Regeringens proposition om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m.
1975 · 312 sidor, varav 221 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 221 av 312 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975:23, Regeringens proposition om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m.
Dokumentets text
Regeringens
proposition nr 23 år 1975 Prop. 1975:23
Nr 23
Regeringens
proposition om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m. m.;
beslutad
den 27 februari 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoil,:
På
regeringens vägnar ,
OLOF
PALME
BERTIL
ZACHRISSON
Propositionens
huvudsakliga innehall
I
propositionen föreslås på grundval av .bl,a, betänkanden från kommittén för
försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) och kommittén för studiestöd åt
vuxna (SVUX) åtgärder inom vuxenutbUd-ningens omräde. Den fortsatta
reformeringen av vuxenutbildningen skall vara ett led i utveckling av
återkommande utbildning. För att främja en sådan utveckling-föreslås»VäsentUgt
förbättrat studiestöd för : vuxna. Särskilda insatser föreslås för att nå dem
som har kort och bristfällig utbildning,
I
propositionen betonas dn viktiga roll. folkbUdningsarbetet spelar inom
vuxenutbildningen. Bidragen till studiecirkelverksamheten beräknas öka med ca
70 milj, kr. I propositionen föreslås också att bidragen till studieförbundens
.organisationskostnader och pedagogiska, verksam het höjs med 5,2 milj. kr.
Särskilda bidrag.föreslås utgå till studiecirkelverksamhet i glesbygd. De
prioriterade studiecirklarna föreslås omfatta förutom nuvarande ämnen också
hemspråksundervisning för vuxna in vandrare och facklig utbildning som bedrivs
i studiecirkelform. Studie- orientering skall också kunna ingå i en
studiecirkels' arbete. 1 propositionen föreslås särskilda åtgärder för att
underlätta för handikappade att delta i studiecirklar bl. a, att bidrag skall
utgå till medverkan av teckenspråkstolk i studiecirklar samt till tekniska och
organisatoriska stödåtgärder för handikappade,
1
Riksdagen 1975.1 saml. Nr 23
Prop. 1975: 23 2
Vidare
föreslås att statliga bidrag skall utgå till uppsökande verksamhet på
arbetsplatser m, m. Dessa bidrag avses täcka kostnadema för utbildning av
studieorganisatörer, ersättning till studieorganisatörer, administration m, m.
Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall enligt förslaget kunna
lilldelas endast fackUg organisation. Vidare föreslås fortsatta och utvidgade
försök med uppsökande verksamhet riktade till korttidsutbildade grupper som
inte kan nås på arbetsplatserna, t, ex, hemarbetande, handikappade och vissa
invandrare. 1 den uppsökande verksamheten i bostadsområden skall
studieförbunden medverka.
För
att nå nya grupper av vuxna behövs nya former av studiestöd, I propositionen
föreslås därför dels ett timstudiestöd på f. n. 18 kr, per studietimme, som
ersättning för inkomstbortfall när den studerande behöver ta ledigt från
arbetet för att kuima delta i en studiecirkel, dels ett dagstudiestöd bestående
av ett inkomstbidrag och ett intematbidrag avsett för deltagare i kortare
ämneskurser vid folkhögskola. Inkomstbidraget föreslås uppgå tUl 90 kr. per
kursdag. Intematbidraget, som skall ersätta deltagarnas utgifter för
internatvistelse eller resor i samband med kursen, föreslås uppgå till 70 kr.
per kursdag, Timstudie-stödet och inkomstbidraget föreslås beskattade.
För
längre studier på gmndskole-, gymnasieskole- och högskolenivå föreslås ett
särskilt vuxenstudiestöd bli infört den 1 januari 1976. Stödet bör i huvudsak
vara en ersättning för inkomstbortfall. Det särskilda vuxenstudiestödet bör
bestå av ett beskattat bidrag.och återbetalningspliktiga studiemedel. Bidraget
utgör 65 % av det belopp som den sökande skulle ha beviljats i
utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen. Efter skatt skall det särskilda
vuxenstudiestödet och utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbUdningen vara
lika stora. Under första halvåret 1976 bör det finnas resurser motsvarande ca 7
000 halvärsplatser. Huvuddelen bör avse gmndskole- och gymnasieskolestudier.
För högskoleutbildning bör finnas resurser som gör det möjligt för alla som
påbörjar yrkesteknisk högskoleutbUdning hösten 1975 att få det särskilda
vuxenstudiestödet.
I
propositionen föreslås att en särskild vuxenutbildningsnämnd inrättas i varje
län. Den skall fördela medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna och
besluta i ärenden om särskilt vuxenstudiestöd för utbildning på grundskolans
och gymnasieskolans nivåer samt om tini-studie- och dagstudiestöd.
Reformerna
inom vuxenutbildningen föreslås finansierade genom en ny särskild
arbetsgivaravgift, kallad vuxenutbildningsavgift, om 0,15 7c. Den bör utgå med
början den 1 januari 1976 och beräknas under första halvåret uppgå tUl ca 112
milj, kr.
För
studiemedelssystemet föreslås att reglerna om hänsynstagande till makes inkomst
ändras så att fribeloppet för makes inkomst höjs från
Prop.
1975: 23 3
200
% av basbeloppet per termin till 250 % per termin. Detta förslag innebär att
makes inkomst kan uppgå till 45 000 kr. per år utan att reducering av
studiemedel sker.
Inom studiehjälpssystemet
föreslås höjning av resetUlägget fr. o. m. den 1 juli 1975.
InackorderingstUIägget föreslås höjt från 150 kr. till 170 kr. i månaden. För
inackorderade elever i gymnasial utbildning föreslås en särskild
hemreseersättning. I huvudsak innebär förslaget att de studerande får två fria
hemresor per månad.
Förslagen
om höjda bidrag till studiecirkelverksamheten och studieförbundens verksamhet,
om utbildning av studieorganisatörer, om förändringar inom studiemedels- och
studiehjälpssystemen, om särskilt vuxenstudiestöd tUl studerande i yrkesteknisk
högskoleutbildning och om inrättande av vuxenutbildningsnämnder samt om
administration av reformerna bör genomföras den 1 juli 1975. Förslagen om
uppsökande verksamhet på arbetsplatserna, om försök med uppsökande verksamhet i
bostadsområden samt om särskilt studiestöd för vuxna och om tim-studie- och
dagstudiestöd bör genomföras med början den 1 januari 1976,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975: 23
1
Förslag till
Lag
om ändring i studiestödslagen (1973: 349)
Härigenom
föreskrives i fråga om studiestödslagen (1973: 349)i
dels
att 4 kap. 12, 15, 18, 20 och 26 §§ och punkterna 79 övergångsbestämmelserna
skall upphöra att gälla,
dels
att mbriken före 4 kap. 26 § skaU utgå,
dels
att nuvarande 5 och 6 kap. skall betecknas 8 och 9 kap: samt nuvarande 1 kap.
4 och 5 §§ skall betecknas 1 kap. 6 och 7 §§,
dels
att 1 kap. 1 §, nya 6 § och nya 7 §, 3 kap. 5, 7, 1315 och 17 §§, 4 kap. 35,
811, 13, 14, 16, 17, 19, 2125, 2830,-33, 42 och 43 §§, nya 8 kap. 77 och 78
§§, nya 9 kap. 2 §, samt rubriken före 4 kap. 12 § skall ha nedan angivna
lydelse,
dels
att i lagen skall införas tre nya kapitel, 57 kap., samt två nya paragrafer, 1
kap. 4 och 5 §§, allt av nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1
kap.
1
§
Staten lämnar studiestöd enligt Statens lämnar studiestöd enligt
denna lag i form av förlängt bam- denna lag i form av förlängt barn
bidrag, studiehjälp och studieme- bidrag, studiehjälp, studiemedel,
del. timstudiestöd, dagstudiestöd odi
särskilt vuxenstudiestöd.
4 §
Dagstudiestöd består av inkomstbidrag och intematbidrag.
5 §
Särskilt
vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel samt resekostnadsersättning.
6 §2
Studiestödet
handhas av statli- Studiestödet handhas av statii
ga myndigheter, däribland centrala ga myndigheter, däribland centra-
studiestödsnämnden, samt av skol- la studiestödsnämnden och studie-
styrelserna, landstingskommuner- inedelsnämnderna, samt av skol-
nas utbUdningsnämnder och läro- styrelsema, landstingskommuner-
anstalterna, nas UtbUdningsnämnder och läro
anstalterna,
'
Lagen omtryckt 1974: 483. Senaste lydelse av 4 kap, 26 § 1974: 978. ' Med
nuvarande lydelse avses i prop. 1975: 8 föreslagen lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:
23 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Kommun kan föreskriva att fråga om studiestöd som ankommer
på skolstyrelsen skall handläggas av annan kommunal nämnd. Motsvarande rätt
tillkommer landstingskommun.
AUmän försäkringskassa skall beräkna storleken av timstudiestöd, dagstudiestöd
och särskilt vuxen-studieslöd samt betala ut sådana slöd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 denna lag förstås med
basbelopp: basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring,
termin:
första eller andra hälften av ett kalenderår, i den mån ej annat följer av
bestämmelse som regeringen meddelar.
I denna
lag förstås med basbelopp basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 kap.
Studiehjälp utgår för sådan del av läsår under vilken den
studerande bedriver studier.
Studiehjälp
i form av återbetalningspliktiga studiemedel utgår även för tid under vUken den
studerande är sjuk enligt vad som anges i 13 19§§.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närmare
bestämnielser om läsårs längd och om dess fördelning på terminer meddelas av
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala
studiestöds-nämnden.
Vid
tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta det antal
dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Detta
antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de kalenderhalvår som
bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inackorderingstillägg
utgår med 150 kronor i månaden till studerande som behöver inackordering.
Inackorderingstillägg
utgår till studerande som behöver inackordering, TiUägget utgör 170 kronor i
månaden. För studerande vars färdväg mellan hemorten och inackorderingsorten
uppgår till
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Senaste lydelse 1974:978.
4 Senaste lydelse 1974:978,
Prop.
1975: 23 6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
minst 40 kUometer omfattar tilllägget dessutom rätt till
fria hemresor enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen utser.
13 §
I 1419 §§ ges bestämmelser om återbetalningspliktiga
studiemedel för tid under vilken studerande som avses i 12 § på grund av sjukdom
är helt oförmögen att bedriva sina studier.
I nämnda
paragrafer förstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på gmnd av
sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier,
studietid: den del av en termin studietid: den del av ett kalender-
under vilken den studerande be- halvår
under vilken den studeran-
driver studier och den del av ler- de bedriver studier och den del av
minen under vilken han skulle ha kalenderhalvåret
under vilken han
bedrivit studier om han ej blivit skulle
ha bedrivit studier om han
sjuk. ej blivit sjuk.
14 §
Aterbetalningspliktiga studieme- Äterbetalningspliktiga studieme
del utgår för sjukperiod som in- del utgår
för sjukperiod som in
faller under den del av en termin faller
under den del av -ett kalen-
som utgör den studerandes studie- derhalvår
som utgör den studeran-
tid, förutsatt att des studietid, förutsatt att
1. sjukperioden
ej omfattar hela 1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under den studerandes studietid under
terminen, . kalenderhalvåret,
2. den studerande under någon del 2. den studerande under
någon del
av terminen bedriver sina studier, av kalenderhalvåret bedriver sina
studier.
För sjukperiod som infaller efter studietidens början
utgår återbetalningspliktiga studiemedel dock endast om den studerande ingett
ansökan om sådana medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan
studerande beviljas återbetalningspliktiga studiemedel även för sådan
sjukperiod.
För den första termin under vil- För det första kalenderhalvår
ken en studerande bedriver studier under
vilket en studerande bedri-
som berättigar tiU återbetalnings- ver
studier som berättigar till åter-
pliktiga studiemedel enligt detta betalningspliktiga
studiemedel en-
kapitel utgår studiemedel endast ligt detta
kapitel utgår studieme-
för sjukperiod som infaller efter del
endast för sjukperiod som in-
det den studerande bedrivit stu- faller efter
det den studerande be-
dierna under minst en månad, drivit
studierna under minst en
månad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lyddse
15
Studerande har rätt till återbetalningspliktiga
studiemedel för större del av två på varandra följande terminer än sex månader
endast om särskilda skäl föreligger.
Föreslagen lydelse
§
Studerande har rätt till återbetalningspliktiga
studiemedel för större del av två på varandra följande kalenderludvår än sex
månader endast om särskilda skäl föreligger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Blir
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall
han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats
återbetalningspliktiga studiemedel för terminen eller om han ansökt eller
avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som
meddelas av riksför-säkrinesverket.
Blir
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier skall
han anmäla detta tUl den allmänna försäkringskassan, om han beviljats
återbetalningspliktiga studiemedel för kalenderhalvåret eller om han ansökt
eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av, riksförsäkringsverket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel
utgår till svensk studerande samt till sådan annan studerande som är bosatt i
riket.
Studerande som ej är svensk medborgare har dock rätt till
studiemedel endast om han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än
att här vinna utbildning.
Studiemedel
får ej beviljas för tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap.
redan har bevUjals.
Beviljas
studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken den studerande
redan har beviljats studiemedel, får den studerande ef tippbära studiemedlen
för denna tid. Har den studerande redan uppburit studiemedel för .sådan tid gäller
7 kap. 20 §.
Studiemedel
får ej heller beviljas eller uppbäras för tid för vilken utbildningsbidrag
utgår, om ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studerande
som avses i 1 § har rätt till studiemedel såväl vid heltidsstudier som
deltidssludier. TUl deliidsstuderande utgår dock studiemedel endast om han
bedriver studierna på minst halvtid och på grund av förvärvsarbete, vård av
egna barn eller andra särskilda skäl
Studiemedel
utgår till svensk studerande samt till sådan annan studerande som är bosatt i
riket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lyddse
ej kan bedriva studierna på heltid.
Studiemedel
till studerande som avses i 1 § utgår i form av sliidic-bidrag och
återbetalningsplikiiga studiemedel.
Föreslagen lydelse
Studerande som ej är svensk medborgare har dock
rätt till studiemedel endast om han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat
syfte än att här vinna utbildning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Siuderande som avses i 2 § har rätt llll studiemedel såväl
vid heltidsstudier som deltidsstudier.
Studiemedel
till studerande som avses i 2 § utgår i form av studiebidrag och
återbetalningspliktiga studiemedel. Studiebidrag utgår dock endast vid
heltldsundervis-ning som omfattar minst åtta veckor, om ej annat följer av
bestämmelse som medddas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
av centrala studiestöds-nämnden.
Till studerande som avses i 2 § och som bedriver studier
vid skolenhet med statlig vuxenutbildning utgår dessutom
resekostnadsersiUt-ning.
Studerande
har rätt till studiemedel såväl vid heltidsstudier som deltidsstudier. Till
deltidsstuderande utgår dock studiemedel endast om han bedriver studierna på
niinst halvlid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel
for studier vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande
enligt 1 § får ej utan särskilda skäl utgå för mer än sammanlagt 16 terminer.
Har
studerande för studier vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av
förordnande enligt 1 § uppburit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. för sammanlagt minst åtta år, utgår studiemedel för ytterUgare
studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinfe endast ont särskilda skäl
föreligger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel
fär ej utan särskilda skäl utgå för termin som infaller efter det den
studerande fyllt 45 år.
Studiemedel
får utgå för kalenderhalvår som infaller senast under det år då den
studerande fyller 45 år. Studiemedel får även utgå för senare kalenderhalvår,
om särskilda skäl föreligger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1974:978.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lyddse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel utgår för sådan del av läsår under vilken den
studerande
bedriver
studier.
Studiemedel utgår även för tid under vilken den studerande
är sjuk
enligt vad
som anges i 2836 §§.
Vid tillämpning av försia stycket och bestämmelse som
avses i andra siycket beaktas endast kela, sammanhängande tidsperioder under
ett kalenderhalvår, om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för
deltidsstuderande.
Närmare
bestämmelser om läsårs längd och dess fördelning på terminer meddelas av
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala
studiestöds-nämnden.
Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår
anses omfatia del antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som
regeringen utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller
de kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen
utser.
11 §
Studiemedel beviljas efter ansökan.
Ansökan om studiemedel inges inom den tid och i den
ordning som centrala studiestödsnämnden bestämmer. Om särskUda skäl föreligger,
får ansökan prövas även om den inkommit för sent.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel
beviljas för högst t\'å terminer i sänder.
Studiemedel
beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel
till studerande som har rätt till både studiebidrag och
återbetalningspliktiga studiemedel
Beräkning
av sludicmcdel
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel
utgår till studerande som har rätt till studiemedel under ett helt niomånaders
läsår, om han är heltidsstuderande, med 140 procent av basbeloppet och, om han
är deliidsstuderande, med 70 procent av basbeloppet.
C' Senaste Ivdelse 1974:978.
Studiemedel
utgår med 7,78 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod
för vilken den studerande har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta
för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.
Vad som
sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14, 16, 17, 19, 22
eller 25 §.
Prop.
1975: 23 10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Har studerande rätt till studiemedel under ett helt läsår
som överskjuter eller ej uppgår till nio månader, utgår studiemedel med så stor
del av det enligt försia stycket angivna beloppet som svarar mot förhållandet
mellan läsårets längd och nio månader.
Vid ökning eller minskning enligt andra stycket beaktas
endast sådan tidsperiod som omfattar minst 15 dagar. Sådan period skall anses
motsvara en halv månad.
Andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning, om
hel- . lids- eller deltidsstuderande har rätt till studiemedel tinder
endasl en del av läsåret.
14 §
Har heltids- eller ddtidsstude- Har den studerande vårdnaden
rande vårdnaden om barn som ej om barn som ej fyllt 16 år eller
fyllt 16 år eller är han skyldig att är han skyldig att till fullgörande
till fullgörande av lagstadgad un- av lagstadgad
underhållsskyldig-
derhållsskyldighet utge underhålls- het utge underhållsbidrag till barn
bidrag till barn som ej fyllt 16 år, som ej fyllt 16 år, förhöjes det be-
förhöjes det belopp som den stu- lopp som den studerande har rätt
derande har rätt till enligt 13 § tUl enligt 13 % första stycket med
med barntillägg. Tillägget utgår för bamtillägg. TUlägget utgår för
varje barn med 25 procent av bas- varje barn med 1,39 procent av
beloppet för ett läsår om nio må- basbeloppet för varje hel,
sam-
nader. Vid beslämmande uv barn- manhängande tidsperiod om 15
tillägget äger 13 § andra, tredje dagar för heltidsstuderande
och
och fjärde styckena motsvarande med 2,78 procent av basbeloppet
tillämpning. för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar för deltidsstuderande.
Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt
tUl barntill-lägg, utgår endast ett barntillägg. Detta utges till fadern,
eller, om föräldrarna är ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig
att utge underhållsbidrag som avses i första stycket, utges dock tillägget
alllid till denne. Om synnerliga skäl föreligger, får barntillägg utgå till
envar av föräldrarna.
Har studerande, som enligt första och andra styckena har
rätt till barntillägg på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag
till ett barn, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn.
utgår dock det nya barntillägget endast om han uppfyller något av följande två
viUkor, nämligen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975: 23 :1
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1, att i fråga om det senast beviljade barntillägget ha
fullgjort den
skyldighet som avses i 40 §,
2. att ha medgett att det nya barntillägget får betalas
ut till den
som har vårdnaden om barnet.
16 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår för en
termin enligt 1315 §§ med två tredjedelar av den del av den studerandes
inkomst under terminen som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar
av basbeloppet, nämligen
Del av
basbeloppet
60 procent 55 procent 50 procent 45 procent 40 procent
Antal hela perioder om en halv månad för vilka studiemedel
skall utgå under terminen
höest
4 5 6 7 läest 8
För
heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och
14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med två
tjitgosjun-dedelar av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar ay , basbeloppet,
nämligen
Del av
basbeloppet
60 procent 55 procent 50 procent 45 procent 40 procent
4 5 6 7
lägst 8
högst
Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 15 dagar för
vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utöver vad
som följer av 16 § minskas beloppet enligt 1315 §§ för heltidsstuderande som
liar rätt till studiemedel under en termin för nio hela perioder om en halv
månad med
1, en
fennedel av den del av den
studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet,
eller
2. om den
studerande är gift och
lever tillsammans med maken, en
femtedel av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet som
överstiger nio gånger basbeloppet.
Om den studerande är gift och lever tillsammans med
maken,
Utöver vad
som följer av 16 § minskas det belopp som enligt 13 ? första stycket och 14 §
utgår till heltidsstuderande för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15
dagar med
1.
en
fyrtiofemiedd av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex
gånger basbeloppet, eller
2.
om den
studerande är gift och lever tillsammans med maken, en fyrtiofemtedel av den
del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.
Om den studerande är gift och lever tUlsammans
med maken,
opaginerad Kontrollera mot PDF
J Senaste lydelse 1974:978.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
minskas beloppet enligt 13-/5 §§ dessutom med 40 proceni
av den del av makens inkomst under terminen som överstiger två gånger
basbeloppet.
Föreslagen lydelse
minskas
det belopp sont enligt 13 första stycket och 14 § utgår för varje
hel,, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar dessutom med två
fyrtiofemtedelar av den del av makens inkomst under kalenderhalvåret som överstiger
två och ett halvt basbelopp. Är den studerande gift men lever han ej tiUsammans
med maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i
den mån detta följer av bestämmelser som meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
19
För deltidsstuderande som har rätt lill studiemedel under
en termin för nio hela perioder om en halv månad minskas det belopp som utgår
för terminen enligt 13 15 §§ med dels två tredjedelar av den del av den
studerandes inkomst under terminen som överstiger 125 procent av basbeloppet,
dels
1. en femtedel av den del av den
studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet,
eller
2, om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, en
femtedel av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet som
överstiger nio gånger basbeloppet.
Om sådan studerande är gift och lever tillsammans med
maken, minskas beloppet enligt 1315 §§ dessutom med 40 procent av den del av
makens inkomst under terminen som överstiger 290 procent av basbeloppet.
För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett
kalenderhalvår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med fyra tjugosjunde-delar av den del av
den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 125 procent av
basbeloppet.
Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp
som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje
hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med
1,
två
fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex
gånger basbeloppet, eller
2,
om den
studerande är gift och lever tUlsammans med maken, två fyrtlofemtedelar av den
del . av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.
Om sådan studerande äi" gift och lever tiUsammans med
maken, minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för
varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med fyra fyrtiofemtedelar av
den del av makens inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 330 procent
av basbeloppet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
s Senaste lydelse 1974:978.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med
maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den
mån detta följer av bestämmelse som meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.
21 §9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Som den
studerandes inkomst för terminen enligt 16, 19 och 20 §§ räknas den inkomst
som han kan antagas komma att åtnjuta under terminen eller, om studiemedel
vid ett och samma tillfälle skall beviljas för mer än en termin, den inkomst
som han kan antagas komma att åtnjuta under terminerna, delad med antalet
terminer. Värdet av naturaförmåner fastställes av regeringen. Studiestöd
enligt denna lag, doktorandstipendium, statskommunalt bostadstillägg och
allmänt barnbidrag räknas icke som inkomst.
Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt
16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under
kalenderhalvåret eller, om studiemedel vid ett och samma tillfälle skall
beviljas för två kalenderhalvår, hälften av den inkomst som han kan antagas
komma att åtnjuta under kalenderhalv-. åren. Värdet av naturaförmåner
fastställes av regeringen, Dokto- randstipendium, statskommunalt
bostadstillägg, allmänt barnbidrag och annat studiestöd enligt denna, lag än
timstudiestöd, inkomslbidrag och vuxenstudiebidrag räknas icke som inkomst,
Bestämmelsema
i första stycket äger motsvarande tillämpning vid beräkning av makes inkomst
i fall som anges i 1720 §§.
Bestämmelsema i första stycket äger motsvarande
tillämpning vid. beräkning av makes inkomst i fall som anges i 17 och 19 §§, .
Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig
förmögenhet enligt förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt..
Belopp varmed den studerande uppburit återbetalningspliktiga studiemedel får
dock ej avräknas såsom skuld.
22 §10
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringen
kan förordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning än
som följer av 16, 19 och 20 §§.
Regeringen kan förordna att den studerandes inkomst skall
beaktas i annan utsträckning än soni följer av 16 och 19 §§.
Bekostas
studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del av staten eller kommun kan
de studiemedel som tillkommer honom enligt detta kapitel minskas enligi
grunder söm regeringen faststäl-' ler
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 Senaste lydelse 1974:978. 10 Senaste lydelse 1974:978.
opaginerad Kontrollera mot PDF
23 §
Nuvarande
lydelse
Vid beräkning enligt 1320 §§ av studiemedel tiUämpas det
basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av den termin för vilken
studiemedlen är avsedda eller, om medlen vid ett och samma tillfälle skall
beviljas för flera terminer, det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången
av den första av dessa.
Föreslagen
lyddse
Vid ber'åkning enligt 13, 14, 16, 17 och 19 §§ av
studiemedel till-lämpas det basbelopp som gäller för andra månaden före
ingången av det kalenderhalvår för v(7A'e/ studiemedlen är avsedda eller, om
medlen vid ett och samma tiUfälle skall beviljas för två kalenderhalvår, det
basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det första av dessa.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24 I
studiemedel //// vilka den studerande har rätt enligt 10 och 12 23 §§
ingår studiebidrag med följande belopp, nämligen
1.
för
heltidsstuderande, om han är berättigad till studiemedd för . en hel period om
en halv månad med minst en adertondel av 140 procent av basbeloppet, 111 kronor
eller,om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp, så stor del av
111 kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är
berättigad och cn adertondel av 140 procent av basbeloppet,
2.
för
deltidsstuderande, om han är berättigad till studiemedel för en hel period om
en halv månad ined minst en adertondel av 70 procent av basbeloppet, 56 kronor
eller, om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp, så stor del av
56 kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är
berättigad och en adertondel av 70 procent av basbeloppet.
I studiemedel ingår studiebidrag.
För varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för
heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande utgör studiebidraget
111 kronor. Ont studiemedlen för denna tidsperiod enligt 10, 13, 14, 16, 17,
19 och 21 23 §§ utgår med lägre belopp än 7,78 procent av basbeloppet utgör
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Utgående studiemedel utgör första hand studiebidrag.
Föreslagen lydelse
studiebidraget dock endasi så stor dd av 111 kronor som
svarar mot förhållandet mellan det belopp som utgår och 7,78 procent av
basbeloppet.
Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.
Återstoden utgör återbetalningsplikiiga studiemedel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studerande,
som till följd av bestämmelserna i 1621 §§ eller bestämmelse som avses i 22 §
ej är berättigad till studiemedel, kan dock få sådana om synnerliga skäl
föreligger.
Om synnerliga skäl föreligger, får studiemedel utgå med
högre belopp än som följer av 10 och 1221 §§ eller bestämmelse som avses i 22
§.
Studerande,
som till följd av bestämmelserna i 16, 17, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som
avses i 22 § ej är berättigad till studiemedel, kan dock få aterbetalningspliktiga
studiemedd öm synnerliga skäl föreligger.
Om
synnerliga skäl föreligger, får studiemedel utgå med högre belopp än som följer
av 10,13, 14, 16, 17, 19 och 21 §§ eUer bestämmelse som avses i 22 §; Det överskjutande
beloppet utgår i form av aterbetalningspliktiga stiidiem edel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
28 §
I 2935 §§ ges bestämmelser om studiemedel för tid under
vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina
studier.
I
nämnda paragrafer förstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på
grund av sjukdom oav-bmtet varit oförmögen att bedriva sina studier.
opaginerad Kontrollera mot PDF
studietid:
den del av en termin under vilken den studerande bedriver studier och den del
av terminen under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.
studietid:
den del av ett kalenderhalvår under vilken den studerande bedriver studier
och den del av kalenderhalvåret under vilken han skulle ha bedrivit studier om
han ej blivit sjuk.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel
enligt 1226 §§ utgår för sjukperiod som infaller under den del av en termin
som utgör den studerandes studietid, förutsatt att
Studiemedel
enligt 13, 14, 16, 17, 19 och 2125 §§ utgår för sjukperiod som infaUer under
den del av ett kalenderhalvår som utgör den studerandes studietid, förutsatt
att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under
terminen,
2. den studerande under någon del
av terminen bedriver sina studier.
För den första termin under vilken en studerande bedriver
studier som berättigar till studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel
endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studierna
under minst en månad.
Med stöd av första stycket har studerande rätt till
studiemedel för större del av två på varandra följande terminer än sex månader
endast om särskilda skäl föreligger.
Föreslagen
lydelse
1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under
kalenderhalvåret,
2. den studerande under någon del
av kalenderhalvåret bedriver sina
studier.
För det första kalenderhalvår under vUket en studerande
bedriver studier som berättigar till studiemedel enligt detta kapitel utgår
studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande
bedrivit studierna under minst en månad.
Med stöd av första stycket har studerande rätt till
studiemedel för större del av två på varandra följande. Äa/enderAa/vÅ/- än sex
månader endast om särskilda skäl föreligger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel
enligt 1.2-.26, §§ utgår även för sådan sjukperiod som omfattar hela den
studerandes studietid under en termin. Detta gäller dock endast om terminen
infaller närmast efter .sådan termin under vilken den studerande bedrivit
studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje som avses i 3 kap, 1 § och
4 kap. 1 §. ViU-koret i 29 § andra stycket skall även vara uppfyllt under
föregående termin eller annan tidigare termin.
Studiemedel
enligt 13, 14, 16, 17, 19 och 2125 §§ utgår även för sådan sjukperiod som
omfattar hela den. studerandes studietid under ett kalenderhalvår. Detta gäller
dock endast om kalenderhalvåret infaller närmast efter sådant kalenderhalvår
under vUket den . studerande bedrivit studier vid sådan läroanstalt eller
utbildningslinje som avses i 3 kap. 1 § och 4 kap, 1 §, Villkoret i 29 § andra
stycket skall även vara uppfyllt under föregående kalenderhalvår eller annat
tidigare kalenderhalvår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Blir
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier skall
han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats studiemedel
för terminen eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall
ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket,
11 Senaste lydelse 1974:978.
Blir
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier skaH
han anmäla detta till den aUmänna försäkringskassan, om han beviljats studiemedel
för kalenderhalvåret eller om haii ansökt eUer avser att ansöka därom. Anmälan
skall ske enligt den närmare bestämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
För den
som under en termin ej är berättigad till mer än fem procent av basbeloppet i
studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel bortfaller rätten till
sådant studiestöd.
För den
som under ett kalenderhalvår ej är berättigad till mer än fem procent av
basbeloppet i studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel bortfaller
rätten till sådant studiestöd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rätt till
studiemedel är förverkad, om medlen icke lyfts före utgången av den termin
för vilken de beviljats eller om den studerande avlider innan han lyft medlen.
Om
särskilda skäl föreligger, får studiemedel lyftas efter utgången av den termin
för vUken de beviljats.
Rätt till studiemedel är förverkad, om medlen icke lyfts
före utgången av det kalenderhalvår för vUket de beviljats eUer om den
studerande avlider innan han lyft medlen.
Om
särskilda skäl föreligger, får studiemedel lyftas efter utgången av det
kalenderhalvår för vUket de beviljats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 23
5 kap. Timstudiestöd
1
§
Timstudiestöd kan utgå till studerande som deltager i utbildning av det slag
som bestämmes av regeringen elter myndighet som regeringen inser.
2
.§
Timstudiestöd kan utgå till studerande som är arbetstagare.
3
§
Tiinsiiidiestöd utgår för stii-dieiiinine under vilken den studerande är
närvarande och på grund .därav förlorar arbetsinkomst för en arbetstimme. Den
studerande skall ha minst tio sådana studietimmar under en tidsperiod som
omfattar två på varandra följande kcdenderkvarial. Timstudiestöd till samma
studerande får ej avse mer än 35 studietimmar under nämnda tidsperiod.
Tidsperiod som avses i försia Slyckel skall i sin helhet
infalla efier utgången av tidsperiod för vilken den siuderande tidigare erhållit
timstudiestöd.
Studietimme omfattar det antal minuler som beslämmes av
rege-
Prop.
1975: 23 18
Föreslagen lydelse
ringen eller myndighet som regeringen utser.
4
§
Timstudiestöd utgör 18 kronor för studietimme.
5
§
Timstudiestöd för deltagande i utbildning som avses i 1 § utgår ej till
studerande som uppbär annal studiestöd enligt denna lag för den tidsperiod som
utbildningen pågår. Att den studerande uppbär dagstudiestöd enligt 6 kap. ut
gör dock ej hinder för timstudiestöd.
6 § Timstudiestöd får inoin ett
län under samma budgelår utgå
med sammanlagt högst det belopp
som följer av bestämmelser som
regeringen meddelar.
Det belopp som står till förfogande för timstudiestöd
inom ett län utgår till
1.
arbetstagare
som utför sitt arbete på en huvudsaklig arbetsplats inom länet,
2.
arbetstagare
som på grund av resor i sin anställning eller annan omständighet ej utför sitt
arbete på en huvudsaklig arbetsplats men som med hånsyn till sina arbetsförhållanden
under den tid utbildningen pågår kan anses tillhöra länel.
Regeringen eUer myndighet som regeringen utser får
bestämma alt viss del av det belopp som står till förfogande för timstudiestöd
inom cll län skaU förbehållas
1.
sådana
arbetstagare för vilka facklig organisation med stöd av 8 § andra stycket
ansöker om tidstudiestöd eller
2.
någon på
annat sätt bestämd grupp av arbetstagare.
7 § Vid beviljande av timstudiestöd ges företräde åt
studerande med särskUt svåra arbetsförhåUanden. Därefter ges företräde åt studerande
ined kort tidigare utbild-
Prop.
1975: 23 19
Föreslagen lydelse
ning framför studerande med längre utbildning.
8 § Timstudiestöd beviljas efter ansökan.
Ansökan göres av arbetstagaren eller av facklig
organisation för fördelning mellan arbetstagare som kan komma i fråga till
timstudiestöd.
Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som
bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Om särskilda skäl
föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.
6 kap. Dagstudiestöd
1
§
Dagstudiestöd kan uigå till studerande som vid folkhögskola deltager i
ämneskurs av det slag som bestämmes av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.
2
§ Dagstudiestöd
kan utgå till studerande som är arbetstagare. Stödet utgår i form av
inkoinsthi-drag och intematbidrag.
3
§
Dagstudiestöd kan också utgå till studerande som ej är arbetstagare, om den
studerande bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller är handikappad. Bestämmelser
om vad som skall anses vara glesbygd och om vad som skall anses utgöra
handikapp meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
Stöd enligt försia stycket ulgår i form av intematbidrag.
4 § Inkomstbidrag utgär för var
je dygn under vilket den studeran
de deltagare i ämneskurs och på
grund därav förlorar arbetsin
komst.
Den studerande skall ha minst två sådana dygn under en
tidsperiod som omfattar två på varand-
Prop.
1975:23 20
Föreslagen lydelse
ra följande kalenderkvartal. Inkomstbidrag till samma
studerande får ef avse mer än fem dygn under nämnda tidsperiod.
Tidsperiod som avses i första stycket skall i sin helhet
infalla efter utgången av tidsperiod för vilken den studerande tidigare erhållit
inkomstbidrag.
5 § Intematbidrag utgår för var
je dygn under vilket den studeran
de deltager i ämneskurs, om den
studerande har sådana särskilda
kostnader för resa, kost eller logi
i samband med kursen som är av
betydelse. Den studerande skall ha
minst två sådana dygn under en
tidsperiod som omfattar två på
varandra följande kalenderkvartal.
Intematbidrag till samma stude
rande får ej avse mer än fem dygn
under närnnda tidsperiod.
Bestämmelsen i 4 § tredje stycket äger motsvarande
tillämpning.
6 § Inkomslbidrag utgör 90 kro
nor för varje dygn.
Intematbidrag ulgör 70 kronor för varje dygn.
7 § Dagstudiestöd för deltagan
de i ämneskiirs som avses i 1 §
utgår ej till studerande som upp
bär annat studiestöd enligt denna
lag för den tidsperiod som infaller
från kursens början till dess slut.
Att den studerande uppbär tim
studiestöd enligt 5 kap. utgör dock
ej hinder för dagstudiestöd.
Dagstudiestöd för deltagande i ämneskurs som avses i 1 §
utgår ej heller till studerande som upphör utbildningsbidrag för den tidsperiod
som infaller från kursens början till dess slut.
Bekostas den studerandes uppehälle helt eller till
väsentlig del av slalen eller kommun utgår ej dagstudiestöd till honom, om ej
annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.
Prop.
1975: 23 21
Föreslagen lydelse
8 § Dagstudiestöd får Inom ett län under samina budgetår
utgå med sammanlagt högst det belopp som följer av bestämmelser som regeringen
meddelar.
Det belopp som står till förfogande för dagstudiestöd
inom ett län utgår till
1.
arbetstagare
som utför sitt arbete på en huvudsaklig arbetsplats inom länet,
2.
arbetstagare
som på grund av resor i sin anställning eller annan omständighet ej utför sitt
arbete på en huvudsaklig arbetsplats men som med hänsyn till sina arbetsförhållanden
kan anses tillhöra länet,
3.
studerande
som avses i 3 § och som är bosatt i länet, när han ger in ansökan om
dagstudiestöd.
Regeringen eller myndighet som regeringen utser får
bestämma att viss del av det belopp som står till förfogande för dagstudiestöd
inom ett län skall förbehållas
1, sådana arbetstagare för vilka
facklig organisation med stöd av
10 § andra stycket ansöker om
dagstudiestöd,
2. någon på annat sätt bestämd
grupp av studerande.
9 § Vid beviljande av dagsiudie-stöd till arbetstagare ges
företräde åt studerande med särskilt svåra arbetsförhållanden. Därefter
ges företräde åt studerande med kort lidigare utbildning framför studerande
med längre utbildning.
Vid beviljande av intematbidrag till studerande som avses
i 3 § ges företräde åt studerande som har särskilt svåra, studiehinder på grund
av att han bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller är handikappad. Därefter ges
företräde åt .studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med
längre utbildning.
Prop.
1975: 23 22
Föreslagen lydelse
10 § Dagstudiestöd bevilfas efter ansökan.
Ansökan göres av den studerande eller av facklig
organisation för fördelning mellan arbetstagare som kan komma i fråga till
dagstudiestöd.
Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som
bestämmes av regeringen eller myndighet regeringen utser. Om särskilda skäl
föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.
7 kap. Kirsldlt vuxenstudiestöd AUmänna bestiimmelser
1 § Särskilt vuxenstudiestöd kan
utgå till studerande vid de läroan
stalter och utbildningslinjer som
regeringen bestämmer.
Om verkan av att studerande har uppburit studiemedel för
den tid för vilken särskUt vuxenstudiestöd utgår finns bestämmelser i 20 §.
Särskilt vuxenstudiestöd får ej beviljas'eller uppbäras
för tid, för vilken utbildningsbidrag utgår, om ej annat följer av bestämmelse
som regeringen meddelar.
2 § Särskilt vuxenstudiestöd kan
. utgå till studerande som är bosatt
i.riket. . Studerande som ej är svensk medborgare kan.
dock få särskUt vuxenstudiestöd endast om han har bosatt sig i riket huvudsakligen
i.annat syfte än att här vinna utbildning.
3 § Särskilt vuxenstiidieslöd kan
utgå till studerande som har till
godoräknats eller kan aniagas
komma att tillgodoräknas pen
sionspoäng enligt 11 kap. 6 § la
gen (1962: 381) om allmän för
säkring för minst fyra kalenderår
före det kalenderår för vilket vux-
enstiidiestödet skall utgå. Har stu-
Prop.
1975: 23 23
Föreslagen lydelse
derande på grund av handikapp dier sjukdom varit
förhindrad att arbeta, kan särskilt vuxenstudie-siöd utgå även om pensionspoäng
ej har tillgodoräknats den studerande för minst fyra kalenderår.
Med kalenderår för vilket pensionspoäng tiUgodoräknats
den studerande jämställes kalenderår efter 1959 för vilket sådan poäng ej har
tillgodoräknats den studerande, om den studerande under året har
1. vårdat eget barn som ej fyllt
tio år, vårdat person, som på grund
av sjukdom, ålder eller handikapp
varit i behov av särskild omvård
nad, eller haft inkomst av förvärvs
arbete, i samtliga tre fall under
förutsättning att verksamheten har
haft minst sådan omfattning att
den kan anses ha motsvarat vad
som hade krävts för att pensions
poäng för året skulle ha tillgodo
räknats,
2. infört arbete på jordbruksfastig
het som äges eller brukas av den
studerandes make eller i rörelse
som bedrives av den studerandes
... . make, om arbetet har haft minsl sådan
omfattning att det kan anses ha motsvarat vad som hade krävts för att
pensionspoäng för årei skulle ha tillgodoräknats, 3y tinder' minst sex månader
fullgjort vjärnpiiktst jänstgöring enligt väihpliktslagen (1941:967) eller
vapenfri tjäiist enligt lagen (1966: 413) om vapenfri tjänst.
Vid tillämpning av andra stycket på studerande som ej är
svensk medbötgare beaktas endast verksamhet här i riket, om ej annat följer
åv bestämmelser som regeringen meddelar.
Andra och tredje styckena äger motsvarariäe tillämpning på
verksamhet före 1960.
4 § Särskilt, vuxenstiidieslöd utgår i form av
vuxenstudiebidrag.
Prop.
1975: 23 24
Föreslagen lydelse
aterbetalningspliktiga studiemedel och
resekostnadsersättning,
5 § Särskilt vuxenstudiestöd kan
utgå såväl vid heltidsstudier som
vid deltidsstudier. Till deltidsstu
derande kan dock särskUt viixen-
sludiestöd utgå endast om han be
driver .studierna på minst halvtid.
I fråga om särskUt vuxenstudiestöd äger 4 kap. 610 §§
motsvarande tillämpning.
6 § Särskilt vuxenstudiestöd be
viljas efter ansökan. Ansökan ges
in inom den tid och i den ordning
som bestämmes av regeringen el
ler myndighet som regeringen ut
ser. Orn .särskUda skäl föreligger,
får ansökan prövas även om den
kommit in för sent.
Särskilt vuxenstudiestöd får beviljas för högst två
kalenderhalvår i sänder.
Vuxenstudiebidrag och aterbetalningspliktiga stadiemedel
7 § För varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar
under vilken heltidsstuderande bedriver studier utgår
1.
vuxenstudiebidrag
med 65 procent ay det belopp som den studerande skulle ha fått i
uihild-ningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning och stimulansbidrag,
för heltidsstudier under samma tidsperiod, om han kunnat få sådant bidrag,
2.
återbetalningspliktiga
studiemedel med det belopp som motsvarar skUlnaden meUan följande två tal,
nämligen
a) det utbildningsbidrag .som avses under 1 efter avdrag
för preliminär A-skatt,
bj vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för
preliminär A-skatt.
Prop.
1975: 23 25
Föreslagen lydelse
8 § För varje hel, samnianhäng-anclc tidsperiod om 30
dagar under vilken deltidsstuderande bedriver studier utgår
1.
vuxenstudiebidrag
med 65 procent av det belopp som den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna om dagpenning och stimulansbidrag, för heltidsstudier
under 15 dagar, om han kunnat få sådant bidrag,
2.
återbetalningspliktiga
studiemedd med det belopp som motsvarar skillnaden mellan följande ivå I al,
nämligen
a) det utbildningsbidrag som av
ses under I efter avdrag för pre
liminär A-skatt,
b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-
skatt.
9 § För skatteavdrag enligt 7 och 8 §§ gäller särskilda
beräkningsgrunder som regeringen bestämmer enligt 3 § 2 mom. under 1 tredje
stycket uppbördslagen (1953: 272) jämfört med punkt 12 av anvisningarna till 32
§ kommunaiskattelagen (1928: 370).
JO § Särskilt vuxenstiidieslöd för studier på
grundskolenivå får inom ett län under samma budgetår utgå med sammanlagt högst
det belopp som följer av bestämmdser sotn regeringen meddelar.
Särskilt vuxenstudiestöd för studier på grunflskolenivå
får inom ett län utgå ttll studerande som . är bosatt inom länet när han ger
in ansökan om stödet.
11 § Vid beviljande av särskili viixensiiidiestöd för
studier på grundskolenivå ges företräde åt sökande som har störst behov av
utbildning och stöd.
Vid prövning enligt försia slyckel tages särskild hänsyn
till sö-
Prop.
1975: 23 26
Föreslagen lydelse
kände som har kort tidigare utbildning och sökande som
under lång tid bedrivit verksamhei av det slag som avses i 3 §. Särskild hänsyn
skall också tas till om sökande på grund av handikapp eller annan
omständighet har särskilt svårt att bedriva studierna på fritid eller om
sökande har en betungande Jörsörjnlngsbörda.
Mer än tio års verksamhet som avses i 3 § får ej beaktas.
Verksamhet på deltid jämsläUes med verksamhet på heltid.
Den som lidigare har uppburii särskilt vuxenstudiestöd för
viss utbildning på grundskolenivå och som fullföljer denna utbildning, har
alltid företräde till fortsatt stöd, om ef annat följer av 5 § andra stycket
jämfört med 4 kap. 7 §. Företrädet avser särskih vu.xenstudiestöd för den tid
som kräves för att slutföra utbildningen i normal takt.
12 § I fråga om särskilt vuxen-s(udiestöd jpr studier på
gymnasieskolenivå äger 10 och 11 §§ niotsvärande tillämpning.
13' § Särskilt vuxeiistudiestöd för studier på
högskolenivå får inom verksamhetsområdet för en stitdiemeäelshämnd under samma
budgetår 'uigå nied sammanlagt högst det belopp som följer av bestämmelser som
regeringen ' ' meddelar.
Särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå får
inom verksamhetsområdet för en studiemedelshämnd titgå tiU studerande \id
läroaiistalt eller utbildningsUnje som tillhör nämndens verksamhetsområde.
14 §. Vid bevUjande av särskili vuxenstudiestöd för
studier på högskolenivå ges företräde åt sökande .som har störst behov av
inbildning och stöd.
Prop.
1975: 23 27
Föreslagen lydelse
Vid prövning enligt första stycket tags särskild hänsyn
till sökande som avser att komplettera sin tidigare utbildning, om han
därigenom kan få kunskaper och färdigheter som är av betydelse för den
verksamhet som han bedriver eller avser att bedriva. Särskild hänsyn skall
också tas till om sökande på grund av handikapp eller annan omständighet har särskilt
svårt att bedriva studierna på fritid eller om sökande har en betungande
försörjningsbörda.
Den som tidigare har uppburit särskilt vu.xenstudiestöd
för viss utbildning på' högskolenivå har alltid företräde tiU fortsatt stöd,
orii ej annat följer av 5 § andra stycket jämfört med 4 kap. 6 §. Företrädet
avser särskilt vuxen-studiéstöd för den tid som kräves för ätt slutföra
utbildningen i normal takt.
15 § Närmare bestämmelser om
vilken utbildning som vid tUlämp
ning av 1014 §§ skall anses lig
ga på gmndskole-, gymnasieskole-
eller högskolenivå medddas av
'
regeringen eller myndighet som
regeringen utser'.
Resekostnadsersättning
16 § I fråga om resekostnads-
' ersättning äger 4 kap. 27 § mot
svarande tillämpning.
Vuxenstudiebidrag och aterbetalningspliktiga studiemedel
under sjukdom
17 § I frågu om rätt till vu.Kenr
studiebidrag och återbetalnings-
pliktiga studiemedel för tid under
vilken den studerande på grund
av sjukdom är helt oförmögen att bedriva -sina
studier äger 4 kap. 2835 §§ motsvarande tUlämpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande Ivddse
Föreslagen lydelse Säikilda bestiimmelser
18
§
Bestämmelserna i 4 kap. 3739, 41 och 43 §§ skaU äga motsvarande tillämpning på
särskilt vuxenstudiestöd.
19
§
Bekostas studerandes uppehälle helt dier till väsentlig del av staten eller
kommun kan det särskilda vuxenstudiestöd som tillkommer honom, minskas enligt
grunder som regeringen faststäl-
.ler.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 § BevUjas studerande särskilt vuxenstudiestöd, för
sådan tid för vilken den studerande redan har uppburit studiemedel enligt 4
kap. gäller bestämmelserna i andra fjärde styckena.
Det belopp, som den studerande uppburit i studiemedel
avräknas från de belopp som den studerande beviljas för nämnda tid. Avräkningen
sker från de belopp som beviljats i vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning i nu nämnd ordning.
Avräknat belopp skall jämställas med vuxenstudiebidrag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning i den omfattning
som avräkningen avser motsvarande studiesiödsform.
Belopp som ej kan avräknas skall återkrävas. Därvid äger 9
kap. 2 § tredje stycket mofsvorfiii-de tillämpning.
8 kap.
77 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
] 7880 §§
ges särskilda be-, stämmelsef om återbetalningsskyldigheten för den som
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 13 19
§§ eller 4 kap. 2835 §§.
I 7880
§§ ges särskUda bestämmelser om återbetalningsskyldigheten för den som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 13 19 §§, 4
kap. 2835 §§ eUer 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
tydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
78 §
ÅterbetalningspUktiga
studiemedel som löper på sådan del av en sjukperiod som infaller efter en
karehstid om 14 dagar medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta
kapitel om återbetalningsbelopp eller frivUlig återbetalning, om ej annat
följer av 79 §.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Som
karenstid enligt första stycket räknas endast sådan tid som infaller under
sådan studietid som avses i 3 kap. 13 § eller 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karenstid
skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20
dagar efter föregående periods slut.
Som
karenstid enligt första stycket räknas endast sådan tid som infaller under
sådan studietid som avses i 3 kap, 13 §, 4 kap, 28 § eller 7 kap. 17 § i vad
avses hänvisning til! 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karenstid skall flera
sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar
efter föregående periods slut.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 kap.
2 § Har
någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han
insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avbryter någon sina studier, äger första stycket
motsvarande tillämpning beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter
avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande
uppburit enligt 3 kap, 13 19 §§ eller 4 kap, 2835 §§ ej återkrävas.
På studiemedel enligt 4 kap, som återkräves enligt första
eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en
räntesats som vid varje tidpunkt med två procent överstiger normalräntan för
lån från statens utiåningsfonder. Om särskilda skäl föreligger, kan
återbetalningsskyldig befrias helt eUer delvis från skyldighet att erlägga
räntan.
Avbryter någon sina studier, äger första stycket
motsvarande tillämpning beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter
avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande
uppburit enligt 3 kap, 13 19 §§, 4 kap, 2835 §§ eller 7 kap. 17 § och de
bestämmelser som anges där ej återkrävas.
På
studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som
återkräves enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när
medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procent
överstiger normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl
föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet
att er-
Prop. 1975:23 30
Övergångsbestämmelser
1,
Denna lag träder i kraft sävitt
avser rätt tUl särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap, för studerande vid
yrkesteknisk högskola och såvitt avser 3 kap, 7 § den 1 juli 1975 samt i övrigt
den 1 januari 1976.
2,
Beslut om studiemedel för
studietid efter utgången av 1975, som har fattats med stöd av äldre
bestämmelser, skall alltjämt gälla.
3,
Studerande, som före den 1 juli
1975 med stöd av 4 kap. 26 § har beviljats återbetalningspliktiga studiemedel
för studietid efter utgången av 1975, har rätt tiU särskUt studiebidrag för
denna studietid, om han bedriver studierna på minst halvtid.
Närmare
bestämmelser om sådant särskilt studiebidrag meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen utser.
4, Under
tiden den 1 juliden 31 december 1975 gäUer att om den
studerande är gift och lever tillsammans med maken det i 4 kap. 13
15 §§ upptagna beloppet skaU minskas med 40 % av den del av makens
inkomst under terminen som överstiger såvitt gäller studerande som
avses i 4 kap, 17 § 250 procent av basbeloppet och såvitt gäUer
studerande som avses i 4 kap. 19 § 330 procent av basbeloppet.
Första
stycket äger tillämpning även på gift studerande som ej lever tillsammans med
maken, i den mån detta följer av bestämmelser som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen utser.
5,
Beslut om studiemedel för andra
halvåret 1975 som fattats före den 1 juli 1975 gäller utan hinder av punkt 4,
6,
Vid tillämpning av 4 kap, 8 §
och 7 kap. 5 g andra stycket i vad avser hänvisningen till 4 kap, 8 § skall med
halvt år, för vilket den studerande uppburit studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap. jämställas termin, för vilken han fått
studiemedel enligt studiemedelsförordningen (1964:401) eller stipendium eller
lån enligt reglementet (1939:290) för utdelning av räntefria lån för
universitetsstudier, kungörelsen (1946:676) angående statlig kreditgaranti för
lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen
(1948:210) angående statiig kreditgaranti för lån åt den som genomgått
polisskola, kungörelsen (1950:469) angående studielån med statlig kreditgaranti
eller reglementet (1953:366) för utdelning av statsstipendier vid universiteten
m,fl, läroanstalter,
7,
Är studerande skyldig att
erlägga ränta för lån, som har utlämnats enligt någon av de vid 6 nämnda
författningarna, får när studiemedel beviljas honom det belopp, vartUl han är
berättigad enligt 4 kap. 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 2123 §§ denna lag,
överskridas med så mycket som svarar mot den ränta, som förfaller till
betalning under tid för vilken studiemedlen är avsedda. Motsvarande gäller när
sådan studerande beviljas särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap, i form av
återbetalningspliktiga studiemedel.
Prop. 1975: 23 31
8.
Under år för vilket studiestöd
i annan form än timstudiestöd och dagstudiestöd utgår till den studerande med
stöd av de nya bestämmelserna är den studerande ej skyldig att erlägga ränta
eller amortering på studielån som han fått enUgt studiehjälpsreglementet
(1964:402). Ränta på studielån, som belöper på sådant år, erlägges med lika
stora annuiteter under den i amorteringsplanen för lånet fastställda amorteringstiden.
9. Särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå
utgår under första halvåret 1976 endast för studier vid yrkesteknisk högskola,
10. Bestämmelsema i 7 kap, 17 § gäller i vad de
hänvisar tUl 4 kap. 30 § för första halvåret 1976 under förutsättning att den
studerande under andra kalenderhalvåret 1975 bedrivit studier vid sådan läroanstalt
eller utbildningslinje som avses i 3 kap. 1 § eller 4 kap. 1 §. Villkoret i 4
kap. 29 § andra stycket skall även vara uppfyllt under andra kalenderhalvåret
1975 eller tidigare kalenderhalvår.
11. Ytterligare föreskrifter för ikraftträdandet av
denna lag meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
2
Förslag till
Lag
om vuxenutbildningsavgift
Härigenom
föreskrives följande.
1
§ Arbetsgivaravgift som bidrag
tUl vuxenutbildning eriägges till staten enligt denna lag
(vuxenutbildningsavgift).
2
§ Arbetsgivare eriägger åriigen
vuxenutbildningsavgift med belopp som motsvarar 0,15 procent av summan av vad
arbetsgivaren under året har utgivit som lön tUl arbetstagare i pengar eller i
naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap, 2 §
andra stycket sista punkten lagen (1962: 381) om allmän försäkring, annan
ersättning för utfört arbete.
Vid
beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till den del av arbetstagares lön
eller ersättning som för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid
årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring. Hänsyn tages ej heller till arbetstagare, vars lön under året
understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräkningen från
arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra siycket sista
punkten lagen om allmän försäkring föreligger.
Avgift
erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse tUl den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om
Prop. 1975: 23 32
allmän
försäkring, . \vgift erlägges ej
heller för lön som arbetsgivare har utgivit tUl hemmavarande barn för arbete
utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid
inkomsttaxeringen.
3
§ Med arbetsgivare avses i
denna lag den som enligt 19 kap, 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall erlägga avgift till sjukförsäkring,
4
§ Vuxenutbildningsavgiften
skall användas till täckande av kostnader för timstudiestöd, dagstudiestöd och
särskUt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) och för
vuxenutbildning enligt bestämmelser som regeringen meddelar,
5
§ I fråga om debitering och
uppbörd av vuxenutbildningsavgift äger lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m,m, motsvarande tUlämpning.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976,"
3
Förslag till
Lag
om extra studiemedel för andra halvåret 1975
Härigenom
föreskrives följande.
1 §
E.xtra studiemedel enligt denna lag utgår till studerande, om
1,
den studerande för andra
halvåret 1975 eller del därav uppburit studiemedel i form av studiebidrag och
aterbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap, studiestödslagen (1973:349)
och
2,
de studiemedel som den
studerande sålunda uppburit utgått på grund av beslut som avser både första och
andra halvåret 1975,
2
§ Extra studiemedel utgår med
belopp som motsvarar, för heltidsstuderande 70 procent av skUlnaden mellan
basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för maj 1975 och
basbeloppet enligt samma lag för november 1974, och för deltidsstuderande 35
procent av skUlnaden mellan samma basbelopp,
3
§ Studerande som vill erhåUa
extra studiemedel skall anmäla detta tUl centrala studiestödsnämnden inom den
tid som nämnden bestämmer.
Centrala
studiestödsnämnden prövar frågan om extra studiemedel skall utgå,
4 §
Bestämmelserna i 4 kap, 43 § och 9 kap, 13 §§ studiestödslagen
(1973:349) äger motsvarande tUlämpning på extra studiemedel.
Prop.
1975: 23 33
5
§ Extra studiemedel skall
återbetalas. Därvid skall de anses utgöra del av den studerandes
återbetalningspliktiga studiemedel enligt 8 kap, studiestödslagen (1973:349).
6
§ Talan mot sådant beslut av
centrala studiestödsnämnden som nämnden fattar i fråga om återbetalning av
extra studiemedel föres hos kammarrätten genom besvär.
I
övrigt får klagan över centrala studiestödsnämndens beslut enligt denna lag ej
föras i annat fall än som anges i lagen (1969:93) om begränsning av
samhällsstöd vid arbetskonflikt.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1975.
3
Riksdagen 1975.1 saml. Nr 23
Prop.
1975: 23 34
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
'id regeringssammantv'äde 1975-02-27
Närvarande: Statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundqvist, Geijer, Bengtsson,
Noriing, Löfberg. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon.
Föredragande: statsrådet Zachrisson
Proposition om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till
vuxna m. m.
Föredrananden anför.
1 Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968
tillkaUade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme, samma
år sakkunnigai för att utreda frågan om studiefinansiering inom
vuxenutbUdningen (U 1969: 51),
De sakkunniga antog benämningen kommittén för studiestöd
åt vuxna, (SVUX), Utredningen har avlämnat betänkandet (SOU 1974: 62) Studiestöd
åt vuxna.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970
tillkaUade dåvarande statsrådet Moberg samma år sakkunniga- med uppgift att
bedriva försöksverksamhet med vuxenutbildning (U 1970: 56). De sakkunniga antog
benämningen kommittén för försöksverksamhet
1 När belänkandet avlämnades: riksdagsledamoten Bengt
Wiklund, ordförande, sekreteraren Anders Arfwedson, direktörsassistenten
Margareta Dahlgren, ombudsmannen Tore Karlson, rektorn Thorvald Källstad,
utbildningschefen Lennart Larsson, dåvarande departementsrådet Ulf Larsson,
rektorn Herman Holmgren och riksdagsledamoten Karin Söder.
- Riksdagsledamoten Sven Ekström, ordförande,
utbildningsintendenten Evert Brandgård, direktöisassistenten Margareta
Dahlgren, departementssekreteraren Berndt Johansson, studierektorn Inge
Johansson, ombudsmannen Henry Persson, avdelningschefen Ake Sanell och
undervisningsrådet Gösta Vestlund,
Prop.
1975: 23 35
med
vuxenutbildning, (FÖVUX), Utredningen har avlämnat betänkandet (SOU 1974: 54)
Vidgad vuxenutbildning.
Efter remiss har yttranden
över FÖVUX' betänkande avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
universitetskanslersämbetet (UKÄ), centrala studiestödsnämnden (CSN),
skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens invandrarverk,
kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet (TRU), folkhögskoleutredningen, utredningen om den
kommunala demokratin och statens kulturråd. Vidare har yttranden avgetts av
Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska kommtmför-bundet,
Landstingsförbundet, Sveriges folkhögskoleelevers förbund (SFEF), Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Folkpartiets ungdomsförbund (FPU),
Moderata ungdomsförbundet (MUF), Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,
Centems kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Handikappförbundens
centralkommitté. Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Folkuniversitetet,
Frikyrkliga studieförbundet. Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet,
Studiefrämjandet, Studieförbundet Medborgarskolan (Medborgarskolan), Studieförbundet
Vuxenskolan (Vuxenskolan), Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV).
Rörelsefolkhögskolomas intresseorganisation, Sveriges förenade studentkårer
(SFS) och Riksförbundets Sveriges fritids- och hemgårdar. Dessutom har
yttranden inkommit från Hörselfrämjandets Riksförbund. Samarbetsorganisationen
för Sveriges vuxenstuderande (SOSVUX), Fredrika-Bremer-förbundet, Sveriges
kristna socialdemokraters förbund, vuxenutbUdningsrådet i Uppsala kommun,
statens handikappråd. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Riksförbundet för utvecklingsstörda
bam, Hola folkhögskola, HSB:s riksförbund och Göteborgs allmänna skolstyrelse.
Yttranden
över SVUX' betänkande har avgetts av statskontoret, RRV, UKÄ, CSN, SÖ, AMS,
riksförsäkringsverket (RFV), riksskatteverket och utredningen om den kommunala
demokratin. Vidare har yttranden avgetls av LO, SACO, SR, TCO, SAF, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, SFS, SFEF, SSU, FPU, MUF, Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund. Centerns kviimoförbund. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund
ABF, Folkuniversitetet, Frikyrkliga studieförbundet, Vuxenskolan och TBV.
Dessutom har yttranden inkommit från teknologorganisationen Reftec, nämnden
för socionomutbild-ning, LRF. lolkhögskoleutredningen, Sveriges kristna socialdemokraters
förbund, vuxenutbildningsrådet i Uppsala kommun, Fredrika-Bremer-förbundet,
statens handikappråd. Handikappförbundens centralkommitté, Härjedalens kommun,
SOSVU.X och Stockholms studenkårers centralorganisation (SSCO),
Prop. 1975: 23 36
I
skrivelse den 5 november 1974 har SVUX lämnat beräkningar av administrativa
kostnader föranledda av kommitténs förslag i dess huvud-. betänkande. Yttranden
över denna skrivelse har avgetts av statskontoret,, CSN och Svenska
kottununförbundet,
CSN
har i skrivelse den 9 december 1974 efter samråd med statskontoret lämnat
förslag tiU ny organisation av nämndens kansli.
I
skrivelse har LO och TCO anhållit om statsbidrag för utbildning av lokala
studieorganisatörer och uppsökar? för budgetåren 1975/76 och 1976/77.
SFS
har i skrivelse anhållit pm en extra utbetalning ay studiemedel till studerande
som beviljats studiernedel för vårterminen 1975 och höstterminen 1975.
Jag
har i prop, 1975: 1 bil. 10 s, 432 anmält att jag har för avsikt att föreslå
regeringen att tUl SVUX överlämna SÖ;s skrivelse den 3 april 1974 om översyn av
den kommunala vuxenutbUdningen för att tillsammans med inkomna synpunkter på
SVUX' förslag om vidgat stöd tUl kommunal vuxenutbildning övervägas i
kornmitténs fortsatt arbete. Jag tar därför inte nu upp SVUX' förslag i denna
del. I prop. 1975: 1 bil. 10 s, 434, 454 och 475 har regeringen föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i äinnet; till bidrag till
studiecirkel verksamhet för budgetåret 1975/76 beräkna ett förslagsanslag av
302000 000 kr,, till bidrag tiU studieförbund för biidgetåret 1975/76 beräkna
ett ansltig av 14 400 000 kr., till studiebidrag för budgetåret 1975/76 beräkna
ett förslagsanslag av 557 000 000 kr. och tUl studiemedelsfonden för budgetåret
1975/76 beräkna ett investeringsanslag av 510 000 000 kr. Jag anhåller att nu
få ta upp dessa frågor.
I
fråga om flera av förslagen fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens
och sammanhangets skull berörs dock vissa sådana förslag.
Prop. 1975: 23 37
2 Vuxenutbildningen i Sverige
2.1
Vuxenutbildningens organisation
I
det följande redogörs för vuxenutbildningens omfattning i Sverige, För en mer
utföriig redogörelse för vuxenutbUdningens utveckling.och omfattning i Sverige
hänvisas tUl FÖVUX' och SVIJX' betänkanden.
Under avsnitt 4,1.4 i
det följande lämnas en kortfattad redogörelse för vissa uppgifter som
kommittéerna sammanställt rörande befolkningens fördelning på utbildning m. m.
2.1.1
Vuxenutbildningens nuvarande omfattning
Studieförbund
Studieförbundens
verksamhet bygger i huvudsak på tre principer, nämligen principen om fritt och
frivilligt studiearbete, principen om folkrörelseanknytning samt principen om
objektiv och allsidig belysning av området för studier.
För
närvarande finns det tio av staten godkända stiidieförbund.
För att ett studieförbund'
skall bli godkänt av staten, dvs, SÖ, krävs att det under de tre senaste
budgetåren genomfört minst 50000 stalsbidragsberättigade studiecirkeltimmar om
året.
Den verksamhet som
studieförbunden bedriver har sedan flera årtionden haft en betydande
omfattning. I studieförbundens varierande verksamhet har sedan länge
studiecirklarna en dominerande ställning.
Allmänna
studiecirklar
Enligt
kungörelsen (1963: 463) om statsbidrag tUl det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
(omtryckt 1974:455) utgår statsbidrag till allmän studiecirkel med 75 % av
kostnaderna för ledararvode och studiematerial, dock högst 32 kr, per
studietimme. Av detta belopp får högst 26 kr. avse ledararvode. För allmänna
studiecirklar i s, k, prioriterade ämnen, dvs, cirklar i engelska, svenska,
matematik och samhällskunskap på en nivå som motsvarar högst grundskolans
årskurs 9, utgår ett schabloni-serat tilläggsbidrag med 15 kr. per studietimme.
Tilläggsbidrag utgår också för allmän studiecirkel, sOm har tUl syfte att
utveckla handikappades färdigheter att meddela sig. Tilläggsbidraget har
införts bl.a. för att möjliggöra en aktiv uppsökande verksamhet. För att
statsbidrag skall utgä till studiecirkel krävs bl. a. att den har lägst fem och
högst 20 deltagare inkl, cirkelledaren, att den omfattar minst 20 studietimmar
fördelade på minst fyra studieveckor, att den har högst två sammankomster
Prop. 1975: 23 38
per
vecka och högst tre studietimmar per sammankomst. För expert- och fackmannamedverkan
utgår statsbidrag med högst 40 kr. per studietimme. Ledare för studiecirkel
skall godkännas av studieförbund. Vissa undantag från dessa bestämmelser är
möjliga.
Kommunema
ger i varierande omfattning bidrag till studieförbunden. Flertalet kommuner
följer därvid normer och rekommendationer från Svenska kommunförbundet. Allt
mindre del av studieförbundens kostnader täcks dock med kommunala anslag.
Tre
ämnesgrupper dominerar studiecirkelverksamheten, nämligen språk särskUt
engelska och svenska för invandrare estetiska ämnen särskUt musik och
konsthantverk samt samhäUsämnen, Skillnaderna meUan de olika studieförbunden
är stora när det gäller betoningen av oUka ämnesområden. I de aUmänna
studiecirklarna är undervisningen betygsfri.
Antalet
deltagare, cirklar och studietimmar i de tio studieförbundens cirkelverksamhet
under verksamhetsåret 1973/74 redovisas i tabell 1, Antalet cirklar har ökat
från 133 566 verksamhetsåret 1966/67 tUl 230 764 verksamhetsåret 1973/74,.
Statsbidrag utgick lUl ca 98% av studietimmarna. Av de allmänna cirklarna
utgjordes 34 % av prioriterade cirklar. Utöver de allmänna cirklarna
redovisades under samma år 13 402 cirklar i svenska för invandrare. Av samtliga
rapporterade cirklar svarade ABF för 32 %.och Vuxenskolan för 16 %, Av universitetscirklar
hade TBV 39 % och Folkuniversitetet 28 %.
Invandrarcirklar
Fr,
o. m, budgetåret 1964/65 ställer statsmakterna medel till förfogande för
avgiftsfri undervisning för invandrare. För anslaget gäller Kungl, Maj:ts bestämmelser
den 25 maj 1973 (ändrade senast den 17 maj 1974),
Undervisningen
kan numera bedrivas som glesundervisning, intensivundervisning, undervisning
enligt lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning for invandrare (ändrad senast 1974:377) eller särskild
samhällsundervisning. Glesundervisningen skall omfatta minst 20 studietimmar
fördelade på lägst en och högst tre studietimmar per sammankomst och endast en
sammankomst per dag. Intensivundervisningen skall omfatta minst 20 och högst
240 studietimmar per cirkel med minst fyra studietimmar per dag.
Undervisningen bör bedrivas minst fyra dagar i veckan. Under varje
studiecirkels verksamhetsperiod får högst en sjättedel av antalet studietimmar
användas för samhällsorientering. För denna del av undervisningen får expert
eller fackman samt vid behov tolk eller, om särskUda skäl föreligger, två tolkar
anlitas. Intensivkurserna uppdelas i A-, B- och C-kurser, 1 B- och C-kurserna
får en del respektive alla dehagare utbildningsbidrag från AMS, Dessutom
förekommer särskild samhällsundervisning, som inne-
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
S '3 § 2
vOSr*', , »/-, Cn.
Tt-
O -"
K * *" r-' " " *" ö "
OJ
'5
rt
=
E
(/5
£
Ti
Q,
13-
2t3
(U
c 3
r- fi O 2C c » n w r-l
Or-r-(N\orit rJio
BO
rt k.
:2 c
C
OC r.
rM r- Tt >/ ri r *! ' r-~ o 'n .I " o O r c\ "n
oor)0\'3NO-rir-
-,0 f, __ tsj CS
opaginerad Kontrollera mot PDF
a S
i2 rt
?
t-'-
:J:
2
-.>
>
» caO
Ctt.
i
C2
é .
c
l~
opaginerad Kontrollera mot PDF
rt 00
; c.
i;
§2
u
>> c
2 = .2
-? 3
.ii 5 ,:i v. u
rt i_ ,
C u c ,o '-5 ?
opaginerad Kontrollera mot PDF
V) rt
L rt öO
t- u o
lä 'u
3 Xi
.
yi 3 *; 3
c
3 >, c
£- =2
.2 ox T3 'C c
v: c/ h
j 3 >
Prop. 1975: 23 40
bär
att deltagarna under tio studietimmar får fördjupad insikt i hur det svenska
samhället fungerar. För kostnader i samband med uppsökande verksamhet och
lokal administration utgår bidrag med 20 kr, per studietimme.
Avsikten
med undervisningen är att den skall ge sädana kunskaper i svenska språket och
sådan samhällsinformation, att invandrarna skäll kunna klara sig på
arbetsplatsen och på fritiden. Antalet statsbidrags-berättigade studietimmar
var budgetåret 1973/74 totalt 500 744,
Universitetscirklar
En
särskild studieform utgör universitetscirklama. De skall omfatta minst 48
studietimmar, fördelade på minst 16 sammankomster. Antalet deltagare skall vara
minst fem och högst 25, Ledarna för universitets-cirklarna skall ha kompetens
för undervisning vid universitet. Statsbidrag utgår med 75 % av kostnaderna
för ledararvode och studiematerial, dock högst med 75 kr. per studietimme. Av
detta belopp får högst 60 kr, avse ledararvode. Vidare utgår bidrag med 75 % av
kostnaderna för resekostnadsersättningar och traktamenten tiU ledarna, (Se även
avsnittet Eftergymnasial vuxenutbildning).
Rekrytering
Erfarenhetsmässigt
har studieförbunden stora möjligheter att nå de kortutbildade i samhället. De
få undersökningar som belyser deltagarnas ålder och tidigare utbildning visar
att studieförbimden i något större utsträckning än andra
vuxenutbildnfngsanordnare når de äldre och lägst utbildade. Undersökningen
"Studiecirkel 70", som omfattar samtliga studieförbund, visar att 37
% av deltagarna i denna undersökning enbart gått i folkskola, att 16 % hade
gått i minst gymnasium och att 40 % hade utbildning av varierande längd
däremellan. Hela 58 % av deltagarna var 34 år eller äldre.
Av
en undersökning som statistiska centralbyrån (SCB) genomförde år 1970 "Deltagare
i studiecirkel med tUläggsbidrag hösten 1970" framgår att 60 % av
deltagarna i de prioriterade cirklarna endast hade folkskola, medan 4% hade
studentexamen eller annan längre utbildning, 6070 % av deltagarna var 36 år
eller äldre.
Folkhögskolor
Folkhögskolorna
kan med hänsyn till huvudmannaskap indelas i tre grupper: landstingsskolor,
stödföreningsskolor och rörelseskolor.
Målet
för folkhögskolans verksamhet är att meddela allmän medborgerlig bildning,
ofta med inriktning mot ett specieUt intresseområde.
Verksamheten
regleras av stadgan (1958: 478) för statsunderstödda folkhögskolor (ändrad
senast 1974: 279), F.n. finns 108 statsunderstödda folkhögskolor med
följande huvud-
man:
Landsting
47
Svenska
kyrkan och fria samfund
29
Stödföreningar
II
Arbetarrörelsen
9
Nykterhetsrörelsen
4
Andra
organisationer
8
108
DärtiU kommer sju filialer tiU dessa.
Vid
folkhögskolorna anordnas vinterkurser och ämneskurser. Läsåret
1973/74 deltog sammanlagt ca 59 600 elever i folkhögskolekurser varav
ca 13 400 på vinterkurser och långa ämneskurser samt ca 46 200 på
korta ämneskurser. Elevantalsutvecklingen under senare år framgår av
tabeU 2,
TabeU
År
Antal elever
ämiieskurser
vinterkurser och
totalt
ämneskurser om
kortare än
30 veckor eller
30 veckor
mera
1966/67
! I 026
6049
17075
1967/68
11 466
8 135
19601
1968/69
12 142
13 374
25 516
1969/70
12 904
16 506
29 410
1970/71
13 207
18 637
31844
1971/72
13 299
25 860
39 159
1972/73
13 554
33 885,
47 439
1973/74
13 429
46165
59 594
Vinterkurser
omfattar 2234 veckot". Vid de flesta skolor är de indelade i tre
årskurser. För folkhögskolorna finns ingen centralt faststäUd läroplan. Varje
skola får inom de gränser folkhögskolestadgan anger själv utforma sitt program.
Endast ämnet musik är obUgatoriskt i alla årskurser, I övrigt föreskriver
stadgan obligatoriska ämnen bara i den första årskursen. Dessa är svenska,
litteratur, historia, samhälls-
Prop,
1975: 23 42
lära, psykologi, matematik samt minst ett av ämnena
geografi, fysik, kemi och biologi med hälsolära. Folkhögskolekurserna kan under
vissa betingelser jämställas med gmndskolans högstadiurn eller linje i gymna-,
sieskolan som motsvaras av förutvarande fackskolan, I vissa fall meriterar
folkhögskolestudier för tillträde till studier vid universitet eller högskola.
Ämneskursernas längd varierar från nägra dagar upp till 34
veckor eller längre. Kurserna är koncentrerade kring visst ämne eller viss
grupp av ämnen. Innehållet kan vara mycket varierande.
Förutom de s, k, fristående ämneskurserna, som f, n. utgör
den mest expansiva delen av folkhögskolornas verksamhet, finns det s. k.
anslutna ämneskurser, dvs. kurser som utgör fortsättning på vinterkurserna. Ämneskurserna
arrangeras i växande omfattning i samarbete med studieförbund och andra
organisationer.
Statsbidrag utgår till skolornas kostnader för lärare och
skolledare med 100 % av de faktiska kostnaderna samt tiU kostnader för viss
annan personal, pedagogisk utrustning m. m, enligt särskilda bestämmelser. Vidare
utgår bidrag till kurativ verksamhet samt studie- och yrkesorientering som
ordnas för eleverna. Efter SÖ:s prövning i-varje särskUt fall kan bidrag utgå
till personlig assistans åt handikappade elever m, m. Slutligen utgår bidrag
för sanering av vissa folkhögskolors ekonomi och till byggnadsarbeten vid
folkhögskolor.
Vid lärarhögskolan i Linköping har sedan vårterminen 1970
anordnats en särskild praktisk-pedagogisk utbildning av lärare för folkhögskolor
och övrigt folkbildningsarbete,
I december
1972 tillsattes folkhögskoleutredningen med uppgift att klarlägga vilken roll
folkhögskolan bör spela i kulturliv och utbildnings--samhäUe, Utredningen
lämnade den 30 september 1974 förslag rörande fritidsledareutbildning vid
folkhögskola (Ds U 1974: 11), Utredningen har även låtit företa en beskrivande
undersökning av eleverna vid folkhögskolans vinterkurser och långa ämneskurser
läsåret 1973/74 (Ds U 1974:910).
Folkhögskolan har under lång. tid erbjudit en betydelsefuU
möjlighet till vidare utbUdning för många som under ungdomsåren inte kunnat
utnyttja skolväsendet, liksom till bildning i en vidare kulturell mening. Några
av alla skolor accepterade intagningsprinciper finns inte. Regeln iir att
skolorna antager äldre sökande före yngre och korttidsutbildade före relativt
välutbildade. Folkhögskoleeleverna är genomsnittligt yngre iin deltagare i
andra vuxenutbildningsformer. Folkhögskoleutredningens elevundersökning läsåret
1973/74 visar bl, a, att genomsnittsåldern är 21,3 år. Det går betydligt fler
kvinnor (61 %) än män (39 %) på folkhögskolornas vinterkurser och långa,
ämneskurser. 40% av eleverna hade enbart folkskola eller cnhets-/grundskola som
grund för sina folkhögskolestudier. 22 % av eleverna hade avbrutna studier
bakom sig
Prop.
1975: 23 43
innan
de påbörjade nuvarande folkhögskolestudier, 10 9c av männen och 8 % av
kvinnorna hade avbrutit gymnasieskolutbildning eller annan längre utbildning.
Statlig
vuxenutbildning
De
statliga skolorna för vuxna i Härnösand och Norrköping ger utbildning enligt
läroplanerna för gmndskolans högstadium och gymnasieskolan. Den statliga
vuxenutbildningen är riksrekryterande. Verksamheten regleras av kungörelsen
(1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning (ändrad senast 1974: 442).
Undervisningen
vid statens skolor för vuxna bygger på en kombination av självstudier i form
av brevstudier och muntlig undervisning under periodvis återkommande kurser
vid respektive skola, s.k. varvad undervisning. Vid skolan i Norrköping
anordnas sedan år 1968 även undervisning enbart per korrespondens, vilken i
likhet med deh varvade undervisningen ar helt kostnadsfri.
Enligt
uppgifter från SÖ hade de båda skolorna vårterminen 1974 tillsammans ca 3 660
deltagare i gyihnasieskölekurser och ca 910 deltagare i grundskolekurser.
Antalet deltagare i den varvade undervisningen minskar medan brevundervisningen
fått betydligt större omfattning. Antalet kursdeltagare minskar i
grundskolekurserna.
Staten
svarar för personalkostnader och kostnader för material för självstudier samt
för viss utrustning, undervisningsmaterial m, m.
Kommunal
vuxenutbildning
Den
kommunala vuxenutbildningen fick sin rjuvarande utformning, genom beslut av
statsmaktema 1967 (prop. 1967: 85, SU 1967: 117. rskr 1967: 277), Den ersatte
då de kvällsgymnasier som drevs av kommuner och studieförbund. Verksamheten
regleras av kungörelsen (1971: 424) om kommunal och staUig vuxenutbildning
(ändrad senast 1974: 442),
Inom
den kommunala vuxenutbildningen anordnas undervisning enligt läroplanerna för
grundskolans högstadium och gymnasieskolan samt särskild yrkesinriktad
utbildning. Utbildningen anordnas huvudsakUgen som deltidsundervisning, till
övervägande del på kvällstid. Den andel av undervisningen som förläggs tiU
dagtid har emellertid ökat märkbar! under senare år. De stgderande kan i
allmänhet välja att antingen läsa enstaka ämnen eller att läsa för fullständig
kompetens i den aktuella skolformen. Undervisningen är organiserad som koncentrationsläsning,
vilket innebär att eleven vanligtvis läser ett eller ett par ämnen samtidigt.
Prop. 1975: 23 44
SÖ
medger kommun (eller landstingskommun) rätt att anordna vuxenutbildning, medan
skolstyrelsen (Utbildningsnämnden) beslutar om de kurser som skall anordnas.
För att en kurs skall få starta krävs att antalet elever stadigvarande är
lägst tolv. Inom det allmänna stödområdet får antalet elever vara lägst åtta.
För handikappade och intagna på fångvårdsanstalt fär speciell kurs anordnas om
elevantalet varaktigt uppgår till lägst fem deltagare, OHka' utredningar och
pedagogiska projekt arbetar med att utveckla läroplaner och läromedel för att'
få dessa bättre anpassade till vuxnas behov.
Statsbidrag
utgår med 100 % av utgifterna för löner m, m. tiU lärare och skolledare. Vidare
utgår bidrag till tekniska stödåtgärder för handikappade studerande,
TiU.kostnader för intagning av studerande och uppsökande verksamhet utgår
bidrag med sammanlagt 2% av lönekostnaderna. För studiehandledning och studie-
och yrkesorientering för kurser inom särskild yrkesinriktad utbildniiig utgår
s,k. schablontiUägg, SlutUgen finns statsbidrag för lärarnas resor inom det
allmäima stödområdet.
Som
lärare tjänstgör i allmänhet timlärare. Inom det allmänna stödområdet får
lärare i grund- och gymnasieskolan i sin tjänst inräkna undervisning i den
kommunala vuxenutbildningen. Om den kommunala, vuxenutbildningen har stor
omfattning får särskUd skolenhet för vuxenutbildningen inrättas,
1967
års reform medförde en kraftig expansion av den kommunala vuxenutbildningen.
Under läsåret 1967/68 fanns det kvällsgymnasiér i ca 30 kommuner. Nu finns
kommunal vuxenutbildning i praktiskt taget samtliga kommuner i landet. Det
råder dock en regional obalans i fråga om rekrytering och kursutbud.
Av
de 69 200 elever som höstterminen 1974 för första gången deltog i kommunal
vuxenutbildning var ca en tredjedel urtdér 25 år, ca en tredjedel 2534 år och
en tredjedel 35 år eller äldre! Genomsnittsåldern är högre i gmndskolekurserna
än i gymnasieskolekursema. Av de ny inskrivna hade vidare ca en tredjedel
tidigare utbildning motsvarande högst folkskola.
Det
sammanlagda antalet elever i kommunal vuxenutbildning hösten 1974 har minskat
med 6 %, jämfört med hösten 1970. Minskningen ligger på gmndskolekurserna och
särskild yrkesinriktad utbildning.
En
tvåterminers praktisk-pedagogisk utbildning, som är särskilt avpassad för
lärare vid den statliga och kommunala vuxenutbildningen, anordnas fr, o, m,
vårtérmiiien 1971 vid lärarhögskolan i Stockholm.
Till
grundskolekurser intas sedan år 1971 alla sökande utom de som redan har
motsvarande utbildning. Vid urval skall särskUt beaktas behovet av utbildning
för dem som redan deltar i den kommunala vuxenutbildningen, för äldre personer
och för dem som befinner sig i en utsatt social situation.
Prop. 1975: 23 45
De
ämnen som lästes av de flesta studerande vid gmndskolekurser höstterminen 1974
var i ordning: engelska, matematik, svenska,, tyska och fysik. Bland
gymnasieskolekurserna (trefyraårig linje) var de vanligaste ämnena: engelska,
svenska, matematik, franska och tyska, I särskUd yrkesinriktad utbildning
anordnas utbildning för ett stort antal yrken inom industri, hantverk, handel
och kontor samt vårdområdet.
Arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmarknadsutbildning
(AMU) är beteckningen på utbUdning som bevUjas på sysselsättningspolitiska
gmnder. Verksamheten regleras av arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt
1972: 300,.ändrad.senast 1974:616). Berättigade till arbetsmarknadsutbildning
och utbUd-ningsbidrag är personer som är arbetslösa, hotade av arbetslöshet
eller . svårplacerade på arbetsmarknaden, Ytteriigare ett Jy av-är att de skaU
ha fyllt 20 år och vara sökande vid arbetsförmedlingen. Från :20-årsregeln görs
dock undantag fÖribJ, a- ensamstående föräldrar, handikappade och flyktingar.
Arbetslöshetskravet gäller ej den s. k, bristyrkesutbildningen. Denna ger
utbildning i yrken inom vUka det med hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge
eller av andra orsaker är av väsentlig betydelse att snabbt öka tillgången på
utbildad arbetskraft. Under senare år har tilU kommit ytterligare
undantagsbestämmelser med avseende på åldersvUlr koret. AMS har bemyndigats att
på försök bevilja utbildningsbidrag Jill ungdomar i åldern 18-19 år som
genomgår yrkesutbildning vid's, k. AMU-center och som dels har kortare
skolutbildning än nioårig-grundskola, dels har förvärvsarbetat i minst två år
och därefter varit anmälda som arbetslösa vid arbetsförmedlingen under mjnst
sex månader j följd.
Arbetsmarknadsutbildning
sker i föl jande. formen .
1.
ArbetsmarknadsutbUdning som
anordnas äv SÖ i samarbete med AMS. De vanligaste formerna 'av sådan utbUdrtihg
är omskolnings-, fortbildnings- och nybörjarkurser. Dessa kurser är samlade
tUl ca 5(y ut- bUdningscenter (AMU-center)' niéd ca 100 filialer.
Kursernas längd varierar från några veckor-tUl flera år.
2.
Utbildning inom det regiUjära
utbUdningsväsendet, t. ex, vid gymnasieskolor och folkhöjgskolot.
3.
Utbildning inom företag.
4.
Övriga kurser t. ex.
körkortsutbildning och kurser i samarbete med studieförbund.
Av
de personer som budgetåret 1973/74 påbörjade arbetspiarknads-utbUdning gick ca
49 % i särskilda kurser anordnade av SÖ, Ca 21 % gick i det reguljära
utbUdningsväsendet, ca 22 % i företagsutbildning och ca 8 % i övriga kurser.
Prop.
1975: 23 46
Arbetsmarknadsutbildningens omfattning har under de
senaste tio åren nästan tiofaldigats. Det totala antalet deltagare i
arbetsmarknadsutbildning uppgick budgetåret 1973/74 till 128 000, Eftersom
flertalet elever deltar i utbildningen kortare tid än ett år var det
genomsnittliga deltagarantalet per månad 43 765 elever.
För planeringen svarar AMS i samarbete med SÖ och
arbetsmarknadens parter. Arbetsmarknadsutbildningens omfattning och inriktning
bestäms genom en ramplan, som fastställs för varje budgetår. De största
utbildningsområdena avser tillverkningsarbete samt servicearbete såsom vård och
kontorsarbete. Den största åldersgmppen, 2534 år, svarar för ca 30 % av
elevantalet.
Höstterminen 1969 inleddes en försöksverksamhet med kurser
i allmänna ämnen inom arbetsmarknadsutbildningen för deltagare med kort
grundutbildning. Med hänsyn till de positiva erfarenheterna ingär numera
UtbUdning i allmänna ämnen i den arbetsmarknadsutbildning som bedrivs vid
samtliga utbildningscenter.
Arbetsmarknadsutbildningens framtida utformning har
utretts av kommittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen (KAMU), som
hösten 1974 avgav betänkandet (SOU 1974: 79) Utbildning för arbete.
Vuxna I gymnasieskolan
Det finns åtskilliga elever som är över 21 år i
gymnasieskolan.
Höstterminen 1972 fanns på gymnasieskolans samtUga linjer
235 331 elever. Av dessa var ca 15 500 (6,6 %) 2124 år, medan 13 000 (5,6 %)
var 25 år och äldre. Statistiken visar att andelen elever som är 25 år och
äldre har minskat under de senaste åren. Anledningen tiU detta kan vara att
arbetsmarknadsutbildningen och dagundervisningen i kommunal vuxenutbildning
byggts ut.
De äldre eleverna genomgår framför allt specialkurser.
Dessutom är andelen äldre elever stor på de tvä- och fyraåriga tekniska linjerna.
Av eleverna i specialkurser kortare än ett år var 55 % 21 år eller äldre. Många
av de kortare specialkurserna har alltid haft ett starkt inslag av äldre
elever. Dessa kurser har också varit avsedda för elever med yrkespraktik.
Gränsdragningen mot den kommunala vuxenutbildningen är här flytande.
En del elever inom gymnasieskolan erhåller
utbildningsbidrag från AMS, I de fall då t, ex, dagutbildning inte kan anordnas
inom den lokala vuxenutbildningen hänvisas sökande till gymnasieskolan.
Eftergymnasial vuxenutbildning
Sedan år 1969 bedrivs försöksverksamhet med vidgat
tillträde till grundläggande utbildning inom vissa ämnesområden vid fUosofisk
fakultet för personer, som fyllt 25 år och varit yrkesverksamma minst fem år
eller pä annat sätt förvärvat motsvarande erfarenheter. De studerande
Prop.
1975: 23 47
måste
också uppfylla de eventuella krav på förkunskaper i ämne, som krävs enligt
normalstudieplanen samt ha de övriga förkunskapei" i ämne som
oundgängligen fordras för att tillgodogöra sig utbildningen.
Fr,
o, m. hösten 1969 t.o.m, våren 1974 hade ca 9 000 personer skrivits in vid
filosofisk fakultet inom ramen för vidgat tillträde till högre studier,
\'uxna
som önskar studera pä eftergymnasial nivå kan delta i olika former av extern
universitetsutbildning: decentraliserad universitetsutbildning,
universitetsutbildning per korrespondens och universitetscirklar.
Decentraliserad universitetsutbildning innebär att utbildningen förläggs till
andra orter än dem som har universitet eller universitetsfilial. Utbildningen
omfattar normalt studier för 20 till 40 poäng i ett begränsat antal
ämnesområden vid filosofisk fakultet. UKÄ är central myndighet och de lokala
skolstyrelserna är kursanordnare.
Universitetsutbildning
per korrespondens anordnas i begränsad omfattning av korrespondensinstituten
Hermods och Brevskolan.
Universitetscirklar
anordnas av studieförbund och folkhögskolor i form av dels sådana cirklar som
ansluter sig till gäUande normalstudieplaner vid universitet eller högskola
dels sådana som har en friare uppläggning. Antalet deltagare i decentraliserad
universitetsutbildning var 2 363 höstterminen 1974. I universitetsutbildning
per korrespondens var antalet deltagare ca 2 000 budgetåret 1973/74. I
universitetscirklar var antalet deltagare 24 548 budgetåret 1973/74.
Korrenspondensundervisning
Efter
hand som andra möjligheter till vuxenstudier byggts ut, har
korrespondensundervisningen delvis ändrat form från renodlad brev
skoleundervisning till att kombineras med andi'a undervisningsformer.
Utbudet av kurser för korrespondensundervisning är stort och omfattar
dels enskilda ämnen eller delar av ämnen, dels större kombinationer
som ger viss kompetens, '
Korrespondensundervisning
anordnas av i första hand brevskolor. Vid statens skolor för vuxna finns s, k,
varvad undervisning vilket innebär att eleverna får såväl lärarledd
undervisning som undervisning per korrespondens. Vid statens skola för vuxna i
Norrköping ges möjlighet att studera enbart per korrespondens.
För
närvarande finns utöver de statliga skolorna för vuxna följande anordnare av
korrespondensundervisning.
Brevskolan
ägs av de stora folkrörelserna, främst Kooperativa Förbundet, LO,
fackförbunden, TCO, ABF, TBV och Hyresgästemas sparkasse- och
byggnadsförening. Brevskolans kursbestånd är tUl stor del inriktat på
delägarorganisationernas behöv. En av huvuduppgiftema är att framställa
studiematerial för folkbildningsarbetet. När det gäller de all-
Prop. 1975: 23 48
manna
ämnena har Brevskolan huvudsakligen inriktat sig på de fyra ämnesgrupper som
är prioriterade för högre statsbidrag till studiecirklar.. Brevskolan hade 38
908 brevstuderande, budgetåret 1973/74,
Hermods
korrespondensinstitut är en privat stiftelse. Verksamheten är inriktad på att
utbilda anställda inom näringslivet, förvaltningar och organisationer samt att
ge allmän utbildning i överensstämmelse med grundskolans och gymnasieskolans
läroplaner. Institutet .bedriver också kompentensgivande
universitetsutbildning. Hermods kursutbud omfattar ca 500 brevkurser. Antalet
nyanmälningar var år. 1973 ca 40 000,
Lantbrukets
korrespondensskola (LTK) är i huvudsak itu'iktad på ut
bildning inom jordbrukets område. 1974 uppgick LTK i LT:s förlag,
som ägs av Lantbrukarnas riksförbund och Vuxenskolan. LTK har ca
1 500 nyanmälningar per år. . . ,
Försvarets
brevskola ger undervisning i första hand i miUtära ämnen men även i allmänna
ämnen frainfpr aUt inom. befälsutbildningen.
Kurser
i radio och television '
Sveriges
Radios uthildningsprogramenhet producerar radio- och TV-program för
vuxenundervisniiig, , . , .
TRU
tUlsattes år 1967.för,att bedriva försöksverksamhet iiMDm om
rådet. Våren 1971 överiämna,de TRU sitt betänkande (SOU, .1971: 36)
Produktionsresurser för TV och radio i utbUdningen: Är 1972 övertog
kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television
inom utbildningsväsendet den tidigare TRU-kommitténs uppgifter. Den
nya kommitténs verksamhet är främst inriktad mot vuxenutbildningen
och mot förskolan, , , . ,
Sedan
år 1968 har kurser i bl, a, matematik, socialkunskap, engelska,,
företagsekonomi samt föräldrakunskap; .nordnats, TRUhar tillsammans: ,
med studieförbund genornfört försök med uppsökande verksamhet bland
kortutbildade för rekrytering tiU TU-kurser, Denna, verksamhet har visat sig
vara av stort värde liksom den utvidgade kontakten och samr. verkan med
studieorganisationerna. T.o.m, våren 1974 har TRU producerat och
eterdistribuerat ca 35 kurser eller programserier för vuxenutbildningen.
Sändningsvolymen för TRU:s vuxnutbildningsprogram budgetåret 1973/74 uppgick
till 51 timmar TV-sändning och,95, timmar radiosändning.
Kommittén
väntas avge sitt slutbetänkande, under år 1975,
Facklig
utbildning
De
fackliga organisationerna genomför en omfattande utbUdningsverksamhet för att
ge sina medlemmar orientering i fackliga och samhälleliga frågor och för att
skola dem som skaU företräda organisationema i olika sammanhang.
Prop. 1975:
23 49
LO, som är den största löntagarorganisationen med ca 1,8
milj. medlemmar, satsar årligen ca 40 mUj. kr, på den centrala studieverksamheten.
Organisationen anordnar en rad olika kurser såsom facklig huvudkurs om tre
månader, sexveckorskurser i allmänna fackliga frågor, allmänna styrelsekurser
om två veckor, kurser för invandrare och specialkurser i t, ex,
arbetsmiljöfrågor och företagsdemokratifrågor. Den övervägande delen av den
centrala kursverksamheten anordnas av de till LO anslutna förbunden.
TCO, som har ca 825 000 medlemmar, bedriver utbildning av
flera olika slag som komplement till de olika TCO-förbundens insatser på utbildningsområdet.
Den längsta TCO-kursen är den s, k. enmånadskursen som behandlar samhällsfrågor
och fackliga frågor, TCO och förbunden bedriver även en omfattande verksamhet
med kortare kurser och konferenser.
De övriga löntagarorganisationernas kursverksamhet
omfattar i regel veckokurser samt två-och tredagarskurser.
I enlighet med bestämmelserna i kungörelsen (1970: 272,
ändrad senast 1974: 278) om statsbidrag till löntagarorganisationernas centrala
kursverksamhet utgår statsbidrag fr. o. m. budgetåret 1970/71 till kursverksamhet
som ersättning för undervisningskostnader, resor och inackorderingar.
Budgetåret 1974/75 uppgår anslaget till 9 650 000 kr. Den centrala
kursverksamheten under budgetåret 1973/74 omfattade 590 kurser och 4 300
kursdagar med 16 900 deltagare. Den planerade verksamheten under innevarande
budgetår, omf altar ca 650 kurser, ca 4 900 kursdagar och ca 20 000 deltagare.
Personahnbildning inom den offentliga seklorn Statlig
personalutbildning
De flesta statliga myndigheter anordnar utbildning för
sina anställda. Denna kan bestå av såväl grundläggande fackutbildning som
påbyggnadsutbildning.
Utbildningen bedrivs i många olika former, t, ex. i
skolform, på inter-natkurscr eller som korrespondensstudier. Genom inrättandet
år 1967 av statens personalutbildningsnämnd (PUN) skapades ett för hela statsförvaltningen
centralt personalutbildningsorgan. Central statlig personalutbildning bedrivs
även av statskontoret och riksrevisionsverket. Kostnaderna för den
utbildningsverksamhet som PUN bedrev budgetåret 1973/ 74 uppgick till ca 6
milj, kr.
Landstingsförbundets utbUdningsverksamhet
Landstingsförbundet har sedan mitten av 1960-talet en
betydande, kontinuerlig kurs- och konferensverksamhet. Verksamheten omfattar
grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning. Totala antalet del-
4 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 23
Prop. 1975: 23 50
tagare
vid ca 50 centrala kurser uppgick år 1974 till ca 1 300, Landstingsförbundets
kostnader för fortbildningsverksamheten uppgår f, n. till ca 2,2 milj, kr. per
år. Förutom landstingsförbundets utbildningsverksamhet förekommer
personalutbildning också i landstingens egen regi.
Svenska
kommunförbundets utbildningsverksamhet
Kommunernas
utbildningsverksamhet bedrivs centralt av Svenska kommunförbundets
utbUdniiigssektion. Den kursverksamhet som bedrivs av Svenska kommunförbundet
vänder sig till såväl anstäUda som förtroen'-devalda i kommunerna. Utbildningen
organiseras som internatkurser, brevkurser och kurspaket. Under 1974 deltog 6
673 personer i 204 centrala och regionala kurser. Svenska kommunförbundets
personalutbildning har vuxit mycket snabbt under senare år. Förbundets
kostnader för utbidningsverksamheten uppgår til ca 4,5 milj. kr. per år.
Härmöver bedriver de största kommunema egen personalutbildning.
Utbildning
inom näringslivet
En
omfattande vuxenutbildning bedrivs sedan länge inom näringslivet. Främst är det
utbildning av de anställda för nuvarande eller planerade befattningar som
kommer ifråga, dvs. yrkesinriktad utbildning samt sådan nivåhöjande allmän
utbildning som behövs för vidareutbUdning, omskolning etc.
Utbildningsinsatserna varierar starkt meUan olika branscher men också mellan
företag i samma bransch. Något mått på all vuxenutbildning inom denna sektor
finns f. n, inte. De flesta större företag har numera särskilda
utbUdrungsavdelningar som utarbetar utbildningsplaner och genomför
kursverksamhet. Små och medelstora företags personal får i regel sin
utbildning på kurser som anordnas av olika organisationer såsom SAF och dess
förbund, branschorganisationerna, Sveriges hantverks- och industriorganisation
(SHIO) samt statens industriverks SIFU-enhet. SAF bedriver genom sitt
utbUdnings-organ Arbetsledareinstitutet-Rationaliseringstekniska institutet
(ALI-RATI) kursverksamhet för ca 20 000 deltagare per år.
Inom
kooperationen förekommer en omfattande personalutbildning för nästan alla
kategorier anställda. Utbildningen gäller i först hand dem som skall få
arbetsledande befattningar eller chefsställningar.
PersonalutbUdning
anordnas inte endast inom industrin utan även inom byggbranschen, hantverk,
handel- och sjöfart, banker, försäkringsbolag, jordbmk, hotell och
restauranger m, m.
Statsbidrag
utgår till företagsskolor och enskilda yrkesskolor med sammanlagt ca 19 milj,
kr. årligen.
Flera
samarbetsorgan mellan arbetsmarknadsparterna erbjuder också utbildning för
arbetslivets behov. Så har t, ex. Studierådet vid affärs-
Prop. 1975:23 51
bankerna
till huvuduppgift att svara för sådan mer teoretiskt orienterad utbildning som
kan komplettera bankernas interna utbildningsverksamhet. Kursverksamheten
omfattar banktekniska och allmänna ämnen.
Arbetsmarknadens
yrkesråd är ett gemensamt organ för SAF och LO och därigenom för 26
yrkesnämnder, de flesta inom industrin. Rådet har tUl uppgift att följa
utvecklingen inom yrkesutbUdningens område samt att genom olika åtgärder verka
för en ökad och effektivare yrkesulbUdning, Liknande samarbetsorgan finns för
tjänstemannaområdet m. fl, områden,
2.1.2
AktueU lagstiftning av betydelse för vuxenutbildningen
Statsmakterna
antog år 1974 två nya lagar av särskUd betydelse för vuxenutbildningen
nämligen, lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans StäUning på
arbetsplatsen (prop. 1974: 88, InU 1974: 15, rskr 1974: 272) och lagen
(1974:981) om arbetstagares rätt tUl ledighet för UtbUdning (prop, 1974:148,
InU 1974: 31, rskr 1974: 399).
Lagen
om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
Lagen
om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen trädde i kraft den 1 juli
1974. Lagen omfattar även fackliga studieorganisatörer som, under fömtsättning
av att de är anställda hos arbetsgivaren, har facklig förtroendemans rätt att
utföra fackligt arbete inkl. uppsökande verksamhet för studier på betald
arbetstid.
Lagen är avsedd att ge
underlag för den fackliga verksamhet, som utgör en förutsättning för
reformarbetet på, arbetslivets område. Lagen gäller aUa former av facklig
verksamhet, men begränsas tiU förtroendevalda som utsetts av facklig
organisation, vilken har eUer bmkar ha kollektivavtal för arbetsplatsen. En
facklig förtroendeman får inte hindras att fullgöra sitt uppdrag och han
skyddas mot försämrade anställningsvUlkor på gmnd av uppdraget.
Förtroendemannen har vid driftsinskränkningar rätt tU] fortsatt arbete, under
fömtsättning att han har fackliga uppgifter av särskild betydelse för
verksamheten på arbetsplatsen, Lagen innebär vidare att de fackliga organisationerna
har tolkningsföreträde, dvs. vid tvist bestämmer de lagens tiUämpning intill
dess tvisten har prövats. Flera av lagreglerna är dispositiva, vilket innebär
att de genom koUektivavtal kan anpassas tiU de varierande förhållanden, som
råder inom olika branscher. Med förtroendemannalagen som stöd kan de fackliga
organisationema alltså förhandla med arbetsgivarna om avtal, som reglerar den
närmare tillämpningen av lagen.
Facklig
förtroendeman har enligt lagen rätt tUl erforderlig ledighet för facklig
verksamhet, men ledigheten får inte sträcka sig längre än som är rimligt med
hänsyn till förhållandena på den enskilda arbetsplatsen, t, ex, med beaktande
av hur många medlemmar söm förtroende-
Prop. 1975: 23 52
mannen
har att företräda. Ledigheten skall förläggas så att den inte medför betydande
hinder för arbetets behöriga gång. Facklig verksamhet, som avser
arbetsplatsen, får ske på betald arbetstid, TUl sådan facklig verksamhet räknas
bl, a. utbildning som har direkt betydelse för förhåUandena på arbetsplatsen.
Lagen
om arbetstagares rä.tt till ledighet för utbildning
Lagen
om arbetstagares rätt tUl ledighet för utbUdning trädde i kraft den 1 januari
1975. Den är främst avsedd att bereda vägen för en vidgad vuxenutbUdning.
Utbildningen
är av största betydelse för de arbetstagare som vill göra insatser i
samhällslivet och delta i demokratiseringen av arbetsplatsema. Den nya lagen
utgör därför ett viktigt led i det pågående reformarbetet på arbetslivets
område.
Genom
lagen får varje arbetstagare en lagfäst rätt tUl ledighet från sin anställning
för att utbilda sig. Lagen gäller alltså anställda både i allmän och enskild
tjänst, på stora och små arbetsplatser.
För
rätt tUl ledighet fordras normalt att arbetstagaren har varit anstäUd hos
arbetsgivaren antingen de sex senaste månaderna eller sammanlagt minst tolv
månader under de senaste två åren.
Någon
begränsning görs inte i fråga om utbildningens art. Arbetstagaren får själv
avgöra inriktningen av utbildningen. Renodlade självstudier omfattas dock inte
av lagen.
Ledighetens
längd begränsas inte av lagen. Däremot ges arbetsgivaren en viss möjlighet att
skjuta på den begärda ledigheten, normalt högst sex månader. Vill han uppskjuta
ledigheten längre, fordras samtycke av den berörda fackföreningen på
arbetsplatsen.
En
arbetstagare, som har fått sin ledighet uppskjuten, kan efter en viss väntetid
gå till domstol för att få ut sin ledighet. Kan flera ledigheter inte
tillgodoses samtidigt, ges företräde åt facklig utbildning och ledighet för
arbetstagare som ej har utbildning motsvarande nioårig gmndskola,
I
lagen ingår vidare regler om anstäUningsskydd för den som utnyttjar sin rätt
tiU ledighet. I den finns också bestämmelser om rätt att återgå i arbete för
den som vill avbryta sina studier.
Bryter
arbetsgivaren mot lagens föreskrifter, blir han skadeståndsskyldig. Uppkommer
det tvist om lagens tillämpning, är det den berörda fackföreningen som
bestämmer om lagens tillämpning tills tvisten har prövats av domstol.
Flertalet
lagregler kan genom koUektivavtal anpassas tUl de oUka förhållanden som råder
på arbetsplatsema. De grundläggande reglerna som bl. a. tiUförsäkrar
arbetstagarna rätt tUl ledighet för utbildning och anstäUningsskydd under
ledigheten skall dock alltid gäUa,
Prop. 1975:23 53
2.1.3
Internationella normer av betydelse för vuxenutbUdningen
Intemationella
arbetsorganisationen (ILO) avger förslag tiU internationella konventioner i
arbetsmarknadsfrågor, avsedda att ratificeras av organisationens medlemmar.
Organisationen avger även rekommendationer, vilka skall övervägas vid
exempelvis lagstiftning men saknar den bindande karaktär som tillkommer en
ratificerad konvention.
Vid
den intemationella arbetskonferensens sammanträde år 1974 antogs en konvention
(nr 140) och en därtill hörande rekommendation (nr 148) angående betald
ledighet för studier.
Instrumenten
har i huvudsak följande innehåll. Uttrycket "betald ledighet för
studier" definieras som ledighet som bevUjas arbetstagare för
studieändamål under en bestämd period på normal arbetstid med åtnjutande av
lämpliga ekonomiska förmåner.
Som
allmän riktlinje för verksamheten på området anges att varje medlemsstat skall
utforma och genomföra en politik som, genom metoder anpassade till landets
förhållanden och praxis och vid behov stegvis, syftar till att befordra
genomförandet av betald ledighet för studier för såväl yrkesutbildning på olika
nivåer som allmän och facklig utbildning.
Den
politik som skall tiUämpas skall främja
a)
förvärvande och förbättring av
yrkeskunnande liksom ökad anställningstrygghet,
b)
arbetstagarnas sakkunniga och
aktiva medverkan i företagets verksamhet och i samhällslivet,
c)
arbetstagarnas mänskliga,
sociala och kulturella förkovran,
d) lämplig
återkommande utbildning för att hjälpa arbetstagarna att
anpassa sig tUl moderna krav.
Verksamheten
rörande betald ledighet för studier skall vidare ta hänsyn till landets och de
olika verksamhetsområdenas utvecklingsnivå och speciella behov samt samordnas
med den allmänna politiken på sysselsättningens och utbildningens område,
liksom med arbetstidspolitiken.
Genomförandet
av reglerna om betald ledighet för studier kan ske genom nationell
lagstiftiiing, kollektivavtal, skiljedom eller på annat sätt som är förenligt
med nationell praxis. Myndigheter, arbetsgivar-och arbetstagarorganisationer
samt utbildningsorgan skall på ett efter landets förhållanden och sedvanor
lämpat sätt samverka vid utformningen och genomförandet av politiken för
främjande av betald ledighet för studier.
Beträffande
finansieringen av betald ledighet för studier föreskrivs att denna skall ske
genom regelbundna och tillräckliga anslag och i överensstämmelse med nationeU
praxis, I rekommendationen uttalas att säväl arbetsgivarna, samfällt eller var
för sig, som myndigheterna och utbildningsorganen, liksom också arbetsgivamas
och arbetstagarnas
Prop. 1975: 23 54
organisationer
kan förväntas bidra tUl finansieringen av åtgärder för betald studieledighet,
I
fråga om vUlkoren för beviljande av betald ledighet för studier fastslås att
sådan ledighet skall vara tillgänglig för alla arbetstagare utan åtskillnad.
Vid behov skall särskilda bestämmelser meddelas
a)
i det fall särskilda grapper av
arbetstagare, såsom arbetare i små företag, lantarbetare eller andra arbetare i
glesbygdsområden, skiftarbetare eller arbetare med familjeansvar har svårighet
att dra fördel av de allmänna anordningama,
b)
i det fall särskilda gmpper av
företag, såsom små eller säsöngbe-tonade företag, har svårigheter att anpassa
sig till de allmänna anordningarna, allt under förutsättning att arbetstagare
i dessa företag inte utesluts från förmånen av betald ledighet för studier,
Föratsättningama
för beviljande av betald ledighet för studier kan variera beroende på om
ledigheten avser skilda slag av utbildning.
Slutligen
uttalas att en period av betald ledighet för studier skall jämstäUas med en
period av faktisk tjänstgöring i och för fastställande av anspråk på sociala
förmåner och andra rättigheter som grundar sig på anställningsförhållandet i
eiUighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal, skiljedom eller på annat
sätt som är förenligt med nationeU praxis.
Prop.
1975: 23 55
3 Nuvarande studiestöd
3.1
Studiehjälp och studiemedel
I
samband med 1964 års studiesociala reformer (prop, 1964: 138, SäU 1964: 1, rskr
1964: 290) fördes till studiéhjälpssystemet studerande på gymnasial nivå och
till studiemedelssystemet huvudsakligen studerande inom den eftergymnasiala
utbildningen. I studiehjälpssystemet drogs en gräns mellan "yngre"
och "äldre" elever vid myndighetsåldern. De äldre eleverna erhöll
studiestöd enligt regler som knöts an till studiemedelssystemet. För dessa
elever togs t. ex. ingen hänsyn till föräldrarnas ekonomi. Yngre elever i
studiehjälpssystemet förutsattes tUlhöra föräldraekonomin och studiehjälpen
för dessa utformades med hänsyn tiU detta.
Sedan
den 1 juli 1973 har äldre studerande vid studievägar soin tUl-hör
studiehjälpssystemet Överförts till studiemedelssystemet (prop. 1973: 63, SfU
1973: 17, rskr 1973: 240). Alla som är över 20 år får alltså numera
studiemedel oavsett om utbUdningen är gymnasiaFeller eftergymnasial,
3.1.1 Studiehjälp
Studiehjälp
utgår i form av studiebidrag om l25 kr. i månaden, rese-tiUägg om 75165 kr. i
månaden, inackorderingstiUägjg bm 150 kr. i månaden och inkomstprövat tillägg
om mellan 20 och 75 kr. i månaden samt behovsprövat tillägg om högst 110 kr. i
månaden. Storleken på vissa av tilläggen är beroende av föräldramas ekonomi och
antalet barn.
Fr,
o. m, budgetåret 1973/74 éfhållér yngre elev i gymnasial utbild
ning studiekredit i form av aterbetalningspliktiga studiemédelom högst
3 800 kr, per läsår. I vissa fäU kan hÖgre belopp utgå. Vid tilldelning av
återbetalningspliktiga studiemedel för yngre elever tas hänsyn till den
studerandes, och om han inte är gift, hans föräldrars ekonomiska förhål- '
landen, -
3.1.2 Studiemedel
Studiemedel
beviljas utan hänsyn till föräldrarnas ekonomi men behovsprövas i förhållande
till egen och makes ekonomi. Studiemedlen är indexreglerade och utgår per läsår
om nio månader med 140 % av basbeloppet enligt den allmänna försäkringen.
Dessutom kan barntillägg utgå med 25 % av basbeloppet per år för barn under 16
år.
Normalt
ingår i studiemedlen ett studiebidrag om ca 2 000 kr, per läs-är. Resten
skall återbetalas. De regler för återbetalning som gäller
Frop. 1975: 23 56
fr,
o. m, den 1 januari 1975 innebär att den totala återbetalningsskyldigheten
eller det årliga återbetalningsbeloppet inte kan höjas mer än 3,2% per år,
vilket motsvarar ett av regeringen fastställt regleringstal om 1,032 enheter.
Har prisutvecklingen enligt konsumentprisindex under året före återbetalningen
varit lägre än 3,2 % höjs det årliga återbetalningsbeloppet med lika många
procentenheter som prisutvecklingen. Det nya systemet innebär att
äterbetalningsliden på 20 tUl 25 år kommer att hållas. Om den
återbetalningsskyldiges inkomst under avgiftsår understiger 3,5 basbelopp kan
han befrias från återbetalning för det året. Är återbetalningsförmågan
varaktigt nedsatt, t, ex. genom sjukdom, finns möjlighet att avskriva
återstående avgifter.
3.2
Utbildningsbidrag
Utbildningsbidrag
beviljas den som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Enligt
arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300, ändrad senast 1974:
616) utgår utbildningsbidrag till den som löper risk att bli arbetslös eller
som är svårplacerad på arbetsmarkanden. Bidraget kan utgå till den som fyllt 20
år och söker arbete genom offentiig arbetsförmedling. Dessutom skall
utbildning antas medföra stadigvarande arbete som inte kan komma till stånd
utan utbildningen, I vissa fall kan utbildningsbidrag utgå till den som inte
fyllt 20 år. Utbildningsbidrag per månad utgörs av grundbidrag om 745 kr. för
gift eller underhållsskyldig mot tidigare make och om 695 kr. för övriga,
hyresbidrag med faktisk bostadskostnad eUer normalersättning om 225 kr,, traktamente
för den som utbUdas utom hemorten med högst 375 kr. för den som är gift eller
fullgör underhåUsskyldighet mot tidigare make och för övriga med 225 kr.,
barntUlägg om vanligen 120 kr. för eget eller makes barn som stadigvarande bor
samman med bidragstagaren. Härutöver kan särskilt bidrag utgå som bl. a,
omfattar ersättning för resekostnader och traktamente vid resor meUan hemorten
och utbildningsorten. Vissa delar av utbildningsbidraget reduceras med hänsyn,
tUl makes inkomst under utbildningstiden. Utbildningsbidraget får som regel
inte överskrida 1 700 kr, i månaden. Bidragen inom arbetsmarknadsutbildningen
är fr, o. m, år 1974 beskatiade. De räknas då om så att vederbö:-andc alltid
efter preliminärskatteavdrag får behålla nyssnämnda bidragsbelopp. Normalt
utgår utbildningsbidrag inle för studier som är studic-medelsberättigade.
Tillägg till studiemedel kan emellertid utgå i vissa fall. Studiehjälp i form
av bidrag och lån kan inte utgå jämsides med utbildningsbidrag.
Prop.
1975: 23 57
4 FÖVUX' och SVUX' betänkanden m. m.
4.1
Utredningarnas allmänna överväganden
4.1.1 Vuxenutbildningens
mål
Både
FÖVUX och SVUX behandlar vuxenutbildningens mål, överbryggande utbildning och
återkommande utbUdning. FÖVUX återger inledningsvis skilda uttalanden i dessa
frågor av regeringen, LO:s arbetsgrupp för vuxenutbildningsfrågor, LOVUX,
TCO:s utbildningsnämnd m.fl.
FÖVUX
framhåller för egen del att dén enskildes livsviUkor öch personliga utveckling
sammanhänger med den utbildnmg han fått. Utbildningen spelar en stor roll för
möjligheterna vid yrkesvalet, för människors möjligheter att tillvarata sina
intressen i olika sammanhang och ger i allmänhet individen ett bättre
utgångsläge när det gäller att tillgodogöra sig kulturupplevelser.
SVUX
framhäller att utbildning kan uppfattas som en form av välfärd som i sin tur
kan skapa annan välfärd. Skillnader i utbildning innebär ofta även klyftor på
andra områden i samhället. Som övergripande mål för all utbildning anges ofta
att den skall skapa jämlikhet mellan människor i samhället. Insatser inom
ubildning och studiestöd måste emellertid kombineras med ätgärder också på
andra områden. Utöver aUmänna mål har vuxenutbildningen flera speciella
uppgifter t. ex. att utjämna de skillnader i utbildningen som ungdomsskolan
inte kommit tillrätta med. En viktig uppgift för vuxenutbildningen är att
utjämna och överbrygga skillnader i utbildning mellan generationerna, VuxenutbUdningen
måste även ge de vuxna möjligheter att tiUgodose sina behov av nya kunskaper
för att möta förändringar i samhälle och arbetsliv. För att skapa ökade
möjligheter till' vuxenutbildning bör enligt SVUX högskoleutbildningen
förändras sä att perioder av yrkesverksamhet varvas med utbildning,
4.1.2 Överbryggande
utbildning
De
av utredningarna redovisade beräkningarna av befolkningens fördelning på
formell utbildningsnivå ger enligt SVUX en siffermässig bild av den
generationsklyfta som nu håller på att växa fram och som kommer att vara
särskilt märkbar om något decennium. Den genomsnittliga utbildningen hos dem
som befinner sig i förvärvsarbetande ålder motsvarar inte mer än sjuårig
skola, Äveii inom nuvarande ungdomsgeneration finns grupper som är
utbildningsmässigt handikappade. ÅtskUliga ungdomar lämnar även i dag skolan
utan att ha> genomgått fullständig
Prop. 1975: 23 58
grundskolekurs.
Ca 25 % av en ungdomskull går inte direkt över till gymnasieskolan. Enligt
SVUX' definitioner orafattar 4en överbryggande utbildningen även de yngre
vuxna som inte i tonåren utnyttjat utbildningsmöjligheterna i ungdomsskolan.
Mot denna bakgmnd framstår den överbryggande utbUdningen som en av de
väsentligaste uppgifterna på utbildningsområdet under de närmaste årtiondena,
SVUX framhåller att det samlade behovet av överbryggande utbildning ar särskilt
stort i ett kort perspektiv men något mindre framträdande på sikt. Det finns
enligt utredningarna ett permanent behov av överbryggande utbildning som syftar
till att kompensera brister i tidigare utbildning.
Enligt
FÖVUX' mening är utbildningsklyftorna nu så stora att högsta prioritet måste
ges reformer inom den överbryggande utbUdningen som skall syfta till att ge de
kortutbildade och kultureUt eftersatta gruppema möjligheter att utnyttja de
utbildningsresurser samhället förfogar över, I valet mellan att ge ett mindre
stöd åt alla eller att vidta speciella åtgärder för begränsade målgrupper
finner FÖVUX det angeläget, att ett bättre stöd ges åt de mest eftersatta
grupperna. Mot bakgrund av erfarenheterna från den uppsökande verksamheten och
med hänsyn till nödvändigheten att nå de mest eftersatta gmpperna bör de
kraftigaste stimulansåtgärderna sättas in när det gäUer att utvidga sektorn för
stu: dier på fritid och deltid, främst i studiecirklar,
4.1.3
Återkommande utbildning
SVUX
påpekar att det nuvarande utbildningssystemet uppmuntrar till, koncentrerade
studier över en lång sammanhängande period. Den utbildning som erhållits i
ungdomsåren kan inte blL avpassad till de krav som kommer att ställas i
samhället i en avlägsen framtid, .UtbUdning i en sammanhängande period i
ungdomsåren ger därför upphov till en ständig utbildningsklyfta.. Bl, a,.som en
reaktion mot den långa samman-. hängande ungdomsutbUdningen har tanken-på
återkommande utbild-; ning uppstått. Studierna bör i återkommande utbildning
varvas med,perioder av yrkesverksamhet eller förekomma jämsides med
förvärvsår-. bete,
SVUX
redovisar några av fördelarna med återkommande utbildning, bl. a. att nya
chanser tUl utbildning ges till dem som tidigare endast nar obUgatorisk
skolutbildning och att en bättre, växelverkan mellan, studier, och arbetsliv
skapas. Om återkommande, utbildning skall-ktmna genomr. föras måste
studieorganisationen ge den studerande valfrihet att vid slutet av varje
utbildningsetapp avgöra om han vill fortsätta att -studera eller gå ut i
arbetslivet. För att en valsituation skall finnas mellan förvärvs-: arbete och
fortsatta studier måste dessutom studiestödet vara så utformat att det blir
ekonomiskt rimligt att skjuta upp studierna. Trots att det saknas ett
vuxenanpassat studiesocialt system har redan vissa former av
Prop. 1975: 23 59
återkommande
utbildning utvecklats. Bl, a, har under senare år många studerande sökt sig
till eftergymnasial utbUdning efter flera års förvärvsarbete.
4.1.4
Vuxenutbildningen i samhället
Utbildningens
fördelning på befolkningen
FÖVUX
konstaterar i sitt betänkande att införandet av den nioåriga grundskolan samt
gymnasieskolans och högskolans expansion har medfört att de unga
generationerna har väsentiigt längre utbildning än äldre generationer.
Skillnaderna består bl, a. i att alla yngre i skolan läst engelska medan endast
en begränsad andel inom äldre generationer fick chansen att lära sig ett
främmande språk. Flera undersökningar visar att det föreligger ett mycket klart
samband mellan ålder och utbildningstid, SVUX påpekar att av de nu
förvärvsaktiva generationerna har nära 70 % endast genomgått folkskola, ca 20 %
har utbildning motsvarande grundskola och den tidigare realskolan och mindre än
lÖ % har gymnasie- eUer högskoleutbildning. Befolkningens beräknade fördelning
på formeU utbildningsnivå i åldrarna 2064 år under perioden från 1970 tUl
seklets slut framgår av tabell 3 och 4.
TabeU
3 och 4. Befolkningen i åldem 2064 år uppdelad på utbildningsnivå och ålder
för åren 19701990. (PM 1970: 18 i serien "Promemorior från Statistiska
centralbyrån")
Utbildning:
1 = folkskola samt ev. yrkesutbildning
2 =
realexamen, gmndskola, högre folkskola, flickskola el-
ler
folkhögskola samt ev, yrkesutbUdning
3
= studentexamen samtev;
yrkesutbildning
4
= examen från universitet eller
högskola Befolkningens fördelning pä forihéU utbildningsnivå i åldrarna
2064 år 1970, totaU och relativt. ' '
Ålders-
Tusental personer Pro,centuell för-
grupp delning
2024 210 262 '
145 9 625 34 42 23
2529 328 199 70 . 23
; . 620 53 .32 H
3034 304 134 19
28 484 63 28 4
3539 309 102 12
19 441' 70 23 3
40M
352
90
15
12
469
75
19
3
3
45-9
408
90
16
12
525
78
17
3
2
50-54
416
81
13
10
520
80
.16
3 .
2
55-59
427
63
9
8
506
84
12
2
-y
6064
412
52.. ,
7 .
7
479
86,
11
2
2
Summa
3 164
1072
305
,128
4 670 .
Prop. 1975:23 60
Befolkningens fördelning pä formeU utbildningsnivå i
åldrarna 2064 åren 1980 cch 1990. Beräknad procentuell fördelning.
Ålders- .-Kt 1980 .\t 1990
grupp
2024 8 87 5 8 87 6
2529 10 39 38 13 .. 5 80 15
3034 ?4 39 14 14 5 73 22
3539 53 32 6 9 10 39 29 22
40 14
63
28
4
6
34
39
14
14
45 49
70
23
3
4
55
32
6
9
50 54
75
19
3
. 3
, 63
28
4
6
55 59
78
17
3
t
70
23
3
4
60 64
SO
16
3
7
75
19
3
3
Enligt 1970 års folk- och bostadsräkning hade befolkningen
i storstadsområdena längre allmän skolutbUdning än landets övriga befolkning.
Av den förvärvsarbetande befolkningen utgjorde för både män och kvinnor andelen
yrkesutbildade 39 %. Kvinnornas yrkesutbildning var i allmänhet kortare än
männens. De flesta kortutbildade fanns inorh skogsarbete, gruv- och
stenbrytningsarbete samt fastighetsskötsef.
Sociala aspekter pä utbUdningen
FÖVUX anför att mänga studiehinder hos individen, i
utbildningsväsendet och i samhället verkar hämmande på de vuxnas möjligheter
att delta i utbUdning. Stora grupper stär fortfarande utanför vuxenutbild
ningen. Gmpper som har bra grundutbUdning, goda sociala viUkor och som är unga
deltar i högre grad i vuxenutbildningen än de socialt och utbildningsmässigt
mest missgynnade, VUken grundutbildning en person har bestäms i hög grad av
uppväxtmiljön, Låginkomstutredningen på visade att medelutbUdningstiden blev
längre ju längre utbUdning föräldrarna hade. Detta gällde oavsett såväl egen
ålder som faderns social-, grupp och yrke. Sambandet var starkt mellan faderns
sociala position, den egna utbUdningen och den egna sociala positionen. De
längsta utbildningstiderna hade de som tillhörde socialgrupp 1 och vilkas
fäder också tillhört socialgrupp 1,
Utredningen erinrar också om att lång utbUdning och hög
inkomst har ett klart samband liksom att risken att bli arbetslös är betydligt
större för personer med kort än för personer med lång utbUdning.
Rekrytering rill olika vuxenutbUdningsformcr
FÖVUX redovisar de fåtaliga undersökningar som
finns rörande vuxenstuderandes utbildningsbakgrund och ålder m. m. Av dessa
under-
Prop. 1975: 23 61
sökningar
framgår bl. a. att deltagarnas bakgrund varierar beroende på
vuxenutbUdningsform och även mellan olika arrangörer av samma
vuxenutbUdningsform. Rekryteringen av deltagare skUjer sig t, o, m, mellan
olika ämnen. Så rekryterar t, ex. den kommunala vuxenutbildningen ofta
relativt unga personer med god grundutbildning och de flesta deltagarna i
studiecirklar är kvinnor.
De
kortutbildades och studiecirkelverksamhetens regionala fördelning
Med
hjälp av material frän 1970 års folk- och bostadsräkning har FÖVUX kartiagt var
den målgrupp finns som den uppsökande verksamheten skaU riktas till. Bland
resultaten märks att storstads- och universitetslänen hade den lägsta andelen
korttidsutbildade, Stockholms län skilde sig markant från landet i övrigt.
Endast 42 % av dess befolkning hade högst åttaårig folkskola, vilket kan
jämföras med Gotlands län där motsvarande andel var 70 %. Andelen kortutbildade
är i allmänhet större i kommuner med liten tätortsgrad.
Senare
statistik visar pä ett klart samband mellan tätortsgrad och del-tagarfrekvens i
studiecirklar. Kommuner med hog andel kortutbUdade hade i genomsnitt en lägre
andel deltagare i studiecirklar, I fråga om de prioriterade studiecirklarna var
dock deltagarantalet i genomsnitt högst i län med hög andel kortutbUdade.
Beskrivning
av vissa grupper kortutbildade Personer med skiftarbete eller obekväm
arbetstid.
Några
gmpper av kortutbildade som deltagit i FÖVUX' försöksverksamhet beskrivs av
utredningen. Den konstaterar att för det stora flertalet personer med
skiftarbete eller psykiskt och fysiskt pressande arbete blir det aUtför
krävande att orka med fritidsstudier. Är arbetet fysiskt och psykiskt
utmattande åtgår en stor del av fritiden tUl vila och återhämtning vilket måste
tas i beaktande vid planeringen av vuxenutbildningen.
Personer
med olika slag av handikapp
Den
stora variationen av förekommande handikapp medför att problemen är olika.
Gemensamt för de handikappade är dock att de är eUer lätt blir socialt
isolerade i större utsträckning än övriga människor. På grund av denna och
andra orsaker har vuxna handikappade stora brister i sin UtbUdning. FÖVUX
anser att det krävs en uppsökande verksamhet och vidgade insatser på
vuxenutbUdningens område för att få dessa människor delaktiga i samhäUslivet,
Om inte de handikappade ges reella möjligheter att delta i vuxenutbildningen
kommer de negativa effekterna av handikappet att öka.
Prop. 1975: 23 62
AnstäUda
i skyddat arbete
Antalet
personer inom den skyddade sysselsättningen har stigit under senare år beroende
på näringslivets stmkturomvandling, det allmänna sysselsättningsläget och den
lokala arbetsmarknadssituationen m.m. I expansiva regioner kan personer med
ganska begränsad arbetsförmåga erhålla arbete på den öppna marknaden, medan
detta i glesbygdsområden är mycket svårt för t. ex. äldre personer med endast
ett måttligt handikapp. De personer som arbetar vid skyddade verkstäder har i
aUmänhet dels relativt hög ålder, dels ingen utbildning utöver folkskola.
Personer
bosatta i glesbygd
Med
tätort avses i allmänhet ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där
avståndet meUan husen normalt inte överstiger 200 meter. Övriga delar av landet
definieras som glesbygd. Därav följer att en entydig geografisk avgränsning av
glesbygder inte kan göras, men de mest problematiska glesbygderna finns inom de
s. k. skogslänens inre delar. Dessa utmärks bl. a. av en stor andel äldre
personer, avsevärd utflyttning, betydande arbetslöshet och
undersysselsättnin.g samt bristande jämvikt mellan vikande och expanderande
sektorer inom näringslivet,
Låginkomstutredningen
har belyst sambandet meUan utbUdning och typ av uppväxtort samt mellan
utbUdning och geografisk rörlighet. De som bodde i glesbygd hade i genomsnitt
kortare utbildning än de som bodde i tätorter. Ju större tätort desto lägre
andel personer med kort UtbUdning, Detta gällde såväl allmän utbildning som
yrkesutbUdning,
Hemarbetande
kvinnor
Enligt
1970 års folk- och bostadsräkning fanns det ca 1,2 milj. kvinnor i åldern 1659
år som inte förvärvsarbetade eller som arbetade mindre än 20 timmar i veckan.
Omkring hälften av dessa hade högst åttaårig folkskola som utbildningsbakgrund.
Förvärvsintensiteten har dock ökat kraftigt bland kvinnoma under senare år.
Kvinnor
med längre utbUdning än folkskola förvärvsarbetar i högre grad än kvinnor med
enbart folkskola. I en situation där val meUan förvärvsarbete och hemarbete är
möjligt, tycks utbUdningen spela en betydande roll.
De
hemarbetande kvinnornas villkor varierar beroende på vilken samhällsklass hon
tillhör, Låginkomstutredningen visar t. ex. att deltagande i studiecirklar
varierar med socialgruppstiUhörighet. Av hemarbetande kvinnor i socialgrupp 1
deltog 36.% i studiecirklar. Motsvarande andel i socialgmpperna 2 och 3 var 22
respektive 12 %.
Prop.
1975: 23 63
4.1.5
Uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen
Uppsökande
verksamhet som rekryteringsmetod
Motiv
för uppsökande verksamhet
FÖVUX
erinrar om att uppsökande verksamhet för att rekrytera deltagare tUl studier
inte är någon ny företeelse utan har förekommit sedan länge inom
folkbildningen. Under senare år har dock rekryteringen till och informationen
om studier aUtmer skett genom broschyrer, foldrar, affischer och annonser.
Dessa rekryteringsmetoder har emellertid visat sig vara mindre effektiva för
att rekrytera kortutbildade vuxna till studier. Om vuxenutbildningen skall
kunna fungera som en väg att utjämna utbildningsklyftorna i samhället, är det
enligt FÖVUX nödvändigt att genom uppsökande verksamhet kontakta och motivera
korttidsutbildade personer som känner sig tveksamma och osäkra inför studier
till deltagande i vuxenutbildningen.
Studiehinder
Trots
de senaste årens ökade utbud av. vuxenutbUdning finns det, påpekar FÖVUX, ett
flertal hinder och svårigheter för vuxna att delta i studier, LO:s arbetsgrupp
för vuxenutbildning (LOVUX) indelade t, ex, i sin andra rapport dessa hinder i
individuella, sådana som hänger samman med utbudets karaktär och sådana som
beror på samhällssituationen i övrigt, FÖVUX menar att den uppsökande
verksamheten måste utgå från den enskildes erfarenheter och situation.
Insatserna kan därför variera från allmän information till mer omfattande
rådgivning och vägledning. Uppsökande verksamhet på arbetsplatser har under
lång tid bedrivits av de fackliga organisationerna. Utredningen erinrar om den
nya lagen om facklig förtroendemans ställrung som gör det möjligt för
studieorganisatörer att bedriva uppsökande verksamhet på betald arbetstid samt
redovisar förslaget om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.
Svårigheter
för uppsökande verksamhet
Bland
de svårigheter som föreligger för den uppsökande verksamheten anger utredningen
faktorer i arbetsmUjön samt att arbetsplatsen kan ha få anställda eUer att
dessa har ett rörligt arbete. Även i bostadsområdena kan det föreligga
svårigheter beroende på t, ex, den isolering i vUken många människor lever.
För att övervinna dessa svårigheter krävs en väl organiserad och flexibel
uppsökande verksamhet.
Prop.
1975: 23 64
Studieorganisatören
Enligt
FÖVUX' uppfattning har studieorganisatören en mycket viktig funktion i
studierekryteringen och resultaten av den uppsökande verksamheten är i hög
grad beroende av studieorganisatörens arbete. Denne måste vara väl införstådd
med deltagamas förutsättningar att delta i studier. En meningsfull dialog bör
åstadkommas mellan uppsökaren och den uppsökte. Den bör utgå från den uppsöktes
situation och behov. Den personliga kontakten är ett viktigt inslag såväl före
som imder studierna.
Några
exempel pä uppsökande verksamhet
Avsikten
med FÖVUX' försöksverksamhet har varit att genom uppsökande \erksamhet förvärva erfarenheter som kan komma reformarbetet
inom vuxenutbildningsområdet till godo, så att de,korttidsutbildade,
lågavlönade och kulturellt sämst lottade ges möjligheter att utnyttja de
utbildningsresurser samhället ställer till förfogande.
FÖVUX'
försöksverksamhet och en del andra projekt under början av 1970-talet ökade,
enligt utredningen, intresset för den uppsökande verksamheten som metod. Bland
dylika försök kan följande nämnas:
TRU bl, a, i Lidköping
Kommunalarbetareförbundet och
ABF i Skaraborgs län m, fl.
ABF i Stockholm och Huddinge
Uppsökande verksamhet inom
arbetsmarknadsutbUdningen
Uppsökande verksamhet inom den
kommunala vuxenutbildningen
Den
uppsökande verksamhetens nuvarande omfattning
FÖVUX'
enkät om uppsökande verksamhet
Under
våren 1974 genomförde FÖVUX en undersökning för att belysa i vilken
utsträckning den kommunala vuxenutbUdrungen och de fyTa studieförbunden ABF,
TBV, Vuxenskolan och Medborgarskolan bedrev uppsökande verksamhet under
studieåret 1972/73, I undersökningen ingick efter stickprov 48 kommuner och 192
studieförbundsavdelningar. Från det insamlade materialet skattades den
uppsökande verksamhet som förekom i landet undersökningsåret. Resultaten
framgår av tabell 5, Bland resultaten i övrigt kan nämnas att såväl kommunerna
som studieförbunden bedrev verksamhet inom bostadsområden och ABF och TBV även
på arbetsplatser.
Prop.
1975: 23 65
Tabell
5. Uppskattad total uppsökande verksamhet budgetåret 1972/73
Utbildningsanordnare
Antal
kommuner i vilka uppsökande verksamhet förekom
Procentuell
andel av landets kommuner i vilka uppsökande verksamhet förekom
Kommunerna (organisatorisk eller ekonomisk medverkan)
84
30
Arbetarnas
bildningsförbund (ABF)
166
60
Tjänstemännens bildnings-verksamhet (TBV)
74
27
Studieförbundet
Vuxenskolan
62
22
Studieförbundet Medborgarskolan
28
10
4.1.6
FÖVUX' försöksverksamhet
Allmänt
Enligt
direktiven tUl FÖVUX skuUe kommittén göra försök med att genoin uppsökande
verksamhet rekrytera personer med kort och bristfällig grundutbildning till
utbildning i studiecirkelns form. FÖVUX skulle också pröva hur skilda slag av
ekonomiskt stöd under studierna påverkar rekryteringen.
FÖVUX
har under fyra år bedrivit en omfattande försöksverksamhet på skUda platser i
landet. De erfarenheter som utredningen fått har i huvudsak legat tUl grund för
de förslag den lämnat i sitt huvudbetänkande.
Utredningen
har tidigare i två delbetänkanden redovisat sin försöksverksamhet under de
båda första åren, nämligen i (SOU 1972: 19) Uppsökande verksamhet för
cirkelstudier inom vuxenutbUdningen och i (SOU 1973: 9) Fortsatt uppsökande
verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. Dessa betänkanden har
redovisats för riksdagen dels i prop. 1972: 26, dels i prop, 1973: 54,
Kommittén redogör i huvudbetänkandet (SOU 1974: 54) Vidgad vuxenutbUdning för
försöksverksamheten under det tredje och det fjärde året, I det följande
lämnas en sammanfattning av försöksverksamheten under dessa båda år.
Gemensamt
för de fyra årens försöksverksamhet är att den har riktats tiU korttidsutbUdade
vuxna, dvs. till personer som har högst sjuårig folkskola som grundutbildning
och som inte tidigare deltagit i vuxenutbUdning. Verksamheten, som har
genomförts i samarbete med ABF och TBV, har bedrivits i form av studiecirklar,
vilka under det fjärde försöksåret har kompletterats med ämneskurser vid
folkhögskola. De som deltagit i studiecirklar inom försöksverksamheten har fått
välja mellan fyra ämnen: svenska, engelska, samhällskunskap eUer matematik.
Rekryteringen av deltagare tUl studiecirklarna har skett i form av uppsökande
verksamhet. Rekryteringsarbetet har utförts av personer som varit väl förtrogna
med dem som skuUe sökas upp. På 5 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 23
Prop. 1975: 23 66
arbetsplatser
har fackliga studieorganisatörer försökt rekrytera sina arbetskamrater till
studier och i bostadsområden har personer med god lokalkännedom haft hand om
den uppsökande verksamheten. De personer, som utvalts att utföra
rekryteringsarbetet, har en kort tid innan detta igångsatts, deltagit i en
speciellt tillrättalagd utbildning för studieorganisatörer. Denna har bl. a.
omfattat en utförlig genomgång av försöksverksamhetens syfte och uppläggning,
samtal och grupparbeten kring den vuxnes studieförutsättningar och eventuella
studiehinder, presentation av och grupparbeten kring det studiematerial som
skuUe användas i studiecirklarna samt planläggning av det uppsökande arbete
som varje studieorganisatör skulle utföra. De cirkelledare, som medverkat i
försöksverksamheten, har likaså genomgått en speciell utbUdning liknande den
för studieorganisatörerna.
Studierna, liksom
studiematerialet, har för samtiiga deltagare varit kostnadsfria. Dessutom har
flertalet deltagare kunnat ansöka om ekonomisk ersättning för kostnader i
samband med studierna, t, ex, för resor, barntUlsyn m, m. För att underlätta
och stimulera deltagande i studiecirklarna har olika studievillkor prövats
bland deltagarna i försöksverksamheten. Således har vissa deltagargrupper fått
ett stimulansbidrag på 300 kr. efter fullföljd kurs. Andra deltagare har getts
möjlighet att bedriva studier helt eUer delvis under betald arbetstid. För
handikappade deltagare har särskilda stödjande ätgärder förekommit säsom skUda
slag av tekniska hjälpmedel och transporthjälp.
Vid
studiernas inledningsskede har cirkelledarna gett deltagarna studieorientering
och studieteknisk handledning och vid studiernas avslutning har de fått råd
och vägledning för eventuella fortsatta studier.
Under försöksverksamheten
har för varje försöksår vissa moment i verksamheten utvärderats.
Det
tredje försöksåret
Verksamhetens
uppläggning
Under
försöksåret 1972/73, koncentrerades försöksverksamheten till en region,
Östergötlands län. Verksamheten omfattade då dels anstäUda på vissa
arbetsplatser, dels hemarbetande kvinnor i vissa utvalda bostadsområden, dels
också fysiskt handikappade personer bosatta på två orter i länet. Följande
grupper, rekryteringsfrämjande åtgärder, orter, arbetsplatser och
bostadsområden ingick i det tredje årets försöksverksamhet,
1.
AnstäUda med normal arbetstidsförläggning
SammarUagt
anordnades för anställda med normal arbetstidsföriägg-ning 53 studiecirklar på
19 olika arbetsplatser i Norrköping, Finspång, Motala, Mjölby, Linköping och
Åtvidaberg. För val av medverkande
Prop. 1975: 23 67
arbetsplatser
i denna del av projektet användes en förteckning över länets samtiiga
fackklubbar tUlhörande Svenska metallindustriarbetareförbundet. Svenska
fabriksarbetareförbundet. Statsanställdas förbund och Handelsanställdas
förbund. Vid urvalet, som genomfördes slumpmässigt, hölls följande tre
variabler under kontroll, nämligen fackklubbens storlek, vUket fackförbund
arbetsplatsen tillhörde och studievillkor. Fyra olika studievillkor fördelades
jämnt mellan de medverkande arbetsplatserna enligt följande: På fem arbetsplatser
erbjöd studieorganisatörerna dem som kontaktades fritidsstudier utan
stimulansbidrag och utan studiestöd. På fem andra arbetsplatser erbjöds
fritidsstudier utan stimulansbidrag men med studiestöd. På ytterligare fem
arbetsplatser erbjöds fritidsstudier med ett stimulansbidrag på 300 kr. samt
studiestöd och på fyra arbetsplatser slutligen hade de som önskade delta
möjlighet att bedriva studier med studiestöd på delad arbetstid och fritid. Pä
sju av arbetsplatserna deltog även tjänstemannaklubbar.
2, AnstäUda
med skiftarbete inom industrin
SammarUagt
anordnades nio studiecirklar på två olika arbetsplatser i Finspång och
Norrköping för anställda med skiftarbete inom industrin. Studieorganisatörerna
erbjöd dem som kontaktades möjlighet att bedriva cirkelstudier på betald
arbetstid. För dem som uttogs till studiecirklar inom projektets ram tUlämpades
ett system med ersättare,
3. Personal
med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
Sammanlagt
anordnades tolv studiecirklar på två olika arbetsplatser i Motala och Vadstena
för personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn. Studierna genomfördes
på betald arbetstid. De som deltog i FÖVUX-cirklar ersattes av extrapersonal
vid de tidpunkter då cirkelsammankomsterna ägde rum,
4. Hemarbetande
kvinnor
Sammanlagt
anordnades 14 studiecirklar i Finspång och Mjölby för hemarbetande kvinnor, I
samråd med ABF:s lokalavdelningar utvaldes för försöksverksamheten några
bostadsområden med en stor andel korttidsutbildade kvinnor. Inom varje omräde
fördelades studievUlkoren slumpmässigt på de kvinnor, som under år 1970 hade en
inkomst under 6 000 kr. Hälften av de uppsökta erbjöds studier med studiestöd,
hälften utan studiestöd.
5, Fysiskt
handikappade personer; synskadade, döva, hörselskadade och
rörelsehindrade
Sammanlagt
anordnades 22 studiecirklar i Motala och Norrköping för handikappade.
Verksamheten omfattade döva, synskadade, hörsel-
Prop. 1975: 23 68
skadade
och rörelsehindrade personer. Studieorganisatörerna, som själva hade nära
anknytning till de lokala handikapporganisationerna, rekryterade deltagare tUl
studierna genom hembesök. De uppsökta erbjöds studier på fritid med studiestöd.
Stimulansbidrag utgick inte, men utöver det reguljära studiestödet förekom
särskUda stödjande åtgärder, såsom tekniska hjälpmedel, transporthjälp m, m.
Som
framgått var studieviUkoren det tredje försöksäret (FÖVUX III) bestämda på
förhand för de olika målgmppema. De deltagare med normal arbetstidsförläggning,
som studerade med stimulansbidrag erhöll vardera 300 kr, om de hade varit närvarande
minst 70 % av studietimmarna, medan de som studerade på delad arbetstid och
fritid läste i stort sett halva tiden på arbetstid och halva tiden på fritid
utan löneavdrag för den tid de använt till studier. För deltagarna med skiftarbete
eUer obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn förlades studierna helt
till arbetstid. Även dessa deltagare erhöll sin ordinarie lön utan avdrag från
respektive arbetsgivare.
För vissa deltagargrupper
fanns möjlighet att söka studiestöd som ersättning för de extrakostnader
studierna förde med sig för resor, måltider och barntUlsyn samt för
inkomstbortfall på grund av förlorat extraarbete. Studierna och
studiematerialen var kostnadsfria för samtliga deltagare.
Genom enkäter och
intervjuer insamlades uppgifter om deltagarna, de personer som inte ville
delta, de personer som anmält sig men som aldrig kom tiU någon sammankomst
eller som avbröt studierna under verksamhetsåret samt om studieorganisatörerna
och cirkelledarna m. fl.
Den
uppsökande verksamheten
De
studieorganisatörer, som skulle handha den uppsökande verksamheten under det
tredje försöksåret utvaldes på arbetsplatserna av fackklubben eUer
tjänstemannaklubben i samråd med den lokala ABF- eller TBV-avdelningen, På de
orter, där rekryteringen av hemarbetande kvinnor skiUle äga rum, valde den
lokala ABF-avdelningen ut lämpliga studieorganisatörer. De lokala
handikapporganisationerna utsåg på liknande sätt dem som skuUe utföra
rekryteringsarbetet bland de handikappade.
I slutet av augusti 1972
anordnades en veckolång utbUdning för dem som skiUle arbeta som
studieorganisatörer. Därefter startade den uppsökande verksamheten. Uppgiften
för de sammanlagt 75 studieorganisatörerna var, i likhet med tidigare
försöksår, att genom uppsökande verksamhet under arbetstid på arbetsplatser
respektive genom hembesök i bostadsområden erbjuda cirkelstudier tUl så många
som möjligt inom respektive målgrupp. De uppsökta skulle vara mellan 25 och 67
är, ha
Prop. 1975: 23 69
sex-
eller sjuårig folkskola som enda gmndutbUdning och i huvudsak inte tidigare ha
deltagit i vuxenutbildning. Studieorganisatörerna fick genom kommittén
ersättning för den tid de ägnat åt rekryteringsarbetet.
Resultatet
av den uppsökande verksamheten under det tredje försöksåret åskådliggörs i
figur 1. Varje cirkel representerar dem som kontaktades inom respektive
målgmpp samt andelen därav som önskade respektive inte önskade delta i
studierna. Som framgår av figuren var intresset för att delta störst bland
personal med schemalagd arbetstid inom värdsektorn. Hela 81 % av dem som
kontaktades inom denna grupp anmälde sig tUl studier. De uppsökta inom denna
målgrupp liksom de skiftarbetande inom industrin erbjöds, som tidigare nämnts,
studier på betald arbetstid.
Bland
de anstäUda med normal arbetstidsförläggning anmälde sig i genomsnitt 40 % av
de tillfrågade tUl studier. De rekryteringsresultat som uppnåddes med de olika
studievillkor som prövades bland de anställda med normal arbetstidsförläggning
visar, att studier på delad arbetstid och fritid var betydligt attraktivare
frän rekryteringssynpunkt än fritidsstudier i någon form. 64 % av dem, som
erbjöds studier tUl hälften förlagda på arbetstid, önskade delta i
studiecirkel, medan motsvarande andel för övriga studievillkor varierade meUan
34 och 40 %.
Bland
handikappgrupperna var andelen studieintresserade högst bland de döva, medan de
rörelsehindrade hade den lägsta anmälningsfrekvensen. Det mindre
tUlfredsställande rekryteringsresultatet bland de rörelsehindrade kan tUl stor
del förklaras av att hälsotillståndet hos många inom denna grupp var så dåligt,
att det helt omöjliggjorde studier. Antalet tillfrågade inom var och en av de
fyra handikappgrupperna var emellertid litet, varför de rent kvantitativa
resultaten av den uppsökande verksamheten för dessa grupper bör tolkas med
särskild försiktighet.
När
det gäUer resultaten av den uppsökande verksamheten var variationen meUan
målgruppema och även mellan orterna, beroende på lokala förhållanden, ibland
påtaglig. Några genomgående tendenser kan emellertid iakttas. Intresset för
att delta avtog genomgående med stigande ålder, I de målgmpper, där såväl män
som kvinnor ingick, var kvinnorna mera studieintresserade än männen. Den
största skUlnaden i anmälningsfrekvensen mellan könen noterades bland dem med
normal arbetstids-föriäggning, som hade möjlighet att studera till hälften på
arbetstid. Enligt studieorganisatörerna på dessa arbetsplatser berodde detta i
stor utsträckning på det förmånliga studievillkoret, som även gav
dubbel-arbetande kvinnor en möjlighet att delta. De kontaktade, som endast hade
sexårig folkskola som gmndutbUdning var i allmänhet något mindre benägna att
vUja delta än de som hade sju- eller åttaårig folkskola som grundutbildning.
Vidare framkom en tendens tUl större studie-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anst ä llda med regelbundna arbetstider
Antal kontaktade = 2 349
Anst ä llda med skiftarbete inom
industrin
Antal kontaktade = 793
Personal med schemalagd arbetstid inom v å rdsektorn Antal kontaktade = 500
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hemarbetande
kvinnor Antal kontaktade = 464
Synskadade
Antal kontaktade = 82
D ö va
Antal kontaktade = 47
opaginerad Kontrollera mot PDF
H ö rselskadade Antal kontaktade = 103
R ö relsehindrade Antal kontaktade = 174
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andel kontaktade som ö nskade
delta i F Ö VUX III
Andel kontaktade som inte ö nskade delta i F Ö VUX III
Figur 1. Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX
III, proceni
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anst ä llda med regelbundna arbetstider
Antal avgivna ö nskem å l = 1 019
Anst ä llda med skiftarbete inom industrin
Antal avgivna ö nskem å l = 450
Personal
med schemalagd arbetstid inom v å rdsektorn
Antal avgivna ö nskem å l = 410
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hemarbetande
kvinnor Antal avgivna ö nskem å l = 185
Synskadade
Antalavgivna ö nskem å l = 49
D ö va
Antal avgivna ö nskem å l = 35
opaginerad Kontrollera mot PDF
H ö rselskadade
Antal avgivna ö nskem å l = 57
R ö relsehindrade
Antal avgivna ö nskem å l = 67
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andel som ö nskade l ä sa svenska Andel som ö nskade l ä sa engelska
i:::::i;:::i;;i| Andel som ö nskade l ä sa
matematik
[ i---"':'l
Andel som ö nskade l ä sa samh ä llskunskap
Figur 2. Önskat ämne för dem som ville delta i FÖVUX III,
procent av avgivna önskemål
Prop. 1975: 23 72
intresse
hos dem, som tidigare hade bedrivit vuxenstudier i någon form, jämfört med dem
som saknade denna erfarenhet.
De
som var intresserade av att delta i de studier som anordnades inom
försöksverksamheten fick vid kontakten med studieorganisatörerna ange vilket
ämne de ville studera av de fyra som erbjöds. Totalt sett var engelska det mest
önskade ämnet. Matematik och svenska kom på andra plats med sinsemellan ungefär
lika stor frekvens, och därefter kom samhällskunskap, önskemålen skilde sig
dock väsentiigt för de olika grupperna (se figur 2),
StudievUlkorens
och studiestödets rekryterande effekter har undersökts. Bland dem som erbjöds
möjlighet att bedriva cirkelstudier under arbetstid, dvs, skiftarbetare inom
industrin och sjukvårdspersonal med schemalagd arbetstid, ansåg omkring tre
fjärdedelar av de uttagna deltagarna att studievUlkoret direkt inverkat pä
deras beslut om deltagande.
Möjligheten
att få läsa tiU hälften på arbetstid förefaller likaså ha haft en relativt stor
rekryterande effekt. Mer än hälften av de uttagna deltagarna, som erbjudits
detta studievillkor, uppgav att det hade haft stor betydelse när de anmälde sig
till studierna. Däremot hade stimulansbidraget ingen påtagligt rekryterande
effekt. Endast ett fåtal av deltagarna, som vid rekryteringstUlfäUet erbjudits
möjlighet tUl stimulansbidrag, ansåg att detta hade haft stor betydelse när de
beslutade sig för att delta. Vidare synes studiestödet, i detta fall i första
hand ersättning för barntillsyn eller kollektivt anordnad barnpassning, ha haft
viss betydelse vid rekryteringstillfället bland de hemarbetande kvinnorna. För övriga
grupper hade studiestödet liten eller ingen betydelse.
Deltagarna
i FÖVUX-cirklarna tillfrågades strax efter det att studierna påbörjats, vad det
var som gjort att de bestämde sig för att anmäla sig till en studiecirkel, dä
de blev uppsökta ay en studieorganisatör. Intresse för ett speciellt ämne
uppgavs oftast som orsak tUl att man amnälde sig till FÖVUX-studier. Liksom
under tidigare försöksär utgjorde vidare studieorganisatörens personliga
kontakt det egentliga skälet till att många anmälde sig till studier, I de
grupper där studier helt eller delvis på arbetstid prövades var studievillkoret
ofta den egentliga orsaken till att man atmiälde sig till studier.
Efter
det att den uppsökande verksamheten avslutats gjordes en uppföljning i form av
telefonintervjuer med ett urval av dem som avböjt deltagande i FÖVUX, Därvid
tillfrågades dessa personer om anledningen till sina beslut.
Skälen
tUl att inte kunna eller vilja bedriva cirkelstudier varierade mellan och inom
de olika grupperna. Bland de förvärvsarbetande uppgav många att de inte orkade
studera jämsides med sitt arbete. Andra ansåg sig vara för gamla för att börja
studera och åter andra uppgav att fritiden inte räckte tUl för studier. Bland
de handikappade var bristande hälsa orsak till att många inte kunde delta i
studier.
Prop. 1975:23 73
Vid
studiernas början tUlfrågades samtliga deltagare, vilka egenskaper de ansåg
vara viktiga hos en studieorganisatör. De flesta deltagarna betonade därvid
nödvändigheten av att studieorganisatören var välinformerad om
studiesituationen som helhet. Deltagarna framhöll vidare att
studieorganisatören borde känna tUl och förstå den uppsöktes situation och
näraliggande problem, kunna prata enkelt och inge förtroende. Dessa egenskaper
betonades särskUt av de handikappade deltagarna.
Studiecirkelverksamheten
I
likhet med tidigare försöksår var intresset för att delta i FÖVUX-studier så
stort, att endast en del av dem som vUle delta kunde beredas plats i
studiecirklar inom ramen för försöksverksamheten. Ett slumpmässigt
urvalsförfarande av deltagare var därför nödvändigt i vissa fall. De som inte
kunde beredas plats inom försöksverksamheten erbjöds kostnadsfria cirkelstudier
i ABF:s och TBV:s reguljära verksamhet.
Totalt
omfattade försöksverksamheten 110 studiecirklar med 1045 deltagare, EiUigt
försöksplanen skulle cirklarna det tredje försöksåret omfatta 4060
studietimmar. De flesta cirklarna höll sig också inom denna ram. Medelvärdet
för samtiiga 110 cirklar var 46 studietimmar.
Många
av de cirkelledare, som arbetade inom försöksverksamheten under det tredje
försöksåret, hade fömtom tidigare erfarenhet som cirkelledare också deltagit i
någon av de kurser i metodutbildning, som studieförbunden anordnar.
Cirkelledarna genomgick dessutom, som tidigare nämnts, en specieUt
tUlrättalagd utbUdning.
På
våren 1973, strax innan studiecirklarna avslutades, besvarade deltagarna en
enkät, i vUken de bl. a. tillfrågades om vilka egenskaper de ansäg vara viktiga
hos cirkelledare. De flesta deltagare oavsett del-tagargrupp ansåg att den
viktigaste egenskapen hos en. cirkelledare var att på ett klart sätt kunna
förmedla kunskaper till deltagarna. I synnerhet de hemarbetande kvinnoma ansåg
det vara av stor betydelse att cirkelledaren uppträdde på ett sådant sätt, att
deltagarna inte behövde känna sig oroliga över att "göra bort sig" i
cirkeln. Denna synpunkt framkom också tydligt bland de rörelsehindrade. Av
handikappgrupperna framhöU särskUt de synskadade och de döva egenskaper, som
innebar förståelse och tolerans gentemot deltagarna.
I
likhet med de tidigare försöksåren rapporterade cirkelledarna regelbundet tUl
FÖVUX om bl. a, hur arbetet fortiöpte i cirklarna. Omkring en tredjedel av
cirkelledarna ansåg, att arbetet i cirklarna sköde sig från det som de hade
erfarenhet av frän andra studiecirklar. Några av cirkelledarna hade därvid
upplevt skillnader i negativ riktning, som t, ex, att deltagarnas skiftande
förkunskaper gjorde cirkelarbetet mera krävande för ledaren. De flesta, som
hade upplevt skUlnader, nämnde dock positiva sådana.
Prop. 1975: 23 74
Inom
vissa deltagargrupper kunde ett fysiskt tröttande arbete och yrkesskador
medföra svårigheter för deltagarna att genomföra studierna. Detta problem var
mindre i de cirklar som läste helt eller delvis på arbetstid. Det var också
vanligt att deltagarna särskUt i början av studierna kände osäkerhet inför
den egna förmågan och den nya situationen, som studierna innebar för dem. I
cirklar med handikappade deltagare var det ofta nödvändigt med en grundlig
studieteknisk handledning vid studiernas början. Många deltagare i dessa
grupper behövde använda olika tekniska hjälpmedel i studiearbetet, säsom t, ex,
bandspelare.
För
dem som har skiftarbete eller obekväm arbetstid begränsar
arbetstidsförläggningen starkt möjligheterna att delta i fritidsstudier. Oftast
är det en förutsättning för dessa personer, att studierna' kan anordnas pä
eller i anslutning tUl arbetsplatsen och åtminstone delvis på arbetstid. Under
det tredje försöksäret tUlämpades ett system med ersättare under cirkelsammankomsterna
för de deltagare som studerade på betald arbetstid. Planeringen av studierna
för dessa deltagare genomfördes gemensamt av de fackliga organisationerna,
studieförbunden och företagen, Ersättarsystemet fungerade i allmänhet bra,
särskUt pä de medverkande värdinrättningarna. Detta berodde främst pä att FÖVUX
bekostade utbUdning och anställning av extra personal på dessa arbetsplatser.
Studieorientering
och studieteknisk handledning i studiernas inledningsskede ombesörjdes i
huvudsak av cirkelledarna. Vid studiernas slut erhöll deltagarna räd och
vägledning för eventueUa fortsatta studier. Denna studieorientering utformades
som en albnän information om utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Ibland
förekom också friare diskussioner om dessa frågor. Studieorienteringen
omfattade de flesta cirklarna. I denna medverkade cirkelledarna och tjänstemän
från arbetsförmedlingen.
Deltagarnas
synpunkter pä studievillkorens betydelse under studietiden undersöktes vid
verksamhetsårets slut för dem som studerat med stimulansbidrag och för dem som
läst helt eller delvis på arbetstid. Endast 13 % av deltagarna med normal
arbetstidsförläggning ansåg atr stimulansbidraget haft någon större betydelse
för dem. Möjligheten att få studera tUl hälften på arbetstid ansågs däremot
vara av stor betydelse för studiernas fullföljande. Hela 79 % av de anställda
med normal arbetstidsförläggning, som hade denna möjlighet, bedömde detta vara
av stor betydelse för studierna. Bland cirkeldeltagarna med skiftarbete eller
obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn var studievUlkoret likaså av
stor vikt för deltagandet i cirklarna. Av skiftarbetarna ansåg 76% och av
sjukvårdspersonalen 90%, att studievUlkoret hade varit mycket betydelsefullt
för dem.
Omkring
tvä tredjedelar, av dem som fullföljde studierna, ansåg att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anst ä llda med regelbundna arbetstider
Antal tillfr å gade
deltagare = 323
Skiftarbetare inom industrin
Antal tillfr å gade
deltagare = 58
Personal
med schemalagd artjetstid inom v ä rdsektorn
Antal tillfr å gade deltagare = 83
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hemarbetande kvinnor
Antal tillfr å gade
deltagare = 105
Synskadade
Antal tillfr å gade
deltagare = 37
D ö va
Antal tillfr å gade
deltagare = 11
opaginerad Kontrollera mot PDF
H ö rselskadade Antal tillfr å gade deltagare = 22
R ö relsehindrade
Antal tillfr å gade
deltagare = 28
opaginerad Kontrollera mot PDF
m:
B ä ttre ä n v ä ntat
Som v ä ntat
S ä mre ä n v ä ntat
Hade inga f ö rv ä ntningar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Figur 3. Hur studierna motsvarat deltagarnas förväntningar
i FÖVUX III, procent
Prop. 1975: 23 76
kursen
motsvarat eller överträffat de förväntningar, som de haft när de anmälde sig
(figur 3). Ett mått på att studiearbetet hade upplevts som meningsfuUt var
också det stora intresset för fortsatta studier. Andelen, som önskade att i
någon form fortsätta studierna efter det att cirkeln avslutats, varierade meUan
61 och 74 % för de deltagargmpper som rekryterats på arbetsplatserna och bland
de hemarbetande kvinnorna. Bland handikappgmppema uppvisade de synskadade och
de rörelsehindrade likaså stort intresse för fortsatta studier.
Omkring
två tredjedelar av dem, som kaUades tiU studiecirklar inom försöksverksamhetens
ram, fuUföljde studierna. Mellan 7 och 24 % av dem som uttagits tUl cirklar i
de olika gmpperna påbörjade aldrig sina studier. Andelen deltagare som avbröt
cirkelstudierna under studieårets gång varierade mellan 3 och 30 %. De uttalade
skälen tiU att helt utebli från studierna var av många skilda slag. I stor
utsträckning angavs praktiska problem, som helt eller delvis omöjliggjorde
deltagande. Omkring två tredjedelar av dem som aldrig kom tiU cirkeln anförde
sädana praktiska problem, som ofta var svåra att påverka för den enskUde
individen. Även för dem som avbröt studierna förelåg ofta praktiska skäl, såsom
byte av arbete eller arbetstid, flyttning från orten eller påbörjat
förvärvsarbete. Många uppgav också, att de inte orkade med att både
förvärvsarbeta pä heltid och sköta studierna på ett för dem tillfredsställande
sätt.
Det
fjärde försöksåret
Under
det fjärde försöksäret, 1973/74, förlades försöksverksamheten helt till
Norrbottens län. Verksamheten omfattade detta år dels anställda med skiftarbete
eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn, dels personer bosatta
i.mer eller mindre utpräglad glwbygd,
I
likhet med tidigare försöksår prövades under det fjärde försöksåret vissa
åtgärder, som var avsedda att underlätta deltagande- i studier för de personer
som tiUhörde de ovannämnda målgrupperna. Bland de skiftarbetande inom
gruvindustrin och bland den schemabundna vårdpersonalen gjordes fortsatta
försök med studier förlagda på betald arbetstid. För att pröva att komplettera
cirkelstudierna med en mera intensiv studieform erbjöds vissa deltagargrupper
möjlighet att under kortare perioder studera på folkhögskola. Studierna och
studiematerialet var, i likhet med tidigare försöksår, kostnadsfria. Dessutom
kunde deltagama söka studiestöd för extra kostnader, som uppstod i samband med
studierna.
Följande
målgmpper, orter och rekryteringsfrämjande åtgärder ingick i det fjärde årets
försöksverksamhet:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skiftarbetare inom industrin
Antal kontaktade = 105
Personal
med schemalagd arbetstid inom v ä rdsektorn Antal kontaktade = 100
Personer
bosatta i glesbygd i G ä llivare
och Kiruna kommuner Antal kontaktade = 1 223
Personer
bosatta i glesbygd i Boden och Kalix kommuner Antal kontaktade = 641
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andel kontaktade som ö nskade delta i F Ö VUX IV
Andel kontaktade som inte ö nskade delta i F Ö VUX IV
Figur 4. Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX IV, procent
1,
AnstäUda med skiftarbete inom gravindustrin
Sammanlagt
anordnades sex studiecirklar på två olUca arbetsplatser i Kimna för anstäUda
med skiftarbete inom gruvindustrin. Studieorganisatörerna sökte upp anstäUda
med skiftarbete och erbjöd dem cirkelstudier med kompletterande
foUchögskolekurser på betald arbetstid.
2.
Personal med schernalagd arbetstid inom vårdsektorn
Sammanlagt
anordnades åtta studiecirklar på en arbetsplats i Gällivare för personal med
schemalagd arbetstid inom vårdsektorn. StudieviUkoret var detsamma som för de
skiftarbetande inom gmvindustrin, dvs. cirkelstudier och folkhögskolekurser på
betald arbetstid.
Prop. 1975: 23 78
3. Personer
bosatta i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner
Sammanlagt
anordnades 25 studiecirklar i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner. De
kontaktade personerna inom denna målgmpp erbjöds fritidsstudier med
kompletterande folkhögskolekurser.
4, Personer
bosatta i glesbygd i Kiruna och Gällivare kommuner
SammarUagt
anordnades 65 studiecirklar i glesbygd i Kiruna och GäUivare kommuner. För att
ge befolkningen i små byar en utbildningsservice, som kan jämföras med
tätorternas, bedrevs uppsökande verksamhet i mera extrem glesbygd. Studierna
föriades så långt möjligt till deltagarnas hemort.
Då
kommittén ansåg att tillräckligt med erfarenheter redan hade vunnits i flera
viktiga avseenden, minskades utvärderingsinsatserna betydligt under det fjärde
försöksåret jämfört med tidigare år. I likhet med tidigare försöksår fyllde
studieorganisatörerna i en blankett för varje person de kontaktade, och utifrån
dessa uppgifter har resultatet av den uppsökande verksamheten beräknats.
Dessutom har de som anmält sig men inte påbörjade och de som avbröt studierna
telefonintervjuats. I slutet av läsåret utsändes vidare enkäter tUl ett urval
deltagare och cirkeUedare och tiU samUiga medverkande folkhögskollärare.
Under
det fjärde försöksåret kontaktade studleorgam'satörerna sam-maiUagt 2 069
personer från de olika målgmppema. Bland de uppsökta inom gmvindustrin var 75 %
intresserade av studierna. Bland den schemabundna vårdpersonalen var intresset
för studier på betald arbetstid ännu större. Av dem som kontaktades inom denna
målgmpp önskade 88 % delta. Betydligt mindre intresse för studier förelåg bland
de kontaktade personerna i glesbygdsområdena. Av de uppsökta i Kalix och
Bodens kommuner anmälde sig 33 % tUl FÖVUX-studier, medan motsvarande andel
för Kiruna och Gällivare kommuner uppgick tUl 37 % (figur 4).
Av
de fyra erbjudna ämnena var svenska det som totalt sett var mest önskat. 33 %
valde att läsa detta ämne. Engelska valdes av 32 %, samhällskunskap av 21 % och
matematik av 14 %.
Deltagarna
med skiftarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn samt de
som rekryterats från glesbygd i Kalix och Bodens kommuner kompletterade de
reguljära cirkelstudierna med ämneskurser vid folkhögskola. Under dessa deltog
även cirkelledarna, vUka då ofta medverkade som gruppledare. Vid studiernas
slut tUlfrågades deltagarna om värdet av dessa kurser. Endast 6 % av de 118
deltagare, som deltagit i ämneskurserna, ansåg att dessa varit mindre givande.
De övriga deltagarna svarade att folkhögskolekurserna varit mycket eller
ganska givande. Även berörda cirkelledare och folkhögskollärare
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skiftarbetare
inom gruvindustrin
Antal uttagna deltagare = 42
Personal
med schemalagd arbetstid inom v å rdsektorn
Antal uttagna deltagare = 40
opaginerad Kontrollera mot PDF
I Andel som fullf ö ljde
studierna Andel som avbr ö t studierna
Andel som ej p å b ö rjade studierna
Figur
5. Studiernas varaktighet i FÖVUX IV för de uttagna deltagarna med
obekväma arbetstider inom gruvindustrin och vårdsektorn, procent
opaginerad Kontrollera mot PDF
Personer
bosatta i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner
Antal uttagna deltagare = 199
Personer
bosatta i glesbygd i G ä llivare och Kiruna kommuner
Antal
uttagna deltagare' = 382
opaginerad Kontrollera mot PDF
S Ä HSy Andel som fullf ö ljde studierna
Andel som avbr ö t
studierna Andel som ej p å b ö rjade studierna
a) N ä rvarolistor fr ä n 3 studiecirklar saknas pga att studierna
fortfarande p å gick vid utv ä rderingstidpunkten
Figur 6. Studiernas varaktighet i FÖVUX IV för de uttagna deltagarna bosatta i
glesbygd, procent
Prop. 1975: 23 80
ombads
ge omdömen om ämneskursema vid folkhögskolan. De svar som därvid erhölls var
genomgående mycket positiva.
Den
övervägande andelen deltagare, som uttogs tiU cirklarna, fullföljde studierna.
Bland deltagarna med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn fiUlföljde samtiiga
cirkelstudiema. Bland deltagarna med skiftarbete inom gmvindustrin var likaså
andelen som fuUföljde studierna stor, 83 %. Omkring två tredjedelar av
deltagarna i glesbygdscirklar fullföljde studierna (figur 5 samt figur 6).
I
den enkät som utsändes till deltagarna vid studiernas slut tUlfrågades dessa
bl. a. om studierna hade motsvarat de förväntningar, som deltagarna haft när
de anmälde sig. Drygt två tredjedelar av dem som fullföljde studierna i de
olika deltagargrupperna ansåg att studierna motsvarat eller överträffat de
förväntningar, som de hade haft vid studiernas början.
ErUigt
utredningens bedömning har FÖVUX' goda resultat varit möjliga på gmnd av att
följande viUkor varit uppfyUda:
1. Rekryteringen
har gjorts genom uppsökande verksamhet.
2, Som
uppsökare har använts personer som i regel själva tiUhört
målgruppen, t, ex. fackliga studieorganisatörer på arbetsplatser och för
troendevalda i handikapporganisationer.
3. Studieorganisatörerna
har varit utbildade för sin uppgift,
4, Studiema
har bedrivits i studiecirkelform (under det fjärde försöks-
året kompletterad med ämneskurser vid folkhögskola), varigenom studie
takt och studiematerial kunnat avpassas efter deltagarnas behov och
studiefömtsättningar.
5. Studiecirklarna
har anordnats av målgruppen närstående studie
förbund,
6,
Studierna har varit
kostnadsfria för deltagarna,
7,
Förmånligare studievUlkor än i
normala cirkelstudier har förekommit i vissa fall (studier helt eller delvis
på arbetstid, studiestöd, stimulansbidrag).
8,
I samband med studier på
arbetstid har i allmänhet funnits ett fungerande system med ersättare på
arbetsplatserna.
9,
I samband med uppsökande
verksamhet bland anstäUda har planeringen av studiernas tidsmässiga och
lokalmässiga förläggning genomförts i samarbete mellan studieförbund,
fackförening och företag.
10.
I samband med uppsökande
verksamhet bland hemarbetande kvinnor har studiestödet inneburit möjlighet att
få hjälp med barntillsyn.
11.
I samband med uppsökande
verksamhet bland handikappade har studiestödet inneburit möjlighet att få hjälp
med färdtjänst och olika slag av tekniska hjälpmedel.
12.
I samband med uppsökande
verksamhet i glesbygd har studierna lokaliserats på sådant sätt att problemen
med de långa restiderna minskat.
Prop. 1975:23 81
4.1.7
Några studieformer Inom vuxenutbildningen
Gruppstudier
FÖVUX
päpekar att grupparbetets stora betydelse vid inlärningen har uppmärksammats
alltmer och att gruppstudier förekommer förutom i studiecirkeln i ett flertal
undervisningsformer inom såväl det allmänna som det enskilda
undervisningsväsendet.
Studiecirkeln
Studiecirkeln
som studieform växte fram utifrån den sociala situation, som rådde vid början
av 1900-talet och blev den dominerande arbetsformen inom det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet. Trots den kvantitativa och kvalitativa
tUlväxten finns grunddragen fortfarande kvar. Gmndläggande för cirkelarbetet är
den kamratiiga samvaron och diskussionen samt de informeUa persoiUiga
kontakterna meUan deltagarna.
Utredningen behandlar
också cirkelledarens roll och uppgifter och påpekar att för att cUkelledaren
skall ha möjlighet att uppfyUa de stora krav som ställs av deltagare och
kursanordnare, måste studieförbunden se tUl att alla ledare får en meningsfuU
och vuxenanpassad cirkelledar-utbUdning.
Inlärningssituationen i
studiecirkeln befrämjas av att antalet deltagare är litet. Alla ges därigenom
möjlighet att delta i diskussionen. Samarbetsförmåga, tolerans och
uppriktighet främjas, vUket är positivt för inlärningssituationen. Deltagarnas
skiftande erfarenheter från samhäUs-och arbetsliv utgör även positiva drag i
sammanhanget. För att studie-cirldarna skall bli effektiva och givande måste
deltagarna gemensamt formulera målen för studierna. Många deltagare i
studiecirklar har inte någon större studie- eUer grupparbetsvana, men det har
visat sig i bl. a, FÖVUX' försöksverksamhet, att när studierna en gång
påbörjats vill mänga av deltagarna gäma fortsätta med cirkelstudier.
Utredningen erinrar om att
studiecirkeln är en speciell studieform skapad för vuxna och att friheten i
arbetsformerna, den lugna studietakten, de informella och kamratliga
arbetsformerna samt frånvaron av konkurrens, kunskapsprov m. m, gör
studiecirkeln tiU en trivsam och lockande studiemUjö,
Trots
konkurrens frän de läroplansbundna och kompetensinriktade studieformerna har
studiecirkeln haft en kontinuerlig tillväxt inom den expanderande
vuxenutbUdningen.
Folkhögskolekurser
Internat-
och externatkurser vid folkhögskolor är en kombination mellan gmppstudier och
studier i mer koncentrerade former. Folkhögskolan skUjer sig från den övriga
folkbUdningen genom att vissa kurser är 6 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 23
Prop. 1975: 23 82
yrkesinriktade
eller förberedande inför yrkesbetonade studier. Dessutom förekommer vissa
kompetensim-iktade kurser. Man avviker avsevärt från det allmänna skolväsendets
undervisnings- och arbetsformer. Inom folkhögskolan förekommer vinterkurser och
ämneskurser. Arbetsformerna under ämneskurserna skiljer sig inte nämnvärt från
det vänliga cirkelarbetet. Grupparbeten och andra samarbetsformer förekonuner
även under dessa kurser. Under FÖVUX' fjärde och femte försöksär har med
positivt resultat prövats kombinationer av studiecirkelverksamhet och korta
ämneskurser vid folkhögskola. Ämneskurserna är en expansiv del av
folkhögskolornas verksamhet.
4.1.8 Några
projekt inom vuxcnpedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete
FÖVUX
konstaterar att den forskning, som behandlar de kortutbU-dades studiesituation,
fortfarande bedrivs i liten skala jämfört med forskningen om
universitetsstuderande och studerande inom ungdomsskolan. Sedan 1962/63 finns
ett särskUt anslag i Sö:s budget för forsknings- och utvecklingsarbete som
budgetåret 1974/75 är 26,6 milj, kr, varav 4,3 mUj. kr. eller 16 % anslås tiU
pedagogiskt utvecklingsarbete med inriktning på vuxenutbUdningen. Bland
pågående av SÖ finansierade projekt kan följande nämnas:
Studiecirkeln
som pedagogisk situation
Rekrytering,
uppsökande verksamhet, samordning i vuxenutbUdningen
Studiebehov
och studiehinder i vuxenutbildningen
Grundskolestudier
för vuxna
Rekrytering
till och metoder vid vuxenundervisning
4.1.9 SVUX
och andra reformer av betydelse för vuxenutbildningen
SVUX
framhåller att man bör se förslaget om nytt studiesocialt system för vuxna i
samband med andra förslag på vuxenutbildningens område. Hit hör förslaget tiU
lag om rätt tiU ledighet för studier, förslag av KAMU och förslag från FÖVUX.
4.1.10 Avgränsning
av vuxenstuderande
Med
hänvisning till utredningsuppdraget diskuterar SVUX vilka kriterier som skall
föreligga för att en person skall belecknas som vuxenstuderande samt vilka
vuxenstuderande som skall ges ett förbättrat studiestöd.
Studiehjälpen
är ett allmänt studiestöd för alla studerande under 20 år i gynrmasial
utbildning. Vissa delar inom studiehjälpen är differentie-
Prop. 1975: 23 83
rade
med hänsyn till bl. a. föräldrarnas ekonomi och antal syskon. Studiemedel, som
utgår för eftergymnasial utbUdning och gymnasial utbUdning för personer över
20 år, beviljas utan hänsynstagande till föräldrarnas ekonomiska förhållanden
eller bostadsort. Studiemedel är däremot behovsprövade med hänsyn till den
studerandes och hans makes ekonomi.
Syftet
med en åldersgräns på 20 år för rätt till studiehjälp är att markera när en
studerande skall betraktas som ekonomiskt fristående från föräldrarnas
ekonomiska situation.
När
det gäller att avgränsa eller definiera grupper som är i behov av ett bättre
studiestöd än det nuvarande finns det enligt SVUX anledning att ta fasta på om
den studerande tidigare förvärvsarbetat. Den som under inte alltför kort tid
försörjt sig själv genom förvärvsarbete har i första hand behov av ett
förbättrat studiestöd. SVUX föreslår att som kvalifikationskrav för rätt tiU
ett särskUt vuxenstudiestöd skaU gälla viss minsta tid på arbetsmarknaden.
4.1.11
Vuxenstuderandes ekonomi
SVUX
framhåller att det nuvarande studiestödets maximibelopp är avvägt mot de
normala behoven hos dem som börjar studera direkt efter grundskolan och
gymnasieskolan. Framför allt vuxna med inkomster av förvärvsarbete har
svårigheter att finansiera sin utbUdning. Speciellt gäller detta för
familjeförsörjare.
SVUX
har uppskattat att studiestödet för närvarande kompenserar årsinkomster på upp
till omkring 17 000 kr. brutto. Inkomster därutöver innebär för den studerande
sänkt levnadsstandard vid övergång till studier. Enligt SVUX är det
oacceptabelt att studiestödet inte möjliggör försörjning under perioder av
studier för dem som har genomsnittlig in-dustriarbetarinkomst. Det
studiesociala stödet bör således öka så att det motsvarar denna inkomstnivå.
I
nuvarande studiestöd gäller att studiemedlen reduceras vid ett basbelopp på 8
500 kr. om inkomsten under det aktueUa kalenderhalvåret överstiger ca 3 500 kr.
överstiger inkomsten ca 12 000 kr. under halvåret medför reduktionsreglerna
att studiemedel inte kan bevUjas. För deltidsstuderande börjar reduktionen vid
en halvårsinkomst på ca 11 000 kr. och studiemedel kan inte beviljas om
inkomsten överstiger ca 14 000 kr.
Särskilt
oförmånliga är nuvarande regler för dem som bedriver studier endast några
månader av ett halvår.
Enligt
SVUX bör studiestödet täcka förlusten av förvärvsinkomst. SVUX framhåller att
studiestödet inte skaU reduceras av att vederbörande under den del av terminen
då studier inte pågår har inkomster som kan anses normala. Reglema bör således
i första hand ändras för
Prop. 1975: 23 84
dem
som deltidsstuderar eller endast studerar en kortare period än en normal
studietermin.
Med
nuvarande regler reduceras studiemedel ora makes inkomst överstiger 17 000 kr.
under ett halvår och studiemedel slutar utgå om makes inkomst överstiger 30 800
kr. under ett halvår om inte rätt till bamtiUägg föreligger. Deima
behovsprövning mot makes inkomst kan medföra stora ekonomiska svårigheter för
den som vUl studera. Kritik har riktats mot att rätten tiU studiemedel påverkas
av makens inkomster. KritUcen grundar sig bl. a. på uppfattningen att
samhället i största möjliga utsträckning skall betrakta vuxna människor som
även ekonomiskt självständiga individer. SVUX' principiella uppfattning är att
man helt bör avskaffa reglerna om behovsprövning mot makes ekonomi, men
kommittén begränsar sitt förslag i detta avseende till stödet för vuxenstuderande.
I
fråga om förmögenhetsprövning gäller att studiemedlen reduceras med en femtedel
av den del av förmögenheten som överstiger 51 000 kr. För gift studerande läggs
förmögenheten samman med makens förmögenhet. Den gemensamma förmögenheten
verkar reducerande på studiemedlen om den överstiger 76 500 kr. SVUX'
uppfattning är att hänsynstagandet till makes ekonomiska förhållanden över
huvud taget bör avskaffas vid bevUjande av studiestöd. SVUX föreslår
emellertid inga förändringar när det gäller hänsynstagande tiU egen
förmögeiUiet.
Studiemedlen
består av ett bidrag på ca 2 000 kr. per läsår om nio månader och ca 10 000 kr.
som skall återbetalas. Därtill kan utgå barntillägg som är
återbetalningspliktigt.
SVUX
påpekar att den vuxne inte bara har svårigheter att finansiera sina studier
utan han får i förhållande till den ungdomsstuderande studieskulder för
studier på lägre nivåer.
Dessutom
har de vuxna i många fall kortare tid att återbetala studieskulden. Enligt
SVUX' resonemang är studiebidragets väsentliga funktion att mmska
återbetalningsbördan efter studiernas slut. Under studietiden gäller att det
totala studiestödet dvs. bidrag och återbetalnings-plUctiga studiemedel
måste öka om man vill ge större grupper möjligheter att klara sin försörjning
under studietiden. SVUX framhåller att man måste vidta åtgärder för att minska
återbetalningsbördan för dem som bedriver studier i vuxen ålder.
SVUX
för ett resonemang om olika metoder att begränsa återbetalningsbördan och
diskuterar därvid bl. a. alternativet med viss avskrivning av
återbetalningsmedel. Kommittén avvisar emellertid derma lösning, bl.a, med
hänvisning tiU att siudiestödstagaren därigenom inte får en klar bild över
återbetalningspUktens omfattning när han ikläder sig den, och föreslår i
stället en förbättrmg av studiebidraget. Förslaget motiveras med att en rimUg
målsättning är att vuxenstuderande inte efter studiernas slut skall drabbas av
hårdare återbetalningsbörda än ung-
Prop.
1975: 23 85
domsstuderande.
För att denna målsättning skall kunna uppnås måste studiebidraget vara så stort
att det kompenserar dels för den kortare återbetalningstid som i princip står
till förfogande för en vuxenstuderande, dels för den ökning av det totala
studiestödet som kan vara nödvändigt för att den enskilde skall bedriva
vuxenstudier.
4.1.12
Remissopinionen om SVUX' debattskrift
Allmärma
synpunkter på de vuxnas studiefinansiering
SVUX
avlämnade år 1971 en debattskrift (SOU 1971: 80). Vuxna, utbildning,
studiefinansiering. Ett stort antal myndigheter och organisationer ombads att
lämna synpunkter på denna. SVUX redovisar i sitt betänkande en sammanfattning
av inkomna synpunkter. I prop. 1973: 54 s, 4754 har debattskriften och inkomna
synpunkter på denna utförligt redovisats, I det följande lämnas därför endast
en kort översikt över de inkomna synpunkterna.
I
diskussionema kring debattskriften har betydande intresse ägnats frägan om att
finna en lämplig avgränsning av den grupp vuxna som behöver annat studiestöd än
det som finns i dag. De flesta remissinstanserna anser att en avgränsning
efter de studerandes ålder inte är tillfredsställande. Det är hävdade de
den studerandes faktiska situation och inte älder som är utslagsgivande för
behovet av studiestöd. När det gäUer att definiera vuxenstuderande bör enhgt
flertalet remissinstansers uppfattning omfattande erfarenhet av förvärvsarbete
eUer därmed jämställd sysselsättning utgöra en viktig utgångspunkt. SACO anför
emellertid att det viktiga är att man fyllt 20 år eftersom man därefter
försörjer sig själv och är ekonomiskt självständig.
En
dominerande uppfattning bland remissinstanserna är enligt SVUX att
studiemedelssystemet bör utgöra utgångspunkt för förändringar som underlättar
vuxenstudier. Altemativet att skapa ett nytt studiesocialt system för vuxna
avvisas.
I de
flesta yttranden har kritik framförts mot att studiestödet är beroende av
makes ekonomiska förhällanden.
VuxenutbUdningens
uppgifier
Överbryggande
utbUdning är enligt SVUX ett av de väsentiiga målen för vuxenutbildning. Den
definieras i SVUX' debattskrift som all vuxenutbildning på nivåer som ungefär
motsvarar grundskolans högstadium och för personer som tidigare inte erhållit
gymnasial utbUdning. Remissinstanserna har redovisat delade meningar rörande
frågan om gymnasial utbUdning bör betraktas som överbryggande utbildning.
SVUX
redovisar att man i många yttranden påpekat att vuxnas utbildningsbehov ofta
skiljer sig från ungdomars och man ifrågasätter om ungdomsskolans
nivåuppdelning utan vidare bör överföras till vuxenutbildningen.
Prop. 1975: 23 86
Behov
av prioriteringar
Flertalet
remissinstanser framhåller att det är nödvändigt att vuxenutbUdningen till en
betydande del sker i form av fritidsstudier, eftersom dessa inte ställer samma
krav på studiesocialt stöd till deUagarna som hel- eller deltidsstudier. I
andra yttranden påpekas att hel- och deltidsstudier i många fall är den enda
tänkbara studieformen för att de studerande t. ex. snabbt skall nå fram till
studiemålet. Framför allt gäller detta för mera direkt yrkesinriktade studier.
Enligt LO bör man söka sig fram via ett system med kortare perioder av hel- och
deltidsstudier på ev. några veckor varvade med fritidsstudier. LO framhåller
studiecirkeln som en lämplig studieform för vuxna.
Formerna
för de vuxnas framtida studiestöd
När
det gäller formerna för de vuxnas studiestöd framhåller SVUX att
remissinstanserna i aUmänhet anser att man redan från början klart bör
prioritera de områden öch de grupper som man anser vara mest angelägna. I
flertalet yttranden anges det som mest realistiskt att räkna med att ett studiestöd
för hel- och deltidsstuderande vuxna delvis måste ha formen av
återbetalningsmedel. Inslaget av bidrag bör emellertid bli större ju lägre
utbildningsnivån är.
4.1.13
Tänkbara former för ett nytt studiestöd för vuxna
SVUX
diskuterar tre olika principer för utformning av ett studiestöd, nämligen
enhetligt studiestöd till alla vuxenstuderande i likhet med studiemedelssystemet,
studiestöd prövat efter den enskUdes ekonomiska behov i likhet med den princip
som gäller för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen samt
studiestöd i form av ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Några
tänkbara metoder för att konstruera ett framtida studiestöd diskuteras av SVUX.
Bl. a. tas möjUgheten av en utbUdningsförsäkring upp. Utbildningsförsäkringen
skulle kunna kopplas ihop med den allmänna pensionsförsäkringen. Studiestödet
skuUe då kunna finansieras via allmänna pensionsfonden och ha formen av ett
förtida uttag av till-läggspension. Detta skulle emellertid stå i strid med
grundläggande värderingar bakom pensionsreformen. SVUX anser sig inte för
närvarande kunna finna några lösningar på en utbUdningsförsäkring.
Krav
på studielön finns i flera studerandeorganisationers program. Enligt SVUX'
mening handlar kravet på studielön egentligen om att man skall kunna bedriva
studier på heltid utan att behöva skuldsätta sig. Det i det följande redovisade
förslaget från SVUX innebär i viss mån att man tillgodoser de krav som ställs
av dem som fordrar studielön.
Bibehållen
lön under studier kan enligt SVUX ses som en variant av
Prop.
1975: 23 87
ett
studiestöd som utgör ersättning för inkomstbortfall. Varianten innebär att det
är arbetsgivaren som direkt svarar för finansieringen av studiestödet. Detta
skulle enligt SVUX komma att gynna bl. a. den företags-inriktade utbildningen
och leda till att urvalet av personer skulle ske med hänsyn till företagets
intressen. Vidare kan ett system med bibehållen lön under studietiden bara
avse personer som förvärvsarbetar,
SVUX
kommer tUl slutsatsen att den för närvarande mest framkomliga vägen att skapa
ett bättre studiestöd för vuxna består, i ett antal förändringar av
studiemedelssystemet.
4.1.14
Huvudprinciperna i SVUX' förslag
Det
är enUgt SVUX orimligt att helt koncentrera insatserna för en vidgad
vuxenutbildning tiU fritidsstudier. Det skulle innebära att reella möjligheter
till längre intensiva studieperioder står öppna bara för ungdomar och för de
vuxna som finner sig i att studera på de ekonomiska villkor som gäller för
ungdomsutbildningen. Härmed skulle också alla möjligheter tUl ett ökat inslag
av återkommande utbUdning uteslutas.
SVUX'
utgångspunkt är att de ekonomiska möjligheterna för individer som önskar
bedriva mera omfattande studier är begränsade, medan det finns möjligheter till
fritidsstudier. Emellertid framhålls att det är nödvändigt att samtidigt stödja
både en förbättrad fritidsutbildning och ett förbättrat studiestöd för heltids-
och mera omfattande deltidsstudier. Denna bedömning har att göra med
avvägningen mellan de reformer som föreslås av FÖVUX och de som föreslås av
SVUX.
SVUX
anser att det är nödvändigt att prioritera de kortutbUdades behov.
Förbättringama av de vuxnas utbildningsmöjligheter bör därför främst avse
studier på grundskole- och gymnasieskolenivå.
Det
förslag som SVUX lägger fram bör ses som en utbyggnad av studiemedelssystemet.
Det särskilda vuxenstudiestödet utgör enligt förslaget ett tUlägg till vanliga
studiemedel i form av ett särskilt vuxenstudiebidrag.
Som
enda behörighetskrav för rätt tUl särskilt vuxenstudiebidrag föreslär SVUX en
viss anknytning till arbetslivet, nämligen att den studerande under minst fem
år skall ha haft pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.
Pensionsgrundande inkomst innebär att man skaU ha tillgodoförts pensionspoäng
enligt reglerna för ATP, Detta krav betyder att man under 1974 skall ha en
förvärvsinkomst om 8 100 kr. Som undantag från den allmänna regeln om minst fem
års förvärvsarbete föreslår SVUX att högst tre års vård av eget barn under tio
år skall få räknas som år med pensionsgrundande inkomst. Visst tillgodoräknande
bör få ske av år då man på grund av fullgjord värnplikt varit förhindrad att i
full utsträckning förvärvsarbeta.
Det
särskilda vuxenstudiestödet föreslås av SVUX uppgå tiU 150%
Prop. 1975: 23 88
av
de nuvarande studiemedlen. SVUX har i sina bedömningar haft att välja mellan å
ena sidan en relativt liten förbättring av studiestödet för ett stort antal
människor och å andra sidan mera betydande förbättringar till ett begränsat
antal människor. SVUX' förslag innebär i huvudsak att det fenare alternativet
valts. En höjning av studiestödet med 50 % innebär en ökning av månadsbeloppet
tiU i mnt tal 2 000 kr. SVUX framhäller att detta motsvarar nettoinkomsten per
månad av en årlig bruttoinkomst på omlcring 35 000 kr. Enligt SVUX' uppfattning
är det svårt att motivera ett väsentligt högre studiestöd. Höjningen av studiestödet
föreslås av SVUX i sin helhet få formen av ett bidrag. Efter avvägning har
SVUX stannat för att det särskilda vuxenstudiebidraget skall beviljas med tre
olika belopp, vilkas storlek beror på det antal år den studerande
förvärvsarbetat. En lägsta nivå för det särskilda vuxenstudiebidraget skall
gälla för dem som uppfyller det allmänna behörighetskravet om fem års
pensionsgrundande inkomst, en mellaimivå för dem som har sex års
pensionsgrundande inkomst och en högsta nivå för dem som har minst sju års
pensionsgrundande inkomst.
SVUX
påpekar att skattesystemet utgör det viktigaste fördelningspolitiska
instrumentet i samhället. SVUX har i sitt betänkande prövat möjligheterna att
räkna studiestödet i dess helhet som beskattningsbar inkomst, men inte funnit
någon metod för att inrymma studiekrediten i vad som skall omfattas av
beskattningen. SVUX avvisar möjligheten att studiebidraget på 2 000 kr. i de
normala studiemedlen skulle beskattas. Däremot anser SVUX att det särskUda
vuxenstudiestödet ger bidragsbelopp av en storlek som gör att ett utnyttjande
av beskattningssystemets regler ger de avsedda effekterna. Med hänsyn härtill
föreslås att det särskUda vuxenstudiebidraget skall räknas som beskattningsbar
inkomst. Som en konsekvens härav föreslår SVUX i gengäld att inga särskilda behovsprövningsregler
skall införas i fråga om detta bidrag. Bidragen bör inräknas i underlaget för
beräkning av pensionsgrundande inkomst och bör få utgöra grund för beräkning av
storleken på exempelvis arbetslöshetsersättning. Det särskilda
vuxenstudiebidraget skall enligt SVUX indexregleras genom anknytning till
basbeloppet inom den allmänna försäkringen.
Vuxenstuderande
som beviljas särskilt vuxenstudiebidrag föreslås få rätt att därutöver erhålla
återbetalningspliktiga studiemedel till ett belopp som ungefär motsvarar vad
som beviljas inom det nuvarande studiemedelssystemet. Behovsprövningen bör
enligt SVUX ske enligt de regler som SVUX föreslår beträffande studiemedel med
det undantaget att hänsynstagande inte skall ske tUl makes ekonomiska
förhållanden.
Prop. 1975: 23 89
4.2
Förslag om vuxenutbildningens organisation
4.2.1
Uppsökande verksamhet
Organisation
av uppsökande verksamhet
Uppsökande
verksamhet är, med den innebörd FÖVUX vill lägga i begreppet, en form av
selektiv rekrytering till studier. Huvudmomentet i den uppsökande verksamheten
består av personliga samtal mellan studieorganisatörerna och dem som söks upp.
Samtalen kan kompletteras med informationsmaterial och telefonsamtal.
FÖVUX-verksamheten
har visat att en mycket stor andel av de uppsökta korttidsutbildade kan
rekryteras till studier. I bostadsområden har denna andel utgjort omkring en
tredjedel och på arbetsplatser omkring hälften av de uppsökta. Resultaten har
varierat bl. a. beroende på vilka studievillkor som har erbjudits. När det har
funnits ett stort uppdämt studiebehov och avgörande studiehinder undanröjts
genom förmånliga studieviUkor t. ex. när skiftarbetare inom industrin och
schemabunden personal inom sjiUcvården kunnat studera på betald arbetstid
har andelen, som anmält sig till studier, uppgått till mer än två tredjedelar
av de uppsökta.
FÖVUX
betonar att studieorganisatörerna om möjligt själva bör tillhöra den gmpp som
söks upp eUer ha liknande bakgrimd som personema i denna. Uppsökarna har då
störte förståelse för de uppsöktas situation och kunskaper om förhållandena på
den aktuella arbetsplatsen, inom den aktuella organisationen eller i det
aktuella bostadsområdet. Uppsökarna bör därför rekryteras från folkrörelser,
t. ex. fackliga, politiska och andra ideella organisationer, som är anslutna
till olika studieförbund. Folkrörelserna har värdefulla kontaktmöjligheter
också med korttidsutbildade, som inte är aktiva inom föreningslivet.
Den uppsökande verksamhet
som FÖVUX genomfört har i enlighet med direktiven till kommittén främst
syftat till att rekrytera deltagare till studiecirklar. Försöksverksamheten
liksom tidigare. erfarenheter har enligt FÖVUX visat att studiecirkeln är en
lämplig studieform för vuxna, som har liten eller ingen studievana. Den uppsökande
verksamheten måste dock läggas upp så, att de uppsökta får full frihet att
välja mellan olika vuxenutbUdningsformcr. Studieorganisa-törema bör därför ha
gmndläggande kunskaper inte bara om studiecirklar utan även om andra former av
vuxenutbildning såsom folkhögskolor, facklig utbildning,
arbetsmarknadsutbildning, olika former av högskolestudier, kommunal och statlig
vuxenutbUdning m. m.
En
av anledningarna tUl att rekryteringen på arbetsplatser lyckats bra torde
enligt FÖVUX vara att fackUga studieorganisatörer använts som uppsökare. Enligt
kommitténs mening bör den uppsökande verk-
Prop. 1975: 23 90
samheten
på arbetsplatserna anordnas av de fackliga organisationerna, eventuellt i
samarbete med det eller de studieförbund, som de är anslutna till. Detsamma
gäller studieorganisatörsutbildningen. Det är önskvärt, att såväl denna
utbildning som rekryteringsarbetet kan äga rum på betald arbetstid.
Genom
den nya förtroendemannalagen har dessa önskemål tillgodosetts. FÖVUX utgår
från att de i lagen föreskrivna rättighetema till uppsökande verksamhet och
studieorganisatörsutbUdning på betald arbetstid skall komma att ingå också i
de kollektivavtal, som kan komma att slutas för att närmare reglera
tillämpningen av lagen.
FÖVUX
pekar på att en förutsättning för vissa samhällsaktiviteter är att det fackliga
arbetet fungerar bra på arbetsplatserna. Det är då ofta svårt att föra ut dessa
aktiviteter tiU små arbetsplatser. Detta gäller bl. a. den uppsökande
verksamheten. Det fackliga arbetet på de små arbetsplatserna t. ex, inom
skogsbruket, detaljhandeln och transportväsendet utförs ofta av ombudsmän
eller andra funktionärer på den fackliga avdelning tUl vilken arbetsplatsen
hör, medan man på själva arbetsplatsen endast har t, ex, ett fackligt
arbetsplatsombud eller helt saknar förtroendemän. Uppsökande verksamhet på
arbetsplatserna i dessa branscher är väsentlig, eftersom de har en stor andel
korttidsutbildade bland sina anställda. FÖVUX utgår från att möjligheterna att
bedriva uppsökande verksamhet liksom annat fackligt arbete på små
arbetsplatser kommer att beaktas av arbetsrättskommittén i dess fortsatta
utredningsarbete. Tills vidare bör resurser till uppsökande verksamhet på dessa
arbetsplatser kunna erhållas inom ramen för det statsbidrag FÖVUX föreslår.
Stora
grupper av korttidsutbildade vuxna kan inte rekryteras till studier på annat
sätt än genom uppsökande verksamhet i bostadsområden. TUl dessa grupper hör t,
ex, hemarbetande kvinnor och andra personer utan förvärvsarbete, vissa personer
bosatta i glesbygd, vissa handikappade samt personer som är anställda på arbetsplatser
där uppsökande verksamhet inte förekommer. Eh enkät, som FÖVUX låtit utföra,
visar att i synnerhet uppsökande verksamhet i bostadsområden f. n. har en
mycket begränsad omfattning.
Enligt
kommitténs mening bör denna verksamhet därför ges förstärkta resurser. FÖVUX
framhåller i detta sammanhang också betydelsen av att barntiUsynen blir
tiUräckligt utbyggd, så att personer med småbarn kan delta i vuxenutbildningen.
Beräknmgar
av tidsåtgången i FÖVUX' uppsökande verksamhet ger vid handen, att
studieorganisatörerna på arbetsplatser med dag-tidsarbete samt med
lättillgängliga och väl samlade arbetsställen vid varje rekryteringstillfälle
behöver mellan en halvtimme och en timme för varje person som de skall
kontakta, medan studieorganisatörerna på arbetsplatser med skiftarbete och/eller
besvärlig arbetsmUjö behöver omkring
Prop.
1975: 23 91
en
timme eller mera per person. Den uppsökande verksamheten i bostadsområden är i
tidsåtgång jämförbar med de sistnämnda arbetsplatserna.
Bidrag
till uppsökande verksamhet
Kommittén
föreslår att två nya statsbidrag inrättas för uppsökande verksamhet, ett för
verksamhet på arbetsplatser och ett för verksamhet i bostadsområden. Dessa
bidrag avses täcka kostnaderna för studieorganisatörsutbildning, ersättning
till studieorganisatörerna, administrativa insatser m. m.
Om resurserna till
uppsökande verksamhet skall komma de korttidsutbildade til! godo, är det
enligt FÖVUX nödvändigt att använda ett selektivt resurstilldelningssystem. Av
detta skäl anser kommittén det olämpligt att fördela dessa medel generellt och
utan behovsprövning, t. ex, till studieförbunden i proportion tUl antalet
studietimmar. Bidrag bör i stället ges till facklig organisation och
studieförbund endast efter ansökan, i vilken plan för verksamheten och
beräknade kostnader skall redovisas.
De organ, som fördelar
bidragen, föreslås prioritera mellan olika projekt enligt följande principer:
1,
Den uppsökande verksamheten
skall gälla korttidsutbUdade och organisationen bör redovisa hur den avser att
nå personerna i målgruppen. Företräde skall ges sådan organisation, som bedöms
ha störst förutsättningar att nå målgruppen,
2,
Bidrag tUl uppsökande
verksamhet på arbetsplatser skall endast kunna tilldelas facklig organisation.
3,
Bidrag till uppsökande
verksamhet i bostadsområden skall endast kunna tUldelas studieförbund.
Företräde skall ges studieförbund, som planerar sådan verksamhet i samarbete
med handikapporganisation, hyresgästförening, bostadsrättsförening, politisk
eller annan organisation med förankring inom onwådet.
FÖVUX
föreslår att bidragen till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall
fördelas aV kommunema under medverkan av ett s, k, studiestödsråd med fackliga
representanter (jfr 4,3.3). Härigenom kommer de fackliga organisationerna att
bättre kunna samordna planeringen av den uppsökande verksamheten med
fördelningen av ledighet och studiestöd på arbetsplatserna.
Fördelningen på kommuner
av statsbidraget för uppsökande verksamhet på arbetsplatser bör göras av SÖ.
Enligt FÖVUX' mening bör huvuddelen av statsbidraget närmare bestämt 85 %
kunna fördelas efter på förhand fastställda kriterier, t, ex, på grundval av
uppgifter om antalet förvärvsarbetande, andelen korttidsutbUdade och andelen
anställda på små arbetsplatser (där förtroendemannalagen inte kan tUlämpas vid
uppsökande verksamhet). Hänsyn bör också kunna tas tiU
Prop. 1975: 23 92
behovet
av stimulans i kommuner med liten aktivitet inom vuxenutbUdningen.
Med
utgångspunkt från dessa faktorer föreslås att kommunema på förhand tilldelas
olika kvoter för fördelningen. Resten av statsbidraget alltså 15 % bör för
att ge möjlighet till extra insatser för vissa grupper eller för att särskUt
stödja vissa projekt fördelas av SÖ efter särskild bedömning av behovet på
olika platser.
I
likhet med vad som föreslås när det gäller beslut om fördelningen av studiestöd
(jfr 4.3.3), bör besvärsrätt också föreligga i fråga om den kommunala nämndens
beslut i dessa anslagsfrågor, när nämnden inte följer det förslag
studiestödsrådet avgivit. FÖVUX anser att besvärsinstans i detta fall lämpligen
bör vara SÖ.
Eftersom
resurserna till uppsökande verksamhet i bostadsområden under inledningsskedet
inte täcker behovet lika väl som motsvarande resurser på arbetsplatserna,
föreslår FÖVUX att detta bidrag tUls vidare skall fördelas av SÖ centralt efter
ansökan från studieförbund. Genom denna lösning blir det lättare att under
uppbyggnadstiden koncentrera resurserna till de platser, där behovet är
särskilt stort. När studiestödsråden fungerat en tid och man fått erfarenhet
av deras sätt att arbeta, och när resurserna till uppsökande verksamhet i
bostadsområden bUvit större, bör man kunna överväga att decentralisera också
fördelningen av dessa medel till kommunal nivå.
Enligt
FÖVUX' mening är det möjligt att genom uppsökande verksamhet kontakta större
delen av de korttidsutbildade vid ett tillfälle och ungefär hälften av gruppen
vid ytterligare ett tillfälle under en femårsperiod till en kostnad om ca 100
mUj, kr., varav 55 milj. kr. för verksamhet på arbetsplatser och 45 milj. kr.
för verksamhet i bostadsområden. FÖVUX betonar att beräkningama är osäkra bl,
a, beroende på svårigheterna att bedöma vad förtroendemannalagen i praktiken
kan komma att innebära för den uppsökande verksamheten.
FÖVUX
föreslår vidare en försöksverksamhet med introduktionskurser. Verksamheten bör
omfatta korttidsutbildade samt genomföras på betald arbetstid eller på
motsvarande villkor och i studiecirkelform. En sådan upptakts- eller
inskolningscirkel skulle kunna sammanträda ett antal gånger, vid vilka man kan
ägna sig åt information om studieteknik, presentation av och diskussion om
olika kurser som intresserar deltagama etc. Verksamheten kan närmast betraktas
som ett slags "förlängd rekrytering". Under det första året beräknas
försöksverksamheten kosta 0,4 milj. kr.
SÖ
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 föreslagit att medel för
uppsökande verksamhet bör ställas till folkhögskolornas förfogande enligt samma
principer som gäller för den kommunala vuxenutbildningen. SÖ beräknar att 0,2 %
av lärarlönerna kommer att innebära en kostnad av ca 250 000 kr.
Prop. 1975: 23 93
Skrivelse
från LO och TCO om utbildning av studieorganisatörer
LO
och TCO har inkommit med en skrivelse där man framhåller att en stor del av
informationsverksamheten om utbUdningsmöjligheter och studiestöd kommer att
kanaliseras via de fackliga studieorganisatörerna. Informationsbehovet omfattar
det lokala och regionala utbUdningsut-budet inom studieförbund, kommunal och
statlig vuxenutbUdning, folkhögskola, arbetsmarknadsutbUdning, högskolans
utbildning, internatut-bildning samt facklig utbildning. Dessutom måste
information kunna ges om möjligheterna till ekonomiskt stöd.
Organisationerna erinrar
om att lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, som också
skall kuima kompletteras genom avtal, ger fackföreningama ett avgörande
inflytande på uttaget av ledighet. När det gäller planering av
utbildningsväsendet förekommer redan lön-tagarmedverkan i olika lokala och
regionala organ och ökad medverkan föreslås av olika utredningar. En sådan
medverkan måste bygga på dem som är lokalt verksamma i de fackliga
organisationerna och har ansvar för utbildningsfrågorna. Det finns också skäl
att räkna med att arbetsrättskommittén kommer att skapa en ny gmnd för ett
fackligt inflytande över den interna utbildningen i företag och förvaltning.
En bred och omfattande
utbildning av studieorganisatörerna krävs för att de skall kunna fuUgöra sina
uppdrag. LO och TCO anser att utbildningen bör utformas på grundval av de
möjligheter som lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen ger
att bedriva utbildning på betald arbetstid. Utbildningen bör ges av de
fackliga organisationerna som också har möjlighet att ge den i samverkan med
studieförbund och/eller annan utbildningsanordnare t. ex. folkhögskola. Utbildningen
bör dels omfatta heltidsstudier under två till fem dagar, vilka bör kunna
artangeras sammanhängande eller uppdelat i perioder, dels utbildning i
studiecirkelform.
LO och TCO föreslår att
ett särskilt statsbidrag, som bör fördelas av SÖ, skall utgå för utbildning av
uppsökare och studieorgarusatörer. Bidraget skall täcka kostnader för resor,
internat, kursmaterial, undervisning och administration. Kostnader för
förlorad arbetsförtjänst torde som regel inte bU aktuella, eftersom LO och TCO
förutsätter att de täcks genom förtroendemannalagen och FÖVUX' förslag.
Kostnader för utbildning i studiecirkelform förutsätts bli finansierade genom
studiecirkelanslagen med de förbättringar som FÖVUX föreslår.
LO och TCO föreslår att
det särskilda statsbidraget för utbUdning av studieorganisatörer och uppsökare
skall uppgå till sammanlagt 5 mUj. kr. för budgetåren 1975/76 och 1976/77.
Organisationerna räknar med att UtbUdningen måste öka under påföljande år.
Behovet av statsbidrag under dessa blh emeUertid beroende av erfarenheterna
från de två första åren.
Prop. 1975: 23 94
4.2.2
Smdiecirkelverksamhet
Bidrag
till studieförbundens verksamhet
Enligt
FÖVUX' uppfattning har studiecirkeln visat sig vara en lämplig studieform för
kortutbUdade vuxna. I denna kan studietakt och studiematerial avpassas efter
deltagarnas behov och förutsättningar. De folkbildningsorganisationer, som
aktivt strävar efter att få med de utbUdningsmässigt och kulturellt eftersatta
gmpperna i studiecirkelverksamhet, måste därför enligt kommittén få ökat stöd
av samhäUet. Den betonar samtidigt att det är viktigt, att studieförbundens
folkrörelsekaraktär bevaras. Samhället skall ge stöd åt verksamheten, inte
styra den,
FÖVUX
anser att tiUäggsbidraget tiU de s, k, prioriterade studiecirklarna utan tvivel
har spelat en viktig roll vid rekryteringen av kortutbildade till studier i
gmndläggande ämnen. Genom tUl-läggsbidraget har dessa cirklar kunnat erbjudas
till lägre kostnader än övriga cirklar, vilket medfört en klart ökad
anslutning. Kommittén menar att prioriteringen emellertid också kan ses som
uttryck för en värdering av olika studiecirklar och därmed som en värdering av
de motiv, som människor kan ha för att delta i en viss studiecirkel.
Prioriteringen från statens sida medför också en styrning av studieförbundens
verksamhet, vilket kan vara motiverat under en övergångsperiod, men bör undvikas
på längre sikt. Det ökade statliga stödet tUl studiecirkelverksamheten bör
därför enligt FÖVUX' mening i första hand syfta till att utjämna skillnadema
mellan prioriterade och icke prioriterade cirklar.
FÖVUX
framhäller att studieförbunden f. n. inte har ekonomiska möjligheter att
erbjuda avgiftsfria studier. Kommittén anser det orimligt att studiecirkelverksamheten,
som i betydande utsträckning vänder sig tUl de kortutbildade, skaU vara
avgiftsbelagd, samtidigt som huvuddelen av UtbUdningen i samhället, inkl, t,
ex, kommunal vuxenutbUdning och universitetsutbUdning, är kostnadsfri för
deltagarna. Ett avskaffande av deltagaravgifterna skulle enligt kommitténs
uppfattning ha stor betydelse från rekryteringssynpunkt, SärskUt för personer
med bristande studievana och med en tveksam attityd inför studier kan det vara
viktigt, att man i den uppsökande verksamheten kan peka på att studierna inte
kommer att medföra kostnader för deltagarna. FÖVUX förordar därför att
cirkelstudier i princip bör vara kostnadsfria för deltagarna. Ekonomiska
omständigheter skaU inte få avgöra vUken studieform en vuxenstuderande väljer. En
höjning av de statiiga bidragen är därför angelägen för att studieförbunden
skall kunna erbjuda studiecirklar till låg eller ingen kostnad.
Kommittén
föreslär att det statiiga stödet tiU studiecirkelverksamheten förstärks på
följande sätt under de närmaste fem åren. Under det första året bör stödet tUl
samtiiga allmänna studiecirklar uppgå tiU 47 kr. per
Prop. 1975: 23 95
studietimme.
Därmed kommer skUlnaden meUan de prioriterade och de icke prioriterade
studiecirklarna att upphöra. Under de följande två åren bör bidraget höjas med
3 kr, vartdera året och under de därpå följande två åren med 2 kr, vartdera
året. Bidraget kommer då vid femårsperiodens slut att uppgå till 57 kr, per
studietimme. Detta skulle innebära att cirklar med genomsnittliga kostnader då
skulle kunna erbjudas kostnadsfritt för deltagarna. Förslaget medför att
statsbidraget det femte året kommer att ligga 116 milj. kr, högre än i dag
(utan omräkning på gmnd av ökad omfattning av verksamheten eller pris- och
löneförändringar).
Ifråga
om för delningen mellan stat och kommun framhäller FÖVUX att staten skall ge
ekonomiska förutsättningar för en viss minimistandard i all
studiecirkelverksamhet och ta ett ökat ekonomiskt ansvar för den verksamhet som
riktar sig tUl de korttidsutbUdade, De nya verksamheter som till stor del är
resultat av statiiga initiativ bör täckas av statiiga anslag. Kommunerna har
emellertid ett stort medansvar för studieförbundens verksamhet. En riktlinje
för den kommunala bidragsgivningen bör vara att cirkelstudier skall jämställas
med annan vuxenutbUdning, FÖVUX anser att det är väsentiigt att de kommunala
myndigheterna inte sänker sin ambitionsnivå beträffande det fria och frivUliga
folkbUdningsarbetet utan tvärtom stimuleras till en lokal uppföljning av statliga
insatser.
Kommittén
betonar att även kraftigt ökade anslag inte ovillkorligt måste medföra
kostnadsfrihet för alla cirklar. Studieförbundsavdelningarna bör vara
oförhindrade att i stället höja standarden på material eller på annat sätt höja
kvaliteten på verksamheten. De måste få förtroende att själva i viss mån avgöra
hur en resursförstärkning skall användas.
De
nya eller utökade uppgifter för studieförbunden som FÖVUX föreslär medför ökade
organisationskostnader och ökade kostnader för pedagogisk verksamhet. Förslagen
fömtsätter att studieförbunden genomför administrativa förstärkningar, utökar
utbildningen och fortbUd-ningen av cirkelledare m.m. Pä gmnd av penningvärdets
förändring och med hänsyn tUl verksamhetens ökade omfattning är emeUertid de
statiiga bidragen tiU dessa ändamål relativt sett lägre i dag än för tio år
sedan. Kommittén föreslår därför att bidragen tiU studieförbundens
organisationskostnader och pedagogiska verksamhet höjs, sä att de vid
femårsperiodens slut uppgår tUl 12 milj. kr. respektive 15 mUj. kr.
Kommittén
anser att de allmänna löne- och kostnadsökningarna är ett allvarligt problem
för studieförbunden. Om FÖVUX' förslag genomförs, kommer studieförbunden att
fä en betydelse i utbUdningsverksam-heten, som kan jämföras med den, som de
kommunala och statliga ut-bUdningsinstitutionerna har. Anslagen tiU dessa
anpassas årligen med hänsyn tUl inträffade löne- och prisförändringar, FÖVUX
förordar att
Prop. 1975: 23 96
en
liknande anpassning skaU ske också i fråga om statens och kommunernas bidrag
tUl studieförbundens verksamhet.
Kommittén
förordar därför, att statens bidrag till studieförbundens verksamhet årligen
beräknas med hänsyn till förändringar av löner och priser. Det bör ankomma på
studieförbunden att i första hand för SÖ presentera det underlag i form av
statistiska uppgifter, som krävs för en anpassning av statsbidragen tUl den
faktiska kostnadsutvecklingen.
Studieorientering
I
FÖVUX' försöksverksamhet har studierna kompletterats med studieteknisk
handledning och studierådgivning samt diskussioner om utbildnings- och
arbetsmarknadsfrågor, 1 försöksverksamheten har information om
arbetsmarknadsfrågor och yrkesutbUdning med den uppläggning som normalt
förekommer inom studie- och yrkesvägledningen i skolväsendet visat sig vara
av mindre intresse för cirkeldeltagarna, eftersom de i allmänhet inte haft för
avsikt att byta yrke eller söka nytt arbete.
Det
övergripande målet för studieorienteringen skall enligt kommittén vara att hos
individen skapa större självtillit och tro på sin egen förmåga. Den enskUde
skall bli medveten om sina resurser. I försöksverksamheten har de rrietoder
som mest liknat studiecirkelns vaiUiga pedagogiska form också visat sig mest
lämpliga när det gäller studie-orientering. Den bör säledes bygga på
deltagarnas egen aktivitet. Den bör vidare ha en naturlig ämnesanknytning och
sä långt möjligt utgöra en integrerad del av studiecirkelarbetet. Med
utgångspunkt i ett grundmaterial bör deltagarna utifrän sin egen
studiesituation få diskutera med varandra och bearbeta detta material.
Eftersom
studieorienteringen inte bör avvika från studiecirkelns övriga verksamhet,
anser FÖVUX att cirkelledaren oftast är den mest lämpade att handha denna
uppgift. För att tillgodose specieUa önskemål om studieinformation i cirkeln,
bör det dessutom finnas möjlighet att tUl-kaUa en särskUd expert, t.ex. en
folkhögskoUärare, en konsulent för studie- och yrkesorientering, en tjänsteman
frän arbetsförmedlingen eller en funktionär frän studieförbundet. Experten bör
delta på samma vUlkor som vaiUig expertmedverkan medger, såvida inte
rådgivningen ingår i dennes tjänstgöring vid studieförbundet eller inom den
kommunala vuxenutbUdningen.
FÖVUX
anser att de korttidsutbUdade har ett stort behov av studieorientering.
Kommittén bedömer det därför som synnerligen angeläget, att studieförbunden får
resurser för dessa insatser. Studieförbundens ökade personalkostnader för
studieorienteringen bör kunna täckas via bidraget tiU
organisationskostnaderna. Det är också nödvändigt, att
Prop.
1975: 23 97
inslag
om studieorientering ingår i all cirkelledamtbUdning. Kostnaderna för detta bör
kunna täckas genom det ökade bidrag som föreslås till den pedagogiska
verksamheten.
FÖVUX
föreslår att expertmedverkan för studieorientering skaU kunna genomföras under
högst två av 20 studietimmar utöver den expertmedverkan, som medges enligt
nuvarande bestämmelser. Kommittén bedömer att högst 5 % av studiecirklarna
kommer att använda möjligheten tiU expertmedverkan av denna typ, vilket skulle
medföra en årlig kostnad av knappt 1 milj, kr.
Studiecirkelverksamhet
för handikappade
FÖVUX
framhåller att erfarenheter från såväl försöksverksamheten som studieförbundens
reguljära verksamhet visat vUken utomordentiigt stor betydelse studiearbetet
bland de handikappade har. I samverkan med väl förgrenade och aktiva
handikapporganisationer har studieförbunden goda möjligheter att bygga upp en
meningsfuU och målgmpps-inriktad studieverksamhet. Denna bör självfallet även
vända sig tUl handikappade, som ej är anslutna till. någon
handikapporganisation.
Kommittén
anser att man så långt möjligt bör underlätta för handikappade att delta i
reguljära studiecirklar. Detta medför att alla cirkel-ledare kan komma att få
deltagare med handikapp i sina cirklar. Behovet av cirkelledare med vidgade
kunskaper om handikapp kommer troligen att öka också av den anledningen; att
intresset för studier bland handikappade tilltar om de fär gynnsammare
studieförhåUanden. FÖVUX anser att en utökad cirkelledarutbildning för all
cirkelverksamhet är motiverad av bl. a, behovet av ökade kunskaper om
handikappfrågorna. Dessutom bör studieförbunden få vidgade möjligheter att
erbjuda intresserade cirkelledare, eh mer omfattande utbildning och fortbildning
i den specialmetodik som ibland kan bli aktueU, Ett utökat bidrag tUl
studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade är också motiverat av
bl, a, behovet av kurs- och konferensverksamhet kring handUcappfrågor. FÖVUX
föreslår att bidraget tUl studieförbundens pedagogiska verksamhet för
handikappa-, d e skall höjas med 0,3 milj, kr. det första året. Därefter
föreslås bidraget öka med 0,5 milj. kr. årligen. Det uppgår då under det femte
året tUl 3 milj. kr.
FÖVUX
konstaterar att läromedelsmarknaden inte kan tillgodose behovet av studiematerial
för handikappade utan särskilda statliga stödåtgärder. Som mest akut upplevs
behovet av ett varierat studiematerial anpassat tiU vuxna utvecklingsstörda, t.
ex. talböcker och punktskrifts- litteratur för blinda och böcker med text för
synskadade. För vuxna med medfödd dövhet eller tidigt erhållna hörseldefekter,
vilket medfört att språkinlärningen hämmats, behövs lättiäst vuxenlitteratur.
Under för-
7
Riksdagen 1975.1 saml. Nr 23
Prop. 1975: 23 98
söksverksamheten
har t.ex. framkommit att det konstant råder en eftersläpning av studiematerial
i punktskrift, varför en önskad integrering av synskadade i studiecirklar ofta
inte kan ske. Kommittén anser att en starkt ökad satsning på produktion av
studiematerial för handikappade är en synnerligen angelägen utbUdningspolitisk
uppgift. FÖVUX föreslår att bidraget tUl produktion av studiematerial för
handikappade höjs med 0,4 mUj, kr, det första året och därefter med 0,5 milj,
kr. årligen. Bidraget uppgår då till 3 milj. kr. under det femte året.
F,
n. utgår bidrag till teckenspråkstolk för döva ur anslaget tiU de handikappades
kulturella verksamhet, FÖVUX framhåller att eftersom behovet av tolkmedverkan
är större än anslaget ger utrymme för, har detta för studieförbunden
innneburit, dels att begränsningar fått göras i studiecirkelverksamheten, dels
att anhöriga fått anlitas som tolkar utan att kunna erbjudas någon ersättning.
Kommittén föreslår därför att bidraget till medverkan av teckenspråkstolk i
studiecirklar inordnas i bidragsbestämmelserna för studiecirkelverksamhet
erUigt samma regler som för expertmedverkan, men med hundraprocentig kostnadstäckning
och utan den tidsbegränsning som gäller sådan medverkan. Kostnaderna beräknas
tiU 0,3 milj. kr. per år.
FÖVUX
föreslår att statsbidrag skall utgå tUl kostnader för persorUig assistans tUl
handikappad deltagare i studiecirkelverksamhet på liknande sätt som redan
gäller för folkhögskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Med hänsyn till
det stora antalet handikappade, som deltar i studiecirklar, torde behovet av
sådan assistans vara synnerligen stort inom denna vuxenutbUdningsform,
Statsbidrag föreslås även utgå för sådana hjälpmedel, som är direkt nödvändiga
för den handikappade i studiesituationen. Kostnaderna för tekniska och
organisato-riska stödåtgärder för handikappade beräknas till 0,5 mUj, kr, per
år.
Studiecirkelverksamhet
i glesbygd
1
folkbildningskungörelsen finns ett särskilt bidrag, som endast utgår till
studiecirklar i glesbygd. Statsbidrag utgår nämligen för 75 % av kostnaderna för
resor och traktamenten tUl cirkeUedare för cirkel inom det aUmänna stödområdet
enligt 3 § kungörelsen (1970: 180) om statiigt regionalpolitiskt stöd. Detta
gäller dock ej för allmän studiecirkel på ort där tre- eller fyraårig linje av
gymnasieskolan får anordnas.
FÖVUX
framhåller att en rad olika problem är förknippade med uppsökande verksamhet
och cirkelstudier bäde utanför tätorterna och inom små tätorter. Svårigheterna
att rekrytera deltagare och ledare ökar som regel med ett växande avstånd tUl
större tätorter. Vidare är möjligheterna att utnyttja kollektiva
transportmedel sämre utanför tätorterna.
Prop.
1975: 23 99
Detta
gäUer för alla delar av landet. Kommittén anser det därför motiverat, att det
införs en gränsdragning meUan å ena sidan större tätorter och å andra sidan
mycket små tätorter och ren glesbygd, vUken kan ligga tiU grund för ett extra
statiigt stöd tUl cirklar i glesbygd och på mindre orter. Avsikten med ett
sådant stöd är att kompensera för högre organisationskostnader och stimiUera
studieförbunden att nå ut bättre tUl korttidsutbUdade utanför de större
tätorterna,
FÖVUX
har funnit det lämpligt att dra gränsen så, att alla orter räknas som större
tätorter där enligt regeringens eller SÖ:s beslut minst treårig linje i
gymnasieskolan får anordnas, (Orter som har försöksverksamhet med
gymnasieskola i glesbygd eller korrespondensgymnasium skall dock ej räknas till
denna kategori.) övriga delar av landet, där ca 40 % av befolkningen bor,
räknas som glesbygd och skall komma i åtnjutande av det glesbygdsstöd FÖVUX
föreslår. Någon begränsning till det allmänna stödområdet görs aUtså inte.
FÖVUX
föreslår att ett särskUt schablonbidrag om 2 kr. per studietimme tUl
studieförbundens organisationskostnader i glesbygd skaU inrättas. Detta skulle
under budgetåret 1972/73 ha inneburit en statlig merkostnad på 3 mUj. kr.
Beräkningen har gjorts under föratsättningen att glesbygdsundervisningen hade
haft 25 % av den totala verksamheten.
FÖVUX
förutsätter, att de nuvarande bestämmelserna om statsbidrag med 75 % av
kostnaderna för resor och traktamenten till cirkelledare i glesbygd skall
gälla, även med den av kommittén föreslagna ändrade definitionen av glesbygd
när det gäller studiecirkelverksamhet,
FÖVUX
framhåUer att det är svårare att rekrytera cirkeUedare i glesbygdsområden än i
tätorter. För att undvika att anställa cirkelledare, som har en mycket läng
resväg, kan det vara lämpligt att rekrytera cirkelledare frän orten, även om
dessa har otUlräcklig gmndutbUdning. FÖVUX anser, att den bristande grundutbildningen
kan uppvägas av en utökad utbildning och fortbildning för cirkelledare i
glesbygd. Ett särskilt bidrag till studieförbundens pedagogiska verk samhet i
glesbygd bör därför inrättas. Bidraget föreslås det första året uppgå tUl 0,6
mUj. kr, och höjas tUl 1 milj, kr, under en femårsperiod.
4.2.3
Folkhögskolekurser
Folkhögskolan
tillkom ursprungligen, liksom studieförbunden, som en gren av
folkbUdningsarbetet vid sidan av det reguljära skolväsendet. De ämneskurser,
som bedrivs vid folkhögskolorna och som alltmer ökar i omfattning, har enligt
kommittén visat sig mycket lämpliga som komplement tUl cirkelstudier.
Prop. 1975:23 100
FÖVUX
har i sin verksamhet låtit kombinera cirkelstudier med ämneskurser vid
folkhögskola. Kommittén framhåller att såväl deltagarna som cirkeUedarna
upplevde ämneskurserna som stimtderande. Interaatformen var etUigt många en
positiv upplevelse. Deltagama kunde dels koncentrera sig på studierna, dels få
tillfäUe att lära känna andra deltagare, cirkeUedare och lärare. Pedagogiskt
blev ämneskurserna också en framgång.
Samarbete
med studieförbunden ingår normalt i folkhögskolans verksamhet. FÖVUX vUl, med
stöd av erfarenheterna från försöksverksamheten, fästa uppmärksamheten på de
stora utvecklingsmöjligheter, som kombinationen
cirkelstudier/folkhögskolekurser har.
De
problem, som kan uppstå vid anordnandet av ämneskurser i samarrangemang meUan
folkhögskola och studieförbund, är främst av administrativ art. Exakt vUka
åtaganden som skall ligga på folkhögskolan respektive studieförbundet vid
samarrangemang, bör enligt kommitténs mening avgöras i samråd meUan dessa,
FÖVUX utgår från att en del sådana adminstrativa frågor kommer att tas upp av
den pågående folkhögskoleutredningen. För att underlätta samarrangemang samt
för att vidga möjligheterna att anpassa ämneskurserna tUl de studerandes behov
och önskemål, föreslår FÖVUX att ämneskurser som anordnas i kombination med
studiecirkelverksamhet skaU få förläggas utanför folkhögskolans lokaler och
att de skaU få omfatta kortare tid än en vecka, dock minst två dagar.
4.2.4
Kostnader och genomförande
FÖVUX
utgår från att de reformer som kommittén föreslagit när det gäUer uppsökande
verksamhet med undantag av de kostnader som i enlighet med
förtroendemannalagen betalas av arbetsgivarna och studiecirkelverksamheten
skall bekostas med aUmänna medel. Om man bortser från den uppräkning som bör
göras med hänsyn tiU ökad omfattning av verksamheten och pris- och
löneförändringar, framgär de totala reformkostnaderna per är inom dessa områden
av följande sammanstäUning. (Sammanställningen avser endast FÖVUX' förslag;
LO:s och TCO:s förslag om medel för utbUdning av studieorganisatörer ingår
alltså inte.)
Prop.
1975: 23 101
(milj, kr,)
1974/75
total reformkostnad (FÖVUX)
per år
1
2
3
4
5
1 Uppsökande verksamhet på arbetsplatser
__ *
7,0
9,0
11,0
13,0
15,0
2 Uppsökande verksamhet i bostadsområden
__ *
5,0
7,0
9,0
11,0
13,0
3 Försöksverksamhet med introduktionskurser
_
0,4
_
_
_
_
4 Studiecirkelverksamhet förslagsanslag
259
57,0
74,8
92,6
104,5
116,3
5 Studieförbundens organisationskostnader
6,5
1,5
2,5
3,5
4,5
5,5
6 Studieförbundens pedagogiska verksamhet
6,6
2,4
4,4
6,4
7,4
8,4
7 Expertmedverkan för studie-orientering förslagsanslag
__
1,0
1,0
1,0
1,0
1.0
8 Studieförbundens pedagogiska verksamhet för
handikappade
0,7
0,3
0,8
1,3
1,8
2,3
9 Produktion av studiematerial för handikappade
0,6
0,4
0,9
1,4
1,9
2,4
10 Tolkverksamhet för döva förslagsanslag
__ *
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
11
Tekniska och organisatoriska stödåtgärder för handikappade förslagsanslag
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
12 Studieförbundens organisationskostnader i glesbygd
förslagsanslag
3,0
3,0
3,0
3,0
3,0
13
Studieförbundens pedagogiska verksamhet i glesbygd
0,6
0,7
0,8
0,9
1,0
Totalt
273,4
79,4
104,9
130,8
149,8
168,7
Vissa
medel kan erhållas från i har dock inte kunnat beräknas.
nu
befintliga statsbidrag
.
Storleken av
dessa
Efter
fem år skulle alltså reformen kosta ca 169 milj, kr. per är, volymökning och
justering med hänsyn till löne- och prisförändringar ej inräknade.
FÖVUX
föreslår att reformerna träder i kraft den 1 juU 1975.
4.3
Förslag om studiestöd
4.3,1
Nya regler för studiemedel
SVUX
har ansett det angeläget att även föreslå förändringar av det nuvarande
studiemedelssystemet bl. a. med hänsyn tUl att det är önskvärt med enkla och
schablonartade regler. Dessutom förutsätts att
Prop. 1975:23 102
många
vuxenstuderande kommer att vara hänvisade till studiemedelssystemet, eftersom
det av SVUX föreslagna särskUda vuxenstudiebidraget under ett långt utbyggnadsskede
kommer att vara kvantitativt begränsat. För att kunna uppnå en önskvärd
smidighet i systemet föreslås studiemedlen beviljas med ett antal
halvmånadsbelopp för heltidsstudier och helmånadsbelopp for deltidsstudier.
Högre
totalbelopp och högre bidrag
Enligt
nuvarande regler beräknas studiemedelsbelopp med utgångspunkt i ett
niomånaders läsår. Pågår studierna kortare tid minskas studiemedelsbeloppet
proportioneUt. För nio månaders studier uppgår studiemedlen tiU 140% av
basbeloppet dvs. 11 900 kr. med ett basbelopp om 8 500 kr. För att uppnå
administrativa förenklingar i systemet föreslås som "gmndmodul" en
halv månads heltidsstudier, vilket också föreslås bli den kortaste period för
vUken studiemedel skaU kunna beviljas. Grundmodulen föreslås även få omräknas
till en hel månads halvtidsstudier. SVUX föreslår att studiemedlens totalbelopp
för en halvmånadsperiod heltidsstudier blir 0,080 basbelopp vUket innebär 0,720
basbelopp för en normal studietermin om 4,5 månader. I jämförelse med nuvarande
totalbelopp för en normal termin innebär förslaget en höjning med 170 kr. per
kalenderhalvår.
Med
nuvarande regler utgår studiebidraget med 999 kr. för en normal studietermin på
4,5 månader. SVUX föreslår att studiebidraget skaH uppgå tUl 120 kr. per halvmånadsmodul
vilket för en normal studietermin på 4,5 månader innebär 1 080 kr.
Det
nuvarande barntillägget skulle fördelat på halvmånaders moduler utgöra O, 0139
basbelopp. I förenklande syfte föreslår SVUX att barntill-lägget skall utgå med
0,015 basbelopp per halvmånadsmodul. Detta innebär 1148 kr. för studietermin
på 4,5 månader jämfört med nuvarande 1 063 kr. Enligt SVUX' mening har
bamfamUjema störst behov av att studiestödet ger en rimlig ersättning för ett
inkomstbortfall under en studieperiod. Med hänsyn härtUl föreslår SVUX att
barntillägget inte skall behovsprövas.
Nya
regler för behovsprövning
Enligt
nuvarande regler gäller att studiemedel för en termin reduceras med 2/3 av den
del av den studerandes egen inkomst under terminen som överstiger 40 % av
basbeloppet (för deltidsstuderande 125 % av basbeloppet).
Beträffande
hänsynstagande tiU makes inkomst reduceras studiemedel för en termin med 40 %
av den del av makens inkomst som överstiger två basbelopp (för
deltidsstuderande 250 % av basbeloppet).
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
förhållande till den studerandes egen förmögenhet reduceras studiemedlen med
1/5 av den del av förmögenheten som överstiger sex basbelopp. Studiemedlen för
gift studerande reduceras med 1/5 av den del av makarnas sammanlagda
skattepliktiga förmögenhet som överstiger nio basbelopp.
I fråga om
hänsyntagande tUl den studerandes inkomst gäller olika fribelopp för studerande
som bedriver studier kortare tid under en termin än fyra månader enligt
följande.
minst
4 mån 3,5 mån 3 mån 2,5 mån
högst 2 mån
40 % av basbeloppet (3 400
kr.) 45 % av basbeloppet (3 825 kr.) 50 % av basbeloppet (4 250 kr.) 55 % av
basbeloppet (4 675 kr.) 60 % av basbeloppet (5 100 kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
SVUX
föreslår när det gäller behovsprövning mot egen inkomst att studiemedlen i
första hand görs beroende av den effektiva studietiden under kalenderhalvåret.
Enligt
SVUX förslag bör summan av studiemedlen under ett kalenderhalvår och hälften
av den egna inkomsten under samma kalenderhalvår få uppgå till högst ett
basbelopp. Denna regel föreslås ersätta samtliga nuvarande bestämmelser om
behovsprövning mot egen inkomst.
Tabell
6. Maximala studiemedel i förhällande till egen inkomst. SVUX' förslag.
Reduktion:
Studiemedel plus hälften av den egna inkomsten under halvåret får uppgå tiU
högst 1 basbelopp (dvs. 8 500 kr.)
Egen in-
Reduk-
Maxi-
Egen in-
Reduk-
Maxi-
komst
tion
mala
komst
tion
mala
under
(från
,
studie-
under
(från
studie-
studie-
8 500 kr.)
medel
studie-
8 500 kr.)
medel
halvåret
halvåret
0
0
8 160
9 000
4 500
4 000
680
340
8 160
10 000
5 000
3 500
1000
500
8 000
11 000
5 500
3 000
2 000
1000
7 500
12 000
6 000
2 500
3 000
1 500
7 000
13 000
6 500
2 000
4 000
2 000
6 500
14 000
7 000
1 500
5 000
2 500
6 000.
15 000
7 500
1000
6 000
3 000
5 500
16 000
8 000
500
7 000
3 500
5 000
17 000
8 500
0
8 000
4 000
4 500
När
det gäller behovsprövning mot makes inkomst föreslår SVUX att den del av makes
inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 2,5 basbelopp skall räknas som
den studerandes egen inkomst, I tabell 7 jämförs nuvarande regler och SVUX'
förslag beträffande behovsprövning mot egen och makes inkomst.
opaginerad Kontrollera mot PDF
TabeU
7. Jämförelse mellan nuvarande regler och SVUX' förslag beträffande
behovsprövning mot egen och makes inkomst Studietid: 4,5 månader
Egen
inkomst
Makes inkomst
Studiemedel
Studiemedel
under
kalender-
under kalender-
enligt nuva-
enligt SVUX'
halvåret
halvåret
rande regler
förslag
3 400
17 000
5 950
6120
20 000
4 750
6 120
24 000
3 150
5425
28 000
1 550
3 425
30 000
750
2 425
6 000
17 000
4217
5 500
20 000
3017
5 500
24 000
1417
4 125
28 000
2125
30 000
1 125
8 000
17 000
2 883
4 500
20 000
1683
4 500
24 000
(83)
3 125
28 000
1 125
30 000
(125)
10 000
17 000
1 550
3 500
20 000
(350)
3 500
24 000
2 125
28 000
(125)
Beloppen
inom parentes är mindre än 5 % av basbeloppet och utgår därför inte.
I
konsekvens med vad som föreslagits i fråga om behovsprövning mot inkomst
föreslår SVUX att hälften av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger
sex basbelopp när det gäller ogift och nio basbelopp när det gäller gift skall
räknas som den studerandes egen inkomst.
Maximitid
för studiemedel - maximering av återbetalningsskyldigheten
Med
nuvarande regler får studiemedel innehas under högst 16 terminer och får inte
beviljas den som är över45 år. Från dessa regler får undantag göras om
särskUda skäl föreligger. SVUX föreslår en ändring av 16-terminersregeln bl. a.
för att förbättra möjligheterna att erhåUa studiemedel för korta kurser,
eftersom man med nuvarande system anses ha "förbrukat" en
studiemedelstermin även om man t. ex, endast studerat en månad av en termin.
Den
som utnyttjar nu gällande regler om maximalt antal studiemedelsterminer kan
ådra sig en återbetalningsbörda som i nuvarande penningvärde uppgår till ca 80
000 kr. Ärlig återbetalning kan för den som börjat studera vid 20 åv bU ca 4
000 kr. Om ekonomin är svag kan emel-
Prop. 1975: 23 105
lertid
uppskov med återbetalningen medges. Det eventuella belopp som återstår när
studiemedelstagaren fyller 65 år avskrivs.
SVUX
föreslår att ingen skall få bevUjas större belopp i återbetalningspliktiga
studiemedel än att den totala återbetalningsskyldigheten, fördelad på
beviljningsåret till och med det år vederbörande fyller 63 år, uppgår till
högst omkring 2 300 kr. per år. Detta belopp bör indexregleras genom omräkning
till basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Talet bör vara 0,300
basbelopp. Dessutom föreslår SVUX att ingen får beviljas mera studiemedel än
att hans sammanlagda återbetalningsskyldighet uppgår tiU högst 10 basbelopp.
En åldersgräns på 60 år för rätt till studiemedel bör komplettera huvudregeln
om maximala återbetalningspliktiga studiemedel i förhållande till antalet
återbetalningsår. SVUX förordar ett dispensförfarande så att en person som kan
anföra särskUda skäl skall kunna beviljas studiemedel även om han fyllt 60 år.
Enligt SVUX bör rätten tUl studiemedel både bidragsdel och
återbe-talningspliktig del upphöra helt vid 65 år.
När
det gäller deltidsstudier föreslår SVUX att deltidsstudiemedel skall beviljas
utan prövning av skälen tiU att studierna inte bedrivs på heltid.
Dessutom
föreslår SVUX att även studiebidrag skall beviljas dem som nu endast kan erhålla
återbetalningspliktiga studiemedel på grand av att de inte bedriver
heltidsstudier i minst åtta veckor.
4.3.2
Studiestöd för vuxna
Behörighetskrav
för rätt till särskUt vuxenstudiestöd
I
det föregående har nämnts att SVUX som allmänt behörighetskrav för rätt till
särskilt vuxenstudiestöd har föreslagit en livligare anknytning tUl
förvärvslivet. SVUX diskuterar bl.a. att låta förvärvsinkomsten under tidigare
år vara avgörande för om man skall anses behörig till det särskilda
vuxenstudiestödet. De alhnänna försäkringskassorna noterar uppgifter om
tidigare förvärvsinkomster uttryckt i ATP-poäng. För att erhålla ATP-poäng
måste man under ett kalenderår haft pensionsgrundande inkomst överstigande ett
basbelopp. Med pensionsgrundande inkomst avses förvärvsinkomster samt
ersättning vid sjukdom och arbetslöshet. I januari 1974 gällde basbeloppet 8
100 kr,, varför man för att erhålla ATP-poäng för 1974 måste ha en inkomst
under året överstigande 8 100 kr.
SVUX
föreslår att som gmndläggande kvalifikationskrav för rätt till det SärskUda
vuxenstudiestödet skall gälla att den studerande under minst fem år före det år
under vilket studierna skall äga rum haft inkomster av sådan omfattning att
för vart och ett av de fem åren fastställts ATP-poäng, Med år med fastställd
ATP-poäng får jämställas upp
Prop. 1975: 23 106
tUl
tre kalenderår under vilka den studerande vårdat eget barn under tio år samt
kalenderår under vilket den studerande under minst sex månader fullgjort
mUitärtjänst.
SVUX
har bl, a, övervägt att ha ett ålderskrav för rätt tiU vuxenstudiebidrag,
EmeUertid ansågs kravet på anknytning till förvärvslivet vara utformat så att
det i praktiken kommer att fungera som en åldersgräns.
Vuxenstudiebidraget
i tre klasser
SVUX
föreslår att vuxenstudiebidraget skall differentieras i förhållande tUl
antalet år med noterad ATP-poäng. Bidraget skall enligt förslaget utgöra
skattepliktig inkomst och vara indexreglerat.
SVUX'
förslag för en halvmånads heltidsstudier framgår av följande uppställning
Antal
år med Vuxenstudiebidrag
ATP-poäng i
basbelopp i kr.
5
(klass I) 0,050/halv
månad 425
6
(klass 2) 0,060/halv
månad 510
7
(klass 3) 0,070/halv
månad 595
Beskattning
av vuxenstudiebidraget
SVUX
framhåller att beskattningen av vuxenstudiebidraget är avsedd att ersätta
särskilda regler för behovprövning. SVUX antar att en beskattning av det
särskilda vuxenstudiestödet på 3040 % kommer att bli vanlig med hänsyn tagen
tiU nuvarande kommunalskatt och för beräkning av den statliga inkomstskatten.
Variationer
i inkomst under ett beskattningsår medför i regel avvikelser mellan preliminär
och slutlig skatt. SVUX pekar på att det i ett system med beskattat bidrag är
möjligt att med jämkning i preliminärskatten ta bort en för den studerande
negativ slutskatteeffekt. Detta gäUer framför allt när man erhållit ett
centralt system för utbetalning och registrering av studiestödsmedel. Även om
man använder en för samtliga studerande gemensam schablontabell för
preliminärskatteuttag innebär det enligt SVUX betydande fördelar jämfört med
ett system med ett icke skattepliktigt bidrag.
Vad
som skapar problem när det gäller kombinationen skattepliktiga inkomster och
icke skattepliktiga men behovsprövade studiebidrag är att den sammanlagda
marginaleffekten ofta överstiger 100 %, dvs. att en bruttoinkomstökning i
själva verket medför en reell minskning av de disponibla medlen.
Så
länge rätten till sociala förmåner är knuten till den beskattningsbara eller
taxerade inkomsten kan den som erhåller studiebidrag få
Prop.1975:
23 107
andra
förmåner även om den faktiska inkomstnivån inklusive studiebidraget inte
skulle motivera detta. Enligt SVUX kan man med en beskattning av bidraget få
en mer rättvis jämförelse meUan olika personers inkomstförhållanden.
SVUX
föreslår att det särskUda vuxenstudiebidraget skall räknas som
pensionsgrundande inkomst eftersom studiebidraget ersätter inkomst av
anställning och förlust av denna kan påverka rätten till och storleken av
allmän tjänstepension.
Ett
system med beskattat bidrag torde enligt SVUX på sikt fömtsätta ett centralt
registrerings- och utbetalningssystem med hjälp av ADB. I samband med denna
fråga vUl SVUX erinra om att CSN har fått i uppdrag att fortsätta
utredningsarbetet rörande ett nytt registrerings- och utbetalningsssystem. SVUX
anser att CSN också bör få i uppdrag att beakta konsekvenserna av ett system
med beskattat vuxenstudiebidrag.
Om
en förvärvsarbetande har hemmavarande make utan inkomster och avser att studera
medför beskattning av vuxenstudiebidraget att makarna går miste om en
skattereduktion på 1 800 kr. Har makarna barn erhåUer emellertid den studerande
maken med den lägre inkomsten förvärvsavdrag med maxunalt 2 000 kr.
SVUX
anser inte att ett inordnande av vuxenstudiebidraget i skattesystemet med
hänsyn tagen till utfallet av reglerna om förvärvsavdrag och skattereduktion
bör föranleda någon särbehandling i skattehänseende av studiebidraget.
Aterbetalningspliktiga
studiemedel för studerande som får viixenstudiebidrag
Vuxenstuderande
som beviljats vuxenstudiebidrag föreslås dessutom få rätt till
återbetalningspliktiga studiemedel med ett belopp som ungefär motsvarar det
som utgår i nuvarande studiemedelssystem.
Eftersom
SVUX tidigare utgått från halvmånadsperioder, föreslås att
återbetalningspliktiga studiemedel för studerande med rätt till vuxenstudiebidrag
skall utgå med 0,065 basbelopp per halvmånadsperiod, Samma belopp skall kunna
utgå oberoende av vilken bidragsklass den sökande tillhör.
Behovsprövnmg
av de återbetalningspliktiga studiemedlen för studerande med rätt tUl
vuxenstudiebidrag föreslås ske efter i stort samma regler som SVUX föreslagit
för övriga studiemedelslagare. För studerande med vuxenstudiebidrag bör
emellertid inte hänsyn tas till makes inkomst och förmögenhet.
Behovsprövningen
innebär för dem med vuxenstudiebidrag att summan av de återbetalningspliktiga
studiemedlen och hälften av den studerandes egen inkomst under ett
kalenderhalvår får uppgå till högst ett
opaginerad Kontrollera mot PDF
basbelopp.
Med egen inkomst jämställs hälften av den egna skattepliktiga förmögenheten
som överstiger sex basbelopp.
Av
tabell 8 framgår de maximala återbetalningspUktiga studiemedlen som kan utgå i
förhållnde till den studerandes inkomst. Beloppen är emeUertid också beroende
av studietiden.
TabeU
8. Maximala aterbetalningspliktiga studiemedel i förhåUande till egen inkomst
Inkomst
under
Maximala återbetal-
kalender-
ningspliktiga studie-
halvåret
medel
3 740
6 630
4000
6 500
5 000
6000
6 000
5 500
7 000
5 000
8 000
4 500
9000
4 000
10 000
3 500
11000
3 000
12 000
2 500
13 000
2000
14 000
1 500
15000
1000
Av
tabell 9 framgår vilka fribeloppsgränser som gäller vid olika studietider,
dvs. vad den studerande maximalt kan ha i inkomster vid sidan av
återbetalningspliktiga studiemedel under det kalenderhalvår som studiema
bedrivs.
TabeU
9. Fribeloppsgränser vid olika studietider
Studietid
Återbetalnings-
Maximal inkomst
i
månader
pliktiga
under studie-
studiemedel
halvåret
1
1 105
14 790
->
2210
12 580
3
3315
10 370
4
4 420
8 160
4,5
4 973
7 054
5
5 525
5 950
6
6630
3 740
SVUX
anser att för en förvärvsarbetande med månadsinkomst upp till 2 000 kr. medför
studier med det särskilda vuxenstudiestödet en ökning av den disponibla
inkomsten. En balanspunkt uppnås vid en månadsinkomst på ca 3 000 kr. Här
innebär en övergång från förvärvsarbete till studier med särskilt
vuxenstudiestöd varken en förbättring eller en försämring av ekonomin: I
tabell 10 görs en jämförelse mellan
opaginerad Kontrollera mot PDF
studerande med särskilt vuxenstudiestöd och studerande med
vanliga studiemedel.
TabeU
10. Disponibel inkomst för studerande med studiemedel och studerande med
särskUt vuxenstudiestöd vid olika inkomstiägen och studietid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel
plus inkomst efter skatt
Månads- Studie-
Studie
inkomst tid i medel
under måna-
icke der
studie
tid
Särskilt
vuxenstudiestöd Klass 1 Klass 2 Klass 3
Disponibla medel
Viixenstudiebidrag och inkomst efter skatt samt
återbetalningspliktiga studiemedel
Klass 1 Klass 2 Klass 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
2000
3 000
4000
O I
5 9
O
1 5 9
O 1 5 9
O
1 360
6 800
12 240
O
1000
6 800
12 240
O
O
6 500
11000
O
1 955
9 775
17 595
O
1 955
9 775
17 595
O
1955
9 775
J7 595
O
2125 10 625 19125
O
2 125 10 625 19 125
O
2 125
10 625
19125
O
2 295
11475
20 655
O
2 295 11475 20 655
O
2 295 11475 20 655
17 100
17035
16 775
16 515
23 448 22 494 20 478
18 102
27 804 25 487 22 718
17 951
17100
17 347
18 785 20 133
23 448 23 151 22 488 21720
27 804 26144 25 029 22 809
17 100 17 553 19 365
21 177
23 448 23 268 23 068
22 765
27 804 26 260 25 609
23 853
17100 17 661 19 905 22149
23 448 23 375 23 608
23 736
27 804 26 368 26 149
24 025
opaginerad Kontrollera mot PDF
En plan för utbyggnaden av studiestödet
SVUX och FÖVUX har efter samråd gemensamt föreslagit att
de ökade kostnaderna för de båda kommittéernas sammanlagda förslag om, förbättrade
ekonomiska vUlkor för de vuxenstuderande under en första femårsperiod skall
rymmas inom en totalram för år 1 på ca 200 mUj, kr,, för år 2 på ca 400 milj.
kr., för år 3 på ca 500 milj. kr., för år 4 på ca 600 milj. kr. och för år 5 på
ca 700 milj. kr.
SVUX diskuterju" olika modeller för ett genomförande
av förslaget om ett förbättrat studiestöd för vuxna.
Om utvecklingen av den studiesociala reformen sker genom
ärliga förbättringar av studiestödet, när man främst de grupper som är mest
lika dem som nu befinner sig i vuxenutbUdning. Detta skulle inte i första hand
bidra till att utjämna skUlnader i utbUdning meUan olika grupper i samhäUet.
SVUX avvisar tanken på att det planmässiga genomförandet av det nya
studiestödet skall ske genom successiva förbättringar av stödet, eftersom en
studiesocial reform för vuxna redan från början bör leda tiU en väsentiigt ökad
rekrytering från andra grupper än dem som nu söker sig tUl vuxenutbUdning.
Ett alternativ är enligt SVUX att under utbyggnadsskedet
begränsa rätten tUl det särskUda vuxenstudiestödet tUl personer som tUlhör
vissa
Prop.
1975:23 110
definierade
grupper, EmeUertid avvisar SVUX även användandet av en generell, successivt
utvidgad rätt för vissa grupper att erhåUa ett särskUt studiestöd för vuxna.
SVUX anför som skäl bl. a. att svårigheter uppstår vid avgränsningen av
grupper och att det kan skapa missnöje bland dem som inte prioriteras.
SVUX
föreslår i stället att fördelningen av det särskilda vuxenstudiestödet skaU
ske genom urval bland de sökande och att statsmakterna centralt skaU fatta
beslut om det antal heltidsstudiestöd som ärligen får beviljas. Antalet
studiestöd bör årligen öka och fördelas på olika utbildningsnivåer.
De
vuxna antas enligt SVUX i stor utsträckning komma att vilja erhålla det
särskUda vuxenstudiestödet för ganska korta studieperioder eller för
halvtidsstudier. SVUX föreslår att en fördelning av halv-månadsmoduler görs på
utbildningsnivåer, varvid resurserna i ett inledningsskede främst bör användas
för lägre utbildningsnivåer. Som beteckning för de skilda utbUdningsnivåerna
används begreppen från det allmänna skolväsendet och ungdomsutbUdningen. Nämnda
förslag innebär att regeringen, efter förslag av SÖ och UKÄ, fattar beslut om
tUl vUken nivå olika kurser skall hänföras, SVUX föreslår för den första
femärsperioden följande utveckling av antalet halvmänadsmodiUer:
Är
1
2
3
4
5
Grundskolenivå Gymnasieskolenivå Högskolenivå
135 000
90 000 45 000
270 000
180 000 90 000
360 000
252 000 108 000
414 000
270 000 126 000
450000
306 000 144 000
Totalt
270 000
540 000
720 000
810 000
900 000
Dessa
halvmånadsmoduler motsvarar följande antal personer som bedriver heltidsstudier
under ett läsår om nio mänader.
Är
1
2
3
4
5
Grundskolenivå Gymnasieskolenivå Högskolenivå
7 500
5 000 2 500
15000
10 000 5 000
20 000
14 000 6 000
23 000
15 000 7 000
25 000
17000 8 000
Totalt
15 000
30 000
40 000
45 000
50000
Enligt
SVUX' uppfattning bör utbyggnadstakten under en andra femårsperiod vara
ungefär densamma som under slutet av den första femårsperioden. Vid utgången
av tioårsperioden bör således antalet halvmånadsmoduler uppgå tUl ca 1,4
milj., motsvarande 7580 000 personer
Prop.
1975:23 111
som
studerar på heltid under ett läsår. Under den andra femårsperioden bör en
förskjutning av antalet halvmånadsbidrag ske till förmån för gymnasie- och
högskolenivå.
SVUX
föreslår att vuxenstudiestödet för grundskole- och gymnasieskolenivåerna
fördelas på landets kommuner, så att varje kommun erhåller ett antal moduler,
som i huvudsak svarar mot kommunens andel av rikets befolkning. Beträffande
högskolan bör vuxenstudiestödet fördelas på de sex studiemedelsnämnderna i
huvudsaklig proportion tUl den högskoleutbildning som sorterar under respektive
nämnd.
Urval
bland sökande av särskilt vuxenstudiestöd
SVUX
framhåller att lu-valet bland sökande av särskUt vuxenstudiestöd bör göras pä
ett sådant sätt att så stor del som möjligt av målen för den studiesociala
reformen kan uppnås, SVUX anser det olämpligt att genom centralt fastställda
regler bestämma vilka personer som har rätt till det förbättrade studiestödet.
I stället bör man söka åstadkomma en individuell bedömning där hänsyn tas tiU
olika omständigheter som i det enskilda faUet påverkar möjligheterna att
bedriva studier,
SVUX
anser att kravet på individuell och aUsidig behandling av ansökningar om
vuxenstudiestöd för studier på grundskole- och gymnasieskolenivå tillgodoses
bäst om handläggningen uppdras åt ett organ som arbetar på lokal, dvs.
kommunal, nivå. Detta organ bör dä bli skolstyrelsen.
Urvalet
av dem som skall erhälla vuxenstudiestöd för högskolestudier bör göras av ett
annat organ. För dessa studier är det enligt SVUX rimligt att man utöver den
individueUa bedömningen av utbildningsbehovet i det enskUda fallet också tar
hänsyn tUl graden av den tUl-tänkta utbildningens yrkesinriktning. De som
fördelar vuxenstudiestöd för högskolestudier bör ha expertkunskap om högskolans
olika delar. SVUX föreslår att beviljandet av vuxenstudiestöd för studier på
högskolenivå skall handhas av studiemedelsnämnd.
SVUX
stryker kraftigt under att det inte bör få förekomma att skolstyrelse eUer
andra kommunala organ respektive studiemedelsnämnd under hand skaffar sig
enkla och schablonartade regler för bedömningen av ansökningarna. Det måste
således även i praktiken bli fråga om en verklig individuell bedömning av
ansökningarna. Vid urvalet av dem som skall få det särskUda vuxenstudiestödet
bör emeUertid enligt SVUX följande beaktas. Vuxenstudiestödet skall inte
bevUjas den som lika gärna eUer rent av med större fördel kan bedriva studier
på fritiden. Inte heller skall vuxenstudiestöd bevUjas den, för vUken vanliga
studiemedel bedöms vara tiUräckliga för att studierna skaU komma tiU ständ.
Företräde
till vuxenstudiestöd bör ges åt dem som har en kort tidigare utbildning eller,
ifråga om studier på gymnasieskoleiuvä, till dem
Prop. 1975:23 112
som
inte tidigare erhållit sådan utbUdning, Vid högskolestudier bör mindre avseende
fästas vid tidigare utbUdning,
Förslaget
om minst fem års förvärvsarbete samt sju är för det högsta bidragsbeloppet bör
erUigt SVUX ses som ett minimiönskemål. Den aUmänna behörigheten bör kunna
uppnås även vid ett mindre omfattande deltidsarbete, I en urvalssituation bör
enligt SVUX de som har ytterligare ett antal års arbetslivserfarenhet ges
företräde. SVUX föreslår också att man bör ge företräde för dem som
heltidsarbetat framför dem som deltidsarbetat.
Enligt
SVUX' förslag skall vuxenstudiebidraget inte vara behovsprövat och de
återbetalningspliktiga studiemedlen skaU endast prövas mot den studerandes egen
ekonomi och inte mot makes ekonomiska förhållanden.
Vid
en urvalssituation bör emeUertid tUldelningen av stödet ske med hänsyn till den
enskUdes faktiska ekonomiska behov. Härvid bör hänsyn tas tUl tUlgångar och
försörjningsbörda. Trots de principer SVUX uttalat innebär detta att hänsyn
också bör tas till makes ekonomiska förhållanden. Denna form av ekonomisk
bedömning vid urvalet bör enligt SVUX ha en klar övergångskaraktär,
SVUX
föreslår även att företräde bör ges för den vars studier av organisatoriska
skäl måste bedrivas i andra former än på fritid samt för den som inte kan
bedriva de planerade studierna på hemorten,
SVUX
anger att ett övergripande syfte som bör påverka urvalet, är att utbildningen
skall medverka till en positiv förändring av den enskUdes situation i
ekonomiskt, kulturellt och socialt avseende.
Den
enskildes behov och önskemål bör vara helt utslagsgivande när det gäller val av
studieinriktning på grundskolenivå och gymnasieskolenivå. Vid studier på
högskolenivå bör som nämnts visst hänsynstagande ske såväl till graden av
yrkesinriktning som tUl i vad mån studierna kan beräknas bli framgångsrika,
SVUX
framhäller att uppgifterna i ansökan om vuxenstudiestöd måste vara något
fyUigare än dem som nu lämnas i en ansökan om studiemedel. Man måste enligt
SVUX i stor utsträckning Uta på de uppgifter den sökande själv lämnar. Kontroll
får i efterhand ske genom stickprov. Personal som ombesörjer föredragningar och
utarbetar förslag om vilka som bör få vuxenstudiestöd bör genom personliga
samtal med dem som föreslås få vuxenstudiestöd kunna få ytterligare underlag
för bedöm' ningar.
I
fråga om urvalet bland sökande av vuxenstudiestöd framhåUer SVUX att det även
bör eftersträvas att de tUlgängliga resursema blir någorlunda jämnt fördelade
på personer med mera omfattande studiemål och på personer som bara skall delta
i kortare kurser.
Vidare
framhälls att om vuxenstudiestödet bevUjats en person som avsett att delta i en
längre utbUdning så bör det beviljande organet
Prop. 1975:23 113
betrakta
det mer eller mindre som ett åtagande att bevilja fortsatt vuxenstudiestöd om
studierna ger godtagbara resultat. Vid studier på högskolenivå bör
meritbedömningen göras enligt de gmnder som gäller för beviljande av vanliga
studiemedel,
SVUX
har i sitt förslag tUl urval velat ge de lokala organen stor frihet vid
bedömningen. Det finns en risk för att skiUnaderna i bedömning mellan olika
kommuner blir alltför stora, SVUX föreslår därför att kommunernas och
studiemedelsnämndernas urval till det särskilda vuxenstudiestödet blir föremål
för en fortlöpande utvärdering. Denna utvärdering bör göras av CSN,
FÖVUX'
förslag om studiestöd
FÖVUX
framhåller att personer med kort och bristfällig grundutbUdning, bristande
studievana och låg studiemotivation kan motiveras att delta i studier om de
rekryteras genom uppsökande verksamhet. Dessa personer efterfrågar oftast
studiecirklar, ämneskurser vid folkhögskola och annan utbildning av mer
begränsad omfattning. De nuvarande studiesociala systemen kan emeUertid endast
utnyttjas för mer omfattande studier, varför det behövs studiesociala
anordningar för dem som deltar i studiecirklar och korta kurser. Dessa
studiesociala anordningar skall enligt FÖVUX vara tillgängliga för kortutbUdade
vuxna, i första hand anställda och främst personer med skiftarbete eller
obekväm arbetstid. De former av arbetstidsförläggning som avses med
"skiftarbete eller obekväm arbetstid" är främst skiftarbete,
förskjuten obekväm arbetstid, turlistetid och långa arbetsskift.
Erfarenheterna
från FÖVUX' försöksverksamhet visar att det är mycket svårt för personer med
skiftarbete eller obekväm arbetstid att delta i vuxenstudier på fritid.
Möjligheter bör därför enligt FÖVUX ges att studera på arbetstid eller på
motsvarande villkor.
FÖVUX
anser de i det följande redovisade förslagen till nya studiestöd vara en
förutsättning för att man skall kunna uppnå tillfredsställande
rekryteringsresultat vid uppsökande verksamhet särskilt bland personer med
skiftarbete eller obekväm arbetstid och/eller med tungt och slitsamt arbete. De
nya studiestöden är enligt FÖVUX främst avsedda för deltagare i studiecirklar
resp, korta ämneskurser vid folkhögskola.
Följande
typer av nya studiestöd för vuxenstuderande föresläs inrättade.
Timstudiestöd
på f. n. 10 kn (0,12 % av basbeloppet) per studietimme föreslås för deltagare
i studiecirklar som tar ledigt för att delta i cirkeln och som därför
förorsakas infcomstbortfaU. Timstudie-stödet avses utgöra en schabloniserad
ersättning för förlorad arbets-
8
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 23
Prop. 1975:23 114
förtjänst.
Antalet bidragsberättigade studietimmar bör vara lägst tio och högst 35 för en
person under två på varandra följande kvartal, dvs, beloppet kan under denna
tid variera mellan 100. kr, och 350.kr.
Dagstudiestöd
bestående av dels ett inkomstbidrag, dels ett intematbidrag föreslås för
deltagare i korta ämneskurser vid folkhögskola,. Inkomstbidraget på f. n, 60
kr. (0,7 % av basbeloppet) per kiu;sdag föreslås utgå tUl deltagare i ämneskurs
som tar ledigt.för att delta i kursen och som därför förorsakas
inkomstbortfall. Inkomstbidraget avses utgöra en schabloniserad ersättning för
förlorad arbetsförtjänst. Antalet bidragsberättigade kursdagar bör vara lägst
två och högst fem föj en person under två på varandra följande kvartal. För
bidragsberättigad person kan alltså under denna tid utgå belopp meUan 120 kr.
och 300 kr.
Intematbidraget
på f. n. 60 kr. (0,7 % av basbeloppet) per kursdag föreslås utgå till deltagare
i ämneskurs som har utgifter för internatvistelse eller resor i samband med
kursen. Intematbidraget avses utgöra en schabloniserad ersättning för dessa
kostnader. Samma villkor för antal bidragsberättigade dagar bör gälla som för
inkomstbidraget.
Belopp
av viss storlek bör anslås tUl de olika bidragen varje år. Tim-studiestödet bör
fördelas för sig. Berättigade tiU detta stöd är endast personer med
anställning. Huvuddelen av dagstudiestödet bör vara inkomst- och intematbidrag
vilka fördelas på anställda som deltar i ämneskurser i internat. Resten av
dagstudiestödet består dels av enbart inkomstbidrag vilka fördelas på
anställda som deltar i ämneskurser i externat, dels av enbart intematbidrag
vUka fördelas på personer utan anställning som deltar i internatkurser.
FÖVUX
föreslår att tim- och dagstudiestöd främst bör utgå till personer med
skiftarbete eller obekväm arbetstid men även tUl andra anställda t.ex, i tungt
och slitsamt industriarbete. Efter hand bör resurserna ökas så att stöden
också blir tUlgängliga för allt fler personer. Om det på enstaka orter visar
sig att inga ansökningar inkommer, som avser personer med skiftarbete eUer
obekväm arbetstid, bör även. andr vara berättigade till studiestöd.
FÖVUX
föreslär att de nya,studiestöden skaU fördelas enligt följande principer.
1.
Personer med komplicerad
skiftgång eller annan "mycket obekväm" arbetstid skall ges företräde
framför personer med tvåskift eUer annan "mindre obekväm" arbetstid.
Dessa skall i sin tur ges företräde framför personer med normal
arbetstidsförläggning. Särskild hänsyn skall också tas till den som oavsett
arbetstidens förläggning har tungt eller på annat sätt särskilt slitsamt
arbete eller liknande omständigheter.
2.
Personer med kort utbildning
skall ges företräde framför personer med längre utbildning. Bland personer med
utbUdning av ungefär samma längd bör företräde ges den som har längre
anstäUningstid. Härefter
Prop.
1975:23 115
bör
hänsyn tas till andra särskilda skäl, som den sökande åberopat för behovet av
studiestöd. Dessa skäl kan sammanhänga med familjesitua- -tionen, avståndet
till studieplatsen eller andra liknande omständigheter.
3.
Ansökningar i vilka
studiestödet är sammankopplat med uppsökande verksamhet skall oavsett om
stödet söks genom kollektiv eller individueU ansökan bifallas före sådana,
där detta inte är fallet.
4.
När det gäUer intematbidraget
bör hänsyn ocksä tas tUl studiehinder, som sammanhänger med hemarbete,
handikapp eUer glesbygd.
FÖVUX
framhäller att det normala bör vara att fackliga organisationer ansöker om
studiestöd koUektlvt för ett visst antal anstäUda på en arbetsplats.
Kvalifikationsgrunderna behöver då inte redovisas särskilt för varje person.
Däremot bör det av ansökan framgå hur många personer som uppfyller de nyss
angivna kvalifikationerna för prioritering.
FÖVUX
föreslär inte någon åldersgräns för rätten tUl studiestöd.
När
det gäller studiestödets storlek anser FÖVUX det rimUgt att beloppet för
timstudiestödet motsvarar ersättning för inkomstbortfall vid genomsnittliga
inkomster för stora löntagargmpper och att inkomstbidraget faststäUs tUl ett
belopp motsvarande 3/4 av timstudiestödets ersättningsnivå. Intematbidraget
fömtsätts motsvara genomsnittUga inter nätkostnader.
Studiestöden
bör i sin helhet utgöras av icke återbetalningspliktiga bidrag. Studiestödens
storlek bör följa löne- och prisutvecklingen och bör därför vara relaterad till
gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. FÖVUX framhåller att det
även blir nödvändigt att tid efter annan genomföra höjningar av den andel av
basbeloppet som stöden skall motsvara så, att de bättre svarar mot den reala
inkomstutveck-Ungen.
Studiestöd
för hemarbetande invandrare
Invandrarutredningen
framhöll bl.a. i sitt betänkande (SOU 1971:51) Invandrarnas
utbildningssituation följande. Erfarenheterna från undervisning i svenska med
samhällsorientering för hemarbetande invandrarkvinnor visar att det krävs
särskUd stimulans för att denna grupp skall följa undervisningen. Detta gäller
också andra mindre grupper av icke anställda invandrare. I avvaktan på mera
långsiktiga förslag föreslår utredningen ett statligt premiesystem för
invandrare utanför arbetslivet. Varje icke anställd invandrare som följer
grundutbildningen bör tilldelas en skattefri premie om 700 kr. som kan täcka
kostnader i samband med deltagande och innebära en viss ekonomisk
stimulans.-Som villkor för premien bör gälla att grundutbildningen fullföljts
och att minst 200 lektionstimmar bevistats.
Riksförbundet
intemationella föreningar för iavandrarkvinnorj Stockholms broderskapsdistrikt
och Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening har inkommit med en skrivelse
angående särskUda åtgärder för
Prop. 1975: 23 116
invandrarkvinnor
i Sverige. I skrivelsen aktualiseras invandramtredningens förslag om ett
ekonomiskt stimulansbidrag på 700 kr. tiU hemmavarande invandrarkvinnor som
deltar i svenskundervisning. Vidare krävs bl.a. att resebidrag skall utgå till
hemmavarande invandrarkvinnor som önskar studera svenska, att kommunerna
tillhandahåller lokaler lämpliga för denna verksamhet och att barnpassning
anordnas i anslutning till bUdningsförbundens svenskundervisning.
4.3.3
Administration av vuxenstudiestödet
SVUX
föreslår att ansökan om vuxenstudiestöd skall inges tUl studiemedelsnämnden
för det verksamhetsområde som den utbildningsenhet tillhör, vid vilken
studierna avses bedrivas. Det är vidare enligt SVUX lämpligt att
ansökningsblanketten får en sådan utformning att det särskUda vuxenstudiestödet
och studiemedel kan sökas samtidigt. Det särskilda vuxenstudiestödet bör kunna
sökas vid fyra olika tillfällen. Om ansökan avser mer än ett kvartal bör
ansökan vara inlämnad senast den 15;e månaden näst före det första av de
kvartal som ansökan avser.
Handläggningen
av ansökan om vuxenstudiestödet kommer enligt SVUX att kräva ungefär en månad.
Ansökan om vuxenstudiestödet bör lämnas till studiemedelsnämnden för viss
formeU granskning och därefter överlämnas tUl den kommun där den sökande är
bosatt, om ansökan avser studier på grundskole- eller gymnasieskolenivå.
Vederbörande kommunala organ skall därefter hinna bereda ärendet och inhämta
förslag till beslut från ett råd som är sammansatt av fackliga företrädare.
När
det gäller kravet på antal år med inkomster av sådan omfattning att ATP-poäng
fastställs framhåller SVUX följande. Det genereUa kvalifikationskravet på fem
års ATP-poäng måste kompletteras, så att antal år med noterade ATP-poäng skall
anses styrkt i och med att den sökande i ansökningshandlingen på heder och
samvete försäkrar, att han under året närmast före det år som ansökan avser
haft inkomster av anställning och/eUer annat förvärvsarbete överstigande ett
basbelopp.
Det
lokala studiestödsorganet skall lämna förslag om vUka personer som skall erhåUa
dels vuxenstudiebidrag och för hur lång tid, dels tim-och dagstudiestöd enligt
FÖVUX' förslag. Övriga beslut, t, ex, om beloppets storlek,
preliminärskatteavdrag, bör fattas av studiemedelsnämnden.
Det
kommunala organ som i första hand bör komma i fråga för att fördela
vuxenstudiestödet och tim- resp. dagstudiestöd enligt förslag av FÖVUX är
skolstyrelsen. SVUX och FÖVUX föreslår att skolstyrelsen skaU åläggas att
inhämta förslag beträffande fördelningen av vuxen-
Prop.
1975:23 117
studiebidragen
från ett särskilt råd som bör bestå av företrädare för löntagarnas
organisationer. Rådet som bör kallas studiestödsråd tillsätts enligt SVUX och
FÖVUX av skolstyrelsen. Studiestödsrädet innehåller ledamöter som föreslagits
av fackliga organisationer och blir formellt ett kommunalt organ. Två
tredjedelar av ledamöterna skall företräda fackliga organisationer med LO som
huvudorganisation och en tredjedel av ledamöterna skall företräda fackliga
organisationer med TCO som huvudorganisation. Förslag om ledamöter skall
inhämtas av skolstyrelsen från respektive
huvudorganisationsdistriktsorganisation dvs. från FCO-distrikten respektive de
regionala TCO-kommittéerna. Antalet ledamöter bör normalt inte understiga sju
och aldrig vara lägre än fem.
Innan
skolstyrelsen fattar beslut om fördelning av vuxenstudiestöden bör den ha
erhåUit förslag tUl fördelning från studiestödsrådet.
De studiestöd som föreslås
av FÖVUX avses i första hand användas som komplement tUl uppsökande verksamhet.
Därför bör i huvudsak de fackliga organisationerna söka studiestöden kollektivt
och fördela dem på individer. FÖVUX framhåller att var och en som tillhör
målgmppen och som prioriteras i enlighet härmed bör ha möjlighet till
studiestöd. Om någon efter framställning till facklig organisation inte fått
begärt studiestöd bör ärendet kunna prövas direkt av föredelningsorganet. Även
individuella framställningar bör emellertid kunna göras och något krav på
organisationstillhörighet för individen bör inte finnas.
FÖVUX
förmodar dock att tim- respektive dagstudiestödet i flertalet fall kommer att
beviljas efter kollektiv ansökan.
När
det gäller tim- och dagstudiestödet bör vid ansökan följande förhållanden
redovisas:
1. För hur många personer och studietimmar respektive
kursdagar stöd önskas samt vilken typ av studiestöd ansökan gäUer.
2. VUket slag av skiftgång eller obekväm arbetstid
eUer annan besvärande arbetssituation dessa personer har.
3. Ungefärlig längd på de aktuella personernas
grundutbUdning och om möjligt deras anstäUningstid samt vilket slag av
studier som avses (elementära eUer mer avancerade).
4. Humvida studiestödet söks i samband med uppsökande
verksamhet eller för personer, som själva efterfrågat stödet.
5. Övriga särskilda omständigheter som den sökande
önskar åberopa som skäl för studiestöd.
Studiestöden
bör fördelas i mars, juni, september och december samt avse studier under något
eller några av de närmast följande fyra kvartalen.
EiUigt
SVUX är studiemedelsnämndernas sammansättning inte tUl-fredsstäUande för
urvalet bland dem som söker vuxenstudiebidrag för studier på högskolenivå.
Studiemedelsnämnderna bör enhgt SVUX ut-
Prop.
1975:23 118
ökas
med en ledamot som representerar TCO och en ledamot som representerar LO vid
behandUng av ärende om urval av personer som skall erhåUa vuxenstudiestöd.
Dessa ledamöter bör utses av regeringen efter förslag från respektive
orgaiusation.
SVUX
och FÖVUX avvisar möjUgheten tUl generell besvärsrätt men i vissa faU bör dock
besvärsrätt finnas nämUgen
1.
När skolstyrelsen fattar ett
beslut som inte överensstämmer med den metung som uttalats av majoriteten av
studiestödsrådet.
2.
När de båda fackliga representanterna
i studiemedelsnämnden gemensamt biträder en mening men nämnden fattar etf
beslut som går denna mening emot. Rätt att föra talan mot beslut i dessa faU
bör tillkomma den som berörs av beslutet. CSN bör vara besvärsmyndighet och
CSN:s beslut i besvärsärende bör inte kunna överklagas.
Det särskUda
vuxenstudiestödet samt tim- och dagstudiestödet skaU enligt SVUX och FÖVUX
finansieras dels via en särskUd arbetsgivaravgift, dels via statsmedel. En
särskUd fond bör skapas härför och CSN bör utgöra fondens styrelse.
Landets totala
vuxenstudiestöd bör fördelas meUan kommunerna efter invånarantal. Denna
fördelning bör göras centralt av CSN. För besvärsärenden i dessa frågor bör
CSN inrätta en särskUd delegation för vuxenstudiestöd där det bland
ledamöterna bör finnas företrädare för det allmänna och för
löntagarorganisationema. Ordförande i delegationen bör vara ordföranden i CSN.
I övrigt bör delegationen bestå av ledamöter vilka utses på förslag av LO och
TCO,
FÖVUX framhåller att
fördelningen av tim- och dagstudiestöden under planeringsperioden i huvudsak
bör baseras på förekomsten av skiftarbete eller obekväm arbetstid.
Enligt FÖVUX bör beloppen
för tim- och dagstudiestöd utbetalas i efterskott. Under ett halyår skall samma
person högst kunna uppbära timstudiestöd om 350 kr inkomstbidrag om 300 kr,
och intematbidrag om 300 kr. Den som får del av detta studiestöd bör inte
samtidigt erhälla studiemedel, vuxenutbildningsbidrag eller utbildningsbidrag.
Den
som tar emot timstudiestöd eller inkomstbidrag bör inte samtidigt ha semester
eller vara tjänstledig med lön, utan vederbörande skaU åsamkas inkomstbortfall
under studierna.
Administrativa
kostnader föranledda av SVUX' förslag
I
anslutning till sitt betänkande har SVUX överlämnat skrivelsen
"Beräkningar av administrativa kostnader föranledda av SVUX' förslag i
betänkandet (SOU 1974: 62) Studiestöd åt vuxna".
Beräkningar
av antalet ansökningar och bevUjade vuxenstudiestöd
I
skrivelsen konstaterar SVUX att rekryteringseffekterna av det föreslagna
särskilda vuxenstudiestödet är beroende av en mängd faktorer.
Prop.
1975: 23 119
Dessa
faktorer är inte på förhand kända, vilket omöjliggör eh prognos över antalet
tillkommande ansökningar av studiestöd. SVUX har därför begränsat sig till att
göra en beräkning, som bygger på en rad antaganden, av antalet tUlkommande
ansökningar.
Pä
grundskole- och gymnasieskolenivä uppskattar kommittén antalet deltagare år
1976 i sådan vuxenutbildning som berättigar till det särskilda
vuxenstudiestödet tUl 200 000. Den beräknar att antalet år 1976 kommer att bli
40 000. Enligt vad som nyss redovisats beräknar kommittén att.för äldre elever
i gymnasial utbildning under år 1976 skall kunna beviljas 225 000
halvmånadsbelopp (dvs, motsvarande 12 500 helårsstuderande) i särskilt vuxenstudiestöd,
I genomsnitt räknar SVUX med att åtta halvmånadsbelopp utgår per beviljad ansökan
och att 28 125 personer kan beviljas vuxenstudiestödet. Det totala antalet
ansökningar om det särskilda vuxenstudiestödet för hela riket under hela 1976
har SVUX beräknat på fyra olika nivåer:
nivå
1 (2 ggr antalet beviljat stöd) 56 250
nivä 2 (3 ggr ) 84 375
nivå 3 (4 ggr ) 112 500
nivä 4 (5 ggr ,......... ) 140 625
Antalet
tiUkommande ansökningar har beräknats på ,så sätt, att frän det beräknade
totala antalet ansökningar har frånräknats 40 000 ansökningar om studiemedel
frän äldre elever i gymnasial utbildning som antas inkomma år 1976 och som
om det särskilda vuxenstudiestödet införs kan antas ansöka även om detta.
Eftersom dessa ansökningar således skulle ha inkommit även om det särskUda
vuxenstudiestödet inte funnits, kan de inte betraktas som tiUkommande
ansökningar på gmnd av det särskUda vuxenstudiestödet. Således beräknas antalet
tiUkommande ansökningar på grund av det särskilda vuxenstudiestödet bli:
nivå
I 16 250
nivä
2 44 375
nivä
3 72 500
nivå
4 100 625
På
högskolenivån uppskattas antalet deltagare år 1976 i sådan vuxenutbUdning som
berättigar till det särskilda vuxenstudiestödet till 140 000, Vidare beräknar
man antalet ansökningar om studiemedel frän högskoleelever 1976 tUl 120 000.
Som tidigare nämnts beräknar man att under 1976 kunna bevilja 45 000
halvmånadsbelopp (dvs. motsvarande 2 500 helårsstuderande) som särskUt
vuxenstudiestöd på denna nivå. Detta innebär att särskilt vuxertstudiestöd
genomsnittligt kommer att beviljas i nio halvmånadsbelopp per beviljad ansökan
och att 5 000 personer kan beviljas vuxenstudiestödet. Även på högskolenivån
har man
Prop. 1975:23 120
beräknat
det totala antalet ansökningar om det särskilda vuxenstudiestödet på fyra
olika nivåer:
nivå
1 (2 ggr antalet beviljat stöd) 10 000
nivå 2 (3 ggr ) 15 000
nivå
3 (4 ggr ) 20 000
nivå
4 (5 ggr ) 25 000
Det
beräknade antalet tillkommande ansökningar på grand av det särskUda
vuxenstudiestödet antas motsvara beräknat totalt antal ansökningar enligt
ovan.
Administrativa
kostnader vid studiemedelsnämnderna
Medelsberäkningen
för studiemedelsnämndernas lönekostnader baseras på en genomsnittskostnad per
ansökan. För budgetåret 1974/75 är den totala stycketalskostnaden avrandat 24
kr. inkl. löneomräkning och tUlägg för kostnad på grund av ökad
handläggningstid.
Stycketalskostnaden
för ansökan om det särskilda vuxenstudiestödet för studier pä grundskole- och
gymnasieskolenivå beräknas inte skUja sig nämnvärt från stycketalskostnaden för
en ansökan om vanliga studiemedel.
På
nivå två, där antalet tillkommande ansökningar beräknats till 44 375, kommer
förhållandet mellan antalet beviljade och antalet avslagna ansökningar att
ungefärligen motsvara nuvarande läge. På nivåerna tre och fyra däremot ökar
andelen avslagna ansökningar, vilket bidrar till att sänka
stycketalskostnaderna på dessa nivåer. Efter en viss uppräkning för
inkörningsproblem under år 1976 kan enligt SVUX stycketalskostnaderna beräknas
tUl 25, 25, 24 respektive 23 kr, på de olika nivåerna.
Medelsberäkning
tör studiemedelsnämndernas lönekostnader beträffande handläggningen av
ansökningar om vuxenstudiestöd för studier på grundskole- och gymnasieskolenivå:
Nivå Antal
ansökningar Stycketals- Medelsbehov
1976 kostnad (kr.) år 1976 (kr,)
1
16 250
25
406 250
2
44 375
25
1 109 375
3
72 500
24
1740 000
4
100 625
23
2 314 375
På
högskolenivån bör man räkna med ett visst administrativt merarbete i förhållande
till en ansökan om vanliga studiemedel vUket i första hand beror på att
studiemedelsnämnden har att själv fatta beslut om urval av sökande.
Prop.
1975: 23 121
Under
föratsättning att förhällandet mellan antalet avslagna och bifallna ansökningar
ungefärligen motsvarar nuvarande förhällanden kan stycketalskostnaden för
ansökan om det särskilda vuxenstudiestödet beräknas till 30 kr. Hänsyn har
därvid även tagits till inkörrungsproblem, som emeUertid är av övergående
natur. Vidare har SVUX antagit att stycketalskostnaden minskar när antalet
avslagna ansökningar ökar. Man har därför beräknat medelsbehovet enligt
följande uppstäUning.
Medelsberäkning
för studiemedelsnämndernas lönekostnader beträffande handläggningen av
ansökningar om vuxenstudiestöd på högskolenivå:
Nivå Antal ansökningar Stycketals- Medelsbehov
1976 kostnad (kr.) år 1976 (kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
10 000
1
15000
3
20 000
4
25 000
30
300 000
29
435 000
28
560 000
27
675 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
SVUX
beräknar kostnader för sjukvård och resor, vilka hänförs till omkostnader, tUl
20 000 kr.
Anslaget
för e x p e n s er beräknas pä en genomsnittskostnad per studiemedelsansökan.
Innevarande års kostnad per ansökningsärende beräknas uppgå till 1 : 25 kr. För
år 1976 beräknar SVUX en kostnad av 1: 44 kr, per ansökan med hänsyn tagen till
prisförändringar.
Medelsberäkning
för studiemedelsnämndernas expenser:
Nivå Antal
ansökningar Stycketals- Medelsbehov
1976 kostnad (kr.) 1976 (kr,)
1
26 250
1:44
37 800
2
59 375
1:44
85 500
3
92 500
1:44
133 200
4
125 625
1:44
180 900
Enligt
SVUX' förslag skall studiemedelsnämnderna, vid beslut om vilka som skall
erhålla det särskilda vuxenstudiestödet, utökas med en representant för vardera
LO och TCO. Totalt innebär detta att antalet ledamöter i nämnderna skall utökas
med tolv nya ledamöter. Kostnaderna för arvoden till dessa ledamöter beräknas
tiU 10 000 kr.
Administrativa
kostnader vid CSN
Med
anledning av SVUX' förslag åläggs även CSN vissa nya uppgifter. CSN skall bl,
a. fördela det för riket totala särskilda vuxenstudiestödet samt vara
besvärsinstans i vissa frågor. I samband med detta
Prop.
1975:23 122
föreslår
SVUX att en särskild, delegation för vuxenstudiestöd inrättas inom CSN.
SVUX
föreslår att man inrättar tre nya tjänster vid CSN. Två förste byräsekreterartjänster
i F ll och en biträdestjänst i F 1. Den ena byråsekreteraren skall handha
tillsyn och uppföljning av de lokala studiestödsorganens och
studiemedelsnämndernas handläggning av det särskilda vuxenstudiestödet samt
handlägga besvär över beslut rörande urvalet, fattade av de lokala och
regionala organen. Den andra förste byräsekreteraren skall svara för
utarbetandet av anvisningar och rutiner samt handha administrationen av den
särskUda delegationen för vuxenstudiestöd och den särskUda fonden. SVUX
beräknar det totala medelsbehovet för lönekostnader till 190094 kr.
Omkostnader
och expenser beräknas totalt till 20000 kr,
I
den särskUda delegationen för vuxenstudiestöd skall ingå ledamöter från LO och
TCO, Kostnaderna för arvoden tiU dessa ledamöter beräknas till 5 000 kr,
SVUX
ser informationsinsatsen som en av de faktorer som säkerligen kan få stor
betydelse för rekryteringseffekterna. För att nå de gmpper som stödet i första
hand är avsett för, torde därför en relativt omfattande information krävas
under andra halvåret 1975, SVUX föreslår med atUedning av detta att de totala
informations kostnader na under nämnda period bör uppgå till 500 000 kr. och
därefter läggas på en mera normal nivå vilken föreslås bli 500 000 kr. per år.
Sammanfattning
SVUX
räknar samtliga kostnader vid CSN samt kostnaderna för arvoden på
studiemedelsnämnderna (SMN) som fasta. Lönekostnaderna och expenserna vid
studiemedelsnämnderna varierar i förhållande till antalet sökande av det
särskUda vuxenstudiestödet vid varje nämnd. Totalt räknar man med att de
administrativa kostnaderna under år 1976 föranledda av SVUX' förslag kommer
ätt uppgå till lägst 1 489 000 kr. och högst till 3 915 000 kr. beroende på
antalet sökande.
Sammanställning
av de totala administrativa kostnaderna under år 1976 föranledda av SVUX'
förslag.
Nivå
Löne-
Omk,
och exp.
Arvoden
Info,
Summa
kostnader
i tkr.
i tkr.
i tkr.
i tkr.
CSN SMN
CSN
SMN
CSN SMN
1
190 706
20
58 .
5 10
500
1 489
2
190 1 544
20
106
5 10
500
2 375
3
190 2 300
20
153
5 10
500
3 178
4
190 2 989
20
201
5 10
500
3915
Prop.
1975: 23 123
4.3.4
Kostnader för studiestöd: finansiering
SVUX'
utgiftsberäkningar
När
det gäller studiemedelssystemet föreslår SVUX att beloppet för en halv månads
heltidsstudier skall vara 8 % av basbeloppet vilket för en normal studietermin
om fyra och en halv månad innebär 72 %, Förslaget innebär en höjning av
studiemedelsbeloppet med knappt 3 %. Genom den av SVUX föreslagna höjningen
beräknas det sammanlagda anslagsbehovet öka med drygt 32 milj, kr. varav 6
milj. kr, utgör studiebidrag och resten återbetalningspliktiga studiemedel.
Det
i studiemedlen ingående bidragsbeloppet föreslås av SVUX tiU 120 kr, för en
halv månads heltidsstudier vilket för en termin på fyra och en halv månad
innebär 1 080 kr. SVUX' förslag betyder en. höjning med 81 kr., vUket motsvarar
8 %. Detta förslag medför ett ökat anslagsbehov på 18 milj. kr. Samtidigt kan
investeringsanslaget avseende studiemedelsfonden minskas med samma belopp.
Beträffande
bamtiUägget föreslår SVUX för én normal termin en höjning från 1 063 kr. tiU 1
148 kr. vUket innebär en höjning med 8 % av det nuvarande beloppet.
Merkostnaden uppskattas av SVUX tUl 2 mUj. kr, vilket nästan helt består av
återbetalningspUktiga studiemedel.
SVUX
föreslår ändrade behovsprövningsregler mot egen inkomst vilket innebär att
studiemedelsbeloppet för en normal studietermin kan öka högst ca 2 000 kr.
Detta förslag kommer enligt SVUX att medföra en årlig meratgift i fråga om
studiemedel med ca 20 milj. kr.
Beträffande
behovsprövning mot makes inkomst kan SVUX' förslag innebära en ökning av
studiemedelsbeloppet med högst ca 3 500 kr. Dessa ändrade regler medför en
årlig merutgift i fråga om studiemedel med ca 15 mUj. kr.
När
det gäller behovsprövning mot makes och egen förmögenhet innebär SVUX' förslag
endast en teknisk anpassning tiU de föreslagna reglerna för behovsprövningen i
övrigt. Härför beräknar SVUX inga ökade utgifter.
SVUX
föreslår att barntUlägget i fortsättningen inte skall behovsprövas. Nägot ökat
anslagsbehov med anledning härav beräknar SVUX inte.
SVUX
föreslår att istället för nuvarande regler om studiemedel under högst 16
terminer och åldersgräns på 45 år skall gälla att den totala återbetalningsskyldigheten
för vuxna får vara högst tio basbelopp och att åldersgränsen blir 60 år. SVUX
beräknar ingen påtaglig utgiftsökning för vanliga studiemedel på gmnd av de
föreslagna reglema för maximering av den totala rätten tUl studiemedel.
Det
är enligt SVUX inte sannoUkt att förslaget om vidgad rätt tUl
deltidsstudiemedel kommer att medföra väsentliga kostnadsökningar.
Prop.
1975: 23 124
När
det gäller vuxenstudiebidraget skall detta enligt SVUX, beroende på antal år
med pensionsgrundande inkomst, variera mellan 425 kr. och 595 kr. för en halv
månads heltidsstudier. SVUX antar att de flesta som beviljas vuxenstudiebidrag
kommer att bevUjas det maximala beloppet. Kommittén räknar med ett
genomsnittsbelopp på 575 kr. Vuxenstudiebidraget skall räknas som
beskattningsbar inkomst. En tredjedel av vuxenstudiebidraget skall enligt SVUX
återgå till samhället i form av skatt. Det genomsnittiiga vuxenstudiebidragets
bruttobelopp på 575 kr. för halv studiemånad motsvaras av ett nettobelopp
efter skatt om knappt 385 kr.
I
tabell 11 och 12 redovisas de beräknade utgifterna för vuxenstudiebidraget
under de fem reformåren perioden omfattar dels före skatt, dels efter avdrag
för den beräknade skatten.
TabeU
11 Bruttoanslagsbehov för vuxenstudiebidrag för olika år och på olika
utbildningsnivåer; genomsnittligt bidrag 575 kr. för en halv studiemånad.
Milj. kr.
Är 1
Är 2
Är 3
Är 4
Är 5
Grundskolenivå
Gymnasieskolenivå
Högskolenivå
78 52 26
155 104
52
207
145
62
238 155
72
259
176
83
Summa
156
311
414
465
518
Tabell
12 Anslagsbehov efter avdrag för beräknad skatt för vuxenstudiebidrag för
olika är och på olika utbildningsnivåer; genomsnittligt bidrag efter skatt 385
kr. för en halv studiemånad. Milj. kr.
Ärl
Ar 2
Är 3
Ar 4
Är 5
Grundskolenivå
Gymnasieskolenivå
Högskolenivå
52 35 17
104 69 35
139
97 42
159
104
49
173 118
55
Summa
104
208
278
312
346
SVUX
föreslår att de som erhåUer vuxenstudiebidrag skaU ha rätt tiU
återbetalningspUktiga studiemedel med samma belopp som bevUjas studerande med
vanliga studiemedel. SVUX antar emellertid att inte aUa som får
vuxenstudiebidrag kommer att utnyttja sin ratt tUl studiekredit fullständigt.
Det totala utflödet av återbetalningspliktiga studiemedel beräknas till två
tredjedelar av det teoretiskt maximala beloppet. Medelsbehovet beräknas tUl 41
milj. kr. år 1, 83 milj. kr. år 2, 113 mUj. kr. år 3, 126 milj. kr. år 4 och
139 mUj. kr. år 5.
Prop.
1975:23 125
Beträffande
antalet utbildningsplatser beräknar SVUX ingen ökning av studerandeantalet på
högskolenivå utan endast på nivåer motsvarande gmndskolan och gymnasieskolan,
SVUX
föreslär att en viss del av bidraget skall finansieras genom arbetsgivaravgift.
Det som återstår när man från brattobidraget gjort avdrag för beräknad skatt
och för det bidrag som ingår i de vanliga studiemedlen skaU arbetsgivarf
Inansleras.
FÖVUX'
utgiftsberäkningar för studiestöd
FÖVUX
anser att resurser bör kunna avdelas för studiestöd motsvarande följande antal
hela timstudiestöd om 35 timmar respektive hela dagstudiestöd om fem dagar.
TabeU
13 Antal hela timstudiestöd om 35 timmar respektive hela dagstudiestöd om
fem dagar.
Antal
Är
1
2
3
4
5
Timstudiestöd
29 000
57 000
86 000
114 000
143 000
Dagstudiestöd
Kopplade inkomstoch intematbidrag
6 500
13 000
20 000
25000
30 000
Inkomstbidrag för externatstudier
3 000
6 000
9000
12 000
15 000
Intematbidrag för personer utan anställning
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
Totalt
41500
82 000
124 000
163 000
203 000
Med
dessa förutsättningar har FÖVUX beräknat följande kostnader för planeringsperioden:
Tabell
14 Kostnader för tim- och dagstudiestöden under planeringsperioden.
Milj.
kr.
Är
1
2
3
. 4
5
Timstudiestöd
10,2
20,0
30,1
39,9
50,1
Dagstudiestöd
Kopplade inkomstoch intematbidrag
3,9
7,8
12,0
15,0
18,0
Inkomstbidrag för externatstudier
0,9
1,8
2,7
3,6
4,5
Intematbidrag för personer utan anställning
0,9
1,8
2,7
3,6
4,5
Totalt
15,9
31,4
47,5
62,1
.
77,1
Prop.
1975: 23 126
Även
de tim- och dagstudiestöd som FÖVUX föreslår bör enligt SVUX och FÖVUX finansieras
genom någon form av arbetsgivaravgift. SVUX beräknar att en arbetsgivaravgift
om 1 % motsvaräi'en intäkt av 1 400 mUj. kr. Uttryckt i procent av lönesumman
motsvarar SVUX' och FÖVUX' sammanlagda förslag om vuxénstudiebidrag én avgift
som under de närmaste fem åren kommer att stiga från ca 0,05 tiU0,20%.
I
tabell 15 redovisas de olika kostnaderna samt hur stor arbetsgivaravgift som
behövs.
Tabell
15 Kostnader under olika år som enligt SVUX' förslag skall täckas med en
arbetsgivaravgift. Milj. kr.
Ärl
Är 2
Är 3
Är 4
Är 5
Vuxenstudie-
bidrag (SVUX)
72
143
192
215
238
Dagstudie-
stod (FÖVUX)
6
11
17
22
27
Timstudie-
stöd (FÖVUX)
10
20
30
40
50
Summa
88
174
239
277
315
Motsvarar
i arbetsgivar-
avgift, procent
0,06
0,12
0,17
0,20
0,23
4.3.5
Reservationer mot SVUX' förslag
Ledamöterna
Tore Karlson, Lennart Larsson och Ulf Larsson anser att SVUX' förslag om minst
fem års pensionsgmndande inkomst för rätt till det särskilda vuxenstudiestödet
innebär ett alltför högt krav på kvalifikationstid. Detta kan bl. a. medföra
svårigheter när det gäUer att utveckla återkommande utbildning och att nå vissa
grapper som har lämnat ungdomsskolan för tidigt. U 68 föreslår i fråga om
yrkesteknisk högskoleutbUdning (YTH) att minst tre års yrkesspecifik
arbetslivserfarenhet bör krävas för behörighet till denna utbildning. SVUX'
förslag kan då medföra att vissa personer som kommit in på YTH-utbUdningen inte
har möjlighet att söka vuxenstudiestödet.
Med
hänsyn tUl dessa förhållanden föreslår reservanterna dels att minst fyra år med
pensionsgmndande inkomst bör utgöra behörighetsgrund för vuxenstudiestödet,
de/x att fyra års yrkeserfarenhet, av vUka tre år bör avse yrkesspecifik
verksamhet, bör ge behörighet tUl YTH-utbUdning.
Ledamoten
Margareta Dahlgren reserverar sig mot finansieringen av de föreslagna
reformerna. Dahlgren föreslår att frågan om finansie-
Prop.
1975:23 127
ringen
av studiestödet enligt SVUX' och FÖVUX' förslag bör bedömas i ett mer
övergripande sammanhang i anslutning bl. a. till de utredningar som har att
behandla avvägningen mellan avgifter och skatter för olika sociala reformer.
Dahlgren reserverar sig också mot förslagen till sammansättning av de lokala
rådgivande organ som .skall.föreslå de kommunala beslutande organen bl. a.
vUka som skall ha rätt till studiestöd, I de rådgivande organen bör enligt
Dahlgren ingå representanter för såväl arbetstagarorganisationerna LO och TCO
som arbetsgivarsidan.
Prop. 1975:23 128
5 CSN:s förslag
5.1
CSN:s förslag för budgetåret 1975/76
CSN
framhåller i sin ansIagsframstäUning för budgetåret 1975/76 att studiehjälpen i
motsats tiU studiemedlen inte är värdebeständig tiU någon del.
Fr.o.m.
den 1 juli 1973 överfördes de äldre eleverna inom studiehjälpssystemet tUl
studiemedelssystemet. Samtidigt upphörde studielån som stödform och ersattes
med återbetalningspliktiga studiemedel. Genom detta kom studiemedelssystemets
återbetalningsregler med inslag av socialförsäkringskaraktär att omfatta även
de yngre elever som får studiekredit.
De förslag
om förbättringar av studiehjälpen som CSN för fram i peUta för budgetåret
1975/76 fär ses mot bakgmnd av riksdagens uttalande om att en aUsidig och
förutsättningslös utredning bör göras av studiestödet efter det att SVUX
presenterat sitt förslag. CSN påpekar att det är synneriigen angeläget att en
utvärdering av hittillsvarande insatser på det studiesociala området kommer
tUl stånd. En sådan utvärdering måste omfatta både en utvärdering av
totaleffekten av studiestödet samt en analys av de olika stödformernas
effekter.
Under
läsåret 1973/74 har antalet studerande som uppburit studiebidrag minskat med
10 000, Dessutom har antalet nyinskrivna elever av berörd ålderskategori inom
vuxenutbildningen fortsatt att minska under höstterminen 1973 och vårterminen
1974.
De
inkomstprövade och behovsprövade tilläggen utgår, i motsats till studiebidrag,
resetillägg och inackorderingstUlägg, med hänsyn till den studerandes och hans
föräldrars ekonomiska situation. Från rekryteringssynpunkt är de särskilt
viktiga för elever från familjer med små och medelstora inkomster. Både antalet
inkomstprövade och behovsprövade tUlägg har minskat starkt mellan läsåren
1972/73 och 1973/74, från 31 145 till 26 276 respektive från 9 089 till 6 214.
Antalet behovsprövade tillägg har således minskat med drygt 30 %.
CSN
framhåUer att även antalet inackorderingstillägg har minskat starkt (med ca 5
000 eller 13 %) under det gångna läsåret. Varken resetillägget eller
inackorderingstillägget ger i många fall full kostnadstäckning för de
memtgifter som orsakas av resorna tUl och från skolan eller för inackordering.
Inte minst inackorderingstillägget uppvisar en påtaglig brist på
överensstämmelse med vad som på goda grander kan antas vara den reella
merkostnaden för inackordering. De negativa effekterna av detta för
rekryteringen till gymnasiala studier är uppenbara.
Erfarenhetsmässigt
vet man att avtappnlngen vid övergång från gmndskolan till gymnasieskolan är
större än vid övergång från gymnasie-
Prop. 1975:23 129
skola
till högre utbildning. Studiehjälpen har utformats även med hänsyn till detta.
Det starka inslaget av bidrag till de yngre eleverna är ett uttryck för den
vikt man fäster vid studiehjälpen som rekryterings-befrämjande instmment.
Enligt CSN:s mening bör studiehjälpens realvärde inte bara återställas utan
studiehjälpens rekryteringsbefrämjande effekter mäste förstärkas. Genom
sänkningen av myndighetsåldern tUl 18 är blir frågan om studiehjälpens
sammansättning, bidrag/återbetalningspliktiga studiemedel, ytterligare markerad,
Inkomstprövat
tillägg utgär enligt nuvarande bestämmelser med högst 75 kr. och lägst 20 kr.
per månad. Det beräknas med utgångspunkt 1 ett s.k. ekonomiskt underlag och
reduceras enligt vissa regler. Tillägget utgår med hänsyn tagen tiU antalet ogifta
syskon under 17 är och till sådana syskon i åldern 1719 är som bedriver
studier vid studiehjälpsberättigande läroanstalt. Inkomstprövat tiUägg kan
beviljas först för tid fr.o.m, kvartalet efter det under vUket eleven fyUt 17
år.
Antalet
beviljade inkomstprövade tillägg har budgetåret 1973/74 minskat med knappt 4
500 och kostnaden för tillägget med 2,6 milj, kr. 1 jämförelse med 1972/73. Den
sedan budgetåret 1969/70 nedåtgående trenden, vad avser säväl antal beviljade
tUlägg som totalt beviljat belopp, har således fortsatt under budgetåret
1973/74. En del av förklaringen till det minskade utfallet för det
inkomstprövade tillägget är att totalt färre elever under budgetåret 1973/74
uppburit studiebidrag.
Enligt
CSN tycks benägenheten att bedriva gymnasiala studier ha avtagit och detta
trots att arbetsmarknadsläget under 1973/74 har varit fortsatt besvärligt, inte
minst för ungdomar i berörda åldrar. Bidragande orsak till den minskade
benägenheten för gymnasiala studier kan enligt CSN vara studiestödets och då
särskilt det inkomstprövade tilläggets minskade betydelse som
rekryteringsbefrämjande instmment.
Med
hänsyn till det ovanstående och till realvärdeförsämringen för det
inkomstprövade tillägget föreslår CSN en höjning av det maximala
bidragsbeloppet från 75 kr. till 135 kr. per månad. För ogUt elev utan syskon
och för gift elev föreslås de olika tilläggsbeloppen tUl 135, 110, 90, 70 och
50 kr. i månaden (gällande belopp fr.o.m. den 1 januari 1974 är 75, 65, 55, 45
och 30 kr.). För ogift elev med syskon föreslås också att maximalt 135 kr, i
månaden skall kunna utgå och att beloppen bör framräknas enligt samma
grandprinciper som gäUer för närvarande.
Oavsett
eventueUa ändringar av reglerna för bostadstUlägg, där samma inkomstgränser som
för inkomstprövat tUlägg gäller, anser CSN att det finns starka skäl för
höjning av såväl belopp som inkomstgränser för det inkomstprövade tillägget.
Med tanke på att tilläggets speciella syfte är att påverka den sociala
rekryteringen genom att stimulera elever i familjer med små och medelstora
inkomster tUl gymnasiala studier och att det enbart utgår för elever i de övre
tonåren, anser CSN det
9
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 23
Prop. 1975: 23 130
rimligt
att detta tillägg beviljas med ett högre belopp och vid andra inkomstgränser än
vad som gäller för det statliga bostadstillägget. CSN föreslår en höjning av
inkomstgränserna med 7 000 kr. för aUa "familjetyper". Med hänsyn
tiU att maximibeloppet föreslås höjt till 135 kr. föresläs att reduktionstalen
ändras till 20, 25 och 35 kr. i stället för nuvarande 10, 15 och 20 kr.
Vid
en höjning av beloppet från 75 kr. till 135 kr. i månaden men med oförändrade
inkomstgränser beräknar CSN merkostnaden till 9 milj. kr. Merkostnaden för en
höjning av inkomstgränsen med 7 000 kr, (från 23 000 till 30 000 kr. för elev
utan syskon) men med oförändrat belopp har beräknats till 7,5 milj. kr. En
höjning av såväl belopp som inkomstgränser enligt CSN:s förslag beräknas kosta
23 milj, kr.
Mellan
budgetåren 1972/73 och 1973/74 sjönk antalet beviljade behovsprövade tillägg
med ca 2800 och utflödet minskade med ca 2,1 milj, kr,, trots att den
ovUlkorUga inkomstgränsen fr, o, m, den 1 januari 1974 höjdes från 21 000 kr.
till 23 000 kr, i s, k, ekonomiskt underlag.
Behovsprövat
tillägg utgär endast under förutsättning "att den stude rande har ett
synnerligen stort behov av studiehjälp utöver vad han erhållit i studiebidrag
jämte annat tillägg", I praktiken har därför tilllägget nästan
uteslutande kommit att bevUjas för elever vars föräldrar är sjukpensionärer,
arbetslösa eller ensamstående med mycket låga inkomster. Den kraftiga
inflationen under senare tid har emellertid medfört, att även sökande som utan
tvivel är i "behovsklass" ofta har nominella inkomster som överstiger
nuvarande inkomstgränser. I detta sammanhang kan erinras om de förändringar
som inträtt beträffande sjukpenning. Fr.o.m. den 1 januari 1974 utgår den med
högre belopp men utgör samtidigt skattepliktig inkomst. Personer som uppburit
sjukpenning fär således en högre taxerad inkomst enligt de nya bestämmelsema,
utan att den reella ekonomiska standarden i motsvarande mån kan anses förbättrad.
Behovsprövat
tillägg utgår med högst 110 kr, i månaden. Trots att CSN justerat sina gränser
för brattoinkomst räknar CSN med att antalet beviljade tillägg kommer att
fortsätta att sjunka under budgetåret 1974/75.
Med
hänsyn härtill och 1 analogi med vad som anförts om inkomstgränserna för det
inkomstprövade tillägget, föreslär CSN en höjning av gränsen för det ekonomiska
underlaget med 7 000 kr. tiU 30 000 kr. samt en höjning av beloppet från
nuvarande 110 kr. till 135 kr. per månad.
CSN:s
förslag syftar endast tiU att vidmakthålla, och i mån av behov återställa, det
behovsprövade tilläggets betydelse, så att familjer i "behovsklass"
inte utesluts frän möjligheterna att erhälla tillägget enbart till följd av
nominella inkomsthöjningar och så att värdet av utgående belopp inte tillåts
sjunka p.g,a. pågående penningvärdesförändring.
Prop.
1975:23 131
Vid en höjning av den ovUlkorliga gränsen för det
ekonomiska underlaget från 23 000 tiU 30 000 kr., men med oförändrat
tilläggsbelopp, beräknar CSN merkostnaden för statsverket tUl 3,6 milj, kr. Vid
en höjning av tUläggsbeloppet frän 110 till 135 kr. i månaden, men med
oförändrad gräns för det ekonomiska underlaget, beräknar CSN merkostnaden för
statsverket till 0,8 milj. kr. Vid en höjning av säväl gränsen för det
ekonomiska underlaget som tilläggsbelopp beräknar CSN merkostnaden till 5,2
mUj, kr.
Fr,o,m, den 1 juli 1974 utgår resetillägg erUigt följande
uppstäUning,
Avstånd i kilometer, Resctillägg per månad,
minst kr.
6 75
15 95
25 125
35 145
45 165
Enligt CSN:s mening bör resetUlägget i princip motsvara
den verkliga resekostnaden. Resetillägget har hittills i princip följt
prisutvecklingen vid Statens Järnvägar (SJ). Tilläggets storlek har därvid
relaterats till kostnaden för en månadsbiljett. SJ tillämpar emellertid skilda
taxor för färd med tåg och för färd med buss, varvid det senare färdsättet
betingar ett högre pris. Eftersom en överväldigande majoritet (ca 90 %) av de
elever som är berättigade till resetillägg färdas med buss, anser CSN att
kostnadsutvecklingen för månadsbiljetter vid SJ:s busslinjer bör vara
utslagsgivande vid fastställande av resetilläggen,
Fr,o,m. den 1 juli 1974 har SJ genomfört en taxehöjning
med 7 % och senast den 1 augusti 1974 slär en inom Svenska Busstrafikförbundets
område medgiven generell taxehöjning med 10 % igenom,
CSN föreslår en höjning av nettotUläggen fr, o, m,
budgetåret 1975/ 76, Förslaget grundas på principen att full kostnadstäckning
beräknat efter SJ:s priser för månadsbiljett vid färd med buss skall erhållas
vid den kortaste färdsträckan inom varje avståndsklass.
Det av CSN framlagda förslaget skulle medföra en
genomsnittiig höjning av resetiUäggen med ca 15 %. Nämnden föreslår, att
resetiU-läggct höjs till 80, 110, 145, 170 respektive 195 kr. i månaden. Merkostnaden
för statsverket vid höjning av resetillägget enligt förslaget beräknas till ca
8 milj. kr.
Inackorderingstillägget är sedan 1 juU 1973 150 kr. per
månad. Inackorderingstillägget skulle enligt CSN behöva höjas ytterligare 18
7o dvs. med 27 kr. för att realvärdet skulle återställas i relation till
nuvarande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.
Inackorderingstillägget är inte avsett att enbart täcka
bostadskost-
Prop. 1975: 23 132
nåden
utan i princip aU merkostnad som uppstår vid inackordering t.ex, fördyrade
matkostnader. Då även livsmedelsindex stigit snabbare än totala
konsumentprisindex accentueras realvärdeseftersläpningen än mer. Det kan därför
finnas stor risk för att åtskilUga presumtiva studerande av kostnadsskäl
tvingas avstä från fortsatta studier efter genomgäng av gmndskolan.
InackorderingstUIägget
mäste också enligt CSN vara så stort att valet mellan att resa och att vara
inackorderad blir oberoende av ekonomiska faktorer, Högsia resetillägg
föreslås utgå med 195 kr, per månad. CSN föreslår en höjning av
inackorderingstillägget med 50 kr. till 200 kr. per månad. Merkostnaden vid en
höjning av InackorderingstUIägget med 50 kr. till 200 kr. per månad beräknas
tUl ca 13 milj. kr.
Studiehjälp
i form av studiebidrag jämte tiUägg minskas om heltidsstuderande uppbär
lärlingslön eller annan liknande ersättning. Reduktion skall dock endast göras
om ersättningen överstiger ett f r i b e I o p p på 125 kr. Regeln om fribelopp
har funruts sedan den 1 juiu 1967 och beloppet har alltsedan dess varit
oförändrat 125 kr. CSN föreslår att fribeloppet höjs till 200 kr. per månad.
Enligt CSN:s bedömning blir merkostnaden härför så liten att den anslagsmässigt
är försumbar.
Studiehjälp
i form av återbetalningspliktiga studiemedel har beviljats yngre elever i
gymnasial utbildning för första gången under budgetåret 1973/74.
Under
budgetåret 1972/73 beviljades drygt 6 000 elever av denna kategori studielån
med sammanlagt ca 13 mUj. kr. Kreditgivningen tlU de yngre eleverna har under
budgetåret 1973/74 minskat med 3,6 milj. kr, till 9,6 milj, kr.
Äterbetalningspliktiga
studiemedel utgår med högst 3 800 kr. per läsår. CSN har i tillämpningsföreskrifter
fastställt att detta maximibelopp skall gälla för inackorderade elever, medan
övriga elever kan beviljas högst 2 400 kr. per läsår. Elev som är gift eller
har försörjningsplikt mot bam kan dock få ett högre belopp, som för budgetåret
1974/75 kan vara mellan 3 900 och 10 000 kr. beroende på om vederbörande är
vårdnadshavare för barn eller ej.
Vid
behovsprövningen för ogift elev görs avdrag från maximalt belopp med 20 % av
den del av föräldramas tlU statUg inkomstskatt taxerade Inkomst som överstiger
23 000 kr, TUl den taxerade inkomsten läggs 1/5 av föräldrarnas sammanlagda
förmögenhet över 50 000 kr. Vidare görs avdrag med 2/3 av elevens beräknade
inkomst över visst fribelopp, som för läsår om 40 veckor är 5 100 kr,, och
dessutom med den del av elevens egen förmögenhet som överstiger 9 000 kr. För
gift elev tas hänsyn till makes ekonomi 1 stället för föräldrarnas.
Endast
ca en femtedel av de yngre elever över 17 år som skulle kunna begagna sig av
möjligheten till studiekredit gör det.
För
de elever som av olika skäl inte kan påräkna nägot ekonomiskt
Prop. 1975: 23 133
stöd
av sina föräldrar är emellertid de äterbetalningspliktiga studiemedlen för
knappa, även med beaktande av den övriga studiehjälp som kan komma dessa elever
till del. För att det totala studiestödet för denna kategori elever skulle
komma i paritet med vad som utgår till äldre elever vid gymnasiala
läroanstalter skulle krävas ett ytterligare tUlskott av drygt 5 000 kr, per
läsår.
Med
arUedning av den fr.o.m. den 1 juh 1974 tiU 18 är sänkta myndighetsåldern har
prövningen mot föräldrars ekonomi kommit att bli mer ifrägasatt än tidigare.
Med rätt eller orätt anser nämligen både många föräldrar och elever att myndiga
elever inte skall behöva ligga sina föräldrar ekonomiskt till last.
I
avvaktan pä resultatet av den utredning om det studiesociala systemet som
fömtsätts bU tillsatt bör enligt CSN:s mening vissa justeringar av lånebelopp
och fribeloppsgränser för äterbetalningspliktiga studiemedel för yngre elever
genomföras. Det maximala länebeloppet föreslås höjt från 3 800 till 4 500 kr.
CSN vill även höja fribeloppsgränsen för föräldrars inkomst från 23 000 till 30
000 kr.
CSN
beräknar att en höjning av det maximala lånebeloppet från 3 800 kr. till 4 500
kr. skulle medföra en ytterligare belastning av studiemedelsfonden med 1,6
milj. kr, medan en höjning av fribeloppsgränsen från 23 000 till 30 000 kr,
har beräknats till 3,4 milj, kr. Vid en höjning enligt CSN:s förslag av såväl
maximalt lånebelopp som fri-beloppsgräns beräknar CSN utgiften till 5,7 mUj.
kr.
Inom
studiemedelssystemet har såväl antalet bldrags-som låntagare minskat mellan
budgetåren 1972/73 och 1973/74. Trots detta har i återbetalningspliktiga
studiemedel budgetåret 1973/74 utbetalats ca 34 milj. kr. mer än i studielån
budgetåret 1972/73, vUket förklaras av att återbetalningspliktiga studiemedel
beviljats med ett högre maximalt belopp och att de äldre elevema har utnyttjat
möjligheten till utökad studiekredit. Bidragshöjningen med 20 kr, per månad har
inte uppvägt det minskade antalet bidragstagare, varför det totala utflödet av
bidrag har minskat med ca 7,8 milj, kr. Utöver minskningen av antalet elever
har utflödet av bidrag också påverkats genom att studiebidraget nu omfattas av
ekonomiprövningen som en effekt av överförandet av de äldre eleverna från
studiehjälpssystemet till studiemedelssystemet.
Inom
eftergymnasial utbildning har antalet studerande som utnyttjat studiemedel
under budgetåret 1973/74 minskat. En anledning till minskningen i utflödet av
bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel är att antalet studerande i
eftergymnasial utbildning minskat. En annan anledning är att andelen
deltidsstuderande i högre utbildning nu är större än under tidigare år. Bland
dessa torde förvärvsarbete vid sidan av studierna vara vanligt. Av den senaste
rapporten från UKÄ om olika studieförhållanden vid fUosofisk fakultet framgår
att man beräknar
Prop. 1975:23 134
att
omkring 50 % av de studerande vid filosofisk fakultet studerar på deltid.
CSN
har stannat för att beräkna utflödet av studiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel för eftergymnasial utbildning fr,o,m. budgetåret 1975/76 utifrån i
förhåUande tiU budgetåret 1974/75 oförändrat närvarotal. Beträffande
återbetalningspliktiga studiemedel har nämnden räknat med att de nya reglerna
för återbetalning av studiemedel kommer att medföra ett något ökat
utnyttjande. Nämnden antar att ca 81 000 studerande kommer att erhålla
studiebidrag under året och omkring 65 000 studerande kommer att utnyttja
återbetalningspliktiga studiemedel.
Studiemedelsutredningen
föreslog i sitt betänkande (SOU 1971: 87) Reformer inom studiemedelssystemet en
höjning av studiemedlens totalbelopp från 70 till 75 % av basbeloppet per
termin. Motivet för en höjning var framför allt de kraftiga höjningarna av
studentbostadshyrorna, I prop. 1973: 63 angående studiesocialt stöd tog
föredraganden inte upp något förslag om höjning av studiemedelsbeloppet. I
stället hänvisades till ett förslag att fr, o. m, 1 januari 1974 införa ett
bostadstill-lägg för låginkomsttagare utan barn omfattande även studerande som
fyllt 20 år.
Som
en temporär förstärkning för de studerande i avvaktan på den totala översyn av
studiestödssystemet som är begärd av riksdagen föreslår CSN en höjning av studiemedlens
totalbelopp med 10% per läsår om 9 mänader, dvs, från 140% tUl 150% av
basbeloppet, med motsvarande relativa höjning av studiemedlen i det fall
läsåret överskjuter eller ej uppgår tUl 9 månader.
CSN
framhåller att både bostadsmdex och livsmedelsindex utvecklats snabbare än
konsumentprisindex som ligger tiU grund för basbeloppet. Denna utveckling
medför att de studerande relativt sett successivt får mindre och mindre medel
att disponera för olika utgiftsposter.
När
det gäller den föreslagna höjningen har CSN lämnat öppet, huruvida denna skall
fördelas på såväl studiebidrag som återbetalnings-pliktiga studiemedel eller
läggas enbart på de återbetalningspliktiga studiemedlen. Detsamma gäller
tidpunkten för en höjning av studiemedelsbeloppet.
Eftersom
studiemedel för höstterminen 1975 i stor utsträckning kommer att beviljas innan
riksdagen under våren 1975 kan komma att ta ställning till ett förslag om
höjning av studiemedlen, talar administrativa skäl för att höjningen sker
fr,o,m, den 1 januari 1976,
I kostnadsberäkningarna
har CSN utgått ifrån altemativet att reformen genomförs fr.o,m, den 1 juli
1975. Det ökade medelsbehovet redovisas i sin helhet på studiemedelsfonden och
beräknas för budgetåret 1975/76 tUl 71 milj, kr, EnUgt CSN:s mening bör
hemreseersättning i princip utgå
Prop.
1975: 23 135
för
alla elever som erhåller InackorderingstUlägg oavsett hemortens eller
inackorderingsortens geografiska belägenhet. Varje form av geografisk
avgränsning anser CSN vara olämplig.
Rätten tlU hemreseersättning
bör enligt CSN:s mening inte heller avgränsas eller differentieras med
avseende pä ålder. Liksom all annan studiehjälp bör den utgä för elev som
fyller högst 19 är under det kalenderår då läsåret eller kursen börjar. Det
finns enligt nämndens mening inte tillräckliga motiv för någon annan
åldersavgränsning,
I
princip bör alla elever som erhåUer inackorderingstillägg också erhälla
hemreseersättning för resa mellan skolorten och hemorten. Med hänsyn till
kostnadsramen och i petita för budgetåret 1975/76 begärda medel för
hemreseersättningen lägger CSN fram ett förslag som inte överstiger
ifrågavarande belopp. CSN föreslår i stället ett minimiavstånd på 40 km för
rätten till hemreseersättning.
Hemreseersättningen
bör således enligt CSN syfta till att ersätta kostnader motsvarande tvä
hemresor per månad vid avstånd under 800 km under förutsättning att avståndet
uppgår till minst 40 km. Vid avstånd över 800 km bör fem fria hemresor erhållas
för läsår om nio månader och 1 övriga fall en fri hemresa för
tvåmånadersperiod.
I
andra hand förordar CSN ett altemativ med en hemresa var tredje vecka utan
minimiavstånd.
Fria
hemresor bör utgå i form av frikort. Därmed skapas garantier för att syftet med
ersättningen uppnäs, nämligen att hemresor företas. Kontant ersättning skapar
enligt CSN inga motsvarande garantier. Med ett sådant system riskeras tvärtom
missbrak av olika slag. Elever kan t. ex, söka sig tiU utbildning så långt bort
från hemorten som möjligt för att komma i åtnjutande av en högre kontant studiehjälp.
Frikortet
måste i vissa fall kompletteras med en kontant ersättning, när allmänna
kommunikationsmedel saknas för hela färdvägsavståndet eller del av detta. För
att kontant ersättning skall utgå bör sådan färdsträcka vara minst 40 km,
Frikortssystemet
har enligt CSN många administrativa fördelar. Det bör t, ex, bli möjligt att
utdela frikorten i ett tidigare skede på terminen jämfört med
utbetalningstidpunkten för kontant studiehjälp. Många skolstyrelser har ett
fåtal faststäUda utbetalningstidpunkter beroende på datamaskinen bearbetning.
Dessa tidpunkter behöver inte avvaktas vid ett frikortssystem.
I
det nu föreslagna frikortssystemet görs en del av det administrativa arbetet av
trafikföretagen 1 stället för av skolstyrelse/rektor,
Frikortssystemet
1 sin helhet är mer administrativt betungande än en schabloniserad
kontantersättning. Enligt CSN är dock skillnaden obetydlig om man beaktar de
fördelar i övrigt som följer med ett frikortssystem.
Frikortssystem
tillämpas sedan flera år tiUbaka för värnpliktigas fria
Prop. 1975:23 136
resor.
Enligt vad CSN har inhämtat från berörda parter fungerar det mycket
tillfredsställande. Metoden är således beprövad.
CSN
beräknar kostnaden för hemreseersättning tiU inackorderade elever tiU 10,6
mUj, kr, under budgetåret 1975/76,
5.2
CSN:s förslag till organisationsöversyn
Kungl,
Maj:t gav den 28 juni 1974 CSN 1 uppdrag att i samarbete med statskontoret göra
en organisationsöversyn. CSN har i skrivelse den 9 december 1974 inkommit med
förslag till ny organisation för centrala studiestödsnämnden m. m. Förslaget
innebär bl, a, att handläggning i första instans för vissa ärendetyper fr. o,
m. den 1 januari 1976 decentraliseras nämligen ärenden om studiemedel tUl s, k,
äldre elever i gymnasial utbUdning och ärenden om återkrav av studiemedel. För
denna handläggning på studiemedelsnämnderna har CSN beräknat en kostnad för
budgetåret 1975/76 på sammanlagt 590 000 kr. Dessutom föreslås att CSN:s kansli
fr. o. m, den 1 januari 1976 organiseras på följande arbetsenheter:
verksledningssekretariat, tiUsynsenhet, återbetalningsenhet, beviljningsenhet
och administrativ enhet. Kostnaden för den föreslagna nya organisationen
beräknas för budgetåret 1975/76 till 5 480 000 kr. CSN föreslår att statens
avtalsverk får i uppdrag att föra AB-förhandlingar angäende tjänsteplaceringen
1 CSN:s nya organisation. Dessutom hemställer CSN för budgetåret 1975/76 om 215
000 kr. för att kunna anlita arbetsbiträde för vissa uppgifter i samband med omorganisationen.
Prop. 1975:23 137
6 Remissyttranden 6.1 Allmänna synpunkter
De
flesta remissinstanser har i sina yttranden över FÖVUX' och SVUX' förslag tagit
upp vissa övergripande frågor. Ett flertal har förordat att samhäUets insatser
inom utbildningsområdet under de närmaste åren i första hand skall gälla
vuxenutbildningen och att dä främst den överbryggande utbildningen skall byggas
ut. Till dem som anser detta hör UKÄ, SÖ, AMS, folkhögskoleutredningen. LO,
SACO, TCO, SAF. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, ABF och SFS,
Frågan
om behovet av avgränsning och arbetsfördelning mellan olika samhällsstödda
vuxenutbildningsanordnare berörs av ett flertal remissinstanser t, ex, RRV,
SACO, SAF, SSU och Göteborgs aUmänna skolstyrelse. LO och ABF förordar en
total översyn av uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan den kommunala
vuxenutbUdningen och det frivilliga folkbildningsarbetet. Vissa
remissinstanser, bl, a. RRV och Sveriges krisina socialdemokraters förbund,
diskuterar i de delar av yttrandena som rör SVUX' förslag även avgränsningsproblemen
mot arbetsmarknadsutbildningen och förordar att samordningsfrågan utreds
närmare.
Vissa
allmänna synpunkter i övrigt på förslagen i betänkandena redovisas i det
följande.
RRV
framhåller att det hade varit angeläget med en närmare analys i innehållstermer
av vilket utbildningsbehov man refererar till med begreppet överbryggande
utbildning. En sådan analys borde ha tagit sin utgångspunkt i undersökningar av
de korttidsutbildades egna upplevelser av sitt utbildningsbehov. Härigenom
hade man lättare kunnat göra beräkningar av efterfrågan pä överbryggande
utbildning.
UKÄ
anser att FÖVUX' och SVUX' förslag utgör ett tillfredsställande underlag för
en samlad bedömning av nödvändiga studiesociala reformer inom
vuxenutbildningsområdet och tUlstyrker i allt väsentligt förslagen. UKÄ betonar
vikten av att det studiesociala stödet riktas till de utbildningsmässigt sämst
ställda gmpperna.
CSN
anser att FÖVUX' förslag är ägnat att förbättra människors möjlighet att bygga
på tidigare utbildning. CSN anför att den önskvärda prioriteringen av det
studiesociala stödet till vuxenstuderande inte får ske till priset av att det
familjepolitiskt motiverade studiestödet till ungdomsstuderande tunnas ut.
Detta studiestöd anses ha en rekryterings-stimulerande effekt och CSN vill
varna för att nya utbildningsklyftor riskerar att uppstä i framtiden om inte
realvärdet från år 1964 inom studiehjälpssystemet återstäUs. CSN påpekar också
att SVUX' förslag leder till att regelinnehållet i studiestödsförfattningarna
ökar och blir mera svåröverskådligt. Genom detta skärps kraven på förenklingar
inom studiestödet.
Prop. 1975:23 138
SÖ
understryker SVUX' påpekande att den överbryggande utbUdningen även omfattar
"sådana unga vuxna som inte i tonåren utnyttjat de förbättrade utbildningsmöjligheterna
i ungdomsskolan". SÖ framhåUer också att erfarenhetema har visat att en
mer omfattande utbUdning på fritid inte är genomförbar för de flesta vuxna.
Inom den kom-petensgivande utbildningen skulle de vuxna, om de vore hänvisade
enbart till fritidsstudier, tvingas genomföra studierna under väsentligt oförmånligare
förhållanden än barn och ungdom. Samtidigt är dock fritidsstudier för många
vuxna en önskad studieform och sådana studier är från den enskildes och
samhällets synpunkt mindre kostnadskrävande än heltidsstudier. Det är enligt SÖ
viktigt att de vuxna ges reell valfrihet mellan olika studieformer.
AMS
stöder utredningarnas uppfattning att satsningen på fritidsstudier bör bli
särskilt markerad i början av den period förslagen omfattar och ansluter sig
till SVUX' syn på behovet av ett förbättrat studiestöd för vuxna. Enligt AMS
visar erfarenheten att en höjning av utbildningsnivån underlättar för den
enskilde att anpassa sig till förändringar i arbetslivet och dra fördel av den
ekonomiska och tekniska utvecklingen. AMS ansluter sig till SVUX' uppfattning
att ökningen av utbildningsresursema under de närmaste åren främst bör gälla
utbildning motsvarande grund- och gymnasieskolenivåerna.
Statens
invandrarverk konstaterar att FÖVUX' förslag tyvärr inte ägnar invandrarna
någon uppmärksamhet och att FÖVUX och SVUX inte har lämnat några lösningar till
utbildning i svenska på betald arbetstid för analfabeter. Likaså är frägan om
utbUdning som kompletterar utbildningen i svenska inte utredd.
RFV
delar SVUX' uppfattning att studiestödet måste höjas väsentligt om
rekryteringen tUl vuxenutbildningen skall kunna öka. Det vore enligt RFV i och
för sig önskvärt att stödet vid annan vuxenutbildning än
arbetsmarknadsutbildning fick en lika generös utformning som utbildningsbidragen,
så att övertryck inte uppstår i efterfrågan på arbetsmarknadsutbildningen.
LO
vill prioritera vuxenutbildningen främst från jämlikhetssynpunkt. En klyfta i
utbildningsstandard finns mellan olika generationer men även inom
generationerna. Omfattande förändringar i arbetslivet av teknisk eller
strakturell art gör det nödvändigt att skapa större möjligheter till
vuxenutbildning. Dessutom är det enligt LO bättre med en värvning mellan teori
och praktik jämfört med att utbildningen starkt koncentreras till ungdomsåren.
När det gäller utformningen av vuxenutbildningen måste utbudet anpassas till de
vuxna. Utbildning som vuxit fram inom folkbildningsarbete och organisationsliv
möter enligt LO bäst de vuxnas behov och förutsättningar, LO understryker att
utbUdningen alltmer måste bli en facklig angelägenhet.
LO
framhåUer beträffande SVUX' förslag att det inte är möjligt att
Prop.
1975:23 139
räkna
med att alla studier i fortsättningen skall kunna genomföras på fritid. Det
behövs en samtidig satsning på såväl förbättringar för att kunna delta i
fritidsstudier som ett förbättrat studiestöd för mera omfattande studier på
hel- eller deltid. SACO och SR framhåller att man i olika sammanhang
förespråkat ett enhetligt studiefinansieringssystem för alla vuxna. Många
vuxna kommer fortfarande att vara hänvisade fill det nuvarande
studiemedelssystemet. SACO och SR finner det beklagligt att SVUX inte föreslår
ett finansieringssystem som tillgodoser kravet på enkelhet och överskådlighet
för den enskilde individen samtidigt som försök gjorts att röja undan
olägenhetema i det nuvarande studiemedelssystemet. SACO tillstyrker emellertid
SVUX' förslag som ett provisorium.
S.A.CO och SR som i
yttrandet över FÖVUX' förslag i princip tillstyrker att samhället ställer
betydande resurser till förfogande för att minska utbildningsklyftorna, anser
att det hittillsvarande utvecklingsarbetet varit bundet av traditionellt
tänkande och av den nuvarande splittrade organisationen.
TCO framhåller bl. a. att
vuxenutbildningen nu bör ges en prioriterad ställning och att det är
synnerligen angeläget att en samlad reformpolitik skyndsamt kommer till stånd.
Organisationen framhåller vidare att den under senare år vid ett flertal
tillfällen utvecklat skälen för nödvändigheten av och fördelarna med en
satsning på vuxenutbildningen. Behovet av att skapa jämlikhet i
utbildningshänseende mellan äldre och yngre generationer har i dessa sammanhang
kraftigt strukits under. Studiestödsfrägorna har därvid framhåUits som särskilt
betydelsefulla. En viktig komponent när det gäller vuxenutbildningens
utveckling är möjlighetema till ledighet för utbildning. Denna fråga har
påpekar TCO fått en tillfredsställande lösning med den nu antagna lagen om
rätt till ledighet för utbildning. Enligt TCO förutsätter reformpolitiken på
vuxenutbildningens område facklig medverkan i skilda organ inom olika delar av
hela vuxenutbildningsområdet.
SAF har en positiv
inställning till de reformer som SVUX och FÖVUX föreslår. SAF påpekar att
erfarenheter från näringslivet visai att de vuxna inte i första hand är
intresserade av heltidsstudier under långa sammanhängande perioder. I stället
önskas korta utbildningar ofta på fritid eller deltid varvade med arbete.
Svenska
kommunförbundet ansluter sig i allt väsentligt till FÖVUX' och SVUX' förslag
när det gäller det materiella innehållet och framhåller att det föreslagna
studiestödet kan bidra till att utjämna utbildningsklyftan mellan unga och
äldre.
Landstingsförbundet
ställer sig i huvudsak bakom FÖVUX' allmänna överväganden och har heUer inget
att invända mot att de korttidsutbildade ges möjlighet till ett förbättrat
studiesocialt stöd. Landstingsförbundet påpekar dock att det vore av värde om
alla studiefinansierings-
Prop. 1975:23 140
system
för vuxna var uppbyggda enligt samma mönster. Enligt Landstingsförbundet bör
en av utgångspunktema när det gäller studiesocialt stöd för dem som redan
förvärvsarbetar vara inkomstbortfallsprincipen.
SFS
stöder målsättningen att de gmpper som under sin ungdomstid inte fått tillfälle
att studera nu genom särskUda insatser från samhällets sida bereds möjlighet
att i vuxen ålder kompensera denna brist. Med överbryggande utbildning bör
enligt SFS främst avses grundskole- och gymnasieskolestudier, SFS anser att
olika krav kan ställas på studiestödets utformning beroende pä
utbildningsnivå. När det gäller utbildning på universitets- och högskolenivå
bör målet enligt SFS vara att få ett enhetligt studiestödssystem för samtiiga
högskolestuderande. SFS accepterar inte uppdelningen i ungdoms- respektive
vuxenstuderande. Liknande synpunkter framförs av SSCO och Reftec.
SFEF
stöder principerna för FÖVUX' förslag och ser SVUX' förslag till studiestöd som
en första åtgärd på vägen mot varvad utbildning.
SSU
framhåller bl. a. beträffande vuxenutbildningen att utbildningsklyftan i
samhället snarare tenderar att öka än minska. Utbildningsklyftan finns mellan
generationer men också mellan olika klasser i samhället. Enligt SSU kan en
förbättrad utbildning påverka den enskildes arbetssituation i positiv riktning.
VuxenutbUdningens främsta mål är att öka jämlikheten mellan människor.
Resursema bör enligt SSU satsas på de sämst utbildade och korttidsutbildade.
SSU framhåller att erfarenheter visar att studiecirkelformen har varit och är
den mest överlägsna formen för vuxenutbildning. Det är viktigt att samhället i
fortsättningen klart definierar arbets- och ämnesområden för de olika grenarna
inom vuxenutbildningen.
FPU
konstaterar med beklagande att FÖVUX inte lyckats nå upp till de förväntningar
som från början ställdes och att de förslag som lagts ofta är ofullständiga och
svagt underbyggda med fakta och argument. FPU anser angående SVUX' förslag att
målsättningen beträffande vuxenutbUdning bör vara att varje medborgare får rätt
till tolv års samhällsfinansierad utbildning. Förvärvsarbete och studier bör
på sikt ekonomiskt jämställas. Ett långsiktigt mål bör vara att inordna
studiestödet i ett system med garanterad minlmiinkomst.
MUF
anser grundtankarna i SVUX' och FÖVUX' förslag riktiga. Den gränsdragning som
SVUX gjort mellan ungdomsstuderande och vuxenstuderande förefaller konstruerad
enligt MUF,
Centerns
kvinnoförbund anser att FÖVUX' förslag Inte på ett tillfredsställande sätt
löser problemet med att ge de korttidsutbildade ökade möjligheter till studier.
Förbundet är positivt till SVUX' förslag men anser att det hade varit angeläget
om det kunnat bli ett gemensamt studiesocialt system för ungdomsstuderande,
vuxenstuderande och studerande i arbetsmarknadsutbildningen. Gränsdragningen
mellan alla dessa system är i många avseenden svår.
Prop. 1975: 23 141
Socialdemokratiska
kvinnoförbundet påpekar att stora kvinnogrupper som deltidsarbetar och som har
arbetsplatser där uppsökande verksamhet inte kan eller får bedrivas inte alls
uppmärksammats i förslagen.
Folkpartiets
kvinnoförbund menar att utbildningsklyftan i samhället är ett av de stora
hindren för jämlikhet. Även om det är viktigt att klyftorna krymper måste
alltid individens rätt att utan påtryckning själv besluta om sina studiebehov
och önskemål till hundra procent respekteras.
Moderata
samlingspartiets kvinnoförbund anser det vara en angelägen uppgift att söka
tillfredsställa behovet av flexibla stödformer för att underlätta för vuxna att
komplettera tidigare studier.
ABF framhåller att
vuxenutbildningens främsta mål är att öka jämlikheten mellan människor genom
en höjning av de sämst ställdas utbildningsnivå. ABF påpekar även att man för
att nå de kortutbildade måste lägga upp studiema så att de passar dessa
gruppers förutsättningar. Enligt ABF är studiecirkeln en bra studieform,
vilket numera allmänt accepteras. ABF anser att de resurser som avdelats till
vuxenutbildning enligt FÖVUX' förslag är otillräckliga jämfört med de resurser
som föreslås för SVUX' reformer. ABF menar att det är tveksamt om effektema av
SVUX' förslag verkar utjämnande då bl. a. en kort-utbildad som vill börja med
grundskoleutbildning drar på sig alltför stor studieskuld. Man borde därför
enligt ABF kunna höja studiebidragsdelen för studier på grundskolenivå.
Handikappförbundens
centralkommitté konstaterar att en stor del av FÖVUX' förslag överensstämmer
med vad centralkommittén och handikapprörelsen tidigare har krävt när det
gäller förändringar på vuxenutbildningens område.
Folkuniversitetet
och TBV tillstyrker i huvudsak de av SVUX framlagda förslagen och TBV även
FÖVUX' förslag.
Vuxenskolan,
som finner det ytterst angeläget för samhället att studiemöjligheterna för de
sämst utbildade förbättras, konstaterar att FÖVUX i väsentUga delar misslyckats
i syftet att bereda de kortutbildade ökade möjligheter till studier. Förslagen
från FÖVUX är på många punkter ensidiga och mycket ofullständiga.
Vuxenskolan
instämmer i SVUX' allmänna målsättning att det är samhällets uppgift att ställa
ökade ekonomiska resurser till förfogande för både en förbättrad
fritidsutbildning och för ett förbättrat studiestöd för heltidsstudier och mera
omfattande deltidsstudier. Vuxenskolan förordar en samlad översyn över de
olika studiefinansieringssystemen,
FrikyrkUga
studieförbundet uttalar sin tillfredsställelse med FÖVUX' arbete och
huvudinnehållet i dess förslag och understryker värdet av de vuxenstudier som
ger delaktighet i kulturgemenskap och medverkar till individemas förmåga att
själva kunna påverka sin livssituation och utnyttja sina personliga resurser.
Prop. 1975: 23 142
LRF
anser att det är en central uppgift att under de närmaste decennierna söka
utjämna och överbrygga klyftorna i utbildningshänseende mellan generationerna.
Förbundet ställer sig starkt kritiskt till FÖVUX' försöksverksamhet och förslag
som betecknas som ofullständiga och ensidigt inriktade på olika
löntagargrupper.
Sveriges
kristna socialdemokraters förbund finner att FÖVUX med all önskvärd tydlighet
visat behovet av uppsökande verksamhet, och tillstyrker i allt väsentligt
utredningens förslag,
VuxenutbUdningsrådet
i Uppsala kommun är positivt tUl FÖVUX' och SVUX' förslag. Studier bör enligt
vuxenutbildningsrådet kunna erbjudas vuxna i olika former, såväl deltidsstudier
utspridda över en längre tid som mer koncentrerade studier i kortare eller
längre perioder. Det är också viktigt att de vuxna kan erbjudas ett studiestöd
som undanröjer ekonomiska studiehinder oavsett vilken studieform man som vuxen
väljer. SVUX' förslag innehåller dels nya regler för studiemedel, dels ett
vuxenstudiestöd. Vuxenutbildningsrådet framför att om inte tillgängliga
resurser räcker bör vuxenstuderande prioriteras.
SOSVUX
anser att om FÖVUX' förslag genomförs medför det en avsevärd förbättring av de
lågutbildades möjligheter att tillgodogöra sig utbudet av vuxenutbildning. De
föreslagna ekonomiska kompensationerna är dock för små.
Göteborgs
allmänna skolstyrelse anser det angeläget med ökad satsning för rekrytering
och studiestöd men att FÖVUX' förslag inte fyller kraven på samverkan mellan
olika utbildningsanordnare.
Statskontoret,
Fredrika-Bremer-förbundet, Hörselfrämjandets Riksförbund, SFEF och
Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar tillstyrker FÖVUX' förslag i
största allmänhet.
FPU,
Folkpartiets kvinnoförbund. Medborgarskolan och LRF föreslår att FÖVUX'
betänkande genomarbetas och kompletteras av en parlamentarisk beredning innan
det läggs till grund för en proposition. Även Vuxenskolan anser detta under
föratsättning att én sådan beredning arbetar så att en reform inte ytterligare
fördröjs. FPU och LRF anser att beredningen bör omfatta även SVUX' förslag.
6.2
Vu.venutbildningens organisation
6.2.1
Uppsökande verksamhet
Ett
flertal remissinstanser, t, ex. AMS, TRU, LO, Svenska kommunförbundet, ABF,
SAF och SSU, delar FÖVUX' uppfattning att uppsökande verksamhet är en lämplig
metod att rekrytera korttidsutbUdade till studier, LRF menar att de undersökta
gmpperna i försöksverksamheten varit alltför begränsade för att det skall vara
möjligt att dra
Prop.
1975: 23 143
generella
slutsatser. Förbundet anser också liksom Vuxenskolan och Medborgarskolan
att försöksverksamheten varit ensidigt inriktad på erfarenheter från grupper
med anknytning till ABF och TBV,
Flertalet
av dem som yttrat sig i frågan t, ex, studieförbunden delar utredningens
uppfattning att s t u d i e c i rk e 1 n är en lämplig studieform för vuxna,
som har liten eller ingen studievana, SAF, SACO och SR framhåller däremot att
försöksverksamheten haft alltför begränsad omfattning för att en sådan
slutsats skall kunna dras.
Utredningens
uppfattning att det är av stor betydelse att uppsökarna rekryteras från
folkrörelser, t. ex. facldiga, politiska och andra ideella organisationer, som
är anslutna till olika studieförbund delas av ett stort antal remissinstanser
bl. a. folkhögskoleutredntngen, LO, ABF, Vuxenskolan, Handikappförbundens
centralkommitté och LRF.
FÖVUX'
uppfattning att studieorganisatörerna om möjligt bör ha sanuna bakgrund som de
sora uppsöks och att den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna bör anordnas
av de fackliga organisationerna delas eller lämnas utan erinran av RRV, SÖ,
AMS, folkhögskoleutredningen, statens handikappråd, LO, TCO, SAF, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Socialdemokratiska kvinnoförbundet, SSU,
MUF, ABF, TBV och VuxenutbUdningsrådet i Uppsala kommun.
ABF
framhäller bl, a,: "Det ligger i sakens natur att en arbetskamrat som har
likartade erfarenheter av arbetsförhållanden, arbetstakt, brister i arbetsmiljön,
som kan arbetsdagens och arbetsveckans rytm, som talar samma språk som sina
kamrater och har fått deras förtroende att företräda dem i olika sammanhang
har goda möjligheter att komma till tals också om studier. Om den uppsökande
verksamheten skall bli framgångsrik måste uppsökaren själv tillhöra
målgruppen."
SAF
delar utredningens uppfattning och anför att det är en mindre god lösning att i
samband med uppsökande verksamhet på företag hämta uppsökare utifrån, eftersom
god kännedom om företaget och de anställda krävs för ett gott resultat.
Ett
antal remissinstanser kritiserar utredningens uppfattning i denna fråga. FPU
anser förslaget vara ett hot mot den fria bUdnlngsverksam-heten eftersom andra
studieförbund än ABF och TBV diskrimineras. Vuxenskolan anser att urvalet av
studieorganisatörer skall ske sä att den bäst lämpade för uppgiften utväljs med
hänsyn till utbildning, personlighet och erfarenhet. Utredningen har enligt
förbundets mening sett fördomsfullt på detta problem.
Liknande
mer eller mindre kritiska synpunkter framförs av Folkpartiets kvinnoförbund,
Centerns kvinnoförbund, Folkuniversitetet, Frikyrkliga studieförbundet,
Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet. Studiefrämjandet, Medborgarskolan,
LRF och Fredrika-Bremer-förbundet.
Prop. 1975: 23 144
I
Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets respektive styrelser har sju
respektive tio ledamöter representerande de borgerliga partierna reserverat
sig till förmån för att bidragen skall utgå till studieförbunden.
Problemen
med uppsökande verksamhet på små arbetsplatser påtalas av ett antal
remissinstanser. LO tUlstyrker att särskilda medel skall kunna tilldelas de
lokala fackliga organisationema för att täcka arbetsplatser, där
förtroendemannalagen inte kan tillämpas. Svenska
metallindustriarbetareförbundet erinrar om att det inom tre av förbundets
avtalsområden saknas facklig klubbstyrelse vid 25 % av arbetsplatserna.
Förbundet anser att den fackliga representanten bör garanteras tillträde till
arbetsplatsen redan nu. Man bör inte, som FÖVUX föreslagit, avvakta
arbetsrättskommitténs betänkande.
Socialdemokratiska
kvinnoförbundet påtalar att mycket stora deltidsarbetande kvinnogrupper med
stora utbildningsbehov som t. ex. tidningsbud, städerskor, hem- och
barnsamariter och dagbarnvårdare måste uppmärksammas när det gäller
statsbidragen till verksamheten.
Problemet
med uppsökande verksamhet vid små arbetsplatser uppmärksammas även av ABF,
Folkuniversitetet, Studiefrämfandet, LRF, Fredrika-Bremer-förbundet och
Vuxenutbildningsrådet i Uppsala kommun. Så föreslår t, ex. Folkuniversitetet
att medel för uppsökande verksamhet på små arbetsplatser bör utgå till
studieförbunden, så att inte anställda vid sådana arbetsplatser kommer i ett
sämre läge än anställda på större arbetsplatser.
ABF
och Folkuniversitetet tillstyrker förslaget om att bidrag skall utgå för
projekt som gäller uppsökande verksamhet på arbetsplatser, medan FPU och TBV
finner förslaget onödigt byråkratiskt respektive verklighetsfrämmande.
Vuxenskolan föreslår att medel utgår i form av dels ett generellt bidrag knutet
till höjt studiecirkelbidrag dels ett särskilt bidrag för uppsökande
verksamhet.
Förslaget
att särskilda studiestödsråd skall yttra sig över bidragsansökningarna tar de
flesta remissinstanserna upp i yttrandena över FÖVUX' och SVUX' gemensamma
förslag om fördelning av studiestöden (se 6,3). FÖVUX' förslag tillstyrks av
LO, TCO och ABF som betonar betydelsen av att de fackliga organisationerna får
möjlighet att utöva inflytande på medelsfördelningen tUl uppsökande verksamhet
och dess samordning med fördelning av ledighet för utbildning och studiestöd på
arbetsplatsema. Liknande synpunkter framförs av SSU. Utredningen om den
kommunala demokratin och statens kulturråd finner det riktigt med ett löntagarinflytande.
SACO,
SR, SAF, Folkuniversitetet och Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet
förordar att de kommunala vuxenutbildningsråden får fördela medlen och att
råden får representation av olika arbetsmarknadsorganisationer och
vuxenutbildningsanordnare. Svenska kommunförbun-
Prop.
1975: 23 145
det framhåller att studiestödsrådet inte kan anses vara
ett kommunalt organ och att det inte går att inrätta ett dylikt råd som
Inskränker den kommunala nämndens beslut och ansvar,
FPU finner
att den föreslagna sammansättningen öppnar dörren för diskriminering av andra
studieförbund än ABF och TBV. Folkpartiets kvinnoförbund menar att rådet bör få
en parlamentarisk sammansättning. Även SFS och Vuxenutbildningsrådet i Uppsala
kommun finner den föreslagna sammansättningen oacceptabel.
Utredningen om den kommunala demokratin och Svenska kommunförbundet
finner förslagen om besvärsreglerna mycket olämpliga och förordar att de ses
över. Liknande synpunkter framför bl, a. Frikyrkliga studieförbundet. Medborgarskolan,
Vuxenskolan och SFS.
Beträffande
förslaget om fördelningen på kommuner av bidraget för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser förordar ABF att hela statsbidraget, alltså inte bara 85 % som
FÖVUX föreslagit, fördelas direkt till kommunema,
I fråga om utredningens förslag om att medel för
uppsökande verksamhet i bostadsområden skall fördelas av SÖ till
studieförbunden efter ansökan är remissopinionen splittrad.
I huvudsak positiva till förslaget är
folkhögskoleutredningen, LO, Svenska kommunförbundet, SSU, Centerns
kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, FolkuniversUetet, Frikyrkliga
studieförbundet och LRF. SÖ förordar däremot en mer generell form av bidrag i
syfte att undvika en relativt stor byråkratisk apparat. Utredningen om den
kommunala demokratin förordar en mer lokal anknytning av besluten. RRV, SACO,
SR, TCO och ABF föreslår att medlen utgår tUl kommunema för att en samlad
bedömning av behoven av uppsökande verksamhet som anordnas av olika
vuxenutbildningsanordnare skall bli möjlig. FPU avstyrker FÖVUX' förslag.
Handikappförbundens centralkommitté och Riksförbundet
Sveriges frilids- och hemgårdar kräver att deras respektive organisationer och
deras samarbetsorgan skall få del av medel för uppsökande verksamhet.
Enstaka remissinstanser kommenterar utredningens förslag
om att studieförbund som genomför uppsökande verksamhet i samarbete med
hyresgäst- eller bostadsrättsförening, handikapporganisation, politisk eller
annan organisation, som är väl förankrad i målgmppen, bör prioriteras vid resurstilldebiingen.
Förslaget tUlstjaks av TBV, LO, HSB och Vuxenutbildningsrådet i Uppsala kommun.
Sveriges kristna socialdemokraters förbund delar utredningens uppfattning öm
rekryterama, men anser att försöksverksamheten bör fortsätta för att söka
finna mer differentierade modeller. ABF önskar begränsa samarbetsorganisationerna
till hyresgäst- och bostadsrättsföreningar. Förslaget avstyrks av RRV,
Vuxenskolan, Medborgarskolan, Studiefrämjandet, Nykterhetsrörelsens
bildningsverksamhet, Folkuniversitetet och FrikyrkUga studieförbundet. LRF
stäUer sig tveksam till förslaget.
10 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 23
Prop. 1975: 23 146
Ett
relativt stort antal av dem som yttrat sig om uppsökande verksamhet i
bostadsområden understryker, i likhet med FÖVUX, vikten av att barntillsyn kan
ordnas för hemarbetande, bl, a. Landstingsförbundet, Handikappförbundens
centralkommitté och ABF. Socialdemokratiska kvinnoförbundet och
Folkuniversitetet föreslår att ett särskilt bidrag skall utgå till
studieförbunden för att ordna bamtillsyn, SSU framhåller att barn- och
ungdomsorganisationernas möjligheter att bedriva barntiUsyn är beroende av
samhällets stöd,
I
samband med ställningstaganden i första hand till utredningens förslag om
uppsökande verksamhet i bostadsområden berör ett antal remissinstanser
invandrarnas situation, framför allt de hemarbetande invandrarkvinnornas, SÖ
och statens invandrarverk erinrar om pågående försöksverksamhet med uppsökande
verksamhet bland hemarbetande invandrare, SÖ föreslår att denna verksamhet
permanentas och att dessutom de fackliga organisationerna tilldelas medel för
uppsökande verksamhet bland invandrare på arbetsplatser. Statens invandrarverk
anser att försöksverksamhet bland hemarbetande invandrarkvinnor kan ge
värdefiUla erfarenheter. Dessutom bör man lösa de problem som finns när det
gäller utbildning för de invandrare som är analfabeter och utbildning för
invandrare på andra områden än svenska språket. Även LO anser att
försöksverksamheten bland hemarbetande invandrarkvinnor bör permanentas och
framhåller att uppmärksamhet måste ägnas åt invandrarna på arbetsplatserna. ABF
och Folkuniversitetet betonar också Invandrarnas utbUdningsbehov.
Ett
flertal remissinsianser delar utredningens uppfattning om vikten av utbildning
av studieorganisatörer, LO och TCO betonar att en sådan utbildning är
angelägen. Även AMS, ABF, Vuxenskolan och TBV understryker betydelsen av
studieorganisatörsutbildning, TBV anser att anslaget för denna utbildning bör
vara skilt från bidragen till uppsökande verksamhet.
Utredningens
förslag att bidrag till administration utgår till anordnare av uppsökande
verksamhet tillstyrks av LO, ABF och TBV, som dock finner FÖVUX' beräkningar
för låga,
SÖ
och ABF anser att FÖVUX' beräkningar av kostnaderna för uppsökande verksamhet
på arbetsplatserna och i bostadsområdena är mycket osäkra. SAF antar att
reformförslagen från FÖVUX och SVUX kommer att bli betydligt mer
kostnadskrävande än vad utredningarna anser.
Folkuniversitetet
och Frikyrkliga studieförbundet förordar att resurserna omfördelas så att
störte delen anslås till verksamheten i bostadsområden.
Utredningens
förslag om att 0,4 milj. kr. skall avdelas för försöksverksamhet med
introduktionskurser på betald arbetstid för korttidsutbildade tillstyrks av LO,
TCO, ABF och Handikappförbundens
Prop.
1975: 23 147
centralkommitté.
LO anser dock att utredningens belopp är för låga och TCO menar att även andra
än korttidsutbildade bör få delta.
6.2.2
Studiecirkelverksamhet
Utredningens
olika förslag rörande studiecirkelverksamheten och samarbete mellan
folkhögskolor och studieförbund tillstyrks i huvudsak av nästan alla
remissinstanser. Flera av studieförbunden t. ex. Folkuniversitetet påtalar att
studieförbundens nuvarande ekonomiska situation är otillfredsställande.
Majoriteten av
remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag att de statliga bidragen
höjs så att uppdelningen i prioriterade och icke prioriterade cirklar
avskaffas och instämmer i huvudsak i utredningens motiveringar. SÖ, TRU,
statens kulturråd, folkhögskoleutredningen, TCO, Folkuniversitetet,
Frikyrkliga studieförbundet. Studiefrämjandet, Medborgarskolan, Vuxenskolan,
TBV, Sveriges kristna socialdemokraters förbund, VuxenutbUdningsrådet i Uppsala
kommun, LRF och Göteborgs allmänna skolstyrelse tillstyrker förslaget.
RRV anser förslaget
tveksamt eftersom man enligt verkets mening inte helt klarlagt vilka mål som
skall uppnås med utredningens förslag. När detta preciserats kan en bidragsnivå
väljas som uttrycker den insats staten vill göra.
ABF förordar att man i
stället överväger att pressa ner avgifterna för de prioriterade cirklama under
de första åren. Först därefter bör man successivt utjämna skillnadema mellan
olika cirkeltyper. ABF motiverar sitt förslag med avgiftsfrihetens betydelse för
rekryteringen och den ogynnsamma statliga och kommunala bidragsutvecklingen
under senare år som lett till allt högre deltagaravgifter.
Samtliga
remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker utredningens förslag att
cirkelstudier i princip bör vara kostnadsfria för deltagarna. Ett flertal gör
därvid jämförelser med annan statsunderstödd vuxenutbildning som är
avgiftsfri. Förslaget tillstyrks av bl. a. SÖ, LO, TCO, Landstingsförbundet,
Centerns kvinnoförbund. Handikappförbundens centralkommitté, ABF, Frikyrkliga
studieförbundet. Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Studiefrämjandet,
Medborgarskolan, SOSVUX och LRF.
RRV
anser att som villkor för ökat stöd bör anges att deltagaravgift inte får tas
ut.
SÖ, TCO, ABF, Frikyrkliga
studieförbundet, Studiefrämjandet, Medborgarskolan, Vuxenskolan, TBV och LRF
tillstyrker utredningens förslag att statens bidrag till studieförbundens verksamhet
årligen beräknas med hänsyn till föränd-ringar av löner och priser.
Prop. 1975: 23 148
SÖ,
statens kulturråd, folkhögskoleutredningen, LO, TCO, ABF, Folkuniversitetet,
FrikyrkUga studieförbundet. Medborgarskolan, Vuxenskolan, TBV, LRF och
Göteborgs allmänna skolstyrelse tillstyrker utredningens förslag om en
successiv höjning av stödet tUl studiecirkelverksamheten så att bidraget till
samtliga allmänna studiecirklar uppgår till 57 kr. per studietimme vid
femårsperiodens slut.
Statens
kulturråd, som erinrar om att en tredjedel av det statliga bidraget till
studiecirklar avser kulturcirklar, ser en planmässig höjning av bidragsnivån
för cirklar som ett viktigt led i utbyggnaden av de kulturpolitiska
insatserna,
ABF
erinrar om de förändringar av studieförbundens verksamhetsvillkor som nyligen
inträtt genom lagen om anställningstrygghet och att avtal tecknats som reglerar
arvoderingen till studiecirkelledama. Förbundet föreslår att taket för
ledararvoden och studiematerial höjs med ett belopp som motsvarar dels ökningen
av de avtalsreglerade cirkel-ledararvodena, dels materialprisemas förändring enligt
konsumentprisindex. Den nuvarande bidragskonstruktionen med statsbidrag tiU 75
% av kostnaderna för ledararvode och studiematerial bör bibehåUas. Däremot bör
staten betala hela kostnaden för sociala avgifter för cirkel-ledama.
Skillnaderna mellan prioriterade och icke-prioriterade cirklar bör utjämnas
under en treårsperiod. Därefter bör schablontUlägget, som då är lika stort för
alla studiecirklar, höjas varje år. Folkuniversitetet föreslår att hela
bidraget skall utgå som schablonbidrag. Studiefrämjandet förordar att bidraget
för ledararvode och studiematerial skall utgå med 90 % i stället för 75 % av
kostnaderna och att bidragstaket höjs till 55 kr. per studietimme och därefter
med 3 kr. per studietimme under de närmaste åren.
Vuxenskolan
föreslår att 75 %-regeln utgår. Göteborgs allmänna skolstyrelse förordar en
snabbare utbyggnadstakt.
Utredningens
förslag att bidraget till studieförbundens organisationskostnader skall höjas
med 1,5 mUj. kr. det första året, varefter det höjs med 1 milj. kr., så att det
uppgår till 12 mUj. kr. vid planeringsperiodens slut tiUstyrks i huvudsak av
samtliga remissinstanser sora yttrat sig i frågan t. ex. SÖ, statens kulturråd,
LO, TCO, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, Vuxenskolan och TBV. Ett antal
remissinstanser påpekar att ett genomförande av förslaget ändå inte återställer
nivån enligt de principer som uttalades i 1963 års folkbildningsproposition.
ABF och SSU finner förslaget tilltaget i underkant och Studiefrämjandet
föreslår att bidraget blir förslagsanslag som utgår med bestämt belopp per
studietimme motsvarande 1965/66 års nivå.
Folkhögskoleutredningen
anser att bidragsförstärkningarna till studieförbunden bör kompletteras med en
ökning också av folkhögskolornas resurser.
Prop. 1975: 23 149
Utredningens
förslag att bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet skall höjas
med 2,4 mUj, kr. det första året, med 2 milj. kr. de andra och tredje åren,
samt med 1 milj. kr. de fjärde och femte åren så att det uppgår till 15 milj.
kr. vid planerings-perlodens slut tillstyrks i huvudsak av samtliga
remissinstanser som yttrat sig i frågan t, ex. SÖ, folkhögskoleutredningen, LO,
TCO, Handikappförbundens centralkommitté, SSU, ABF, Folkuniversitetet,
FrikyrkUga studieförbundet, Studiefrämjandet, Medborgarskolan, Vuxenskolan och
TBV.
Ett
antal remissinstanser understryker utredningens uttalande om det väsentliga i
att kommunerna inte sänker sin ambitionsnivå i bidragsgivningen utan följer
upp de statliga insatserna. Till dessa hör t. ex. folkhögskoleutredningen, ABF,
Folkuniversitetet, Studiefrämjandet och LRF.
Svenska
kommunförbundet delar utredningens bedömning att huvuddelen av de ekonomiska
åtagandena i princip bör vila på staten. Kommunerna har ett medansvar, men
studiecirkelverksamhet som syftar till att undanröja studiehinder och medverka
till jämlikhet i utbildning och kulturliv bör i huvudsak bekostas av statliga
medel. Förbundet förutsätter att dess rekommendation om bidragsgivning
alltjämt skall äga tilllämpning.
Landstingsförbundet
framhåller att den statliga stimulansen kommer att leda till större krav på
landstingens bidragsgivning, vilket utredningen borde ha belyst. Detta bör
beaktas i det fortsatta arbetet så att inte ekonomiska oklarheter gör det
svårare att genomföra vuxenutbildningsreformen.
Studiefrämjandet,
Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet och LRF kritiserar att vissa kommuner
under senare år koncentrerat sin bidragsgivning till endast vissa
studieförbund.
Ett
mindre antal remissinstanser har kommenterat utredningens förslag om att
studieförbunden skall bedriva studieorientering i organiserade former och att
expertmedverkan, utöver den som medges enligt nuvarande bestämmelser, skall få
äga mra under högst två av 20 studietimmar, SÖ, TRU, folkhögskoleutredningen,
statens kulturråd, TCO, ABF, Folkuniversitetet och LRF tillstyrker i huvudsak
förslagen, SACO och SR hävdar att studie- och yrkesorientering bör handhas av
personer med särskild utbildning för detta. Studieorientering som kräver denna
expertmedverkan skall utföras av konsulenter för studie-och yrkesorientering
företrädesvis inom den kommunala vuxenutbildningen. En konsulent för studie-
och yrkesorientering bör knytas till cirkelverksamheten för individuell och
kollektiv studie- och yrkesorientering.
Remissinstanserna
tillstyrker över lag utredningens förslag om ökat statligt stöd på olika
områden för att underlätta studiecirkel-
Prop. 1975:23 150
verksamhet
för handikappade. Således tiUstyrker bl. a. SÖ, LO, TCO, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Handikappförbundens centralkommitté,
ABF, Folkuniversitetet, Frikyrkliga studieförbundet. Nykterhetsrörelsens
bildningsverksamhet. Studiefrämjandet, Medborgarskolan, Vuxenskolan, TBV och
Hörselfrämjandets Riksförbund i allt väsentligt förslagen.
Riksförbundet
för utvecklingsstörda barn kritiserar utredningen för att den inte beaktat de
utvecklingsstördas och övriga begåvningshandikappa-des problem. Förbundet
franUiåller att praktiskt taget alla utvecklingsstörda är i trängande behov av
vuxenundervisning, men att utredningens förslag är otUlräckliga för att
rekrytera människor med studiehämningar och intellektuella hämningar. Bl. a.
krävs att studieledare och lärare har en orientering i specialpedagogik och att
studiematerial framställs för människor på alla begåvningsnivåer.
Remissinstanserna
tillstyrker nästan undantagslöst utredningens förslag om ökade resurser till
studieförbundens organisationskostnader och pedagiska verksamhet för studiecirkelverksamhet
i glesbygd.
Centerns
kvinnoförbund anser emellertid att förslagen inte innebär någon förstärkning
utan förordar ytterligare medel till glesbygdsverksamheten. ABF understryker
starkt utredningens synpunkter men föreslår att det särskUda schablonbidraget
för studieförbundens organisationskostnader bör utgå med 4 kr.
Studiefrämjandet och Vuxenskolan anser att bidrag bör utgå med 100 % för
cirkelledares rese- och traktamentskostnader. Handikappförbundens
centralkommitté förordar att ett särskilt organisationsbidrag utgår för att
täcka merkostnaderna för glesbygdsverksamheten. LRF tiUstyrker utredningens
förslag om utvidgning av glesbygdsbegreppet men finner förslagen i övrigt helt
otillfredsställande.
Samtliga
remissinstanser som yttrat sig i frågan tUlstyrker i huvudsak utredningens
förslag om att ämneskurs vid folkhögskola som anordnas i kombination med
studiecirkelverksamhet skall dels få förläggas utanför folkhögskolans lokaler
dels få omfatta kortare tid än en vecka, dock minst två dagar. Bland dem som
tillstyrker återfinns LO, TCO, Landstingsförbundet, ABF, Vuxenskolan och
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Folkhögskoleutredningen, som
tUlstyrker förslagen, menar att motsvarande regler även bör gäUa för utbildning
av cirkelledare m. fl. grapper. TCO framhåller att samma möjligheter bör ges
vuxna som studerar inom kommunal vuxenutbildning. Sveriges kristna
socialdemokraters förbund föreslår att folkhögskoleutredningen får i uppdrag
att närmare klarlägga hur studie-cirkelanordnaren skall kunna påverka
karaktären vid folkhögskoleäm-neskursen.
Prop.
1975: 23 151
Bl.
a. SÖ, LO och TCO betonar betydelsen av att omfattande och allsidig
information om vuxenutbildningsreformer och olika utbildningsutbud kommer till
stånd. Behovet av samordning av informationsverksamheten i kommunerna betonas
också av ett flertal remissinstanser liksom att befintliga kommunala
informationsresurser utnyttjas. UKÄ förordar att den kommunala
vuxenutbildningen ges ökade resurser för bl. a. informationsverksamhet. TCO
föreslår att särskilda kommunala informationsorgan inrättas som knyts till
vuxenutbildningsråden och att kommunerna bör få särskilda bidrag för detta
ändamål.
Endast
ett fåtal remissinstanser berör utredningarnas förslag om de föreslagna
åtgärdernas ikraftträdande. CSN anser att de administrativa och organisatoriska
förslagen är ofullständiga och anser att man bör överväga att skjuta
genomförandet av FÖVUX' förslag till 1 januari 1976. ABF finner det angeläget
att FÖVUX' förslag genomförs fr. o. m, den 1 juU 1975,
6.3
Studiestöd
Flera
remissinstanser tillstyrker förslagen om ändring i det nuvarande
studiemedelssystemet. Vissa av förslagen behandlas speciellt av en del
remissinstanser.
SVUX
föreslår att olika makeprövningsregler mot inkomst skall gälla i
studiemedelssystemet och i det föreslagna vuxenstudiestödet. Många
remissinstanser är negativa mot att behålla makepröv-ningsreglerna i
studiemedelssystemet nämligen RRV, UKA, CSN, SÖ, AMS, SACO, TCO, SAF, SFS, SSU,
Centerns kvinnoförbund, ABF, Folkuniversitetet, Vuxenskolan, Reftec, LRF,
Fredrika-Bremer-förbundet, SSCO och SOSVUX.
SVUX'
förslag om åldersgräns dvs, att ta bort regeln om att studiemedel inte får
utgå till personer över 45 år tillstyrks av bl, a, UKÄ, CSN, LO, TCO, ABF och
SSU.
UKÄ,
CSN och SAF tillstyrker förslaget om att avskaffa prövning av skälen till att
deltidsstudiemedel skall utgå,
SFS
och SACO anser att studiebidraget bör vara 25 % av basbeloppet och
indexregleras. Även AMS, SAF och Reftec framhåller att studiebidraget bör
indexregleras,
SVUX'
förslag om att man bör beräkna studiemedlen på hela 15-dagars och 30-dagars
perioder, baserade på tiden under respektive kalenderhalvår anser sig CSN inte
kunna tillstyrka. Genom att SVUX' förslag bygger på studietidsberäkning per
kalenderhalvår kan det för vissa studerande medföra försämringar jämfört med
nuvarande regler. Försämringen skulle enligt CSN speciellt gälla dem med
kortare studietid per läsår än nio månader. CSN anser det önskvärt att
studiemedlens totalbelopp kan bestämmas i förhållande till den faktiska
studietiden
Prop. 1975:23 152
uttryckt
i antal dagar för respektive utbildning. Även statskontoret avstyrker detta
förslag,
SVUX
föreslår att studiemedlens totalbelopp för heltidsstuderande skall uppgå tiU
0,080 basbelopp för en halvmånadsperiod. Detta innebär 144 % av basbeloppet per
läsår om nio månader. De flesta remissinstanser har inte haft något att invända
mot detta förslag. Statskontoret framhåller att de föreslagna reglerna för
beräkning av det totala studiemedelsbeloppet kan bli administrativt besvärliga
att tillämpa utan tUlgång till ett dalorbaserat informationssystem för hantering
av ansökningar av studiestöd, CSN anser att totalbeloppet per halvmånad borde
vara 8,5 % samt SACO och SFS att beloppet borde vara 9 % av basbeloppet. Detta
högre belopp bör enligt de nämnda remissinstanserna ses mot bakgmnd av att
bostadsindex och livsmedelsindex under senare år utvecklats snabbare än
konsumentprisindex.
När
det gäller behovsprövning mot inkomst framhåller LO, ABF och
folkhögskoleutredningen att stipendier, som t, ex, organisationer och
folkrörelser kan bidra med för bl. a, studier vid folkliögskola, inte bör
räknas som inkomst vid beräkning av studiemedel.
Den
övervägande delen av remissinstanserna är positiva till SVUX' förslag om ett
särskilt vuxenstudiestöd. I fråga om omfattningen av vuxenstudiebidrag anför
RRV att man inte nu bör binda sig för en dimensionering för fem år framåt. I
stället bör man på grundval av en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av
verksamheten successivt besluta om vuxenstudiestödets dimensionering. RRV
ifrågasätter också om man inte i ett inledningsskede bör göra en ännu mer
koncentrerad satsning på de korttidsutbildade än SVUX föreslår. SAF anser att
man under försöksperioden bör kunna ändra på relationen mellan grundskole-,
gymnasieskole- och högskoleutbUdning, Sveriges kristna socialdemokraters
förbund anser att man inte bör använda ungdomsskolans nivåterminer i
vuxenutbUdningen.
När
det gäller behörighetskravet för rätt till särskilt vuxenstudiestöd tiUstyrker
flertalet remissinstanser förslaget ora en tidigare anknytning till
förvärvslivet 1 form av ATP-grundande inkomst. RFV delar denna uppfattning men
erinrar om att vissa grapper av försäkrade inte aUs tUlgodoräknats
pensionspoäng. SVUX föreslår att fem års ATP-grundande inkomst skall ge
behörigliet för vuxenstudiestödet. UKA, SÖ, AMS, LO, TCO, ABF, Sveriges kristna
socialdemokraters förbund och skolstyrelsen I Härjedalens kommun ansluter sig
till reservationen av ledamötema i SVUX Karlsson, L. Larsson och U. Larsson
att behörighetskravet bör vara fyra års ATP-grandande inkomst. SSU föreslår att
tre års ATP-grundande inkomst skall ge behörighet till vuxenstudiestödet. Även
FPU anser att fera år är en för lång tid. Frikyrkliga studieförbundet menar
emellertid att det 1 ett inledningsskede
Prop. 1975: 23 153
bör krävas ett större antal år i yrkesverksamhet än SVUX
föreslagit,
SVUX har föreslagit att tre års vård av barn skall
tillgodoräknas av de fem år som krävs för behörighet till det särskilda
vuxenstudiestödet. Flera remissinstanser bl, a. UKÄ, CSN, SÖ,
Landstingsförbundet, SFS, SFEF, SSU, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,
ABF, folkhögskoleutredningen, Sveriges kristna socialdemokraters förbund och
SOSVUX anser att behörighet att erhälla vuxenstudiestöd bör kunna nås genora
värd av eget barn under hela kvalifikationstiden. Enligt LRF bör
korapletterande regler utarbetas så att hemarbetande inte missgynnas.
CSN och SÖ
anser dessutom att vård av sjuk eller handikappad anhörig bör tillgodoräknas
på sararaa sätt. Handikappade bör, enligt SÖ, statens handikappråd och
Handikappförbundens centralkommitté, anses behöriga. Folkhögskoleutredningen
anser att fömtora vård av eget barn bör också räknas vård av närstående gravt
handikappade, långvarigt sjuka och åldringar. Även Sveriges kristna
socialdemokraters förbund anser att vård av fosterbarn och andra värdinsatser
bör fä utgöra kva-llfikationsgrund. Enligt SÖ och LRF bör även arbete 1 eget
företag ge behörighet.
Vissa reraissinstanser är tveksamma till SVUX' förslag att
vuxenstudiebidrag indelas i tre klasser beroende på om man har fem, sex eller
sju års ATP-grundande inkomst.
UKÄ anser att man bör orapröva differentieringen av
vuxenstudiestödet. CSN ifrågasätter riktigheten av att differentiera belopp baserade
på så ringa antal år med ATP-poäng. CSN föreslår att vuxenstudiebidraget bör
utgå med samma procentsats per halvmånad och att den bör sättas till 0,070 % av
basbeloppet. Klassindelningen bör enligt SÖ gå vid fyra, sju respektive tio år.
Enligt Sveriges kristna socialdemokraters förbund bör graderingen av
vuxenstudiestöden ges spännvidden 47 år, SAF avstyrker förslaget om
klassindelning, eftersom det försvårar för den enskilde att överblicka
systemet. De reella skUlnadema blir enligt SAF små mellan de olika klasserna
eftersom bidraget är skattepliktigt, SFS och SSCO förordar antingen ett
generellt belopp för alla eller att gränserna skall gå enligt SFS vid fem, åtta
och elva samt enligt SSCO vid fem, tio och 15 år.
Vuxenstudiebidraget skall enligt SVUX' förslag beskattas.
Ett flertal remissinstanser har inget att invända mot detta förslag. Till dessa
hör bl. a, UKÄ, CSN, AMS, riksskatteverket, SAF, SFEF, ABF och SOSVUX.
RFV delar uppfattningen att vuxenstudiestödet bör vara
skattepliktigt och pensionsgmndande. SVUX har däremot inte tagit upp frågan om
vuxenstudiestödet också bör få räknas som sjukpenninggmndande inkomst.
Följande praxis bör enligt riksförsäkringsverket införas för de
vuxenstuderandes sjukpenningförsäkring, 1) I de faU studiema
Prop. 1975:23 154
beräknas
vara kortare tid än sex månader bör den studerandes sjukpenninggrundande
inkomst inte ändras. Vid sådan kortare utbUdning bör vuxenstudiebidraget aUtså
inte läggas till grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, 2) Beräknas
utbildningen pågå längre tid än sex månader bör det vuxenstudiebidrag den
studerande uppbär enligt studiestödslagen jämställas med inkomst av eget arbete
och läggas till grund för beräkning av ny sjukpenninggrundande inkomst. TCO
accepterar konstruktionen med ett beskattat vuxenstudiestöd men är tveksam till
om detta har så positiva effekter sora utredningen menar.
De
som beviljats vuxenstudiebidrag föreslås få återbetalningspliktiga studiemedel
ungefär motsvarande det belopp som ges i nuvarande studiemedelssystem. De
remissinstanser som berört frågan har varit positiva till detta. TCO
framhåller att det klart bör sägas ut att vuxenstudiebidraget inte skall räknas
som inkomst vid beräkning av nivå för återbetalningspliktiga studiemedel. LRF
föreslår att endast inkomsten och inte förmögenheten skall beaktas vid
behovsprövningen av återbetalningspliktiga medel.
I fråga om fördelningen av
vuxenstudiebidraget föreslår SVUX att resursema fördelas på landets kommuner i
förhållande till kommunens del av rikets befolkning. Studiestödet på
högskolenivå fördelas på de sex studiemedelsnämnderna i huvudsaklig proportion
till den högskoleutbildning som sorterar under nämnden. Man borde enligt RRV
och statskontoret ha övervägt en fördelningsprincip där hänsyn även tagits till
skillnaderna i utbildningsnivå mellan kommunerna, SVUX' förslag missgynnar
enligt RRV de kommuner som har det största behovet av överbryggande utbildning.
Liknande synpunkter framförs av UKÄ och SÖ. UKÄ anser det önskvärt att metoder
utarbetas för att kartlägga skillnader i utbildningsnivåer och
utbildningstruktur mellan storstadsområden och glesbygd så att ett bättre
underlag skapas för fördelningen av studiestöden. CSN menar att man vid
fördelningen av vuxenstudiestödet utöver kommunemas invånarantal även bör
beakta olikheter i kommunemas utbildningsstrukturer. SÖ förutsätter att viss
omfördelning mellan grundskole- och gymnasieskolenivåer bör kunna göras efter
tre år om efterfrågan ger kraftigt utslag i en sådan riktning. TCO framhåller
att en mer selektiv metod bör utvecklas för att fördela studiestöden på
kommuner med hänsyn till att behovet varierar med befolkningens
utbUdningsstruktur. SAF anser att den av SVUX föreslagna fördelningen på
utbildningsnivåer är alltför stel och föreslår ett mer flexibelt system. Enligt
SAF bör stödet i första hand förbehållas studier på gymnasie- och högskolenivå.
När det gäller fördelning av vuxenstudiestödet bör enligt SFEF en speciell kvot
finnas för kommunema i stödområdena. ABF framhåller att man för att försöka utjämna
ekonomiska, kulturella och sociala skUlnader bör ta hänsyn tiU andra faktorer
än andel av befolkningen, eftersora andelen korttidsut-
Prop. 1975:23 155
bildade
i olika koramuner varierar kraftigt. Liknande synpunkter framförs av LRF och
Vuxenutbildningsrådet i Uppsala kommun.
Beträffande administration
av vuxenstudiestödet anser RRV att det finns risk för att sökande i olika
kommuner inte kommer att bedömas efter enhetiiga kriterier om inte klara linjer
för urvalet utfärdas centralt. SVUX' förslag beträffande administration bör
enligt UKÄ ses över i syfte att uppnå administrativa förenklingar. När det
gäller urval av studerande tar CSN liksom TCO bestämt avstånd från att
ekonomiska förhållanden skall ha någon betydelse, CSN föreslår att det bör
uppdras åt nämnden att utarbeta någon form av rekommendationer att läggas till
grund för urvalsprocessen. Även SÖ anser att vissa riktiinjer för urvalet bör
utarbetas. CSN är tveksara till förslaget om fyra ansökningstillfällen per år.
Det är enligt CSN inte möjligt att klara en behandlingstid på en månad som
SVUX föreslår. CSN föreslår att ansökningar om vuxenstudiestöd skall vara
studiemedelsnämnderna tillhanda senast två månader före det kvartal varunder
studierna skall påbörjas.
CSN avstyrker SVUX'
förslag att det inom CSN bör finnas en särskUd delegation för
vuxenstudiestödet och anser att nämnden själv kan fullgöra denna uppgift. TCO
tillstyrker den särskUda delegationen, bl. a. med hänsyn till att ett
partsintresse bör komma till tals vid bl, a, fördelningen av stöden, SÖ tror
att förseningar i behandlingstiden kan uppstå och ifrågasätter om det är
nödvändigt att ansökan inges till studiemedelsnämnd och först efter nämndens
"behörighetsförklaring" kan behandlas lokalt. Även statskontoret
anser att ansökan om vuxenstudiebidrag bör StäUas direkt tiU det kommunala
organet.
SACO förordar att SVUX'
förslag till organisation och administration blir föremål för en fömyad
översyn. När det gäller urvalet kan SAF inte acceptera de föreslagna reglerna.
Enligt SAF mäste urvalet ske enligt klart defiruerade kriterier som får en
avgörande betydelse för vUka personer som skall erhålla det särskilda
vuxenstudiestödet. Kriterierna bör vara tidigare utbUdning, antal år på
arbetsmarknaden och arbetstidens förläggning. ABF anser att den organisation
och det administrativa system som SVUX föreslagit verkar tungrott. Vidare framhåller
ABF att den som söker vuxenstudiebidrag måste få besked minst en månad före
studiernas början. Vuxenskolan anser att det behövs fastställda detaljerade
regler för urvalet av ansökningarna om vuxenstudiestöd. Även LRF anser att mer
preciserande bestämmelser bör utarbetas. Fredrika-Bremer-förbundet är kritiskt
till att tidigare arbetslivserfarenhet skall prioriteras så hårt vid urval,
eftersom kvinnor som en längre tid varit hemarbetande härigenom kan få stå
tillbaka.
När det gäller SVUX'
förslag om studiestödsråd är flera remissinstanser kritiska. CSN tUlstyrker
emellertid förslaget men anser att sammansättningen av studiestödsråden bör
modifieras något för att
Prop. 1975: 23 156
ge
utrymme för även en representant för det allmänna. Statskontoret tillstyrker
förslaget om studiestödsråd, men avstyrker att studiemedelsnämnderna skall ha
hand om motsvarande uppgifter för högskolestudier. Ansökningar om särskUt
vuxenstudiestöd för högskoleutbildning bör enligt statskontoret handläggas
centralt genom en särskUd delegation knuten till CSN, AMS anför att
studiestödsrädet bör kunna knytas tiU vuxenutbUdningsrådet, eventueUt sora ett
särskilt utskott och med en breddad representation där också en representant
för arbetsförmedlingen bör kunna ingå. En utökad representation skuUe enligt
AMS ocksä kunna bli aktuell i studiemedelsnämnderna. Utredningen om den kommunala
demokratin framhåller att SVUX' förslag om studiestödsråd leder till ett
obligatoriskt beredningsorgan som inte fär en kommunal-politisk sammansättning.
Detta kan ha betydelse för de förtroendevalda ledamöternas möjligheter att
självständigt fatta beslut. UnderlåterUiet frän skolstyrelsens sida att höra
rådet skulle kunna medföra att det kommunala organets beslut upphävs efter
besvär, vilket ger studiestödsrådet mer inflytande. Utredningen om den
kommunala demokratin förutsätter att denna fråga övervägs noggrant i den fortsatta
beredningen. LO, SSU, Landstingsförbundet, SFEF och ABF tillstyrker förslaget
om studiestödsråd och dess sammansättning. SAF och Folkuniversitetet liksom
Vuxenskolan avstyrker förslaget om studiestödsråd och föreslår att
vuxenutbildningsråden får ta hand om urvalsförfarandet. Om studiestödsråd
Införs bör enligt SAF represen-ter för bäde arbetstagare och arbetsgivare ingå.
Även i studiemedelsnämnderna bör enligt SAF en arbetsgivarrepresentant finnas.
Studiestödsrådet kan enligt Svenska kommunförbundet inte anses som kommunalt
organ. Kommunförbundet framhåller vidare att förslaget innebär att man i en
specialreglerad förvaltning skapar ett obligatoriskt beredningsorgan som inte
har en kommunalpolitisk sammansättning. Detta kan tänkas inkräkta på de
förtroendevalda ledamötemas möjlighet att fatta självständiga beslut. Regeln
om det odelade ansvarets princip medför att en kommun inte vid sidan av en
närand kan stäUa ett annat organ med uppgift att t, ex, biträda denna med råd,
anvisningar eller på annat sätt sora medför en formlig eller faktisk
begränsning av nämndens beslutanderätt och ansvar. SFS liksom FPU, MUF, Centems
kvinnoförbund och LRF finner sammansättningen av studiestödsrådet oacceptabel.
FPU anser även att förslaget om att ändra studiemedels-nämndernas
sammansättning är felaktigt. Centems kvinnoförbund anser att vuxenstudiestöden
bör fördelas av skolstyrelsen efter beredning av en parlamentariskt sammansatt
kommitté. Moderata samUngspartiets kvinnoförbund är starkt kritisk till studiestödsrådens
sammansättning och när det gäller studiemedelsnämndernas sammansättning anser
förbundet att en representant för SACO bör knytas till nämnden. Frikyrkliga
studieförbimdet hävdar att det lokala studiestödsrådet bör tUl-
Prop. 1975: 23 157
sättas
av kommunen och bestå av representanter för den kommunala skolstyrelsen och
vuxenutbildningsanordnarna inom kommunen, Fredrika-Bremer-förbundet föreslår
att studiestödsrådet korapletteras med representanter för kommunen samt för
andra organisationer. Skolstyrelsen i Härjedalens kommun föreslår att
skolstyrelsen eller vuxenutbildningsrådet bör få studiestödsrädens uppgifter,
SOSVUX anser att i stu-diestödsräden skall ingå representanter för de
studerande.
De
flesta remissinstanser är kritiska till SVUX' förslag om exklusiv besvärsrätt.
RRV anser att man antingen bör ha en generell besvärsrätt eller också ingen
alls. Statskontoret avstyrker förslaget om ett besvärsinstitut för beslut om
vuxenstudiebidrag. UKÄ framhåller att besvärsordningen bör prövas ytterligare.
CSN anser att besvärsrätten bör slopas helt och erinrar om att beslut om
tilldelning av s, k, statsstipendium inte kunde överklagas. Däremot bör
generell besvärsrätt finnas beträffande frägan om behörighet för
vuxenstudiestöd. SÖ, SAF, SFS, Centerns Kvinnoförbund, Frikyrkliga
studieförbundet och LRF anser att generell besvärsrätt bör finnas. Utredningen
om den kommunala demokratin framhåller bl, a, att det är olämpligt att
besvärsrätten görs beroende av om skolstyrelsen följer studiestödsrådets
förslag eller inte samt att den föreslagna besvärsrätten kan innebära en
blandning av kommunalbesvär och förvaltrungsbesvär med svåröverskådliga konsekvenser.
Utredningen vänder sig också mot att CSN, som i övrigt inte är
tillsynsmyndighet för skolstyrelserna, föreslås bli högsta besvärsinstans, RFV
anser det varken lämpligt eller påkallat med en begränsad besvärsräti. TCO är
tveksam till den föreslagna besvärsrätten. Folkuniversitetet avstyrker den
föreslagna besvärsordningen.
FÖVUX'
förslag om tim- och d a g s t u d i e s t ö d har av det övervägande antalet
reraissinstanser bemötts positivt. Till dem som tillstyrker hör statskontoret,
SÖ, AMS, statens kulturråd, SAF, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Folkuniversitetet, SFS och MUF.
RRV
anser att alla som tas in i en studiecirkel och uppfyller angivna kriterier för
studiestödet också bör få detta. RRV framhåUer även att det föreslagna systemet
kan leda till svårigheter att genomföra en någorlunda rättvis fördelning av
studiestöden meUan olika kommuner. Det finns enligt RRV också risk för att de
sökande inte koraraer att bedömas enhetligt, CSN är positiv till
stöd-forraema. När det gäller urval bland sökande anser CSN att de som blivit
uppsökta inte bör ha företräde framför dem som ansökt om stödet utan att ha
blivit uppsökta. Företräde bör enligt CSN ges åt personer med komplicerad
skiftgång eller annan mycket obekväm arbetstid, CSN anser att näranden bör få i
uppdrag att utarbeta rekommendationer beträffande tilldelningen av tim- och dagstudiestöd.
I fråga ora fördelningen av studiestödet anför SÖ att det finns risk för att
bl, a. handi-
Prop.
1975:23 158
kappgrupper
och korttidsutbUdade som inte är yrkesverksamma inte kommer att få tUlgång till
de olika stöden. För dessa grupper bör man därför ha en särskUd resurs som kan
utnyttjas av dessa grupper. Denna resurs bör fördelas direkt av kommunen utan
förslag från studiestöds-rådet. Folkhögskoleutredningen tillstyrker förslagen
om tim- och dagstudiestöd men anser antalet stöd vara beräknat i underkant.
Folkhögskoleutredningen anser också att pensionärer regelmässigt bör kunna
bevUjas intematbidrag. Med hänsyn tUl detta föreslår utredningen ett ökat antal
intematbidrag för personer utan anställning, dock utan att antalet
inkomstbidrag och timstudiestöd minskas. LO, som tillstyrker förslaget, anser
bl, a, att tim- och dagsstudiestöden får sin stora betydelse genom att de
direkt kan erbjudas av studieorganisatörerna i samband med den uppsökande
verksamheten. Dagstudiestödets inkomstbidrag är enligt LO för lågt.
Inkomstbidraget bör enligt LO och ABF sättas till 70 kr. per dag. Även SSU
anser att tim- och dagstudiestöden är för låga. Enligt SSU bör timstudiestödet
vara 12 kr., inkomstbidraget 96 kr. och intematbidraget 99 kr. TCO, som tillstyrker
att tim- och dagstudiestöd införs, anser emellertid att stöden inte skall vara
knutna till den uppsökande verksamheten utan skall utgå oberoende av om uppsökande
verksamhet ägt rum eller inte. Liknande synpunkter framförs av TBV. Tim- och
dagstudiestöden bör enligt TCO inte fördelas av de lokala fackliga
organisationema. Fördelningen bör i stället göras på samma sätt som för de
vuxenstudiestöd som SVUX har föreslagit. TCO och TBV anser dessutom att
timstudiestöden bör avse alla med obekväm arbetstid. De bör vidare kunna utgå
till deltagare i kommunal vuxenutbildning. Dagstudiestöden bör kunna utgå till
alla och inte enbart till korttidsutbildade. De bör även kunna utnyttjas av
deltagare i komraunal vuxenutbildning, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund
anser att ett särskUt bidrag för att täcka barntiUsynskostnader bör inrättas.
Enligt förbundet måste intematbidraget kompletteras med ersättning för kostnad
för bamtillsyn. Handikappförbundens centralkommitté föreslår att
handikapporganisationerna, liksom de fackliga organisationema, får möjlighet
att söka studiestöden för att fördela dem. på individer. Handikappförbundens
centralkommitté anser att intematbidraget bör utgå för kurser som är längre än
en vecka.
ABF
avvisar tanken på att tim- och dagstudiestöd skall kunna utgå för studier i
kommunal vuxenutbildning. Timstudiestöd och dagstudiestödets inkomstbidrag bör
enligt ABF enbart kunna sökas kollektivt genom den fackliga organisationen
medan intematbidraget bör kunna sökas både enskilt och kollektivt.
Prioriteringen vid fördelning av stöden bör göras efter bl, a. följande
grunder: Kort grundutbUdning, skiftarbete eller obekväm arbetstid, tungt och
slitsamt arbete samt handikapp. MUF betonar kraftigt vikten av att individuella
ansökningar får förekomma. Frikyrkliga studieförbundet ansluter sig tUl
förslaget när det gäller prio-
Prop. 1975:23 159
ritering
av sökande, men anser att enskild person eller det anordnande studieförbundet
bör söka studiestödet. Sveriges kristna socialdemokraters förbund förordar att
antalet dagstudiestöd som kan utgå under sammanhängande tid ökas för att
studerande som deltager i kurser mellan sex dagar och en halv månad också skall
kunna få studiestöd. Förbundet tillstyrker att de som har de obekväraaste arbetstiderna
prioriteras vid fördelrungen. Göteborgs allmänna skolstyrelse anser att man
bör skjuta upp införandet av tim- och dagstudiestöd till dess effekterna av
andra studiestimulerande åtgärder prövats. Detta motiveras bl, a, med att de
organisatoriska och administrativa formema för urval bland sökande och
utbetalning av bidragen koraraer att kräva stora personalinsatser. Hola
folkhögskola anser att intematbidraget bör gå till kursanordnaren under
förutsättning att kurserna är avgiftsfria för deltagarna. Härigenom skulle
deltagarna befrias från utgifter för resor och inkvartering och ekonomisk
rättvisa emeUan deltagama skulle uppnås. LRF anser att FÖVUX' förslag till
studiestöd bör bli föremål för översyn och komplettering.
Fredrika-Bremer-förbundet befarar att hemarbetande och deltidsarbetande kvinnor
samt arbetstagare på mindre arbetsplatser inte kommer att få del av det
föreslagna studiestödet.
Svenska kommunförbundet
anser det vara en brist att SVUX i sin skrivelse "Beräkningar av
administrativa kostnader föranledda av SVUX' förslag i betänkandet (SOU 1974:
62) Studiestöd åt vuxna" inte innehåller några uppgifter ora de ökade
administrativa kostnaderna hos koraraunerna. Förbundet bedömer inte närmare
beräkningarna rörande ökade administrativa kostnader hos CSN och studiemedelsnämnderna
men betonar det nödvändiga i att kommunema kompenseras för sina administrativa
merkostnader.
Statskontoret framhåller
att särskUd uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna att utveckla likartade
eller gemensamma administrativa rutiner för beräkning, utbetalning och
redovisning av såväl utbUd-ningsbidrag som vuxenstudiebidrag. Enligt
statskontoret bör en utredning i hithörande frågor tillsättas.
CSN anser att så länge
studiemedelsnämnderna inte har tillgång till ett ADB-baserat utbetalningssystem
bör antalet ansökningstillfällen vara tvä per är. När det gäller beräkningen av
antalet ansökningar och beviljade vuxenstudiestöd accepterar CSN Inledningsvis
SVUX' antaganden, CSN anser emellertid beträffande studerande på gmndskole- och
gymnasienivå att man ur kostnadssynpunkt inte helt kan räkna bort de 40 000
ansökningar från äldre elever i gymnasial utbildning som antas inkomma år 1976,
Beträffande högskolestuderande räknar CSN med att antalet ansökningar om det
särskilda vuxenstudiestödet kommer att motsvara nivå 4.
I
fråga om de administrativa kostnaderna på studiemedelsnämnderna anser CSN att
ansökningarna pä grand-
Prop.
1975: 23 160
skole-
och gymnasieskolenivå är lika resurskrävande som ansökningarna på högskolenivå,
CSN utgår därför frän en enhetlig stycketalskostnad. CSN påpekar att utöver de
moment som SVUX tagit upp tUlkommer bl. a, följande moment, behov av ökade
informationsinsatser från studiemedelsnämnderna, ökat behov av resurser för
arbetsledning, ökad kompletteringsprocent för studiemedelsansökningar, resurser
för hantering av preliminärskatteavdraget. Dessutom framhåller CSN att
parallell handläggning av studieraedel och vuxenstudiebidrag inte är möjlig.
Med hänsyn härtUl beräknar CSN stycketalskostnaden tUl 34 kr. CSN beräknar
studiemedelsnämndernas lönekostnader år 1 för handläggningen av ansökningar om
vuxenstudiestöd tUl 3 830 000 kr. Kostnadema för expenser beräknas till 136
800 kr. Dessutom har CSN räknat med ett särskUt pålägg för inkörningsproblem
under år 1976 om 198 850 kr.
För
administrativa kostnader hos CSN har CSN beräknat 204 336 kr., vilket innebär
två tjänster som byrådirektör och en biträdestjänst. Dessutom bör 20 000 kr.
utgå för expenser.
När
det gäller medel för information tillstyrker CSN kommitténs förslag. CSN
framhåller emellertid att man ev. behöver begära ytterligare resurser för
information.
LO, TCO, SFEF, ABF och SSU
är positiva till förslaget om att de nya studiestödsformerna för vuxna
finansieras genom en arbetsgivaravgift. Flertalet remissinstanser tar inte
ställning till finansieringsformen.
SAF avstyrker
förslaget. Finansieringen bör enligt SAF bli bedömd i ett mera övergripande
sammanhang i anslutning till bl. a. de utredningai" som har att behandla
avvägningar mellan avgifter och skatter för olika sociala reformer. Mycket
kritisk mot förslaget är även Svenska kommunförbundet som bestämt motsätter
sig att reformen därigenom delvis kommer att belasta kommunalskatten. Förbundet
anser vidare att när vuxenstudiestödet beskattas bör den del av skatten som
påförs mottagaren i form av kommunalskatt tillfalla kommunen. Negativ till
arbetsgi-varfinansieringen är också Moderata samlingspartiets kvinnoförbund.
Prop. 1975:23 161
7 Föredraganden
7.1
Allmänt
7.1.1
Vuxenutbildningens framväxt
Under
de senaste årtiondena har den obligatoriska skolan och utbildningsväsendet på
det gymnasiala stadiet genomgripande omvandlats. Alla ungdomar får nu en 9-årig
utbUdning i grundskolan och en stor andel av varje årskull fortsätter 2 eUer 3
år i gymnasieskolan. Även den högre utbildningen har successivt byggts ut.
Nyligen har jag lagt iram förslag om en fortsatt reforraering av denna
utbildning (prop. 1975: 9). Genom reformema på grandskole-, gymnasieskole- och
högskolestadierna har skapats goda raöjligheter ,för de unga att få
utbildning. Parallellt med utvecklingen av ungdorasutbUdningen har också
vuxenut-, bildningen stegvis reformerats. SamhäUets stöd har möjliggjort en
kraftig expansion av folkbildningen. Kommunal och statlig vuxenutbUdning, bl.
a. arbetsmarknadsutbUdningen, har byggts ut i snabb takt. Efter beslut av 1974
års riksdag (prop. 1974: 148, InU 1974: 31, rskr 1974: 399) har införts rätt
för arbetstagare till ledighet för utbildning. Ett av huvudsyftena med mina förslag
i den nyssnämnda propositionen om reformering av högskoleutbildning är att ge
vuxna, som efter grundläggande skolutbildning gått ut i arbetslivet, vidgade
möjligheter att återvända för att få fortbildning och vidareutbUdning på
högskolestadiet.
För
att dessa olika åtgärder på vuxenutbildningsområdet skall, få full effekt och
därmed bättre balans skapas mellan utbUdning av unga och vuxna är det'
nödvändigt att genom studiesociala insatser väsentligt förbättra de vuxnas
ekonomiska, villkor vid studier. För de mest eftersatta gruppema behövs
ytterligare insatser i form av uppsökande verksamhet. För att förbereda
reformer på dessa områden tillsattes år 1968 kommittén (U 1969: 51) för
studiestöd åt vuxna (SVUX) och år 1970 kommittén (U 1970: 54) för
försöksverksamhet .med vuxenutbildning (FÖVUX). Båda kommittéerna avlämnade
under. 1974 sina huvudbetänkanden (SOU 1974: 62) Studiestöd åt vuxna och (SOU
1974: 54) Vidgad vuxenutbildning. Förslagen-från kommittéerna ger eniigt min
mening en god gmnd för beslut om åtgärder av. det slag jag nyss nämnt. Innan
jag tar upp förslagen till behandling .vUl jag något beröra vuxenutbUdningens
framväxt och målen för vuxenutbildningens fortsatta utveckling.
FolkbUdningsorganisationema
svarade under lång tid för deti övervägande delen av vuxenutbildning. En
grundläggande princip för folkbildningsarbetet var att det skulle vara fritt
och frivilligt. Utveck-; lingen har visat att denna princip alltjämt är
avgörande för folkbild-
11
Riksdagen 1975.1 saml. Nr 23
Prop. 1975: 23 162
ningens
förmåga att engagera medborgarna. Att bevara folkbildningens frihet och
förhindra en institutionalisering av verksamheten är därför av stor vikt.
FÖVUX
och SVUX har i sina betänkanden, vilkas innehåll har redovisats i det föregående,
ingående skildrat vuxenutbildningens framväxt i Sverige. Jag nöjer mig därför
här med att kort beröra några av de viktigaste reformerna på området under den
senaste tioårsperioden.
Genom
statsmakternas beslut år 1963 (prop. 1963:36, SU 1963:74, rskr 1963: 190) lades
gmnden till de nuvarande formema för stödet till studieförbunden och deras
studiecirkelverksamhet. Stödet till studiecirkelverksamheten fick formen av
ett bidrag till cirkelledararvode och studiematerial.
Stödet
har senare väsentligt förbättrats och kompletterats. Så t. ex. infördes
budgetåret 1967/68 ett särskilt bidrag till studieförbundens pedagogiska
verksamhet bland handikappade. Genom statsmakternas beslut år 1970 (prop.
1970: 35, SU 1970: 107, rskr 1970: 273) infördes inom bidraget till
studiecirkelverksamheten ett särskilt tilläggsbidrag för studiecirkelverksamhet
i ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på en nivå
motsvarande högst grundskolans årskurs 9, de s, k, prioriterade cirklarna.
Under
1940- och 1950-talen tillkom, vid sidan av det fria folkbildningsarbetet olika
former av utbUdning för vuxna som önskade få behörighet motsvarande den
ungdomsskolan gav eller genomgå yrkesutbildning. Utbildningen gavs vid
kväUsgymnasier, organiserade av studieförbund eller kommuner, och genom
yrkesskolorna som ordnade kvällsundervisning. 1967 års riksdag beslöt att
kommunala skolor för vuxna skulle inrättas och att kommunema skulle få det
övergripande ansvaret för att anordna vuxenutbildning motsvarande läroplanerna
för grundskolans högstadium och för gymnasial utbildning. Vidare beslöts
insatser för vuxenutbUdning via radio och television (prop. 1967: 85, SU 1967:
177, rskr 1967: 277).
Motiven
för att införa en kommunal vuxenutbUdning var främst tre. De som i ungdomen
inte fått möjlighet tiU utbUdning på gmndskolans högstadium och på det
gymnasiala stadiet borde som vuxna så långt möjligt erbjudas sådan utbildning.
För det andra skulle friheten att i ungdomsutbildningen välja studieinriktning
vara ofullständig om inte möjlighet gavs att senare i livet välja en annan
inriktning. De ungdomar som omedelbart efter grundskolan gick ut i arbetslivet
måste också få möjlighet att senare komplettera sin utbildning. För det tredje
behövde även de sora i ungdomen fått gymnasial utbUdning senare i livet
komplettera sina kunskaper. Den kommunala vuxenutbildningen borde fylla en del
av detta fortbildnings- och vidareutbildningsbehov. För att den kommunala
vuxenutbildningen inte skulle ogynnsamt påverka folkbildningens utveckling betonades
att kommunema skulle an-
Prop. 1975: 23 163
ordna
endast sådan utbildning för vuxna som svarade mot utbildning på grimdskolans
högstadium och på det gymnasiala stadiet. Vidare föreskrevs att den som togs
in som elev i den koraraunala vuxenutbildningen skulle ha ett klart angivet
studiemål i form av mera omfattande studier och att dessa borde vara av
betydelse för den studerandes yrkesverksamhet eller yrkesval.
Utvecklingen
efter år 1967 har visat att folkbildningen väl förmått att hävda sin ställning
som en smidig och attraktiv utbildnlngsform för bl.a. vuxna med en bristfäUig
tidigare utbUdning. Antalet deltagare i studiecirklar ökade från omkring 1,5
miljoner 1967/68 tiU ca 2 miljoner idag. Under sarama tid har den kommunala
vuxenutbildningen utvidgats tiU att omfatta mellan 130 000 och 140 000 dehagare
per år. Folkhögskolorna har f. n, ca 50 000 elever mot ca 20 000 läsåret
1967/68, Ökningen ligger i huvudsak på de korta ämneskurserna raedan antalet
deltagare i de långa kurserna i stort sett legat stilla under senare år.
Budgetåret
1970/71 infördes en ny stödforra för vuxenutbUdningen knuten till de fackliga
organisationernas centrala kursverksamhet. Stödet motiverades bl. a. av att
organisationerna får ta på sig ett allt större ansvar för den
samhällsekonomiska balansen och utvecklingen i det svenska samhäUet. Av dem som
rekryteras tUl förtroendeposter inom de fackliga organisationerna är en mycket
stor del människor som endast har folkskoleutbildning bakom sig.
Kursverksamheten skulle därför syfta tUl att meddela kunskaper sora är av
grundläggande orienterings-och färdighetskaraktär. För att organisationerna
skulle kunna fullgöra sina viktiga samhällsuppgifter fordrades att många av
medlemmarna hade bättre kunskaper i första hand i matematik, svenska, samhällskunskap
samt national- och företagsekonomi.
HittUls
har det, bortsett från utbUdningsbidragen inom arbetsmarknadsutbUdningen, inte
funnits ett studiestöd speciellt utformat för de vuxnas behov. När
studiemedels- och studiehjälpssystemen genomfördes i mitten av 1960-talet drogs
gränsen mellan dessa systera i princip med hänsyn till den normala åldem hos de
studerande. Av praktiska skäl valdes dock en skolformsgräns. Detta innebar att
vuxna som studerade på nivåer motsvarande grundskolan och gymnasieskolan, dvs.
i kommunal och statlig vuxenutbUdning och vid folkhögskolor fick utnyttja
studiehjälpssystemet, som för studerande över 20 år var något förstärkt. De som
studerade vid universitet och högskolor och vissa andra utbUd-ningsanstalter,
omfattades av studiemedelssystemet, I avvaktan på SVUX' förslag om studiestöd
för vuxna har successivt vissa ändringar gjorts för de vuxnas del. Riksdagen
fattade 1972 principbeslut om att studerande över 20 år skulle föras till
studiemedelssystemet (prop. 1972: 27, SfU 1972: 20, rskr 1972: 148). Är 1973
fattade riksdagen beslut om de tekniska förändringar i studiemedels- och
studiehjälpssystemen som var nödvändiga för att principbeslutet skulle kunna
förverkligas (prop.
Prop. 1975: 23 164
1973:
63, SfU 1973: 17, rskr 1973: 240). Fr. o. m. den 1 juli 1973 omfattar
studiemedelssysteraet således alla studerande över 20 år.
Jag
har i det föregående berört huvuddragen i reformarbetet inom vuxenutbildningen
under de senaste åren. Stora förbättringar av de vuxnas möjligheter till
utbildning på skilda nivåer och i skiftande former har genomförts samtidigt med
betydelsefulla reformer och en orafattande utbyggnad på ungdomsutbUdningens
och den högre utbildningens områden. Folkrörelserna och till dera anknutna
studieförbund och folkhögskolor har intagit en ledande ställning i arbetet på
att flytta fram vuxenutbUdningens positioner, såväl kvantitativt som
kvalitativt. Studieförbunden har visat att de kan nå ut tUl människor med
bristfälUg utbildning och engagera dem i studieverksamhet.
De
erfarenheter som hittills vunnits av vuxenutbildningens utvecklmg visar enligt
min raening att studieförbunden i samarbete raed de fackliga organisationerna
måste få betydelsefulla uppgifter i det fortsatta reformarbetet inom
vuxenutbildningen. Deras medverkan är bl. a. nödvändig för att man i vidgad
utsträckning skall kunna nå de i utbildnings-hänseende eftersatta grupperna med
erbjudanden om studiemöjligheter. Innan jag går in på dessa frågor vill jag
något beröra de senaste årens debatt och utredningsarbete om vuxenutbildningen
samt vissa målfrågor.
7.1.2
Debatt och utredningsverksamhet kring frågor Inom vuxenutbildningen
Jämsides
och i samspel med de reformer inom vuxenutbildningen som jag nyss berört har
sedan mitten av 1960-talet pågått en allmän debatt om målen för de vuxnas
utbUdning och ora formema för att tillgodose dessas utbUdningsbehov. Några av
de mest vägande inläggen utgörs enUgt min mening av rapporterna från
Tjänstemännens centralorganisations (TCO) utbildningsnämnd och
Landsorganisationens i Sverige (LO) arbetsgrupp för vuxenutbildning, LOVUX.
Är
1964 gav TCO ut den första rapport där frågoma om vuxenutbildning fick en mera
övergripande behandling. I rapporten betonades nödvändigheten av att samhället
tog på sig ett större ansvar och gav ökade resurser tUl framför allt den
målinriktade vuxenutbildningen. Denna borde vara avgiftsfri. Den borde vidare
vara differentierad i fråga om inriktning och urval och omfattningen borde
svara mot efterfrågan. Organisationen förde också fram krav på att de
studerande inom den målinriktade vuxenutbildningen skulle få ett sådant studiesocialt
stöd att ekonomiska binder för studier undanröjdes. Vidare tog TCO upp frågan
om rätt till ledighet för utbildning, utbyggnad av studierådgivning för vuxna
och utveckling av moderna pedagogiska hjälpmedel för vuxenstudier. Slutligen
berörde organisationen också frågan om en saralad översyn av hela
vuxenutbUdningsområdet med syfte att pröva vuxenutbildningens mål, organisation
och övriga uppläggning. I en så-
Prop. 1975:23 165
dan
borde i första hand den målinriktade vuxenutbildningen behandlas. TCO såg
utbyggnaden av vuxenutbildningen som nödvändig för att möta de snabba
förändringama i samhället. För att tillgodose alla de skiftande behov av
utbildning för vuxna borde man skapa ett system där det tedde sig naturligt att
från tid till annan komma tiUbaka till utbildning. Den sammanhållna
ungdomsutbildningen kunde inte längre föratsättas ge en varaktig gmnd för ett
helt livs förvärvsverksamhet.
I
LOVUX' första rapport, som kom år 1969, behandlades vuxenutbildningen från
delvis andra utgångspunkter. LOVUX konstaterade att vuxenutbildningen dittiUs i
betydande utsträckning rekryterat studerande som redan hade en förhållandevis
god skolunderbyggnad. Arbetsgruppen framhöll att "fackföreningsrörelsens
engagemang i utbildningspolitiken gmndar sig på ideologisk övertygelse om
nödvändigheten av att verka för ökad jämlikhet, social rättvisa och
kulturdelaktighet i alla medborgargmpper. Utbildningspolitiken blir därvid
medel att verka för ökad valfrihet i skilda avseenden för alla medborgare och
inte för att förbättra enskilda gruppers redan goda
utvecklingsmöjligheter".
Mot
denna bakgrund redovisade LOVUX. motiven för ökad vuxenutbildning. För
individen var vuxenutbildningen ett medel till personlig utveckling i
arbetslivet bl, a. genora att den gav möjlighet till fortbildning och
vidareutbildning i arbetet och byte av arbete eller yrke. Den skulle skapa
förutsättningar för delaktighet i de nya kunskaper som uppstår genora
vetenskaplig forskning och utveckling, vidga perspektivet på individens roll i
samhället och bryta social och intellektuell isolering.
Insatser
för vuxenutbildning raotiverades också kollektivt av att denna utgjorde en
förutsättning för den allmänna samhällsutvecklingen. Utbildningen betraktades
som en dynamisk faktor i samhällets och arbetslivets utvecklingsprocesser. När
nya kunskaper och ny teknik togs i bruk krävdes en förnyelse av de arbetandes
utbildning. LOVUX kom med detta synsätt fram till slutsatsen att
vuxenutbUdningen, oavsett den kvalitet ungdomsutbildningen kunde få, måste bli
en fortlöpande verksamhet, som gjorde det raöjligt för raänniskorna att från
tid till annan komma tillbaka till studier. LOVUX framhöll också
vuxenutbUdningens uppgift i opinionsbildningen, bl. a. för att driva fram
utjämning och solidaritet,
LOVUX
redovisade också de sociala, ekonomiska och geografiska hinder som försvårade
främst för de korttidsutbildade gruppema, däribland handikappade och kvinnor,
att få del av utbildning. Mot denna bakgrund förordades stöd åt
folkbildningsverksamheten därför att denna ansågs ha särskilda förutsättningar
att nå de korttidsutbildade.
LOVUX
ansåg vidare att det studiesociala stödet för vuxenstuderande borde utformas
så att de ekonomiskt och utbildningsmässigt sämst StäUda grupperna erbjöds det
största stödet. Slutligen framhöll LOVUX att vuxenutbildningen för att kunna
bidra till kulturell, social och eko-
Prop. 1975:23 166
nomisk
utjämning måste ges en aktiv karaktär och kompletteras med en uppsökande
verksamhet fÖr att stimulera de i utbUdningshänseende eftersatta gmppema till
studier.
I
rapporterna "VuxenutbUdning, återkommande utbildning" (1972) från
TCO:s utbildningsnämnd och "Ny vuxenutbildning, ny skola" (1974) från
LOVUX vidareutvecklar organisationerna sin syn på vuxenutbildningen. Man
betonar att vuxenutbUdningen bl.a. skall syfta till att åstadkomraa jämlikhet
inom och mellan generationerna samt ge förutsättningar för aktiv medverkan i
samhäUslivet och möjligheter till kulturkonsumtion. Bl. a. för att åstadkomma
ett bättre samspel mellan utbildning och praktisk verksamhet måste
utbildningsväsendet planeras för återkommande utbildning så att en individ kan
fördela studiema på perioder under hela livstiden. En sådan planering kräver
också förändringar av ungdomsskolan så att en bättre samverkan mellan
teoretiska, yrkesinriktade och praktiska moraent kan åstadkommas. Målet bör enligt
LOVUX vara att skolan skall öppna sig mot samhället samtidigt som olika
sarahällsaktiviteter bör få utrymrae i skolan. I båda rapporterna betonas att
de fackliga organisationerna måste engageras i planeringen av
vuxenutbildningen.
TCO
framhåller att det också, vid sidan av återkommande utbildning, fordras kompensatoriska
åtgärder i form av utbildning på grund- och gymnasieskolenivå för vuxna.
Utveckling av återkommande utbUdning ökar möjlighetema att åstadkomma sådan
överbryggande utbildning. Ingen del inom vuxenutbildningen bör stå stilla men
åtgärder för att utjämna skillnader mellan generationerna måste prioriteras
under den närmaste perloden, I båda rapportema betonas att för en vidgad
vuxenutbildning krävs dels uppsökande verksamhet riktad mot grupper med
bristfällig utbildning, dels ett studiestöd som är avpassat för de vuxnas
behov, LOVUX framhåller att vuxna måste få lagfäst rätt till studier, rätt tUl
ersättnmg för förlorad arbetsförtjänst samt rätt till avgiftsfria studier.
Jag
har i det föregående redogjort för reformer inom vuxenutbildningen som redan
genomförts. Andra förbereds i oVika utredningar.
Är
1967 tillsattes kommittén (U 1968: 44) för television och radio i UtbUdningen
(TRU). Kommittén har i uppgift att genom försöksverksamhet finna former för
hur dessa media bäst skulle kunna utnyttjas för att underlätta en spridning av
utbUdning, särskilt inom vuxenutbUdningsområdet. TRU:s verksamhet har
redovisats i betänkandet (SOU 1973: 19) TRU:s försöksverksamhet 19671972. Ar
1972 tillkallades en ny kommitté (U 1971: 13) angående den fortsatta verksamheten
med radio och television i utbildning, som fick till uppgift att utreda den
fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet. Denna
kommitté beräknas under år 1975 avlämna sitt huvudbetänkande, TRU-kommittéemas
arbete, som alltmer kommit att inriktas raot för-
Prop. 1975: 23 167
skolans
och vuxenutbUdningens områden, har gett betydelsefulla erfarenheter om
fördelar och nackdelar med att använda radio och television i utbildningen på
skilda områden.
Är 1968 tillsattes SVUX.
Kommittén fick år 1972 tilläggsdirektiv att i det fortsatta arbetet överväga
hur de olika formerna av samhälls-stödd vuxenutbildning skulle stödja och
komplettera varandra. Koraraittén skall bl. a. belysa behovet av lokal- och
regional samordning av utbildningsinsatserna, varvid särskilt de lokala
vuxenutbildningsrådens uppgifter bör beaktas. Enligt vad jag erfarit avser
SVUX att lämna sitt slutbetänkande under år 1975.
I syfte att genomföra
försök med uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen tillkallades år 1970
FÖVUX. Även dess arbete har redovisats i det föregående.
Utbyggnaden av
ungdomsutbildningen på gymnasial nivå och den kommunala vuxenutbildningen samt
den kraftiga tillväxten av studiecirkelverksamheten har under senare år lett
till en osäkerhet om folkhögskolans ställning inom vuxenutbildningen och
inriktningen av dess verksarahet. För att klarlägga vilken roll folkhögskolan
kan och bör spela i kulturliv och utbildningssarahälle tillkallades år 1972
särskilda sakkunniga (U 1972: 08) folkhögskoleutredningen. Denna utredning
har hösten 1974 lagt fram förslag om fritidsledaratbildning vid folkhögskolorna
vUket behandlas i den proposition om ungdomsfrågor m. m, som statsrådet
Hjelm-Wallén har föreslagit regeringen att förelägga riksdagen vid 1975 års
riksmöte. Utredningen räknar med att redovisa sitt övriga arbete 1 ett
betänkande vid årsskiftet 19751976.
Frågor rörande
vuxenutbildning som har anknytning till högskolan har behandlats av dels 1968
års utbildningsutredning, dels kompetenskommittén. Förslag gmndade på dessa
utredningars arbete har redan förelagts riksdagen i prop. 1975: 9 om
reformering av högskoleutbildning ra, m.
Jag vill slutligen nämna
att skolöverstyrelsen (SÖ) genomfört en översyn av den kommunala
vuxenutbUdningen, vilken överlämnats till Kungl. Maj:t den 3 april 1974. Jag
har i årets budgetproposition (prop. 1975: 1 bil. 10 s. 427) redovisat
resultatet av denna översyn.
Även
arbetsmarknadsutbildningen har varit föremål för översyn av en särskild
kommitté tillsatt år 1972 kommittén (In 1972: 04) för översyn av
arbetsmarknadsutbUdningen (KAMU). Denna har i betänkandet (SOU 1974:79)
UtbUdning för arbete lagt fram omfattande förslag om utbyggnad och utveckling
av arbetsmarknadsutbildningen samt förbättrade stödformer för de studerande
inom denna. Statsrådet Leijon avser att senare denna dag föreslå regeringen att
lägga fram proposition i dessa frågor för riksdagen.
Prop. 1975: 23 168
Jag
vill slutligen i denna översikt av reformer och pågående utredningsarbete nämna
två nyligen stiftade lagar av stor betydelse för vuxenutbildningen. Den ena är
lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, vUken
trädde i kraft den 1 juli 1974. Den andra är Jagen (1974: 981) om arbetstagares
rätt till ledighet för utbildning, vUken trädde i kraft den 1 januari 1975.
Jag har i det föregående (2,1,2) redovisat det huvudsakUga innehållet i dessa
lagar.
De
av intemationella arbetsorganisationen (ILO) antagna instmmen ten,
konventionen (nr 140) och rekommendationen (nr 148) om betald ledighet för
studier, vilka redovisats i sina huvuddrag (2.1.3), kommer senare denna dag
att anmälas av chefen för arbetsmarknadsdepartementet.
7.2
Mål lör vuxenutbUdningen
Den
utveckling av vuxenutbildningen som har ägt rum, de reformer som genomförts,
det senaste årtiondets allmänna debatt och det utredningsarbete som jag nyss
översiktiigt skUdrat ger enligt min mening underlag för en precisering av målen
för vuxenutbildningen. Jag tar då först upp frågan om vuxenutbUdningens roll i
ett system med återkommande UtbUdning.
Tanken
på att rikta in planeringen av utbildningsväsendet så att det 1 växande
utsträckning blir möjligt för den enskilde att varva perioder av förvärvsarbete
med perioder av utbildning i stället för att koncentrera utbildningen till
ungdomsåren har mötts av ett betydande gensvar. Den allmänna debatten om
vuxenutbildningen bekräftar också, som jag nyss visat, de stora
löntagarorganisationernas intresse för och vilja att stödja principen
återkommande utbildning. Regeringen har i propositionen om reformering av
högskoleutbildningen m. m. förordat att åtgärder som främjar återkommande
utbildning skall prioriteras i den fortsatta planeringen av utbUdningsväsendet
och även utifrån högskoleutbildningens synpunkt redovisat vissa
förändringar som detta- förutsätter (prop. 1975: 9 s. 431435). Jag nöjer mig
därför med att här beröra några huvuddrag i den situation som för
vuxenutbildningen blir följden av en utveckling av återkonimande utbildning.
En
sådan utveckling medför att gränsen meUan ungdomsutbildning och vuxenutbUdning
stegvis suddas ut. Jag ser i likhet med LO och TCO många fördelar häri. Det
skulle bl. a. medföra en avdramatisering av utbildningsvalen under ungdomsåren
och förbättrade föratsättningar för samverkan raellan teoretisk utbildning och
praktisk tillämpning, vUket borde kunna öka individernas motivation för
studier och bredda kontakterna mellan utbildning och övrigt samhällsliv. SkaU
återko.m-mande utbUdning bli en reell möjlighet för alla medborgare krävs särskilda
insatser. I detta samraanhang vill jag särskUt framhåUa åtgärder
Prop. 1975:23 169
på
vuxenutbUdningens område. Det gäller bl.a, att finna nya vägar för att nå ut
till de vuxna som har kort och bristfällig utbildning med information om deras
rätt och möjligheter till studier. Ett studiestöd avpassat för vuxnas
förhållanden måste byggas upp.
Utbildningen för vuxna har
att bygga vidare på ungdomsutbildningen men också att kompensera brister i
denna. Behoven av fortbildning och vidareutbildning växer och förändras
ständigt. För att tillgodose dem måste, som LO och TCO anfört i sina rapporter
om vuxenutbildningen och i sina yttranden över SVUX' och FÖVUX' betänkanden,
vuxenutbildningens innehåll fortiöpande förändras. Det är därvid angeläget att
i utbildningen ta till vara de studerandes skiftande erfarenheter. En viktig
uppgift för vuxenutbUdningen liksom för all utbUdning är att bidra till de
studerandes personlighetsutveckling. Det gäller därvid bl.a. att utveckla
förmågan till kritisk analys av den egna situationen och det omgivande
samhället och stimulera till att inom ramen för demokratins arbetsformer
medverka till förbättringar på skilda områden. Jag vill särskilt stryka under
det angelägna i att utveckla sådana studiemetoder som gör det möjligt också
för de korttidsutbildade att nå dessa mål. Inom folkbildningsarbetet finns ett
brett spektmm av erfarenheter som bör utnyttjas i det pedagogiska forsknmgs-
och utvecklingsarbetet. Jag vill erinra om, att i årets budgetproposition
(prop. 1975: 1 bil. 10 s. 152), också vuxenutbildningens behov särskUt beaktats
vid beräkning av medel för anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet.
En
viktig uppgift för vuxenutbUdningen är att stärka individens ställning i
arbetslivet. Den kan fullgöras på olika sätt. Ett sätt är att ge en allmän
utbildning som ökar de studerandes förutsättningar att själva fortbilda sig,
skapar beredskap inför byte av arbetsuppgifter eller övergång från arbete i
hemmet till förvärvslivet och ger vidgade möjligheter att utöva inflytande på
den egna arbetsmiljöns utformning. Folkbildningsarbetet är vid sidan av sina
uppgifter på kulturlivets område också inriktat på sådan allmän utbUdning, Den
allmänna utbildningens betydelse för människorna när det gäller att möta
förändringar på arbetsmarknaden och påverka arbetslivets utveckling har under
senare år kommit att betonas alltmer. Jag vill t.ex. erinra ora att inslag av
allmän utbildning numera också finns inom arbetsmarknadsutbUdningen.
Möjlighetema
för den enskilde att få nya arbetsuppgifter är i avgörande grad beroende av
tillgången på yrkesinriktad utbUdning i vuxen ålder. Inom vuxenutbildningen
måste därför ges en mot yrkesområden eller enskilda yrken direkt inriktad
utbildning. Det är t.ex, en huvuduppgift för arbetsmarknadsutbildningen men
ocksä en viktig uppgift för den kommunala och statliga vuxenutbUdningen att ge
sådan utbildning. Inom högskolan kommer uppgiften att ge fortbUdning och
vidareutbildning även för yrkesverksamma vuxna att få successivt allt större
betydelse.
Prop. 1975: 23 170
Inom
vuxenutbildningen finns alltså och bör enligt min uppfattning även framdeles
finnas mångskiftande möjligheter att förbereda människor för arbetslivet och
att stärka löntagarnas ställning på arbetsmarknaden. Av vad jag anfört följer
också att det inte är möjligt att entydigt avgöra hur dessa uppgifter skall
fullgöras inom olika former av vuxenutbildning. Sålunda kan t.ex. studier i
studiecirkelns form eller vid folkhögskola ge en god beredskap för att gå ut
på arbetsmarknaden eller för byte av arbetsuppgifter trots att dessa studier
inte har som primär uppgift att ge yrkesförberedelse.
Vuxenutbildningen
bör alltså som framgått av det föregående utvecklas så att framväxten av
återkommande utbildning underlättas.
Under
nu överblickbar tid blir en huvuduppgift för vuxenutbildningen att tillgodose
de korttidsutbildades behov genom överbryggande utbildning.
Både
LO och TCO har i sina program för vuxenutbildningen starkt betonat att en
utveckling av jämlikheten i det svenska samhället på de ekonomiska, sociala och
kulturella områdena i grunden är en fråga om att kunna bjuda de
korttidsutbildade studiemöjligheter som är avpassade efter deras
förutsättningar, behov och levnadsbetingelser. Dessa grupper är på grand av sin
bristande skolning ofta hänvisade till arbeten med låga löner och fysiskt och
psykiskt pressande arbetsförhållanden. Deras allmänna livssituation ger dem
avsevärt sämre raöjligheter att hävda sin ställning på arbetsmarknaden, att aktivt
verka för att förändra sina arbetsvillkor och övriga levnadsförhållanden, att
bredda sina sociala kontakter samt att ta del i förenings- och kulturliv. De
behöver instrument för att bryta sig ur ett mönster som leder till social,
intellektuell och kulturell utarmning. Ett sådant instrument är utbildnmg. Men
denna kan aldrig bli cn realistisk möjlighet för de korttidsutbUdade om de inte
får direkt stimulans till och stöd för studieverksamhet. De måste få möjlighet
att bli medvetna om utbildningens möjligheter och sina egna föratsättningar att
utnyttja dem. De måste också bli medvetna om sin rätt till utbildning. Genom
sitt arbete i näringslivet, inom den offentiiga sektom och i hemmen har de
grapper jag talar om burit den tyngsta bördan vid uppbyggnaden av de resurser
som tillåtit oss att skapa ett omfattande och kvalitativt högtstående
utbUdningsväsende. Det är ett oavvisligt rättvise- och jämlikhetskrav att de
ges möjlighet att själva utnyttja utbildningsresursema för sin egen utveckling
och för att främja sina intressen.
Om
dessa krav skall kunna tillgodoses måste vuxenutbildningen enligt min mening
organiseras så att den kan ge information om utbildningsutbud och StudievUlkor
genom personliga kontakter med de korttidsutbildade, dvs. genom uppsökande
verksamhet. Erfarenheterna av rekryteringen till vuxenutbildningen visar
nämligen, att de metoder som hittills använts för information kring denna inte
nått ut i tillräcklig ut-
Prop.
1975:23 171
sträckning
till de mest angelägna gmpperna. Även om en långsam förskjutning till de
korttidsutbildades förmån under senare år kunnat märkas inom gruppen av
vuxenstuderande, domineras denna alltjämt av personer med förhållandevis god
utbildningsbakgrund. Jag talar här om det totala antalet vuxenstuderande och är
medveten om att förhållandet kan vara det motsatta inom vissa delar av
vuxenutbUdningen. Vad jag här sagt belyser ett välkänt faktum, nämligen att nya
reformer för att komma de mest behövande tUl del måste förenas med information
utformad för och riktad direkt till dessa.
Jag förordar att
vuxenutbildningen i stöme utsträckning organiseras så att den också kan inrymma
uppsökande verksamhet. Det är emellertid inte nu möjligt att bedöma om denna
bör bli ett allmänt inslag i alla former av vuxenutbildning. Det är inte heller
givet att de som anordnar UtbUdningen själva skall bedriva den uppsökande
verksamheten. Inom vilka vuxenutbildningsformer uppsökande verksamhet skall
finnas och vem som skall bedriva den får bli beroende av vUka föratsättningama är
för att nå de åsyftade gmppema. Jag kommer att utförUgare behandla denna fråga
i det följande. I det sammanhanget kommer jag också att ta upp frågor om
avgränsning och samverkan mellan olika vuxenutbildningsformer som kan
aktualiseras när den uppsökande verksamheten får en vidare omfattning.
Jag har tidigare
framhållit att en av vuxenutbUdningens uppgifter är att främja
personlighetsutveckling och öka de vuxnas möjligheter att själva påverka sina
levnadsvUlkor. Medel att nå ett sådant mål får till väsentlig del sökas i
utbildningens innehåU och uppläggning. En gmndläggande förutsättning för att
åstadkomma en framgångsrik utbUdning är att dess innehåll och studieformer
förmår skapa god motivation hos de studerande. Metodema att åstadkomma en sådan
kan vara många. Ett avgörande förhållande är emellertid att de studerande kan
se sambandet mellan de kunskaper de tillägnar sig och dessas tiUämpning i det
praktiska vardagsarbetet. Jag vUl i detta sammanhang erinra om det omfattande
reformarbete som genomförts och förbereds på arbetslivets område och som syftar
tUl att kraftigt bredda arbetstagarnas möjligheter att få inflytande på och
delta i beslut som rör deras arbetsförhållanden. För egen del är jag övertygad
om att den demokratisering av arbetslivet som blir en följd av reformarbetet
kommer att leda till ökad motivation hos arbetstagama att tUlägna sig de
nödvändiga kunskaperna för att kunna utnyttja sina nya rättigheter. Därav
följer i sin tur ett krav på och en förpliktelse för vuxenutbUdningen att stå
tiU tjänst med de kunskaper som fordras. Detta bör vara en både angelägen och
stimulerande uppgift i strävandena att utveckla vuxenutbUdningen så att den
till innehåll och uppläggning motsvarar de vuxnas behov.
Prop. 1975: 23 172
7.3
Den fortsatta reformverksamheten inom vuxenutbildningen
Med
den utbyggnad av vuxenutbildningen som ägt rum har en god grund lagts för ett
fortsatt reformarbete med sikte på de mål som nyss angetts. En viktig
utgångspunkt för det arbetet är att vuxenutbUdningen, för att kunna komma de
många skilda grupper som har behov av den till del, måste bjudas ut i skiftande
former. Skilhiaderna meUan de olika formerna för vuxenutbildning får emellertid
inte förhindra en samverkan mellan olika huvudmän för vuxenutbUdning för att
ge de utbildningssökande den för dem mest lämpade utbUdningen och åstadkomma
ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna. Jag återkommer till detta i
det följande och vill nu endast erinra om att den avvägning som måste göras bl.
a. gäller frågor om gränserna mellan t. ex. studieförbundens verksamhet och
den koraraunala vuxenutbildningen.
De
steg som nu bör tas för att bygga ut vuxenutbUdningen kvalitativt och
kvantUativt grundas på förslag från KAMU, FÖVUX och SVUX samt SÖ:s förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1975/76 såvitt avser stöd till
studiecirkelverksarahet och studieförbund. Jag har samrått med statsrådet
Leijon om de förslag i det följande som har beröringspunkter med
arbetsmarknadsutbUdningen och nu aktueUa reformer inom denna.
De
förslag FÖVUX och SVUX lämnat utgör viktiga förutsättningar för att kunna ge
breda gmpper med bristfäUig utbUdning tiUfälle till studier och röja undan
väsentiiga delar av de ekonomiska studiehhidren. Jag vill emellertid stryka
under att förslagen i det följande, som i allt väsentiigt gmndas på de båda
utredningarnas arbete, endast rör två låt vara ytterst betydelsefulla delar
av vuxenutbildningssystemet och att de är avsedda att förverkligas successivt.
Reformen mbbar inte i något påtagligt hänseende förhållandena mellan
existerande vuxenutbildningsformer. Ett fortsatt uppföljnings- och
reformarbete komraer att vara nödvändigt.
FÖVUX'
och SVUX' förslag har till sina huvuddelar tillstyrkts av flertalet
reraissinstanser. LO och TCO hänvisar tiU vad de har framfört i sina rapporter
om vuxenutbildningen, vilka tidigare redovisats, och framhåller att uppbyggnad
av ett särskUt vuxenstudiestöd för både längre och kortare studier, avpassat
tUl de vuxnas förhållanden, utveckling av uppsökande verksamhet inom
vuxenutbUdningen och ökat stöd till studieförbunden och deras
studiecirkelverksamhet ligger i linje raed de krav deras analyser av
vuxenutbUdningen lett fram till. Det helt övervägande antalet remissinstanser
har i stort anslutit sig tUl förslagen om studiestödens omfattning och
utformning. Det råder nästan total enighet om att uppsökande verksamhet nu bör
komma tUl stånd. Uppslutningen är också enhällig kring förslagen om förbättrat
stöd till studieförbunden och studiecirkel verksamheten.
Prop. 1975: 23 173
Kritik
har från några remissinstanser riktats mot de delar av förslagen som rör
fördelning och administration av studiestöd och resurser för uppsökande
verksamhet. Invändningama avser främst de föreslagna studiestödsrädens
sammansättning och ställning inom den kommunala förvaltningen. Till dem som
uttrycker tveksamhet inför eller stäUer sig avvisande till detta förslag hör
utredningen om den kommunala demokratin, Svenska kommunförbundet, Centems
kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Lantbrakamas riksförbund (LRF),
Studieförbimdet Vuxenskolan m. fl. Ett fåtal remissinstanser har ansett att
bristerna på dessa punkter är så stora att förslagen borde göras till föremål
för en förnyad översyn.
Jag
finner det glädjande att en så bred uppslutning kunnat nås om huvudlinjerna i
de båda utredningarnas förslag, nämligen att åtgärder nu bör vidtas som
kraftigt förbättrar framför aUt de korttidssutbUdades raöjligheter att få del i
vuxenutbildning. Jag har också förståelse för de invändningar som riktats mot
enskUda delar av den föreslagna administrationen av reformerna. Huvudtanken
bakom dessa förslag är att åstadkomm.a adrainistrativa lösningar som garanterar
de fackliga organisationer vars medlemmar närmast berörs av förbättringama
inom vuxenutbUdningen ett reellt lokalt inflytande på arbetet med att genomföra
reformema. För egen del ansluter jag mig tUl att reformarbetet inom
vuxenutbildningen bör präglas av detta synsätt.' Det hindrar emellertid inte
att vissa justeringar bör göras i utredningamas förslag. I det följande har jag
på en rad punkter således tagit tUl vara den konstmktiva kritik
remissinstansema har lämnat.
Som
jag nyss antytt anser jag att de förbättringar inom vuxenutbildningen som
FÖVUX och SVUX föreslår i huvudsak bör genomföras. När det gäller det särskilda
vuxenstudiestödet är detta också av betydelse för den reformering av den högre
utbUdningen som regeringen nyligen föreslagit i prop. 1975: 9. Jag vUl än en
gång erinra om att förbättringarna har samband med bl. a. den lagstiftning som
statsmaktema nyligen genomfört på arbetslivets område, nämligen lagen om
facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen och lagen om arbetstagares
rätt tUl ledighet för utbildning. För att rätten tUl ledighet för utbildning
skaU kunna utnyttjas även av grapper med bristfällig utbildning är det, som jag
tidigare framhållit, nödvändigt att informationen om utbildnings-raöjlighetema
intensifieras enligt huvudtanken bakora FÖVUX' förslag och att studiestöd för
vuxna enligt SVUX' förslag i allt väsentiigt förverkligas. Om så inte sker är
riskerna uppenbara för att lagen främst förstärker de förhållandevis imga och
välutbildades möjligheter att bygga på sin utbildning. Jag vill också erinra om
att statsrådet Bengtsson i prop, 1974: 148 (s, 80) med förslag tUl lag om
arbetstagares rätt till ledighet för utbUdning bl. a. anförde att de
korttidsutbildades behov borde särskUt beaktas vid tiUämpningen av lagen (InU
1974: 31, rskr 1974: 399).
Prop. 1975: 23 174
Många
remissinstanser anser att gränsdragningen mellan skUda slag av
vuxenutbildningar bör ses över. Jag har tidigare berört dessa frågor och
återkommer nu till dem.
F,
n. arbetar som jag tidigare nämnt SVUX med vissa frågor rörande
arbetsfördelning och samverkan mellan olika slag av vuxenutbildning.
Folkhögskoleutredningen ser över folkhögskolans arbetsformer och ställning
inom vuxenutbildningen. Utredningarna skall i gemensamma frågor samråda med
varandra. Det är troligt att de reformer som kommer att beslutas i anledning av
förslagen från FÖVUX, SVUX, KAMU och folkhögskoleutredningen kommer att
aktualisera gränsdragningar mellan de skilda verksamhetsområdena inom
vuxenutbildningen och behov av en fortlöpande uppföljning av utvecklingen inom
denna. Till detta kommer ytterligare frågor av betydelse i sammanhanget.
Den
första frågan gäller den kommunala vuxenutbUdningens roll i strävandena att ge
ungdomar som lämnat grundskolan med svaga resultat eller avbratit studiema på
högstadiet och som inte går vidare till utbildnmg på gymnasial nivå, en för
dem avpassad utbildning. Denna fråga bereds f. n. av en arbetsgrapp inom
utbildningsdepartementet sammansatt av representanter för berörda departement
och ämbetsverk. Arbetet kan komraa att leda tiU förändringar i den kommunala
vuxenutbildningens ställning och arbetsuppgifter.
Den
andra frågan gäller de effekter för studiecirkelverksamheten som blir en följd
av en förbättrad anställningstrygghet för cirkelledarna. För att dessa skall
kunna omfattas av lagen om anställningsskydd har studieförbunden slutit
kollektivavtal med deras fackliga organisationer. Det är en självklar princip
att de anställda inom folkrörelserna skall åtnjuta samma rättigheter som gäller
för anställda inom övriga delar av arbetsmarknaden. Samtidigt får
tillämpningen av den principen inte leda till en institutionalisering av
studieförbundens verksamhet, som berövar dem deras fria ställning. Mot den
bakgmnden kan det bli nödvändigt att bl.a. se över formerna för stödet till
studiecirkelverksamheten.
Den
tredje frågan är den jag väckt i prop. 1975: 9 (s. 445447) rörande
förhållandet mellan den framtida högskolans utbud av enstaka kurser inora
skilda områden och studieförbundens verksamhet med s. k. studieplansanknutna
universitetscirklar.
Det
utredningsarbete rörande vuxenutbildningen som nu pågår täcker enligt min
mening inte i önskvärd omfattning de centrala frågorna om dels gränsema mellan
å ena sidan folkbildningsarbetet och å andra sidan övrig vuxenutbildning,
innefattande högskolan, dels behovet av att se över formema för stödet tUl
studiecirkelverksamheten. SVUX' kvarstående arbetsuppgifter, som jag tidigare
redovisat, berör i vissa avseenden de frågor jag här tagit upp. Jag har som
tidigare nämnts erfarit att SVUX kommer att avsluta sitt arbete i sådan tid att
dess slutbetänkande kan föreligga under innevarande år. Mot den bakgrun-
Prop.
1975:23 175
den
är det enligt min mening ändamålsenligt att gränserna mellan folkbildningsarbetet
och övrig vuxenutbildning samt formerna för det statliga stödet till
studiecirkelverksamheten ses över i särskild ordning. Jag avser att inom en
nära framtid återkomma till regeringen med förslag om lämpliga former för detta
arbete.
Jag
går nu Över till att behandla de förslag som FÖVUX och SVUX lagt fram.
7.4
Vidgad vuxenutbildning
7.4.1
Uppsökande verksamhet på arbetsplatser
FÖVUX
föreslår att ett särskilt statsbidrag skall införas som stöd till fackliga
organisationer för uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Enligt FÖVUX skall
följande gälla. Ansvaret för den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna
skall åvila de fackliga organisationema. Vid anordnandet av verksamheten
samarbetar dessa i förekommande fall med studieförbund. Själva uppsökandet görs
framförallt av studieorganisatörerna, som får speciell utbildning för detta. Studieorganisatör
är facklig förtroendeman. Därigenom blir lagen (1974: 358) om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen tUlämplig på denne under fömtsättning
av att verksamheten sker på den arbetsplats där studieorganisatören är
anställd. Denne kan då bedriva den uppsökande verksamheten på betald arbetstid.
På små arbetsplatser där den fackliga verksamheten inte är lika väl utbyggd
som på störte och på arbetsplatser inom t. ex. skogsbmket, detaljhandeln och
transportväsendet upprätthålls ofta den fackliga verksamheten av fackliga
ombudsmän eUer funktionärer vid den fackliga avdelning tUl vilken arbetsplatsen
hör. I dessa fall kan inte lagen tiUämpas. För uppsökande verksamhet på dessa
arbetsplatser måste därför ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgå till
studieorganisatörerna. Den uppsökande verksamheten på arbetsplatsema planeras
och drivs som projekt för vilka de fackliga organisationerna ansöker om medel
hos ett kommunalt organ, som skall svara för fördelningen av dessa.
Införandet av ett särskilt
statsbidrag enligt FÖVUX' förslag tillstyrks av flertalet remissinstanser. Även
jag anser att FÖVUX' förslag i flertalet avseenden är väl avvägt och förordar
därför att ett särskilt statsbidrag införs för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser. Den uppsökande verksamheten på arbetsplatsema måste enligt min
mening organiseras så att den kan utvecklas tiU att få en bred omfattning. Den
får därför inte anordnas på sådant sätt att den försvårar den samverkan mellan
arbetstagare och arbetsgivare som fordras för en sådan utveckling. Vidare
måste den uppsökande verksamheten och tillämpningen av lagen (1974:981) om
arbetstagares rätt tiU ledighet för utbildning kunna samordnas. En sådan
samordning är inte möjlig utan medver-
Prop.
1975: 23 176
kan
från de fackliga organisationerna. Det är därför nödvändigt att,
som LO, TCO och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) framhåUit i
sina yttranden, verksaraheten sker med stöd av de lagar och avtal som
reglerar partemas samverkan på arbetsplatsema. Detta gör att ansvaret
för denna del av den uppsökande verksamheten måste läggas på de
fackliga organisationema och inte på andra organisationer, t, ex. studie
förbunden. Härtill kommer att en grundläggande förutsättning för verk
samheten är att de som svarar för den har tillträde tUl arbetsplatsema.
Så är fallet med de fackliga organisationerna.
Vissa
svårigheter kan vara förenade med att bedriva uppsökande verksamhet på sådana
mestadels små arbetsplatser där den fackUga verksamheten inte sköts av någon
som är anställd på arbetsplatsen utan av ombudsmän eller funktionärer vid den
fackliga avdelning till vilka dessa arbetsplatser hör. Antalet korttidsutbUdade
på dessa arbetsplatser är som FÖVUX visat förhållandevis stort. Några remissinstanser
har också påtalat detta förhållande samt uttryckt oro för att dessa grupper
korttidsutbildade skulle få en eftersatt stäUning i förhållande tUl
arbetstagare på större arbetsplatser med en bättre utbyggd facklig verksamhet.
För att en sådan utveckling skall undvikas förordar dessa remissinstanser att
den uppsökande verksaraheten anförtros studieförbund.
Att den fackliga
verksamheten har olika omfattning och styrka vid
skilda arbetsplatser utgör enligt min mening inte någon grund för att
frångå principen om de fackliga organisationernas ansvar för den upp
sökande verksamheten på arbetsplatserna. Såväl LO och TCO sora SAF
har anslutit sig till denna princip. Som jag tidigare nämnt pågår f. n.
en omfattande reformverksarahet på arbetslivets område. Denna har
hittills, utöver förtroendemannalagen och lagen om ledighet för ut
bildning, lett tUl lagstiftning om t. ex. arbetarskydd, arbetsmUjö och
former för de anställdas medbestämmanderätt. Statsmaktema har där
vid lagt ett omfattande och betydelsefullt ansvar på de fackliga orga
nisationerna. En fömtsättning för att arbetet på att genomföra dessa
reformer på arbetsplatsema skall nå tillfredsställande resultat är att
de fackliga organisationerna ges möjlighet att påverka och samordna
planeringen av de verksamheter på arbetsplatsema som hör samman
med reformema. ' -
En
annan förutsättning är, som jag nämnt i; det föregående, att de anstäUda får
sådan utbUdning att de kan utnyttja de möjligheter som reformema ger dera. Det
är naturligtvis inte möjligt att kräva att dessa omfattande reformer omedelbart
och samtidigt skall kunna slå igenom i lika omfattning på alla arbetsplatser.
De fackliga organisationerna måste få tUlfälle att efter hand bygga ut och
anpassa verksamheten tUl de förhållanden som råder på varje arbetsplats. Att i
detta läge föra in en ny verksamhet på arbetsplatserna och för denna lägga
Prop. 1975: 23 177
ansvaret
även på andra organisationer än de fackliga är enligt min uppfattning inte
lämpligt. Det skuUe medföra stora risker för eh splittring av reformarbetet och
därigenom allvarligt kunna försvåra dess genomförande framför aUt på de mindre
arbetsplatsema.
I
likhet med vad FÖVUX och bl.a. LO, Svenska Metallindustiriarbe-tareförbundet,
LRF, TCO och Studieförbundet Vuxenskolan framhållit, anser jag det vara av stor
betydelse att man försöker nå de korttidsutbildade med uppsökande verksamhet
på de små arbetsplatserna, I avvaktan på reformer inom det ärbetsrättsliga
området som kan komma att ge de fackliga organisationerna bättre förutsättningar
att verka också på små arbetsplatser måste olika slags lösningar sökas för den
uppsökande verksamhet på dessa. Mot bakgrand av vad bl. a, SAF anfört i sitt
yttrande föratsätter jag att arbetsgivarna kommer att ställa sig positiva tiU
att, genom överenskommelser med de fackliga organisationer till vUka de
anställda på dessa arbetsplatser hör, bereda möjlighet för studieorganisatörer
att söka upp de anstäUda på arbetsplatsen, även ora de själva inte har
anställning där. Eftersora dessa studieorganisatörer inte berörs av
förtroendemannalagen har jag i mina beräkningar av kostnadema för uppsökande
verksamhet på arbetsplatserna tagit hänsyn till att behov av ersättning av
inkomstbortfall kan uppstå.
En
förutsättning för att de korttidsutbildade verkligen skall kimna engageras i
studieverksamhet är givetvis att de fackliga organisationerna nära samarbetar
med olika studieförbund.
Jag
förordar i enlighet med FÖ'VUX' förslag att särskUda medel för uppsökande
verksamhet på arbetsplatsema skall utgå för projekt med sådan inriktning. Medel
för dessa bör sökas av de fackliga organisationerna hos en särskUd
vuxenutbildningsnämnd. Jag återkoraraer i det följande till de delar av
förslagen som rör administrationen av verksamheten,
I
ansökan från facklig organisation om bidrag till projekt för uppsökande
verksamhet bör anges dels vilken grupp projektet är avsett för, dels de
beräknade kostnaderna för administration och i förekommande fall för ersättning
tUl studieorganisatörer för inkomstbortfall samt för information. Vidare bör av
ansökan framgå om avsikten är att de uppsökta skall erbjudas kollektivt sökta
studiestöd. Det ankommer på regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att meddela behövliga föreskrifter om vad ansökan skall innehålla
liksom om den tid inom vilken ansökan skall ges in.
Det
organ som skall besluta om bidrag kan komma att av olika skäl behöva ta
ställning till vilka projekt för uppsökande verksamhet som bör bifallas. Vid
denna prövning bör hänsyn i första hand tas tUl om projekten riktar sig till
personer med bristfäUig utbUdning och besvärUga arbetsförhållanden. Därefter
bör bedömas vUket eller vilka projekt som har de bästa förutsättningarna att nå
de avsedda grappema.
12 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 23
Prop. 1975:23 178
Medlen
för uppsökande verksamhet kommer under ett inledningsskede att vara
förhållandevis begränsade. Jag föratsätter därför att de fackliga
organisationema kommer att lägga upp en plan över vilka arbetsplatser de avser
att bedriva verksamheten på samt turordningen raellan dessa. Ytterst komraer
det dock att åvUa det beslutande organet att göra ett sådant val av projekt att
skilda slag av arbetsplatser med korttidsutbUdade kommer med i den uppsökande
verksamheten. Med anledning av vad jag nyss anfört om förhållandena på bl. a.
de små arbetsplatserna vill jag stryka under det angelägna i att urvalet görs
på ett sådant sätt att de korttidsutbildade vid dessa inte blir eftersatta.
Jag
kommer i det följande att för budgetåret 1975/76 beräkna 3 milj. kr, för
uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Särskilda projekt bör påbörjas först
efter den 1 januari 1976, eftersom de bör kunna samordnas med de studiesociala
reformema. Medel för förberedelser av projekt bör dock kunna utgå med början
den 1 juli 1975.
Jag
går nu över tiU att behandla studieorganisatörernas uppgifter i den uppsökande
verksamheten.
Studieorganisatörerna
kommer att ha en central roll i den uppsökande verksamheten. Den
försöksverksamhet FÖVUX bedrivit ger enligt min mening belägg för vikten av att
studieorganisatörerna har förmåga att identifiera sig med den grupp som söks
upp. FÖVUX konstaterar att denna identifikation lättast nås om
studieorganisatören har nära anknytning till den uppsökta gmppen och väl känner
dess förhållanden. Jag delar den uppfattningen. Den form för den uppsökande
verksamheten på arbetsplatserna som jag i det föregående har förordat innebär
att av fackliga organisationer utsedda studieorganisatörer genomför
verksamheten. Goda förutsättningar bör därför finnas för att studieorganisatörerna
har den nödvändiga anknytningen till och kunskapema om de grupper som söks upp.
En
viktig uppgift för studieorganisatörerna är att ge de uppsökta en allsidig
information om de studiemöjligheter som finns, vilka former av studiestöd de
kan utnyttja, vilka möjligheter de har att få ledighet för utbildning m. m,
FÖVUX' försöksverksamhet liksora tidigare erfarenheter har visat att
studiecirkeln är en raycket lämplig studieform för vuxna, som har liten eller
ingen studievana. Den uppsökande verksamheten måste dock läggas upp så, att de
uppsökta får full frihet att välja mellan olika vuxenutbltdningsformer.
Studieorganisatörerna bör därför ha grundläggande kunskaper inte bara om
studiecirklar utan även om andra former av vuxenutbildning, såsom folkhögskolor,
facklig utbildning, arbetsmarknadsutbildning, olika former av högskolestudier,
kommunal och statiig vuxenutbUdning m. m. För att studieorganisatörerna skall
kunna fullgöra denna viktiga uppgift fordras att de får en viss utbildning,
FÖVUX har också betonat det angelägna häri. LO och TCO har gemensamt inkommit
med skrivelse i frågan, som jag tidigare redovisat (4.2,1), I denna skrivelse
framhåUs bl. a. att studie-
Prop. 1975: 23 179
organisatörerna
vid sidan av uppsökande verksamhet för utbUdning också kommer att biträda vid
genomförandet av andra reformer som rör verksamheten på arbetsplatserna. Mot
den bakgrunden påtalar organisationerna att behovet av resurser för utbildning
av studieorganisatörer inte kan tUlgodoses i önskvärd omfattning på grandval
av endast de förslag som FÖVUX lagt fram. Eftersom studieorganisatörerna
kommer att ha vidare uppgifter än att enbart medverka i uppsökande verksamhet
förordar LO och TCO också att ett särskilt bidrag skall utgå för utbildning av
dem.
Det
är enligt min mening önskvärt att studieorganisatörerna ges en viss
förberedande utbUdning. Jag delar också LO:s och TCO:s uppfattning att det i
många fall kan vara mindre ändamålsenligt att bekosta denna uteslutande med
medel som söks i samband med projekt för uppsökande verksamhet på
arbetsplatserna. Som nämnts i det föregående förutsätter jag att de fackliga
organisationerna kommer att upprätta en turordning för en viss tid mellan
olika projekt för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna. En sådan planering
bör göra det möjligt att förbereda genomförandet av projekten genom en
grundläggande utbildning av berörda studieorganisatörer soni sedan kan behöva
kompletteras i anslutning till de enskilda projekten. En sådan ordning bör
kunna undanröja risken för att den begränsade tid sora står tiU buds mellan den
tidpunkt då medel för enskilda projekt beviljas och den då projektet skall
genomföras leder tiU en bristfällig utbildning av och information tiU
studieorganisatörerna. Dessutom fömtsätter jag att en omfattande reguljär
uppsökande verksamhet i enlighet med förtroendemannalagen kommer att äga rura
på många arbetsplatser även i de fall då särskilda medel för projekt inte
utgår.
Jag
förordar alltså att särskilda medel anvisas för grundläggande utbildning av
studieorganisatörer. Dessa bör beräknas under det nya anslag till uppsökande
verksarahet på arbetsplatserna ra. ra. som jag kommer att förorda i det
följande och under detta anslag redovisas under en särskild anslagspost. Medlen
bör fördelas till centrala fackliga organisationer och få användas för
grundläggande utbildning av studieorganisatörer. För budgetåret 1975/76
beräknar jag 2 mUj. kr. för utbildning av studieorganisatörer. Medlen bör kunna
tas i anspråk redan från den 1 juli 1975.
7.4.2
Uppsökande verksamhet i bostadsområden
FÖVUX
föreslår att ett statsbidrag inrättas för uppsökande verksamhet i
bostadsområden. Detta bidrag skall enligt FÖVUX kunna sökas av studieförbund
som avser att bedriva uppsökande verksamhet i bostadsområden i saraverkan raed
sådana organisationer som har såväl folkrörelseanknytning som förankring inom
de grupper i bostadsområdena som skall sökas upp. Som exempel på sådana
organisationer nämner kommittén hyresgäst- eller bostadsrättsförening,
handikapporganisa-
Prop. 1975: 23 180
tion
och politisk organisation. Bidrag tUl studieförbund för uppsökande verksamhet
bör enligt FÖVUX bevUjas av SÖ.
Remissinstanserna
har delade uppfattningar ora FÖVUX' förslag i denna del. Flertalet ställer sig
positiva till huvudtanken att uppsökande verksamhet måste riktas också tUl de
korttidsutbildade inom andra grupper än dem som kan nås på arbetsplatserna.
Samtidigt har emellertid många remissinstanser däribland Medborgarskolan och
Vuxenskolan anfört invändningar mot det föreslagna sättet att genomföra
verksamheten. Bl. a, framhålls dels att den samverkan mellan studieförbund och
olika organisationer FÖVUX fömtsätter inte prövats i tUlräcklig omfattning,
dels att möjligheterna för olika vuxenutbildningsanordnare att medverka i den
uppsökande verksaniheten enligt förslaget blir begränsade.
Jag
har tidigare framhållit att det övergripande syftet med uppsökande verksamhet
är att nå ut med information till personer med bristfällig grundläggande
utbildning om deras rätt och möjligheter tUl studier. Den tillgängliga
statistiken över befolkningens utbildningsstruktur visar även om den i
enskildheter kan ha brister att betydande gmpper av hemarbetande kvinnor och
personer med skilda handikapp tillhör de korttidsutbildade. Det är enligt min mening
angeläget att låta även dessa grupper omfattas av uppsökande verksamhet. Den
information om möjligheterna tUl studieverksamhet som de därigenom får kan i
många fall bli en avgörande impuls för dem att genom studier söka vidga sina
intressen och sina kontakter med omvärlden. Studierna kan också utveckla deras
självförtroende så att de i större utsträckning vågar delta i
samhällsaktiviteter av skilda slag. De kan vidare i många fall leda till
förberedelser för att träda ut i arbetslivet.
FÖVUX
har med sin försöksverksamhet visat om än i begränsad skala att det är
möjligt att med en uppsökande verksamhet riktad till hemarbetande och
handikappade nå en förhållandevis god studie-rekrytering. Samtidigt redovisar
kommittén emellertid att de problem sora är förenade med studieverksamhet för
hemarbetande och handikappade delvis är andra och mera svårlösta än de sora
uppträder vid uppsökande verksamhet på arbetsplatserna. Bl.a, är det svårt att
i bostadsområden avgränsa de grupper som bör sökas upp. Vidare måste
studieorganisatörerna ofta göra flera besök därför att de sökta personerna
inte alltid är anträffbara. Kostnaderna för den uppsökande verksamheten blir
därför större än raotsvarande kostnader för uppsökande verksamhet på
arbetsplatserna. Andra problem uppstår enligt FÖVUX på grund av bristande
möjligheter att ordna barntillsyn under studierna och att bistå handikappade
med färdtjänst eller annan service. Eftersom de två sistnämnda problemen
hänger samman med utbyggnad av den service kommunala organ skall svara för har
FÖVUX inte ansett sig böra lämna förslag till deras lösning.
Som
jag nyss framhållit är det angeläget att nå ut med information
Prop. 1975:23 181
till
korttidsutbildade bland hemarbetande och handikappade om deras studiemöjligheter.
Arbetet på att fmna lämpliga former för detta måste intensifieras, FÖVUX'
försöksverksamhet i bostadsområden har emellertid varit av ganska liten
omfattning. Koraraittén har endast i ett fåtal fall prövat sitt förslag ora att
studieförbunden skall samarbeta med olika organisationer som har
folkrörelseanknytning och är förankrade bland de grupper som söks upp. De av
FÖVUX redovisade erfarenheterna begränsar sig vidare till ett fåtal kommuner
som inte kan sägas representera hela skalan av kommunstorlekar och
tätortsgrapperingar.
Vad
jag anfört talar enligt min raening för att beslut inte nu bör fattas om
uppsökande verksamhet i större skala i bostadsområden. Jag förordar i stället
en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet med att söka upp korttidsutbildade
grupper i bostadsområden.
Försöksverksamheten
bör avse en treårsperiod och ansvaret för dess genomförande bör åvila SÖ. Den
bör utformas så att erfarenheter kan vinnas från ett representativt urval av
kommuner, såväl sådana sora har stora tätortsområden som sådana med mindre
tätortsområden och glesbygd. Försöksverksamheten bör inriktas på att pröva
olika former av samspel mellan studieförbund och organisationer. Därvid bör
sådana organisatoriska lösningar sökas som förhindrar att skilda utbildningsanordnare
samtidigt genomför uppsökande verksamhet riktad till samma grapper. Vissa
särskilt angelägna grupper som t.ex, handikappade och invandrare bör
uppmärksammas, varvid samordning bör eftersträvas med redan pågående försök.
Ger
försöksverksamheten tillfredsställande resultat bör den kunna utvidgas under
försöksperioden. SÖ bör därför årligen avge rapporter i sådan tid att de kan
beaktas i budgetarbetet. Om riksdagen godtar mina förslag i dessa frågor, avser
jag att föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att genomföra försöksverksamheten
samt att länina närmare föreskrifter om formerna för den. Jag beräknar
kostnaden för försöksverksamheten till 1 milj. kr. under budgetåret 1975/76.
SÖ
har som tidigare nämnts i sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76
föreslagit att medel till uppsökande verksamhet bör ställas till
folkhögskolomas förfogande. Jag är inte nu beredd att tUlstyrka SÖ:s förslag,
7.5
Studiecirkelverksamhet och studieförbund
Jag
har i det föregående belyst den roll folkbildningsorganisationerna spelat i
arbetet på att bygga upp en förhållandevis omfattande vuxenutbildning. Deras
förraåga att föra in aktuella och viktiga samhällsfrågor i studieverksamheten
samt deras nära kontakter raed bl, a. de stora löntagarorganisationerna gör
dem väl ägnade att föra ut utbildningen till de grupper som vanligen inte söker
sig till utbildning, FolkbUdningsorganisationema kommer därför enligt min
mening att ha en central ställning
Prop. 1975:23 182
när
det gäUer att anordna utbUdning för de korttidsutbUdade vuxna tiU vilka den
uppsökande verksamheten på arbetsplatserna och den försöksverksamhet i
bostadsområden som jag nyss förordat riktar sig. För att
folkbildningsörganisationerna skall kunna fullgöra dessa uppgifter och nå
tUlfredsställande resultat fordras att samhällets stöd till dera byggs ut. Det
utbyggda stödet bör ges en sådan form att det främjar det folkbildningsarbete
som vänder sig tUl utbildningsmässigt och kulturellt eftersatta grupper
samtidigt som folkbUdningens frihet och studieförbundens folkrörelsekaraktär
bevaras. FÖVUX har lagt fram förslag med denna innebörd. Jag tar nu upp dessa
tUl behandlmg,
FÖVUX
föreslår att ett ökat statiigt stöd till studiecirkelverksamheten i första
hand skall syfta tiU att utjämna skiUnaderna mellan prioriterade och icke
prioriterade chklar, Remissinstansema har med få undantag tillstyrkt detta. Jag
anser att FÖVUX' förslag i denna fråga får avvägas mot de reformer som FÖVUX
föreslår på andra områden De resurser som kan ställas tUl förfogande för budgetåret
1975/76 bör enUgt min raening i första hand inriktas på sådana åtgärder som i
särskilt hög grad innebär förbättringar för grupper som nu är eftersatta, t.
ex, korttidsutbildade som endast kan nås genom uppsökande verksamhet,
människor i glesbygd och handikappade. Jag är därför inte nu beredd att ta upp
frågan om en utjämning av bidragen till allmänna icke prioriterade och
prioriterade cirklar. Jag förordar att Bidraget till allmänna cirklar dvs. både
prioriterade och icke prioriterade cirklar den 1 juli 1975 höjs med 4 kr. från
32 kr. tUl 36 kr. per studietimme. Dessutom kommer jag i det följande att i
samband med mina ställningstaganden till FÖVUX' förslag ifråga om studiecirkelverksamhet
för handikappade och studiecirkelverksamhet i glesbygd förorda vissa
ytterligare höjningar av bidraget till studiecirklar.
De
prioriterade cirklarna omfattar nu ämnena engelska, svenska, matematik och
samhällskunskap på en nivå som svarar mot högst grundskolans årskurs 9, Även
sådan cirkel som syftar till att utveckla handikappades färdigheter att
meddela sig är prioriterad. Jag förordar att också cirklar i andra språk än
engelska och svenska fr. o. ra. budgetåret 1975/76 skall räknas som
prioriterade, om deltagarna har detta språk som modersmål (hemspråk). Detta skuUe
innebära att vuxna invandrare får förbättrade möjligheter till viss utbildning
i hemspråket. Deras barn har redan rätt att inom skolväsendet få sådan
utbUdning. Jag förordar också en annan utvidgning av de prioriterade cirklarna.
De reformer som. har genomförts och kommer att genomföras inom den närmaste
framtiden för att öka arbetstagarnas inflytande i företagen koramer att ställa
ökade krav på kunskaper bl. a. i ekonomi. Det är angeläget att förbättra
arbetstagarnas möjligheter att få sådana kunskaper. Dessa är saratidigt ett
viktigt inslag i den fackliga utbildningen. Jag anser därför att all facklig
utbUdning i studiecirkelforra bör vara prioriterad.
Prop. 1975: 23 183
I
likhet raed FÖVUX anser jag att studieförbunden bör få medel för administrativa
förstärkningar och ökad utbildning och fortbildning av cirkelledare m, m, FÖVUX
har föreslagit att bidragen till studieförbundens organisationskostnader och
kostnader för pedagogisk verksamhet av olika slag samt bidraget till
produktion av studiematerial för handikappade under det första året skall ökas
med sammanlagt 5,2 milj. kr. Jag förordar en ökning med detta belopp för
budgetåret 1975/76. Jag kommer att i det följande närmare redovisa fördelningen
på olika ändamål,
I
FÖVUX' försöksverksamhet kompletterades studiema med studie-teknisk handledning
och studierådgivning och diskussioner om utbUdnings- och arbetsmarknadsfrågor,
I försöksverksamheten visade sig de metoder som liknade studiecirkelns
pedagogiska form vara mest lämpliga. I likhet med FÖVUX anser jag att målet
för s t u d i e o r i e n t e-ringen bl, a, bör vara att hos individen skapa en
större självtUlit och tro på sin egen förmåga. Studieorienteringen bör bygga på
deltagarnas egen aktivitet och så långt möjligt utgöra en integrerad del av
studiecirkelarbetet,
FÖVUX
utgår från att cirkelledaren oftast är den mest lämpade att ha hand om
studieorienteringen men anser att det för att tillgodose speciella önskemål i
cirkeln också bör finnas möjlighet att tiUkalla en särskild expert, t,ex, en
konsulent för studie- och yrkesorientering eller en tjänsteman från
arbetsförmedlingen. Experten bör delta på samma villkor som vanlig
expertmedverkan medger om inte studieorienteringen ingår i expertens
tjänstgöring. FÖVUX föreslår en utvidgning av nuvarande bestämmelser om
statsbidrag för expert och fackmannamedverkan så att expertmedverkan för
studleorientermg medges raed högst två av 20 studietimmar utöyer den
expertmedverkan som medges enligt nuvarande bestämmelser, I likhet raed FÖVUX
förutsätter jag att studieorienteringen i allmänhet kommer att has om hand av
studiecirkelledaren, I samband med min anmälan av anslaget Bidrag till studieförbund
kommer jag att förorda en höjning av bidraget tUl studieförbundens pedagogiska
verksamhet bl, a. med hänsyn till behovet av att utbilda cirkeUedare i
studieorientering. Jag anser också att det bör finnas möjlighet att tillkalla
särskUd expert. Detta bör dock ske inom ramen för gällande bestämmelser för
medverkan av expert och fackman,
I
likhet med FÖVUX och samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan anser jag
att studieverksamheten för handikappade bör byggas ut. Studieverksamheten bör
planeras i samarbete med handikapporganisationerna och självfallet vända sig
även till handikappade som inte är medlemmar i någon handikapporganisation. I
likhet med FÖVUX anser jag att man så långt möjligt bör underlätta för
handikappade att delta i reguljära studiecirklar, Bl.a. med hänsyn tUl
Prop. 1975: 23 184
cirkelledarnas
behov av ökade kunskaper om handikappade bör cirkel-ledarutbildningen
förstärkas. För intresserade cirkelledare bör det också finnas möjlighet till
en mer omfattande utbildning och fortbUdning i den specialmetodik som ibland
kan bU aktuell. Det finns också ett behov av ökad kurs- och konferensverksamhet
kring handikappfrågor. I samband med min anmälan av anslaget Bidrag till
studieförbund koramer jag därför att i det följande förorda att bidraget till
studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade i enlighet med
FÖVUX' förslag höjs raed 300 000 kr. för budgetåret 1975/76.
FÖVUX
framhåller det stora behovet av studiematerial för handikappade, t. ex.
material anpassat för vuxna utvecklingsstörda, talböcker och
punktskriftslitteratur för blinda och böcker med stor text för synskadade. Jag
kommer i det följande att för budgetåret 1975/76 beräkna en höjning av bidraget
för produktion av studiematerial för handikappade med 400 000 kr. i enlighet
raed FÖVUX' förslag. För att underlätta för döva att delta i reguljära
studiecirklar kommer jag att i samband med min anmälan av anslaget Bidrag till
studiecirkelverksamhet förorda att ett särskilt bidrag för teckenspråkstolk
införs den 1 juli 1975. Teckenspråkstolken bör kunna vara närvarande under hela
cirkeln och fungera som en assisterande cirkelledare. Bidrag bör utgå dels för
arvode, dels för resor och traktamenten.
FÖVUX
föreslår att ett särskilt bidrag skall utgå för vissa tekniska och
organisatoriska stödåtgärder för handikappade. FÖVUX har beräknat kostnadema
till ca 500 000 kr. Jag beräknar att ett belopp av denna storlek bör kunna
ställas till studieförbundens förfogande för olika stödåtgärder som kan göra
det möjligt för handikappade att delta i studiecirklar.
FÖVUX
framhåller att det finns en rad olika problem förknippade med uppsökande
verksamhet och cirkelstudier både utanför tätorterna och i små tätorter. Det
enda särskilda stöd som nu utgår för studiecirklar i glesbygd är bidrag för 75
% av kostnadema för resor och traktamenten tUl cirkeUedare för cirkel inom det
allmänna stödområdet utom g-ort (dvs. ort där reguljär tre- eller fyraårig
linje av gymnasieskolan får anordnas). FÖVUX föreslår att begreppet "glesbygd"
skall utvidgas tUl att gälla hela landet med undantag av g-orter. Med denna
definition beräknas ca 40 % av befolkningen bo i glesbygd. De nuvarande
bestämmelserna ora ersättning för kostnader för resor och traktamente till
cirkelledare skall enligt FÖVUX' förslag gälla hela detta område. Vidare
föreslår FÖVUX att ett bidrag med 2 kr, per studietimme skall utgå för
studiecirklar som anordnas inom orarådet.
I
likhet med FÖVUX är jag medveten om att uppsökande verksam-
Prop. 1975:23 185
het
och cirkelstudier är svårare att genomföra utanför större tätorter. Jag anser
dock att man även när det gäller utbildning böi: ansluta sig till den
definition av stödorarådet sora används i andra sammanhang. Den definition
FÖVUX föreslagit skulle dessutom troligen leda till att man tvingades göra
vissa undantag. Det kan t. ex. inte vara riraligt att vissa förortskommuner i
Stockholm, där treårig linje av gymnasieskolan inte anordnas, skulle räknas
sora glesbygd. Jag anser att de resurser som kan avsättas för att stimulera
studiecirkelverksamhet i glesbygd inte bör fördelas så att de koraraer att
omfatta områden med närmare hälften av befolkningen. De bör i stället
koncentreras tUl de delar av landet där glesbygdsproblemen är störst. Mot denna
bakgrund kommer jag att i det följande i samband med rain anraälan av anslaget
Bidrag till studiecirkelverksamhet förorda att ett särskilt bidrag med 2 kr.
per studietimme skall utgå för cirklar som anordnas inom det allmänna
stödområdet på ort utanför g-ort. Vidare kommer jag att i samband med min
anmälan av anslaget Bidrag till studieförbund förorda en kraftig höjning av
bidraget till pedagogisk verksarahet bl, a, med hänsyn till behovet av
utbildning av cirkeUedare i glesbygd,
FÖVUX föreslår att
ämneskurser som arrangeras av studieförbund och folkhögskolor tillsammans mera
regelmässigt bör kunna förläggas utanför folkhögskolans lokaler och att
gällande författning ändras så att ämneskurs, som anordnas i kombination med
studiecirkelverksamhet, utan dispensförfarande skall få omfatta kortare tid än
en vecka, dock rainst två dagar. Beträffande förläggningen av ämneskurser
utanför folkhögskolans lokaler utgår kommittén från, att folkhögskoleutredningen
ytterligare överväger hur en utvidgad verksamhet av detta slag skall
genomföras.
Samtliga remissinstanser
som yttrat sig i frågan bl. a. LO, TCO, Landstingsförbundet, Arbetarnas
bUdningsförbund (ABF) och Vuxenskolan tillstyrker utredningens förslag.
Rörelsefolkhögskolomas intresseorganisation framhäller att de av kommittén i
andra sammanhang anförda fördelarna hos folkhögskolorna utnyttjas mest
effektivt om kurserna förläggs till skolornas egna lokaler. Detta innebär
emellertid inte att man avvisar tanken på att vissa kurser förläggs utanför
skolans lokaler, om avsikten är att vinna kortare resvägar och bättre rörelseanknytning.
Med
hänsyn till att folkhögskoleutredningens arbete pågår tar jag inte i detta
samraanhang ställning till FÖVUX' förslag ora folkhögsko-Ickurser, Jag anser
att folkhögskoleutredningen ytterligare bör överväga hur en utvidgad
verksamhet av detta slag skall genomföras och vilka särskilda resurser som kan
komma att behövas om FÖVUX' förslag genomförs.
Prop. 1975: 23 186
7.6
Studiestöd
7.6.1
Allmänt
Ett
studiestöd avpassat för vuxnas behov är, som jag tidigare har strukit under, en
förutsättning för att många vuxna skall få möjligheter till utbildning. Ett
sådant studiestöd bör enUgt min mening uppfylla i första hand följande tre
vUlkor.
För
det första bör det i betydande utsträckning ersätta det inkomstbortfall som
följer av att vuxna tar ledigt från sitt arbete för att studera. Det är allmänt
sett inte rimligt att kräva att den vuxne för studier på t. ex, grundskolans
eller gymnasieskolans nivå skall behöva vidkännas en väsentlig sänkning av
levnadsnivån för sig och sin familj. Många korttidsutbUdade vuxna tillhör
lågavlönade grupper och har fasta utgifter som i stort sett tar hela deras
inkomst i anspråk, I direktiven till SVUX angavs också att det borde vara en
central uppgift för kommittén att konstruera ett studiestödssystem som
uppfyllde detta vUlkor,
För
det andra bör studiestödet kunna avse både förhållandevis korta studier och
studier under en längre tid. De vuxna får därigenom frihet att välja mellan att
kombinera utbUdning och arbete, dvs. att delvis bedriva studier på fritid, och
att studera på heltid. Det blir då också möjligt för dem att med studiestöd
kompensera även ett förhållandevis litet inkomstbortfall, som korta studier
medför.
För
det tredje bör studiestödet till övervägande del bestå av bidrag.
Erfarenheterna visar nämUgen att motviljan raot att finansiera studier med
återbetalningspliktiga medel har den vidaste spridningen bland de i ekonomiskt
och utbUdningshänseende sämst ställda gmpperna. Om studiestödet innehåller en
stor återbetalningspliktig del kommer det således inte att ha någon
stimulerande effekt bland dessa grupper.
Den
nuvarande studiestödsformen, studiemedelssystemet, uppfyller inte dessa
villkor. Detta torde vara en av anledningarna till att de något äldre
korttidsutbUdade inte i tUlräcklig omfattning kommit med i vuxenutbUdningen,
Studiemedelssystemet byggdes upp för att främst tillgodose behovet av
studiestöd för dem som direkt efter gymnasieskolan går vidare tUl högre
utbUdning,
Den
studiestödsform som tillämpas inom arbetsmarknadsutbUdningen,
utbildningsbidrag, uppfyller förhållandevis väl de vUlkor jag nyss har nämnt.
Eniigt min mening behövs även andra former av vuxenstudie-stöd och jag förordar
att sådana införs.
FÖVUX
och SVUX har var för sig lagt fram förslag om studiestöd för vuxna so.m deltar
i andra former av vuxenutbildning. FÖVUX' förslag avser siuderande sora måste
ta ledigt från arbetet i relativt begränsad omfattning för att följa
studiecirkel eller motsvarande utbildning medan SVUX' förslag avser mera
omfattande vuxenstudier. Förslagen har vunnit en bred anslutning från
remissinstanserna. Jag anser att de i
Prop. 1975:23 187
många
avseenden är väl ägnade att läggas till gmnd för ett studiestödssystem som kan
anpassas till de vuxnas skiftande behov enligt de villkor jag nyss angett.
SVUX'
förslag bör emellertid också ses mot bakgmnd av de förslag rörande
utbildningsbidragen som statsrådet Leijon senare denna dag på grundval av
KAMU:s förslag kommer att föreslå regeringen att lägga fram.
Den
grupp sora det av SVUX föreslagna vuxenstudiestödet är avsedd för har många
drag gemensamraa raed den grupp sora kan komma 1 fråga för
arbetsmarknadsutbildning. I båda fallen är det fråga om personer som norraalt
är äldre än de studerande i ungdomsutbildningen och som varit ute i
yrkesverksamhet åtskUliga år, I många fall gäller det också personer som har
bildat familj och därför har försörjningsplikter. I andra avseenden är
grupperna olika. Arbetsmarknadsutbildningen omfattar endast personer som är
eller riskerar att bli arbetslösa samt dem som genomgår en yrkesutbUdning
inriktad mot yrken där uppenbar brist på arbetskraft råder, s. k.
bristyrkesutbildning. Arbetsmarknadsutbildningen är i sin helhet klart
yrkesinriktad även om den innehåller inslag av allmän utbildning. Jag delar
SVUX' uppfattning att motsvarande krav på utbildningens yrkesinriktning inte
bör vara förbundna med ett särskilt vuxenstudiestöd. Studerande med
vuxenstudiestöd bör, jämfört med studerande inom arbetsmarknadsutbildningen, ha
stor frihet att välja inriktning på sina studier. Ett viktigt syfte med SVUX'
förslag är dock att stimulera korttidsutbUdade vuxna till sådana studier som
ger dem den beredskap för förändringar på arbetsmarknaden som behövs för att de
inte skall riskera att bli arbeslösa. Inom arbetsmarknadsutbildningen
finansieras studierna med utbildningsbidrag. Jag har erfarit att de förslag om
förändringar av utbildningsbidraget som statsrådet Leijon senare denna dag
avser att lägga fram Innebär att detta bidrag i huvudsak kommer att inom vissa
gränser ersätta inkomstbortfall. Enligt min mening bör det särskUda
vuxenstudiestödet inte utgå med ett högre belopp än vad en studerande skulle ha
fått i utbUdningsbidrag om han kunnat komma i fråga för detta. Den delvis
annorlunda situation som en studerande med särskilt vuxenstudiestöd kommer att
befinna sig i bl. a. i fråga om möjligheter tiU ett friare studieval
motiverar enligt min mening att studiestödet till en del är
återbetalningspliktigt. En större del bör emeUertid utgöras av bidrag och en
mindre del av återbetalningspliktiga medel. Jag återkommer senare till denna
fråga.
SVUX
föreslår några raindre förändringar av studiemedelssystemet, vilka bl.a, är
avsedda att åstadkomma en önskvärd samordning av reglerna för det särskilda
vuxenstudiestödet och för studiemedlen. Dessa förslag har i stort sett bemötts
positivt av remissinstanserna, I flera yttranden framhålls emellertid att det
hade varit önskvärt med ett gemensamt studiesocialt system för både vuxen- och
ungdomsstuderande. Med
Prop. 1975: 23 188
det
förslag till särskUt vuxenstudiestöd jag i det följande lägger fram föreligger
inte samma behov av gemensarama regler för detta och studiemedelssystemet som
SVUX har förutsatt. Jag vill saratidigt erinra om att 1974 års riksdag (SfU
1974: 19, rskr 1974: 265) har begärt en allsidig och förutsättningslös
utredning om nuvarande studiesociala system. Utskottet framhöll därvid att
ställning borde tas till en sådan utrednings arbetsuppgifter när SVUX hade lagt
fram sina förslag. Jag avser att inom en nära framtid föreslå regeringen att
tUlkalla en utredning för att se över bl. a. de frågor riksdagen aktualiserat
och SVUX berört. Med hänvisning till vad jag anfört är jag inte nu beredd att
biträda andra delar av SVUX' förslag rörande studiemedel än dem som avser
enbart mindre tekniska förändringar.
7.6.2
Särskilt studiestöd för vuxna för längre studier
SVUX
föreslår ett särskilt studiestöd för vuxna studerande bestående av dels ett
vuxenstudiebidrag, dels återbetalningspliktiga studiemedel. Enligt SVUX bör en
halv månads heltidsstudier eller en månads del-tidsstudier vara den kortaste
tid under vilken stödet skall kunna utgå. Ett enhetligt resursbegrepp för
vuxenstudiestödet, dvs, bidrag och återbetalningspUktiga studiemedel, blir
därigenom halvmånadsmodul. Vuxenstudiebidraget förslås bli anknutet till
basbeloppet och indelat i tre klasser. För den som har förvärvsarbetat minst
fem år bör 5 % av basbeloppet utgå, för den som arbetat minst sex år 6 % och
för den som arbetat minst sju år 7 % av basbeloppet per halv månads
heltidsstudier eller en månads deltidsstudier. För att en person skall anses ha
förvärvsarbetat ett år krävs enligt förslaget att han under året haft en
inkomst som gett ATP-poäng, dvs, under året haft en inkomst motsvarande basbeloppet
för januari månad samma år. För år 1974 gav 8 100 kr, ATP-poäng, SVUX föreslår
även att tre års vård av eget barn under tio år samt kalenderår där den
studerande haft minst sex månaders militärtjänst får jämställas med år för
vUket ATP-poäng fastställts. Vuxenstudiebidraget skall enligt förslaget
beskattas. Flera remissinstanser har tagit upp frågan om det antal år som skall
krävas för behörighet och föreslagit att man bor följa en av vissa av SVUX'
ledamöter avgiven reservation mot SVUX' förslag i detta avseende. I denna
föreslås fyra års förvärvsarbete som nedre gräns i stället för fem år. Även när
det gäller antalet klasser har viss kritik framförts av remissinstanserna, bl.
a. att avståndet mellan klasserna är för litet. I många remissyttranden har
även framhållits att vård av barn bör tiUgodoräknas under hela kvalifikationstiden.
Jag
har nyss förordat att det särskilda vuxenstudiestödet inte bör utgå med högre
belopp än vad sora raotsvarar utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbUdningen.
SVUX' förslag medför att vuxenstudiebidraget tillsammans med
återbetalningspliktiga medel enligt studiemedelssystemets regler i många fall
ger högre belopp än utbildningsbidraget.
Prop. 1975:23 189
Jag
anser att vuxenstudiestödet bör vara så utformat att det för breda grupper i
stort sett ger en ersättning för det inkomstbortfall den studerande får genom
att han tar ledigt från sitt arbete. Utbildningsbidraget komraer att i huvudsak
bygga på en sådan princip. Statsrådet Leijon kommer enligt vad jag erfarit att
senare denna dag föreslå att bidraget skall beskattas. Detsamma bör gälla bidragsdelen
i det särskilda vuxenstudiestödet. Denna del bör motsvara 65 % av
utbildningsbidraget inkl. stimulansbidrag före skatteavdrag. Därjämte bör utgå
obeskattade återbetalningspliktiga medel med ett så stort belopp att det
totala stödet till en studerande efter skatt blir lika stort som
ubildningsbidraget efter skatt skulle ha blivit om den studerande hade varit
berättigad till sådant.
Vad jag här förordat
innebär alltså att det särskUda vuxenstudiestödet inom vissa gränser ansluts
till den s.k. inkomstbortfallsprincipen. Därmed finns enligt min mening inte
något behov av att indela vuxenstudiebidraget i klasser eller att anknyta det
till basbelopp som SVUX föreslår. Vuxenstudiestödet koramer beroende på
prövningen av vilket utbildningsbidrag de sökande skulle ha fått om de varit
berättigade till sådant att före skatt variera mellan högst 2 860 kr, per
månad och lägst 1 980 kr, per månad. Därav utgör vuxenstudiebidraget före skatt
1 859 kr. resp. 1 287 kr. per månad. Det fmns inte heller anledning att pröva
bidrag eller återbetalningspliktiga medel raot egen eller makes inkomst och
förmögenhet. Det särskilda vuxenstudiebidraget bör vara pensionsgrundande.
Detta föranleder bl. a. en ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Förslaget härtUl tas upp i annat sammanhang. Frågan om vuxenstudiestödet skall
vara sjukpenninggrundande måste övervägas ytterligare. Tills vidare bör för dem
med det särskilda vuxenstudiestödet samma regler gäUa som för dem med
studiemedel. Återbetalning av de återbetalningspliktiga medlen bör ske enligt
samma regler som gäller för studiemedelssysteraet.
Enligt min mening bör
vuxenstudiestöd kunna utgå till den som förvärvsarbetat under minst fyra år i
sådan omfattning att detta gett ATP-poäng under vart och ett av åren. Jag anser
vidare att vård av eget barn som fyllt högst tio år eUer vård av t, ex, person
som på gmnd av handikapp, ålder eller sjukdom varit i behov av omvårdnad bör
jämställas med sådant förvärvsarbete sora ger ATP-poäng, Det innebär alltså
att fyra års vård av det slag jag här angett bör ge behörighet för särskilt
vuxenstudiestöd. Även den som är jordbrukare, make till jordbrukare, egen
företagare eller förvärvsarbetat före 1960 då ATP-systemet trädde i kraft
bör kunna bli behörig. Minst sex månaders värnpliktstjänstgöring respektive
vapenfri tjänst under ett år bör också räknas som ett år raed ATP-poäng,
Det
särskilda vuxenstudiestödet bör utgå för studier omfattande minst en halv
månads heltidsstudier eller en månads deltidsstudier.
Vuxenstudiebidraget
skall enligt SVUX utgå för studier på främst
Prop. 1975: 23 190
gmndskole-
och gymnasieskolenivå men även för högskolestudier. Enligt förslaget bör 15
000 personer med heltidsstudier under det första året kunna erhålla särskilt
vuxenstudiebidrag. Enligt min raening bör det nya studiestödet under den första
tid det tiUämpas, dvs. under första halvåret 1976 i fråga om grundskole- och
gymnasieskolestudier och budgetåret 1975/76 i fråga om högskolestudier inte
omfatta ett så stort antal studerande som SVUX föreslår. Det är lärapligt att
börja något försiktigare. Jag räknar med att de medel jag senare förordar för
det särskUda vuxenstudiestödet ca 61 milj. kr. för första halvåret 1976 bör
kunna ge utrymme för ca 7 000.halvårsplatser. Resurserna bör fördelas med
huvuddelen på grundskole- och gymnasieskolenivå med övervikt för den förra samt
med en mindre del på högskolenivå. Under läsåret 1975/76 bör stöden på
högskolorna förbehållas studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning.
Resurserna för denna nivå bör därför avpassas så att det blir möjligt att
erbjuda vuxenstudiestödet till alla som hösten 1975 tas in i yrkesteknisk
högskoleutbildning enligt förslag i prop. 1975: 9. Det bör ankomma på
regeringen att besluta om fördelningen av platserna mellan gmnd-, gymnasie-
och högskolestudierna.
SVUX
föreslår en övre åldersgräns vid 60 år både för rätt till vuxenstudiestöd och
för rätt tUl studiemedel. Enligt nuvarande regler för studieraedel finns en
gräns vid 45 år om inte särskUda skäl föreligger. Nuvarande praxis vid
tUlämpningen av åldersgränsen varierar med hänsyn bl. a. tUl vUka studier det
är fråga om och tiU förhållandena i det individueUa fallet och den bedömning
därav som centrala studiestödsnämnden (CSN) eller vederbörande studiemedelsnämnd
gör. I många fall har en 50-årsgräns tUlämpats. Jag är inte beredd att föreslå
en höjning av åldersgränsen tUl 60 år. Frågan om åldersgränsen bör övervägas
av den särskilda utredningen om det studiesociala systemet sora jag avser att
föreslå regeringen att tillkalla. Tills vidare bör enligt min mening samma
åldersgräns gälla för rätt till det särskUda vuxenstudiestödet som för rätt
till studiemedel. Mitt ställningstagande får ses mot bakgrunden av att det till
en del kommer att vara personer i samma åldersgrupper som söker studiemedel och
vuxenstudiestöd. Det är också möjligt att en del personer ansöker i första
hand om särskUt vuxenstudiestöd och i andra hand om studiemedel. Jag anser
emellertid att det bör vara möjligt för äldre personer att efter individuell
prövning få studiemedel eller vuxenstudiestöd utöver vad som f, n, gäller i
praxis beträffande studiemedel. Vid prövningen bör i regel studietidens längd
tillmätas stor betydelse. Däremot bör, så länge det är fråga om yrkesinriktade
studier, studiemas art eller inriktning inte tUlmätas större vikt.
När
det gäller urvalet bland sökande till det särskilda vuxenstudiestödet
framhåller SVUX att de beslutande organen inte får tiUämpa förenklade och
schablonartade regler vid bedömningen. Varje ansökan bör bedömas individueUt.
SVUX anger vissa riktiinjer för hur denna bedöraning bör ske. Den som lika
gärna kan studera på fritiden eller
Prop. 1975:23 191
den
för vilken vanliga studieraedel bedöms vara tUlräckliga bör inte beviljas
vuxenstudiestöd.
I huvudsak ansluter jag
mig tiU förslagen på dessa punkter. EmeUertid anser jag att särskUd hänsyn tas
till vissa grupper t.ex, handikappade. Vidare bör andra omständigheter som kan
göra det svårt att studera på fritid särskilt beaktas. En avvägning bör enligt
min mening även göras mot andra studiestödsformer, t,ex, utbildningsbidrag inom
arbetsmarknadsutbildningen. Syftet skall vara att så långt möjligt tillförsäkra
de sökande den form av studiestöd som bäst svarar mot de individueUa behoven.
För grundskole- och gymnasieskolestudier föreslår SVUX att företräde bör ges
den som har kort tidigare utbildning. Jag delar denna uppfattning, SVUX
föreslår också att företräde bör ges den som arbetat längre tid och den som
heltidsarbetat framför den som deltidsarbetat. Enligt min mening bör hänsyn tas
tUl antalet år på arbetsmarknaden dock högst tio år. Jag anser att
deltidsarbete bör jämställas med heltidsarbete. Enligt min mening är det också
angeläget att eftersträva en rimlig fördelning mellan antalet kvinnor och män
med vuxenstudiestöd,
SVUX
föreslår att man vid urvalet bör se till den enskildes faktiska ekonomiska
behov med hänsyn till tiUgångar och försörjningsbörda. Jag anser att som
särskilda skäl bör kunna gälla betungande försörjningsbörda.
Jag
ansluter mig också tiU SVUX' uppfattning att den enskildes behov av och
önskemål om utbildningsinriktning inte bör påverka urvalet bland sökande av
vuxenstudiestöd för gmndskole- och gymnasieskolestudier. För högskolestudier
bör däremot enligt kommittén vid urvalet viss hänsyn tas tili graden av
yrkesinriktning och till om studierna kan bedömas bli framgångsrika. För egen
del förordar jag att hänsyn tas till graden av studiernas målinriktning samt
tUl den tidigare utbUdning som den sökande har. Till målinriktningen räknar
jag bl. a. att studierna är av betydelse för den yrkesverksamhet som den
studerande bedriver eller avser att bedriva. De som höstterminen 1975 antas
till den yrkestekniska högskoleutbildning som föreslagits i prop. 1975: 9 bör
under förutsättning av att de är behöriga för att erhålla vuxenstudiestöd
oavsett tidpunkten för nya studiestödets ikraftträdande i övrigt garanteras
det särskilda vuxenstudiestödet för sin utbildning.
Jag
ansluter mig till SVUX' uppfattning att man bör eftersträva att de tiUgängliga
resursema blir någorlunda jämnt fördelade på studerande med omfattande
studieraål och studerande sora endast avser att delta i kortare kurser.
7.6.3
Särskilt studiestöd för vuxna för kortare studier
FÖVUX
föreslår att två nya former av studiestöd inrättas för vuxenstuderande dels
timstudiestöd, dels dagstudiestöd. Studiestöden
Prop. 1975:23 192
är
avsedda för deltagare i studiecirklar respektive korta ämneskurser vid
folkhögskola.
FÖVUX
föreslår ett timstudiestöd på 10 kr. per studietimme vid ett basbelopp om 8 500
kr. avsett för deltagare i studiecirklar, som tar ledigt för att delta i en
cirkel och som därför förorsakas inkomstbortfall. Timstudiestödet avses utgöra
en schabloniserad ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Antalet
bidragsberättigade studietimmar bör enligt FÖVUX vara lägst tio och högst 35
för en person under två på varandra följande kvartal.
FÖVUX
föreslår också att timstudiestöden i sin helhet skall utgöras av icke
återbetalningspliktiga bidrag och att dessa bestäms till 0,12 % av basbeloppet.
FÖVUX anser vidare att det skall finnas 29 000 hela timstudiestöd om 35 timmar
under det första verksamhetsåret.
FÖVUX'
förslag ora timstudiestöd har av det övervägande antalet remissinstanser
bemötts positivt. Även jag anser att denna typ av studiestöd är av stor
betydelse för de utbUdningsmässigt eftersatta gmpperna och för dem vars
arbetsförhållanden utgör ett studiehinder.
För
många korttidsutbUdade, för personer med skiftarbete, obekväm arbetstid eller i
övrigt fysiskt och psykiskt pressande arbetsförhållanden är det inte möjligt
att bedriva studier enbart på fritid. De bör därför få möjlighet att ta även en
del av arbetstiden i anspråk för sin utbUdning. Erfarenheterna från den
försöksverksamhet FÖVUX har bedrivit visar betydelsen av detta. Det var också
ett av de bärande motiven bakora statsmakternas beslut att införa en lagstadgad
rätt till ledighet för utbildning. För att denna rätt tUl ledighet skall kunna
utnyttjas i önskvärd omfattning av dem jag nyss nämnt bör till den knytas
möjligheten att få viss ersättning för inkomstbortfall. FÖVUX' förslag öppnar
en sådan möjlighet. Merparten av de korttidsutbildade tillhör som jag tidigare
har nämnt de lägst avlönade gmpperna i samhället. För dem kan även ett mycket
måttligt inkomstbortfall bli ett avgörande hinder för deltagande i studier.
Timstudiestödet bör endast kunna utgå tUl arbetstagare, I enlighet med FÖVUX'
förslag förordar jag att antalet bidragsberättigade studietimmar skall vara
lägst tio och högst 35 under två på varandra följande kvartal. Enligt min
raening bör tirastudiestödet byggas ut något långsammare än vad FÖVUX
föreslagit. De medel jag senare förordar för timstudiestöd 6 milj, kr, för
första halvåret 1976 ger under detta halvår utrymme för närmare 10 000
timstudiestöd. Jag förordar vidare att timstudiestödet beskattas och sora en
följd härav räknar jag upp bidraget per studietimrae till 18 kr. Jag är inte
beredd att förorda att bidraget knyts an tiU basbeloppet.
Dagstudiestödet
föreslås av FÖVUX uppdelat på dels inkomst-bidrag om 60 kr, per kursdag, dels
intematbidrag om 60 kr, per kursdag vid ett basbelopp om 8 500 kr.
Inkomstbidraget avses utgöra en schabloniserad ersättning för förlorad
arbetsförtjänst. Intematbidraget
Prop. 1975: 23 193
avses
utgöra en schabloniserad ersättning för kostnader för internatvistelse eller
resor i samband raed kursen. Antalet bidragsberättigade kursdagar bör enligt
FÖVUX i båda fallen vara lägst två och högst fem för en person under två på
varandra följande kvartal,
FÖVUX
föreslår att dagstudiestöden tUl sin helhet skall utgöras av icke
återbetalningspliktiga bidrag och att inkomst- och internatbidragen vardera
skall bestämmas till 0,7 % av basbeloppet,
FÖVUX
anser vidare att det under det första verksamhetsåret skall finnas 6 500
kopplade inkomst- och intematbidrag och dessutom 3 000 inkomstbidiag för
externatstudier och 3 000 intematbidrag för personer utan anställning.
Även
FÖVUX' förslag till dagstudiestöd har mottagits positivt av remissinstanserna.
Jag anser att förslaget om dagstudiestöd är värdefullt bl. a. som komplement
till timstudiestödet. I likhet med FÖVUX anser jag vidare att antalet
statsbidragsberättigade kursdagar för både inkomstbidrag och intematbidrag
skall vara lägst två och högst fem för en person under två på varandra följande
kvartal. Huvuddelen av dag-studiestödet bör utgöras av kopplade inkomst- och
intematbidrag. Utbyggnaden bör dock i likhet med vad jag förordat
beträffande timstudiestöden ske i något långsammare takt än vad FÖVUX föreslagit.
De medel jag senare förordar för dagstudiestöd 3 milj, kr, för första
halvåret 1976 ger under detta halvår utrymme för 3 750 inkomst- och lika
många intematbidrag. Omkring en tredjedel av de senare bör avse intematbidrag
för personer utan anställning. Det bör ankomma på regeringen att inom ramen för
antalet dagstudiestöd meddela bestämmelser om fördelningen mellan
inkomstbidrag och intematbidrag. Jag förordar att också inkomstbidraget
beskattas. Som en följd härav räknar jag upp bidraget till 90 kr, per kursdag,
Intematbidraget bör däremot inte beskattas. Jag förordar att detta bidrag
fastställs tUl 70 kr, per kursdag. Jag är inte heller när det gäller inkomst-
och internatbidragen beredd att förorda någon anknytning tUl basbeloppet.
Maximalt
kan således en person under två på varandra följande kvartal erhålla
timstudiestöd (35 tim. X 18 kr. = 630 kr.) till ett belopp av 630 kr, samt
inkomst- och intematbidrag (5 dagar X 90 kr, -f 5 dagar X 70
kr. = 800 kr.) tUl ett belopp av 800 kr., dvs, sammanlagt alltså 1 430 kr,
FÖVUX
föreslår att timstudie- och dagstudiestöd under ett första utbyggnadsskede bör
förbehållas studerande i studiecirkel och ämneskurs vid folkhögskola. Därmed
skulle en betoning ske av de korttidsutbildade, som vanligtvis väljer
studiecirkel för att få en första studieerfarenhet. Flertalet remissinstanser
har anslutit sig till förslaget. Några, bl, a, TCO, anser att timstudie- och
dagstudiestöd skall kunna utgå även för andra studieformer än de FÖVUX
föreslår, t, ex, för studier inom kommunal vuxenutbildning.
13
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 23
Prop.
1975: 23 194
Jag
har tidigare framhållit att en huvudlinje i det nu förestående reformarbetet
bör vara att förbättra de korttidsutbildades möjligheter att bedriva studier.
Jag har tidigare också anslutit raig tiU FÖVUX' och många remissinstansers
uppfattning att studiecirkeln i allmänhet är en lämplig studieform för dem som
saknar erfarenhet av studier i vuxen ålder. Med hänvisning till mina
ställningstaganden i det föregående och att jag nyss förordat en något
långsammare takt i utbyggnaden av antalet timstudie- och dagstudiestöd är det
rimligt att dessa i varje fall under ett inledande skede till största delen
fördelas tUl deltagare i s, k. prioriterade cirklar och ämneskurser vid
folkhögskola. Jag vill ocksä erinra om att jag i det föregående förordat att
även studiecirklar i s. k, hemspråk för invandrare och fackliga cirklar som
inte f, n, tillhör gruppen prioriterade studiecirklar fr, o, m, nästa budgetår
skall räknas som sådana, I de fall utbildning i engelska, svenska, matematik
eller samhällskunskap på högst grundskolans nivå eller i hemspråk inte kan
erhållas inom studiecirkelverksamheten på en ort bör timstudiestöden få
utnyttjas för liknande utbildning enligt grundskolans läroplan inom kommunal
vuxenutbUdning,
FÖVUX
föreslår att, när antalet sökande av timstudie- och dagstudiestöd är flera än
antalet studiestöd, urvalet skall göras så att företräde ges personer med
komplicerad skiftgång eller mycket obekväm arbetstid framför personer raed
tvåskift eller annan obekväm arbetstid, SärskUd hänsyn bör enligt kommittén
också tas till personer med tunga och slitsamma arbeten oavsett arbetstidens
förläggning. Därefter bör företräde ges korttidsutbildade fraraför personer med
längre utbildning. När det gäller intematbidraget bör hänsyn tas till
studiehinder som sammanhänger med hemarbete, handikapp eller att de sökande är
bosatta i glesbygd.
Enligt
min mening bör den prioritetsordning FÖVUX föreslagit i de delar som här
angetts i allt väsentligt kunna tillämpas. Vid urval mellan sökande av
timstudie- och dagstudiestöd bör personer med bristfällig tidigare utbildning
ges företräde framför personer med längre utbildning. Det bör ankomma på
regeringen eller myndighet regeringen bestämmer att utfärda närmare
föreskrifter om urvalsgrunderna.
FÖVUX
föreslår att timstudie- och dagstudiestöd skall kunna sökas både kollektivt och
individuellt. I de fall studiestöden söks kollektivt skall de vara förenade med
projekt för uppsökande verksamhet som de fackliga organisationema begär medel
för. Kommittén förutsätter att kollektiv ansökan om studiestöd kommer att bli
det norraala förfaringssättet.
Flertalet
remissinstanser tillstyrker förslaget. Några framhåller att Studiestöden bör
kunna sökas kollektivt också av studieförbund och ett
Prop.
1975:23 » 195
fåtal
vänder sig mot den föreslagna sammankopplingen med den uppsökande
verksamheten.
För
egen del ansluter jag mig till uppfattningen att timstudiestöd och
dagstudiestöd bör kunna erbjudas dem sora söks upp samtidigt som de får
information om tillgängliga utbildningsmöjligheter. De kommer i annat fall inte
att ha ett tillräckligt underlag för att ta ställning till om de har möjlighet
att påbörja studier. Samtidigt är det enligt min mening också nödvändigt att
utforma reglerna för fördelningen av studiestödet på lokal nivå på ett sådant
sätt att utrymme ges för enskilda ansökningar. Många korttidsutbildade kommer
i varje fall under de närmaste åren inte att kunna nås av den uppsökande
verksamheten även om de tillhör de grupper som bör prioriteras. Bl,a, kan detta
komma att gälla de smä arbetsplatserna vars förhållande jag berört i det
föregående (7.4,1,),
Med
hänsyn tiU vad jag har anfört förordar jag att det organ, som svarar för
fördelningen av timstudie- och dagstudiestöd inför ett verksamhetsår gör en
kvotering inom ramen för antalet tilldelade studiestöd mellan det antal som bör
sökas i kollektiv ordning och det antal som skall kunna sökas enskilt.
Arbetsmarknads- och utbildningstmkturcn skiftar avsevärt mellan komraunerna och
länen, I vissa fall domineras arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsplatser
i störte tätorter, medan i andra fall många små och utspridda arbetsplatser är
det karakteristiska. Det är därför inte lämpligt att centralt fastställa vUken
andel studiestöd som bör sökas kollektivt och andel som bör sökas enskilt. Jag
förordar därför att andelen för kollektivt sökta studiestöd skall kunna variera
meUan 60 och 85 % av de studiestöd som tilldelats ett län. Erfarenheterna under
de första åren får sedan utvisa om det finns behov av att ändra detta IntervaU.
Jag
ansluter mig till FÖVUX' förslag om fyra ansökningstillfällen per år för
timstudie- och dagstudiestöd. Det blir därigenom möjligt för det beviljande organet
att under året inom kvoteringsramen jämka den tidigare fastlagda kvoten raed
hänsyn till hur frekvensen vid föregående ansökningstiUfäUe fördelat sig
mellan kollektivt och enskilt sökta studiestöd.
Vad
jag här har förordat innebär att det bevUjande organet i vissa fall måste fatta
beslut samtidigt om medel till projekt för uppsökande verksamhet och om
kollektivt sökta studiestöd i anslutning till dem. Den fackliga organisation
som lämnat en kollektiv ansökan om studiestöd kan då få en garanti för att ett
visst antal studiestöd kan tas i anspråk i den uppsökande verksamheten. Dessa
rekvireras sedan av dem som tilldelats studiestödet.
Jag
har nyss förordat vissa principer för urval bland dem som an-
Prop. 1975: 23 196
söker
om studiestöd. De bör enligt min mening tiUärapas likformigt vid bedömningen av
enskilda och kollektiva ansökningar. Detta fordrar att ansökningarna innehåller
sådana uppgifter att det beviljande organet kan göra den nödvändiga
jämförelsen mellan enskilt och kollektivt sökta studiestöd. Det ankommer på
regeringen att meddela erforderliga föreskrifter härom.
Invandramtredningen
har föreslagit att särskilda premier skall utgå till icke anställda invandrare.
I det föregående har jag förordat en fortsatt försöksverksamhet med uppsökande
verksamhet i bostadsområden särskilt inriktad på hemarbetande, handikappade
och invandrare. I avvaktan på utvärderingen av denna försöksverksamhet är jag
inte beredd att biträda invandrarutredningens förslag. De icke anställda invandrarna
har om de i övrigt uppfyller behörighetsvUlkoren självfallet möjlighet att
komma i fråga för de särskilda studiestöd för vuxna jag tidigare förordat.
I
detta sammanhang vill jag också beröra frågan ora utbildning av och studiestöd
tUl analfabeter. En del av analfabeterna är hemarbetande invandrarkvinnor. Även
bland dem som förvärvsarbetar finns personer som kan karakteriseras som
analfabeter. Jag vill erinra om att statsrådet Leijon under våren 1974
tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att gemensamt med en motsvarande finsk
arbetsgrupp utreda föratsättningarna för och ge förslag till åtgärder som
syftar till att förbättra de finska zigenarnas förhållanden i Finland och
Sverige. Enligt vad jag erfarit har arbetsgrupperna efter en Inventering av
problemen konstaterat att många finska zigenare är i behov av särskUd
undervisning.
Statsbidrag
för undervisning av analfabeter utgår nu till komraunerna från anslaget Bidrag
tiU driften av grundskolor m. ra. Något studiesocialt stöd för dem som deltar
i denna undervisning finns dock inte. Socialbidrag är i allmänhet det enda som
i praktiken kan komma i fråga. Ur utblldningspoUtisk och arbetsmarknadspolitisk
synpunkt bör analfabeterna självfallet vara en prioriterad gmpp eftersom de
praktiskt taget saknar utbildning och deras ställning på arbetsmarknaden är
svag. Elementära kunskaper i att läsa och skriva krävs för de flesta arbeten.
En person som inte kan läsa kan inte heller ta del av skyddsföreskrifter,
avtal, information om lagar etc. som gäller på arbetsplatsen. Analfabeter som är
hemarbetande kan inte nås av skriftlig information om möjligheter tUl
utbildning och arbete.
Efter
samråd med statsrådet Lena Hjelm-Wallén förordar jag att kommunema även i
fortsättningen skall ha ansvaret för undervisningen av analfabeter. De bör samarbeta
med arbetsmarknadsmyndigheterna för att förmå så mänga analfabeter som möjligt
att delta i undervisningen och för att i största möjliga utsträckning kombinera
undervisningen
Prop. 1975:23 197
med
studie- och yrkesorientering och yrkesinriktad utbildning. En arbetsgrupp inom
skolöverstyrelsen arbetar f. n. med en översyn av formerna för undervisningen
av analfabeter. Jag förutsätter att gruppen avslutar sitt arbete i sådan tid
att dess förslag kan föreUgga under hösten 1975. Då bör det också vara möjligt
att ta upp frågan om studiestöd till analfabeterna. En klarare bild bör då
finnas över dels analfabetgruppens sam.mansättning, dels de studieformer som
lämpligen bör användas för under\'isningen. Det studiesociala stödet bör
utformas med hänsyn härtiU, Jag räknar således med att återkomma till denna
fråga i sådan tid att utbildning och studiestöd för analfabeter kan tas upp av
riksdagen vid 1976 års riksmöte.
7.6.4
Studiemedelssystemet
Som
jag tidigare har redovisat föreslår SVUX att en halv månads heltidsstudier
eller en hel månads halvtidsstudier skall vara den kortaste tid för vUken
vuxenstudiestödet och studiemedel skall kunna utgå och att sarama regel skall
gälla för studiemedelssystemet. Jag delar uppfattningen att man vid bevUjning
av studiemedel bör gå efter 15-dagars- eller 30-dagarsperioder. Därigenom
förenklas också reglerna för beräkning av studiemedel. CSN har emellertid i
sitt remissvar pekat på att vissa nackdelar kan uppstå genom den föreslagna
förändringen. F.n. utgår i studieraedel 140 % av basbeloppet för ett läsår om
nio månader. CSN fastställer för olika utbildningar den tid under läsåret
under vilken studiemedel kan utgå. CSN använder sig därav av ett beräkningssätt
som innebär att den studerande tillgodoräknas samtliga dagar under läsårets
båda terminer. Enligt SVUX' förslag skall studietiden beräknas per
kalenderhalvår. Förslaget innebär att man inte kan lägga ihop
"överskottsdagar" från läsårets två kalenderhalvår. Detta medför att
vissa studerande kan komma att gå miste om studiestöd för en halv månad. Med
hänsyn tUl de negativa effekter som i vissa fall kan uppstå med den av SVUX
föreslagna ordningen förordar jag att eventuella "överskottsdagar"
under läsårets båda kalenderhalvår får tillgodoräknas. Detta bör i de flesta
fall kunna ske genom att raan som hittills lägger ihop studietiden under båda
kalenderhalvåren. I enstaka fall kan likväl en försämring uppstå för de
studerande. Jag förutsätter att CSN vid tillämpning av den angivna regeln
försöker undvika sådana konsekvenser. Därmed bör det för den enskUde
studeranden inte bli någon skillnad jämfört med nuvarande system.
SVUX
föreslår att den del av makes inkomst under kalenderhalvåret
Prop. 1975:23 198
som
överstiger 250 % av basbeloppet skall beaktas vid prövningen av rätten till
studiemedel. Det övervägande antalet remissinstanser har ansett att
hänsynstagandet till makes ekonomi inom studiemedelssystemet helt bör
avskaffas. Jag är inte beredd att föreslå ett fullständigt slopande av reglerna
för prövning mot makes inkomst. I avvaktan på att den utredning om det
studiesociala systemet, som jag förut berört, behandlat frågan, förordar jag
att fribeloppsgränsen beträffande makes inkomst per kalenderhalvår höjs tUl 250
% av basbeloppet. Reduktion av studiemedel bör liksom f, n,, för den som
studerar under fyra och en halv månad under ett kalenderhalvår, ske med 40 % av
inkomster därutöver. Förslaget innebär vid ett basbelopp om 9 000 kr, att
någon reduktion av studiemedlen för ett läsår inte sker förrän makens årsinkomst
överstiger 45 000 kr. För dem som studerar på minst halvtid och har
deltidsstudieraedel bör fribeloppet för makes inkomst per termin höjas til! 330
% per termin,
SVUX
föreslår att studiemedel inte skall kunna utgå till personer över 60 år, dvs,
att åldersgränsen höjs från 45 till 60 år. Även åldersgränsen bör behandlas av
den aviserade studiesociala utredningen, I avvaktan härpå bör som jag tidigare
anfört en liberalare praxis än hittiUs kunna tillämpas.
Jag
biträder vidare SVUX' förslag om att deltidsstudiemedel bör beviljas utan
pröviung av varför studierna inte bedrivs på heltid. F. n, gäller att
studiemedel i annan form än återbetalningspliktiga studiemedel inte kan
beviljas för studerande inom vuxenutbildning på ungdomsskolans nivå om studierna
omfattar mindre än åtta veckor. Denna gräns bör enligt SVUX avskaffas. För
studiemedelslagare i eftergymnasial UtbUdning finns inte något motsvarande
krav på minst åtta veckors studier. Inte heller för vuxenstudiestödet föreslår
SVUX att detta krav skall gälla. För alla studerande bör enligt min mening
samma krav på studietidens längd gälla för rätt till studiemedel som för rätt
till särskilt vuxenstudiestöd. Jag biträder därför SVUX' förslag i denna del.
SVUX
föreslår i övrigt vissa mindre förändringar av studiemedelssystemet. Dessa är
främst av teknisk natur och syftar till att förenkla reglerna för beräkning av
studieraedel. Flertalet av de förändringar som SVUX föreslår har ekonomiska
konsekvenser. SVUX föreslår bl. a. ett höjt totalbelopp, ett höjt studiebidrag
och ett höjt barntillägg. Barntillägget skall inte vara behovsprövat. Inte
heller den av SVUX föreslagna nya regeln om behovsprövning mot inkomst och
förmögenhet är enbart av teknisk natur. Jag har tidigare angett att jag har för
avsikt att föreslå regeringen att tillkalla en utredning för att se över
nuvarande studiesociala system. I enlighet med riksdagens uttalande (SfU 1974:
19, rskr 1974: 265) bör en av dess uppgifter vara att lärana förslag om förenklingar
av studiemedelssystemet. Jag är därför inte nu beredd att biträda SVUX' förslag
i dessa delar.
Prop.
1975:23 199
Många
studerande ansöker om och beviljas också vid ett tillfäUe studiemedel för ett
helt läsår eller för två kalenderhalvår. De studiemedel som den studerande får
under läsåret eller de två kalenderhalvåren bestäms då med hänsyn tUl det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller andra månaden
före det första av de två aktuella kalenderhalvåren. Avgörande är alltså
basbeloppet för maj eller november. Såväl mellan november 1970 och maj 1971 som
under motsvarande period 19731974 steg basbeloppet så mycket att statsmakterna
fann det skäligt att bevilja den som fått studieraedel för helt kalenderår
extra studiemedel (prop. 1971:78, SU 1971:22, rskr 1971: 128 och prop, 1974:
118, SfU 1974: 22, rskr 1974: 208), Dessa extra studieraedel utgick i båda
fallen till heltidsstuderande för andra halvåret med 70 % av skillnaden mellan
basbeloppet för maj och basbeloppet för november året före. För deltidsstuderande
utgick år 1974 hälften därav eller 35 % av nyss angivna skillnad mellan
basbeloppen för raaj och noveraber. Skillnaden raellan basbeloppet för november
1973 och basbeloppet för maj 1974 var 600 kr.
Basbeloppet
för november 1974 uppgick tUl 8 500 kr. I januari 1975 har basbeloppet höjts
till 9 000 kr.
Enligt
min raening bör studerande som på en gång beviljats studiemedel för
kalenderåret 1975 inte komma i sämre läge än om han hade beviljats studiemedel
särskilt för varje kalenderhalvår. Jag förordar därför att extra studieraedel
bör utgå för sådan studerande för andra kalenderhalvåret 1975 med 70 % av
skillnaden mellan basbeloppen för maj 1975 och basbeloppet för november 1974.
För deltidsstuderande bör för samma tid extra studiemedel utgå med 35 % av
nämnda skillnad,
7.6.5
Studiéhjälpssystemet
Jag
övergår nu till att ta upp några frågor om studiestödet till yngre elever i
gymnasieskolan m,fl.
Studiehjälp
utgår f,n. dels i form av studiebidrag, dels i form av olika tillägg, CSN har
föreslagit cn höjning av inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg,
inackorderingstillägg och resetillägg. Därutöver har CSN lagt fram ett förslag
om hemreseersättning för elever i gymnasial utbildning, CSN har även föreslagit
en höjning av det belopp som f, n, utgår tUl yngre elever i form av
återbetalningspliktiga studiemedel,
ResetiUägget
bör enligt min mening höjas från 75, 95, 125, 145 och 165 kr, i månaden tiU 85,
110, 145, 170 och 195 kr, i månaden för avstånd om respektive 6, 15, 25, 35 och
45 km. Jag beräknar att utgifterna för resetUlägg ökar med ca 8 milj. kr. Det
ankommer på regeringen att meddela bestämmelser i denna fråga.
InackorderingstiUägget
utgör nu 150 kr. i månaden. Jag föreslår att detta tiUägg höjs till 170 kr, i
månaden.
Prop. 1975: 23 200
Det
inkomstprövade tiUägget utgår fr. o. ra. den 1 januari 1975 för studerande som
inte har syskon under 17 år med högst 75 kr, per månad vid en taxerad inkomst
för föräldrarna om högst 26 000 kr. Överstiger den taxerade inkomsten detta
belopp reduceras tilläggets storlek. Reglema om inkomstprövning och reduktion
av det inkomstprövade tiUägget har sedan år 1973 motsvarat de regler som gällt
för det statiiga bostadstUlägget (prop. 1972:27, SfU 1972:20, rskr 1972:148). I
prop. 1975: 1 bU. 14 (s.l7) har chefen för bostadsdepartementet före slagit
att inkomstgränsen för statiigt bostadstillägg höjs tiU 28 000 kr. den 1
januari 1976. Jag föreslår motsvarande höjning för det inkomstprövade
tillägget. För höstterminen 1975 bör man vid bevUjning av tiUägget utgå från
inkomsten enligt 1974 års taxering och för vårterminen 1976 enligt 1975 års
taxering.
Även
när det gäller behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel bör
inkomstgränsen höjas till 28 000 kr. i statiigt taxerad Inkomst.
CSN
har lämnat förslag till utformning av hemreseersättning för inackorderade
elever i gymnasial utbildning. Förslaget avser försöksverksamhet och innebär
att en elev med inackorderingstillägg som har minst 40 km mellan skolort och
hemort får rätt till fri hemresa två gånger per månad eller högst 18 hemresor
för ett läsår om nio månader. För den som har minst 80 mil mellan skolort och
hemort bör rätten gälla högst fem resor under ett läsår. CSN föreslår att
heraresersättningen norraalt utgår i form av s. k. frikort. I vissa fall skall
emellertid kontant ersättning kunna utgå.
Jag
har i huvudsak inget att invända mot CSN:s förslag om fria hemresor och
förordar att det genomförs. Som CSN själv anfört bör reglerna därom dock
slutligt utformas först efter viss tids försöksverksamhet. Ersättning bör
endast utgå för resor i Sverige. Jag är inte heller beredd att tillstyrka att
resa får ske med flyg. Jag beräknar kostnaden för hemreseersättning till 10,6
mUj. kr. för budgetåret 1975/76. Det ankommer på regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer att meddela närmare bestämmelser i denna fråga.
När
det gäller återbetalningspliktiga studiemedel för yngre elever föreslår CSN att
det högsta belopp som bevUjas för ett läsår bör höjas från 3 800 kr. till 4 500
kr. Jag beräknar i det följande medel till återbetalningspliktiga studiemedel
för yngre elever så att det blir möjligt för CSN att höja beloppet per läsår
till högst 4 000 kr. Jag har nyss förordat att det s.k. fribeloppet för
föräldrarnas inkomst höjs tUl 28 000 kr, i taxerad inkomst den 1 januari 1976.
Jag är inte nu beredd att i övrigt biträda CSN:s förslag.
Prop. 1975: 23 201
7.7
Adminisfrafion, information m. m.
FÖVUX
och SVUX föreslår gemensamt att frågor rörande fördelning av medel för
uppsökande verksamhet, det särskUda studiestödet för vuxna för studier på
grundskolans och gymnasieskolans nivå samt timstudie- och dagstudiestöd skall
handläggas av en kommunal nämnd, vanligen skolstyrelsen. Inora varje koramun
bör enligt förslaget inrättas ett studiestödsråd för att biträda skolstyrelsen
i beredning av dessa ärenden. Detta råd föreslås vara sammansatt så, att två
tredjedelar av ledamötena skall företräda fackliga organisationer med LO som
huvudorganisation och en tredjedel av ledamöterna skall företräda fackliga
organisationer med TCO som huvudorganisation. Skolstyrelsen inhämtar förslag
om ledamöter från respektive huvudorganisations distriktsorganisation.
Studiestödsråden skall lämna förslag till skolstyrelsen om vUka projekt för
uppsökande verksamhet som bör få medel och vilka personer som bör beviljas
studiestöd. Besvärsrätt över skolstyrelsens beslut i dessa ärenden föreslås
finnas endast när styrelsen fattat ett beslut som inte överensstämmer med den
mening som uttalats av studiestödsrädet.
Remissinstanserna
har anfört skilda meningar om SVUX' och FÖVUX' förslag i denna del. Svenska
koraraunförbundet och utredningen ora den kommunala demokratin framhåller att
det föreslagna studiestödsrådet samt den handläggningsordning av ärendena som
förutsatts varken står i överensstämmelse med formerna för att inrätta kommunala
organ och utse ledamöterna i dessa eller med den kommunala
handläggningsordningen. Ett stort antal remissinstanser anför också att den
besvärsordning kommittéerna föreslår strider mot den nu gängse samt att
studiestödsråden får en för ensidig sammansättning.
Jag
ansluter raig för egen del, som jag tidigare framhåUit, till FÖVUX' och SVUX'
uppfattning att de berörda fackliga organisationerna bör ha ett stort
inflytande på handläggningen av ärenden som rör fördelning av medel för
uppsökande verksamhet och beviljande av särskilda studiestöd för vuxna samt
timstudie- och dagstudiestöd. Detta är nödvändigt för att nå en rimlig
saraordning mellan dels till-lämpningen av lagen om arbetstagares rätt till
ledighet för utbildning, dels den uppsökande verksamheten, dels beviljningen av
studiestöd tUl dem som tar ledigt från sitt arbete för studier. Men det är
också naturligt med ett starkt fackligt inflytande i dessa frågor bl, a.
därför att de fackliga organisationerna i betydande utsträckning representerar
de grupper för vilka de förbättringar av vuxenutbildningen på skUda områden
som jag förordat i det föregående främst är avsedda.
Jag
är emellertid inte beredd att förorda att inflytandet för de fackliga
organisationerna skall få de forraer koramittéerna föreslagit. Ett inrättande
av särskUda beredande organ i landets samtiiga kommuner skuUe dessutom enligt
min bedömning leda tiU en större administration
Prop. 1975: 23 202
än
verksamhetens omfattning kräver. Det kan också medföra långa
handläggningstider.
Jag
anser det lämpUgt att fördelningen av de medel jag i det föregående förordat
för uppsökande verksamhet, av särskilt vuxenstudiestöd för utbildning
motsvarande grundskolan och gymnasieskolan samt av timstudie- och dagstudiestöd
bör ske inom ett vidare geografiskt område än den enskilda kommunen. Områdena
bör samtidigt inte vara så stora att den nödvändiga lokala kännedomen om
befolknings-, utbildnings- och arbetsmarknadsstrukturen inom respektive
områdes olika delar får svårt att göra sig gällande. Avgränsningen av det
geografiska området bör vidare göras så att det överensstäramer raed den administrativa
indelning som gäller för annan statiig, komraunal och sekun-därkommunal
förvaltning. Enligt min mening bör mot denna bakgrund länen utgöra lämpliga
områden för fördelningen av de nyssnämnda resurserna.
Med hänvisning till vad
jag anfört förordar jag att en särskild vuxen-utbUdningsnämnd inrättas i varje
län. Nämnderna bör i adrainistrativt hänseende liksora studiemedelsnämnderna
vara knutna tiU CSN, Vuxenutbildningsnämnd bör besluta om fördelning av medel
tUl projekt för uppsökande verksamhet samt bevilja dels sådana särskilda
vuxenstudiestöd som inte avser högskoleutbildning, dels timstudie- och dagstudiestöd.
Den bör bestå av nio ledamöter varav tre skall företräda fackliga
organisationer med LO som huvudorganisation och två skall företräda facklig
organisation med TCO som huvudorganisation. Fyra ledamöter bör vara väl
förtrogna med utbildningsväsendet inom länet. De senare bör vara politiskt
valda förtroendemän inom primärkommun eller landstingskommun. Företrädarna för
de fackliga organisationerna bör nomineras av berörda FCO-distrikt och
regionala TCO-kommittéer i den ordning huvudorganisationerna bestäramer och
sedan förordnas av regeringen.
De
fyra övriga ledamöterna bör väljas av landstingskommun, I Malmöhus län och
Göteborgs och Bohus län bör Malmö kommun respektive Göteborgs kommun utse två
av ledamöterna och i Gotlands län bör Gotlands kommun utse de fyra ledamöterna.
Beslut
om särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå bör ankomma på
studiemedelsnämnd inom vars verksamhetsområde studierna skall bedrivas.
Anknytningen
av det särskilda vuxenstudiestödet tiU utbUdningsbi-draget inom
arbetsmarknadsutbUdningen och inrättande av vuxenutbUd-ningsnämnder leder
enligt min mening till att de administrativa rutinerna för studiestöd för vuxna
och uppsökande verksamhet på arbetsplatserna bör ges en annan utforraning än
FÖVUX och SVUX föreslår.
Jag
delar kommittéernas uppfattning om de fördelar sora ligger i att timstudie- och
dagstudiestöd utanordnas av myndigheter på kommunnivå. Det är då lätt för de
fackliga organisationerna och enskilda per-
Prop.
1975:23 203
söner
att ta de nödvändiga kontakterna med de utanordnande myndigheterna, Samma
förhållande gäller naturligtvis också för det särskilda studiestödet. Jag anser
också att det ur administrativ synvinkel är önskvärt att samla rutinerna för
de skUda slagen av studiestöd för vuxna hos en myndighet.
Med
hänvisning till vad jag har anfört och efter samråd med chefen för
socialdepartementet förordar jag att försäkringskassoma får i uppgift att
utanordna medel för särskilt vuxenstudiestöd samt timstudie- och dagstudiestöd.
I fråga om det särskilda vuxenstudiestödet bör försäkringskassoma också, sedan
uppgift från vuxenutbildningsnämnd respektive studiemedelsnämnd lämnats om
vilka personer som beviljats sådant och för hur lång tid, beräkna dess
omfattning i det enskilda fallet. Försäkringskassorna har genom sin nuvarande
verksamhet tUlgång till de nödvändiga uppgifterna för det slaget av
beräkningar. De har dessutom väl inarbetade rutiner för beräkning av preliminär
skatt och utfärdande av inkorastuppglfter. De har slutiigen en god geografisk
spridning raed rainst ett kontor i varje koramun.
I
fråga om medel för uppsökande verksamhet på arbetsplats ansöker facklig
organisation hos vuxenutbildningsnämnd som beslutar i ärendet. Medlen bör
utanordnas av SÖ.
Besvär
över vuxenutbildningsnämnds beslut i ärende om medel tUl projekt för uppsökande
verksamhet bör föras hos SÖ och besvär över beslut i ärende om studiestöd hos
CSN. SÖ:s och CSN:s beslut bör inte kunna överklagas. Det bör också vara
möjligt att överklaga försäkringskassas beslut om studiestödets omfattning.
Det
bör ankomma pä regeringen eller myndighet regeringen bestämmer att meddela
föreskrifter om handläggningsordningen för ärenden som vuxenutbildningsnämnd,
studiemedelsnämnd och försäkringskassa skall fatta beslut om.
VuxenutbUdningsnämnderna
bör för att kunna fullgöra sina uppgifter ha tillgång till vissa
administrativa resurser. Medel bör finnas för sekreterare, bilrädeshjälp,
sammanträdesarvoden och reseersättningar till vuxenutbildningsnämndernas
ledamöter samt för lokaler, utmstning och vissa expenser. Jag beräknar
kostnaderna för vuxenutbildnings-nämndernas verksamhet under budgetåret 1975/76
till ca 1 750 000 kr.
FÖVUX
föreslår att fördelning av medlen för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna
bör göras av SÖ, 85 % av medlen bör fördelas på kommuner efter vissa allmänna
kriterier t, ex, på grundval av antalet förvärvsarbetande, andelen
korttidsutbildade och andelen anställda på små arbetsplatser. Resterande 15 %
bör fördelas efter särskild bedömning av behovet på olika platser.
Fördelningen av timstudie- och dagstudiestöd på kommuner skall enligt
förslaget göras av CSN. Den bör huvudsakligen baseras på förekomsten av
skiftarbete eller obekväm arbetstid. 85 % av antalet studiestöd bör fördelas
efter dessa kriterier och 15 % bör fördelas mera fritt. SVUX föreslår att
vuxenstudiestödet för
Prop. 1975: 23 204
utbildning
på grundskole- och gymnasieskolenivåerna bör fördelas på landets kommuner i
huvudsak svarande mot kommunernas andel av rikets befolkning. Vuxenstudiestödet
för studerande inom högskolan föreslås fördelat på de sex studiemedelsnämnderna
huvudsakligen i proportion tUl antalet högskolestuderande inom respektive
nämnds verksamhetsområde.
Jag
har nyss förordat att det i varje län skall finnas en vuxenutbildningsnämnd
som svarar för fördelningen av medel till uppsökande verksamhet och studiestöd.
Den centrala fördelningen av statsbidraget till uppsökande verksamhet på
arbetsplatser och av de olika slagen av vuxenstudiestöd, med undantag för
sådana som avser studier inom högskolan, bör därför inte göras på kommuner
utan på län. Vid denna fördelning bör det grandläggande kriteriet vara
befolkningsunderlaget i länen. Vid fördelningen av statsbidraget till
uppsökande verksamhet på arbetsplatserna bör därutöver hänsyn tas tUl
utbildningsstmkturen inom länen, främst förekomsten av korttidsutbildade vuxna,
antalet förvärvsarbetande och andelen anställda på små arbetsplatser. Vid fördelning
på län av medel för det särskUda vuxenstudiestödet samt för timstudie- och
dagstudiestöden bör CSN ta hänsyn tUl utöver befolkningsunderlaget också
utbildningsstrukturen inom länen. Timstudie-och dagstudiestöd bör fördelas även
raed särskUt beaktande av förekomsten av korttidsutbUdade vuxna och frekvensen
av skiftarbete.
Något
behov av att, för särskUda insatser på vissa orter, på central nivå behålla en
viss del enligt FÖVUX' förslag 15 % av statsbidraget till uppsökande
verksarahet på arbetsplatsema och av antalet timstudie- och dagstudiestöd anser
jag inte föreligga.
Jag
går nu över till att behandla administrativa frågor som rör studiemedelsnämndernas
och CSN:s verksamhet. SVUX föreslår att studie-medelsnärand vid behandling av
ärende sora rör särskilt vuxenstudiestöd utvidgas med en representant för
facklig organisation som har LO som huvudorganisation och en representant för
facklig organisation som har TCO som huvudorganisation. Besvär över beslut i
sådant ärende föreslås endast kunna föras när nämnden fattat ett annat beslut
än de fackliga representanterna förordat.
Jag
har nyss förordat att besvärsrätt skall finnas i fråga om
vuxenut-bildningsnärands beslut om studiestöd tUl vuxna. Sarama ordning bör
gälla beträffande studiemedelsnämnds beslut i motsvarande ärenden. I övrigt
tillstyrker jag förslagen.
CSN
har 1 skrivelse den 9 december 1974 angående omorganisation av CSN föreslagit
att ärenden rörande studiemedel för personer över 20 år i gymnasial utbUdning
samt frågor om återkrav av studiemedel, som hittills behandlats centralt hos
CSN, skall behandlas av studiemedelsnämnderna. Jag bedömer det vara lämpligt
att studiemedelsnämnderna får överta ärendena om studiemedel för s. k. äldre
studerande och om återkrav av studiemedel. Jag beräknar kostnaden för denna
över-
Prop. 1975: 23 205
föring
till studiemedelsnämnderna till ca 600 000 kr. CSN avlastas motsvarande
arbetsuppgifter och kostnaderna för CSN bör räknas ned raed hänsjm härtUl.
CSN
har i nyssnämnda skrivelse också föreslagit en förändrad organisation av
nämndens kansli med en indelning i arbetsenheter, som avses bättre svara mot
nämndens nuvarande och framtida arbetsuppgifter. Statskontoret har raedverkat
vid utforraningen av förslaget.
Den
föreslagna omorganisationen av CSN:s kansli finner jag i stort ändamålsenlig.
Jag avser att föreslå regeringen att ge CSN i uppdrag att genomföra en
omorganisation i huvudsak efter de föreslagna riktlinjerna. Enligt min mening
bör omorganisationen genomföras samtidigt som studiemedelsärendena för vuxna
och återkravsärenden förs över tUl studiemedelsnämnderna, dvs, den 1 januari
1976. Jag avser att föreslå regeringen att ge CSN i uppdrag att komma in med
organisatoriskt underlag för den föreslagna förändringen av CSN:s kansli.
Sedan regeringen fastställt organisationen bör statens avtalsverk få i uppdrag
att föra de förhandlingar om avtalsbara löne- och anställningsvillkor som
behövs.
CSN
bör kunna genomföra själva omorganisationen inom ramen för tillgängliga medel
under anslaget Centrala studiestödsnämnden m. m. För nödvändigt
förberedelsearbete bör CSN inför omorganisationen få disponera 200 000 kr, för
budgetåret 1975/76,
SVUX
och CSN har framhållit att förutom studiemedelsnämnderna även CSN koramer att
få vissa ytterligare arbetsuppgifter i samband med att vuxenstudiestödet
införs. Jag beräknar att de sammanlagda kostnaderna för CSN och
studiemedelsnämnderna för budgetåret 1975/ 76 ökar raed 520 000 kr. Jag
återkommer i det följande till hur dessa kostnader skaU bestridas.
De
förslag jag i det föregående förordat om uppsökande verksamhet på
arbetsplatsema, om försök med uppsökande verksamhet i bostadsområden, om
införande av särskilt studiestöd för vuxna och timstudie-och dagstudiestöd bör
genomföras den 1 januari 1976. VuvenutbUdnings-nämnderna bör kunna inrättas den
1 juli 1975. För studerande i den försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning fr, o, m, höstterminen 1975, som jag förordat i prop. 1975:
9, bör särskilt vuxenstudiestöd kunna utgå redan från den tidpunkt då
utbildningen inleds. De förslag som avser höjda bidrag till studiecirkelverksamheten
och studieförbundens verksamhet, utbildning av studieorganisatörer, höjt
fribelopp beträffande hänsynstagande tUl makes inkomst inom studiemedelssystemet,
förändringar inora studiehjälpssystemets område samt administration av
reformerna bör genomföras den 1 juli 1975.
Inför
genomförandet av förändringar i studiestödet m.m. är det nödvändigt att
information om reformernas innehåll riktas dels till dem som kommer att ta
aktiv del i själva genomförandet, dels tUl dem som
Prop. 1975: 23 206
reformerna
är avsedda för. Jag förordar därför att särskilda medel för information
tiUdelas CSN. Jag beräknar medelsbehovet tiU 1,2 mUj. kr, CSN bör vid
utformningen av informationen samråda med SÖ och samarbeta med de berörda
fackliga organisationerna. Nämnden bör också kunna av dessa medel lämna bidrag
till de fackliga organisationerna för framställning av informationsmaterial
sora har samband med genomförandet av reformen. Jag vill slutligen framhåUa att
det är önskvärt att i informationsverksamheten också beakta förändringar av
arbetsmarknadsutbildningen som kan komma att föranledas av riksdagens
ställningstagande till den proposition i dessa frågor som statsrådet Leijon
senare denna dag kommer att anmäla,
7.8
Finansiering
FÖVUX
och SVUX föreslår att det särskUda vuxenstudiestödet samt timstudie- och
dagstudiestödet skall finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift.
Kommittéernas övriga förslag föreslås bli finansierade över statsbudgeten.
De
förslag jag i det föregående lagt fram med syfte att förbättra de vuxnas
möjligheter till vuxenutbUdning i skUda avseenden stöder och kompletterar
varandra. Ett viktigt syfte är att underlätta för vuxna med kort tidigare
utbUdning att genom studieverksamhet främja sin egen utveckling och vidga sina
kunskaper i skilda hänseenden, bl, a, för att aktivt kunna medverka i
reformeringen av arbetslivet. Reformerna kommer också att i betydande
utsträckning omfatta anställda som har de fysiskt och psykiskt mest
ansträngande arbetena. Det är därför enligt min mening rimligt att inte enbart
studiestödet finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift. Även den
uppsökande verksamheten, som på arbetsplatserna kommer att åvila de fackliga
organisationerna, viss del av stödet till studiecirkelverksamhet och
studieförbund och de administrativa kostnaderna för reformerna bör finansieras
på detta sätt. Den särskilda arbetsgivaravgiften bör kallas
vuxenutbildningsavgift.
Jag
har tidigare förordat att några av reformerna inom vuxenutbildningen bör
genomföras den 1 juli 1975 och övriga den 1 januari 1976. Jag beräknar
kostnaderna för budgetåret 1975/76 tiU ca 112 mUj. kr.
VuxenutbUdningsavgiften
bör beräknas som en andel av den lönesumma som utbetalas av arbetsgivama. Den
bör utgå på samma avgiftsunderlag sora används för beräkning av
sjukförsäkringsavgiften. Den bör utgå från den 1 januari 1976. Under år 1976
bör avgiften utgöra 0,15 % av avgiftsunderlaget. Avgiften kan därvid för samma
år beräknas uppgå till ca 200 milj. kr. I samband raed de nyligen genora-förda
reformerna inora socialförsäkringsorarådet vUka bl. a. innebär att
sjukpenning, dagpenning vid arbetslöshet, förmåner vid arbetsmarknadsutbildning
m. m. har gjorts till skattepliktig inkomst beslöts att
Prop. 1975: 23 207
de ökade skatteintäkterna i sin helhet skall
tillgodoräknas staten (prop. 1973:49, SkU 1973: 30, rskr 1973: 199). Jag anser
att detta bör vara fallet även vad gäller de beskattade vuxenstudieförmånerna,
dvs. vuxenstudiebidrag, timstudiestöd och inkomstbidrag. Chefen för
finansdepartementet kommer senare att föreslå regeringen att återkomma till
riksdagen i denna fråga och med den sammanhängande beskattningsfrågor. Jag har
nyss angett att refomerna under budgetåret 1975/76 beräknas kosta ca 112 mUj.
kr. Detta belopp motsvarar intäkterna under första halvåret 1976 från den
särskilda vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen frän de
beskattade vuxenstudiestöden.
Intäkterna från avgiften bör tas upp på
inkorastskattetitelns inkomstsida och de verksamheter de är avsedda för
bekostas från inkorastskattetitelns utgiftsida via motsvarande anslag på
utbildningshuvudtiteln. Dessa belastas med de kostnader sora inte täcks av
VuxenutbUdningsavgiften. Balansen mellan influtna medel och utgifter
registreras särskilt.
Jag
beräknar att av inkomsterna från den särskilda VuxenutbUdningsavgiften och de
influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden skall disponeras
27,6 mUj. kr, för olika ändamål under anslaget Bidrag till
studiecirkelverksamhet och 4,8 mUj. kr. för olika ändaraål under anslaget
Bidrag till studieförbund. Kostnaderna för uppsökande verksarahet på
arbetsplatser och utbUdning av studieorganisatörer, som jag beräknat tUl 5
milj. kr., bör i sin helhet täckas av inkomster från VuxenutbUdningsavgiften
och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden. Jag
beräknar att från dessa inkomster skall utgå högst 61 milj. kr. för kostnader
för det särskUda vuxenstudiestödet. Därav beräknar jag att ca 46 milj, kr,
avseende kostnader för vuxenstudiebidraget skall tillföras anslaget
Studiebidrag m, m, och ca 15 mUj, kr. avseende kostnader för
återbetalningspliktiga studiemedel skall tillföras investeringsanslaget
Studiemedelsfonden. Vidare beräknar jag att av dessa inkomster skall 9 milj.
kr. för timstudie- och dagstudiestöd tillföras anslaget Studiebidrag m, m.
Slutligen förordar jag att kostnaderna för administration, information m. m.
för vuxenutbildningsreformcn, 4,8 milj, kr,, skall täckas av inkomster från den
särskilda vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de
beskattade vuxenstudiestöden.
Genom att vissa delar av reformen föreslås träda ikraft
den 1 juli 1975 uppstår kostnader redan under andra halvåret 1975. Jag förordar
att medel för dessa kostnader förskotteras från inkomstskattetiteln tUl berörda
anslag och att dessa under det första halvåret 1976 tillförs motsvarande medel
från vuxenutbildningsavgiften. Jag koramer under an-slagsberälcningarna att
redovisa dessa medel som särskilda inkomstposter.
Prop. 1975: 23 208
8 Upprättade lagförslag
1
enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag
tUl
1.
lag om ändring i
studicstödslagen (1973:349),
2.
lag om vuxenutbildningsavgift,
3.
lag om extra studiemedel för
andra halvåret 1975.
Rörande
de enskilda bestämmelserna i lagförslagen vill jag ytterligare anföra följande.
Prop. 1975: 23 209
9 Specialmotivering
9.1
Stndlestödslagen
De
förslag som jag har lagt fram i det föregående föranleder ett stort antal
ändringar och tillägg i studiestödslagen (1973:349). Reglerna om timstudiestöd,
dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd kräver sålunda tre nya kapitel i
lagen. Dessa kapitel bör tas in i lägen efter nuvarande 4 kap. och bilda 57
kap. Nuvarande 5 och 6 kap. betecknas i fortsättningen 8 och 9 kap. Vidare
föranleder mina förslag ändringar i 1, 3 och 4 kap. samt i de till 8 och 9 kap.
flyttade 5 och 6 kap.
1
kap.
1
§ 11 § har de tre nya studiestödsformerna förts in.
4
och 5 §§
På
samma sätt som enligt 2 och 3 §§ gäller för studiehjälp respektive studiemedel
anges i två nya paragrafer, 4 och 5 §§, vad dagstudiestöd respektive särskUt
vuxenstudiestöd består av. Den som uppbär särskilt vuxenstudiestöd skall, i
samma utsträckning som gäUer för studie-raedelstagare, kunna få
resekostnadsersättiung för resor mellan hemorten och den ort där vederbörande
statliga skola för vuxna finns (jfr 7 kap. 16 §),
6 §
Paragrafen
motsvarar nuvarande 1 kap. 4 §. Allmän försäkringskassa skaU fatta beslut i
fråga om beräkning av timstudiestöd, dagstudiestöd och särskUt
vuxenstudiestöd. Försäkringskassan skall även betala ut de belopp som utgår i
form av sådana stöd. Vissa nya uppgifter åläggs således försäkringskassoma.
Bestämmelser härom har tagits in i ett nytt sista stycke.
Det
nya vuxenstudiebidraget skaU fördelas mellan studiemedelsnämnderna i vad avser
studier på högskolenivå (7 kap. 13 § första stycket). Rätt att söka bidrag hos
viss nämnd skall tUlkomma den som avser att studera vid högskola som tillhör
nämndens verksamhetsområde (7 kap. 13 § andra stycket). Eftersom studiemedelsnämnd
således måste anges i 7 kap. bör uppräkningen av myndigheter i 1 kap. 6 §
första stycket kompletteras.
I
specialmotiveringen tUl 7 kap. 6 § återkommer jag raed vissa synpunkter på
handläggningen av ärenden om särskilt vuxenstudiestöd.
14 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 23
Prop.
1975:23 210
7
§
Paragrafen
motsvarar nuvarande 1 kap. 5 §. I denna paragraf definieras f.n. bl.a.
begreppet termin. Därmed avses, anges det, första eller andra hälften av ett
kalenderår. Inom utbUdningsväsendet avses normalt med termin inte
kalenderhalvår utan den tid av varje kalenderhalvår som vederbörande utbUdning
pågår. Att ett särskUt termins-begrepp förekommer i studiestödslagen har i
onödan medfört missförstånd. Ordet kalenderhalvår förs därför nu genomgående
in i studiestödslagen i stället för begreppet termin. Detta medför ändringar i
ett stort antal paragrafer.
Av
1 kap. 5 § i dess nuvarande lydelse följer att regeringen kan förordna att
termin inte skall raotsvara kalenderhalvår (jfr 4 kap. 2 § studiestödskungörelsen).
Bestämmelser med bl.a. motsvarande innehåll föreslås nu i 3 kap. 5 §, 4 kap. 10
§ och 7 kap. 5 § jämfört med 4 kap. 10 § studiestödslagen.
3
kap.
Som
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.5) ändras reglerna om
studiehjälp i några avseenden. Dels höjs inackorderingstillägget, dels införs
viss rätt tiU fria hemresor. Dessa förslag föranleder ändringar i 3 kap. 7 §.
I
övrigt sker i 3 kap. de formeUa ändringar som behövs på grund av införande av
kalenderhalvår i stället för begreppet termin (5, 1315 och 17 §§). I denna del
får hänvisas till specialmotiveringen tUl 1 kap. 7 §. I 3 kap. 5 § görs även en
annan formell ändring. Tredje stycket i denna paragraf bör nämligen för att
undvika tvekan om dess innebörd ha samma lydelse som motsvarande stycke i 4
kap. 10 §.
7
§
Frågan
om fria hemresor för inackorderade elever har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 7.6,5). Utöver vad där anförts bör följande tilläggas. Om
studietiden endast omfattar en kortare kurs är behovet av fria hemresor
mindre. För att rätt till sådana resor skall föreligga bör därför krävas att
utbildningen pågår minst viss tid. Denna tid bör, såsom CSN också föreslagit,
sättas till åtta veckor. Kontant ersättning i stället för frikort bör kunna
utgå om allmänna kommunikationsmedel saknas på viss del eller hela
färdsträckan mellan hemorten och inackorderingsorten. Sådan färdsträcka bör
uppgå till minst 40 kilometer. Kontant ersättning bör utgå med visst
schablonbelopp per kilometer för vilken allmänt färdmedel saknas. Detta
schablonbelopp får bestämmas av CSN. Den ersättningsberättigade bör på sätt CSN
närmare bestämmer ange att han företagit resan. Han bör också, i den
omfattning som CSN finner att det behövs, ange med vilket färdmedel och tUl
vUka kostnader resan företagits. Som jag nyss har angett skall
Prop. 1975: 23 211
emellertid
inte de verkliga kostnaderna ersättas utan ersättning alltid utgå med visst
schablonbelopp.
Under
den tid försöksverksamheten pågår bör regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, CSN, kunna besluta om de ändringar i rätten tiU fria hemresor
som kan visa sig befogade.
4
kap.
I
4 kap. har, utöver vissa ändringar som jag i det följande återkommer till,
skett den ändringen att begreppet termin utgått och ersatts av kalenderhalvår.
Skälet härtill har redovisats i specialmotiveringen till 1 kap. 7 §. De
paragrafer som berörs endast av denna ändring är 11, 16, 23, 2830, 33, 42 och
43 §§. I vissa av dessa paragrafer har dessutom gjorts vissa andra formella
ändringar.
3
§
Bestämmelserna
i nuvarande 3 § har utan ändring förts till 4 §.
I
nya 3 § har i stället tagits in bestämmelser om vad som skall gälla, om särskUt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap. beviljats. Huvudregeln, som följer av 3 § första
stycket, innebär att studiemedel inte får bevUjas för tid för vilken särskilt
vuxenstudiestöd redan har beviljats. Den studerande som ansöker om särskilt
vuxenstudiestöd anses sålunda ha valt denna stödform framför studiemedel. De
båda studiestödsformema avses för studier vid samma läroanstalter och
utbUdningsUnjer.
Om
den studerande redan beviljats studiemedel för tid för vilken han sedan också
bevUjats särskilt vuxenstudiestöd, får han inte uppbära studiemedlen för denna
tid. Har han redan uppburit dessa studiemedel, skall dessa studiemedel avräknas
mot det särskilda vuxenstudiestödet. Bestämmelser om hur denna avräkning skall
ske finns i 7 kap. 20 §.
Det
ankommer på CSN att på lämpligt sätt informera de studerande om de nyss angivna
reglerna. Dessa regler föratsätter att beslut om särskUt vuxenstudiestöd inte
fattas förrän den beslutande myndigheten undersökt om sökanden tidigare
beviljats studiemedel för den avsedda studietiden. Skulle så vara fallet och
komraer ansökan ora vuxenstudiestöd att bifallas kan det vara lärapligt att
snarast underrätta den studerande om att hans ansökan kommer att bifallas.
Detta för att even tuellt undvika avräkning enligt 7 kap, 20 §. Hur man
lämpligen bör förfara i praktiken får det emellertid ankomma på CSN att pröva.
Med
stöd av 4 kap. 22 § studiestödslagen har Kungl. Maj:t i 4 kap. 13 §
studiestödskungörelsen (1973: 418) föreskrivit att studiemedel ej får utgå tUl
den som erhåller utbildningsbidrag. En uttrycklig föreskrift härom har nu
förts in i den nya 4 kap. 3 § studiestödslagen. I vissa fall kan behov av
undantag t, ex. för handikappade aktualiseras. Det bör ankomma på regeringen
att meddela-föreskrifter om sådana undantag.
Prop.
1975: 23 212
4 §
Bestämmelsema
i nuvarande 4 § har förts till 5 §.
I
nya 4 § har nuvarande 3 § tagits in utan några ändringar.
5 §
F.n,
gäller i vissa avseenden skilda regler för rätt till studiemedel för olika
studerande. Som framgår av den aUmänna motiveringen (avsnitt 7.6.4) skall samma
regler i fortsättningen gälla för alla studiemedelsta-gare såvitt avser den tid
under vUken studiemedel kan utgå för heltids-och deltidsstuderande. Behövliga
bestäraraelser härom har nu förts tUl 5 § samt till ett nytt tredje stycke i 10
§. På grand härav kan nuvarande 5 §, Uksom 12 och 26 §§, utgå.
Enligt den praxis som CSN
tillämpar kan deltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning f.n. få
återbetalningspliktiga studiemedel med en tredjedel resp. två tredjedelar av
vad som utgår i återbetalningspliktiga studiemedel till heltidsstuderande.
Förutsättningarna härför är att den studerande bedriver studier på vad som
antas vara en tredjedels resp. två tredjedels tid. Mina förslag innebär att
studiemedel utgår för heltids- eller minst halvtidsstudier. Den som i
fortsättningen vUl bedriva studier på en tredjedels tid kan således inte få
studiemedel. Den som hittills kunnat få återbetalningspliktiga studiemedel för
studier på två tredjedelstid får enligt bl. a. 13 § studiemedel med hälften av
det belopp som utgår för heltidsstudier.
8 §
I
8 § föreskrivs att studiemedel för studier vid universitet, högskolor och
liknande utbUdningsUnjer inte får utgå för mer än sammanlagt 16 terminer, dvs,
åtta år. Med tid för vUken studiemedel utgått bör jämställas tid för vilken
särskUt vuxenstudiestöd utgår.
9 §
Här
får hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.4).
10 §
I
den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.4) har jag förordat, att 15 dagars
heltidsstudier eller 30 dagars deltidsstudier skaU vara den kortaste tid för
vilken studiemedel skall kunna utgå. Det förutsattes därvid att nämnda
tidsperioder är sammanhängande. Så får anses vara fallet om studierna pågår
under minst fem dagar per kalendervecka. För den sora bedriver studier under
längre samraanhängande tid under ett kalenderhalvår ges studiemedel endast för
hela sammanhängande tidsperioder om 15 resp. 30 dagar. För överskjutande dagar
utgår alltså inte några studiemedel. Bestämmelser av denna innebörd har tagits
in 1 tredje stycket. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen bör
Prop. 1975: 23 213
det
dock vara möjligt att vid beräkning av studiemedel för ett kalenderhalvår
tillgodoräkna den studerande överskottsdagar från ett annat kalenderhalvår.
Det
nya tredje stycket motsvaras f. n. av föreskrifter i 13 § tredje stycket. De
nuvarande reglema innebär att man utgår från ett niomånaders läsår och minskar
eller ökar detta med hela perioder ora
15
dagar. F.n. får sålunda den som
har ett läsår om 8 månader och
16
dagar samma studiemedelsbelopp
som den som har ett läsår om 9 månader och 14 dagar. I fortsättningen krävs i
princip ett läsår om 9 månader för att studiemedel för nio månader skall utgå.
Emellertid kan CSN efter regeringens bemyndigande och med stöd av bestämmelserna
i fjärde stycket, liksom f. n., bestämma hur många dagar ett läsår vid
beräkning av studiemedel skall anses omfatta. Härigenom kan en större
enhetlighet vid beviljande av studiemedel vinnas och därmed också en viss
administrativ förenkling. Det skall tUläggas att Kungl. Maj:t meddelat vissa
bestämmelser av detta slag (jfr 4 kap. 3 och 4 §§ studiestödskungörelsen). Jag
avser f. n, inte att föreslå någon ändring därav.
Bestämmelserna
i fjärde stycket ger regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, CSN,
rätt att besluta att kanderhalvår vid beräkning av studiemedel skall anses
omfatta också vissa dagar av föregående eUer följande kalenderhalvår.
Motsvarande gäller f.n. med stöd av 1 kap. 5 §. Sådant beslut krävs i de faU då
vederbörande hösttermin omfattar även vissa dagar av följande kalenderhalvår.
Så är fallet t.ex. vid de tekniska fakulteterna. Liksom f.n. skall vid behovsprövning
inkomsten under själva kalenderhalvåret beaktas och inte inkomsten även under
det antal dagar som t.ex, höstterminen vid teknisk fakultet omfattar av nästa
kalenderhalvår (jfr 4 kap. 2 § sista stycket studiestödskungörelsen).
1224
§§
Bestämmelserna
i nuvarande 1224 §§ kan förenklas avsevärt genom övergången till tidsperioder
om 15 resp. 30 dagar som grand för rätten till studiemedel. Paragraferna 12,
15, 18 och 20 kan sålunda utgå. Vidare kan bestämmelserna i 13 och 24 §§ förkortas.
13 §
Bestämmelserna
i paragrafen utgår f.n. från det antal procent av basbeloppet som den
studerande erhåller som studerar imder ett helt niomånaders läsår. Nu anges i
stället det antal procent av basbeloppet med vUka studiemedel utgår för
tidsperioder ora 15 resp. 30 dagar.
14 §
I
paragrafen ges regler om barntillägg. Här, Uksom i 13 §, har re-
Prop. 1975: 23 214
geln
om en 15 dagars- resp. en 30 dagarsperiod som grund för beräkning av
bamtillägg ersatt nuvarande regler. Rätten tUl bamtUlägg kommer att gälla
sådan period under vilken den studerande har haft vårdnaden om barnet eller
varit underhåUsskyldig.
1620
§§
I
1620 §§ återfinns reglema för behovsprövning mot inkomst och förmögenhet.
Liksom bestämmelserna i 13 och 14 §§ utgår de nya reglerna i 16, 17 och 19 §§
från tidsperioder om 15 resp. 30 dagar. Som angetts i den aUmänna motiveringen
(avsnitt 7.6.4) har de belopp höjts vartUI makes inkomst får uppgå utan att
reduktion skall ske. Några andra ändringar i sak har inte skett (jfr prop. 1973:
63 s. 67-9), Som jag har anfört i specialmotiveringen tiU 1224 §§ utgår
nuvarande 18 och 20 §§.
21 §
Timstudiestöd,
inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag skaU vara skattepliktiga inkomster. Sådana
stödformer kan visserligen inte utgå samtidigt som studiemedel eiUigt 4 kap.
utgår. Det kan dock inte uteslutas att en studerande för en del av
kalenderhalvåret får timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag samt
för en annan del av samma kalenderhalvår studiemedel. I sådana fall skaU de
belopp som utgått i timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag räknas
som inkomst, när frågan om studiemedlen prövas. Detta föranleder en ändring
av 21 §.
22 §
I
andra stycket har i förtydligande syfte förts in en bestämmelse motsvarande vad
som redan gäller för studiehjälp (jfr 3 kap. 29 § andra stycket jämfört med
första stycket). I detta saramanhang får jag också hänvisa till vad jag anfört
i specialmotiveringen tUl 4 kap. 3 § studiestödslagen.
25 §
För
tydlighetens skull har i 25 § angetts att extra studiemedel utgår 1 form av
återbetalningspliktiga studiemedel.
5
kap.
Kapitiet
innehåller bestäraraelserna ora tirastudiestöd,
1
§
Som
angetts i den allmänna motiveringen (avsnUt 7.6,3) kan timstudiestöd endast
utgå till deltagare i vissa slag av studiecirklar. TUl deltagare i kommunal
vuxenutbUdning kan timstudiestöd endast utgå om
Prop.
1975: 23 215
motsvarande
studiecirkel inom det fria och frivilliga folkbUdningsarbetet inte anordnas på
orten. Avgörande för rätt till timstudiestöd för studier i kommunal
vuxenutbUdning är förhållandena på den ort där den studerande önskar bedriva
studierna. Normalt kan det antas att studielokalen är belägen nära
arbetsplatsen. Fall kan emellertid tänkas då den studerande vUl förlägga
studiema till annan ort t. ex. sin bostadsort och att detta kräver att han tar
ledigt från sitt arbete. I sådant fall är förhållandena på bostadsorten
avgörande för frågan om den studerande kan få timstudiestöd för studier vid
kommunal vuxenutbildning.
Det
bör ankoraraa på regeringen att ge de närraare föreskrifter som kan behövas.
2§
Timstudiestöd
kan endast utgå tUl arbetstagare. För rätt tUl studiemedel och särskilt
vuxenstudiestöd krävs, om den studerande inte är svensk medborgare, att han har
bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning (4
kap. 3 § och 7 kap. 2 §). Något sådant krav gäller inte för rätt tUl tim- och
dagstudiestöd.
3
§
För
att timstudiestöd skaU utgå krävs att den studerande förlorar arbetsinkomst
genom att han deltar i studiecirkeln eller den kommunala vuxenutbUdningen.
Frågan huruvida sådan förlust föreligger får bedömas särskUt för varje
studietimme. Om exerapelvis någon samma dag är närvarande vid två studietimmar
omedelbart efter varandra men endast den ena ligger på arbetstid kan timstudiestöd
inte utgå för den andra.
Förlust
av arbetsinkomst kan i vissa fall uppkomraa även för studietimme som ligger på
den studerandes fritid. Den studerande kan nämligen ha varit tvungen att ta
ledigt från arbetet för att resa tUl ufbUdningslokalen. Om den studerande har
tagit ledigt för att förbereda sig för utbildningen kan den förlust av
arbetsinkomst som detta förarUeder däremot ej beaktas.
Såsom
timstudiestödsbeloppet har bestämts kan självfallet endast sådan förlust av
arbetsinkomst som är beaktansvärd få utgöra grand för timstudiestöd. Sådant
stöd bör alltså utgå först om den studerandes förlust motsvarar en
arbetstimme.
För
att timstudiestöd skall utgå måste krävas att den studerande verkligen har
deltagit i den avsedda utbildningen under visst antal timmar, dock minst 10.
Viss närvarokontroll är därför nödvändig. Hur denna skall ske och hur den skall
redovisas tiU den som har att betala ut timstudiestöd ankomraer på regeringen
eller myndighet som regeringen utser att bestämma.
Prop. 1975:23 216
I
den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3) har jag förordat att antalet
bidragsberättigade studietimmar bör vara minst 10 och högst 35 under två på
varandra följande kalenderkvartal. Om detta antal timmar fördelas på kvartalen
eUer infaller under endast ett av dem saknar därvid betydelse.
Hur
en sådan fördelning sker saknar vidare betydelse för rätten till timstudiestöd
under därpå följande kvartal. Om en studerande har fått timstudiestöd för
deltagande i studiecirkel under första och andra kvartalen ett visst år, kan
han således få timstudiestöd för studier under det tredje kvartalet utan att
man vid prövnuigen behöver ta hänsyn tiU det antal studietimmar som kan ha
infalUt under andra kvartalet. Att timstudiestöd har bevUjats för vissa
kvartal förhindrar inte att frågan om stöd för samma kvartal ånyo tas upp vid
senare tUlfälle.
Begreppet
studietimme bör inte preciseras i lagen. Det kan nämnas att studietimme inom
den fria och frivUliga folkbildningens studiecirklar f. n. i princip omfattar
45 minuter och att lektion inom den kommunala vuxenutbUdningen f. n. har en
längd av 40 minuter.
4 §
Timstudiestöd
skall vara skattepliktig inkomst. Det skall även beaktas vid beräkning av
pensionsgrundande inkomst för tUläggspension. Såväl kommunalskatielagen
(1928:370) som lagen (1962:381) om allmän försäkring måste därför ändras.
Förslag tiU dessa ändringar tas upp i annat sammanhang.
5 §
Timstudiestöd
bör i princip inte kunna utgå för tid under vilken den studerande får annat
stöd för studier. På gmnd härav har i denna paragraf tagits in en uttrycklig
bestämmelse om att timstudiestöd inte får utgå om mottagaren får annat
studiestöd än dagstudiestöd under den tid som UtbUdningen pågår. Avgörande är
därvid tiden mellan den första och den sista dagen för utbildningen. Däremot
finns inte något hinder mot att den studerande för annan tid under de två
kvartal som berörs får t. ex. studiemedel.
Någon
uttrycklig bestämmelse om att timstudiestöd inte får utgå under tid för vilken
den studerande får utbUdningsbidrag behövs inte eftersom timstudiestöd enligt 3
§ kan utgå endast om den studerande är arbetstagare och sora sådan förlorar
arbetsinkomst på grand av att studierna är förlagda tUl arbetstid eller i nära
anslutning till arbetstid.
6 §
Här
hänvisas till den aUmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3). I regel torde frågan om
var en person har sin arbetsplats vara lätt att besvara. Om så inte är fallet,
t. ex, för anställda inora transportsektom, får frå-
Prop.
1975:23 217
gan
avgöras med hänsyn till förhållandena i det särskUda fallet. Det bör vara
möjligt för CSN att meddela allmänna anvisningar härom. Sådana anvisningar bör
i sin tur göra det möjligt att uppnå största möjliga likformighet i
tiUämpningen över hela landet.
7 §
Här
hänvisas till den aUmänna motiveringen (avsnitt 7.6,3),
8 §
I
sin ansökan skall den fackliga organisationen lärana vissa uppgifter. Det
ankommer på regeringen att meddela bestämmelser härom. Fråga om tiUräckliga
uppgifter lämnats skall prövas av vuxenutbildningsnämnden. Besvär över nämndens
beslut därom kan föras hos CSN av den organisation som beslutet gått emot.
Ansökan
skaU, som har angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3), kunna inges
för varje kvartal. För att ansökan skaU kunna behandlas före visst kvartals
början måste en sista dag för mgivande äv ansökan fastställas. FÖVUX och även
SVUX i fråga om särskilt vuxenstudiestöd har föreslagit att som sådan sista
dag tas den 15 i andra månaden före ingången av vederbörande period eller
således den 15 november, den 15 febraari, den 15 maj och den 15 augusti. Det
bör emellertid enligt mui mening få ankomma på CSN eller annan statlig
förvaltningsmyndighet att bestämma sista dag för ansökan. Denna bör bestämraas
så att det är möjligt att meddela beslut senast omkring 14 dagar före
respektive kvartals början. Ora möjligt bör de av SVUX och FÖVUX föreslagna
tiderna följas. Visar det sig att handläggningen normalt kräver längre tid i
anspråk måste man närmare se över vad som kan göras för att förkorta
handläggningstidema.
Föreligger
särskilda skäl bör ansökan som kommer för sent få prövas. Så bör kunna vara
fallet t.ex. om tillgängligt belopp för timstudiestöd annars inte skulle kunna
fördelas.
I
bestämmelser som det ankommer på regeringen att meddela får också anges hur den
fackliga organisation skall förfara, som inte använt organisationen tUldelade
timstudiestöd eller som önskar fördela tilldelade timstudiestöd till annan
grapp av arbetstagare än den gmpp organisationen avsåg att rikta sig till
enligt sin ansökan. Enligt min mening bör timstudiestöd som inte har använts
av facklig organisation kunna fördelas av vuxenutbUdningsnäranden tUl annan
sökande. Saknas sådan inom länet bör medlen återgå till CSN för fördelning till
annat eller andra län där behov av ytterligare medel finns.
Denna
paragraf reglerar inte hur de belopp som skall utgå skall betalas ut och inte
heller vilka villkor i fråga om närvarokontroll m.m, som skall gälla vid
utbetalning.
Prop.
1975: 23 218
6
kap.
Kapitlet
som handlar om dagstudiestöd har i stort utformats på samma sätt som kapitlet
om tirastudiestöd.
1
§
Det
ankommer på regeringen eller myndighet sora regeringen utser att besluta vUka
änmeskurser som har sådant innehåll att dagstudiestöd kan utgå till deltagare i
kursen.
3 §
Här
hänvisas först till vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt
7,6.3). Det har inte ansetts lämpligt att i studiestödslagen närmare ange de
krav som skall gälla för att den som är bosatt i glesbygd eller handikappad
skall ha rätt tUl intematbidrag. Inte heller har det ansetts lämpligt att i
detta sammanhang närmare definiera begreppet glesbygd.
De
bestämmelser i dessa avseenden som kan behövas får meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen utser.
4 §
Några
särskilda bestämmelser har inte ansetts nödvändiga i fråga om vUken
arbetsinkomst den som deltar i ämneskurs lägst skall gå miste om för att
inkomstbidrag skall kunna utgå. Normalt torde den arbetsinkomst som den
studerande kan beräknas förlora på grund av att han deltar i ämneskursen inte
understiga inkomstbidraget för det antal dagar som kursen omfattar.
För
att dagstudiestöd skaU utgå måste krävas att den studerande verkligen har
deltagit i den avsedda äraneskursen. Viss närvarokontroll är därför, liksom vid
timstudiestöd (jfr specialmotiveringen tiU 5 kap. 3 §), nödvändig.
Frågan
om det antal dagar för vilka dagstudiestöd kan utgå under två på varandra
följande kvartal har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3).
Vad som har anförts om fördelning på kvartal i fråga om timstudiestöd i
specialmotiveringen till 5 kap. 3 § gäller i motsvarande mån för rätt tUl
dagstudiestöd.
Det
har inte ansetts lämpligt att ställa upp några krav på att äraneskursen skall
omfatta minst visst antal timmar per dag för att stöd skaU kunna utgå. Det ankomraer
på regeringen att med stöd av bemyndigandet enligt 1 § eller de tillämpande
myndighetema att ta ställning härtill.
5 §
Intematbidrag
kan utgå oavsett om ämneskursen meddelas i intemat eller externat, I det senare
fallet kan bidraget även utgå till exempelvis
Prop.
1975: 23 219
den
som bor hemma. Detta gäller dock endast under förutsättning att han har
särskilda kostnader för resor eller kost.
Självfallet
skall intematbidrag utgå endast om de kostnader det gäller är av betydelse. Så
får anses vara fallet om kostnadema motsvarar åtminstone huvuddelen av det
belopp för viss dag eller för vissa dagar varmed bidraget skall utgå för
motsvarande tid. Som regel torde det inte vara svårt att på förhand avgöra om
enskild kursdeltagare har rätt till intematbidrag eller ej med hänsyn till de
kostnader sora han själv måste stå för på grund av sitt deltagande i kursen.
Här
får också hänvisas till vad som anförts i specialmotiveringen tUl 4§.
6 §
Inkomstbidraget
skall vara skattepliktig inkomst. Det skall även beaktas vid beräkning av
pensionsgmndande inkomst för tiUäggspension. Såväl kommunalskattelagen
(1928:370) som lagen (1962:381) om aUmän försäkring måste därför ändras.
Förslag tUl dessa ändringar tas upp i annat sammanhang.
7 §
I
specialmotiveringen till 5 kap. 5 § har jag föreslagit att timstudiestöd i
princip inte skall kunna utgå för tid under vUken den studerande får annat stöd
för studier. Motsvarande bör också gälla i fråga om dagstudiestöd. På grand
härav har. i denna paragraf tagits in en uttrycklig bestämmelse om att
dagstudiestöd inte får utgå om mottagaren får annat studiestöd än
timstudiestöd. Eftersom dagstudiestöd i form av inter-natbldrag kan utgå även
till den som ej är arbetstagare, krävs i denna paragraf i motsats till vad
som gäller i fråga om timstudiestöd enligt 5 kap. 5 § dessutom en uttrycklig
bestämmelse om att dagstudiestöd inte kan utgå parallellt med
utbildningsbidrag. Den vars uppehälle på annan gmnd helt eller tUl väsentlig
del bekostas av staten eller kommun bör i allmänhet inte heller kunna få
dagstudiestöd.
Vad
jag nu sagt om att studiestöd och utbUdningsbidrag skaU utgöra hinder mot
dagstudiestöd gäller den period som infaller mellan ämnes-kursens första och
sista dag. I detta samraanhang kan anmärkas att ämneskurs kan vara uppdelad i
olika studieperioder t. ex. i två perioder om två dagar vardera. Enligt 5 §
skall antalet dygn för vilka bidraget utgår omfatta minst två och högst fem
under två på varandra följande kvartal. Detta villkor gäller, om äraneskursen
är uppdelad på olika perioder, tiden från och med den första dagen i den första
perioden tUl och med den sista dagen i den sista perioden.
8 §
Här
hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 7,6,3 och 7,7).
Prop. 1975: 23 220
Bosatt
i ett län får den anses vara som är kyrkobokförd i länet. Avgörande bör vara
kyrkobokförmgen på ansökningsdageri. Vad som inträffar därefter fram till dess
ansökan slutiigt avgörs bör således sakna betydelse för viss sökandes
möjligheter att få intematbidrag av det belopp för sådana bidrag som tilldelats
länet.
9
och 10 §§
Här
får i vad avser 9 § hänvisas tUl den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6,3)
samt i vad avser 10 § till specialmotiveringen till 5 kap. 8 §.
7
kap.
I
7 kap. ges bestämmelser om det särskilda vuxenstudiestödet. Kapitlet har
byggts upp på samma sätt som 4 kap. Först kommer således vissa allmänna
bestämmelser (16 §§). Därefter följer närmare regler ora de olika slagen av
särskUt vuxenstudiestöd (716 §§) samt bestämmelser om stöd under sjukdom (17
§). Slutligen ges vissa särskUda bestämmelser (1820 §§).
1 §
De
läroanstalter och utbUdningsUnjer, vid vilka särskilt vuxenstudiestöd skall
kunna utgå, bör inte namnges i studiestödslagen. På samma sätt som redan gäller
i fråga om studiehjälp och studiemedel bör det ankomma på regeringen att
bestämma vilka läroanstalter och utbUdningsUnjer som skall komma i fråga. I
princip anser jag att särskUt vuxenstudiestöd bör kunna utgå för studier vid de
läroanstalter och UtbUdningsUnjer vid vilka studiehjälp och studiemedel kan
utgå med stöd av förordnanden av regeringen enligt 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 §.
Som
har angetts i specialmotiveringen till 4 kap. 3 § får studiemedel inte bevUjas
om särskilt vuxenstudiestöd eller utbUdningsbidrag bevUjats för samma tid. Har
studiemedel redan bevUjats och uppburits för samma tid för vUken särskUt
vuxenstudiestöd beviljas gäller särskUda regler om avräkning enligt 20 §.
BevUjas utbildningsbidrag för tid för vilken studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd har uppburits måste återkrav eller avräkning ske. VUken av
dessa åtgärder som lämpligen bör vidtas får prövas i annat sammanhang.
2 §
Studiehjälp
och studiemedel kan utgå tUl den som är bosatt i Sverige men också tiU den som
är bosatt utomlands (3 kap. 2 § och 4 kap. 4 §). Detta gäller dock endast om
den studerande är svensk medborgare. Denna rätt till studiestöd för den som bor
utomlands torde främst motiveras av att ungdomsstuderande under sina studier i
Sverige fortfarande kan vara folkbokförda (liknande) på sin ordinarie bostadsort
t.ex. föräldrarnas i vederbörande land. För den som söker särskilt vuxen-
Prop. 1975: 23 221
studiestöd
bör däremot krävas att han är bosatt här i landet och därmed också
kyrkobokförd här.
Bestämmelserna
i andra stycket om utlännings rätt till särskUt vuxenstudiestöd motsvarar helt
de bestäraraelser som gäller för utlännings rätt tUl studiehjälp och
studiemedel enligt 3 kap. 2 § andra stycket och nya 4 kap. 4 § andra stycket.
Vad som enligt statsmakternas beslut bör gälla vid tUlämpningen av dessa
bestämmelser bör gälla också vid till-lämpnlngen av 7 kap. 2 § andra stycket
(jfr prop. 1971: 81, SfU 1971: 29, rskr 1971:185). För rätt tUl särskUt
vuxenstudiestöd krävs enligt 3 § normalt att sökanden under minst fyra år har
haft viss inkomst av arbete i Sverige. I regel bör därför bestämmelserna i
andra stycket sakna betydelse. Fall kan emellertid tänkas då utlänning efter
längre tids vistelse här i landet bosätter sig i annat land och därefter ånyo
här i landet, I sådant fall får med stöd av bestämmelsema i andra stycket avgöras
om denne kan få särskilt vuxenstudiestöd omedelbart eller först efter viss
ytterligare tids vistelse här i landet.
Vad
jag nyss har anfört innebär även att särskilt vuxenstudiestöd, kan utgå till
nordisk mvandrare endast om han fyller kraven enligt 2 § andra stycket (jfr.
prop. 1973: 189, SfU 1973: 37, rskr 1973: 331).
Fråga
om utlänning uppfyller kravet etUigt andra stycket på viss tids vistelse 1
Sverige får prövas i sararaa ordning som gäller för utlännings rätt till
studiemedel. Det ankommer således på delegationen för utländska studerande vid
CSN att besluta i frågan. Det är viktigt att ärende om särskUt vuxenstudiestöd
till utlänning, liksom andra ärenden om vuxenstudiestöd, kan handläggas
snabbast möjligt. I vUket skede vuxenutbildningsnämnden bör sända över ärende
om vuxenstudiestöd till den nämnda delegationen får prövas av regeringen eller
CSN i samband med att bestämmelser meddelas om handläggningsgången. Sista dag
för ansökan kan för utlänningar behöva sättas tidigare än för annan sökande
(jfr specialmotiveringen till 5 kap. 8 §).
3
§
Här
får hänvisas tiU vad som anförts i den allraänna motiveringen (avsmtt 7,6,2),
I
den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.2) har jag förordat att särskilt
vuxenstudiestöd skall kunna utgå till den som förvärvsarbetat under minst fyra
år. Förvärvsarbetet måste under vart och ett av dessa år ha haft en viss minsta
omfattning. Jag har där definierat omfattningen genom en hänvisning till
villkoren för tillgodoräknande av ATP-poäng. Härigenom vinns en stor
administrativ förenkling. Det blir nämligen möjligt att på ett enkelt sätt
konstatera om sökandena uppfyller kraven på förvärvsarbete.
De
fyra årens förvärvsarbete skall infalla före ingången av det kalenderår för
vUket det särskilda vuxenstudiestödet utgår. Den studerande skall ha rätt att
tillgodoräkna sig förvärvsarbete även under det när-
Prop. 1975: 23 222
mast
föregående kalenderåret, även om hans ATP-poäng för detta kalenderår ännu inte
hunnit fastställas. Men även för detta senast förflutna kalenderår måste
självfallet krävas att förvärvsarbetet haft den omfattningen att ATP-poäng kan
komma i fråga.
Mot
denna bakgrund föreslår jag att i denna paragraf föreskrives att särskilt
vuxenstudiestöd kan utgå tiU en studerande om han tiUgodoräknats eller kan
antagas komma att tillgodoräknas ATP-poäng för minst fyra kalenderår före det
kanderar, för vUket det särskUda vuxenstudiestödet skall utgå.
Vad
som nu föreslagits blir direkt tUlämpligt endast på år som infaller efter ATP-reformen.
Självfallet bör motsvarande gälla även för tiden dessförinnan. En bestämmelse
av deima innebörd har tagits in i fjärde stycket. Vid tillämpning av detta
stycke blir det nödvändigt att avgöra, om arbetsinsatsen varit av sådan
omfattning att den, om den utförts i dag, skuUe ha lett till att den studerande
fått ATP-poäng, dvs. därav haft en inkomst som överstiger ett basbelopp. De
beslutande myndighetema bör här kunna använda sig av schablonmetoder.
I
den allmänna motiveringen har jag också föreslagit att visst annat arbete, för
vilket ATP-poäng inte ges, skall kunna kvalificera för särskilt
vuxenstudiestöd. Även detta arbete måste självfallet vara av viss minsta
omfattning. Vad jag i det föregående föreslagit om förvärvsarbete före
ATP-reformen bör härvid tiUämpas.
Utlänning
som har vistats här 1 landet så länge att han enligt 2 § andra stycket kan få
särskUt vuxenstudiestöd bör i regel ha uppfyllt behörighetskraven enligt 3 §
under vistelsen i Sverige. Om särskilda skäl föreligger för viss sökande bör
emellertid behörighetsgrandande arbete i annat land få tillgodoräknas. Det
ankomraer på regeringen eller myndighet som regeringen utser att meddela de
närmare bestämmelser i dessa avseenden som kan behövas.
4 §
14
§ anges i vUka former särskilt vuxenstudiestöd utgår,
5 §
Bestämraelserna
i 5 § första stycket motsvarar vad sora gäller för studiemedelslagare (4 kap. 5
§).
I
5 § andra stycket hänvisas tUl vissa bestämmelser i 4 kap. som således även
skall gälla för rätt till särskilt vuxenstudiestöd. Bl.a. skall för fortsatt
rätt tUl särskUt vuxenstudiestöd krävas detsamma i fråga om studietakt sora för
fortsatt rätt till studiemedel enligt 4 kap. 6 och 7 §§, Vidare får särskUt
vuxenstudiestöd normalt inte utgå för tid efter det den studerande fyllt 45 år.
Denna fråga har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.2).
Vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel skall utgå under
sjukdom enligt sarama regler som
Prop.
1975: 23 223
gäller
för rätt tUl studiemedel under sjukdora (7 kap. 5 § jämfört med 4 kap. 10 § och
7 kap. 17 § jämfört med 4 kap. 2835 §§). Som har angetts i den allraänna
raotiveringen skall frågan ora vuxenstudiebidraget skall vara
sjukpenninggrundande övervägas ytterligare. Därvid är frågan om
utbildningsbidraget skaU granda rätt till sjukpenning av stor betydelse.
Liksora
studiemedel skall särskUt vuxenstudiestöd utgå för tidsperioder om 15 dagar
för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande. Vid samma studietid
utgår alltså studiemedel och särskUt vuxenstudiestöd alltid för samma antal
tidsperioder.
6
§
I
fråga om senaste dag för ansökan om särskUt vuxenstudiestöd hänvisas tUl vad
som har anförts i specialraotiveringen tUl 5 kap. 8 §.
Liksom studiemedel skall
särskilt vuxenstudiestöd kunna beviljas för högst två kalenderhalvår vid ett
och samma tUlf äUe. I det sammanhanget vlU jag även beröra vissa andra frågor
om administrationen av det särskilda vuxenstudiestödet, där reglerna ora
vuxenstudiestöd eventueUt bör avvika från vad som gäller för studiemedelssystemet.
Studiemedlen utbetalas en gång per kalenderhalvår raed det för kalenderhalvåret
bevUjade beloppet. Storleken av studieraedlen prövas mot egen och makes
inkomst och förmögenhet under kalenderhalvåret. När det gäUer särskUt
vuxenstudiestöd kan det emellertid vara lärapligt att ha flera
utbe-talningstUlfällen under varje kalenderhalvår. Någon prövning mot inkomst
och förmögenhet enligt de regler som gäller för studiemedel skall inte ske.
Beslutet om rätt tUl särskilt vuxenstudiestöd under ett eller två
kalenderhalvår bör antagligen fattas i form av ett principbeslut. I beslutet
skall inte anges vUket belopp som skall utgå utan endast att stödet bevUjats
och den tid för vUken stödet skall utgå. Detta beslut skall, som har angetts i
den allmänna motiveringen, fattas av vuxenutbildningsnämnden eller, i fråga om
studier på högskolenivå, studiemedelsnämnden. Det ankomraer sedan på
försäkringskassorna att räkna ut det belopp som skall utgå till varje
studerande. Därvid skall varje försäkringskassa beakta storleken på det totala
belopp i dagpenning och stimulansbidrag som kan utgå vid tillfället samt göra
behövliga prelirainärskatteavdrag. Med flera utbetalningstillfällen kan
försäkringskassorna dels anpassa stödets storlek till ändrade utbildningsbidrag
och eventuellt även tUl ändrade beskattningsförhållanden, dels också sprida ut
bidragen på raindre belopp under studietiden. Det kan, t. ex, om
vuxenstudiebidraget skulle bli sjukpenninggrundande, vara lämpligt att betala
ut bidraget i efterhand. Det ankommer på regeringen eller myndighet som
regeringen utser att meddela behövliga bestämmelser i de avseenden som jag nu
har berört.
Prop. 1975: 23 224
79
§§
Mina
förslag i den aUmänna motiveringen innebär att det särskUda vuxenstudiestödet
utgår för heltidsstuderande för period om 15 dagar och för deltidsstuderande
för period om 30 dagar. Det särskilda vuxenstudiestödet skall bestå av ett
vuxenstudiebidrag som beskattas, och återbetalningspliktiga studieraedel som
inte beskattas. Heltidsstuderande som får särskilt vuxenstudiestöd skall
sedan skatt dragits av på vuxenstudiebidraget netto få ut samma belopp som
han skuUe ha fått ut, ora han tilldelats utbUdningsbidrag i form av dagpenning
och stimulansbidrag. Därvid beaktas att utbildningsbidraget beskattas.
Vuxenstudiebidraget
föreslås utgå med 65 procent av det belopp som den heltidsstuderande skulle ha
fått i nämnda utbUdningsbidrag, om han haft rätt till sådant bidrag. Vid denna
beräkning medräknas utbildningsbidraget i dess helhet, dvs. även den del som
motsvarar därå belöpande skatteavdrag.
Återstående
del av vuxenstudiestödet till den heltidsstuderande utgörs av
återbetalningspliktiga studiemedel.
Vad
jag sålunda föreslagit om beräkning av det särskilda vuxenstudiestödet för
heltidsstuderande bör äga motsvarande tillämpning på deltidsstuderande. En
deltidsstuderande bör därvid i princip kunna få samma stöd för 30 dagar som han
skulle ha fått för 15 dagar om han bedrivit heltidsstudier. Han bör alltså få
samma belopp i vuxenstudiebidrag för 30 dagar som han skulle ha fått för 15
dagar om han varit heltidsstuderande. Detta möter inga tekniska svårigheter,
eftersom vuxenstudiebidraget beräknas till viss del (65 %) av ett obeskattat
belopp. När det däremot gäller att bestämma storleken av de
återbetalningspliktiga studiemedlen uppstår svårigheter på grund av att man
därvid har att utgå från två belopp som beskattats, nämligen
utbildningsbidraget och vuxenstudiebidraget. Vid denna skatteberäkning har man
nämligen att utgå ifrån den skatt som gäUer för varje enskild studerande. En
deltidsstuderande som inte har någon annan inkomst än vuxenstudiebidraget
kommer på grund härav att för 30 dagar få ut ett störte nettobelopp i
vuxenstudiebidrag och återbetalningspUktiga studiemedel än han skulle ha fått
som heltidsstuderande under 13 dagar.
Vad
jag sålunda anfört kan illustreras med följande två exempel. Härvid har
tabellen för 26 kronors kommunalskatt, kolumn 1, vid beräkning av preliminär
A-skatt för 1975 använts.
I
exempel ett bedriver den studerande. A, heltidsstudier under 15 dagar. A antas
inte ha andra inkomster än vuxenstudiebidraget. A har rätt till 120 kr. i
dagpenning och stimulansbidrag. För de 15 dagarna skulle A således i
utbildningsbidrag kunna få 1320 kr. (120X11). Vuxenstudiebidraget utgör 65 %
därav eller 858 kr. För denna inkomst under 15 dagar utgår skatt med 216 kr.
Vuxenstudiebidraget utgår då till A med netto 642 kr. (858216). Skatten på
hela utbildningsbidraget.
Prop. 1975: 23 225
som
därvid beräknas utgå under 15 dagar, utgör 408 kr. I utbUdningsbidrag skulle
då efter skatt kunnat utgå 912 kr. (1 320408), A får då i
äterbetalningspliktiga studiemedel 270 kr. (912642).
I
exempel två bedriver den studerande, B, deltidsstudier under 30 dagar. Inte
heller B antas ha några andra inkomster än vuxenstudiebidraget. B har liksom A
rätt till 120 kr. i utbUdningsbidrag. Hänsyn skall också, liksom för A, enligt
8 § tas till utbildningsbidraget för 15 dagar. Det utbildningsbidrag som skall
beaktas är således, liksom för A, 1 320 kr. Vuxenstudiebidraget utgör 65 %
därav eller 858 kr. För denna inkomst under 30 dagar utgår skatt med 136 kr.
Vuxenstudiebidraget utgår säledes efter skatt med 722 kr. (858136). Skatten
på utbildningsbidraget, som däivid beräknats utgå för en tidsperiod om 30
dagar, utgör 288 kr. Utbildningsbidraget skulle då för B efter skatt raotsvara
ett belopp om 1 032 kr. (1 320288), B får då i återbetalningspliktiga studiemedel
310 kr. (1 032722).
Liksom
studiemedelstagaren kan den som bevUjas särskUt vuxenstudiestöd avgöra om han
önskar uppbära de återbetalningspliktiga studiemedlen eller ej.
SVUX
har föreslagit att uttag av preliminär skatt på vuxenstudiebidraget skall ske
enligt en schablontabell. Riksskatteverket finner i sitt remissyttrande detta vara
lämpligt. Även jag delar den uppfattaingen. Det bör uppdragas åt
riksskatteverket att efter samråd med riksförsäkringsverket och CSN till
regeringen avge förslag till behövliga skattetabeller. Att avdrag skall ske
enligt schablontabeller kan medföra risk för kvarstående skatt. Den enskUde bör
uppmärksammas härpå. Det bör ske på det sätt CSN efter samråd med
riksskatteverket och riksförsäkringsverket finner lämpligast. Avdrag för
kvarstående skatt i samband med utbetalning av vuxenstudiebidrag bör endast ske
om den enskilde eller lokal skattemyndighet begär det. Vid beräkningen av det
särskUda vuxenstudiestödet måste, som jag nyss har angett, även fastställas
vUken preliminär skatt som skulle ha dragits på utbildningsbidraget. Också
härvid bör schablontabeller tiUämpas. Uppdraget till riksskatteverket bör avse
även förslag tUl sådana schablontabeller. Vuxenstudiebidragen skall betalas ut
av de allmänna försäkringskassorna. Kassorna bör därför såväl göra avdrag för
preliminär skatt som avge kontrolluppgifter.
10-15
§§
Bestämmelserna
i 1015 §§ om fördelning på län och studiemedelsnämndernas verksamhetsområden
samt om urval har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.7 och
7.6.2)..
16
och 17 §§
I
fråga om rätt tUl resekostnadsersättning och tUl studiestöd under sjukdom
gäller samma regler som inom studiemedelssystemet.
15 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 23
Prop. 1975: 23 226
18 §
Hänvisningen
till 4 kap. 38 och 39 §§ innebär bl.a, att vad som gäller om make vid
tillämpningen av 3 § också skall gälla vissa andra personer.
Liksom
studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel inom studiemedelssysteraet
bör vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studieraedel avrundas till
helt antal kronor. I 22 § har därför hänvisats tUl 4 kap. 41 §.
19 §
I
likhet med vad som gäller för studiemedelslagare (4 kap, 22 § andra stycket)
bör särskilt vuxenstudiestöd kunna minskas om den studerandes uppehälle helt
eller till väsentlig del bekostas av staten eller kommun.
20 §
Det
kan inte uteslutas att studerande som redan har uppburit studiemedel för viss
tid därefter beviljas särskilt vuxenstudiestöd för samma tid. Bestämmelser
krävs därför om avräkning av uppburna studiemedel från vuxenstudiestödet.
Preliminär skatt skall avdras från vuxenstudiebidraget innan belopp i sådant
bidrag betalas ut till den studerande, Avräkningen från vuxenstudiebidraget
måste därför ske från det belopp som skall betalas ut efter skatteavdraget.
Kan
avräkning inte ske av visst belopp får beloppet återkrävas. Därvid skall ränta
utgå enhgt reglerna i 9 kap, 2 § tredje stycket,
8
och 9 kap.
I
8 kap. 77 och 78 §§ och 9 kap. 2 § föreslås vissa ändringar som följd av att de
tre nya studiestödsformema tillkommer.
Bestämmelserna
i 8 kap. gäller i sin helhet även för återbetalning av återbetalningspliktiga
studiemedel som utgått enligt 7 kap. Den rätt till befrielse från
återbetalningsskyldighet som finns enligt 8 kap, 60 § för viss vuxenutbildning
gäller således även för den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel
enligt 7 kap.
Övergångsbestämmelser
Punktema
1 och 4
De
nya bestämmelsema i anledning av mina förslag ora ändring i studiestödslagen
skall träda i kraft den 1 januari 1976 (jfr avsnitt 7,7 i den allmänna
motiveringen). Förhöjningen av inackorderingstillägget, liksom rätten tUl fria
hemresor, skall dock gälla redan från den 1 juli 1975. Detsamma gäller särskUt
vuxenstudiestöd för studerande vid yrkesteknisk högskola. Viss ändring i
behovsprövningsreglerna inom
Prop. 1975:23 227
studiemedelssystemet
skall, som följer av punkt 4, gälla redan under andra halvåret 1975.
Den
omständigheten att de nya studiestödsformerna inte avser studier förrän efter
utgången av 1975 hindrar givetvis inte att beslut om de nya studiestöden till
enskilda studerande fattas redan före årsskiftet 1975/76. Tvärtom är det
angeläget att sådana beslut'fattas i så god tid som möjligt innan studierna i
fråga börjar. Vuxenutbildningsnämnderna måste således börja sin verksamhet 1
god tid före årsskiftet: Utbetalningen av studiestöden får däremot inte ske
förrän efter utgången av 1975.
Punkt
2
Vissa
studerande kommer att ha bevUjats studiemedel enligt de äldre bestämraelserna
för tid efter den 1 januari 1976. Normalt beviljas nämligen studiemedel för
ett läsår. I sådant fall bör det fattade beslutet gälla.
Punkt
3
Enligt
nuvarande bestämmelser kan vissa studerande beviljas studiemedel endast i form
av återbetalningspliktiga studiemedel (4 kap, 5 och 26 §§), Beslut härom kan
som följer av punkt 2 gälla även under första halvåret 1976, Studerande för
vilken detta gäller bör i regel få rätt till studiebidrag under den tid av
första halvåret 1976 som de beviljade återbetalningspliktiga studiemedlen
avser. Förutsättningen för att detta skall kunna inträffa för heltidsstuderande
är att denne i ett beslut beviljats återbetalningspliktiga studiemedel för
studier som under såväl hösten 1975 sora våren 1976 omfattar mindre än åtta
veckor (jfr 4 kap, 5 §), Detta torde vara synnerligen ovanligt. För sådan
heltidsstuderande bör studiebidraget bestämmas till visst schablonbelopp som i
stort bör motsvara vad arman heltidsstuderande får för samma tidsperiod.
Motsvarande bör gälla för deltidsstuderande som fått återbetalningspliktiga
studieraedel raed minst hälften av vad som utgått tUl heltidsstuderande. Vissa
deltidsstuderande har, med stöd av den praxis sora CSN nu till-lämpar, fått
återbetalningspliktiga studiemedel med en eller två tredjedelar av vad som
utgått i sådana medel till heltidsstuderande (jfr specialmotiveringen tUl 4
kap. 5 §), Sådana deltidsstuderande bör, ändock att de fått
äterbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap. 26 §, inte få studiebidrag om
studierna bedrivits på en tredjedels tid. Har däremot studierna bedrivits på
två tredjedels tid bör av de återbetalningspliktiga studiemedel som utgått
enligt 4 kap, 26 § 16 % anses motsvara studiebidraget och således inte vara
återbetalningspliktigt.
Punkt
5
Som
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.7) skall de nya
behovsprövningsreglerna
gälla redan för andra halvåret 1975, Beslut ora
Prop. 1975: 23 228
studiemedel
som fattas med stöd av de nuvarande bestämmelserna om behovsprövning skall dock
gälla.
Punkterna
68
1
punkterna har tagits in vissa bestämmelser som f,n, följer av punkterna 79 i
övergångsbestämmelsema till studiestödslagen. I dessa bestämmelser krävs vissa
ändringar på grund av förslagen i denna proposition om ändringar i
studiestödslagen. Ändringarna beror på att begreppet termin ersatts av
kalenderhalvår samt på tillkomsten av de tre nya studiestödsformema.
Punkt
9
Under
budgetåret 1975/76 skall särskilt vuxenstudiestödet för studier på högskolenivå
utgå endast tUl studerande vid yrkesteknisk högskola.
Punkt
10
Särskilt
vuxenstudiestöd i form av återbetalningspliktiga studiemedel bör kunna utgå
under första halvåret 1976 även om den studerande är sjuk under hela sin
studietid detta halvår. En föratsättning härför bör dock vara att den
studerande uppfyller villkoren enligt 7 kap. 17 § jämfört med 4 kap. 30 §,
9.2
Lagen om vuxenutbfldningsavgift
1 §
Lagen
innehåller bestämmelser om den i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.8)
närmare berörda arbetsgivaravgiften för vuxenutbUdning. Avgiften har
konstmerats som en fristående avgift. Bestämmelserna i lagen har anpassats till
de lagbestämmelser som i övrigt gäller för olika arbetsgivaravgifter (jfr t,
ex. lagen (1970: 742) om Iönegarantiavgift och lagen (1973:372) om
arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta
arbetsmarknadsstödet).
I
paragrafen regleras avgiftsunderlaget och procentsatsen för avgiftsunderlaget.
Avgiftsunderlaget har bestämts så, att det stämmer överens med underlaget för
sjukförsäkringsavgiften. Det innebär bl.a. att hänsyn vid avgiftsberäkningen
inte tas till arbetstagares lön eller annan avgifts-gmndande ersättning i vad
den överstiger 7 1/2 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet.
Avgiftsprocenten skall, som jag har redovisat i den allmänna motiveringen
(avsnitt 7.8), vara 0,15 %.
3
§
Kretsen
avgiftsskyldiga bestämmes i 3 § på sådant sätt att överens-
Prop. 1975: 23 229
stämmelse
nås med vad som gäller för skyldighet att erlägga sjukförsäkringsavgift.
4 §
Vuxenutbildningsavgiften
skall täcka kostnader för timstudiestöd, dagstudiestöd och särskUt
vuxenstudiestöd. Vidare skall avgiften täcka kostnader för viss vuxenutbildning
enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Vilka dessa kostnader är för
närmaste budgetår har angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7,8),
5 §
Vuxenutbildningsavgiften
förs till de avgifter för vilka lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring gäller. Detta medför att beräkning,
debitering och uppbörd av VuxenutbUdningsavgiften kan samordnas med beräkning,
debitering och uppbörd av arbetsgivares socialförsäkringsavgifter till
sjukförsäkringen m, m.
Bestämmelserna i 1959 års
lag gäller inte för arbetsgivaravgift som staten har att erlägga i egenskap av
arbetsgivare. Enligt 33 § lagen beräknas och redovisas sådan avgift enligt
föreskrift som regeringen meddelar. Sådana föreskrifter har meddelats i kungörelsen
(1969:412) om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten. Kungörelsen bör
nu ändras tiU att avse även vuxenutbildningsavgiften. Det ankoramer på
regeringen att raeddela bestämmelser därom.
9.3
Lagen om extra studiemedel
Som
har framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.4) skall extra
studiemedel kunna utgå till vissa studerande för studier under andra halvåret
1975, I den särskUda lagen härom har tagits in samma bestämmelser som i
motsvarande lag för andra halvåret 1974 (1974: 396),
16
Riksdagen 1975. I saml. Nr 23
Prop.
1975: 23 230
,10 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels att antaga förslagen till
1.
lag om ändring i
studiestödslagen (1973: 349),
2.
lag om vuxenutbildningsavgift,
3.
lag om extra studieraedel för
andra halvåret 1975, dels att
4.
godkänna de riktlinjer för
uppsökande verksamhet för vuxenutbildning m.m. som jag har angett i det
föregående,
5.
godkänna inrättande av särskUda
vuxenutbildningsnämnder med de uppgifter som jag har angett i det föregående,
6.
godkänna vad jag har föreslagit
i fråga om fördelning av vuxen-utbUdningsavgifterna på olika ändaraål för
vuxenutbildning,
7.
godkänna vad jag har föreslagit
i fråga om finansiering av vissa reformer under andra halvåret 1975.
Prop. 1975: 23 231
11 Anslagsberäkningar för budgetåret 1975/76
G
6. Bidrag till studiecirkelverksamhet
1973.'74
Utgift 246 867 028 1974,/75 Anslag 259 000 000 1975/76 Förslag 302 000 000
Enligt
bestämmelserna i kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet (omtryckt 1974:455) utgår statsbidrag för
studiecirklar i allmänhet med högst 75 % av de bidrags-grundande kostnaderna.
Bidragets storlek bestäms av följande regler.
För
allraänna studiecirklar kan bidraget till kostnaderna för ledare och
studieraaterial för varje studietirame utgöra högst 32 kr., varav högst 26 kr.
för ledararvode. Statsbidrag kan i allmänhet inte utgå för mer än tre timmar
per sammankomst. För cirklar på ort inom det allmänna stödområdet som inte är
g-ort (dvs. ort med reguljär treårig eller fyraårig linje av gymnasieskola)
utgår bidrag till kostnaden för ledarens resor och traktamente.
För
aUmänna studiecirklar i s.k. prioriterade ämnen, dvs. cirklar i engelska,
svenska, matematik och samhäUskunskap på en nivå som svarar mot högst
grundskolans årskurs 9, utgår ett schabloniseral till-läggsbidrag med 15 kr.
per studietimrae. Tilläggsbidrag utgår också för allmän studiecirkel som har
till syfte att utveckla handikappades färdigheter att meddela sig.
Om
expert eller fackman medverkar i allmän studiecirkel som han inte tillhör utgår
statsbidrag för arvode, resekostnadsersättning och traktamente med högst 40 kr.
för varje studietimme. För universitetscirklar kan bidraget till kostnaderna
för ledararvode och studieraaterial utgöra högst 75 kr. för varje studietimme,
varav högst 60 kr. för ledararvode. Därutöver utgår bidrag till kostnaden för
ledarens resor och traktamente.
Skolöverstyrelsen
I
sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 föreslår skolöverstyrelsen
(SÖ) följande beträffande bidrag till studiecirkelverksamhet.
1,
En ytterligare ökning av
antalet studietimmar beräknas för budgetåret 1975/76 (-1-35 000 000 kr., varav
8 000 000 kr avser höjd socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och
folkpensioneringen).
2,
Expert- och fackmannamedverkan
beräknas öka kraftigt, särskilt inom den estetiska sektorn (-f 600 000 kr,).
3,
I avvaktan på förslag från
kommittén för försöksverksamhet raed vuxenutbildning (FÖVUX) föreslår SÖ en
höjning av bidraget till allmänna cirklar med 5 kr. per studietimme (4-33 500
000 kr.).
4,
Bidraget till
universitetscirklar bör höjas med 15 kr, (-f2 520 000 kr,).
Prop. 1975: 23 232
5.
Bidraget för expert- och fackmannamedverkan bör höjas med 10 kr. per studietimme
(-f700 000 kr.).
Föredraganden
Under
verksamhetsåret 1973/74 ökade antalet cirklar, inkl. s.k. prioriterade cirklar
och universitetscirklar, med 5 % och antalet studietimmar med 6 %. 1974 års
riksdag fattade beslut om att en studie- och informationskampanj om
energipolitiska frågor skulle genomföras (prop. 1974:28, UbU 1974:27, rskr
1974:249). EU särskilt konferens- och materialbidrag skulle utgå för
cirkelledarutbildning, materialframställning m. m. Det särskilda bidraget
beräknades uppgå till 1 milj. kr. och antalet studiecirklar till ca 3 000. I
början av hösten 1975 visade sig intresset för studiecirklarna bli avsevärt
större än beräknat. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 18 oktober 1974 höjdes
därför det särskilda konferens- och materialbidraget till högst 2,8 milj. kr.
Totala antalet cirklar i energipolitiska frågor som påbörjats före den 15
december 1974 kan enligt de uppgifter som nu finns beräknas till ca 7 600.
I enlighet med vad jag
anfört i det föregående i samband med mitt ställningstagande till FÖVUX'
förslag förordar jag en höjning av statsbidraget tUl allmänna cirklar raed 4
kr. per studietimme. Det schabloniserade tilläggsbidraget på 15 kr. per
studietimme sora nu utgår för cirklar i vissa ämnen bör även utgå för sådan
facklig utbildning i studiecirkelform som tidigare inte varit prioriterad.
Vidare bör allmänna cirklar 1 andra språk än svenska och engelska vara
prioriterade om deltagarna har detta språk som modersmål (hemspråk).
Skolöverstyrelsens förslag om höjning av bidraget till universitetscirklar och
bidraget för expert- och fackmannamedverkan är jag f. n. inte beredd att
biträda.
Jag
förordar att ett särskilt bidrag för organisationskostnader i glesbygd skall
utgå som schabloniserat tilläggsbidrag med 2 kr. per studietimme för sådana
studiecirklar som anordnas inom det allmänna stödområdet på en ort som inte är
g-ort (dvs. ort med reguljär treårig eller fyraårig linje av gymnasieskolan).
Jag förordar vidare att ett särskilt statsbidrag skall utgå för medverkan av
teckenspråkstolk i studiecirklar. Bidrag bör utgå till 100 % av arvodet dock
högst med ett belopp som ligger 25 % högre än det högsta belopp som får utgå i
ledararvode enligt 9 § kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till det fria och
frivilliga folkbUdningsarbetet. Bidrag för sådana avgifter som nämns i 14 § samma
kungörelse bör utgå med 100 % för teckenspråkstolk. Dessutom bör bidrag utgå
för kostnader för resekostnadsersättning och traktamente till teckenspråkstolk
enligt samma bestämmelser som nu gäller för ledare i universitetscirkel, dvs.
med 75 % av kostnaderna.
Jag
beräknar de ökade utgifterna under anslaget till drygt 70 milj. kr. Jag har då
också räknat med en ökning av antalet studiecirklar. I det föregående har jag
förordat att av de medel som tillfaller statsverket
Prop.
1975:23 233
genom
den nya vuxenutbildningsavgiften och de Influtna skattemedlen från de
beskattade vuxenstudiestöden 27,6 mUj. kr. skall tillföras detta anslag. Jag
beräknar därför en ökning av anslaget med 43 milj, kr. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna de ändrade grunder för
statsbidrag tUl studiecirkelverksamhet som jag har förordat,
2.
till Bidrag till
studiecirkelverksamhet för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 302 000 000 kr.
G
7. Bidrag tUl studieförbund
1973/74
Utgift 10 400 000
1974/75
Anslag 14 400 000 1975/76 Förslag 16 300 000
Enligt
de speciella gmnder som godtagits av 1963 års riksdag (prop. 1963: 36, SU 1963:
74, rskr 1963: 190) utgår bidrag tiU av skolöverstyrelsen (SÖ) godkända
studieförbund (f. n. tio). Bidraget utgår dels till organisationskostnader,
dels till kostnader för pedagogisk verksamhet.
Bidraget
till organisationskostnaderna fördelas raellan studieförbunden på grundval av
det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimraar under de tre
senaste åren. Principema för fördelningen utforraas närmare av regeringen
(prop. 1974:28, UbU 1974:27, rskr 1974:249). Från organisationsbidraget
utbetalar SÖ ett särskilt bidrag för bildningsverksamhei bland sjömän (prop.
1963: 36 s. 83).
Bidraget
till pedagogisk verksamhet fördelas mellan förbunden i proportion till
genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar under de tre
senaste verksamhetsåren. Bidraget skall användas för åtgärder av pedagogisk
natur inom studiecirkelverksamheten, i första hand till utgifter för utbildning
av ledare för studiecirklar, fraraställning av studieraaterial och pedagogiska
hjälpmedel, anskaffande av apparater för pedagogiskt bruk samt pedagogisk
försöksverksamhet.
Sedan
budgetåret 1967/68 utgår ett särskilt belopp till studieförbundens pedagogiska
verksamhet bland handikappade samt sedan budgetåret 1972/73 ett bidrag till
produktion av studieraaterial för handikappade. Dessa medel skall fördelas
mellan studieförbunden med hänsyn till deras insatser för att utveckla
studiehjälpmedel och studiemetoder för handikappade.
Prop.1975:
23
234
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Skolöver-
Före-
styrelsen
draganden
Bidrag
till studie-
förbundens organisa-tionskostnader Bidrag till studieförbundens
peda-
6 500 000
-f3 200 000
-1-1500 000
gogiska verksamhet Bidrag till studie-
6 600 000
-1-1000 000
-t-3 000 000
förbundens pedagogiska verksamhet för handikappade
Bidrag till produktion av studiematerial och
700 000
-F 500 000
-f 300 000
tekniska och organisatoriska stödåtgärder för
handikappade Försöksverksamhet
600 000
-f 200 000
-f 900 000
med uppsökande verksamhet i bo-
stadsområden.
-1-1000 000
Summa
14 400 000
-f 4 900 000
-1-6 700 000
Skolöverstyrelsen
1.
O-alternativet skulle minska
samtiiga aktiviteter inom anslaget (720 000 kr.)
2.
Med hänsyn till de ökade
uppgifterna för studieförbunden föreslår SÖ en höjning av bidraget till
organisationskostnader (-f3 200 000 kr.)
3.
En höjning föreslås av bidraget
till studieförbundens pedagogiska verksamhet ( + 1 000 000 kr,).
4.
Bidraget till studieförbundens
pedagogiska verksamhet för handikappade föreslås öka med 500 000 kr. och
bidraget till materialfram-stäUning med 200 000 kr. (-1-700 000 kr).
Föredraganden
Som
jag tidigare har anfört i samband med mina ställningstaganden till FÖVUX'
förslag förordar jag en uppräkning av bidraget till studieförbundens
organisationskostnader raed 1,5 milj, kr, Bl.a, med hänsyn till behovet av
utbildning av cirkeUedare i studieorientering och utbildning av cirkelledare i
glesbygd förordar jag en höjning av bidraget till studieförbundens pedagogiska
verksamhet med 3 mUj, kr, varav 600 000 kr. bör fördelas mellan studieförbunden
med hänsyn till deras insatser för studiecirkelverksamhet i glesbygd.
I
enlighet med FÖVUX' förslag bör bidraget till studieförbundens pedagogiska
verksamhet för handikappade höjas med 300 000 kr. Jag beräknar vidare en ökning
av bidraget till produktion av studlemate-
Prop.
1975: 23 235
rial
för handikappade med 400 000 kr. Dessutom beräknar jag 500 000 kr, för tekniska
och organisatoriska stödåtgärder för handikappade. Det sistnämnda bidraget bör
i likhet raed de båda övriga särskUda bidragen för handikappades studiecirkelverksamhet
fördelas mellan studieförbunden med hänsyn till deras insatser för att
utveckla studiehjälpmedel och studiemetoder för handikappade.
I
enlighet med vad jag redovisat i det föregående förordar jag att fr.o.m. den 1
januari 1976 högst 1 milj. kr. anvisas för försök med sådan uppsökande
verksamhet 1 bostadsområden som riktar sig tUl korttidsutbildade.
Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag de ökade utgifterna under
anslaget till samraanlagt 6,7 milj, kr.
I
det föregående har jag förordat att 4,8 milj, kr. tillförs anslaget av de medel
som tUlfaller statsverket genom den nya vuxenutbildnings-avgiften och de
influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden. Jag beräknar
därför en ökning av anslaget med 1,9 milj, kr. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen att
1, godkänna
de riktlinjer jag förordat beträffande fördelningen av
den del av bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet som
avser pedagogisk verksamhet i glesbygd,
2. till
Bidrag för studieförbund för budgetåret 1975/76 under åtton
de huvudtiteln anvisa ett anslag av 16 300 000 kr.
G
15 Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.
I
det föregående har jag i samband med mina ställningstaganden till FÖVUX'
förslag förordat vissa riktiinjer för uppsökande verksarahet på arbetsplatser
och utbildning av fackliga studieorganisatörer. Kostnaderna för denna
verksamhet beräknar jag till högst 3 mUj, kr, för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser och högst 2 milj, kr, för utbUdning av fackliga
studieorganisatörer. Bidrag för utbildning av fackliga studieorganisatörer och
vissa förberedelser i samband med projeki för uppsökande verksamhet bör utgå
med början den 1 juli 1975, Övriga bidrag bör utgå först efter den 1 januari
1976,
Jag
förordar att för budgetåret 1975/76 1 000 kr, tas upp under ett anslag benämnt
Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m, ra, I enlighet med vad
jag förordat i det föregående bör 5 milj. kr, tillföras anslaget av de medel
som tillfaller statsverket genom den nya vuxenutbildningsavgiften och de
influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m.m. för budgetåret
1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 1 000 kr.
Prop. 1975: 23 236
H
2. Studiebidrag m.m.
1973/74
Utgift 529 772 399 1974/75 Anslag 579 000 000 1975/76 Förslag 557 000 000
Från
anslaget bestrids utgifter för studiestöd enligt studiestödslagen (1973: 349),
nämligen föriängt barnbidrag enligt 2 kap., studiebidrag jämte tillägg och
resekostnadsersättning enligt 3 kap. samt studiebidrag enligt 4 kap. Av
anslaget disponeras dessutom medel för brevskolestipendier samt medel för
särskUt studiestöd till utiandssvenska elever.
Centrala
studiestödsnämnden
Centrala
studiestödsnämnden (CSN) föreslår en ökning av detta anslag med 8 milj. kr.
för nästa budgetår.
1.
Under budgetåret 1973/74 har utbetalts 340,9 mUj. kr. i förlängt barnbidrag och
studiehjälp i form av bidrag och tillägg enligt studiestödslagen. Dessutom har
utbetalats 3 000 kr. i brevskolestipendier och 48 000 kr. i särskilt studiestöd
till utiandssvenska elever. För innevarande budgetår har medelsbehovet
beräknats tUl 319,2 mUj. kr. Vid oförändrade regler och bidragsbelopp beräknar
CSN medelsbehovet för budgetåret 1975/76 tUl 315,8 milj. kr.
CSN
föreslår vissa justeringar av inkorastgränser och bidragsbelopp så att
studiehjälpens realvärde skall kunna återhämtas. Beloppen för resetillägg bör
enligt nämndens mening höjas till 80, 110, 145, 170 och 195 kr. i månaden för
avstånd om minst 6, 15, 25, 35 respektive 45 km. Merutgiften härför beräknas
till 8 milj. kr. Inackorderingstillägget föreslås höjt från 150 tUl 200 kr. i
månaden, vilket beräknas medföra en merutgift på 13 mUj, kr. En ökning föreslås
av månadsbeloppen för inkomstprövat tillägg för nuvarande belopp om högst 75
och lägst 20 kr. till högst 135 och lägst 30 kr. Dessutom föreslås en höjning
av in-komstgränserna för inkomstprövat tillägg med 7 000 kr. från 23 000 kr.
tiU 30 000 kr. i taxerad inkomst. CSN beräknar merutgiften för dessa förslag
till 23 milj. kr. Nämnden föreslår också en höjning av beloppet för
behovsprövat tillägg från 110 till 135 kr. i månaden och en höjning av
inkomstgränsen med 7 000 kr. Merutgiften för dessa åtgärder i fråga om det
behovsprövade tUlägget har beräknats till 5,2 milj. kr. Det av riksdagen
fattade principbeslutet om hemreseersättning tiU inackorderade elever har av
CSN beräknats medföra en kostnad på 10,6 milj. kr. De sammanlagda
reformkostnaderna för studiehjälp uppgår sålunda till 59,8 milj. kr.
Anslagsbehovet för studiehjälp enligt studiestödslagen blir därmed 376 milj.
kr. eUer 22 milj. kr. mer än för innevarande budgetår.
CSN
har i skrivelse den 13 november 1974 föreslagit ytterligare höj-
Prop. 1975:23 237
ning
av beloppen för resetiUägg till 90, 120, 160, 190 och 215 kr, i månaden för
avstånd om minst 6, 15, 25, 35 respektive 45 km.
2,
Under budgetåret 1973/74 har tUl studerande i eftergymnasial utbUdning och tiU
äldre studerande i gymnasial utbildning utbetalats 188,9 mUj. kr. i
studiebidrag. För budgetåret 1974/75 har medelsbehovet beräknats till 211 milj.
kr. ökningen är en följd av att den i studiemedlen ingående bidragsdelen den 1
juli 1974 höjdes från 1 755 kr, tUl 2 000 kr. för ett niomånaders läsår.
Medelsbehovet för 1975/76 beräknas oförändrat tUl 211 milj. kr. Anslagsbehovet
för studiebidrag till studerande i eftergymnasial utbildning och tlH äldre
studerande i gynmasial utbUdning minskar därmed med 14 mUj. kr.
Föredraganden
Centrala
studiestödsnämnden (CSN) har fört fram flera förslag om förstärkning på
studiehjälpens område. Enligt min mening bör resetillägget höjas från 75, 95,
125, 145 och 165 kr. i månaden tUl 85, 110, 145, 170 och 195 kr. i månaden för
avstånd om respektive 6, 15, 25, 35 och 45 km. Memtgiften härför har beräknats
tUl 8 milj. kr. Vidare bör inackorderingstillägget höjas från 150 kr. tUl 170
kr. i månaden. Detta beräknas medföra ett ökat medelsbehov av ca 5 milj. kr, I
prop, 1975: 1 (bil, 14 s, 17) har chefen för bostadsdepartementet föreslagit en
höjning av inkomstgränsen fr. o. m. den 1 januari 1976 till 28 000 kr. i
statiigt taxerad inkomst för det statiiga bostadstillägget. Motsvarande höjning
föreslås även för de inkomst- och behovsprövade tUläggen. Jag är f. n. inte beredd
att tillstyrka en ändring av beloppen för inkomstprövat tUlägg och behovsprövat
tiUägg.
I
prop, 1974: 1 (bU, 10 s. 439) anmälde jag ett förslag om hemreseersättning
till inackorderade elever. Jag angav därvid att vissa kompletterande
utredningar borde utföras. CSN har nu överarbetat förslaget. För
hemreseersättning tUl inackorderade elever har jag beräknat meratgiften tUl
10,6 milj. kr. enligt de grunder jag i det föregående redogjort for. För yngre
elevers studiehjälp och för förlängt bambidrag har jag beräknat det totala
medelsbehovet tUl 343 milj. kr.
Jag
räknar med en viss minskning av antalet studerande raed studiemedel. När det
gäller hänsynstagande tUl makes inkomst innebär nuvarande regler att
fribeloppet för makes inkomst per termin är 200 % av basbeloppet och reduktion
sker med 40 % av inkomster dämtöver. För att förbättra möjligheten för den vars
make har en årsinkomst på upptill omkring 45 000 kr. att kunna få fulla
studiemedel föreslår jag att fribeloppsgränsen höjs tiU 250 % av basbeloppet
för termin. För dem som studerar på minst halvtid och har deltidsstudiemedel
bör fribeloppet för makes inkomst per termin höjas till 330 % av basbeloppet
per termin. Meratgiften för detta förslag har jag under detta anslag beräk-
Prop. 1975: 23 238
nat
tUl ca 3 milj. kr. Jag har beräknat de totala utgiftema fÖr studiebidrag för
studerande med studiemedel tiU 214 mUj. kr.
I
det föregående har jag beräknat utgiftema för vuxenstudiebidrag och tunstudie-
och dagstudiestöd tUl ca 55 mUj. kr. Jag har vidare förordat att av de medel
som tillfaller statsverket genom den nya vuxenutbildningsavgiften och de
influtnft skattemedlen frän de beskattade vuxenstudiestöden ca 55 mUj. kr.
budgetåret 1975/76 skaU tillföras detta anslag.
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att
tUl Studiebidrag m.m. för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtitel anvisa
ett förslagsanslag av 557 000 000 kr,
H
8 Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.
I
det föregående har jag i samband med mina ställningstaganden till SVUX' och
FÖVUX' förslag förordat dels en viss förändring av administrationen av
nuvarande studiestödssystem, dels en särskild administration för
vuxenstudiestödet och den uppsökande verksamheten på arbetsplatsema, dels
också viss mformation i anslutning tiU reformernas genomförande. Kostnadema
för dessa förslag beräknar jag för budgetåret 1975/76 tiU 4,8 mUj. kr. Bidrag
för administration och mformation bör kunna utgå med början den 1 juli 1975.
Jag
förordar att för budgetåret 1975/76 1 000 kr. tas upp under ett anslag benämnt
Bidrag tiU administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. Jag har
i det föregående förordat att 4,8 milj. kr. skaU tUlföras anslaget av de medel
som tiUfaUer statsverket genom den nya vuxenutbildningsavgiften och de influtna
skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
tiU Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för
budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 1 000 kr.
IV:5
Stndiemedelsfonden
1973/74
Utgift 561000 000 1974/75 Anslag 447 000 000 1975/76 Förslag 510 000 000
Ur
fonden utgår återbetalningspliktiga studiemedel bevUjade enligt
studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1974:483).
Centrala
studieslödsnämnden
Centrala
studiestödsnämnden (CSN) föreslår att anslaget förs upp med ett belopp av 483
milj. kr., vilket innebär en ökning med 36 mUj. kr. i förhåUande tUl mnevarande
budgetår.
Prop.
1975: 23 239
Till
yngre elever i gymnasial utbildning utbetalades återbetalnings-pliktiga
studiemedel under budgetåret 1973/74 med 9,4 milj. kr. Äterbetalningspliktiga
studiemedel utgick vidare till studerande i eftergymnasial utbildning och till
äldre elever i gymnasial utbildning med 745,2 milj. kr.
Enligt
nuvarande regler får återbetalningspliktiga studiemedel beviljas till yngre
elever i gymnasial utbildning med högst 3 800 kr. för läsår. CSN föreslår en
höjning av detta belopp till 4 500 kr. Fribeloppsgränsen för behovsprövning
mot föräldrarnas inkomst föreslås höjd från 23 000 till 30 000 kr. Kostnaden
för dessa förbättringar beräknas tUl saramanlagt 5,5 milj. kr. Vidare föreslår
CSN att studiemedlen till studerande i eftergymnasial utbildning och till äldre
elever i gymnasial UtbUdning höjs från 140 tUl 150 % av basbeloppet för ett
niomånaders läsår. Nämnden lämnar inte något förslag beträffande eventuell höjning
av den i studiemedlen ingående bidragsdelen raed anledning av förslaget. I
avvaktan på statsraakternas ställningstagande i detta avseende har ökningen i
sin helhet lagts på de återbetalningspUktiga studieraedlen. Det ökade
medelsbehovet beräknas tiU 71 milj. kr.
Till yngre elever i
gymnasial utbildning beräknas medelsåtgången under 1975/76 uppgå till 13 milj.
kr. Under året beräknas vidare 84 000 studerande i eftergymnasial utbildning
och äldre studerande i gymnasial utbildning beviljas återbetalningspliktiga
studiemedel. CSN har i sin beräkning utgått från basbeloppet 8 500 kr.
Medelsbehovet avseende denna grupp utgör enligt nuvarande regler 832 milj. kr.
och raed föreslagen höjning av studieraedlen 903 milj, kr.
Det
samraanlagda medelsbehovet för återbetalningspliktiga studiemedel uppgår
sålunda tUl 916 milj. kr. Härifrån avgår dels en beräknad medelsreservation av
202 milj, kr, dels beräknade inflytande studiemedelsavgifter, friviUiga
återbetalningar, inbetalningar på grund av åter-kravsbeslut och inflytande
amorteringar av beviljade lån ur allmänna sludielånefonden till 231 railj, kr.
Det totala medelsbehovet utgör således 483 milj. kr.
Föredraganden
Vid
anslagsberäkningen för budgetåret 1975/76 har jag tagit hänsyn till de under
anslaget H 2 Studiebidrag m.m. nämnda förändringama beträffande hänsynstagande
till raakes Inkomst vid tilldelning av studiemedel. Kostnaderna härför
beräknas tUl 12 milj. kr. För yngre elever i gymnasial utbildning har jag
räknat med att högst 4 000 kr. för läsår skall kunna bevUjas som
återbetalningspliktiga studiemedel. Jag är f. n, inte beredd att tillstyrka
centrala studiesfödsnämndens förslag om en höjning av studiemedlen från 140 tUl
150 % av basbeloppet tUl studerande i eftergymnasial utbUdning och äldre
studerande i gymnasial ut-feUdning, Jag har i följande sammanställning även
beaktat beräknade
opaginerad Kontrollera mot PDF
prisförändringar samt räknat med en viss förändring av
sluderandean-talet.
I det föregående har jag beräknat ca 15 milj, kr, för
återbetalnings-pliktiga studiemedel för studerande med vuxenstudiestöd. Jag har
vidare förordat att av de medel sora tillfaller statsverket genom den nya vuxenutbildningsavgiften
och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden skall ca 15
milj. kr. för återbetalningspliktiga studiemedel för dem med vuxenstudiestöd
budgetåret 1975/76 tUlföras detta anslag.
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Medelstillgång
Beräknad medelsförbmkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reservation 1974-06-30 Studiemedelsfonden
f.d. allmänna sludielånefonden
Inbetalningar
Anslag för
1974/75
Avgifier
m.m. under
1974/75 studiemedelsfonden f.d. allmänna sludielånefonden
Avgifter m.m. under
1975/76 studiemedelsfonden allmänna studielånefonden m. m.
Vuxenutbildningsavgift m. m.
Anslag 1975/76 (förslag)
1974/75 265 000 000 1975/76
83 000
000
3 000
000
447 000
000
Befintligt studiemedelssystem Vuxenstudiestöd
183 000 000 40 000 000
191 000 000
40 000 000
15 000 000
510 000 000
1 777 000 000
819 000 000
943 000 000 15 000 000
1 777 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Studiemedels fonden för budgetåret 1975/76 på
kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av
510 000 000 kr.
Beslut
Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredrasanden har lagt fram.
Prop.
1975: 23 241
Innehåll
Sida
Författningsförslag.............................................................. 4
1
Inledning........................................................................ 34
2
Vuxenutbildningen
i Sverige ........................................ 37
2,1 Vuxenutbildningens organisation.............................. 37
2.1.1 Vuxenutbildningens nuvarande
omfattning...... 37
2.1.2 Aktuell lagstiftning av betydelse
för vuxenutbildningen 51
2.1.3 Internationella normer av betydelse
för vuxenutbildningen 53
3 Nuvarande studiestöd................................................... , 55
3.1 Studiehjälp och studiemedel..................................... 55
3.1.1 Studiehjälp....................................................... 55
3.1.2 Studiemedel..................................................... 55
3.2 Utbildningsbidrag...................................................... ... 56
4 FÖVU.X' och SVUX' betänkanden m, m............................ 57
4.1 Utredningarnas allmänna överväganden.................. 57
4.1.1 Vuxenutbildningens mäl................................... 57
4.1.2 Överbryggande utbildning................................ 57
4.1.3 Återkommande utbildning................................. 58
4.1.4 Vuxenutbildningen i samhället.......................... 59
4.1.5 Uppsökande verksamhet inom
vuxenutbildningen 63
4.1.6 FÖVUX'försöksverksamhet............................... ... 65
4.1.7 Några studieformer inom vuxenutbildningen.... 81
4.1.8 Några projekt inom vuxcnpedagogiskt
forsknings- och utvecklingsarbete 82
4.1.9 SVUX och andra reformer av
betydelse för vuxenutbildningen 82
4.1.10 Avgränsning av vuxenstuderande.................... ... 82
4.1.11 Vuxenstuderandes ekonomi............................. 83
4.1.12 Remissopinionen om SVUX' debattskrift............. ... 85
4.1.13 Tänkbara former för ett nytt
studiestöd för vuxna ,,.. 86
4.1.14 Huvudprinciperna i SVUX' förslag...................... ... 87
4.2 Förslag om vuxenutbildningens organisation............ 89
4.2.1 Uppsökande verksamhet................................. 89
4.2.2 Studiecirkelverksamhet.................................... 94
4.2.3 Folkhögskolekurser.......................................... 99
4.2.4 Kostnader och genomförande.......................... 100
4.3 Förslag om studiestöd............................................... 101
4.3.1 Nya regler för studiemedel............................... 101
4.3.2 Studiestöd för vuxna........................................ . 105
4.3.3 Administration av vuxenstudiestödet............... . 116
4.3.4 Kostnader för studiestödet:
finansiering.......... . 123
4.3.5 Reservaiioner mot SVUX' förslag...................... . 126
5 CSN:s förslag.................................................................. 128
5.1 CSN:s förslag för budgetåret
1975/76...................... 128
5.2 CSN:s förslag till
organisationsöversyn..................... 136
6 Remissyttranden............................................................. 3 37
6.1 Allmänna synpunkter................................................. 137
6.2 VuxenutbUdningens organisation............................. 142
Prop. 1975: 23 242
6.2.1
Uppsökande verksamhet......................... . 142
6.2.2
Studiecirkelverksamhet.......................... 147
6,3
Studiestöd................................................. 151
7 Föredraganden................................................. 161
7.1 Allmänt 161
7.1.1
Vuxenutbildningens framväxt................... 161
7.1.2
Debatt och utredningsverksamhet
kring frågor inom vuxenutbUdningen 164
7.2
Mål för vuxenutbildningen............................... 168
7.3
Den fortsatta
reformverksamheten inom vuxenutbildningen .. 172
7.4
Vidgad vuxenutbUdning.................................. 175
7.4.1
Uppsökande verksamhet på
arbetsplatser.. 175
7.4.2
Uppsökande verksamliet i
bostadsområden. 179
7.5
Studiecirkel verksamhet och
studieförbund........ 181
7.6
Studiestöd.................................................. 186
7.6.1
Ällmänt............................................... 186
7.6.2
Särskilt studiestöd för
vuxna för längre studier 188
7.6.3
Särskilt studiestöd för vuxna
för kortare studier 191
7.6.4
Studiemedelssystemet............................ 197
7.6.5
Studiehjälpssystemet............................. 199
7.7
Administration, information m.m....................... 201
7.8
Finansiering................................................. 206
8
Upprättade lagförslag........................................ 208
9
Specialmotivering.............................................. 209
9.1
Studiestödslagen......................................... 209
9.2
Lagen om vuxenutbildningsavgift..................... 228
9.3
Lagen om extra studiemedel .......................... 229
10
Hemställan...................................................... 230
11
Anslagsberäkningar för
budgetåret 1975/76........... 231
KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM H75 75058J
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
112 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (112)
112 kopplingar i 49 dokument.
- SOU 1999:141 Från Kunskapslyftet till en strategi för livslångt lärande s. 21 · s. 70 · s. 85 i texten
- SOU 1997:158 Vuxenpedagogik i teori och praktik - del 1 s. 379 · s. 407 i texten
- Dir. 1990:2 Utredning om vuxnas möjligheter att finansiera studier i texten
- Prop. 1984/85:184 om ändrad administration av studiehjälp och vuxenstudiestöd m.m. s. 10 i texten
- Bet. 1984/85:SfU16 om studiesocialt stöd (prop. 1984/85:100) s. 21 i texten