Kungl. Maj:ts proposition med förslag till gemensaln ledning för jordbrukets högskolor och statens veterinirmedicinska anstalt
1974 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:108, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till gemensaln ledning för jordbrukets högskolor och statens veterinirmedicinska anstalt
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1974 Prop. 1974:108
Nr 108
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till gemensam ledning m. m. för jordbrukets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt; given den 29 mars 1974.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
SVANTE
LUNDKVIST
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att en gemensam styrelse inrättas för lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan, skogshögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt den
1 januari 1975. Vidare föreslås bl. a. att en gemensam central förvaltning samtidigt
bildas för dessa myndigheter.
1
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 108
Prop.
1974:108
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 29 mars 1974.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG,
JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN,
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
gemensam ledning m. m. för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska
anstalt och anför.
Inledning
1970 års riksdag (prop, 1970: 37, JoU 1970: 23, rskr 1970:
235) beslutade att veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt
(SVA) skall förläggas till Uppsala och där ingå under en med lantbrukshögskolan
gemensam styrelse. Samtidigt med att denna styrelse inrättas bör enligt nämnda
riksdagsbeslut samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor upphöra.
Enligt
beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) skall
skogshögskolan omlokaliseras till Umeå, Vid riksdagsbehandlingen utgick
inrikesutskottet från att modifikationer i lokaliseringsfrågan kunde bli
nödvändiga vid ärendets fortsatta prövning, Kungl. Maj:t har också, efter att
ha inhämtat förslag av skogshögskolan, den 2 juni 1972 beslutat att vid
högskolans omlokalisering ca 190 tjänster skall förläggas till Umeå, ca 60 till
Uppsala och ca 50 till Garpenberg. Med hänsyn till behovet av lokaler för
ytterligare perso nal, såsom anställda med anlitande av forskningsrådsmedel m.
fl,, beslutade Kungl, Maj:t den 27 april 1973 att till grund för lokalplaneringen
skall ligga en förläggning av 235 personer till Umeå, 85 till Uppsala, 93 till Garpenberg
och 16 till Stockholm.
Genom
beslut den 27 maj 1970 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
jordbruksdepartementet att tillkalla en organisationskommitté med uppdrag att
utreda de frågor som sammanhänger med omlokaliseringen av veterinärhögskolan
och SVA. Kommittén, som antog namnet organi-
» Landshövdingen Ragnar Edenman, tillika ordförande,
ombudsmannen Margit Askling, generaldirektören Gösta Björkman, professorn
Hans-Jörgen Hansen, regeringsrådet Olov Hegrelius, professorn Lennart Hjelm,
professorn Carl Schmi-terlöw, professorn Torgny Segerstedt, byggnadsrådet Harry
Törnquist, generaldirektören Ingvar Widén,
Prop. 1974:108 3
sationskommittcn för omlokalisering av veterinärhögskolan
och statens veterinärmedicinska anstalt (OKV), har i juni 1973 avlämnat
betänkandet (Ds Jo 1973: 4) Ledning, förvaltning m, m, för lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan och SVA, I oktober 1973 har OKV avlämnat betänkandet (Ds Jo
1973: 7) Centrala servicefunktioner på Ultuna. Efter remiss har yttranden över OKV:s
betänkanden avgetts av stats-
i kontoret, riksrevisionsverket (RRV), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och
Sveriges förenade studentkårer (SFS), Över betänkandet Centrala servicefunktioner
på Ultuna har yttrande avgetts även av statens personalnämnd (SPN),
Lantbrukshögskolans studentkår har inkommit med yttrande över betänkandet
Ledning, förvaltning m, m, för lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och SVA,
Genom beslut den 30 augusti 1973 uppdrog Kungl, Maj:t åt sam-arbetsnäranden
för jordbrukets högskolor att komma in med förslag till utformning av en
gemensam styrelse för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska
anstalt samt ytterligare samordning av gemensamma frågor vid högskolorna, Samarbetsnämnden
avlämnade förslag i ärendet den 29 januari 1974, Remissyttranden över samarbets-nämndens
förslag har avgetts av statskontoret, RRV, universitetskanslersämbetet, efter
hörande av rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala och Umeå samt vid
karolinska institutet, SVA, veterinärhögskolan, efter hörande av utbildningsnämnden,
skogshögskolan, efter hörande av lärarkollegiet, utbildningsnämnden,
företagsnämnden, högskolans stu-
identkår
samt rektorn vid statens skogsmästarskola, TCO, SACO och
SFS,
Nuvarande förhållanden
Samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor inrättades den
1 juli 1965, Enligt stadgan (1965: 494) för jordbrukets högskolor (omtryckt
1971: 423, ändrad senast 1972: 577) åligger det nämnden särskilt att såsom
rådgivande organ främja en samordnad planering av högskolornas verksamhet och
låta verkställa utredningar av gemensamt intresse för högskolorna. Nämnden bör
verka i nära kontakt med universitetskanslersämbetet och närmast berörda
fakultetsberedningar inom ämbetet. Ledamöter i samarbetsnämnden är en
ordförande, som förordnas av Kungl, Maj:t, rektor vid varje högskola samt en
ledamot från varje högskola som styrelsen utser inom sig.
Jordbrukets högskolor har till uppgift att på vetenskaplig
grund bedriva forskning, försöksverksamhet och utbildning. Varje högskola står
under ledning av en styrelse, i vilken berörda näringar och myndigheter är
representerade. Anslagen till högskolorna uppgick budgetåret 1972/73 till ca
123 milj, kr. Härutöver disponerade de drygt 40 milj, kr, i form
If Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 108
Prop. 1974:108 4
av
forskningsrådsmedel och övriga medel. Ca 2 500 anställda finns vid högskolorna.
Verksamheterna vid jordbrukets högskolor domineras av forskning och försök. Ca
80 % av resurserna disponeras för dessa ändamål. Utbildningen vid högskolorna
tar i anspråk endast 1520 % av resurserna. Verksamheterna syftar till att ge
berörda näringar direkt vägledning i praktiska frågor. Högskolorna har därvid
ett nära samarbete med övriga myndigheter och institutioner inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde. Lantbrukshögskolans styrelse skall sålunda yttra sig över
anslagsframställningar från Sveriges utsädesförening och W. Weibull AB samt
fastställa försöksprogram för föreningen och bolaget. Lantbrukshögskolan har också
att nära samarbeta med Jordbrukstekniska institutet, vars program behandlas
inom högskolans försökskollegium och styrelse. Styrelsen för
lantbrukshögskolan är också styrelse för Alnarpsinstitutet, Alnarpsinstitutet
föreslås i årets statsverksproposition (prop, 1974: 1 bil, 11) ombildas till
en institution vid lantbrukshögskolan. Styrelsen för veterinärhögskolan är
chefsmyndighet för veterinärinrättningen i Skara, Styrelsen för skogshögskolan
är också styrelse för statens skogsmästarskola och har därutöver ett nära
samarbete med Institutet för skogsförbättring och Nämnden för skogsteknisk
forskning.
Styrelsen
för lantbrukshögskolan består av tio ledamöter, I styrelsen ingår bl. a,
representanter för myndigheter och organisationer på jordbrukets och
trädgårdsnäringens områden samt representanter för näringsutövarna, I
styrelsen för veterinärhögskolan ingår nio ledamöter. Dessa utgörs av
representanter för bl, a, myndigheter på husdjursskötselns,
veterinärmedicinens och livsmedelshygienens områden. Styrelsen för
skogshögskolan och statens skogsmästarskola består av elva ledamöter. I
styrelsen ingår representanter för bl. a. myndigheter och organisationer på
skogsbrukets område, varvid såväl det enskilda skogsbruket som
statsskogsbruket och bolagsskogsbruket är representerat.
Vid varje högskola finns
ett rektorsämbete, som förestås av en rektor. Vid rektors sida finns en
förvaltningschef. Rektors åligganden fullgörs i vissa fall av prorektor eller
annan tjänsteman vid högskolan. Vid jordbrukets högskolor har ordningen med
rektorsämbeten tillämpats sedan år 1965. Ett mycket stort antal ärenden som rör
högskolorna handläggs av rektors'ämbetena. Normalt sammanträder
rektorsämbetena en gång i veckan. Vid varje högskola finns ett lärarkollegium och
en utbildningsnämnd. Ledamöter i lärarkollegiet är rektor, prorektor samt
innehavare av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor, biträdande
professor eller universitetslektor. Ledamöter av utbildningsnämnd är rektor
eller prorektor efter beslut av styrelsen samt sju andra ledamöter, av vilka
tre skall vara lärare och väljas av lärarkollegiet, en väljas av högskolans
assistenter och amanuenser och tre väljas av studentkåren. Vid
lantbrukshögskolan finns även ett försökskollegium med fyra sektioner samt
en för lärarkollegiet och försökskollegiet
Prop.
1974:108 5
gemensam
kollegienämnd. Kollegienämndens ledamöter är rektor, ordförandena i
försökskollegiets sektioner och tre ledamöter av lärarkollegiet.
För forskning,
försöksverksamhet och utbildning inom särskilda ämnesområden samt för vissa
gemensamma behov finns vid lantbrukshögskolan 15 institutioner, vid
veterinärhögskolan 16 institutioner och vid skogshögskolan 18 institutioner och
avdelningar. Central förvaltning och bibliotek finns vid varje högskola.
SVA har till uppgift att
utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar, vetenskaplig forskning och andra
arbeten som äger samband härmed inom veterinärmedicinens och livsmedelshygienens
områden. Anstalten, som består av sju avdelningar, disponerade budgetåret
1972/73 ca 16 milj, kr. Antalet anställda uppgår till ca 260, Anstalten leds av
en styrelse med åtta ledamöter, I styrelsen ingår representanter för berörda
myndigheter och den praktiska verksamheten på området. Den verkställande
ledningen utövas av anstaltens föreståndare.
OKV:s
förslag
I
betänkandet Ledning, förvaltning m, m, för lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan
och SVA utgår OKV från 1970 års riksdagsbeslut att lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan och SVA skall ledas av en gemensam styrelse. Styrelsen bör
enligt OKV vara sammansatt av representanter för berörda delar av samhälls-
och näringslivet, rektorerna för de båda högskolorna, föreståndaren för anstalten
och förvaltningschefen samt representanter för de anställda och de studerande.
De tre myndigheterna förutsätts i enlighet med nämnda riksdagsbeslut bevara sin
självständiga ställning i övrigt.
OKV
refererar till 1968 års utbildningsutrednings (U 68) betänkande (SOU 1973:2)
Högskolan, vari sägs att en samordning mellan jordbrukets högskolor genom en
för dessa gemensam styrelse även skulle innebära vissa fördelar för möjhgheterna
till samordning och samarbete mellan jordbrukets högskolor och högskoleutbildningen
under utbildningsdepartementet. OKV biträder U 68:s uppfattning i denna fråga
och förordar att även skogshögskolan skall ingå under den av statsmakterna
beslutade styrelsen. Även med hänsyn till att en del av skogshögskolan skall
förläggas till Ultuna torde det enligt OKV vara motiverat att ha gemensam
styrelse, om avsedd samordning mellan skogs- och lantbrukshögskolorna av
främst forskningen skall komma till stånd. Också i Umeå kan samverkan ske
mellan skogshögskolan och lantbrukshögskolans försöksavdelningar och
försöksstationer.
OKV
förordar att den gemensamma styrelsen benämns styrelsen för lantbruks- och
veterinärhögskolorna samt veterinärmedicinska anstalten. Uppgifterna för
styrelsen bör i stort överensstämma med vad som f, n.
Prop. 1974:108 6
åligger
de enskilda styrelserna enligt stadgan för jordbrukets högskolor och
instruktionen för SVA,
OKV
föreslår att ett arbetsutskott bildas inom styrelsen, I arbetsutskottet
föreslås ingå de båda rektorerna, föreståndaren för SVA samt chefen för den
gemensamma förvaltningen. Ordförande i arbetsutskottet föreslås utses av
styrelsen. Vid lika röstetal bör ordföranden ha utslagsröst,
OKV
förutsätter att rektorsämbetena vid lantbruks- och veterinärhögskolorna även i
fortsättningen skall utöva den verkställande ledningen samt ha den fortlöpande
tillsynen över allt som rör resp. högskola i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som gäller f. n. Vidare bör en ökad delegering av beslutanderätten ske från
styrelsen till rektorsämbetena.
För
SVA:s del förutsätter OKV att beslutsfunktionen under styrelsen liksom den
verkställande ledningen även i fortsättningen skall utövas av föreståndaren.
Ärenden
rörande lokal- och utrustningsprogram (lup-ärenden) för jordbrukets högskolor
handläggs f. n. i en särskild statlig kommitté, LUP-kommittén för jordbrukets
högskolor (LUP-J), Motsvarande kommittéer finns för universitet och högskolor
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, LUP-J, som f, n, arbetar med
lokal- och utrustningsprogram för skogshögskolans omlokalisering, bör enligt OKV
fungera tills frågan om lup-ärendenas behandling inom högskoleväsendet i
övrigt kan avgöras.
Den
nya gemensamma styrelsen torde enligt OKV inte kunna få en sådan sammansättning
att den blir ett lämpligt forum för behandling av veterinärmedicinska
fackfrågor. Den beräknas i stor utsträckning komma att bestå av personer som
representerar breda samhälls- och näringslivsintressen. Avgörandet av rena
fackfrågor inom veterinärmedicin och livsmedelshygien bör enligt OKV därför
ankomma på föreståndaren för SVA. För beredning av sådana frågor synes behov emellertid
föreligga av en rådgivande nämnd, förslagsvis bestående av representanter för
bl. a, lantbruksstyrelsen, socialstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens
bakteriologiska laboratorium och veterinärhögskolan. Föreståndaren för SVA bör
vara ordförande. Det bör ankomma på styrelsen att tillsätta nämnden.
Lärarkollegierna
vid lantbruks- och veterinärhögskolorna svarar f, n. för planering och ledning
av forskningen medan utbildningsnämnderna svarar för dessa uppgifter i fråga om
utbildningen, inkl, forskarutbildningen, OKV överväger möjligheterna att
inrätta skilda ledningsorgan för grundutbildning och forskarutbildning.
Ledningen och planeringen av forskarutbildningen skulle då närmast samordnas
med ledningsorganet för forskningen. För att få en smidigare arbetsenhet kan
det i stället övervägas att bilda en särskild nämnd för forskning och forskarutbild-
Prop.
1974:108 7
ning. Denna nämnd bör enligt OKV i så fall vara gemensam
för lantbruks- och veterinärhögskolorna, varigenom samverkan mellan högskolorna
underlättas. Även SVA bör kunna ingå i nämnden om så anses erforderligt med
hänsyn till dess verksamhet vad avser forskning och forskarutbildning. Det bör
enligt OKV ankomma på styrelsen att om så anses erforderligt tillsätta en sådan
nämnd, fastställa antalet ledamöter och utse dessa samt fastställa arbetsuppgifter
för nämnden. Intill dess bör liksom nu lärarkollegierna svara för ledning och
planering av forskningen. För motsvarande uppgifter i fråga om utbildningen
föreslås att en gemensam utbildningsnämnd och särskilda linjenämnder inrättas,
OKV anser
att det finns en klar trend i samhället mot ökad samordning av administrativa
resurser för att därigenom uppnå större effektivitet. En gemensam central
förvaltning på Ultuna kan enligt OKV på ett helt annat sätt än skilda
förvaltningar biträda styrelsen, rektorsämbetena och föreståndaren för SVA när
det gäller att främja och utveckla den samverkan mellan de tre myndigheterna
som statsmakterna eftersträvat i sina omlokaliserings- och samförläggnings-beslut.
OKV
förordar att under den gemensamma styrelsen en gemensam central förvaltning
organiseras med uppgift att betjäna lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och
SVA, Den gemensamma centrala förvaltningen bör även ge administrativ service
åt fältstationen i Skara och åt statens lantbrukskemiska laboratorium
motsvarande vad dessa enheter f, n. erhåller,
SVA har
delvis andra behov av administrativ service än de båda högskolorna. Anstalten
svarar inte för någon utbildning utan har i stället en betydande kommersiell
verksamhet som ställer krav på bl, a, ekonomisk planering och uppföljning i
nära samverkan med anstaltens föreståndare och avdelningschefer, OKV föreslår
därför att anstaltens ekonomisektion svarar för de funktioner som hänger samman
med anstaltens uppdragsverksamhet,
I avvaktan på en övergång till programbudgetering anser OKV
att förändringarna av anslagsindelningen bör begränsas så mycket som möjligt, OKV
föreslår särskilda anslag för gemensamma serviceenheter som bibliotek, central
förvaltning m, m. För övrig verksamhet bör framställning om anslag göras för
resp, myndighet.
Jag vill i detta sammanhang också redovisa OKV:s
betänkande Centrala servicefunktioner på Ultuna,
I betänkandet
behandlas organisationen av en serviceavdelning inom den gemensamma centrala
förvaltningen och de serviceenheter som föreslås ingå i avdelningen. Vidare
behandlas annan service som bör vara central men som organisatoriskt sett kan
knytas till andra enheter än serviceavdelningen. Avdelningen föreslås indelas i
sex serviceenheter.
Prop. 1974:108 8
Serviceavdelningen
föreslås omfatta 58 befattningshavare. Vid veterinärmedicinska anstalten
föreslås 3,5 tjänster bli kvar. Vissa verkstadsresurser föreslås överföras
från institutionerna till serviceavdelningen. För anstaltens del föreslås
övergång till inköp av bevakningstjänster. Personalminskningen i förhållande
till nuläget beräknas till tre befattningshavare. Den centrala servicen vad
avser ADB samt repro-, foto- och rit-service föreslås tills vidare placeras
utanför serviceavdelningen. Det bör enligt OKV ankomma på den gemensamma
styrelsen att i detalj utforma hur de olika servicefunktionerna skall organiseras
och ta ställning till personalbehov och fördelning av tillgängliga resurser på
olika enheter.
Remissyttranden
över OKV:s förslag
Remissinstanserna
är i huvudsak positiva till OKV:s förslag Ledning, förvaltning m, m, för
lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och SVA. Statskontoret anser att det
framlagda förslaget tillgodoser behovet av gemensamma förvaltnings- och
serviceresurser och skapar förutsättningar för samordning av
utbildningsresurserna. Organisationsstrukturen har enligt statskontoret utformats
på ett sådant sätt att den kan anpassas efter uppkommande behov och i princip
även omfatta skogshögskolan. Statskontoret anser att styrelsen bör ha
möjlighet att delegera beslutanderätt i vissa löpande ärenden. Såvitt
statskontoret kan bedöma tillgodoser OKV:s förslag vad avser den rådgivande
nämnden och bibehållandet av en ekonomienhet vid SVA de speciella krav som
ställs på denna myndighet, RRV framhåller att de förändringar som nu föreslås
ger ökade förutsättningar för en övergäng till ändamålsinrik-tade anslag, RRV
förordar sålunda gemensamma programanslag för de tre enheterna. Den gemensamma
styrelsen bör svara för fördelningen av anslagen på de olika enheterna.
Styrelsen bör sålunda också avge en anslagsframställning som är samordnad för
de tre myndigheterna. Med hänsyn till det beredningsarbete som erfordras vid
den av RRV förordade anslagskonstruktionen är det enligt RRV angeläget att en
särskild nämnd för forskning och forskarutbildning inrättas, TCO framhåller
bl, a, angelägenheten av att personalrepresentation kommer till stånd även i
andra organ än styrelsen, SFS vidarebefordrar synpunkter från
lantbrukshögskolans studentkår. Studentkåren är i huvudsak positiv till OKV:s
förslag.
Remissinstanserna
är i stort positiva till den av OKV föreslagna principlösningen rörande
centrala servicefunktioner på Ultuna,
Samarbetsnämndens
förslag
För
samordning av skogshögskolan med jordbrukets övriga högskolor förordar samarbetsnämnden
för jordbrukets högskolor en vidareutveckling av OKV:s förslag i betänkandet
Ledning, förvaltning m. m, för länt-
Prop.
1974:108 9
brukshögskolan, veterinärhögskolan och SVA, Samarbetsnämnden
föreslår sålunda att en gemensam styrelse för jordbrukets högskolor och SVA
bildas,
Samarbetsnämnden
erinrar om att högskolornas behov av anknytning till näringslivet har kommit
till uttryck i sammansättningen av nuvarande styrelser. Sålunda återfinns där
representanter för de statliga myndigheterna inom jordbruks- och
skogsnäringarna samt veterinärmedicinen, olika intresseorganisationer och
näringslivet liksom även för undervisningsväsendet i övrigt. Samarbetsnämnden
påpekar i sammanhanget också att en gemensam styrelse för jordbrukets
högskolor och SVA kommer att handlägga frågor som för högskoleväsendet i övrigt
handläggs dels av den centrala myndigheten, dels av universitet och högskolor.
För att styrelsen skall kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt förordar
nämnden att styrelsen begränsas till 1012 personer. Styrelsen bör enligt samarbetsnämnden
inrättas den 1 juli 1974. Samtidigt bör samarbetsnämnden för jordbrukets
högskolor upphöra. Styrelsen kan förslagsvis benämnas styrelsen för Sveriges
lantbruksvetenskapliga institut.
Samarbetsnämnden
förordar att ett gemensamt verkställande organ bildas, kallat rektorsämbetet
för jordbrukets högskolor. Rektorsämbetet föreslås sålunda besluta i vissa
frågor efter delegering från styrelsen och under den ha det samlade ansvaret
för verksamheten. Ämbetet föreslås bestå av rektorerna och förvaltningschefen.
Vidare bör föreståndaren för SV.A ingå. En av rektorerna bör av styrelsen utses
att vara ordförande. Vid lika röstetal bör ordföranden ha utslagsröst.
Samarbetsnämnden
förordar att tre gemensamma beredande organ inrättas. Sålunda bör en gemensam
utbildningsberedning inrättas för ledning och planering av grundutbildningen.
Beredningens uppgifter bör omfatta samtliga utbildningar inom jordbrukets
högskolor. Styrelsen bör besluta i fråga om beredningens sammansättning.
Nämnden utgår från att avnämarintressena blir representerade i beredningen, Samarbetsnämnden
föreslår vidare att en kollegieberedning inrättas. Beredningen föreslås vara
det under styrelsen policyskapande organet för den samlade verksamheten med
uppgift att även samordna anslagsäskanden och resursfördelningsärenden.
Kompetensprövningen vid tillsättningsärenden på försökssidan föreslås tills
vidare läggas på denna beredning. Sammansättningen av beredningen bör enligt samarbetsnämnden
fastställas av styrelsen. Som ett exempel på kollegieberedningens utformning
har dock samarbetsnämnden uppställt följande: de tre rektorerna och
förvaltningschefen samt en lärarrepresentant e, d, från vartdera av följande
områden, nämligen grundläggande naturvetenskapliga ämnen, ekonomiska och
tekniska ämnen, jordbruks- och husdjursämnen, trädgårdsämnen, skogsbruksämnen,
kliniska ämnen samt miljövård och landskapsplanering. Vid behov bör personal
från andra verksamhets-
Prop.
1974:108 10
områden kunna adjungeras, Samarbetsnämnden biträder också OKV:s
förslag att ärenden rörande lokal- och utrustningsprogram handläggs av
styrelsen eller ett särskilt beredande organ till den, I detta organ föresläs
ingå representanter för statskontoret, byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden
för universitet och högskolor samt för anställda och studerande.
Specialorgan för beredning av olika frågor bör enligt samarbetsnämndens
mening kunna inrättas av styrelsen. Styrelsen bör sålunda i enlighet med OKV:s
förslag överväga frågan om en särskild närand för forskarutbildning. Vidare
torde gemensamma beredningsorgan komma att behövas för biblioteks-, data-, u-lands-
och verkstadsfrägor. Frågan om gemensam företagsnämnd och skyddskommitté på Ultuna
bör övervägas,
Samarbetsnämnden förordar att verksamhetema vid de
enskilda högskolorna skall ledas av rektorer och vid SVA av en föreståndare.
Vid handläggningen av vissa frågor bör chefen för den gemensamma centrala
förvaltningen adjungeras. Enligt nämndens mening torde det dock inte vara
nödvändigt att förvaltningschefen deltar i alla frågor rörande de enskilda högskoloma.
Praktiska skäl sägs tala mot en sådan ordning. Frågan anses ytterst vara
beroende av vilken arbetsfördelning som styrelsen kommer att fastställa.
Styrelsen bör kunna föreskriva i vilka fall rektor bör adjungera
förvaltningschefen.
För beredning av ärenden vid högskolorna förutsätts finnas
kvar nuvarande kollegiala organ, I överensstä.mmelse med vad OKV föreslagit
bör enligt samarbetsnämnden organ bildas för den mer konkreta planeringen och
ledningen av olika utbildningslinjer. Benämningen på dessa organ kan i avvaktan
på statsmakternas ställningstaganden med anledning av U 68:s förslag vara
utbildningsnämnder, Samarbetsnämnden förordar vidare att en forskningsnämnd
inrättas vid skogshögskolan och att en rådgivande nämnd bildas vid SVA med
representanter 'även för näringsliv och samhällsorgan,
Samarbetsnämnden förordar i likhet med OKV att en gemensam
central förvaltning bildas för jord'orukets högskolor och att denna förvaltning
skall betjäna även vissa andra myndigheter, Samarbetsnämnden föreslår
inrättandet av en administrativ avdelning, en avdelning för basresurser och
budget, en för utbildning och en för forskning, försök och information, I
överensstämmelse med OKV:s förslag föreslår nämnden vidare att en
serviceavdelning inrättas. Nämnden föreslår därutöver att en u-landsavdelning
organisatoriskt knyts till den gemensamma centrala förvaltningen. Avdelningen
omfattar den personal, som enligt överenskommelse mellan SIDA och jordbrukets
högskolor har hand om utredningar, rekryteringsfrågor, dokumentationstjänst m,
ra, inom SIDA:s biståndsverksamhet rörande jord- och skogsbruk samt veterinärmedicin.
Den finansieras helt av SIDA,
Prop. 1974:108 H
Vad avser förvaltningsavdelningar på annan ort innebär
skogshögskolans samordning med de övriga högskolorna att sådana avdelningar
bildas i Umeå och Garpenberg, Vidare finns redan nu en förvaltningsavdelning
vid Alnarp,
Samarbetsnämnden beräknar personalbehovet för den
gemensamma centrala förvaltningen till 191 anställda varav 140 på Ultuna, 22 på
Alnarp , 18 i Umeå och 11 i Garpenberg, För SVA:s ekonomisektion beräknas 33
tjänster och för övriga serviceenheter 22, Jämfört med nuläget innebär nämndens
förslag en minskning med sammanlagt sex tjänster,
Samarbetsnämnden
förordar slutligen en samordning av biblioteksfunktionerna vid högskolorna.
Som en grundläggande förutsättning anges att skogshögskolans bibliotek även
efter omlokaliseringen skall kunna fungera som ett specialbibliotek av
rikskaraktär för den skogliga litteraturen. Enligt det av nämnden förordade
samordningsalternativet skall förvärvs- och katalogiseringsfunktionerna för
skogsbiblioteket placeras vid Ultuna, Dit förläggs också skogsbibliotekets
mindre utnyttjade samlingar, medan de delar som efterfrågas mest lokaliseras
till Umeå, Biblioteksenheten i Garpenberg förutsätts kunna erhålla service från
biblioteket vid Ultuna.
Remissyttranden över samarbetsnämndens förslag
Samtliga remissinstanser delar samarbetsnämndens
synpunkter att en ökad samverkan mellan berörda myndigheter bör åstadkommas,
RRV ser den nu aktuella samordningen som ett led i en fortsatt integration
mellan berörda högskolor och SVA, Liknande synpunkter förs fram av
skogshögskolans styrelse, som dock avstyrker samarbetsnämndens förslag och
anser att beslut i frågan bör anstå till dess man genom en förutsättningslös
utredning har fastställt om en totalintegration av verksamheterna vid
jordbrukets tre högskolor och SVA bör komma till stånd, SVA och
veterinärhögskolan understryker vikten av de enskilda myndigheternas
självständiga ställning under den gemensamma styrelsen. Statskontoret
tillstyrker i allt väsentligt samarbetsnämndens nu framlagda förslag. På sikt
ser ämbetsverket en närmare samordning av den mer långsiktiga
utbildningsplaneringen som en väsentlig fråga och förordar att
förutsättningarna för en organisatorisk samordning av jordbrukets högskolor
med den statiiga högskoleutbildningen i övrigt uppmärksammas. Enligt TCO:s
uppfattning talar samordningsbehoven inom högskolesektorn principiellt för att
högskoleutbildningarna inom jord-och skogsbrukets områden bör ingå i samma
lokala och centrala organisation som annan statlig högskoleutbildning.
Flertalet remissinstanser tillstyrker i allt väsentligt samarbetsnämn
dens förslag i fråga om den gemensamma styrelsen. Skogshögskolans styrelse
anser att en gemensam styrelse med 1012 ledamöter inte kan
Prop.
1974:108 12
ge
berörda näringar tillräcklig representation. Styrelsen, som i första hand
önskar en utredning rörande en total samordning av verksamheterna vid
jordbrukets högskolor och SVA, anser att provisoriska lösningar bör övervägas,
t, ex, en central styrelse och under denna särskilda styrelser för
myndigheterna eller en gemensam styrelse med fyra beredningsorgan, nämligen en
lantbruksvetenskaplig, en skogsvetenskaplig och en veterinärmedicinsk
forsknings- och utbildningsberedning samt en LUP-kommitté, Lärarkollegiet,
utbildningsnämnden och företagsnämnden vid skogshögskolan är positiva till samarbetsnämndens
förslag. Vissa synpunkter förs fram av remissinstanserna angående styrelsens sammansättning
och dess benämning, SVA och veterinärhögskolan stryker under betydelsen av att
rektorerna och anstaltens föreståndare ingår i styrelsen. SVA förordar
benämningen styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA. Även
veterinärhögskolan, TCO och SACO finner en liknande benämning vara mera
naturlig.
Statskontoret, RRV m, fl,
tillstyrker förslaget om inrättande av ett gemensamt rektorsämbete.
Skogshögskolan anser dock att det föreslagna ämbetet är oformhgt. SVA anser
att även anstaltens föreståndare skall kunna utses att vara ordförande.
Veterinärhögskolan föreslår att ordförandeskapet skall cirkulera mellan
rektorerna och föreståndaren. TCO menar att de anställda bör få medinflytande i
rektorsämbetet. Det övervägande antalet remissorgan tillstyrker också samarbetsnämndens
förslag angående gemensamma beredningsorgan åt styrelsen liksom den föreslagna
ledningsorganisationen vid de enskilda myndigheterna.
Remissinstanserna
tillstyrker samarbetsnämndens förslag till gemensam central förvaltning och
samordning av biblioteksfunktionerna. Skogshögskolan och SFS anser att
utbildningsadministrationen i Umeå behöver göras starkare än vad som
föreslagits av samarbetsnämnden.
Departementschefen
Jordbrukets
högskolor, dvs. lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och skogshögskolan, har
till uppgift att på vetenskaplig grund bedriva forskning, försöksverksamhet och
utbildning. Ca 80 % av högskolomas totala resurser disponeras för forskning och
försök medan utbildningen tar i anspråk bara 1520 %. Högskoloma disponerade
budgetåret 1972/73 sammanlagt över 160 milj. kr.
Jordbrukets högskolor ger
berörda näringar vägledning i praktiska frågor. Högskolorna har därvid ett nära
samarbete med ett flertal myndigheter och institutioner inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Högskolornas anknytning till
näringslivet kommer till uttryck i sammansättningen av deras styrelser. Sålunda
återfinns i dessa representanter för bl, a, myndigheter inom jordbruks- och
skogsnäringarna
Prop.
1974:108 13
samt
veterinärmedicinen, intresseorganisationer och näringslivet. Under styrelsen
finns vid varje högskola ett rektorsämbete. Ämbetet förestås av en rektor som
vid sin sida har en förvaltningschef. Vid varje högskola finns ett
lärarkollegium och en utbildningsnämnd. Vid lantbrukshögskolan finns dessutom
ett försökskollegium samt en för lärarkollegiet och försökskollegiet gemensam
kollegienämnd. Central förvaltning och bibliotek finns vid varje högskola.
Samarbetsnämnden
för jordbrukets högskolor är ett rådgivande organ som skall främja en
samordnad planering av högskolomas verksamhet och låta verkställa utredningar
av gemensamt intresse för högskolorna.
Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA) har till uppgift att utföra praktiskt-vetenskapliga
undersökningar, vetenskaplig forskning och andra arbeten som äger samband
härmed inom veterinärmedicinens och livsmedelshygienens områden. Anstalten
leds av en styrelse, i vilken ingår representanter för myndigheter och
organisationer på veterinärmedicinens område. Chef för anstalten är dess
föreståndare. SVA disponerade budgetåret 1972/73 ca 16 milj. kr,
1970
års riksdag beslutade att veterinärhögskolan och SVA skall förläggas till
Uppsala och där ledas av en med lantbrukshögskolan gemensam styrelse.
Samtidigt med att denna styrelse inrättas bör enhgt nämnda riksdagsbeslut samarbetsnämnden
för jordbrukets högskolor upphöra. Enligt beslut av 1971 års riksdag skall
skogshögskolan om-lokaliseras till Umeå, I enlighet med riksdagsbeslutet och
efter utredning av skogshögskolan har Kungl, Maj:t beslutat att vissa delar av
högskolan skall förläggas till Uppsala resp, Garpenberg.
Till
följd av 1970 års riksdagsbeslut har frågan om samordning mellan
lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och SVA utretts. Organisationskommittén
för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska
anstalt (OKV) avlämnade i juni 1973 betänkandet (Ds Jo 1973: 4) Ledning,
förvaltning m, m, för lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och SVA, OKV har
också lämnat förslag till samordning av servicefunktioner på Ultuna, 1968 års
utbildningsutredning (U 68) har uttalat sig för en ordning med en styrelse för samthga
jordbrukets högskolor bl, a, för att underlätta samordningen av dessa med högskoleorganisationen
i övrigt. På uppdrag av Kungl, Maj:t har samarbetsnämnden för jordbrukets
högskolor avgett förslag till utformning av en gemensam styrelse för
jordbrukets högskolor och SVA samt ytterligare samordning av gemensamma frågor
vid högskolorna.
Jag
utgår i det följande från samarbetsnämndens förslag, som i huvudsak är en
vidareutveckling av OKV:s förslag men som dessutom innefattar skogshögskolan.
Samarbetsnämnden
anser att en för jordbrukets högskolor gemensam styrelse är en första
förutsättning för att dessa skall kunna få en slag-
Prop. 1974:108 14
kraftig ledningsorganisation, Samiarbetsnämnden föreslår
därför att en gemensam styrelse för jordbrukets högskolor och SVA bildas.
Styrelsen, som enligt nämnden bör inrättas den 1 juli 1974, bör begränsas till
1012 personer. Den bör ha en så bred sammansättning att berörda näringar och
övriga berörda samhällsområden täcks, I fråga om styrelsens sammansättning
erinrar samarbetsnämnden om att utbildningarna vid högskolorna tar i anspråk
endast en mindre del av resurserna och att verksamheterna utgörs huvudsakligen
av forskning och försök. Enligt samarbetsnämnden kan styrelsen förslagsvis
benämnas styrelsen för Sveriges lantbruksvetenskapliga institut.
Förslaget
tillstyrks av så gott som samtliga remissinstanser. Skogshögskolans styrelse
anser dock att beslut med anledning av samarbetsnämndens förslag bör anstå
till dess man genom en förutsättningslös utredning har fastställt om en
totalintegration av verksamheterna vid högskolorna och SVA bör komma till
stånd. Styrelsen förordar också andra, provisoriska, lösningar än de av samarbetsnämnden
föreslagna. Lärarkollegiet, utbildningsnämnden och företagsnämnden vid högskolan
tillstyrker dock samarbetsnämndens förslag.
För egen
del vill jag anföra följande. Redan genom 1970 års riksdagsbeslut drog
statsmakterna upp riktlinjerna för en samordning av verksamheterna på
institutionsnivå vid lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och SVA, Riksdagen
beslutade också att dessa myndigheter skall ledas av en gemensam styrelse.
Riksdagen har sedan dess anvisat medel för gemensamma byggnader på Ultunaområdet,
Sålunda uppförs ett husdjursvetenskapligt centrum samt ett gemensamt lantbruksvetenskap-ligt
och veterinärmedicinskt bibliotek. Vid statsmakternas behandling av frågan om
skogshögskolans omlokalisering har hänsyn tagits till bl, a, behovet av
samordning mellan skogshögskolan och lantbrukshögskolan, Kungl, Maj:t har
sålunda föreskrivit att lokalplaneringen för skogshögskolan bl, a, skall
baseras på en förläggning av 85 personer till Uppsala, Jag förutsätter därför
att ett nära samarbete skall kunna komma till stånd mellan dem som arbetar på
institutionerna vid Ultuna. I syfte att få till stånd en ytterligare samverkan
och en effektiv planering av verksamheterna vid jordbrukets högskolor förordar
jag i överensstämmelse med samarbetsnämndens förslag att även skogshögskolan
skall ingå under den tidigare beslutade styrelsen för lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan och SVA. En sådan styrelse bör enligt min mening komma till
stånd oberoende av vilka ställningstaganden statsmakterna senare kan komma att
göra i samband med behandlingen av U 68:s förslag. Jag har i denna fråga samrått
med chefen för utbildningsdepartementet. Den gemensamma styrelsen bör också
vara styrelse för veterinärinrättningen i Skara och för statens skogsmästarskola.
Styrelsen, som även i övrigt kommer att ta över de nuvarande styrelsernas
uppgifter, bör ha en bred sammansättning med företrädare för såväl
Prop.
1974:108 15
allmänintressena
som näringslivet och de statiiga myndigheterna på området. Även de anställda
och de studerande bör beredas plats i styrelsen men formerna härför bör prövas
närmare i samband med statsmakternas ställningstaganden till U 68:s förslag.
För att få en effektivt arbetande styrelse bör antalet ledamöter begränsas. Det
är därför inte möjligt att ge samtliga de intressen som nu finns representerade
i de olika styrelserna plats i den gemensamma styrelsen. Jag räknar med att styrelsen
kommer att bestå av 1012 ledamöter. För att ytterligare tillgodose styrelsens
behov av sakkunskap bör härutöver kunna utses ett mindre antal suppleanter.
Vidare kan styrelsen självfallet vid behov tillkalla expertis från olika
fackområden. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om såväl styrelsens
storlek som dess sammansättning. Styrelsen bör enligt min mening kunna
benämnas styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska
anstalt.
Beträffande
den av skogshögskolans styrelse väckta frågan om en totalintegration av
verksamheterna vid högskolorna och SVA utgår jag från att den gemensamma
styrelsen kommer att pröva förutsättningama för ett ytterligare utvidgat
samarbete,
Samarbetsn'ämnden
förordar att ett gemensamt verkställande organ bildas, kallat rektorsämbetet
för jordbrukets högskolor. Ämbetet föreslås bestå av rektorerna och
förvaltningschefen samt föreståndaren för SVA, En av rektorerna skall enligt
förslaget utses av styrelsen att vara ordförande. Förslaget tillstyrks av
flertalet remissinstanser. Även jag tillstyrker i huvudsak samarbetsnämndens
förslag om ett gemensamt rektorsämbete. Ämbetet bör besluta i de frågor av
gemensam karakfär som styrelsen delegerar till det och under styrelsen ha det
samlade ansvaret för verksamheten. Ämbetet bör bestå av rektorerna för
högskolorna och föreståndaren för SVA. Kungl, Maj:t bör utse ordförande i ämbetet.
Ordföranden bör vid lika röstetal ha utslagsröst. Liksom i nuvarande
rektorsämbeten bör besluten fattas i närvaro av förvaltningschefen.
Ordföranden i ämbetet bör vara självskriven ledamot av styrelsen. Rektorsämbetets
övriga ledamöter och förvaltningschefen bör ha närvaro- och yttranderätt vid styrelsens
sammanträden.
Samarbetsnämnden
föreslår vidare att tre gemensamma beredande organ inrättas. En
utbildningsberedning föreslås svara för planeringen för all utbildning vid
jordbrukets högskolor. Samarbetsnämnden utgår från att avnämarintressena blir
representerade i detta organ. Ett beredande organ föreslås för lokal- och utrustningsprogramfrågor.
Slutligen föreslås att en kollegieberedning inrättas. Denna skall under
styrelsen vara ett policyskapande organ och samordna anslagsäskanden och resursfördelningsärenden.
Styrelsen föreslås besluta om beredningsorganens sammansättning.
I
likhet med flertalet remissinstanser tillstyrker jag samarbetsnämndens förslag
om utbildningsberedning och kollegieberedning. Det bör
Prop. 1974:108 16
ankomma
på styrelsen att förordna ledamöter i dessa organ. Vad gäller
utbildningsberedningen utgår jag från att representanter för såväl avnämarintressena
som lärarna och de studerande bereds plats. I beredningen bör också ingå en
representant för universitetsväsendet. Därigenom skapas goda förutsättningar
för en samordning av utbildningsplaneringen vid jordbrukets högskolor med
planeringen för utbildningen vid universiteten m, m. En naturlig uppgift för
styrelsen blir att pröva möjligheterna att bereda företrädare även för de
anställda plats i kollegieberedningen. Frågor rörande lokal- och
utrustningsprogram bör enligt min mening, i avvaktan på ställningstaganden till
U 68:s förslag i hithörande frågor, tills vidare has om hand av LUP-kommittén
för jordbrukets högskolor,
Samarbetsnämnden
utgår från att verksamheterna vid de enskilda högskolorna skall ledas av
rektorer och vid SVA av en föreståndare. Vid handläggningen av vissa frågor bör
chefen för den gemensamma centrala förvaltningen adjungeras. För beredning av
ärenden vid högskolorna förutsätts finnas nuvarande kollegiala organ, Samarbetsnämnden
förordar vidare att en forskningsnämnd inrättas vid skogshögskolan och att en
rådgivande nämnd bildas vid SVA med representanter för näringsliv och
samhällsorgan. Remissinstanserna har ingen erinran mot förslagen, I avvaktan på
omlokaliseringen av veterinärhögskolan, skogs-högskolan och SVA samt
ställningstagandena till U 68:s förslag räknar jag med att rektorsämbetena vid
de tre högskolorna bör finnas kvar i nuvarande form, dvs, till omkring den 1
juli 1976, Rektorsämbetena och föreståndaren för SVA bör besluta i de frågor
som styrelsen delegerar. Jag anser också att organisationen vid de enskilda högskolorna
vad avser utbildningens, forskningens och forskarutbildningens ledningsfunktioner
tills vidare inte bör ändras. Uppgifterna för kollegienämnden vid lantbrukshögskolan
bör dock fortsättningsvis endast avse de frågor som åvilar nämnden i samband med
tillsättning av vissa tjänster. Den av samarbetsnämnden förordade rådgivande
nämnden vid SVA avses vara föreståndaren behjälplig också i den löpande
verksamheten. Det bör ankomma på styrelsen att inrätta en sådan nämnd. Det bör
vidare ankomma på styrelsen att inrätta en forskningsnämnd vid skogshögskolan.
Styrelsen bör därvid beakta frågan om personalrepresentation i berörda organ.
Nämnderna bör inrättas så snart styrelsen bildats.
Liksom
OKV föreslår samarbetsnämnden att en gemensam central förvaltning inrättas för
berörda myndigheter. För SVA:s del föreslås även i fortsättningen finnas en
ekonomisektion. Den gemensamma centrala förvaltningen förutsätts ledas av en
förvaltningschef, Samarbets-n'ämnden förordar vidare en samordning av
biblioteksfunktionerna vid högskolorna. Skogshögskolans bibliotek förutsätts
kunna fungera som ett specialbibliotek av rikskaraktär för den skogliga
litteraturen även efter omlokaliseringen.
Prop.
1974:108 17
Som
samarbetsnämnden förordat bör de nuvarande förvaltningarna ombildas till en
gemensam central förvaltning samtidigt med att den gemensamma styrelsen
inrättas. En särskild ekonomisektion bör dock finnas kvar vid SVA. Den
gemensamma förvaltningen bör ledas av en chef. Härvid kan dras in tre tjänster
för chef för de nuvarande högskoleförvaltningarna. Vidare bör tjänsten för
chef för SVA:s ekonomisektion omvandlas. Under omlokaliseringsskedet finner
jag det dock praktiskt att förvaltningsfunktioner är förlagda vid resp.
högskola och SVA. Samordningen av funktionerna bör ske successivt i den takt
styrelsen finner lämpHg och vara avslutad efter genomförd omlokalisering. Det
bör ankomma på Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som kan behövas i
avvaktan på att omlokaliseringen blir slutligen genomförd, Samarbetsnämndens
förslag till organisation av den gemensamma förvaltningen kan jag i huvudsak
godta. Sålunda bör där finnas bl, a, en administrativ enhet, en enhet för
basresurser och budget, en för utbildning och en för forskning, försök och
information. Servicefunktionerna bör vidare samordnas i en serviceenhet. Jag
räknar i likhet med samarbetsnämnden med att organisationen med gemensam central
förvaltning kommer att leda till vissa besparingar. Vidare bör skogs-högskolans
bibliotek samordnas med det lantbruksvetenskapliga och veterinärmedicinska bibhoteket
vid Ultuna, Förvärvs- och katalogiseringsfunktionerna för skogsbiblioteksenheterna
bör sålunda placeras vid Ultuna, Biblioteket i Umeå kommer att fungera som ett skogsbibho-tek
av rikskaraktär.
Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk
det förhandlingsuppdrag som behövs.
Den
gemensamma styrelsen, det gemensamma rektorsämbetet, kollegieberedningen och
utbildningsberedningen samt den gemensamma centrala föi-valtningen bör enligt
min mening inrättas den 1 januari 1975, Samtidigt bör samarbetsnämnden för
jordbrukets högskolor upphöra. Det bör därefter ankomma på styrelsen att besluta
om erforderliga åtgärder i övrigt för omorganisationens genomförande, I
samband med behandlingen av U 68:s förslag torde det bli anledning att återkomma
till Kungl, Maj:t med förslag angående bl, a, utbildningens organisation vid
jordbrukets högskolor.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna de riktlinjer i fråga om gemensam ledning m, m, vid jordbrukets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt som jag har förordat i det
föregående.
Prop. 1974:108 18
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Agneta Heide
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974 740207
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (6)
6 kopplingar.
- Bet. 1976/77:JoU17 Med anledning av propositionen 1976/77:67 om ändrad organisation för jordbrukets högskolor, m. m. jämte motioner s. 2 i texten
- Prop. 1975:9 Regeringens proposition om reformering av högskoleutbildningen m.m. s. 509 i texten
- Rskr. 1974:255 i texten
- Bet. 1974:JoU25 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:108 med förslag till gemensam ledning m. m. för jordbrukets högskolor och statens veterinärmed… s. 1 i texten
- Prop. 1975/76:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77 i texten