Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Danmark för att skydda Öresund mot föroreningar
1974 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:175, Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Danmark för att skydda Öresund mot föroreningar
Dokumentets text
Kungl.
MaJ:ts proposition m 175 år 1974 Prop. 1974:175
Nr 175
Kungl.
Maj:ts proposition angående godkännande av övereiiskommelse mellan Sverige och
Danmark för att skydda Öresund mot föroreningar; given den 25 o&tober 1974.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbraksärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
SVANTE
LUNDKVIST
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en den 5 april 1974 undertecknad
överenskommelse mellan Sverige och Danmark för att skydda Öresund mot
föroreningar.
1
Riksdagen 1974. 1 saml Nr 175
Prop.
1974! 175
Utdrag
av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärenderia ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av
överenskommelse mellan Sverige och Danmark för att skydda Öresund mot
föroreningar och anför.
1
Inledning
Det
svensk-dariska samarbetet rörande skyddet mot föroreningar i Öresund har pågått
under en lång följd av år. Samarbetet fick en fastare organisation, när Öresundsvattenkommittén
bildades 1960 efter beslut av den svenske jordbruksministern och deu danske fiskeriministem.
Kommitténs uppgifter har främst varit att planlägga och genomföra ett långsiktigt
undersökningsprogram rörande Öresunds förorening. Det omfattande material som
tagits fram rörande förhållandena i Öresund genom ifrågavarande undersökningar
har av Öresundsvattenkommittén redovisats i två femårsrapporter avseende åren
19591964 och 1965 1970.
Efter
överläggningar mellan de sveuska och danska regeringarna utsåg Kungl. Maj:t
den 24 november 1972 en ämbetsmannaddegation med uppdrag att förhandla med
danska representanter om ett avtal i syfte att minska föroreningarna i Öresund.
Delegationerna har
utarbetat ett förslag till överenskommelse mellan Sverige och Danmark för att
skydda Öresund mot föroreningar. Överenskommelsen undertecknades den 5 april
1974, Överenskommelsen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende
som bilaga.
Prop.
1974:175 3
2 Bakgrund
2.1 Vattenförhållandena och föroreningssituationen i
Öresund
Öresund utgör ett övergångsområde mellan Östersjön och
Kattegatt, I sundet strömmar såväl bräckt vatten från Östersjön som saltare
vatten från Kattegatt, Stora skillnader i fråga om vattendjup råder i Öresund,
I södra delen av sundet är vattendjupet söder om den s, k. Limhamnströskeln
endast 710 m, I centrala delen av sundet är djupet på vissa ställen 4050 m. Mellan
Helsingborg och Helsingör är det största djupet närmare 40 m. Till följd av
strömmarna och bottenförhållandena uppkommer komplicerade blandnings- och
skiktningsförhållanden mellan salt och bräckt vatten i Öresund,
Växt- och djurvärlden i Öresund består i huvudsak av arter
som är anpassade aritingen till Östersjöns brackvatten eller till det saltare
vattnet i Kattegatt, Den varierande salthalten i sundet utsätter därför organismerna
för stora påfrestningar som gör dem särskilt känsliga för bl, a, föroreningar.
Vattenkvaliteten i Öresund påverkas negativt främst genom
kommunala och industriella avloppsutsläpp, Öresund tillförs därutöver föroreningar
genom utsläpp från fartyg som passerar genom sundet eller trafikerar någon av
färjelederna över sundet, Öresund mottar avloppsvatten från en befolkning på ca
2,2 milj. personer och från ett stort antal industrier av olika slag. Man
beräknar att det i Öresund årligen släpps ut 77 000 ton syreförbmkande
organiska substanser, 5 700 tori fosfor och 16 400 ton kväve. När det gäller
utsläpp av giftiga ämneri har man i växt- och djurmaterial från Öresund kunnat
konstatera förhöjda halter av tungmetallerna kvicksilver, bly och kadmium.
Organiska äninen eller substanser finns framför allt i
kommunalt avloppsvatten men också i avloppsvatten från viss typ av industri t,
ex, livsmedelsindustri. Från föroreningssynpiinkt leder en ökad tillförsel av
sådana ämnen till en ökad syrgasförbrukning vid nedbrytningen, I områden med
dålig vattenomsättning kan detta förhållande orsaka brist pä syrgas. Trots att
Öresund med undantag av de grunda bukterna anses ha en i huvudsak god
vattenomsättning har under senare år kunnat konstateras sjunkande syrgashalter
i sundets djupare delar.
Tillförseln av kväve och fosfor ökar produktionen av växtorganismcr,
I Öresund märks detta särskilt på de tångvallar som varje sommar bildas längs
stränderna och som försvårar möjligheten att utnyttja dessa för rekreation och
fiske. Vid nedbrytningen av växtorganismerna åtgår syre och syrebrist kan
därför uppkomma. Vidare kan svavelväte bildas vid nedbrytningen.
Tungmetaller anrikas i de marina näringskedjorna och kan
orsaka att t, ex, fisk blir otjänlig som föda, I Öresund har tidigare
förekommit svartiistning av fisk från Lundåkrabukten,
It Riksdagen 1974.1 saml. Nr 175
Prop. 1974:175
2.2
Gällande bestämmelser m. m.
Bestämmelser
om skydd mot vattenförorening finns i miljöskyddslagen (1969: 387, omtryckt
1972: 782 och ändrad senast 1973: 927) (ML), Utsläpp av avloppsvatten räknas
enligt ML till miljöfarlig verksamhet. Den som utövar eller ämnar utöva sådan
verksamhet skall enligt 5 § ML vidta de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av
verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skähgen kan fordras
för att förebygga eller avhjälpa olägenhet. Omfattningen av nu angivna
åligganden bedöms med utgångspunkt i vad som är tekniskt möjligt vid verksamhet
av det slag som är i fråga och med beaktande av såväl allmänna som enskilda
intressen. Enligt 7 § ML får avloppsvatten som härrör från tätbebyggelse och
som inte undergått längre gående renmg än slamavskilj-ning inte utsläppas i
vattendrag, sjö eller annat vattenområde, om det inte är uppenbart att det kan
ske utan olägenhet. Enligt 9 § ML kan koncessionsnämnden för miljöskydd efter
ansökan av den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet lämna
tillstånd till verksamheten. Med stöd av bemyndigande i 10 § ML har Kungl. Maj:t
i stor utsträckning föreskrivit skyldighet att inhämta tillstånd
(koncessionsplikt). Bl. a. får enligt 2 § miljöskyddskungörelsen (1969: 388,
senaste lyddse 1972: 224) olika slag av fabriker eller andra uppräknade
inrättningar inte anläggas utan tillstånd. I 5 § föreskrivs att avloppsvatten
av närmare angivet slag, bl, a. avloppsvatten från tätbebyggelse, inte får utsläppas
i vattendrag, sjö eller annat vattenområde eller ledas till annan tillhörig
avloppsanläggning utan tillstånd.
Från
koncessionsplikt kan naturvårdsverket enligt 10 § andra stycket ML medge
undantag (dispens) efter prövning i varje särskilt fall. Dispensbeslut skall
förenas med villkor om försiktighetsmått.
Omprövning
av tillståndsbeslut enligt ML kan endast ske i viss begränsad omfattning.
Bestämmelser härom finns i 2226 §§ ML. Enligt 24 § kan koncessionsnämnden
föreskriva nya eller strängare villkor för viss verksamhet efter vad som är
skäligt, om tio år förflutit från det tillståndsbeslut vunnit laga kraft eller
om dessförinnan förhållandena ändrats väsentligt. Om särskilda skäl
föreligger, kan riämnden efter utgången av nyss angiven tid också ompröva
tillstånd att utsläppa avloppsvatten i visst vattenområde. Sådan fråga om
omprövning av villkor som nu avses prövas enligt 26 § ML efter framställning
från naturvårdsverket. Enligt punkten 4 övergångsbestämmelserna till ML skall
vattendomstols medgivande till utsläppande av kloakvatten eller industriellt avloppsvatten
enligt tidigare gällande bestämmelser anses som tillstånd enligt ML.
Också
för Danmarks del gäller enligt en år 1973 antagen "lov om milj0beskyttelse"
att utsläpp av avloppsvatten som kan medföra förorening av vattendrag inte får
ske utan tillstånd av administrativ myndig-
Prop. 1974:175 5
het.
Enligt denna lag kan koncessionsplikt införas även beträffande verksamhet som
pågick vid lagens ikraftträdande.
Miljöskyddskonventionen
den 19 februari 1974 mellan Danmark, Fiu-land, Norge och Sverige (nordiska
miljöskyddskonventionen) som godkändes av innevarande års vårriksdag (prop.
1974: 59, JoU 1974: 15, rskr 1974: 176, SFS 1974: 268) är tillämplig bl. a, på
verksamhet som kan medföra förorening av Öresund, Konventionen beräknas träda i
kraft första halvåret 1975, Enligt konventionens grundläggande bestämmelse skall
vid prövning av tillåtligheten av miljöskadlig verksamhet störning som sådan
verksamhet kan medföra i annat fördragsslutande land likställas med störning i
det egna landet. Den som drabbas av störning från miljöskadlig verksamhet i
annat land får föra talan hos vederbörande domstol eller administrativa
myndighet i det landet beträffande verksamhetens tillåtiighet i samma
utsträckning som rättssubjekt i verksamhetslandet. Detta gäller också talan om
ersättning på grund av miljöskadlig verksamhet. Varje land skall enligt
konventionen utse en bevakningsmyndighet som skall tillvarata allmänna
miljöskyddsintressen i landet i samband med störning från miljöskadlig
verksamhet i grannlandet. Finner prövningsmyndighet i tillståndsärende att miljöskadlig
verksamhet kan medföra störning av betydelse i grannland, skall handlingarna i
ärendet sändas till det landets bevakningsmyndighet för att bereda denna tillfälle
att yttra sig. Bevakningsmyndigheten skall i den mån den anser det behövligt av
hänsyn till allmänna eller enskilda intressen i det egna landet kungöra
meddelanden från prövningsmyndigheten och verkställa den utredning om
verkningarna i landet som den finner erforderhg. Konventionen är inte
tillämplig, i den mån miljöskadlig verksamhet regleras genom särskild
överenskommelse mellan två eller flera fördragsslutande stater.
Öresund
ingår i det vattenområde på vilket konventionen den 22 mars 1974 om skydd av
Östersjöområdets marina miljö (Östersjökonventio-nen) är tillämplig. Denna
konvention som undertecknats av samtliga strandstater vid Östersjön har ännu
inte trätt i kraft. Konventionen tar sikte på att hindra eller motverka
förorening av Östersjöns vattenområde, oavsett om föroreningen härrör från
land eller från fartyg. Enligt konventionens grundläggande föreskrift skall de
fördragsslutande länderna var för sig eller gemensamt vidta alla lämpliga
lagstiftnings-, administrativa eller eljest nödvändiga åtgärder för att
förhindra och minska förorening i Östersjöområdet och för att skydda och
förbättra den marina miljön i området. De fördragsslutande staterna förbjuder
sig att motverka utsläpp i Östersjöområdet av DDT och PCB som enligt
konventionen anses som farliga ämnen. I fråga om användningen av kvicksilver,
kadmium och vissa andra särskilt uppräknade skadliga ämnen och material åtar
sig de fördragsslutande partema att införa restrik-
Prop.1974:175 6
tioner
och kontrollåtgärder. Konventionen innehåller vidare bl. a. bestämmelser som
syftar till att förhindra oljeutsläpp och dumpning från fartyg,
3
Överenskommelsen m. m.
De
båda regeringarna förklarar i överenskommelsens inledning att de anser Öresund
med angränsande delar av Östersjön och Kattegatt ha stor betydelse för bl. a.
fisket och från rekreationssynpunkt, och att de anser att det krävs särskilda
åtaganden utöver bestämmelserna i den nordiska miljöskyddskonventionen och Östersjökonventionen
för att verksamt skydda Öresund mot föroreningar och annan påverkan som kan
äventyra eller begränsa dess användning för ovannämnda ändamål eller i övrigt
skada dess biologiska miljö.
Med
Öresund avses enligt den definition som ges i artikel 1 vattenområdet mellan Imjeri
GilbjerghovedKullen i norr och linjen Stevns fyrFalsterbo udde i söder.
Artikel 2 fastställer de
grundläggande skyldigheter länderna skall ha i fråga om vattenvården i Öresurid,
Inom varje land skall effektiva åtgärder vidtas för att minska utsläpp av
föroreningar, direkt eller indirekt, i sundet. Omfattningen av åtgärderua skall
bedömas med utgångspunkt från vad som är tekniskt möjligt och med beaktande av
såväl allmänna som enskilda intressen. Därvid skall tills vidare vissa
minimikrav på rening gälla. Beträffande kommunala avloppsutsläpp föreskrivs
att direkta eller indirekta utsläpp i Öresund av avloppsvatten från tätbebyggelse
endast får ske om avloppsvattnet undergått längre gående rening äri slamavskiljriing.
För utsläpp i områden med dålig vattenomsättning erfordras biologisk och kemisk
rening som nedbringar den organiska substansen, mätt efter dess biokemiska
syreförbrukning, med minst 90 % och fosforinnehållet med i genomsnitt 90 %
eller motsvarande en resthalt i utsläppet av i genomsnitt 0,5 mg totalfosfor
per liter. Uppkommer mellan länderna fråga om vilka områden som åsyftas, skall
den frågan hänskjutas till en svensk-dansk kommission som skall upprättas enligt
bestämmelser i det följande av överenskommelsen.
Ifråga om industriella
avloppsutsläpp föreskrivs att effektiva åtgärder skall vidtas för att hindra
eller starkt miuska alla slag av föroreningar från industrier med direkta
avloppsutsläpp som kan vara skadliga för Öresund, Åtgärderna skall syfta till
att nå samma mål som de som uppställs beträffande kommunala utsläpp. Vidare
föreskrivs att industrier med anslutning till kommunala avloppsanläggningar
skall vidta effektiva interna åtgärder för att eliminera eller starkt minska
utsläpp av alla slag av föroreningar som kan skadligt påverka reningsförloppet
eller re-cipienten. Vid bedömning av kraven på åtgärder för rening av industriellt
avloppsvatten skall beaktas bl, a, de riktiinjer för avloppsvattnets
Prop. 1974:175 7
innehåll
av olika substanser som kan komma att föreslås av den nyss nämnda kommissionen.
Vad gäller vattenvården i
övrigt förbinder sig länderna att iaktta följande riktlinjer. Förbättrade
reningsåtgärder skall i princip vidtas för att möta befolkningsökningen och den
ökande industriproduktionen. Ett minskat utflöde av föroreningar från såväl
hushåll som industrier skall eftersträvas. Jordbrukets utsläpp av föroreningar
skall beaktas och hållas under kontroll.
Enligt artikel 3 skall de
i föregående artikel angivna minimiåtgär-derna för rening av kommunala och
industriella avloppsutsläpp vidtas snarast möjhgt. Åtgärderna skall ha
genomförts senast fem år efter överenskommelsens undertecknande. De alltmer
ökande utsläppen av föroreningar i Öresund gör det vidare nödvändigt, heter det
i samma artikel, att snarast pröva frågan om ytterligare reningsåtgärder. Denna
prövning ankommer på den förut nämnda kommissionen. Kommissionen skall därvid
särskilt överväga behovet av reduktion av växtnäiings-ämnen vid utsläpp också i
andra vattenområden i Öresund än sådana som har dålig vattenomsättning. Senast
vid utgången av år 1977 skall kommissionen föreslå erforderliga åtgärder i
denna fråga.
I artikel 4 ges
föreskrifter om vissa kontrollåtgärder. För att kontrollera de direkta
avloppsutsläppen i Öresund från tätorter och industrier skall vartdera landet
vidta ändamålsenliga åtgärder för mätning av utsläppsflödet och regelbunden
provtagning av viktigare förorenande ämnen i detta. För kontroll av
föroreningstillförseln till Öresund från de större vattendragen bör hydrologiska
mätstationer finnas i dessas nedre lopp och regelbundna mätningar företagas av
vattenkvaliteten. Vidare sägs det att avloppsutsläppens inverkan på vattnet,
bottensedimenten och organismerna i Öresund regelbundet bör undersökas inom
utsläppsområdena. Också sådana hydrologiska, kemiska och biologiska undersökningar
bör utföras som belyser föroreningssituationen i Öresund i dess helhet liksom i
angränsande vattenområden och som kan tjäna som underlag för bedömningar av
behovet av ytterligare åtgärder för att motverka föroreningen av Öresund.
Enligt artikel 5 åligger
det den förut nämnda kommissionen att snarast ta upp frågan om särskilda
åtgärder för att förhindra utsläpp i samband med färjetrafiken mellan de båda
länderna.
Bestämmelser om
kommissionen finns i artikel 6. För att svara för samarbetet rörande skyddet av
Öresund mot föroreningar upprättas en svensk-dansk kommission. Kommissionen
består av sex ledamöter jämte ersättare för dem av vilka vardera regeringen
utser tre. Av ledamöterna skall en från vartdera landet företräda de berörda
kommunerna. Vartdera landet kan dämtöver utse experter att deltaga i
kommissionens arbete och sammanträden. Ordförandeskapet inom kommissionen
växlar mellan länderna varje år. Det land från vilket ordföranden kommer sva-
Prop. 1974:175 8
rar
för erforderliga sekretariatsfunktioner åt kommissionen. Vartdera landet står
för sina egna kostnader för deltagandet i kommissionen. Kommissionen
fastställer själv sin arbetsordning. Kommissionen upprättar de utskott den
anser erforderliga.
Kommissionens
uppgifter anges i artikel 7. Kommissionen skall aktivt följa genomförandet i
vartdera landet av förpliktelserna enligt överenskommelsen. Den skall vidare
pröva behovet av kompletteringar eller ändringar av de målsättningar som anges
i denna överenskommelse. Kommissionen skall också verka för en samordning av
pågående forsknings- och undersökningsverksamhet av betydelse för vattenvården
i Öresund och vid behov taga initiativ till ytterligare sådan verksamhet. Den
skall dessutom föreslå de åtgärder i övrigt som är ägnade att minska
vattenföroreningarna i Öresund. Den skall vidare på begäran av någotdera
landets regering uttala sig i frågor inom kommissionens verksamhetsområde.
Slutligen föreskrivs att kommissionen regelbundet till de båda regeringarna
skall avge redogörelse för sin verksamhet och i övrigt på lämpligt sätt
informera om föroreningssituationen.
Enligt
artikel 8 skall kommissionens förslag riktas till de båda ländernas regeringar
eller till behöriga myndigheter i de båda länderna, I förekommande fall skall
förslag åtföljas av kommissionens uppfattning om hur kostnaderna för förslagets
genomförande skall fördelas mellan de båda länderna.
Genom
artikel 9 upphävs det av parterna den 27 februari och den 1 mars 1960
undertecknade protokollet rörande långtidsprogram för undersökningarna i
Öresund, Kommissionen har att besluta i fråga om övertagande av de
arbetsuppgifter som hittills har åvilat Öresundsvat-tenkommittéri,
Övereriskommdsen
skall enligt slutbestämmelserna i artikel 10 ratificeras. Den träder i kraft
när båda regeringarna genom skriftväxlirig i Stockholm underrättat varandra om
att de ratificerat den. Efter det att överenskommelsen varit i kraft under tio
år kan den uppsägas av endera parten genom skriftligt meddelande till den andra
parten. Har uppsägning skett, upphör överenskommelsen att gälla ett år efter
det uppsägningen skedde.
Folketinget
i Danmark har genom beslut den 10 juni 1974 samtyckt till ratificering av
förevarande överenskommelse.
4
Departementschefen
Öresund
är från fiske- och rekreationssynpunkt av betydelse för många människor i
Danmark och Sverige, Trots att Öresund med undantag av bukterna anses ha en i
huvudsak god vattenomsättning, är vattenområdet särskilt känsligt för
föroreningar bl, a, med hänsyn till att växt- och djurlivet inte är anpassat
till de oregelbundna variationer i
Prop.
1974:175 9
vattnets
salthalt som förekommer i sundet,
Öresund mottar stora
mängder föroreningar. Fartygstrafiken i sundet ger upphov till en del av dessa.
De allvarligaste föroreningarna härrör emellertid från kommunala och
industriella avloppsutsläpp. Avloppsvatten från en befolkning på 2,2 milj,
personer släpps ut i sundet. Därtill kommer avloppsvatten från ett stort antal
industrier. Årligen släpps det ut ca 77 000 ton syreförbmkande organiska
substanser. Varje år tillförs sundet också stora mängder växtnäringsämnen,
nämligen ca 5 700 ton fosfor och ca 16 400 ton kväve. Den ökning som till följd
därav sker av produktionen av växtorganismer har bl. a. märkts på de stora
tångvallar som varje sommar bildas längs stränderna till förfång för rekreations-
och fiskeintressena. Nedbrymingen av tillförda organiska substanser och av den
ökande mängden tång antas vara orsak till den syrebrist som under senare år
observerats i sundets djupare delar, I växt- och djurmaterial från Öresund har
konstaterats förhöjda halter av kvicksilver, bly och kadmium. Dessa
tungmetaller anrikas i de marina näringskedjorna och kan orsaka att t. ex. fisk
blir otjänlig som föda. Svartlistning av fisk som fångats i sundet har
förekommit.
När Öresundsvattenkommittén
bildades 1960 inleddes ett fastare organiserat svensk-danskt samarbete för att
skydda Öresund mot förorening. Kommittén har planlagt och genomfört ett
långsiktigt undersökningsprogram rörande föroreningssituationen och
vattenförhållandena i Öresund, Efter överläggningar mellan de båda ländemas
regeringar utsåg Kungl, Maj:t år 1972 en ämbetsmannadelegation med uppdrag att
förhandla med danska representanter om ett avtal i syfte att minska
föroreningarna i Öresund, Det av de bägge ländernas delegationer utarbetade
förslaget till överenskommelse mellan Sverige och Danmark för att skydda
Öresund mot föroreningar undertecknades den 5 april 1974,
I överenskommelsens
inledning förklarar de båda ländernas regeringar att de anser att Öresund med
angränsande delar av Östersjön och Kattegatt har stor betydelse för bl. a,
fisket och från rekreationssynpunkt. Vidare erinras om att regeringarna
undertecknat den nordiska miljöskyddskonventionen liksom konventionen om skydd
för Östersjöområdets marina miljö. Utöver bestämmelserna i dessa konventioner
krävs emellertid, förklaras det i överenskommelsen, särskilda åtaganden för att
verksamt skydda Öresund mot föroreningar och annan påverkan som kan äventyra
eller begränsa dess användning för nyss angivna ändamål eller i övrigt skada
dess biologiska miljö.
Enligt överenskommelsen
skall båda länderna vidta effektiva åtgärder för att minska utsläppen av
föroreningar i Öresund, Omfattningen av åtgärderna skall bedömas med
utgångspunkt från vad som är tekniskt möjligt och med beaktande av såväl
allmänna som enskilda intressen. Därvid gäller att direkta eller indirekta
utsläpp i Öresund av avloppsvat-
Prop. 1974:175 10
ten
från tätbebyggelse endast får ske om avloppsvattnet undergått längre gående
rening än slamavskiljning. För utsläpp i områden med dålig vattenomsättning
erfordras biologisk och kemisk rening som nedbringar mängden organisk substans,
mätt efter dess biokemiska syreförbrukning, med minst 90 % och fosforinnehållet
med i genomsnitt 90 % eller motsvarande en resthalt i utsläppet av i
genomsnitt 0,5 mg totalfosfor per liter. Beträffande industriella
avloppsutsläpp föreskrivs i överenskommelsen att effektiva åtgärder skall
vidtas för att hindra eller starkt minska alla slag av föroreningar från
industrier med direkta avloppsutsläpp som kan vara skadliga för Öresund.
Åtgärderna skall syfta till att nå samma mål som de som uppställts beträffande
kommunala utsläpp. Även industrier med anslutning till kommunala avloppsanläggningar
skall enligt överenskommelsen vidta effektiva interna åtgärder för att eliminera
eller starkt minska utsläpp av alla slag av föroreningar som kan skadligt
påverka reningsförloppet eller recipienten. Utöver åtgärder som nu särskilt
angivits för behandling av avloppsvatten eller för annan begränsning av utsläpp
av föroreningar i Öresund förbinder sig de båda länderna att följa vissa riktiinjer
i fråga om vattenvården i Öresund, Bl. a. skall jordbrakets utsläpp av
föroreningar beaktas och hållas under kontroll.
De
nyss angivna minimiåtgärderna för rening av kommunala och industriella
avloppsutsläpp skall enligt överenskommelsen vidtas snarast möjligt och skall
ha genomförts senast fem år efter överenskommelsens undertecknande, I
Överenskommelsen sägs vidare att frågan om ytterligare reningsåtgärder snarast
skall prövas av en svensk-dansk kommission som skall upprättas för samarbetet
rörande skyddet av Öresund, Kommissionen skall särskilt överväga behovet av
reduktion av växtnäringsämnen vid utsläpp också i andra vattenområden än
sådana som har dålig vattenomsättning. Kommissionen skall enligt
överenskommelsen bestå av sex ledamöter jämte ersättare för dem av vilka
vardera regeringen utser tre. Av ledamöterna skall en från vartdera landet företräda
de berörda kommunerna. Ordförandeskapet inom kommissionen vä.xlar mellan
länderna varje år. Vartdera landet står för sina egna kostnader för deltagandet
i kommissionen,
I
överenskommdseri åläggs kommissionen att aktivt följa genomförandet i vartdera
landet av förpliktelserna enligt överenskommelsen och pröva behovet av
kompletteringar eller ändringar av de målsättningar som anges i deriria.
Kommissionen skall vidare bl, a, verka för en samordning av pågående
forsknings- och undersökningsverksamhet av betydelse för vattenvården i
Öresund,
Överenskommelsen
träder i kraft när båda regeringarna underrättat varandra om att de ratificerat
den. Uppsägning av överenskommelsen kan ske efter tio år. Danska folketinget
har i juni 1974 beslutat samtycka till ratificering av överenskommelsen.
Prop. 1974:175 11
Såsom
påvisats bl, a, genom de undersökningar som utförts av de båda ländema
gemensamt är förhållandena i Öresunds vattenområde klart otillfredsställande
som en följd främst av den vattenförorening som sker genom utsläpp av kommunalt
och industriellt avloppsvatten. Från den danska sidan av Öresund beräknas ca 60
% av avloppsvattnet släppas ut orenat medan 15 % är mekaniskt renat och 25 % är
biologiskt renat. På den svenska sidan är alla större tätorter nu anslutna
till reningsverk med såväl mekanisk som biologisk rening. Från vissa mindre
samhällen släpps emellertid fortfarande ut avloppsvatten utan sådan rening.
Härtill kommer betydande industriutsläpp. Under de senaste åren har en
omfattande utbyggnad av reningsanläggningar skett inom detta område. Det är
emellertid enligt min uppfattning nödvändigt att fortsatta kraftiga insatser
görs för att förbättra vattenförhållandena. Härvid krävs åtgärder såväl på den
danska som på den svenska sidan.
Som framgått av den
tidigare redogörelsen har olika överenskommelser träffats under det senaste
året för att genom internationellt samarbete på det regionala planet minska
utsläppen av föroreningar av olika slag, I nordiska miljöskyddskonventionen
finns regler om ömsesidigt hänsynstagande vid prövning av tillåtligheten av miljöskadlig
verksamhet. Vederbörande myndigheter i varje land är enligt konventionen skyldiga
att vid sådan prövning jämställa grannländernas miljöskyddsintressen med
motsvarande intressen i det egna landet. Konventionen om skydd av
Östersjöområdets marina miljö, vilken undertecknats av alla Östersjöstaterna,
innehåller bestämmelser om olika åtgärder för att förhindra och minska
föroreningen i Östersjöområdet och för att skydda och förbäUra den marina
miljön i området.
Bestämmelserna i de nämnda
konventionerna gäller också Öresundsområdet, Med hänsyn till de besvärande
föroreningsförhållandena inom detta område är det emellertid enligt min
uppfattning angeläget att därutöver träffas överenskommelse om särskilda
åtgärder för att komma till rätta med föroreningssituationen i Öresund, Genom
den nu aktuella överenskommelsen mellan Sverige och Danmark har goda
möjligheter skapats att förbättra förhållandena i Öresund och att för framtiden
skydda sundet mot föroreningar. Jag förordar därför att överenskommelsen godkänns.
De krav i fråga om rening
av kommunala och industriella avloppsutsläpp som uppställs i överenskommelsen
uppfylls enligt vad jag inhämtat med de villkor som koncessionsnämnden för
miljöskydd och naturvårdsverket numera brukar föreskriva vid tillämpning av
miljöskyddslagens tillåtiighetsregler, I fråga om sådana på den svenska sidari
förekommande kommunala avloppsutsläpp som omfattas av äldre tillstånd gäller
enligt uppgift från naturvårdsverket antingen att de med tillstånden förenade villkoren
uppfyller kraven i överenskommelsen eller att villkoren efter framställning
från naturvårdsverket kan omprövas enligt miljöskyddsla-
Prop. 1974:175 12
gens
bestämmelser före den i överenskommelsen angivna femårsfristens utgång.
Förekommande äldre tillstånd till industriella avloppsutsläpp står såvitt nu
kan bedömas inte i strid med konventionskraven, I den mån det på den svenska
sidan av Öresund sker avloppsutsläpp som inte är tillåtliga enligt
miljöskyddslagen, kan ingripande äga rum enligt lagens till-syrisregler. Med härisyri
till det anförda torde någori lagstiftriing inte f, n, behövas för
överenskommelsens genomförande i Sverige, Det ankommer på Kungl, Maj:t att
meddela de administrativa föreskrifter som kan behövas för att i förekommande
fall få till stånd erforderlig omprövning av äldre tillstånd eller prövning av
utsläpp för vilka tillstånd ej tidigare meddelats.
För tydlighets skull bör
påpekas att nordiska miljöskyddskonventionen kommer att vara tillämplig vid
sidan av Öresundsöverenskommelsen vid tillåtlighetsprövnirigeri i varje
särskilt fall av sådari miljöfarlig verksamhet i ettdera landet som kan
medföra miljöstörningar i det andra landet.
Jag vill i detta sammanharig
uriderstryka att de krav på reningsåtgärder som anges i överenskommelsen är
att betrakta som minimikrav, I sådana fall då tillämpningen av den svenska
lagstiftningen på området innebär strängare krav än vad som följer enbart av
de föreskrifter som finns i överenskommelsen, bör självfallet de strängare
reglerna tillämpas vid de svenska myndigheternas prövning av anläggningar eller
utsläpp på den svenska sidan. Jag vill vidare framhålla att de nu uppställda
kraven bör ses som en första etapp. Det är därför angeläget att den svenskdanska
kommission som skall upprättas för att svara för det fortsatta samarbetet
mellan länderna rörande skyddet av Öresund snarast tar upp frågan om
ytterligare reningsåtgärder.
Enligt överenskommelsen
skall i kommissionens uppgifter bl, a, ingå att verka för en samordning av
pågående forsknings- och undersökningsverksamhet av betydelse för vattenvården
i Öresund och att vid behov ta initiativ till ytterligare sådan verksamhet. Jag
räknar härvid för Sveriges del med att de undersökningar m. m. som kommissionen
kan komma att föreslå skall kunna utföras inom ramen för den forsknings- och
undersökningsverksamhet i övrigt som bedrivs av berörda myndigheter och andra
organ och med anlitande av de anslag som står till dessa organs förfogande. De
direkta kostnaderna för det svenska deltagandet i kommissionens arbete bör
täckas från nionde huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till vissa
internationella organisationer m, m,
5
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna överenskommelsen den 5 april 1974 mellan Sverige och Danmark för att
skydda Öresund mot föroreningar.
Prop. 1974:175 13
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1974:175 14
Bilaga
Överenskommelse
mellan Sverige och Danmark för att skydda Öresund mot föroreningar
Regeringarna i Sverige och Danmark,
som anser Öresund med angränsande delar av Östersjön och
Kattegatt ha stor betydelse för bl. a, fisket och från rekreationssynpunkt,
som undertecknat den nordiska miljöskyddskonventionen den
19 februari 1974 liksom konventionen den 22 mars 1974 om skydd för Östersjöns
miljö,
som anser att utöver bestämmelserna i nämnda konventioner
särskilda åtaganden krävs för att verksamt skydda Öresund mot föroreningar och
annan påverkan som kan äventyra eller begränsa dess användning för ovannämnda
ändamål eller i övrigt skada dess biologiska miljö,
har överenskommit om följande.
Artikel 1
Med Öresund avses i denna överenskommelse vattenområdet
mellan linjen GilbjerghovedKullen i norr och linjen Stevns fyrFalsterbo udde
i söder.
Artikel 2
Inom vartdera landet skall effektiva åtgärder vidtagas för
att minska utsläpp av föroreningar, direkt eller indirekt, i Öresund,
Omfattningen av åtgärderna skall bedömas med utgångspunkt från vad som är
tekniskt möjligt och med beaktande av såväl allmänna som enskilda intressen.
Därvid skall tills vidare följande minimikrav på rening gälla,
1, Kommunala avloppsutsläpp
Direkta eller indirekta utsläpp i Öresund av avloppsvatten
från tätbebyggelse får endast ske om avloppsvattnet undergått längre gående rening
än slamavskiljning.
För utsläpp i områden med dålig vattenomsättning erfordras
biologisk och kemisk rening som nedbringar den organiska substansen, mätt efter
dess biokemiska syreförbrukning, med minst 90 % och fosforinnehållet med i
genomsnitt 90 % eller motsvarande en resthalt i utsläppet av i genomsnitt 0,5
mg totalfosfor per liter. Uppkommer mellan länderna fråga om vilka områden som
avses i detta stycke skall den hänskjutas till den i artikel 6 nämnda
kommissionen,
2, Industriella avloppsutsläpp
Effektiva åtgärder skall vidtagas för att hindra eller
starkt minska alla slag av föroreningar från industrier med direkta
avloppsutsläpp som kan vara skadliga för Öresund. Åtgärderna skall syfta till
att nå samma mål som de som uppställs beträffande kommunala utsläpp.
Industrier med anslutning till kommunala
avloppsanläggningar skall vidtaga effektiva interna åtgärder för att ehminera
eller starkt minska utsläpp av alla slag av föroreningar som kan skadligt
påverka reningsförloppet eller recipienten.
Prop.
1974:175 15
Vid
bedömning av kraven på åtgärder skall beaktas bl, a, de riktlinjer för
avloppsvattnets innehåll av ohka substanser som kan komma att föreslås av deri
i artikel 6 nämnda kommissionen,
3.
Övriga riktlinjer för vattenvården
Utöver
de åtgärder som i det föregående särskilt angivits för behandling av
avloppsvatten eller för annan begränsning av utsläpp av föroreningar i Öresund
skall följande riktiinjer gälla för vattenvården i Öresund.
a)
Förbättrade reningsåtgärder
skall i princip vidtagas för att möta befolkningsökningen och den ökande
industriproduktionen. Ett minskat utflöde av föroreningar från såväl hushåll
som industrier skall eftersträvas.
b)
Jordbrukets utsläpp av
föroreningar skall beaktas och hållas under kontroll.
Artikel
3
De
i artikd 2 angivna minimiåtgärderna för rening av kommunala och industriella
avloppsutsläpp skall vidtagas snarast möjligt och skall ha genomförts senast
fem år efter denna överenskommelses undertecknande.
De
alltmer ökande utsläppen av föroreningar i Öresund gör det vidare nödvändigt
att snarast pröva frågan om ytterligare reningsåtgärder. Denna prövning
ankommer på den i artikel 6 nämnda kommissionen. Kommissionen skall därvid
särskilt överväga behovet av reduktion av växtnäringsämnen vid utsläpp också i
andra vattenområden i Öresund än dem som avses under punkten 1 andra stycket i
artikel 2 och senast vid utgången av år 1977 föreslå erforderliga åtgärder i
denna fråga.
Artikel
4
För
att kontrollera de direkta avloppsutsläppen i Öresund från tätorter och
industrier skall vartdera landet vidtaga ändamålsenliga åtgärder för mätning av
utsläppsflödet och regelbunden provtagning av viktigare förorenande ämnen i
detta. För kontroll av föroreningstillförseln till Öresund från de större
vattendragen bör hydrologiska mätstationer finnas i dessas nedre lopp och
regelbundna mätningar företagas av vattenkvaliteten,
Avloppsutsläppens
inverkan på vattnet, bottensedimenten och organismerna i Öresund bör
regelbundet undersökas inom utsläppsområdena. Sådana hydrologiska, kemiska och
biologiska undersökningar bör utföras som belyser föroreningssituationen i
Öresund i dess helhet liksom i angränsande vattenområden och som kan tjäna som
underlag för bedömningar av behovet av ytterligare åtgärder för att motverka
föroreningen av Öresund,
Artikel
5
Frågan
om särskilda åtgärder för att förhindra utsläpp i samband med färjetrafiken
mellan de båda länderna skall snarast tagas upp av den i artikel 6 nämnda
kommissionen.
Prop.
1974:175 16
Artikel 6
För att svara för samarbetet rörande skyddet av Öresund
mot föroreningar upprättas en svensk-dansk kommission. Kommissionen består av
sex ledamöter jämte ersättare för dem av vilka vardera regeringen utser tre. Av
ledamöterna skall en från vartdera landet företräda de berörda kommunerna.
Vartdera landet kan därutöver utse experter att deltaga i kommissionens arbete
och sammanträden.
Ordförandeskapet inom kommissionen växlar mellan länderna
varje år. Det land från vilket ordföranden kommer svarar för erforderliga sekretariatsfunktioner
åt kommissionen. Vartdera landet står för sina egna kostnader för deltagandet i
kommissionen.
Kommissionen fastställer själv sin arbetsordning.
Kommissionen upprättar de utskott den anser erforderliga.
Artikel 7
Kommissionen har följande uppgifter:
a)
Den skall
aktivt följa genomförandet i vartdera landet av förplik-telsema enligt denna
överenskommelse.
b)
Den skall pröva
behovet av kompletteringar eller ändringar av de målsättningar som anges i
denna överenskommelse,
c)
Den skall verka
för en samordning av pågående forsknings- och undersökningsverksamhet av
betydelse för vattenvården i Öresund och vid behov taga initiativ till
ytterligare sådan verksamhet,
d) Den skall föreslå de åtgärder i övrigt som är ägnade
att minska
vattenföroreningarna i Öresund,
e) Den skall på begäran av någotdera landets regering
uttala sig i frå
gor inom kommissionens verksamhetsområde,
f) Den skall regelbundet till de båda regeringarna
avge redogörelse
för sin verksamhet och i övrigt på lämpligt sätt informera om förore
ningssituationen i Öresund,
Artikel 8
Kommissionens förslag enligt artikel 7 a)d) skall riktas
till de båda ländernas regeringar eller tUl behöriga myndigheter i de båda
länderna, I förekommande fall skall förslag åtföljas av kommissionens
uppfattning om hur kostnaderna för förslagets genomförande skall fördelas
mellan de båda länderna.
Artikel 9
Det av parterna den 27 februari och den 1 mars 1960
undertecknade protokollet rörande långtidsprogram för undersökningarna i
Öresund upphör härmed att gälla. Kommissionen har att besluta i fråga om
övertagandet av de arbetsuppgifter som hittills har åvilat den
Öresunds-vattenkommitté, som upprättats genom ovan nämnda protokoll.
Artikel 10
Denna överenskommelse skall ratificeras. Överenskommelsen
träder i kraft när båda regeringarna genom skriftväxling i Stockholm underrättat
varandra om att de ratificerat den.
Efter det att överenskommelsen varit i kraft under tio år
kan den uppsägas av endera parten genom skriftligt meddelande till den andra
par-
Prop.
1974:175 17
ten.
Har uppsägning skett, upphör överenskommelsen att gälla ett år efter det
uppsägningen skedde.
Som
skedde i Köpenhamn den 5 april 1974 i två exemplar på svenska och danska
språken vilka båda texter har samma vitsord.
För
Sveriges regering: För Danmarks regering:
Svante
Lundkvist Holger Hansen
MARCUSBOKTR. STOCKHOLM 1974 740551
Doktrin (1)
- Lars Delin, Miljöskyddskonventionerna, SvJT 1975 s. 732, på s. 736 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar.
- Prop. 1992/93:237 om godkännande av vissa marina konventioner m.m. s. 32 i texten
- Rskr. 1974:367 i texten
- Bet. 1974:JoU47 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:175 angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Danmark för att skydda Öresund… s. 1 i texten
- Prop. 1975/76:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 s. 21 i texten
- Prop. 1975/76:85 om godkännande av konvention om förhindrande av havsförorening från landbaserade källor s. 14 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- SvJT 1975 s. 732 Lars Delin, Miljöskyddskonventionerna s. 736 i texten