Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad organisation av koommunerskollegium

1973 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:64, Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad organisation av koommunerskollegium

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl, Majits proposition nr 64 är 1973 Prop, 1973:64

Nr 64

Kungl, Maj:ts proposition angående ändrad organisation av
kommerskollegium; given Stockholms slott den 23 februari 1973,

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag om vars avlåtande lill riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föresläs, att kommerskollegiets
organisation ändras i samband med att vissa av dess uppgifter förs över till
ett nytt verk. Härigenom blir kommerskollegiet ett verk för handelspohtik,
utrikeshandel och vissa frågor på inrikeshandelns område. Verket skall enligt
förslaget beslå av en planeringsseklion, fyra utrikeshandelsbyråer saml en byrå
för inrikeshandel och administrativa frågor.

I Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 64

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:64

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 februari 1973,

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrad
organisation av kommerskollegium och anför.

I prop. 1973:1 (bU. 12 s. 37) har Kungl. Maj;t föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition om kommerskollegiets
organisation, för budgetåret 1973/74 föra upp anslaget till kollegiet med
beräknat belopp. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Inledning

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för
frågor om inrikes och utrikes handel, industri, bergshantering, hantverk och
slöjd. Kollegiet handlägger också frågor som, ulan alt omedelbart hänföra sig
till nämnda näringar, är av betydelse från allmän näringspolitisk synpunkt.

Kollegiet är chefsmyndighet för bergsstalen, sprängämnésinspéktionen
och statens elektriska inspektion.

Ett antal organ med rådgivande ställning är knutna till
verket. Hit hör främst handelspolitiska rådet, som har till uppgift att bistå
kollegiet med upplysningar och synpunkter som kan vara av betydelse för
bedömningen av handelspolitiska frågor.

Chef för kommerskollegium är en generaldirektör. Inom
kollegiet finns efler en år 1966 genomförd omorganisation en utrikes- och
utredningsavdelning, omfattande tre utrikeshandelsbyråer, en planeringsseklion
och en ekonomisk-statistisk seklion, samt fyra övriga byråer, nämligen allmänna
byrån, bergsbyrån, elektriska byrån och industribyrån. Utrikes-och utredningsavdelningen
leds av en avdelningschef. Byråerna föreslås av kommerseråd. Generaldirektören
är ensam beslutande i alla frågor utom vissa personalfrågor. Beslutanderätten
kan dock överlämnas till andra tjänstemän.

Direkt under verkschefen finns vidare ett särskilt teko-sekretarial
för handläggning av ärenden om exportfrämjande åtgärder för textil- och
konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin enligt de nu
gällande tidsbegränsade programmen.

Till del centrala verket är knutna tre lokalstater,
nämligen bergsstaten, sprängämnesinspektionen och statens elektriska
inspektion. Arbetsmässigt är dessa närmast knutna till bergsbyrån,
industribyrån och elektriska byrån.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:64 3

Departementschefen

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968
tillkallade min företrädare, statsrådet Lange, en sakkunnig' för att utreda
kommerskollegiets arbetsuppgifter och organisation. Utredningen antog namnet kommerskollegieutredningen.
Den avlämnade i september 1971 belänkandet (SOU 1971:69) Näringspolitiken - ny
verksorganisation. Betänkandet har remissbehandlats.

Chefen för
industridepartementet kommer senare denna dag att redogöra för kommerskollegieutredningens
betänkande och för remissbehandlingen av delta saml förorda att ett nytt verk,
statens industriverk, inrättas den 1 juli 1973 (prop. 1973:41), vilket skall
vara central myndighet för industri-, energi- och mineralpolitiska frågor. I
det nya verket avses ingå delar av det nuvarande kommerskollegiet, nämligen
bergsbyrån, elektriska byrån och industribyrån. Avsikten är att det nya verket
också skall överta kommerskollegiets uppgifter som chefsmyndighet för
bergsstalen, sprängämnésinspéktionen och elektriska inspektionen.

Kommerskollegiet bör i fortsättningen bestå av de delar av
det nuvarande kollegiet som inte förs över till industriverket, dvs. i huvudsak
utrikes- och utredningsavdelningen samt allmänna byrån. Kollegiets uppgifter
kommer därmed all koncentreras till handelspolitik och utrikeshandel samt till
vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel.

Som en bakgrund till en mera detaljerad redovisning av
uppgifterna för de olika arbetsenheterna vid kommerskollegiet vill jag i det
följande lämna vissa allmänna synpunkter.

Handelspolitikens verksamhetsfält är handelsförbindelserna
med andra länder. Dess mål är att genom internationella överenskommelser åstadkomma
fri handel mellan alla länder. Detta m.ål bygger på vår strävan att skapa
bättre förutsättningar för avsättning i andra länder av svensk produktion och
att åstadkomma sädana förhållanden för importen, som är gynnsamma för de
svenska konsumenterna. 1 frihandelssträvandena ingår sålunda en på ömsesidighet
baserad eliminering av tullar och andra handelshinder, t. ex. kvantitativa
regleringar. Som följd av andra länders åtgärder liksom av stora olikheter i
konkurrens- och marknadsförutsättningarna kan dock temporärt handelspolitiska
mot- och skyddsåtgärder bli nödvändiga för att stödja svensk produktion.

Handelspolitikens medel har utformats så att både den
grundläggande strävan lill frihandel och behoven av temporära skyddsåtgärder
skall kunna tillgodoses. Medlen omfattar statliga åtgärder som har till syfte
eller huvudsaklig verkan alt främja eller pä annat sätt påverka varuutbytet
med andra länder. 1 första hand rör det sig om åtgärder som har ett direkt
samband med import eller export av varor eller tjänster. Hit hör tullar, anlidumpingåtgärder,
importavgifter, kvantitativa import- och

' Generaldirektören Sten Lundberg I* Riksdagen 1973. 1 saml
Nr 64

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:64 4

exportregleringar, prisutjämningssystem, tullvärderegler,
ursprungskontroll, exportsubventioner och andra exportfrämjande åtgärder,
multilaterala och bilaterala avtal med verkan på handeln, råvaruavtal m, m.
Till detta kommer åtgärder som kan ha handelspolitiska effekter utan att vara
direkt ingripande vid gränsen, t. ex. avseende konkurrensbegränsningar, etablering,
statshandel, statligt stöd, statlig upphandling och tekniska föreskrifter.

Kommerskollegiet
är basorganisation på myndighetsplanet för handelspolitiken. Det innebär att koUegiet
har det centrala utredningsansvaret samt uppgiften att avge yttranden och
förslag på del nämnda området. Detta kräver att kommerskollegiet även i
fortsättningen har tillgång till personal inte bara med kunskaper om de
handelspolitiska frågorna och arbetet i de internationella ekonomiska
organisationerna utan också med bred varukännedom och goda kunskaper om
produktions-, konkurrens-och strukturförhällanden m. m. inom svenskt
näringsliv. De handelspolitiska utredningarna kännetecknas av alt de ofta
avser enskilda varuslag eller avgränsade industrisektorer samt av att de i stor
utsträckning måste ske snabbt. När det gäller utredningar rörande struklurförhållanden
och utvecklingstendenser inom ohka industribranscher bör kommerskoUegiel i
största möjliga utsträckning utnyttja industriverket.

Allmänt
bedömer jag alt utvecklingen på handelspolitikens område i framtiden liksom
hittills kommer att ställa stora krav pä kollegiets utredningsverksamhet. Bland
de kommande uppgifterna kan pekas på utredningsarbetet avseende samarbetet med
de europeiska gemenskaperna och i samband med det nordiska ekonomiska
samarbetet. Ell växande intresse kommer att knytas lill tekniska handelshinder
och andra former av s. k. icke-tariffära handelshinder. De myndigheter som
utfärdar tekniska föreskrifter behöver i ökad utsträckning samråda med den
myndighet som handlägger handelspolitiska ärenden. Det behövs också med hänsyn
till det alltmer omfattande internationella samarbetet en instans som har
överblick över detta arbetsområde. Kommerskollegiet bör därför ges möjlighet
att närmare följa utvecklingen avseende tekniska föreskrifter som utfärdas av
olika myndigheter.

Inom UNCTAD går arbelet vidare på del handelspolitiska
området för alt lösa u-ländernas problem. En ny världsvid förhandlingsomgång
inom GATT kommer alt inledas under innevarande år, vilket kommer att ställa
krav på medverkan frän kollegiet. Även öst-väslhandeln - såväl i multilaterala
sammanhang som i fråga om de svenska bilaterala avtalen väntas ge kollegiet
betydande arbete. Utredningar i samband med den s. k. lågprisimporten kommer
också all kräva avsevärda arbetsinsatser. Till kollegiets exekutiva uppgifter
kommer förutom administrationen av import- och exportregleringar att höra
tillämpningen av Sveriges CECA-avtal.

Verksamheten på inrikeshandelns område kommer liksom hittills
att främst avse ett antal tillstånds- och tillsynsuppgifler. Vidare torde
kollegiet även i framtiden i viss omfattning komma att utnyttjas som
remissinstans i ärenden med allmän näringspolitisk anknytning. Till de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop, 1973:64 5

övriga uppgifterna hör att pröva frågor om tillstånd föi
utlänning att driva näring och att inneha uppdrag i aktiebolags eller ekonomisk
förenings styrelse, att fastställa säkerheter enligt resegaranlilagen
(1972:204) samt att ha tillsynen över avbelalningshandeln med bilar. Hit hör
också ärenden som gäller fastställande och ändring av handelskammares stadgar
och ärenden om tillstånd att i näringsverksamhet använda officiell svensk
beteckning.

Jag
övergår nu lill att närmare ange kollegiets nya organisation och de olika
enheternas arbetsuppgifter. Inom verket bör finnas en planeringssektion, fyra
utrikeshandelsbyråer, en byrå för inrikeshandel och administrativa frågor samt
tills vidare under den tid det nuvarande stödprogrammet löper (prop. 1970:41, SU
1970:61, rskr 1970:165) ett teko-sekretariat för ärenden om exportfrämjande
åtgärder för textil- och konfektipnsinduslrierna m. m.

Planeringssektionens
huvudsakliga uppgift bör vara att planera och samordna utredningsarbetet inom
verket samt att handha kontakter med andra myndigheter. Vidare bör sektionen
göra utredningar om olika handelspolitiska alternativ och utföra översiktliga
studier av utrikeshandelns utveckhng samt ekonomisk-statistiska utredningar
och analyser bl. a. som underlag för utredningar vid de olika byråerna. På planerings-.sektionen
bör också handläggas frågor om tekniska föreskrifter och vissa statistiska
frågor.

Första
utrikeshandelsbyrån bör handlägga handelspolitiska frågor inom internationella
organisationer som inte handläggs vid annan arbetsenhet inom kollegiet. Här
avses främst ärenden avseende GATT och OECD samt UNCTAD, UNIDO och andra FN-organ.
TUl byrån bör också höra frågor om den internationella råvaruhandeln.

Vid andra
utrikeshandelsbyrån bör handläggas bilaterala frågor avseende länder utanför
Västeuropa, bl. a. utredningar inför avtal med olika östländer. Vid byrån bör
också handläggas allmänna ösl-västhandelsfrågor samt handelsfrägor som
behandlas inom ECE. Vidare bör bl. a. handels-hcensärenden handläggas vid denna
byrå.

Vid tredfe
ulrikeshandelsbyrån bör handläggas ärenden rörande tillämpningen av Sveriges
avtal med EEC och CECA, däribland pris-bestämmelserna i CECA-avtalet, tull- och
ursprungsfrågor, särregler för vissa varor som stål och pappersprodukter,
skyddsklausuler och konkurrensregler. Vid byrån bör händelseutvecklingen inom
EEC och CECA följas, särskilt sådana frågor som har betydelse för tillämpningen
av avtalen. Byrån bör också handlägga frågor beträffande EFTA-konventionen och
bilaterala ärenden avseende de västeuropeiska länderna samt frågor i samband
med det nordiska ekonomiska samarbetet.

Ffärde ulrikeshandelsbyrån
bör handlägga ärenden rörande svenska tullar, antidumpingtullar,
tullvärderegler, tullförfattningar och tull-administrativa förhållanden m. m.
Byrån bör vidare följa utvecklingen beträffande viktigare varor och varuområden
samt medverka med varuutredningar i ärenden för vilka annan byrå är ansvarig.

Byrån för inrikeshandel och administrativa frågor
bör handlägga

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:64 6

remissärenden med allmän näringspolitisk anknytning. På enheten
bör vidare handläggas näringsrättsliga regleringar, såsom frågor om tillstånd
för utlänning all inneha uppdrag i aktiebolags eller ekonomisk förenings
styrelse eller att driva näring, fastställande av säkerheter enligt resegaran-tUagen,
ärenden rörande avbelalningshandeln med bilar, tillstånd att använda svensk
officiell beteckning, auktorisation av revisorer m. m. Byrån bör också inom
verket svara för en allmänt samordnande verksamhet i juridiskt och
administrativt hänseende samt för verkets anslags-, budget-, personal- och
upphandlingsfrågor.

Teko-sekretariatet bör vara direkt underställt verkschefen
samt svara för administrationen av de exportfrämjande åtgärder för teko-industri
som ålagts kollegiet.

Enligt min
mening bör verkets ledning utgöras av en styrelse, i vilken verkschefen ingår.
För att få alla berörda intressen representerade skulle behövas en styrelse med
relativt många ledamöter. Effektivitetsskäl talar emellertid för att
ledamöternas antal begränsas. Jag förordar att styrelsen får högst åtta
ledamöter. I styrelsen bör ingå representanter för näringslivet och
arbetstagarorganisationerna. Styrelsen bör vidare ha parlamentariskt inslag.
Inom ramen för styrelsen bör också sambandet med del nya industriverket säkras.
Det ankommer på Kungl. Maj:t alt besluta i fråga om verkets styrelse.

Det är angeläget att kollegiet vid behandlingen av
viktigare handelspolitiska frågor har tillgång till ett rådgivande organ med
en bredare representation för näringslivets och arbetstagarnas organisationer
än den som finns i styrelsen. Ett handelspolitiskt råd bör därför även i
fortsättningen vara knutet till kollegiet. Vidare bör en CECA-nämnd finnas hos
kollegiet som rådgivande organ i frågor om CECA-avtalels prisbestämmelser. I
nämnden bör ingå företrädare för järn- och ståhn-dustrin, för arbetstagarna i
branschen, för järn- och balkgrossisterna samt för förbrukarna av järn och
stål. 1 enlighet med vad som förutsätts i prop. 1973:26 angående formerna för auktorisation
av revisorer m. m. bör dessutom en rådgivande nämnd för revisorsfrågor inrättas
hos kollegiet. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i dessa frågor.

Den föreslagna organisationen framgår av en tablå, vilken
som bilaga 1 torde få fogas till detta protokoll. Förslaget innebär att den
nuvarande utrikes- och utredningsavdelningen avskaffas som särskild
arbetsenhet. Tjänsten som avdelningschef vid kollegiet bör därvid dras in.
Planeringssektionen och ekonomisk-statistiska sektionen utom registraluren,
som förs över lill byrån för inrikeshandel och administrativa frågor - slås
samman tUl en planeringssektion. Vidare inrättas en ny byrå - fjärde
utrikeshandelsbyrån genom delning av den nuvarande andra ulrikeshandelsbyrån.
Denna byrå är redan nu provisoriskt uppdelad på två enheter. För chefen för
fjärde ulrikeshandelsbyrån bör Kungl. Maj:t bemyndigas inrätta en extra
ordinarie tjänst som kommerseråd.

På grund av nya arbetsuppgifter som åläggs kollegiet bör
vissa personalförstärkningar ske fr.o.m. den 1 juli 1973. 1 prop. 1973:26
angående formerna för auktorisation av revisorer m. m. förutsätts att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:64 7

kollegiet blir handläggande myndighet för frågor angående auktorisation
och registrering av revisorer. Med hänsyn härtill behöver kollegiet förstärkas
med ytterligare en handläggare och ell biträde.

För de nya
uppgifterna i fråga om tekniska föreskrifter behövs ytterligare en handläggare.

Kollegiet
skall vidare ha till uppgift att övervaka efterlevnaden i Sverige av CECA-avtalels
prisregler och meddela nödvändiga tillämpningsföreskrifter samt utföra
erforderliga kontroller och undersökningar i samband härmed. För dessa
uppgifter behövs ytterligare fyra handläggare och två biträden.

Beträffande
avlalsbara anställnings- och arbetsvUlkor avser jag all ge statens avtalsverk
det förhandlingsuppdrag som behövs.

1 samband
med alt bergsbyrån, elektriska byrån och industribyrån förs över till det nya
industriverket bör bl. a. tre tjänster som kommerseråd vid kollegiet dras in.

Vid bifall
till mina förslag får kommerskollegiet en personal motsvarande totalt 113
tjänster, varav 66 handläggare och 47 andra tjänstemän. Härav handlägger fyra
personer ärenden om exporlfrämjande åtgärder för leko-induslrierna m, m. enligt
del löpande tidsbegränsade programmet.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen att

1.
godkänna den av
mig föreslagna organisationen av kommerskollegium,

2.
bemyndiga Kungl.
Maj:t att inrätta en extra ordinarie tjänst som kommerseråd,

3.
bemyndiga Kungl.
Maj:t all vidta de övergängsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för
att genomföra förslagen.

Anslagsfrågor för budgetåret 1973/74

C 1,
Kommerskollegium

1971/72 Utgift 10 433 021

1972/73 Anslag 11589 000

1973/74 Förslag 8 809 000

I prop. 1973:1 (bU. 12 s. 37) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Kommerskollegium för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 11 589
000 kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:64 8

1972/73 Beräknad
ändring 1973/74

Departementschefen Personal

-39

-23

-62

-2 616
000

3 000

- 80
000

- 56
000

26 000

(67 000]

- 2 781
000

1 000

- 2 780
000

Handläggande personal 105

Övrig personal 70

175 Anslag

Lönekostnader 10 094 000

Sjukvård 25 000

Reseersättningar 150 000

(även för utrikes resor)

Lokalkostnader 710 000

Expenser 611000

Därav engångsutgifter (100 000)

11590 000 Uppbördsmedel

Publikationer 1 000

Nettoutgnt 11589 000

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag
anslaget till 8 809 000 kr. Under anslagsposten Lönekostnader har jag beräknat
medel som ger verket möjlighet att lägga ul vissa utredningsuppdrag (160 000
kr.).

Under anslagsposten Expenser har jag beräknat 70 000 kr
för att täcka kostnader för kassatjänster, som utförs av industriverket,. Jag
hemställer att Kungl, Maj:l föreslår riksdagen

att till Kommerskollegium för budgetåret 1973/74 anvisa
ett förslagsanslag av 8 809 000 kr.

Med bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tih detla
protokoll ulvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:64

9 Bilaga
1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommerskollegium Departementschefens organisationsförslag

s s s

: l.S'

t
uI

c j:: -

z 8 g

:0 -

2 -3 ts

.M -o ö

g.S

m ,c C

c

_c

'

.

lU

v

w

ocd

&a

t-.

_C

>>

Q.

: §

C

"03

CT

T3

E

g

x;

a>

:

M

5

cd

:0

1-

£ )

OJ

5

J

IS

- *

. ä

o

>>

a 2

M

O

V3

5

» ra

*H

>,

i3

andels 2

"p

Ä

*l

1

w

"a

1

'

3

(/5

O

1

U

H

» ra

>>

,D

"S

O

g -

x;

u

'm

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar i 3 dokument.

  1. Rskr. 1973:227 i texten
  2. Bet. 1973:NU56 Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:64 angående ändrad organisation av kommerskollegium jämte motioner s. 1 · s. 2 · s. 3 i texten
  3. Prop. 1973:41 Kungl. Maj:ts proposition angående industripolitisk verksorganisation m.m. s. 100 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Sandvik, Miljöskadeansvar, 2002 s. 290 i texten · dokumentnivå