Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag om säkning av inkomstskatten, m.m.

1974 · 136 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 74 av 136 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:132, Kungl. Maj:ts proposition med förslag om säkning av inkomstskatten, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 132 år 1974 Prop. 1974:132

Nr 132

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag om sänkning av inkomstskatten, m. m.; given den
23 augusti 1974.

Kungl. Maj:t vUl härraed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

CARL GUSTAF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om lindring av
raarginaleffekterna för inkomsttagare i mellaninkomstlägena och skattesänkning
för låginkomsttagare.

På skatte- och avgiftsområdet innebär förslaget,
att sjukförsäkringsavgiften för löntagare slopas. Nuvarande avtrappning av
grundavdragen upphör och statsskatleskalan justeras framför alll i syfte att
lindra raarginalskallen i raellaninkorastlägena. Inkorasttagare i aktiv ålder
med en statligt taxerad inkomst inte överstigande 36 000 kr. föreslås få ett
extra avdrag från skatten, s. k. särskild skattereduktion, med 250 kr./år. Det
sammanlagda resultatet av dessa åtgärder innebär skattesänkningar för
inkorasttagare i alla inkorastlägen utora för dera sora befinner sig i de
högsta. Procentuellt är skattesänkningen störst vid årsinkoraster upp tUl 20
000 kr. Räknat i kronor är den däreraot störst i inkorastlägena 50 000100 000
kr./år och uppgår där tUl drygt 2 000 kr.

Även folkpensionärerna får förbättringar.
Avtrappningen av hustrutillägg och koraraunalt bostadstillägg till folkpension
föreslås ske raed en tredjedel i stället för sora nu raed hälften av den
sidoinkorast som överstiger det s. k. avdragsfria beloppet. Vidare avses
pensionär vars statligt taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr.
tillförsäkras extra avdrag vid taxeringen med rainst 500 kr.

För att bereda lättnad åt egenföretagarna föreslås
att aUraän arbetsgivaravgift inte skall tas ut på de första 10 000 kronorna av
avgiftsunderlaget.

Reformen
finansieras i huvudsak genom höjning av arbetsgivarnas och

1
Riksdagen 1974. 1 saml Nr 132

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 2

egenföretagarnas
socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen från 3,8 % till 7 % och genora en
tidigare föreslagen höjning av socialförsäkrings-avgiften till
folkpensioneringen. Reformen föreslås träda i kraft den 1 januari 1975.

I propositionen föreslås också en ändring i fråga
om beskattningen av egnahem, F. n, gäller att den s, k. vUlaschablonen inte
tUlämpas om fastigheten hyrs ut tUl annat än stadigvarande bostad för en
ersättning sora överstiger såväl 1 200 kr. sora 2 % av taxermgsvärdet. Den
fasta beloppsgränsen föreslås nu höjd till 2 400 kr. Härigenora ökar möjligheterna
att hyra ut utrymmen i egnahem som t. ex. sommarbostad utan att
schablonbeskattningen raåste frångås. Förslaget i denna del avses bli
tillärapligt redan vid 1975 års taxering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 3

1
Förslag till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom
förordnas i fråga om komraunalskattelagen (1928: 370) dels att orden
"Konungen" och "Kungl. Maj:t" skaU bytas ut raot

"regeringen", deh att 19 §, 46 § 2 mom.,
48 § 2 och 3 mom., 50 § 2 mora., punkt

6
av anvisningarna tUl 24 §, punkt 1 av anvisningama till 49 § samt

punkterna
1 och 2 av anvisningarna till 50 § skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

19
§1

TUl
skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad sora vid bodelning eller eljest på grund av
giftorätt tillfallit raake eller vad sora förvärvats genom arv, testamente,
fördel av oskift bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i
andra fall än som avses i 35 § 3 eller 4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid
vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan
vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska
premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt
lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller lagen (1954: 243) om
yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, ora icke ersättningen grundas
på förvärvsinkorast av 4 500 kronor eller högre belopp för år eller utgör
föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eUer under
mUitärtjänstgöring om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500
kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller
olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, sora icke tagits i
saraband raed tjänst, dock att till skattepliktig inkorast räknas ersättning i
förra av pension eller annan livränta, så ock ersättning som utgår på grund av
trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring och avser förlorad inkomst
av skattepliktig natur;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller
återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i
den mån köpeskU-ling, som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i
stäUet försålts, varit att hänföra tUl intäkt av jordbruksfastighet, av aiman
fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan
skattepliktig intäkt eller raotsvarar sådan avdragsgill orakostnad, vilken är
att hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,
som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt
vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på

'
Senaste lydelse 1973: 1113 och 1121.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

grund
av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning
åt sraittbärare ora icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500
kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed järaförlig
periodisk intäkt, i den raån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna
tUl 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid
undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

allmänt
barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall
erläggas skatt enligt förordningen (1958: 295) om sjömansskatt;

konlantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd
med bidrag av statsmedel;

invaliditetstillägg eller invalidi- handikappersättning
enligt 9

tetsersättning enligt 9 kap, lagen kap. lagen om allraän försäkring,

ora allmän försäkring, så ock hem- så ock hemsjukvårdsbidrag, som

sjukvårdsbidrag, som utgår av utgår av komraunala eller lands

kommunala eller landstingskom- tingskommunala medel tUl den

munala raedel till den vårdbehö- vårdbehövande;

vande;

koramunalt bostadstillägg enligt lagen (1962: 392)
om hustrulillägg och kommunalt bostadstillägg tUl folkpension;

kommunalt
bosladstUlägg lill handikappade;

bostadstUlägg som avses i kungörelserna (1968:425)
om statliga bostadstillägg till barnfamiljer och (1973: 379) om statskommunala
bostadstillägg;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse ur raedel, för
vilka avdrag icke raedgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel
finnas i stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin
som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.

(Se
vidare anvisningarna.)

46 § 2 m o m." I hemortskommunen äger
skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte
njuta avdrag:

1)
för periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning, som icke får avdragas från inkomsten
av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av
anvisningarna;

2)
för dels sådan socialförsäkringsavgift
tUl folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allraän
försäkring och tiUäggs-pensionsavgift, sora påförts den skattskyldige under
året näst fÖre det taxeringsår varom fråga är, dels ock avgift för
pensionsförsäkring, sora ej avses i 33 §, därest avgiften under
beskattningsåret eriagts för försäkring, vilken äges av den skattskyldige själv
eUer, i förekoraraande fall, hans omyndiga barn;

=
Senaste lydelse 1973: 1109 och 1113.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydehe

3) för dels sådan sjukförsäkringsavgift enligt
19 kap. 2 § lagen om allmän försäkring, som påförts den skattskyldige under
året näst före det taxeringsår varom fråga är, dels ock premier och andra
avgifter, som skattskyldig er-lagt för försäkringar av följande slag, vilka
ägas av honora själv eller, i förekoramande faU, hans make eller hans
omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt
sådan sjuk-eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till
sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring
enligt 24 kap. lagen om allmän försäkring;

Föreslagen lydehe

3) för dels sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19
kap. 2 § lagen ora allraän försäkring, sora påförts den skattskyldige under
året näst före det taxeringsår varora fråga är och som avser inkomst av annat
förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 § nämnda lag, dels ock pre-raier och andra
avgifter, som skattskyldig eriagt för försäkringar av följande slag, vilka
ägas av honom själv eller, i förekoramande fall, hans make eller hans omyndiga
barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring särat sådan sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för
begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt
24 kap. lagen om allraän försäkring;

4) för
belopp sora den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller
annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för underhåll av icke
heraraavarande barn ora barnet är under 18 år eller, såvitt gäller underhåll på
grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500 kronor för varje
barn;

opaginerad Kontrollera mot PDF

5)
för sådan avgift enligt 4 § förordningen ora allraän arbetsgivaravgift, som
påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varora fråga
är.

5)
för sådan avgift enligt 4 § lagen ora allraän arbetsgivaravgift, sora påförts
den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har skattskyldig under beskattningsåret varit
skyldig erlägga sjömansskatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift
för pensionsförsäkring, som ej avses i 33 §, och underhållsbidrag, som i
första stycket 4) här ovan sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid
beräkningen av sjömansskatt icke tagits tUl understödet, avgiften eller
underhållsbidraget.

Därest
skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i riket bosatt,
skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den raån det belöper å nämnda
tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i
första stycket 3) här ovan och som ej utgöra sjukförsäkringsavgift enligt 19
kap. 2 § lagen om allmän försäkring, raå ej för skattskyldig åtnjutas tUl högre
belopp än 250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit
gift och levt tUlsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda
gemensarat raå åtnjutas raed högst 500 kronor. Avdrag, sora nu sagts, raed
högst 500 kronor raå vidare åtnjutas ora skattskyldig under beskattningsåret
varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft
heraraavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift för pensionsförsäkring sora äges
av den skattskyldige fär ej åtnjutas tUl högre belopp än skUlnaden raellan
saramanlagda

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 6

Nuvarande lydehe Föreslagen lydelse

beloppet av inkomster från förvärvskällor, sora äro
skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan
avdrag för avgift för pensionsförsäkring icke utnyttjas i hemortskommunen, må
avdrag åtnjutas i annan komraun med belopp intill den där redovisade inkomsten,
i förekoramande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som ålnjutes vid
taxeringen i komraunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den
skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte
beskattningsåret efter det år då avgiften eriades. Ej heller i sistnämnda fall
får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna
paragraf åtnjutits.

48 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 ra o ra." Skattskyldig
fysisk person, som varit här i riket bosatt under större delen av beskattningsåret,
äger att å den i hemortskommunen taxerade inkorasten åtnjuta koramunalt
grundavdrag enligt vad nedan sägs.

Grundavdraget är 4 500 kronor om
den skattskyldiges enligt förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt
taxerade inkomst uppgår till högst 30 000 kronor och, om inkomsten är större än
30 000 kronor, 4 500 kronor minskat med en femtedel av inkomsten till den del
den överstiger 30 000 kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret
uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt
förordningen (1958: 295) om sjömansskatt skall grundavdraget beräknas med
hänsyn till summan av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt andra
stycket, den beskattningsbara inkomsten enligt nämnda förordning samt enligt
1 § 2 mom. förordningen skattepliktig dagpenning. Det sålunda beräknade
grundavdraget skaU minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar,
för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar inkomst och
skattepliktig dagpenning som förut nämnts.

Det belopp för grundavdrag, som
erhålles vid tillämpning av

' Senaste Ivdelse 1973: 1121.

2 raora. Skattskyldig fysisk
person, sora varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, äger att å
den i heraortskorarau-nen taxerade inkorasten åtnjuta koraraunalt grundavdrag
med 4 500 kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret
uppburit lön eller aiman gottgörelse sora utgör skattepliktig inkomst enligt
förordningen (1958: 295) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en
tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige
uppburit beskattningsbar inkomst enligt näranda förordning samt enligt 1 § 2
mom, förordningen skattepliktig dagpenning. Det sålunda beräknade grundavdraget
avrundas uppåt tUl helt tiotal kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

andra
eller tredje stycket, avrundas uppåt till helt tiotal kronor, 3 ra o ra,*
Skattskyldig fysisk person, sora varit här i riket bosatt under högst hälften
av beskattningsåret, äger i heraortskom-munen åtnjuta kommunalt grundavdrag
enligt följande. Grundavdraget är 375 kronor för varje kalendermånad eller del
därav, varunder den skattskyldige varit bosatt här i riket, om den skattskyldiges
enligt förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt taxerade inkomst uppgår
till högst 15 000 kronor. Är inkomsten större än 15 000 kronor, minskas det
avdragsbelopp, som elfest skolat utgå, med en femtedel av inkomsten till den
del den överstiger 15 000 kronor. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas
uppåt tUl helt tiotal kro-

Föreslagen
lydehe

3 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit här i
riket bosatt endast under en del av beskattningsåret, äger i
hemortskora-raunen åtnjuta koraraunalt grundavdrag som för varje
kalenderraå-nad eller del därav, varunder han varit här i riket bosalt, utgör
en tolftedel av 4 500 kronor. Det avdragsbelopp, sora sålunda erhålles,
avrundas uppåt tUl helt tiotal kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50
§

2 ra o ra, För fysisk person, som varit här i riket
bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår
hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den laxerade inkomsten
minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas
i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, sora icke uppgår tUl helt
hundratal kronor, bortfaller.

Finnes
skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentiigen
nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av
andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt tUlgodonjuta allmänt
barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter
taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning
därora gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, skatterättens
beprövande den skaltskyldiges taxerade inkorast rainskas, förutora raed
koramunalt grundavdrag, med ytteriigare ett efter omständighetema avpassat
belopp, dock högst 10 000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid
beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall
avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning
medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå
belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad
arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därraed jämförlig omständighet
understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för
make och oförsörjda bam (existensminimum) må den skattskyldige jämväl, efter
taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller

*
Senaste lydelse 1970: 162. ' Senaste lydelse 1974: 296,

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.1974:132 8

Nuvarande lydelse Fureslagen lydehe

ock särskild framstäUning därom gjorts senast den 30 juni
året näst efter taxeringsåret, skatterättens beprövande, erhålla avdrag för
väsentligen nedsatt skatleförmåga raed belopp som ovan sägs; dock må avdraget
beträffande skattskyldig med oförsörjda bam för varje sådant barn ökas med
högst 2 500 kronor. Vad i andra stycket sista punkten här ovan sägs skall
därvid äga motsvarande tillämpning,

Skattskyldig, vars inkomst till Skattskyldig, vars inkomst till

icke obetydlig del utgjorts av folk- icke obetydlig del
utgjorts av folkpension, skall om särskilda om- pension, skall om
särskilda omständigheter icke föranleda annat ständigheter icke föranleda an-
anses ha haft nedsatt skatteför- nat anses ha haft nedsatt skat-måga enligl
andra stycket. Riks- teförmåga enligt andra stycket. skatteverket fastställer
grunder för Har sådan skattskyldig haft taxe-beräkning av avdrag för nedsatt
rad inkomst enligt lagen (1947: skatteförraåga enligt detla stycke. 576) om
statlig inkomstskatt, som

icke överstiger 36 000 kronor, skall avdrag för nedsatt
skatteförmåga medges med minst 500 kronor. Överstiger den skattskyldiges statligt
taxerade inkomst 36 000 kronor men icke 38 500 kronor utgör avdraget minst ett
belopp motsvarande 20 procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och den taxerade
inkomsten. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer
närmare föreskrifter för beräkning av avdrag för nedsatt skatteförraåga enligt
detla stycke.

Vad härefter återstår avrundas
nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, sora nu nämnts,
beskattningsbar inkomst.

Anvisningar

tUl 24 §

6." De i 24 § 2 mom. första
och andra styckena meddelade bestämmelserna om upptagande av intäkt efter
särskild grund äro tUlämpliga även om fastigheten eller fastighetsdelen, utöver
utrymmen för bostad åt en eller två familjer, innehåller något enstaka rura för
uthyming eller i ringa omfattning kan användas för annat ändaraål än såsora
bostad.

Till fastighet, som i 24 § 2 mom.
avses, är att hänföra även fastighet som nyttjas endast viss del av året eller
tillfäUigt, såsom soramarvilla, sporlstuga eller jaktstuga, eller som utan att
användas står till ägarens förfogande.

Från tillämpningen av bestäm- Från tiUämpningen av bestäm-

melserna i 24 § 2 mom. första och raelsema i 24 § 2 mom.
första och andra styckena bliva genom regeln andra styckena bliva genom regeln
i 2 mora. sista stycket första i 2 mora. sista stycket
första

« Senaste lydelse 1966: 696.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132

Nuvarande lydelse

punkten,
under där angivna förutsättningar, undantagna exempelvis fastigheter som
under somrarna bmka uthyras till somraargäsler men i övrigt bebos av ägarna,
sora-raarstugor sora regelbundet uthyras under sorararna, fastigheter vUka
till viss del upplåtas för upplagsplats, för rörelse el. dyl. samt
fastigheter vilka utnyttjas för odUng eller tillgodogörande av alster eller
naturtiUgångar från fastigheten. En fastighet bör anses i allenast ringa
omfattning utnyttjad för sådant ändamål, som här avses, om den därigenom förvärvade
årliga bruttointäkten uppgår till högst 1 200 kronor eller överstiger nämnda
belopp men icke 2 procent av faslighetens taxeringsvärde.

Föreslagen lydelse

punkten,
under där angivna förutsättningar, undantagna exerapelvis fastigheter sora
under somrarna bmka uthyras tUl somraargäsler raen i övrigt bebos av ägama,
sora-marstugor sora regelbundet uthyras under sorararna, fastigheter vilka tUl
viss del upplåtas för upplagsplats, för rörelse el. dyl. särat fastigheter
vilka utnyttjas för odling eller tiUgodogörande av alster eller naturtillgångar
från fastigheten. En fastighet bör anses i allenast ringa orafattning utnyttjad
för sådant ändaraål, som här avses, om den därigenom förvärvade årliga
bruttointäkten uppgår till högst 2 400 kronor eller överstiger nämnda belopp
men icke 2 procent av fastighetens taxeringsvärde.

Fråga
huruvida fastighet skall anses inrättad till bostad åt en eller två familjer
skall bedömas med hänsyn tiU de förhåUanden, som rått vid beskattningsårets
utgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tiU
l.' Oskift dödsbo efter person, sora vid sitt frånfälle varit här i riket
bosatt, äger på grund av bestäraraelsema i 53 § 3 raora. att för det
beskattningsår, under vilket dödsfallet inträffat, åtnjuta kommunalt
grundavdrag med belopp, som skulle hava tillerkänts den avlidne, därest han
fortfarande levt. Har nämnda person icke varit under hela tiden mellan beskattningsårets
ingång och döds-faUet här i riket bosatt, skall avdrag medgivas dels för den
tid han varit härstädes bosatt, dels för tiden efter dödsfallet till beskattningsårets
utgång och för den sammanlagda tiden beräknas i enlighet med de i 48 § 2 och
3 mom. meddelade bestämmelserna.

49 §

Oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle
varit här i riket bosatt, äger på gmnd av bestämraelserna i 53 § 3 mom. att
för det beskattningsår, under vilket dödsfallet inträffat, åtnjuta koraraunalt
gmndavdrag raed belopp, som skulle hava tUlerkänts den avlidne, därest han
fortfarande levt. Har nämnda person icke varit under hela tiden mellan beskattningsårets
ingång och dödsfallet här i riket bosatt, skall avdrag medgivas dels för den
tid han varit härstädes bosatt, dels för tiden efter dödsfallet till beskattningsårets
utgång och för den sararaanlagda tiden beräknas i enlighet raed de i 48 § 3
raora. raed-delade bestäraraelsema.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avdrag, varom nu sagts, medgives utan hänsyn
därtUl, att dödsboet efter den avlidne skiftats före utgången av det
beskattningsår, under vilket dödsfallet ägt rum.

'
Senaste lydelse 1970: 162.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

tUl 50 § 1. Den skattskyldiges skatteförmåga
bedömes med hänsyn, å ena sidan, till hans inkomst och förmögenhet särat, å
andra sidan, till vad han kan anses hava behövt tUl nödigt underhåll för sig
själv och för make och oförsörjda barn (existensminiraum). Såvida icke
särskilda förhållanden till annat föranleda, skall existensminimum bedömas med
hänsyn tUl förhållandena under hela beskattningsåret. Särskilda förhållanden
varom nyss sagts få anses föreligga t. ex. i det fall att en skattskyldig under
året börjat i förvärvsarbete eller upphört med sådant arbete, i följd varav
inkorasten utslagen på hela året understigit existens-miniraibeloppet; i sådana
fall bör existensrainiraura bedöraas med hänsyn till den tid inkomsten
åtajutits.

Den myndighet Konungen där- Regeringen
eller den myndighet

till förordnar fastställer normal- regeringen bestämmer fastställer

belopp för existensrainiraura för norraalbelopp för existensmini-

olika delar av riket, avsedda att mura för olika delar av riket, av

tjäna till ledning vid bestäraraande sedda att tjäna till ledning vid be-

av existensrainiraura i det särskil- stäraraande av existensrainiraura i

da fallet. det särskilda fallet.

Norraalbeloppen för existensrainiraura äro i första
hand avsedda för skattskyldiga, vUkas inkomst huvudsakligen härflutit av
förvärvskällan tjänst.

Vid bestämning av avdrag för nedsatt skatteförraåga
vid existensminimum skall såsom inkomst av tjänst upptagas den skattskyldiges
bruttointäkter inklusive de biinkomster den skattskyldige må hava åtnjutit
i förekommande fall minskade med sådana nödiga utgifter för inkomstens
förvärvande, för vilka den skattskyldige vid taxering äger åtnjuta avdrag, t.
ex. avgifter, som den skattskyldige eriagt för sådan pensionsförsäkring eller
sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagils i samband med tjänst, eller
avgifter, som den skattskyldige i samband med tjänsten eriagt för egen eller
efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring, eller kostnader för
resor tiU och från arbetet. Utgöres inkomsten av livränta, varom i 32 § 2 mom.
förmäles, skall livräntan inräknas i inkomsten med oreducerat belopp.
Barnbidrag medräknas icke i inkomsten.

Fråga om avdrag i andra fall för nedsatt
skatteförmåga vid existensminimum får bedömas med särskilt beaktande av att en
riktig uppskattning verkställes av inkorastförhållandena, speciellt raed
hänsyn till den orafattning, vari naturaförmåner må hava åtnjutits, och dessa
förmåners värde.

Har den skattskyldige haft lägre levnadskostnader
än normalt skall den skattskyldiges existensminimum anses hava i motsvarande
mån understigit normalbeloppet, t. ex. om en ogift skattskyldig haft gemensamt
hushåll med anhöriga eller andra eller om en skattskyldig åtnjutit särskUd
förmån i form av billig bostad eller billiga livsförnödenheter eller andra
liknande förmåner, I regel torde anledning överhuvud icke föreligga att
bevilja avdrag för nedsatt skatteförraåga vid existensrainiraura åt s. k,
heramasöner eller hemraadöttrar. Icke heller raå avdrag medgivas, om den
skattskyldige ägt tillgångar; dock atl härvid bortses från sedvanliga husgeråd,
möbler och kläder, arbetsredskap, mindre boslads-

«
Senaste lydelse 1971: 256.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 H

Nuvarande
lydehe Föreslagen lydehe

fastighet
av enklaste beskaffenhet o. s. v. A andra sidan raå existensrainiraura
beräknas hava överstigit norraalbeloppet, ora den skattskyldige haft utgifter
för underhåll av make och bam, med vilka han icke levt tillsammans under
beskattningsåret. Vidare kan anledning finnas att frångå normalbeloppet, om
bostadskostnaden varit högre än norraalt. Existensrainiraura för den
skattskyldige raå järaväl i annat fall bestäramas högre än norraalbeloppet,
ora särskUda skäl därtill föranleda.

Har den skattskyldige under beskattningsåret enligt
beslut av den lokala skattemyndigheten åtnjutit befrielse från eller
nedsättning av den preliminära skatten på gmnd av nedsatt skatteförmåga vid
existensrainiraura, bör vid prövning av frågan ora avdrag vid taxeringen för nedsatt
skatteförmåga avvikelse icke ske från det av förstnämnda rayndighet faststäUda
existensrainiraibeloppet, såvida icke nya oraständigheter frarakoramit; såsom
exempel å dylika oraständigheter må nämnas att den skattskyldige äger
tUlgångar, varom den lokala skattemyndigheten saknat kännedom, eller att den
skattskyldiges ekonomiska ställning påtagligt förbättrats efter den lokala
skattemyndighetens beslut.

Har den skattskyldige icke haft Har den
skattskyldige icke haft

högre inkorast än det för honom högre inkomst än det för honom

beräknade existensrainiraibeloppet beräknade existensrainiraibeloppet

och har detta befunnits bero av och har detta befunnits bero av

förhållande, varora i 50 § 2 raora. förhåUande, varora i 50 § 2 raora.

tredje stycket förmäles, bör avdrag tredje stycket förmäles, bör avdrag

för nedsatt skatteförraåga raedgi- för nedsatt skatteförraåga raedgi-

vas raed så stort belopp, dock vas med så stort belopp, dock

högsl med belopp som i nyssnänm- högst med belopp som i nyssnämn

da lagrura sägs, att den skattskyl- da lagrum sägs, att den skattskyl

dige icke påföres beskattningsbar dige icke påföres beskattningsbar

inkomst. Har den skattskyldige rält inkomst. Har den skattskyldige rätt

att åtnjuta skattereduktion enligt att åtnjuta skattereduktion enligt

2 § 4 mora. uppbördsförordningen 2 § 4 eller 5 mora. uppbördslagen

(1953: 272), skaU avdrag för ned- (1953: 272), skall avdrag för ned

satt skatteförraåga beräknas med satt skatteförraåga beräknas raed

beaktande härav. beaktande härav.

Är inkomsten högre än nyss sagts men icke så stor,
att inkomsten minskad med skatten därå uppgår till existensrainiraura, bör
avdrag för nedsatt skatteförraåga beviljas raed så stort belopp, raaxiraerat på
sätt i föregående stycke sägs, att slörre skatt icke koraraer att uttagas än
att inkomsten, minskad med skatten, uppgår tUl beloppet av existensraini-mum.

Nedsatt arbetsförmåga skall anses föreligga jämväl
i det fall att den skattskyldige på gmnd av arbetsskygghet eller
raissanpassning eller eljest av psykiska skäl har svårt att förvärva norraal
arbetsinkorast.

2.'
Ora skattskyldig åtnjutit 2. Ora skattskyldig åtnjutit jära-

jämväl
annan inkorast än folkpen- väl annan inkorast än folkpension, sion, skall
avdraget jämkas raed skall avdraget järakas med hänsyn hänsyn till
omständigheterna och tUl omständigheterna och i enlig-i enlighet med de av
riksskattever- het med de närmare föreskrif-ket fastställda grunderna. Den ora-
ter som fastställts. Den omstän-ständigheten att folkpension under dighelen
att folkpension under ett

Senaste lydelse 1970: 162.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse elt beskattningsår utgått med ett ringa
belopp, t. ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits under hela året,
utgör icke hinder raot att raedgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för
bedöraningen i detta fall är humvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning,
utgjort en icke obetydlig del av inkomsten.

Som folkpension behandlas även
lagen om pensionstiUskolt föranlett

Föreslagen
lydelse beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av att
folkpensionen icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mol att
medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är
humvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke
obetydlig del av inkomsten, tilläggspension i den mån den enligt avräkning av
pensionstillskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft i fråga om
19 § den 1 juli 1975 och i övrigl den 1 januari 1975. Därvid skall följande
iakttas.

1.
De nya
beslämmelserna i anvisningarna till 24 § tUlämpas första gången vid 1975 års
taxering.

2.
De nya
bestämmelserna i 19 §, 46 § 2 mora., 48 § 2 och 3 mom., 50 § 2 raora. fjärde
stycket andra och tredje raeningarna, punkt 1 av anvisningarna till 49 § särat
punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna till 50 § tUlärapas första gången vid
1976 års taxering.

3.
I fråga ora
dels invaliditetstillägg och invaliditetsersättning, dels sjukförsäkringsavgift
som avser inkomst år 1973 eller tidigare år gäller äldre bestämmelser.

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt

Härigenom förordnas i fråga om
förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

dels att ordet "Konungen" skall bytas ut mot
"regeringen",

dels att ordet
"förordning", om det avser denna förordning, skall bytas ut mot
"lag",

dels att mbriken till förordningen
samt 10 § 1 mom. och 27 § skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om statlig iakonistskatt

s. 1 Kontrollera mot PDF

10 §

Nuvarande
lydelse

1 m o m.i Statlig inkomstskatt
utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i
särskild ordning bestämd procent av nedan angivna gmndbelopp.

Gmndbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke
överstiger 15 000 kronor: 7 proceni av den beskattningsbara inkorasten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15
000 men

icke

20 000 kr.

; 1050 kr. fö,

15
000 k

20
000"

30 000"

1700" "

20
000"

30
000 "

52 500"

3 600" "

30
000"

52
500"

70 000"

9 900" "

52 500 "

70
000"

100
000"

16 550" "

70
000"

100
000 "

150 000 "

:
30650" "

100
000"

150
000 kr.

55150" "

150
000"

15 000 kr. och 13 % av återstoden;
19% 28% 38%

47 y.

49%, 54%,

> Senaste lydelse 1972: 375.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Ändå att statiig inkomstskatt skall uttagas med
raer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den
beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som
motsvarar 54 procent av deima inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna förordning
stiftelse, sora enligt de för densararaa gäUande stadgar har lill huvudsakligt
ändaraål att tillgodose viss farailjs, vissa familjers eller bestämda
personers ekonoraiska intressen.

Föreslagen
lydelse

1 mora. Statlig inkorastskatt utgår för fysiska
personer, oskifta dödsbon och farailjesliflelser raed viss i särskild ordning
bestärad procent av nedan angivna gmndbelopp.

Grundbeloppet
utgör:

när beskattningsbar inkorast icke överstiger 15 000
kronor: 7 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när
beskattningsbar inkomst överstiger

15
000 men icke

20 000 kr.

1050 kr. för

15
000 kr

och
12 %

20
000" "

25 000"

1650" "

20 000 "

"
17%

25
000" "

30 000"

2 500" "

25 000 "

"
22%

30
000" "

40 000 "

3 600" "

30 000"

" 28 %

40
000" "

45 000 "

6 400" "

40 000"

"
33%,

45
000 " "

65 000 "

8 050" "

45 000"

"
38 %

65
000" "

70 000 "

15
650" "

65 000 "

"
43%

70
000" "

100
000 "

17
800" "

70 000 "

"
48 %

100
000" "

150 000 '

32
200" "

100
000 "

"
52 %

150
000 kr.

58
200" "

150
000"

"
56%

Ända att statlig inkomstskatt skall uttagas raed
raer än 100 procent av grundbeloppet, raå likväl icke den å någon del av den
beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå tUl högre belopp än sora
motsvarar 56 procent av denna inkomstdel.

Med farailjesliftelse avses i denna lag stiftelse,
sora enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att
tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydehe

27
§2

Om avräkning av utländsk skatt beslutar den
skatterätt, sora har att upptaga besvär rörande den skattskyldiges taxering
till statiig inkomstskatt.

.Ansökan om avräkning skall vara inkoraraen till
skatterättens kansli inom ett år efter det taxeringen tUl statlig inkorastskatt
vunnit laga kraft eller, om den utländska skatten slutUgen påförts efter nämnda
tidpunkt, inom ett år från det den utiändska skatten sålunda påförts.

Över
ansökningen skall taxeringsintendent avgiva yttrande.

Beträffande underrättelse om skatterättens beslut
samt rätt att föra talan mot beslutet äga bestämraelserna ora besvär över
taxering raotsvarande tillärapning.

Har avräkning av utländsk skatt Har avräkning av
utländsk skatt skett enligt 24 § raen ändras taxe- skett enligt 24 § raen
ändras taxe-

2
Senaste lydelse 1971:408.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

ringen
genom beslut av skatterätt eller utslag av kammarrätten eller Kungl. Maj:t
eller genom efiertaxering, skall skatterätten vidtaga därav betingad ändring i
avräkningen.

Föreslagen lydelse

ringen
genom beslut av skatterätt eller utslag av karamarrätten eller regeringsrätten
eller genom efiertaxering, skall skatterätten vidtaga därav betingad ändring i
avräkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och
tUlämpas såvitt gäller 10 § 1 mom. första gången vid 1976 års taxering.

Förekommer i lag eller annan författning ordet
"förordning" i olika böjningsformer och avses därmed förordningen om
statlig inkomstskatt skall detta vid ikraftträdandet av denna lag bytas ut mot
"lag" i motsvarande form.

3
Förslag till

Lag
om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)

Härigenom
förordnas i fråga om uppbördsförordningen (1953: 272)

dels alt ordet "Kungl. Maj:t" i olika böjningsformer
skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,

dels att ordet "uppbördsförordningens" i
punkt 1 av anvisningarna till 39 § skaU bytas ut raot
"uppbördslagens",

dels att ordet "förordning" i olika
böjningsformer skall, ora det avser denna förordning, bytas ut mot
"lag" i motsvarande form,

dels att rubriken tUl förordningen samt 2 § 2 och 4
mom., 4 § 1 och 3 mom., 25 §, 27 § 1 mom. och 70 § 2 mom. skall ha nedan
angivna lydelse,

dels
att i förordningen skall införas ett nytt moment, 2 § 5 mom., av nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppbördslag

Nuvarande
lydelse

2
§

2 m o m. I denna förordning förstås raed

slutlig skatt: skatt som påförts vid den årliga
debiteringen på gmnd av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut,
sora enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och
återstår efter iakttagande av bestämmelsema om nedsättning av skatt enligt 4
mora.;

Föreslagen
lydelse

2 ra o m. I denna lag förstås med

slutlig
skatt: skatt som påförts vid den årliga debiteringen på grund av
taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande
föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande
av bestämmelsema om nedsättning av skatt enligt 4 och 5 mora.;

opaginerad Kontrollera mot PDF

preliminär skatt: i3§ oraförraäld skatt, som
erlägges i avräkning å slutiig skatt;

'
Förordningen omtryckt 1972: 75.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

kvarstående skatt: skatt, som återstår att erlägga,
sedan preliminär skatt avräknats från slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt som skall erläggas på
grund av efiertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av
slutlig skatt avslutats;

skattereduktion:
nedsättning av skatt enligt 4 mora.;

särskild skattereduk-t i o n: nedsättning av skatt
enligt 5 mom.;

inkomstår: det
kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret; uppbördsår: tiden från och med
raars raånad ett år till och raed februari raånad nästföljande år;

opaginerad Kontrollera mot PDF

gift
skattskyldig: skattskyldig sora taxeras raed tiUärap-ning av 52 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928: 370) och 11 § 1 mom. förordningen (1947: 576) om
slatlig inkomstskatt;

gift
skattskyldig: skallskyldig som taxeras raed tUlärapning av 52 § 1 mom.
komraunalskattelagen (1928: 370) och 11 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt;

opaginerad Kontrollera mot PDF

ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk
person än nyss sagts.

4 m o m.2
Skattereduktion ålnjutes

opaginerad Kontrollera mot PDF

av ogift skattskyldig, sora har hemmavarande barn
under 18 år, och av gift skattskyldig, vars make saknar taxerad inkomst enligt
förordningen (1947: 576) ora statlig inkorastskatt, raed 1 800 kronor,

av
gift skattskyldig, vars raake har taxerad inkorast enligt näranda förordning
sora understiger 4 500 kronor, raed 40 procent av det belopp sora raotsvarar
skiUnaden raellan 4 500 kronor och den taxerade inkomsten.

av
ogift skattskyldig, sora har heraraavarande bam under 18 år, och av gift
skattskyldig, vars make saknar taxerad inkorast enligt lagen (1947:576) om
statlig inkorastskatt, raed 1 800 kronor,

av
gift skattskyldig, vars raake har taxerad inkomst enligt nämnda lag som
understiger 4 500 kronor, med 40 procent av det belopp som raotsvarar
skillnaden raellan 4 500 kronor och den taxerade inkorasten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ha
gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkorastskatt taxerad inkorast,
sora understiger 4 500 kronor, ålnjutes skattereduktion endast av den sora har
den högsta taxerade inkorasten. Äro de taxerade inkorasterna lika stora,
tillkoraraer skattereduktion den äldre av de skattskyldiga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skattereduktion
enligt första stycket ålnjutes endast av skattskyldig, som varit bosalt här i
riket under någon del av beskattningsåret. För gift skattskyldig gäller
dessutom följande. För att skattereduktion skall få åtnjutas, skall maken ha
varit bosatt här i riket under någon del av beskatl-

Skattereduktion
enligt första stycket ålnjutes endast av skattskyldig, som varit bosatt här i
riket under någon del av beskattningsåret. För gift skattskyldig gäller dessutom
följande. För att skattereduktion skall få åtnjutas, skall raaken ha varit
bosatt här i riket under någon del av beskatt-

opaginerad Kontrollera mot PDF

»
Senaste lydelse 1973: 1119.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

ningsåret. Avser makens bosättning här i riket större
delen av beskattningsåret, sker skattereduktionen enligt första siycket.
Avser makens bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret,
åtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomsl
enligt förordningen om statig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har
taxerad inkomst enligt nämnda förordning som understiger 2 250 kronor, med 40
proceni av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 2 250 kronor och den
taxerade inkorasten.

Föreslagen
lydelse

ningsåret. Avser makens bosättning här i riket slörre
delen av beskattningsåret, sker skaltereduktionen enligt första stycket.
Avser makens bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret,
åtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om raaken saknar taxerad inkomst
enligt lagen om statlig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har taxerad
inkomst enligt nämnda lag som understiger 2 250 kronor, med 40 procent av det
belopp sora motsvarar skillnaden mellan 2 250 kronor och den laxerade inkomsten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid tillämpningen av
bestämraelserna i första, andra och tredje styckena skall som taxerad inkomst
anses även under beskattningsåret uppburen beskattningsbar inkorast enligt
förordningen (1958: 295) ora sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda
förordning skattepliktig dagpenning. Skattereduktion som tUlkomraer skallskyldig
enligt näranda bestäramelser skall minskas med en tolftedel för varje period om
trettio dagar, för vilken den skattskyldige uppburit inkomst som förut nämnts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skattereduktion sker icke i fråga om statiig
förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt
19 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift,
arbetsgivaravgift, allmän arbetsgivaravgift, redareavgift och
förseningsavgift enligt 116 c § taxeringsförordningen samt annuilet å
avdikningslån.

Skattereduktion sker icke i fråga
om statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
enligt 19 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsgivaravgift, allraän
arbetsgivaravgift, redareavgift och förseningsavgift enhgt 116 c §
taxeringslagen samt annuilet å avdikningslån.

Bestämmelserna ora skattereduktion
iakttagas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär
B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid
beräkning av skattereduktion bortfaller.

5 m o ni. Skattskyldig fysisk
person över 16 år, som varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket
under någon del av beskattningsåret och som under beskattningsåret haft
A-inkomst enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
med minst 4 500 kronor, åtnjuter särskild skattereduktion med 250 kronor,
om hons

opaginerad Kontrollera mot PDF

taxerade inkomst enligt nämnda lag icke överstiger 36 000
kronor. Överstiger den skattskyldiges statligt taxerade inkomst 36 000 kronor
men icke 38 500 kronor ålnjutes särskild skattereduktion med belopp som motsvarar
10 procent av skUlnaden mellan 38 500 kronor och den taxerade inkomsten.
Särskild skattereduktion ålnjutes dock icke av skattskyldig, som har rätt
till avdrag för nedsatt skatteförmåga enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen
(1928: 370).

I fråga om särskild skattereduktion
äga bestämmelserna i 4 mom. femte och sjätte styckena motsvarande tillämpning.

4 §

s. 1 Kontrollera mot PDF

1 ra O ra.3 Har lokal
skatterayn-dighet ej annorledes förordnat, skall, då inkomst av tjänst hänför
sig till arbetsanslällning sora är avsedd att vara kortare tid än en vecka
eller då inkorasten eljest avser bestärad tidsperiod och uppbäres vid
regelbundet återkora-mande tillfällen, prelirainär A-skatt utgå med belopp,
som angivas i skattetabeller. Riksskatteverket fastställer för varje
inkomstår sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika
inkomstbelopp, beräknade för vecka eller den längre tid som riksskatteverket
bestämmer, angiva därå belöpande preliminär skatt. Tabellerna skola grundas
på följande fömtsättningar, näraligen

1 ra o ra. Har lokal
skatlerayn-dighet ej annorledes förordnat, skall, då inkomst av tjänst hänför
sig liU arbelsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka eller
då inkorasten eljest avser bestärad tidsperiod och uppbäres vid regelbundet
återkora-raande tillfäUen, preliminär A-skatt utgå raed belopp, som angivas i
skattetabeller. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer
för varje inkomstår sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika
inkomstbelopp, beräknade för vecka eller den längre tid som bestäms av
regeringen eller den myndighet regeringen utser, angiva därå belöpande
preliminär skatt. Tabellerna skola grundas på följande fömtsättningar, nämligen

att inkomsten samt gmndavdraget äro
oförändrade under inkomståret,

att den skattskyldige icke komraer att taxeras för annan
inkomst än som i tabeUen angives, ej heUer för garantibelopp för fastighet
eller för förmögenhet,

att den skattskyldige icke har att
den skattskyldige icke har att erlägga socialförsäkringsavgift att erlägga
socialförsäkringsavgift tUl folkpensioneringen enligt 19 till
folkpensioneringen enligt 19

» Senaste lydelse 1973: 1111. 2
Riksdagen 1974.1 saml Nr 132

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

kap. 3 § lagen (1962: 381) om allraän försäkring eller
tUläggspen-sionsavgift,

att skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2)
och 4) erhåller skallereduktion, samt

Föreslagen lydehe

kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
tilläggspensionsavgift eller sjukförsäkringsavgift,

att skattskyldig, sora avses i 2
mora. första stycket 2) och 4) erhåller skattereduktion,

att den skattskyldige erhåller särskild
skattereduktion, om inkomsten för år räknat icke överstiger 38 500 kronor
eller, såvitt gäller i 2 mom. första stycket 3) och 4) avsedd skattskyldig, 40
500 kronor, samt

a 11 vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den
skattskyldige än dels gmndavdrag, och, såvitt gäller i 2 mom. första stycket 3)
och 4) avsedd skattskyldig, avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3 m o m. Skattetabellerna skola
angiva den preluninära skatten under förutsättning a 11 statlig inkomstskatt
beräknas raed tUlämpning av det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för
inkomståret, att sjukförsäkringsavgift beräknas i enlighet med vad
riksförsäkringsverket bestämmer för inkomståret samt att det sammanlagda
beloppet av kommunal inkorastskatt och landstingsrae-del beräknas för
skattekrona och skatteöre till vissa i hela krontal bestämda belopp, vilka
riksskatteverket fastställer för varje inkomstår.

Riksskatteverket må dock beträffande
Stockholm, Göteborg eller Malmö, efter fraraställning av vederbörande kommun,
upprätta särskild tabell för inora koraraunen skattskyldiga, avseende en utdebitering
för kommunalt ändaraål i femtiotal ören, samt meddela de närmare föreskrifter,
som må erfordras för tillämpning av tabellen. Den merkostnad, sora kan uppkomma
för upprättandet av sådan tabell, skall gäldas av vederbörande komraun.

3 ra o ra. Skattetabellerna skola
angiva den prelirainära skatten under fömtsättning att statlig inkomstskatt
beräknas med tillämpning av det procenttal av gmndbeloppet, som bestämts för
inkomståret samt att det sammanlagda beloppet av komraunal inkomstskatt och
landstingsmedel beräknas för skattekrona och skatteöre tUl vissa i hela
krontal bestämda belopp, vilka regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
fastställer för varje inkomstår.

Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer må dock beträffande Stockholm, Göteborg eller Malmö,
efter framstäUning av vederbörande kommun, upprätta särskild tabell för inom
kommunen skattskj'ldiga, avseende en utdebitering för koraraunalt ändaraål i
feratiotal ören, samt raeddela de närraare föreskrifter, som må erfordras för
tillämpning av tabellen. Den merkostnad, som kan uppkomraa för upprättandet av
sådan tabell, skall gäldas av vederbörande kommun.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

25
§*

Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av
prelirainär taxering skall iakttagas:

att socialförsäkringsavgift tUl folkpensioneringen
uträknas med till-lämpning av 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen (1962: 381) om allmän
försäkring;

att
tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den procentsals för
avgiftsuttaget, sora fastställts för inkoraståret;

opaginerad Kontrollera mot PDF

att sjukförsäkringsavgift påföres i enlighet med
vad riksförsäkringsverket bestämmer för inkomståret;

att för skattskyldiga, sora avses i 10 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av
det procenttal av gmndbeloppet, som bestämls för inkomståret; samt

alt
kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med ledning av de belopp
för skattekrona och skatteöre, sora för inkoraståret beslärats för utdebitering
i beskattningsorten; dock må riksskatteverket, om särskilda omständigheter
föreligga, förordna att utdebitering i hemortskommunen får läggas till gmnd
vid debitering av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödsbo även om
beskattningsorlen är en annan.

att sjukförsäkringsavgift uträknas med tillämpning
av 19 kap. 2 och 4 §§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring;

att
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen ora statlig inkorastskatt,
sådan skatt uträknas raed tillärapning av det procenttal av grundbeloppet,
sora betärats för inkomståret; samt

att
kommunal inkorastskatt och landstingsraedel uträknas raed ledning av de belopp
för skattekrona och skatteöre, som för inkomståret bestämts för utdebitering i
beskattningsorten; dock må regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer, om särskUda oraständigheter föreligga, förordna att utdebitering i
hemortskommunen får läggas tUl gmnd vid debitering av preliminär B-skatt för
fysisk person eller dödsbo även om beskattningsorten är en annan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27
§ 1 ra o m. Uträkning av de särskilda skatteposter som ingå i slutlig
skatt samt debitering av sådan skatt sker raed ledning av uppgifter i
taxeringslängd eller annat beslut om taxeringen. I övrigt iakttages:

opaginerad Kontrollera mot PDF

att
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom, förordningen om statlig
inkorastskatt, sådan skatt uträknas med tUlämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som faststäUts att gälla för den preliminära skatt, vilken skaU
avräknas raot den ifrågavarande slutliga skatten;

att
för skattskyldiga, sora avses i 10 § 1 mom, lagen om statlig inkomstskatt,
sådan skatt uträknas med tUlämpning av det procenttal av grundbeloppet, som
fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den
ifrågavarande slutiiga skatten;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1973:1111. ' Senaste lydelse 1973:1119.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

att koraraunal inkorastskatt och landstingsraedel
uträknas raed ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre sora
för inkoraståret gäller i beskattningsorten;

att koraraunal inkorastskatt och landstingsmedel
uträknas i en ge-raensara post, därvid skattebeloppet vid örelal över feratio
avrundas uppåt och vid annat öretal avmndas nedåt till helt krontal;

att skogsvårdsavgift uträknas raed tillämpning av
det promUlelal, som enligt vad därora särskUt är stadgat beslärats för det år
då den slutliga skatten debiteras;

att tUläggspensionsavgift uträknas med tUlärapning
av den för inkoraståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid
öretal bortfaller;

att kommunal inkomstskatt och landstingsraedel
debiteras raed belopp sora uträknats av lokal skatterayndighet i det fögderi
där beskattningsorten är belägen;

opaginerad Kontrollera mot PDF

att
i 1 § oraförraäld sjukförsäkringsavgift debiteras enligt 19 kap. lagen ora
allmän försäkring och med beaktande av avgiftsbelopp som uträknats av allmän
försäkringskassa;

att i 1 § oraförraäld sjukförsäkringsavgift
debiteras enligt 19 kap. lagen om allraän försäkring och, såvitt gäller person
med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning, med beaktande av avgiftsbelopp
som uträknats av allraän försäkringskassa;

att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras
med tillämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4 a §§
lagen om allmän försäkring; att i 1 § oraförraäld arbetsgivaravgift och
redareavgift debiteras i en geraensam post; samt

att i 1 § omförmäld annuilet eller, därest
skattskyldig har att erlägga flera annuiteter, suraman av dessa påföres i helt
antal kronor, däi-vid öretal bortfaller.

70 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
mom. Har vid granskning hos riksskatteverket av verkställd debitering
befunnits, att skatt eller ränta blivit obehörigen utesluten från debitering
eller påförd till för ringa belopp eller atl skattereduktion, prelirainär
skatt eller ränta blivit gottskriven med för högt belopp, skall vederbörande
länsstyrelse underrättas härom. Länsstyrelsen har att verkställa den utredning
i ärendet, sora må finnas erforderlig. Föreligger för-

2
raora. Har vid granskning hos riksskatteverket av verkställd debitering
befunnits, att skatt eller ränta blivit obehörigen utesluten från debitering
eller påförd till för ringa belopp eller att skaltereduktion, särskild
skattereduktion, preliminär skatt eller ränta blivit gottskriven raed för
högt belopp, skall vederbörande länsstyrelse underrättas härom. Länsstyrelsen
har att verkställa den utredning i ärendet, som raå fiimas erforderlig.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 21

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

hållande,
som nyss sagts, skall Föreligger förhåUande, som nyss

länsstyrelsen, efter hörande av sagts, skall länsstyrelsen, efter bo

den skattskyldige när så finnes på- rande av den skattskyldige när så

kallat, fastställa det belopp denne finnes påkallat, fastställa det be-

har att erlägga. lopp denne har att erlägga.

Finner lokal skattemyndighet efter anmälan eller
eljest sådan felaktighet sora avses i föregående stycke vara för handen eller
att motsvarande felaktighet föreligger i beslut ora arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt, skall myndigheten, efter hörande av den skattskyldige
eller arbetsgivaren när så finnes påkaUat, fastställa det belopp denne har att
erlägga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. Därvid
skall följande iakttas.

1.
Den nya lydelsen av 27 § 1 mom.
åttonde att-satsen tUlämpas första gången vid debitering av slutiig eUer
tUlkoraraande skatt på grund av 1975 års taxering.

2.
De nya bestäramelserna i 2 § 2,
4 och 5 mom., 4 § 1 mom. andra stycket tredje och femte att-satserna, 4 § 3
mora. första stycket, 25 § tredje att-satsen, 27 § sjunde att-satsen och 70 §
tillämpas första gången i fråga om prelimmär skatt för år 1975 samt slutlig och
tUlkoraraande skatt på grund av 1976 års taxering.

3.
Förekoramer i lag eller annan
författning ordet "uppbördsförordning" i olika böjningsformer skall
detta vid ikraftträdandet av denna lag bytas ut mot "uppbördslag" i
motsvarande form. Vidare skaU vid samma tidpunkt ordet "förordning"
i olika böjningsformer, som förekommer i lag eller annan författaing och avser
uppbördsförordningen, bytas ut mot "lag" i motsvarande form.

4
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenora förordnas i fråga ora förordningen
(1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

dels att ordet 'förordning" skall, om det
avser denna förordning, bytas ut mot "lag",

dels att mbriken tUl förordningen samt 4 § skaU ha
nedan angivna lydelse.

Lag
om begränsning av skatt i vissa fall

Nuvarande
lydehe Föreslagen lydehe

4 §

Spärrbelopp enligt 3 § jämföres Spärrbelopp enligt 3 § jämföres

med sararaanlagda beloppet av raed sararaanlagda beloppet av

slatlig inkomstskatt, förmögenhets- statlig inkomstskatt, förmögenhets

skatt, allmän komraunalskatt, skatt, allmän komraunalskalt och

landstingsmedel och tingshusmedel landslingsmedel som beräknats

som beräknats för den skattskyl- för den skattskyldige på grund

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 22

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

dige
på grund av taxeringen. I av taxeringen. I skattebeloppet in-

skattebeloppet inräknas
även sjö- räknas även sjömansskatt, om den

mansskatt, ora den
skattskyldige skattskyldige eriagt sådan skatt

eriagt
sådan skatt under beskatt- under beskattningsåret,

ningsåret.

Är den skattskyldige berättigad Är den
skattskyldige berättigad

till nedsättning av statiig inkomst- tUl nedsättning av statUg inkomst

skatt eller förmögenhetsskatt ge- skatt eller förmögenhetsskatt ge

nora skattereduktion sora avses i nora skattereduktion som avses i

2 § 4 mom. uppbördsförordning- 2 § 4 eller 5 mora. uppbördslagen

en (1953: 272) eUer genora avräk- (1953: 272) eller genora avräkning

ning av utländsk skatt enligt sär- av utländsk skatt enligt särskilda

skUda föreskrifter, skall skattebe- föreskrifter, skall skattebelopp en-

lopp enligt första stycket beräknas ligt första stycket beräknas sora om

som om skattereduktion eller av- skattereduktion eller avräkning av

räkning av skatt icke skett. skatt icke skett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och
tillämpas beträffande 4 § första gången i fråga om skatt som avser 1976 års
taxering.

Förekommer i lag eller annan författning ordet
"förordning" i olika böjningsformer och avses därmed förordningen om
begränsning av skatt i vissa fall skall detla vid ikraftträdandet av denna lag
bytas ut mot "lag" i raotsvarande form.

5
Förslag till

Lag
om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)

Härigenom
förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956: 623)

dels att orden "Konungen" och
"Kungl. Maj:t" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"regeringen" i motsvarande form,

dels att ordet "förordning" skall, om det
avser denna förordning, bytas ut mot "lag",

dels att rubriken till förordningen samt 68 och 72
a §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Taxeringslag

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

68
§2

Följande taxeringslängder skola föras, nämligen
inkorastlängd och förraögenhetslängd, vari av taxeringsnämnd beslutade
taxeringar skola införas med angivande av taxeringens belopp och den
skaltskyldiges naran.

I
inkorastlängden antecknas särskilt

dels i avseende å statlig in- d e 1 s i avseende å
statlig inkorastskatt inkorast av olika för- komslskatt inkorast av olika förvärvskällor
med angivande tillika värvskällor med angivande lillika

*
Förordningen omtryckt 1971: 399.
Senaste lydelse 1974: 298.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

i fråga ora skattskyldiga sora avses i 9 § 3 raora.
lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst
eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott å förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (sura-raan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med
avdrag för underskott), medgivna aUmänna avdrag som icke avse underskott å
förvärvskälla, laxerad och beskattningsbar inkomst.

Nuvarande lydelse

i fråga om skattskyldiga som avses i 9 § 3 mom.
förordningen (1947: 576) om statiig inkorastskatt huruvida inkomsten utgör
A-inkomsl eller B-inkomst, raedgivel avdrag för underskott å förvärvskälla,
sararaanräknad nettoinkorast (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som icke avse
underskoll å förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomsl,

dels beskattningsbar inkomst enligt
2 § förordningen (1958: 295) om sjömansskatt och enligt 1 § 2 mora. nämnda
förordning skattepliktig dagpenning samt det antal perioder ora trettio dagar
för vilka den skattskyldige uppburit sådan inkomst under beskattningsåret,

dels i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar
inkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag
enligt 48 § 2 och 3 mora. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för
skattereduktion enligt 2 § 4 mora. uppbördsförordningen (1953: 272),

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag
enligl 48 § 2 och 3 mom. komraunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion
enligt 2 § 4 och 5 raom. uppbördslagen (1953: 272),

opaginerad Kontrollera mot PDF

dels ock uppgift ora de värden å skogsraark och växande
skog, vara skogsvårdsavgift skall beräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgår den enligt förordningen om statiig inkorastskatt
beräknade taxerade inkorasten tUl minst 4 500 kronor för ensamslående och till
samraanlagt minst 4 500 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av
beskattningsåret och under detla år levt tUlsammans, skall den beräknade taxerade
inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkoraraer.

Uppgår den enligt lagen ora statlig inkorastskatt
beräknade taxerade inkorasten tUl rainst 4 500 kronor för ensaraslående och
till sammanlagt minst 4 500 kronor för makar, sora varit gifta vid ingången av
beskattningsåret och under detta år levt tUlsammans, skall den beräknade taxerade
inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I förmögenhetslängden antecknas den till statlig
förmögenhetsskatt skattepliktiga och beskattningsbara förmögenheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Närmare föreskrifter om taxeringslängds upprättande
meddelas av Kungl. Maj: t.

Närmare föreskrifter om taxeringslängds upprättande
meddelas av regeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Taxeringslängd underskrives av
lokal skattemyndighet eller annan längdförare. Taxeringslängd skall därefter
anses innefatta taxeringsnämndens beslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydehe

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ila
§3

Har taxering för inkomst eUer förmögenhet sora
beslutats av taxeringsnämnd icke införts i taxeringslängd inom föreskriven tid
eUer har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest
uppenbarligen införts felaktigt i taxeringslängd, må den myndighet sora
orabesörjt längdföringen beslula om rättelse av taxeringslängden i denna del.
Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § förordningen (1958: 295) om sjömansskatt
eller enligt 1 § 2 mom. näranda förordning skattepliktig dagpenning eller det
antal perioder om ttettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan mkomst
ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Har taxering av fysisk person eller dödsbo för
inkomst eller förraögenhet sora beslutats av taxeringsnärand blivit oriktig
tiU följd av

1)
uppenbar felräkning eller
uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift tUl ledning
för påförande av skogsvårdsavgift eller ora fastighets taxeringsvärde eller
avdrag som raedgives skattskyldig utan särskUd utredning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3)
uppenbar felaktighet i fråga om
allmänt avdrag, vars rätta belopp fraragår av debitering, eller avdrag för
premier och andra avgifter, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3)
kommunalskattelagen, eller motsvarande avdrag enligl 4 § 1 mom. andra stycket
förordningen ora statlig inkorastskatt eller avdrag enligt 46 § 3 mora. nämnda
lag eller 4 § 2 raom. nämnda förordning eller i fråga om gmndavdrag eller
uppenbar felaktighet till den skattskyldiges nackdel i fråga om sådana fömtsättningar
för skattereduktion som enligt 68 § skall antecknas i inkorastlängd,

4)
uppenbar felaktighet, varigenom
A-inkomst enligt 9 § 3 mom. förordningen om statlig inkorastskatt betecknats
sora B-inkorast,

5)
uppenbarligen för lågt avdrag
enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt
förordningen om statiig inkomstskatt i faU då den skattskyldiges inkomst eller,
vad angår makar som båda taxerats, de skattskyldigas inkomster helt eller
delvis utgjorts av folkpension.

'
Senaste lydelse 1974: 298.

3)
uppenbar felaktighet i fråga om
allmänt avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, eUer avdrag för
premier och andra avgifter, sora avses i 46 § 2 mora. första stycket 3)
koramunalskatle-lagen, eller motsvarande avdrag enligt 4 § 1 mora. andra
stycket lagen ora statlig inkomstskatt eller avdrag enligt 46 § 3 mom.
kommunalskattelagen eller 4 § 2 raora. lagen om statUg inkomstskatt eller i
fråga om grundavdrag eller uppenbar felaktighet tUl den skattskyldiges nackdel
i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion eUer särskild
skattereduktion som enligt 68 § skall antecknas i inkomstlängd,

4)
uppenbar felaktighet, varigenom
A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkorastskatt betecknats som
B-inkomst,

5) uppenbarligen för lågt av

drag enligt 50 § 2 mom. kom

munalskattelagen eller raotsvaran

de avdrag enligt lagen om slatlig

inkomstskatt i fall då den skalt

skyldiges inkomst eller, vad angår

raakar sora båda taxerats, de skatt

skyldigas inkoraster helt eUer del

vis utgjorts av folkpension.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 25

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydehe

må den rayndighet sora har alt orabesörja
längdföring av taxeringen, om ej särskUda skäl föranleda alt skatterätten bör
avgöra frågan, besluta om rättelse i denna del.

Föreligger felaktighet av angivna slag får
myndigheten även besluta ora därav föranledd ändring av den skattskyldiges
eller raakens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av mars månad året efter
taxeringsåret må rättelse enligt denna paragraf beslutas endast ora anraärkning
i fråga ora felaktighet av den art sora denna paragraf avser dessförinnan
gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutats skall, om det behövs,
yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd
enligt andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige
beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den
skattskyldige yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom
två veckor tUlställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mora. andra
stycket föreskrives i fråga ora underrättelse beträffande taxeringsnämnds
beslut.

Talan mot beslut i fråga ora rättelse enligt denna
paragraf raå ej föras särskilt. Talan mot taxeringen må även i den del beslutet
avser föras hos skatterätten i den ordning sora föreskrives i 74, 76, 100 och
101 §§.

Närraare
föreskrifter ora förfa- Närmare föreskrifter om förfa-

randet
vid rättelse enligt denna pa- randet vid rättelse enligt denna paragraf raeddelas
av Kungl. Maf:t. ragraf raeddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. De nya
bestäraraelsema i 68 § andra stycket och 72 § andra stycket tillämpas första
gången i fråga om 1976 års taxering.

Förekommer i lag eller annan författaing ordet
"taxeringsförordning" i olika böjningsformer skall detta vid
ikraftträdandet av denna lag bytas ut mot "taxeringslag" i
motsvarande form. Vidare skall vid samma tidpunkt ordet "förordnuig"
i olika böjningsformer, som förekoramer i lag eller annan författning och
avser taxeringsförordningen, bytas ut mot "lag" i motsvarande form.

6
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1968:
419) om allmän arbetsgivaravgift

dels att ordet "förordning" skall, ora
det avser denna förordning, bytas ut raot "lag",

dels att mbriken tiU förordningen samt 4 § skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag om
allmän arbetsgivaravgift

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fysisk person, som åtnjutit inkomst av annat förvärvsarbete
enligt 11 kap. 3 § lagen ora allmän försäkring i form av inkomst av här i
riket bedriven rörelse eller inkorast av här belägen jordbruksfastighet sora
bmkas av honora, erlägger allmän arbetsgivaravgift med belopp motsvarande
fyra procent av sådan inkomst, i den mån arbetsgivare icke har att erlägga
allmän arbetsgivaravgift för inkomsten enligt 2 § denna förord-

Fysisk person, som åtnjutit in

korast av annat förvärvsarbete en

ligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381)

om allmän försäkring i form av in

komst av här i riket bedriven rö

relse eller inkomst av här belägen

jordbruksfastighet som brukas av

honom, erlägger allmän arbetsgi

varavgift om inkomsten av annat

förvärvsarbete överstiger tiotusen

kronor. Avgiften är fyra procent

av den del av inkomsten som över

stiger nämnda belopp. Avgift er-

ning. lägges icke i den mån arbetsgi-

vare har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för
inkomsten enligt 2 § denna lag.

Till grund för beräkning av
inkorast av rörelse eUer jordbruksfastighet under visst år skall läggas den
avgiftsskyldiges taxering tUl statlig inkorastskatt avseende näranda år. Avser
taxering beskattningsår sora ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomsten
under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår sora närraast föregått
taxeringsåret.

Har inkomst av rörelse eUer
jordbruksfastighet icke uppgått till femhundra kronor för år tages den ej i
beräkning.

Avgift erlägges icke för inkomst,
sora avses i 11 kap. 3 § första stycket d) lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1975. De nya bestäraraelsema i 4 § tiUämpas första gången ifråga om
inkomster som upplages lill beskattning vid 1976 års taxering.

Förekoraraer i lag eller annan
författning ordet "förordning" i olika böjningsformer och avses därmed
förordningen ora allraän arbetsgivaravgift skall detta vid ikraftträdandet av
denna lag bytas ut mot "lag" i motsvarande form.

' Senaste lydelse 1973: 486.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas i fråga om
lagen (1962: 381) om allmän försäk-ringi

dels alt 19 kap. 6 § skall upphöra att gälla,

dels.att
19 kap. 2, 4, 7 och 10 §§ skaU ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 kap. 2 §

Nuvarande lydelse

Försäkrad, sora vid utgången av visst år är inskriven hos
allraän försäkringskassa och ej fyllt sextiosju år och ej heller för december
månad samraa år åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag,
skall för nämnda år tUl kassan erlägga sjukförsäkringsavgift under fömtsättning
att tiU statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst beräknats för honom vid
taxering året närmast efter det år avgiften avser.

Föreslagen
lydelse

Försäkrad, sora vid utgången av visst år är inskriven hos
allraän försäkringskassa och ej fyllt sextiosju år och ej heller för
de-ceraber raånad samma år åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt
denna lag, skaU för nämnda år erlägga sjukförsäkringsavgift under fömtsättning
alt han under året haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2§.

Vid beräkning av avgift enligt
första stycket äger 3 § andra och fjärde styckena samt 11 kap. 4 § motsvarande
tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgift till sjukförsäkringen enligt 1 § skall utgå raed
tre och åtta tiondels procent av det belopp, vara avgiften skall beräknas. Influtna
avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna i förhållande till
deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter
för lä-keraedel och kostnader enligt lagen (1974: 525) ora ersättning för viss
födelsekontrollerande verksarahet ra. m., som åvila kassorna, samt för
förvaltning. Regeringen äger förordna, att viss del av medlen skall ingå
till en fond, be-

> Lagen omtryckt 1973: 908. ' Senaste lydelse 1974:
526.

Avgift till sjukförsäkringen enligt 1 § eller
sjukförsäkringsavgift enligt 2 § skall utgå raed sfu procent av det belopp,
vara avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt
11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vUken
försäkringen enligt 3 kap. 11 § gäller med karenstid, beräknas dock avgift
enligt 2 § efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet
eller karenstiden bedömes

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 28

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

närand
allmänna sjukför- få på försäkringens utgifter. Influt-

säkringsfonden, vilken för- na avgifter fördelas mellan de all-

valtas enligt grunder som faststäl- manna försäkringskassorna till täc-

las i enahanda ordning. kände av deras utgifter under året

för sjukförsäkringsförraåner, inberäknat de utgifter för läkeraedel
och kostnader enligt lagen (1974: 525) ora ersättning för viss födelsekontrollerande
verksamhet ra. m., som åvila kassorna, samt för förvaltning, till den del
utgifterna icke täckas av statsbidrag enligt 7 §. För reglering av över- och
underskott skall finnas en fond, benärand allraänna sjukförsäkringsfonden.
Regeringen fastställer grunderna för överförande av medel till och från fonden.

I fråga ora sådan arbetstagare hos redare som avses
i 1 § första stycket förordningen (1958: 295) om sjömansskatt beräknas avgiften
tiU sjukförsäkringen enligt procentsats som regeringen faststäUer. Procentsatsen
skall för visst år ulgöra bestämd andel av den i första stycket angivna
procentsatsen. Nämnda andel skall svara mot förhållandet mellan antalet
svenska sjöraän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal
för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått det år då
procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en
bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Procentsatsen beräknas
med två decimaler.

6 §3

Sjukförsäkringsavgift fastställes av
riksförsäkringsverket efter den allmänna försäkringskassans hörande. Sådan
avgift beräknas för helt år och utgår för varfe avgifts-pliktig med visst
belopp i hela kronor, varvid öretal bortfaller.

Avgiften skall vara avvägd så, att den i förening
med andra medel som äro tillgängliga för motsvarande ändamål förslår till bestridande
av den aUmänna försäkringskassans utgifter för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974:525) om
ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som

»Senaste
lydelse 1974: 526.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

åvila kassan, samt till förvaltningskostnader och
erforderlig fondering.

Avgiften består av en fast och en
rörlig del. Den fasta delen skall vara lika stor för samtliga avgiftspliktiga
försäkrade i landet. Den rörliga delen skall utgöra en kvotdel av den
försäkrades inkomst av förvärvsarbete det år avgiften avser. Vid fastställande
av denna kvotdel skall beaktas om inkomsten härrör från anställning eller från
annat förvärvsarbete. Härrör inkomsten från annat förvärvsarbete än
anställning skall även beaktas om karenstid gäller för
sfuk-penningförsäkringen.

Vid beräkning av inkomst enligt
tredje stycket gälla bestämmelserna i 3 kap. 2 § i tillämpliga delar. Hänsyn
tages dock ej till lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar
inkomst enligt förordningen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2
mom. nämnda förordning skattepliktig dagpenning.

Försäkrads sjukförsäkringsavgift må
icke överstiga ett belopp motsvarande en tiondel av hans till statlig
inkomstskatt beskattningsbara inkomst vid taxering året närmast efter det år
avgiften avser.

7 §*

Statsbidrag ulgår för var-
Statsbidrag utgår för var

je år med en tredjedel av allmän je år med en fjärdedel av allraän

försäkringskassas utgifter för sjuk- försäkringskassas utgifter för sjuk

försäkringsförmåner, inberäknat försäkringsförmåner, inberäknat de

de utgifter för läkemedel och kost- utgifier för läkemedel och kostua-

nader enligt lagen (1974: 525) om der enligt lagen (1974: 525) om

ersättning för viss födelsekontrolle- ersättning för viss födelsekontrolle

rande verksamhet ra. m., som åvi- rande verksamhet m. m., som åvi

la kassan, samt för förvaltning. la kassan,
samt för förvaltning.

10 §5

Om debitering och uppbörd av Om
debitering och uppbörd av

sjukförsäkringsavgifter och avgif-
sjukförsäkringsavgifter och avgif-

Senaste lydelse 1974: 526. '
Senaste lydelse 1974: 510.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 30

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ter
till folkpensioneringen enligt ter till folkpensioneringen enligt

2 och 3 §§ stadgas i uppbördsför- 2 och 3 §§ stadgas i uppbörds

ordningen, lagen.

Allmän försäkringskassa äger i den ordning
regeringen bestämmer av statsverket uppbära hela beloppet av de
sjukförsäkringsavgifter, som vid debitering av slutlig skatt debiterats för
kassans räkning.

Har försäkrad, som är pliktig att erlägga
sjukförsäkringsavgift enligt 2 § eller avgift tUl folkpensioneringen enligt 3
§, avlidit skall 75 § 1 raora. kommunalskattelagen (1928: 370) äga motsvarande
tUlämpning beträffande befrielse från skyldighet att erlägga sådan avgift.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1975.

2.
Äldre bestämraelser äger
aUtjämt tillämpning beträffande avgift sora belöper på tid före
ikraftträdandet. Vid tillärapning av bestäramelserna i 19 kap. 6 § tredje
stycket angående sjukförsäkringsavgift för inkomst av anställning skall därvid
hänsyn ej tagas till inkorast från en och samme arbetsgivare, sora under ett år
ej uppgått till 500 kr.

8
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962: 392) om bustrutUlägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension

Härigenom förordnas att 4 och 14 §§ lagen (1962:
392) om huslmtiU-lägg och koraraunalt bostadstillägg till folkpension skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4 §

HuslrutUlägg och kommunalt Hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg rainskas med hälf- bostadstillägg rainskas raed en

ten av den pensionsberättigades tredjedel av den pensionsberätti-

årsinkomst i vad den raå översliga gades årsinkomst i vad den må

för den som är gift ettusenfera- överstiga för den sora är gift ett

hundra kronor och för annan två- tusenfemhundra kronor och för an-

tusen kronor. nan tvåtusen kronor.

Minskning skall, där rätt tUl såväl hustmtillägg
sora koraraunalt bostadstUlägg föreUgger, göras först å bostadstUlägget och
därefter å hustru tillägget.

14
§

Koramun
skall för varje år be- Komraun skall för varje år be-

strida
kostnaden för komraunala strida kostnaden för komraunala bostadstUlägg, vUka
under året ut- bostadstiUägg, vilka under året utbetalats för
pensionsberättigade betalats för pensionsberättigade

Lagen omtryckt 1973:909.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

som
äro mantalsskrivna i kommunen.

Föreslagen lydelse

som
äro mantalsskrivna i kommunen. Kostnaden beräknas enligt föreskrifter som
regeringen meddelar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga ora hustmtUlägg och koraraunalt
bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 32

Utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 23 augusti 1974.

Närvarande:
statsrainistern PALME, rainistern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, HJELM-WALLÉN.

Chefen för finansdeparteraentet, statsrådet Sträng,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga ora
sänkning av inkomstskatten, m. m. och anför.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts berayndigande den 14
april 1972 tUl-kallade jag tretton sakkunniga att se över skattesystemet, m.
ra.

Genom tUläggsdirektiv den 12 oktober 1973 fick uttedningen,
som antagit benämningen 1972 års skatteutredning, i uppdrag att som en
provisorisk lösning i avvaktan på utredningens slutliga förslag utarbeta ett
förslag i syfte att lindra marginaleffekterna för inkomsttagare i mellaninkomstlägena
och beakta behovet av skattesänkning för inkomsttagare med lägre inkomster.
Som riktpunkt för arbetet angavs en kostnad på ca 4 mUjarder kr. Vidare ålades
utredningen att anvisa lämpliga finansieringsvägar för förslaget,

Ulredningen har i mars 1974 redovisat sitt uppdrag
enligt tilläggsdirektiven i delbetänkandet (SOU 1974: 20) Förslag till
skatteomläggning m, ra.

I betänkandet föreslås att sjukförsäkringsavgiften
slopas för löntagare. Vidare föreslås justeringar i fråga om grundavdragen och
stats-skatteskalan främst i syfte att lindra marginalskatten i
meUaninkorast-lägena. Ett särskilt låginkomstslöd till inkorasttagare i aktiv
ålder föreslås i form av ett extta avdrag från skatten med 250 kr./år.

Dåvarande riksdagsledamoten Erik Brandt, tillika
ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson, numera kanslirådet Gunnar
Björne, riksdagsledamöterna Arne Gadd, Carl-Henrik Hermansson, Gördis
Hörnlund, Valter Kristenson och Eric Krönmark, fil. dr Rudolf Meidner, andre
vice talmannen Cecilia Nettelbrandt (t. o, m. den 31 december 1973),
riksdagsledamotea Ingemar Mundebo (fr. o. m. den 1 januari 1974),
förbundsdirektören Arne Nilstein (t. o. m. den 24 september 1973),
förbundssekreteraren Sune Tidcfelt (fr. o. m. den 25 september 1973),
direktören Stig Svensson och numera partisekreteraren Lars Tobisson.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 33

För folkpensionärer förordar utredningen lättnader
i form av ändrade inkomstprövningsregler för hustmtUlägg och kommunalt bostadstillägg
samt en utvidgning av rälten till extra avdrag vid taxeringen.

Bostadstilläggen till barnfamiljer och
låginkomsttagare utan barn föreslås avlrappade efter en enhetlig
reduktionsfaktor på 15 %.

Finansieringen av slopandet av sjukförsäkringsavgiften
för löntagare föreslås ske genom en höjning av arbetsgivarnas
socialförsäkringsavgift för sjukförsäkringen från 3,8 % tUl 6,1 %. Övriga
åtgärder täcks genom en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften från
nuvarande 4 % tiU 5,3 %.

Förslaget
föreslås träda i kraft den 1 januari 1975.

Reservation mot den allraänna uppläggningen av
förslaget har avgetts av ledamoten Hermansson. Reservationer mot vissa delar
av förslaget har avgivits av ledamöterna Andersson, Gadd, Hermansson,
Hörnlund, Krönmark, Mundebo och Svensson. Ledamoten Tobisson har avgivit
särskUt yttrande. Reservationerna berörs närmare i saraband raed den följande
redogörelsen för utredningens förslag.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts
av kammarrätten i Göteborg, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV),
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), bostadsstyrelsen,
länsstyrelserna i Stockholras, Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Västemorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län, företagsskatteberedningen, komraunalekonomiska
utredningen, pensionsålders-kommittén. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR),
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges
industriförbund. Lantbrukamas riksförbund (LRF), Svenska kora-munförbundet.
Landstingsförbundet, Föreningen Sveriges fögderichefer,
Taxeringsnärandsordförandenas riksförbund (TOR), Pensionäremas riksorganisation
(PRO) och Försäkringskasseförbundet. Vissa länsstyrelser har bifogat yttrande
från lokal skatterayndighet.

SAF och Sveriges industriförbund har åberopat
yttrande som avgetts av Näringslivets skattedelegation. LRF har åberopat
yttrande av Lantbmkamas skattedelegation.

Yttrande
har också avgetts av Ensamståendes intresseorganisation.

1 sararaanhanget vill jag också ta upp fråga om en
raindre ändring i schablonbeskattningen av egnahera.

3
Riksdagen 1974.1 saml Nr 132

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 34

Nuvarande
ordning Inkomstbeskattningen

Allmänt

Inkorastskatt betalas till staten i form av statlig
inkomstskatt och till kommunema i form av allraän koramunalskatt.
Folkpensionsavgiften, som till sin konstmktion närmast kan jämstäUas med en
statlig inkomstskatt, har slopats fr. o. ra. inkomståret 1974.

Den statliga inkomstskatten är progressiv för
fysiska personer, oskiftade dödsbon och farailjestiftelser men proportionell
för övriga skattskyldiga.

Den aUmänna kommunalskatten är en s. k.
repartitionsskatt, vUket innebär att det skattebelopp som behövs för att täcka
kommunens utgifter fördelas mellan kommunens skattskyldiga i förhåUande till
det antal skattekronor och skatteören som påförs varje skattskyldig (en
skattekrona =100 kr. beskattningsbar inkorast). Skatten är proportionell i
förhållande tUl beskattaingsbar inkomst raen däreraot på gmnd av reglema ora
grundavdrag svagt progressiv i förhållande till den taxerade inkomsten.
Skattesatsen är i princip densamma för alla skattskyldiga i samma kommun.

Den fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen
avser endast fysiska personer.

Beräkningen
av taxerad och beskattningsbar inkorast

Sora underlag för inkorastbeskattningen bestäms
beskattningsbar inkomst för varje skattskyldig. Denna inkomst utgörs av
taxerad inkorast rainskad i förekommande fall med grundavdrag och s. k. extra
avdrag. Beskattningsunderlaget bestäras för stats- och koraraunalbeskattningen
var för sig genora elt årligt taxeringsförfarande. Bestämmelser för inkomstberäkningen
finns frärast i förordningen (1947: 576) ora slatlig inkorastskatt, SI, och
koraraunalskattelagen (1928: 370), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är tUl
stor del geraensamma för de båda inkomstskatterna.

Skatteplikt föreligger för inkomst av
jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst, tillfällig
förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaltaxeringen är också s. k.
garantibelopp för fastighet skattepliktigt. Inkomstberäkningen sker särskilt
för varje s. k. förvärvskälla.

Till skattepliktiga intäkter hör bl. a.
folkpensionsförraånerna. Skatteplikt föreligger numera också för sjukpenning imder
fömtsättning alt sjukpenningen gmndas på förvärvsinkomst som uppgår tUl 4 500
kr. eller mer om året samt för föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring (AFL), dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
kontant arbetsmarknadsstöd och vissa ersättningar i samband med
arbetsmarknadsutbUdning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 35

SkattefrUiet föreligger för ett antal andra
kontantersättningar inom det socialpolitiska orarådet, bl. a. socialhjälp, allmänt
barnbidrag, inva-lidilelstiUägg och invaliditetsersättnmg enligt 9 kap. AFL,
statiiga bostadstillägg till barnfamiljer, slalskommunala bostadstUlägg samt
kommunala bostadstUlägg till folkpensionärer och handikappade.

Vid beräkning av inkomst från särskUd förvärvskälla
får avräknas aUa omkostnader under beskattningsåret som fordras för att
förvärva och behålla intäkterna. Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor
utgör den skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Från sammanräknad inkomst får göras s. k. aUmänna
avdrag (46 § KL). I första hand avräknas imderskott som vid inkomstberäkningen
uppkommit i förvärvskäUa. Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna
reduceras med vissa allmänna avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskäUa.
Avdrag medges för sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § AFL som
påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår som är i fråga.
Avdragsrätt föreligger vidare för tilläggspensionsavgift och aUmän arbetsgivaravgift,
som påförts under året före taxeringsåret. I viss utsträckning medges allmänt
avdrag för periodiskt understöd, underhåll tUl icke heraraavarande barn samt
avgifter för pensions- och kapitalförsäkring. TiU de allraänna avdragen hör
slutligen förvärvsavdraget. Avdraget är förbehållet skattskyldiga
ensamstående eUer gifta som har hemmavarande bam under 16 år och som under
beskattningsåret haft s. k. A-inkomst, dvs. främst inkomst som härrör av
förvärvsarbete.

Som allmän princip gäller att det endast är
intäkter och avdrag hänförliga till beskattningsåret som beaktas vid
inkomstberäkningen. Enligt särskilda bestämraelser har skattskyldig dock i
vissa fall rätt att från visst års inkomst avräkna förlust som uppkommit ett
tidigare år, s. k. förlustavdrag.

Sammanlagda inkomster från olika förvärvskällor
minskat med aUmänna avdrag och förlustavdrag samt med tillägg vid
kommunallaxe-ringen för ev. garantibelopp utgör taxerad inkomst. Deima avrundas
nedåt till jämnt tiotal kronor.

Under
vissa fömtsättaingar avräknas s. k. gmndavdrag från taxerad inkomst (48 § KL).
För skattskyldig som varit bosatt i Sverige under större delen av
beskattningsåret är gmndavdraget 4 500 kr., ora den tUl statlig inkomstskatt
taxerade inkorasten inte överstiger 30 000 kr. Är inkorasten större, reduceras
grundavdraget med 20 % av överskjutande belopp. Vid en statligt taxerad inkomst
på 52 500 kr. har gmndavdraget alltså helt avtrappats. Har den skattskyldige
varit bosatt i Sverige under högst hälften av beskattaingsåret järakas gmndavdraget
med hänsyn härtUl.

Utöver gmndavdrag har skattskyldig i vissa fall
även rätt tUl s. k. extra avdrag (50 § 2 mom. KL), nämligen dels när
skatteförmågan är

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 36

väsentligen
nedsatt tUl följd av långvarig sjukdom eller arman s. k. ömmande omständighet,
dels när hans inkomst efter skatt på gmnd av nedsatt arbetsförraåga, långvarig
oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan sådan
oraständighet understiger existensrainiraura. Det raaxiraala avdragsbeloppet
är i dessa fall 10 000 kr., vid extra avdrag på grund av existensminimum dock
raed tUlägg av 2 500 kr. för varje barn.

Sedan taxerad inkomst minskats med ev. grundavdrag
och extra avdrag erhålles beskattningsbar inkorast. Denna avrundas nedåt till
jämnt hundratal kronor.

Makar taxeras var och en för sin inkomst. Vid
inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden särskUda regler för makar.
Ora raakar levt tiUsararaans under beskattaingsåret, har endera maken rätt att
tillgodogöra sig allmänna avdrag och efter den andre makens medgivande
förlustavdrag som denne inte kunnat utnyttja. Vidare beräknas s. k. extra
avdrag med hänsyn tUI båda makamas inkomst- och förmögenhetsförhållanden.
Grundavdraget beräknas däremot individuellt för vardera maken.

Skatteberäkning

Den statliga inkomstskatten tas ut med viss procent
av ett s. k. gmndbelopp, som i sin tur motsvarar viss del av den
beskattningsbara inkomsten. Under senare år har regelmässigt tagits ut 100 %
av gmndbeloppet, vilket beiyder att uttagen skatt varit lika stor sora gmndbeloppet.
Skatten bestäms efter en progressiv skiktskala, som har följande utseende (10 §
1 raom. SI).

Beskattningsbar
inkomst, kr. Skattesats inom skiktet, %

-
15 000 7

15
000- 20 000 13

20
000- 30 000 19

30
000- 52 500 28

52
500- 70 000 38

70
000-100 000 47

100
000-150 000 49

150
000- 54

Vid beräkning av slatlig inkomstskatt för makar
gäUer särskilda regler. Innebörden av dessa regler är att vardera maken
beskattas individuellt för s. k. A-inkomst, medan däremot s. k. B-inkomst
sarabeskat-tas. Sambeskattningen av B-inkomst sker genom att makarnas sammanlagda
B-inkomst beskattas "på toppen" av deras största A-inkomst. Med
A-inkomst förstås inkomst av tjänst, med undantag för periodiskt understöd och
därmed jämförlig intäkt, samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse ora
den skattskyldige varit verksara i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.
Enligt definitionen räknas bl. a. pension och livränta tUl A-inkomst. Annan
inkomst än A-inkomst utgör B-inkomst.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 37

I vissa fall medges särskUt avdrag från den
uttäknade skatten med högst 1 800 kr., s. k. skattereduktion. Bestämraelser
härora fmns i 2 § 4 raora. uppbördsförordningen (1953: 272). Rätt till
skattereduktion raed maximibeloppet 1 800 kr. har ensamstående skattskyldig med
heraraavarande bam under 18 år och gift vars raake saknar statUgt taxerad
inkomst. Gift vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. får skattereduktion
med 40 % av skiUnaden mellan 4 500 kr. och den taxerade inkomsten.
Skattereduktionen avräknas mot flertalet skatter och avgifter, dock inte mot
bl. a. statiig förmögenhetsskatt, ATP-avgift eller allmän arbetsgivaravgift.

I sammanhanget bör slutligen erinras om
bestämmelsema i förordningen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall.
Dessa bestämmelser innebär i huvudsak att statiig inkomstskatt och
förraögenhets-skatt kan nedsättas med det belopp varmed sumraan av dessa
skatter och allraän kommunalskatt överstiger det s. k. spärrbeloppet. Det
senare motsvarar 80 % av statUg beskattningsbar inkomst som ej överstiger 200
000 kr. och 85 % av överskjutande beskattningsbar inkomst. Förmögenhetsskatten
får dock inte nedsättas tUl lägre belopp än som svarar mot skatten på halva
förmögenheten. För makar som lever tillsaramans sker skattebegränsningen med
hänsyn till deras sammanlagda inkomst och förraögenhet.

Den koraraunala inkorastskatten är som tidigare
nämnts proportionell i förhållande tiU den beskattningsbara inkomsten och tas
ut med en i särskild ordning bestämd andel av denna inkomst. Den genomsnittliga
kommunala utdebiteringen är f. n. ca 24 kr. per 100 kr. beskattningsbar
inkomst, dvs. skattesatsen är i genomsnitt ca 24 %.

Socialförsäkrings-
och arbetsgivaravgifter m. m.

Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen administteras av de allmänna
försäkringskassoma. I regel finns en allmän försäkringskassa för varje
landstingskommun och varje kommun som inte tilUiör landsting (18: 1 AFL). F. n.
fiims 26 kassor. De är liksom tidigare sjukkassorna i princip konstmerade
som självständiga, juridiska personer. Riksförsäkringsverket är tillsynsmyndighet
och utfärdar anvisningar som är bindande för kassorna.

Sjukförsäkringen omfattar sjukvårdsersättaing samt
sjukpenning och föräldrapenning. Sjukvårdsersättningen avser främst ersättning
för utgifter för läkarvård, tandvård, ra. m. (2 kap. AFL). Sjukpenningen är i
första hand avsedd att ersätta inkorast som försäkrad förlorar på gmnd av
sjukdom. Bortsett från vad som gäller för hemmamakeförsäkringen är därför
endast inkomst av förvärvsarbete sjukpenninggmndande. Inkomst av
förvärvsarbete utgör antingen inkomst av anställning, som omfattar kontant
ersättning i form av lön, provision, m. m. och natura-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 38

förmåner
i form av kost och bostad, eller inkomst av annat förvärvsarbete, som omfattar
inkomst som förvärvas av rörelseidkare, jordbrukare, fria yrkesutövare ra. fl.
(3: 2 AFL).

Sjukförsäkringens
finansiering för anställda

Sjukförsäkringen finansieras genora avgifter från
arbetsgivare och försäkrade (avgiftsfinansiering; 19: 1 och 2 AFL) och genom
statsbidrag (skattefinansiering; 19: 7 AFL) enligt följande. Statsbidrag utgår
för en tredjedel av kassans utgifter för sjukförsäkringsförmåner och förvaltning.
En riktpunkt för arbetsgivaravgifterna är att de bör täcka ca 40 % av förmåns-
och förvaltningsutgiftema med undantag för utgifter sora belöper på sjukpenning
för egenföretagare (prop. 1973: 46 sid. 110). Återstående ca 27 % av
sjukförsäkringsutgifterna täcks av de försäkrades egna avgifter.

Den avgift sora betalas av arbetsgivarna betecknas
socialförsäkrings-avgift till sjukförsäkringen (19:1 AFL), Avgift tas ut på
suraman av ersättningar som under året utgått till anställda såsom kontantlön
eller såsom naturaförmån i form av kost eller bostad. Avgift tas också ut på
ersättaing tUl den som inte är anställd, om s, k, likställighetsavtal föreligger,
dvs, avtal mellan uppdragsgivare och uppdragstagare om att ersättningen skaU
anses sora anställningsuikorast (3; 2 och 11: 2 AFL), Vid beräkning av
avgiftsunderlaget bortses från den del av varje arbetstagares lön som
överstiger 7,5 gånger basbeloppet vid årets ingång. Hänsyn tas inte heUer till
arbetstagare, vars lön under året inte uppgått tUl 500 kr., eller utom i fall
av likställighetsavtal tUl arbetstagare som inte är obligatoriskt försäkrad
för yrkesskada. Avgift betalas mte heUer för lön vid sjukdora ra. ra. till den
del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare uppbär
enligt reglerna om s.k. arbetsgivarinträde (3:16 AFL). Avgiften utgår med 3,8 %
av av-giftsgmndande löneunderlag (19: 4 AFL). Influtna avgifter fördelas mellan
försäkringskassoma i förhållande tUl deras utgifter under året för
sjukförsäkringsförraåner inkl. läkemedel och förvaltning.

Den avgift som de försäkrade själva betalar kallas
sjukförsäkringsavgift (19: 2 AFL). TUl skUlnad från vad som tidigare gällt
omfattar denna avgift för år 1974 hela sjukförsäkringen utan formeU uppdelning
på sjukvårdsförmåner, sjukpennmg m. m. Avgiftsskyldigheten är begränsad tUl
försäkrade som vid utgången av avgiftsåret är inskrivna i allmän
försäkringskassa (19: 2 AFL). Härigenom undantas de som är under 16 år. Befriad
från avgiften är också den som vid avgiftsårets utgång fyllt 67 år och den sora
i deceraber raånad detta år uppburit ålders- eller förtidspension enligt AFL.
Folkpensionärer i denna mening är alltså befriade från sjukförsäkringsavgift.
En allmän fömtsättning för avgiftsskyldighet är vidare att den försäkrade vid
taxeringen tUl statlig inkomstskatt påförs beskattningsbar inkomst för det
inkomstår avgiften avser.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 39

Avgiften
får inte överstiga en tiondel av den beskattningsbara inkomsten.

Sjukförsäkringsavgiften består av en fast och en
rörlig del (19:6 AFL). Den fasta delen är lika stor för samtliga
avgiftsskyldiga i hela landet. För år 1974 utgör den 300 kr. Den tas ut
oberoende av om den försäkrades inkomst härrör från förvärvsarbete eller
kapital ra. ra. och koraraer i huvudsak att motsvara de försäkrades
kostnadsandel för sjukvårdsförmåner, hemmamakeförsäkring, föräldrapenningens
garantinivå och kassans administration. Den rörliga delen skall täcka de
kostnader som återstår för kassan sedan statsbidrag, arbetsgivaravgift och den
fasta avgiftsdelen beaktats. Den motsvarar viss procentandel av de försäkrades
inkomster av förvärvsarbete. Kapitalinkomster beaktas däremot inte. Förvärvsinkomsten
beräknas i princip enligt samraa regler som gäller för sjukpenninggmndande
inkorast. Procentsatsen varierar mellan kassorna, beroende på deras utgifter
och avgiftsunderlag. Den rörliga delen är väsentligt lägre för anställda än
för egenföretagare, vilket sammanhänger bl. a. med att kostnaderna för de
anställdas sjukpenning delvis täcks av arbetsgivaravgifterna medan så inte är
fallet med egenföretagarnas sjukpenning. Procentsatserna för avgiftsåret 1974
faststäUs först under senare hälften av året. För anställningsinkomst kan den
genomsnittliga procentsatsen beräknas tUl ca 1,3 % och den kan antas komma att
variera mellan de olika kassorna raed några tiondels procentenheter.

Försäkringskassan får av statsverket uppbära hela
beloppet av de sjukförsäkringsavgifter som vid debitering av slutlig skatt
påförts de försäkrade för kassans räkning. Detta innebär att avgiftsförluster
på grund av försumraad skattebetalning stannar på statsverket (19:10 AFL).

Sjukförsäkringens
finansiering för egenföretagare

I fråga ora egenföretagare finansieras
sjukförsäkringen genora statsbidrag i sarama utsträckning som beträffande
anställda och genom egenavgifter. Den rörliga delen av egenavgifterna är i
genomsnitt 3,8 % av avgiftsunderlaget. Detta utgörs av den avgiftsskyldiges
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. I likhet med vad som gäller i
fråga om anställda bortses från inkomst som understiger 500 kr. och från den
del av inkomst som överstiger 7,5 gånger basbeloppet.

Övriga
avgifter

De avgifter som här avses utgör arbetsgivaravgifter
i den meningen att de tas ut hos arbetsgivare på de kontantlöner och
naturaförmåner i form av kost och bostad, som utgår till anställda. Några av
avgiftema tas också ut i form av egenavgifter.

Avgiftema och de procentsatser som tUlämpas vid
uttag under år 1974 framgår av följande uppställningar. I den mån annan
uttagspro-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 40

cent
beslutats eller föreslagits för år 1975 har denna särskUt angivits. För
fullständighetens skull har även de redan berörda avgifterna till
sjukförsäkringen tagits med i uppställningarna.

Arbetsgivaravgifter

Procentsats

Socialförsäkringsavgift
till

ATP

10,50 (1975: 10,75)

sjukförsäkringen

3,80

folkpensioneringen

3,30 (1975: 4,20 enl,

prop. 1974: 129)

Arbetsgivaravgift
till

arbetslöshetsförsäkringen m. m.

0,40

Avgift
för yrkesskadeförsäkringen

0,25

Ärbetarskyddsavgift

0,10

Lönegarantiavgift

0,02

Allmän
arbetsgivaravgift

4,00

HärtUl koraraer byggnadsforskningsavgiften, sora
fr. o. ra. år 1975 tas ut efter 0,6 % av arbetsgivare inora byggnadsindustrin.
Från denna avgift bortses i det följande. SärskUda regler gäller för uttag av
avgifter hos redare; även dessa regler förbigås här.

Egenavgifter Procentsats

ATP-avgift 10,50 (1975: 10,75)

Socialförsäkringsavgift tiU

folkpensioneringen 3,30 (1975: 4,20 enl.

prop. 1974: 129)

Sjukförsäkringsavgift 3,80

Allmän
arbetsgivaravgift 4,00

I fråga om avgiftsunderlaget föreligger vissa
skillnader mellan de olika avgifterna. Skillnaderna sammanhänger med olikheter
i de raate-riella förmånsreglerna. Förhållandet medför bl. a. alt det
sararaanlagda procentueUa avgiftsuttaget på de löner som betalas av visst
företag inte kan beräknas genora en enkel suramering av de procentsatser sora
ovan angivits för arbetsgivaravgifterna. Uttagets storlek kommer att växla raed
företagels lönestruktur. För hela riket kan det totala avgiftsuttaget under år
1975 antas koraraa att motsvara ca 20 % av den totala lönesumman.

Av särskilt intresse är den allmäima
arbetsgivaravgiften som utgår enligt förordningen (1968: 419) om allmän
arbetsgivaravgift. Vid bestämmande av underlaget för den aUmänna
arbetsgivaravgiften som tas ut på löneutbetalningar bortses från arbetstagare
vars lön under året understigit 500 kr. och från arbetstagare som inte är
obligatoriskt yrkes-skadeförsäkrad. Vidare medräknas inle ersättning vid s. k.
likställighetsavtal. Något beloppstak finns inte; avgift tas alltså ut även på
den del av lönerna som överstiger 7,5 gånger basbeloppet.

Underlag för egenavgift utgörs av inkorast av annat
förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 § AFL, sora härrör från här i riket bedriven
rörelse eller från här belägen jordbmksfastighet (avgiftsskyldig är endast den
sora själv brukat fastigheten). Till gmnd för beräkning av underiaget för

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 41

egenavgift
ligger den avgiftsskyldiges taxering tUl statlig inkomstskatt. Har inkomst av
rörelse eller jordbmksfastighet inle uppgått till 500 kr. medräknas den inte.
Sjukpenning är undantagen från egenavgift.

Bostadstillägg
till barnfamiljer och låginkomsttagare utan bara, m. m.

BostadstiUägg utgår i form av dels statligt
bostadstiUägg tUl barnfamiljer och dels statskomraunalt bostadstillägg tUl
bamfaraUjer och låginkomsttagare utan barn. Dessutom ulgår inom ett mindre
antal kommuner särskUt koraraunalt bostadstillägg till bamfamUjer.

De nämnda förmånerna är inkomstprövade. TUI gmnd
för inkomstprövningen ligger i princip den inkomst som fastställts vid
taxeringen till statiig inkomstskatt året före bidragsåret. Detta innebär att
förmånerna beräknas med ledning av en inkomst som förvärvats två år före
bidragsåret.

Gällande regler bettäffande bostadstUlägg återfums
i kungörelsen (1968: 425, ändrad senast 1973: 378) om statiiga bostadstUlägg
till bamfamUjer och i kungörelsen (1973: 379, ändrad senast 1973: 956) ora
statskomraunala bostadstUlägg.

Statligt bostadstillägg utgår tUl i Sverige bosatt
familj med bam under 17 år, som helt eller delvis försörjs inom familjen.

Oreducerat bostadstiUägg utgår med 75 kr./mån. eUer
900 kr./år för varje bam i faraUjen. Några villkor beträffande bostaden finns
inte för det statliga bostadstillägget, som närmast har karaktär av elt
in-korastprövat tUlägg till det generella barnbidraget.

TUl grund för inkomstprövningen ligger
famUjeförsörjarens eller, om denne är gift, båda makamas tUl statlig
inkomstskatt taxerade inkomst vid taxeringen året före bidragsåret.
Avtrappningen av det statiiga bostadstillägget framgår av följande tablå:

Taxerad
inkomst per år Bostadstillägget reduceras med

nedanstående
andel av inkomsten (reduceringsfaktorn)

-23
000 O %

23
000-26 000 12%

26
000-36 000 18%

36
000- 24%

Den
taxerade inkomsten justeras i vissa fall enligt särskUda regler.

Statskommunalt bostadstillägg utgår både till
barnfamiljer och till låginkomsttagare utan barn. Det är anknutet till den
faktiska bostadskostnaden och utgår med upp tUl 80 % av kostnaden inom vissa
gränser. För barnfamUjer sker inkomstprövningen och avtrappningen av det
statskommunala bostadstillägget på samma sätt sora vid det statliga
bo-stadstiUägget. Därvid avtrappas först det statiiga tiUägget och därefter det
statskommunala.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.1974:132 42

Folkpensionärernas
förmåner och beskattning

Förmåner

Folkpensioneringen
omfattar både generella och inkomstprövade förmåner. De generella förmånerna
utgörs av ålderspension, förtidspension och famUjepension i form av
änkepension och barnpension. Älderspension liksom hel förtidspension och
änkepension utgår för år räknat med 90 % av basbeloppet för ensamstående
pensionär och med sammanlagt 140 % av basbeloppet för två pensionsberättigade
makar eller med 70 % för vardera raaken. HärtiU koraraer i vissa fall
pensionstUl-skott (raer härom i det följande). Basbeloppet uppgår f. n,
(augusti 1974) tUl 8 500 kr. De inkomstprövade förmånerna utgörs av kommunalt
bostadstUlägg, hustrutillägg och vissa änkepensioner. Dessutom förekomraer
inora folkpensioneringen vissa tUläggsförmåner, bl. a. till försäkrade sora är
handikappade.

Bestäraraelsema ora dessa folkpensionsförmåner
återfinns i AFL samt lagen (1969: 205, ändrad senast 1971: 276) om pensionstUlskott
och lagen (1962:392, omtryckt 1973:909) om huslrutiUägg och koraraunalt
bostadstiUägg.

Pensionstillskott utgår som komplettering tUl
folkpensionen i form av ålderspension, förtidspension och änkepension till
pensionär som inte har ATP eUer som har låg ATP. TiUskottet utgår med samma
belopp för ensamstående som för var och en av två makar.

För innevarande budgetår utgår pensionstillskott
med 18 % av basbeloppet. I den mån ATP tUlsamraans med pensionstillskottet
överstiger 30 % av basbeloppet reduceras pensionstUlskottet.

Förslag tiU avsevärda förbättringar av
folkpensionsförmånerna har lagts fram tUl årets höstriksdag (prop. 1974: 129).
Enligt förslaget höjs folkpensionen från 90 tUl 95 % av basbeloppet för ensara
pensionär och från 140 till 155 % av basbeloppet för pensionärspar. Dessa
höjningar föreslås genoraförda den 1 januari 1975. Vidare föreslås
pensionstUlskottens årliga höjning fr. o. m. den 1 juli 1976 öka från 3 tiU 4 %
av basbeloppet för ensam pensionär och för var och en av två makar. Den
garantinivå sora pensionstillskotten skall ge höjs successivt från 30 till 45 %
av basbeloppet. För förtidspensionär ulan ATP eller med låg ATP föreslås utgå
dubbla pensionstillskott. Förbättringar föreslås också i fråga ora vissa
särskilda förraåner tUl handikappade fr. o. ra. den 1 juli 1975. Den allmänna
pensionsåldern sänks enligt förslaget den 1 juli 1976 tUl 65 år.

Hustrutillägg tUlkommer hustru till den, som
antingen fyllt 67 år och uppbär ålderspension elier dessförinnan har erhållit
förtidspension. 1 regel fordras att hustmn fyllt 60 år och att makarna varit
gifta minst fem år. HustmtUlägg utgår inte om hustrun själv uppbär folkpension
och upphör när hon fyller 67 år och får ålderspension. Oreducerat till-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 43

lägg
motsvarar skUlnaden mellan ä ena sidan ålderspension och pensionstUlskott för
två makar och å andra sidan ålderspension och pen-sionstiUskott för en ensam
pensionär.

Kommunalt bostadstillägg kan utgå till den som
uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension
eller till den som uppbär hustmtiUägg och under fömtsättning att den försäkrade
är mantalsskriven inom vederbörande kommun. Kommunerna svarar helt för
finansieringen av tUläggen och varje kommun bestämmer själv om tillägg skall
utgå och i så fall efter vUka grunder. Kommunalt bostadstiUägg utgår f. n. i
samtiiga komrauner.

För hustratillägg och kommunalt bostadstiUägg
gäller samma inkomst-prövniiigsregler. Dessa innebär att tUlägg skall reduceras
med hälften av den pensionsberättigades inkomst vid sidan av folkpensionen i
den mån sidoinkomsten överstiger 1 500 kr. för den som är gift och 2 000 kr.
för ensamstående. Som sidoinkomst räknas inte allmänt barnbidrag, socialhjälp,
ATP i den mån denna föranlett minskning av pensionstillskott eller barntUlägg,
livränta som avräknats raot ATP eller understöd från anförvant. Vid
uppskattning av förmögenhetsavkastning skall denna höjas med 10 % av det
belopp, varmed förmögenheten överstiger 40 000 kr. för den som är gift och 50
000 kr. för annan pensionsberättigad. Om det föreUgger rätt tUl både
hustrutillägg oeh koraraunalt bostadstUlägg skall det kommunala bostadstUlägget
reduceras i första hand.

Beträffande
makar beaktas deras sammanlagda sidoinkomst och förmögenhet på så sätt att
sidoinkorast och förraögenhet läggs sararaan och därefter fördelas med hälften
på vardera maken. Inkomstprövningen sker sedan för vardera maken för sig.
Därvid gäller de inkomst- och för-raögenhetsgränser sora tidigare angivits för
gift pensionsberättigad. Härav följer att raakar kan ha en sararaanlagd
sidoinkomst på 3 000 kr,, innan tillägget börjar reduceras. Vidare innebär
reglerna att, i de fall då endast den ena maken har rätt till tillägg, endast
hälften av sidoinkomsten komraer att beaktas vid inkomstprövningen.

Finansieringen av samtliga angivna
folkpensionsförmåner med undantag av kommunalt bostadstUlägg sker med statliga
medel. De kommunala bostadstilläggen finansieras helt av vederbörande kommun.

Beskattningsregler

Folkpensionsförraånerna är i princip
skattepliktiga. Kommunalt bostadstillägg och tilläggsförmåner till
handikappade försäkrade har dock undantagits från beskattning. De
skattepliktiga folkpensionsförmänerna behandlas som A-uikomst. Detta betyder
att makars folkpensioner inte sambeskattas vid den statliga
inkomstbeskattningen.

Även om folkpensionsförmånerna således i princip
behandlas som andra skattepliktiga tjänsteintäkter, kommer de ändå ofta att
undantas

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 44

från
beskattnmg på grund av reglerna om extra avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket KL gäller att
skattskyldig, vars inkomst tUl icke obetydlig del utgjorts av folkpension,
skall ora särskilda oraständigheter inte föranleder annat anses ha rätt
till extra avdrag på gmnd av nedsatt skatteförraåga. Enligt anvisningarna till
sarama paragraf är skattskyldig, som vid sidan av folkpensionen även haft annan
inkomst, berättigad tUl ett med hänsyn lill omständigheterna jämkat avdrag. För
makar och i taxeringshänseende likställda skattskyldiga bestäms extta avdrag
med hänsyn till båda makarnas inkomst-och förmögenhetsförhållanden.

Riksskatteverket fastställer grunderna för beräkning
av extra avdrag för folkpensionärer. Enligt verkets anvisningar, som utformats
med ledning av departementschefens av riksdagen godkända uttalanden i prop.
1970: 70, är avdragets storlek beroende av den tUl statlig inkomstskatt
taxerade inkomstens storlek. Principen är att en till statiig inkomstskatt
taxerad inkomst, sora motsvarar vanlig folkpension inkl. pensionstiUskolt samt
en sidoinkorast på 1 500 kr. för ensamstående folkpensionär resp. 2 000 kr. för
raakar, inte skall medföra beskattningsbar inkomst. När den taxerade inkomsten
överstiger dessa beloppsgränser avtrappas det extra avdraget med 1/3 av
överskjutande belopp. Förmögenhetsinnehav beaktas på så sätt att förmögenhet
mellan 50 000 kr. och 80 000 kr. föranleder reduktion av avdraget. Överstiger
förmögenheten 80 000 kr. upphör rätlen till extra avdrag.

De angivna riktlinjerna innebär att
inkorastgränserna för skattefrihet och för avtrappning av det extra avdraget är
direkt beroende av folkpensionens sloriek och därraed av ändringar i basbeloppet.
För varje års taxering fastställer därför riksskatteverket nya inkorastgränser.

Utredningens
överväganden ocb förslag

Allmänna
överväganden

Skatteutredningens förslag skall enligt
tilläggsdirektiven tUlgodose två huvudsyften, näraligen dels lindra
raarginaleffekten för inkorasttagare i mellaninkomstlägena och dels beakta
behovet av skattesänkningar för inkomsttagare med lägre inkoraster.

Vad beträffar inkorasttagare sora har låg taxerad
inkorast framhåller ulredningen att det här uppenbarligen är fråga om en
raycket heterogen gmpp. En inte obetydlig del består av inkorasttagare t. ex.
vissa heraraaboende ungdoraar och heramamakar som har en bättre utkomstsituation
än deras egen låga inkomst anger, Ä andra sidan ingår många inkomsttagare vars
låga inkorast återspeglar en svag utkorast-situation. Det gäller t, ex.
lågavlönade och andra inkorasttagare, som

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 45

trots
full arbetsinsats har låg inkomst, samt många inkorasttagare sora på grund av
förvärvshinder av olika slag inte kunnat göra den arbetsinsats sora de skulle
önska. Av både fördelningspolitiska skäl och kostnadsskäl skulle det vara en
fördel att ha tUlgång till en raetod som gjorde det möjligt att selektivt
inrikta skatlelindringsåtgärder på de senaste två gmpperna av inkomsttagare Det
möter dock enligt utredningen belydande praktiska svårigheter att utarbeta en
sådan metod.

I fråga om förekomsten av marginaleffekter
konstaterar utredningen att den sammanlagda verkan av marginalskatt, reduktion
av bostadstillägg och inkomstdifferentiering av daghemsavgifter i vissa
inkomstlägen varit betydande under senare år. Utredningen diskuterar mot bakgmnd
härav bl. a. frågan om marginaleffekternas betydelse i förhållande tiU andra
faktorer. Det framhålles att i ett system där inkomstbeskattningen är
progressiv och bidragen inkomstprövade är problemet med marginaleffekter
ofrånkomligt. Ju mer stödåtgärderna inriktas på inkomsttagare i vissa
inkomstiägen desto större blir marginaleffekten för den som på gmnd av
inkomstökning läranar dessa inkorastlägen. Marginaleffekterna återspeglar
således de fördelningspolitiska arabitioner sora ligger bakom utformningen av
nuvarande skatte- och bidragssystem. Utredningen framhåller eraellertid att
raarginaleffekterna kan balanseras av andra faktorer, t. ex. ändringar i
skatteskala, bidragsnivå och avgiftsregler. Från fördelnmgspoUtisk synpunkt kan
därför det saramanlagda resultatet från ett år till ett annat av
inkomstutveckling och saratidiga ändringar av regelsystemet anses vara av
primärt intresse.

I fråga om marginaleffekternas inverkan på den
enskildes vUja alt göra en viss arbetsinsats eller att öka sin arbetsinsats
konstaterar utredningen att marginaleffekterna visserligen kan vara en
väsentlig och ibland t. o. m. avgörande faktor när den enskilde överväger om
han skall ta en ny anställning eller exttaarbete. Det kan å andra sidan hävdas
atl det i många fall även är andra faktorer än det ekonomiska utbytet som
påverkar viljan att göra en arbetsinsats. F. n. saknas enligt utredningen
tillräckligt underlag för att dra några generella slutsatser ora beskattaingens
betydelse för arbetsviljan. Utredningen berör också ett par andra aspekter på
raarginalskatteprobleraet. Utredningen erinrar sålunda ora alt det under senare
år uttryckts önskeraål från fackligt håll ora en lindring av
raarginaleffekterna för att underlätta avtalsförhandlingarna. Löneutvecklmgen
påverkar i sin lur kostnads- och prisutvecklingen. Marginaleffekterna har
därigenora även en stabiliserings-politisk aspekt. Vidare kan höga
raarginaleffekter öka benägenheten för skatteflykt eller skattefusk, t. ex. i
den forraen att inkoraster av extraarbete undanhålls från beskattning.

Utredningens slutsats är att även om
marginaleffektemas negativa betydelse i viss mån torde ha överdrivits i den
aktuella debatten bör

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 46

dessa
effekter mte negligeras. I vissa fall, särskUt för barnfamiljer i
mel-laninkomstlägen och folkpensionärer, kan konstateras betydande marginaleffekter.
Utredningen lägger i enlighet med tUläggsdurektiven fram förslag för att lindra
dessa effekter.

Med hänsyn tUl skatteomläggningens provisoriska
karaktär har förslaget begränsats tUl ett fåtal punkter och innefattar
lösningar som i principieUt hänseende inte skiljer sig alltför mycket från
nuvarande ordning. En naturiig utgångspunkt har enligt utredningen varit att
söka knyta an tUl de reformer som genoraförts under senare år.

Ledamoten Hermansson har reserverat sig mot den av
utrednings-majoriteten föreslagna metoden för skatteomläggningen. Han förordar
i stället bl. a. avskaffande av mervärdeskatten på livsraedel. De kostnader
förslaget föranleder utöver utredningsmajoritetens förslag bör enligt
reservanten finansieras genom skärpning av skatten på stora förraögen-heter,
arv och gåvor. Slutiigen föreslås att koraraunema helt befrias från allmän
arbetsgivaravgift.

Sjukförsäkringsavgiften

Utt-edningen erinrar om alt den fasta avgiftsdelen
under år 1974 uppgår tUl 300 kr. och att den rörliga avgiftsdel som tas ut på
löneinkomster under samraa år beräknas utgå med i genomsnitt 1,3 % av
avgiftsgmndande inkorast. Skattelättnaden för den enskilde ora avgift och
avdragsrätt upphör beräknar utredningen till raellan 300 och 400 kr. i de
flesta inkorastlägen upp till 150 000 kr. Uttryckt i procent av den totala
inkomstskatten blir lättnaden betydligt slörre i lägre än i högre inkomstlägen.
Från denna synpunkt kan slopandet av sjukförsäkringsavgiften för löntagare
anses vara en reform raed låginkomslprofU. Fördelningspolitiska skäl talar
därför enligt utredningen för att avgiften slopas. Detta skulle också raedföra
att variationen i avgiftsuttag raellan olika försäkringskassor upphör. Bl. a.
av denna anledning skulle en sådan reform innebära inte obetydliga lättnader
för de myndigheter som handhar avgiftsdebiteringen.

Ulredningen diskuterar också frågan om hela den
egenavgift som en löntagare har att betala, dvs. såväl den fasta som den
rörliga delen, bör slopas. Från en särskUd synpunkt kunde det vara av värde att
behålla den fasta avgiftsdelen. Det skulle näraligen i så fall vara raöjligt
att även i fortsättnmgen ta ut avgift på kapitalinkoraster, vUket däreraot
raöter svårigheter när hela avgiften slopas på löneinkoraster. En begränsning
av reformen tUl att endast omfatta den rörliga avgiftsdelen skulle emellertid
innebära att den åsyftade fördelningspolitiska effekten gick förlorad. Med en
sådan begränsning skulle även i övrigt effektema av reformen bli så pass
obetydliga att denna enligt utredningens mening inte längre skulle vara
meningsfull.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 47

Utredningens förslag innebär därför att hela
avgiften slopas för löntagarna. TUl följd härav kommer löntagamas rätt att vid
taxeringen göra avdrag för avgiften automatiskt att upphöra fr. o. ra. 1977 års
taxering. Ora hela sjukförsäkringsavgiften alltså även den fasta avgiftsdelen
slopas för löntagamas del,
måste man ta ställning till hur avgiftsuttaget skall utformas för övriga
inkorasttagare. Vad först beträffar inkomst av annat förvärvsarbete än
anstäUning är det enligt utredningens mening uppenbart att
sjukförsäkringsavgift även i fortsättningen bör tas ut på detta inkomstslag.
En raer tveksara fråga är i vUken raån avgift fortfarande bör tas ut av
försäkrade som inte har inkomst av förvärvsarbete men däremot inkorast av
annan fastighet, kapital m. ra. För dessa inkorasttagare innebär nuvarande
systera att de har rätt till sjukförsäkringens gmndförraåner i förra av
sjukvårdsersättning raen däreraot inte till sjukpenning och att de ora
inkomsten ger upphov tUl statUgt beskattningsbar inkomst betalar den fasta avgiften,
raedan däremot den rörliga avgiftsdelen inte blir aktuell för deras del.
Utredningen konstaterar att rättviseskäl visserligen talar för att alla
medborgare sora koraraer i åtnjutande av grundförmånerna också skall bidra tUl
finansieringen. Mot bakgrund av det syslem för avgiftsuttag som numera
utvecklats skulle emellertid en metod att ta ut avgifter även på
kapitalinkomster innebära inte endast att den adrainistrativa vinsten av att
slopa avgiften för löntagare gick förlorad utan även att förfarandet blev
betydligt mer komplicerat än i dagsläget. De administrativa skälen har därför
enligt skatteutredningens mening numera sådan styrka att utredningen inte
anser sig kunna förorda annan lösning än att egenavgifter för sjukförsäkringen
i fortsättningen begränsas till inkomst av annat förvärvsarbete.

Ledamöterna Hermansson, Hörnlund och Gadd har
ansett att avdragsrätten för påförd sjukförsäkringsavgift bör tas bort för
löntagare vid 1976 års taxering. Ledamöterna Andersson, Krönmark, Mundebo och
Tobisson anser att avdragsrätten bör behållas vid nämnda taxering.

Beskattningsområdet

Statsskatteskalan
och grundavdrag

Genom ändringar i statsskatteskalan och reglema för
gmndavdrag är det enligt utrednmgen tekniskt möjligt att åtminstone delvis
tillgodose de båda huvudsyften för en reform som tilläggsdirektiven ställer
upp. Utredningen påpekar emellertid att en sänkning av skatteuttaget för t. ex.
inkorasttagare i lägre inkomstskikt medför att den totala inkorastskatten
sänks även för inkorasttagare raed större inkomster, om inte skatteuttaget
samtidigt i korapenserande syfte höjs i de högre inkomstskikten. Detta i och
för sig självklara förhållande begränsar i viss mån möjligheterna att inom
visst givet reformutrymme med hjälp av skatte-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 48

skala
och grundavdrag samlidigt tillgodose intresset av skattesänkning för
låginkomsttagare och lindring av marginalskallen i mellaninkomstlägena. ViU
man t. ex. genom lägre skattesats eller utökat grundavdrag minska skatten i
lägre inkorastmtervall kan raan inle i kompenserande syfte samlidigt höja
uttaget i högre intervall ora man har för avsikt att sänka marginalskatten i de
senare intervallen.

I fråga om avtrappningen av grundavdraget
understryker utredningen särskilt att den effekt på fördelningen av total
inkorastskatt raellan individema som erhålls därigenom lika väl kan uppnås
genom justering av statsskatteskalan. Hänsyn till skattefördelningen gör del
alltså inte nödvändigt att behålla avtrappningen, om andra skäl talar för att
man väljer en annan teknik för alt uppnå åsyftad fördelning av skatten. Avtrappningen
raedför att marginalskatten i avtrappningsskiktet höjs med en femtedel, vilket
vid en koraraunal utdebitering av 24 kr. per skattekrona ((Skr) innebär en
skärpning av marginalskatten raed 8,610,4 procentenheter vid taxerad inkomst
mellan 30 000 och 52 500 kr. Från de synpunkter som skatteutredningen har att
beakta vid utforraningen av sitt förslag har alltså avtrappningen mindre
önskvärda effekter. Utredningen förordar en övergång tUl fasta grundavdrag.
Samlidigt bör natarligtvis genom justering av statsskatteskalan eller genom
andra åtgärder åstadkommas att från fördelningspolitisk synpunkt önskvärda
skattelättaader för låg- och mellaninkomsttagare inte bara behålls utan även
förstärks.

Utredningen föreslår således i fråga om de statliga
och kommunala grundavdragen att de inte längre skall avtrappas när den statligt
taxerade inkomsten överstiger 30 000 kr. Någon annan ändring av reglema för
grundavdrag föreslås i princip inte.

Vid utforraningen av den nya statsskatteskalan
måste enligl utredningen flera oraständigheter beaktas. Av bl. a. kostnadsskäl
är utryra-met för sänkning av skattesatsen i de lägre skikten begränsat. Skalan
får i denna del avvägas så att den tUlsammans med övriga åtgärder i skälig raån
tUlgodoser behovet av skattesänkning för låginkomsttagare. Vid utforraningen av
skalans övriga delar måste hänsyn tas till att den nuvarande skalan grundas på
avtrappade gmndavdrag. 1 samband med övergången till fasta gmndavdrag måste
skatteskalan justeras så att den i erforderlig mån kompenserar för det bortfall
av både statlig och kommunal inkomstskatt, som annars äger rum i de
inkomstskikt där grundavdragen f. n. reduceras eller är helt eliminerade. Vid
bestämmande av skattesatsen i mellaninkomstskikten bör å andra sidan samtidigt
beaktas önskemålet alt där lindra marginalskatten. Vad beträffar högre
inkomstskikt konstaterar uttedningen följande. Vid oförändrade skattesatser i
dessa skikt skuUe de föreslagna ändringarna beträffande gmndavdragen och
skatteskalans lägsta och raellersta skikt medföra skattelättnader som
successivt steg med årsinkomsten för att vid en

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 49

årsinkomst
på ca 200 000 kr. och en komraunal utdebitering av 24 kr./ skr. nå ett belopp
på drygt 2 500 kr. Enligt utredningens mening bör av fördelningspolitiska skäl
denna skattelättnad begränsas och vid de högsta inkomsterna helt elimineras
genom kompenserande höjning av skattesatsen i skalans övre delar. Samtidigt är
det dock enligt utredningen från olika synpunkter önskvärt att inte i någon
mer betydande grad höja marginalskatten i systeraet.

Efter avvägning av nu anförda synpunkter föreslår
utredningen att statsskatleskalan får följande nya utformning:

Beskattningsbar Skattesats inom

inkomst,
kr, skiktet, %

-
15 000 7

15
000- 20 000 12

20
000- 25 000 17

25
000- 30 000 22

30
000- 40 000 28

40
000- 45 000 33

45
000- 65 000 38

65
000- 70 000 43

70
000-100 000 48

100
000-150 000 52

150
000- 56

Utredningen framhåller att en direkt jämförelse
mellan den föreslagna statsskatteskalan och nu gällande skala ger en
missvisande bild på grund av de väsentliga ändringama bettäffande grundavdragen
och utredningens förslag om skatleavräkning för låginkomsttagare. Innebörden
av förslaget på inkomstbeskattningens område framgår först när saratiiga dessa
faktorer beaktas.

Ledamöterna Krönmark och Svensson har reserverat
sig raot majori tetens förslag till statsskatteskala såvitt gäller skärpningen
av skatten för inkomsttagare med högre inkomster. Ledamoten Tobisson, som
anslutit sig till utredningens förslag som en helhetslösning, har i särskilt
yttrande också uttalat betänkligheter raot denna skatleskärpning.

Skatleavräkning
för låginkomsttagare

Beträffande låginkomsttagarna påpekar utredningen
atl en generell skattesänkning för denna grupp gynnar även personer som inte
kan sägas ha något påtagligt behov av särskUda skattelättnader. En sådan
genereU åtgärd blir även raycket kostnadskrävande och skuUe nödvändiggöra en
kompenserande ökning av skatteuttaget i skikten närmast däröver i syfte att av
fördelningspolitiska skäl begränsa de skattelättnader sora annars tUlfaller
inkomsttagare i dessa inkomstiägen. En sådan korapenserande skatteökning med
åtföljande marginalskatteskärpning kan å andra sidan inte anses förenlig med
tUläggsdirektiven.

Mot denna bakgrund diskuterar utrednuigen om det är
raöjligt att finna en raetod för skattesänkning för låginkorasttagare sora dels
är 4 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 132

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 50

selektiv
i den meningen att åtgärden inriktas på dem som bäst behöver den och dels inte
gör det nödvändigt att företa kompenserande skalteskärpningar i de närmast
högre inkomstskikten.

Utredningen erimar om att lagstiftaren i fråga om
en särskild grupp av låginkomsttagare, nämligen folkpensionärer med ingen eUer
låg sidoinkomst, fimnit det möjligt att medge skattelättnad i form av extta
avdrag vid taxeringen enligt relalivt enkla och schablonmässigt utformade
regler. Utredningen förkastar emeUertid tanken på att utvidga denna rätt till
alla inkorasttagare i motsvarande inkomstlägen.

Utredningen anser sig inte heller med hänsyn tUl
förslagets provisoriska karaktär böra pröva möjligheten att utforma någon ny
metod av principiell innebörd. Utredningen överger därför tanken på att göra
rätten till skattelättnad beroende av en prövning av den enskilde inkomsttagarens
faktiska utkomstsituation och vad som orsakat denna.

Utredningen diskuterar i stället frågan i vUken mån
det är möjligt att anknyta rätten till skattelättnad till storleken och arten
av den skattskyldiges inkomster. Utredningen finner det inte möjligt att f. n.
gå längre än att i princip anknyta rätten till särskild skattelättnad till storleken
av den taxerade inkomsten och att dämtöver endast utforma ett par enkla
schablonregler i syfte att avskUja vissa gmpper av inkomsttagare som generellt
sett inte kan antas vara i behov av särskild skattelättnad.

Beträffande metoden för skattelättnad talar enligt
utredningen både praktiska och andra skäl för att skattelättnaden tillgodoförs
den enskilde oberoende av hans eget yrkande och att detta sker på debiteringsstadiet
i form av avräkning av visst belopp från den slutiiga skatten.

Utredningen komraer således frara till att särskUd
skattelättnad i form av avräkning från skatt bör medges enligt en enkel
schablon för vissa av de inkomsttagare med låg taxerad inkomst som f. n. inte
åtnjuter extra avdrag vid taxeringen i egenskap av folkpensionärer.

Utredningen föreslår alt den särskUda
skatteavräkningen för låginkorasttagare blu: 250 kr./år för inkorasttagare,
vars statligt taxerade inkomst inle överstiger 36 000 kr. Avräkningen föreslås
skola medges individuellt för varje inkorasttagare och alltså utan hänsyn till
makes inkomstförhållanden. Som en förutsättning för skatleavräkning föreslår
ulredningen att inkomstlagaren skall ha fyllt 16 år den 1 november under
beskattningsåret. Utredningen anser vidare att hänsyn såtUlvida bör tas tUl
arten av den skattskyldiges inkomster att rätten tiU skatleavräkning görs
beroende av att denne har A-inkomst på minst 4 500 kr. Skatteavräkningen är
nämligen enligt utredningen motiverad främst i fråga om inkomsttagare sora har
låg inkomst av förvärvsarbete eller som på gmnd av sjukdom eller arbetslöshet
inte kunnat arbeta. Med denna utgångspunkt borde skatleavräkning medges endast
mot inkomst-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 51

skatt,
som belöper på inkomst av förvärvsarbete eller på ersättning vid sjukdom eller
arbetslöshet, raen däreraot inte raot skatt som är hänförlig lUl
kapitalinkomster ra. ra. En ordning enligt vilken avräkning raedgavs endast mot
skatt som belöper på vissa särskUda inkomstslag skulle dock aUtför raycket
komplicera förfarandet. Det bör däremot enligt utredningens mening vara
praktiskt möjligt att kräva att den skaltskyldiges inkomster tUl åtminstone
någon del skall bestå av inkorast av förvärvsarbete eller motsvarande. Det har
ansetts naturligt att anknyta tiU det i skattelagstiftningen redan tUlämpade
begreppet A-inkomst, som i princip omfattar bl. a. inkomst av förvärvsarbete,
sjukpenning och ersättning vid arbetslöshet men däremot inte
kapitalinkoraster. Utredningen är medveten om att det här föreslagna kravet på
viss minsta A-inkomst medför att en uppdelning på A- och B-inkomst i
fortsättningen måste göras även i vissa fall där detta f. n. inte är
nödvändigt. Det måsle dock antas att taxeringsnämnderaa i regel inte har någon
svårighet att raed hjälp av deklarationema avgöra om kravet på viss rainsta
Ä-inkomst är uppfyllt och att de genom en enkel markering kan raeddela detta
tUl debiteringsmyndigheten.

Utredningen berör också frågan om det är lämpligt
att genom en avtrappningsregel mildra den tröskeleffekt, som uppstår när
skattskyldigs inkomst på gmnd av ett tUlskott passerar 36 000 kr. Äv praktiska
skäl och raed hänsyn tiU det relativt ringa avräkningsbeloppet avvisar
ulredningen eraellertid en sådan avtrappningsregel.

Utredningen framhåller att förslagets provisoriska
karaktär gör det angeläget att reglema även i övrigt får en så enkel utformning
som möjligt. Till skiUnad från nuvarande skattereduktion (hemraaraakeavdrag)
behöver skatteavräkningen enUgt utredningens mening inte göras beroende av
viss tids bosättning i Sverige. Inte heller torde det vara nödvändigt att vid
bedömningen av om en skattskyldig med hänsyn tUl inkomstens storlek är
berättigad till avräkning ta hänsyn till inkomst som beskattats enligt
förordningen (1958: 295) om sjömansskatt.

Avräkningen bör enligt utredningen medges mot samma
skatter och avgifter som kommer i fråga för nuvarande skattereduktion. Den bör
beaktas även vid uppbörd av preliminärskatt. Detta betyder i fråga ora
prelirainär A-skatt, att avräkningen bör inarbetas i källskattetabel-lema. Vad
som bortfaUer vid skatteuppbörden bör på sarama sätt som gäller i fråga om
skattereduktion helt bäras av staten.

Ledaraöterna Hörnlund och Gadd har i en reservation
förordat att nuvarande skattereduktion avtrappas med 20 % av statiigt taxerad
inkomst överstigande 50 000 kr. och att de skattemedel sora friställs genora
avtrappningen tiUförs låglönegrupperna genora att skatteavräk-ningsbeloppet
bestäras tUl 350 kr. Även ledamoten Hermansson anser att skattereduktionen bör
avtrappas.

Ledamoten
Krönmark har reserverat sig mot majoritetens förslag om

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 52

generell
skatleavräkning för låginkomsttagare och i stället förordat avdrag vid
taxeringen för inkomsttagare med bara under 16 år och raed högst 36 000 kr.
taxerad inkomst.

Folkpensionärerna

En utgångspunkt för förslaget om skatleavräkning
har varit att de låginkomsttagare som inte i egenskap av folkpensionärer har
rätt till extra avdrag vid taxeringen, i annan form bör få särskUd
skattelättnad. Av detta följer att skatteavräkningen i princip inte berör
folkpensionä-rema. Folkpensionär, sora saknar eller har låg sidoinkorast, har
rätt lill extra avdrag enligt de grunder som rUcsskatteverket fastställer.
Enligt dessa gmnder har dock en folkpensionär, vars taxerade inkomst understiger
36 000 kr., inte alltid rätt tUl extra avdrag. Detta beror i vissa fall på de
inkomstgränser som tiUämpas enligt tabellerna för extra avdrag. En annan
anlednmg är att det extra avdraget tUl skillnad från den föreslagna
skatteavräknuigen i vissa fall reduceras på gmnd av den skattskyldiges
förmögenhet samt bestäms raed hänsyn tUl makars saramanlagda inkomst- och
förmögenhetsförhållanden. Detta förhållande kräver enligt utredningen en
saraordning mellan reglema för skatleavräkning och extra avdrag för att
förhindra att folkpensionärer i vissa fall får högre skatt än låginkomsttagare
i aktiv ålder. Från teknisk synpunkt anser utredningen det lärapligare att
justera reglema om extra avdrag än att införa rätt tUl skatleavräkning för
folkpensionärer i vissa inkomstlagen. Utredningen föreslår därför att rätten
tUl extra avdrag utvidgas på så sätt att folkpensionärer vars inkorast till
inte obetydlig del utgjorts av folkpension och vars statligt taxerade inkomst
inte överstiger 36 000 kr. garanteras extra avdrag med visst minsta belopp.
Detta belopp bör avvägas så att det ger i princip samraa skattelättnad som
skatteavräkningen. Utrednmgen bedömer att ett extra avdrag med 500 kr. i
de aktuella inkorastlägena bör ungefärligen motsvara ett avdrag från skatten
på 250 kr. Med hänsyn tUl utformningen av reglerna om skatleavräkning bör
minimiavdraget raedges oberoende av förmögenhet och utan hänsyn till makes
inkomster. Detta betyder bl. a. att gift folkpensionär, som f. n, på grund av
makes inkomst inte har rätt till extra avdrag, enligt förslaget får
miniraiavdrag med 500 kr. Förslaget motverkar härigenom i någon mån de mindre
önskvärda effekter som "sambeskattningen" vid bestämmande av extra
avdrag i vissa fall kan medföra.

Sararaanlagda
effekter på besk att n in gs om rade t

Utredningen framhåller att innebörden av förslaget
för den enskUde inkomsttagaren frarakoraraer sora den saramanlagda effekten av
sjukförsäkringsavgiftens slopande, ändringama belräffande skatteskala och
grundavdrag samt skatleavräkning för låginkomsttagare. I följande

s. 53 Kontrollera mot PDF

tablå
redovisas denna sammanlagda effekt och även verkningarna av de särskUda
komponenterna. Beräkningarna avser i princip att belysa skillnaden i total
inkomstskatt, genomsnittiig skattesats och raarginal-skattesats år 1975 (= 1976
års taxering) när förslagets regler tillämpas i stället för nuvarande regler.
Det har antagils alt sjukförsäkringsavgiften slopats fr. o. m. inkomståret
1975 och att den nya skatteskalan m.m. tUlämpas på inkoraster sora förvärvats
detta år. Vid beräkning av effekten av att sjukförsäkringsavgiften slopas har
också antagits att något avdrag för sjukförsäkringsavgift inte längre
förekoramer. Redovisningen avser löntagare utan förvärvsavdrag och s.k.
hemmamake-avdrag (skattereduktion på 1 800 kr.). Den koraraunala utdebiteringen
har antagits vara 24 kr. per skattekrona.

Av sammanställningen framgår bl. a. att den
procentuella skattesänkningen är störst vid inkomster upp till 20 000 kr.
.Räknat i kronor är skattesänkningen däreraot störst vid årsinkomst mellan 50
000 och 100 000 kr.; i dessa inkomstiägen uppgår den till drygt 2 000 kr,

Marginalskattemmskningen är störst i inkomstskikten
raellan 30 000 och 50 000 kr,, där den maximalt raotsvarar drygt 10
procentenheter. En viss ökning av marginalskatten inträder av fömt angivna skäl
vid högre inkomster. Ökningen stannar dock vid 13 procentenheter. Det bör
observeras att den totala inkomstskatten enligt förslaget minskar vid
årsinkomster upp till ca 190 000 kr.

Det bör understrykas att utredningen vid beräkning
av effekten av att sjukförsäkringsavgiften slopas antagit att något avdrag för
sjukförsäkringsavgift inte längre förekommer.

Årsin-

Ökning (-f) eller minskning (-

-) av
inkomstskatten genom

komst
kr.

förslaget

p. g. a. slopad

p. g. a.
änd-

p. g. a.

skatte-

totalt

sjukförsäk-

rade
grund-

avräkning.

kr.

%

ringsavgift,

avdrag
och

kr.

kr.

skatteskala,
kr,

1

2

3

4

5

6

10 000

-297

_

-250

- 547

-28,0

20 000

-366

- 3

-250

- 619

-12,0

30 000

-393

- 139

-250

- 782

- 8,5

40 000

-306

-1 029

-1335

- 8,9

50 000

-358

-1 784

-2 142

-10,1

60 000

-411

-1 790

-2 201

- 8,0

70 000

-441

-1773

-2 214

- 6,6

80 000

-337

-1 891

-2 228

- 5,5

90 000

-337

-1 791

-2128

- 4,5

100 000

-337

-1 691

-2 028

- 3,7

125 000

-313

-1 124

-1437

- 2,0

150 000

-313

- 374

- 687

- 0,8

200 000

-254

-f 447

-f 193

+ 0.1

300 000

-254

-f2 447

-f2193

+ 1,1

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 54

En uppfattning ora verkningarna av en kvarvarande
avdragsrätt ger följande sammanställning (avrundade tal):

Årsinkomst,
tkr.

Verkan av avdragsrätten

vid 1976 års taxering, kr.

(genomsnitt för riket)

10

130

20

190

30

290

40

410

50

540

60

640

70

690

80

790

100

790

150

830

Utredningen framhåller också att till redovisade
skattelättnader även komraer förstärkning av bostadstUlägg m. m.

Det
socialpolitiska området

Folkpensionärer i lägre inkomstskikt kan enligt
uttednmgen träffas av höga marginaleffekter bl. a. på gmnd av avtrappningen av
hustmtiUägg och kommunalt bostadstUlägg, HustmtUlägg och kommunalt bostadstUlägg
reduceras f. n. med belopp motsvarande 50 % av den sidoinkomst som överstiger
det s. k. avdragsfria beloppet, dvs. 2 000 kr. för ensamstående och 1 500 kr.
för gift pensionär. Det enklaste sättet att lindra dessa marginaleffekter är
att göra avtrappningen mindre brant. En lägre reduktionsfaktor medför även en
förstärkning av stödet tUl folkpensionärer med sidoinkomster som ligger inom
och ett stycke ovanför det nuvarande avtrappningsskiktet. Utredningen anser det
motiverat att lindra marginaleffekterna för de folkpensionärer som har sådana
sidoinkomster genom att minska avttappningen av hustmtiUägg och kommunalt
bostadstUlägg. Avttappningen föreslås ske med en tredjedel av den sidoinkomst
som överstiger det avdragsfria beloppet.

Bostadstillägg till barnfamiljer och
låginkomsttagare utan bam utgår tUl ett mycket stort antal inkomsttagare.
Utredningen har därför särskilt uppmärksammat de marginaleffekter som
uppkommer på grund av avttappning av bostadstUlägg och övervägt olika
principlösningar. I förevarande provisoriska förslag har utredningen staimat
för en enhetlig reduktionsfaktor som det lämpligaste medlet att lindra
marginaleffekterna. Reduktionsfaktorn föreslås bli 15 %. Utredningen erinrar
om att förslaget i denna del överensstämmer med vad familjepolitiska kommittén
förordat i sitt betänkande (SOU 1972:34) FamUjestöd. Utredningen vUl också
justera gränsen för avtrappning och föreslår att reduceringsgränsen höjs med 3
000 kr. och alltså bestäms till taxerad inkomst på 26 000 kr,/år för
barnfamiljer och 21 000 kr./år för låginkomsttagare utan barn.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 55

Finansiering

Kostnadsberäkning
och allraänna synpunkter

Slopandet av sjukförsäkringsavgiften för löntagare
beräknar utredningen för år 1975 innebära ett bortfall av
sjukförsäkringsavgifter på sammanlagt 2 950 mUj. kr. A andra sidan medför
avgiftens slopande ökade skatteintäkter för staten och kommunema på gmnd av att
de mkomsttagare som berörs av förslaget inte längre vid inkomsttaxeringen gör
avdrag för sjukförsäkringsavgift. Vid beräkning av totalkostnaden för
förslaget har utredningen avräknat belopp motsvarande intäktsökningen,
nämligen 820 mUj. kr. för staten och 780 mUj. kr. för kommunema, eller
sammanlagt 1 600 mUj. kr.

Övergången tUl fasta gnmdavdrag kan enligt
utredningen för koraraunema antas medföra ett skattebortfall på 1 340 milj.
kr. För staten kan skattebortfallet på gmnd av denna övergång och den
saratidiga justeringen av skatteskalan beräknas tUl 1 270 mUj. kr.

Antalet inkomsttagare som år 1975 (1976 års
taxering) berörs av skatteavräkningen har uppskattats tiU 2,3 mUjoner. Bland
dera ingår ett raindre antal, för vUka inkorastskatten före avräkningen och
därmed också avräkningsbeloppet understiger 250 kr. Totalkostnaden för skatteavräkningen
och den samtidiga utvidgningen av det extra avdraget för folkpensionärerna
beräknar uttedningen tUl 580 raUj. kr.

Införandet av en enhetlig reduktionsfaktor på 15 %
för bostadstiUägg till bamfaraUjer och låginkomsttagare utan barn och den
samtidiga justeringen av inkorastgränsen beräknas kosta staten 60 milj. kr. och
kommunema 20 mUj. kr. Den lindrigare avtrappningen av hustmtUlägg och
kommunalt bostadstiUägg för folkpensionärer beräknas kosta kommunema 70 raUj.
kr. och staten 10 mUj. kr.

Den sammanlagda kostnaden för utredningens förslag
blir i enlighet hänned (2 9501 600-1-1 340-1-1 270-1-580-1-80-f 80 =) 4 700
railj. kr.

Beräkningarna avser kostnaderna vid fullt genomslag
av reformen. De inkluderar således inte det belopp på 1 600 mUj. kr. som kan
tillkomma för övergångsåret 1975 på gnmd av eftersläpande avdragsrätt för
sjukförsäkringsavgift.

Finansieringen av förslaget bör enligt utredningen
med hänsyn till skatteomläggningens provisoriska karaktär ske genom ett fåtal
tekniskt enkla åtgärder och helst genom anlitande av en enda eller en huvudsaklig
finansieringskäUa. De enda beskattningsformer sora var för sig kan tänkas ge
belopp av den storleksordning det här är fråga om är mervärdeskatten och produktionsfaktorbeskattningen.
En höjning av mervärdeskatten skulle delvis motverka de åtgärder som i
belänkandet föreslagits i syfte att tUlgodose behovet av skattesänkning för
låginkomsttagare. Utredningen vUl bl. a. med hänsyn härtill inte förorda finansiering
genom mervärdeskatt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 56

Vid 1972 och 1973 års skatteomläggningar
finansierades sänkningen av den statiiga inkorastskatten resp. slopandet av
folkpensionsavgifien genora höjning av arbetsgivaravgifterna. I utredningens nu
aktuella tUl-läggsdirektiv anges också att finansiering av förslaget kan tänkas
ske genom skatteuttag på produktionen efter principer liknande dera som
tillämpats vid de två senaste skatteomläggningarna.

Utredningen har raed hänsyn härtUl haft särskUd
anledning att pröva möjlighetema att finansiera förslaget genora skatt uttagen
på produktionen.

Enligt utredningens uppfattaing är
arbetsgivaravgiftema enda tänkbara finansieringsraedel på
produktionsfaktorbeskatlningens område. En höjning av dessa avgifter framstår i
dagsläget sora den enda finansieringskälla sora kan ge belopp av tUlräcklig
storleksordning. Ora inkomstskattesänkningen kombineras med en höjning av
arbetsgivaravgifterna får reformen delvis samma principiella innebörd som 1973
års skatteomläggning. Avgiftshöjningen måste, frarahåller utredningen,
självfallet kombineras med de konjunkturpolitiska åtgärder sora raed hänsyn
till förhållandena vid genomförandet kan anses påkallade.

Utredningen förordar alltså finansiering genom
höjda arbetsgivaravgifter.

När det gäller den närmare utformningen av
finansieringsförslaget skiljer utredningen mellan kostnaden för slopande av
sjukförsäkringsavgiften för löntagare och övriga reformkostnader.

Kostnaderna
för att slopa sjukförsäkringsavgiften

Utredningen anser det ligga närmast tUl hands att
finansiera denna del av reformen genom en höjning av den
socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen sora uttas hos arbetsgivama och
sora f. n. utgår raed 3,8 % av avgiftsunderlaget.

Höjningen av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift
bör enligt utredningen avvägas så att täckning i princip erhålls för det
beräknade inkomstbortfallet för sjukförsäkringen vid slopandet av de
försäkrades sjukförsäkringsavgift, 2 950 mUj. kr. En höjning av procentsatsen
för socialförsäkringsavgiften för sjukförsäkringen från 3,8 till 6,1 % kan
beräknas ge i det närraaste full kostnadstäcknmg (2 920 mUj, kr,).

Den egenavgift tUl sjukförsäkringen som tas ut på
inkomst av annat förvärvsarbete skall enligt utredningens förslag behåUas, I
samband med den översyn av avgiftsreglerna som reformen föranleder finns det
dock, enligt utredningen, anledning att överväga vissa ändringar i tekniken
för uttaget av företagarnas egenavgifter. Utredningens förslag i fråga om
inkomst av anställning innebär att nuvarande egenavgift som beräknas särskilt
för varje försäkringskassa ersätts av en socialför-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 57

säkringsavgift
som är enhetlig för hela riket. Starka administrativa skäl talar för att även
egenföretagarnas egenavgift i fortsättningen bör beräknas enligt för hela
riket enhetliga gmnder. Det förslag till ändring av bestämraelserna i 19 kap.
AFL, sora utredningen lägger fram, bygger på att egenavgifterna i
fortsättningen skall uttas efter enhetliga grunder, varvid fömtsätts att
procentsatsen i de fall då ingen särskUd karenstid gäller motsvarar
procentsatsen för arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen
eller 6,1 % enligt förslaget,

Arbetsgivamas nuvarande socialförsäkringsavgift tUl
sjukförsäkringen 3,8 % av löneunderlaget är enligt prop. 1973: 46 avvägd så
att den beräknas täcka ca 40 % av sjukförsäkringens kostnader (med undantag
för kostnaden för egenföretagarnas sjukpenning). I den raån influtna
socialförsäkringsavgifter avviker från den angivna riktpunkten för dessa
avgifters andel av sjukförsäkringens kostaader sker en reglering genora
överföring på eller ianspråktagande av raedel från allmänna sjukförsäkringsfonden.
Enligt utredningens förslag koraraer socialför-säkringsavgiftema att svara för
2/3 av sjukförsäkringskostnaden. Återstående 1/3 täcks genom statsbidrag. Den
aUmänna sjukförsäkringsfonden bör liksom hittUls kunna användas för att
reglera avvikelser mellan socialförsäkringsavgifter och nämnda 2/3 av
sjukförsäkringskoslnader-

Övriga
reformkostnader

Ulredningen föreslår att kostnaderna för övriga
åtgärder täcks genora höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften.

En höjning av procentsatsen från nuvarande 4 % tUl
5,3 % skulle ge en intäktsökning för staten på 1 820 mUj, kr., varav 1 730 mUj,
kr. härrör från avgifter som betalas av arbetsgivare och 90 milj, kr, från
egenavgifter. Det har förutsatts att 660 milj, kr, disponeras för att korapensera
koraraunema för deras kostnader.

Finansieringen har beräknats raed hänsyn tUl
reformkostnaden vid fullt genoraslag av reformen. Såsom framhållits uppkoraraer
för övergångsåret 1975 ett bokföringsmässigt inkomstbortfall om avdragsrätlen
för löntagarnas sjukförsäkringsavgift behålls. Utredningen har inte lagt fram
förslag tiU täckning av detta bortfall. Om täckning av bortfallet anses
erforderlig, kan detta ske på olika sätt, t.ex. genora ökning av den allraänna
arbetsgivaravgiften raed ytterligare 1,1 procentenhet för år 1975 eUer genom
att avdragsrätten slopas vid 1976 års taxering.

Ledamöterna Andersson, Mundebo, Krönraark och
Svensson har reserverat sig mot utredningens förslag till finansiering av
reformen.

Andersson och Mundebo motsätter sig utredningens
förslag ora en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften. Reservantema anser
det inte nödvändigt att helt kompensera stat och kommun för de totala

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 5g

effektema
av utredningens förslag och framhåller vidare bl. a. att skattereformen delvis
bör kunna vara självfinansierande.

Krönmark anser det inte riktigt att nu binda sig
för en finansieringsmetod enligt raajoritetens förslag och föreslår bl. a.
tillsättandet av en besparings- och rationaliseringskommitté.

Svensson anser att man bör avvakta den
samhällsekonomiska utvecklingen innan stäUning tas tUl finansieringsmetod.

Ledamoten Tobisson har i särskilt yttrande uttalat
sig i samma riktning som Svensson.

Remissyttrandena

Allmänt

Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till
utredningens förslag och anser alt de i huvudsak kan godtas. Det gäller bl. a.
löntagarorganisationerna. LO tillstyrker förslagen utom såvitt gäller
tidpunkten för slopande av avdragsrätten för sjukförsäkringsavgiften och med
vissa principiella förbehåU beträffande reglerna om bostadstillägg. TCO
konstaterar att förslagen i stort sett ansluter sig lill organisationens
skaltepoUtiska inställning och att de är så konstruerade, att de underlättar
långsiktiga lösningar. SACO tUlstyrker förslagen sora en helhetslösning men
gör erinringar beträffande skärpningen av marginalskatten vid högre inkomster.
RRV anser att de föreslagna åtgärderna i stort sett uppfyUer de i direktiven
angivna önskemålen samtidigt som vissa administrativa förenklingar uppnås. En
liknande helhetsbedömning gör bl. a. socialstyrelsen. Svenska kommunförbundet
och flertalet länsstyrelser.

Många remissinstanser anser det eraellertid
angeläget att betona förslagets karaktär av provisorium. Sålunda tillstyrker LO
förslaget till skatteskala och skatleavräkning med kraftigt understrykande av
den provisoriska karaktären. Näringslivets skattedelegation betonar också att
det fraralagda förslaget måste ses sora ett provlsoriura och förutsätter alt en
ny justering av inkorastbeskattningen görs med verkan från år 1976. I annat
fall kommer staten genom inflationen automatiskt att få skatteintäkter raed
större belopp än som förutsatts. Även TCO, SACO och SR framhåller behovet av
ytterligare skatteomläggningar efter år 1975.

Länsstyrelsen i Östergötlands län understryker att
tUlfälliga lösningar av nu ifrågakomraande slag aldrig är eftersträvansvärda ur
skatteadmi-nistrativ synpunkt. Kortsiktiga lösningar på beskattningsområdet uppfattas
inte bara av allmänheten som besvärande, utan även de tUlämpande myndighetema
upplever ständiga och många gånger kortsiktiga förändringar i
beskattningsreglerna som högst otillfredsställande. Mot bakgrund härav finner
länsstyrelsen det godtagbart att skatleulredningen

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 59

i
föreUggande förslag begränsat sig tUl förhållandevis enkla ändringar i
nuvarande skatte- och bidragssystem.

RRV ifrågasätter med tanke på förslagets provisoriska
karaktär om inte utredningen borde ha analyserat och redovisat möjlighetema att
åstadkomma de önskade effekterna med hjälp av ett mer generellt verkande
medel. Möjlighet finnes enligt RRV att med hjälp av t. ex. etl aUmänt
statsskatteavdrag, varierat i skilda inkorastskikt, åstadkomma både
skattelättnader i låginkomstskikten och lättnader av marginaleffekter på gmnd
av utformnmgen av skatte- och bidragssystemen i meUaninkomstskUiten,

Sjukförsäkringsavgiften

Alla remissinstanser som yttrat sig i denna del har
antingen uttryckligen tUlstyrkt förslaget att slopa avgiften på
anslällningsinkomst eller läranat det utan erinran.

LO konstaterar att avgiften efter avdrag vid
taxeringen blir ungefär lika stor för alla inkomsttagare, att den alltså
relativt sett drabbar låginkomsttagarna hårdast och att ett slopande av
avgiften därför innebär särskilt betydande lättnader för dem. Även SACO
framhåUer reformens låginkomstprofil.

Flertalet instanser har särskUt uppehåUit sig vid
den administrativa aspekten. RFV anser att nuvarande förfarande med
sjukförsäkringsavgiften är tids- och kostnadskrävande och att reformen medför
stor administtativ vinst. Samma uppfattaing har bl. a. RRV, flera länsstyrelser
och Föreningen Sveriges fögderichefer. Länsstyrelsen i Värmlands län anser dock
att förslaget kommer att leda till att problemet att avgöra vem som är
arbetstagare resp. egen företagare accentueras.

RRV ifrågasätter om inte egenavgift även i
fortsättningen bör tas ut på kapitalinkomster och andra inkomster som inte
härrör från förvärvsarbete, eftersom den som har sådana inkomster kommer i
åtnjutande av vissa sjukförsäkringsförraåner. Enligt RRV:s raening kan
ifrågasättas om de administrativa skäl sora utredningen raotiverat avgiftsbefrielse
med är så avgörande att t. ex. en reducerad egenavgift inte kan tas ut av
inkomsttagare med inkomst av annat än förvärvsarbete.

Ett par remissinstanser berör frågan om sambandet
mellan förmåner och avgifter. RSV anser att förslaget medför att della samband
försvinner för försäkrad med anställningsinkomst och att det inte kan uteslutas
att detla i vissa fall leder till försök att utan reell bakgmnd höja den
sjukpenninggrundande inkomsten och därraed också sjukpenningen. Mot bakgmnd
härav kan det enligt RSV visa sig nödvändigt att bygga ut informationen mellan
sjukförsäkrmgs- och skattesystemen. Lantbrukarnas skattedelegation, sora godtar
förslaget att slopa avgiften med hänsyn till förenklingsvinsten, anser alt det
dock i princip bör

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 60

föreligga
ett synbart saraband mellan förmåner och avgifter, eftersom förmånstagarna
endast därigenom får en uppfattnmg ora kostnaden för förmånen. Delegationen
finner liksom RSV att förslaget nödvändiggör förbättrad sjukpenningkontroll.

Förslagets konsekvenser för försäkringskassornas
stäUning berörs av Försäkringskasseförbundet och RFV. Förbundet konstaterar att
borttagandet av kassornas möjligheter att ta ut individuella sjukförsäkringsavgifter
för löneinkomster kan medföra att kassornas slällning som självständiga
offentliga organ mbbas. Förbundet anser att nuvarande systera fungerar raycket
bra och fömtsätter därför att ett borttagande av avgifterna inte koraraer alt
raedföra någon förändring av kassornas ställning. RFV anser inte heller att
förslaget bör leda till att kassornas nuvarande status som självständiga
offentligrättsliga organ rubbas eUer att försäkringskassornas nuvarande
besvärsrätt i sjukförsäkringsärenden påverkas. RFV framhåller dock att
förslaget i hög grad påverkar försäkringens ekonomiska struktur. Verket har
tillsatt en arbetsgrupp för att göra en översyn av systeraet för
tiUhandahållande av rörelsemedel åt försäkringskassorna. Beträffande allmänna
sjukförsäkringsfonden anser RFV det praktiskt att regeringen får möjlighet att
meddela allmänna föreskrifter för transaktionerna med fonden. Vidare föreslår
RFV att frågan om hur man skall förfara med de fonder för den obligatoriska
sjukförsäkringen, sora nu finns hos försäkringskassorna, blir föreraål för
särskild utredning. Följdändringarna beträffande egenföretagamas avgifter
berörs också av RFV. Enligt RFV innebär utredningsförslaget vissa
avgiftshöjningar för denna kategori utom vid raycket låga inkomster. Med
beaktande av att avgiften är avdragsgUl vid taxeringen beräknar RFV höjningen
tUl raellan ca 100 och 320 kr. vid årsinkoraster raellan 20 000 och 50 000 kr.
RFV bedömer höjningarna som förhållandevis måttliga och anser att de får
godtas. RFV framhåller att höjningarna beror på att företagarna som nu genom
att de får del av arbetsgivaravgifter svarar för endast ca 27 % av
kostnaderna för sjukvård och förvaltaing efter reformen får svara för ca 67 %
även av dessa kostnader.

Många remissinstanser har ytttat sig i frågan om
löntagarnas eftersläpande avdragsrätt för sjukförsäkringsavgift bör slopas
eUer ej. Meningarna är raycket delade.

RRV anser ett slopande av den kvarvarande
avdragsrätten vara det alternativ vars statsfinansiella effekter närmast
ansluter sig till utredningens direktiv.

LO uttalar sig lUcaledes för ett slopande av
avdragsrätten och framhåUer att full fördelningspolitisk effekt annars inte
uppnås förrän år 1976. För slopande av avdragsrätten uttalar sig också
kammarrätten i Göteborg, socialstyrelsen, länsstyrelsen i Västmanlands län och
Svenska kommunförbundet.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 61

Ä andra sidan anser TCO det vara ett oeftergivligt
krav att arbetstagarna inte fråntas avdragsrätlen vid 1976 års taxering. SR
anser också att avdragsrätten skall behåUas, och SACO ställer sig av tekniska,
praktiska och principiella skäl bestämt avvisande till att slopa avdragsrätten.
Mot elt slopande av avdragsrätten uttalar sig vidare länsstyrelserna i Stockholms,
Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands och Norrbottens län
samt Föreningen Sveriges fögderichefer och Lantbrukarnas skattedelegation.
Några av dessa remissinstanser anser bl. a, att det skulle vara förenat med
praktiska svårigheter att vid taxeringen år 1976 behöva skilja mellan
löntagares och egenföretagares avgifter.

Beskattningsområdet

Fasta
grundavdrag

De myndigheter som uttalat sig på denna punkt har i
aUmänhet ställt sig raycket positiva till förslaget. Man har frarahåUit att den
nuvarande avtrappningen raedför såväl svårigheter för den enskUde att
överblicka beskattningsresultatet sora belastning och raerarbete för
skattemyndigheterna. Övergången till fasta gmndavdrag har bedömts ge betydande
administrativa vinster. Bland de myndigheter som understrukit de
administrativa fördelama kan nämnas RSV, flertalet av de hörda länsstyrelserna.
Föreningen Sveriges fögderichefer och TOR.

Statsskatteskalan

Som fraragått av redogörelsen för
remissinstansernas allmänna synpunkter har flertalet av dessa ställt sig
positiva tUl utredningens olika förslag betraktade som en helhetslösning. Häri
har i allmänhet också legat att förslaget tUl statsskatteskala i princip
godtagils, I flera yttranden återkommer dock synpunkten att skatteavräkningen
bort arbetas in i skatteskalan. En annan fråga som uppmärksararaats i en del
yttranden är den föreslagna marginalskatteskärpningen i högre inkomstskikt.
SACO anser att det är både onödigt oeh olämpligt att nu höja
margi-nalskattesatsema och att en sådan höjning försvårar vidare omläggningar
av skattesystemet. Föreningen Sveriges fögderichefer framhåller att höjningen
har ringa statsfinansieU betydelse och anser atl den kan raedföra ökad
benägenhet tUl skatteflykt. Länsstyrelsen i Värmlands län ifrågasätter ora det
är befogat att skärpa progressionen när realin-komsterna ändå tenderar att
sjunka på gmnd av inflationen. Lämpligheten av marginalskatteskärpnmgen
bestrids eller sätts i fråga även av kammarrätten i Göteborg, länsstyrelsen i
Skaraborgs län. Näringslivets skattedelegation. Lantbrukarnas skattedelegation
och TOR.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 62

Skatteavräkningen

Endast ett fåtal av de remissinstanser, som särskUt
berört förslaget ora skatleavräkning, har läranat det utan erinran. LO, TCO och
SACO synes dock i princip godta lösningen. Delsarama gäller länsstyrelsen i
Västernorrlands län.

Övriga instanser som tagit ställning till
skatteavräkningen har antingen riktat anmärkningar mot olika punkter av
förslaget eller ställt sig tveksamma tiU eller uttryckligen avstyrkt lösningen
i dess helhet.

Från rent adrainistrativa synpunkter har kritiken
varit särskUt stark. RRV anser inte att det frarajar förenkling av
skattesysteraet att parallellt med ett flertal andra åtgärder på
beskattningsområdet föra in en särskUd skatleavräkning för att nå endast vissa
begränsade effekter. Flertalet tillämpande myndigheter befarar alt
skatteavräkningen komraer att medföra inte obetydligt merarbete för såväl
taxeringsnämnder som för lokala skattemyndigheter. Till denna grupp av
remissinstanser hör både flertalet av de länsstyrelser sora yttrat sig och de
lokala skattemyndigheter som dessa länsstyrelser hört i frågan. Samma farhågor
förs fram av Föreningen Sveriges fögderichefer och TOR.

Flera remissinstanser finner den tröskeleffekt sora
uppkoraraer vid inkoraster strax över 36 000 kr. ytterst betänklig.
Kammarrätten i Göteborg frarahåller att tröskeleffekten kan motsvara mer än
100 % av ett inkomsttillskott. Sararaa förhållande betonas av bl. a.
Näringslivets skattedelegation. Även RSV finner effekten starkt besvärande och
förordar därför att avräkningsbeloppet vid inkorast över 36 000 kr. avtrappas
med 10 % av överskjutande belopp. RSV anser visserligen alt en avtrappning har
administrativa nackdelar raen bedöraer den vara tekniskt genoraförbar.
Betänkligheter inför tröskeleffekten anförs också av bl. a. länsstyrelserna i
Stockholms, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Västmanlands och Norrbottens län,
SHIO och Lantbrukarnas skattedelegation.

Bland de rayndigheter som ställt sig avvisande till
skatteavräkningen har flertalet ansett att ett likvärdigt resultat kan erhållas
genora justering av skatteskalan, eventuellt i förening med utökning av gmndavdragen.
Kammarrätten i Göteborg nämner även barnavdrag för skattskyldiga med taxerad
inkomst på högst 36 000 kr. som en tänkbar lösning. Statskontoret förordar i
stället höjt schablonavdrag i förvärvskällan tjänst.

1 fråga om den närmare utformningen av förslaget
anser RSV att det inte finns skäl att ge även skattskyldiga som är bosatta
utomlands rätt tUl skatteavräkning. Vidare anser RSV liksom länsstyrelsen i
Stockholms län att "skatteavräkning" är mindre lämpligt och föreslår
benämningen "särskUd skattereduktion". Vid nedsättnmg av skatt
enligt förordningen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall skall det
skattebelopp som nedsätts beräknas som om skattereduktion inte skett.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.1974:132 63

Samma
sak bör enligt RSV gälla vid skatteavräkning. RSV liksora RFV anger också vissa
önskvärda följdändringar i uppbördsförordningen.

Folkpensionärerna

Förslaget om ett minimibelopp på 500 kr. för extra
avdrag tUlstyrks av länsstyrelsen i Västernorrlands län, LO, Föreningen Sveriges
fögderichefer. Försäkringskasseförbundet och PRO. RRV har inte heller något
principiellt att invända mot förslaget.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län avstyrker
uttryckligen såsom en följd av länsstyrelsens ställningstagande bettäffande
skatteavräkningen.

Det förhållandet att minimiavdraget enligt
förslaget skall medges oberoende av makes inkomst och förmögenhet berörs i
några yttranden. Kammarrätten i Göteborg anser att förslaget koraraer att
gynna inkoraststarka gmpper. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att
förslaget i denna del innebär ett inte önskvärt frångående från den
skatteförmågepruicip som hittUls gällt vid beviljande av extra avdrag vid
taxeringen. Lantbrukarnas skattedelegation anför liknande synpunkter.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att den närmare
innebörden av förslaget inte entydigt framgår av betänkandet. Enligt
länsstyrelsen kan betänkandet antingen tolkas så att alla folkpensionärer med
en taxerad inkomst på högst 36 000 kr. skall erhålla extra avdrag med 500 kr.
och att de dämtöver i förekoramande fall skall få extra avdrag enligt nuvarande
regler. Länsstyrelsen anser dock att betänkandet också kan tolkas så att extra
avdrag skall medges enligt nuvarande regler men med ett garanterat
miniraibelopp i vissa fall. Ett förtydligande anses önskvärt. Om det sistnämnda
tolkningsalternativet är det avsedda, efleriyser länsstyrelsen närmare
anvisningar om samordningen med nuvarande regler, särskilt med hänsyn tUl
fördelningen av extta avdrag mellan makar.

RSV tycks utgå från att förslaget har den innebörd
som framgår av det första av de av länsstyrelsen i Malmöhus län anförda
altemativen. RSV synes också uppfatta förslaget så att uttrycket
"folkpensionär" avses omfatta alla som uppburit någon folkpension
under året och alltså inte endast såsom fallet är raed 50 § 2 mora, fjärde
stycket KL skattskyldiga vars inkorast tUl icke obetydlig del utgjorts av
folkpension.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att
uttedrungens förslag kräver ändring av 50 § KL raed anvisningar och
kammarrätten i Göteborg ifrågasätter ora inte de föreslagna bestämmelsema med
hänsyn tUl sin grundläggande natur bör tas in i KL.

RSV
framhåller att förslaget medför en tröskeleffekt vid inkomster

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 64

strax
över 36 000 kr. och föreslår därför successiv avtrappning av avdraget i dessa
inkomstiägen

PRO heraställer alt beloppet för skattefri
sidoinkomst skall höjas till 4 000 kr. för ensamstående och 6 000 kr. för två
makar tUlsamraans samt att "nuvarande samtaxering" av pensionärer
skall upphöra.

Hustratillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Förslaget om lägre reduktionsfaktor för hustmtUlägg
och kommunalt bostadstUlägg tUl folkpension tUlstyrks av RFV, länsstyrelserna
i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Västernorrlands och Norrbottens län.
Pensionsålderskommittén och PRO. RRV finner förslaget acceptabelt men framhåUer
samtidigt att förslaget inte innebär att marginaleffekterna försvunnit utan att
de förskjutits uppåt i inkorastlägena. Även LO tUlstyrker förslaget raen anför
samtidigt att skUlnaden mellan den skatt sora betalas av en folkpensionär och
av en person i aktiv ålder är betydande ända upp i inkorastlägen sora väl
motsvarar vissa LO-medlemmars inkomster från heltidsarbete och att enligt LO:s
mening alla låginkorasttagare helst bör behandlas lika skatteraässigt.

RFV anför att en följd av förslaget är att raan kan
koraraa upp i avsevärt högre inkomstskikt än vad sora nu är faUet innan
förmånerna helt upphör. Med exempel belyser RFV att den övre gränsen för kommunalt
bostadstillägg kan variera avsevärt beroende på storleken av det oreducerade
tUlägget och att detsamma gäller också hustratUläggen, efiersom dessa tillägg
börjar reduceras först sedan bostadstUlägget kon-sumerals.
Försäkringskasseförbundet anser att den föreslagna förändringen medför att de
inkomstprövade förmånerna i viss raån ändrar karaktär. De kan inte längre ses
som stöd till pensionärer med inga eller endast låga sidoinkomster. I stället
blir bostadstiUägget mer ett allmänt bostadsslimulerande stöd tiU pensionärerna
sora grupp och hustrutillägget en standardhöjning för pensionärshustrurna.
Förbundet anser att denna fråga blivit för litet belyst i utredningen.

De adrainistrativa konsekvenserna berörs i några
yttranden. Enligt RFV kan förslaget väntas medföra en avsevärd ökning av
arbetet främst hos försäkringskassornas lokala enheter och försäkringsnämnderna
under de närmaste månaderna omkring årsskiftet 1974/1975.
Försäkringskasseförbundet anför att handhavandet av de komraunala
bostadstilläggen och hustmtilläggen medför stora adrainistrativa problem och
anser att en förenklad handläggning av dessa förmåner bör utredas.

PPO anser att det reduktionsfria beloppet bör höjas
tUl 4 000 kr. för ensamstående och 6 000 kr. för två makar tillsaramans.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 65

FinansierLig

Utredningens
förslag i denna del har fått ett blandat mottagande

LO tillstyrker förslagen om ökad
socialförsäkringsavgift och allmän arbetsgivaravgift. Saratidigt anförs att en
ökning av den allraänna arbetsgivaravgiften är att föredra framför
socialförsäkringsavgiften från såväl fördelningspoliliska som administrativa
utgångspunkter raen att det dock i ett förslag av föreliggande provisoriska
karaktär kan vara svårt att frångå socialförsäkringsavgiften. Även SACO
tiUstyrker förslagen och anför att organisationen för sin del komraer att
beakta arbetsgivarnas härav föranledda kostnadsökningar i 1975 års förhandlingar.

RRV delar utredningens uppfattning om att
finansieringen bör ske på ett så tekniskt enkelt sätt och med så små ändringar
i nuvarande regelverk som möjligt. De föreslagna finansieringsvägama anses från
dessa synpunkter vara lämpliga och innebär enligt RRV:s bedömning inga större
administrativa komplikationer vid inordnande i nuvarande systera. RRV
frarahåller saratidigt att avgifterna kan ha väsentliga övervältringseffekter
och att härigenom indirekt uppkommer stalsfinan-siella effekter av skUda slag,
t. ex. genom annorlunda löneutveckling, prishöjningar, avdragsrätt för eriagda
avgifter etc. Det påpekas att dessa effekter, som i stor utsträckning hittiUs
är outtedda, kan ha stor betydelse och kan innebära både förstärkning och
urholkning av de avsedda effekterna av utredningens förslag. De finansiella
effekterna kan dessutom bli olika på lång och kort sikt vUket innebär vissa
kassamässiga konsekvenser. En noggrann bedömning av dessa effekter bör enligt
RRV:s raening göras innan ställning tas tUi utredningens förslag.

Företagsskatteberedningen framhåller att
produktionsfaktorbeskalt-nmgen ingår som en integrerande del i beredningens
uppdrag att göra en avvägning av företagsbeskattningens olika element.
Beredningen har för att få underlag för sina överväganden på området gett Industriens
utredningsinstitut i uppdrag atl utreda produktionsfaktorbeskalt-ningens
ekonomiska effekter och att institutet lämnat en preliminär rapport som kan
saraiuanfattas så att institutet inle kunnat finna några väsentliga skillnader
raellan arbetsgivaravgifter och andra kostnader för arbetskraft. Vad beträffar
skatteutredningens finansieringsförslag konstaterar beredningen att
avgiftsuttaget avpassats så att ökningen i kronor molsvarar kostnaderna för
reformen. Utredningen har därvid inte tagit hänsyn till att dessa avgifter är
avdragsgilla vid företagens inkorastlaxering. Genora avdragsrätten påverkas den
beskattningsbara inkorasten i företagen och därmed deras direkta
skattebelastning. Storleken av det skattebortfall det här rör sig om är svår alt
uppskatta men bör enligt beredningen beaktas.

Svårigheterna
att bedöraa verkningarna av finansieringsförslagen på

5
Riksdagen 1974.1 saml Nr 132

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 66

sysselsättning,
prisbildning och löneförhandlingar frarahålls också av länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, sora anser att avgifterna redan nu kan vara raycket
betungande för en stor grupp hantverkare, fiskare och andra småföretagare.

Näringslivets skattedelegation anmärker att
ulredningen inle gjort något försök till analys av avgifternas effekter på
förelagsslmklur, rationaliseringstakt ra. ra. Osäkerheten i utredningens
bedöraning visar sig enligt delegationen däri att utredningen funnit det
nödvändigt att vid beräkningen av den finansiella effekten av en avgiftshöjning
anlägga ett statiskt betraktelsesätt. Avkastningen har beräknats utan hänsynslagande
till effektema av avdragsrätt, övervältring ra. ra. Delegationen konstaterar
att utredningens förslag till finansiering i princip innebär att det
inkomstbortfall som skattelättnaden för löntagarna föranleder ersätts med
arbetsgivaravgifter som visserligen ger det allraänna en raot bortfallet
svarande bmttoinkorast, raen vilka netto ger betydligt mindre eftersom de är
avdragsgiUa för företagen. Della kan enligt delegationen givetvis inte ses på
annat sätt än sora en form av skattelättnad, vars storlek kan uppskattas till
någon raUjard. Reforraen bör enligl delegationen till betydande del vara
självfinansierande genom sin konsurations- och konjimklurstimulans, sora medför
en ökning av inkomstunderlaget för beskattningen. Enligt delegationens
uppfattning är det ännu för tidigt att fatta något beslut hur
finansieringsfrågorna skall lösas.

Även SHIO är kritisk mot finansieringsförslagen och
anser alt en höjning av arbetsgivaravgifterna inle är en acceptabel
finansieringsmetod. Lantbrukarnas skattedelegation finner höjningen av
socialförsäkringsavgiften godtagbar men motsätter sig en höjning av den allraänna
arbetsgivaravgiften, varvid de av avgiften förorsakade svårigheterna för
arbetskraftskrävande företag och egenföretagare betonas.

Frågan ora avgiftskontrollen har tagits upp av
flera remissinstanser sora framhållit att det ökade uttaget av
arbetsgivaravgifter nödvändiggör utbyggnad och effektivisering av
arbetsgivarkonlrollen inora avgiftsorarådet. Denna synpunkt framförs bl. a. av
RSV som anser alt de nuvarande resurserna är mycket små i förhåUande till de
stora beloppen. Det ökade kontrollbehovet understryks också av länsstyrelserna
i Östergötlands och Malmöhus län, företagsskatteberedningen och LO.

Verkningarna för kommunerna berörs bl. a. av
5veni-ka kommunförbundet och Landstingsförbundet. Förbundens slutsatser är att
effektema på kommunemas skatteunderlag och skatteinkomster blir mycket stora.
Särskilt betydande antas verkningarna bli budgetåren 1977 och 1978, då
nettoförändringen i form av inkorastrainskning på gmnd av skatteutredningens
och bostadsskattekoramitténs förslag beräknats till sammanlagt 8 190 resp. 5 750
milj. kr. Förbunden gör anmärk-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 67

ningar
såväl mot skatteutredningens beräkning av intäktsökningen på gmnd av
löntagarnas upphörande avdragsrätt för sjukförsäkringsavgift som mot att
utredningen vid sin bedömning av kommuners och landstings kompensationsbehov
inte beaktat den reducering av skatteunderlagets tUlväxt som följer av att
löneökningar ersätts av arbetsgivaravgifter. Vidare anmärks att ulredningen
inte alls berört konsekvenserna för kompensation till kommuner och landsting
av det system som gäller för avräkning mellan stat och kommun vid
skattemedelsleveranserna. Det anförs att avräkningssysteraets konstmktion leder
till att effektema blir raycket ojämnt fördelade under de första åren.
Sammanfattningsvis betonas behovet av att kompensalionsfrågorna blir lösta
utan dröjsmål.

Ängelägenheten av tillräcklig kompensation till
kommuner och landsting understryks också av länsstyrelserna i Malmöhus,
Värmlands, Västmanlands och Västernorrlands län.

Kommunalekonomiska utredningen anser att
konsekvensema av skatteutredningens finansieringsförslag för den framtida
inkomstutvecklingen i kommunerna inte kan beräknas med precision samt uttalar
allmänt att i anslutning tUI förslagets fortsatta beredning bör genomföras
särskilda beräkningar av samtiiga föreslagna ändringars sammantagna slutliga
effekter på kommunernas inkomster och utgifter under samtidigt hänsynstagande
till utbelalningssystemets konstmktion.

Departementschefen
Allmänna synpunkter

En omfattande översyn av vårt skattesystem sker f.
n. inom 1972 års skatleuiredning (Fi 1972: 02). Huvuduppgiften för utredningen
är att bedöma de fördelningspolitiska aspekterna på skatte- och avgiftssystemet.
Utredningen skall också uppmärksamma konstruktionen av statliga bidragssystem
och frågan om beskattning i stället för inkomstprövning och bidrag. Vidare
prövar utredningen de indirekta skatternas fördelningspolitiska effekter och
konstruktion.

Utredningsuppdraget är omfattande och arbetet torde
ta relativt lång tid i anspråk. Det är emellertid angeläget att vissa frågor
löses provisoriskt i avvaktan på utredningens slutliga förslag. En sådan fråga
är bl. a. den s. k. marginaleffekten vid inkomstökningar. Genom tilläggsdirektiv
har jag uppdragit åt utredningen att med förtur söka åstadkomma en lindring av
marginaleffekten för inkomsttagare i mellaninkomstlägena och beakta behovet av
skattesänkning för inkomsttagare med lägre inkomster. Enligt tUläggsdirektiven
har det ålegat utredningen att anvisa lämpliga finansieringsvägar för sitt
förslag. Uppdraget att lägga frara förslag ora en provisorisk justering av
inkomst-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 68

skatten
får ses sora en fortsättning av regeringens politik att koppla sararaan
skatter, sociala avgifter och löner för att därigenora åstadkomma reella
lönehöjningar för de anställda utan att löneökningama blir oacceptabelt höga
från stabiliseringspolitisk synpunkt eller att en alltför stor del av
löneökningarna går bort i skatt.

Utredningen har nu lagt frara förslag enligt
tilläggsdirektiven. Förslaget, som avses träda i kraft den 1 januari 1975,
innebär i korthet följande.

Sjukförsäkringsavgiften för löntagare slopas.
Nuvarande avtrappning av gmndavdragen upphör och statsskatteskalan anpassas i
syfte att lindra marginalskatten i mellaninkorastiägena. Sänkningen av marginalskatten
är 510 procentenheter i inkoinstlägena 30 00050 000 kr. Ett särskilt
låginkoraslstöd raedges i förra av avdrag på skallen raed 250 kr. Stödet utgår
till inkorasttagare i aktiv ålder raed en statiigt taxerad inkomst på högst 36
000 kr. Resultatet av dessa åtgärder är skatte- och avgiftssänkningar för alla
inkomsttagare utora de sora befinner sig i de högsta inkorastlägena.
Procentuellt är sänkningarna slörsl \ id årsinkoraster upp lill 20 000 kr.
Räknat i kronor är sänkningarna störst i inkomstiägena 50 000100 000 kr. där
de uppgår till drygt 2 000 kr.

Även folkpensionärerna föreslås få förbättringar.
De komraunala bostadstilläggen tUl folkpension och hustrutilläggen trappas av
raed en tredjedel i stället för som nu med hälften av den sidoinkorast sora
överstiger det avdragsfria beloppet. Vidare föreslås pensionär vars statligt
taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr. bli tillförsäkrad extra avdrag vid
taxeringen med minst 500 kr.

För bostadstiUäggen till barnfamiljer och
låginkomsttagare ulan barn föreslås en enhetlig avtrappning med 15 % och en
höjning av inkomstprövningsgränsen med 3 000 kr. till 26 000 kr. för
barnfamiljer och 21 000 kr. för övriga.

Det allmännas kostnader för skatte- och
avgiftssänkningarna och de gynnsammare bidragen har utredningen beräknat till
4,7 railjarder kr.

Kommuner och landsting föreslås få full
korapensation för den saramanlagda rainskning av skatteunderlaget som följer
av utredningens förslag i fråga om avdragsrätt för sjukförsäkringsavgift och
grundavdrag. Kompensationsbeloppet har beräknats till 570 milj. kr. För kostnadsökningar
på grund av bl. a. gynnsammare avtrappning av bostadstilläggen avses
kommunerna få ersättning med 90 raUj. kr.

Finansieringen av reformen föreslås ske med
arbetsgivaravgifter. Slopandet av sjukförsäkringsavgiften för löntagare
kompenseras genom en höjning av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift till
sjukförsäkringen från 3,8 % tiU 6,1 %. Övriga åtgärder finansieras enligt utredningens
förslag genom höjning av den aUraänna arbetsgivaravgiften från 4 % tiU 5.3 %.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 69

Utredningsförslaget är inte enhälligt. En
reservation har avgetts raot förslagets allraänna uppläggning. I övrigt avser
reservationerna vissa delar av förslaget bl. a. finansieringen.

Utredningsförslaget har varit föreraål för en
omfattande remissbehandling. Förslaget har därvid fått ett i allt väsentiigt
positivt mottagande. Särskilt gäller detta slopandet av
sjukförsäkringsavgiften och övriga lindringar på skattesidan. Från löntagarhåll
framhålls att en viss minskning av marginalskatten för de stora gmpperna torde
kunna öka möjligheterna att genomföra kommande lönerörelser på ett
tillfredsställande sätt. De anmärkningar som riktats raot denna del av
förslaget avser detaljfrågor. Även förslaget till finansiering av reforraerna
har i stort sett godtagits av reraissinstansema. I några svar avstyrkes dock en
höjning av arbetsgivamas avgifter. Flera av remissinstanserna betonar
förslagets provisoriska karaktär och framhåller att deras tillstyrkan sker raot
bakgrunden av att den tid utredningen haft tUl förfogande inte medgett en mera
genomgripande reform.

Även jag anser att utredningsförslaget på det hela
taget kan läggas till gmnd för lagstiftning. Det bör understrykas att
omläggningen är ett provisorium som är avsett för en kort lid, i första hand
för år 1975, och att den alltså inte får ses sora en slutlig lösning. Den
relativt stora enighet sora råder i fråga om omläggningen är resultatet av
åtskUliga kompromisser. Jag anser det värdefullt med den samstäramighet såväl i
utredningen som vid remissbehandlingen som visats från löntagarorganisationernas
sida i avseende på förslagets utformning. Mot den bakgmnden är jag beredd att
i likhet med flertalet reraissinstanser ansluta raig tUl förslaget i huvudsak.
För finansieringen av omläggningen bör raan dock välja en något annorlunda
lösning än den som utredningen föreslagit. Enligt min mening bör finansieringen
i sin helhet ske genom höjning av arbetsgivamas socialförsäkringsavgift till
sjukförsäkringen och folkpensioneringen. För att bereda en lättnad för
småföretagarna vill jag samtidigt förorda en minskning av den allmänna
arbetsgivaravgiftens egenavgift. Jag återkommer till finansieringsfrågan och
lättnaderna för småföretagarna.

Utredningens förslag rörande bostadstiUäggen för
barnfamiljer och låginkomsttagare utan bam bör tas upp när pågående
utredningsarbete har slutförts. Jag lägger därför inte nu fram något förslag i
det hänseendet.

Den nu aktuella omläggningen ansluter som jag nämnt
tUl 1973 års reform angående slopande av folkpensionsavgiften för lönlagarna
och raotsvarande höjning av arbetsgivamas socialförsäkringsavgifter. Denna
reform har tillförsäkrat löntagarna en påtaglig och snabb standardförbättring
samtidigt som den starkt torde ha bidragit tiU att 1974 års avtalsförhandlingar
kunde slutföras på ett för samhäUsekonomin tUlfredsställande sätt. Även den nu
föreslagna oraläggningen avses självfallet koraraa att beaktas av
arbelsraarknadsparterna vid 1975 års löne-6 Riksdagen 1974. 1 sand. Nr 132

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 70

förhandlingar.
Som framgår av finansutskottets betänkande 1974: 25 har
löntagarorganisationerna vid överläggningar med regeringen anslutit sig tiU
uppfattningen att den nu aktuella skatteomläggningen liksom de förestående
förbättringarna av folkpensionsförraånerna (prop. 1974: 129) bör
totalfinansieras. Löntagarorganisationerna har vidare förklarat sig beredda att
i så fall ta hänsyn till detta i 1975 års avtalsrörelse. Jag vill understryka
att en ökning av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift, i den mån den beaktas
vid beräkning av utryraraet för löneökningar, inte innebär någon ökad
kostnadsbelastning för arbetsgivarna. Något i och för sig oförmånligt för
arbetsgivarna ligger aUtså inte i en sådan avgift. Tvärtom är det för
arbetsgivarna liksom för alla andra ett vitalt intresse att genom
skatteomläggningar av förevarande slag kunna bidraga tUl en gynnsam
kostnadsutveckling. Jag har för avsikt att begära Kungl. Maj:ts bemyndigande
att uppdra tUl 1972 års skatteutredning att lägga frara förslag till en
omläggning av liknande omfattning även för 1976 års inkomster. Även denna
omläggning bör vägas in i avtalsrörelsen.

De ändringar i skattesystemet som jag här förordar
föranleder ändringar också av grunderna för beräkning av sjömansskatten. Jag
avser att senare i år la upp denna fråga.

Förslag om de ändringar som berör den allmänna
försäkringen redovisas av chefen för socialdepartementet. Dessa förslag samt
de av mig framlagda förslagen bör föreläggas riksdagen i en gemensara proposition.
De förslag från chefen för socialdepartementet, om vilka Kungl. Maj:t beslutar
denna dag, tas in i dagens protokoll över socialärenden. Utdrag av detta
protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bdaga.

Sjukförsiikrlngsa
vgif ten

Utredningens förslag att slopa
sjukförsäkringsavgiften för löntagare och saratidigt höja arbetsgivarnas
socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen har allmänt godtagits vid
remissbehandlingen. Därvid har frarahållits att en sådan omläggning
tillgodoser både rättvisekrav och förenklingssträvandena. Även jag ansluter
mig till förslaget i denna del.

När sjukförsäkringsavgiften för löntagare slopas
bortfaller automatiskt den nuvarande avdragsrätten för påförd avgift. Avgiften
komraer att påföras sista gången på gmndval av 1975 års taxering (avseende 1974
års inkorast). Avdrag för denna avgift sker, ora nuvarande bestäramelser
behålls, vid 1976 års taxering, dvs. det första året utredningsförslaget avses
bli tillämpat. Effekten av denna avdragsrätt är en skattened-sättning som ökar
från 130 kr. vid en årsinkomst på 10 000 kr. tUl 830 kr. vid årsinkomster på
150 000 kr. eller högre belopp. Skattebortfallet totalt sett för det allmänna
kan beräknas till ca 1,6 railjarder kr.

De skattesänkningar på upp tUl drygt 2 000 kr.
utredningen förordat avser en fullt genomförd oraläggning, där avdrag för
sjukförsäkringsavgift för löntagare inte förekomraer. En särskild fråga blir
då huru-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 71

vida
den eftersläpande avdragsrätlen bör behållas under det första året det nya
systeraet tUlärapas. Utredningsmajoriteten har inte lagt fram något
författningsförslag på denna punkt. Inte heller har utrednings-majoriteten lagt
fram förslag tUl täckning av inkomstbortfallet på 1,6 miljarder kr. för det
fall avdragsrätten skulle behållas övergångsåret. Utredningsmajoriteten
framhåller alt det från fördelningspolitisk synpunkt bör uppmärksammas att en
eventuell avdragsrätt får större effekt i högre inkomstlägen än i lägre. Detta
beror på att avgiften är större vid högre inkomster och på att skattesystemet
är progressivt. Ledamöterna Gadd och Hörnlund med insläraraande av ledaraoten
Hermansson har framhållit att en bibehållen avdragsrätt innebär en brist i
finansieringen av omläggningen med 1,6 mUjarder kr. Med hänsyn härtill och
till att de fördelningspolitiska effekterna av avdragsrätten inte är
godtagbara anser de att avdragsrätten för löntagares sjukförsäkringsavgift bör
avskaffas vid 1976 års taxering. Ledamöterna Andersson, Krönmark, Mundebo och Tobisson
anser att denna avdragsrätt bör behållas av både principiella och praktiska
skäl.

Förevarande fråga har föranlett delade meningar vid
remissbehandlingen. Flera instanser, däribland Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO),
anser att avdragsrätlen bör behållas. Ett par länsstyrelser och Föreningen Sveriges
fögderichefer anser att det skulle vara praktiskt svårt att vid 1976 års
taxering skilja mellan löntagares avgifter som inte skulle få dras av och
egenföretagares avgifter som alltjämt skulle vara avdragsgilla. De ledamöter
som uttalat sig för att slopa avdragsrätten vid 1976 års taxering vinner stöd
av bl. a. Landsorganisationen i Sverige (LO), kammarrätten i Göteborg och
riksrevisionsverket (RRV).

För egen del finner jag det naturligt att den
föreslagna omläggningen, som innefattar slopande av såväl
sjukförsäkringsavgiften för löntagarna som avdragsrätten för avgiften,
tillämpas fullt ut redan vid 1976 års taxering. Om avdragsrätten behålls övergångsvis
koraraer de fömt nämnda effekterna därav (s. 52) att läggas till de
skattesänkningar utredningen redovisat. Från både fördelningspolitisk och
statsfinansiell synpunkt anser jag de nu angivna effekterna oacceptabla. Några
egentliga tekniska svårigheter att ha olika avdragsregler i detta hänseende
för löntagare och egenföretagare torde inte finnas. Jag förordar alltså att avdragsrätlen
för löntagares sjukförsäkringsavgift slopas fr. o. ni. 1976 års taxering. 46 §
2 raora. KL bör ändras i enlighet härmed.

Beskattningsområdet

Utredningens förslag på beskattningsområdet innebär
alt nuvarande avtrappning av gnmdavdraget slopas och att statsskatteskalan
justeras. Det sammanslagna resultatet härav är en lindring av marginalskatten
främst för mellaninkomstgmpperna. För högre inkorastskikt skärps
marginalskatten något. Genora avdraget från skatt på 250 kr. erhålls

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 72

en
särskild lättnad för låginkomsttagarna.

Förslaget har som helhet fått ett positivt
mottagande. Särskilt från skatteadrainistrativa instanser har framhållits att
införandet av fasta gnmdavdrag underlättar för inkomsttagama att överblicka
beskattnings-resultatet och att taxeringsrayndighetemas arbete underlättas.

Beträffande skatteskalan har en del remissinstanser
bl. a. kamraar-rällen i Göteborg, SACO, Näringslivets skattedelegation och
Lantbrukarnas skattedelegaiion i enlighet med reservationerna av ledamöterna
Krönmark och Svensson särat det särskUda yttrandet av ledamoten Tobisson
motsatt sig skärpningen av marginalskatten i de högsta skikten. Man framhåller
att skärpningen har ringa statsfinansiell betydelse och alt den kan försvåra
fortsatt omläggning av skattesystemet.

Vidare har kritik riktats från vissa beskattningsmyndigheter
mot avdraget från skatt på 250 kr. Därvid har anförts att det varit tekniskt
enklare att arbeta in raotsvarande lättnad i skatteskalan och att avdraget
koraraer att innebära raerarbete. Statskontoret förordar ett förhöjt
schablonavdrag från intäkt av tjänst i stället för avdraget från skatt.
Kammarrätten i Göteborg anser att barnavdrag för skattskyldiga med inkorast upp
till 36 000 kr. är en tänkbar lösning. Även mot tröskeleffekter som
uppkoraraer vid inkoraster omedelbart över 36 000 kr. har riktats invändningar
från flera håll.

För egen del vill jag anföra följande. Liksom
flertalet remissinstanser anser jag utredningsförslaget i denna del som helhet
ge effekter som i stort sett är väl avvägda. Slopandet av gmndavdragets
avtrappning är dessutora en förenkling. Skärpningen av raarginalskallen i de
högre inkorastskikten som för övrigt är tämligen obetydlig är enligt min
mening motiverad från fördelningspolitisk synpunkt och torde inte nämnvärt
försvåra de senare reformer som kan anses önskvärda. Skatteavdraget på 250 kr.
som jag i Ukhet med riksskatteverket anser böra benämnas särskild
skattereduktion torde i detla sammanhang vara det lämpligaste medlet att ge
skattelättnad åt den grupp det här är fråga om. Den nuvarande skattereduktionen
fungerar tekniskt väl och detsamraa torde koraraa att gälla den särskilda
skattereduktionen.

Jag ansluter raig sålunda tiU
utredningsmajoritetens förslag beträffande gmndavdrag och skatteskala samt
beträffande belopp och allmänna fömtsättningar för den särskilda
skattereduktionen. Jag anser emellertid liksom flera remissinstanser att den
särskilda skattereduktionen bör trappas av vid statligt taxerade inkomster
omedelbart över 36 000 kr. för att undvika de tröskeleffekter som annars skulle
uppkomraa. Avtrappningen bör ske raed tio procent av den del av den statligt
taxerade inkoraslen som överstiger 36 000 kr. Den särskilda skattereduktionen
är då helt avtrappad då inkomsten uppgår tUl 38 500 kr. Avtrappningsre-geln har
sin plats i 2 § 5 mora. uppbördsförordningen (1953: 272), UF. Även 4 § 1 mom,
UF bör ändras i enlighet härmed. Statsverkets merkostnad för
avtrappningsregeln kan beräknas bli 30 railj, kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Reglerna om den särskilda skattereduktionen bör
vidare kompletteras i vissa hänseenden. Reduktionen bör på sätt
riksskatteverket (RSV) angett medges endast tUl inkomsttagare sora är bosatta
i Sverige eller stadigvarande vistas här under någon del av beskattningsåret.
Ett tillägg av denna innebörd bör tas in i 2 § 5 raora. UF. Vid nedsättning av
skatt enligt förordningen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall
skall det skattebelopp som nedsätts beräknas som om skattereduktionen inte
skett. Samma sak bör gälla vid den särskUda skattereduktionen. 4 § nämnda
förordning bör kompletteras i detta avseende. Slutiigen bör det förenklade
rättelseförfarandet enligt 72 a § TF göras tillämpligt även beträffande den
särskilda skattereduktionen. En konsekvensändring bör ske också i punkt 1 av
anvisningarna tiU 50 § KL.

Sjukförsäkringsavgiften för inkomst av annat
förvärvsarbete enligt 19 kap. 2 § AFL bör på samraa sätt sora vid den år 1973
införda socialförsäkringsavgifien till folkpensioneringen, inte avräknas mot
skattereduktion eller särskUd skaltereduktion. 2 § 4 mora. UF bör ändras i
enlighet härraed. 4 § 1 och 3 raom. samt 25 § och 27 § 1 raom. UF bör vidare
ändras i konsekvens med de nya reglema om sjukförsäkringsavgift m. ra. i AFL.

I saramanhanget vill jag framhålla att jag inte nu
viU ta upp frågan om en minskning av skattereduktionen på 1 800 kr. för
hemmaraake. Denna fråga bör prövas av utredningen i samband raed den fortsatta
översynen av famUjebeskattningen.

De
individuella effekterna av skatteförslaget framgår av följande uppställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ökning (-i-) eller
minskning () av inkomstskatten genom förslaget

Årsinkomst kr.

p.
g. a. slopad sjukförsäkringsavgift, kr.

p.
g. a. ändrade grundavdrag och skatteskala, kr.

p.
g, a. skatteavräkning, kr.

totalt kr.

%

marginalskatt %-enheter

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

55 000

60 000

65 000

70 000

75 000

80 000

90 000

100 000

125 000

150 000

200 000

300 000

-297 -340 -366 -372 -393 -277 -306 -329 -358 -382 -411
-432 -441 -337 -337 -337 -337 -313 -313 -254 -254

3

- 57

-
139

-
509 -1 029 -1
532 -1784 -1 790 -1 790 -1 790 -1773 -1941 -1 891 -1791 -1691 -1 124

-
374 -b 447 -f2 447

-250 -250 -250 -250 -250 -250

- 547

-28,0

- 590

-16,6

- 619

-12,0

- 679

- 9,7

- 782

- 8,5

-1036

- 8,8

-1 335

- 8,9

-1861

-10,3

-2 142

-10,1

-2 172

- 8,9

-2 201

- 8,0

-2 222

- 7,3

-2 214

- 6,6

-2 278

- 6,1

-2 228

- 5,5

-2 128

- 4,5

-2 028

- 3,7

-1437

- 2,0

- 687

- 0,8

-f 193

-f 0,1

-1-2 193

+
1,1

-
0,9

-
0,5

-
1,2

-
2,0

-
5,1

-
6,0 -10,6

-
5,6

-
0,6

-
0,6

-I-

- 0,4

0,1

1,2

1,0

1,0

1,0

2,4

3,0

1.7

2,0

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 74

Folkpeusionärema

Beträffande folkpensionärerna föreslår utredningen
att hustrutillägg och koraraunalt bostadstillägg trappas av raed en tredjedel i
stället för sora nu raed hälften av den sidoinkorast sora överstiger det
avdragsfria beloppet. Vidare föreslås att folkpensionärernas extra avdrag vid
taxeringen bestäms till minst 500 kr. vid statligt taxerad inkomst upp till 36
000 kr. Minimiavdraget avses ulgå individuellt till makar och utan hänsyn till
förmögenhet.

Vad först gäller den lindrigare avtrappningen av
hustmtillägg och komraunala bostadstillägg till folkpension har
utredningsförslaget godtagits av praktiskt taget alla reraissinstanser. Även
jag ansluter raig till det. Hithörande frågor berörs närraare av chefen för
socialdepartementet denna dag. Jag får i det hänseendet hänvisa till bilagda
utdrag ur protokollet över socialärenden.

Förslaget om extra avdrag har bedömts positivt av
flertalet av de remissinstanser som berört det. Från en del håll har dock invändningar
riktats mot utredningsförslaget, varvid eraellertid en del av kritiken synes
grunda sig på raissförständ ora dess innebörd. Förslaget innebär att
folkpensionär raed statiigt taxerad inkorast på högst 36 000 kr. som enligt
nuvarande regler på grund av storleken av egen eller makes inkomst eller
förmögenhet skulle fått extra avdrag med mindre än 500 kr. eUer av nämnda
orsaker vägrats avdrag, skall erhålla extra avdrag med 500 kr. För gifta
pensionärer bedöras sålunda rätten till rainimi-avdraget individuellt. En
fömtsättning för avdragsrätt avses alltjämt vara att den skattskyldiges
inkomst tUl icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

För egen del anser jag i likhet raed utredningen
det lärapligast att det speciella låginkoraststödet för pensionärer ges inom
ramen för de extra avdragen. Ätt som förordats från någon remissinstans ge
lättnaden i form av särskild skattereduktion innebär en teknisk komplikation
som bör undvikas. Någon begränsning i rätten tUl miniraiavdrag utöver vad
ulredningen föreslagit bör inte göras med hänsyn till att den särskilda
skattereduktionen för låginkorasttagare i aktiv ålder utgår utan annan
inskränkning än sora följer av kraven på viss ålder och A-inkorast. För att
undvika tröskeleffekter bör miniraiavdraget liksom den särskilda
skattereduktionen trappas av i inkorastskiktet 36 00038 500 kr. statligt
taxerad inkorast.

Jag ansluter raig sålunda till utredningsförslaget
med de justeringar jag här angett. En bestämmelse ora rätten tUl rainimiavdrag
bör tas in i 50 § 2 raom. fjärde stycket KL. Den nuvarande bestäraraelsen i
näranda lagrura att RSV fastställer grunder för beräkning av folkpensionärernas
extra avdrag är oegentlig eftersora gmndema för avdragsrätten anges i KL. En
redaktionell ändring av innebörd att regeringen

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.1974:132 75

eller
RSV utfärdar närraare föreskrifter på området bör därför ske i nyssnäranda
lagrum. En följdändring bör ske i punkt 2 av anvisningarna tUl 50 § KL.

Finansieringen

Utredningsförslaget innebär att inkomstbortfallet
genom slopande av löntagamas sjukförsäkringsavgift, 2 950 milj. kr.,
finansieras genom att arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift till
sjukförsäkringen höjs från 3,8 tUl 6,1 % eUer med 2,3 %. Även egenavgiften för
annan inkomst av förvärvsarbete föreslås utgöra 6,1 % av avgiftsunderlaget.
Kostnaden för övriga delar av reformen, 1 820 railj. kr., avses enligt utredningen
täckas genora en höjning av den allraänna arbetsgivaravgiften från 4 tUl 5,3 %

I reservationer och särskUt yttrande sora fogats
tUl utredningsförslaget har framhållits bl. a. att reforraen i viss
utsträckning torde bli självfinansierande och att raan inte nu bör binda sig
för en bestämd höjning av arbetsgivarnas avgifter.

Vid remissbehandlingen har en finansiering genom
höjning av arbetsgivamas socialförsäkringsavgift och den allraänna
arbetsgivaravgiften i enlighet med utredningsförslaget godtagits på de flesta
håll. I några yttranden, främ.st sådana som avgetts av näringslivets organisationer,
ställer man sig eraellertid negativ till en höjning av arbetsgivaravgifterna.
Det gäller bl. a. Näringslivets skattedelegation och Sveriges hantverks- och
industriorganisation. Lantbmkamas skattedelegation godtar höjningen av
socialförsäkringsavgiften raen motsätter sig höjningen av den allmänna
arbetsgivaravgiften.

Den nu aktuella skattesänkningen och slopandet av
sjukförsäkringsavgiften om vilka åtgärder i stort sett råder allmän enighet
innebär ett inkomstbortfall för det aUmänna på upp emot 5 miljarder kr. I en
nära framtid förestår också kostnadskrävande reformer inom folkpensioneringen
och bostadspolitiken. Som framgått av riksdagsbehandlingen av årets
kompletteringsproposition (prop. 1974: 100) är det en förutsättning för
genomförandet av de nämnda reformerna att klarhet råder i fråga om
finansieringen.

Det är regeringens avsikt att föra en fast
ekonomisk poUtik för att begränsa prisstegringarna och deras verkningar. I
inflationsbekämpningen ingår som ett väsentiigt led en stark finanspolitik. Reformer
som innebär sänkning av den direkta beskattningen eUer en högre social standard
måste täckas med sociala avgifter eller indirekta skatter. En stabil
finansiering av reformverksamheten är nödvändig för att undvika att den
fortsatta reformpolitiken förs till priset av ökad inflation och hårda
kreditrestriktioner. Som redovisats i annat sammanhang är det regeringens
uppfattning att den nu aktueUa omläggningen av skatt och

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 76

avgifter
skall finansieras genom en höjning av socialförsäkringsavgif-tema.

Det för reformema erforderliga beloppet på ca 4 700
railj. kr. bör tUl en del täckas genora en höjning av socialförsäkringsavgiften
tUl folkpensioneringen med 0,5 procentenheter, varigenom fmansieringen av
folkpensionerna skattevägen relativt sett kan minskas. Förslag härom har lagts
fram i prop. 1974: 129 i saraband raed de höjningar av näranda
socialförsäkringsavgift som följer av de där föreslagna pensionsreformerna.
Återstående del av det erforderliga beloppet motsvarar en ytterligare höjning
av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen tUl 7 %, Denna lösning
innebär att arbetsgivarandelen av sjukförsäkrings-kostnaderna ökar från ca 40 %
till 75 %. Jag förordar i samråd med chefen för socialdepartementet att
socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen således höjs till 7 % fr, o.
ra, den 1 januari 1975, För egenföretagare och andra sora har inkorast av
annat förvärvsarbete än anställning bör i enlighet raed utredningens förslag
gälla raotsvarande procentsats som för arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen. Frågorna angående ändringen av avgiftsuttaget och de
nya reglerna för sjukförsäkringens finansiering berörs närraare i bilagda
utdrag av protokollet över socialärenden.

För att bereda en lättnad åt frärast
sraåföretagarna vill jag vidare, sora jag förut angett, förorda en justering av
den allraänna arbetsgivaravgiften sora f, n, utgår med 4 %,.Sådan avgift i
form av egenavgift tas med viss begränsning ut raed likaledes 4 % av den
avgiftspliktiges inkorast av annat förvärvsarbete än anställning, Egenavgift
bör fr. o. ra. 1975 års inkomst inte tas ut på de första 10 000 kronorna av
avgiftsunderlaget. Då underlaget beräknas bortser man självfallet från inkomst
för vilken arbetsgivaravgift erläggs. Reduktionen med 10 000 kr. sker från det
eljest avgiftspliktiga underlaget. Härigenom får egenföretagarna en
avgiflslättnad raed upp tUl 400 kr. för år räknat. Mitt förslag i detta
hänseende föranleder ändring i 4 § förordningen (1968: 419) om allraän
arbetsgivaravgift.

Kommunalekonomiska
frågor

I sina kostnadsberäknmgar har utredningen förutsatt
att kommunerna och landstingen skall kompenseras för vissa verkningar av
omläggningen. Slopandet av avdragsrätten för sjukförsäkringsavgift ökar det
kommunala skatteunderlaget och innebär inkomstökning för kommuner och landsting
med 780 raUj. kr. Beloppet avser effekten sora hänför sig till 1976 års taxering.
Borttagandet av gmndavdragens avtrappning fr. o. ra. samma års taxering minskar
det kommunala skatteunderlaget och orsakar ett skattebortfall av 1 340 milj.
kr. Den ökade rälten till extra avdrag för folkpensionärer minskar
skatteunderlaget raotsvarande

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 77

10
å 15 railj. kr. i skattebortfall. De av utredningen föreslagna förbättringarna
av bostadstUlägg tUl barnfamiljer ra. fl. särat av koraraunala bostadstUlägg
tUl folkpensionärer beräknas kosta koraraunema 20 railj. kr. resp. 70 mUj, kr.
Totalt sett beräknar utredningen sålunda alt kommuner och landsting får
skattebortfall och ökade kostnader med 660 milj, kr. varav 570 railj, kr. avser
nettobortfall av skatteunderlag och 90 railj, kr. ökade kostnader för
bostadstillägg. Oraläggningens verkningar i fråga ora bortfall av
skatteunderlag blir raärkbar för korarau-ner och landsting är 1977 då 1976 års
taxering läggs tUl grund vid avräkningen av koraraunalskattemedel.

De kommunalekonoraiska frågoma har vid
reraissbehandlingen berörts främst av Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet. Förbunden framhåller att omläggningens effekter på
kommunernas skatteunderlag och skatteinkomster blir raycket stora. Vidare
raåste man enligt förbunden beakta den reducering av skalleunderlagets tUlväxt
som följer av att löneökningar ersätts av arbelsgivaravgUler. Även vissa
länsstyrelser har understrukit angelägenheten av kompensation tUl kommuner och
landsting. Komraunalekonoraiska utredningen anser att konsekvensema av
oraläggningen för den fraratida inkomstutvecklingen i kommunerna inte kan
beräknas raed precision.

För egen del vill jag ansluta mig till
utredningsförslaget att kommuner och landsting bör kompenseras för bortfaU av
skatteunderlag på grund av ändrade avdragsregler liksom för ökade kostnader för
de förbättrade bostadstUläggen till folkpension.

Kompensationen
tUl kommuner och landsting för bortfaU av skatteunderlag under inkomståret
1975 på gmnd av ändrade avdragsregler bör beräknas så exakt som möjligt.
Bortfallet av skatteunderlag kan beräknas med stor noggrannhet genom
utnyttjande av ADB, Det är sålunda möjligt att beräkna det skatteunderlag som
skulle ha förelegat ora såväl avdragsrätlen för sjukförsäkringsavgift sora
grandavdragens avtrappning behållits och om det extra avdraget för pensionärer
varit oförändrat. Det underlag som därvid erhålls jämförs sedan raed det
faktiska skatteunderlag som beslärats vid taxermgen, i förekomraande fall
justerat med hänsyn tUl de särskilda reglerna beträffande beskattad
sjukpenning ra, ra. SkUlnadsbeloppet läggs tUl grund för korapensation. Det
förfarande jag här skisserat överensstäraraer i princip raed det som tillämpas
vid beräkning av det skatteunderlag som hänför sig till beskattad sjukpenning. Ändringama
i fråga om skatteunderlaget har också betydelse för beräkningen av de bidrag
sora utgår enligt kungörelsen (1972: 140) om skattebortfallsbidrag. Den
tidigare redovisade metoden kan också användas i detta saramanhang så alt
skattebortfallsbidragen ej påverkas av de nya skattereglerna.

De ökade kostnaderna för kommunerna till följd av
ändrade inkomstprövningsregler för kommunala bostadstUlägg tUl folkpensionärer
kan

7
Riksdagen 1974.1 saml Nr 132

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 78

också
beräknas genom användning av ADB. Även om vissa schabloni-seringar behöver
göras bör det vara möjligt att med relativt stor säkerhet beräkna hur dessa
kostnadsökningar fördelar sig på olika komrauner. Kostnaderna för de
koraraunala bostadstilläggen till folkpension förskotteras av staten och påförs
koraraunema närmast följande år i form av avräkning mot det förskott på
kommunalskatt som kommunen äger uppbära. De belopp sora skall påföras
koraraunema kan därvid justeras så att de i princip blir desararaa som om
nuvarande inkomst-prövningsregler skuUe ha gällt. På motsvarande sätt kan en
justering göras för de ökade kostnader för komraimala bostadstUlägg sora uppkoraraer
vid en sänkning av den allraänna pensionsåldern i enlighet raed förslagen i
prop. 1974:129.

Koramunförbunden har i sina reraissyltranden begärt
särskUd korapensation för den rainskning i skatteunderlaget sora kan uppkomraa
genom att fraratida löneökningar ersätts av arbetsgivaravgifter. I anslutning
härtUl vill jag anföra följande, I viss utsträckning väljer löntagarna att
skaffa sig högre standard genora kortare arbetstid och längre semester i
stället för genom ökade löner. Lika litet sora komraunerna i dessa fall bör ha
korapensation för utebliven ökning av skatteunderlaget finns det anledning att
ersätta koraraunema då löntagarna sora alternativ tUl lönehöjningar godtar
skattesänkningar och förbätttade socialformer, finansierade genora höjda
socialavgifter som debiteras företagen. Vidare bör den föreslagna skatteomläggningen
som jag förut nämnt ses sora ett medel i strävandena att begränsa
prisstegringarna vUket är ett för alla parter och gmpper gemensamt intresse.
Jag anser sålunda inte tillräckliga skäl föreligga för att beräkna någon
särskUd kompensation för komraunerna i detta hänseende.

Jag förordar att kommuner och landsting i
överensstämmelse med skatteutredningens förslag kompenseras för ändringar i
skatteunderlag och för ökade kostnader för kommunala bostadstillägg och hustmtillägg
tUl folkpensionärer enligt vad jag här angett. När det gäller kompensationen
för skattebortfallet blir det naturligt att närmare ta upp de tekniska frågorna
i saraband med anmälan av anslagsbehovet för budgetåret 1976/77.

SammanstäUning
av finansiella effekter

Skatte- och avglftsonUäggningen har som framgått
finansiella effekter för inkomsttagarna, arbetsgivama, staten, kommunema och
försäkringskassoma. Dessa effekter visas översiktiigt i den följande
sammanställningen. Denna bygger på de av utredningen gjorda beräkningarna men har
justerats raed hänsyn bl. a. till de uppgifter om sjukförsäkringens kostnader
under år 1974 som nu är tUlgängUga och till kostnadsökningen genom
avtrappnmgen av den särskUda skattereduktionen. Avvikelser-

opaginerad Kontrollera mot PDF

na från utredningens belopp är så pass obetydliga att de
inte föranlett någon omräkning av de individuella effekter som jag tidigare
redovisat. I anslutning till sammanställningen vill jag framhålla att det belopp
på 1 420 (1 350) milj. kr. som tillförs inkomsttagarna genom slopandet av
sjukförsäkringsavgiften är elt nettoresultat. Ävgiftsbortfallet ulgör 3 100 (2
950) milj. kr. men häremot står en viss höjning av skatteunderlaget på grund av
att avdrag för avgiften inte längre ifrågakommer. De tillkommande posterna på
860 (820) och 820 (780) mUj, kr, för staten resp. komraunerna avser höjt
skatteunderlag.

Det bör observeras att sararaanställningen visar den
beräknade finansiella helårseffekten av den föreslagna reforraen. Däremot
framgår inle av sammanställningen periodiseringen av olika utbetalningar ra. m.
sora blir en följd av reforraen. Bland annat raedför systeraet för leverans av
kommunalskattemedel från staten tiU kommuner och landsting att kompensation för
bortfall av skatteunderlag på gmnd av skatteomläggningen den 1 januari 1975
skall utbetalas första gången år 1977. Under åren 1977 och 1978 innebär
omläggningen att komraunemas inkoraster minskar både när det gäller slutlig
skatt avseende föregående års taxering samt förskottet på det aktueUa årets
kommunalskatt. Med det förordade systemet blir kommunerna kompenserade för
denna effekt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Finansiell effekt i mkr för

försäkrings-
staten kommu- inkomst- arbets-

kassorna nerna tagare givare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slopad
sjukförsäkringsavgift för löntagare

Ändringar
i skatteskala och grundavdrag Skatteavräkning för låginkomsttagare och utvidgat
extra avdrag för folk-pensionärer

Lägre
reduktionsfaktor för hustmtiUägg och kommunalt bostadstillägg för
folkpensionärer

Lättnad beträffande den aUmänna arbetsgivaravgiftens
egenavgift

Socialförsäkringsavgiften för sjukförsäkringen höjs från
3,8 % tiU 7,0 % Ändrat statsbidrag Socialförsäkringsavgiften för folkpensioneringen
höjs med 0,5 % Kompensationsbidrag tiU kommunema

Summa

-3100 -1-860-1- 820 -fl 420

- -1 270 -1 340 -1-2 610

- 600 - 10 -h 610 -

-10-70-1-80

- 80 - -1-80

-t-4 160 -1000

-fl 000

-4 160

-

-1- 650 - 600

-f 600

-

- 650

-1- 60

- 50

±
0

-f4 720

-4 730

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Dessa belopp visar den omedelbara effekten av förslagen
utan hänsyn tagen tiU eventueUa övervältringseffekter.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 80

Villaschablonen

Innehavet av egnahem beskattas enligt den s, k,
villaschablonen. Såsom intäkt redovisas en viss procent av fastighetens
taxeringsvärde. Avdrag medges i princip endast för inteckningsräntor.
Schablonen tillärapas även om egnahemmet helt eller delvis uthyrs tUl
stadigvarande bostad. Vid annan uthyrning t, ex. mmsulhyrning för tUlfällig
bostad skall i princip beskattning ske enligt den konventionella raetoden,
vUket innebär att alla intäkter och omkostnader skall redovisas.

Redan vid villaschablonens tiUkomst år 1953
undantogs dock bl. a. tUlfällig uthyming i ringa omfattaing från beskattnmg
enligt den konventionella metoden. Ringa orafattning ansågs föreligga om
hyresintäkterna inte översteg 2 % av taxeringsvärdet. Denna spärr ledde tUI
konventionell beskattning i åtskilliga fall där uthyming skedde till
sommargäster. Även förhåUandevis obetydliga hyresbelopp kunde näraligen vid
låga taxeringsvärden föranleda att schablonen måste frångås. Genom lagstiftning
år 1961 kompletterades spärren på så sätt att schablonbeskattning skulle ske
ora inte intäkterna översteg 1 200 kr. eller, om detta skulle ge högre belopp,
2 % av taxeringsvärdet. Avsikten var att det stora flertalet
somraamöjesuthymingar skulle falla inora dessa gränser och således inte mbba
schablonbeskattningen.

Enligt rain raening bör reglerna nu anpassas efter
dagens förhållanden. Det torde nuraera inle vara ovanUgt vid mrasuthyrning i
en på vissa orter norraal omfattning till sommargäster att gränsen 1 200 kr.
överskrids, vUket medför att det förenklade deklarations- och
taxerings-förfarandet inte kan tillämpas i avsedd omfattning. En viss
liberalisering av möjlighetema till sådan uthyrning med bibehållen
schablonbeskattning bör därför ske. Jag vUl dock inte förorda någon mera
omfattande ändring i förevarande hänseende med hänsyn tiU den sittande
bostads-skattekommittén.

Jag föreslår därför och med beaktande av
penningvärdeförändringen att gränsbeloppet höjs från 1 200 kr. till 2 400 kr.
Den nya bestämmelsen bör tUlämpas första gången vid 1975 års taxering. Mitt
förslag föranleder ändring i punkt 6 av anvisningama tiU 24 § KL.

Utöver de författaingsändringar jag förordat i det
föregående bör göras några närmast redaktioneUa ändringar sora har saraband
raed den nya regeringsforraen. I alla de skatteförfattningar jag här berört bör
orden "Konungen" och "Kungl. Maj:t" bytas ut raot
regeringen. I 37 § SI bör dock "Kungl. Maj:t" ersättas av
"regeringsrätten". Vidare bör i rubrikerna i SI, UF, TF, förordningen
(1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall och förordningen (1968: 419)
om allmän arbetsgivaravgift benämningen av författningarna ändras till
"lag". Hämtöver bör i 19 § KL benäraningama
"invaliditetstillägg" och "invaliditetsersättning" ersättas
med "handikappersättning".

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 81

Hemställan

Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition dels föreslår riksdagen
att antaga inora finansdeparteraentet upprättade förslag till

1,
lag ora ändring i
koraraunalskattelagen (1928: 370),

2,
lag ora ändring i förordningen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt,

3,
lag ora ändring i
uppbördsförordningen (1953: 272),

4,
lag ora ändrmg i förordningen
(1970:172) ora begränsning av skatt i vissa fall,

5,
lag om ändring i
laxeringsförordningen (1956: 623),

6,
lag om ändring i förordningen
(1968: 419) ora aUraän arbetsgivaravgift,

dels föreslår riksdagen alt godkänna vad jag i
övrigt anfört ora den aktuella skatteomläggningen,

dels förelägger riksdagen de förslag som framgår av
bUagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemstäUt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att tUl rUtsdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Dagmar Fischier

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 82

Bilaga

Utdrag
av protokollet över socialärenden hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 23 augusti 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, HJELM-WALLÉN.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledaraöter frågor om
ändrad finansiering av sjukförsäkringen samt ändrade inkomstprövningsregler
för hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och anför.

I anslutning tUl förslaget om sänkning av
inkomstskatten m. m., som chefen för finansdeparteraentet denna dag lägger
frara, tar jag nu upp frågoma om den närraare utformningen av sjukförsäkringens
framtida finansiering samt om ändrade regler för inkomstprövningen av hustmtUlägg
och kommunalt bostadstUlägg tUl folkpension.

Finansieringen
av sjukförsäkringen

Sjukförsäkringens kostaader täcks f. n. tUl en
tredjedel av statsbidrag, tiU ca 40 % av socialförsäkringsavgifter från
arbetsgivama och till resterande ca 27 % av avgifter från de försäkrade.
Arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen tas ut på summan
av de ersättningar som arbetsgivaren under året utgett tiU anställda i form av
kontantlön eller naturaförraån. Vid beräkningen av avgiftsunderlaget bortses
från den del av en arbetstagares lön som för år räknat överstiger 7,5 gånger
det vid årets ingång gäUande basbeloppet. Hänsyn tas inte heller tUl
arbetstagare vars hela lön tmder året inte uppgått tUl 500 kr. Avgiften utgår
med 3,8 % av avgiftsgnmdande löneunderlag. Sjukförsäkringsavgiften som de
försäkrade betalar består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är lika
stor för alla avgiftsskyldiga och har f. n. satts till 300 kr. Den rörUga delen
motsvarar viss procentandel av de försäkrades inkomster av förvärvsarbete.
Procentsatsen, som varierar

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 83

mellan
försäkringskassoma, beräknas för år 1974 ulgöra i genomsnitt 1,3 % av den
sjukpenninggmndande inkomsten. Motsvarande avgift för egenföretagare och andra
sora har inkorast av annat förvärvsarbete än anställning varierar likaledes
raellan försäkringskassoma. Denna avgift är dessutom olika stor beroende på om
den försäkrade valt karenstid för sjukpenningförsäkringen (3, 33 eller 93
dagar) eller om han står utanför denna försäkring på grund av undantagande.
För försäkring utan karenstid uppgår avgiften genomsnittiigt till ca 3,8 % av
inkomsten. Vissa begränsningsregler finns för avgiftsuttaget för försäkrade med
låga inkomster.

1972
års skatteutredning har föreslagit att sjukförsäkringsavgiften för löntagare
skall slopas fr. o. m. år 1975. Inkomstbortfallet föreslås kompenserat genom
en höjning av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen från
3,8 till 6,1 % av avgiftsunderlaget. Den föreslagna omläggningen av
sjukförsäkringens finansiering har som fraragått av den redovisning chefen
för finansdeparteraentet läranat vunnit allmän anslutning vid
reraissbehandlingen. Som chefen för finansdepartementet anfört bör
utredningens förslag genomföras raed den justeringen att arbetsgivarnas
socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen i stället höjs tiU 7 %. Härigenom
beräknas tre fjärdedelar av sjukförsäkringens koslnader bli täckta genom
socialförsäkringsavgiften. Statsbidraget kan då minska från en tredjedel till
en fjärdedel av kostnaderna. I överensstäraraelse härraed bör bestämmelserna i
lagen om allmän försäkring ändras så att statsbidraget tUl sjukförsäkringen
fastställs till 25 % av de totala kostnaderna och att socialförsäkringsavgiften
tiU sjukförsäkringen täcker återstående 75 % av de totala sjukförsäkringskostnaderna.

För egenföretagare och andra som har inkorast av
annat förvärvsarbete än anställning innebär skatteutredningens förslag en
motsvarande förenkling av avgiftsberäkningen som belräffande anstäUda. Den
fasta delen av egenavgiften slopas och den rörliga delen föreslås bli beräknad
enligt regler som är enhetliga för hela riket. Procentsatsen fömtsätts i de
fall då inte undantagande eller särskild karenstid gäller för sjukpenning
motsvara procentsatsen för arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift tUl
sjukförsäkringen.

Flera remissinstanser understryker de lättnader som
den föreslagna omläggningen av finansieringsreglema innebär ur administrativ
synpunkt för lokal skattemyndighet, taxeringsnärand och försäkringskassa.
Riksförsäkringsverket finner att utredningens förslag beträffande sjukförsäkringsavgifterna
innebär en stor administrativ vinst och att en för hela riket generell
avgiftsberäkning innebär en tUltalande utjämning av sjukförsäkringens
kostnader.

Jag ansluter mig till skatteutredningens förslag
att avgiften i fortsättningen skall beräknas enligt grunder som är enhetiiga
för hela riket.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 84

Procentsatsen
för egen företagares avgift bör för försäkring som beträffande sjukpenning
gäller utan karenstid svara mot procentsatsen för arbetsgivarens socialförsäkringsavgift
tUI sjukförsäkringen. För den som valt sjukpenningförsäkring med karenstid
eller till följd av undantagande står utanför denna försäkring bör
procentsatsen faststäUas med hänsyn tiU den inverkan den valda karenstiden
eller undantagandet har för försäkringens kostnader.

Den höjda socialförsäkringsavgiften tUl
sjukförsäkringen bör i enlighet raed skatteutredningens förslag utgå på samraa
avgiftsunderlag sora den nuvarande avgiften. Riksrevisionsverket har i sitt
reraissyttran-de påtalat de skillnader som finns i avgiftsunderlaget vid
beräkningen av olika arbetsgivaravgifter. Verket framhåller att det från
rationaliserings- och förenklingssynpunkt är önskvärt alt ha ett så enhetligt
avgiftsunderlag som möjligt. Verket anser också tiden nu vara mogen att i det
fortsatta utredningsarbetet överväga att över hela socialförsäkringen låta den
sammanlagda lönesumraan resp. förvärvsinkomsten ingå i avgiftsunderlaget. I
gengäld skulle de procentueUa uttagen kunna sänkas. Jag vill med anledning av
riksrevisionsverkets yttrande erinra ora att i pensionsålderskoramitténs
uppdrag ingår att göra en översyn av avgiftssysteraet inora socialförsäkringen
i syfte att åstadkoraraa ett förenheiligande av avgiftsunderlagen.

Riksförsäkringsverket och försäkringskasseförbundet
har tagit upp frågan ora vilken inverkan omläggningen av sjukförsäkringens
finansiering kan ha på de allmänna försäkringskassornas ställning sora självständiga
offentliga organ. Riksförsäkringsverket påpekar att kassoma nu anses vara
försäkringsgivare inom sjukförsäkringen. Detta sammanhänger med att varje
kassa för sig uppbär sjukförsäkringsavgifter och att dessa avgifter är bestämda
raed hänsyn till raedelsbehovet inora varje försäkringskassa. Enligt förslaget
koraraer försäkringskassornas verksarahet inom den obligatoriska försäkringen
att i fortsättningen helt bekostas av skattemedel och generella arbetsgivar-
och egenavgifter. I likhet med riksförsäkringsverket och
försäkringskasseförbimdet anser jag att den här aktuella omläggningen av
sjukförsäkringens finansiering inte nu bör föranleda någon ändring av
försäkringskassornas ställning som självständiga offentliga organ.
Riksförsäkringsverket har också tagit upp frågan om man i fortsättningen kan
betrakta försäkringskassa som part i sjukförsäkringsärende och följaktUgen
behörig att anföra besvär över riksförsäkringsverkets beslut i den mån beslutet
går kassan emot. Denna fråga kan i sitt större sararaanhang prövas av den i
början på året tillsatta utredningen ora en översyn av besvärsorganisationen
inora socialförsäkringen ra, ra. (S 1974: 03).

Jag ansluter mig i likhet med riksförsäkringsverket
till skatteutredningens förslag att den aUmänna sjukförsäkringsfonden liksom
f. n. i

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 85

fortsättningen
skall användas för att reglera avvikelser mellan de avgifter sora inflyter för
sjukförsäkringen och den del av sjukförsäkringens kostnader som inte täcks av
statsbidrag. Som riksförsäkringsverket föreslagit bör regeringen ges möjlighet
att meddela allmänna föreskrifter för transaktionerna med fonden.

Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande
pekat på att det hos försäkringskassoma finns bokförda fonder som medelsreserv
för den obligatoriska sjukförsäkringen. Jag anser i likhet med riksförsäkringsverket
alt det i framtiden inte torde vara nödvändigt med annan fondering för den
obligatoriska sjukförsäkringens behov än genora allraänna
sjukförsäkringsfonden. Jag delar riksförsäkringsverkets uppfattning att det
bör utredas hur raan skall förfara raed de fonder sora finns upptagna hos
försäkringskassoma. Jag avser därför att senare denna dag föreslå Kungl. Maj:t
att rUtsförsäkringsverket får i uppdrag att i sararåd raed riksrevisionsverket
och försäkringskasseförbundet utreda denna fråga.

De
nya finansieringsreglerna bör gäUa fr. o. ra. den 1 januari 1975.

Inkomstprövningen
av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg tili folkpension

För hustmtillägg och koramunalt bostadstUlägg
gäller samma inkomstprövningsregler. Dessa innebär f. n. att tiUägg reduceras
med hälften av den pensionsberättigades inkomst vid sidan av folkpension i den
mån inkomsten överstiger 3 000 kr. för raakar och 2 000 kr. för ensaraslående.
För alt lindra de samlade marginaleffekter sora uppkoraraer för pensionärema
genom beskattningen och dessa inkomslprövningsregler har skatteutredningen
föreslagit att avtrappningen av hustrutillägg och koramunalt bostadstillägg fr.
o. ra. den 1 januari 1975 i stället skall ske med en tredjedel av den
sidoinkomst som överstiger det avdragsfria beloppet.

De nuvarande inkorastprövningsreglerna ger
tillsamraans raed beskattningen upphov till kraftiga marginaleffekter för
pensionärer med relativt låga sidoinkorasler, bl. a. många ATP-pensionärer. Jag
anser därför i likhet raed reraissinstansema, bl. a. pensionärernas
riksorganisation (PRO) och pensionsålderskoraraittén, att den ändring i
reglema sora skatteutredningen föreslagit innebär en välbehövlig förbättring
för denna kategori och att den därför bör genoraföras. Den av PRO aktualiserade
frågan ora en höjning av de avdragsfria beloppen anknyter till det nu pågående
arbetet i skatteutredningen. Utredningens överväganden beträffande bl. a.
olika forraer av avdrag bör avvaktas innan någon ändring görs av dessa belopp.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 86

De ändrade reglema för inkorastprövningen av
hustmtUlägg och koraraunalt bostadstillägg för folkpensionärer beräknas medföra
en kostnadsökning för staten med 10 mUj. kr. och för kommunema raed 70 raUj.
kr. Som chefen för finansdepartementet tidigare anfört bör dock kommunernas
kostnader genom ett särskUt avräkningsförfarande justeras så att
kostnadsökningen på gmnd av de ändrade inkomstprövningsreglerna i sin helhet
faller på staten.

De ändrade reglerna för inkomstprövning skall gälla
fr, o. ra. den 1 januari 1975, För pensionstagare som då redan uppbär
hustmtUlägg eller kommunalt bostadstUlägg kommer de nya bestämraelserna att
tUl-lärapas autoraatiskt, I övrigt får det ankomma på riksförsäkringsverk-kel
alt efter sararåd med försäkringskasseförbundet informera pensions-lagarna om
de vidgade möjligheterna tUl dessa förmåner.

Upprättade
lagförslag

I enlighet med det anförda har inom
socialdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring i lagen (1962:
381) om allraän försäkring;

2.
lag om ändring i lagen (1962:
392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstiUägg till folkpension.

Specialmotivering

1.
Lagen (1962: 381) om allmän försäkring 19 kap.

2 §

Paragrafen som innehåller de grundläggande
bestämraelserna ora skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift (egenavgift)
har ändrats så att avgiftsskyldighet i fortsättaingen endast åligger den sora
haft inkorast av annat förvärvsarbete. På gmnd av hänvisningen till 3 § andra
och fjärde styckena kommer reglerna om beräkning av underlag för egenföretagamas
socialförsäkringsavgift lUl folkpensioneringen att bli till-lämpliga även
beträffande deras sjukförsäkringsavgift. Hänvisningen tUl 11 kap, 4 § har
betydelse för företagare som använder sig av brutet räkenskapsår.

I prop. 1974:129 föreslås den allmänna
pensionsåldern sänkt från 67 tUl 65 år fr.o.m. den 1 juli 1976, Med hänsyn tiU
detta föreslås i nämnda proposition motsvarande sänkning av maximiåldern för
avgiftsskyldighet enligt denna paragraf.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 87

4
§

Procentsatsen för arbetsgivarnas
socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen höjs till 7 %. Egenföretagarnas
sjukförsäkringsavgift beräknas i fortsättningen enligt för hela riket enhetliga
grunder. I de fall då ingen särskild karenstid från sjukpenningförsäkringen
gäller och inte heller undantagande föreligger är procentsatsen liksora i
fråga ora arbetsgivarnas avgift 7 %. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande
myndighet föreslås få möjlighet att fastställa de lägre procentsatser för
egenavgiften som blir aktuella för försäkrade som är undantagna från
sjukpenningförsäkringen eller har särskild karenstid.

Genom en ändring i sista punkten första stycket av
denna paragraf har regeringen beretts raöjlighet att fastställa grunderna för
reglering av över- och underskott inom sjukförsäkringen via allraänna sjukförsäkringsfonden.
På grundval av dessa skall sedan riksförsäkringsverket genoraföra sådana
transaktioner.

Redarnas avgift till sjukförsäkringen koraraer
liksora hittills att bestämmas åriigen i administrativ ordning med
utgångspunkt i den avgiftssats som fastställts för arbetsgivare i allmänhel.
Någon ändring i lagens bestämraelser ora avgiftsuttaget från redare behövs
därför inle i saraband med den nu föreslagna omläggningen av sjukförsäkringens
finansiering.

6 §

Paragrafen sora innehåller de nuvarande reglerna
ora beräkning av sjukförsäkringsavgift upphävs. Beräkningen av de egenavgifter
som i fortsättningen utgår för inkorast av annat förvärvsarbete än anställning
bestäms av reglerna i 2 och 4 §§.

7 §

I enlighet med det tidigare anförda sänks genom
ändringen av denna paragraf statsbidraget till sjukförsäkringen från en
tredjedel till en fjärdedel,

10
§

Sjukförsäkringsavgift debiteras i fortsättningen
inte för viss försäkringskassas räkning. Andra stycket i paragrafen upphävs
därför. Den ordning i vilken kassoma i fortsättningen skall förses med medel
kommer att regleras administrativt.

Övergångsbestämraelserna

Utgångspunkten för lokal skattemyndighets beräkning
av egenavgift tUl sjukförsäkringen för anstäUda enligt 1973 års regler är den
pensionsgmndande inkomsten, ökad med det vid årels ingång gällande

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 88

basbeloppet.
Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst tas inte hänsyn till inkorast från
en och sararae arbetsgivare sora under ett år inle uppgår tiU 500 kr. I
övergångsbestämraelserna har intagits en eriman om den nämnda
500-kronorsregeln. Denna har betydelse endast vid 1975 års taxering.

2.
Lagen (1962: 392) om hustrutiUägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

4 §

I första stycket har reduktionsfaktorn ändrats från
hälften till en tredjedel av den årsinkomst (= inkomst vid sidan av folkpension
ra. ra.) som överstiger det avdragsfria beloppet.

14
§

Kostnaderna för kommunalt bostadstUlägg till
folkpension förskolte-ras av staten och påförs kommunerna i form av avräkning mot
det förskott på kommunalskatt som kommunen närmast följande år äger uppbära (se
16 §). Sora framgått av vad chefen för finansdepartementet anfört föreslås
koraraunema bli korapenserade för de ökade kostnader för komraunala
bostadstUlägg sora uppkoraraer tUl följd av ändrade inkomstprövningsregler
liksom vid en sänkning av den allmänna pensionsåldern i enlighet med förslagen
i prop. 1974: 129. Kompensationen skall enligt förslaget ske så att de belopp
sora påförs kommunerna i princip blir desamma sora om nuvarande
inkomstprövningsregler resp. pensionsålder skulle ha gällt. Genom en ändring
av förevarande paragraf får regeringen berayndigande att raeddela föreskrifter
för beräkningen av de kostnader sora skall gå i avräkning. Föreskrifterna avses
meddelade i en särskUd kungörelse.

Hemställan

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att anta förslagen till

1. lag
om ändring i lagen (1962: 381) om aUmän försäkring,

2, lag om ändring i lagen (1962; 392) ora
hustmtUlägg och kommu

nalt bostadstillägg till folkpension.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl, Höghet Regenten.

Ur
protokoUet: Dagmar Fischier

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:132 89

Innehåll

Propositionen
................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... .... 1

Utdrag
av statsrådsprotokollet den 23 augusti 1974... .. 32

Inledning
......................................................... .. 32

Nuvarande
ordmng............................................... .. 34

Inkomstbeskattningen........................................ .. 34

Allmänt
..................................................... .. 34

Beräkningen
av taxerad och beskattningsbar inkomst 34

Skatteberäkning
......................................... 36

Socialförsäkrings-
och arbetsgivaravgifter m, m....... 37

Sjukförsäkringen
............................................ 37

Sjukförsäkringens
finansiering för anställda.......... 38

Sjukförsäkringens
finansiering för egenföretagare.. .. 39

Övriga
avgifter............................................... .. 39

Bostadstillägg
till bamfaraUjer och låginkorasttagare utan bam,

ra,
m............................................................... .. 41

Folkpensionäremas
förmåner och beskattning.......... .. 42

Förmåner...................................................... .. 42

Beskattningsregler
...................................... .. 43

Utredningens
överväganden och förslag .................. .. 44

Allmänna
överväganden...................................... .. 44

Sjukförsäkringsavgiften
................................... .. 46

Beskattaingsområdet
...................................... .. 47

Statsskatteskalan
och gmndavdrag ................ 47

Skatteavräkning
för lågmkomsttagare ................ 49

Folkpensionärerna
........................................ .. 52

Sararaanlagda
effekter på beskattaingsorarådet .. 52

Det
socialpolitiska orarådet ............................. 54

Finansiering...................................................... .. 55

Kostnadsberäkning
och allraänna synpunkter........ .. 55

Kostnaderna
för att slopa sjukförsäkringsavgiften.. .. 56

Övriga
reformkostnader.................................... .. 57

Remissyttrandena
............................................ 58

Allmänt
........................................................ .. 58

Sjukförsäkringsavgiften
.................................... .. 59

Beskattaingsområdet
....................................... .. 61

Fasta
grundavdrag ........................................ .. 61

Statsskatteskalan
.......................................... .. 61

Skatteavräkningen
...................................... .. 62

Folkpeusionärema
......................................... .. 63

HustmtUlägg
och koraraunalt bostadstUlägg till folkpension 64

Finansiering...................................................... .. 65

Departeraentschefen............................................ 67

Allraänna
synpunkter......................................... .. 67

Sjukförsäkringsavgiften
................................... .. 70

Beskattaingsområdet
....................................... .. 71

Folkpensionärerna
.......................................... .. 74

Finansieringen................................................... .. 75

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:132 90

Kommunalekonomiska
frågor ............................ .. 76

Sammanställning
av finansiella effekter ................. 78

VUlaschablonen
............................................. 80

Hemställan ....................................................... 81

BUaga
............................................................ 82

MARCUSBOKTR. STOCKHOLM 1*74 7404t4

Doktrin (2)

  1. Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten, FT 1993 nr 1–2 s. 59, på s. 97, 98 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  2. Lotta Westerhäll-Gisselsson, Några problem rörande de allmänna försäkringskassornas verksamhet, FT 1983 nr 4 s. 155, på s. 159 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

100 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (94)

94 kopplingar i 47 dokument.

  1. Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
  2. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
  3. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
  4. Bet. 1975/76:FiU30 Med anledning av propositionen 1975/76:147 om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m. s. 14 i texten
  5. Bet. 1975/76:SfU24 Med anledning av motion om ett reviderat inkomstbegrepp inom ATP s. 3 i texten

Visa alla 47

Doktrin (6)

6 kopplingar i 4 dokument.

  1. Mannelqvist, Samband i socialförsäkringen, 2003 s. 80 om s. 70 · s. 272 i texten
  2. FT 1993 s. 59 Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten s. 97 · s. 98 i texten
  3. Westerhäll, Den starka statens fall?, 2002 s. 323 i texten
  4. FT 1983 s. 155 Lotta Westerhäll-Gisselsson, Några problem rörande de allmänna försäkringskassornas verksamhet s. 159 i texten