Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73
1973 · 59 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 56 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:85, Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73
Dokumentets text
Kungl. Majits proposition nr 85 år 1973 Prop. 1973: 85
Nr 85
Kungl.
Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1972/73; given Stockholms slott den 9 mars 1973.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt.
GUSTAF ADOLF
G.E.
STRÄNG
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med
statsrådels övriga ledamöter.
De
anslag som 1972 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1972/73 faststäUts
har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1972: 104, 117, 125, 127 och 130, KU
1972: 58, FiU 1972: 42, rskr 1972: 349). Vidare har vid början av innevarande
års riksdags vårsession begärts anslag på tiUäggsstat II till
nämnda riksstat (prop. 1972: 2).
Ytterligare
anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår har nu ansetts
erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition avseende
utgifter på tUläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73. Chefen för
justitiedepartementet har tidigare denna dag föreslagit att medel på tilläggsstät
III begärs för förslag lill organisation av samhällets rättshjälp m. m. (prop.
1973: 74). Vidare har Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för
industridepartementet den
1
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 85
Prop. 1973: 85 2
23
februari 1972 beslutat särskild proposition angående statligt stöd till upptagande
av gruvdrift i Stekenjokk (prop. 1973: 52).
De framställningar om
anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslutar om denna dag tas in i dagens
statsrådsprotokoll över utrikes-, försvars-, social-, kommunikations-,
finans-, utbildnings-, jordbruks-, inrikes- och industriärenden. Utdrag av
dessa protokoll bör bUäggas den gemensamma propositionen som bilagor 110. En
sammanställning över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 11.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition förelägger riksdagen de
förslag om anslag på tillägsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73
som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med
bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Gunnel Anderson
Prop.
1973: 85
Bilaga
1
UTRIKESDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj;t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Ministern
för utrikes ärendena anmäler de ärenden under utrikesdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1972/73 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TREDJE
HUVUDTITELN
A.
Utrikesdepartementet m. m.
[1]
A 8. Kommittéer m. m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna
anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 525 000 kr.
Kungl.
Maj:t tUlkallade den 17 mars 1972 en nationalkommitté för Förenta nationernas
befolkningskonferens år 1974. TUlgängliga medel på anslaget förslår inte för
att täcka de beräknade utgiftema för denna kommitté.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
tiU Kommittéer m. m. på tiUäggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.
E.
Diverse
[2]
E 5. Katastrofbistånd till Island. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i riksstaten för budgetåret 1972/73.
Genom beslut den 16 febmari
1973 har Kungl. Maj:t bemyndigat utrikesdepartementet att av det under
fjortonde huvudtiteln anvisade för-
Prop. 1973: 85 4
slagsanslaget
tUl oförutsedda utgifter anslå 7 mUj. kr. till bistånd till den isländska
regeringen med anledning av naturkatastrofen på Västmanna-öarna. Medlen skall
enligt isländska önskemål huvudsakligen användas för inköp av monteringsfärdiga
trähus i Sverige samt transport och uppförande av dessa.
Under de nordiska
statsministrarnas möte i Oslo i februari uppnåddes enighet om att ett nordiskt
bidrag till Island borde lämnas med sammanlagt 100 milj. danska kronor.
Sveriges andel av det totala biståndet skulle uppgå till 40 milj. danska
kronor, vilket omräknat till svensk valuta utgör ca 29 milj. kr. Av detta
belopp har sålunda 7 milj. kr. redan anslagits genom det tidigare nämnda
beslutet den 16 februari 1973. Jag anser att hela det svenska biståndet bör
redovisas över ett särskilt anslag. Tidigare utbetalda belopp bör således
slutgiltigt få belasta ett nytt anslag till katastrofbistånd till Island. Från
anslaget bör utbetalas den svenska andelen av det nordiska biståndet, dvs. motvärdet
till 40 milj. danska kronor eUer avrundat ca 29 milj. svenska kr.
Formerna
för hur det ytterligare svenska biståndet, avrundat ca 22 milj. svenska kr., skaU
disponeras får beslutas av Kungl. Maj:t efter samråd med den isländska
regeringen.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Katastrofbistånd till Island på tilläggsstät III lill riksstaten för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Gunnel Anderson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973: 85
Bilaga
2
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under
försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
H.
Övrig verksamhet
[1] H
10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst
anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57
(prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen ytterligare
medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Fr. o. m. budgetåret 1965/66
har medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och
organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisats under förslagsanslaget Beredskapsslyrka
för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och
för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt fr. o. m.
den 1 juli 1967 för observatörer i FN-tjänst har betalats från reservationsanslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor m, m. Medel för FN-styrkornas verksamhet utom
Sverige har fr. o. m. budgetåret 1972/73 anvisats under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hiltiUs
anvisats 475 665 000 kr. på tilläggsstät, varav 12,8 milj. kr. under
innevarande budgetår dels för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern
under tiden den 15 juni15 december 1972 och för FN-
Prop.
1973: 85 6
observatörer
under julidecember 1972, dels för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1972: 130
bil. 2, FöU 1972: 24, rskr 1972: 314).
Huvuddelen
av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. IntUl den 1 augusti 1972 har
från FN influtit 325 008 466 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills
framlagda krav uppgår f. n. tiU 35 261 682 kr. Ersättningar som flyter in från
FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Genom beslut den 15
december 1972 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m.
den 15 juni 1973. Utgifterna för tiden den 15 december 197215 juni 1973
beräknas tiU ca 2 065 000 kr. för månad eller sammanlagt 12,4 milj. kr.
Dessutom bör 1 milj. kr. beräknas som allmän medelsreserv med hänsyn till
eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter
som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenten på Cypern.
Antalet
observatörer i FN-tjänst uppgick i februari 1973 till 38. Medelsbehovet för
dessa kan beräknas tUl 325 000 kr. för månad eUer för tiden januarijuni 1973
sammanlagt ca 1 950 000 kr.
Vid
utgången av december 1972 förelåg en brist på ca 363 000 kr. under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands.
Behovet
av ytterligare medel för FN-styrkor på Cypern och för observatörer uppgår
alltså tiU (12400 000-fl 000 000-H 950 000-1-363 000) 15 713 000 kr., avrundat
15,7 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det
militära försvaret.
Med
hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli
nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för
ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter
bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om
deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
tiU FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 15 700 000 kr.
[2]
H 12. Utrustning för minröjning i farleder m. m. I samband med anläggandet av
en hamn vid Brofjorden har sjöfartsverket för att möjliggöra riskfria inseglingsföirhållanden
begärt alt chefen för marinen genomför minröjning av det aktuella området.
Enligt sjöfartsverket måste arbetet huvudsakligen vara avslutat under år 1973.
För
att kunna utföra avsedd avspaning och röjning av inloppen till Brofjorden måste
marinen tUlföras viss specialutrustning. Marinens personal och ordinarie utmstning
kan utnyttjas för detla minröjningsarbele liksom för andra liknande uppgifter.
Eventuella extra kostnader för de
Prop. 1973: 85 7
aktuella
arbetena såsom reseersättaingar, traktamenten, särskilda till-lägg m. m. bör
bestridas av sjöfartsverket.
Medel för anskaffning av
den materiel som här är i fråga bör i särskild ordning ställas till förfogande
utanför den militära utgiftsramen. Jag förordar därför att ett särskilt
reservationsanslag, benämnt Utmstning för minröjning i farleder m. m., anvisas
för ändamålet.
Med
hänvisning tiU det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Utrustning för minröjning i farleder m. m. på tUläggsstat 111 tUl
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Gunnel Anderson
Prop. 1973: 85 9
Bilaga
3
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Statsrådet
Odhnoff anmäler ärende under socialdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
[1]
1. Lån till anordnande av barnstugor. Till detta ändamål har för budgetåret
1972/73 anvisats ett investeringsanslag av 30 milj. kr., varav på tiUäggsstat
110 milj, kr.
Utbetalning
av lån till anordnande av barnstugor sker enligt gällande bestämmelser när
byggnadsarbetena är slutförda och kostnaderna redovisats, dvs. i regel ca ett
år efter att byggnadsarbetena påbörjats. Som ett led i åtgärderna för att
stärka sysselsättningen på byggarbetsmarknaden under vintern har Kungl. Maj:t
den 8 september 1972 beslutat att det statliga lån som utgår till kommun eller
allmännyttigt bostadsföretag för byggande av barnstugor får betalas ut i
förskoll för byggen som påbörjas under tiden den 1 september 1972den 31
december 1972. Genom beslut den 15 december 1972 medgav Kungl. Maj:t att
tidigare utbetalning av lån skulle omfatta även barnstugor som påbörjas under
liden den 1 januariden 31 mars 1973.
Beräkningen
av medelsbehovet under anslaget för innevarande budgetår har tidigare gjorts
med utgångspunkt i den beräknade igångsättningen av barnstugebyggen under
budgetåret 1971/72, samt den beräknade igångsättningen av barnstugebyggen
under tiden septemberdecember 1972. Den av Kungl. Maj:t beslutade
förlängningen av möjligheterna liU förskotlsutbetalning att gälla även liden
den 1 januariden 31
Prop. 1973: 85 10
mars
1973 medför behov av ytterligare medel under anslaget för innevarande
budgetår. Jag beräknar det ökade medelsbehovet tUl avrundat 5 milj. kr. Jag
räknar å andra sidan med att medelsbehovet under budgetåret 1973/74 tiU följd
härav kommer att minska i motsvarande mån. Jag hemställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att
till Lån till anordnande av barnstugor på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokoUet: Gunnel Anderson
Prop.
1973: 85 11
Bilaga
4
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
T.
f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler de
ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73, m, m. och anför.
KAPITALBUDGETEN
I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
C.
Statens jämvägar
[1]
Järnvägar m. m. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 342,2 milj. kr.
I
skrivelse den 17 december 1971 har SJ lagt fram förslag tUl viss konsolidering
av AB Trafikreslauranger (TR). Åtgärderna avser bl. a, viss förbättring av
bolagets soliditet genom ökning av aktiekapitalet.
TR,
som är ett av SJ helägt dotterbolag, har i huvudsak inriktat sin verksamhet på
att driva tågservering samt restauranger och självserveringar vid olika jämvägsstalioner
i landet.
Det i TR urspmngligen
tillskjutna aktiekapitalet uppgick till 375 000 kr. Bolaget har sedermera genom
fondemissioner ökat detla aktiekapital tiU 1 125 000 kr. Omsättningen uppgick
år 1971 tUl ca 80 milj. kr,, och balansomslutningen utgjorde ca 28 milj, kr.
Det beskattade egna kapitalet inkl. urspmngligen tUlskjutet aktiekapUal
uppgick tiU 1,71 mUj. kr. Det egna kapitalets storlek i förhållande till nyss
angivna belopp bedöms som mindre tUlfredsstäUande. För alt förbättra TR:s soliditet
har SJ därför föreslagit en ökning av aktiekapitalet med 3 875 000 kr. lill en
emissionkurs av 120 %.
Prop. 1973: 85 12
Departementschefen
TR
har som sin viktigaste rörelsegren den s. k. tågservicen. Denna del av
verksamheten liksom restaurangverksamheten inom SJ:s stationsområden är av
väsentligt värde för SJ som en del av den samlade service SJ kan ge sina
resenärer. Därför är det också angeläget att vidmakthålla fömtsättningarna för TR
att på ett ekonomiskt riktigt och i övrigt rationellt och effektivt sätt fullgöra
sina åtaganden gentemot SJ.
SJ
har bl. a, föreslagit en ökning av TR:s aktiekapital för att förbättra bolagets
soliditet. Jag delar SJ:s uppfattning att en sådan åtgärd är motiverad men
anser mig böra förorda att höjningen begränsas tiU
1 875
000 kr,, varigenom aktiekapitalet kommer alt uppgå tiU 3 milj. kr.
Aktierna bör tecknas av SJ till en kurs av 120 % för att fylla kravet
på
reservfondens storlek. Totalt erfordras för ändamålet således
2 250
000 kr.
De
medel som behövs för aktieteckningen torde få täckas från det i riksstatsförslaget
för budgetåret 1972/73 uppförda invesleringsanslaget Järnvägar m. m. Det synes
inte erforderligt att hos riksdagen begära någon ökning av detta anslag.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
medge att för aktieteckning i AB Trafikrestauranger används 2 250 000 kr, av invesleringsanslaget
Järnvägar in. in. för budgetåret 1972/73,
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Sjöfartsverkets
fond
[2]
3. Sjöfartsmateriel m. m. Till detta ändamål har för innevarande budgetår
redovisats ett investeringsanslag av 26,4 milj. kr.
På
grund av förskjutning av kontrollkostnaderna för den under byggnad varande
isbrytaren G erfordras 200 000 kr.
Av
sjöfartsverket i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utförda investeringar i sysselsällningsfrämjande
syfte beräknas under innevarande budgetår uppgå till sammanlagt 6,6 milj. kr.
Av beloppet avser 3,2 milj. kr. investeringar i fyrar och 3,4 milj. kr. investeringar
i fartyg och båtmateriel saml diverse utrustning. I enlighet med de riktlinjer
för finansiering av ifrågavarande art av investeringar, för vUka chefen för
finansdepartementet redogjort i prop. 1969: 1 (bil. 19 s. 2), bör medel härför
beräknas under sjöfartsverkets fond.
Med
hänsyn till att behåUningen på anslaget utgör 1,6 milj. kr. uppgår behovet av
ytterligare medel för ifrågavarande ändamål till (0,2 -1-6,61,6) 5,2 milj. kr.
Prop. 1973: 85 13
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 5 200 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Gunnel Anderson
Prop. 1973:85 15
Bilaga
5
FINANSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler de ärenden under
finansdepartementets handläggning som angår utgifter på till-läggsslat III tUl
riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE
HUVUDTITELN
C.
Skatte- och kontrollväsen
[1]
C 5. Riksskatteverket. Under denna mbrik har i riksstaten för innevarande
budgetår anvisats ett förslagsanslag av 58 009 000 kr. Av detta belopp har 785
000 kr. beräknats för insatser i en kontrollaktion avseende läkares
deklarationer. För budgetåret 1973/74 har i prop. 1973:1 (bU. 9 s. 78)
föreslagits att 1,1 milj. kr. anvisas för tiUfäUig revisionspersonal som
ställs till länsstyrelsemas förfogande för särskilda kontrollaktioner. Därmed
skulle länsstyrelserna få resurser dels att slutföra läkarkontrollen, dels att
genomföra en planerad ny kontrollaktion inom entreprenad- och åkeribranschen.
I en den 6 mars 1973 dagtecknad
promemoria har riksskatteverket anmält behov av ökade resurser för
skattekontroll.
Riksskatteverket
I
samverkan mellan riksskatteverket (tidigare riksskattenämnden) och länsstyrelsema
har på senare år gjorts ett flertal landsomfattande skattekontrollaktioner.
Kontrollen har avsett antingen vissa branscher eller yrken eller alla
kategorier skattskyldiga.
Konlrollaktionen avseende läkamas
taxeringar har fortsatt. Ca 2 200 läkares inkomster har efter revision höjts
med sammanlagt över 50 milj. kr. Ytterligare ca 3 300 läkare beräknas bli föremål
för närmare kontroll i den takt resursema medger.
Prop. 1973: 85 16
I
slutet av år 1972 har en konlrollaktion startat inom schaktentrepre-nadbranschen,
i huvudsak inriktad på kontroll av mervärdeskatt. Det egentliga
revisionsarbetet beräknas inte kunna påbörjas förrän under hösten 1973. Redan
nu har det framkommit fall där betydande skattefusk verkar föreligga.
Sedan
början av år 1972 pågår en speciell konlrollaktion riktad mot transaktioner med
vinst- och förlustbolag. Såvitt hittills gjorda utredningar visar har genom
oegentliga transaktioner betydande belopp undandragits från beskattning.
Utredningarna är synnerligen komplicerade och tidskrävande.
Antalet
taxeringsassislenter hos länsstyrelsema är f, n. 392, varav 73 i Stockholms
län. Vid gjorda utredningar om behovet av assistentpersonal har framkommit att
en taxeringsassistent under taxeringsperioden hinner med att granska 1 3001
400 deklarationer, om arbetet skall kunna bedrivas med omsorg. Endast inom fyra
län räckte antalet taxeringsassistenter lill för granskningen av deklarationema
inom de särskilda taxeringsdistrikten. Övriga län har i stor utsträckning
tvingats lösa behovet av granskningspersonal genom att förordna frltidsengage-rade
taxeringskonsulenter. Totala antalet konsulenter uppgick till 241.
Personalomsättningen är ca 1/3 per år, vilket medför utbildningsproblem och
bristande kontinuitet.
Fr,
o, m. innevarande beskattningsår skall alla jordbrukare successivt gå över till
inkomstredovisning enligt bokföringsmässiga grunder. Dessutom har fastlagts
alt ägare till fåmansbolag och delägare i sådant bolag såvitt möjligt skall
taxeras i samma taxeringsnämnd. Härigenom ökar behovet av assistentpersonal.
Härtill
kommer att nu pågående kontrollaklioner, avseende bl, a. läkare bör slutföras
snabbare än nuvarande resurser medger. Av olika skäl är det olämpligt alt en
sådan kontrollaktion drar ut för långt på tiden.
En
översyn av arbetsläget ger vid handen att en omedelbar förstärkning av
kontrollpersonalen vid länsstyrelsernas skatteavdelningar är samhällsekonomiskt
lönsam och framstår som riktig även sett från skatte-moralisk synpunkt. En
arbetsstyrka på ca 100 personer skulle på ett verksamt sätt bidraga till att lösa
det omedelbara resursbehovet. Av praktiska och administrativa skäl bör denna
personal till att börja med läggas inom riksskatteverkets organisation men
tjänstgöra hos länsstyrelserna under ledning av resp. skattechef. Härigenom
skapas större förutsättningar för att pä ett smidigt sätt fördela resurserna
mellan länsstyrelserna. Fr. o. m. budgetåret 1974/75 synes personalen böra
redovisas bland länsstyrelsemas personal.
F.
n. finns möjlighet att relativt snabbt kunna rekrytera arbetskraft med god
grundutbildning, lämpad för.arbetsuppgifter inom kontrollområdet.
Prop.
1973: 85 17
Rekryterad
personal bör omgående få viss specialutbUdning, En treveckors grundkurs i
huvudsak inriktad på skatteförfaltningama, rörelsebeskattning, deklarationsgranskningsteknik
och revisionsteknik bör anordnas i riksskatteverkets regi. Denna utbildning
kan påbörjas i maj 1973. Viss nvera praktiskt inriktad utbildning anordnas
sedan under handledare hos resp, länsstyrelse.
Lönekostnadema
för de 100 taxeringstjänstemännen beräknas till 650 000 kr. budgetåret 1972/73
och 4,4 milj. kr. budgetåret 1973/74. Härutöver tillkommer
utbildningskostnader, reseersättningar och expenser. Sammanlagt har
kostnaderna beräknats till ca 1,2 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och ca 4,7
milj. kr. för budgetåret 1973/74. Därtill kommer lokal- och telefonkostnader
som lämpligen bör bestridas av länsstyrelserna.
Departementschefen
Jag
finner den av riksskatteverket föreslagna förstärkningen av skattekontrollen
angelägen och väl motiverad.
Jag
förordar att de ökade utgifter som hänger samman med de föreslagna insatserna
för innevarande budgetår bestrids genom överskridande av förevarande anslag
och att för nästa budgetår ytterligare medel anvisas under anslaget.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels
godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna under budgetåret
1972/73 för en utökad skattekontroll, dels tiU Riksskatteverket för budgetåret
1973/74 anvisa ytterligare 4 700 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[2]
11 b. Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. Något anslag med denna mbrik
finns inte uppfört på riksstaten för innevarande budgetår.
I prop.
1956: 1 (bil. 27 s. 128) framlades förslag om sanering av den äldre bebyggelsen
inom Djurgårdsstaden i Stockholm. Förslaget godkändes av riksdagen (SU 1956:
9, rskr 1956: 155). Kostnaden beräknades till 2 milj. kr. för en första etapp
omfattande den egentliga bostadsbebyggelsen.
Med
hänsyn tiU inträffade kostnadsstegringar har sedermera kostnadsramen höjts.
Senast i prop. 1970: 1 (bU. 9 s. 81) förordades en kostnadsram för slutförande
av första etappen om 5,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1969, vilket
lämnades utan erinran av riksdagen (SU
2 Riksdagen 1973.1 saml Nr 85
Prop. 1973:85 18
1970:
7, rskr 1970: 7). För ändamålet har av riksdagen anvisats sammanlagt 5,3 milj.
kr. Anslaget var senast uppfört på riksstaten för budgetåret 1970/71.
Byggnadsstyrelsen
har anfört att ifrågavarande arbeten ännu inte har kunnat slutföras, beroende
på bl. a. komplikationer och förseningar som inte kunnat förutses.
Kostnadsramen 5,3 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1969 motsvaras av en
kostnadsram om 5 885 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Av anvisade medel
hade 4 785 000 kr. förbrukats vid ingången av budgetåret 1972/73. Styrelsen
räknar för arbetenas slutförande med en medelsförbrukning av 750 000 kr. under
uinevarande budgetår och 350 000 kr. under budgetåret 1974/75. Av de 750 000
kr. för budgetåret 1972/73 finns 515 000 kr. disponibelt på anslaget, men ett
tilläggsanslag av 235 000 kr. erfordras.
D
e partemen tschefen
Jag
anser att de pågående reslaureringsarbetena bör slutföras i avsedd omfattning.
Jag har ingen erinran mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsförbrukningen
och förordar att det resterande medelsbehovet under innevarande budgetår
anvisas på tilläggsstat. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm på till-läggsstat III tUl
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 235 000 kr.
[3]
12. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 60 milj.
kr. samt på tilläggsstät I ett investeringsanslag av 20 milj. kr.
I prop.
1972: 130 (bU. 5 s. 25) och prop. 1973: 1 (bU. 9 s. 103) har planeringen av
lokaler m. m. i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet redovisats.
Ytterligare ett byggnadsobjekt i samband med omlokaliseringen, nybyggnad för
myntverket i kvarteret Värjan i Eskilstuna, bör nu redovisas för riksdagen.
Enligt
gällande planer skall myntverket flytta tUl Eskilstuna under sommaren 1974.
Byggnadsstyrelsen har föreslagit alt en nybyggnad uppförs för verket i
kvarteret Värjan. Nybygganden omfattar ca 2 900 m mmsyta och inrymmer lokaler
för kontor, verkstäder och lager m. m. för myntverket samt en källarvåning. Den
sammanlagda byggnadskostnaden för nybyggnaden beräknas till 6 850 000 kr. i
prisläget den 1 april 1972. Kungl. Maj:t har den 16 februari 1973 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen alt projektera nybyggnaden t. o. m. bygghandlingar.
Departementschefen
Enligt
tidplanen för omlokaliseringen av myntverket skall byggnadsarbetena för
nybyggnaden påbörjas under våren 1973. För att göra detta
Prop. 1973: 85 19
möjligt
bör en kostnadsram av 6 850 000 kr. i prisläget den I april 1972 för nybyggnad
i kvarteret Värjan i EskUstuna föras upp i investeringsplanen redan
innevarande budgetår. Jag förordar alt de utgifter som hänger samman med
byggnadsobjektet får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för nybyggnad
inom kvarteret Värjan i Eskilstuna.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Gunnel Anderson
Prop.
1973: 85 21
Bilaga
6
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvai-ande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
Statsråden
Carlsson, Lidbom och Moberg anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets
handläggning som angår utgifter på tUläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1972/73, Statsrådet Carlsson anmäler därvid frågorna under
punkterna 1 och 5, statsrådet Lidbom frågan under punkten 2 och statsrådet
Moberg frågorna under punkterna 3, 4 och 6, Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE
HUVUDTITELN
A.
Utbildningsdepartementet m. m.
[1]
A2. Kommittéer m.m. På riksstaten för innevarande år har under denna anslagsmbrik
anvisats ett reservationsanslag om 15,2 milj. kr. Vid ingången av budgetåret
fanns på anslaget en reservation av 266 076 kr.
Under
budgetårets sju första månader uppgick belastningen till 12,4 milj. kr. Det
belopp om 3,1 milj. kr. som återstår av anslaget för innevarande år kommer
inte alt förslå att täcka kostnaderna för de utredningar som f. n. pågår.
Belastningen kan för tiden februari juni 1973 uppskattas till i genomsnitt
drygt 1,6 milj, kr, per månad. Således föreligger ett medelsbehov av
ytterligare 5 milj. kr.
Till
de ökade kostnaderna bidrar främst två faktorer. Då ett betydande antal betänkanden
har avlämnats eller planeras bli avlämnade under innevarande budgetår väntas
tryckningskostnaderna bli avsevärt större än under tidigare budgetår.
Sammanlagt beräknas kostnadema för tryckning av betänkanden under budgetåret
1972/73 uppgå till närmare 3 milj. kr. Vidare genomför några utredningar med
vidsträckta översyns-
Prop.
1973: 85 22
uppgifter
undersökningar, som binder avsevärda resurser. Detta gäller främst de bägge
största utredningarna på skolans område, utredningen om skolans inre arbete
(SIA) och utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK).
Jag
finner det angeläget att begränsa kostnaderna för utredningsverksamheten och
avser vidta åtgärder som på längre sikt kan bringa de på detla område under
senare tid starkt stegrade utgifterna under bättre kontroll. De möjligheter som
finns att på kortare sikt begränsa vissa kostnader skall också tas till vara.
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
alt
till Kommittéer m. m. på tUläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
C.
Kyrkliga ändamål
[2]
C 7. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor. På riksstaten för budgetåret
1972/73 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag om 2 milj, kr.
Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 2 474 809 kr.
Det anvisade anslaget avser restaurering av Uppsala domkyrka.
Domkapitlet
i Skata har anhållit om ett statsbidrag på 235 000 kr. till renoveringsarbeten
i Skara domkyrka. Renoveringen omfattar dels anordningar för förbättring av
brandskyddet, dels invändiga och utvändiga arbeten på valv, murar och torn,
dels vatten- och avloppsledningar, dels förstärkning av inbrottsskyddet. Vid
framställningen har bland annat fogals en skrivelse från statens
brandinspektion med förslag till brand-skyddsåtgärder.
Kammarkollegiet
Skara
domkyrka är en av de äldre, från medeltiden härstammande domkyrkorna med egen
förvaltning. Enligt de principer som varit vägledande vid restaurering eller
renovering av dessa domkyrkor bör i första hand insamlade medel samt domkyrkans
egna medel tas i anspråk. Beträffande återstående kostnader bör gälla
följande. Arbeten som avser domkyrkoförsamlingens "gagn och
bekvämlighet" bör bekostas av församlingen. Kostnader avseende domkyrkans
"monumentala delar" bör fördelas mellan domkyrkoförsamlingen och staien,
varvid bör iakttas att domkyrkoförsamUngen ej betungas mer för sin kyrka än
annan lika stor församling för sin kyrkas underhåll.
Domkyrkan
har ej möjlighet alt till någon del med egna medel bekosta renoveringen och ej
heller finns några för ändamålet insamlade medel. Av kostnaderna för de
föreslagna renoveringsarbelena avser i runt lal 64 000 kr. arbeten som kan
hänföras till församlingens gagn och
Prop. 1973: 85 23
bekvämlighet och som församlingen därför bör svara för
ensam, För-samlmgen bör vidare ensam stå för kostnaderna för oförutsedda utgifter,
uppskattade till 10 000 kr. Återstående arbeten avser brandskyddsåtgärder (67
845 kr,), diverse invändiga och utvändiga reparationsarbeten på valv och murar
(55 710 kr,), reparation m, m. av tornluckor (22 000 kr.) samt avvägningar och sprickviddsmätningar
i kyrkan (16 800 kr). Kostnaderna för dessa arbeten är att hänföra till
utgifter av det slag för vilka statsbidrag kan utgå.
Vid bedömningen av renoveringskostnadernas fördelning har
det synts kollegiet skäligt att staten, i betraktande av församlingens icke särskilt
stora skattekraft och domkyrkans ansenliga storlek med härav följande
underhålls-, uppvärmnings- och därmed jämförliga förvaltningskostnader,
tillskjuter fyra femtedelar av de angivna kostnaderna och församlingen en
femtedel. Av de totala kostnaderna, ca 236 000 kr,, skulle församlingen då
svara för (64 000-f 10 000-f 32 400 =) 106 400 kr. och staten för 129 600 kr, KoUegiet
föreslår därför att högst 130 000 kr, anvisas som statsbidrag till
renoveringen.
Föredraganden
De från medeltiden härstammande domkyrkorna är
självständiga kyrkliga stiftelser med egna tiUgångar. Domkyrkoförsamlingarna
har inle någon laglig skyldighet att underhålla dessa domkyrkor. Efiersom domkyrkorna
används även som församlingskyrkor har domkyrkoförsamlingarna dock i allmänhet
till stor del svarat för deras underhåll. Då det gällt mera omfattande
ombyggnader och reparationer har staten i stor utsträckning svarat för
kostnaderna.
De nu aktuella renoveringsarbelena i Skara domkyrka avser
till större delen skyddsåtgärder beträffande domkyrkans monumentala delar,
vilka åtgärder är av stor vikt för domkyrkans bestånd och säkerhet, I enlighet
med tidigare tillämpade principer bör statsbidrag utgå till kostnader för dessa
arbeten. Mot kammarkollegiets förslag om fördelning av kostnaderna har jag
inget att erinra. Vissa av dessa arbeten är mycket brådskande. Särskilt gäller
delta förbättringen av brandskyddet. Innevarande budgetår bör härför anvisas 70
000 kr.
Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
alt till Bidrag lill restaurering av äldre domkyrkor på tUläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 70
000 kr.
E. Högre utbildning och forskning
[3] E 20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal. I riksstaten för innevarande budgetår är
förevarande förslagsanslag uppfört med ett belopp av 106 850 000 kr. Av
beloppet
Prop. 1973: 85 24
disponerar
Vetenskapsakademien 3,5 mUj. kr. som bidrag för verksamheten under budgetåret
1972/73. TUlsammans med ett beräknat överskott i akademiens bokslut för
kalenderåret 1971 och återstående utbetalningar av almanacksmedel bedömdes
statsbidraget kunna säkerställa verksamheten vid akademiens institutioner på
1971 års nivå under innevarande budgetår (jfr prop. 1972: 1 bU. 10 s. 331).
UtbUdningsutskoltet
anförde i sitt belänkande (UbU 1972: 9 s. 5) bl. a. att det var svårt all
bedöma akademiens medelsbehov med hänsyn i första hand till osäkerheten
beträffande de återstående privilegiein-komsterna. Utskottet utgick från att Kungl.
Maj:t uppmärksamt skulle följa den ekonomiska situationen för
Vetenskapsakademien och dess institutioner.
Vetenskapsakademien har i
skrivelse den 6 december 1972 anhållit om ett extra statsanslag för innevarande
budgetår med dels 1 363 000 kr. för att täcka kostnader för i förhållande
till närmast föregående budgetperiod - oförändrad verksamhet, som tidigare
bekostats med alma-nacksinkomsler, dels 125 700 kr. för att täcka kostnader för
akademiens forskarutbytesverksamhet.
I bokslutet för
Vetenskapsakademiens verksamhet perioden den 1 januari 1971den 30 juni 1972
uppgick överskottet till 312 000 kr. Beloppet är mindre än det som utgjorde
beräkningsgrund för statsbidraget för innevarande budgetår. Den återstående
utbetalningen av almanacksmedel för perioden den 1 januari 1972den 30 juni
1972 uppgick enligt akademien till 2 690 000 kr, mot det som underlag för
statsbidraget beräknade beloppet om 3,1 milj, kr. När Vetenskapsakademien i
juni 1972 fastställde staten för innevarande budgetår underbalanserades
budgeten med 1,5 milj, kr, Efler korrigeringar med anledning av bokslut och
slutredovisning av almanacksintäklerna uppgår akademiens budgetunderskott för
innevarande budgetår till 1 363 000 kr. och akademien anhåller om att nämnda
underskoll täcks genom ell extra statsanslag.
Vidare redovisar
Vetenskapsakademien i skrivelsen forskningssamarbetet och forskarutbytet med
utländska akademier. I de fall akademien hos Kungl. Maj:t anhållit om anslag
för denna verksamhet har från Kungl. Maj:ts sida hänvisats till
forskningsråden. Vetenskapsakademien har därför för innevarande budgetår hos
forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling ansökt om anslag med
sammanlagt 210 000 kr. för forskarutbytet med Royal Society, London, medicinska
vetenskapsakademien i Sovjetunionen och vetenskapsakademien i Ungern. De beviljade
anslagen uppgår till sammanlagt 84 300 kr,, varför akademien hemställer om
statsanslag med 125 700 kr. för dessa ändamål.
Riksrevisionsverket
tillstyrker i yttrande över Vetenskapsakademiens framställning alt akademien
erhåller ett ytterligare anslag om 410 000 kr. motsvarande de minskade inkomstema
av almanacksprivilegiet. Verket finner det i sammanhanget märkligt att
akademien underbalanserat
Prop. 1973: 85 25
staten
med 1,5 milj. kr. och att inte försök gjorts alt anvisa finansiering eller att
begränsa kostnaderna. Vad gäller det begärda extra anslaget för akademiens
forskarutbyte konstaterar verket att då Kimgl. Maj:t överlämnat ansvaret för
denna prövning till forskningsråden, det inte synes motiverat att Kungl. Maj:t
på nytt tar över denna prövning.
Föredraganden
Bidraget
tUl Vetenskapsakademien budgetåret 1972/73 på 3,5 milj, kr. avsåg att,
tillsammans med ett beräknat bokslulsöverskolt för år 1971 samt återstående
utbetalningar av almanacksintäkler, finansiera kostnaderna för driften av
akademiens institutioner på 1971 års nivå. Förutsätlningarna för beräkningen
av bidraget har emellertid förändrats genom att såväl överskottet för år 1971
som den sista utbetalningen av al-manacksmedlen visade sig bli mindre än vad
som kunde fömtses. Enligt min mening bör akademien därför erhålla ytterligare
medel för att täcka det härigenom uppkomna underskottet samt för vissa löne-
och omkostnadsökningar. Däremot bör inte ytterligare medel anvisas för bestridande
av kostnader som föranleds av en i jämförelse med 1971 års verksamhet höjd
ambitionsnivå och inte heller för de utgifter för akademiens forskarutbyte som
prövas av forskningsråden. Med hänvisning till vad jag anfört förordar jag att
Vetenskapsakademien erhåller ytterligare bidrag med 800 000 kr. för
verksamheten 1972/73.
Jag
hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
alt
till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Avlöningar till
lärarpersonal på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 800 000 kr.
[4]
F 16. Bidrag till Ericastiftelsen. I riksstaten för innevarande budgetår har
under denna rubrik förts upp ett förslagsanslag av 742 000 kr. Anslaget har
därvid beräknats med utgångspunkt i en jämfört med budgetåret 1971/72
oförändrad fördelning av kostnaderna vid Ericastiftelsen mellan huvudmännen
(jfr. prop. 1972: 1 bil. 10 s. 423). I sitt betänkande 1972: 7 (s. 17)
framhöll utbildningsutskottet att om ytterligare medel behövdes under
budgetåret 1972/73 därför alt annan huvudman än staten bidrog i mindre
omfattning än som angetts i statsrådsprotokollet, erforderUga medel borde
begäras på tilläggsstät.
Enligt
en den 28 juni 1972 träffad överenskommelse mellan staten, Ericasliflelsen och
Stockholms läns landsting utgår budgetåren 1972/73 och 1973/74 bidrag till
Ericastiftelsen från staten och landstingskommunen med vardera 50 % av
stiftelsens nettokostnad enligt fastställd stat. Därjämte skaU staien tiU
landstingskommunen utge bidrag med 75 000 kr. för vartdera budgetåret. Avtalet
har godkänts av landstinget och den 28 december 1972 av Kungl. Maj:t.
I
enlighet med avtalet har Kungl. Maj:t genom beslut den 9 februari
Prop. 1973: 85 26
1973 medgivit att dels ytterligare högst 82 500 kr.
utbetalas tUl Ericastiftelsen, dels 75 000 kr. utbetalas till Stockholms läns
landstingskommun. Anslaget kommer därmed att belastas med högre belopp än som
förts upp i riksstaten. Riksdagen bör underrättas om detla.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen
tillfälle
att ta del av vad jag har anfört i det föregående om
dispositionen av förslagsanslaget Bidrag till Ericasliflelsen.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[5] 16. Radio- och televisionshus. I riksstaten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
investeringsanslag av 12 milj. kr, EnUgt gällande handläggningsordning för
Sveriges Radios byggnadsärenden svarar Sveriges Radio för upprättande av
programhandlingar för byggnadsobjekt och för redovisningen av dessa till Kungl.
Maj:t, medan byggnadsstyrelsen har huvudansvaret för projekteringen och
byggandet.
Sveriges
Radio har med skrivelse den 12 juli 1972 hemställt att Kungl. Maj:t uppdrar åt
byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med ett av Sveriges
Radio utarbetat lokalprogram projektera nybyggnad av TV-hus i Malmö.
Nybyggnaden föreslås bli uppförd i anslutning tUl Sveriges Radios befintliga
verkstadslokaler i Jägersro. I avvaktan på Kungl. Maj:ts uppdrag har därefter
byggnadsstyrelsen på Sveriges Radios uppdrag igångsatt och drivit
projekteringen fram t, o, m, systemhandlingar. Byggnadsstyrelsen har med
skrivelse den 5 februari 1973 redovisat systemhandlingar.
Nybyggnaden
syftar till en samlad lokallösning för TV-verksamhelen i Malmö som nu bedrivs
på skilda platser och med delvis provisoriska anläggningar. Den projekterade
nybyggnaden upptas i huvudsak av slu-dioblock för två TV-sludios om 100 och 600
m jämte kringyla. Nybyggnadens totalyta beräknas lill 7 870 m- och
byggnadsvolymen lill 35 560 m. Kostnaden uppskattas till 15 milj. kr. i
prislägel den 1 april 1972. Byggnadsarbetena kan påbörjas i oktober 1973 för
alt vara avslutade i oktober 1975.
Departementschefen
Lokalsituationen för Sveriges Radios programverksamhet i
Malmö har under senare år varit mindre tillfredsställande. Bl, a, har det varit
nödvändigt att bedriva TV-produktion i provisoriska lokaler med olill-
Prop.
1973: 85 27
räcklig
kapacitet, I sammanhanget bör erinras om riksdagens beslut (prop. 1966: 136, SU
1966: 163, rskr 1966: 388) enligt vilket ungefär en fjärdedel av Sveriges
Radios programproduklion bör ske regionalt. Av den regionala
programproduktionen för TV svarar Malmö- och Göte-borgsdistriklen tUlsammans
för huvudparten.
Jag
förordar att i investeringsplanen förs upp en kostnadsram av 15 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1972 för TV-hus i Malmö.
Med
hänvisning tUl de beräkningar som byggnadsstyrelsen gjort av medelsbehovet
under förevarande anslag för innevarande budgetår räknar jag med att de
utgifter som hänger samman med nu ifrågavarande byggnadsobjekt kan bestridas av
tUlgängliga medel under förevarande anslag. Jag förordar att så får ske.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag förordat angående bestridande av kostnaderna för TV-hus i
Malmö.
[6]
17, Byggnadsarbeten vid universiteten ni. m. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 180
milj. kr. (prop. 1972: 28, UbU 1972: 13, rskr 1972: 130). Medelsreservationen
vid budgetårets början uppgick lill drygt 28 milj. kr. Följande bör redovisas
för riksdagen i delta sammanhang.
Stockholm
Om-
och tillbyggnad av djiirhus vid karolinska institutet. Som ett led i åtgärderna
för alt stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn uppdrog Kungl, Maj:t
den 9 februari 1973 åt byggnadsstyrelsen att med anlitande förskottsvis av tillgängUga
medel inom statens allmänna faslig-hetsfond utföra om- och tillbyggnad av
djurhus vid fysiologiska institutionen vid karolinska institutet. Kostnaderna
för om- och tillbyggnadsarbetena som berör (225-f 203 ==) 428 m rumsyla
har beräknats till 1 180 000 kr, och bör belasta detta investeringsanslag.
Fastighetsförvärv
för lärarhögskolan. Efler statsmakternas beslut om inrättande av en
lärarhögskola med tillhörande övningsskola i Stockholm (prop, 1954: 209, SU
1954: 189, rskr 1954: 393) träffades avtal mellan staten och Stockholms stad om
villkoren för statens förvärv av den som övningsskola avsedda Fredhällsskolan,
Staten erlade 2,3 milj. kr. till staden som bidrag för uppförandet av nya
skollokaler för de lågstadieklasser som tidigare varit förlagda till Fredhällsskolan.
När bidragssumman fastställdes beaktades värdet för staden av att staten i
framtiden skulle komma att svara för kostnaderna för undervisningen av de
klassavdelningar som skulle ingå i övningsskolan. Utförliga redogörelser för
förhandlingarna och avtalet har lämnats i prop, 1955: 119 (s, 9) och prop.
1956: 1 (bU. 10 s. 402).
Prop. 1973: 85 28
TUl
följd av övergången till den år 1967 beslutade nya organisationen av läramtbUdningen
(prop. 1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143) avvecklades övningsskolorna vid
de nuvarande lärarhögskolorna med utgången av budgetåret 1967/68.
Förhandlingar har därefter förts mellan statens förhandlingsnämnd och
delegerade för Stockholms kommun om den medverkan från kommunen som krävs för
att reformerad lärarutbildning skall kunna anordnas i Stockholm. I skrivelse
den 3 november 1972 med vilken statens förhandlingsnämnd överlämnat ett under
förbehåll av Kungl. Maj:ts och kommunfullmäktiges godkännande träffat avtal om
lärarhögskolan i Stockholm m, m, har nämnden anmält att den funnit det
skäligt att lill diskussion ta upp även frågan om ytterligare ersättning till
kommunen för förvärvet av Fredhällsskolan, Det belopp 6,2 milj. kr. som staien
enligt avtalet skall betala till kommunen har enligt nämnden fastställts under
beaktande av parternas ömsesidiga prestationer fram lill den 1 juli 1968 samt
med hänsyn till dels att den kompletterande köpeskillingen rätteligen borde ha erlagts
den 1 juli 1968, dels att kommunen avstår från alt begära statsbidrag för om-och
tillbyggnad av den skola till vilken den förutvarande övningsskolans klassavdelningar
överflyttats.
Enligt avtalet skall
nämnda belopp av 6,2 mUj. kr. utbetalas till kommunen senast den 31 januari
1973. Kungl, Maj:t anbefaUde därför den 26 januari 1973 byggnadsstyrelsen alt
av tUlgängliga medel under detta investeringsanslag tiU Stockholms kommun
utbetala beloppet a conto i avvaktan på Kungl, Maj:ls slutliga beslut i frågan
om godkännande av avtalet. Kommunfullmäktige i Stockholm har den 18 december
1972 godkänt avtalet.
Byggnadsstyrelsen
föreslår att en kostnadsram av 6,2 milj. kr. förs upp i investeringsplanen för
innevarande budgetår.
Uppsala
Nybyggnader
på ArtUlerifältet. Jag har i annat sammanhang tidigare denna dag redovisat att
en tredje etapp av nybyggnaderna bör påbörjas redan innevarande budgetår.
Etappen omfattar 6 300 m- rumsyla. Kostnaderna för etapperna IIII beräknas
till 132 270 000 kr.
Lund
Ny-
och ombyggnader för icke-laborativa institutioner in. m. Som jag redovisat i prop.
1972: 125 (bil. 6 s. 43) uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1972 som ett led i
åtgärderna för att stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn åt
byggnadsstyrelsen att tUl vintermånaderna 19721973 tidigarelägga arbeten med
ombyggnad av äldre byggnader inom södra lasarettsområdet i Lund inom en
kostnadsram av 2 mUj, kr.
Prop.
1973: 85 29
Kostnaderna,
som förskottsvis bestrids med anlitande av tUlgängliga medel inom statens allmäima
fastighetsfond, bör enligt styrelsens förslag belasta detta investeringsanslag.
Styrelsen som avser att senare redovisa de övriga förslag som föranleds av Kungl.
Maj:ts uppdrag den 28 januari 1972 till styrelsen att projektera nya lokaler
inom södra lasarettsområdet för icke-laborativa institutioner m. m. föreslår
att en kostnadsram av 2 mUj. kr. förs upp i investeringsplanen.
Luleå
Nybyggnader
för högskolan. I prop. 1971: 59 redovisade jag att planeringen för högskolan i
Luleå inriktades på en permanent utbyggnad inom Porsöområdet, där Luleå kommun utfäst
sig att kostnadsfritt ställa mark med erforderlig försörjning i form av vatten,
avlopp, elektricitet och vägar till förfogande. Jag redovisade samtidigt alt
kommunen inom området uppförde lokaler för högskolan, av vilka en första etapp
sedermera blev färdig tUl höstterminen 1971, då verksamheten vid högskolan inleddes.
Genom
avtal med Luleå kommun har ett markområde om ca 24 hektar överlåtits till
staten. Överlåtelsen har till den del den avser mark för högskolan skett utan
ersättning. Som villkor för överlåtelsen i denna del gäller alt området skall
användas för högre utbildning och forskning fram till år 2000. I avtalet har
vidare föreskrivits att särskild överenskommelse skall träffas om ersättning
grundad på produktionskostnaden för de av kommunen för högskolan uppförda
byggnaderna inom området. Avtalet har godkänts av Kungl. Maj:t den 31 augusti
1972.
De
av kommunen uppförda lokalerna etapperna I II av
nybyggnaderna för högskolan omfattar en rumsyla av ca 4 000 m- exkl. kapprum
m, m.
Byggnadsstyrelsen
anmälde den 9 januari 1973 att kommunen som meddelat att den slutliga
kostnaden för etapperna I II
inte kan anges förrän under hösten
1973 anhållit om utbetalning å conto av ersättningen i avvaktan på slutlig överenskommelse.
Kungl. Maj:t medgav den 26 januari 1973 att byggnadsstyrelsen av tillgängliga
medel under detta investeringsanslag till kommunen utbetalar å conto högst 9
milj. kr.
I
annat sammanhang tidigare denna dag har jag redovisat alt etapperna V VI av
nybyggnaderna bör påbörjas redan innevarande budgetår. Kostnaderna för dessa
etapper uppskattades till 28,6 milj. kr.
I
investeringsplanen har för nybyggnader för högskolan i Luleå förts upp en
kostnadsram av 34 830 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972 (prop. 1972: 28 s. 14
och prop. 1972: 130 bU. 6 s. 45). TUl följd av vissa justeringar i elappindelningen
m. m. kommer kostnaderna för de etapper som avses med denna ram att reduceras
något.
Prop. 1973:85 30
Föredraganden
Med hänvisning lill vad jag redovisat i del föregående bör
i investeringsplanen föras upp följande nya och ändrade kostnadsramar i 1
000-tal kr. i prisläget den 1 april 1972.
Stockholm
Om- och
tillbyggnad av djurhus vid karolinska institutet 1 180
Faslighelsförvärv
för lärarhögskolan 6 200
Uppsala
Nybyggnader på Artillerifället 132 270
Lund
Ny- och ombyggnader för icke-laboraliva institutioner m. m. 2 000
Luleå
Nybyggnader för högskolan 72 430
Jag räknar med att i annat sammanhang få återkomma till Kungl.
Maj:t med förslag till den ändring av kostnadsramen för nybyggnader för
högskolan i Luleå som bör följa av de tidigare nämnda justeringarna av
etappindelningen.
Vid min
anmälan tidigare denna dag av frågan om anslag för budgetåret 1973/74 till
byggnadsarbeten vid universiteten m. m. redovisade jag en beräkning av det
samlade medelsbehovet för budgetåren 1972/73 och 1973/74 varav framgick att
under detta investeringsanslag ytterligare 15 milj, kr, behöver anvisas på
tilläggsstat för innevarande budgetår.
Med
skrivelse den 28 juni 1972 har statens förhandlingsnämnd för Kungl, Maj:ts
prövning överlämnat bl, a. avtal med Karlstads kommun om överlåtelse till staien
av ett område om ca 11,5 hektar inom stadsdelen Kronoparken i Karlstads
kommun, avsett för nybyggnaderna för universitetsfilialen och lärarhögskolan
samt avtal med Värmlands läns landstingskommun om försäljning till
landstingskommunen av den f, n. av lärarhögskolan disponerade fastigheten Seminaristen
10 i Karlstads kommun. Den senare överlåtelsen sker mot en på visst sätt indexreglerad
köpeskilling av 8 mUj, kr,, varav 6,5 milj, kr, avser byggnaderna. Landstingskommunen
avser att ta byggnaderna i anspråk för en vårdyrkesskola. Som förutsättning
för ettvart av avtalen som godkänts av resp. kommunfullmäktige i Karlstad och
Värmlands läns landsting gäller att även det andra avtalet godkänns. Vidare
gäller som villkor för överlåtelsen från Karlstads kommun att området skall
användas för högre utbildning och forskning fram till år 2000. Jag finner de
båda avtalen tUlfredsstäUande och förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens
bemyndigande att till Värmlands läns landstingskommun försälja nämnda fastighet.
Prop. 1973: 85 31
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
till Byggnadsarbeten vid univeisileten
m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.,
2.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
sälja fastigheten Seminaristen 10 i Karlstads kommun till Värmlands läns
landstingskommun.
Vad
föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Prop. 1973: 85 33
Bilaga 7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson,
anmäler de ärenden under jordbruksdepartementels handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
A. Jordbruksdepartementet m. m.
[1] A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 7,8
milj. kr.
Reservationen på anslaget från föregående budgetår uppgick
den 1 juli 1972 till 1 390 194 kr., varför totalt 9 190 194 kr. finns
disponibla under innevarande budgetår. Kostnaderna för 1972 års FN-konferens om
den mänskliga miljön kommer i vad avser belastning av detta anslag all uppgå
till totalt ca 12 milj. kr. Kungl. Maj:t har i beslut den 28 december 1972
föreskrivit att vissa oförutsedda kostnader av 3 milj. kr. i samband med nämnda
konferens skall förskottsvis utgå från det för budgetåret 1972/73 anvisade
förslagsanslaget Oförutsedda utgifter. Detta belopp skulle tillföras nionde
huvudtitelns kommitléanslag. Beloppet bör slutligt bestridas från sistnämnda
anslag. Med hänsyn till belastningen och behovet av medel för övriga
kommittéer behöver detta anslag tillföras ytteriigare 4 milj. kr.
Jag hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Koininilléer m. in. på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000
kr.
3 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 85
Prop.
1973: 85 34
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
[2] B 6. Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti. För
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett förslagsanslag av 1 milj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret
1972/73 medgivit att statlig kreditgaranti får lämnas för lån till yttre
rationalisering, län till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån,
maskinlån, lån till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m, m,, lån lill
trädgårdsnäringens rationalisering m, m,, lån till rennäringens rationalisering
m, m, samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt 303
milj, kr,, varav till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m, m, 4
milj, kr,, lUl trädgårdsnäringens rationalisering m, m, 9 milj, kr,, lill
rennäringens rationalisering m.m, 2,5 milj, kr, samt till inköp av avelshästar
och ridhästar 500 000 kr.
Lantbruksstyrelsen
Efterfrågan på kreditgarantier för lån lill trädgårdsnäringens
rationalisering m, m, har ökal. Ökningen beror på dels ändrade regler för kreditgaranti
för nyetableringslån och driftslån till irädgårdsföretag, dels ökade invesleringskostnader,
dels ock ändrat läge på kreditmarknaden och större optimism bland
trädgårdsodlarna inför den framtida utvecklingen,
Lantbruksslyrelsen har inhämtat uppgifter från
lantbruksnämnderna om hittills ianspräktagna belopp och om beräknat behov av
medel under återstoden av budgetåret. Av dessa uppgifter framgår alt behovet av
lånegarantier för nyssnämnda ändamål för innevarande budgetår beräknas till
ca 11 milj, kr. Det är angeläget att rationaliseringsverksamheten inom
trädgårdsnäringen inle hämmas eller att planerade åtgärder sena-reläggs. Ramen
för kreditgarantier för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m,m, för
budgetåret 1972/73 bör därför ökas med 2 milj, kr. lill 11 milj. kr.
Departementschefen
Stödet lill trädgårdsnäringens rationalisering syftar
framför allt tUl att stimulera och underlätta uppbyggnaden av rationella
trädgårdsföretag. Det är därför angeläget att ramen för kreditgarantier för lån
till detta ändamål är så avpassad alt efterfrågan på garantier kan tiUgodoses.
Enligt min mening bör den för budgetåret 1972/73 fastställda kreditgarantiramen
höjas med 2 mUj, kr, till 11 milj, kr, Detla kan ske ulan att de totala kreditgaranliramarna
på sammanlagt 303 milj, kr. behöver höjas. Ramen för kreditgaranti för lån till
yttre rationalisering inom jordbruket kan nämligen sänkas med motsvarande
belopp.
För budgetåret 1972/73 bör sålunda statlig kreditgaranti
beräknas för lån till yttre rationalisering med 88 milj. kr,, för lån till inre
rationalise-
Prop.
1973: 85 35
ring med 90 milj, kr,, för jordförvärvslän med 55 milj,
kr,, för drifts-lån med 45 milj, kr,, för maskinlån med 7 mUj, kr,, för lån lill
uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m, m, med 4 milj, kr,, för lån
till trädgårdsnäringens rationalisering m, m, med 11 milj, kr,, för lån till
rennäringens rationalisering m, m, med 2,5 milj, kr, samt för lån till inköp
av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr. Kungl. Maj:t bör kunna närmare
bestämma fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamålen.
Jag hemställer all Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
all medge att för budgetåret 1972/73 statlig kreditgaranti
lämnas för lån tUl yttre rationalisering, lån tUl inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån tiU uppförande av lagerhus för
jordbruksändamål m m,, lån till trädgårdsnäringens rationalisering m, m,, lån
till rennäringens rationalisering m, m. samt lån till inköp av avelshästar och
ridhästar med sammanlagt 303 000 000 kr., varav till uppförande av lagerhus för
jordbruksändamål m. m, 4 milj. kr., till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.
11 mUj. kr., tUl rennäringens rationalisering m, m, 2,5 milj, kr, samt till
inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.
H. Miljövård m. m.
[3] H 14. Bidrag till projekteringskostnader för Åreprojektet.
Inget anslag finns upptaget i riksstaten för detta ändamål för innevarande budgetår.
Kommittén för planering av turistanläggningar och
friluftsområden har i september 1971 avlämnat delbetänkandet (Ds Jo 1971: 5)
Are utvecklingsplan för ett svenskt rekreationsområde,
I belänkandet redovisas ett förslag för utbyggnad av
Åreregionen tiU landets första stora utbyggda område för det fjärrinriktade rekreationslivel.
De sammanlagda kostnaderna för utbyggnaden beräknas lill ca 150 milj, kr,,
varav staten föreslås svara för ca 100 milj, kr,, framför allt i form av
lokaliseringsstöd, lokaliseringslån, arbetsmarknadsmedel och anläggningsstöd
till idrotten. Dessutom förutses 25 milj. kr, i kommunala och 25 milj. kr. i
privata investeringar.
Förslaget har remissbehandlats. Sammanlagt har 42
yttranden avgivits. Remissinstanserna ansluter sig lill kommitténs målsättning
om allsidigt utbyggda större rekreationsområden där slora befolkningsgrupper
kan beredas möjlighet till rekreation för rimliga kostnader. Remissinstanserna
biträder också kommitténs val av Åreregionen som rekreationsområde, vilket
anses uppfylla de krav som bör ställas på ett större rekreationsområde. Kritik
framförs dock mol bl, a, de delar av utred-
Prop.
1973: 85 36
ningens förslag som berör kommunikationsfrågor,
marknadsföring, företags- och kommunalekonomiska frågor, sysselsättningsfrågor
samt vissa fiskefrågor.
För att ytterligare belysa de kritiserade punkterna
bildades i mars 1972 en särskild arbetsgrupp inom kommittén med representanter
för berörda departement samt Jämtlands läns landsting, Järpens kommun-block och
RESO. Arbetsgruppen avlämnade den 31 oktober 1972 en rapport (Ds Jo 1972: 7)
avseende utbyggnad av Åreregionen för turism och rekreation.
Arbetsgruppen redovisar en undersökning om
vägbyggnadsbehovet, vilken gjorts i samråd med berörda vägmyndigheter och
föreslår byggande av en turistväg mellan Åre och Fäviken, ombyggnad av
vägsträckan StaaTännforsen samt nya eller förbättrade lokalvägar. Beträffande
fjärrtransporter och lokallransporter finner arbetsgmppen inte någon kapaciletsbrisl
föreligga.
Om Åreprojeklet
genomförs i sin helhet, beräknas det ge sysselsättning motsvarande ca 680 helårsarbetande.
Av dessa beräknas 230 till följd av de nya anläggningar som föreslås i
utvecklingsplanen. Den indirekta ökningen av antalet sysselsatta beräknas
motsvara 390 helårsarbetande. Om det genomsnittliga utnyttjandet av inkvarleringsanläggning-arna
i Åreområdet i förhållande till nuläget kan ökas med ca två veckor kan man
enligt arbetsgruppen dessutom räkna med en ökning med ytterligare 60 helårsarbetande
på redan befintliga anläggningar. Till detta kommer de arbetstUlfäUen som
anläggningsarbetena ger upphov till och som uppskattas motsvara totalt ca I 740
årsverken.
Enligt arbetsgruppens företagsekonomiska utredning kan, om
den av kommittén föreslagna utvecklingsplanen genomförs, verksamheten väntas
ge ell ekonomiskt godtagbart resultat utan subventioner under förutsättning
att beläggningen ökar med 25 % i förhållande till nuläget. Med en
kapitalsubvention av ca 40 % av investeringsbeloppet kan verksamheten redan
vid dagens beräknade beläggning antas bli självbärande. Genom alt låta vissa av
kommittén föreslagna uppenbart olönsamma investeringar utgå eUer senareläggas
och genom en lämplig etappindelning och utbyggnadstakt kan enligt
arbetsgruppens bedömningar riskerna för förlust begränsas och det ekonomiska
utbytet sannolikt förbättras.
Med de förutsättningar arbetsgruppen använt vid sin
kommunalekonomiska utredning väntas den primärkommunala utdebiteringen ha stigit
från f, n, 15 kr, 50 öre till 17 kr, år 1985 om inle Åreprojektet genomförs.
Om projektet genomförs beräknas utdebiteringen kunna begränsas till 16 kr, 50
öre.
Marknadsföringen bör enligt arbetsgruppen påbörjas
omedelbart efter ett eventuellt beslut att genomföra någon del av projektet.
Enligt den marknadsbedömning som arbetsgruppen låtit utföra beräknas en totalutbyggnad
enligt Åreplanen endast ta i anspråk knappt I % av det årligen
Prop.
1973: 85 37
ökade semeslerresandet i landet. Konkurrensen för andra
svenska turistområden bedöms därför vara ringa.
Beträffande jakt och fiske bedöms möjligheter finnas till
flera upplåtelser än som f. n. är fallet.
Arbetsgruppen
har funnit alt det av flera skäl torde vara nödvändigt att projektet genomförs
i etapper. En indelning i sex etapper föreslås. Varje etapp indelas i
deletapper. Etappindelningen innebär att varje etapp och deletapp skaU vara en
oberoende enhet som inte i sig kräver fortsatta investeringar,
I etapp 1 föreslås utbyggnad huvudsakligen i själva Åre
samt av vägar och andra basinvesteringar inom Åreregionen.
1 den första
deletappen föreslås utbyggnad av en kabinbana till Åreskutans topp samt två
liftar för att göra flackare terrängavsnitl tillgängliga för i första hand
mindre avancerade skidåkare. Antalet bäddar föreslås öka med 600 i förhåUande
till nuläget, framför aUt i billiga boendeformer. Kostnaderna för liftar och
boendeanläggningar beräknas lUl 8,3 resp. 6,6 mUj. kr, I första delelappen
ingår också vissa ulomhus-anläggningar, bl, a, simbassäng och naturisbana.
Vidare föreslås upprustning av vandringsleder och fjällstationen Sylarna samt
en turistväg runt Åreskutans östra delar. Härutöver föreslås investeringar i
galor samt vatten och avlopp för ca 3,3 milj, kr. Totalkostnaden för denna
deletapp beräknas till 36 milj, kr,, varav 27 milj. kr, för utbyggnad i själva
Åre och 9 milj, kr, för utbyggnad i regionen i övrigt.
För
genomförande av den första delelappen beräknar arbetsgruppen att staten skulle
svara för 23 milj, kr, i form av lån och bidrag, varav ca 14 milj, kr, i form
av beredskapsarbeten enligt nu gällande regler och praxis. Återstoden, 13 milj,
kr,, skulle tillskjutas av berörda kommuner, landsting och övriga intressenter.
Arbetsgruppen konstaterar att de statliga stödåtgärderna
till Järpens kommunblock, till vilket Åreregionen hör, hittills varit
betydande. Under perioden 19591971 har anvisats ca 83 milj, kr, som
statsbidrag till beredskapsarbeten. Detta har lett lUl investeringar för totalt
ca 102 milj, kr. Enligt arbetsgruppen kan det vara lämpligt att ett fortsatt
stöd lill området inriktas på att förverkliga t, ex. Åreprojektet,
Departementschefen
Kommittén för planering av turistanläggningar och frUuftsområden
har i ett delbetänkande lagt fram förslag till utvecklingsprogram för rekreationslivel
i Åreregionen, Kommittén konstaterar att området från flera utgångspunkter är
lämpligt för turism och friluftsliv. Ett entydigt remissutfall understryker
detta.
Jag delar den uppfattning kommittén framfört att det är
angeläget att stimulera en utbyggnad av anläggningar för turism och rekreation
som kan utnyttjas av stora befolkningsgrupper. Förutsättningarna för detta
Prop.
1973: 85 38
är att anläggningarna är lätt tillgängUga och relativt
sett prisbilliga. För att åstadkomma detta krävs medverkan från stal och kommun
i olika former till anläggningarnas uppförande. Byggandet av sådana anläggningar
bör I många fall dessutom kunna bli värdefuUa sysselsättningsobjekt. Den
föreslagna utbyggnaden i Åreregionen är av intresse både från rekreationssynpunkt
och med hänsyn tUl de möjligheter till meningsfull sysselsättning, som erbjuds
vid utbyggnad och drift av anläggningarna.
Den särskilda arbetsgruppen inom kommittén har ytterligare
belyst förutsättningarna för en utbyggnad. Jag delar arbetsgruppens uppfattning
all en utbyggnad bör ske i etapper. Såväl arbetsmarknadsskäl, särskilt behovet
av kontinuerlig sysselsättning i området, som samhäUsekonomiska skäl talar för
delta. Jag vill särskUt betona vikten av att varje etapp är en oberoende enhet
som gör det möjligt att avvakta de marknadsmässiga förutsättningarna innan
ställning las till fortsall utbyggnad.
Jag kan i huvudsak instämma i de bedömningar som ligger
bakom arbetsgruppens förslag till etappindelning. I likhet med arbetsgmppen
finner jag del rimligt alt staten medverkar vid finansieringen av den första
deletappen genom all statligt slöd för sysselsättningen m, m, i området
kanaliseras till ifrågavarande projekt. För ett förverkligande av denna krävs
emellertid ett fortsatt planerings- och projekteringsarbete med bl. a. en
detaljprojektering av de anläggningar som ingår i denna första deletapp,
Staien bör dellaga i det fortsalla planerings- och
projekteringsarbetet. För detla arbete bör ett särskilt bolag bUdas, Vid överläggningar
som förts med företrädare för berörda kommuner, Jämtlands läns landsting och
vissa andra intressenter, bl, a, RESO, har enighet uppnåtts om att bilda ett
sådant bolag. Bolagels aktier avses tecknas av sammanläggningsdelegerade för
Åre kommunblock, Jämtlands läns landsting och övriga intressenter. Staten bör
bli företrädd i bolagets styrelse.
Staien bör bidraga till kostnaderna för projekteringen.
Jag beräknar högst 2 milj, kr, för detta ändamål. Ett särskilt anslag bör
anvisas på tilläggsstat III för innevarande budgetår. Kommuner, landsting och
övriga intressenter skall enligt överenskommelse svara för resterande belopp.
Med hänvisning tiU vad jag nu anfört hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen alt
1. godkänna vad jag förordat i fråga om utbyggnad
för rekrea
tionslivet i Åreregionen,
2. tUl Bidrag till projekteringskostnader för
Åreprojektet på till-
läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Prop. 1973: 85 39
I. Diverse
[4] 12. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.
På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 1 000 kr. På tiUäggsstat I har under samma anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av 1 milj, kr. (prop. 1972: 130 s, 49, JoU
1972: 63, rskr 1972: 333), De under anslaget anvisade medlen slår till Kungl, Maj:ts
disposition för bidrag vid förluster till följd av naturkatastrof,
Kungl, Maj:t har den 28 december 1972 beviljat
ersättningar med anledning av stormskador på växthus, m, m, med 167 000 kr.
Med hänsyn till den kritiska belessitualionen under vintern 1972/73 inom stora
delar av renskölselområdet har Kungl, Maj:l genom beslut den 19 december 1972
och den 9 februari 1973 ställt tillhopa 1 milj. kr. tiU lantbruksstyrelsens
förfogande för att förhindra katastrofskador bland renar genom inköp av lUlskotlsfoder
och transport av renar till lämpliga naturliga beten.
Med hänsyn till all medel enligt min mening ständigt bör
finnas i beredskap för med anslaget avselt ändamål hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att lill Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof in.
in. på tilläggsstat III lill riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 1 200 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[5] 18. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På
riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
investeringsanslag av 25 milj. kr. att disponeras i enlighet med en investeringsplan,
som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående
objekten. På tilläggsstat I har för ifrågavarande ändamål vidare anvisats investeringsanslag
av sammanlagt 15 milj, kr, (prop, 1972: 125 s, 52, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331
och prop, 1972: 130 s, 49, JoU 1972:63, rskr 1972:333).
Byggnadsstyrelsen
hemställer att följande objekt tas upp i investeringsplanen för budgetåret
1972/73.
Lantbruksliögskolan och veterinärhögskolan Ultuna
Kliniskt centrum, nybyggnad. Kungl, Maj:t uppdrog den 30
juni 1972 åt byggnadsstyrelsen alt projektera nybyggnad av kUniskt
centrum.
Prop.
1973: 85 40
Detta centrum omfattar en total primär programyta av 19
233 m, varav 9 853 m- avser institulionslokaler. Kostnaderna för kliniskt
centrum, nybyggnad, beräknas lUl 81 milj, kr, i prisläget den I april 1972.
För destruktion av infekterat avfall från veterinärhögskolans och statens
veterinärmedicinska anstalts anläggningar i Uppsala har en destruklionsan-läggning
projekterats i anslutning till obduktionslokalerna inom kliniskt centrum.
Kostnaden för destruktionsanläggningen uppgår till 4,5 milj. kr. Styrelsen
beräknar att byggstart måste ske i augusti 1973 för att tidsplanen i samband
med veterinärhögskolans omlokalisering skall kunna hållas.
Försörjningsanläggningar, etapp II. I enlighet med Kungl, Maj:ts beslut den 8 september
1972 har byggnadsstyrelsen projekterat försörjningsanläggningar, etapp II, inom Ultunaområdet i Uppsala,
Åtgärderna omfattar bl, a. utbyggnad av vägar samt ledningar, grönytor och
andra markarbeten avseende del område dit kliniskt centrum skall förläggas.
Styrelsen beräknar för dessa anläggningar en kostnad av 9,1 milj, kr. i
prisläget den 1 april 1972. Därvid ingår ej kostnad för värmeförsörjningen.
Styrelsen återkommer senare till denna fråga. Liksom i fråga om kliniskt centrum
beräknas byggstart lill augusti 1973.
Djurstallar, Kungsängen. Kungl, Maj:l uppdrog den 18
februari 1972 ät byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad av husdjursvetenskapligt
centrum vid Ultuna och vissa djurslallar m, m. vid Kungsängen och Lövsta i
Uppsala. Genom beslut den 15 december 1972 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att utföra byggnadsobjeklen husdjursvetenskapligt centrum,
nybyggnad och fårstallar, Lövsta.
För djurstallar vid Kungsängen beräknar styrelsen en
kostnad av 7 650 000 kr, i prisläget den 1 april 1972, Byggstart är beräknad tiU
oktober 1973.
Kraflfoderfabrik, Lövsta. För rubricerade objekt är i
gällande investeringsplan upplagen en kostnadsram av 3 030 000 kr. i prisläget
den 1 april 1972. Kungl. Maj:ls nyssnämnda uppdrag den 18 februari 1972 innefattar
även ett uppdrag åt byggnadsstyrelsen att projektera tillbyggnad av
foderfabriken. Styrelsen beräknar kostnaderna för tillbyggnaden till 565 000
kr, i prisläget den 1 april 1972, Byggstart ar beräknad lill maj 1973.
Departementschefen
Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt
byggnadsstyrelsen alt projektera nybyggnad av kliniskt centrum för velerinärhög-skolan.
Objektet utgör den sista större byggnadsetappen i samband med velerinärhögskolans
omlokalisering. Härtill kommer bl, a, byggnadsarbetena för statens
veterinärmedicinska anstalt.
Inflyttningen i kliniskt centrum beräknas ske i två
etapper. Den första etappen, med beräknad inflyttning höstterminen 1975,
omfattar vele-
Prop.
1973: 85 41
rinärhögskolans institution för patologi och den
radiobiologiska delen av inslitulionen för klinisk kemi, som där samordnas med
den radiobiologiska institutionen vid lantbrukshögskolan. Huvuddelen avses
flytta i en andra etapp höstterminen 1976, Denna etapp omfattar bl, a.
institutionerna för kirurgi, klinisk kemi, klinisk radiologi, medicin I,
medicin II samt obsletrik och gynekologi.
Byggstart beräknas ske i augusti 1973, Jag har inget att erinra mol den
föreslagna kostnadsberäkningen om sammanlagt 85,5 milj, kr, i prisläget den 1 aprU
1972, Objektet bör med denna ram tas upp i gällande investeringsplan. Jag vill
dock erinra om att tillåtligheten beträffande den i objektet ingående destruktionsanläggningen
skall prövas i vederbörlig ordning. I investeringsplanen bör också tas upp en
kostnadsram på 9,1 milj. kr, för försörjningsanläggningar, etapp II.
Utgångspunkten
vid planeringen av husdjursvetenskapligt centrum samt vissa djurstallar vid
Kungsängen och Lövsta har varit att samtliga byggnader skall vara klara hösten
1974. Byggnadsarbetena beträffande husdjursvetenskapligt centrum och fårslallar
vid Lövsta har redan påbörjats och byggstarten för djurstaUarna vid Kungsängen
är beräknad till oktober 1973. Jag har ingen erinran mol den redovisade
kostnaden på 7 650 000 kr. för djurslallar vid Kungsängen, Objektet bör således
med denna ram tas upp i gällande investeringsplan. Jag har heller inget alt
erinra mot den beräknade kostnaden av 565 000 kr. för tillbyggnad av kraflfoderfabrik,
Lövsta, Kostnadsramen för kraftfoderfabriken bör därför höjas till 3 595 000
kr.
Utgifterna under innevarande budgetår för ovan nämnda
byggnadsobjekt bör rymmas inom det till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m, m, anvisade invesleringsanslaget. Jag förordar därför att utgifterna får
bestridas av tillgängliga medel under anslaget.
Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
alt godkänna vad jag har förordat i det föregående angående
bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
och velerinärhögskolan.
V, FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[6] 7 a. Lån till Täby Galopp AB. Genom beslut av 1970 års
riksdag (prop, 1970: 165 s, 63, JoU 1970:53, rskr 1970:413) anvisades Täby
Galopp AB ett lån på 2 250 000 kr. Av lånebeloppet avsåg 1,5 milj, kr, likvidiletsförbältrande
åtgärder och resterande del vissa investeringar. År 1971 beräknade bolagel ell
kraftigt underskott i sin verksamhet. För att undvika likvidation av bolagel
efterskänkte Kungl, Maj:t efter riksdagens medgivande (prop, 1971: 145 s, 41, JoU
1971: 69, rskr 1971: 318)
Prop.
1973: 85 42
genom beslut den 30 december 1971 statens fordran på Täby
Galopp AB med ett belopp av 400 000 kr,
I skrivelse den 20 december 1972 har Täby Galopp AB anmält
att bolaget under år 1972 vidtagit vissa besparingsåtgärder. Bolaget har dessutom
innehållit 10 % av utgående penningpriser i avvaktan på rörelseutfallet. Trots
de vidtagna åtgärderna och med ianspråktagande av de innehållna penningpriserna
blir den uppkommande förlusten så stor att bolaget kan komma att prövas likvidalionspliktigl.
Täby Galopp AB hemställer därför att det statliga lånet på nytt skrivs av med
erforderligt belopp.
Lantbruksstyrelsen och riksrevisionsverket har efter
remiss avgett yttranden över ansökningen,
Lantbruksslyrelsen anger att Täby Galopp AB:s
resultaträkning för år
1972
utvisar en
förlust av 445 207 kr. Förlusten har uppkommit bl, a. genom att tolalisatoromsältningen
på Täbybanan minskal från 26 milj, kr. år 1971 tiU 24 milj. kr. år 1972.
Omsättningen på banan har under år
1973
visat ett
förbättrat resultat. För alt Täby Galopp AB på ell meningsfullt sätt skall
kunna ingå i den nya organisation, som kan bli resultatet av trav- och galoppsportutredningens
nyligen framlagda betänkande, tillstyrker lantbruksslyrelsen en nedskrivning
av statens fordran på bolaget med 445 207 kr,
Riksrevisionsverket
utgår från alt statsmakterna i samband med behandlingen av de förslag som
trav- och galoppsportutredningen lagt fram tar ställning lill frågan om de vUlkor
som bör gälla för galoppsporten vid en fortsatt verksamhet, I avvaktan på
statsmakternas överväganden och beslut i denna fråga bör Täby Galopp AB
beredas möjlighet att driva sin verksamhet. Verket motsätter sig därför inle en
nedskrivning av statens fordran på bolaget med ca 445 000 kr,
D eparleinen t sch ef en
Med slöd av Kungl, Maj:ts berayndigande tillkallade jag
den 14 maj 1971 en sakkunnig att utreda frågor rörande galoppsporten. Den sakkunnige
skulle bl, a, föreslå åtgärder för att söka trygga galoppsporlens framtida
existens. Utredningsuppdraget utvidgades den 10 december 1971 till att även
gälla frågor rörande travsporten.
Under utredningsarbetets gång har olika provisoriska
åtgärder vidtagits för alt lösa de mest akuta problemen inom sporten. Sålunda
har Kungl, Maj:l ändrat skalorna för fördelningen av vinstavdragen vid såväl
trav- som galopplävlingar. Vidare har statens fordran på Täby Galopp AB
tidigare skrivits av med 400 000 kr.
Trav- och galoppsportutredningen
överlämnade sitt betänkande (Ds Jo 1972: 8) i december 1972, Betänkandet har remissbehandlats.
Jag avser all senare i vår föreslå Kungl, Maj:t all förelägga riksdagen en proposition
angående trav- och galoppsporlen, I avvaktan på statsmakter-
Prop.
1973: 85 43
nas ställningstaganden i denna fråga bör ytterligare stöd
lämnas Täby Galopp AB så all bolaget skall kunna bedriva sin verksamhet även under
innevarande år. Den fordran som staten har på bolaget och som redovisas under
fonden för låneunderstöd bör således efterges med 445 000 kr.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
all medge all fordran på Täby Galopp AB efierges med ell
belopp av 445 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen,
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Prop. 1973: 85 45
Bilaga 8
INRIKESDEPARTEMENTET
utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist,
anmäler de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter
på tUläggsstat 111 tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
B. Arbetsmarknad m. m.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse den 9 februari
1973 begärt ytteriigare medel för allmänna och särskilda beredskapsarbeten och
därvid anfört bl, a, följande.
Utvecklingen på arbetsmarknaden går f. n. mot en stabiUsering,
Förändringarna sker emellertid långsamt och har hittUls väsentligen kommit
till uttryck i en sänkning av antalet varsel om driftinskränkningar samt ökad
efterfrågan på arbetare till industrin i södra och mellersta Sverige utanför
storstadslänen. För tjänstemännen har lägel snarast försämrats.
Beredskapsarbeten har under hösten 1972 liksom under
budgetåret 1971/72 behövt bedrivas i förhållandevis stor utsträckning.
Arbetenas inriktning har samtidigt blivit mera varierad än tidigare. Under
innevarande vinter har omkring 36 000 personer varit sysselsatta i beredskapsarbeten.
Enligt styrelsen blir del nödvändigt alt kraftigt
inskränka pågående beredskapsarbeten fr, o. m, mars 1973, såvida inle
ytterligare medel anvisas. Med den utveckUng på arbetsmarknaden som nu kan
förutses är det angeläget att arbetena kan bedrivas i nuvarande omfattning till
senare delen av april 1973, vilket lörulsätter att statsmakterna anvisar yt-
Prop.
1973: 85 46
lerligare 150 milj, kr, för allmänna beredskapsarbeten och
100 milj, kr, för särskilda beredskapsarbeten.
Styrelsen har vidare i skrivelse den 19 februari 1973
föreslagit att del särskilda stöd till företagsutbildning under budgetåret
1972/73 av vissa nyanställda ungdomar och kvinnor m, fl,, som infördes efler
godkännande av 1972 års riksdag (prop, 1972: 125 bil, 9, FiU 1972: 40, rskr
1972: 331), skall få utgå under hela år 1973,
Hittills har nyss nämnda särskilda utbildningsslöd enligt
arbetsmarknadsstyrelsen medfört nyanställning av omkring 2 500 personer, varav
omkring 2 000 ungdomar. Arbetslösheten är emellertid enligt styrelsen
fortfarande hög bland ungdom och kvinnor.
Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar att 30 00035 000
ungdomar varje år går direkt ut på arbetsmarknaden efler grundskolans slut, vartUI
kommer att 35 000 värnpliktiga rycker ut från grundutbildningen i mars och
april.
Departementschefen
Det särskilda utbildningsstödet om 5 kr. i timmen till
företag som utöver normal rekrytering anställer ungdomar och kvinnor kan utgå
längst till den 1 juli innevarande år. Med hänvisning till alt arbetslösheten
fortfarande är hög bland ungdomar och kvinnor har arbetsmarknadsstyrelsen
begärt att sådant stöd skall få utgå under hela år 1973, Jag anser alt skäl kan
komma all föreligga att utsträcka giltigheten av bestämmelserna om detta utbildningsslöd
att gälla även andra halvåret 1973, Bedömningen härav bör göras med hänsyn
till den fortsalla utvecklingen på arbetsmarknaden. Jag förordar därför att Kungl,
Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att vid behov utsträcka giltighelsliden
på föreslaget sätt.
Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl, Maj:l all utsträcka giltighetstiden
för bestämmelserna om det särskilda utbildningsslödet lill förelag, som utöver
normal rekrytering nyanställer ungdom och kvinnor, lill utgången av år 1973.
[1] B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa.
Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett
reservationsanslag av 357 mUj, kr,, varav 329,2 milj, kr, avser allmänna beredskapsarbeten
och 8 milj, kr, delaljplaneringsbidrag. För särskilda beredskapsarbeten har
vidare under anslaget B 4, Särskilda åtgärder för arbetsanpassning beräknats
352,8 railj, kr. På Kungl, Maj:ts förslag beslutade förra årets riksdag (prop,
1972: 125 bil, 9, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331) att på tilläggsstat I för innevarande
budgetår anvisa ytterligare 630 milj, kr, för allmänna beredskapsarbeten och
270 milj, kr, för särskilda beredskapsarbeten. Sammanlagt står därigenom 1 582
milj, kr. till förfogande för beredskapsarbeten.
Prop.
1973: 85 47
Departementschefen
I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen bedömer jag det
nödvändigt att göra det möjligt att bedriva beredskapsarbeten i förhållandevis
stor omfattning även under återstoden av budgetåret 1972/73, Jag förordar
därför att ytterligare 150 milj, kr, anvisas för allmänna beredskapsarbeten
under budgetåret.
Jag vill i detla sammanhang erinra ora att Kungl, Maj:l
genom beslut den 23 februari 1973 har vidgat den ram inom vilken arbetsmarknadsstyrelsen
under budgetåret 1972/73 får falla beslut om projekleringsbi-drag till
kommunala anläggnings- och husbyggnadsarbeten från 8 milj. kr. lill 30 milj.
kr. De ökade utgifter för delprogrammet Delaljplaneringsbidrag som till följd
härav kan väntas uppstå under innevarande budgetår torde rymmas inom ramen för
den nu föreslagna saramanlagda medelstillgången under anslaget.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa
på tUläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 000 kr.
[2] B 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under
denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp ell
reservationsanslag av 790 milj, kr,, varav 352,8 milj, kr, avser särskilda
beredskapsarbeten. Som jag nyss nämnde anvisade förra årets riksdag på tilläggsstät
I för innevarande budgetår ytterligare 270 milj, kr, för särskilda beredskapsarbeten.
Med hänvisning till vad som har anförts tidigare herasläller
jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på tilläggsstät
III lill riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
IV, STATENS UTLÅNINGSFONDER
[3] 15. Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Under
denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
om 14 milj, kr.
Lånebestämmelsema finns i kungörelsen (1957: 367) om
statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler m. m, (ändrad 1960: 315),
Riksdagen fastställer för varje budgetår en ram för beslut
om lån från fonden. För budgetåret 1972/73 har riksdagen medgivit att lån får bevUjas
med högst 15 milj, kr, I prop, 1973: 1 (bil. 13, p, E 7) har för
Prop.
1973: 85 48
budgetåret 1973/74 föreslagits en ram om 20 mUj. kr, för slöd
i nya former till nytillkommande samlingslokaler. Härtill kommer en ram ora 5
milj, kr, för stöd till befintliga lokaler.
Statens
nämnd för samlingslokaler har i skrivelse den 6 februari 1973 hemställt att
såväl låneramen som anslaget till lånefonden för innevarande budgetår ökas med
5 milj. kr, tUl 20 resp, 19 milj, kr,, varvid nämnden har anfört bl, a,
följande. Under liden den 1 juli 1972den 31 januari 1973 har Kungl, Maj:t
beviljat lån för anordnande av allmänna samlingslokaler med sammanlagt 11 590
300 kr. Statens nämnd för samlingslokaler har härutöver beslutat att hos Kungl,
Maj:t tUlstyrka låneansökningar avseende tillhopa 3 360 000 kr. Den fastlagda
låneramen har sålunda praktiskt taget helt tagits i anspråk. Det kan antas alt
rådande sysselsättningsläge på byggnadsmarknaden utgör en av anledningarna lill
de ökade anspråken på lånemedel. Bl, a, på arbetsmarknadsmyndigheternas
initiativ och efter påtryckningar från kommunalt håll torde åtskUliga relativt
omfattande samlingslokalprojekt ha tidigarelagts. Nämnden har från allmänna
synpunkter ansett sig böra i möjligaste mån tillmötesgå sådana låneansökningar.
Hos nämnden inneliggande ansökningar avser lån på sammanlagt ca 3 400 000 kr.
Härtill kommer de ytterligare anspråk på lån sora kan aktualiseras under
återstoden av budgetåret. Departementschefen
Ora
riksdagen beslutar i enlighet med de i det föregående nämnda förslagen i årets statsverksproposilion,
kommer ramarna för slöd till samlingslokaler att vidgas väsentligt för nästa
budgetår. Gällande låneram ger inte utrymme för ytterligare lån. Behovet alt ge
lån för angelägna lokalprojekt bör enligt min mening tillgodoses genom att
riksdagen bemyndigar Kungl, Maj:t alt la den ram som fastställs för nästa
budgetår för nytUlkommande lokaler i anspråk redan före den 1 juli 1973, Härvid
bör räntefria slående lånebelopp avräknas mot bidragsdelen av den nya ramen.
Med hänsyn
tUl den beräknade medelsålgången under lånefonden bör anslaget tUl fonden ökas
med 2 milj, kr.
Jag hemstäUer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
1,
medge att
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för allmänna samlingslokaler, får
före den 1 juli 1973 meddelas med ianspråktagande av den ram för stöd till nytUlkommande
samlingslokaler som riksdagen fastställer för budgetåret 1973/ 74,
2,
till Lånefonden
för allmänna samlingslokaler på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
V,
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[4]
10. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. Genom beslut av 1970 års riksdag (prop.
1970:75, SU 1970: 103, rskr 1970:270) fastställdes riktUnjerna för regionalpolitiskt
stöd för treårsperioden 1970/71 1972/73.
Ramen
för regionalpolitiskt slöd under treårsperioden fastställdes till 1 200 milj.
kr. Härav beräknades av Kungl. Maj:t 200 milj, kr, för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån,
100 milj, kr. för utbildningsstöd, 25 mUj. kr, för sysselsättningsstöd och 75 mUj.
kr. för transportstöd. För lokaliseringslån slutUgen beräknades 800 milj. kr.
Utöver nämnda ram fick Kungl. Maj:t för beslut om regionalpolitiskt stöd
disponera de belopp om sammanlagt 87 milj. kr., som kvarstod outnyttjade vid
utgången av den femåriga försöksperioden 1965/661969/70.
Medelsramen
för regionalpolitiska stödåtgärder, beräknade delramar för de skilda ändamålen
exkl. transportstödet samt de belopp vilka genom beslut t. o. m. januari
1973 disponerats av ramarna framgår av följande tablå. (Belopp i milj. kr.).
Ändamål
Beräknade del-
Disponerat
Återstod att
ramar
genom beslut
t.o.m.
1973-01-31
disponera i förhåUande till ramen
Lokaliseringsbidrag
/
avskrivningslån
och
flyttaingsersättning
till
företag
(200-f3 =
= ) 203
168,3
Utbildningsstöd
100
141,4
Sysselsättningsstöd
25
21,8
328
331,5
-3,5
Lokaliseringslån
(8004-84=
= ) 884
735,7
148,3
Ram:
1212
1 067,2
144,8
Antalet
företag som har fått regionalpolitiskt stöd har successivt ökat under de
senaste åren. Under år 1972 har 175 företag beviljats lokaUseringsstöd.
Motsvarande antal var 153 år 1971 och 118 år 1970.
Under
de senaste månaderna har ansökningar om regionalpolitiskt stöd ingivits i
betydande omfattning. Den 1 februari 1973 inneliggande ansökningar hos Kungl. Maj:t,
arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelserna i stödområdet framgår av följande
sammanställning. (Belopp i mUj. kr.).
4
Riksdagen 1973.1 saml Nr 85
Prop. 1973: 85
50
Stödform
Inneliggande
ansökningar
hos
Kungl. Maj: t tillstyrkta av
AMS
AMS tillstyrkta av resp, länsstyrelse '
Länsstyrelse
Summa
Lok.
bidrag/avskrivningslån och flytlningsersätt-ning till företag
Utbildningsstöd Lokaliseringslån
100,4
9,9
215,5
18,5 47,8
15,1
22,7
134,0 286,6
Härutöver
finns hos Kungl, Maj:t inneliggande vissa ansökningar som har tillstyrkts av
AMS dock ulan att styrelsen tagit ställning till fördelning av stödet mellan
lokaliseringsbidrag/avskrivningslån och lokaliseringslån. Det sökta stödet
uppgår i dessa ärenden lill ca 8,7 milj, kr, i bidrag och ca 45,9 milj. kr. i
lån.
Hos Kungl,
Maj:t har vidare under hand aktualiserats vissa projekt som ännu inte utmynnat
i konkreta ansökningar.
Mot
denna bakgrund står det klart att den av riksdagen för treårsperioden
1970/711972/73 faslsläUda totala raedelsramen för regionalpolitiskt stöd inte
kommer att vara tillräcklig för alt tillgodose de önskemål om stöd för
genomförandet av olika investeringsprojekt som föreligger från företagens sida
och som har tagit sig uttryck i konkreta ansökningar och förfrågningar. Det är
enligt min mening angeläget att väl underbyggda lokaliseringsprojekt som kan
bidra lill alt öka sysselsättningen fullföljs utan onödig lidsutdräkt. För att
göra detta möjligt krävs en vidgning av medelsramen. Jag förordar att ramen för
regionalpolitiskt stöd ökas med 175 milj. kr.
Det
är svårt att med någon större grad av säkerhet beräkna i vilken takt
utbetalning av medel från de skUda anslagen för regionalpolitiskt stöd behöver
ske, I regel förflyter en viss tid mellan den tidpunkt då beslut i ett
stödärende fattas och den tidpunkt då anspråk på utbetalning av medel för
finansiering av motsvarande investering uppkommer. Utbetalningar av
utbildningsstöd sker dock månadsvis i efterskott och således i takt med att
utbildningen fortskrider, I fråga om sysselsättningsslödet gäller att
huvudparten av medelsanspråken framkommer under de sista månaderna av
budgetåret.
Med
stöd av de erfarenheter som vunnits under den hittillsvarande verksamheten och
med hänsyn till de slora anspråk på slöd som föreligger finner jag det
sannolikt att medlen som står till förfogande för utbetalning under den
återstående delen av innevarande budgetår visar sig vara otillräckliga. Det är
enligt min mening nödvändigt att utrymme skapas så att genomförandet av
angelägna lokaliseringsprojekt inte fördröjs på gmnd av brist på medel för
ändamålet. Jag beräknar att 100 milj. kr. erfordras för att skapa den önskvärda
rörelsefriheten i fråga om utbetalning av stöd.
Prop. 1973: 85 51
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1, bestämma
att utöver ianspråktagande av outnyttjat utrymme
av de ramar för beslut om lokaliseringsbidrag och lokaliserings
lån som fastställts för den föregående femåriga stödperioden
under budgetåren 1970/711972/73 får beviljas lokaliserings
bidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd, sys
selsättningsstöd och transportstöd med sammanlagt högst
1 375 000 000 kr.,
2. till
Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån på tiUäggsstat III
till rUssstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsan
slag av 100 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Prop.
1973: 85 53
Bilaga
9
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
T,
f, chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler ärende under
industridepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III lill
riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför,
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN
B.
Industri m. m.
[1]
B 11. Bidrag till Norrbottens jämverk AB. Något anslag för detta ändaraål finns
inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår,
I
prop, 1971: 64 redovisades investeringsprogrammet för Norrbottens järnverk AB
(NJA) för första hälften av 1970-talet, Avsikten med de planerade
investeringarna var att skapa förutsättningar för en effektiv och lönsam
tackjärns-, göt- och slålämnesprodukllon. Investeringsprogrammet skulle göra
det möjligt bl, a, att tredubbla råstålskapacitelen och fördubbla kapaciteten
för manufakturering av fartygsmaterial. Sammanlagt 260 milj, kr. har av 1971
och 1972 års riksdagar anvisats som bidrag och lån för utbyggnad av järnverket
enligt investeringsprogrammet (prop, 1971: 64, NU 1971: 22, rskr 1971: 193; prop.
1971: 139, NU 1971: 45, rskr 1971: 326; prop. 1972: 1 bU. 15 s, 130, NU 1972:
15, rskr 1972: 90),
Utbyggnaden
av NJA:s produktionskapacitet aktualiserade behovet av en långsiktig lösning av
koksförsörjningen. Efter en omfattande utredning fattade NJA:s styrelse beslut
om att i Luleå uppföra ett koksverk för en produktion av 800 000 ton koks per
år. En förutsättning för genomförandet var emellertid statens medverkan vid finansieringen.
I prop, 1972: 117 har en utförlig redogörelse lämnats för förutsätlningarna
för detta projekt,
5
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 85
Prop.
1973: 85 54
Med en sammanlagd investeringskostnad av ca 325 milj, kr.
och med en årlig koksproduktion av 800 000 ton synes projektet kunna ge en tillfredsställande
avkastning. För projektets genomförande förutsätts emellertid statens
medverkan vid finansieringen i form av ägarkapilal och lokaliseringsstöd. Det
framgår vidare av redogörelsen att uppförandet av koksverket och därav
föranledda investeringar inom Luleå kommun under åren 1972-1975 beräknas ge
sysselsättning motsvarande ca 400 manår. Koksverket kommer vid kontinuerlig
drift att behöva omkring 140 anställda. Landets iraportbehov kommer alt minska
med 7080 milj, kr, per år genom alt kol kommer all importeras i stället för
koks och genom alt gas från koksverket kan ersätta importerad olja och bensin.
En positiv miljöeffekt av koksverket är all svaveldioxidutsläppel från
järnverket rainskar med ca 2 000 ton per år genom att eldningsolja ersätts med
gas från koksverket,
I skrivelse den 22 september 1972 rörande koksverkel och
dess finansiering, vilken låg till grund för prop, 1972: 117, anförde
Statsföretag AB all koksverksprojektet komraer alt erfordra en kapitalinsats
under åren 19721975 av sammanlagt ca 325 milj, kr. Eftersom NJA:s upplåningskapacitet
tas i anspråk av det pågående investeringsprogrammet och Statsförelag i stor
utsträckning engagerat sig i finansieringen av investeringarna i järnverket
hemställde Statsföretag om statsmakternas medverkan vid finansieringen.
Statsföretag förutsatte att finansieringen skulle kunna ske på följande sätl: leveranskrediler
110130 milj, kr,, lokaliseringslån 100 milj, kr,, ägarekapital 95115 milj,
kr. Statsföretag hemställde att statens finansieringsmedverkan skulle uppgå lill
205 milj, kr,, varav kapitallillskolt för aktieteckning i NJA borde utgöra 105
milj, kr.
Med hänsyn till att lokaliseringsstöd enligt gängse
grunder ansågs kunna utgå för projektet förordade chefen för
industridepartementet att kapitaltillskottet till Statsförelag för ökning av
aktiekapitalet i NJA begränsades lill 75 milj, kr. Sedan dessa medel för
aktieteckning anvisats (prop, 1972:117, NU 1972:55, rskr 1972:304) har NJA
ansökt om lokaliseringsbidrag med 30 milj, kr. och lokaliseringslån med 100
milj, kr. Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse den 12 december 1972 tillstyrkt
att lokaliseringsstöd beviljas. Styrelsen förutsätter dock liksom vid
tidigare ärenden i denna storleksordning all särskUda medel anvisas för
ändamålet.
Upphandling lill koksverket har nu till stor del skett och
projektet fullföljs planenligt vad gäller såväl tid som kostnader.
Det aktuella lokaliseringsstödet för uppförandel av
koksverket är av sådan storlek all en betydande del av det stöd som ställs lill
förfogande för lokaliseringsändamål skulle las i anspråk för detla ändamål, Efler
samråd med chefen för inrikesdepartementet anser jag del därför lärapligt att
medel motsvarande lokaliseringsstöd till NJA anvisas i särskild
Prop. 1973: 85 55
ordning som statligt finansieringsstöd för uppförande av
koksverket, Detla finansieringsstöd bör uppgå lill 125 milj, kr. Härav bör 25
milj, kr, lämnas som bidrag och sålunda motsvara ett lokaliseringsbidrag, 100
milj, kr, bör lämnas såsom lån, för vilka bör tillämpas en ränte- och amorteringsfri
period samt därefter ränta och återbetalning i enlighet med vad som gäller för
lokaliseringslån.
Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att lill Bidrag UU Norrbottens järnverk AB på tilläggsstat
III till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag
av 25 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
V, FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[2] 11. Lån till Norrbottens järnverk AB. På riksstaten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
investeringsanslag på 68 milj, kr. för lån lill Norrbottens järnverk AB
avseende sista del-poslen av medelsanvisningen av 260 milj. kr. för
investeringarna vid järnverket.
Med
hänvisning lill vad jag tidigare anfört rörande finansieringen av koksverk i
Luleå hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att lill Lån till Norrbottens järnverk AB på tilläggsstät
III till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
investeringsanslag
av 100 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen,
Ur protokollet: Gunnel Anderson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973: 85 57
Bilaga
10
AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag tiU
avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1972/73 och anför.
Under
innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tilläggsstät I till
gällande riksstat, dels på tilläggsstat II, dels
på tilläggs-stat III, I enlighet med de principer som hittUls tillämpats bör
nu, när avskrivningsbehovet för de olika investeringama kan överblickas, förslag
om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov
uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande
förhållandena förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas
av riksdagen.
Statens
allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för förvaltningsbyggnader
25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för krimmalvården, sjukhus,
forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar i mark avskrivs inle.
Med
tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggs-stat uppföras i
enlighet med följande sammanställning.
Anslag
Investering kr.
Avskrivning kr.
Jusliliedepartementet:
Polishus m, m.
10 000 000
2 500
000
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet
1 200 000
300 000
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
6 900 000
3 450
000
Socialdepartementet:
Uppförande av ett personalbostadshus för
karolinska sjukhuset
834 000
209 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i
Uppsala
320 000
160 000
Kommunikationsdepartementet:
Byggnadsarbeten
för meteorologiska ob
servationsstationer m, m. 400 000 200 000
Finansdepartementet:
Sanering
m, m, inom Djurgårdsstaden i
235 000
59 000
20 000
000
5 000
000
4 300
000
2 150
000
15 000
000
7 500
000
Stockholra
Byggnadsarbeten
för statlig förvaltning
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål Byggnadsarbeten vid universiteten m, m.
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten
vid jordbrukels hög
skolor m. m, 15 000 000 7 500 000
Industridepartementet:
Byggnadsarbeten
för teknisk utveckUng
m,
m, 2 195 000 1 098 000
Försvarets
fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighelsfond skall enligt
gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt lill 50 % av
investering i kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning tillämpas för
befästningars delfond. Investeringar i mark avskrivs inte-
På tilläggsstät 1 har
under kasernbyggnaders delfond anvisats sammanlagt 50 080 000 kr, och under
befästningars delfond 10 780 000 kr. Avskrivning bör ske med 25 040 000 kr,
resp, 10 780 000 kr, eller totalt 35 820 000 kr.
Statens
utlåningsfonder. På tilläggsstat III har till lånefonden för allmänna
samlingslokaler tagits upp ett investeringsanslag av 2 milj, kr. Från fonden
utgår lån som till ca 70 % är räntefria. Avskrivningsanslaget bör las upp med
1,4 milj, kr.
Prop. 1973: 85 59
Fonden för låneunderstöd. På tiUäggsstat I har anvisats 3
milj, kr, lill lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m, m. Avskrivningsanslaget bör las upp med 3 milj, kr.
På tilläggsstat I har anvisats 25 milj, kr, tiil lån till teko-,
sko- och garveriindustrierna. Från anslaget ulgår lån för att av beredskapsskäl
trygga en inhemsk produktion. Lånen är amorterings- och räntefria, varför
anslaget bör skrivas av helt. Jag lar upp ett avskrivningsanslag av 25 milj,
kr.
På tilläggsstat III föreslås ett anslag av 100 milj, kr,
till lån till Norr-bollens järnverk AB, Lånet är räntefritt tre år av en fjorlonårsperiod.
Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 15,8 milj. kr. I särskild proposition
föreslås att på tilläggsstat III las upp ett anslag av 27 milj, kr, till lån lill
Boliden AB (prop. 1973: 52). Lånet avses skrivas av i takt med alt medlen las
i anspråk för utbyggnaden av gruvdriften vid Slekenjokk, Anslaget bör skrivas
av helt och jag tar upp ett avskrivningsanslag av 27 railj, kr, I särskild
proposition (1973: 52) föreslås vidare att på tilläggsstät III tas upp ett
anslag av 2 milj. kr. lill lån tiU bostadsbyggande m. m. vid Slekenjokk, Från
anslaget avses lån utgå som t, v, är ränte- och amorteringsfritt, varför
anslaget bör skrivas av hell. Jag lar upp ett avskrivningsanslag av 2 milj,
kr.
Fonden för statens aktier. På tilläggsstät I har anvisats ell
anslag av 12 120 000 kr. för teckning av aktier i Företagskapital aktiebolag.
Av anslaget avser 120 000 kr, stämpelskatt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag
av 120 000 kr,
Diverse kapitalfonder. På tiUäggsstat I har anvisats 1,2
milj, kr, lill förrådsanläggningar under förrådsfonden för ekonomisk
försvarsberedskap. Beloppet avser anskaffning för beredskapsändamål och bör
skrivas av hell. Jag lar upp ett avskrivningsanslag av 1,2 milj, kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t
föreslår riksdagen
alt lill Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 1 härefter
angivna fonder på tilläggsstät III till riksstaten för budgetåret 1972/73
anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
Polishus m, m, 2 500 000
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 300 000
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 3 450 000
Socialdepartementet:
Uppförande av ell personalbosladshus för karo
linska sjukhuset 209 000
Prop. 1973: 85 60
Utbyggande
av akademiska sjukhuset i Uppsala 160 000
Kommunikationsdepartementet:
Byggnadsarbeten för meteorologiska observations
stationer m, m, 200 000
Finansdepartementet:
Sanering
m, m, inom Djurgårdsstaden i Stockholm 59 000
Byggnadsarbeten
för statlig förvaltning 5 000 000
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål 2 150 000
Byggnadsarbeten
vid universiteten m, m. 7 500 000
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor m. m, 7 500 000
Industridepartementet:
Byggnadsarbeten
för teknisk utveckling m, m, 1 098 000
Försvarets
fastighetsfond
Försvarets
fastighelsfond 35 820 000
Statens
utlåningsfonder
Inrikesdepartementet:
Lånefonden
för allmänna samlingslokaler 1 400 000
Fonden
för låneunderstöd
Socialdepartementet:
Lån
till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare
m, m, 3 000 000
Handelsdepartementet:
Lån
till teko-, sko- och garveriindustrierna 25 000 000
Industridepartementet:
Lån
till Norrbottens järnverk AB 15 800 000
Lån
tUl Boliden AB 27 000 000
Lån
till bostadsbyggande m, m, vid Slekenjokk 2 000 000
Fonden
för statens aktier
Finansdepartementet:
Teckning
av aktier i Förelagskapital aktiebolag 120 000
Prop. 1973: 85 61
Diverse
kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Fonden för ekonomisk försvarsberedskap:
Förrådsanläggningar m. m, 1 200 000
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen,
Ur
protokollet: Gunnel Anderson
Prop. 1973: 85 63
Bilaga II
Förteckning
över av Kungl. Maj: t hos riksdagen i prop. 1973: 85
begärda anslag på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73
DRIFTBUDGETEN
A. Egentiiga statsutgifter
///, Utrikesdepartementet
A 8 Kommittéer m, m,, reservationsanslag 250 000
E 5 Katastrofbistånd lill Island, förslagsanslag 29 000 000
IV. Försvarsdepartementet
H 10 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations
anslag 15 700 000
H 12 Utrustning för minröjning i farleder m, ra,, re
servationsanslag 1 000 000
VIII. Utbildningsdepartemenlel
A 2 Koramittéer m, m,, reservationsanslag 5 000 000
C 7 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor,
re
servationsanslag 70 000
E 20 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m, m.: Avlöningar till lärarpersonal, förslagsan
slag 800 000
IX. Jordbruksdepartementet
A 3 Koramittéer m, m,, reservationsanslag 4 000 000
H 14 Bidrag lill projekteringskostnader för
Åreprojek
tet, reservationsanslag 2 000 000
I 2 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m, ra,, reservationsanslag 1 200 000
XI. Inrikesdepartementet
B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder för
arbetslösa,
reservationsanslag 150 000 000
B 4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reserva
tionsanslag 100 000 000
XIII. Industridepartementet
B 11 Bidrag till Norrbottens järnverk AB, reservations
anslag 25 000 000
Suraraa egentliga statsutgifter 334 020 000
Prop. 1973: 85 64
B. Utgifter för statens kapitalfonder
IL Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
B. Statens aUmänna fastighelsfond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m, m, (II: 1), reservationsanslag 2 500 000
1 a Byggnadsarbeten för domstolsväsendet (II: 2), re-
servationsanslag 300 000
2 Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården (II: 3),
reservationsanslag 3 450 000
Socialdepartementet:
7 a Uppförande av ett personalbostadshus för karo-
linska sjukhuset (II: 9), reservationsanslag 209
000
8 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
(II: 10), reservationsanslag 160 000
Kommunikationsdepartementet:
9 a Byggnadsarbeten för meteorologiska
observa-
tionsstationer m, m. (II: 11 a), reservationsanslag 200 000
Finansdepartementet:
9 b Sanering m, m. inom Djurgårdsstaden i Stock
holm (II: 11 b), reservationsanslag 59 000
10 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning (II: 12),
reservationsanslag 5 000 000
Utbildningsdepartementet:
13
Byggnadsarbeten
för vissa kullurändamål (II: 15),
reservationsanslag 2 150 000
14
Byggnadsarbeten
vid universiteten m. m, (II: 17),
reservationsanslag 7 500 000
Jordbruksdepartementet:
15 Byggnadsarbeten vid jordbrukels högskolor m, m,
(II: 18), reservationsanslag 7 500 000
Industridepartementet: 17 Byggnadsarbeten för
teknisk utveckling m,m.
(II: 20), reservationsanslag 1 098 000
C. Försvarets fastighetsfond
1 Försvarets fastighetsfond (III: 17),
reserva
tionsanslag 35 820 000
Prop. 1973: 85 65
D. Statens utlåningsfonder
Inrikesdepartementet:
4 Lånefonden för allmänna samlingslokaler (IV:
15), reservationsanslag 1400 000
E. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 a Lån lill nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m, (V: 3), reserva
tionsanslag 3 000 000
Handelsdepartementet:
4 a Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna
(V: 9 a), reservationsanslag 25 000 000
Industridepartementet:
5
Lån till
Norrbottens järnverk AB (V: 11), reservationsanslag 15 800 000
6
Lån till
Boliden AB (V: 12), reservationsanslag 27 000 000
7
Lån lill
bostadsbyggande m, m, vid Stekenjokk
(V: 13), reservationsanslag 2 000 000
E a. Fonden för statens aktier Finansdepartementet: 1
Teckning av aktier i Företagskapital aktiebolag
(VI: 1), reservationsanslag 120 000
F. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
3 Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:
Förrådsanläggningar m, m, (IX: 7),
reservations
anslag 1 200 000
Summa utgifter för statens kapitalfonder 141 466 000
Surama för driftbudgeten 475 486 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
II. Statens allraänna fastighetsfond
Finansdepartementet:
11b Sanering m, m, inom Djurgårdsstaden i Stock
holm 235 000
Utbildningsdepartementet:
17 Byggnadsarbeten vid universiteten m, m, 15 000 000
Prop. 1973: 85 66
IV. Statens
utlåningsfonder
Inrikesdepartementet:
15 Lånefonden för allmänna samlingslokaler 2 000 000
V. Fonden
för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till anordnande av barnstugor 5 000 000
Inrikesdeparteraentet:
10 Regionalpolitiskt
stöd: Lokaliseringslån 100 000 000
Industridepartementet:
11 Lån
till Norrbottens järnverk AB 100 000 000
IX. Diverse
kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
3 Sjöfartsverkels fond: Sjöfartsmateriel m, m. 5 200
000
Summa
för kapilalbudgeten 227 435 000
MARCUSBOKTR. STOCKHOLM 197B 730164
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
55 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (54)
54 kopplingar i 46 dokument.
- Bet. 1976/77:KU44 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning i texten
- Bet. 1976/77:KrU46 med anledning av propositionen 1976/77:98 om stöd till Åreprojektet jämte motion s. 1 i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
- Prop. 1975:46 Regeringens proposition om planering och samordning av samhällets insatser för rekreation och turism s. 31 i texten
- Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- Bengtsson, Ersättning vid offentliga ingrepp 1, 1986 s. 117 i texten · dokumentnivå