala
orarådet. Reforraförslagen innebar bl. a. att det inkorastprövade tillägget
höjdes och att raaxiraibeloppet för lån från aUraänna studielånefonden höjdes
från 5 000 kr. tUl 6 500 kr. Reformförslaget innebar vidare att en strikt
gränsdragning gjordes meUan yngre och äldre elever. Gränsen fastställdes till
20 år. Förslaget tog också fasta på de vuxenstuderande. Åldersgränsen för
erhållande av studiemedel höjdes från 40 tiU 45 år. De vuxenstuderande fick
genom förslaget raöjlighet tUl partiell befrielse från skyldighet att betala
tillbaka studielån från aUraänna studielånefonden.

En särskild proposition med förslag om
förbättringar på det studiesociala området behandlades av 1970 års riksdag
(prop, 1970: 77, SU 1970:116, 2LU 1970:50, rskr 1970:284 och 290), Förslagen
innebar bl, a, en höjning av studiebidraget och det förlängda barnbidraget inom
studiehjälpssysteraet från 75 kr. till 100 kr. i raånaden, en höjning av
inackorderingstillägget frän 100 kr. tUl 125 kr, i raånaden särat en höjning
av resetUläggen med 10 kr. i varje avståndsklass. I propositionen behandlades
även frågan om studieraeritering för studieraedel.

Vid 1971 års riksdag fattades beslut ora att
studieraedel skall kunna utgå för deltidsstuderande särat ora fria läroraedel
för elever vid statliga utbildningsanstalter inora studiehjälpens oraråde
(prop. 1971: 37, SfU 1971: 28, rskr 1971: 171). Dessutora fattades beslut ora
en höjning av resetilläggen raed 10 kr. i varje avståndsklass. Vid sararaa
riksdag fattades också beslut ora nya regler ora studiestöd för utländska studerande
(prop, 1971: 81, SfU 1971: 29, rskr 1971: 185),

Beslut
om förbättringar på det studiesociala området fattades av

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 26

1972 års riksdag (prop, 1972: 27, SfU 1972: 20, rskr 1972:
148). Propositionen innehöll förslag om regler för det inkomstprövade tiUägget
motsvarande dem som gäller för det statliga bostadstiUägget, en höjning av det
behovsprövade tillägget från 75 tUl 90 kr. i månaden och en höjning av
resetillägget från 60120 kr. till 65130 kr. i månaden. Dessutora fattades
principbeslut ora att överföra äldre studerande som tillhör
studiehjälpssystemet till studieraedelssysteraet särat ora ett enhetligt
studiekreditsystem som innebär att yngre studerande inora studiehjälpssystemet
skall erhålla studiekredit i form av återbetalningspliktiga studiemedel. Dessa
sistnämnda reforraer föreslogs träda i kraft den 1 juli 1973.

1968 års sludieraedelsulredningi
har med skrivelse den 26 november 1971 överläranat betänkandet (SOU 1971: 87)
Reforraer inora studieraedelssysteraet, vari behandlas frågor om
raaxiraibelopp för studerande inom studiemedelssystemet, regler vid
behovsprövning av studiemedel med hänsyn till makes ekonomi särat regler för
barntillägg. Efter reraiss har yttranden avgelts av arbetsraarknadsstyrelsen
(AMS), bostadsstyrelsen, skolöverstyrelsen (SÖ), centrala studiehjälpsnämnden
(CSN), universitetskanslersämbetet (UKÄ) och familjepolitiska kommittén. Vidare
har yttranden avgetts av Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Tjänsteraännens centralorganisation (TCO),
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens
riksförbund (SR), Svenska koraraunförbundet, Sveriges förenade studentkårer
(SFS), Studentbostadsstiftelserna i Uppsala, Lund och Göteborg, Sveriges
socialderaokratiska ungdomsförbund (SSU), Centerns ungdomsförbund (CUF),
Moderata ungdomsförbundet (MUF), Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Centerns kvinnoförbund.
Folkpartiets kvinnoförbund och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund.
Dessutom har yttranden inkommit från Fredrika Bremer-förbundet, Uraeå
studentkår, teknologorganisationen, Reftec, Vuxenstuderandes riksorganisation
(VRO), Elevförbundet och Sveriges sjuksköterskeelevers förbund (SSEF),

CSN har i skrivelse den 15
deceraber 1971 lagt frara förslag tUl ekonoraiskt stöd till heraresor för
inackorderade elever. Efter remiss har yttranden avgetts av riksrevisionsverket
(RRV), postverket, SÖ, statens järnvägar (SJ), Svenska kommunförbundet. Svenska
landstingsförbundet. Riksförbundet Hera och skola. Elevförbundet, Sveriges
elevers centralorganisation (SECO), Sveriges folkhögskolelevers förbund (SFEF),
Linjeflyg AB, Svenska Järnvägsföreningen och Svenska busstrafikförbundet.

RRV har i skrivelse den 8 februari 1972 lagt frara förslag
angående

' Förre riksdagsmannen Börje Nilsson, ordförande, rektorn
Stig Andersson, kanslichefen Stig Mattsson, filosofie studeranden Staffan
Nilsson och riksdagsledamoten Ingrid Sundberg.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 27

sjukförsäkring
för studerande. Samrådsrayndigheter till RRV har varit CSN,
riksförsäkringsverket och socialstyrelsen. Efter reraiss har yttranden avgetts
av UKÄ och SÖ. Vidare har yttranden avgetts av TCO, SACO, SFS och
Elevförbundet. Dessutora har yttranden inkorarait från Uppsala studentkår,
teknologorganisationen Reftec och Sveriges studentkuratorer.

I skrivelse den 23 augusti 1972 har CSN inkorarait
raed sin anslagsfraraställning för budgetåret 1973/74 för den studiesociala
verksarahet som sorterar under CSN och studieraedelsnärandema.

CSN har vidare i skrivelse den 29 noveraber 1972
läranat förslag till bestäraraelser avseende överförande av s. k. äldre
studerande inora studiehjälpssysteraet lill studieraedelssysteraet särat
oraläggning av studiekrediten till s. k. yngre elever i gyranasial utbildning.
Efter reraiss har yttranden avgetts av RRV, SÖ, UKÄ och 1968 års
sludieraedelsut-redning. Vidare har yttranden avgetis av SFS, VRO, SFEF, SSEF
och SECO. Dessutora har yttranden inkorarait från Sveriges skolkuratorers
förening och Svenska bankföreningen,

2 Gällande bestämmelser om studiestöd

Till studerande i gyranasieskolan, folkhögskolan
ra, fl, läroanstalter utgår studiehjälp enligt besläraraelserna i
studiehjälpsregleraentet (1964:402, oratryckt 1970:267, ändrat senast 1972:383)
i förra av studiebidrag järate tiUägg eller förhöjt studiebidrag samt
studielån, Tillämpningsbestäraraelser till studiehjälpsregleraentet finns i
studiehjälpskungörelsen (1964: 502, oratryckt senast 1971: 336, ändrad senast
1972:257). Förteckning över läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka
studiehjälp utgår finns i kungörelsen (1972: 310) ora läroanstalter och
utbildningsUnjer vid vilka studiehjälp utgår. För elever i grundskolan och
raotsvarande skolforraer utgår förmåner enligt förordningen (1964:400) ora
föriängt bambidrag (ändrad senast 1972:382) och kungörelsen (1964: 503) raed
tillärapningsbestäraraelser tiU förordningen den 4 juni 1964 (nr 400) ora
förlängt barnbidrag (ändrad senast 1972: 227),

Studiehjälp enligt studiehjälpsregleraentet utgår
för läsår eller kurstid i princip fr, o, ra, kvartalet efter det, under vilket
den studerande fyllt 16 år.

Studiebidrag
och förlängt barnbidrag utgår raed 110 kr, i raånaden.

Härutöver kan inkomstprövat tillägg utgå fr, o, m,
kvartalet efter det, under vUket den studerande fyllt 17 år. Till grund för
inkomstprövningen ligger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda taxerade
inkorast vid senaste taxering till statlig inkomstskatt. Den taxerade
inkomsten får inte överstiga 26 000 kr. Om emellertid elevens för-" åldrar
har vårdnaden ora annat barn än eleven eller ora föräldrarna

s. 28 Kontrollera mot PDF

är
pliktiga att till fuUgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge
underhållsbidrag till sådant annat barn, kan inkomstprövat tUlägg utgå till
elev som inle är gift även om inkoraslen överstiger 26 000 kr. Detta gäller
endast ora det andra barnet är under 17 år eller att barnet som yngre elev
bedriver studier vid sådan läroanstalt vid vilken studiehjälp utgår. Överstiger
elevens och föräldrarnas sararaanlagda förraögenhet 50 000 kr. skall en
feratedel av det överskjutande beloppet järaställas raed taxerad inkomst.
Inkorastprövat tillägg utgår med högst 75 och lägst 20 kr. per månad.
Tilläggets storlek vid olika taxerad inkorast fraragår av följande
uppställning.

Taxerad

0 sys-

1 sys-

2 sys-

3 sys-

4 sys-

1

inkomst

kon

kon

kon

kon

kon

0--21 000

75 1

1

21
10022 000

65

22
10023 000

55

23
10024 000

45

75

24
10025 000

35

25
10026 000

25

. 75

2610027
000

27
10028 000

70

28
10029 000

55

75

29
10030 000

40

. 75

30
10031 000

25

31
10032 000

32
10033 000

70

33
10034 000

55

34
10035 000

40

35
10036 000

25

36
10037 000

37
10038 000

60

38
100-39 000

40

39
10040 000

20

40 1001
000

41
10042 000

55

42
10043 000

35

Vid
fler än fyra syskon kan inkomstprövat tillägg utgå även om föräldrarnas
taxerade inkomst överstiger 43 000 kr.

Om elevens och föräldrarnas sararaanlagda taxerade
inkomst vid senaste taxering till statUg inkorastskatt inte överstiger 21 000
kr, och ora synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp föreligger, kan
behovsprövat tillägg utgå med högst 90 kr, i raånaden. Vid behovsprövningen sora
görs av CSN utgår raan från årsinkorasten vid ansökningstillfället (räknat
före skatt och innefattande även icke skattepliktiga inkoraster såsora
sjukpenning, bostadstillägg, arbelslöshelsbidrag etc).

Ar den studerande i behov av inackordering, utgår
inackorderingstillägg raed 125 kr, i raånaden. Resetillägg raed 65130 kr, i
månaden ulgår för dagliga resor meUan hem och skola. Tillägg utgår endast ora
avståndet är rainst 6 km.

Här
beskrivna förmåner utgår tiU den sora fyller högst 19 år (yngre

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 29

elev)
under det kalenderår då läsåret eUer kursen börjar. För kurstid efter den 30
juni det kalenderår, dä den studerande fyller 20 år, gäUer detta endast ora
denna kurstid orafattar raindre än två raånader. Till övriga (äldre) studerande
utgår förhöjt studiebidrag ora 175 kr. i raånaden.

Studielån kan efter behovsprövning utgå med högst 6
500 kr, för ett läsår. Vid prövningen tas för yngre studerande hänsyn tiU den
studerandes och föräldrarnas inkorast och förraögenhet, Ora synnerliga skäl
föreligger kan studerande, som bedriver heltidsstudier och som har
för-sörjningspUkt mot barn, erhåUa studielån med högre belopp.

De
studerande vid eftergyranasiala läroanstalter erhåller studiemedel enligt
besläraraelserna i studieraedelsförordningen (1964:401, oratryckt 1970:266,
ändrad senast 1972:182), Tillärapningsföreskrifter till
studiemedelsförordningen finns i studieraedelskungörelsen (1964: 592, omtryckt
1971: 352), Förteckning över studieraedelsberättigade läroanstalter finns i
kungörelsen (1972: 311) ora läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka
studieraedel utgår,

Studieraedel består av studiebidrag och
återbetalningspliktiga studiemedel, Studieraedlen är indexreglerade och utgår
per år raed 140% av basbeloppet inora den aUraänna försäkringen, dvs, raed nu
gällande basbelopp totalt 10 640 kr. Om den studerande har vårdnaden om barn,
kan dessutora utgå barniillägg raed 25 % av basbeloppet (f, n, 1 900 kr,) för
varje barn under 16 år. Extra studieraedel kan vidare utgå ora synnerliga skäl
föreligger. Av studiefnedlen utgör 1 750 kr. ett studiebidrag, medan återstoden
skall återbetalas under norraalt 2025 år.

Studieraedel utgår raed hänsyn till den studerandes
studieraeriter Samt de ekonomiska resurser över vilka den studerande förfogar.
Under de två första terminerna erhålls dock studiemedel utan prövning av
studiemeriterna.

Studiemedel
bevUjas av studieraedelsnärandema,

Studieraedlen
återbetalas genora årliga avgifter.

Återbetalningen sker enligt
studiraedelsförordningen, förordningen (1967: 882) om studiemedelsavgifter
(ändrad senast 1972: 183) och kungörelsen (1967: 883) ora
studiemedelsavgifter. Återbetalningen påbörjas i regel tredje året efter det
att studiemedel lyfts sista gången och pågår i regel tills den
återbetalningsskyldige fyUt femtio år. Studiemedlen såväl som
återbetalningsbeloppen är indexreglerade genom anknytning till basbeloppet i
den allmänna försäkringen. Ränta utgår ej.

Studiemedel kan även utgå för deltidsstudier för
dem som studerar på minst halvlid. Förutsättningen är att godtagbara skäl finns
till att studierna bedrivs på deltid. Studiemedel tUl deltidsstuderande utgår
med hälften av vad sora utgår tiU heltidsstuderande, dvs. raed 35 % av basbeloppet
per terrain. Barntillägg utgår raed sarama belopp som till heltidsstuderande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 30

3 1968 års studiemedelsutrednings betänkande Reformer
inom studiemedelssystemet

3.1 Betänkandets innehåll

1968 års studiemedelsulrcdning har den 26 november
1971 överlämnat sitt betänkande (SOU 1971:87) Reformer inom
studieraedelssysteraet, I belänkandet behandlas frågor ora raaxiraibelopp för
studerande inora studieraedelssysteraet, regler vid behovsprövning av
studiemedel raed hänsyn till raakes ekonorai särat regler för barntillägg.

3.2
Studiemedlen och studentbostadshyrorna 3.2.1 Gällande bestänunelser

De första statliga åtgärderna för att befrämja
byggande av studentbostäder tillkom efler andra världskrigets slut i saraband
med en ökad tillströmning av studerande till universitet och högskolor.

Studentsociala utredningen, 1955 års
universitetsutredning och 1963 års universitets- och högskolekoramitté
behandlade frågan ora bostäder för studerande.

I prop. 1965:141 angående utbyggnaden av
universitet och högskolor ra. ra. anförde föredragande statsrådet att särskUda
kategoribostäder för studerande även fortsättningsvis raåste planeras för alt
åstadkoraraa ett tillfredsställande utbud av genomgångsbostäder på
universitets- och högskoleorterna (SU 1965: 173 och 195, rskr 1965: 411),

Därefter har eraellertid andra ungdorasgrupper än
studerande krävt alt alla icke heraraaboende ungdoraar skall få sararaa
raöjligheter till ett välordnat boende som de studerande.
Ungdomsbostadsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1970: 43)
Ungdomsbostad, att de speciella kategoribostäderna för studerande skulle
ersättas med servicebostäder för ungdoraar. Med anledning av detta förslag har
i prop, 1971: 13 föreslagils att raan successivt orabildar
studentbostadsföretagen och att andra än studerande skall få tillgång till
sådana bostäder (CU 1971: 12, rskr 1971:92),

Studentbostaden i form av enkelrum är vanligen på
12-14 m vartill komraer tarabur, garderobsyta ra, ra,, vUket gör att den
sararaanlagda våningsylan för enkelrura är ca 1920 ra. Enkelrararaen hyrs
alllid ut möblerade. På samtiiga orter med studentbostäder finns särskUda
student-bostadsföretag. Dessa företag skall arbeta utan enskUt vinstsyfte, I
styrelsen skall ingå koramunal representation. Huvudmannaskapet för studentbostadsföretagen
skall ligga hos de obligatoriska studentsararaanslut-ningarna.

Genom beslut av 1950 års riksdag infördes de första
statliga åtgärderna för att stödja studentbostadsbyggandet. Efter beslut av
1957 års

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 31

riksdag utgick subventionerna i form av ränte- och
araorteringsfria till-läggslån/bostadslån, sora kunde uppsägas eller avskrivas
efter en tioårsperiod. För rura i kategorihus fastställdes lånebeloppet tiU 5
000 kr,, för insprängda rura till 3 000 kr, särat för farailjebosläder i
kategorihus till högst 10 000 kr, och för insprängda farailjebosläder till
högst 6 000 kr, Dessutora stäUde resp, koraraun toratraark till förfogande utan
kostnad,

Genora beslut av 1967 års riksdag
(prop, 1967: 100, SU 1967: 100, rskr 1967: 265) slopades den räntefria och
slående lånedelen fr, o, ra, årsskiftet 1967/68, Dessutora utgick villkoren ora
koraraunal raark-upplåtelse ur lånevillkoren från sarama tidpunkt. Riksdagens
beslut innebar också att kapitalkostnaderna för studentbostäder skall omfördelas
i tiden på sararaa villkor sora för övriga bostäder. Studentbostäder
järaställs nu raed allraännyttiga bostadsföretag. Dessa erhåUer bostadslån,
utöver sedvanliga enhetslån, raed 30 % av låneunderlaget intill 100 % av
pantvärdet. Vissa speciella bestäramelser beträffande fördjupning av
bostadslån och för pantvärdets beräknande gäller för lån till
studentbosladshus.

Som en följd av omläggningen av
låneviUkoren för studentbostadsbyggandet beslöt riksdagen alt tidigare utgivna
tiUäggslån/bostadslån successivt skall uppsägas till betalning efter hand sora
den tioåriga ränte-och araorteringsfria perioden löper ut. Bakgrunden tUl
riksdagens beslut var frärast att nyproducerade hus, uppförda enligt de nya
lånevillkoren, skulle komma att få en högre hyresnivå än det äldre
subventionerade bostadsbeståndet.

I regel sköter studenlbostadsförelagel
på orten planering, projektering och förvaltning av studentbostäder.
Studentbostadsproduktionen på resp. kårort bestäras av flera saraverkande
faktorer, bl, a, prognoser på till-ströraningen av studerande, de studerandes
ålder och civilstånd särat boendealternativ på den öppna marknaden,

I följande tabeU visas tillgången på studentbostäder våren
1971.

TiUgången på studentbostäder vårterminen 1971 fördelad på
enkelrum och familjebostäder

Ort Enkelrum* Familjebostäder

3 957

960

1418

194

6 677

1 181

5 074

1 148

2 965

692

8 395

1290

235

100

156

59

1 188

320

Göteborg

Linköping

Lund

Stockholm

Umeå

Uppsala

Karlstad

Växjö

Örebro

30 065 5 944

* Vissa dubbletter har förts till familjebostäder, 2 Avser
uppgifter vårterminen 1970.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 32

Studiemedelsulredningen har låtit bearbeta
undersökningsmaterial från kårobUgatorieutredningens undersökning om
studentsammanslutningens verksamhet för att få en bild av de studerandes
boendeförhållande,

Dorainerande
alternativ är egen lägenhet 32,9 %, studentbostad 28,1 % och boende i hemmet
17,9 %, Det är främst gifta, som utgör en fjärdedel av populationen, och
sammanboende som bor i egen lägenhet. Dessa är också äldre än de som bor i
studentbostad samt har i tre fall av fyra ett eUer flera barn. Den övervägande
delen av de studerande som bor i studentbostad är i åldern 21 tiU 25 år och har
studerat två till fem terrainer. I stor utsträckning koraraer dessa studerande
från annan ort än studieorten. De heraraaboende är någol yngre än de som bor i
studentbostad.

3.2.2
Hyresnivå

En klar skillnad i hyresnivån mellan olika
studentbostäder finns trots tiUämpning av hyresutjäraningssystem, SkiUnaden
beror främst på finansieringsformen och fastighetens ålder.

Hyresnivån
uppvisar en kraftig spridning såväl inom som raeUan kårorterna, Medianhyran
för samtliga studentbostäder i landet torde kunna uppskattas liU 2 6002 800
kr, per år, vilket ger en månadshyra av omkring 225 kr. Studentbostäderna i
Stockholm, Göteborg och Umeå har totalt sett en högre medianhyra än Uppsala och
Lund, I Göteborg har 86 % av enkelramsbeslåndet en högre hyresnivå än
medianhyran för landets studentbostäder i övrigt, Stockholm och Umeå har något
högre hyresnivå än medianhyran, Medianhyran i Stockholm kan uppskattas lill 2
9003 100 kr, per år, vilket motsvarar en månadshyra på ca 250 kr, medan den
genomsnittliga månadshyran för Göteborg kan uppskattas tiU 285 kr.

Samma
hyresspridning som utmärker enkelramsbeslåndet kännetecknar också de i
studentbosladsbeståndet ingående familjebostäderna. Dessa är emellertid så
skiftande beträffande utrymmes- och utruslningsstandard att det är svårt att få
någon uppfattning om hyresskillnaden grundar sig på skillnader i
finansieringsformen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 33

Sammanställning av sludentbosladshyror vårterminen 1971,
uppdelade på typ av lån fastigheten finansierats med (enkelrum) (procenttal)

Hyresnivå i kr. per år

Mindre än 1 701- 2 201- 2 701- 3 201- Större än Summa

1 700 2 200 2 700 3 200 3 700 3 701 %

Hyra i hus finansierade enligt

1950 års beslut - 49 44 5 - 2 100

Hyra i hus finansierade enligt 1957 och 1962 års

lånekungörelse - 11
41 34 6 8 100

Hyra i hus

finansierade enligt

1967 års låne

kungörelse - - 41 45 13 1 100

Hyresnivån i familjebostäder vårterminen 1971 (procenttal)

Ort

Hyresnivå ;

i kr,
per år

Mindre än

3 701-

4 201-

4 701-

5 201-

5 701-

Större än

Summa

3 700

4 200

4 700

5 200

5 700

6 200

6 201

%

Göteborg

_

10

16

3

11

29

33

100

Lund

3

18

22

21

28

6

1

100

Stockholm

_

_

39

12

20

18

11

100

Umeå

_

2

_

16

10

30

42

100

Uppsala

7

23

10

34

25

100

Filialorter

4

4

6

46

25

15

100

Totalt

1

7

22

12

24

20

14

100

Hyresnivån i uthyrningsrura
påverkas i hög grad av hyresnivån i studentbostäder. Enligt bostadsstyrelsen
skulle hyresnivån i uthyrningsrura vara högre än raotsvarande i
studentbostadsrum. En viss utjämning torde ha skett raellan uthyrningsrum och sludentbostadsrura
under de senaste åren. På filialorlerna har uthyrningsrummen genomsnittligt
något lägre hyror än studentbostadsruraraen.

Hyrorna i studentbostäder är
genorasnittligt något lägre än hyrorna i andra genomgångsbostäder. Hyrorna i
ungdorashoteUen Ugger i inter-vaUet 200400 kr. per raånad. I genomsnitt är
lägenhetsytan per m

2 kr. högre per månad i ungdomshotellen jämfört med
studentbostäder,

medan servicen är i stort sett densamma.

Enligt ungdomsbostadsulredningen
utgjorde medianhyran för ensamstående 12 % av inkomsten. På ungdorashoteUen i
Stockholra tog hyran upp tUl 20 % av inkoraslen. Den genorasnillUga
studentbostadshyran raotsvarar i dag under lerrainstid då den studerande uppbär
studieraedel

3 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 63

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 34

2324
% av de raaxiraala studieraedlen. Del bör framhåUas att andelama inle är
järaförbara, då någon direkt inkomstskatt som regel inle erläggs av den
studerande.

Studiemedelsutredningen har försökt beräkna
kommande effekter på hyresnivån i olika typer av studentbostäder. Man kan
konstalera att den totala hyresnivån successivt måste höjas på grund av
bortfallet och uppsägningen av tiUäggslånen, Under den koraraande
tioårsperioden kommer också samtliga återstående ränte- och amorteringsfria
lån att sägas upp lill betalning. Det genomsnittliga värdet av bortfallna
tilläggslån per rum utgör 7 645 kr. När återbetalningen av tidigare erhållna
tilläggslån påbörjas, stiger hyresnivån i dessa studentbostäder med i
genomsnitt 4,3 % årligen under närmaste tioårsperiod. Uppsägningen och
bortfallet av de ränte- och araorteringsfria tilläggslånen koramer att innebära
att hyresivån stiger med ca 4-6 % årligen om man ser lill enstaka objekt. Det
förefaller enligt studiemedelsulredningen troligt alt flertalet
student-bostadsföretag komraer att välja paritetsmetoden som
återbetalningsform. Under en tioårsperiod skulle då kostnadsökningen för de
befintliga studentbostäderna uppgå till 286-373 kr, per ram och år, I nyproduktionen
kommer troligen merkostnaderna under den närmaste tioårsperioden att variera
mellan 350621 kr, per rum och år.

Avvecklingen av tilläggslånen och tillkomsten av
nya lånevillkor komraer sålunda att ge ökad boendekostnad för de studerande
som hyr studentbostad. Denna hyresökning väntas vara något större än hyresökningen
på den allmänna hyresmarknaden,

3.2.3
Utredningens förslag

Studiemedelsutredningen har vid sina överväganden
funnit följande alternativ som är raöjliga för att korapensera de studerande
för ökande boendekostnader:

1, utforraandet av ett särskilt bostadstihägg inora
studieraedelssysteraet för dem sora bor i studentbostad,

2, utforraandet av ett särskilt bostadsliUägg inom
studiemedelssystemet som skulle kunna utgå till alla studerande med
studieraedel som har en viss hyresnivå oberoende av boendealternativ,

3, en generell höjning av studiemedlens totalbelopp
för att ge kompensation för ökade boendekostnader oavsett boendeform och ge ökat
utrymme till alternativa boendeformer.

Varken alternativ 1 eller 2 utgör enligt
studiemedelsutredningens mening någon lämplig lösning för att kompensera ökade
boendekostnader utan utredningen förordar alternativ 3, dvs, en generell
höjning av studiemedelsbeloppet. Studiemedelsutredningen föreslår att
studiemedelsbeloppet per termin som nu utgör 70 % av basbeloppet enligt
allraänna försäkringen höjs tiU 75 %, För deltidsstuderande föreslås en höjning

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 35

från
35 % av basbeloppet per termin till 37,5 %, Studiemedelsutredningen har inte
prövat frågan om hur den föreslagna höjningen av studiemedlens maximibelopp
skall fördelas på studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.

3.3
Behovsprövning gentemot makes ekonomi

3.3.1 Nuvarande
regler

Studieraedel reduceras raed hänsyn till raakes
inkorast raed en tredjedel av den del av inkoraslen sora överstiger 140 % av
basbeloppet per termin. Studiemedelsbeloppet reduceras vidare med hänsyn till
egen och makens förmögenhet så att avdrag görs raed en feratedel av vardera
egen och makens förraögenhet överstigande sex basbelopp.

Prövning raot raakes ekonomi görs endast då makarna
sammanbor under själva studietiden. Om makarna inte sammanbor under studietiden
inverkar den andres inkomst eller förmögenhet inte på studiestödet. Studerande
som sararaanbor raed annan person utan alt äktenskap ingåtts, behöver inte
uppge den andre partens inkorast eller förraögenhet, eftersora prövning raot
dennes ekonorai inle sker.

Extra studieraedel kan bevUjas utöver
raaxiraibeloppet ora synnerliga skäl föreligger. Sådant skäl är bl, a,
kostnader för dubbel bosättning i det fall den studerande har farailj sora bor
på annan ort än studieorten,

Besläraraelserna i studieraedelssysteraet torde i
ett antal fall ha medfört, alt en gift studerande formellt kan ha bosatt sig
på annan adress än maken, men trots detta levt tUlsararaans raed denne under
övervägande delen av studielerrainerna. Han har därigenora undgått prövningen
gentemot makens ekonomi, Studieraedelsnärandema har haft sraå raöjligheter att
kartlägga orafattningen av sådant missbruk,

3.3.2 Utredningens
förslag

Studiemedelsutredningen frarahåUer att
hänsynstagandet till raakes ekonorai vid tilldelning av studiemedel är en av de
punkter i studieraedelssysteraet sora utsatts för orafattande kritik.
Kritikerna frarahåller att varje person bör, oavsett civilstånd och
försörjningsplikt, betraktas sora självständig individ även i
ulbildningshänseende. I den principiella kritiken har den nyligen införda
skattereforraen använts sora exempel på det nya synsätt på makars ekonoraiska
självständighet, som också borde omfatta studiemedelssystemet. Behovsprövningen
mot raakes inkorast har också fått särskild aktualitet i samband med CSN:s
förslag om överförande av äldre elever inom studiehjälpssysteraet till studieraedelssysteraet,

Studieraedelsulredningen delar den principiella
inställningen att alla, oavsett kön, samlevnadsforraer och ekonoraisk standard,
så långt det

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 36

kan
anses riraligt med hänsyn tUl utvecklingen i övrigt i samhället, skall
betraktas som ekonomiskt självständiga individer. Enligt studiemedelsutredningen
finns det emellertid också vägande skäl som talar för ett bibehållande av någon
form av behovsprövning.

Enligt
studiemedelsutredningen kan man t. ex. inte f mna stöd i nuvarande
äktenskapslagstiflning för att man i dag helt skall bortse från de
förplUctelser mot varandra, som lagen bjuder makarna. Enligt gifter-målsbaUcen
betiaktas familjen som en ekonomisk enhet och makarna skall var för sig efter
förmåga bidra till familjens underhåU. Till farailjens underhåll räknas vad
sora erfordras för den geraensamraa hushållningen och tillgodoseendet av
vardera makens särskilda behov, vilket bl, a, kan innefatta utgifter för den
ene raakens studier.

Inom
nuvarande skattelagstiftning är principen om individuell behandling av gifta
makar inte helt genomförd. Bl, a, på grund av arbetsmarknads- och socialpolitiska
skäl erhåller förvärvsarbetande gift person med heraraavarande raake en
skattereduktion på högst 1 800 kr. Näranda skatteavdrag utgår även om
heraraavarande raake påbörjar studier och under tiden uppbär studieraedel.
Skulle behovsprövningen i studieraedelssysteraet beträffande raakes inkorast
helt slopas, borde konsekvensen av delta bli att skattereduktionen ej skulle
utgå när hemraavarande make påbörjar studier och under tiden uppbär
studiemedel.

Enligt studiemedelsutredningens uppskattning skulle
kostnaderna för ett fuUständigt slopande av raakeprövningen uppgå till ca 114
railj. kr. för budgetåret 1972/73.

Studieraedelsulredningen har korarait tiU den
slutsatsen att det i dagens läge inle finns tillräckligt starka motiv för att
hell slopa behovsprövningen mol makes inkomst. Emellertid är nuvarande regler
för prövning av studiemedel mot makes inkorast alltför restriktiva.

Kvarstår behovsprövningen raot raakes inkomst,
vilket utredningen förordar, är det tre olika grupper som även fortsättningsvis
omfattas av denna prövning. Den första gruppen utgörs av gifta där båda förvärvsarbetar
och en av dem övergår tUl studier, den andra gruppen består av studerande sora
under pågående utbildning avser att ingå äktenskap raed person sora
förvärvsarbetar, den tredje gruppen utgörs av hemraavarande med
förvärvsarbetande make och där den hemmavarande maken önskar påbörja studier.

Studiemedelsutredningen har bl. a. diskuterat
följande alternativ för en reformering av reglerna för prövning genteraot
raakes inkorast:

1, Höjning av nuvarande fribelopp (140% av basbeloppet
per terrain) med oförändrad reduktionsfaktör (nu 1/3),

2, Oförändrad/alternativt höjd fribeloppsgräns, men
med ändrad reduktionsfaktor.

3, Oförändrad/alternativt höjd fribeloppsgräns, varvid
dock viss del av studiemedlen utgör ett rainiraibelopp.

s. 1 Kontrollera mot PDF

IS)

-o

-ii -c

I :2

c

a>

D.

Ch

C

OJ

i

.O o

_c

60

C

'c

D(

a

3

'o

.2!

.c TJ

u

OJ

(U

s>
o

.C O

B

0)

o

o

c

3

B

"w

a

X

O.

[A

o

Dh

C

B

o

1

.OO

,i ä

c-3-

O

s. 2 Kontrollera mot PDF

a
"a

D, .2tS

XI o

O o o O O o O m r O m r O i

s. 3 Kontrollera mot PDF

5 i:.

't

1

&

.

=0

~

0

k.

5.

;:

=0

c

o

t-.

-

%

3

.2tS

XI o 'C 1

ooooooo

opaginerad Kontrollera mot PDF

"AS j ti o

c

>

1

la.

Ci,

o.

':ii

-Ci

-Q

S

-S.

-s

_S

° 3

c

C

' B

-s

«

1

"i)

p

Ä

O

>

S

v

c.

-O

Co

a

..Q

.i o -i

ni, s a. 13

5

X)0

I I

I
i I

OOO-OOOrOtOr i

© OOOOOOOOOOOOO
tSOOOrtOOOOOOOO rO"OOr->i-iOOOOOOO C\Of » nO' i' » oO>noinO>n 1 icsrrrnftfTj-TfioioosO

0) p3

o (vi Xi rJ

c2 "I

M

X)
c

nt u

"I

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 38

Studiemedelsulredningen är av den meningen att
utgångspunkten vid fastställandet av nya behovsprövningsregler avseende makes
inkomst frärast bör vara att övergång från förvärvsarbete till studier raed
statligt studiestöd skall kunna vara raöjlig, även när maken har en inkorast
av raåttlig orafattning. För att åstadkoraraa en bättre anpassning tUl
inkoraslstrukturen i sarahäUet av den gräns under vilken prövning raot makes
inkorast inte förekoraraer, dvs, fribeloppsgränsen, föreslår utredningen att
denna höjs från nuvarande 140 % av basbeloppet per termin till 230%, Vid ett
fribelopp om 230% av basbeloppet per termin påbörjas reducering av studiemedel
när raakes årsinkomst överstiger 31 740 kr, vid basbeloppet 6 900 kr.
Studiemedlen är då reducerade till hälften då maken har en årsinkorast ora 46
200 kr, och upphör att utgå när raakens årsinkorast överstiger 59 685 kr,

Sora
ett korapleraent till den föreslagna fribeloppshöjningen föreslår
studieraedelsulredningen att ett rainiraibelopp om 10% av basbeloppet per
termin utgår ora raaken har en så hög inkomst (ca 60 000 kr,) att detta belopp
annars inte utgår, Miniraibeloppet är avsett att täcka de direkta kostnader
sora är förenade raed studier, Studieraedelsulredningen har funnit det vara av
väsentlig betydelse att ett minimibelopp införs i studieraedelssysteraet för
att främst gruppen hemmavarande kvinnor skaU få möjlighet att på egen hand
bekosta de extra utgifter utbildningen medför för familjen. Dessa kostnader har
utredningen beräknat till ca 1 000 kr, per läsår.

Utredningens ordförande Börje Nilsson har
reserverat sig mot det av utredningen föreslagna minimibeloppet om 1 380 kr,
för år (vid basbeloppet 6 900 kr,) för studerande vars make har en årsinkorast
överstigande ca 60 000 kr, (brutto),

Börje
NUsson framhåller att han delar sludiemedelsutredningens uppfattning att
behovsprövning mot raakes inkorast kvarstår. Enligt Börje Nilsson ter det sig
raed nuvarande inkorastfördelning i samhället orimligt att genomföra en reform
som skulle få störst betydelse i högre inkomstlagen, vilket ett fullständigt
borttagande av behovsprövnings-reglerna skulle innebära. Emellertid anser Börje
Nilsson att reduktionsreglerna nu träder i kraft vid alltför låga inkoraster
och frarahåller att den av utredningen föreslagna höjningen av fribeloppet för
raakepröv-ning i nivå med den s, k, balanspunkten i skattepropositionen från
1970 vara helt tUlfredsstäUande, Vid ett sådant fribelopp är studiemedlen
reducerade till hälften då raakes inkorast för år räknat är knappast 50 000 kr,
(brutto) och är helt bortreducerade då makes inkomst är ca 60 000 kr, (brutto).

Den för Börje Nilsson angelägna reformeringen av
prövningen mot makes inkomst bör gå ut på att höja den gräns över vilken studiemedlen
reduceras, för alt därigenom i första hand skapa förbättringar för de lägre
inkomsttagarna bland studerandefamiljerna. Då denna fri-

s. 39 Kontrollera mot PDF

beloppsgräns höjs till 230 % av basbeloppet per termin
eller raakes inkorast om 31 740 kr. (brutto) för år möjliggörs även för andra
grupper t, ex, gifta heraraavarande kvinnor, vars raän har en förhållandevis
hög inkorast, att erhålla del av studiemedel.

För deltidsstuderande innebär
sludiemedelsutredningens förslag alt för deltidsstudiemedel fribeloppsgränsen
för makes inkomst sätts till 335 % av basbeloppet eller 46 320 kr, vid
basbeloppet 6 900 kr. Minimibeloppet föreslås utgå med 5 % av basbeloppet per
termin,

Ledaraoten Staffan Nilsson har i
ett särskilt yttrande tagit upp frågan om studiemedel och hänsynstagande till
makes inkorast, Staffan Nilsson anser att utredningens förslag om en höjning av
fribeloppet från 140 till 230 % av basbeloppet kan uppfattas så att makeprövning
allt fraragent bör bibehåUas, Denna uppfattning delas inle av Staffan NUsson
sora anser att prövningen raot raakes inkorast på sikt bör tas bort. Utredningens
ställningstaganden ora att kostnadema för ett oraedelbart slopande av
behovsprövningen genteraot raakes inkomst är så pass höga att raan inte helt
kan bortse härifrån delas däreraot av Staffan Nilsson, Detla raotiv har fått
Staffan Nilsson att acceptera den av utredningen föreslagna höjningen av
fribeloppsgränsen.

Effekten av sludiemedelsutredningens förslag avseende
reduktion av studiemedel mol makes inkomsl i förhållande till nuvarande regler.
Familjen saknar barn under 16 år. Basbeloppet =6 900 kr.

Makes

Makes

Studiemedel

Gemensam

behållning

Ekonomisk
förändring

brutto-

netto-

(inkomst
efler skatt och

på
familjens behåll-

inkomst

inkomsf

studiemedel)

ning
enligt utrednings-

Nuvarande Utredningens

Nuvarande

Utredningens

förslaget

regler fribelopp

förslag fribelopp

regler

förslag

fribelopp

fribelopp

140%

230%

140%

230%

19 320

15 096

9 660

9 660

24 756

24 756

ingen

25 000

18 172

7 767

9 660

25 939

27 832

+ 1893

31740

21 108

5 520

9 660

26 628

30 768

-f 4 140

35 000

22 124

4 433

8 573

26 557

30 679

-4122

40 000

24 220

2 767

6 907

26 987

31 127

4-4 140

45 000

26 292

1 100

5 240

27 392

31 532

-H4 140

50 000

28 412

_

3 573

28 412

31985

-h 3 573

55 000

30 472

_

1 907

30 472

32 379

+ 1907

60 000

32 568

_

1380

32 568

33 948

+ 1 380

65 000

33 932

_

1 380

33 932

35 312

4- 1 380

70 000

35 980

_

1380

35 980

37 360

+ 1 380

75 000

37 788

-

1380

37 788

39 168

+ 1 380

Skatt enligt skattetabell för
beräkning av preliminär A-skatt för år 1971 Konununal utdebitering = 22,50 kr,
per skattekrona.

3.3.3 Sanunanboendebegreppet inom studiemedelssystemet

I studieraedelsförordningen saknas
bestäraraelser om att studieraedel skall behovsprövas gentemot inkomsl och
förmögenhet hos person med

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 40

vilken
sökande sammanbor utan att vara gift. Däremot jämställs sammanboende personer
med gifta i skattehänseende om de tidigare varit gifta med varandra, eller har
eller har haft barn tUlsammans. Studiemedelsulredningen anser det inte riktigt
att de som sararaanbor utan att vara gifta i ena faUet skall likställas raed
gifta och då erhålla en förraån, och i andra fallet betiaktas sora ogifta och
då kunna erhålla en annan förraån. Utredningen anser att saraboendet även bör
regleras i fråga ora rätten tUl studiemedel. Lämplig utgångspunkt är enligt
studieraedelsulredningen 65 § koramunalskattelagen, sora reglerar samma
förhållande i skattehänseende. Enligt denna lag likställs raed gifta de sora,
utan att vara gifta, lever tillsararaans, om de tidigare varit gifta med
varandra eUer om de geraensaral har eUer har haft barn.

Beträffande frågan ora hur gifta, under studietiden
ej sararaanboende, i fortsättningen bör bedöraas avseende rätlen till
studiemedel, anser utredningen att det inte finns skäl för att man skall
särskUja dem från gift sararaanboende studerande.

Studieraedelsulredningen föreslår vidare att
prövning raot raakes ekonorai skall ske först fr. o. ra. de studieraedel, sora
avser vårterrainen året efler det år äktenskapet ingicks. På detta sätt uppnås
likhet med nu gäUande skatteregler.

3.4
Barntillägget inom studiemedelssystemet

3.4.1 Nuvarande
regler

BarntUlägg utgår med 25 % av basbeloppet per år,
dvs, samma belopp som barnpensionen inora folkpensioneringen. Vid basbeloppet 6
900 (juli 1971) utgår barntillägget sålunda med 1 725 kr, för år räknat.

Barntillägget utgår till studerande som har
vårdnaden om barn, som inte fyllt 16 år, eUer ar pliktig att ge
underhållsbidrag lill barn. Barntillägg utgår endast tUl en av makarna, i
första hand mannen, om båda är berättigade till studiemedel, Barnlillägget är inkorastprövat
och prövas saratidigt som prövning av studiemedel sker raed hänsyn till egen
eller raakes ekonorai. Då reduktion sker reduceras dock barnlillägget i sista
hand.

Även för deltidsstuderande utgår barnlillägget raed
25 % av basbeloppet per år,

3.4.2 Bamkostnader

Bamfarailjernas ekonomiska situation och
levnadsstandard är beroende av flera faktorer. Barnkostnaderna är framför allt
beroende av vad famUjen förmår och vUl kosta på barnen. För det mindre barnet
blir kostnaderna för konsumtionen lägre men ökar successivt med barnets
stigande

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 41

ålder.
Kostnader för barnets tillsyn bortfaller först helt då barnet nått
tiotolvårsåldem.

Studiemedelsutredningen
har delat upp kostnaderna för barn dels på utgifter för barnets konsumtion,
dels på utgifter för dess tillsyn och vård.

Undersökningsresultat från farailjeberedningens
enkät år 1963 visar bl. a. att farailjer med ett och två barn har i stort sett
lika kostnader per barn raedan utgifterna per barn därefter sjunker ju fler bam
farailjen har.

Socialförvaltningen
i Stockholra har beräknat rainiraikostnaden för barn upp tiU 9 år liU 170 kr. i
raånaden, för barn i åldrarna 1015 år tiU 255 kr. och i åldrarna 1619 år till
310 kr. i raånaden. Årskostnaderna motsvarar därvid 30 %, 45 % resp, 55 % av
basbeloppet. Dessa siffror innefattar inte kostnader för bostad.

Enligt studiemedelsutredningen har det barntillägg
som utgår till studerande med barn under 16 år ansetts vara för lågt tilltaget
för att täcka de faktiska kostnaderna för barnels uppehälle och tiUsyn,

3.4.3
Barntillsyn

Barntillsyn i daghem, lekskolor, fritidshem eUer
farailjedaghera är avgiflsbelagd. Föräldrarnas avgifter för barntiUsyn är
beroende av bl. a. familjeinkoraslen och antal barn. Behovet av samhälleligt
organiserad tillsyn har ökat kraftigt under 1960-talet. Den utveckling som
skett under de senaste åren innebär alt antalet platser för tillsyn av barn med
förvärvsarbetande föräldrar ökat från ca 24 000 år 1965 till 72 000 år 1970,
Trots utbyggnaden under senare år tillgodoses endast behovet för ett mindre
antal barn till förvärvsarbetande föräldrar.

Utöver kostnaden för barnets direkta konsumtion
tiUkoraraer utgifter för barnels vård och tillsyn. Då förvärvsarbetande förälder
övergår till studier bortfaller inkomsten eUer del därav. På grund av detta
uppstår i regel problem med finansiering av kostnadskrävande barntillsyn. Samhällets
barntillsyn är i regel den för föräldrarna biUigaste tillsynsformen.

Svenska
komraunförbundet har rekoraraenderat en taxa för föräldra-avgifter inora
daghera, farailjedaghera och tillsyn av sjuka barn. Enligt denna taxa blir
kostnaderna för barntillsynen sraå för en familj där båda makarna studerar och
uppbär studieraedel, I allmänhet leder inkomstprövningen till att kostnaden
för barntillsyn står i riralig proportion till betalningsförraågan. Vid
anlitande av privat familjedaghem uppgår kostnaderna per barn liU raellan 3
000 kr, och 4 000 kr, för tio raånaders studier ora avgiften är 15 till 20 kr,
per dag. Enligt studieraedelsulredningen skuUe en lösning av barntillsynen för
studerandefamiljer bättre raöjliggöra effektiva heltidsstudier.

Studiemedelsutredningen
har i en enkät till de barnavårdande insti-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 42

tutionerna
på de större universitetsorterna inhämtat uppgifter ora barntillsynssituationen
för studerande med barn i förhållande till antalet platser inom den kommunala
barnstugeverksamheten. Enligt denna undersökning var sluderandefarailjerna,
som grupp betraktad, relativt väl tillgodosedda jämfört raed andra,
TiUsynssituationen är dock totalt i sarahället klart otillfredsställande för
alla familjer med minderåriga barn,

3.4.4 Studerande
med bam

Enligt en undersökning sora CSN utfört hade drygt
en fjärdedel av totala antalet inskrivna studerande vid universitet och
högskolor barn; 15% hade ett barn och 12% två eller fler barn. Det visade sig
att 45 % av dem som uppgav att de studerade på deltid hade ett eUer flera barn,
medan raotsvarande andel av de heltidsstuderande var 25 %,

Studieraedelsulredningen raenar att detta resultat
kan tolkas sora om det finns ett samband mellan alt ha barn och att inte ha
studiemedel. Förekomsten av barn kan nämligen tvinga till dellidssludier, vUket
i sin tur kan leda till att man inte uppnår tUlräckliga studieresultat för att
få rätt till studiemedel, Sararaanfattningsvis angavs i undersökningen att
barnfrekvensen bland de studerande som inte erhöll studiemedel var väsentligt
högre än bland studerande i allmänhet,

3.4.5 Studiemedelsutredningens
förslag

Storleken på barntillägget inom
studieraedelssysteraet raotiverades i prop, 1964:138 med att det motsvarade
bampensionen och barntillägget inora lagen ora allraän försäkring, Eraellertid
utgår t, ex, barnpensionen inora den allraänna tilläggspensioneringen efter
båda föräldrarna, Studieraedelsulredningen anser att det finns skäl sora talar
för att man inte längre bör behålla bindningen till barnpensionen. Nivån på
barntiUägget bör i princip fastställas så att det täcker de genomsnittliga
kostnaderna för barnets uppehälle samt tiUsyn,

Behovet av ökat barntUlägg måste enligt
studieraedelsulredningen bedöraas med hänsyn till vUka familjepolitiska
åtgärder i övrigt samhället sätter in. Familjepolitiska komraittén har i
uppdrag att utreda frågan ora samhällets ekonomiska slöd till barnfamiljerna,

Studieraedelsulredningen framhåUer att det vid
fastställandet av barn-tilläggels storlek är av väsentiig betydelse alt beakta
sluderandefamiljer-nas ökade skuldsättning. Utredningen betonar att det är
samhället som skall ansvara för ett utbyggt familjestöd avseende alla
bamfarailjer, I princip anser utredningen att de studerandes barntillsyn inle
skall raedföra skuldsättning. Under nuvarande förhållanden med stor brist på
samhällelig barntillsyn anser emeUertid utredningen det nödvändigt alt ändra
reglerna för rätt till barntillägg för alt förbättra de ekonomiska villkoren
för studerandefamiljer, även om dessa medför ökad skuldsätt-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 43

ning.
Utgångspunkten för studiemedelsutredningen vid fastställandet av barntilläggets
storlek har varit kostnadema för barnens tillsyn och konsumtion, I en
sararaanställning av beräknade barnkostnader för studerande och samhälleligt
slöd till barn har utredningen framräknat alt de raedel studerandefarailjer får
tillskjuta i genomsnitt utgör 1 460 kr, per barn för att täcka skillnaden
mellan sarahällets stöd och de faktiska barnkoslnaderna. Enligt utredningen kan
raan uppnå den eftersträvade förbättringen genora att barntiUägget i
fortsättningen utgår till båda föräldrama ora de studerar. Utredningens
förslag innebär för farailjer raed ett barn där båda föräldrarna har
studiemedel att de blir berättigade till två barntillägg. För
studerandefarailjer där endast ena maken uppbär studiemedel innebär
utredningens förslag inga förändringar.

Familjeberedningens enkät visar alt kostnaderna per
barn sjunker ju fler barn familjen har. Kostnaderna för tillsyn per bam sjunker
kraftigare för flerbarnsfamiljer än kostnaderna för barnens konsumtion. Studiemedelsutredningen
har med anledning härav föreslagit att barntillägg för varje barn utöver ett
utgår med 15 % av basbeloppet per år.

Förslaget innebär alt de homogena
sluderandefarailjerna får en avsevärd förbättring. De heterogena farailjerna
och de ensarastående föräldrarna får, i de faU de har fler barn än ett, en
försäraring raed 10 % av basbeloppet för varje barn utöver det första i förhållande
lill nu gällande regler. Förslaget sararaanfattas i följande tablå,

Sludiemedelsutredningens
förslag avseende barntillägg för heltidsstuderande.

Familje- Barntillägg till heltidsstuderande

kategori i procent av basbeloppet per år

Nuvarande

Utredningens

regler

förslag

Homogen

1 barn

25%

25-F25 = 50%

studerande-

2 barn

50%

50-H5-fl5 = 80%

familj

3 barn

75%

80+15-H5 = 110%

Ensamstående

1 barn

25%

25%

studerande

2 barn

50%

25-1-15 = 40%

eller

3 barn

75%

40-1-15 = 55 %

heterogen

studerande-

familj

Studieraedelsulredningen har funnit att
bamtillägget till deltidsstuderande bör utgå enligt sarama principer sora
dellidsstudiemedel, dvs. med halva det belopp som utgör raaxiraala studiemedel
och barntUlägg. Förslaget innebär att barntiUägget till deltidsstuderande i
fortsättningen bör utgå så att det för det första barnet utgör 12,5 % av
basbeloppet per år och för varje barn utöver det första 7,5 % av
basbeloppet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 44

Studiemedelsulredningen
frarahåller alt barntillsynskostnaderna är avsevärt lägre vid deltidsstudier
än vid heltidsstudier. En halvering av barntillägg svarar bättre raot den
enhetlighet i reglema sora utredningen eftersträvar,

Ledaraoten
Staffan NUsson reserverar sig raot utredningens förslag om barntUlägg,
Utredningens förslag innebär en kraftig förbättring för familjer där båda
föräldrarna studerar och uppbär studiemedel. Däremot innebär det en
försäraring för helerogena studerandefarailjer och för ensamstående föräldrar
med mer än ett barn sora uppbär studiemedel. Enligt Staffan Nilsson är det
inle rimligt att försämra en redan anstiängd ekonomisk situation sora raånga
studerandefamUjer med bam har, SärskUt kommer de vuxenstuderande att drabbas, Nilsson
framhåller att kostnaderna för bamtillägg som utgår med samma belopp per barn
inte är så stora och alt barntillägg utgör en mycket liten del av den totala
skuldsättningen för en studerandeförälder, Staffan NUsson föreslår alt
bamtillägg bör utgå till studerandeförälder med 25 % av basbeloppet per år för
varje barn.

3.5
Kostnadsberäkningar av studiemedelsutredningens förslag

Studiemedelsutredningen har beräknat kostnadema för
sina framlagda förslag för budgetåret 1972/73.

Kostnaderna för förslaget om en höjning av
raaxiraibeloppet från 70 % till 75 % av basbeloppet per terrain har av
studieraedelsulredningen uppskattats till 5 railj, kr, på driftbudgeten och 101
railj, kr, på kapital-budgeten. Utredningen har därvid av praktiska skäl lagt hela
den föreslagna höjningen på den återbetalningspliktiga delen av studieraedel.

När
det gäller förslaget ora ändrat fribelopp vid prövning genteraot makes inkomst
från 140 % av basbeloppet till 230 % beräknas detta medföra en kostnad på 43
milj, kr. Av dessa 43 milj, kr, beräknar studiemedelsutredningen att 7 milj,
kr, faller på driftbudgeten och 36 railj, kr, på kapitalbudgeten.

Kostnaderna för förslaget ora ändrade regler för
bamtiUägg beräknas uppgå till ca 6 railj, kr. sora faUer på kapitalbudgeten.

3.6
Remissyttranden

Sludiemedelsutredningens förslag ora all höja
raaxiraibeloppet från 70 % till 75 % av basbeloppet per terrain tillstyrks av
övervägande delen av antalet reraissinstanser.

AMS
framhåller i sitt yttrande att bidragsdelen av de maximala studiemedlen meUan
åren 1965 och 1971 minskat från 25 % tUl 18 % och att utredningens förslag
kommer alt ytterligare minska bidragsdelen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 45

Enligt
AMS bör bidragsdelen utgöra viss fast procentuell andel. SÖ tillstyrker
förslaget under förutsättning att hela höjningen läggs på studiemedlens
bidragsdel, SACO, SFS, CUF och Reftec anser att bidragsdelen bör vara 25 % av
de raaxiraala studiemedlen. Dessutom anser SACO, SFS, Reftec, VRO,
Elevförbundet och SSEF att bidragsdelen bör index-regleras, Bostadsslyrdsen
ifrågasätter ora den föreslagna höjningen av raaxiraibeloppet ensara är
tillräcklig för att åstadkoraraa en tillfredsställande relation mellan
disponibla medel och hyreskostnad för dem som bor i studentbostäder på framför
allt orter med stor andel nyproducerade sådana. Enligt bostadsstyrelsen bör
möjligheten prövas att genom ett systera raed generellt bostadsstöd även tUl
ensamstående förbättia studenternas situation.

Enligt
SACO, sludentbosladsstifldsen i Uppsala, MUF och Moderata samlingspartiets
kvinnoförbund är den föreslagna höjningen inle tUlräcklig, Familjepolitiska
kommittén frarahåller att raan senare skall redovisa frågan ora eventuellt
bostadstillägg till låginkorastlagare utan barn. Det är raed anledning härav
för tidigt för korarailtén alt uttala sig ora raan genora en sådan utbyggnad av
bostadstilläggen kan uppnå något näranvärt bidrag tUl bostadskostnaderna för de
studerande. Enligt SFS löses inte probleraet raed de höga hyrorna genora alt
korapensation ges för borttagandet av subventioner för studerandebostäder. SFS
anser att studiemedelsutredningen i ett senare betänkande bör behandla totalbeloppet
i förhållande till levnadsstandard. Studenlbosladsstiftelserna i Lund och
Göteborg frarahåller bl.a. att även en- och tvåpersoners-hushåll utan barn bör
kunna få bostadstUlägg.

LO anser att större förändringar i
studieraedelssysteraet bör anstå till dess att de kan bedömas i ett vidare
perspektiv på studiestödsområdet, då korarailtén för studiestöd åt vuxna (SVUX)
hunnit längre i sitt utredningsarbete, SSU framhåller att utredningen
motiverat höjningen av maxiraibeloppet genom att hänvisa till de hyreshöjningar
som komraer att drabba studenter som bor i studentbostäder, SSU pekar emellertid
på att andelen studenter som bor i studentbostäder endast uppgår till 28 %,
vilket skulle innebära att för mer an 70 % av studenterna höjningen av
totalbeloppet skulle innebära en standardförbättring. Enligt SSU bör man inte
behandla reformen av bostadsstödet för studerande separat inom ramen för
studieraedelssysteraet utan frågan 'bra studerandes bostadsstöd bör bedömas
tillsammans med stödet för andra låginkomstgrapper. Bl. a. mol denna bakgrund
är SSU negativt till en höjning av studiemedlens totalbelopp.
Socialdemokratiska kvinnoförbundet är kritiskt mot en särbehandling av
studenter vad gäller bostadsstöd. Förbundet anser att frågan måste bedömas
utifrån en allmän bedömning av bostadsstöd till olika grupper av
låginkomsttagare i sarahället och föreslår därför att man bör avvakta
familjepolitiska koraraitténs förslag.

En
förändring av nuvarande regler för behovsprövning gent-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 46

emot
makes ekonomi tillstyrks genomgående av remissinstanserna. Utredningen
föreslår bl, a, alt raan skall höja fribeloppsgränsen från 140 % av basbeloppet
till 230 % av basbeloppet per terrain.

UKÄ
och CSN frarahåller att makeprövningen bör tas bort, raen tillstyrker i
avvaktan härpå utredningens förslag om en höjning tUl 230 % av basbeloppet. AMS
pekar på att styrelsen i sin anslagsfraraställning för bl. a. budgetåret
1972/73 framfört önskemål ora att grundbidragel vid arbetsmarknadsutbUdning
inte skall reduceras mol makes inkomst. Motsvarande regler bör enUgt AMS i
princip gäUa också för studiemedel. SSU:s principiella uppfattning leder till
alt makeprövnmgen borde slopas. Med hänsyn till de oerhörda kostnader som är
förbundna med en sådan reform har eraellertid SSU förståelse för ora en
avveckling av makeprövningen sker etappvis. Enligt SSU bör utredningens förslag
därvid ses som ett första steg på vägen, SSU ställer sig i denna fråga bakom
ledamoten Staffan Nilssons särskilda yttrande. Centerns kvinnoförbund hävdar
att den föreslagna ökningen av fribeloppet endast får ses som ett steg på vägen
mot avskaffandet av en prövning gentemot makes inkorast. PrincipieUt anser
förbundet att raakarna i ett äktenskap bör betraktas sora självständiga i
ekonoraiskt avseende. Folkpartiets kvinnoförbund anser alt förslaget i och för
sig är tUlfredsstäUande raen vill instäraraa i Staffan Nilssons särskilda
yttrande där han förordar att prövningen raot raakes ekonorai på sikt tas bort.
Även SÖ insläraraer i vad Staffan Nilsson anfört i sitt särskilda yttrande.
Socialdemokratiska kvinnoförbundet frarahåller att kopplingen beträffande gifta
och sararaanboende inte bara har stor ekonomisk betydelse, utan även är djupt
olycklig eftersom den får en negativ effekt från såväl social sora
järaUkhetssynpunkt, Det är oftast kvinnorna sora drabbas hårdast vid
behovsprövning av utbildningsslöd. Förbundet anser att även ora det sker en
successiv avtrappning av studieraedlen i förhållande tUl hur hög raannens
inkomst är, del med stor sannolUchet innebär psykologiskt motstånd hos båda
makarna att göra hustrun beroende av makens ekonomiska stöd för alt kunna fullfölja
en utbildning. Det enda sora enligt socialdemokratiska kvinnoförbundet bör
reducera studiemedelsbeloppet är den egna inkomsten eUer förmögenheten, LO
anser att studieraedelssysteraet på sikt bör vara utbyggt så att raakar
betraktas som ekonomiskt självständiga individer. En förändring i dessa
avseenden bör dock aktualiseras först i samband raed att SVUX:s
utredningsarbete blir föreraål för reforra, SAF delar studieraedelsutredningens
principiella inställning att raakarna så långt det är raöjligt betraktas sora
ekonomiskt självständiga individer, SAF har emeUertid förståelse för
utredningens bedömning att i reviderad form behålla makeprövningen och föreslår
alt behovsprövningen gentemot raakes ekonomi prövas i ett saramanhang inora
raraen för SVUX:s arbete,

TCO
vill raed kraft vända sig raot utredningens slutsatser när det

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 47

gäller prövningen raot raakes ekonomi. Att avskaffa denna
prövning är för TCO den mest angelägna reform som berörs i utredningens betänkande,
TCO yrkar att prövningen mot makes ekonomi omedelbart helt och hållet
avskaffas. Enligt SFS bör prövnmg av den studerandes rätt till studiemedel
endast ske med hänsyn tUl honom själv. Om stats-finansiella eller andra skäl
talar mot ett slopande av makeprövningen bör detta enligt SFS mening vägas mol
den enskildes rätt tiU utbildnmg, SACO. studenlbosladssliftelserna i Lund och
Uppsala, MUF, Moderata samlingspartiels kvinnoförbund, VRO, Elevförbundet, SSEF
och Fredrika-Bremer-Förbundet anser att behovsprövning mot raakes inkorast bör
avskaffas.

När del gäller utredningens förslag ora ett rainiraibelopp
på 10 % av basbeloppet per terrain sora korapleraent till den föreslagna
höjningen av fribeloppsgränsen råder delade raeningar bland de reraissinstanser
sora yttrat sig i frågan, CSN, SÖ, UKÄ, SSU, CUF, Socialdemokratiska
kvinnoförbundet och studenlbostadsstiftdsen i Lund avstyrker förslaget ora ett
rainiraibelopp. Enligt SACO och SFS är det raotiverat med ett rainiraibelopp
ora behovsprövningen raot raakes inkorast bibehålls, SFS anser eraellertid att
beloppet är raycket litet ora det skall raotsvara kostnaderna för böcker,
resor, barntiUsyn ra,ra. Även AMS anser att det föreslagna minimibeloppet är
för snävt tiUtaget. SR och Reftec tillstyrker förslaget om miniraibelopp.

Över utredningens förslag ora reglering av rätten till studieraedel
för sararaanboende i enlighet raed besläraraelserna i 65 §
koraraunalskaltelagen har CSN, UKÄ, CUF, MUF, SACO, SFS och
siudentbostadsstiftelsen i Lund jtrat sig. Förslaget tUlstyrks av CSN, UKÄ,
SFS, studentbostadsstiftelsen i Lund, CUF och MUF. Även SACO tiUstyrker
förslaget, ora behovsprövning raot raakes ekonorai koraraer att finnas kvar,
raen frarahåller alt raan vid tillärapningen av reglema bör ta hänsyn till
sådana fall där det är uppenbart alt raakarna på grand av studier tvingas leva
åtskilda.

Prövning genteraot raakes inkomst och förraögenhet bör
enligt studieraedelsulredningen ske även i de fall raakarna på grund av
studierna lever åtskilda. CSN frarahåller alt nuvarande regler inneburit en
favorisering av vissa studerande. Även då raaken haft betydande inkorasler har
hittills sökande som förlagt studiema till annan ort än heraorlen blivit
berättigad både till raaxiraala studieraedel för egen del och till barniillägg
för eventuellt heraraavarande barn. CSN anser att utredningens förslag är
motiverat från principiell synpunkt och även med hänsyn till erfarenheterna
från handläggningen av ansökningsärenden. Enligt CSN bör dock extra
studieraedel för kostnaderna för dubbel bosättning kunna utgå i dessa fall
efter särskild prövning. Enligt TCO innebär delta förslag en försäraring sora
TCO uite anser befogad. SFS anser alt detta är en skärpning som utredningen
inför på svaga grunder,

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 48

vUket SFS kraftigt vänder sig mot.
Studentbostadsstiftelsen i Lund anser det omotiverat att ändra besläraraelserna
så att icke sararaanboende raakar drabbas av reduktionsreglerna vid prövning
raot raakes ekonorai. CUF tiUstyrker all prövning genteraot raakes inkorast och
förraögenhet sker även i de faU raakarna på grund av studiema lever åtskilda.

Förslaget att barntillägg skall
utgå till båda föräldrarna raed 25 % av basbeloppet per läsår tillstyrks av bl.
a. CSN, familjepolitiska kommittén, SAF, TCO, SACO, SR, SFS,
studentbosladsstiftdserna i Uppsala och Lund, SSU, CUF, MUF, Socialdemokratiska
kvinnoförbundet. Folkpartiets kvinnoförbund och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund.
Farailjepolitiska korarailtén erinrar ora att bostadstilläggen till
bamfarailjer från den 1 april 1972 höjts, vilket givetvis koraraer raånga av
landets studerandefarailjer tiU godo. Även LO påpekar att studerandefarailjer
erhållit vissa förbättringar i saraband raed de förbättringar av
bostadstilläggen sora beslutades hösten 1971 efter det att
studieraedelsulredningen lagt frara sina förslag. EnUgt LO:s uppfattning bör
förbättringen av barnstödet tUl studerandefarailjer beräknas på antalet barn.
Principen för beviljande av barntillägg bör enligt SÖ:s mening vara att
barntiUägget utgår per barn och inte per vuxen studerande.

Mot förslaget att differentiera
barntillägget efler ett barn tUl 15 % av basbeloppet per läsår är de flesta
remissinstanserna kritiska.

CSN anser alt samma barntillägg bör
utgå för första och andra barnet; raöjligen är en reducering fr. o. ra. tredje
barnet raotiverad. SACO är tveksam till att reducera barntillägget till 15 %
redan efter det första barnet. Detta skulle drabba de helerogena
studerandefamiljerna särskilt hårt. Av det material utredningen redovisar
framgår att medelkostnaden per barn i stort sett är oförändrad för de första
två barnen; först därefter sjunker den. SACO förordar därför att en
differentiering till 15 % införs från det tredje barnet. VRO, Elevförbundet och
SSEF kan möjligen tänka sig en viss reducering av barntillägget fr. o, ra, det
fjärde barnet. Enligt famUjepoliliska kommitténs raaterial och bedöraningar
finns det inte anledning alt utgå från att barnkostnaderna är så väsentligt
lägre för yngre syskon än för det första barnet alt det ekonomiska stödet bör
vara lägre för de yngre syskonen. Barntillägget bör enligt kommitténs mening
utgå lika för varje barn, SAF reserverar sig raot förslaget alt införa ett
differentierat barntUlägg i studieraedelssysteraet och ansluter sig till
Staffan Nilssons reservation att barntillägg bör utgå tlU studerandeföräldrar
med 25 % av basbeloppet per år för varje barn, I avvaktan på SVUX:s förslag bör
ensarastående studerande och farailjer där endast ena raaken studerar raed
flera barn inte sättas i en särare situation än övriga studerande raed flera
barn. Även TCO, SFS, SSU, Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Centerns
kvinnoförbund, CUF och studentbosladsstiftdserna i Uppsala och Lund avstyrker
detta förslag.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 49

UKÄ är inle berett att tillstyrka förslaget till
kraftiga förbättringar för horaogena studerandefarailjer samtidigt som stödet
till övriga kategorier försäraras. Utredningens argument för förslaget att
reducera barntillägget för det andra barnet är enligt UKÄ inte övertygande,
UKÄ anser att utforraningen av barntUlägget inte kan läggas tUl grand för en
reformering av studieraedelssysteraet i denna del, UKÄ föreslår två altemativ.
Det första innebär att i horaogena studerandefamiljer båda raakarna får
bamtillägg med 25 resp, 15 % av basbeloppet för första resp, följande barn samt
alt helerogena farailjer och ensamstående får barntillägg sora nu raed 25 % per
barn. Det andra alternativet innebär att bamtillägget höjs till t, ex, 30 % av
basbeloppet och utgår lika för alla kategorier och oavsett antalet barn.

4 Centrala studiehjäSpsnämndens förslag till ekonomiskt
stöd till hemresor för inackorderade elever i gymnasieskolan m. m.

4.1
Centrala studiehjälpsnämndens skrivelse

Kungl, Maj:t uppdrog genora beslut den 29 juni 1970
åt CSN att utreda i vilka forraer ett ekonoraiskt slöd till heraresor ål
elever i gymnasieskolan ra. fl. skolforraer lärapligen bör utgå. CSN har
genorafört en enkät, vilken har avsett uppgifter ora det totala antalet
beviljade inackor-deringstiUägg läsåret 1969/70 och uppgift ora avståndet
raeUan elevemas heraort och skolon. CSN har vidare haft överläggningar raed
representanter för SÖ, skolkuratorer. Riksförbundet Hera och skola. Svenska
koraraunförbundet särat SFEF och Elevförbundet. Vid dessa överläggningar har
allmänt verifierats att det torde föreligga ett synnerligen stort behov av ett
ekonoraiskt stöd tUl heraresor för inackorderade elever.

Herareseersäitning bör enligt CSN utgå till alla
elever som enligt studiehjälpsreglementet är berättigade till
inackorderingstillägg, dvs, elever vilka som regel är högst 19 år.

CSN har ansett det lärapligast att ett frikort för
heraresor införs. Frikorlet bör berättiga tUl visst antal fria resor och gäUa
för resa raed SJ:s och de flesta andra större trafikföretags
kommunikationsraedel.

För
glesbygdseleverna bör frikortet korapletteras med kontant ersättning enligt
särskilda regler. Förutsättningarna för att ett frikortsystem skall kunna
genoraföras är att de flesta trafikföretag går raed på ett dylikt systera och
att avtal kan träffas raellan statsverket och trafikföretagen beträffande
ersättning, SI, Linjeflyg och Svenska busstrafikförbundet har vid kontakt raed
CSN ställt sig positiva tiU förslaget.

Varje
elev skall enligt CSN:s förslag få ett frikort utställt på sig personligen.
Antalet resor bör differentieras raed hänsyn till utbildnings-

4
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 63

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 50

tidens längd och i viss mån till avståndet mellan
skolorten och elevens heraort, CSN föreslår raaxiraall en resa var tredje
vecka, vilket för läs-årsbunden undervisning innebär högst tolv resor varav
fera för höstterminen och sju för vårterminen, samt för kurslid en resa för
varje ålta-veckorsperiod, CSN föreslår att rainiraiavslåndet för reseersättning
sätts tUl 35 kra, I vissa fall om allraänna kommunikationsraedel saknas bör
kontant ersättning kunna utgå. Av kostnadsskäl bör antalet fria resor bli
färre när avståndet raellan elevens heraort lill skolon överstiger 80 raU,

Grundregeln bör vara alt fri resa
skall företas raed allraänt korarau-nikationsmedel. Fri resa med flyg bör kunna
medges mellan Gotland och fastlandet och då avståndet överstiger 80 mil. De
fria resorna bör fördelas jämnt under läsåret/kurstiden. Beslut om fria resor
bör fattas av skolstyrelse/rektor.

Kostnaden för CSN:s förslag blir
bl, a, beroende av vilka avtal som kan träffas med trafikbolagen. På grundval
av bl, a, det beräknade antalet elever 1972/73 som skulle bli berättigade till
ekonomiskt stöd för heraresor och färdavslånden mellan skolorl och hemort
beräknar CSN den totala kostnaden under budgetåret 1972/73 lill ca 7 railj, kr,

4.2 Remissyttranden

över ärendet har följande
remissinstanser yttrat sig, nämligen SÖ, Svenska kommunförbundet. Svenska
landstingsförbundet, Riksförbundet Hem och skola, SECO. SFEF, RRV, Posts ty
rdsen, SI, Linjeflyg och Svenska busslrafikförbundei. Remissinstanserna
tillstyrker överlag CSN:s förslag till ekonomiskt stöd till hemresor för
inackorderade elever. Svenska koraraunförbundet och Riksförbundet Hera och
skola lar upp frågan om det föreslagna antalet hemresor bör utökas. SFEF framhåller
att sarama förmåner som i CSN:s förslag även bör gälla för äldre inackorderade
elever, RRV och Linjeflyg föreslår att man bör ha liknande administrativa
rutiner sora tillärapas för de värnpliktiga. Svenska busstrafikförbundet
frarahåller bl, a, att raan bör undersöka raöjlighelerna att få en enkel
lösning på belalningssysteraet.

5 Centrala studiehjälpsnämndens förslag angående studiemedel
till nya grupper

CSN föreslår i en skrivelse den 29
noveraber 1972, efter utredning av en projektgrupp inora CSN, bestäraraelser i
anledning av vad sora anförts i prop, 1972: 27 angående överförande av s. k,
äldre studerande till studieraedelssysteraet och om rätt till återbetalningspliktiga
studie-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 51

medel för yngre elever vid gymnasiala skolor, CSN föreslår
också att samtiiga regler om det statliga studiestödet samlas i en enda lag
(sludie-stödslag) och i en kungörelse (studiestödskungörelse).

5.1 Studiemedel till elever i gymnasial utbildning m. m.

CSN föreslår att avgränsningen
raellan gyranasial och eftergyrana-sial utbildning i nu gällande förteckningar
över studieslödsberätligan-dc läroanstalter t, v, bibehålls oförändrad, CSN
frarahåller bl. a. att korapetensutredningen har behandlat frågan om
avgränsningen raellan de olika skolformerna och därvid föreslagit att ett
raindre antal utbildningslinjer som i dag forraellt är gymnasiala överförs
till det eftergymnasiala utbUdningsorarådet. Ett fortsatt utrednings- och
planeringsarbete förutsätts ske i denna fråga. Avgränsningsfrågan utreds
dessutom i sin helhet inom 1968 års ulbildningsutredning (U 68), I avvaktan på
U 68:s förslag bör enligt CSN en oförändrad avgränsning mellan de studiesociala
stödsystemen gälla.

För äldre elever i gymnasieskolan föreslår CSN alt de bör
erhålla fortsatta studieraedel utan prövning av studieresultat eller skäl till
ora-gång så länge studier bedrivs i denna skolforra. För gymnasieskolans elever
har frågan om intagning, byte av studieväg, återintagning, övergång mellan
ohka linjer och specialkurser, skiljande från vidare studier ra, m, klart
reglerats i skolstadgan, varför CSN inte finner skäl att förorda införande av
regler om studieresultats inverkan för rätt till fortsatta studieraedel tUl
elever i gymnasieskolan.

Beträffande äldre elever inom
kommunal och statiig vuxenutbildning innebär CSN:s förslag sammanfattningsvis
i fråga om viUkor för rätt till studiemedel

att hittillsvarande krav på
studietakt när det gäller studier vid komraunal och statlig vuxenutbUdning
fastställs i författning,

att nuvarande av CSN fastställda
poängsystem för beräkning av orafattningen av elevens kursprograra tillärapas
även efter överföringen,

att kravet på viss studietakt för
gyranasieskolestuderande tillärapas även efter överföringen,

att kravet på viss studielakt för
gymnasieskolestuderande i vuxenutbildning bibehålls oförändrat,

att kravet på viss studietakt för
grundskolestuderande i vuxenutbildning fastställs av CSN i
tUlärapningsföreskrifler, varvid det bör ankoraraa på CSN att efler samråd med
SÖ överväga eventuellt ändrat krav på studietakt,

att faktorn 0,2 per
undervisningstimrae för frararäkning av elevens saramanlagda kurspoäng när det
gäller särskild yrkesinriktad utbildning bibehålls oförändrad,

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 52

att poängfaklorn när det gäller teknisk aftonskola
fastställs av CSN, varvid det bör ankomma på CSN att efter sararåd raed SÖ
överväga eventuell ändring av poängfaklorn,

att nuvarande krav på ett kursprograra orafattande
rainst 85 poäng för rätt till studiestöd för heltidsstudier bibehålls
oförändrat (ledaraoten Kjellraan har reserverat sig i denna fråga),

att kravet på 2/3 närvaro vid undervisningen i
varje äraneskurs bibehålls oförändrat för .itl rätt till studiestöd skall
föreUgga,

att för rätt till fortsatt studiestöd för ny
terrain skall krävas 2/3 närvaro vid undervisningen under föregående terrain
särat betyg i slutförd kurs (huvudregel),

att för rätt till fortsatt studiestöd för
vårterrainen endast skall bedöraas närvaro vid undervisningen under föregående
termin fram t, o, ra, 15 november. Inkommer ansökan efter den 15 januari skaU
närvaro vid undervisningen dock bedömas för hela höstterrainen (undantagsregel).

För äldre elever inora folkhögskolan ra, fl,
läroanstalter föreslår CSN att kontroll av studieaktivitelen sker vid bevUjning
av fortsatta studieraedel till äldre elever i folkhögskolan ra, fl,
läroanstalter, dvs, krav ställs på att elev bedriver studier i den takt sora
kursplanen förutsätter.

Vid en studerandes övergång mellan
utbildningsnivåer föreslår CSN alt sludielämphghetsprövning inte sker vid
övergång från gyranasial till ef lergyranasial utbildning raedan prövning
däreraot bör ske vid övergång från eftergyranasial till gymnasial utbildning.

När det gäller möjligheterna att erhålla
studiemedel för deltidsstudier föreslår CSN att nuvarande
författningsbestäraraelser ora rätt till deltidsstudiemedel skall gälla även
äldre elever inom gyranasial utbildning.

De särskUda skäl för bedrivande av deltidsstudier
som ställts upp för sådana studier skall enligt förslaget inte ställas för rätt
tiU dellidsstudiemedel när det gäller gymnasial utbildning,

CSN föreslår vidare att ett kursprogram orafattande
poänginterval-let 4584 skaU berättiga till deltidsstudiemedel, F, n, kan
deltidsstudiemedel för deltidsstudier endast utgå för högskolestudier.

CSN föreslår i fråga om antal terminer studiemedel
kan utgå att studiemedel som utgått för gymnasiala studier inte skall medräknas
vid tillärapningen av sextonterrainersregeln, dvs. den sora under ett visst
antal terrainer uppburit studieraedel för gyranasiala studier alllid för
eftergyranasiala studier skall anses ha särskilda skäl för rätt till studieraedel
för ett raotsvarande antal terrainer över sexton. Studieraedel kan inte utgå
lill studerande sora är över 45 år om inte särskilda skäl föreUgger. CSN
framhåller att raed hänsyn till den liberala praxis sora

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 53

tillärapas
beträffande 45-årsgränsen finns inle anledning att föreslå sär-besläraraelser
för de äldre elevema.

CSN föreslår att några särbesläraraelser för de
gyranasiala eleverna inte utfärdas utan att dessa genora en generös tillämpning
av bestämraelserna bereds möjlighet lill studiemedel även vid högre ålder än
45 år.

Beträffande den tid för vilken studiemedel skall
utgå föreslår CSN att för den läsårsbundna gyranasiala utbildningen skall
studiemedel utgå för tio raånader per läsår på samraa sätt sora för
eftergyranasial utbildning.

När det är fråga ora kurstidsbestämd utbildning, t.
ex, folkhögskolan och vid vissa specialkurser inom gymnasieskolan, skall
enligt förslaget däremot även fortsättningsvis de studerande erhålla
studieraedel för den tid studier bedrivs enligt kursplanen,

CSN
föreslår att studiemedel tiU äldre elever i gymnasial utbildning skall utgå
även till elever inom gymnasieskolan med 70 % av basbeloppet per termin/kalenderhalvår,
vari den ingående bidragsdelen skall vara 875 kr, Eftersora studerande vid
eftergyranasial utbildning erhåller 70 % av basbeloppet per termin i
studieraedel finns det enligt CSN:s mening inte skäl att differentiera
studieraedelsbeloppel för olika studerandekategorier. Del är enligt CSN
angeläget att schabloniseringen inora studieraedelssysteraet behålls. Olika
raaxiraibelopp för studieraedel kora-plicerar adrainistrationen, bl. a. när det
gäller övergång från en utbildning lill en annan vid vilken studieraedel
skulle utgå med lägre eller högre belopp än vid den förra läroanstalten.
Förraånen av fria skolraåltider och fria läroraedel är heller inte tillräcklig
anledning lill differentiering av studieraedelsbeloppel. Mot CSN:s förslag har
ordföranden Wiklund, vice ordföranden Lindahl-Kiessling och ledaraoten Wernberg
reserverat sig och instämt i projektgruppens förslag om att studiemedlen till
äldre elever i gymnasieskolan skall utgå raed 65 % av basbeloppet per terrain.

CSN föreslår att bidragsdelen för eleverna i
gyranasieskolan skall utgå raed 875 kr. per terrain/halvår (projektgruppen
föreslår för näranda elever 750 kr. per termin/halvår). Även mot detta förslag
reserverade sig nyss nämnda personer,

I samband med den ekonomiska prövningen föreslår
CSN att hänsynstagandet till makes ekonomi vid prövning av rätt till
studiemedel skall upphöra eller om detta inte kan ske nu hänsynstagandet minst
liberaliseras enhgt studieraedelsutredningens förslag. Vidare föreslår CSN att
lärlingslön för äldre elever räknas sora inkorast och i den raån den överstiger
fribeloppet reducerar studieraedlen i vanlig ordning.

CSN har även tagit upp frågan ora det antal
terrainer för vilka studieraedel bör beviljas och föreslår att studieraedel
vid ett och sararaa tillfälle beviljas för högst två terrainer till de äldre
eleverna. För studier inom komraunal och statlig vuxenutbildning bör t, v, i
allraänhet

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 54

studiemedel beviljas för en termin. Mot detta förslag har
ledamoten Kjellman reserverat sig. CSN motiverar detla förslag med alt kursprogrammet
för den kommunala vuxenutbildningen i regel inte kan besläraraas för längre
tid än en terrain.

När det gäller
ansökningstid-utbetalning föreslås att besläraraelsen ora sista ansökningsdag i
studieraedelssysteraet även skall gälla de äldre eleverna inora gyranasial
utbildning. Nuvarande ordning för utfärdande av studieintyg till de äldre
eleverna inora gyranasial utbildning bör enligt förslaget bibehållas även efter
överföringen. Studieintyg för ut-kvitlering av studieraedel skall således
utfärdas av rektor eller den han därtill förordnar,

I studieraedelsförordningen bör en
bestämmelse intas att studiemedel inte skall kunna utgå för tid under vilken
studerande erhåller utbildningsbidrag,

CSN föreslår beträffande
studiestöd-värnpliktstjänstgöring att studiestöd inte skall kunna utgå till
den sora bedriver studier under värnpliktstjänstgöring raed hänsyn bl. a. till
alt den som fullgör värnplikt har sitt uppehälle ra. ra. täckt under denna tid.

Beträffande regler för sludiekredit
i form av återbetalningspliktiga studiemedel till yngre elever i gymnasieskolan
och motsvarande utbildning föreslår CSN alt studiekredit i förra av
återbetalningspliktiga studieraedel till s. k. yngre elever i gyranasial
utbildning utgår raed högst det belopp som Kungl. Maj:t bestäraraer.
Studiekredit bör enligt förslaget utgå raed högre belopp ora synnerliga skäl
föreligger eller ora den studerande har vårdnaden om br.rn, som inte fyllt 16
år, eller är pliktig att till fullgörande av underhållsskyldighet mot sådant
barn utge underhållsbidrag,

CSN föreslår att rätten till
resekostnadsersättning avseende resa från hemorten till studieorten vid början
av undervisningen under s. k. skolperiod vid statens skolor för vuxna och
återresa till heraorlen efter undervisningens slut kvarstår för elever vid
dessa skolor och att ett icke behovsprövat dubbelbosättningsbidrag raed 175 kr,
per månad införs för elever vid nämnda skolor att utgå för tid då eleven deltar
i undervisning vid skolan, I annat fall skulle dessa elever efter överföringen
koraraa i ett särare läge med hänsyn tUl inkomstprövningen inora studieraedelssysteraet,
Dubbelbosätlningsbidraget bör prövas enligt samma regler som nu gäUer för
inackorderingstillägg för yngre elever.

Vidare föreslår CSN att den rätt
till avskrivning med högst 1 650 kr. jämte ränta för varje årskurs som
studielån utgått eller med totalt högst 4 950 kr. som nu föreligger för
studielån för gyranasial vuxenutbildning, eller för annan gymnasial utbildning
vid vuxen ålder, skall kvarstå. Avskrivningsrätten efter överföringen av de
äldre eleverna till studiemedelssystemet bör knytas till återbetalningspliktiga
studieraedel sora utgår för vuxenutbildning på gyranasial nivå. Eftersom
sluderan-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 55

de inom vuxenutbildningen i vissa fall komraer att läsa
raed studieraedel både på grundskole- och gyranasieskolenivå innan
eftergymnasiala studier påbörjas anser CSN att den särskilda avskrivningsrätten
bör bibehållas,

I fråga ora uppskov med amortering
och ränta på studielån enligt studiehjälpsreglementel föreslås att elev sora
efter överföringen beviljats återbetalningspliktiga studieraedel för
gyranasiala studier och sora har studielån enligt studiehjälpsregleraentet,
regelraässigl skall få sin första amortering på studielånet framflyttad tUl
tredje året efter det år då studiemedel senast uppbars för gymnasiala studier.

Förlängt barnbidrag bör enligt CSN
även utgå till elever i utlandsskolor.

CSN har beräknat kostnaderna för
budgetåret 1973/74 för överföring av äldre elever i gymnasial utbildning till
studieraedelssysteraet. Förslaget har både kostnadshöjande och kostnadssänkande
effekter. Den totala raerkostnaden beräknar CSN för budgetåret 1973/74 till ca
50 milj. kr.

5.2 Organisation och administration

Inora CSN handläggs f. n.
ansökningar om studielån för gyranasiala studier på sektion I. Ansökningar ora
förhöjt studiebidrag handläggs f. n. av skolstyrelserna. Den som endast önskar
bidragsdelen får fr. o. ra, den 1 juli 1973 ansöka ora denna hos CSN, Mot
bakgrund av att studiemedlen för gymnasiala studier koraraer att orafatta de
elevgrupper sora hittills haft förhöjt studiebidrag och studielån särat att den
detaljerade kunskapen om de gymnasiala studiernas uppläggning och innehåll m.
m. i dag finns inom sektion I anser CSN att handläggningen av
studiemedelsärenden när det gäller gymnasiala studier förläggs till sektion I,
Denna sektion bör enligt CSN i fortsättningen kallas sektionen för gymnasialt
studiestöd. Vidare föreslås att raan uppdrar åt en särskild grupp av närandens
ledaraöter att besluta i raer tveksararaa eller principiella fall. Denna grupp
bör bestå av tre ledamöter av nämnden, varav en studeranderepresentant. Om
dessa tre ledaraöter är oeniga hänskjuts ärendet lill nämnden för avgörande in
pleno.

För läsåret 1973/74 beräknas ca 77
000 ansökningar om studiemedel för gyranasiala studier inges. Nuvarande
personal på låneenheten inom sektion I vid CSN är dimensionerad för mellan 55
000 och 60 000 ansökningar. Antalet ansökningar varierar eraellertid kraftigt
raellan raånaderna. Nästan hälften av alla låneansökningar inkoraraer under
raånaderna augusti, september och januari. Med hänsyn härtill föreslår CSN att
resursförstärkningar i fråga om personal bör användas för anställning av extra
personal vid säsongtopparna, CSN föreslår en förstärkning motsvarande sex
årsanställda i lönegrad 14, vilket innebär en

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 56

merkostnad
på ca 238 000 kr, för budgetåret 1973/74, Viss förstärkning av andra
funktioner inom nämnden har inräknats,

I saraband raed överföringen av äldre elever till
studieraedelssysteraet koraraer hos postbanken att uppstå en viss
kostnadsrainskning. Hos riksbanken komraer överföringen att medföra en viss
kostnadsökning.

CSN
framhåller att en konsekvens av överförandet blir alt CSN:s
informationsmaterial måste omarbetas. En blankettöversyn bör göras tiUsamraans
med statskontoret. Dessutom bör raöjligheten att rainska antalet blanketter
undersökas. Medel för inforraation i samband raed överföringen bör enligt CSN
begäras i särskild ordning.

5.3
Remissyttranden

Principförslaget att överföra äldre elever i
gyranasial utbildning lill studieraedelssysteraet har lämnats ulan erinran av
reraissinstanserna,

CSN har föreslagit vissa villkor för rätt till
studiemedel, RRV anser att projektgruppens krav på skärpning av kravet på
studielakt för grundskolestuderande bör genoraföras.

I fråga ora tidslängd för bevUjning av studieraedel
anser SFS, SSEF och VRO att tvåterminsbevUjning bör ske för samtliga
studiemedelstagare, Sveriges skolkuratorers förening anser att ett visst
närvarokrav även bör kunna gälla de elever i ungdomsskolan sora nu koraraer att
orafattas av studiemedelssystemet. VRO stöder CSN:s förslag ora närvarophkt på
2/3 av kursen. När det gäller kravet på viss studietakt framhåUer SFS och VRO
att poängen under den första terminen bör sättas lägre än 85 poäng i koramunal
vuxenutbildning. SÖ anser alt kravet på studielakt och studieresultat för
gymnasieskolestuderande i vuxenutbUdning bör oraprövas i sararåd raed SÖ och
alt CSN bemyndigas att fastställa kraven. Enligt SÖ bör även en raotiverad
framställning ora förlängd studietid i enskilda fall få bifallas av CSN. SÖ
anser att faktorn 0,35 bör behållas för elever i teknisk aftonskola. Vidare
delar SÖ CSN:s grundsyn när det gäller oragång av studier raen frarahåller att
det i fråga ora folkhögskolan är skolans lärarråd sora kan bedöraa vad sora är
att anse sora oragång. SFEF frarahåller i fråga ora studier vid folkhögskola
alt en kontroll av studieaktiviteten inte kan ske eftersora en kursplan för
folkhögskolan inte har sararaa utformning och betydelse som i ungdomsskolan.
SFEF anser att frågan ora krav på studieaktivitet vid folkhögskola bör utredas
av SÖ i sararåd raed SFEF och Svenska folkhögskolans lärarförening.

Särskilda krav på studieaktivitet bör enligt UKÄ
och VRO fastställas av CSN I tiUärapningsföreskrifler och inte i författning.
SÖ delar CSN:s uppfattning att den sökandes studieaktivilet bör prövas vid
bevUjning av fortsalla studieraedel,

CSN:s
förslag ora studieraedel för dellidssludier i gyranasial utbild-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 57

ning
avstyrks av RRV men tillstyrks av VRO. UKÄ och SFS anser att man inte skall
behöva uppge särskilda skäl för dellidsstudiemedel, UKÄ framhåller att de
erfarenheter man hittiUs har beträffande deltidsstudier stärker verket i nämnda
uppfattning,

UKÄ och VRO stöder CSN:s förslag när det gäller
studielämplighetsprövningen för heltidsstudier. Detta innebär att sådan
prövning inte bör göras vid övergång från gyranasial till eftergyranasial
utbildning raen däreraot från eftergyranasial tiU gyranasial utbildning, UKÄ
tillstyrker vidare CSN:s förslag att äldre elever i gyranasieskolan bör
erhålla fortsatta studieraedel ulan någon särskild prövning,

UKÄ och SFS tUlstyrker CSN:s förslag när det gäller
det antal terminer studiemedel kan utgå, bl. a. med hänsyn till att gällande
l6-terminersregel endast är tänkt för eftergymnasiala studier och
forskarutbildning.

När del gäller åldersgränsen framhåller UKÄ sin
tveksarahet Och menar att frågan ora åldersgräns bör lösas i saraband med
frågan om UtbUdningsbidrag. SÖ viU instämma i CSN:s positiva inställning när
det gäller att tUlämpa en liberal praxis beträffande dispens från 45-årsgränsen.
SFS anser åldersgränsen för låg raen framhåller alt CSN hittills tillämpat en
generös praxis. VRO anser att raan inte kan acceptera alt studerande över 45 år
inte bereds tillfälle liU studiesocialt slöd. Sveriges skolkuratorers förening
understryker i saraband raed den generösa lill-lämpningen av 45-årsgränsen
vikten av raålinriktade studier.

När det gäUer frågan ora
läsår-kurstid-studieraedels-belopp avstyrker RRV CSN:s förslag alt för den
läsårsbundna gyranasiala ubildningen studiemedel skall utgå under tio månader
per läsår eftersora studietiden i de flesta skolforraer är nio raånader. RRV
avstyrker vidare liksom studieinedelsutredningen att studiemedel skall utgå
med 70 % av basbeloppet per termin för elever i gymnasieskolan. Enligt RRV och
studiemedelsulredningen bör hänsyn tas till de förmåner i förra av fria
skolraåltider och fria läroraedel sora huvuddelen av eleverna åtnjuter. Även
Sveriges skolkuratorers förening avstyrker CSN:s förslag på denna punkt raen
frarahåller att det är oriraligt att bidragsdelen sänks.

Flertalet reraissinstanser tillstyrker förslaget om
70 % av basbeloppet nämligen UKÄ, SÖ, SFS, VRO och SSEF. UKÄ frarahåller i
denna fråga att raånga skäl talar för att raan behåller en geraensara
procentsats av basbeloppet för både gyranasial och eftergyranasial nivå, UKÄ
vill också ifrågasätta om ell studiemedelssystem sora föratsätter alt koraraunerna
åtar sig utgifter för fria läroraedel står i överenssläraraelse raed de
allraänna riktlinjer som utfärdats ora alt beslut inte får fattas som innebär
en övervältring av kostnader på kommunerna. Dessutom skuUe enligt UKÄ adrainistrativa
svårigheter tillkoraraa.

När
del gäUer vissa frågor i samband med den eko-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 58

noraiska prövningen är remissopinionen enig ora att raan
på sikt bör slopa hänsynstagandet till makes inkorast, Studieinedelsutredningen
och UKÄ frarahåller att hänsynstagandet till raakes inkomst bör göras minst så
generös som studiemedelsutredningen föreslog i betänkandet (SOU 1971: 87)
Reforraer inom studieraedelssysteraet.

Frågan ora utbildningsbidrag-studiestöd tas upp av UKÄ och
SFS, UKÄ understryker nödvändigheten av alt besläraraelserna ändras så att
äldre elever även efler överföringen får rätt liU utbildningsbidrag. Vidare
finner UKÄ och även SFS skäl tala för att utbildningsbidrag skall kunna utgå
för studerande som uppfyller arbetsmarknadsstyrelsens bestämmelser oberoende
av om de studerar i gyranasiala eller eftergymnasiala skolformer.

När del gäller uppskov raed araortering och ränta på
studielån enligt studiehjälpsregleraentet föreslår studiemedelsutredningen att
de sora haft studielån och i fortsättningen uppbär återbetalningspliktiga
studieraedel får sitt studielån konverterat till återbetalningspliktiga
studieraedel. Härigenora skulle adrainistrationen förenklas och dessa studerande
skulle slippa att varje år begära uppskov med araorteringar av lånet. SFS
kräver att elev sora uppbär studiemedel och som haft studielån regelmässigt
skall få sin första amortering på studielånet framflyttad till Iredje året
efter det år då studieraedel senast uppbars. SFS frarahåller att CSN:s förslag
på denna punkt inte tar hänsyn till dera sora genomgår eftergyranasial
utbildning. Även UKÄ finner det väsentligt att de vuxenstuderande ges en
raöjlighet alt uppskjuta amortering på äldre studielån om de fortsätter
studierna med studiemedel.

Sveriges skolkuratorers förening
delar CSN;s mening att den särskilda avskrivningen på studielån bör bibehållas.

Ett fåtal remissinstanser tar upp frågan ora organisation
och adrainistration, RRV frarahåUer att verket inle haft raöjlighet all
närraare granska beräkningarna och vill därför bara erinra om att antalet
ansökningar sora rör återbetalningspliktiga studiemedel inte bör öka järafört
raed tidigare ansökningar ora studielån. Däremot koraraer CSN:s arbete med
utbetalning av studiebidrag, som en följd av överföringen, alt öka. UKÄ
ifrågasätter om man inte på längre sikt bör överväga all överflytta behandling
av ärenden rörande gymnasial utbildning tUl de lokala studieraedelsnärandema
eller till ell annat lokalt organ. De studerande har enligt UKÄ
erfarenhelsraässigt stora behov av att kunna ställa frågor vid telefonsamtal
och personliga besök när det gäller sludieraedelsansökningar. Även Sveriges
skolkuratorers förening framför liknande synpunkter.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 59

6 Övriga förslag på studiestödets område

6.1 Centrala studiehjälpsnämndens förslag på
studiehjälpens område

I sin anslagsfraraställning för
budgetåret 1973/74 påpekar CSN att studiehjälpen inte på något sätt är
värdesäkrad, vilket däreraot gäller för studieraedlen för eftergyranasiala
studier. Höjning av de olika stödfor-raernas belopp inora studiehjälpssysteraet
raåste ske genora särskUda beslut av statsraakterna, vilket också har skett vid
flera tillfällen sedan 1964 års studiesociala reforra. Genora raotioner i
riksdagen har upprepade krav ställts på att studiehjälpen skulle
indexregleras. Detta har avvisats främst raed raotiveringen att studiehjälpen
är att se sora ett led i den familjesociala politiken och förändringen i
studiehjälpen därför i första hand bör ske med hänsynstagande till vad som
sker inom familjepoliliken.

I saraband raed de förbättringar för bostadstilläggen,
sora beslöts av 1972 års riksdag förstärktes det inkorastprövade tillägget,
vilket nuraera utgår fr. o. ra. kvartalet efter det under vilket eleven fyllt
17 år. Inkomstgränserna för inkorastprövat tillägg justerades uppåt raed bibehållande
av i princip oförändrade högsta och lägsta raånadsbelopp. Det s. k.
syskontilläggel på 25 kr. för dera sora har syskon under 16 år har tagits bort.
Det behovsprövade tillägget, sora utgår då synnerligen stort behov av ekonomisk
hjälp föreligger, höjdes vid samma tillfälle raed 15 kr. från 75 till 90 kr,
per raånad.

Trots de förbättringar sora skett för studiehjälpen
konstaterar CSN att en rainskning av realvärdet uppstått. Detta gäller särskilt
för det inkomstprövade tUlägget, CSN framhåller att utöver att realvärdet
minskat har utflödet i faktiskt antal kronor också minskat från budgetåret
1970/71 Ull 1971/72 raed ca 3,5 milj, kr. Antalet elever raed inkorastprövat
tillägg sjönk saratidigt med 6 850 från 53 379 till 46 529. De fr. o. ra,
innevarande budgetår införda nya besläraraelserna för inkorastprövat tfllägg
koraraer enligt CSN inte i påtaglig grad att ändra detta, EnHgt CSN borde
studiehjälpen i högre grad än vad som nu är fallet användas i
standardutjäranande syfte till förraån för bamfarailjer raed låga inkoraster,
CSN frarahåller att finansieringen raed lån kan få ett för slort inslag.
Riktpunkten raåste vara att låneinslaget när det gäller gymnasiala studier
skall vara litet, CSN konstaterar alt de tre- och fyraåriga linjerna inom
gyranasieskolan fortfarande rekryterar sina elever från företrädesvis
välsituerade hera, raedan låginkomstlagarnas barn frärast går till den
yrkesinriktade utbildningen efter grundskolan. Mot bakgrund av detta finner CSN
alt starka skäl finns för att studiehjälpen ytterligare bör förstärkas.

Inackorderingstillägget höjdes genora beslut av 1970 års riksdag
från 100 kr, till 125 kr, i raånaden, CSN konstaterar nu

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 60

att
realvärdet järafört raed 1970 års prisnivå rainskat raed 22 %. För att
återställa realvärdet krävs nu att beloppet ökar med 27 kr, tiU 152 kr, 1968
års studiemedelsulredning har järafört hyresnivån i studentbostäder åren 1969
och 1971. Man fann då att hyresnivån i enkelrura stigit med ca 11 å 12 % mellan
dessa år. Sedan mars 1971 har hyresnivån höjts ytterligare. Av erfarenhet vet
man att hyresnivån i studentbosladsbeståndet är prisledare för hyresrum åt
studerande på den »privata» marknaden. Man har också anledning att räkna med
att den övervägande delen av de studerande sora av geografiska skäl är i behov
av inackordering under studietiden har raerkostnader sora inte täcks av
inackorderingstillägget. Det finns risk för att raånga elever måste avstå från
fortsatta studier efler genomgång av grundskolan, F, n, är det högsta
resetillägget större än inackorderingstillägget, vilket kan stimulera till
dagliga resor även då eleverna av geografiska skäl i stället borde inackordera
sig på skolorten, CSN föreslår att inackorderingstillägget höjs från 125 kr,
till 150 kr. fr. o. ra. den 1 juli 1973.

Inkorastprövat
tillägg ulgår raed högst 75 och lägst 20 kr. i raånaden. CSN framhåller att det
totala ekonomiska stödet till barnfamUjer förbättrats i flera avseenden under
senare tid. Den genomförda skattereforraen fr. o. ra. den 1 januari 1971
raedförde ett rainskat uttag av stathg inkorastskatt i lägre inkomstiägen. Vid
sararaa tidpunkt höjdes det allraänna barnbidraget, det förlängda barnbidraget
och studiebidraget från 75 kr, till 100 kr, i månaden. Förstärkningen av
bostadstiUäggen från den 1 april 1972 har frärast korarait flerbarnsfarailjer
och farailjer med höga hyreskostnader till del. Emellertid har under samraa
tid skett koraraunalskattehöjningar särat kraftiga prisstegringar. För det
inkorastprövade tiUägget gäller att CSN anser sina önskeraål när det gäller
höjda inkorastgränser tUlgodosedda. Förbättringarna koraraer dock frärast att
tillfaUa flerbarnsfaraUjer i raellaninkomstlägen. För elever raed föräldrar i
låga inkorastlägen, sora redan haft högsta inkorastprövat tillägg, har ingen
förbättring av tilllägget skett, Dessutora kunde tidigare utgå 25 kr, i
månaden som extra tillägg för syskon, CSN föreslår att det inkomstprövade
tilläggsbeloppet bör förslärkas. Tillägget föreslås utgå med högst 110 kr, och
lägst 30 kr, i månaden.

Behovsprövat tillägg kan numera utgå ora elevens
och föräldrarnas saramanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till statlig
inkomstskatt inte överstiger 21 000 kr. och då synnerligen stort behov av
ytterligare studiehjälp föreligger. De år 1972 ändrade reglerna innebär att
behovsprövat tUlägg kommer att utgå för betydligt fler elever än 1971/72,
Detta har stor betydelse då antalet utgående behovsprövade tillägg minskat
avsevärt. Behovsprövat tiUägg utgår oftast till elever vars föräldrar är
sjukpensionärer, arbetslösa eller ensarastående raed raycket låga inkoraster, I
dessa fall är storleken av studiestödet

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 61

av
stor betydelse för ora barnen skall fortsätta studera efter fullgjord skolplikt
eUer inte, CSN anser det angeläget att det behovsprövade tilllägget
ytterligare förstärks och föreslår att beloppet per raånad höjs tUl 110 kr,

6.2
Vissa andra förslag på studiestödets område

SFS har i en skrivelse den 29 noveraber 1971
frarahållit att den av studieraedelsulredningen föreslagna höjningen av
studiemedlen är en förbättring men otillräcklig, SFS pekar också på att
bidragsdelen vid studiemedelssystemets införande var 25 % och på att
bidragsdelen minskas lill 17 % om den av utredningen föreslagna höjningen läggs
på den återbetalningspliktiga delen, Eftersora studentbostadssubventioneringen
avskaffats bör enligt SFS hela höjningen läggas på den återbetalnings-fria
delen,

I en skrivelse den 7 mars 1972 anhåller SFS att
Studiemedlen ökas från 70 tlU 75 % av basbeloppet sora föreslagits av 1968 års
studie-raedelsutredning, att ökningen läggs på bidragsdelen samt att åtgärder
vidtas så att hyrorna i studentbostäderna inte behöver ökas i snabbare takt än
i övriga bosläder,

I en skrivelse den 2 juni 1972 kräver SFS att 1968
års studiemedelsutredning erhåller tilläggsdirektiv för att behandla
totalbeloppet från slandardsynpunkt, att kartiägga den nuvarande
skuldsättningen för personer med längre utbUdning samt all utreda
studieraedelssysteraets återbetalningsregler där särskUd uppraärksarahet bör
ägnas avgiftsgränsens storlek.

För att de studerande skaU kunna klara de stigande
hyrorna föranledda av den allmänna prisutvecklingen anhåller SFS i skrivelse
den 1 november 1972 bl, a, att studiemedlen höjs enligt 1968 års studiemedelsutrednings
förslag och alt SFS:s förslag till bostadsbidrag genoraförs, Dessutora
frarahåller SFS att raed anledning av de förslag sora U 68 kan förväntas
fraralägga speciell uppraärksamhet bör ägnas åt konsekvenserna för
studentbostadsstiftelserna vid ytterligare decentralisering av den högre
utbUdningen.

Filosofiska fakulteternas studentförening i
Göteborg har i en särskild skrivelse den 21 november 1972 anhåUit all gränsen
för återbetalning av studielånen höjs så att det innebär studielön för de
akademiker som har en inkomsl nära raedianinkorasten, att studieraedlen höjs
till 75 % av basbeloppet enUgt studiemedelsutredningens förslag, alt
studenterna får fri kurslitteratur, att åtgärder raot de höga priserna vidtas
och att staten inte beskaltar raålen särat att statsraakterna offensivt
engagerar sig för att sänka hyrorna.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 62

7 Riksrevisionsverkets förslag angående sjukförsäkring för
studerande

Kungl, Maj:t uppdrog den 30 juni
1967 åt RRV att i sararåd raed CSN, riksförsäkringsverket och dåvarande
raedicinalstyrelsen, nuraera socialstyrelsen, utreda de frågor sora är
förbundna raed en utvidgning av sjukförsäkringsskyddet för studerande.

Den 8 februari 1972 överläranade RRV proraeraorian
»Sjukförsäkring för studerande» samt samrådsrayndigheternas yttranden. Av
yttrandena framgår att olika uppfattningar föreligger om hur frågan om sjukförsäkring
för studerande skall lösas. Enligt RRV:s förslag bör försäkringen bli
obligatorisk för samtliga studerande som uppbär studiemedel. Studerande sora
inte har studieraedel bör ha raöjlighel att frivilligt ansluta sig lill
försäkringen ora han studerar vid läroanstalt sora orafattas av
studieraedelsförordningen. Två sjukpenningklasser föreslås, 25 kr, per dag för
dera raed fulla hcitidsstudiemedel och 13 kr, per dag för dera sora inte har
fulla heltidsstudiemedel. Karenstiden föreslås bli sju dagar och preraien för
försäkringen 35 kr, resp, 19 kr, per termin, I lik-hel med vad som nu gäller
för den frivilliga sluderandeförsäkringen förutsätts all statsbidrag skall
utgå raed 20 %, När del gäller utbetalningen av sjukpenningen redovisas två
alternativ. Enligt ett alternativ betalas sjukpenningen direkt till den
studerande, vilket förulsälier en motsvarande reduktion av studiemedlen
efterföljande termin. Det andra alternativet innebär att sjukpenningen inte
betalas lill den studerande utan används för att betala av motsvarande belopp
på de återbetalningspliktiga studieraedlen.

Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen frarahåller i
sina yttranden över förslaget att raan inle bör ta ställning tUl frågan innan
sjukpenningsutredningen slutfört sitt arbete och att en möjlighet är att
förbättra och bygga ut reglerna i den nuvarande frivilliga
sjukpenningförsäkringen. Även CSN har vissa avvikande åsikter från förslaget
men stöder dock grundprincipen.

Remissinstanserna har tillstyrkt att frågan om
sjukförsäkring för studerande snarast blir löst, SÖ framhåller bl, a, att
RRV:s lösning verkar godtagbar men att den bör överarbetas raed hänsyn till de
synpunkter som framkorarait i sararådsrayndigheternas yttranden, UKÄ, SACO, SFS
och teknologorganisationen Reftec anser alt den högre sjukpenningen bör knytas
till den faktiska rätien till studieraedel, UKÄ, SACO, TCO, SFS och Reftec
framhåller att justeringar bör kunna göras av sjukpenningsbeloppets storlek
till följd av förändringar av basbeloppet. UKÄ, TCO, SACO, SFS och Uppsala
studentkår förordar även att utgående sjukpenning används för att reducera
återbetalningspUktiga studiemedel. UKÄ, SACO och SFS förordar liksora
samrådsrayndighelen CSN en för de studerande kostnadsfri försäkring.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 63

8 Föredraganden

I dag finns vid sidan av det
förlängda barnbidraget till vissa elever i grundskolan två olika systera för
studiesocialt stöd. Till studerande i gyranasieskolan, folkhögskolan,
koraraunal och stathg vuxenutbildning ra, fl, läroanstalter och
utbildningslinjer utgår studiehjälp. Denna består för studerande sora fyller högst
19 år under det kalenderår då läsåret eller kursen börjar (yngre studerande) av
studiebidrag ora 110 kr, i raånaden, vartill olika tiUägg kan utgå i form av
resetiUägg ora 65 130 kr, i ra.ånaden, inackorderingstillägg ora 125 kr, i
månaden, inkomstprövat tillägg 2075 kr, i månaden och behovsprövat tillägg om
högst 90 kr, i raånaden, I vissa fall kan dessutom studielån utgå till yngre
elever. För äldre studerande inom studiehjälpssystemet utgår i dag förhöjt
studiebidrag om 175 kr, i månaden och studielån om högst 6 500 kr, per läsår.

De som studerar vid huvudsakligen
eftergymnasiala utbildningsvägar erhåller studieraedel, sora består av
studiebidrag och återbetalningspliktiga studieraedel. Studiemedlen är
indexreglerade och utgår per år raed 140 % av basbeloppet inora den allraänna
försäkringen (med i februari 1973 gällande basbelopp om 7 600 kr, är nu
maximibeloppet 10 640 kr,). Den studerande som har vårdnaden om barn kan
dessutom erhålla barntUlägg med 25 % av basbeloppet. Av studiemedlen utgör 1 750
kr, studiebidrag. Studiemedel utgår med hänsyn till den studerandes
studiemeriter och den studerandes och makes ekonomi. För dera som studerar på
minst halvtid kan deltidsstudiemedel utgå med halva det belopp sora utgår lill
heltidsstuderande. En förutsättning för deltidsstudiemedel är att godtagbara
skäl finns till att studierna bedrivs på deltid,

I skrivelse den 29 januari 1971 föreslog centrala
studiehjälpsnämnden (CSN) bl, a, att äldre studerande inom gymnasieskolan,
folkhögskolan, komraunal och statlig vuxenutbildning m. fl, skolforraer skulle
föras över tUl studieraedelssysteraet särat att studiekrediten för yngre elever
skulle omvandlas till återbetalningspliktiga studiemedel. Till dessa förslag
tog jag principiellt ställning i prop, 1972: 27, Jag framhöll därvid bl, a, att
de båda utredningar som förberedde 1964 års studiesociala reform
studiehjälpsutredningen och studiesociala utredningen uttalade att det från
raånga synpunkter var önskvärt att skapa ett enhetligt studiesocialt systera,
omfattande samtliga elever vid de frivilliga skolformerna på olika nivåer. Vid
1964 års studiesociala reforra utformades avgränsningen raeUan studiehjälps-
och studieraedelssysteraet så att den i huvudsak följde gränsdragningen raellan
olika skolformer. Studiehjälp erhålls förutora av elever i gymnasieskolan
även av studerande i bl, a. komraunal och statlig vuxenutbildning saml folkhögskola.
Under de senaste åren har gruppen vuxenstuderande vuxit kraftigt i antal.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 64

I avvaktan på ett förslag från den
utredning sora prövar frågan om studiefinansieringen inora vuxenutbildningen,
korarailtén för studiestöd åt vuxna (SVUX), förordade jag att raan borde söka
åstadkomraa större likforraighet i studiesocialt avseende för vuxna oavsett på
vilket stadium studierna bedrivs. Detta föreslogs ske genom att äldre
studerande vid studievägar sora nu tillhör studiehjälpssystemet fördes över
till studieraedelssysteraet. Jag förordade vidare att yngre elever vid dessa
studievägar skulle få rätt till återbetalningspliktiga studieraedel enhgt de
grunder sora förordats för studielån till dessa studerande. Härigenora skulle
det vara raöjligt att skapa ett enda systera för studiekredit. Riksdagen hade
inte någon erinran raot detta förslag (SfU 1972: 20, rskr 1972: 148).

CSN har nu lagt frara de förslag
sora krävs för ett genomförande av förra årets principbeslut. Vid ett bifall
till vad jag föreslår i det följande förverkligas principen om den enhetliga
synen på det studiesociala stödet. Det är särskilt glädjande att det härigenom
blir möjligt att kraftigt förslärka studiestödet till bl. a. äldre elever i
folkhögskola och koraraunal vuxenutbildning. De yngre studerande sora behöver
studiekredit i bl, a, gyranasieskolan får genora detta beslut del av de
sociala trygghetsförraåner sora är förenade raed studieraedelssysteraet,

Studieraedelsulredningen har i
betänkandet (SOU 1971: 87) Reforraer inora studieraedelssysteraet lagt fram
förslag om höjning av studieraed-lens raaxiraibelopp, ändrade regler för
prövning av studieraedlens storlek raot raakes inkorast särat nya grunder för
barntillägget. Vidare har CSN i sin anslagsfraraställning för budgetåret
1973/74 lagt frara förslag ora bl, a. höjda inackorderingstillägg,
inkorastprövade tillägg och behovsprövade tUlägg samt införande av ett
särskilt bidrag till hemresor för elever med inackorderingstillägg.

Vid den saralade avvägningen av
utgifterna på det studiesociala orarådet har jag korarait till slutsatsen bl,
a, raot bakgrund av de betydande förbättringar av familjepolitiken som redan
skett och sora nu förestår att insatserna nu bör koncentreras på tre områden.
För det första bör således i enlighet med CSN:s förslag ett överförande av äldre
elever till studieraedelssysteraet genoraföras och ett enhetligt
stu-diekreditsystera skapas. För det andra bör en betydande uppmjukning i
reglerna om hänsynslagande lill raakes inkorast vid studieraedelspröv-ningen
ske och för det tredje bör de inackorderade eleverna inora
studiehjälpssysteraet få en väsentlig förbättring av sitt studiestöd. Jag
koraraer vidare alt föreslå att en särskild sjukförsäkring införs för dera sora
har studieraedel.

För ettoläsår utgör studieraedlens
raaxiraibelopp för heltidsstuderande 140 % av basbeloppet, dvs. för i februari
år 1973 gällande basbelopp sararaanlagt 10 640 kr. Studiemedlen reduceras
enligt gällande regler för termin dels med hänsyn lill egen inkomst med två

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 65

tredjedelar av den del av inkomsten som överstiger 40 % av
basbeloppet per terrain, dels raed hänsyn till egen eller raakes förraögenhet
raed en feratedel av den del av förraögenheten som överstiger sex basbelopp,
dels raed hänsyn till raakes inkomst raed en tredjedel av den del av makes
inkorast sora överstiger 140 % av basbeloppet per terrain.

Studieraedelsulredningen har föreslagit att studieraedlens
raaxiraibelopp skall höjas till 150 % av basbeloppet, dvs, räknat i dagens basbelopp
raed ytterligare 760 kr, per läsår. Utredningen har vidare föreslagit att
barntilläggets belopp skall förändras, Sora jag frarahållit i prop, 1973: 1
(bU, 10 s, 497) kan raan inte se frågan ora studieraedlens raaxiraibelopp
isolerad från de övriga förraåner sora kan komraa studerande till del, 1971
års riksdag har fattat beslut ora nya grunder för bostadstillägg lill
låginkorastlagare raed barn (prop, 1971: 156, SoU 1971: 45, rskr 1971: 327),
Beslutet innebär att det tidigare grundbeloppet och bostadsanknutna
tilläggsbeloppet ersattes av ett enhetligt inkorastprövat statligt tillägg med
75 kr, i månaden för varje barn, oberoende av bostadsstandard, Dessutora
beslöts ora en kraftig förstärkning av de statsbidragsberättigande koraraunala
bostadstilläggen. Den andel av hyran över 400 kr, i raånaden sora korapenseras
genom tillägg höjdes från 40 % till 80 %, vUket innebär en fördubbling av
utgående bidrag, Dessutora höjdes de övre hyresgränserna,

I prop, 1973: 1 (bil, 7 s, 56)
föreslås att det fr, o. ra, den 1 januari 1974 införs ett bostadstillägg för
låginkorastlagare utan barn. Detta tillägg koraraer även alt orafatta
studerande sora fyllt 20 år. Bostadstillägget föreslås utgå med 80 % av
bostadskostnaden mellan 300 och 550 kr, i raånaden för ensarastående utan barn
och mellan 400 och 650 kr, i månaden för gifta utan barn, Maxiraalt belopp
föreslås bli 200 kr, i raånaden. Bidragsbeloppet reduceras om den taxerade
inkomsten överstiger 18 000 kr.

Genom här redovisade åtgärder får
de studerandegrupper sora är i störst behov av ytterligare raedel ett verksarat
stöd från sarahällets sida. Studiemedelsutredningens förslag om höjning av
studiemedlens raaxiraibelopp och ändrade grunder för barntillägget har raed
anledning av vad jag nyss fraraförl inle sararaa aktualitet sora när de lades
frara. Jag är därför inte beredd att förorda ett genoraförande av dera. Jag
vill i detta sararaanhang erinra ora att statistiska centralbyrån fått i
uppdrag att göra en studieekonomisk undersökning i samråd raed CSN, Denna
undersökning bör kunna ge en bättre bild än den vi nu har av de studerandes
ekonoraiska förhållanden.

Vid överförandet av äldre
studerande till studieraedelssysteraet raåste man la ställning till bl, a, hur
studiestödet skall beräknas. Detta gäller bl, a, frågan ora raan skall beräkna
studieraedlen per terrain eller per raånad,

Studieraedlen beräknas med visst belopp per termin
(kalenderhalvår),

5 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 63

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 66

studiehjälpen för de studerande i gyranasieskolan,
folkhögskolan och koraraunal vuxenutbildning däreraot per raånad. Ett läsår
anses därvid omfatta nio raånader, varav fyra på höstterrainen och fera på
vårterrainen. CSN har nu föreslagit alt äldre studerande i gyranasieskolan ra,
fl, skolformer i saraband raed att de förs över till studieraedelssysteraet
liksora de studerande sora i dag tillhör studieraedelssysteraet skall få sitt
studiestöd beräknat per terrain (kalenderhalvår) enligt nuvarande regler för
studieraedelssysteraet. Detta skuUe eraellertid leda tUl olikheter i
studiesocialt avseende raellan äldre och yngre elever i bl, a, gyranasieskolan.
Trots sararaa faktiska studietid skuUe studiestödet för de äldre beräknas för
tio raånader, raen för yngre för nio raånader. Det är därför naturligt att
studiestödet för såväl yngre sora äldre elever i gyranasieskolan ra. fl.
läroanstalter, där yngre elever får studiehjälp, i fortsättningen beräknas för
sararaa tidsperiod. Läsåret vid både universiteten och gyranasieskolan uppgår
till ca 40 veckor. Terminerna vid universiteten är lika långa, medan sora nyss
redovisats gyranasieskolans höstlerrain i studiehjälpsavseende beräknats till
fyra raånader och dess vårterrain till fera raånader. Vid andra
UlbUdningsanstaller förekoraraer andra studietider, Studieraedel utgår f, n,
med 70 % av basbeloppet per terrain. Av praktiska skäl synes det vid
beräkningen av studieraedlen för de studievägar för vilka terrainen är längre
eller kortare än 4)4, raånader, lämpligt att utgå från universitetens
studietider, dvs, ca 4] månader per terrain, och relatera studiestödet vid
andra ulbUdningsanstaller till detta. Vid gyranasieskolan

4

skulle enligt denna metod studiestödet för höstterminen utgöra

5 av terrainsbeloppet (70 % av
basbeloppet) och för vårterrainen

4M

av terrainsbeloppet. Detta innebär att en äldre studerande
i gyranasieskolan under höstterrainen vid basbeloppet 7 600 kr, erhåller 4 730
kr, och under vårterrainen 5 910 kr, i studiemedel.

Det bör ankomma på Kungl, Maj:t
eller, efter Kungl, Maj:ts bemyndigande, CSN att efler sararåd med
universitelskanslersämbetet och skolöverstyrelsen (SÖ) fastställa läsårets
längd och dess fördelning på terminer i studiemedelsavseende för olika
utbildningar.

Studiemedel bör kunna utgå för
längre tid än nio raånader ora läsåret väsentligt överstiger ett norraalt läsår
ora 40 veckor. Jag förordar att studiemedel för längre tid bör utgå om
studietiden med raer än två veckor överstiger ett normalt läsår. Studieraedel
bör kunna beviljas raed halvraånadsbelopp. Vad jag här förordat innebär för de
studerande vid sådana studievägar, där studieraedel hittUls utgått och vid vUka
läsåret är raer än 42 veckor, en höjning av de sludiesociala förraånerna.

Vid statens skolor för vuxna i Norrköping
och Härnösand studerar raånga på deltid och deltar i s, k, varvad utbildning,
vilket innebär att

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:63 67

eleverna
deltar i återkoraraande skolperioder ora fera veckor. Till dessa elever har hittUls
under feraveckorsperioderna kunnat utgå såväl studiebidrag sora studielån.
Dessa raöjligheter bör kvarstå i huvudsak enligt vad jag förordat i det
föregående även efter överförandet till studie-medelssysteraet. Hänsyn bör
därvid givetvis tas tUl den speciella studiegången, Kungl, Maj:t bör
berayndigas att utfärda särskilda bestäraraelser härora. Till dessa elever bör
också liksora hittills resekostnadsersättning kunna utgå för resa tUl och från
skolan.

Bidragsdelen av studiemedlen bör utgå med högst 195
kr, i månaden och således för läsår ora nio månader utgöra högst 1 755 kr. För
dem sora förs över tiU studieraedelssysteraet koramer .detta att innebära en
förbättring med 180 kr, på ett läsår eftersora förhöjt studiebidrag tUl dessa
grupper hittUls utgått raed 1 575 kr, för ett läsår ora nio raånader. De
återbetalningspliktiga studieraedlen koraraer för stora grupper av de äldre
studerande i de överförda grupperna att höjas med mer än 2 000 kr, per läsår,

Studieraedel reduceras sora tidigare redovisats
raot egen och makes inkorast särat egen och raakes förraögenhet.

Reglerna ora hänsynstagande till raakes inkorast
innebär som förut sagts att studieraedlen reduceras raed en tredjedel av den
del av inkorasten sora överstiger 140 % av basbeloppet per kalenderhalvår.
Dessutom reduceras studiemedlen raed hänsyn till egen och raakes förraögenhet.
Det betyder att vid t, ex, en raakes inkomst om 30 000 kr, får den studerande 7
734 kr, i studiemedel. Hittills har prövning mot makes ekonorai endast gjorts när
raakarna sararaanbor under själva studietiden. För studerande sora sararaanbor
raed annan person ulan att ha ingått äktenskap och där geraensaral barn finns
har ingen prövning mot den andres ekonomi skett.

Frågan om hänsynstagande till makes ekonomi inom
studiemedelssystemet har varit föreraål för en orafattande diskussion,
Studieraedelsulredningen delar uppfattningen att alla oavsett kön,
samlevnadsformer och ekonomisk standard, så långt det kan anses rimligt med
hänsyn till utvecklingen i övrigt i samhället, skall betraktas som ekonomiskt
självständiga individer. Ett fullständigt slopande av makeprövningen skulle
emellertid enligt studieraedelsutredningens uppskattning kosta drygt 100 railj,
kr, för ett budgetår. Utredningen föreslår att fribeloppsgränsen beträffande
raakes inkomst höjs från 140 % till 230 % av basbeloppet per termin samt att
aUa studerande garanteras ett minimibelopp om 10 % av basbeloppet per terrain.
Utredningens ordförande har reserverat sig mot sistnäranda förslag. Jag delar
studieraedelsutredningens uppfattning att nuvarande regler för prövning av
studiemedel mot makes inkomst är alltför stränga, I likhet med utredningen är
jag f, n, inle beredd att föreslå ett fuUständigt slopande av
prövningsreglerna, vilket skuUe få den största betydelsen i högre
inkorastlägen. Enligt min mening

5*
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 63

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 68

bör
raan i första hand göra ökade insatser för de grupper som har en årsinkorast
raellan 20 000 kr, och 50 000 kr. Jag föreslår därför att fribeloppet för
raakes inkorast per terrain höjs till 200 % av basbeloppet och att reduktionen
sker med 40 % av inkomster därutöver. Detta betyder att fulla studieraedel
utgår där raakens årsinkorast uppgår till 30 000 kr. För dera sora studerar på
rainst halvtid och har deltids-studieraedel bör fribeloppet för raakes inkorast
per terrain höjas till 290 % av basbeloppet per termin och reduktion ske raed
40 % av inkorasler därutöver. Vad jag har sagt ora raake bör i enlighet med
studiemedelsutredningens förslag fraradeles gälla även annan raed vilken den
studerande stadigvarande sararaanbor, ora de tidigare varit gifta raed varandra
eller ora de geraensaral har eller har haft barn.

Jag
förordar även att sora generell princip i fortsättningen skall gälla, alt för
ett och sararaa barn endast ett barntillägg skall utgå oavsett föräldrarnas
civilstånd och oavsett ora en eller båda studerar.

Personer
sora inte sararaanbor raen är gifta bör behandlas sora gifta sararaanboende
studerande. Dock bör i vissa särskilda fall undantag kunna raedges. Detta
gäller ora det är uppenbart att de gifta bor på olika orter på långt avstånd
under studietiden. Det bör kunna anförtros CSN att närmare utforma bestämraelser
i denna fråga.

Enligt
rain raening bör prövning av studieraedel raot raakes ekonorai ske först fr, o,
ra, de studiemedel som avser terminen efter den då äktenskapet ingicks.

Överförandet
av äldre elever i gyranasieskolan från studiehjälps- till studieraedelssysteraet
aktualiserar emellertid också frågan ora sättet för reduktion raot egen och
raakes inkorast särat egen och raakes förraögenhet för studerande i kortare
kurser för vilka studiehjälp hittills utgått, Studieraedelssysteraets regler är
frärast utforraade för personer sora under hela terrainen studerar på heltid
eller rainst halvlid. De slår därför raindre väl ut för personer sora är
korttidsstuderande, CSN:s förslag om överförande av äldre elever till
studieraedelssysteraet innehåller inte några särskilda bestämraelser ora
reduktion av studiestöd för korttidsstuderande ora egen eller raakes inkorast
eller egen eller raakes förraögenhet överstiger fribeloppen. Jag lägger i det
följande fram förslag sora innebär ett särskilt hänsynstagande till dessa
studerandegrupper. Med hänsyn tUl det arbete sora pågår inora bl, a,
studieraedelsulredningen bör reglerna få provisorisk karaktär,
Studieraedelsutredningens förslag väntas under våren.

När
det gäller frågan ora reduktion raot raakes inkomst och egen eller makes
förraögenhet bör raan söka tillärapa ett systera sora låter reduktionen stå i
proportion till studietidens längd. Enligt vad jag nyss förordat bör
studieraedlen reduceras raed 40 % av det belopp av raakes inkomst som
överstiger 200 % av basbeloppet per terrain. Om makes inkomst under ett år
uppgår till 40 000 kr, och studietiden är en terrain

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 69

ora
fyra och en halv raånader bör reduktionen raed nu gällande basbelopp ora 7 600
kr, utgöra 40 % av (40 000 30 400) 9 600 kr,, vilket för ett läsår blir 3 840
kr, och för en terrain 1 920 kr. DeUa betyder att studieraedel för terrainen
utgår raed (5 3201 920) 3 400 kr. Ora studietiden för sararaa studerande är
tre raånader bör reduktionen utgöra

-T
av 1 920 kr., dvs. 1 278 kr, I studieraedel bör i det senare fallet

4

utgå
_ av 5 320 kr, minskat med 1 278 kr,, dvs, 2 268 kr. Motsva-

rande
regler bör sora närants tillärapas vid reduktion raot egen eller raakes
förraögenhet, F, n, reduceras studieraedlen raot egen eller raakes förraögenhet
raed /s av det belopp sora överstiger sex basbelopp.

Nyssnäranda grander slår eraeUertid väl hårt i
fråga ora reducering raot egen inkorast. Studieraedlen reduceras sora tidigare
nämnts f, n, mot egen inkorast raed % av den inkorast per termin (=
kalenderhalvår) som överstiger 40 % av basbeloppet, dvs, 3 040 kr. Om
inkomsten för en studerande, som avser att studera på heltid under en termin om
fyra och en halv raånader, uppgår till 7 000 kr, under det aktuella halvåret
erhåller han i studiemedel (5 3202 640) 2 680 kr.

Enligt rain raening bör man tUlärapa ett högre
fribelopp raot egen inkomst för de korttidsstuderande. Jag vill erinra om att
för deltidsstuderande som nu erhåller studieraedel tillämpas fribeloppet 125 %
av basbeloppet per termin.

Jag
föreslår att fribeloppet beräknas enligt följande tabell.

Fribelopp (i procent

Studiestöd av basbeloppet)

högst
2 raånader 60 %

2
raånader 55 %

3 raånader 50 %

33-2 månader 45 %

4 månader 40 %

och raer

Enligt denna regel får den sora har en
halvårsinkorast ora 7 000 kr, och studerar i två raånader 1 641 kr, i
studieraedel, den sora studerar i tre månader 2 125 kr, och den sora studerar i
fera raånader (5 910 2 640) 3 270 kr,

F, n, utgår studiebidrag järate tillägg eller
förhöjt bidrag enligt studiehjälpsregleraentet endast vid kurser ora rainst
åtta veckors heltids-undervisning. Motsvarande bestäraraelser bör nu tUlämpas
även inom studiemedelssystemet för studerande sora nu överförs från
studiehjälpssysteraet till studieraedelssysteraet. Frågan ora att införa en
raotsvarande

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 70

regel
ora åtta veckor för övriga studerande inora studieraedelssysteraet får prövas
efter det att studieraedelsulredningen och 1968 års utbildningsutredning lagt
frara sina betänkanden.

Jag har i det föregående redovisat att studiemedlen
reduceras mot egen inkorast, EnUgt rain raening bör de statskoraraunala
bostadstiU-läggen inle anses sora inkorast och skall således inte kunna
reducera studieraedlen. Däremot bör de statliga bostadstilläggen upptas sora inkomst.

CSN
har föreslagit alt studiemedel i förra av bidrag och återbetalningspliktiga
raedel skall utgå även till bl, a, deltidsstuderande i koraraunal
vuxenutbildning. Dessa studerande får f, n, inte studiebidrag raen kan erhålla
studielån. Nyligen har raöjligheten öppnats till studiestöd för deltidsstudier
vid universitet och högskolor. Frågan ora studiestöd för vuxnas deltidsstudier
tillhör de frågor sora SVUX har att utreda. Med hänsyn härtUl särat tUl alt
raan ännu har så ringa erfarenheter av att ge studieraedel för deltidsstudier
är jag inte nu beredd att pröva frågan ora studiebidrag till deltidsstuderande
i gyranasial utbildning. Med hänsyn till att raöjlighet funnits för t, ex,
studerande i koraraunal vuxenutbildning att få studielån bör dessa grupper
även i fortsättningen kunna få studiestöd, dock i förra av
återbetalningspliktiga studieraedel enligt de grunder sora gäUer för nuvarande
studielån.

Det bör liksora hittills ankoraraa på CSN alt efter
sararåd raed SÖ fastställa vUken orafattning studierna inora koraraunal och
statlig vuxenutbildning bör ha för att anses sora heltidsstudier.

Jag
övergår härefter till vissa frågor ora villkoren för studieraedel,
Studieraedel beviljas första gången utan föregående prövning av
studieresultaten. För den som tidigare erhållit studieraedel sker däreraot en
prövning raed hänsyn tUl tidigare studieresultat, CSN har nu föreslagit regler
härför även för de studerandegrupper sora förs över till
studieraedelssysteraet. Förslaget innebär alt för elever i gyranasieskolan bör
studiestöd utgå så länge den studerande är elev vid skolan. För elever i
koraraunal vuxenutbildning raåste enligt vad jag nyss nämnt en prövning av
studiernas omfattning göras. En prövning föreslås ske när det gäller frågan ora
byte av utbildningsväg. Jag tillstyrker detta förslag från CSN liksora
förslaget ora en prövning av det studiesociala stödet för fortsatta studier vid
folkhögskola,

I
enlighet raed CSN föreslår jag att en prövning av frågan ora rätt till
fortsatta studieraedel skall ske för den sora går över från t, ex, universitet
till folkhögskola raen även för den sora efter gyranasieskola vill börja studera
på annan studieväg på sararaa nivå, t, ex, vid folkhögskola.

Studiemedel kan ora inte särskilda skäl föreligger
inte utgå till studerande sora är äldre än 45 år, CSN föreslår att raan inte
bör utfärda särbesläraraelser för äldre studerande i gyranaseiskolan ra, fl,
skolforraer

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 71

när
det gäller 45-årsregeln, CSN föreslår även att de sora vid ikraftträdande
påbörjat sin utbildning och är över 45 år skall få fortsätta sin UtbUdning med
studieraedel. Jag tillstyrker detta förslag.

I prop, 1972: 27 (s, 33) förordade jag att
prövningen av frågor om studieraedel till äldre studerande t, v. borde
behandlas av CSN i syfte att under den första tiden få en enhetlig bedöraning
av dessa elever vad gäller bl, a, kraven för studieraedel för fortsatta
studier, Eftersora CSN är den instans sora hittills har gjort den slutliga
bedöraningen i studiemedelsfrågor och raed tanke på de erfarenheter sora finns
saralade hos näranden bl, a, från prövning av studielåneansökningar till de
aktuella grupperna tUlstyrker jag CSN:s förslag om att beslutanderätten när
det gäller studiemedel för äldre elever fr, o, ra, 1973/74 övergångsvis skall
handhas av CSN, Detta innebär ökade uppgifter för CSN. Jag har i prop, 1973: 1
(bU, 10 s, 502) sagt raig skola återkoraraa till frågan om CSN:s medelsbehov i
ett senare sararaanhang, CSN har räknat raed ett ytterligare raedelsbehov av
238 000 kr, för att kunna klara av de utökade arbetsuppgifterna. Jag avser att
senare föreslå Kungl, Maj:t att anslaget Centrala studiehjälpsnäranden ra, ra,
för budgetåret 1973/74 får överskridas med detta belopp för ett genoraförande
av raina förslag,

I
detta samraanhang vill jag ta upp en fråga sora CSN aktualiserar i sitt förslag
beträffande allraänna studielånefonden, CSN föreslår alt äldre studerande i
gyranasial utbildning sora redan beviljats studiehjälp även för andra halvåret
1973 bör erhåUa studiehjälp i form av extra studielån. Enligt min mening bör
medel på studiemedelsfonden få användas för studielån till äldre studerande
som övergångsvis fortfarande får studiehjälp,

CSN har även föreslagit vissa smärre ändringar i
reglerna om återbetalning av studieraedel. Jag har i prop, 1973: 1 (bil, 10 s,
497) tillkännagett att en översyn bör ske av reglerna för återbetalning. Översynen
bör syfta tUl att underlätta för dem sora efter utbUdningen är att betrakta
sora betalningssvaga. Några ändringar i de grundläggande principerna för
återbetalningss)'stemet är däremot inte aktuella. Arbetet med översynen har nu
inletts. Avsikten är att arbetsraarknads- och studerandeorganisationer skall få
följa arbetet, I denna översyn bör även behandlas CSN:s förslag ora ändringar i
reglerna för återbetalning av studieraedel.

Frågan ora sjukförsäkring för studerande har
utretts av riksrevisionsverket (RRV), RRV har föreslagit att studerande som
uppbär studieraedel skall få 25 kr, resp, 13 kr, per dag beroende på om man
har heltids- eller deltidsstudiemedel vid sjukdora och efter en karenstid på
sju dagar, Preraien för försäkringen föreslås bli 35 kr, resp, 19 kr, per
terrain. När det gäller utbetalningen av sjukpenningen föreslås att
sjukpenningen antingen betalas direkt till den studerande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 72

vilket
förutsätter motsvarande reduktion av studiemedlen efterföljande terrain eller
att sjukpenningen inte betalas till den studerande utan används för att betala
av motsvarande belopp på de återbetalningspliktiga studiemedlen.

Det råder enighet bland remissinstanserna ora
angelägenheten att förbättra det ekonoraiska skyddet vid sjukdora under
studietiden. Meningarna har däreraot varit delade ora hur raan tekniskt skall
lösa frågan. Jag delar uppfattningen att raan nu bör fatta beslut ora en
särskild sjukförsäkring för personer sora har studieraedel. Jag redovisar i det
följande efter sararåd med chefen för socialdepartementet riktlinjerna för
hur en sådan försäkring skall utforraas. Det bör uppdras åt CSN i sararåd raed
riksförsäkringsverket att på grundval härav närraare utforma bestämraelserna.

Försäkringen bör vara obligatorisk för alla
studerande raed studieraedel och gälla den tid sora studieraedel utgår. Den
studerande skall sjukanmäla sig till försäkringskassan, sora bör svara för
sjukkontrollen och granskningen av de läkarintyg sora behövs. Den studerande
bör under sjukdorastiden behålla sina studieraedel. De återbetalningspliktiga
studieraedlen bör eraellertid i efterhand reduceras raed ett belopp sora
motsvarar utgående återbetalningspliktig del av studieraedlen per dag under de
sjukdagar sora den studerande är ersättningsberättigad för. Karenstiden bör
sättas tUl 14 dagar.

Försäkringskassan bör förslagsvis vid utgången av
varje termin till CSN redovisa antalet anraälda sjukdagar för studerande raed
studiemedel. CSN bör i övrigt svara för administrationen av den speciella
sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen bör finansieras av de försäkrade genom
avdrag för premie vid utbetalning av studieraedel. Preraien bör avräknas från
studiebidragsdelen inora studieraedlen.

Den frivilliga sjukförsäkringen koraraer aUtjärat
att i princip stå öppen för saratiiga studerande. Chefen för
socialdeparteraentet komraer att i annat samraanhang lägga frara förslag ora
att raaxiraibeloppet för försäkringens dagersättning höjs från nuvarande 15 kr.
per dag tiU 20 kr. per dag. Denna försäkring kommer alltså att vid behov kunna
tecknas av de studerande, oavsett om de har studieraedel eUer inte. Riksförsäkringsverket
och CSN bör utarbeta de närraare regler sora behövs i fråga om samordningen
mellan den nya sjukförsäkringen för studerande och såväl den obligatoriska som
den frivilliga sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring.

Jag vill slutligen ta upp några frågor om
studiestödet till yngre elever i gymnasieskolan ra, fl, skolforraer.

Studiehjälp utgår f. n, dels i förra av
studiebidrag, dels i form av olika tillägg. Studiebidraget utgör sedan den 1
januari 1973 110 kr, i månaden, CSN har nu föreslagit en höjning av
inackorderingstillägg, inkomst-och behovsprövat tillägg samt införande av ett
hemresetillägg. Som jag

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 73

tidigare
frarahållit bör inackorderingstillägget höjas. Detta tillägg utgör nu 125 kr, i
raånaden och bör sora CSN föreslagit den 1 juli 1973 höjas tiU 150 kr. i
månaden. Maximibeloppet i bidrag och tillägg koraraer därigenora alt kunna
uppgå tiU 425 kr. i raånaden. Jag är i övrigt inte beredd att nu tillstyrka
CSN:s förslag.

Det
inkorastprövade tillägget utgår för studerande sora inle har syskon under 17 år
raed raaxiraibeloppet 75 kr. per raånad t, o, ra. en taxerad inkorast för
föräldrarna ora 21 000 kr. Överstiger den taxerade inkomsten detta belopp
reduceras tilläggets storlek. Fr. o, ra, den 1 januari 1974 bör beloppet för
taxerad inkorast sättas till 23 000 kr. Detta föranleder raotsvarande
förändringar för studerande raed ett eller flera syskon under 17 år. För
höstterrainen 1973 bör raan vid beviljningen av tillägget utgå från inkomsten
enligt 1972 års taxering och för vårterminen 1974 enligt 1973 års taxering.
Gränserna för behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studieraedel för
dessa yngre elever bör förskjutas i raotsvarande raån,

Inkorastprövningen
för det inkorastprövade tillägget grundas på föräldrarnas till statlig
inkorastskatt taxerade inkomst järate i vissa fall förraögenhet. Statsrådet
Odhnoff har efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1973 tiUkallat
sakkunniga för att pröva frågan om det fraratida underlaget för
inkorastprövning av bostadstilläggen. F. n. tillärapas geraensararaa regler när
det gäUer inkorastprövningen för bostadstillägg och inkorastprövat tillägg
inora studiehjälpen. De sakkunnigas förslag kan därför även få betydelse för
inkorastprövningen vad gäUer de inkorastprövade tilläggen, I enlighet raed
förslag i prop, 1973: 29 sora bl, a. behandlar inkoraslprövningsreglerna för
bostadstillägg förordar jag att för bidragsåret 1974 genoraförs en begränsning
av möjligheterna att utnyttja underskottsavdragen vid taxeringen även för det
inkomstprövade tillägget. En sådan regel bör utformas så att den taxerade
inkomsten vid inkomstprövningen av inkomstprövat till-lägg skall räknas upp
raed belopp motsvarande sådant avdrag för underskott i förvärvskälla vid
taxeringen som överstiger 3 000 kr.

Räntan
för studielån som hittills tillförts inkorasthuvudtiteln under anslaget
Allraänna studielånefonden bör fr, o, m, budgetåret 1973/74 tUlföras anslaget
Studieraedelsfonden på inkorasthuvudtiteln,

CSN
anser det angeläget att författningsbestäraraelser-n a ora studiestöd saralas i
dels en studiestödslag, dels en studiestödskungörelse. Detta skulle enligt CSN
vara lill fördel inle bara för de studiesociala rayndigheterna ulan också för
andra rayndigheter särat för den allraänhet som har behov och intresse av att
ta del av de studiesociala författningsbestäramelserna. CSN har även
föreslagit en rent forraell ändring av 9 kap. 3 a § föräldrabalken.

Jag
delar CSN:s uppfattning att det är angeläget att föra sararaan
författningsbesläraraelserna till en lag och en kungörelse och föreslår

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 74

därför att detta sker. Till den närraare utforraningen av
de erforderliga författningsbesläraraelserna i lagen återkoraraer jag i
specialmotiveringen. Bestämraelserna i 9 kap, 3 a § föräldrabalken bör ändras på sätt CSN har föreslagit.

I enlighet raed det anförda har
inom utbildningsdepartementet upprättals förslag till

1,
studiestödslag

2,
lag ora ändring
i föräldrabalken.

Det under 2 avgivna förslaget har
upprättats i samråd raed statsrådet Lidbom,

9 Specialmotivering

I det föregående har jag föreslagit
att nuvarande författningsbestäraraelser ora studiestöd skall föras sararaan
till en enda lag och lill en enda kungörelse. Den föreslagna lagen bör
lärapligen benäranas studiesiödslagen, I lagen har intagits de bestäraraelser
sora hittills har funnits i förordningen ora förlängt barnbidrag,
studiehjälpsregleraentet, studieraedelsförordningen och förordningen om
studieraedelsavgifter. Till kungörelsen bör dock föras vissa bestäraraelser som
f, n, återfinns i de nyss nämnda författningarna. Det gäller främst
bestämmelser av administrativ karaktär.

Nu gällande bestämraelser i de fyra
raed riksdagen antagna författningarna har i mycket stor utsträckning kunnat
föras över till studiestödslagen utan andra ändringar än sådana sora antingen
är av formell art eller betingas av själva sammanförandet till en enda
författning, I den raån så kunnat ske, behövs i det följande ingen närraare
redogörelse för innehållet i bestämraelserna. En översikt över den föreslagna
studie-slödslagens motsvarighet i gällande rätt bifogas som bilaga 1.

1 kap. Inledande bestämmelser

2 och 3 §§

Enligt statsmakternas beslut 1972 (prop, 1972: 27, SfU
1972: 20, rskr 1972: 148) har jag i den allraänna motiveringen föreslagit att
de s, k, äldre studerandena skall flyttas över från studiehjälps- till
studieraedelssysteraet, Studiehjälpssysteraet koramer därför i fortsättningen
att avse endast de s, k, yngre studerandena.

De äldre studerande som nu föreslås överflyttade tUl
studieraedelssysteraet har ansetts böra även inora raraen för detta systera
kunna erhålla resekostnadsersättning för studier vid skolenhet raed statlig
vuxenutbildning, I övrigt koraraer studieraedel att liksora hittiUs utgå i
förra av studiebidrag och återbetalningspliktiga studieraedel.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 75

4 §

I denna paragraf anges vilka rayndigheter sora skall
handlägga frågor enligt studiesiödslagen, Närraare bestäraraelser bör raeddelas
av Kungl. Maj:t. Inora raraen för sådana bestäramelser kan Kungl, Maj:t meddela
föreskrift sora innebär alt koraraunfullraäktige får bestämma att annan
koraraunal närand än skolstyrelsen skall handha frågor ora studiestöd på sarama
sätt som f. n. anges i bl, a. 2 och 32 § § studiehjälpsreglementet.

Frågor ora studiehjälp tUl studerande vid
landstingskorarauns skola handhas f, n, av läroanstaltens rektor. Det är
angeläget att nu öppna raöjlighet för läroanstaltens styrelse, dvs, i
allraänhet landstingskommunens utbildningsnämnd, att på samraa sätt sora
redan gäller vid koraraunala skolor fatta beslut i sådana frågor,

5 §

Paragrafen raotsvarar 4 § studieraedelsförordningen, I den
nya lydelsen ges Kungl, Maj:t rätt att förordna att terrain skall orafatta
annan tid än ett kalenderhalvår. Detta kan behövas exerapelvis för de fall då
höstterrainen även orafattar del av januari raånad, vilket förekoraraer på
vissa utbUdningslinjer vid universitet och högskolor.

2 kap. Förlängt barnbidrag

I 1 och 2 §§ har tagits in
bestäraraelser sora helt raotsvarar vad sora nu gäller, Besläraraelserna i 3 §
är däremot nya. Bakgrunden till de nya bestämraelserna är följande, CSN har
föreslagit att förlängt barnbidrag skall kunna utgå även för barn som inte är
bosatt i Sverige under förutsättning att barnet bedriver studier vid
utlandsskola som avses i kungörelsen (1968:321) ora undervisning för
utlandssvenskars barn. Förlängt barnbidrag skall emellertid ses som ett stöd i
de fall dä allmänt barnbidrag på grund av barnets ålder inte längre kan utgå
till den som är elev i grundskolan. Det förlängda barnbidraget bör därför utgå
enligt sararaa regler sora gäller i fräga ora rätt till allraänt barnbidrag,
Liksora f, n, bör det därför endast kunna utgå för barn sora är bosatt i
Sverige, Sora bosatt i Sverige anses eraellertid vid tillärapningen av
bestämraelserna om allmänt barnbidrag även barn sora tillfälligt vistas utora
landet, men sora fortfarande är kyrkobokfört här i landet. Så utgår t, ex, allraänt
barnbidrag för barn till den sora är anställd i statens tjänst på utländsk ort,
såsora svenska diploraater och tjänsteraän hos styrelsen för internationell
utveckling. I raotsvarande raån bör förlängt barnbidrag kunna utgå för barn
sora tillfälligt vistas utora landet, om barnet fortfarande är bosatt i Sverige
och om barnet under vistelsen utomlands är elev vid ullandsskola som avses i
1968 års kungörelse.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 76

3 kap. Studiehjälp

Till kapitlet har förts över de
bestämmelser i studiehjälpsregleraentet sora gäller yngre studerande raed de
ändringar sora jag föreslagit i den allraänna raotiveringen.

1 §

I 4 § studiehjälpsregleraentet föreskrivs att studiehjälp
till yngre elever för tid efler den 30 juni det kalenderår, då den studerande
fyller 20 år, utgår endast ora kurstiden orafattar raindre än två raånader, CSN
har uppgett att sådana faU torde vara ytterst säUan förekoraraande, CSN har
därför föreslagit att någon raotsvarighet härtill inte skall finnas i den nya
lagen. Jag tillstyrker CSN:s förslag. Studiehjälp koraraer därför i
fortsättningen alltid att utgå under hela det läsår sora börjar det kalenderår
då den studerande fyller högst 19 år, Detla skall gälla även i de fall då den
studerande först börjar delta i en utbildning, det år då han fyller 20 år, raen
pågående läsår börjat året dessförinnan,

5 §

Liksora hittills skall studiehjälp utgå endast under den
tid då den studerande bedriver studier, I regel sker detta under hela läsåret.
Vissa studier är dock inte direkt läsårsanknutna i den raeningen att de pågår
hela läsåret. Men även i dessa fall sker utbildningen under resp, läroanstalts
läsår. Med studietid avses den tid under vilken läroanstalten raeddelar
utbildning på den studieväg sora den studerande följer eUer den raindre del av
utbUdningstiden under vilken den studerande deltar i utbildningen.

Jag har i den allraänna raotiveringen angett att läsåret
för gymnasieskolan normalt är 40 veckor. Detta kan liksom hittUls i studiehjälpshänseende
anses raotsvara nio månader, i regel fördelade raed fyra raånader på
höstterrainen och fera raånader på vårterrainen, Närraare bestäraraelser härom
och bestäraraelser ora läsår vid andra läroanstalter och utbildningslinjer
särat ora fördelningen av läsåret på skUda terminer kan raeddelas i
adrainistrativ ordning. Därvid bör raan självfallet så långt möjUgt avrunda
berörda tidsperioder till hela perioder ora en halv raånad,

10 och 11 §§

Av praktiska skäl bör de grunder sora stalsraaktema
fastställt för inkorastprövat tUlägg och behovsprövat tillägg redovisas i
bestäraraelser sora raeddelas i adrainistrativ ordning,

12 §

Återbetalningspliktiga studieraedel till yngre elever
skall enligt statsmakternas beslut 1972 (prop, 1972: 27, SfU 1972: 20, rskr
1972: 148) utgå i samraa orafattning som studielån f, n, kan utgå till sådana
elever.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 77

17 och 18 §§

I den allraänna raotiveringen har
jag föreslagit alt vad sora sägs ora reduktion av studieraedel på grund av
raakes inkorast och förraögenhet skall gälla även inkorast och förraögenhet hos
sådan person sora, utan att vara gift med den studerande, lever tillsararaans
raed den studerande under förutsättning att dessa personer tidigare varit gifta
eller geraensaral har eller har haft barn, Inora studiehjälpssysteraet bör på
sararaa sätt vid prövning av rätt till inkorastprövat tillägg, behovsprövat
tillägg eller återbetalningspliktiga studieraedel raed raake till gift
studerande järastäUas den sora lever tillsararaans raed den studerande under de
förutsättningar sora jag nyss har angett. Ingång av äktenskap har av praktiska
skäl ansetts böra påverka den studerandes rätt till studiehjälp först fr, o,
ra, kalenderhalvåret närraast därefter. Vad sora nu sagts ora ingång av
äktenskap gäller enligt 18 § även den sora flyttar samman med annan person
under villkor sora anges där,

Bestäraraelser i här näranda frågor
i vad avser återbetalningspliktiga studieraedel har tagits in i 17 och 18 §§,

22 §

Statsraakterna har 1968 godtagit
att inackorderingstillägg skall utgå lill sådana utlandssvenska studerande vid
grundskolan i Sverige sora tillhör årskurserna 69 (prop, 1968:67 s, 31, SU
1968:129, rskr 1968: 303), Uttrycklig bestäraraelse härora har nu tagits in i
22 §, Därvid har raed svensk grundskola järaställts sådan annan skola i Sverige
i vilken skolplikt kan fullgöras,

4 kap. Studiemedel

1 och 2 §§

I 1 § åsyftas de läroanstalter och
utbildningslinjer vid vilka studiemedel f, n, utgår enligt studiemedelsförordningen,
I 2 § åsyftas de läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka f, n. utgår
studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet. De äldre studerandena vid dessa
komraer enligt vad jag har föreslagit i det föregående att nu föras över till
studieraedelssysteraet. Det bör liksom hittills ankoraraa på Kungl. Maj:t att
bestäraraa ora viss läroanstalt eller utbildningslinje skall hänföras till 3
kap, 1 § eller 4 kap, I §,

I fråga ora avgränsningen raellan
äldre studerande och yngre studerande får jag här hänvisa till vad jag anfört
under 3 kap, 1 §,

4 och 5 §§

Studerande vid de läroanstalter och
utbildningslinjer sora avses i 1 § skall liksora hittills kunna få studiemedel
i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studieraedel vid såväl heltidsstudier
sora vid sådana deltidsstudier vilka avser rainst halvtid. För de äldre
studerande

6 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 63

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 78

som nu förs över till studieraedelssysteraet bör liksom
tidigare inom ramen för studiehjälpssysteraet studiebidrag kunna utgå endast
vid heltidsundervisning ora rainst åtta veckor, Kungl, Maj:t bör dock
fortfarande ha raöjlighet att för vissa fall raedge studiebidrag även vid
kortare heltidsundervisning än åtta veckor,

6 och 7 §§

I dessa paragrafer har tagils in de
bestäraraelser ora studielämplighetsprövning som jag redovisat i den aUraänna
raotiveringen,

8 och 9 §§

Begränsningen till 16 terminer som
nu finns i 7 § studiemedelsförordningen skall gälla i sarama utsträckning som
hittills. Den bhr aUtså inte tilläraplig på de äldre studerande sora nu förs
över till studieraedelssysteraet Den åldersbegränsning till 45 år sora f, n,
gäller enligt studieraedelssysteraet bör däreraot i princip gälla även för
nyss nämnda studerande.

10 §

Mina förslag i den allraänna
raotiveringen bygger på att studieraedel skall utgå endast under den faktiska
studietiden, I konsekvens härraed har i denna paragraf föreskrivits att
studieraedel utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver
studier. Därvid beaktas enhgt 13 § endast hela tidsperioder ora rainst 15
dagar, vilka perioder i studiemedelshänseende skall anses motsvara en halv
månad.

Med studietid avses den tid under
vUken läroanstalten meddelar utbildning på den studieväg sora den studerande
följer eller den raindre del av utbildningstiden under vilken den studerande
deltar i utbildningen.

Vad jag anfört under 3 kap, 5 § ora
indelning i läsår och terrainer gäller självfallet även för
studieraedelssysteraet,

11 §

Bestämraelsen i 11 § tredje stycket
raotsvarar 8 § tredje stycket studieraedelsförordningen. Enligt sistnäranda
stycke gäller att studieraedel beviljas för högst två eller, i fall sora CSN
förordnar, för högst tre terrainer i sänder. Möjligheten att ge sådant förordnande
har inte utnyttjats, Bestäraraelse ora sådant förordnande har därför inte
tagits ur förslaget till studiestödslag.

Studiemedel beviljas enligt 11 §
visserligen för en eller två terminer. Det belopp sora skall utgå i
studieraedel för en viss terrain skall dock enligt 10 § alltid besläraraas
endast för den del av terrainen under vilken den studerande faktiskt bedriver
studier. Hur studieraedelsbeloppel därvid beräknas anges i 1226 §§,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 79

13 §

Med heltidsstuderande avses här
liksora i övrigt i förslaget till studiestödslag sådan studerande som under
sin studietid använder hela sin arbetstid för studier, Däreraot krävs inte att
den studerande bedriver studier under en viss minsta tidsperiod, I fråga ora
komraunal och statlig vuxenutbildning bör dock begreppet heltidsstuderande
liksom hittills kunna ges en något annan innebörd enligt vad jag angivit i den
allraänna raotiveringen.

Med deltidsstuderande avses
studerande sora under sin studietid endast använder en del av sin arbetstid.
Vad sora här sägs ora deltidsstuderande gäller dock naturligtvis endast i den
raån studiemedel över huvud laget kan utgå till deltidsstuderande enligt 4 och
5 §§,

14 §

I denna paragraf har tagits in
bestäraraelser ora barntiUägg, Sora jag förordat i den allraänna raotiveringen
skall i princip endast ett barntillägg utgå för ett och sararaa barn,' även
ora båda föräldrarna uppfyller vUlkoren för sådant tUlägg, Barntillägget bör
utges till fadern eller, ora föräldrarna är ense därora, till raodern, Ora
vårdnaden om barnet omhänderhas av endast en av föräldrarna och den andre är
skyldig att utge underhållsbidrag bör barntillägget dock alllid utges lill den
sistnärande.

Från principen ora ett enda
barntillägg för ett och sararaa barn bör kunna göras undantag i vissa speciella
fall, Härigenora vinnes att fader och raoder sora är skyldig att utge
underhållsbidrag till barnet alltid kan få barntillägg. Undanlag kan därför bli
aktuellt bl, a, ora ingen av föräldrarna har vårdnaden ora barnet saratidigt
sora de är skyldiga att utge underhållsbidrag,

15 §

I paragrafen ges bestäraraelser ora
fördelning av de studieraedel som enligt 13 och 14 §§ skall utgå för läsår. Vid
fördelningen skall beaktas bl, a, vad Kungl, Maj:t enligt 10 § föreskrivit om
indelning i terrainer.

1621 §§

I paragraferna har intagits bestäraraelser ora reduktion
av studieraedel på grund av egen och raakes inkoraster och förraögenhet. Här
får hänvisas till den allraänna raotiveringen,

22 §

Överföringen av äldre studerande
inora statlig vuxenutbildning från studiehjälpssysteraet till
studieraedelssysteraet skapar vissa särskilda problera, I den allraänna
motiveringen har jag angett att studerande vid statens skolor för vuxna även i
fortsättningen bör ha i huvudsak sararaa

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 80

möjligheter tiU studiestöd som de f, n, har. Vid prövning
av rätt tiU studielån beaktas f, n, endast de inkoraster sora den studerande
har under den tid då han deltar i heltidsundervisning vid skolan, Detsararaa
bör kunna gälla även vid reduktion rnot egna inkoraster då studiemedel i
fortsättningen skall beviljas sådan studerande, Kungl, Maj:t bör därför kunna
förordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning än som
följer av 1621 §§, Prövning raot raakes inkorast och raot egen och raakes
förraögenhet skall ske i vanlig ordning,

24 §

Paragrafen raotsvarar 15 § studieraedelsförordningen.
Enligt 13 § kan studieraedel utgå för studietid sora omfattar minst en halv
raånad. Med hänsyn härtill har jag i 24 § räknat ora studiebidragens
raaxiraibelopp till belopp för hel period ora en halv månad och avrundat
beloppen för heltidsstuderande till 97 kr, 50 öre och för deltidsstuderande som
avses i 1 § till 49 kr,

26 §

I paragrafen ges bestämmelser om
återbetalningspliktiga studiemedel till bl, a, sådana deltidsstuderande som nu
förs över från studiehjälpstill studieraedelssysteraet. Dessa bestäraraelser
har jag behandlat i den allmänna motiveringen,

29 och 30 §§

I fråga ora 29 § får jag hänvisa
till vad jag i specialraotiveringen till 3 kap, 17 och 18 §§ anfört ora den
tidpunkt fr, o, ra, vilken ingång av äktenskap skall påverka studerandes rätt
till studiehjälp m. ra,

I fråga ora 30 § kan här hänvisas tUl vad jag anfört i den
allraänna raotiveringen ora att sararaanboende under vissa villkor skall
järaställas raed gifta personer,

31 §

Av praktiska skäl föreslås att studiebidrag och
återbetalningspliktiga studieraedel vartill studerande har rätt avrundas lill
närraaste hela krontal.

32 §

Besläraraelserna i denna paragraf är av sarama innebörd
som nuvarande bestämraelser i 17 § studieraedelsförordningen. De nya
bestämraelserna gäller inte studerandes rätt till resekostnadsersättning
enligt 4 kap,

27 §,

33 §

Bestämraelserna i denna paragraf
raotsvarar 33 § andra och tredje styckena studieraedelsförordningen. De
koraraer att avse, förutora stu-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 81

diebidrag
och återbetalningspliktiga studiemedel, även resekostnadsersättning
enligt 4 kap. 27 §.

5
kap. Återbetalning av studiemedel

I 5 kap, har tagils in bestämraelser ora
återbetalning av studieraedel. Kapitlet raotsvarar utan saklig förändring 1830
§§ studieraedelsförordningen särat förordningen ora studieraedelsavgifter.
Vissa bestäramelser i den senare förordningen är av sådan beskaffenhet att de
kan meddelas i administrativ ordning. Dit hör 13 § om innehållet i underrättelse
till den återbetalningsskyldige, 17 § ora sättet för betalning av avgifter, 20
§ första stycket ora vilken statlig rayndighet sora bevakar statens fordringar
särat 29 och 30 §§ ora rättelse och besvär. Nuvarande bestäraraelser ora att
ärenden om återbetalning av studieraedel handläggs av CSN återfinns i I kap, 4
§ andra stycket,

I
övrigt vill jag göra endast några få påpekanden, 5 kap, 41 och 42 §§ i
förslaget till studiestödslag är av samraa innebörd sora 21 § första stycket
studiemedelsförordningen och 2 § tredje stycket förordningen om
studieraedelsavgifter, I 5 kap, 16 § första stycket, 20 § första stycket och 32
§ första stycket förslaget till studiestödslag anges i enlighet raed nu
gällande regler att preliminär avgift, slutlig avgift eller extra avgift aldrig
får uppgå till mer än summan av närmare angivna tidigare erlagda avgifter och
frivilliga betalningar. Enligt 5 kap, 13 § andra stycket i lagförslaget skall
emellertid frivillig betalning på visst sätt tillgodoräknas den
återbetalningsskyldige på sararaa sätt sora slutlig avgift för avgiftsåret.
Självfallet skall dock vid tillärapning av nyss näranda paragrafer friviUig
betalning inte beaktas både sora slutlig avgift och som frivillig betalning. En
uttrycklig föreskrift därora har förts in i paragraferna.

Enligt
24 § tredje stycket studiehjälpsreglementet kan befrielse från
betalningsskyldighet medges den sora uppburit studielån för vuxenutbildning.
Så bör vara fallet även i fortsättningen. En bestäraraelse därora har intagits
i punkt 6 övergångsbestämmelserna till förslaget till studiestödslag, CSN har
föreslagit att samraa befrielseraöjlighet även skall finnas beträffande de
återbetalningspliktiga studiemedel som efter den 1 juli 1973 kommer att utgå i
stället för studielånen till raotsvarande vuxenstuderande. Denna fråga bör
behandlas närmare i samband raed den översyn av reglerna för återbetalning av
studiemedel som nu har inletts.

Övergångsbestämmelser

Punkt
1

Lagen (1971:153) ora extra studiemedel kan upphöra
att gälla den 1 juli 1973, Enligt punkt 12 skall näraligen återbetalning av
studieraedel

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 82

som beviljats fÖre ikraftträdandet och återbetalning av
extra studiemedel sora beviljats raed stöd av 1971 års lag ora extra
studieraedel ske enligt de nya bestäraraelsema.

Punkterna 2 och 3

I den mån läsår pågår när den nya lagen träder i kraft,
bör sora CSN har föreslagit studiestöd för hela läsåret utgå enligt de äldre besläraraelserna.
Detta kan innebära att vissa äldre studerande får studiehjälp även för studier
under andra halvåret 1973 och i undantagsfall även för studier i början av år
1974, I sådana faU bör sora jag tidigare har angett dessa studerande kunna få
extra studielån. Dessa bör återbetalas enhgt de regler sora gäller för
studielån enligt studiehjälpsregleraentet.

Punkt 4

Denna punkt avser beslut sora
raeddelals före den 1 juli 1973, i annat fall än som avses i punkt 2,

Punkt 5

Denna punkt har behandlats i den allraänna motiveringen.

Punkt 6

I fråga ora denna punkt hänvisas tiU vad sora anförts ora
24 § tredje stycket studiehjälpsregleraentet i specialraotiveringen till 5 kap,
Genora hänvisning till vissa andra bestäraraelser i studiehjälpsregleraentet
har hittills gällande regler ora återbetalning av studielån gjorts tillärapliga
även för framtiden i vad avser redan beviljade studielån.

Punkterna 7 och 8

Bestämmelserna i dessa punkter är
av sarama innebörd som punkterna 7 och 8 i övergångsbestämraelserna till
studieraedelsförordningen.

Punkt 9

Det har inte ansetts riraligt att den studerande under tid
då han får studiestöd enligt de nya besläramelserna skall amortera eUer betala
ränta på studielån som han erhållit enligt studiehjälpsregleraentet, Genora
att den studerande nu befriats från skyldighet alt erlägga sådan araortering
och ränta koraraer bl, a, behovet av extra studieraedel enligt 4 kap, 25 § att
minskas.

Punkt 10

Besläraraelserna i denna punkt är av samraa innebörd sora
över-gångsbesläraraelserna till förordningen (1969: 270) om ändring i studiemedelsförordningen.

Punkt 11

De nya bestämmelserna ora återbetalning av
återbetalningspUktiga studieraedel är av sararaa innebörd sora hittills
gällande bestäraraelser och kan därför direkt tillärapas även på
återbetalningspliktiga studieraedel sora uppburits enligt äldre
bestäraraelser.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 83

10 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag alt
Kungl, Maj:l dels föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1, studiestödslag,

2, lag om ändring i föräldrabalken, dels föreslår riksdagen att

3, godkänna de riktlinjer jag i det
föregående förordat i fråga

ora sjukförsäkring för studerande.

11 Anslagsberäkningar för budgetåret 1973/74

H
2. Studiebidrag m. m.

1971/72
Utgift 513 758 308 1972/73 Anslag 573 000 000 1973/74 Förslag 544 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för studiehjälp
enligt studiehjälpsregleraentet (1964: 402, oratryckt 1970: 267, ändrat senast
1972: 383) och förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag (ändrad senast
1972; 382) särat studiebidrag enligt studieraedelsförordningen (1964:401,
oratryckt 1970: 266, ändrad senast 1972: 182), Av anslaget disponeras dessutom
raedel för brevskoleslipendier samt raedel för särskUt studiestöd till
utlandssvenska elever.

Centrala
stiidiehjälpsnämnden

Centrala studiehjälpsnämnden (CSN) föreslår en
ökning av detta anslag med 12 milj, kr, för nästa budgetår.

1.
Under budgetåret 1971/72 har i studiehjälp enligt studiehjälpsregleraentet och
förordningen ora förlängt barnbidrag utbetalats 340,8 milj, kr. Härav hänför
sig 25 railj, kr, till studiebidrag till studerande inora vuxenutbildning.
Utbetalning av brevskolestipendier uppgick tiU 10 900 kr, och utbetalning av
särskilt studiestöd till utlandssvenska elever lill 46 000 kr. För innevarande
budgetår har raedelsbehovet beräknats tiU 372 railj, kr. Vid oförändrade
regler och bidragsbelopp beräknar CSN raedelsbehovet för budgetåret 1973/74
liU 388 raUj. kr,

CSN
föreslår en förstärkning av studiehjälpen i olika avseenden. Beloppet för
inackorderingstillägg bör enligt CSN:s mening höjas från 125 tUl 150 kr. i
raånaden. Kostnadsökningen till följd av detta förslag beräknas tiU 8 railj,
kr. Vidare föreslås en ökning av beloppen för inkorastprövat tillägg från
nuvarande belopp av lägst 20 och högst 75 kr. till belopp av lägst 30 och högst
110 kr, i raånaden, Merulgif-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 84

ten härför beräknas till 11 raUj, kr, Dessutora förordas
en förstärkning av beloppet för behovsprövat tillägg från 90 tiU 110 kr, i månaden.
Detta förslag beräknas medföra en kostnadsökning av 2 railj, kr. De
sararaanlagda reformkoslnaderna uppgår sålunda liU 21 railj. kr.

2, Under budgetåret 1971/72 har i
studiebidrag enligt studiemedelsförordningen utbetalts 174,3 milj, kr. För
budgetåret 1972/73 har an-visals 196 railj, kr. Med hänsyn till att antalet
studerande vid studiemedelsberättigande utbildningar väntas bli i stort sett
oförändrat under de närraaste åren beräknas kostnaden för studiebidrag rainska
raed 20 railj, kr.

Föredraganden

Centrala studiehjälpsnäranden (CSN)
har fört fram flera förslag om förstärkningar på studiehjälpens område. Sora
jag föreslagit i det föregående bör inackorderingstillägget höjas från 125 kr,
tUl 150 kr, i raånaden. Detta beräknas raedföra ett ökat raedelsbehov av 8
milj, kr. Jag är f,n, inle beredd alt ändra beloppen för inkomstprövat tUlägg
och behovsprövat tiUägg, (1)

Jag räknar med en minskning av
antalet studerande till studieraedelsberättigade utbildningar jämfört med
tidigare prognoser. Jag beräknar att de totala utgifterna för studiebidrag för
dessa studerande härigenom koraraer att sjunka med 35 railj. kr. (2)

Vid anslagsberäkningen har jag i
övrigt tagit hänsyn till de förändringar i saraband med överförandet av äldre
elever lill studiemedelssystemet som jag tidigare redovisat. Anslaget bör
föras upp med 544 milj. kr.

Jag herasläller alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Studiebidrag m. m. för
budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 544
000 000 kr.

rV: 5. Studiemedelsfonden

1971/72 Utgif fl 630 000 000 1972/73 Anslagi 584 000 000
1973/74 Förslag 455 000 000

Innefattar ej allmänna sludielånefonden.

Ur fonden utgår
återbetalningpliktiga studieraedel bevUjade enligt studieraedelsförordningen
(1964:401, oratryckt 1970:266, ändrad senast 1972: 182),

Centrala studiehjälpsnämnden
Centrala studiehjälpsnämnden (CSN) föreslår att studieinedelsfoiiden

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 85

förs upp raed ett belopp av 488 railj. kr,, vilket innebär
en rainskning raed 96 railj, kr, i förhållande till innevarande budgetår.

Under läsåret 1971/72 utbetalades äterbetalningsplikliga
studiemedel till orakring 91 000 studerande. Utbetalningarna ur fonden uppgick
tiU 711,7 railj, kr,, dvs, ett genorasnitlsbelopp per år och
studieraedels-lagare av ca 7 825 kr.

Antalet närvarande studerande vid läroanstalter där studieraedel
utgår beräknas under läsåret 1973/74 uppgå tiU 161 700, Av dessa antas 60 %
komraa att beviljas återbetalningspliktiga studiemedel, TUl detta antal av 97
000 studiemedelstagare i Sverige beräknas ca 1 000 studerande i utlandet
koraraa alt beviljas studiemedel, CSN har vid sina beräkningar utgått från
basbeloppet 7 300 kr.

Medelsbehovet vid oförändrade
bidragsgrunder utgör 818 raUj, kr. Härifrån avgår en beräknad
raedelsreservalion av 212 milj, kr, och beräknade inflytande
studieraedelsavgifter och friviUiga återbetalningar av 118 milj, kr. Det totala
raedelsbehovet utgör därför avrundat 488 railj, kr.

För allmänna sludielånefonden
föreslår CSN att anslaget för nästa budgetår förs upp raed 92 railj, kr.

Under budgetåret 1971/72 har CSN
beviljat 36 597 ansökningar ora studielån till ett sararaanlagt belopp av 140,7
mUj, kr. För budgetåret 1972/73 beräknas den totala lånebeviljningen till 148
railj, kr.

Det sararaanlagda raedelsbehovet
för budgetåret 1973/74 beräknas av CSN uppgå till 152 railj, kr. vid
oförändrade bestäramelser i fråga ora beräkningsgrundema för erhållande av
studielån. Härav läcks 19 raUj. kr, av beräknad raedelsreservalion och 41
railj, kr, av beräknade amorteringar under budgetåret. Det beräknade
investeringsanslaget kommer därför att uppgå till 92 milj, kr.

Föredraganden

Fr, o, ra. budgetåret 1973/74
upphör anslaget allraänna studielånefonden. Genora det förslag ora överförande
av äldre studerande till studieraedelssysteraet och förslaget att yngre elever
i fortsättningen bör få återbetalningspliktiga studieraedel sora jag i det
föregående förordat koraraer återbetalningspliktiga studieraedel att beräknas
för såväl yngre sora äldre elever. Reservationen den 30 juni 1973 på anslaget
AUraänna studielånefonden liksora araorteringar till fonden bör tillföras
studieraedelsfonden.

Vid anslagsberäkningen har jag tagit hänsyn tUl de
förändringar sora kommer att ske genom överförandet av äldre studerande till
studieraedelssysteraet och genom att yngre studerande i fortsättningen koraraer
alt få återbetalningspliktiga studieraedel. Jag har i följande sararaanstäUning
även beaktat beräknade prisförändringar och därjärate vissa förändringar i
studerandeanlalet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63

Anslagsberäkning
(1 000-tal kr,)

86

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medelstillgång

Beräknad
medelsförbrukning

Reservationer
1972-06-30

\l nnl {1805
000

sludiemedelsfonden

310 000

allmänna studielånefonden

17 000

Anslag för
1972/73

697 000

Avgifter
m, m, under 1972/73

studiemedelsfonden

130 000

allmänna studielånefonden

37 000

Avgifter
under 1973/74

studiemedelsfonden

118 000

allmänna studielånefonden

41000

Anslag
för 1973/74 (förslag)

455 000

1 805
000

1 805
000

Jag
herasläller att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Sludiemedelsfonden för budgetåret 1973/74
på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisa ell investeringsanslag
av 455 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda raed
instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter heraställl förordnar Hans Maj:t
Konungen alt lill riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Margit Edström

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 87

Bilaga 1

Översikt över
den föreslagna studiestödslagens motsvarighet i gällande rätt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Studiestödslagen

1
kap.

1 §

2 §

3 §

4 §

5 §

2
kap.

1 §

2 §

3 §

J
kap.

1 §
1 st.

1 § 2 st.

2 §

3 §
1 st.

3 § 2 st.

4 §

5 §

6 §

7 §

8 §

9 §

10 §

11 §

12 §

13 §

14 §

15 §

16 §

17 §

18 §

19 §

20 §

21 §

22 §

4
kap.

1 §

2 §

3 §

Gällande
rätt

A 1
§,

B 1
§,

C 1 §

B 4 §

C 3 §

A 4
§,

B 2
och 32 §§

C 4
§,

D 1 §

1 st .

A 1 §

A 2 §

B t
§

B 4
§ 1

1 st .

B 3 §

B 5 §

B 16
§

B 7 §

B 6 §

B 9 §

B 10
§

B 11
§

B 17
§

B 12

14 §§

B 15
§

B 20
§

B 21
§

B 19
§

B 25
§

B 27
§

B 26
§

1 st .

B 26
§

2 st .

B 28
§

C 1
§

C 5
§ 1

och 3

st.

C
2 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förkortningar

A = förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag

B = sludiehjälpsreglemenlet (1964: 402)

C = sludiemedelsförordningen (1964:
401)

:D =
förordningen (1967: 882) om studiemedelsavgifter

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63

Studiestödslagen GäUande rätt

4 § 1 st, C 5 § 2 st,

4
§ 2 st, C 3 §

5
§ -

6
§ C 6 §

7
§

8
§ C 7 § 1 st,

9
§ C 7 § 2 st,

c 9 §

C 10 §

C 11 §

st.

C 11 §

st,.

12 §

C 11 §

st,.

12 §

C 11 §

st,.

12 §

C 11 §

st.,

12 §

C 11 §

2

och

3 st .

c 13 §

C 15 §

C 16 §

10
§

11
§ C 8 §

12
§ -

13
§

14
§

15
§

16
§

17
§

18
§

19
§

20
§

21
§

22
§

23
§

24
§

25
§

26
§

27
§ -

28
§ C 31 §

29
§

30
§

31
§

32
§ C 17 §

33
§ C 33 § 2 och 3 st,

5 kap.

1
§ C 18 §

2
§ C 19 §

3
§ C 20 §

4
§ C 21 § 2 st,

5
§ C 22 §

6
§ C 23 § 1 st,

7
§ C 23 § 2 st,

8
§ C 23 § 3 och 4 st,

9
§ C 23 § 4 st,

10
§ C 24 § I st,, D 4

11
§ C 24 §

12
§ 1 och 2 st, C 25 § 1 och 2 st,

12
§ 3 st, C 26 §

13
§ C 27 §

14
§ C 28 §

15
§ D 5 §

16
§ D 6 §

17
§ D 7 §

18
§ D 8 § 1 st.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:63 89

G ä llande r ä tt

D 8 § 2 st.

D 8 § :

! och 4 st.

D 9 §

D 10 §

C 29 §

C 30 §

D 12 §

D 14 §

D 15 §

D 16 §

D 17 §

D 18 §

D 19 §

1 st .

D 19 §

2 och 5

st.

D 19 §

3 och 4 st.

D 19 §

6 st .

D 19 §

7 st .

D 19 §

7 st .

D 20 §

2 st .

D 21 §

D 22 §

D 23 §

C 21 §

1 st .

C 21 §

1 st .

C 25 §

3 st D

23 a §

D 24 §

D 25 §

D 26 §

D 27 §

D 28 §

B 28 a

§ , C 31

a §

B 29 § ,

C 32 §

A 3 § ,

B 30 § ,

C 33 § 1 st.

A 5 § ,

B 35 § ,

C 37 § 2 st.

Studiestödslagen

19
§

20
§

21
§

22
§

23
§

24
§

25
§

26
§

27
§

28
§

29
§

30
§

31
§

32
§

33
§

34
§

35
§

36
§

37
§

38
§

39
§

40
§

41
§

42
§

43
§

44
§

45
§

46
§

47
§

48
§

6 kap.

1
§

2
§

3
§

4
§

D 32 6

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:63 90

Innehåll

Sida

Författningsförslag 3

1
Inledning 25

2
Gällande bestämraelser
ora studiestöd 27

3
1968 års
studieraedelsutrednings belänkande Reforraer inora studieraedelssysteraet 30

3.1
Betänkandets
innehåU 30

3.2
Studieraedlen
och sludenlbostadshyrorna 30

3.2.1
Gällande
bestäraraelser 30

3.2.2
Hyresnivå 32

3.2.3
Utredningens
förslag 34

3.3 Behovsprövning genteraot raakes ekonorai 35

3.3.1
Nuvarande
regler 35

3.3.2
Utredningens
förslag 35

3.3.3
Sararaanboendebegreppet
inora studieraedelssysteraet 39

3.4 BamlUlägget inora studieraedelssysteraet 40

3.4.1
Nuvarande
regler 40

3.4.2
Bamkostnader 40

3.4.3
BarnlUlsyn 41

3.4.4
Studerande raed
barn 42

3.4.5
Studieraedelsutredningens
förslag 42

3.5
Kostnadsberäkningar
av studieraedelsutredningens förslag 44

3.6
Reraissyttranden 44

4 Centrala studiehjälpsnämndens
förslag till ekonomiskt stöd till

heraresor för inackorderade elever i gyranasieskolan ra, ra, 49

4.1
Centrala
studiehjälpsnärandens skrivelse 49

4.2
Reraissyttranden 50

5 Centrala studiehjälpsnärandens förslag angående
studieraedel

till nya grupper 50

5.1
Studieraedel
till elever i gyranasial utbildning ra, ra, 51

5.2
Organisation
och adrainistration 55

5.3
Reraissyttranden 56

6 Övriga förslag på studiestödets oraråde 59

6.1
Centrala
studiehjälpsnärandens förslag på studiehjälpens oraråde 59

6.2
Vissa andra
förslag på studiestödets oraråde 61

7
Riksrevisionsverkets
förslag angående sjukförsäkring för studerande 62

8
Föredraganden 63

9
Specialraotivering 74

10
Heraställan 83

11
Anslagsberäkningar
för budgetåret 1973/74 83

Bilaga, Översikt över den
föreslagna studiestödslagens raotsvarig

het i gällande rätt 87

Doktrin (1)

  1. Bernhard Staedler, Förvaltningsrätt i högsta domstolens praxis 1976-1981, FT 1984 nr 3 s. 105, på s. 126 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

42 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (39)

39 kopplingar i 18 dokument.

  1. SOU 2018:73 Studiemedel för effektiva studier s. 147 · s. 226 i texten
  2. SOU 2013:52 Moderniserad studiehjälp s. 398 · s. 421 i texten
  3. Bet. 1979/80:KU50 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 312 i texten
  4. Bet. 1975/76:SfU11 Med anledning av motioner om förbättringar i det studiesociala stödet vid sjukdom och handikapp m. m. s. 6 i texten
  5. Prop. 1975:23 Regeringens proposition om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. s. 55 · s. 134 · s. 214 om s. 67 i texten

Visa alla 18

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Agell, Samboende utan äktenskap, 1985 s. 80 om s. 39 · s. 142 i texten
  2. FT 1984 s. 105 Bernhard Staedler, Förvaltningsrätt i högsta domstolens praxis 1976-1981 s. 126 i texten