Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar

1973 · 23 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:69, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1973 Prop. 1973: 69

Nr 69

Kungl.
Majits proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1970: 498) om skydd
för vapen och vissa andra officiella beteckningar; given Stockholms slott den 9
mars 1973.

Kungl.
Maj:t viU härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justUieärenden, föreslå riksdagen alt bifalla det förslag ora vars aviåtande
lUI riksdagen föredraganden heraställl.

GUSTAF ADOLF

CARL
LIDBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Konununala
vapen fastställs f.n, av Kungl, Maj:l, I propositionen föreslås att komraunalt
vapen sora antagits av komraunen skall efter anraälan registreras av patent-
och registreringsverket. Registreringen utgör enligt förslaget en förutsättning
för att vapnet skall erhålla skydd enligt lagen (1970: 498) ora skydd för vapen
och vissa andra officiella beteckningar.

1
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 69

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 69 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:498) om skydd för vapen och
vissa andra officiella beteckningar

Härigenora förordnas i fråga om lagen (1970: 498) om skydd
för vapen och vissa andra officiella betecknuigar,

dels att 1 § skall ha nedan angi\na lydelse,

dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I näringsverksamhet får statsva- I näringsverksarahet får statsva

pen, statsflagga eller annat stats- pen, slatsflagga eller annat stats-

erablera eller statlig kontroll- eller erablera eller statlig kontroll- eller

garantibeleckning ej utan veder- garantibeteckning ej utan veder

börligt tillstånd användas i varu- börllgt tUlstånd användas i varu

märke eller annat kännetecken för raärke eller annat kännetecken för

varor eller tjänster, Detsararaa gäl- varor eller tjänster, Detsararaa

ler annan beteckning, sora hänsyf- gäller annan beteckning, som ban

tar på svenska staten och därige- syftar på svenska staien och däri-

nora ger kännetecknet en officiell genora ger kännetecknet en offici-

karaklär, särat svenskt korarau- ell karaktär, särat svenskt konunu-

nalt vapen, nalt vapen, vilket är registrerat.

Statsvapen får ej heller på annat sätt än sora kännetecken
användas i näringsverksamhet utan vederbörligt tillstånd.

Första och andra styckena gäller också beteckning sora
lätt kan förväxlas raed sålunda skyddad beteckning,

la§

Registrering av svenskt kommunalt vapen sker efter
skriftlig anmälan i register, som föres för hela riket av patent- och
registreringsverket. Registrering får ske endast om statens heraldiska nämnd
har avgivit yttrande i ärendet om antagande av vapnet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1973,

Svenskt koraraunalt vapen, sora fastställts av Konungen
före nya lagens Ikraftträdande, registreras genora registreringsmyndighetens
försorg raed verkan från nya lagens ikraftträdande.

Svenskt komraunalt vapen, som icke fastställts av Konungen
men sora antagits före år 1900, åtnjuter skydd enligt äldre lag till utgången
av år 1975, Sådant vapen registreras även ora yttrande som avses i 1 a § ej
avgivits, om anmälan om registrering göres före utgången av år 1975, Har i
fråga om annat icke fastställt vapen, som antagits före nya lagens ikrafttiädande,
yttrande som nyss sagts ej avgivits, får registrering av sådant vapen ändå ske,
ora anmälan därora göres före utgången av år 1975 och statens heraldiska närand
tillstyrker registrering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 69

Utdrag av protokollet över justitieärenden hållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande: Statsrainislern PALME, rainistern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST,
GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Statsrådet Lidbora anraäler efler gemensara beredning raed
statsrådets övriga ledaraöter fråga ora ändring i lagen (1970: 498) om skydd
för vapen och vissa andra officiella beteckningar och anför.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Inledning

r ny-

Några uttryckliga,bestäraraelser ora fastställelse av koraraunala
vapen har hittills inle funnits, Kungl, Maj:t har eraellertid sedan raedelliden
efter ansökan prövat ärenden av delta slag. F. n, bereds dessa ärenden inora civildeparieraentet.
Ar 1972 avgjordes tre ärenden rörande fastställelse av nya koraraunala vapen, Därjärate
avgavs särskild förklaring i tolv fall all äldre koraraunalt vapen framdeles
skulle gälla för n; bildad komraun,

Fastställelse
av ett komraunalt vapen har betydelse för beredande av skydd för vapnet mot obehörig
användning i näringsverksamhet i enlighet raed bestäraraelsema i lagen (1970:
498) ora skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar (härefter
kallad 1970 års lag). Vapen som inte fastställts torde enligt rådande
uppfattning inte åtnjuta sådant skydd, om det ej använts av ålder och
otvetydigt vunnit hävd. Från koraraunalt håll har dock hävdats i olika samraanhang,
att ett koraraunalt vapen alltid bör anses vara rättsligen skyddat i och raed
att koraraunen antagit vapnet och att statlig fastställelse av vapnet
egentligen är onödig och saknar rättslig betydelse. Frågan har flera gånger
behandlats av riksdagen, senast raed anledning av en vid 1966 års riksdag väckt
raotion (II:
690, 1 LU 1966: 26),

I en proraeraoria
den 20 oktober 1969 (nr 112) angående befogenheten att besluta ora rätt att i näringsverksarahet
använda vapen och vissa andra officiella beteckningar ra, ra, föreslog departeraentsutred-ningen
bl, a, att ärenden rörande fastställelse av vissa koraraunala vapen i
fortsättningen skulle avgöras av länsstyrelse i stället för, sora hittills, av Kungl,
Maj:l,

Efter reraiss
har yttranden över departementsutredningens promemoria avgetts av
länsstyrelserna i Jönköpings, Västmanlands, Norr-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 69 4

botlens
särat Göteborgs och Bohus län, koraraerskollegiura, sora bifogat yttranden av
Sveriges industriförbund och Sveriges köpmannaförbund, samt från handelskarararna
i Stockholra, Göteborg och Malraö, patent- och registreringsverket, statens
heraldiska närand och Svenska koraraunförbundet.

Under den fortsatta
beredningen av ärendet har frågan ora en översyn av 1970 års lag
aktualiserats, I en inora justitiedeparteraentet den 20 mars 1972 upprättad
promemoria (Ju 1972: 16) har föreslagits att det nuvarande systeraet raed fastställelse
av komraunala vapen upphör och ersätts av ett systera raed registrering av
sådana vapen och att dylik registrering i princip görs till förutsättning för
erhållande av skydd enligt 1970 års lag, Bestäramelser härom skall enligt
förslaget tas in i 1970 års lag.

Yttranden
över den inom justitiedepartementet upprättade proraeraorian har efter reraiss
avgetts av hovrätten för Nedre Norrland, länsstyrelserna i Jönköpings särat
Göteborgs och Bohus län, koraraerskollegiura, patent- och registreringsverket,
statens heraldiska närand. Svenska koraraunförbundet, Stockholms handelskararaare,
Skånes handelskararaare samt handelskararaaren i Göteborg, sora sararåtl raed
handelskamrarna i Borås och Karlstad.

2
Nuvarande ordning

2.1
Fastställelseförfarandet

Sora
tidigare närants saknas uttryckliga bestäraraelser ora fastställelse av koraraunala
vapen. Det föreligger således inte någon skyldighet för koraraun att hos Kungl,
Maj:t begära sådan fastställelse. Faststäl-lelser har dock ägt rura sedan raedelliden,.

Faslställelseärenden
bereds inom civUdepartementet, Ansökan sänds i regel in till riksarkivels heraldiska
seklion, vilken förestås av slalsheral-dikern. Enligt 2 § andra stycket
instruktionen (1967: 106) för riksarkivets heraldiska sektion och statens
heraldiska närand åligger det sektionen och näranden att i ärende ora fastställelse
av koraraunalt vapen på begäran av koraraunen verkställa den heraldiska
utredning sora behövs och avge förslag eller utiåtande. Enligt 6 § andra
stycket i instruktionen åligger det statsheraldikern att lill näranden hänskjuta
heraldiska frågor av invecklad beskaffenhet eller principiell betydelse.
Ärenden om fastställelse av komraunalt vapen anses av statsheraldikern alltid
böra underställas näranden. Denna öveHäranar därefter raed eget utlåtande
ärendet tUl Kungl, Maj:t.

Kungl,
Maj;t har under åren 19661972 avgjort följande antal ärenden rörande fastsläUelse
av nya koraraunala vapen resp, avgivit förklaring alt äldre koraraunalt vapen
framdeles skulle gälla för nybildad koraraun:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.

1973

:69

Är

Beslut
om nya kommunala vapen

1966

10

1967

1

1968

9

1969

5

1970

3

1971

3

1972

J

Beslut om vapen

för nybUdad
kommun

1 13

33 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.2 Det rättsliga skyddet

2.2.1 Gällande bestämmelser

Enligt 1 § i 1970 års lag får bl, a, svenskt kommunalt
vapen eller beteckning sora lätt kan förväxlas därraed ej utan vederbörligt
tillstånd användas i näringsverksamhet i varumärke eller annat kännetecken för
varor eller tjänster. Med komraunalt vapen avses enligt förarbetena städers,
köpingars och landskorarauners vapen särat landskaps-, läns-och häradsvapen, Genora
lagändringar, sora trätt i kraft den 1 januari 1971 (SFS 1969: 765780), har
beteckningarna stad, köping och lands-koraraun för de borgerliga priraärkoramunernas
del ersatts raed den enhetliga beteckningen koraraun,

I varumärkes- och mönsterskyddslagsliflningen finns bestäraraelser
till skydd för bl, a, kommunala vapen som ansluter till regleringen i 1970 års
lag. Enligt 14 § varuraärkeslagen (1960: 644) får varuraärke inte registreras,
om i märket utan tillstånd har tagits in sådant koraraunalt vapen, sora enligt
lag eller författning inte får obehörigen brukas sora varuraärke eller något sora
lätt kan förväxlas raed sådant vapen. Enligt 4 § mönsterskyddslagen (1970: 485)
registreras inte raönster, ora i raönslret ulan tillstånd har tagits in svenskt
koraraunalt vapen eller något som lätt kan förväxlas därraed,

2.2.2 Omfattningen av det rättsliga skyddet

2,2,2.1 Tidigare lagstiftning

1970 års lag tUlkora i samband raed den nya lagstiftningen
ora raöns-lerskydd och föranleddes närraast av en anpassning av de svenska besläraraelserna
lill vissa nya regler på del intemationella planet. Någon saklig ändring i
fråga ora skyddet för svenska koraraunala vapen i förhållande till den
tidigare gällande lagen (1960: 646) ora skydd för vapen och vissa andra
officiella beteckningar åsyftades inte. Under förarbetena till 1970 års lag
gjordes ej heller några uttalanden ora skyddet för koraraunala vapen. Sådana
uttalanden förekora eraellertid i saraband raed tUlkorasten av såväl 1960 års
lag som den dessförinnan gällt Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 69

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 69 6

lande lagen (1934: 63) ora skydd för vapen och vissa andra
officiella beteckningar,

2.2.2.2 Förarbetena till 1934 års lagstiftning

Vid remissbehandUngen av det betänkande sora låg till
grund för 1934 års lagstiftning föreslog riksheraldikerärabetet att det i
betänkandet använda uttrycket "svenskt kommunalt vapen" skulle bytas
ut mot "av Kungl, Maj:t fastställt svenskt koraraunalt vapen",

I prop, 1934: 4 (sid. 40) anförde dåvarande departeraentschefen
i delta avseende:

Redan den nuvarande besläraraelsen i 4 § 3) varuraärkeslagen
omfattar svenska kommunala vapen. Såsom den sakkunnige (sid, 42) erinrar,
innehöll propositionen till 1884 års riksdag ett uttalande, som synes avse en
begränsning tUl sådana hithörande vapen, sora blivit av Kungl, Maj:t stadfästa,
I praxis torde dock anses, alt även andra svenska koraraunala vapen, sora
otvetydigt vunnit hävd, äro inbegripna under registrermgsförbudet enligt
gällande rätt. Vad riksheraldikerärabetet anfört synes raig icke lillräckligt
motivera en ändring härutinnan. Spörsmålet torde i fråga ora länsvapnen sakna
praktisk betydelse, då dessa undantagslöst innehålla ett eller flera
landskapsvapen. Vad åter beträffar städernas vapen, äro dessa till större delen
av Kungl. Maj:t stadfästa. Motsatsen gäller dock ora icke så få städer, bl, a,
flera av de äldsta, vilkas vapen använts sedan flera hundra år tillbaka. Det
skulle vara obilligt, ora sistnäranda städers vapen skulle få fritt intagas i varuraär-ken
av den anledningen att städerna underlåtit alt söka stadfästelse å sina vapen.
I så fall skulle dessa vapen rent av förlora det nu bestående skyddet, vilket
vore föga följdriktigt, då avsikten raed den ifrågasatta lagstiftningen är en
avsevärd ökning av skyddet,

Riksheraldikerämbetets förslag ledde ej till någon ändring
i lagtexten, varför 1934 års lag kora att innehålla uttrycket "svenskt koraraunalt
vapen",

2.2.2.3 Förarbetena lill 1960 års lagstiftning

Till grund för 1960 års lag låg ett förslag av varumärkes-
och firmautredningen (SOU 1958: 10). Enligt detta skulle bl. a. svenskt koraraunalt
vapen åtnjuta skydd raot användning i näringsverksarahet. Utredningen anförde
(betänkandet s, 379) att det enligt förslaget, i likhet raed då gällande rätt,
inte var någon ovillkorlig förutsättning för skydd att vapnet hade blivit faststäUt
av Kungl, Maj:t, Även sådana koraraunala vapen, sora använts av ålder och
otvetydigt vunnit hävd, orafattades av lagförslaget, I sitt yttrande över
förslaget hävdade statens heraldiska närand att lagtexten i vad den avsåg
kommunalt vapen borde utformas så, att därav framgick att skyddet endast skulle
avse fastställda vapen och sådana vapen, som använts av ålder och sora före
den då gällande lagens ikraftträdande otvetydigt vunnit hävd, Däreraot borde
lagen inte ora-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 69 7

fatta
sådana vapen sora hade antagits av köpingar och landskorarauner på senare tid
och för vilka fastställelse antingen inte hade sökts eller också hade vägrats.
Man borde enligt närandens raening förebygga den raissuppfattningen att lagen
ulan vidare beredde skydd åt kommunala vapen, som inte granskats och
registrerats på sätt som skett i saraband raed Kungl. Maj:ls fastställelse. Det
kunde enligt nänmdens uppfattning mycket väl länkas att en koraraun antog ett
vapen, sora inte uppfyllde de fordringar som måste ställas exerapelvis på att
vapnet i erforderlig grad skilde sig från andra redan existerande statliga
eller koraraunala vapen,

I
proposition 1960: 167 raed förslag lill bl, a, lag ora skydd för vapen och
vissa andra officiella beteckningar anslöt föredragande departeraentschefen
sig i huvudsak till vad statens heraldiska närand anfört. Enligt 1 § i
lagförslaget skulle skydd enbart tillkoraraa "svenskt koraraunalt vapen, sora
är vederbörligen fastställt eller av ålder brakat",

I
denna fråga väcktes tre raotioner (1960: I: 706, 1960: II: 867
och 1960: II: 866) i vUka heraslälldes att det i 1934 års lag
givna skyddet för kommunala vapen ej skuUe inskränkas, I raotionerna 1960:1:
706 och 1960: II: 867 yrkades alt uttrycket "svenskt koraraunalt
vapen" raåtte bibehållas i lagtexten, TiU stöd härför åberopade
motionärerna att ett godtagande av propositionen i denna del bl, a skulle
innebära all ett betydande antal fuUt korrekta köpings- och komraunvapen, sora
antagits under senare år ulan följande statUg fastställelse, plötsligt skulle
förlora det rättsskydd sora de ditintills haft. Delta kunde inle vara följdriktigt,
då lagförslaget i övrigt innebar en väsentlig utvidgning av skyddet,

I
sitt av riksdagen godkända utlåtande (1960: 39) anförde första lagutskottet
följande:

Enligt
gällande lag av år 1934 är det icke någon ovUlkorlig förutsättning för skydd
av svenskt kommunalt vapen, att detta blivit fastställt av Kungl, Maj:t, utan
även sådana kommunala vapen, sora använts av ålder och otvetydigt vunnit hävd,
är skyddade. Enligt propositionen skall emeUertid enligt den nya lagen skydd
tillkomma endast sådant svenskt kommunalt vapen, som är vederbörligen
fastställt eller av ålder brakat, I de båda likalydande motionerna har yrkats,
att riksdagen måtte besluta, att någon inskränkning av det nu förekoraraande
skyddet för komraunala vapen ej sker. Utskottet har vid sin prövning ej funnit
anledning föreligga att i förevarande sararaanhang vidtaga någon ändring i det
rättsskydd, sora gällande lag bereder komraunala vapen och vill därför med
bifall till yrkandena i ifrågavarande tre raotioner tillstyrka, att lagtexten gives
den utformning, sora angivits i de båda likalydande raotionema.

Den
av riksdagen antagna och av Kungl, Maj:t proraulgerade lagtexten innehåller
sålunda uttrycket "svenskt koraraunalt vapen".

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:69 8

2.2.2.4
Frågans behandling vid 1966 års riksdag

I
en vid 1966 års riksdag väckt raotion (1966: II: 690) heraslälldes
att riksdagen raåtte besluta all hos Kungl. Maj:t göra fraraställning ora att fastställelse
av konununala vapen måtte upphöra. Till stöd för yrkandet anfördes i motionen
följande. Koraraunerna kunde självständigt besluta i frågor ora antagande och
förande av vapen och besluten behövde ej underställas stathg rayndighel. Vid
anskaffandet av vapen hade städer, köpingar och komrauner anlitat riksarkivets
heraldiska sektion eller annan heraldisk sakkunskap. Ett betydande antal koraraunala
vapen hade korarait till under de senaste årtiondena utan det statiiga organets
medverkan och utan statiig fastställelse. Däreraot hade riksarkivets heraldiska
sektion föranlett koraraunerna att begära Kungl. Maj:ts fastställelse av
vapen, vUket koraraunerna gjort i den tron, att detta behövdes. Enligt
motionärerna var dock statiig faststäUelse av koraraunala vapen onödig, efiersom
vapnen var lagligen skyddade i och med det kommunala beslutet ora antagande.
Någon garanti för att vapnen ur heraldisk eller annan synpunkt skulle bli
bättre uppnåddes inte genom den statliga fastställelsen. Motionärerna ansåg att
denna procedur enbart innebar onödig byråkrati och kostnad. Fastställelse av koraraunala
vapen hos Kungl. Maj:t borde därför ulan vidare kunna upphöra. Härför talade
också den starka arbetsbelastningen inora inrikesdeparteraentet, sora vid
denna tid beredde ärendena ora fastställelse av kommunala vapen.

I
sitt av riksdagen godkända utiåtande (1966: 26) över motionen framhöll första
lagutskottet att endast sådana kommunala vapen sora blivit fastställda av Kungl.
Maj:t eller använts av ålder och otvetydigt vunnit hävd skyddades enligt 1960
års lag. Enligt utskottets raening fyllde fastställelsema en viktig uppgift genora
att bereda koraraunema förraånen av skydd för deras vapen. Dessutora hade fastställelsema
stor betydelse genora att de bidrog till ordmng och reda inora heraldiken.
Utskottet ansåg sig därför inle kunna biträda raotionäremas uppfattning att Kungl,
Maj:ts fastställelse av koraraunala vapen borde upphöra,

3
Departementsutredningen

I
den tidigare nämnda proraeraorian nr 112 behandlade deparleraenls-utredningen
dels frågan ora beviljande av tillstånd att i näringsverksarahet använda
skyddat vapen, dels frågan ora fastställelse av vissa vapen genom beslut av statiig
rayndighet. Vad gäUer proceduren vid beviljande av tillstånd att i näringsverksarahet
använda skyddat vapen genorafördes i saraband med 1970 års. lagstiftning en
viss decentralisering i överenssläraraelse raed utredningens förslag.

Vad
angår den i detta sararaanhang aktuella frågan ora fastställelse av vapen frarahåller
utredningen alt prövningen i sådana ärenden ora-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 69 9

fattar
två moment, näraligen dels att vapnet konstnärligt överensstämmer med
heraldiska prmciper, dels alt vapnet inte lätt kan förväxlas raed annat skyddat
vapen, I båda dessa hänseenden följer Kungl. Maj:t i praxis alltid de
synpunkter, sora fraraförts av riksarkivets heraldiska sektion eller statens
heraldiska nämnd. Kungl. Maj:ts nuvarande befattning med fastställelseärendena
är således av forraell natur. Ärendena bör därför i princip kunna delegeras.

Ärenden ora fastställelse
av landskaps-, läns- eller därraed järaförligt vapen bör eraellertid enligt
utredningen även i fortsättningen avgöras av Kungl. Maj:t. Orsaken härtill är frärast
svårigheten alt finna läraplig rayndighet sora kan ta över dessa ärenden. Den
betydelsefulla roll som riksarkivets heraldiska sektion spelar vid ärendenas
beredning talar visserligen för en delegering dit. Varken sektionen eller den
heraldiska nämnden får emellertid enligt sin instruktion utöva självständig beslutanderätt.
Enligt utredningen kan raan i och för sig tänka sig att länsstyrelsen får i
uppdrag att besluta ora landskaps- och länsvapen. En sådan oraläggning skulle eraellertid
de facto innebära ett slopande av själva fastställelseförfarandet. Samma
myndighet, dvs. länsstyrelsen, skulle i så fall både anta och fastställa ett
och saimna landskaps- eller länsvapen. Därför bör faslställelseärenden av detta
slag ligga kvar hos Kungl. Maj:t. Utredningen framhåller att ansökningar ora fastställelse
av nu avsedda vapen förekoraraer relativt sällan. Under treårsperioden
19661968 fastställdes blott ett sådant vapen.

Däreraot
föreslår utredningen alt beslutanderätten i ärenden ora fastställelse av
städers, köpingars och landskorarauners (nuraera koramuners) vapen samt
häradsvapen delegeras. Utredningen konstaterar att dessa ärenden är relativt
vanliga och troligen koraraer att öka i antal under de närmaste åren i samband
med förestående koraraunsararaan-slagningar. Först på lång sikt kan väntas en rainskning
genora att det totala antalet korarauner blir färre. Beslutanderätten i dessa
ärenden bör enligt utredningen ankoraraa på vederbörande länsstyrelse. Utredningen
föratsätter därvid att länsstyrelsen före beslut inhäralar yttrande från
riksarkivels heraldiska sektion. Ora länsstyrelsen och sektionen (i förekoraraande
fall den heraldiska näranden) har olika uppfattning, bör länsstyrelsen överlärana
ärendet till Kungl. Maj:t.

3.1
Remissyttrandena över departementsutredningens förslag

Utredningens
förslag alt fastställelse av städers, köpingars och landskorarauners (nuraera korarauners)
vapen särat häradsvapen skall ankoraraa på länsstyrelse tUlstyrks eller
läranas utan erinran av saratliga reraissinstanser utora länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, statens heraldiska nämnd och Svenska kommunförbundet.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län ställer sig tveksam till för-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 69 10

slaget
om delegering av beslutanderätten i vissa faslställelseärenden och anför som
skäl härför, att antalet sådana ärenden per år vid de olika länsstyrelserna
skulle bil obetydligt och att vederbörande tjänsteraän därför ej skulle få
önskvärd erfarenhet av handläggning av dylika ärenden.

Statens heraldiska nämnd
avstyrker i sitt yttrande den föreslagna delegeringen av beslutanderätten i
ärenden ora fastställelse av vissa koraraunala vapen. Näranden påpekar att
kungliga fastställelser av koraraunala vapen har ägt rara sedan raedelliden
och att sådana fastställelser är av grundläggande betydelse för den heraldiska
ordningen. Enligt närandens uppfattning skulle en delegering av dessa ärenden
rubba en hävdvunnen och sakligt betydelsefull ordning. Nämnden gör vidare gällande
alt antalet sådana ärenden per år i framtiden torde bli ringa och alt denna
ärendegrupp därför inle komraer att medföra någon avsevärd belastning för Kungl,
Maj:t,

Svenska kommunförbundet
understryker i sitt yttrande alt det genom 1960 års riksdagsbeslut ånyo blivit
fastslaget att ett koraraunalt vapen är rättsligen skyddat i och raed att koraraunen
antagit vapnet särat alt en statlig fastställelse av ett koraraunalt vapen
därför får anses sakna rättsverkan. Vid sådant förhållande bör enligt
förbundets mening den nuvarande möjligheten alt erhålla sådan fastställelse
slopas. Den eventuella betydelse sora ett statligt fastställelseförfarande
skulle äga ur heraldisk synpunkt genora att befordra tillkomsten av en enhetlig
praxis och förhindra förväxlingar med andra skyddade vapen bör enligt förbundets
raening kunna tillgodoses genora att statens heraldiska närand läranas
tillfälle att avge utlåtande i ärendet före fullraäktiges beslut ora antagande
av vapnet. Förbundet avstyrker därför förslaget ora överflyttning tUl
länsstyrelse av beslutanderätten i vissa ärenden ora fastställelse av kommunala
vapen och hemställer att statlig fastställelse av sådana vapen raåtte upphöra.
Förbundet herasläller vidare alt kommun genom uttryckliga lagbestäraraelser tillerkänns
rätt att själv anta sitt vapen raed full rättslig verkan. Förbundet föreslår
också att rättsskyddet utvidgas till att avse även annan användning av koraraunala
vapen än i näringsverksarahet.

4
1972 års departementspromemoria 4.1 Allmänna synpunkter och förslag

I
proraeraorian frarahålls att frågan vilka kommunala vapen sora skyddas genora
1970 års lag får anses vara 1 viss raån oklar. Förarbetena till lagen ger
klart vid handen alt av Kungl, Maj :t fastställda koraraunala vapen åtnjuter
skydd enligt lagen liksom också sådana vapen som använts sedan lång tid
tillbaka. Vad som däreraot är något

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:69 11

oklart är om skyddet också orafattar vapen sora antagits
under senare tid och sora inte har fastställts.

Den oklarhet rörande skyddets orafattning som råder utgör
enligt proraeraorian redan i och för sig anledning att företa en översyn av
lagstiftningen. Också andra skäl talar för en sådan översyn.

Vid utforraningen av en ny lagstiftning på orarådet är det
enligt proraeraorian tänkbart alt ge skydd åt alla koraraunala vapen oavsett
om de faslställls eller inte, Sora enda förutsättning borde i sådant fall
uppställas alt vapnet antagits av koraraunen. Ett sådant systera skulle eraellertid
innebära alt raan går raiste ora de fördelar sora fastställelseförfarandet
innebär, näraligen alt viss kontroll sker av att koraraunala vapen uppfyller
de krav som bör uppställas från heraldiska synpunkter och att ett koraraunalt
vapen inte är lätt förväxlingsbart raed annat sådant vapen, Fastställelseförfarandet
har också raedfört att raan kunnat centralt sarala uppgifter ora vilka
kommunala vapen sora finns i Sverige, Detta får antas ha inneburit en hjälp för
komrauner sora varit i färd raed alt anta nya vapen.

På grund av det anförda synes del enligt proraeraorian inle
vara lärapligt att göra 1970 års lag tilläraplig på alla komraunala vapen. Även
om man genora särskUda övergångsbesläraraelser bereder skydd åt redan
existerande vapen är det å andra sidan av flera skäl inte heller lärapligt alt
införa en ordning sora innebär att bara av Kungl, Maj:t eller annan rayndighet
fastställda vapen skall åtnjuta skydd. Diskussionerna i saraband med
tillkomsten av 1960 års lag och de synpunkter som därefter i olika samraanhang
har fraraförts från koraraunernas sida visar enligt proraeraorian, att en sådan
lösning skulle uppfattas sora en obehörig statUg inblandning i den koraraunala självbestäraman-derätten,
Fastställelseförfarandet ger visserligen garantier för att koraraunala vapen
uppfyller de krav som bör uppställas från heraldiska synpunkter och förhindrar
förväxlingar raed andra vapen. Dessa synpunkter torde dock enligt proraeraorian
kunna tillgodoses på annat sätt.

Önskemålen om heraldisk kontroll och därraed viss kontroll
av för-växlingsbarhelen torde sålunda enligt proraeraorian kunna uppfyllas genora
en ordning sora innebär alt skyddet för koraraunala vapen baseras på ett enkelt
registreringsförfarande. En sådan registrering bör enligt proraeraorian ske
centralt för hela riket. Såväl näringsidkare sora korarauner kan härigenora på
ett enkelt sätt skaffa sig kännedora ora vilka koraraunala vapen sora åtnjuter
skydd enligt lagen. Någon skyldighet för koramunerna att begära registrering
bör inte föreligga men registrering bör vara en förutsättning för att skydd
skall föreligga enligt 1970 års lag. För att tUlgodose önskeraål et att koraraunalt
vapen uppfyller de krav sora bör uppställas från heraldisk synpunkt och för alt
undvika risken för förväxlingsbarhel raed annat vapen bör det enligt prome-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 69 12

morian
vidare uppställas sora vUlkor för registrering att koraraunen, innan vapnet
antagits, har inhämtat yttrande från statens heraldiska nämnd. Någon
ytterligare prövnmg av förväxlingsbarheten eUer granskning av vapnet från
heraldiska synpunkter synes inte vara påkallad. Det torde nämligen ulan vidare
kunna förutsättas att en kommun inle beslutar anta ett vapen om statens
heraldiska närand har funnit att vapnet är förväxlingsbart med annat skyddat
vapen eller att det inte är godtagbart från heraldiska synpunkter och därför
har avstyrkt att vapnet antas.

Frågan
om skydd för koraraunala vapen som har antagits före ikraftträdandet av en ny
lagstiftning, utformad enligt dessa riktlinjer, bör enligt proraeraorian lösas genora
särskilda övergångsbesläraraelser. Koraraunala vapen sora tidigare har
fastställts av Kungl. Maj:t bör utan särskild ansökan tas in i registret. Komraunala
vapen sora nu åtnjuter skydd enligt 1970 års lag på den grund att de har
använts av ålder eller otvetydigt vunnit hävd bör åtnjuta skydd under en
övergångstid av förslagsvis tre år från den nya lagstiftningens ikraftträdande.
En övergångstid av tre år bör vara tillräcklig för alt ge vederbörande koraraun
tillfälle att ansöka ora registrering av vapnet. Beträffande sådana vapen synes
registrering böra få ske även om yttrande ej har avgetts av statens heraldiska nämnd.
Prövningen av frågan ora ett visst vapen tillhör denna sistnäranda kategori
torde i de allra flesta fall ej bereda registreringsrayndighelen några
svårigheter. Vapen som varit i bruk under mer än trettio år bör under alla
förhållanden anses höra till denna kategori.

1
fråga ora vapen, sora inte har brukats av ålder eller otvetydigt har vunnit
hävd men sora har anlagils före den nya lagstiftningens ikraftträdande,
föreslås i proraeraorian att registrering görs till villkor för alt skydd skall
få åtnjutas. Under en övergångslid av tre år bör dock registrering av sådant
vapen få sk(; även ora yttrande från statens heraldiska närand ej inhäratats
före vapnets antagande under föratsättning att näranden i registreringsärendet
tillstyrker registrering.

Såvitt
gäller landskaps-, läns- och häradsvapen bör enligt proraeraorian vad som har
sagts ora koraraun i stället gälla vederbörande länsstyrelse. Det bör således
ankomma på länsstyrelsen att ansöka om registrering av sådant vapen, I fråga
om landskapsvapen föreslås att länsstyrelses behörighet i detta hänseende
regleras på samma sätt som skett i 2 § andra stycket kungörelsen (1970: 499) ora
skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar i fråga ora
behörigheten för länsstyrelse att raedge tillstånd tUl användande av
landskapsvapen i näringsverksamhet.

Registrering
av komraunala vapen föreslås sora tidigare har närants äga rum hos en för hela
landet gemensara registreringsmyndighet. Det framhålls i promemorian att prövningen
i ärendena koraraer att bli av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 69 13

rent forraell natur. Det synes lärapligt alt patent- och
registreringsverket utses lUl registreringsrayndighet.

Beslut varigenora
ansökan om registrering avslagits bör enligt proraeraorian kunna överklagas.
Med hänsyn till alt registreringsrayndig-hetens prövning är av rent forraell
natur anses besvären inte böra prövas av patent- och registreringsverkels
besvärsavdelning ulan av kararaar-rält.

4.2 Frågan om cn utvidgning av det rättsliga skyddet

Det påpekas i proraeraorian att skyddet för komraunala
vapen enligt 1970 års lag bara avser användning i näringsverksarahet. Detsararaa
gällde enligt 1934 års och 1960 års lagar. Även skyddet för varumärken är
enligt 4 § varuraärkeslagen begränsat till användning i näringsverksarahet.
Del framhålls vidare alt Svenska koraraunförbundet i saraband raed reraissbehandlingen
av deparleraentsutredningens förslag har herastäUt alt skyddet raåtte utvidgas
till alt orafatta även annan användning av vapnet än sådan sora sker i näringsverksarahet.
Som skäl härför har förbundet anfört att organisationer och sararaanslutningar
av olika slag liksora enskUda personer f, n. fritt kan använda ett komraunalt
vapen, ora detla ej sker i näringsverksamhet, och härigenora ge sken av att verksaraheten
bedrivs i koraraunal regi eller har koraraunal anknytning. Enligt koraraunförbundet
skulle en utvidgning av skyddet lill alt omfatta också sådan användning stå
väl i överenssläraraelse raed koraraunernas rätt alt själva besläraraa över
den heraldiska syrabolen för den komraunala självstyrelsen och denna syrabols
användning.

Det anförs i proraeraorian att det på det iraraaterialrättsliga
området förekommer att skydd raedges även raot användning sora inte sker i näringsverksarahet.
Så är t, ex, förhållandet i fråga om skydd för namn och för upphovsrätt till
litterärt eller konstnärligt verk, I dessa fall föreligger det enligt proraeraorian
eraellertid ett behov av skydd gentemot konkurrerande rättssubjekt. När det
gäller komraunala vapen anses inte raotsvarande behov föreligga. Det bedöras sora
uteslutet att en koraraun utnyttjar annan korarauns vapen. I praktiken torde
obehörig användning av koraraunalt vapen utan samband med näringsverksarahet
bara förekoraraa i sällsynta undanlagsfall, Sora ett tänkbart exerapel på
sådan användning anförs att en ideell organisation använder koraraunalt vapen
vid penninginsaraling och därraed ger sken av att insaralingen stöds av koraraunen.
Något praktiskt behov av den av förbundet föreslagna utvidgningen av skyddsorarådet
för dylika fall har enligt proraeraorian dock inte visats.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 69 14

4.3 Remissyttrandena över departementspromemorian

4.3.1 Allmänna synpunkter

De i proraeraorian fraraförda förslagen tillstyrks eller
läranas utan erinran av de båda länsstyrelserna, kommerskollegium och de tre handelskainrarna.
Förslaget tUlstyrks I huvudsak av Svenska kommunförbundet och hovrätten för
Nedre Norrland. Kommunförbundet herasläller eraellertid saratidigt att
rättsskyddet för koraraunalt vapen utvidgas tUl att avse även annan användning
av vapnet än i näringsverksarahet särat att rättsskydd införs för själva
benämningen koraraun. Hovrätten för Nedre Norrland hävdar att det i vissa fall
är nödvändigt att registreringsrayndighelen företar en saklig prövning av
vapnets förväxlingsbarhel och av att vapnet är godtagbart från heraldiska
synpunkter. Statens hei-aldiska nämnd avstyrker de i proraeraorian fraralagda
förslagen och föreslår att fastställelseförfarandet i dess nuvarande utforraning
delegeras till näranden. Patent- och registreringsverket, sora ej ansett sig ha
anledning att yttra sig i frågan om komraunala vapen bör fastställas av statlig
rayndighet eller registreras av sådan rayndighel, avstyrker alt patenlver-ket
skall vara registreringsrayndighet för svenskt koraraunalt vapen,

4.3.2 Omfattningen av det rättsliga skyddet

Stockholms handelskammare och Göteborgs handelskammare
anser det värdefullt att den oklarhet sora nu råder angående vilka vapen sora orafattas
av rättsskyddet undanröjs.

Statens heraldiska nämnd förklarar sig ej dela den i proraeraorian
fraraförda uppfattningen att oklarhet råder rörande rättsskyddets orafattning.
Riksdagen har näraligen två gånger fastslagit att två grupper av koraraunala
vapen är skyddade, näraligen de sora fastställts av Kungl, Maj:t och de sora
används av ålder och otvetydigt vunnit hävd. Den senare gruppen är enligt
närandens uppfattning liten och torde inte vålla några större bekyraraer i
detta saramanhang. Enligt nämndens mening finns det ingen sora helst hållpunkt
för att ett koraraunalt vapen skall anses fylla kravet på att ha brukals av
ålder genora att vara 30 år gam-raalt,' Näranden understryker vidare alt
förutsättningen för att ett inle fastställt koraraunalt vapen skall vara
skyddat är att det brukats av ålder och otvetydigt vunnit hävd, dvs, båda rekvisiten
skall föreligga. Näranden påpekar alt rekvisiten i proraeraorian behandlas som altemativa.

Kommunförbundet anser att behov föreligger av ett
rättsskydd för koraraunalt vapen också i fråga ora annan användning av vapnet
än i näringsverksarahet och herastäUer därför all skyddet utvidgas att orafatta
sådan användning. Till stöd härför anför koraraunförbundet i huvudsak samraa
skäl som framförts i förbundels yttrande över deparleraentsutredningens
förslag. Förbundet anför vidare att skydd raot sådan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 69 15

användning förekoraraer på det iramaterialrättsliga orarådet,
exempelvis i fråga om skydd för namn och för upphovsrätt till litterärt eller
konstnärligt verk. Koraraunförbundet herasläller därjämte att också själva
benämningen kommun måtte erhålla rättsskydd. Som skäl härför anför komraunförbundet
att beteckningen koraraun f, n, ej åtnjuter något skydd och att det under
senare år har blivit allt vanligare att privatföretag i PR- och
informationsbranschen arbetar under koraraunal läck-raantel. Under förespegling
att en nära anknytning lUl koraraunen föreligger bmkar förelagen hos affärsidkare
och firraor skaffa annonser till broschyrer o, d. och därvid stundora begagna
sig av kommunala tryck och handlingar sora bakgrundsraaterial. Den verksarahet sora
det här är fråga ora är i hög grad ägnad att vilseleda allraänheten och ger
ofta sken av att koraraunen står bakora verksaraheten, I dessa fall föreligger
enligt koraraunförbundets uppfattning ett behov av skydd för begreppet kora.-raun
i syfte att förhindra förväxlingar av detta slag. Även då det gäller annan komraersieU
verksarahet bör enligt förbundels raening skydd raedges raot obehörig
användning av benäraningen koraraun,

4.3.3 Registreringsförfarandet

Stockholms handelskammare, Göteborgs handelskammare och
hovrätten för Nedre Norrland anser det värdefullt att det blir raöjligt att pä
ett enkelt sätt genora alt vända sig till patent- och registreringsverket få
upplysningar ora vilka kommunala vapen som åtnjuter skydd.

Kommunförbundet tUlstyrker att det nuvarande statiiga fastställelseförfarandet
upphör och ersätts raed en registrering av rent forraell natur hos patent- och
registreringsverket,

I anslutning tiU vad i departeraentsproraeraorian anförs ora
alt någon prövning av förväxlmgsbarheten eller granskning av vapen från
heraldiska synpunkter inte skall ske hos registreringsmyndigheten anser hovrätten
för Nedre Norrland att detta kan vara riktigt endast för det fall att koraraunen
beslutat i enlighet raed den heraldiska närandens raening. Hovrätten anser
vidare alt det inte synes vara tillrådligt att basera en lagstiftning på den
förutsättningen att en koraraun inte beslutar att anta ett vapen, ora näranden
har funnit att vapnet är förväxlingsbart raed ett annat skyddat vapen eller att
det inte är godtagbart från heraldiska synpunkter och därför har avstyrkt att
vapnet antas. Fall kan säkeriigen inträffa då en koraraun har en frän
heraldiska nämnden avvikande mening och inte känner sig bunden av dess
yttrande. För dylika fall lär enligt hovrättens raening en saklig prövning från
registreringsrayndighe-tens sida inte kunna undvaras. Enligt hovrättens
uppfattning kan övervägas om inte varamärkeslagens föreskrifier om
registrering av varumärken här kan tjäna sora raönster.

Statens heraldiska nämnd hävdar inledningsvis att själva fastställelser
förfarandets bestånd är av ojäraförligt större vikt än angelägenheten alt

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:69 16

utvidga kretsen av skyddade objekt och att fastställelseförfarandet
är ourabärligt för heraldiken, I den raån det ej gäller vapen, sora brukals av
ålder och otvetydigt vunnit hävd, är enligt nämndens mening ett fastställelseförfarande,
föregånget av en sakkunnig prövning, nödvändigt för att raan skall erhålla
garantier för att ett föreslaget vapen inle överensstäraraer raed eller
alltför raycket liknar ell redan existerande skyddat vapen, I fera fall har
vapen använts trots all näranden från heraldiska synpunkter avstyrkt bifall
till fraraställningen och Kungl, Maj:t funnit ansökningarna ora fastställelse
inte föranleda någon åtgärd. I två fall har ansökningen efler riksheraldikerärabetets
resp, närandens avstyrkande ullålande återkallats, innan ärendet avgjorts av Kungl,
Maj:t, Därefter har vapnen likväl använts sora ora fastställelse erhållits.

I fråga ora vapen sora ej fastställts raen använts av
ålder och otvetydigt vunnit hävd föreslås i proraeraorian alt dessa förlorar
sitt rättsskydd om registrering ej sker före utgången av år 1975. Enligt nänmdens
mening skulle ett sådant resultat ej stå i god överensstämraelse raed första
lagutskottets uttalande år 1960.

Vad angår frågan ora en delegering av beslutanderätten har
näranden förklarat sig beredd alt åta sig uppdraget.

Patent- och registreringsverket avstyrker förslaget att
verket skall vara registreringsrayndighet för svenskt koraraunalt vapen. En
sådan uppgift ligger enligt patentverkels raening utanför ramen för patenlverkels
uppgifter sora i allt väsentligt rör sig på det industriella rättsskyddets oraråde,
Inora verket finns vidare ingen speciell heraldisk sakkunskap.

5 Föredraganden

5.1 Allmänna synpunkter

Det finns inte några bestämraelser i svensk rätt ora fastställelse
av koraraunala vapen och det föreligger således inle heller någon skyldighet
för en koraraun att undersläUa Kungl. Maj:t eller annan rayndighet frågan ora fastställelse
av ett vapen sora antagits av koraraunen. Enligt gararaal hävd prövar eraellertid
Kungl, Maj:t på ansökan sådana frågor, Fastställelse av koraraunala vapen, varraed
i detta saramanhang avses såväl primärkomraunala vapen sora landskaps-, läns-
och häradsvapen, har under tidemas lopp skett i betydande orafattning. Ärenden
av detla slag förekommer alltjämt. De bereds nuraera inom civildeparieraentet.
Förra året avgjordes tre ärenden rörande fastställelse av nya vapen, Dessutora
avgavs särskild förklaring i tolv fall att äldre koraraunalt vapen skulle gäUa
för nybildad koraraun.

Fastställelse av ett vapen är i dagens läge så till vida
av reeU betydelse som vapnet därigenora blir skyddat raot obehörig användning i
närings-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 69 17

verksarahet
i enlighet raed besläraraelserna i lagen (1970: 498) om skydd för vapen och
vissa andra officiella beteckningar. Sådant skydd torde enligt rådande
rättsuppfattning aimars med säkerhet bara tUlkoraraa vapen sora använts av
ålder och otvetydigt vunnit hävd. Från koraraunalt håll har dock hävdats i
olika sararaanhang att ett koraraunalt vapen alltid bör anses vara rättsligen
skyddat i och raed alt koraraunen antagit vapnet och att statlig fastställelse
saknar rättslig betydelse och därför egentligen är onödig. Denna fråga har
flera gånger behandlats av riksdagen, senast raed anledning av en vid 1966 års
riksdag väckt raotion ora slopande av fastställelseförfarandet (1966: II: 690, ILU 1966: 26),

Kungl,
Maj:ts beslut om fastställelse fattas på grundval av yttrande av statens
heraldiska nämnd. Nämnden prövar därvid dels om vapnet raotsvarar de krav sora
från heraldisk synpunkt bör ställas på ett vapen, dels ora det kan anses
föreligga risk för förväxling raed annat skyddat vapen.

Mot
bakgrunden av att Kungl, Maj:ls befattning raed dessa ärenden närraast är av
rent formell natur, har departeraenlsulredningen föreslagit att
beslutanderätten i fråga ora vissa koraraunala vapen, näraligen de borgerliga priraärkomraunernas
vapen och häradsvapnen, delegeras från Kungl, Maj:l till länsstyrelserna.

Departementsutredningens
förslag har godtagils av de flesta remissinstanserna. Vissa instanser har eraellertid
från sinseraeUan olika utgångspunkter avstyrkt all förslaget genoraförs.
Från koraraunalt håll har därvid på nytt dragits upp frågan ora den rättsliga
innebörden av faslställelseprövningen.

Med
hänsyn lill sarabandet raellan fastställelseförfarandet och frågan ora det
rättsliga skyddet för koraraunala vapen har en översyn av 1970 års lag ansetts
påkallad, Inora justitiedeparteraentet har därför utarbetats en proraeraoria sora
belyser de spörsraål sora aktualiserats, Proraeraorian innefattar också
förslag till en lösning inom ramen för 1970 års lag. Förslaget går i huvudsak
ut på att det nuvarande systeraet raed fastställelse av koraraunala vapen
upphör och ersätts av ett syslera raed registrering av sådana vapen.
Registrering görs därvid i princip till en föratsättning för erhållande av
skydd mot obehörig användning i näringsverksamhet, Sora registreringsrayndighet
föreslås patent- och registreringsverket. Det enda vUlkor sora enligt
förslaget ställs upp för registrering är att yttrande inhäratats från statens
heraldiska närand, innan beslut fattats av koraraunen ora antagande av vapnet.
Registreringen förutsätts således bli av forraell natur.

Proraeraorian
har reraissbehahdlats. Praktiskt taget alla reraissinstanser har godtagit
grundtanken i promemorian att det nuvarande fastställel-sesysteraet bör upphöra
och ersättas av ett registreringssyslera. Det är bara statens heraldiska narand
sora avstyrker förslaget i denna del, I den raån det ej gäUer vapen sora
brakats av ålder och otvetydigt vunnit hävd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 69 18

är
enligt närandens raening ett fastställelseförfarande, föregänget av sakkunnig
prövning, nödvändigt för att raan skall erhålla garantier för att ell
föreslaget vapen inte överensstäraraer raed eller alltför raycket liknar ett
redan existerande skyddat vapen. Vad gäller utforraandet av registreringssysteraet
anser hovrätten för Nedre Norrland att det i vissa fall är nödvändigt att
registreringsmyndigheten företar en saklig prövning av ett vapens förväxlingsbarhel
och frågan om vapnet är godtagbart från heraldisk synpunkt. Patent- och
registreringsverket avstyrker att patentverket utses till registreringsrayndighet.

För
egen del vill jag frarahålla, all en delegering av beslutanderätten i fråga ora
vissa koraraunala vapen från Kungl. Maj:t tUl länsstyrelsema i enlighet raed departeraentsulredningens
förslag inle skulle lösa den oralvislade frågan ora vilka koraraunala vapen sora
orafattas av skyddet raot obehörig användning i. näringsverksarahet i 1970 års
lag. Från praktisk synpunkt kan också anraärkas alt en decentralisering skulle
kunna leda till ökade svårigheter att snabbt skaffa sig kännedom ora vilka koraraunala
vapen sora är fastställda och således åtnjuter skydd enligt 1970 års lag. Det
begränsade antalet ärenden sora det här gäUer gör dessutora alt det frarastår sora
tveksarat ora det från adrainistrativ synpunkt skulle vara raeningsfullt att
genomföra den av utredningen förordade delegeringen.

Den i departeraentsproraeraorian
förordade lösningen att slopa det nuvarande fastställelseförfarandet och
ersätta detta raed en registrering av kommunala vapen i ett centralt register
undanröjer däremot den oklarhet sora nu råder ora vilka vapen sora orafattas
av skyddet i 1970 års lag. Lösningen innebär också att det skulle bli raöjligt
alt få upplysningar ora vUka koraraunala vapen sora åtnjuter skydd genora alt
vända sig till registreringsmyndigheten. Båda dessa fördelar har också understfukits
av remissinstansema.

För
att tillgodose önskemålet att komraunalt vapen uppfyller de krav sora bör
uppställas från heraldisk synpunkt och för att undvika förväxling raed annat
vapen föreslås i proraeraorian att registrering får ske endast ora statens
heraldiska närand har avgivit yttrande i ärendet ora antagande av vapnet, I
övrigt ställs enligt proraeraorian inte upp några villkor för registrering sora
avses bli en rent forraell åtgärd ulan föregående sakprövning. Förslaget vUar
i denna del på föratsättningen att beslut inle fattas ora antagande av ett
vapen, ora statens heraldiska närand har funnit att vapnet är förväxlingsbart raed
annat skyddat vapen eller alt det inte är godtagbart från heraldisk synpunkt.
Även ora, sora fraragår av reraissbehandlingen, denna förutsättning ibland har
brustit tidigare, anser jag raig av flera skäl, bl, a, med hänsyn till den
positiva inställning som visats från kommunalt håll till det i departeraentsproraeraorian
föreslagna registreringssysteraet, kunna utgå från all raan framdeles i sådan utsträckning
komraer all beakta den heraldis-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 69 19

ka
sakkunskapens synpunkter alt syftet raed proraemorieförslaget i denna del
vinns.

Sararaanfattningsvis
erbjuder enligt rain uppfattning den i departementspromemorian förordade
lösningen att slopa systeraet raed fastställelse av koraraunala vapen och
ersätta fastställelsen raed en registrering, sora utgör förutsättning för
skydd enligt 1970 års lag, så stora fördelar att jag anser alt lösningen bör genoraföras,
Lagtekniskt bör detta ske genora ett tillägg lill 1 § första stycket 1970 års
lag av innebörd alt endast svenskt koraraunalt vapen, sora är registrerat,
åtnjuter skydd enligt lagen, I en ny paragraf i 1970 års lag bör vidare anges
hur registrering sker och sora villkor för registrering föreskrivas att
yttrande skall ha avgetts av statens heraldiska närand i ärendet ora antagande
av vapnet. Det torde inte vara nödvändigt att belasta 1970 års lag raed detaljföreskrifter
rörande vera sora skall göra anraälan ora registrering, regi-streringsföriarandet,
registrets uppläggande och förande m, m. Sådana föreskrifier bör lärapligen tas
in i den raed stöd av 5 § 1970 års lag utfärdade tiUärapningskungörelsen, Inora
raraen för denna torde också få besläraraas de avgifter för registrering av
vapen sora kan koraraa i fråga för att få kostnadstäckning för verksaraheten.
Med hänsyn frärast lill att registreringsrayndighelen inle föreslås göra någon
saklig prövning av anraälan ora registrering och all behovet av att fullfölja
talan raot beslut av rayndighelen rimligen måste bil ytterst begränsat, anser
jag det heller inte nödvändigt att ta in en särskild fuUföljdsregel i
lagtexten. Om fråga skuUe uppkoraraa rörande talan raot beslut i registreringsärende,
bör besläraraelserna i 18 § andra stycket allraänna verksstadgan (1965: 600) ora
besvär hos Kungl, Maj:t tillärapas.

5.2
Registreringsmyndigheten

I departeraentsproraeraorian
har föreslagits att patent- och registreringsverket utses till registreringsrayndighet.
Verket har under reraissbehandlingen avstyrkt förslaget i denna del. Sora skäl
härför har anförts bl, a, att en sådan uppgift ligger utanför raraen för
patentverkets uppgifter, som i allt väsentligt rör sig på det industriella
rättsskyddets område, och att det inte finns någon speciell heraldisk
sakkunskap inom verket. För egen del vUl jag frarahålla, att verket redan har
vissa uppgifter ulan-för det industriella rättsskyddets oraråde bl, a, orabesörjer
verket viss publicering inora raraen för tiUärapningskungörelsen tUl 1970 års
lag. Något behov av speciell heraldisk sakkunskap kan inle anses föreligga med
hänsyn till att registreringen blir av rent forraell natur och inte skall
innefatta någon saklig prövning. Jag anser därför i likhet raed vad sora
föreslagits i proraeraorian att patent- och registreringsverket bör utses till registreringsrayndighet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 69 20

5.3 Fråga
om vidgat skydd enligit 1970 års lag

Sora
framgått av redogörelsen för remissyttrandena över departeraentsproraeraorian
har koraraunförbundet heraställl att skyddet enligt 1970 års lag utvidgas att orafatta
även annan användning av vapen än i näringsverksamhet, Koraraunförbundet har därjärate
heraställl att själva benäraningen komraun raåtte ges rättsligt skydd, I likhet
raed vad i departeraentsproraeraorian anförts rörande raotsvarande heraställan
från koraraunförbundet i saraband raed reraissyltrandet över deparleraentsutredningens
förslag känner jag mig inle övertygad om att det verkligen föreligger ett
praktiskt behov av den av förbundet föreslagna utvidgningen av skyddsorarådet
för vapen. I detta sararaanhang är att raärka alt 1970 års lagstiftning ora
otillbörlig raarknadsföring torde kunna bereda koraraunerna ett visst skydd raot
raissbruk av benäraningen koramun, ora användningen sker i näringsverksarahet.
I del nyligen lill lagrådet reraitterade förslaget till firraalag har vidare
tagils upp en regel (10 § p. 3) ora förbud raot registrering av firma bl. a. i
fall där firman är ägnad alt vilseleda allraänheten. Härmed åsyftas enligt
motiven bl. a, det fall att firraan oriktigt ger sken av sarahörighet raed komraunal
eller annan offentligrättslig institution. Jag finner raed hänsyn härtiU inte
anledning att nu föreslå någon utvidgning av skyddet enligt 1970 års lag,

5.4 Ikraftträdande tn. m.

Med
tanke på den tid som behövs för att lägga upp ett centralt register och för
övriga administrativa förberedelser anser jag att den nya lagstiftningen bör
träda i kraft den 1 oktober 1973,

Jag
ansluter raig i princip till vad som föreslås i departeraentsproraeraorian i
fråga ora skydd för koraraunala vapen sora har antagils före ikrafttiädandet av
den nya lagstiftningen. Jag biträder sålunda förslaget alt koraraunala vapen, sora
tidigare har fastställts av Kungl, Maj:l, utan anraälan bör tas in i registret,
I fråga ora övriga vapen bör för ordningens skull krävas alt anraälan ora
registrering sker. Vapen som använts av ålder och otvetydigt vunnit hävd bör
åtnjuta skydd enligt äldre lag intill utgången av år 1975 och under samraa tid
få registreras ulan yttrande av heraldiska nämnden. Den angivna lidsfristen
torde ge koraraunerna behövligt rådrura, I syfte alt undvika koraplikationer
för registreringsrayndighelen i fråga ora tillärapningen av begreppet ålder
och otvetydig hävd bör den preciseringen göras att den nu angivna övergångsregle-rmgen
gäller för vapen sora inle faststäUts av Kungl, Maj:t raen sora anlaghs före år
1900, Övriga vapen sora antagits före ikraftträdandet bör intUl utgången av år
1975 få registreras utan nytt beslut om antagande, under förutsällning
att heraldiska näranden tUlstyrker

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 69 21

registreringen.
Skulle så inle ske, krävs nytt koramunbeslul efter

yttrande
av näranden, Härigenora vinns alt koraraunen på nytt får ta

ställning tUl vapnet.

6
Hemställan

Under
åberopande av vad jag sålunda har anfört herasläller jag att Kungl, Maj:t
föreslår riksdagen

att
antaga inora justitiedeparteraentet upprättat förslag till lag ora ändring i
lagen (1970: 498) ora skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådels övriga ledaraöter
heraställl förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåias
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1 » 73 730206

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 4 dokument.

  1. Bet. 1977/78:LU28 med anledning av motion om reglerna för skydd av kommunala vapen s. 2 · s. 3 i texten
  2. Rskr. 1973:186 i texten
  3. Bet. 1973:LU17 Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:69 med förslag till lag om ändring i lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra… s. 1 · s. 7 i texten
  4. Prop. 1976/77:1 om minskad statlig detaljreglering av kommunerna m.m. s. 133 i texten