med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76
103 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 84 av 103 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:25, med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76: 25 Regeringens proposition
1975/76: 25
med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76;
beslutad den 30 oktober 1975.
Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposilionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för innevarande budgetår.
De anslag som begärs uppgår till ca I 530 milj. kr., varav
ca 1 119 milj. kr. på driftbudgeten och ca 411 milj. kr. på kapitalbudgeten. De
största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till sysselsättningsskapande
åtgärder, anordnande av förskolor och fritidshem samt vissa energibesparande
åtgärder. De största anslagen på kapitalbudgelen avser priskompensation till
statens vattenfallsverk samt delbetalning för en isbrytare.
1 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 25
Prop.
1975/76: 25 2
Utdrag PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-10-30
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson,
Norling, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande: statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén
Proposition med förslag om tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på fliläggsbudgel I flll statsbudgeten för budgetåret
1975/76. Anförandena redovisas i underprolokollen för resp. departement.
Statsrådet Sträng anför: I prop. 1975/76: 26 har
regeringen föreslagit riksdagen att anvisa 316,8 milj. kr. till teckning av
ytterligare aktier i Post- och Kredilbanken. I prop. 1975/76: 57 har regeringen
föreslagit riksdagen atl anvisa vissa medel i samband med åtgärder för
försörjningsberedskapen på beklädnadsområdel m. m. 1 prop. 1975/76: 23 om kommunal
rösträtt för invandrare har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa vissa
medel för information i samband med 1976 års val. I prop. 1975/76: 66 föreslår
regeringen riksdagen alt anvisa 40 milj. kr. såsom medelstiUskott till Svenska
Utvecklingsbolaget AB. De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget
som nu kan överblickas bör sammanfattas i en proposiflon angående utgifter på
tilläggsbudget I fill statsbudgeten för budgetåret 1975/76. Skulle
anslagsframställningar därutöver på fliläggsbudgel för innevarande budgetår
visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
atl besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 i enlighet med de förslag som föredragandena
har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som
föredragandena har lagt fram.
Regeringen förordnar atl de anföranden som redovisas i underprolokollen
och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas
propositionen som bilagor 113.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76: 25
Bilaga 1
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande: statsrådet Geijer
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ANDRA HUVUDTITELN
B. Polisväsendet
|1] B 7. Lokala polisorganisationen: Utrustning. För
budgetåret 1975/ 76 har till Lokala polisorganisationen: Utrustning anvisats elt
reservationsanslag av 13,2 milj. kr. Reservationen från budgetåret 1974/75
uppgick flU 6 500 936 kr.
I skrivelse den 2 juli 1975 har rikspolisstyrelsen anmält
behov av ytteriigare medel för budgetåret 1975/76. De äldre polishus i
kvarteret Kronoberg som byggs om bör utrustas med snabbtelefonanläggning som
ansluts till befintlig anläggning i nybyggnadsdelen i kvarteret Kronoberg.
Vidare behövs en komplettering av TV-övervakningen i kulvertgången till
Stockholms flngsrätts lokaler i rådhuset. Kostnadema har beräknats lill 1 309
000 kr. för snabbtelefonanläggningen och 144 000 kr. för TV-anläggningen eller
sammanlagt 1453 000 kr., för vilka medel tidigare inle beräknats. Styrelsen
föreslår all 165 000 kr. disponeras av medel som tidigare anvisats för utrustning
till ombyggnadsdelen i kvarteret. Härutöver behövs yllertigare 1 288 000 kr.
Rikspolisstyrelsen hemställer att detta belopp ställs till styrelsens
förfogande under innevarande budgetår.
Föredraganden
Jag har ingenting atl erinra mot rikspolisstyrelsens
förslag om utrustning till kvarteret Kronoberg.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
all lill Lokala polisorganisationen: Utrustning på
tilläggsbudget I lUl statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag
av 1 288 000 kr.
Prop.
1975/76: 25 4
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[2] 1. Polishus m. m. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 48
milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 13,4
milj. kr.
Från anslaget bestrids utgifter för inlösen av polisbus
och för nybyggnad i statlig regi.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1975: 1 bU. 1 s. 55, FiU 1975: 1, rskr 1975:30) den 16 oktober 1975 beslutat om
vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder budgetåret 1975/76. Beslutet innebär
bl. a. att från investeringsanslaget Polishus m.m. får bestridas utgifter med
högst 48 milj. kr. utöver vad som tidigare medgivils.
1 beslut den 23 oktober 1975 har regeringen uppdragit ål
byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad för polishus i Luleå inom en kostnadsram
av 48 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1975,
Föredraganden
1 gällande investeringsplan för polishus m, m. finns
uppförd en kostnadsram för nybyggnad av polishus i Luleå av 26,9 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1974 (prop. 1974: 1 bil, 4 s. 119, JuU 1974: 3, rskr
1974: 101).
I beslut den 25 januari 1974 uppdrog Kungl. Maj:f åt
byggnadsstyrelsen alt projektera nybyggnaden t. o. m. huvudhandlingar.
Byggnadsprogrammet omfattade en programyta av ca 11 800 m- och avsåg lokaler
för polis-, exekutions- och åklagarväsendet, den lokala skattemyndigheten, tingsrätten
i Luleå samt häkte.
Avtal med Luleå kommun om förvärv av tomtmark för
nybyggnaden lill en kostnad av ca 2,7 milj. kr. godkändes av regeringen den 15
mars 1974.
Byggnadsstyrelsen, som funnit atl den förvärvade tomten
tillåter atf nybyggnaden utökas med lokaler även för annan staflig förvaltning,
redovisade sommaren 1975 ett reviderat byggnadsprogram för nybyggnaden.
Programmet omfattar en sammanlagd rumsyta av ca 15 800 m-. Utöver utökningen av
den yla som kan disponeras för civil staflig förvaltning har utökningar skett
främst av utrymmena för häktet för alt tillfredsställande gemensamhelslokaler
och arbetslokaler skall kunna anordnas. Kostnaderna för nybyggnaden har mot
bakgrund av inhämtade anbud beräknats tUl 48 milj. kr. i prisläget den 1 april
1975. Arbetena beräknas kunna påbörjas i november 1975.
Med hänsyn lill vad jag har anfört i del föregående bör
följande reviderade kostnadsram i 1 OOO-tal kr. föras upp i investeringsplanen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Kostnads- Beräknad Byggstart Färdig-
ram
medelsför-
år-mån
ställande
1975-04-01
brukning 1975/76
är-mån
opaginerad Kontrollera mot PDF
Polishus i
Luleå
48 000
14 000
75-11
77-10
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag förordar att 48 000 000 kr. utöver tidigare anvisat
belopp anvisas på tilläggsbudget I för innevarande budgetår. Jag hemställer atl
regeringen föreslår riksdagen
att till Polishus m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 48 000
000 kr.
[3] 2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För
budgetåret 1975/76 har till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats ett
investeringsanslag av 8 milj. kr. Reservationen på anslaget uppgick vid
ingången av budgetåret flll 11 865 707 kr.
Schering Rosenhanes palats på Riddarholmen disponeras f.n.
av statskontoret. Då statskontoret i början av 1976 flyttar flll nya lokaler är
avsikten att palatset skall upplåtas till Svea hovrätt.
Byggnadsstyrelsen har den 23 oktober 1975 erhållit uppdrag
att utföra projektering fram fill färdigställande av bygghandlingar avseende
ombyggnad av Schering Rosenhanes palats för Svea hovrätt. Ombyggnadsarbetena
kan enligt styrelsen påbörjas så snart statskontoret flyttat. Kostnaderna har
preliminärt uppskattats till 3,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975 och
medelsförbrukningen innevarande budgetår till 0,5 milj. kr.
Föredraganden
Som redovisats beräknar byggnadsstyrelsen att kunna
påbörja ombyggnadsarbetena i Schering Rosenhanes palats under innevarande
budgetår. I gällande investeringsplan bör föras upp en preliminärt beräknad
kostnadsram av 3,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975 för ombyggnad av
palatset.
För innevarande budgetår har jag gjort upp följande
förslag till investeringsplan.
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Kostnads-
Beräknad
Byggstart
Färdig-
ram
medelsför-
är-mån
ställande
1975-04-01
brukning
1975/76
ar-man
opaginerad Kontrollera mot PDF
Schering
Rosenhanes palats. Ombyggnad
3 700
500
76-04
77-02
Prop.
1975/76: 25 6
Medelsförbrukningen för hela anslaget innevarande budgetår
med undantag av kostnaden för ombyggnad av Schering Rosenhanes palats
beräknas uppgå fill 14 milj. kr. Jag förordar aft de utgifter som hänger samman
med ombyggnadsarbetena får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.
jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl
1.
bemyndiga
regeringen atl besluta om vissa byggnadsarbeten för domstolsväsendet inom den
kostnadsram som jag har förordat i det föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa
byggnadsarbeten för domstolsväsendet.
Prop.
1975/76: 25
Bilaga
2
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande:
statsrådet Holmqvist
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
H.
Övrig verksanihet
[1] H
9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-flänst
anvisades första gången på tilläggsstat till riks-staten för budgetåret 1956/57
(prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen
ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de
årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den
svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-flänst, Medel för FN-styrkornas
verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga
representation i FN samt fr. o. m. den 1 juli 1967 för observatörer i FN-tjänst
anvisades budgetåren 1965/661971/72 under reservationsanslaget Kostnader för
svenska FN-styrkor m. m. Fr, o, m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas
verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet
utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats
624 965 000 kr. på tUläggs-stat. Därav har 44 milj. kr. anvisats för atl täcka
utgifterna för FN-styrkan på Cypern, för FN-slyrkan i Mellersta Östern och för FN-observatörer
under liden januarijuni 1975 saml för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1975:
85 bil. 3, FöU 1975: 16, rskr 1975: 173).
Del
av ifrågavarande kostnader avses bH ersatta av FN. Intill den 1 september 1975
har från FN influtU 365 546 189 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittUls
framlagda krav uppgår f. n. till 62 265 200 kr. Ersättningar som flyter in från
FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Prop. 1975/76: 25 8
Genom beslut den 24 april 1975 har tiden för den svenska FN-in-satsen
i Mellersta Östern förlängts t. o. m. den 24 oktober 1975. Utgifterna för
denna beräknas till ca 4 milj. kr. för månad eller för flden julidecember 1975
sammanlagt 24 milj. kr.
Genom beslut den 12 juni 1975 har tiden för den svenska FN-insatsen
på Cypern förlängts t, o, m, den 15 december 1975. Utgifterna beräknas till
4,3 mUj. kr. för månad eller sammanlagt 26 milj. kr.
En allmän medelsreserv av 5,5 milj. kr. bör beräknas med
hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare konflngenter samt
vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 september
1975 lill 41, Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 370 000 kr. för månad
eller för tiden julidecember 1975 sammanlagt ca 2,2 milj. kr.
Vid utgången av juli 1975 förelåg en brist på ca 6 677 000
kr, under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Behov av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta
Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (24 000 000-f-26
000 000-h 5 500 000 + 2 200 000-6 677 000) 64 377 000 kr., avrundat 64 milj.
kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för del militära
försvaret.
Med hänsyn lill att många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen
förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till
oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
alt till FN-styrkors verksamhet utomlands på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ell
reservationsanslag av 64 000 000 kr.
[2] H 10. Overvakningskontingenten i Korea. Efter förslag
i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953: 431) på fllläggs-stat
I lill riksslalen för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ell
reservationsanslag av 5 mUj. kr. lill svenska övervaknings- och repatrie-ringskonlingenlen
i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter
slutfört uppdrag den 1 mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag står
alltjämt kvar men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju
personer mot omkring 90 personer år 1955.
För övervakningskontingentens fortsalta verksamhet har
riksdagen under anslaget Svenska overvakningskontingenten i Korea, fr. o. m.
budgetåret 1972/73 benämnt Overvakningskontingenten i Korea, efter förslag av
Kungl. Maj:l anvisat sammanlagt 22,1 milj. kr. (jfr senast prop. 1974: 170 bil.
2, FöU 1974: 31, rskr 1974: 390). Hittills har alltså an-
Prop.
1975/76: 25 9
visats 27,1 mUj. kr. för ifrågavarande ändamål. De medel
som anvisades senast beräknades läcka utgifterna för kontingentens verksamhet
t. o. m. juni 1975.
Det kan inte bedömas hur länge overvakningskontingenten i
Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellerfld
beräknas för flden t. o. m. utgången av budgetåret 1975/76. Jag anser att
kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som
möjligt.
För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett
medelsbehov av 108 330 kr. för månad. Vid utgången av budgetåret 1974/75 fanns
en behåUning på ca 163 000 kr. under anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret
1975/76 uppgår därför liU (1300 000-163 000) avrundat 1 140 000 kr. Medlen bör
liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Beräkningen av medelsbehovel för budgetåret 1975/76 måste
betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna all beräkna vissa utgiftsposter
saml möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet. Elt eventuellt
behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget lill
oförutsedda utgifter. Frågan om all läcka utgifter som bestrids på detta sätt
bör få las upp framdeles.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
all flll Övervakningskontingenten i Korea på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett
reservationsanslag av 1 140 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
[3] 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar. Under
denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 116 milj. kr. På anslaget kvarstod den 1 juli 1975 ett
outnyttjat belopp av 4 733 262 kr. För innevarande budgetår har budgeterats
en medelsförbrukning av 116 mifl. kr.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1975: 1 bU. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) den 16 oktober 1975 beslutat om
vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder budgetåret 1975/76. Beslulel innebär
bl. a. all från förevarande investeringsanslag får utöver vad regeringen i annal
sammanhang föreskrivit bestridas utgifter med högst 800 000 kr.
Genom beslut den 23 oktober 1975 uppdrog regeringen åt fortifika-lionsförvaltningen
all låta ulföra vissa byggnadsarbeten i Kristianstads, Västerbottens och
Norrbottens län inom en sammanlagd kostnadsram
Prop.
1975/76: 25 10
av 800 000 kr. För alt slutligt bestrida dessa kostnader
förordar jag atl ett belopp av 800 000 kr. anvisas på tilläggsbudget I för
innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
all till Arméförband: Anskaffning av anläggningar på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett
investeringsanslag av 800 000 kr.
[4] 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Under
denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats etl
investeringsanslag av 75,5 milj. kr. På anslaget kvarstod den 1 juli 1975 etl
outnyttjat belopp av 410 128 kr. För innevarande budgetår har budgeterats en
medelsförbrukning av 75,5 milj. kr.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975:30) den 16 oktober 1975 beslutat om
vissa syssdsällningsfrämjande åtgärder budgetåret 1975/76. Beslutet innebär bl.
a. att från förevarande investeringsanslag får utöver vad regeringen i annal
sammanhang föreskrivit bestridas utgifter med högst 1 490 000 kr.
Genom beslut den 23 oktober 1975 uppdrog regeringen ål forlifika-tionsförvaltningen
alt låta utföra nybyggnad av en skjulbana vid Karlskrona kuslartilleriregemente
inom en kostnadsram av 1490 000 kr. För att slutligt bestrida dessa kostnader
förordar jag alt ett belopp av 1 490 000 kr. anvisas på tilläggsbudget I för
innevarande budgetår.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt invesleringsanslag
av 1 490 000 kr.
15] 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar.
Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag
av 71,7 mifl. kr. På anslaget kvarstod den 1 juli 1975 ett outnyttjat belopp av
4 318 392 kr. För innevarande budgetår bar budgeterats en medelsförbrukning av
75 milj. kr., varav 42,8 milj. kr. för anskaffning av kaserner m.m.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) den 16 oktober 1975 beslutat om
vissa syssdsällningsfrämjande åtgärder budgetåret 1975/76. Beslutet innebär
bl. a. att från förevarande investeringsanslag får utöver vad regeringen i
annat sammanhang föreskrivit bestridas utgifter med högst 2,3 milj. kr.
Genom beslut den 23 oktober 1975 uppdrog regeringen ål fortifika-tionsförvallningen
att låta utföra vissa byggnadsarbeten i Blekinge, Kristianstads och
Västerbollens län inom en sammanlagd kostnadsram
Prop.
1975/76: 25 11
av 2,3 milj. kr. För atl slutligt bestrida dessa kostnader
förordar jag att etl belopp av 2,3 milj. kr. anvisas på fliläggsbudgel I för
innevarande budgetår.
Chefen för
flygvapnet har anmält att medelsförbrukningen för den under innevarande
budgetår planerade byggnadsverksamheten avseende kaserner m.m. beräknas komma
att överstiga det för ändamålet budgeterade beloppet med 16,5 milj. kr.
Anledningen härtill är att byggkostnaderna och kostnaderna för att flllgodose
personalens krav beträffande arbetsmiljö, arbetarskydd m. m. har ökat i högre
grad än vad som har kunnat förutses. Detta gäller särskilt anläggningar för
hantering av flygdrivmedel. Eftersom det är angeläget atf planerade
byggnadsobjekt utförs så snart som möjligl är chefen för flygvapnet beredd att
omfördela medel inom huvudprogrammet Flygvapenförband.
Jag anser
i likhet med chefen för flygvapnet att det är angeläget att den för innevarande
budgetår planerade byggnadsverksamheten avseende kaserner m.m. kan genomföras.
Jag förordar därför alt ett belopp av 16,5 milj. kr. för detta ändamål anvisas
på tilläggsbudget I fill statsbudgeten för innevarande budgetår. För att detta
inte skall medföra att utgiftsramen för det militära försvaret överskrids bör
motsvarande belopp låsas på anslaget D 1. Flygvapenförband: Ledning och
förbandsverksamhet. En sådan låsning innebär ingen inskränkning av möjligheterna
att lösa uppgifterna under detta anslag eftersom minst motsvarande besparing
beräknas uppkomma på anslaget genom att priset på flygdrivmedel har sänkts.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
atl till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar på tillläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt investeringsanslag av 18
800 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76: 25 J3
Bilaga 3
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975.10-30
Föredragande: statsrådet Aspling
Anmälani till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgfttåret
1975/76 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE HUVUDTITELN
D. Sociala serviceåtgärder
[1] D 2. Bidrag till anordnande av förs|iolor och
fritidshem. I statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har anvisats elt
reservationsanslag av IQQ mifl. kr. tiU detta, ändamål.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop, 1975:
1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) den 16 och 23 oktober 19?5 beslutat om
vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder under budgetåret 1975/76, Besluten
innebär bl. a. att anordningsbidragel höjs från nuvarande 7 500 kr./plats lill
12 000 kr. per plats som börjar byggas under tiden fr, o, m, den 1 november
1975 t, o. m. utgången av år 1976 samt att från reservationsanslaget Bidrag
till anordnande av förskolor och fritidshem får utöver vad regeringen
tidigare föreskrivit bestridas utgifter med högst 200 milj. kr. Förordning orn
det så|ynda förhöjda anordningsbidragel har utfärdats den 23 oktobigr 1975:
Besluten överensstämmer med r?S?nngens överenskommelse med
Svenska kommunförbundet angående utbyggnaden under den närmaste femårsperioden
av kommunernas bariioipsprg. De frågor i övrigt som har samband med denna
överenskommelse ayser jag att återkomma till vid anmälan av en särskild
proposition om barnomsorgens utbyggnad i anslutning till budgetpropositionen i
januari 1976.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag lill anordnande av förskgfpr och
fritidshem på tillläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.
Prop.
1975/76: 25 14
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
[2] E 13. Socialstyrelsens läkemedelsavdelning: Inredning
och utrustning.
Enligt
beslut av 1970 års riksdag skall socialstyrelsens läkemedelsavdelning omlokaliseras
flll Uppsala (prop. 1970:74, SU 1970:98, rskr 1970: 223). En nybyggnad för
läkemedelsavdelningen uppförs nu i anslutning till biomedicinskt centrum på Arlillerifältet
i Uppsala. Enligt gällande planer skall läkemedelsavdelningen flytta in i de
nya lokalerna under sommaren 1976.
Genom
beslut av 1975 års riksdag (prop. 1975: 1, bil. 7 s. 8687; SoU 1975: 5, rskr
1975: 80) har för anskaffning av inredning och utrustning till
läkemedelsavdelningens nya lokaler anvisats 6,5 milj. kr. under
reservationsanslaget Socialstyrelsens läkemedelsavdelning: Inredning och
utrustning. Regeringen har genom beslut den 15 maj 1975 bemyndigat
socialstyrelsen atl, med anlitande av tillgängliga medel under anslaget,
beställa inredning m.m. för ifrågavarande lokaler.
Byggnadsstyrelsen beräknar medelsbehovet för anskaffning
av inredning till läkemedelsavdelningens lokaler i Uppsala till 3,9 milj. kr.
i prislägel den 1 april 1975.
Jag
beräknar medelsbehovel utöver anvisat anslag till 3,5 milj. kr. Med hänsyn till
tidsprogrammet för läkemedelsavdelningens färdigställande bör de nödvändiga
medlen anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
alt till Socialstyrelsens läkemedelsavdelning: Inredning
och utrustning pä tilläggsbudget I flll statsbudgeten för budgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
K. Visssa åtgärder för handikappade
[3] K 1. Bidrag tiil handikappinstitutet. I statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 bar under denna rubrik anvisats ett anslag av 6 010 000
kr. Beräkningen av handikappinstitutets slatsbidragsbehov har för budgetåret
1975/76 gjorts med utgångspunkt i 1974 års löneläge. Jag förordar att
medelsanvisningen med hänsyn härtill ökas med 1 735 000 kr. för budgetåret
1975/76.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
atl flll Bidrag till handikappinstitutet på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl anslag av 1 735 000 kr.
Prop.
1975/76: 25 15
Bilaga 4
Utdrag KO M M U NIK ATIONSDEP ARTEM EN TET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande: statsrådet Norling
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
111 3. Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m. Efter
förslag i prop, 1975: I (bil. 8, TU 1975: 2, rskr 1975: 54) medgav riksdagen
att sjöfartsverket lämnades beställningsbemyndigande avseende bl. a. en ny
statsisbrytare av lyp som senare fick bestämmas av regeringen. I del av riksdagen
anvisade investeringsanslagel till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret
1975/76 av 73,4 milj. kr. beräknades elt belopp av 20 milj. kr. som en första
delbetalning för en sådap ny isbrytare.
Regeringen har den 29 maj 1975 bemyndigat sjöfartsverket
att beställa ett isbrytarfartyg isbrytaren I för en beräknad totalkostnad
av 153 milj. kr., inkl. kontroll- och garanlibesiklningskostnader etc. Fartyget
blir ett systerfartyg till den hösten 1974 levererade isbrytaren Alle och den
hösten 1975 levererade isbrytaren Frej och avses bli levererad hösten 1977. Av
totalkostnaden beräknas 75 milj. kr. bdasta budgetåret 1975/76. Ell ylterligare
meddstillskoll av 55 mifl. kr. behövs alltså under innevarande budgetår.
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
att till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt investeringsanslag av 55 000
000 kr.
121 4. Fonden för Södertälje kanalverk. Till detta ändamål
bar innevarande budgetår anvisats etl investeringsanslag av 8 milj. kr.
Vid ingången av budgetåret 1975/76 fanns en behållning av
5,6 mifl. kr. på anslaget. Tillsammans uppgår därför de disponibla medlen till
13,6 milj. kr.
Prop.
1975/76: 25 16
I del av riksdagen år 1972 godkända förslaget till
utbyggnad av Södertälje kanal beräknades kostnaderna till 23,5 milj. kr. i 1971
års prisnivå. Kostnaderna beräknas nu totalt till 38,7 milj. kr. Den höjda
totalkostnaden beror dels på prisökningarna mellan åren 1971 och 1975, dels på
kostnader för tillkommande arbeten, bl. a. invallning av muddermassor enligt vatlendom
och vissa säkerhetsanordningar. För budgetåret 1975/76 beräknas
medelsförbrukningen till 21,6 milj. kr. Ett ytterligare medelstillskott av 8
milj. kr. behövs alltså under innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Fonden för Södertälje kanalverk på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 8
000 000 kr.
Prop. 1975/76: 25 17
Bilaga 5
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande: statsrådet Sträng
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 såvitt avser finansdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE HUVUDTITELN
B. AUmänna centrala ämbetsverk m.m.
[1] B 4. Statistiska centralbyrån: Utrustning. På
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har under denna rubrik anvisats ett
reservationsanslag av 0,7 milj. kr. (prop. 1975: 1 bil. 9, CU 1975: 14, rskr
1975: 129).
Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av
utrustningsobjekt vars värde överstiger lOOOO kr. och vars livslängd överstiger
tre år.
Som jag
redovisade i prop. 1975: 1 (bil. 9 s. 144) uppdrog Kungl. Maj:t den 20 december
1974 åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad för statistiska
centralbyråns produktionsfilial i Örebro. Projekteringsuppdraget avser en
första etapp som kommer att rymma 400 arbetsplatser och en dataavdelning med en
rumsyta av 450 m''. Arbetet har forcerats med sikte på atl nybyggnaden skall
kunna tas i bruk i februari 1976, bl.a. av hänsyn till centralbyråns arbete med
1975 års folk- och bostadsräkning, vilken tidigare har beslutats av riksdagen (prop.
1975: 5, CU 1975: 1, rskr 1975: 13). Regeringen har den 22 maj 1975 uppdragit
åt byggnadsstyrelsen att utföra den nämnda nybyggnaden med tillhörande
försörjningsåtgärder m.m. inom en kostnadsram av 28,8 milj. kr. i prisläget den
1 april 1974.
Statistiska centralbyrån har redovisat beräknade kostnader
för bl.a. planering och anskaffning av inredning och utrustning för den första
etappen och inledande planering av den andra etappen av nybyggnad inom
kvarteret Tullen i Örebro. Centralbyrån föreslår att innevarande budgetår
sammanlagt 6 328 000 kr. ställs flll centralbyråns förfogande för detta ändamål
utöver redan anvisade medel.
2 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 25
Prop.
1975/76: 25 18
Föredraganden
Vad gäller statistiska centralbyråns kostnader för
inredning m.m. för nybyggnad inom kvarteret Tullen i Örebro har regeringen i
beslut den 23 oktober 1975 medgivit att det under sjunde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
budgetåret 1975/76 överskrids med högst 4 500 000 kr. Med hänvisning till de
redovisade kostnaderna för utrustning bör enligt min mening härutöver under
förevarande reservationsanslag för innevarande budgetår ytterligare 330 000 kr.
ställas till centralbyråns förfogande. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Utrustning på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 330 000 kr.
[2] B 14. Inredning av byggnader för statlig förvaltning.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ell
reservationsanslag av 32 mifl. kr. Medelsreservationen vid budgetårets början
uppgick fill ca 26,6 milj. kr. Från anslaget bestrids utgifter bl.a. för inredning
och sådan lill lokalerna knuten generell utrustning som behöver nyanskaffas i
samband med omlokaliseringen av stathg verksamhet. För planering m.m. av denna
inredning och utrustning svarar huvudsakligen resp. byggnadsstyrelsen ocb
utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Formerna för planeringen har
redovisats i prop. 1972: 130 (bU. 5s. 21).
Byggnadsstyrelsen bar redovisat förslag om höjningar av
ett stort antal tidigare fastställda kostnadsramar för anskaffning av
inredning. Med hänsyn till atl det gäller objekt för vilka upphandlingen har
inletts är del väsenlligl för den fortsatta planeringen att flertalet av
förslagen prövas redan i delta sammanhang.
Med hänsyn till prisutvecklingen bör enligt styrelsen de i
inredningsplanen uppförda kostnadsramarna för inredning och utrustning av
kasern i kv. Garnisonen och ////- och ombyggnad i kv. Primus i Stockholm
(redovisade i prop. 1974: 1 bU. 9 s. 46) samt för inredning av nybyggnaderna i
kv:en Hugin och Munin i Uppsala, Källtorp och Saltängen i Norrköping, kv. Göta
i Jönköping, kv. Målaren i Sundsvall (samtliga redovisade i prop. 1974: 170
bil. 5) och kv:en Låsman och Vulcanus i Gävle (redovisade i prop. 1975: 85 bil.
6) höjas med tillsammans 2 825 000 kr. till sammanlagt 42 250 000 kr. Medelsförbrukningen
inom dessa kostnadsramar fram lill utgången av budgetåret 1974/75 uppgick tUl
ca 11,8 mUj. kr.
Styrelsen har vidare föreslagit att kostnadsramarna för
inredning av nybyggnaderna i Oxelbergen i Norrköping (redovisad i prop. 1975:
I
Prop.
1975/76: 25 19
bil. 9 s. 68) och kv. Måsen i Sundsvall (redovisad i prop.
1974: 170 bil. 5) böjs med tillsammans 3,5 milj, kr, till sammanlagt 12 150 000
kr. Därav hade ca 1,7 milj. kr. förbrukats intill utgången av budgetåret
1974/75. Förslagen till ändrade kostnadsramar föranleds i dessa fall förutom av
prisutvecklingen även av förslag om ändringar av inredningsprogrammet.
Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor har föreslagit att de i ulrustningsplanen
uppförda delramarna Statens kriminaltekniska laboratorium: Telefonväxel och
Statens institut för byggnadsforskning: Telefonväxel till följd av
prisutvecklingen höjs med resp. 5 000 kr. och 40 000 kr. till resp. 25 000 kr.
och 235 000 kr.
I beslut
den 24 april 1975 har regeringen bemyndigat utrustnings-nämnden att beställa en
utökning av telefonväxeln för riksförsäkringsverket och statens
personalpensionsverk i Sundsvall med 100 anknytningar, vilket föranleds av att
riksförsäkringsverkets tekniska byrå expanderat kraftigt bl.a. genom
statsmakternas beslut om ändrad administration av barnbidragen. Den i ulrustningsplanen
uppförda delramen Riksförsäkringsverket/Statens personalpensionsverk:
Telefonväxel behöver därmed höjas med 150 000 kr. till 830 000 kr.
Av hänsyn
till i övrigt föreliggande särskilda omständigheter bar regeringen vidare den
5 juni 1975 medgivit att planeringen av anskaffningen inom den i
utrustningsplanen uppförda kostnadsramen Statens geotekniska institut: Övrig
utrustning till följd av prisutvecklingen sker inom en till 295 000 kr. höjd
ram. Utrustningsnämnden föreslår därför att den nuvarande kostnadsramen av 240
000 kr. höjs med 55 000 kr.
Föredraganden
Som jag har redovisat i prop. 1975: 1 (bil. 9 s. 72)
gäller all kostnadsramar för inredning och utrustning inle fortlöpande
anpassas till förändringar i prisläget genom uppräkning med index. Myndighetema
har i stället hänvisats till att på nytt underställa regeringen de ramar som
inför upphandlingen visat sig inte kunna rymma kostnaderna för i huvudsak den
inredning eller utrustning som tidigare godtagils. Vid min prövning av de
förslag lill ändringar i inredningsplanen för innevarande budgetår som har
redovisats av byggnadsstyrelsen har jag funnit det motiverat att styrelsen på
grund av inträffade prisförändringar ges möjlighet att i viss omfattning
justera de kostnadsramar som tidigare har fastställts för de inredningsobjekt
som har redovisats i det föregående. Jag förordar att sådana justeringar får
ske inom ett sammanlagt belopp av 2 200 000 kr. Regeringen bör bemyndigas att
efter förslag av byggnadsstyrelsen slutligt besluta om de ändringar av
enskilda kostnadsramar som föranleds härav. Jag är däremot inte beredd att
biträda styrelsens förslag om ändringar av kostnadsramarna i de delar
ändringarna avser utökade inredningsprogram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I utrustningsplanen för innevarande budgetår bör föras upp
följande ändrade kostnadsramar i 1 OOO-tal kr.
Objekt
Förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram
Medelsförbrukning t.o.m. 1975-06-30
definitiv delram ram
Linköping
Statens geotekniska
institut:
övrig
utrustning
Statens
kriminaltekniska
laboratorium:
telefonväxel
+ 55
+ 5
295
25
31
opaginerad Kontrollera mot PDF
Gävle
Statens institut för byggnadsforskning: telefonväxel
4 40
Sundsvall
Riksförsäkringsverket/
statens personalpensions
verk: telefonväxel -1-150
235
830 200
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de
redovisade inrednings- och utrustningsobjekten får bestridas av tillgängliga
medel under förevarande reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning och utrustning av
byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i
det föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss
inredning ocb utrustning av byggnader för statlig förvaltning.
E. Diverse
[3] £ 17. Täckning av merkostnader för löner och pensioner
m.m. I
prop. 1975: 1 (bil. 2 s. 24) redovisade statsrådet Löfberg
vilka regler som gäller för att inrätta personliga tjänster för tjänstemän som
garanterats fortsall anställning i Stockholm i samband med myndighets omlokalisering
(tjänstemän med s.k. NOM-garanti). Statsrådet anförde vidare att han avsåg atl
föreslå regeringen att begära all få möjlighet atf från täck-ningsanslagef
anvisa de medel som behövs när reservationsanslag, obe-lecknade anslag eller
affärsverk belastas med större utgifter än som beräknats i budgetpropositionen
på grund av att personliga tjänster inrättats för tjänstemän med NOM-garanti.
Anslag till täckning av merkostnader för löner och
pensioner m.m. begärdes i prop. 1975: 100 med förslag till slutlig reglering av
statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m. m. (kompletteringsproposition). I
Prop.
1975/76: 25 21
samband därmed behandlades inte frågan om bemyndigande för
regeringen att anvisa medel från täckningsanslaget, när ökade utgifter för
personliga tjänster för tjänstemän med NOM-garanti belastar reservationsanslag,
obelecknade anslag eller affärsverk.
Erfarenheterna under tiden efter det att frågan anmälts i
budgetpropositionen visar att personliga tjänster för tjänstemän med NOM-garanti
i vissa fall har behövt inrättas vid myndigheler med sådana anslag som inte får
överskridas. Regeringen bör därför begära riksdagens bemyndigande att i sådana
fall få möjlighet att efler prövning i varje särskilt fall anvisa de medel
som behövs från läckningsan-slaget.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen
alt bemyndiga regeringen att från anslaget till täckning
av merkostnader för löner och pensioner m. m. efter prövning i varje särskUt
fall få anvisa de medel som behövs utöver anvisade reservationsanslag eller
obetecknade anslag och för de affärsdrivande verken på grund av utgifter för
personliga tjänster för flänstemän med NOM-garanti.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[4] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltrung. Under denna
rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 185 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid
ingången av budgetåret ca 11,6 milj. kr.
Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i
byggnader bl.a. för huvuddelen av de myndigheter som enligt statsmakternas
beslut skall omlokaliseras från Stockholmsområdet. Med hänsyn till gällande tidplaner
för denna omlokalisering bör följande byggnadsobjekt nu redovisas för
riksdagen.
Jönköping.
Nybyggnad i kv. Göta. En första etapp av nybyggnaden har tagils i bruk sommaren
1975. Byggnaden rymmer f.n. lantbruks-styrelsen, skogsstyrelsen, domstolsverket
och vissa lokaler för länsstyrelsen. Redogörelse för denna första etapp har
lämnats bl.a. i prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 105) och prop. 1974: 175 (bif 5).
Enligt gällande tidplaner skall statens jordbruksnämnd omlokaliseras
lill Jönköping sommaren 1977. Regeringen uppdrog den 24 april 1975 åt
byggnadsstyrelsen att på grundval av redovisade syslemskisser projektera
lokaler för jordbruksnämnden inom kv. Göta i Jönköping i anslutning tiU
lokalerna för de tidigare nämnda myndigheterna. Denna andra etapp omfattar en
sammanlagd rumsyta av 5 150 m. Därav avses ca
Prop.
1975/76: 25 22
3 100 m för jordbruksnämnden ca 150 arbetsplatser och
ca 200 m för byggnadsstyrelsens lokala organisation för fastighetsflänst.
Övriga utrymmen avses för gemensamma ändamål, främst för expansionsreserv för
de myndigheter som förlagts till nybyggnaden.
Kostnaden
för den andra etappen beräknas till 13,5 mifl. kr. i prisläget den 1 april
1975. I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av 29 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1974, vilket motsvaras av 31 mifl. kr. i prisläget den 1
april 1975. I investeringsplanen bör därmed föras upp en för etapperna gemensam
kostnadsram av (314-13,5 =) 44,5 mifl. kr. i prisläget den 1 april 1975.
Kalmar.
Nybyggnad på Östra Malmen. Riksdagen beslöt år 1973 (prop. 1973: 55, InU 1973:
22, rskr 1973: 220) att flll Kalmar skulle omlokaliseras bl.a. det dåvarande byggnadskonloret
vid televerkets byggnadsavdelning, vUket beräknades omfatta ca 180 anställda.
Sedan televerket anmält att antalet anställda i den nu berörda delen av televerkets
verksamhet till följd av rationaliseringar skulle komma alt minska till 25
uppdrog Kungl. Maj:t i september 1974 åt televerket all redovisa möjligheterna lill
kompletterande omlokalisering av verksamhet inom verket. I överensstämmelse
med förslag av televerket har regeringen därefter i beslut den 6 februari 1975
föreskrivit att till Kalmar skall lokaliseras även en central kalalogenhel, en ADB-grupp
och viss nummerbyråverksamhet. De berörda enheterna inom televerket beräknas
komma att sysselsätta 106132 heltidsanställda.
Lokaler
för dessa verksamheter, exkl. nummerbyråverksamheten, förutsätts komma att
anordnas inom en föreslagen nybyggnad för länsförvaltningen på Östra Malmen i
Kalmar. Inom området ligger sedan tidigare dels en förvaltningsbyggnad för
televerkets lokala förvaltning, dels det nyligen färdigställda polishuset. Den
nu föreslagna nybyggnaden omfattar enligl av byggnadsstyrelsen redovisade syslemhandlingar
en sammanlagd rumsyla av 11 300 m-. Därav beräknas för kontorslokaler för
televerket ca 2 100 m och för länsstyrelsen inkl. lokaler för datamaskinutruslning
och reservulrymmen ca 5 800 m. Del sammanlagda antalet arbetsplatser i
nybyggnaden beräknas till 380. De gemensamma utrymmena i nybyggnaden
sammanlagt ca 3 400 m har i vissa delar, bl.a. restaurang och
parkeringsutrymmen, dimensionerats med hänsyn till det totala antalet anstäUda
som kommer att vara verksamma inom området vid framtida fortsatt utbyggnad. Detta
antal beräknas till ca 1 100. Antalet arbetsplatser inom området efter
tillkomsten av den nu föreslagna nybyggnaden beräknas därvid till ca 850.
Kostnaden
för nybyggnaden beräknas till 30,9 mifl. kr. i prisläget den 1 april 1975.
Regeringen har i beslut den 18 september 1975 föreskrivit att omlokaliseringen
av de berörda delarna av televerket skall ske i juni och juli 1978. För att
detta skall vara möjligt måste byggnadsarbeten påbörjas under våren 1976.
Prop.
1975/76: 25 23
Föredraganden
Jag viU inledningsvis ta upp frågan om försäljning av
fastigheter i fall som huvudsakligen gäller en fortlöpande anpassning av
fastighetsbeståndet till ändrade förutsättningar och inom begränsade värden.
Enligl 1809 års regeringsform (77 §) fordrades riksdagens
samtycke för försäljning eUer annan avhänddse av statens fasta egendom. Sedan
år 1942 har sådant samtycke lämnats genom generella försäljningsbemyn-diganden.
Senasie beslut i ämnet fattades av 1971 års riksdag (prop. 1971: 91, FiU 1971:
20, rskr 1971: 159 och prop. 1971: 175, FiU 1971: 50, rskr 1971: 330). Enligt
gällande regeringsform 10 kap. 8 § gäUer att statens medel och dess övriga
tillgångar står till regeringens disposition. Grunder för förvaltningen av
statens egendom och förfogandet över den fastställs dock enligt 10 kap. 9 § av
riksdagen i den omfattning som behövs. Enligt övergångsbestämmelserna till den
nya regeringsformen har förutsatts alt tidigare givna bemyndiganden skall gälla
tills riksdagen bestämmer annorlunda.
Hittills gällande bemyndiganden i fråga om försäljning m.m.
av statens fasta egendom innebär bl.a. alt regeringen utan värdemässig
begränsning får besluta om försäflning av mark till kommun för samhällsbyggnadsändamål.
Vid försäljning eller byte i annal fall har bemyndigandet för regeringen
begränsats inom beloppsmässiga värdegränser, vilka skiftar efler vilken
myndighet som förvaltar egendomen. Med värde avses här egendomens
taxeringsvärde eller, om taxeringsvärde inte är åsätt, egendomens saluvärde.
De sedan år 1971 gällande värdegränserna är för egendom som förvaltas av
domänverket 2 milj. kr., för egendom som förvaltas av postverket, feleverket,
statens järnvägar, statens vägverk, luftfartsverket och statens vattenfallsverk
0,7 milj. kr. saml för egendom som förvallas av andra myndigheter 0,4 milj. kr.
Värdegränsen 0,4 mifl. kr. gäller även vid försäljning av egendom som har tillfaUil
allmänna arvsfonden. Riksdagen har vidare bemyndigat regeringen att delegera
sin rätt alt besluta till berörda verk eller andra centrala
förvaltningsmyndigheter inom värdegränser som regeringen fastställer för varje
särskild myndighet. Beslutanderätten i frågor som gäller aUmänna arvsfondens
egendom får delegeras till länsslyrelserna. Föreskrifter härom och om
försäljningsförfarandet m. m. finns intagna i cirkuläret (1971: 727, ändrat
1971: 1069) om försäljning av staten tillhörig fasl egendom, m.m.
Värdeulvecklingen inom fastighetsområdet har lett fill att
riksdagen inte längre på avsett sätt kunnat avlastas försäljningsärenden av
rutinmässig karaktär. Exempel på detta är de försäljningsärenden som har
underställts riksdagen genom prop. 1974: 179 och prop. 1975/76: 14. Det förra
fallet avsåg en försäljning flll ett belopp av 407 000 kr. och det senare ett
markbyte där värdet på den av televerket förvaltade mark som staten lämnade
ifrån sig var 750 000 kr. I samband med förvärv
opaginerad Kontrollera mot PDF
av tomtmark för den av riksdagen beslutade nybyggnaden för
länsstyrelsen m.m. i kv. Sälgen i Vänersborg har preliminärt överenskommits
att staten i mellangifl skall lämna bl.a. en av staten inte längre nyttjad
fastighet, Hantverkaren 17, med ett taxeringsvärde av 460 000 kr.
Vid mina överväganden av vilka justeringar av nu gällande
värdegränser som bör vidtas för att åstadkomma en ändamålsenlig fördelning
mellan riksdagen och regeringen av frägor som rör avhänddse av fastigheter har
jag funnit att det saknas anledning att som hittUls låta omfattningen av
riksdagens generella bemyndiganden för regeringen bero av åt vilken myndighet
regeringen i sin tur har anförtrott förvaltningen av egendomen. Jag förordar
därför att de nu gällande bemyndigandena ändras på så sätt alt frågor om
överlåtelse i andra fall än då de sker tUl kommuner för samhällsbyggnadsändamål
generellt får avgöras av regeringen i de fall då egendomens taxeringsvärde
eller, då sådant saknas, egendomens saluvärde inle överstiger 2 milj. kr.
Detta motsvarar den värdegräns som f. n. gäller i fråga om överlåtelse av fasl
egendom som förvältas av domänverket. Liksom hittills bör regeringen kunna delegera
sin beslutanderätt inom värdegränser som regeringen fastställer för varje
särskild förvaltningsmyndighet.
Jag övergår så till att behandla de av byggnadsstyrelsen
föreslagna ändringarna av gällande investeringsplan för byggnader för statlig
förvaltning.
För att tidplanerna för omlokaliseringen av statens
jordbruksnämnd till Jönköping och av delar av televerket till Kalmar skall
kunna hållas bör byggnadsarbetena för de föreslagna nybyggnaderna påbörjas
under våren 1976. Med hänvisning lill vad jag har redovisat i det föregående
bör därför följande nya och ändrade kostnadsramar i 1 OOO-tal kr. föras upp i
investeringsplanen.
Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de
redovisade byggnadsobjekten får bestridas av tillgängliga medel under förevarande
investeringsanslag.
Byggnads- Kostnadsram
Medelsförbrukning Bygg- Färdig
objekt ------------------ start ställande
74-04-01 75-04-01 Faktisk Beräk- år-män.
är-mån.
t.o.m. nad för
75-06-30 1975/76
Jönköping
Nybyggnad i
kv. Göta 29
000 44 500 19 083 14 000 73-03 77-05
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kalmar
Nybyggnad på Östra Malmen
30 900
2 000 76-05 78-03
Prop.
1975/76: 25 25
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
medge med
ändring i denna del av tidigare lämnade bemyndiganden atf regeringen t. v.
utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall beslutar om försäljning eller
byte av staten eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom, om
taxeringsvärdet på egendomen eller, om taxeringsvärde inte är åsätt,
egendomens saluvärde uppgår till högst 2 000 000 kr.,
2.
bemyndiga
regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de
kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,
3.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgiftema för vissa
byggnadsarbeten för staflig förvaltning.
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
[5J 5. Statens datamaskinfond: Anskaffning av
datamaskiner. Riksdagen har i successiva beslut åren 19701975 lämnat bemyndiganden
för beställningar av datamaskinutruslning till andra civila myndigheler än de
affärsdrivande verken om sammanlagt 360 milj. kr. För budgetåret 1975/76 medgav
riksdagen etl beställningsbemyndigande på 50 milj. kr. (prop. 1975: 1 bU. 9, FiU
1975: 12, rskr 1975: 64).
Beställningsbemyndigande lämnas för att möjliggöra alt
beställningar låggs ut för leverans under senare budgetår än det budgetår för
vilket invesleringsmedd anvisas. Behovet av beställningsbemyndiganden för
anskaffning av datamaskinutruslning bestäms av upphandlingsprocessen, vilken
normalt är förhållandevis lång. Beslällningsbemyndigande-na liksom de årliga
anslagen lill anskaffning av datamaskiner avser utrustning för en rad myckel
varierande ändamål inom olika delar av statsförvaltningen. I huvudsak gäller
del anskaffningsbehov lill vilka riksdagen redan tagit principiell ställning
genom exempelvis beslut om uppbyggnad av ett visst ADB-system eller beslut om
sådana reformer som är styrande för behovet av datamaskinutrustning.
Statskontoret
Statskontoret har beräknat all ytterligare beställningar
utöver tidigare planerade nu måste göras under budgetåret 1975/76 för leverans
i huvudsak under budgetåret 1976/77. Det gäller bl. a. anskaffningar för den
allmänna försäkringen, statens vägverk, statistiska centralbyrån, dafamaskincentralen
för administrativ dalabehandling, centrala bil- och körkortsregistret, det
planerade informationssystemet inom studieslöds-området, universitetens
datacentraler och arbetsmarknadsverket. Behovet av ytterligare beställningsbemyndigande
beräknas lill 25 milj. kr.
Prop. 1975/76: 25 26
Föredraganden
Riksdagen
har fldigare bemyndigat regeringen all beställa datamaskin-utrustning för
sammanlagt 363 milj. kr. För de ändamål söm statskontoret har redovisat behövs
elt bemyndigande atl beställa ytterligare datamaskinutruslning tUl ett värde
av högst 25 milj. kr. Denna utrustning avses bli levererad huvudsakligen under
budgetåret 1976/77. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att
medge att datamaskinutrustning beställs utöver tidigare medgivet belopp
till en kostnad av högst 25 000 000 kr.
Prop.
1975/76: 25 27
Bilaga 6
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande: statsrådet Zachrisson såvitt avser frågorna
under littera B, E och G på driftbudgeten;
statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser frågorna under littera
D och F på driftbudgeten
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ÄTTONDE HUVUDTITELN
B. Kulturändamål
[1] B 12. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner. Ur det under denna rubrik i statsbudgeten uppförda
förslagsanslaget utgår fr. o. m. budgetåret 1974/75 bl. a. del statliga stödet
till vissa yrkesorkeslrar enligl kungörelsen (1974:451) om statsbidrag lill
vissa teater-, dans- och musikinstitutioner. Innevarande budgetår har
Konsertföreningen i Stockholm erhållit elt grundbidrag av högst 5 195 850 kr.
ur förevarande anslag. Sedan Konsertföreningen träffat överenskommelse med
Stiftelsen Stockholms Konserthus att de båda institutionernas verksamhet fr.
o. m. den 1 juli 1975 skall drivas av en gemensam institution, har Konsertföreningen
ansökt om en utvidgning av statsbidraget till atl omfatta också den personal
som hittills varit anställd vid Stiftelsen Stockholms Konserthus, sammanlagt
22 personer förutom köpta tjänster. Vidare har föreningen redovisat behov av ylterligare
bidrag för täckning av vissa kvarstående underskott från tidigare budgetår.
Föredraganden
Elt samgående mellan Konsertföreningen i Stockholm och
Stiftelsen Stockholms Konserthus lorde innebära betydande fördelar ur effektivitetssynpunkt.
Vid kontakter med företrädare för Stockholms kommun
Prop.
1975/76: 25 28
har det framkommit alt det finns skäl att innefatta också
den hittUls hös stiftelsen anställda personalen i samhällets bidrag till
konsertverksamheten i Stockholm innevarande budgetår. Vidare har man inom
kommunen förklarat sig beredd till ytterligare bidrag fiir att täcka de
kvarstående underskollen från tidigare budgetår.
Statsbidragskungörelsens bestämmelser bör av tekniska skäl
inte tilllämpas på den nya konsertorganisatiönen i Stockholm förrän fr. o. m.
den 1 juli 1976. Det redan innevarande budgetår ökade bidragsbehovet med
anledning av omorganisationen bör därfcr läckas med ell särskilt anslag. Efler
alt ha samrått med representanter för Stockholms kommun räknar jag med etl
ytterligare statsbidragsbehov av sammanlagt 1,3 milj. kr. för ändamålet. Medlen
bör utgå ur anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner. 1 fortsättningen kommer stödet till den nya konsertorganisatiönen
atl kunna regleras helt inom ramen för stalsbidragskungörelsens bestämmelser.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående har förordat
angående medel till Konsertföreningen i Stockholm.
D. Skolväsendet
[2] D 9. Särskilda åtgärder på skolområdet. Ur detta
reservationsanslag utgår bidrag enligt förordning av den 17 april 1975 dels lill
personell förstärkning vid undervisningen, dels lill förstärkningsanordningar.
Anslaget fördelas av skolöverstyrelsen (SÖ) efler ansökan av kommunerna.
För första halvåret 1974 uppgick anslaget till 15 mUj. kr.
(prop. 1973: 165, UbU 1973: 1 y, FiU 1973: 40, rskr 1973: 344) och för 1974/75
till 30 milj. kr. För 1975/76 beräknades i proposiflonen 1975: 1 bil. 10
anslaget till 30 milj. kr. vilket bar anvisats av riksdagen (UbU 1975: 4, rskr
1975: 49). Utskottet uttalade alt då medelsbehovel bättre kunde överblickas
borde regeringen om medelsbehovel avsevärt översteg vad som förulsetls
lägga fram förslag om att ytterligare medel anvisas på tilläggsslat. Med
anledning härav uppdrog regeringen ål skolöverstyrelsen den 17 april 1975 att
inkomma tiU regeringen med en redovisning av medelsbehovel. I skrivelse den 3
juni 1975 har skolöverstyrelsen redovisat uppdraget.
En utvärdering av verksamheten i fem kommuner och en
redovisning av SÖ:s enkät till samtliga kommuner som erhöll bidrag 1974/75
kommer att presenteras under hösten 1975.
För budgetåret 1975/76 har, anger SÖ, bidrag sökts av 137
kommuner, tre landstingskommuner och en privatskola. Av dessa hade 27 kommuner
ej tidigare ansökt om bidrag. Sammanlagt uppgick det redovisade medelsbehovel
enligt kommunernas ansökningar om bidrag till 69,5 milj. kr. En viss
förändring i önskemålen om statsbidrag hade
Prop.
1975/76: 25 29
emellertid ägt rurn. Sålunda ansökte kommunerna 1974/75 om
bidrag på ca 56 milj. kr. till personell förstärkning vid undervisningen och om
ca 12 milj. kr. tiU förslärkningsanordningar för elevvård och fritidsverksamhet,
Motsvarande belopp utgjorde för 1975/76 52,8 milj. kr. resp. 16,7, Antal
kommuner som erhöll bidrag 1974/75 var 93 och 1975/76 62,
Ifråga Qin ytterligare medelsbehov under anslaget
förklarar SÖ att om realvärdet av statsbidraget skall kunna bibehållas krävs en
uppräkning med ca 30 procent.
Föredraganden
I likhet med SÖ anser jag att erfarenheterna av
användningen av de särskilda medel som ställts lill förfogande på skolans
område har varit övervägande positiva. Inte minst har det varit värdefullt all
man lokalt utan bindande regler för resursanvändningen fått möjlighet att uppmärksamma
olika elevers eller elevgruppers problem och komma med förslag till åtgärder
för alt lösa dessa. Denna behovsinriktade styrning av ytterligare resurser för
skolarbetet är värdefull för den fortsatta utvecklingen på skolområdet.
En vidare prövning av skolans resursbehov pågår f. n. i UtbUdningsdepartementet
i samband med beredningen av förslag från uiredningen om skolans inre arbete (SOU
1974: 35). Jag anser dock att vissa ytterligare medel nu bör ställas flll
förfogande under detta anslag för att kommunerna skall få möjlighet att
upprätthålla föregående års ambitionsnivå. Mot bakgrund härav beräknar jag etl
ytterligare anslagsbehov av 9 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Jag vill här
understryka atf medlen i första hand bör användas till temporära och flexibla
anordningar och inte bindas till generella och permanenta organisationsförändringar.
Vad gäller medelsbehovet för budgetåret 1976/77 avser jag återkomma till
regeringen i budgetpropositionen i januari 1976.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
att till Särskilda åtgärder på skolområdet på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ell
reservationsanslag av 9 000 000 kr.
[3] Q 16, Bidrag till driften av gymnasieskolor. Ur delta
förslagsanslag utgår bl a bidrag till driften av skogsbruksutbildning vid dels
gymnasieskola, dels ock för en av skogsvårdsstyrelsen bedriven
skogsbruksskola. 1971 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att besluta om beslämmelserna
om statsbidrag lill skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad som
förordnats i statsrådsprotokoll (prop. 1971: 1 bil. 10, UbU 1971: 1, rskr 1971:
58). Bestämmelserna om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning återfinns
i Kungl. Maj:ts beslut den 23 april 1971 angå-
Prop.
1975/76: 25 30
ende provisoriska bestämmelser om statsbidrag till
skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 (ändrade senast den 17
april 1975). Enligt beslutet utgår statsbidrag bl. a. i form av allmänt driflbidrag.
Del allmänna driflbidragets slorlek har alltsedan budgetåret 1971/72 beräknats
utifrån ett bidrag per planerad kursvecka om 3 560 kr. för maskinteknisk kurs
och 2 375 kr. för övriga kurser. Utgångspunkten för del allmänna driftbidraget fasflades
vid förhandlingar mellan staten och Svenska Landstingsförbundet och godkändes
av Kungl. Maj:t genom beslut den 2 april 1971.
Föredraganden
Efter förhandlingar mellan utbildningsdepartementet och
Svenska Landstingsförbundet enades parterna den 9 juni 1975 om att del allmänna
driftbidraget till skogsbrukels yrkesutbildning skulle för budgetaret 1975/76
utgöra 10 689 550 kr. Fördelningen av beloppet skulle ske med utgångspunkt i elt
bidrag per planerad kursvecka om 4 985 kr. för maskinteknisk kurs och 3 325 kr.
för övriga kurser. I prop. 1975: 1 bil. 10 har jag under anslaget Bidrag till
driften av gymnasieskolor för budgetåret 1975/76 beräknat 7 635 000 kr. för
ändamålet. I skrivelse den 19 mars 1975 har riksdagen anmält sina beslut
angående anslag för budgetåret 1975/76 tiU gymnasiala skolor m.m. (prop. 1975:
1 bU. 10, UbU 1975:5, rskr 1975:50). Medelsbehovel under förevarande anslag ka-i
med anledning härav beräknas lill ca 3 050 000 kr. utöver vad som tidigare
beräknats för detta ändamål. Enligt min mening bör regeringen inhämta
riksdagens bemyndigande att meddela bestämmelser om statsbi-tlrag till
skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad jag har föror-ilat i del
föregående.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt bemyndiga regeringen alt meddela bestämmelser om
statsbidrag lill skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad jag har
förordat i del föregående.
E. Högre utbildning och forskning
|4| E 66. Inredning och utrustning av lokaler vid
universiteten m. m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik
uppfört ett reservationsanslag av 81 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt
regleringsbrev byggnadsstyrelsen 28 milj. kr. enligt en särskild in-redningsplan
och utruslningsnämnden för universitet och högskolor 52,4 milj. kr. enligt en
särskild ulruslningsplan (prop. 1975: 33, UbU 1975: 15, rskr 1975:164).
Anslagsposten Diverse objekl är uppförd med 0,6 milj. kr. Någon meddsreservalion
vid budgetårets början fanns inte på byggnadsstyrelsens och ulruslningsnämndens
anslagsposter. I sina anslagsframställningar för budgetåret 1976/77 föreslår byggnadsstyrd-
Prop.
1975/76: 25 31
sen och utrustningsnämnden atl ytterligare 7 mifl. kr.
resp. 15 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1975/76.
Vidare har byggnadsstyrelsen och utruslningsnämnden lagt
fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och ut-ruslningsobjekt.
För de förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn
till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att
lämna en kortfattad redogörelse.
Stockholm
Nordiska museet. I inredningsplanen är uppförd en delram
av 1 250 000 kr. för inredning av en första etapp av en nybyggnad av museilokaler
på Julila gård för Nordiska museet m. m. (prop. 1974: 170 bU. 6 s. 33 och 38).
Byggnadsstyrelsen beräknar nu inredningskostnaderna för denna etapp lUI 1,6
milj. kr. Ökningen beror dels på prisstegringar, dels på ökade kostnader i
samband med omdisponering av det material som skall föras över tUl Julita.
Ombyggnad av Fredrik Bloms hus. Det s. k. Fredrik Bloms
hus inom Frescatiområdet byggs om för universitetsförvaltningen i Stockholm.
Lokalerna, som kommer att vara inflyttningsklara till sommaren 1976, omfattar
drygt 1 000 m rumsyla.
I inredningsplanen är uppförd en delram av 350 000 kr. för
ändamålet (prop. 1974: 170 bil. 6 s. 34). Byggnadsstyrelsen föreslår atf ramen
höjs till 750 000 kr. och därvid betecknas som definitiv.
Ombyggnad för livrustkammaren. Under våren 1975 påbörjades
en ombyggnad av lokaler för livrustkammaren i Stockholms slott. Ombygg-nadskoslnaderna
beräknas till 11 milj. kr. I inredningsplanen är uppförd en delram av 1 mifl.
kr. (prop. 1975: 33 s. 15 och 23). Byggnadsstyrelsen föreslår att ramen höjs till
2 950 000 kr. Ramen kan enligt styrelsen därvid betecknas som definitiv.
Utrustningsnämnden föreslår all en definitiv ram av 2 130
000 kr. förs upp i ulrustningsplanen för livrustkammaren. Av nämnda belopp
avser 275 000 kr. larmanordningar, 340 000 kr. dockor, 82 000 kr. Ide-teknisk
utrustning, 75 000 kr. AV-utruslning, 95 000 kr. verkstadsulrust-ning, 173 000
kr. kontorsutrustning m. m. och 1 090 000 kr. flyttningskostnader m. m.
Om- och
tillbyggnad för statens scenateljéer i Hägernäs. Lokalerna i om- och
tillbyggnaden motsvarar en programyta, exkl. kapprum etc, av ca 6 500 m-.
Byggnadsarbetena beräknas bli avslutade under våren 1976. En delram av 200 000
kr. är för ändamålet uppförd i inredningsplanen (prop. 1975: 33 s. 16 och 23).
Byggnadsstyrelsen föreslår att ramen höjs lill 0,7 milj. kr. Enligl styrelsen
kan ramen därvid betecknas som definitiv.
Prop.
1975/76: 25 32
Utrustningsnämnden föreslår alt en definitiv kostnadsram
av 2,8 milj, kr. förs upp i utrustningsplanen för statens scenateljéer i
Hägernäs. Av beloppet avser 540 000 kr. utrustning för Dramaten, 425 000 kr. utrustning
för Operan, 1 684 000 kr. gemensam utrustning och 151 000 kr.
flyttningskostnader m. m.
Till skolöverstyrelsens disposition
I utrustningsplanen är för budgetåret 1975/76 uppförd en
kostnadsram av 2 milj. kr. till skolöverstyrelsens disposition. Kostnadsramen
får användas för behov vid läroanstalterna inom skolöverstyrelsens förvaltningsområde
med undanlag av konstfackskolan vilka inte tillgodoses genom särskilda kostnadsramar,
bl. a. för planmässig ersättningsanskaffning av inredning och utrustning.
Skolöverstyrelsen har hemställt om ytterligare 0,9 milj.
kr. för inköp av en ny radarsimulator till sjöbefälsskolan i Kalmar.
Föredraganden
För att inredning och utrustning utan försening skall
kunna anskaffas till de objekt som jag har redogjort för i det föregående bör
de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna i 1 OOO-tal kr.
föras upp i inrednings- ocb utrustningsplanerna.
Objekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram
Definitiv ram
Delram
Inredning
Stockholm
Nordiska museet Ombyggnad av Fredrik Bloms hus
Ombyggnad för livrustkammaren
Om- och tillbyggnad för statens scenateljéer i Hägernäs
-t- 350 + 250
+ 1 600
+ 500
600 2 600
700
1600
Göteborg
Ombyggnad
för reaktorfysik
+ 65
300
Utrustning
Stockholm
Statens
scenateljéer i Hägernäs Livrustkammaren Flyttningskostnader för livrustkammaren
+ 2 600 + 850
+ 250
2 600 850
250
Övrigt
Till skolöverstyrelsens disposition (budgetåret
1975/76)
+ 900
2 900
Prop.
1975/76: 25 33
Vid min beräkning av kostnadsramen Flyttningskostnader för
livrustkammaren har jag, i avvaktan på anbudsprövning, endast beräknat medel
som erfordras för en första flyllningsetapp.
Jag vill erinra om all kostnadsramar för inredning och
utrustning enligt den ordning som flllämpas inle fortlöpande anpassas lill
förändringar i prisläget genom uppräkning med index (jfr prop. 1967: 104 s.
41). Skälet flll detta är svårigheterna alt konstruera en index som inte
samtidigt påverkas av sådana kostnadsändringar som hänför sig till kvalitetsändringar.
I stället har myndigheterna hänvisats lill möjligheten att på nytt underställa
regeringen de ramar som inför upphandlingen visat sig inte rymma kostnaderna
för i huvudsak den inredning eller utrustning som tidigare har godtagits.
Byggnadsstyrelsen föreslår att de i inredningsplanen uppförda kostnadsramarna
för moderna museet i Stockholm, icke-laborativa institutioner m. m. i Uppsala,
universitetsfilialen i Växjö, ombyggnad av universitetsbiblioteket i Lund,
hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi i Lund, nybyggnad för kemi, etapp II, i Göteborg och restaurang inom Chalmersområdel
höjs med sammanlagt 1 965 000 kr. För juslering av nämnda kostnadsramar
beräknar jag sammanlagt 1,2 milj. kr.
Vid beräkningen av kostnadsramarna m. m. för inredning har
jag räknat med att inredning som lämnas av omlokaliserade myndigheter i viss
omfattning skall kunna tillgodose de inredningsbehov som redo-visals i del
föregående och som avser lokaler inom Stockholmsområdet.
Byggnadsstyrelsen och utruslningsnämnden har begärt atl medel
anvisas på tilläggsbudget till anslaget. Jag avser atl återkomma lill denna
fråga när medelsförbrukningen säkrare kan bedömas. I avvaktan härpå förordar
jag alt de ökade utgifter som hänger samman med i det föregående redovisade
objekt får bestridas av tillgängliga medel under detta anslag.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning och utrustning av
lokaler vid universiteten m. m. inom de kostnadsramar som jag har
förordat i del föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i del föregående angående bestridande av utgifterna för viss
inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
F. Lärarutbildning
[5] F 12. Särskilda lärarutbildningsåtgärder. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under ifrågavarande anslag anvisats
ell reservationsanslag av 1 129 000 kr. (prop. 1975: 1 bil. 10, UbU 1975: 10, rskr
1975: 104). Ur detta anslag bekostas bl. a. kurser för lärare som avser
3 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 25
Prop.
1975/76: 25 34
alt tjänstgöra i fritidspedagog- eller förskollärarutbildning.
Regeringen har meddelat bestämmelser för sådana kurser i regleringsbrev för budgetåret
1975/76.
Efter överläggningar mellan regeringen och Svenska
kommunförbundet har överenskommelse träffals om vissa åtgärder för utbyggnaden
under den närmaste femårsperioden av kommunernas barnomsorg.
Föredraganden
Om en planerad utbyggnad av daghem och fritidshem skall
komma lill stånd krävs en ökad utbildning av barnskötare, fritidspedagoger och
förskollärare. Regeringen har den 25 september 1975 därför beslutat uppdra åt
skolöverstyrelsen alt planera för en väsentligt utökad utbildning av dessa
personalkategorier. En förutsättning för atl en kraftigare utbyggnad av daghem
och fritidshem skall komma till stånd är att personalutbildningen också kan
ökas. Redan under innevarande budgetår bör därför enligt min mening särskilda insalser
göras för att utbilda lärare och handledare som har för avsikt att tjänstgöra
inom dessa utbildningar.
Jag beräknar atl ylterligare 12 kurser för handledare i
fritidspedagog- och förskollärarulbildningarna bör komma lill stånd. Därigenom
bör ca 140 handledare kunna utbildas under våren 1976. Kostnaden för dessa
kurser har beräknats lill ca 92 000 kr. Vidare bör ca 80 fritidspedagoger och
förskollärare utbildas för tjänstgöring inom de utökade fritidspedagog- och förskollärarulbildningarna
som planeras. Kostnaderna för fyra sådana kurser har beräknats till 1,4 milj.
kr. Till detta kommer ersättning till deltagarna i form av utbildningsarvode
med belopp motsvarande lön i löneklass L 1 på utbildningsorten, vilket medför
en kostnad av ytterligare 1.4 milj. kr. Organisation ocb uppläggning av
utbildningen motsvarar i huvudsak nuvarande seminaridärarulbild-ning.
Dessutom bör medel beräknas för att utbilda vissa lärare
inom nuvarande klasslärarutbildning, som önskar tjänstgöra i en utvidgad fritidspedagog-
eller förskollärarutbildning. Kostnaderna för en sådan utbildningskomplettering
har beräknats till ca 1,1 milj. kr. med 80100 deltagare. Kurserna bör komma till
stånd redan under våren 1976.
Inom en utökad barnskölarutbildning kommer att krävas fler
lärare, oavsett om denna sker pä den tvååriga vårdlinjen eller genom särskilda
kurser för personer med erfarenhet av arbete med barn. En utökad barnavårdslärarulbildning
kommer inte all ge något lärartillskotl förrän i slutet av utbyggnadsperioden,
varför det är nödvändigt att fortbilda förskollärare för all undervisa inom
gymnasieskolans barnskölarutbildning. Jag beräknar au två kurser med
sammanlagt ca 70 deltagare bör komma flll stånd redan under våren 1976.
Kostnaden för dessa kurser, inräknat ersättning till deltagarna, beräknas lill
2,4 mifl. kr.
Prop.
1975/76: 25 35
Som statsrådet Aspling anfört tidigare denna dag kommer de
frågor som gäller regeringens överenskommelse med Svenska kommunförbundet
angående utbyggnaden av kommunernas barnomsorg all anmälas i anslutning till budgetproposiflonen
i januari 1976.
Det är emellertid angeläget att här föreslagna åtgärder
för lärarutbildning vidtas i sådan fld att en planerad utbyggnad av
barnomsorgen kan komma till stånd.
Vad gäller utbjldningskapaciteten för barnskölar-, frilidspedagog-och
förskollärarutbildning avser jag all i annat sammanhang återkomma lill
regeringen.
Med hänsyn lill vad jag anfört bör för budgetåret 1975/76
utöver vad som tidigare har beräknats ytterligare 6,2 milj. kr. anvisas under
detta anslag.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
atl lill Särskilda lärarutbildningsåigärder på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett
reservationsanslag av 6 200 000 kr.
G. Vuxenutbildning
[6] G 6. Bidrag till studiecirkelverksamhet. Riksdagen
beslöt vid 1975 års riksmöte att införa etl särskilt statsbidrag för arvode
till lecken-språkstolk i studiecirklar (prop. 1975: 23 s. 184 och 232, UbU
1975: 16, rskr 1975: 177). Jag anser all de statsbidragsbestämmelser som bör
gälla för bidraget bör förtydligas. Statsbidraget för ledararvode utgår med elt
belopp som motsvarar 75 % av de sammanlagda kostnader som etl studieförbunds
lokalavdelning eller annal lokall organ av förbundet haft för ledararvode i
sina allmänna cirklar under budgetåret, dock högst med det belopp som
regeringen bestämmer. Statsbidraget för arvode till teckenspråkstolk bör ulgå
med 100 % av de sammanlagda kostnader som ell studieförbunds lokalavdelning
eller annat lokalt organ av förbundet haft för arvode lill teckenspråkstolk.
Statsbidraget bör dock utgå med högst 133,3 % av det belopp per studietimme
som får utgå i statsbidrag till ledararvode i allmänna cirklar. Eflersom
regeringen beslutat att statsbidrag lill ledararvode får utgå med högst 30 kr.
och 50 öre bör alltså statsbidrag till arvode till leckenspråkslolk kunna utgå
med högst 40 kr. och 70 öre.
Del bidragsbelopp för arvode lill leckenspråkslolk som jag
angett bör få gälla för verksamhet från och med budgetåret 1975/76. Det
förtydligande av statsbidragsbestämmelserna som jag här anmäll har beaktats i
de beräkningar som ligger till grund för det anslag för Bidrag till studiecirkelverksamhet
som riksdagen har beslutat att anvisa för budgetåret 1975/76.
Prop.
1975/76: 25 36
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat beträffande bidrag till
arvode för leckenspråkslolk.
[7] G 16. Bidrag till Liber Grafiska AB. I prop. 1975: 105
föreslog regeringen riksdagen all godkänna träffade avtal mellan dels staten
och Hermods stiftelse, dels staten, Hermods stiftelse och Liber Grafiska AB
avseende verksamheten vid Hermods stiftelse.
Riksdagen biföll regeringens hemställan (UbU 1975:22, rskr
1975: 217).
Regeringen har genom beslut den 26 juni 1975 godkänt avtalen.
Enligt avtalet mellan staten, Hermods stiftelse och Liber Grafiska AB skall
staten lill Liber utge ett saneringsbidrag på 6 milj. kr. före utgången av
december 1975.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Liber Grafiska AB på tilläggsbudget I
lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl anslag av 6 000 000 kr.
Prop.
1975/76: 25 37
Bilaga 7
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande: statsrådet Lundkvist
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
[1] B 15. Främjande av rennäringen. På statsbudgeten för
innevarande budgetår bar under denna anslagsrubrik anvisats elt
reservationsanslag av 730 000 kr.
Lantbruksstyrelsen
Vid 1972 års riksdag (prop. 1972: 16, JoU 1972: 5, rskr
1972: 85) anvisades, i samband med godkännande av konvention mellan Sverige och
Norge om renbelning, till Åtgärder i samband med ändrade ren-belesförhållanden
på tilläggsslat II till riksslalen
för budgetåret 1971/72 etl reservationsanslag av 2 milj. kr.
Vid budgetårsskiftet 1974/75 återstod av det för
budgetåret 1971/72 anvisade reservationsanslaget av 2 mifl. kr. tillhopa 1 113
000 kr. Eftersom anslaget har anvisats för budgetåret 1971/72 och således inle
kan disponeras under budgetåret 1975/76 föreslås att för innevarande budgetår
anvisas 1113 000 kr. som särskild delpost till åtgärder i samband med ändrade renbefesförhållanden
under reservationsanslaget Främjande av rennäringen så att redan gjorda
åtaganden skall kunna infrias.
Enligt etl
till konventionen (SÖ 1972: 15) mellan Sverige och Norge om renbetning m. m.
anslutande stängselprolokoll skall spärrstängsel komma till stånd. Dessa
stängsel skall i allmänhet vara uppförda vid olika tidpunkter som infaller
under åren 19751979. I propositionen om godkännande av konventionen uttalades atl
arbetsmarknadsstyrelsen hade förklarat sig beredd atf utföra stängselarbetena
efter vederbörligt hänsynstagande till såväl det lokala som det allmänna sysselsättningsläget.
Skulle det sedermera medföra svårigheter atf utföra arbetena som
Prop.
1975/76: 25 38
beredskapsarbeten måste de utföras i annan ordning. I
sådant fall borde frågan på nytt anmälas för riksdagen.
Lantbruksnämnden
i Västerbottens län har begärt 737 000 kr. till investeringar som avser konventionssfängsel
i Norge, vilka enligt ren-beteskonvenlionens stängselprotokoll skall vara
uppförda före den 1 maj 1977. Med hänsyn till den bofasta norska
fjällbefolkningen bör arbetena inte utföras som svenskt beredskapsarbete. I
stället är det lämpligt att arbetstillfällena i dessa fall erbjuds lokall
bunden norsk arbetskraft. För atl de nya slängslen skall kunna färdigställas
inom stipulerad" tid måsle upphandling och transporter till
arbetsplatserna genomföras redan vintern 1975/76 samt byggnadsarbetena
påbörjas omedelbart efler snösmältningen våren 1976.
Föredraganden
Enligl beslut av 1972 års riksdag skall staten bekosta
uppförande av de stängsel som Sverige har åtagit sig alt bygga i anslutning
till konventionen mellan Sverige och Norge om renbetning. Med hänsyn till nu
ifrågavarande stängsels belägenhet medför det svårigheter att utföra arbetena
som beredskapsarbeten. Stängslen måste därför uppföras i annan ordning.
Kostnaderna för stängslen beräknas uppgå lill 737 000 kr. Jag förordar atl
medel härför anvisas på statsbudgeten under förevarande anslagsrubrik.
Med hänsyn
till atl reservaflonsanslaget Åtgärder i samband med ändrade renbelesförhållanden
som anvisades av riksdagen för budgetåret 1971/72 numera förfallit, biträder
jag lanlbruksstyrelsens förslag atl för innevarande budgetår anvisas 1 113 000
kr. under anslaget Främjande av rennäringen.
Medlen bör tas upp på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt lUl Främjande av rennäringen på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 1 850
000 kr.
[2] B 17. Särskilt bidrag till trädgårdsnäringen. Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande
budgetår.
Lantbruksstyrelsen
Riksdagen anvisade på tilläggssfat III lill riksslalen för
budgetåret 1974/75 elt reservationsanslag av 5 milj. kr. lill särskilt bidrag
till trädgårdsnäringen (prop. 1975: 85, JoU 1975: 16, rskr 1975: 183).
Från 777 trädgårdsföretag hade den 15 september 1975
ansökningar inkommit om bidrag med sammanlagt 4,3 milj. kr. Enligt
företags-
Prop.
1975/76: 25 39
registret upgår antalet förelag som har växthus med
uppvärmning till omkring 2 500. Föreliggande uppgifter från lantbruksnämnderna
anger atl ytterligare ansökningar kan förväntas från bidragsberättigade företag
på sammanlagt ca 2,3 milj. kr.
De
anvisade medlen torde således inte vara fillräckliga för att samtliga bidragsberättigade
företag eiUigt förordningen (1975: 545) om statligt stöd lill vissa
trädgårdsföretag skall kunna erhålla de bidrag riksdagen beslutat.
På tilläggsbudget bör därför enligt styrelsen anvisas
ytterligare 1 milj. kr. för ändamålet.
Föredraganden
Riksdagen anvisade på tilläggsslat III till riksstaten för
budgetåret 1974/75 5 milj. kr. för ett särskilt engångsstöd till Irädgårdsföretag.
Med hänsyn till vad som kan bedömas beträffande meddsbehovet bör nu anvisas
ytterligare 400 000 kr. för detta ändamål. Jag hemställer atl regeringen
föreslår riksdagen
all lill Särskilt bidrag till trädgårdsnäringen på tilläggsbudget
I lill slatsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt reservationsanslag av
400 000 kr.
G. Utbildning och forskning
[3] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid
jordbrukets högskolor m. m. På slatsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats elt reservationsanslag av 30 milj. kr. Av
beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 12 milj. kr. enligt en särskild
inrednings-plan och utruslningsnämnden för universitet och högskolor 18 milj.
kr. enligl en särskild ulruslningsplan.
Inredning
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag om höjningar av
ett antal tidigare fastställda kostnadsramar för anskaffande av inredning. På
grund av bl. a. gällande tidplaner för omlokaliseringen av veterinär- och skogshögskolorna
bör förslagen prövas redan i detta sammanhang.
Med hänsyn till prisutvecklingen bör enligl styrelsen de i
inredningsplanen uppförda kostnadsramarna för inredning av Djurstallar, Kungsängen,
Restauranger, om- och nybyggnad, Disiriktsförsöksstation, nybyggnad och
Central förvaltning, ombyggnad höjas med tillsammans 235 000 kr. till
sammanlagt 3 185 000 kr.
Styrelsen har vidare föreslagit alt kostnadsramarna för
inredning av Kliniskt centrum, nybyggnad. Bibliotek, nybyggnad, Stora
institutionsbyggnaden, ombyggnad saml Ny- och ombyggnader för skogshögskolan
Prop.
1975/76: 25 40
i Garpenberg höjs med tillsammans 3,5 mifl. kr. tUl
sammanlagt 19 950 000 kr. Förslagen till ändrade kostnadsramar föranleds i
dessa fall förutom av prisutvecklingen även av förslag om ändringar av inredningsprogrammen.
Föredraganden
Som chefen för finansdepartementet redovisade i prop,
1975: 1 (bil. 9 s. 72) anpassas kostnadsramar för inredning och utrustning inte
fortlöpande till förändringar i prisläget genom uppräkning med index. Myndigheterna
får i stället på nytt underställa regeringen de ramar som inför upphandlingen
visat sig inte kunna rymma kostnaderna för i huvudsak den inredning som
tidigare godtagits. Vid min prövning av de förslag till ändringar i
inredningsplanen för innevarande budgetår som har redovisats av
byggnadsstyrelsen har jag funnit det motiverat att styrelsen på grund av
inträffade prisförändringar ges möjlighet att i viss omfattning justera de
kostnadsramar som fldigare har fastställts för de inredningsobjekt som har
redovisats i det föregående. Jag förordar alt sådana justeringar får ske inom etl
sammanlagt belopp av 1 065 000 kr. Regeringen bör bemyndigas all efter förslag
av byggnadsstyrelsen slutligt besluta om de ändringar av enskilda
kostnadsramar som föranleds härav.
Jag förordar vidare att kostnadsramarna för inredning av
Kliniskt centrum, nybyggnad, Stora inslitutionsbyggnaden, ombyggnad saml A'y-och
ombyggnader för skoghögskolan i Garpenberg i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag höjs med 0,5 milj. kr., 0,7 milj. kr. resp. 0,2 milj. kr. på grund av
utökade inredningsprogram.
Jag förordar alt de ökade utgifter som hänger samman med
här behandlade inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl
1.
bemyndiga
regeringen atl besluta om anskaffning av viss inredning och utrustning av
lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. inom de kostnadsramar som jag har
förordat i del föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i del föregående angående bestridande av utgifterna för viss
inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[4] 16. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl
invesleringsanslag av 85 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med
Prop. 1975/76: 25 41
en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända
kostnadsramar för de i planen ingående objekten.
Byggnadsstyrelsen hemställer dels att följande nya och
ändrade kostnadsramar tas upp i investeringsplanen, dels att elt belopp av 22
milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan Ull una
Stora institutionsbyggnaden, ombyggnad. Projektet har
tagils upp i investeringsplanen med en kostnadsram av 5,5 milj. kr. i prislägel
den 1 april 1974. I skrivelse den 19 augusti 1975 har styrelsen redovisat en ny
kostnadsberäkning som visar atl ramen behöver höjas med 2 milj. kr. med
anledning av tillkommande kostnader för avdelningen för skoglig marklära samt energibesparande
åtgärder. Med hänsyn tagen till bygg-kostnadsstegringen bör därför en
kostnadsram av 7,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975 föras upp i
investeringsplanen.
Central förvaltning, ombyggnad. Projektet har förts upp i
gällande investeringsplan med en kostnadsram på 1,6 mUj. kr. i prisläget den 1
april 1974. Vissa kostnadsförskjutningar har uppkommit under def fortsalla
projekteringsarbetet. Styrelsen beräknar därför kostnaderna nu till 1,8 milj.
kr. i prisläget den 1 april 1975. Objektet bör föras upp i investeringsplanen
med detta belopp.
Skogshögskolan U 1 tuna
Ny- och ombyggnader. I gällande investeringsplan är
projektet uppfört med en preliminär kostnadsram på 39 milj. kr. Styrelsen har
i skrivelse den 13 maj 1975 föreslagit att kostnadsramen höjs till 45 milj. kr.
i prislägel den 1 april 1975, varvid hänsyn tagits till kostnader för
programökningar, energibesparande åtgärder m. m.
Föredraganden
Objektet Ny- och ombyggnader för skogshögskolan på Ultunaområdet
har förts upp i gällande investeringsplan med en preliminär kostnadsram på 39
milj. kr. (prop. 1974: 170, JoU 1974: 49, rskr 1974: 340). Genom beslut den 13
december 1974 uppdrog Kungl. Maj:l ål byggnadsstyrelsen att företa den
upphandling och utföra de förberedande arbeten i fråga om vissa anläggningar
inom objektels ram som krävs för alt föreskrivna tidplaner skall kunna hållas.
I objektet ingår lokaler för ett ekologiskt miljövårdscentrum och ett genetiskt
centrum samt för institutionen för virkeslära och avdelningen för skoglig verlebratekologi
vid skogshögskolan. I skrivelse den 13 maj 1975 beräknar byggnadsstyrelsen
kostnaderna till 42 milj. kr., vilket motsvarar 45 milj. kr. i
prislägel den 1 april 1975. Ökningen förklaras av att
vissa programfrågor och speciella krav inte helt kunde överblickas när
styrelsen upprättade den första kalkylen. Vidare har vissa energibesparande
åtgärder orsakat merkostnader för byggnadsarbetena. Regeringen har tidigare
denna dag, med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1966: 1 bil. 2 s. 32, SU
1966: 14, rskr 1966: 14), föreskrivit att kostnadsramen för objektet skall
ändras fill 44,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975 samt uppdragit åt
byggnadsstyrelsen atl inom denna kostnadsram utföra ny-och ombyggnader för
skogshögskolan på Ultunaområdet.
Med hänsyn till gällande lidplaner för omlokaliseringen av
veterinär-högskolan och skogshögskolan bör följande kostnadsramar i 1 OOO-tal
kr. föras upp i investeringsplanen för innevarande budgetår.
Byggnadsobjekt
Kostnadsram 1975-04-01
Beräknad medelsförbrukning för 1975/76
Byggstart år-män
Färdigställande är-mån
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan
Ultuna
Stora institutionsbyggnaden, ombyggnad Central
förvaltning, ombyggnad
7 900 1 800
2 000 1 200
75-11 75-10
77-01 76-05
Skogshögskolan
Ultuna
Ny- och
ombyggnader
44 500
20 000
75-01
77-09
Med hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen för
budgetåret 1975/76 bör 22 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget. Jag hemställer
att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen alt besluta om byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. inom
i investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad jag har förordat
i det föregående,
2.
till
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. på tillläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl investeringsanslag av 22 000 000
kr.
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[5] 1 a. Förvärv och teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering
AB (SAKAB). Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1975/76. Vid 1975 års riksmöte godkände
riksdagen (JoU 1975: 10, rskr 1975:
Prop. 1975/76: 25 43
161) vad jag i proposition 1975: 32 om återvinning och
omhändertagande av avfall anförde i fråga om inrättande av etl förelag för
behandling av miljöfarligt avfall. I propositionen uttalade jag all del är nödvändigt
att samhället tar över del organisatoriska ansvaret för del slutliga
omhändertagandel av miljöfarligt avfall genom atl inrätta ett behandlingsförelag
som skall ges en principiell ensamrätt all behandla och långtidsförvara sådant
avfall. Jag anförde vidare att befintliga företag som sysslar med behandling av
miflöfarligl avfall bör få tillstånd att t. v. fortsätta verksamheten. I fråga
om behandlingsresurser uttalade jag den uppfattningen alt behandlingsförelaget
borde byggas upp successivt och anpassas till de behov av omhändertagande som
skapas genom kommunalf renhållningsmonopol i fråga om miljöfarligt avfall. Monopolet
förutsattes vara genomfört för hela landet inom fem år.
Om behandlingsföretagel skall kunna fullgöra sin uppgifl
måste, som jag angav i propositionen, en behandlingsanläggning inrättas i
västra Sverige inom kommande femårsperiod. Jag anförde vidare att del i första
hand ankommer på del blivande förelagets styrelse atl ta ställning till i
vilken form ocb takt som utbyggnaden av företagets resurser bör ske.
Beträffande finansieringen av behandlingsföretagets
verksamhet anförde jag att de avgifter som företagel skall ta ut för sina
tjänster skall vara beräknade atl täcka utöver rörliga kostnader även
kalkylmässiga avskrivningar och ränta på allt arbetande kapital.
I propositionen framhöll jag vidare alt det för att bilda
behandlingsföretaget krävdes förhandlingar mellan företrädare för staten,
kommunerna och näringslivet. Staten borde ha majoritetsinflytande i företaget.
Jag anförde därjämte alt det är betydelsefullt atl behandlingsföretaget genom
delat ägarskap förankras hos nämnda intressenter men atl detta inte bör vara en
nödvändig förutsättning för atl inrätta företaget. Jag uppgav vidare atl Svensk
Avfallskonvertering AB (SAKAB) borde bilda stommen i det nya företaget och all
en uppgörelse torde behöva träffas mellan staten och delägarna i SAKAB.
Med stöd av riksdagens beslut har regeringen meddelat föreskrifter
i förordningen (1975: 346) om miljöfarligt avfall. I 14 § förordningen
föreskrivs att miflöfarligf avfall får slutligt omhändertas yrkesmässigt bara
av det aktiebolag som regeringen besiämmer eller av den som har erhållit
särskilt flllslånd.
Jag har efter regeringens bemyndigande tillkallat fyra
sakkunniga med uppdrag atl för statens räkning föra de förhandlingar och ingå de
överenskommelser som behövs för att inrätta förevarande behandlings företag.
Statssekreteraren Ulf Lönnqvist, ordförande,
departementsrådet Bengt A. W. Johansson, hovrättsassessorn Arne Kardell och
departementssekreteraren Torsten Löfgren.
Prop. 1975/76: 25 44
I skrivelse av den 17 oktober 1975 har de sakkunniga
anmält att de slutfört sitt uppdrag. Vid skrivelsen har fogals dels
överenskommelser mellan staten, å ena, samt Svenska Ulvecklingsaktiebolagel,
Svenska kommunförbundet. Kooperativa förbundet och Alfa-Laval AB, å andra
sidan, angående förvärv av aktier i SAKAB m. m,, dels konsortialavlal mellan
staten. Svenska kommunförbundet och Sveriges industriförbund angående samverkan
för att inrätta och driva behandlingsföretaget. Nämnda överenskommelser och konsorlialavtalet
har ingåtts den 17 oktober 1975 och har för statens del träffats med förbehåll
för regeringens godkännande.
SAKAB bildades år 1969 för alt lösa vissa avfallsproblem
beträffande i första hand kemiskt industriavfall, oljeavfall och annat kemiskt
avfall. Om bolagets uppgifter och verksamheten under inledningsskedet har
lämnats uppgifter i 1972 års statsverksproposition (prop. 1972: 1 bil. 11 s.
117). Under senare år har SAKAB:s verksamhet i huvudsak varit inriktad på att
genom elt helägt dotterbolag AB Induslridestillation driva en
behandlingsanläggning för kemiskt avfall i Lövsla utanför Stockholm. Vid denna
anläggning finns tre behandlingslinjer, nämligen återvinning av eldningsolja
från avfallsolja, återvinning av rena lösningsmedel genom destillation av
förorenade lösningsmedel saml oskadliggörande av annat kemiskt avfall genom
förbränning. Industridestillation har omkring 25 anställda. SAKAB:s
aktiekapital utgör 3,6 milj. kr. och är fördelat på 36 000 aktier, varav
Svenska Utvecklingsaktiebolaget äger 18 000 saml Kommunförbundet, Kooperativa
förbundet och Alfa-Laval äger 6 000 var. SAKAB har efter bildandet mottagit
ekonomiskt stöd i olika former från sina aktieägare.
År 1974 uppgick omsättningen i SAKAB-koncernen till drygt
6,3 milj, kr.
Enligt de överenskommelser som nu har träffals överlåter
nuvarande aktieägare i SAKAB samtliga sina aktier i SAKAB lUl staten med undantag
för Kommunförbundet som överlåter enbart 1 000 aktier. Efter dessa överlåtelser
har staten 31 000 aktier i bolaget och Kommunförbundet 5 000 aktier. KöpeskiUingen
uppgår sammanlagt flll 6 320 000 kr. Staten åtar sig atl ombesörja att
nuvarande aktieägare befrias från det borgensansvar som de har iklätt sig för
lån som SAKAB har erhållit. Av dessa lån återstår att betala 5 725 000 kr.
jämte ränta.
Enligt konsorlialavtalet skall samverkan mellan staten.
Kommunförbundet och Industriförbundet för att inrätta och driva ifrågavarande
behandlingsföretag ske genom att konsortiemedlemmarna ingår som enda aktieägare
i SAKAB, vars bolagsordning skall ändras enligl ett lill avtalet fogat förslag
till bolagsordningen. Beträffande bolagets nuvarande firma förutskickas i
avtalet att denna kan komma alt ändras samtidigt med ändringen av
bolagsordningen. 1 avtalet föreskrivs att bolagets aktiekapital skall ökas till
7 milj. kr. genom en nyemission av
opaginerad Kontrollera mot PDF
34 000 aktier som var och en skall lyda på 100 kr. Varje
ny aktie skall betalas med 20Q jer, kontant. Av de nya aktierna skall staten
teckna 29 000 och Industriförbundet 5 000. Resultatet av den överenskomna
nyemissionen OCh konsortiemedlemmarnas aktieinnehav efter emissionen framgår av
följande uppställning, vari belopp anges i milj. kr.
Antal aktier
Teck-
Tillförs
Tillförs
Total
gamla
nya
nings-
aktieka-
reserv-
andel av
belopp
pitalet
fonden
aktiekapitalet
Staten
31000
29 000
5,8
2,9
2,9
85,7 %
Kommunför
bundet
SOOO
0
7,1 %
Industriform
bundet
0
5 000
1,0
0,5
0,5
7,1 %
Sammanlagt
36 000
34 000
6,8
3,4
3,4
100,0 %
I avtalet förllarar konsortiemedlemmarna all deras strävan
är alt genom behandlingsföretagel under hänsynslagande till förelagels behov av
konsolidering förse samhället med tjänster på gynnsammast möjliga viUkor. Vinst
från bolaget skall inte delas ut, såvida inle samtliga aktieägare vid
bolagsstämma har röstat för delta.
I frågft om de avgifter som bolaget skall ta för sina
tjänster sägs i konsortilavta!?! i överensstämmelse med vad som har anförts i prop.
1975: 32 att avgifterna skall vara beräknade så att de skall täcka utöver
rörliga kpstrader äyen kalkylmässiga avskrivningar och ränta på allt arbetande
kapital. Oni aktiekapitalet framdeles skall ökas genom ny-emissiori åhgger del
konsortiemedlemmarna enligt avtalet atl teckna nya aktier i förhållande till
det antal som de förut äger. Kommunförbundet kan påfordra att befrias från
denna skyldighet. Om staten avser alt efter framstäUning från bolagefs styrelse
lämna bolaget kapitaltillskott i arinan form äii genom nyteckning av aktier
eller enligt gällande besfämrnelser orn statligt stöd, är Industriförbundet
enligt avtalet förpliktat att tiUskjuta ett så stort kapitalbelopp som i
förhållande till det belopp som staten ämnar tillskjuta motsvarar förbundels
andel av aktiekapitalet. Varken staten eller Industriförbundet kan enligt vad
som sägs i avtalet kräva att Kommunförbundet skall bidra med kapitaltillskott
för att läcka eventuella underskott i bolagets rörelse.
I konsorlialavtalet förutses atl Industriförbundet kommer atl
överlåta sina rättigheter och skyldigheter enligt avtalet till en stiftelse
som håller på all bildas för detta ändamål, Industriförbundet utfäster sig all
verka för att denna stiftelse genom sina intressenter kommer att på bredast
möjliga sätt representera den del av svenskt näringsliv som berörs av
behandlingsföretagets verksamhet.
I den förut nämnda skrivelsen anför de sakkunniga att del
med hänsyn till de uppgifter som behandlingsföretagel har får anses naturligt
Prop.
1975/76: 25 46
atl statens ägarintressen i företaget företräds av
regeringen genom jordbruksdepartementet. Med anledning därav förordar de
sakkunniga alt statens aktier i SAKAB förs lill fonden för statens aktier och atl
regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet eller den person han
utser till detta alt företräda staten vid bolagsstämma i SAKAB.
För egen del anser jag atl behandlingsföretaget blir
ändamålsenligt inrättat, om de uppgörelser som de sakkunniga har träffat
genomförs. Staten bör sålunda förvärva 31 000 aktier i SAKAB av nuvarande ägare
för 6 320 000 kr. Därefter bör aktiekapitalet i bolaget ökas till 7 milj. kr.
genom en nyemission som riktas lill staten och Industriförbundet. Jag biträder
överenskommelsen all staten skall teckna 29 000 nya aktier och alt de nya
aktierna skall tecknas till en kurs av 200 % i syfle all tillföra reservfonden
3,4 milj. kr. Jag bedömer alt sistnämnda belopp, även med beaktande av en från
tidigare år balanserad förlust, bör vara tillräckligt för att täcka nu
föreliggande kapitalbehov. Om ytterligare kapital framdeles bedöms behöva
tillskjutas av ägarna, får det ankomma på bolagets styrelse alt i vederbörlig
ordning göra framslällning om delta.
Jag förordar således atl på tilläggsbudget i statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 förs upp ett investeringsanslag av (6 320 000 + 5 800
000 =) 12 120 000 kr. benämnt Förvärv och teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering
AB (SAKAB). Upplysningsvis vill jag nämna att jag delar de sakkunnigas
uppfattning atl det statliga ägar-intresset i SAKAB bör företrädas av
regeringen genom jordbruksdepartementet. Till följd därav bör de aktier som
staten kommer att förvärva föras till fonden för statens aktier.
För atl överenskommelserna med nuvarande aktieägarna i SAKAB
skall kunna genomföras krävs alt staten ikläder sig garanti för lån som bolaget
har erhållit enligl vad jag förut har nämnt.
Under åberopande av vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att
1.
till Förvärv
och teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) på tilläggsbudget
1 till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 12
120 000 kr.,
2.
bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för lån till Svensk Avfallskonvertering
AB (SAKAB) med 5 725 000 kr. jämte ränta.
Prop.
1975/76: 25 47
Bilaga 8
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande: statsrådet Feldt
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
[11 7. Förrådsanläggningar m.m. Under denna anslagsrubrik
har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag om
77,1 milj. kr. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1976/77 hemställt om medel för uppförande
av förråd för fällledningsmalerid. Regeringen bar med stöd av riksdagens
bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1 s. 55, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) den 16
oktober 1975 beslutat om vissa syssdsällningsfrämjande åtgärder under
budgetåret 1975/76. Beslutet innebar bl. a. aft från investeringsanslaget
Förrådsanläggningar m. m. får bestridas utgifter med högst 150 000 kr. utöver
vad som fidigare medgivits.
Regeringen har tidigare denna dag medgivit atl ÖEF
belastar investeringsanslagel Förrådsanläggningar m. m. med utöver tidigare
angivet belopp 150 000 kr. avseende programmet Bränsle, drivmedel för
uppförande av förråd för fältledningsmateriel i Norrbottens län.
För uppförande och förbättring av en bombskyddad smörjoflefabrik
har tidigare anvisats sammanlagt 12,5 milj. kr. ÖEF har i skrivelse den 10
februari 1975 hemstäUl att ytteriigare 2 225 000 kr. anvisas för iståndsätlningsarbeten
av smörjoljefabriken.
Riksrevisionsverkel, statens industriverk och
arbetarskyddsstyrelsen bar inget att erinra mol alt åtgärder vidtas för att
förbättra och modernisera fabriksanläggningen från bl. a. arbetsmiljösynpunkl.
För att utföra en skyddad lagringsanläggning för gasol som
ingår i det av 1969 års riksdag (prop. 1969: 136, BeU 1969: 66, 2 LU 1969: 86,
opaginerad Kontrollera mot PDF
rskr 1969: 398 och 375) fastställda oljelagringsprogrammet
197076 gäller en kostnadsram av 19,3 milj. kr. Sammanlagt har l. o. m. budgetåret
1975/76 anvisats 16 milj. kr.
I skrivelse den 3 september 1975 föreslår ÖEF att
lagringsutrymmet i den bombskyddade gasolanläggningen utökas.
Medelsförbrukningen budgetåret 1975/76 beräknas till 3 600 000 kr. Den kraftiga
ökningen under senare år av den inhemska förbrukningen av gasol pekar på ett
ökat behov av beredskapslagring i framtiden.
Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnads-
Beräknad
Byggstart
Färdig-
ram
medelsför-
år-mån.
ställande
1974-04-01
brukning för 1975/76
år-män.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Smörjoljefabrik,
istånd
sätlningsarbeten 2100 2 225
Gasolanläggning, 23 200 8 100
därav utökning av
påbörjat
objekt 3 900 3 600
Fäldedningsförråd 150 150
76-01 74-04
76-01
76-06 77-03
76-06
opaginerad Kontrollera mot PDF
I skrivelser den 4 och den 29 september 1975 föreslår ÖEF
vidare bl. a., atl medel anvisas på tilläggsbudget tUl statsbudgeten för budgetåret
1975/76 med 25 milj. kr. för anskaffning av koks, med 10 milj, kr. för
läkemedel och med 20 milj. kr. för petrokemiska varor.
Dessa frågor får övervägas i samband med beredningen av ÖEF
anslagsframställning för budgetåret 1976/77 och försörjningsberedskapsutredningens
betänkande Varuförsörjning i kristid (SOU 1975: 57).
De av ÖEF föreslagna åtgärderna i fråga om förrådet för fältledningsmateriel,
smörjoljefabriken och gasolanläggningen är angelägna och bör påbörjas snarast.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
all till Förrådsanläggningar m. m. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 5
975 000 kr.
Prop. 1975/76: 25 49
Bilaga 9
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande: statsrådet Bengtsson såvitt avser frågorna
under punkterna 2, 3, 4 och 5; statsrådet Leijon såvitt avser frågan under
punkten 1
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
B. Arbetsmarknad
[IJ B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning. Våren 1975
beslutade riksdagen (prop. 1975: 45, InU 1975: 14, rskr 1975: 178) om bl. a.
ett reformerat stöd vid arbetsmarknadsutbildning. Det nya stödet som skall
gälla från den 1 januari 1976 innebär bl. a. atl ungdomar under 20 år som är
berättigade till kontant stöd vid arbetslöshet (KAS) skall kunna erhålla
utbildningsbidrag med 45 kr. per dag jämte eventuellt särskilt bidrag.
Bidragsnivån fastställdes med utgångspunkt i det kontanta arbetsmarknadsstödets
nivå jämte tio kronor som stimulansbidrag.
Jag vill i delta sammanhang nämna att jag har för avsikt
att med stöd av riksdagens bemyndigande (InU 1975: 14, rskr 1975: 178) föreslå
regeringen att från den 1 januari 1976 höja det tidigare beslutade utbildningsbidraget
till nämnda ungdomar från 45 till 55 kr. per dag. En sådan höjning är
emellertid beroende av riksdagens ställningstagande till def aviserade
förslaget om en höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet från 35 till 45
kr. per dag som inom kort avses anmälas för riksdagen.
Vid behandlingen av prop. 1975:45 bemyndigade riksdagen
regeringen att vid behov under hösten 1975 företa erforderlig juslering av utbi/dningsbidragef.
Regeringen har, i sysselsättningsfrämjande syfte och för att överbrygga
tröskeleffekter i samband med att det reformerade stödet införs, beslutat höja
utbildningsbidraget under fiden den 16 oktoberden 31 december 1975. Lika
stort grundbidrag utgår härigenom
4 Riksdagen 1975/76. 1 suml. Nr 25
Prop.
1975/76: 25 50
till både gift och ogift. För ogift innebär bidragsjusleringen
att grundbidraget höjs med 125 kr. och för gift med 75 kr. per månad.
Samtidigt höjs det lägsta belopp som utgår oberoende av makes inkomst från
halvt lill helt grundbidrag. Regeringen har vidare beslutat atl arbetslösa
ungdomar fram till årsskiftet får tas in på vakanta platser vid AMU-center.
Särskilda utbildningsbidrag utgår och utbildningen får omfatta kurser på upp fill
tolv månaders längd.
En huvudlinje inom arbetsmarknadspolitiken har under
senare år varit atl uppkommande problem i första hand skall mötas ute på
arbetsplatserna. Som elt led i denna strävan beslöt riksdagen all försöksvis
fr. o. m. budgetåret 1974/75 införa ett särskilt bidrag till företag som i
stället för att avskeda eller permittera personal låter dessa få utbildning.
Sådant bidrag kan utgå till arbetsgivare för utbildning av
anställd om påtaglig risk föreligger för permittering eller avskedande beroende
på konjunkturutvecklingen eller sådana omstruktureringar av företagets
verksamhet, som betingas av att den totala marknaden minskar eller försvinner
för produkter dier tjänster som företaget tillhandahåller. Bidraget utgår f. n.
med sex kr. per timme, vilket belopp enligt riksdagens beslut kommer att höjas
lUl åtta kr. från den 1 januari 1976. Under budgetåret 1974/75 omfattade
verksamheten ca 4 800 anställda vid sammanlagt ett 100-tal företag.
Vid en konjunkturavmallning kan behovet av
utbildningsformen väntas öka väsentligt. De försämrade avsättningsmöjligheter
för förelagen som ofta följer med en försämrad konjunktursituation kan medföra
ökat behov av att bedriva längre utbildningar då möjligheten att snabbt återgå
till full produktion eller låta arbetstagarna övergå till andra tillverkningsenheter
inom förelaget minskar. Sådan längre utbildning medför ekonomiska påfrestningar
för företagen. För att stärka förelagens möjligheter alt bedriva denna form av
utbildning under längre tidsperioder föreslår jag alt fr, o. m. den 1 januari
1976 elt förhöjt bidrag om 12 kr. per timme får ulgå för den del av
utbildningen som överstiger 160 och understiger 960 timmar. Verksamheten kan
beräknas omfatta 6 000 personer.
I syfte atl under konjunkturavmallning stimulera
personalutbildning i förelag som inte slår inför akuta sysselsättningsproblem
föreslår jag alt ett helt nytt stödsystem införs. Ett system som förenar de arbelsmarknadspolitiska
och företagsekonomiska målsättningarna synes vara att ge företagen ekonomiskt
stöd för vidareutbildning av redan anställd personal samtidigt som arbetslösa
går in som ersättare och får fast anställning. Från företagens synpunkt torde
detta vara attraktivt dels genom atl den fast anställda personalen får en
förbättrad yrkesutbildning, dels genom att företaget på ett tidigt stadium får
möjlighet atl rekrytera den personal som behövs i den kommande
högkonjunkturen.
Från arbetsmarknadspolitisk synpunkt innebär det
självfallet en vä-
Prop.
1975/76: 25 51
sentlig fördel om företagens personalrekrylering kan tidigareläggas
lill en tidpunkt då den allmänna efterfrågan på arbetskraft är begränsad. För
alt uppnå administrativ enkelhet bör det här av mig diskuterade stödet helt
vara inriktat på den som genomgår utbildning. Som vUlkor för sådant
utbildningsbidrag bör gälla dels att av arbetsförmedlingen anvisade arbetslösa
tas in som ersättare i en utsträckning som svarar mot stöd-berättigad utbildning
av redan anställda, dels alt utbildningen bedrivs efler utbildningsplan som
godkänts av länsarbetsnämnd efler samråd med de fackliga organisationerna.
Ersättningspersonalen skall ges fast anställning, dvs. utan lidsbegränsning
eller andra förbehåll. Avtalsenliga löner m. m. som godkänts av den fackliga
organisationen skall utgå till dem som utbildas och till dem som tas in som
ersättare. Verksamheten skall även i övrigt ha godkänts av den fackliga
organisationen.
Med dessa utgångspunkter föreslår jag att fr. o. m. den 1
januari 1976 införs ell bidrag flll företag, som låter anställda genomgå utbildning
och samfldigt ökar antalet anställda i däremot svarande utsträckning. Bidraget
bör utgå med 15 kronor per utbildningstimme. Bidrags-berättigad utbildning bör
avse fortbildning, omfatta minst halvlid och pågå under viss minsta lid inom maximiramen,
vilken liksom i övriga fall av förelagsutbildning bör vara sex månader. Som
förutsättning för bidrag till utbildning bör gälla atl företagel nyanställer
ersättare för den som utbildas. Huvudregeln bör därvid vara, att en ersättare
nyanställs för varje person som företaget erbjuder utbildning.
Om det med hänsyn till förhållandena i företagel är
lämpligare att erbjuda kortare utbildningar för flera anställda jämsides
eller efter varandra bör emellerfid nyanställningskravel sättas lägre. Om i
sådant fall utbildningen för varje anställd omfattar kortare tid än 720 timmar
bör en nyanställning krävas för varje inom företaget påbörjad ufbildningsperiod
om 720 timmar. Vid exempelvis en utbildningstid för varje anställd av 160
timmar kan då en utökning av personalstyrkan med två personer ge utrymme för bidragsberättigad
utbildning av nio redan anställda.
Den person
som genomgår utbUdning bör ha fyllt 25 år, eller ha minsl fem års
yrkeserfarenhet. Företräde till utbildningen bör ges åt anställda som har kort
grundutbildning och/eller saknar yrkesutbildning. Vid val av ersättare bör i
första hand prövas möjligheten att anställa ungdom under 25 år.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl
1.
godkänna de
grunder för stöd till företag som utbildar personal resp. utbildar och
anställer ersättare som jag har förordat i det föregående,
2.
bemyndigar
regeringen alt fastställa ram för stöd till företag som anordnar utbildning av
anställda kombinerat med anställning av ersättare.
Prop. 1975/76: 25 52
[2] B 3. SyssePsättningsskapande åtgärder. Under denna
rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp elt
reservationsanslag av 742,9 milj. kr. Av anslaget avser 693 milj. kr.
beredskapsarbeten, varav 320 milj. kr. för allmänna och 373 milj. kr. för
särskilda beredskapsarbeten. Av det totala beloppet för beredskapsarbeten skall
förslagsvis 200 milj. kr. räknas av mot aulomobilskatlemedlen.
AMS har i skrivelse den 3 september 1975 begärt alt
ytterligare 300 milj. kr. anvisas för beredskapsarbeten under budgetåret
1975/76. Med hänvisning lill pris- och löneutvecklingen samt det förhållandet
att även de sociala kostnaderna inkluderas i dagsverkskoslnaderna hävdar AMS atl
del beräknade minimibehovet av syssdsätlningsdagar inle kommer all kunna
uppfyllas inom ramen för anvisade medel. Styrelsen bedömer därjämte alt
sysselsättningen kommer atl försvagas och atl i anslutning därtill behovet av
beredskapsarbeten redan under innevarande höst kommer att öka.
Föredraganden
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1,
FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) bar regeringen den 23 oktober 1975 beslutat atl AMS
från reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder får utöver vad
regeringen i annat sammanhang har föreskrivit bestrida utgifter med högst
585 milj. kr. Utgifterna skall användas till följande ändamål.
Beredskapsarbeten 330 milj. kr.
Den avmattning i efterfrågan på arbetskraft som successivt
bar förstärkts under år 1975 medför svårigheter för främst nytillträdande och svårplacerade
atl finna arbete. Regeringen söker genom skilda åtgärder bl. a. en vidgad
utbildningsverksamhet, förstärkta förmedlingsåtgärder och en utvidgning av
antalet praktikplatser inom den offentliga sektorn råda bot på dessa
svårigheter. Som elt komplement härtill fordras emellertid resurser för att
genom beredskapsarbeten kunna erbjuda dem, för vilka andra åtgärder är mindre
lämpade, sysselsättning under en övergångsperiod. Antalet personer i
beredskapsarbeten är f. n. 14 000, huvuddelen i särskilda beredskapsarbeten.
AMS har beräknat alt ca 25 000 personer kan behöva beredas arbete i
beredskapsarbeten under vintern. Härför har anvisats 300 milj. kr. Vid AMS
fördelning av medlen skall förtur ges för särskilda insalser inom boende-, skol-
och lekmiljö samt för byggande av skogsbilvägar. Härutöver har regeringen
uppdragit åt AMS att låta ulföra vissa väg- och broprojekl som
beredskapsarbeten inom en ram av ca 30 milj. kr. Jag räknar vidare med alt praktikverk-samhel
lill viss del kan behöva finansieras från delta anslag. Så har skett även
tidigare. I förekommande fall bör regeringen därvid få fastställa
bidragsprocenten för praktik med hänsyn till verksamhetens karaktär.
Prop. 1975/76: 25 53
Höjt statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten 2 0
milj. kr.
Regeringen har bemyndigat AMS att under tiden den 1
november 1975den 30 juni 1976 utge förhöjt statsbidrag med 50 % till särskilt
anordnade kommunala beredskapsarbeten vilka ger sysselsättning för i första
hand arbetslösa ungdomar under 25 år. Kostnaderna för denna höjning av
statsbidraget har beräknats till 20 milj. kr.
Personalutbildning i kombinafion med ersättare inom den kommunala
sektorn 15 milj. kr. Regeringen har beslutat utvidga verksamheten med
arbetsmarknadsutbildning i kombination med beredskapsarbete inom den kommunala
sektorn lill atl omfatta inle enbart vårdområdet och barnslugeverksam-heten
utan hela det kommunala och landstingskommunala verksamhetsområdet.
Sammantaget väntas inemot 10 000 personer kunna få utbildning eller arbete på
detta sätt. För sysselsättning i beredskapsarbete som ersättare bör i första
hand prövas möjligheten alt antaga ungdomar under 25 år. Kostnaderna under
delta anslag för utvidgningen av verksamheten har beräknats till 15 milj. kr.
Ökad ram för projekteringsbidrag 10 milj.
kr. För att öka antalet startfärdiga kommunala byggnadsprojekt har regeringen
vidgat ramen för bidrag till projektering av kommunala anläggnings- och
husbyggnadsarbeten från 20 milj. kr. till 30 milj. kr.
Tidigareläggning av statliga industribeställningar 2
10 milj. kr.
Regeringen bar bemyndigat AMS atf i samråd med berörda
myndigheter och verk lägga ut beställningar och handla upp förnödenheter
intill ett belopp av högst 210 milj. kr., varav 10 milj. kr. avser
industribeställningar inom beklädnadssektorn.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
alt till Sysselsättningsskapande åtgärder på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett
reservationsanslag av 585 000 000 kr., varav förslagsvis 70 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskaftemedlen.
[3] B 4. Stöd tili lageruppbyggnad. Regeringen har med
stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975:
30) infört en möjlighet all bevUja statsbidrag till lagerökningar som inträffar
under perioden den I juli 1975den 30 juni 1976. För sågverk kan bidrag i
stället ulgå för tiden den 1 januariden 31 december 1975 och enligt regeringens
beslut den 16 oktober 1975 dessutom för tiden den I
Prop.
1975/76: 25 54
januariden 30 juni 1976. Villkor för lagerslöd är alt
detta i varje enskilt fall har väsenlligl intresse från
sysselsättningssynpunkt och all sysselsättningen upprätthålls under
stödperioden.
Del lagerslöd som nu kan utgå har i huvudsak samma
konstruktion som riksdagen godkände år 1971 (prop. 1971: 140, FiU 1971:47, rskr
1971: 293). Bidraget utgår sålunda i allmänhet med 20 % av ökningen av värdet
av företagens lager av hel- och halvfabrikat. Till skillnad från vad som gällde
enligt 1971 års bestämmelser skall lagerökningen dock räknas i fasta priser.
Lagerstödet betalas enligt gällande bestämmelser i
efterskott sedan den faktiska lagerökningen under slödperioden har redovisats.
Det har därför inte någon omedelbar effekt på företagens likviditetssituation.
Det är i stället utformat så alt det ökar lönsamheten av fortsall produktion.
Jag bedömer det som sannolikt atl bidraget i många fall skulle ge väsentligt
större effekt om det till en del kunde betalas ut i förskott. Det skulle då
också ge ett direkt tillskott av likvida medel för produktionen vid den
tidpunkt då avsättningsmöjligheterna är svaga. Jag anser att en sådan förskoltsmöjlighet
snarast bör införas.
Beslut om förskoll på lagerstödet måsle grundas på
uppskattningar av det sannolika utfallet av lagerökningen i varje enskilt fall.
Sådana uppskattningar bör göras av AMS på grundval av företagens uppgifter och
vad som är känt om deras produkfion, avsättningsmöjligheter, sysselsättningsförhållanden
och övriga omständigheter av betydelse. Förskotten bör begränsas till högst 75
% av det troliga lagerstödsbdoppet i varje enskilt fall. Därigenom bör
förskotten i flertalet fall komma att understiga det slufliga bidraget, så att
återbetalning inte behöver ske, även om uppskattningarna av lagerökningen blir
osäkra.
Förskotten bör inte innebära någon ändring av den tidigare
bestämda subventionsgrad 20 % av lagerökningen som bidraget innebär.
Förskotten bör därför förenas med krav på ränta. Räntesatsen bör enligl min
bedömning vara 3 V4 procentenhet högre än gällande diskonto, dvs. f.n. 9 Va %, vilket i dag motsvarar bästa
checkkredit-ränta för företagen. Om det visar sig atl ett företag som fåtl
förskott inle uppnår någon lagerökning eller av annal skäl inte kan beviljas lagerstöd,
skall återbetalning ske senast i samband med slutligt beslut om sådant stöd,
liksom när bidraget visar sig understiga summan av förskott och upplupen
ränta. För atl ärendenas handläggning skall bli enkel bör ingen särskild
säkerhet krävas annat än en förbindelse att återbetala vad som överstiger del
slutliga bidraget.
Eftersom
förskollen bör kunna betalas ul så tidigt som möjligt under
stödperioden, har jag tidigare i dag föreslagit regeringen att bestämmelser
utfärdas om detta med omedelbar verkan. Riksdagens godkännande av de
riktlinjer som jag nu har redogjort för bör nu inhämtas. Möjligheten till
förskott på lagerstödet medför alt en stor dd av
Prop.
1975/76: 25 55
utgifterna för stödet uppkommer redan under innevarande
budgetår. Jag beräknar utgiftema under förevarande anslag till 200 mUj. kr. under
budgetåret.
Jag anser dessutom all lagerslödel bör kompletteras med en
möjlighet lill statlig garanti för lån som förelagen tar upp utöver förskott
på statsbidraget för att finansiera lageruppbyggnad. Eftersom staten till
skillnad från bankinsliluten saknar möjlighet alt snabbt göra den
kredit-värdighetsprövning som är nödvändig och alt löpande följa utvecklingen
av etl förelag, bör garantin enligt min mening utformas som elt statligt
ansvarstagande för de förluster som bankema kan åsamkas. Jag förordar att staten
tar ansvaret för två tredjedelar av eventuella förluster på de aktuella lånen.
Statens ansvar bör gälla belopp som enligt låneavtalet förfaller till betalning
före den 1 januari 1977, förutsatt att förlusterna styrks före utgången av år
1978.
Garantin innebär att staten tar huvuddelen av ansvaret för
bankernas åtagande. Delta bör underlätta förelagens möjligheter alt erhålla lageruppbyggnadslån.
Garantin bör nämligen kunna vara av betydelse vid bankinstitutens bedömning av
ett företags kreditvärdighet och därmed bidra till alt lån kan lämnas.
Jag förordar således att AMS får ge förlustgarantier för
lån till företag som i preliminärt beslut har beviljats statsbidrag till
lagerökning. Garantierna bör kunna avse lån som högst uppgår lill den beräknade
lagerökningen dock efter avdrag med eventuellt förskott. Regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer bör kunna medge eftergift av fordran som
uppkommer på grund av garantiåtagande. Eventuella utgifter till följd av
statsgarantin bör betalas från förevarande anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atf
1.
godkänna de av
mig redovisade grunderna för förskott på statsbidrag till lagerökning,
2.
bemyndiga
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer atl besluta om statlig
garanti för förluster i samband med lån till lageruppbyggnad,
3. bemyndiga regeringen eller myndighet som
regeringen be
stämmer att efterge statens rätt på grund av garantiåtagande
för förluster i samband med lån till lageruppbyggnad.
C. Arbetsmiljö
[4] C 5. Arbetsmiljöinsatser inom statliga affärsverk m. m.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskt
1975: 30) har regeringen beslutat atl för arbelsmiljöinsalser inom statliga
affärsverk m. m. får bestridas utgifter med högst 25 milj. kr. AMS skall efter
förslag av berörda verk besluta om dispositionen av medlen. För medgivande
krävs att personalens företrädare i skyddsfrågor har till-
Prop. 1975/76: 25 56
styrkt ansökan. Insatserna skall ge snabb
sysselsättningseffekt. För detta ändamål bör ett nytt anslag, benämnt Arbelsmiljöinsalser
inom statliga affärsverk m. m., föras upp.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
alt lill Arbetsmiljöinsatser inom statliga affärsverk m. m.
på tillläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl
reservationsanslag av 25 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
C.
Statens jämvägar
[5] 2. Elektrifiering av järnvägslinjen BorlängeMora.
Frågan om elektrifiering av bandelen BorlängeMora, har vid flera lillfällen
behandlats av riksdagen.
1972 års riksdag hemställde hos Kungl. Maj:t om en
utredning rörande möjligheterna lill elektrifiering av bandelen (TU 1972: 16, rskr
1972: 252).
1 prop. 1974: 1 (bil. 8 s. 233234) redovisade chefen för kommunikationsdepartementel
den förnyade prövning som SJ och AMS gjort av projektet. Enligt verkens
utredning talade varken ekonomiska skäl eller syssdsätlningsskäl för elt
genomförande av projektet. På grundval av utredningen fann chefen för
kommunikationsdepartementet efter samråd med mig att varken arbetsmarknadsmässiga
eller andra skäl talade för en elektrifiering av järnvägslinjen.
I anslutning härtill hemställdes i motion 1974: 1076 all
riksdagen hos Kungl. Maj:t begärde åtgärder för elektrifiering av
järnvägslinjen BorlängeMora och all för ändamålet erforderligt anslag
anvisades. Som skäl för hemställan anfördes bl. a. stigande oljepriser, behov
av beredskapsarbeten samt regionalpolitiska motiv.
SJ lämnade i skrivelse den 20 februari 1974 kompletterande
redovisning rörande projektet. Av skrivelsen framgick all ekonomiska motiv för
elektrifieringen saknades, även vid kraftigt stigande oljepriser.
Trafikutskottet fann vid sin behandling av motionen atl en
elektrifiering av bandelen BorlängeMora var motiverad från samhällsekonomiska
utgångspunkter och föreslog åtgärder för en snar elektrifiering av bandden.
Riksdagen biföll utskottets hemställan (TU 1974: 23, rskr 1974:316).
I enlighet med riksdagens beslut uppdrog regeringen den 23
januari 1975 ål SJ att snarast utföra projektering för en elektrifiering av
järn-
Prop.
1975/76: 25 57
vägsUnjen BorlängeMora. I skrivelse den 22 maj 1975
lämnade SJ den begärda projektredovisningen. Byggnadstiden beräknades lill två
år och projektkostnaden till ca 25 milj. kr. Den 3 juli 1975 uppdrog regeringen
åt SJ att utföra elektrifieringen i huvudsaklig överensstämmelse med den
lämnade projektredovisningen. Då medel för finansiering av projektet ej
anvisats föreskrevs att arbetena t. v. skulle finansieras inom ramen för
tillgängliga medel på investeringsanslagel Järnvägar m. m. I särskild skrivelse
till regeringen den 22 augusti 1975 har SJ hemställt att investeringsramen för
budgetåret 1975/76 skall höjas med 3,5 milj. kr. för alt elektrifieringen skall
kunna påbörjas. Vidare har SJ hemställt om avskrivningsanslag motsvarande ramhöjningsbeloppet.
Föredraganden
Riksdagen har beslutat att elektrifieringen av
järnvägslinjen BorlängeMora skall genomföras av samhäUsekonomiska skäl.
Regeringen har uppdragit åt SJ all projektera en elektrifiering. Efter del alt
SJ redovisat projekteringen, varvid projektet kostnadsberäknats till ca 25
milj. kr. och beräknats utföras på två år, har regeringen uppdragit ål verket
att genomföra elektrifieringen i huvudsaklig överensstämmelse med
projektredovisningen. Riksdagen har ännu inte anvisat medel för finansiering av
projektet.
SJ har inte funnit projektet företagsmässigt motiverat,
vilket innebär alt SJ:s ordinarie anslag inte bör belastas. AMS har funnit att
projektet till sin huvuddel inte är lämpat som beredskapsarbete, varför anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder likaledes inte bör belastas. Den av riksdagen
anförda samhällsekonomiska motiveringen synes grundad på en regionalpolitisk
värdering av projektet. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet
har jag funnit det ändamålsenligt att på tilläggsbudget I till statsbudgeten
budgetåret 1975/76 uppförs etl nytt anslag för detta speciella ändamål. På
sedvanligt sätt bör en tio-procentig marginal beräknas. Då projektet inte
väntas kunna ge förräntning måste avskrivningsanslag motsvarande hela
investeringsbeloppet successivt ställas till SJ:s förfogande.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Elektrifiering av järnvägslinjen BorlängeMora på
tillläggsbudget I till slatsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt
investeringsanslag av 27 500 000 kr.
Prop. 1975/76: 25 59
Bilaga 10
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE HUVUDTITELN
B. Bostadsbvggande m. m.
[1] B 10. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna
samlingslokaler. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats elt reservationsanslag av 4 mifl. kr. Riksdagen fastställer
för varje budgetår en ram för beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter
av äldre lån. För innevarande budgetår har riksdagen medgivit all beslut om
bidrag och särskilda eftergifter får meddelas inom en ram av 5 milj. kr. Efter
medgivande av regeringen får ramen överskridas genom beslut om
upprustningsbidrag om det behövs av sysselsättnings-skäl.
Bestämmelserna om upprustningsbidrag och särskilda
eftergifter finns i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna
samlingslokaler (ändrad senast 1975: 485).
Bostadsslyrelsen har i skrivelser den 28 augusti och den
11 september 1975 hemställt om vidgning av ifrågavarande ram dels med 5 milj.
kr. avseende sådana projekt som av arbetsmarknadsmyndigheterna bedöms särskilt
angelägna från sysselsättningssynpunkt, dels med ytterligare 5 milj. kr.
avseende andra projekt som också medför ökad sysselsättning för bl. a. äldre orlsbunden
arbetskraft.
Styrelsens
framställningar utvisar atf hos samlingslokaldelegationen inneliggande
ansökningar tillsammans med de ytterligare ansökningar som aviserats av
riksorganisationerna, och som förväntas inkomma före årsskiftet 1975/76,
innefattar anspråk på ca 9 milj. kr. i upprustningsbidrag. Mot denna bakgrund
har samlingslokaldelegationen funnit det uppenbart all den vid lidpunkten för
framställningen outnytflade ra-
Prop. 1975/76: 25 60
men för innevarande budgetår om 3,6 milj. ki. inte kommer
all täcka behovet för beslut om bidrag tUl angelägna upprustningar under hela
budgetåret. Delegationen har vidare framhållit att beslut om bidrag i nära
anslutning till kommunemas och föreningamas planering av upprustningarna är
nödvändiga för alt projekten skall kunna genomföras med gynnsammast möjliga
ekonomiska utfall. En förskjutnmg av påbörjandet medför ofta väsentliga
kostnadsökningar som påverkar finansieringsförutsättningarna.
Vid utgången av budgetåret 1974/75 fanns en behållning på
anslaget av 5,8 mUj. kr. och för budgetåret 1975/76 har anvisats 4 milj. kr.
För utbetalning under innevarande budgetår finns sålunda 9,8 milj. kr. Vid en
total ram för beslut om bidrag under 1975/76 på 15 milj. kr., enligt
styrelsens förslag, kan erfarenhetsmässigt 810 milj. kr. bli aklueUa för ulbetalnmg
under detta budgetår. Med anledning av beslut meddelade under tidigare budgetår
kan ytterligare ca 2 milj. kr. komma att betalas ul. Mot denna bakgrund
föreslår styrelsen att på tilläggsbudget för innevarande budgetår anvisas ett
anslag av 2 milj. kr.
Föredraganden
Regermgen har med stöd av riksdagens bemyndigande genom
beslut den 23 oktober 1975 förordnat att ramen för beslut om upprustningsbidrag
och särskilda eftergifter under innevarande budgetår får överskridas genom
beslut om upprustningsbidrag med sammanlagt högst 10 milj. kr. avseende projekt
som medför ökad sysselsättning. Kostnaden för invenlarieanskaffning skall dock
räknas av från den ordinarie ramen.
Regeringens beslut innebär att ramen för bidrag och särskUda
eftergifter uppgår till sammanlagt 15 milj. kr. under budgetåret 1975/76. Del
häremot svarande ökade medelsbehovet, 2 milj. kr., bör täckas genom anslag på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår.
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
alt till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna
samlingslokaler på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76
anvisa etl reservationsanslag av 2 000 000 kr.
[2] B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m.
Riksdagen har (prop. 1975: 30 bU, 2, CU 1975: 28, rskr
1975: 203) för budgetåret 1975/76 under tolfte huvudtiteln till vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m, m, anvisat etl reservationsanslag av 326
milj, kr. Till anslaget har vidare förts vid utgången av budgetåret 1974/75
kvarstående medel på tidigare anvisat anslag till energibesparande åtgärder
som inte avsåg åtgärder i näringslivels och trädgårdsnäringens byggnader.
Prop.
1975/76: 25 61
För dispositionen av anslaget för olika ändamål gäller
följande av riksdagen fastställda ramar för beslut om lån och bidrag under
budgetåret 1975/76.
Ram för
beslut
1
Lån och bidrag
för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet 300 milj. kr.
2
Bidrag för energibesparande
åtgärder i allmänna samlingslokaler 5 milj. kr.
3
Bidrag för energibesparande
åtgärder i civila statliga byggnader 15
milj, kr,
4
Bidrag till
prototyp- och demonstrationsverksamhet 6 milj. kr.
Bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och
landstingskommunala byggnader får under budgetåret 1975/76 beviljas inom den
för åren 1974 och 1975 ursprungligen avsedda ramen om 50 milj. kr.
Bestämmelserna om här berörda lån och bidrag finns i
följande författiiingar:
Kungörelsen (1974: 252) om statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus (ändrad senast 1975: 488),
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, ändrad senast
1975: 624),
kungörelsen (1962: 538) om förbättringslån (ändrad senast
1975: 486),
kungörelsen (1973: 400) om stafligt stöd till allmänna
samlingslokaler (ändrad senast 1975: 485) och
förordningen (1975: 550) om statsbidrag till energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m.
Särskilda bestämmelser om dispositionen av medel lill
bidrag för energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader och för
prototyp- och demonstrationsverksamhet har utfärdats av regeringen.
Föredraganden
Det statliga stödet till energibesparande åtgärder i
bostadsbeståndet har mötts av etl stort intresse från allmänhetens sida.
Tillgängliga uppgifter tyder på alt efterfrågan på medel under innevarande
budgetår kommer alt avsevärt överstiga den ram på 300 milj. kr, som har anvisats
för ändamålet. Beiräffande övriga delramar inom anslaget lorde därempt den
förväntade efterfrågan inte överstiga tillgången på medel.
Mot derma bakgrund och med hänsyn lill de positiva
effekter som ifrågavarande stöd medför för sysselsättning och energihushållning
bör enligt inin mening ramar och anslag för lån och bidrag lill energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet vidgas under innevarande budgetår.
De åtgärder som är stödberättigade inom energisparstödels
ram främst förbättring av värmeisolering i väggar, bjälklag och fönster, för-
Prop. 1975/76: 25 62
bättring
av värme- och ventilationssystem samt anordningar för individuell
varmvattenmätning och nattackumulering av varmvatten har betydelse för
sysselsättningen inom såväl byggnadsbranschen som byggnadsmaterialindustrin.
Med
ledning av tillgängliga uppgifter om inneliggande ansökningar och förväntad
efterfrågan förordar jag atl ramen för beslut om lån och bidrag för energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet vidgas med 150 milj, kr. Det häremot svarande
ökade medelsbehovet, 150 milj. kr., bör läckas genom anslag på tilläggsbudget I
lill statsbudgeten för innevarande budgetår.
Jag
vill också beröra frågan om stöd för pannbyten och byte av olje-brännare och
därvid anmäla en av regeringen redan vidtagen åtgärd som syftar lill att säkra
tillgången på energisparstöd för nämnda ändamål under år 1975.
Enligt
riksdagens beslut (CU 1975:28, rskr 1975:203) kvarstår stödmöjligheterna för
byte av pannor och brännare till utgången av år 1975 under fömtsättning att
ansökan om stöd kommit in tUl för-medlingsorganel senast den 30 maj 1975. Med
hänsyn till de av riksdagen antagna riktlinjerna i prop. 1975: 30 (bil. 2 s.
32) om jämn fördelning av lån- och bidragsgivningen under budgetåret och
regeringens föreskrifter i anslutning härtill, har det blivit uppenbart att
många ansökningar om stöd för byte av panna och brännare, som kommit in till
förmedlingsorganet senast den angivna tidpunkten, inte skulle ha kunnat få stöd
på grund av medelsbrist. Det hänger samman med att efterfrågan på medel för
andra energibesparande åtgärder ökat väsentligt. Med anledning härav vill jag
anmäla för riksdagen atl regeringen har beslutat om viss ändrad fördelning i
tiden av gällande ram för beslut om lån och bidrag för energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet i syfle att tillgodose medelsbehovet under år
1975 för ansökningar om stöd för pannbyten och byten av brännare som kommit in
till förmedlingsorganen senast den 30 maj 1975.
Jag
vill i anslutning härtill också beröra möjligheterna all behandla alla
ansökningar om stöd för byte av pannor och byte av brännare före utgången av år
1975. Enligt vad jag har erfarit finns det nämligen hos lånemyndighelerna ell
så stort antal obehandlade ansökningar atl det inte är möjligl alt slutbehandla
dem under året. Regeringen bör därför utverka riksdagens bemyndigande atl
förlänga tiden för stöd för nämnda ändamål. Förutsättningen bör självfallet
fortfarande vara att ansökningar har kommit in till förmedlingsorganen senast
den 30 maj 1975. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl
1.
bemyndiga regeringen alt
förlänga liden för stöd för pannbyle och byte av brännare enligt vad jag har
förordat,
2.
medge alt beslut om lån och
bidrag för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet under budgetåret
1975/76 får meddelas inom en ram av 450 000 000 kr..
Prop. 1975/76: 25 63
3.
till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett
reservationsanslag av 150 000 000 kr.
D.
Lantmäteri- och kartväsendet
[3]
D 6. Lantmäteriverket: Utrustning. Under detta anslag har för finansiering av
lantmäteriverkets investeringar i utrustning m. m, i statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 anvisats ett reservationsanslag av 1,5 milj. kr. (prop.
1975: 1 bU. 14, CU 1975: 5, rskr 1975: 47).
Statens
lantmäteriverk har i skrivelse den 30 september 1975 hemställt att ylterligare
1,9 milj. kr. anvisas på utmstningsanslaget för innevarande budgetår. Verket
erinrar om atl departementschefen i 1975 års budgetproposition (prop. 1975: 1
bil. 14 s. 56), mot bakgmnd av att det inom verket pågick en utredning i syfte
att bl. a. undersöka vilken ytterligare teknisk utrustning som kunde behövas
under de föreliggande nya organisatoriska förutsättningama, beräknat anslaget
till 1,5 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Den åsyftade utredningen har färdigställts
av en projektgrupp inom lantmäteriverket under våren 1975. Gruppen föreslår att
den lokala och regionala organisationen under en femårsperiod förstärks med utmstning
i form av ny- och ersättningsanskaffningar för ca 2,3 milj. kr./år.
Lantmäteriverket
konstaterar att den nuvarande tekniska utmstnings-slandarden inom lantmäteriet
är låg. Den nya utrustningen avses i huvudsak användas inom den avgiftsfinansierade
verksamheten och kommer därigenom dels att medverka till att ett positivt
bidrag till uppfyllande av kravet på full kostnadstäckning inom program 2
erhålls, dels aft bli föremål för avskrivning och förräntning inom delta
program.
Enligt
verket behöver inköp av framför allt eleklroopliska längd-mätningsinslmmenl
prioriteras.
Föredraganden
Den
nya organisationen för det statliga lantmäteri- och karlväsendet har varit
verksam sedan den 1 juli 1974 men det är först fr. o. m. innevarande budgetår
som lantmäteri- och kartverksamhelen på central nivå fått gemensamma lokaler i
Gävle. Därmed finns förutsättningar alt nå väsentliga rationaliseringseffekter
inte minst genom den tekniska verksamhetens integrering inom lantmäteriets
olika organ på lokal och regional nivå. En ändamålsenlig och rationell instrument-park
utgör enligl min mening en gmndläggande föratsättning för att den nya
organisationen på ett förtroendeingivande sätt skall kunna lösa sina väsentliga
uppgifter inom samhällsbyggandet.
Jag
delar därför lantmäteriverkets bedömning atl vissa omoderna
Prop. 1975/76: 25 64
och
orationella instrument successivt bör ersättas. Härigenom kan betydande
rationaliseringsvinster göras inom framför allt förrättnings- och
uppdragsverksamheten,
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Lantmäteriverket: Utrustning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
Prop.
1975/76: 25 65
Bilaga
II
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande:
statsrådet Johansson
Anmälan
till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN
A.
Industridepartementet m. m.
[1]
A 3. Kommittéer m. m. På statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har under denna mbrUc
anvisats ell reservationsanslag av 7 milj. kr.
Enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1974 tillkaUades energisparkommittén
(I 1974: 05) med uppgift atl handha energispar-kampanjen 19741975 och även
samordna berörda myndigheters insalser (jfr prop. 1974: 170 s. 65). Mol
bakgrund av den redovisning som lämnades i prop. 1975:30 (bil. 1 s. 355, NU
1975:30 s. 37, rskr 1975: 202) har kommitténs uppdrag förlängts och utvidgats
genom lill-läggsdirektiv den 18 juni 1975. Kommittén skall således med utgångspunkt
i erfarenheterna av sparkampanjen vintern 19741975 samordna och stödja
myndigheternas informationsinsatser och vid behov planera och genomföra egna
informationsåtgärder under i första hand vintern 19751976. Regeringen har
vidare den 16 oktober 1975 uppdragit åt kommittén att senast den 1 december
1975 avge en rapport om hur energikonsumtionen f. n. utvecklas och hur
utvecklingen väntas se ut år 1976. I uppdraget till kommittén ingår också att
undersöka förutsättningarna för all införa en mera regelbunden inspektion av
eldningsanläggningar. Likaså skall kommittén undersöka förutsättningarna för atl
på vissa områden införa direkta restriktioner eller förbud för vissa slag av
energianvändning. Kommittén skall härvid utreda vilka typer av åtgärder som i
första hand bör komma i fråga och söka bedöma bl. a. konsekvenserna för olika
kategorier av konsumenter samt inverkan på produktion och sysselsättning. En
utgångspunkt för kommitténs under-
5
Riksdagen 1975/76. 1 saml Nr 25
Prop.
1975/76: 25 66
sökningar
bör härvid vara att besparingseffekterna skall stå i rimlig proportion till
insalta resurser. Redovisning för dessa båda delar av uppdraget skall kommittén
lämna under våren 1976.
Kostnaderna
för verksamheten bör liksom hittills bestridas från trettonde huvudtitelns
kommittéanslag. För budgetåret 1975/76 har dessa kostnader beräknats till 6
milj. kr. Detta belopp ryms inte inom ramen för vad som tidigare har beräknats
för detta anslag. Ett ylterligare medelsbehov om 6 milj. kr. föreligger
alltså.
Förberedelsearbetet
med informationsåtgärder under vintern 1975 1976 har redan inletts. Detta
innebär alt vissa kostnader kan uppkomma redan innan riksdagens beslut i
medelsfrågan föreligger. Utgifter med anledning härav bör få bestridas från
tillgängliga medel under anslaget.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Kommittéer m. m. på tUläggsbudget I lUI statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 6 000 000 kr.
C.
Mineralförsörjning m.m.
Verksamheten
vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivs inom fyra program, nämligen
Kartering, Information och dokumentation, Prospektering samt Speciella
undersökningar. Medel för verksamheten anvisas över anslagen Sveriges
geologiska undersökning: Geologisk kartering saml information och
dokumentation, Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. och
Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Anslagen är reservationsanslag.
Sveriges
geologiska undersökning
SGU
har i skrivelse den 22 juli 1975 redovisat förväntade kostnadsökningar under
budgetåret 1975/76 till följd av pris- och löneökningar.
Kostnaderna
för höjda löner och traktamenten till SGU:s personal beräknas av SGU uppgå tUl
sammanlagt 7 081000 kr., varav dock 3 188 000 kr. avser personal som
sysselsätts inom uppdragsverksamhet. SGU hemställer att det återstående
beloppet 3 893 000 kr. anvisas lill SGU. Härav bör 2 265 000 kr. ulgå över
anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk karlering samt
information och dokumentation och 1 628 000 kr. över anslaget Sveriges
geologiska undersökning: Prosp>ektering m. m.
Kostnadsökningarna
på grund av höjda priser på material och lokaler uppgår tiU 1 890 000 kr.,
varav 822 000 kr. avser uppdragsverksamhet. Av återstoden 1 068 000 kr.
bör 437 000 kr. utgå över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
kartering saml information
Prop. 1975/76: 25 67
och dokumentation och 631 000 kr. över anslaget Sveriges
geologiska undersökning: Prospektering m. m.
Genom avtal mellan statens avtalsverk och Svenska
gruvindustriarbetareförbundet den 13 juni 1975 har ersättningen till
borrningspersonalen m. fl. höjts. De extra kostnaderna härför uppgick under
budgetåret 1974/75 tUl 299 000 kr. inom programmet Prospektering, varav 264 000
kr. för den del av programmet som finansieras över anslaget Sveriges geologiska
undersökning: Prospektering m. m. SGU har i skrivelse den 15 juli 1975 hemställt
att medel för täckning av dessa kostnader anvisas över del nämnda anslaget.
Under sjunde huvudtiteln finns uppfört elt förslagsvis
betecknat anslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. Vissa
av de av SGU angivna kostnadsökningarna är av sådant slag att de bör täckas
från detta anslag. Regeringen har den 16 oktober 1975 beslutat att över detta
anslag anvisa ytterligare totalt 2 863 000 kr. till Sveriges geologiska
undersökning för budgetåret 1975/76.
|2] C 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
kartering samt information och dokumentation. För detta ändamål har innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 16 041 000 kr.
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för
programmen Karlering och Informaflon och dokumentation.
Föredraganden
Under detta anslag beräknar jag 354 000 kr. för ökade
kostnader på grund av höjda löner och traktamenten för SGU:s personal. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
kartering samt information och dokumentation på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 354 000
kr.
|3| C 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m.
För
detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats etl
reservationsanslag av 12 957 000 kr.
Anslaget avses täcka sådana kostnader för programmen Prospektering
och Speciella undersökningar som inte kan finansieras genom upp-dragsin takter.
Föredraganden
Jag beräknar under detta anslag 940 000 kr. för ökade
kostnader på grund av höjda löner och traktamenten för SGU:s personal.
Prop.
1975/76: 25 68
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 940
000 kr.
D.
Energiförsörjning
[4] D
S. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. Under denna rubrik har för
innevarande budgetår anvisats elt reservationsanslag av 80 milj. kr.
Riksdagen
beslöt våren 1974 (prop. 1974:69, CU 1974:21, rskr 1974: 180) att på
tilläggsstat III till rUcsstaten för budgetåret 1973/74 anvisa sammanlagt 248
milj. kr, tUl energibesparande åtgärder i byggnader. Av beloppet avsåg 35
milj. kr. näringslivets byggnader och 2 milj. kr. trädgårdsnäringens byggnader.
Våren
1975 beslöt riksdagen (prop. 1975:30, NU 1975:30, rskr 1975: 202) alt fr. o. m,
budgetåret 1975/76 vidga näringslivets möjligheter till bidrag för energibesparande
åtgärder tUl att förutom näringslivets och trädgårdsnäringens byggnader även
avse åtgärder i industriella processer, framtagandet av vissa prototyper och demonstrationsanläggningar
samt av vissa anläggningar för energiproduktion. Riksdagen anvisade sammanlagt
80 milj. kr. för budgetåret 1975/76 för bidragsgivningen. Av beloppet har 18 mUj,
kr. beräknats för stöd tUl åtgärder i näringslivels byggnader, 40 milj. kr. för
åtgärder inom industriella processer, 20 milj. kr. för prototyper och
demonstrationsanläggningar samt 2 milj. kr. för åtgärder i trädgårdsnäringens
byggnader. Vid medelsberäkningen togs hänsyn även till kostnader för bl. a,
information och administration av bidragsverksamheten. Regeringen har härutöver
bemyndigats atl under budgetåret 1975/76 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med bidrag till framtagandet av prototyper och demonstrationsanläggningar
för industriell energianvändning och för energiproduktion, som inberäknat
löpande beslut innebär åtaganden om högst 10 milj. kr, under budgetåret 1976/77
och högst 5 mUj. kr, under budgetåret 1977/78.
Bidrag
till energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader utgår enligt
kungörelsen (1974: 250) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom
trädgårdsföretag (ändrad 1975: 546). Bidragsansökningar handhas av lantbmksstyrelsen.
Det
statliga stödet avseende energibesparande åtgärder inom näringslivet utgår
enligt förordnuigen (1975: 422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder
inom näringslivet m. m. Bidrag vad avser byggnader och processer utgår
till åtgärder som syftar lill bättre hushållning med energi. Som exempel på
åtgärder i byggnader kan näm-
Prop.
1975/76: 25 69
nas förbättring eller utbyte av värme- och
ventilationssystem, anslutning till fjärrvärme och förbättrad isolering. När
det gäller processer kan bidrag erhållas för exempelvis återvinning av processvärme
för uppvärmning inom processer eller av lokaler, slutning av processer eller eliminering
av mellanstationer som omfattar avkylning och uppvärmning, förbättrad
processreglering samt anskaffande av tilläggsutrustning för att möjliggöra ökad
elproduktion i s. k. mottrycksanläggningar. Vidare utgår stöd till åtgärder för
att använda annat bränsle än olja, exempelvis avfall (bark, spån, flis) eller
kol, vid uppvärmning av byggnader eller inom processer.
Bidrag utgår tUl befintliga byggnader och processer med
högst 35 % av godkända kostnader. Lägsta kostnad som berättigar till bidrag är
3 000 kr. När det gäller byggnader gäller dessutom att bidrag endast utgår till
företag med mindre än 200 anställda och med högst 75 000 kr. per projekt.
Bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar
utgår för åtgärd som avser framtagande av sådana prototyper och anläggningar
som är inriktade på effektivare energianvändning inom industrin, transporter
och samfärdsel eller på återvinning av energikrävande varor eller av energi ur
avfall. Dessutom lämnas bidrag för åtgärder som avser framtagande av sådana
anläggningar för energiproduktion som innebär tillämpning av teknik som f. n,
inte kan anses lönsam, men som kan antagas komma att bli det. Som exempel kan
nämnas anläggningar för virvelbäddsförbränning och för förbränning av bark och
skogsavfall, vindkraftverk, hetvattenlagring, små vattenkraftverk och spillvärmeufnyttjande.
Bidrag tUl prototyper och demonstrationsanläggningar m. m.
utgår med högst 50 % av godkända kostnader. Lägsta kostnad som berättigar till
bidrag utgör 3 000 kr.
Statens industriverk handlägger ansökningar om bidrag till
energibesparande åtgärder inom näringslivet. Fråga om bidrag som avser ål-gärd
inom induslriell process och kan antagas komma all översliga 2 milj. kr. eller
som avser prototyp eller demonstrationsanläggning m. m. och kan antagas komma
att översliga 1 milj. kr. avgörs av regeringen.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 har industriverket
bl. a. mot bakgrund av inkomna ansökningar om bidrag begärt all sammanlagt 110
milj. kr. anvisas för energibesparande åtgärder inom näringslivet. Av beloppet
avser 80 milj. kr. åtgärder inom industriella processer och 30 milj. kr,
prototyper och demonstrationsanläggningar m. m.
Den 30
september 1975 hade till industriverket kommit in ansökningar om bidrag till energibesparande
åtgärder inom näringslivet på sammanlagt ca 126 milj, kr. Av beloppet avser 17
milj. kr, industrins
Prop.
1975/76: 25 70
byggnader, 59 milj, kr. industriella processer och 50
milj. kr. prototyper och demonslralionsanläggningar m. m.
Mot bakgmnd
av den stora efterfrågan på bidrag avseende åtgärder inom industriella
processer samt prototyper och demonslralionsanläggningar m. m. och med hänsyn
till den positiva sysselsättningseffekt som en ökad bidragsverksamhet kan
väntas ge inom framför allt verkstadsindustrin förordar jag atl ytterligare
medel anvisas för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet
innevarande budgetår.
Jag
beräknar det tillkommande medelsbehovet innevarande budgetår till 50 milj, kr.
Av detta belopp har jag beräknat 35 milj. kr. för industriella processer och
15 milj. kr. för prototyper och demonslralionsanläggningar m. m.
Beträffande
stödåtgärderna för prototyper och demonstrationsanläggningar m. m. blir det
ofta nödvändigt att göra åtaganden som sträcker sig över flera år. Mot bakgmnd
av vad jag har anfört beträffande ytterligare bidragsmedd till bl. a.
prototyper och demonstrations-anläggningar m. m. förordar jag atl ramarna för
åtaganden avseende budgetåren 1976/77 och 1977/78 utökas. Regeringen bör
inhämta riksdagens bemyndigande alt under budgetåret 1975/76 fatta beslut om
bidrag lUl prototyper och demonslralionsanläggningar m. m. som innebär
åtaganden om högst 15 milj. kr. under budgetåret 1976/77 och högst 10 mifl. kr.
under budgetåret 1977/78.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att under budgetåret 1975/76, i enlighet med vad jag har anfört,
ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag lill framtagande av
prototyper och demonslralionsanläggningar för induslriell energianvändning och
för energiproduktion m. m., som inberäknal löpande beslut innebär åtaganden om
högst 15 000 000 kr, under budgetåret 1976/77 och högst 10 000 000 kr, under
budgetåret 1977/78,
2.
till Energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 anvisa elt reservationsanslag av 50 000 000 kr.
[5] D 8. Åtgiirder för hantering av radioaktivt avfall m. m.
Något anslag för delta ändamål finns inte upptaget i slatsbudgeten för budgetåret
1975/76.
Utredningen (I 1972:08) om radioaktivt avfall (Aka-utredningen)
skall enligt sina direktiv lägga fram förslag om bl. a. riktlinjer för etl naflondlt
forsknings- och utvecklingsarbete rörande behandling och förvaring av
radioaktivt avfall samt om organisation av en sådan verksamhet och former för
dess finansiering. Förutsättningen skall där-
Prop. 1975/76: 25 71
vid vara att samtliga kostnader skall bäras av
producenterna av kärnkraft.
I skrivelse den 26 september 1975 har Aka-utredningen
framhållit vikten av att kontinuiteten i det av utredningen inledda forsknings-och
utvecklingsarbetet upprätthålls i avvaktan på en mera definitiv lösning av
organisationsfrågan och myndighetsansvaret för utvecklingsarbetet inom
avfallsområdet. Uiredningen förordar därför all ett ansvarigt programråd eller
organ inrättas med uppgift atl inrikta och följa upp pågående och ytterligare
erforderligt utvecklingsarbete rörande kärnkraftens radioaktiva avfall. Utredningen
stryker under att delta organ bör fungera endast som en tillfällig lösning
intill dess ställning har tagils till organisationsformen på lång sikt på
grundval av bl. a. utredningens kommande förslag.
Del föreslagna organet bör enligt utredningen stå
självständigt gentemot kärnkraflindustrin men arbeta i nära kontakt med denna.
Kostnaderna för verksamheten bör bäras av kärnkraflförelagen. Del föreslagna
organet bör enligl uiredningen få som en ytterligare uppgift att förstärka
Sveriges beredskap i fråga om lagring av utbränt kärnbränsle. Slutligen
framhåller utredningen vikten av att del föreslagna organet håller nära kontakt
med Aka-ulredningens fortsatta arbete.
I skrivelse den 24 oktober 1975 har Aka-utredningen
överlämnat förslag till elt program för hantering av reaktoravfall och utbränt
bränsle som underlag för programorganels arbete.
Svensk Kärnbränsleförsörjning AB, som ägs gemensamt av kärnkraflförelagen,
har i skrivelse den 27 oktober 1975 meddelat atl bolaget har beslutat om en utvecklingsbudgel
på upp till 9 milj. kr. för år 1976, alt användas för arbeten i huvudsak enligl
de programriktlinjer som utredningen har redovisat. Bolaget förutser en
motsvarande budget på 12 milj. kr. för år 1977.
Föredraganden
Ett betydande arbete för alt lösa problemen i samband med
omhändertagande av radioaktivt avfall har lagts ner i olika länder och även i
Sverige. Konkreta förslag finns nu lill lösningar på slutligt omhändertagande
av det radioaktiva avfallet från kärnkraffdriften och från den övriga
verksamheten med radioaktiva produkter. Ätskilligt detaljarbete återstår dock i
fråga om utveckling av praktiskt mest lämpliga metoder för avfallshanteringen.
F. n. svarar kraftproducenterna själva för huvuddelen av
det utvecklingsarbete som bedrivs inom området för radioaktivt avfall. Arbetet
bedrivs i kontakt med Aka-utredningen, som också har initierat vissa projekt. Uiredningen
väntas slutföra sill uppdrag under år 1976. Ett förslag kommer då att föreligga
i fråga om organisation av och ansvar för utvecklingsarbetet inom
avfallsområdet.
Prop.
1975/76: 25 72
Det är av stor betydelse att del arbete rörande hantering
av radioaktivt avfall som redan har påbörjats här i landet kan fullföljas utan
uppehåll för att avvakta Aka-ulredningens förslag och ställningstagandet till
dessa.
Det står
klart att ansvaret för inriktningen och ledningen av det utvecklingsarbete som
utförs på området bör vila på ett gentemot kärnkraftproducenterna fristående
organ, även om dessa bär kostnadema för arbetet. I enlighet med Aka-ulredningens
förslag bör därför i avvaktan på en definitiv lösning av frågan inrättas ett
statligt organ med detta ansvar.
Det är väsentligt all planerings- och förberedelsearbetet
för det av Aka-utredningen föreslagna programmet rörande hantering av reaktoravfall
och utbränt bränsle kan inledas omgående. Jag kommer därför att föreslå
regeringen att upprätta ett programråd för radioaktivt avfall. Rådet, som bör
börja sin verksamhet så snart som möjligt, avses inrikta sill arbete
huvudsakligen på det utvecklingsarbete som krävs för det nu aktuella kärnkraflprogrammet.
Rådet skall emellertid också kunna initiera arbete av mer grundläggande
karaktär. Utgångspunkten för rådets arbete är det programförslag som Aka-utredningen
har lagt fram. Rådet avses bestå av sju ledamöter. Till rådet knyts
erforderliga sekretariatsresurser.
Kostnaderna
för rådels verksamhet bör helt finansieras av kärnkraft-producenterna. Dessa
har genom Svensk Kärnbränsleförsörjning AB förklarat sig villiga atl under år
1976 och 1977 ta på sig kostnadema för det framlagda programmet med sammanlagt
21 milj. kr. Med hänsyn till statens ansvar för verksamheten bör kostnaderna
redovisas över ett särskilt anslag på statsbudgeten. Möjlighet bör föreligga
att reservera medel flll kommande budgetår. Ett särskilt reservationsanslag,
benämnt Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m., bör därför föras
upp på statsbudgeten för innevarande budgetår. Eftersom verksamheten helt
skall finansieras av inflytande medel och inte kräva något tillskott av
statsmedel, bör dessa medel fUlföras anslaget, som förs upp med ett formellt
belopp av 1 000 kr. Anslaget bör inte få belastas. För innevarande budgetår
beräknar jag en medelsåtgång under anslaget av ca 4 milj. kr.
Rådets förberedelse- och planeringsarbete bör, som jag
just har nämnt, inledas omgående. Detta innebär alt vissa utgifter uppkommer,
innan riksdagens beslut föreligger. Dessa utgifter bör få bestridas från
tillgängliga medel under trettonde huvudtitelns anslag KommU-léer m. m. Vid
riksdagens bifall till mitt förslag avses dessa kostnader bli täckta av
inflytande medel.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m.
på till-
Prop.
1975/76: 25 73
läggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
E. Teknisk utveckling m.m.
[6] E 4. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning. På
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har under denna rubrik anvisats ett
reservationsanslag av 7,5 milj. kr.
1 prop. 1975: 30 om energihushållningen m. m. angav jag
vid behandling av frågan om forskning och utveckling inom energiområdet (bil.
1 s. 459) att det ökade stödet till grundläggande forskning för energiområdet
kommer att medföra ett ökat behov av utrustning. Medel lill den
kostnadskrävande utrustningen borde anvisas över anslaget Styrelsen för teknisk
utveckling: Utrustning, och jag beräknade medelsbehovet för budgetåret 1975/76
till 1,5 milj. kr. Jag angav atl jag beträffande dessa medel avsåg att
återkomma till regeringen med förslag i samband med tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen
att till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt
reservationsanslag av 1 500 000 kr.
[7] E 13. Energiforskning. På statsbudgeten för budgetåret
1975/76 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 102,8 milj.
kr.
Medlen har anvisats inom ramen för huvudprogrammet Energiforskning
vilket i sin tur är indelat i program och delprogram. Vid min anmälan
beräknade jag för budgetåret 1975/76 för delprogrammet Organiska bränslen som
ersättning för olja 9 milj. kr. (prop. 1975: 30 bil 1 s. 451) Jag anförde i
sammanhanget bl. a. atl stöd till forskningsprojekt avseende utvinning av
energi ur biosystem borde prövas i annan ordning.
Riksdagen beslöt atl med bifall till mot. 1975: 2040 och
med anledning av mol. 1975: 2029 p. 13 som sin mening ge regeringen till känna
att medel för forskning rörande energi ur biosystem bör finnas tillgängliga
inom energiforskningsprogrammets ram. Utöver den av mig beräknade medelsramen
för delprogrammet Organiska bränslen som ersättning för olja borde 2 milj. kr.
avsällas för i första hand forskning rörande biosystem (NU 1975: 30 s. 111, rskr
1975: 202).
Riksdagens beslut i fråga om medel för anslaget
Energiforskning innebar att riksdagen anvisade av regeringen föreslaget
belopp. I den mån riksdagens bifall lill motionsyrkanden medförde krav på
ytterligare medel under budgetåret 1975/76 borde det enligt uttalande av näringsutskottet
(NU 1975: 30 s. 71) fä ankomma på regeringen att föreslå att dessa anvisas på
tilläggsbudget.
Prop.
1975/76: 25 74
Föredraganden
Med anledning av riksdagens beslut att särskilda medel
inom energiforskningsprogrammet bör ställas till förfogande för i första hand
forskning rörande energi ur biosystem bör såväl anslaget Energiforskning för
budgetåret 1975/76 som den treåriga medelsramen för Huvudprogram
Energiforskning och därmed sammanhängande insatser räknas upp. Anslaget
Energiforskning bör höjas med 2 milj. kr. till 104,8 milj, kr. Ramen för
treårsperioden 1975/761977/78 bör som följd härav beräknas flll 366 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Energiforskning på tUläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kr.
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
£. Fiirenade fabriksverken
[8] 1. Byggnader och utrustning. För detta ändamål har för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 32,2 milj. kr.
Förenade fabriksverken
Förenade fabriksverken (FFV) har i skrivelse den 29
augusti 1975 jämte i därefter insänt kompletterande material anfört i huvudsak
följande.
För att ge arbetstrygghet, möjliggöra en rationell
verksamhet och genomföra gjorda åtaganden på elt lönsamt sätt måste FFV ges möjlighet
till vissa omedelbara investeringar.
I fråga om grovkaliber- och pansarvärnsammunition har marknads-förutsätlningama
utvecklats mer postivt än vad FFV tidigare kunnat förvänta samtidigt som
prognoserna om orderingång för resten av 1970-talet indikerar en fortsatt hög
nivå. Den ökade orderingången och efterfrågan hänför sig i huvudsak till
exportmarknaderna. Produkterna är så attraktiva att tillfredsställande
bruttovinstmarginaler kan erhållas. Orderstocken växer så snabbt att FFV har
stora svårigheter atl erbjuda accepabla leveranstider.
Förutsättningarna för återstående del av 1970-talet är
sålunda gynnsamma om FFV kan klara av erforderliga leveranskrav. Viss
nödvändig kapacitet härför skall erhållas genom en starkt ökad utläggning på
underleverantörer såväl inom som utom FFV. Det krävs dock en ökning av de
maskinella resurserna vid FFV. FFV måste göra extra snabba
Prop. 1975/76: 25 75
insatser för att kunna utnyttja den nuvarande gynnsamma
marknaden och de möjligheter den medför till förbättrad lönsamhet och en på
sikt förbättrad konkurrenssituation. Om FFV i brist på resurser inte skulle
kunna erbjuda tillräckligt attraktiva leveranstider blir kunderna tvingade att
välja andra produkt/leverantörsaltemativ med motsvarande minskning av orderingången.
FFV skulle därvid få svårigheter att hålla sig kvar på den inarbetade
marknaden.
Resultatet för ammunitionsgruppen beräknas starkt
förbättras genom den planerade verksamheten.
Under
kommande tre år kommer behovet av maskinella resurser för nämnda ändamål att
uppgå till minst 20 milj. kr. utöver vad som kan disponeras av reinvesteringsmedel.
För innevarande budgetår behövs 8 mUj. kr.
I fråga om
reparation av jetmotordetaljer framhåller FFV att del inom underhållssektorn f.n.
pågår en kraftig satsning för att öka resurserna för sådana reparationer. Bl.a.
byggs en verkstad för 11,4 milj. kr. Viss utrustning ingår i detta belopp. I
anslutning till byggandet av verkstaden har bedömningar skett av nödvändig utmstning.
Del ekonomiska kravet på kort genomloppstid medför att underleverantörer
endast i undantagsfall kan utnyttjas. FFV framhåller att nya material ställer
höga och speciella krav på de reparationsmetoder som måsle användas. Vissa
utrustningar härför måste anskaffas. Lönsamheten av en ökad
reparationsverksamhet är stor med avsevärda kostnadsbesparingar för försvarets
materielverk. En optimal reparationsvolym ger enligt en av materielverket och FFV
gjord utredning årliga besparingar på tiotals milj. kr.
FFV:s målsättning är att ha ifrågavarande utrustningar i
drift år 1978. Leveranstiderna för dessa har starkt ökats. Med hänsyn till den
tid del tar atl få utrustningarna i produktion måste FFV lägga ut beställningarna
senast vid årsskiftet 19751976 för att inte besvärande förseningar skall
uppslå. Kostnaderna är bedömda till 6 mifl. kr.
FFV tar också upp utrustningar för kompletterande
produkter. FFV framhåller att situationen vid de försvarsmaterieltillverkande
enheterna kännetecknas bl.a. av att orderingången fördelar sig ojämt på olika
produkter och enheter samt att enheterna genom sin specialisering på olika
typer av försvarsmateriel har en på motsvarande sätt specialiserad utmstning.
Den gynnsamma orderingången vid vissa enheter kan därför inte utnyttjas för att
trygga beläggningen vid de enheter där orderingång och kapacitetsutnyttjande
är lågt. Det är därför nödvändigt att FFV ges möjligheter att fullfölja det
redan påbörjade arbetet med kompletterande produktion. Vissa produkter står
inför produktionsstart och de kräver komplettering av den befintliga
maskinparken. Detta gäller framför allt en produkt, kallad ETP-bussningen, som
används för att fästa maskinelement på axlar. Försäljningsresultaten för
Prop. 1975/76: 25 76
denna är sådana att agenten för Skandinavien begär utökade
leveranser och prognostiserar en snabb ökning av orderingången. För denna produkt
behövs anskaffning av maskiner för 6 milj. kr., varav 1,4 milj. kr. behövs
under innevarande budgetår. För andra projekt behövs 3,6 milj. kr.
Inom
underhållssektorn genomförs en serie åtgärder för att FFV skall kunna utnyttja
resurser och kunnande för civila ändamål. Lovande resultat har erhållits bl.a.
beträffande underhäll av civila helikoptrar. Det krävs en viss komplettering av
befintliga resurser. För att verksamheten skall kunna genomföras i önskvärd,
takt och ge beräknad lönsamhet är det nödvändigt med investeringar i
utrustningar under innevarande budgetår med 2 milj. kr.
FFV:s sammanlagda yrkanden om ytterligare invesleringsanslag
under innevarande budgetår uppgår sålunda till 21 milj. kr.
Föredraganden
I fråga om investeringsanslagen till FFV för byggnader och
utrustningar har statsmaktema under de senaste budgetåren iakttagit stor
återhållsamhet i avvaktan på ställningstagandet till FFV:s framtida
verksamhetsinriktning och organisation. FFV anser nu att beslut om den
långsiktiga inriktningen av verksamheten inle kan avvaktas för vissa mycket
angelägna anskaffningar av utrustningar. Enligt FFV:s mening behövs dessa
snarast möjligt.
Jag anser del i nuvarande marknadsläge vara viktigt, från
såväl sysselsättnings- som lönsamhetssynpunkt, alt vissa
försäljningsmöjligheter för FFV:s produkter och tjänster snabbt tas till vara.
De investeringar som jag förordar i det följande är angelägna och bör enligt
min mening få utföras, trots alt statsmakterna inte har tagit ställning till FFV:s
framtida verksamhetsinriktning.
Som FFV anfört har efterfrågan på viss ammunition, främst pansarvärnsammunition,
ökat kraftigt. Orderstocken vid Zakrisdalsverken i Karlstad har således ökat
mycket starkt. Den stora orderingången hänför sig i huvudsak till
exportmarknaderna. Efterfrågan väntas enligt FFV ligga på en hög nivå framöver
och en starkt ökad utläggning av tillverkningsdetaljer förutses. För att denna
efterfrågan skall kunna mötas, behöver 8 milj, kr. anvisas senast vid ingången
av år 1976.
Med hänsyn till både den sysselsättningsökning och den
förbättrade lönsamhet som investeringen för med sig bör den få göras. Jag
beräknar alltså 8 milj. kr. för detta ändamål under innevarande budgetår. Humvida
medel bör anvisas under kommande år får övervägas senare.
För att åstadkomma en rationell reparationsverksamhet
avseende flygmotorer har FFV för budgetåren 1974/75 och 1975/76 erhållit sammanlagt
11,4 milj. kr. för att uppföra en ny rep>arationsverkstad och anskaffa viss utmstning.
FFV framhåller nu att det behövs ytterligare
Prop.
1975/76: 25 77
utrustning för 6 milj. kr. för att FFV skall kunna
tillmötesgå de mycket höga kraven på de reparationsmeloder som måste användas.
Om detta slag av reparationsverksamhet bedrivs i optimal omfattning kommer det
att medföra besparingar för försvarets materielverk med tiotals milj. kr. per
år enligt en av FFV och materielverket gjord utredning. Med hänsyn härtill
beräknar jag 6 milj. kr. för ändamålet på tilläggsbudget innevarande budgetår.
FFV framför önskemål även om medel för utmstningar för fillverkning
av vissa civila produkter som utvecklas inom FFV, Detta gäller framför allt en
produkt, kallad ETP-bussningen, Den har redan börjat säljas och en snabb ökning
av efterfrågan förutses. Vidare begär FFV att få anskaffa utrustning för att
utöka sina möjligheter att kunna reparera civila helikoptrar. För att kunna
genomföra dessa investeringar begär FFV 7 milj. kr.
Jag anser det viktigt att FFV får möjlighet att snabbt
komma i gång med tillverkning av ETP-bussningen. Denna tillverkning kan komma
att bli en viktig komplettering vid en av de försvarsmaterieltillverkande
enheterna. De investeringar som behövs under innevarande budgetår uppgår till
1,4 milj, kr. Jag tar nu upp detta belopp, Humvida ylterligare
investeringsmedel bör anvisas under kommande år får övervägas senare. För maskininvesleringar
för övriga nämnda ändamål är jag inle beredd alt nu beräkna några medel.
Sammanlagt beräknar jag alltså under delta anslag på
tilläggsbudget I för innevarande budgetår etl medelsbehov av (8-1-6-1-1,4 =)
15,4 milj. kr.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
atl till Byggnader och utrustning på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl investeringsanslag av 15 400
000 kr.
[9] 2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1975/76.
I prop. 1972: 85 (s. 47), 1972: 130 (s. 59), 1973: 170 (s.
49) och 1974: 170 (s. 71) har redogörelser lämnats för förenade fabriksverkens (FFV)
medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn.
HittUls har FFV för budgetåren 1971/721974/75 beviljats invesleringsanslag
med sammanlagt 16,8 mifl. kr. för finansiering av stirlingprojektet. FFV har
samtidigt för nämnda ändamål medgivils rätt alt solidariskt med Kockums
Mekaniska Verkstads AB (Kockum) teckna borgen för sammanlagt 44,3 milj. kr. (prop.
1972:85 bil. 10, NU 1972: 35, rskr 1972: 198, prop. 1972: 130 bil. 10, NU
1972:67, rskr 1972: 320, prop. 1973: 170 bil. 11, NU 1973: 71, rskr 1973: 384
och prop. 1974: 170 bil. Il, NU 1974: 56, rskr 1974: 396).
Prop.
1975/76: 25 78
Förenade fabriksverken
FFV har i skrivelse den 25 september 1975 hemställt om
anslag för att bestrida statens andel av KB United Stirlings (Sweden) AB &
Co (United Stirling) utvecklingskostnader under budgetåret 1975/76.
Vidare hemställer FFV om rätt att tillsammans med Kockum
teckna solidarisk borgen för ytterligare upplåning av United Stirling i
Sveriges Investeringsbank AB under budgetåret 1975/76.
Av FFV:s skrivelse framgår i huvudsak följande.
Utvecklingsarbetet har fortsalt planenligt.
United Stirling har, efter omfattande
marknadsundersökningar, valt att utveckla motorer i storleksklassen 70170 kW
för medeltunga och tunga fordon. Inom denna storleksklass avser företaget att i
första hand utveckla dels en motor på 75 kW (P-75-motorn), dels en motor på 150
kW (P-150-motorn). Systemspecifikationeraa som ligger till grund för
utvecklingsarbetet har utformats med syfte att dessa två motorvarianter skall
vara konkurrenskraftiga i förhållande till den modifierade dieselmotom. Denna
motor bedöms vara stirlingmotoms huvudkonkurrent.
Sedan år 1974 har utprovning och modifiering av P-75-motom
fortsall planenligt. Stirlingspecifika komponenter som varmare, brännkammare
och luftförvärmare har uppnått en teknisk nivå som i allt väsentligt bedöms
svara mot fastställda delmål för dessa komponenter. Totalt indikerar de
erhållna utvecklingsresultaten att det för år 1977 uppställda delmålet för stirlingmotorn
kan uppnås.
I skrivelsen redogörs närmare för det senaste årets
utveckling beträffande konkurrenter, alternativa bränslen, möjligheterna att stirlingmotorn
blir en allmän motor samt de temporära återverkningarna av oflekrisen på
motorindustrin samt miflölagstiftningen.
Den internationella utvecklingen av konkurrerande motorer
bevakas intensivt i nära samarbete med Ford Motor Co i Förenta staterna (Ford).
Konkurrenssituationen bedöms i huvudsak vara oförändrad. Dieselmotom är alltså
fortfarande stirlingmotoms huvudkonkurrent.
Utvecklingen av alternativa bränslen, t.ex. metanol, har
inte väsentligt förbättrat stirlingmotoms konkurrenssituation. Den ökande betydelsen
av motorer med flerbränsleegenskaper framhålls dock.
Möjligheterna att stirlingmotorn på längre sikt blir en
allmän motor har ökat den senaste tiden. FFV pekar på föflande skäl till denna
bedömning.
Ford har en
positiv inställning till stirlingmotoms framtid och har offentliggjort en
handlingsplan som väntas resultera i att personbilar med stirlingmotorer kommer
att serieproduceras i mitten av 1980-talet. I en bilaga till skrivelsen
redogörs för handlingsplanen.
Utvecklingen
av stirlingmotorn har i Förenta staterna blivit en
Prop.
1975/76: 25 79
fråga av nationellt intresse. Stirlingmotorn tillhör de
projekt som ERDA (United States Energy Research and Development Administration)
nämner bland projekt av betydelse för Förenta staternas energiförsörjning. Stirlingmotorn
anses numera som en av de mera sannolika framtida alternativen till dagens
motorer.
I Japan har
planerna på en bred statlig satsning på stirlingmotorn konkretiserats, MITI (Ministry
of Intemational Trade and Industry) väntas nästa år begära medel för ett femårigt
utvecklingsprogram,
Sannolikheten
för att keramiska material skall komma till användning i vissa komponenter
till stirlingmotorn bedöms f. n. som relativt hög. Dessa komponenter fömtses ge
väsentligt minskad bränsleförbrukning och tillverkningskostnad jämfört med moisvarande
metalliska komponenter. Beroendet av tillgång till vissa strategiska material
minskar dessutom.
På kortare sikt har utvecklingen i industriländerna på gmnd
av oljekrisen ändrat en del av förutsättningarna för verksamheten vid United
Stirling framgår det av skrivelsen. Motorindustrin har t. ex. under det gångna
året tvekat att engagera sig i större utvecklingsprojekt, däribland stirlingprojektet.
I prop. 1974: 170 framhölls att omfatlande
marknadsundersökningar har visat att bästa sättet att exploatera
utvecklingsresultaten består i samarbete med etablerade motortillverkare. Genom
utveckling av P-75- och P-150-motorerna tillsammans med motortillverkarna tUlgodoses
deras krav och förutsättningama att sälja licenser ökar. Vidare framhölls att
United Stirling borde eftersträva att till Fords och N. V. Philips Gloeilampenfabriekens
(Philips) licenstagare samt till United Stirlings egna licenstagare tillverka
och leverera stirlingjkomponenter.
FFV konstaterar, med utgångspunkt från pågående
diskussioner med flera motortillverkare avseende licensförsäljning och
utvecklingsuppdrag, att det förutsedda samarbetet inom stirlingsområdet med
motor-industrin temporärt förskjutils framåt i tiden. Orsaken är den tidigare
berörda tveksamheten hos motorindustrin inför större utvecklingsprojekt. Denna
fördröjning är visseriigen ofördelaktig på kort sikt, men bedöms medföra postiva
effekter för verksamheten på lång sikt bl.a. i form av förbättrade licensintäkler
efter hand som stirlingmotorn utvecklas ytterligare.
Det befinfliga samarbetsavtalet med Philips har utökats
till att omfatta även rätt till licensiering av mindre motorer.
FFV berör i sin skrivelse också målen i stort för United
Stirlings verksamhet mot bakgrund av del senaste årets utveckling. Verket framhåller
att det f.n. inte finns skäl att ändra United Stirlings affärsidé eller mål.
Kommande förändringar i omvärlden och en ändrad konkurrenssituation kan dock
påverka den fortsatta verksamheten. En in-
Prop. 1975/76: 25 80
tensiv
bevakning av utvecklingen från United Stirlings sida är därför nödvändig.
Utvecklingsmålet
för P-75-motom och P-150-motorn prövas också fortlöpande med hänsyn till den
förväntade konkurrenssituationen. Hittills finns dock ej skäl att modifiera
utvecklingsmålen. Eventuella förändringar bedöms bli aktuella först efter nästa
beslutstidpimkt.
Finansieringen
av verksamheten vid United Stirling förutsätter verket ske enligt samma
principer som f.n., dvs. hälften av erforderligt kapitalbehov täcks genom
långfristiga lån i Investeringsbanken för vilka Kockum och FFV solidariskt
tecknar borgen samt hälften täcks genom lika stora bidrag från de båda
delägarna.
För
de planerade aktiviteterna fr.o.m. den 1 juli 1975 fram till beslutstidpunkten
i början av år 1977 beräknar FFV att United Stirling behöver elt
kapitaltillskott av sammanlagt 36 milj. kr,
1 prop.
1974: 170 beräknades kapitalbehovet för perioden den 1 juli 1974den 1 januari
1977 till 5055 milj. kr. FFV:s nya bedömning innebär att totalkostnaden för
samma period beräknas bli ca 57 milj. kr. Orsakerna till denna kostnadsstegring
är enligt FFV att löner och andra kostnader ökat mer än vad som tidigare
beräknats.
För
budgetåret 1975/76 hemställer FFV att regeringen föreslår riksdagen att
anvisa ett anslag på 6 milj.
kr. för att bestrida FFV:s direkta utvecklingskostnader för stirlingprojektet
genom sin andel i United Stirling samt
medge FFV rätt att tillsammans
med Kockum teckna solidarisk borgen för ytterligare lån på 12 milj. kr. inkl.
ränta intill ett belopp av totalt 56,3 milj. kr. Upplåningen avses ske i
Investeringsbanken.
Föredraganden
I
prop. 1974: 170 (s. 74) redovisades de överväganden om tidsplaner,
konkurrensförhållanden, samarbete med övriga företag, mål saml kostnads- och
intäktsberäkningar som vid denna beslutstidpunkt i stirlingprojektet ledde till
beslutet att driva projektet vidare. Nästa beslutstidpunkt angavs i
propositionen till början av år 1977.
Utvecklingsarbetet
på stiriingmotom fortsätter planenligt. Detta är av speciell vikt då kravet på
en tidig marknadsintroduktion vid sidan av uppfyllandet av vissa tekniska krav
torde vara en viktig förutsättning för projektets framgång. Det förefaller
därför önskvärt att United Stirling så tidigt som möjligt får till stånd ett
samarbete med motortillverkare med internationell anknytning.
De
bedömningar som gjordes vid föregående beslutstillfälle avseende den förväntade
framtida bränslesituationen, utvecklingen av miljölagstiftningen och den
framtida motormarknaden synes i allt väsentligt kvarstå oförändrade.
Prop.
1975/76: 25 81
Enligt FFV:s bedömning har de allmänna utvecklingsmöjlighetema
för stirlingmotorn snarast förbättrats genom de ökade satsningar som planeras i
bl.a. Förenta staterna och Japan.
Någon anledning atl under nuvarande förhållanden ompröva
projektet innan den i prop. 1974: 170 angivna beslutstidpunkten i början av år
1977 finns inte. Jag förordar således att FFV bereds möjligheter att gå vidare
med utvecklingsarbetet.
United Stirlings utvecklingsarbete har hittills
finansierats dels med lån i Sveriges Investeringsbank AB, dels med bidrag från FFV
och Kockum. FFV har för lånefinansieringen erhållit medgivande alt tillsammans
med Kockum teckna solidarisk borgen intill ett belopp av 44,3 milj. kr.
erhållit investeringsanslag under budgetåren 1971/72- 1974/75 om sammanlagt
16,8 milj. kr.
För tiden fr. o. m. den 1 juli 1974 till nästa
beslutstidpunkt i början av år 1977 har United Stirlings finansieringsbehov
tidigare beräknats till 5055 milj. kr. Enligt FFV:s nya bedömning kan
finansieringsbehovet beräknas till ca 57 milj. kr. Intäkter bör dock i viss
utsträckning kunna läcka finansieringsbehovet.
Finansieringsbehovet för budgetåret 1975/76 bör täckas
efter samma principer som hittills tillämpats, dvs. flll hälften genom
långfristiga lån för vilka Kockum och FFV solidariskt tecknar borgen samt till
hälften genom lika stora bidrag från de båda delägarna.
För att täcka United Stirlings finansieringsbehov under
budgetåret 1975/76 behöver FFV ett investeringsanslag om 6 milj. kr. Vidare
fordras att FFV medges rätt att tillsammans med Kocikum teckna solidarisk
borgen med ytterligare 12 milj. kr. intill ett belopp av 56,3 mifl. kr. Investeringsanslagel
bör anvisas t. v. ulan krav på avskrivning.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge föi enade
fabriksverken alt
solidariskt med Kockums Mekaniska Verkstads AB teckna bor
gen för lån till KB United Stiriing (Sweden) AB & Co intill
12 000 000 kr. jämte ränta,
2. till Finansiering av stirlingprojektet på
tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl investerings
anslag av 6 000 000 kr.
F. Statens vattenfallsverk
[10] 1. Kraftstationer m.m. I statsbudgeten för budgetåret
1975/76 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 1
747,5 milj. kr. Statens vattenfallsverk får inte utan regeringens medgivande
belasta anslaget med högre belopp än 1 734,5 milj. kr. (prop. 1975: 30 bil. 1 s.
520, NU 1975: 30, rskr 1975: 202).
6 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 25
Prop.
1975/76: 25 82
Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge
vattenfallsverket atf teckna borgen för lån till bolag, i vilka verket
förvaltar statens aktier, intill sammanlagt 2 568 milj. kr., varav högst 70
milj. kr. för lån lill distributionsbolag (prop. 1975: 85 s. 51, NU 1975: 22, rskr
1975: 150).
Enligt riksdagens beslut disponerar vattenfallsverket en
rörlig kredit i riksgäldskontoret om 420 milj. kr. (prop. 1975: 30 bil. 1 s.
526, NU 1975: 30, rskr 1975: 202).
I anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 har
vattenfallsverket hemställt bl. a. dels om medel på tUläggsbudget till
statsbudgeten för innevarande budgetår, dels om medgivande att bygga om Näs
kraftstation, dels om medgivande att teckna borgen för lån till
distributionsbolag intUl 90 mUj. kr., dels att få disponera en rörlig ikredit
om 450 milj. kr. fr.o.m. innevarande budgetår.
I skrivelse den 18 juni 1975 har vattenfallsverket
hemställt bl.a. om godkännande av etl till skrivelsen fogat konsortialavlal
mellan verket och Stora Kopparbergs Bergslags AB om bildande av ett aktiebolag
för gemensamt tillgodogörande av vattenkraften i Söderforsen i Dalälven.
Statens vattenfallsverk
Världen bar under senare år upplevt en mycket kraftig
inflation. Konsumentpriserna inom OECD-området har stigit med i genomsnitt 14,2
% i Sverige med 10,5 % under år 1974 och väntas i år stiga obetydligt
långsammare. Priserna på råvaror har varit en starkt inflationsdrivande
faktor. Efter april 1974 har råvarupriserna dock upphört att stiga, vilket så
småningom torde få en lugnande inverkan på prisutvecklingen.
Av vissa
svenska indexserier, som i stort återspeglar kostnadsförändringarna i vattenfallsverkefs
anläggningsverksamhet, kan utläsas följande beträffande prisutvecklingen under
perioden januari 1970januari 1975 och senare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mellanprodukter av järn (SCB J 23) Arbetskostnadsindex (SCB
H 41) Cement (SBEF) Sprängmedel (SBEF)
Ärlig
ge-
Ökning
Senast kända
nomsnittlig
1974
förändring
ökning jan.
1975
1970-jan.
1975
%
%
%
12,3
26,5
-5,3 (jan.maj)
12,4
16,2
11,7
33,7
18,5 (jan.-juli)
18,3
29,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetslöner utgör ca en tredjedel av kostnaderna i
vattenfallsverkets byggnadsverksamhet. Återstoden är kostnader för material,
transporter.
Prop. 1975/76: 25 83
maskiner m.m. Av tabellen framgår att samtliga kostnader
stigit kraftigt sedan år 1970 och att ökningstakten blev än mer markerad under
år 1974. Indexsänkningen för mellanprodukter av jäm under första delen av år
1975 bedömer verket vara av tillfällig natur. Pris- och lönehöjningarna
återverkar också direkt på kostnaderna för utrustning och komponenter till
verkets anläggningar.
Vattenfallsverket har tagit fram elt vägt korttidsindex
för byggnadsarbeten vid värmekraftanläggningar. I viss utsträckning ger denna
indexserie även information om kostnadsutvecklingen för byggnadsarbeten vid
anläggningsdelar för vattenkraft ovan jord. Denna särskilda indexserie har
utvecklats enligt följande.
ÄrUg genomsnitflig ökning jan. 1970 Ökning Senast kända
jan. 1975 1974 förändring 1975
%____________________________ %______ %________
11,7 16,9 8,6 (jan.-juli)
Kostnaderna för vissa större distribulionsanläggningar har
mellan åren 1974 och 1975 stigit med 15 å 20 %. Prisökningar mellan 20 och 30 %
har kunnat konstateras för enskilda komponenter inom det regionala
distributionssystemet liksom för komponenter och material till detaljdistribulionsanläggningar.
Även natururan, anrikningstjänster och tillverkning av bränsldemenl
har blivit avsevärt dyrare. Leverantörerna av uran har begärt nya förhandlingar
om redan ingångna avtal i syfle att höja priserna. Priserna på kontrakterade
anrikningstjänster väntas öka med ca 50 % och bränsleelementen har genom indextillägg
blivit ca 20 % dyrare jämfört med föregående år.
Den här redovisade pris- och löneutvecklingen har medfört atl
kostnaderna för vattenfallsverkets investeringsprogram har ökat väsentligt i
förhållande till vad som angavs förra året i anslagskrivdsen för budgetåret
1975/76. Som en följd härav har verket gjort en ny beräkning av medelsbehovet
för innevarande budgetår. Medelsbehovet för verkets vattenkraft- och
värmekraftanläggningar saml distribulionsanläggningar har således räknats upp
med sammanlagt 240 milj. kr. För en oförändrad kvantitet kärnbränsle behövs
ytterligare 49 milj. kr. Utbyggnaden av två kärnkraftblock' i Forsmark kräver
ett ökat kapitaitillskott till Forsmarks Kraftgmpp AB med 27 milj. kr. Utöver
denna av pris- och löneökningar betingade förändring av medelsbehovet begär
verket drygt 9 milj. kr. för kapitaltillskott tUl Söderfors Kraft AB och 10
milj. kr. för förvärv och finansiering av distributionsföretag.
' Block används som benämning på en enhet av värmekälla (t.ex.
reaktor) jämte turbiner och generatorer. En enhet bestående av enbart turbin
och generator benämns aggregat.
Prop. 1975/76: 25 84
Sammantaget innebär vattenfallsverkets beräkningar att
medelsbehovet under budgetåret 1975/76 har ökat med 335 milj. kr. Genom senareläggning
av vissa utbyggnader, förskjutning av likvider, justeringar av kostnadema för
pågående arbeten m. m. har emellertid behovet av medel på tilläggsbudket
kunnat nedbringas till 200 milj. kr. Verket hemställer således att
investeringsramen för budgetåret 1975/76 höjs från 1 734,5 milj. kr. till 1
934,5 milj, kr.
I vattenfallsverkets investeringsprogram för innevarande
budgetår ingår bl,a, en ny dammbyggnad vid Näs kraftstation i Dalälven (prop.
1975: 30 bil. 1 s. 513). Stationen togs i drift vid sekelskiftet och är utrustad
med tretton aggregat. Samtliga aggregat används fortfarande, men de fem äldsta
måste snart tas ur drift. Dammen består av två delar. Den ena är försedd med
träluckor och den andra med nålar. Båda är i ett sådant skick att de inom kort
måste ersättas med en ny damm.
Det har visat sig lämpligt att i samband med ombyggnad av
dammen bygga om även kraftstationen. Vattenfallsverket föreslår att en ny
station uppförs med plats för två rörturbinaggregat. Det ena skulle därvid
installeras omedelbart som ersättning för de fem äldsta aggregaten i den
befintliga anläggningen och det andra senare, när de återstående åtta
aggregaten inte längre är driftdugliga.
Efter den nu aktuella ombyggnadsetappen som också omfattar
en dämningshöjning får kraftstationen en maximivattenföring av 340 m/s. EffekttUlskoUet
blir 10 MW och produktionstillskottet 75 GWh. Anläggningskostnaden inkl. damm
beräknas bli 60 milj. kr. De egentliga byggnadsarbetena avses bli påbörjade
sommaren 1976 och del nya aggregatet planeras bli taget i drift hösten 1979.
Vattenfallsverket får f.n. teckna borgen för lån till
distributionsbolag i vilka verket förvaltar statens aktier intill sammanlagt 70
milj. kr. Den 30 juni 1975 var 58 735 000 kr. härav utnyttjade. Under
innevarande budgetår beräknas tillkomma borgensåtaganden för 14,2 milj. kr. Det
angivna beloppet baserar sig på prognoser över behovet av nytt kapital inom
redan etablerade distributionsbolag. Förhandlingar och diskussioner om
bildande eller förvärv av nya distributionsenheter pågår på skilda håll, vilket
kan komma att kräva ytterligare borgensåtaganden. Med hänsyn härtill bör
borgensramen inte sättas för snävt. Verket föreslår atl regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande att fr. o. m. budgetåret 1975/76 medge verket att
teckna borgen för lån som distributionsbolagen tar upp på den allmänna
kapitalmarknaden intill sammanlagt 90 milj. kr. Verket vill i sammanhanget peka
på att upplåning och borgen i något fall kan komma att avse lån i utländsk
valuta. Vattenfallsverket anmäler också behov av en ökad rörlig kredit för
> 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt,
' 1 GWh (gigawattiinme) = 1 milj. kilowattimmar.
Prop. 1975/76: 25 85
finansieringen av rörelselillgångar. Till verkets
rörelsetillgångar hör likvida medel, kundfordringar, lager av kärnbränsle,
olja och övrigt material samt inventarier inkl. maskiner för drift- och
anläggningsverksamhet.
Vattenfallsverket söker finansiera 'kundfordringar och
behov av likvida medel med kortfristiga skulder och genom balansering av överskottsmedel.
Lager av kärnbränsle som avser en första omgång bränsle till etl kärnkraftblock
anskaffas med medel som anvisas från detta investeringsanslag.
Ersättningsbränsle finansieras med medel som frigörs vid kraftproduktion. För
anskaffning av övriga rörelsetillgångar disponerar verket dels äldre invesleringsanslag
av sammanlagt 93,4 milj. kr., dels en rörlig kredit som under budgetåret
1975/76 uppgår till 420 milj. kr. Viss del av lagret finansieras genom
lagerreserver.
Kapitalbehovet för och finansieringen av vatten falls
verkets rörelsetillgångar den 30 juni resp. budgetåren 1973/74, 1974/75 och
1975/76 enligt verkets senaste beräkningar framgår av följande sammanställning
(i milj. kr.).
1973/74
1974/75
1975/76
Utfall
Utfall
Prognos
Kundfordringar
och likvida medel
465
489
535
Lager,
olja
200
251
230
Lager,
kärnbränsle
301
306
416
Lager,
övrigt
60
63
110
Maskiner,
inventarier
184
193
250
Summa
kapitalbehov
1 210
1302
1541
Kortfristiga
skulder
343
280
265
Balanserat
överskott
143
217
270
Lagerreserv
91
82
82
Rörlig
kredit
250
340
418
Anslag,
kärnbränsle
290
290
413
Anslag,
inventarier och material
93
93
93
Summa
finansiering
1210
1302
1541
Med den rörliga kredit som vattenfallsverket f.n.
disponerar finns under budgetåret 1975/76 inte någon tillfredsställande
finansieringsmarginal för täckning av tillfälligt uppkommande medelsbehov.
Lagring av olja under senhöst och vinter kan med nuvarande priser temporärt
kräva 30 ä 35 milj. kr. mer än vid budgetårsskiftena. För anskaffning av
ersättningsbränsle till kärnkraftverken kan den rörliga krediten tillfäUigt
behöva belastas med ca 30 mifl. kr. innan motsvarande medel har frigjorts genom
kraftproduktion. Till följd av att de kortfristiga skulderna tidvis är låga kan
rörlig kredit också behöva utnyttjas med upptill 50 milj. kr. för finansiering
av kundfordringar. Verket anser med hänvisning härtill atl den rörliga krediten
bör ökas med 30 milj. kr. till sammanlagt 450 milj. kr.
Prop. 1975/76: 25 86
Stora Kopparbergs Bergslags AB (Stora Kopparberg) har
projekterat och fått vattendomstolens tillstånd alt bygga ul Söderfors
kraftstation i Dalälven. Enligt vattendomen skall utbyggnaden vara klar före utgången
av år 1978. Bolaget har erbjudit vattenfallsverket alt delta i utbyggnaden och
under viss tid disponera hela kraftproduktionen i stationen. Förhandlingarna
med anledning av erbjudandet har lett till en överenskommelse om bildande av ell
bolag (Söderforsbolagel) med verket och Stora Kopparberg som delägare för
gemensamt tillgodogörande av vattenkraften i Hedesundafjärdens utlopp vid
Söderfors. Den närmare innebörden av överenskommelsen framgår av ett mellan
parterna ingånget konsortialavlal och en till avtalet fogad bolagsordning.
Avtalet fömtsätter regeringens godkännande före den 1 februari 1976.
Stora Kopparberg förbinder sig enligt avtalet atl till
Söderforsbolaget överlåta vattenrätt, utredningar och mark som behövs för
utbyggnaden samt att tåla vissa dämningsskador på sina fastigheter.
Söderforsbolaget skall som motprestation betala 4,5 mUj. kr. till Stora
Kopparberg.
Under de första tjugo åren som Söderfors kraftstation är i
drift kommer vattenfallsverket att disponera hela kraftproduktionen. Verket
svarar därvid ensamt för finansieringen och för driftkostnaderna. Under denna
tid skall verket äga 99 % av aktierna och Stora Kopparberg 1 %.
Stora Kopparberg har rält att köpa hälften av
årsproduktionen i Söderfors kraftstation från vattenfallsverkel. Denna
optionsrätt inträder flo år efter del all stationen enligt planerna har tagits
i drifl.
Efler
tjugo år äger Stora Kopparberg rätt att förvärva hälften av aktierna i
Söderforsbolaget och disponera hälften av kraftproduktionen. Stora Kopparberg
blir därvid skyldigt att ta del i finansieringen och kostnaderna för driften i proporflon
till sill aktieinnehav. Likviden för aktierna skall svara mol deras verkliga
värde. Beräkningen härav är särskilt reglerad i avtalet. Om Stora Kopparberg
avstår från förvärvsrätten är Stora Kopparberg skyldigt alt utan ersättning
överlåta sina aktier i Söderforsbolaget till vattenfallsverkel.
Söderforsbolagels aktiekapital skall vara lägst 1 milj.
kr. och högst 3 milj. kr. Vid bolagsstämma får aktieägarna rösta för del fulla
antalet aktier de företräder. Till skydd för parterna har i bolagsordningen
föreskrivits atl aktie som har övergått till någon som inle förut är aktieägare
skall hembjudas aktieägarna i bolagel. Parterna har dessutom i avtalet
förbundit sig all inle bjuda ut eller anta anbud på aktiepost förrän medparten
haft tUlfälle atl la ställning lill om han önskar förvärva aktieposten ifråga.
Bolagets styrelse skall bestå av minst tre och högst fyra
ledamöter med lika många suppleanter. Två av ledamöterna och två av suppleanterna
utses på förslag av vattenfallsverkel. Den ene av de av verket utsedda
ledamöterna skall vara ordförande och den andre vice ordförande i styrelsen.
Prop.
1975/76: 25 87
Utbyggnaden av Söderfors kraftstation skall ske i
huvudsaklig överensstämmelse med Stora Kopparbergs tidigare upprättade förslag
och innebär i korthet följande.
Vid Hedesundafjärdens
utlopp, som är uppdelad på tre älvgrenar, uppförs dammar som är gemensamma för
kraftstation och reglering. Dammbroarna över två av älvgrenama Lillfyllningen
och Bredforsen kommer att utföras med en fri brobredd av sju meter och i
övrigt så att de kan utnyttjas för en allmän vägförbindelse mellan Söderfors
och vägen HedesundaGävle. Vattenståndet i Hedesunda-fjärden regleras inom
gränserna för de naturliga variationerna. Kraft-staflnen placeras i den älvgren
vid vilken Söderfors bruk är beläget och skall utnytfla ca fem meter fallhöjd
mellan Hedesundafjärden och Unlrafjärden. Stationen ersätter en mindre
kraftanläggning som har varit i bruk sedan sekelskiftet. Rensningar och kanalisering
behöver göras på en kilomelerlång sträcka i älvgrenen för drivvattnels fram-rinning.
Överskollsvallen skall avbördas genom ulskov som placeras i de båda andra
älvgrenarna. Utbyggnadsvattenföringen blir ca 480 m/s. Stationen får en effekt
av ca 20 MW och den genomsnittliga energiproduktionen blir ca 100 GWh per år.
Anläggningsarbetena planeras starta i början av år 1976
och skall bedrivas så, att stationen kan tas i drift före utgången av år 1978.
Utbyggnaden skall finansieras dels med aktiekapital, dels med lån från vattenfaltsverket.
Det totala anslagsbehovet uppgår till 86,5 milj. kr., varav 9,3 milj. kr.
faller på innevarande budgetår.
Föredraganden
I sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 har
statens valten-fallsverk också anmält behov av medel på tilläggsbudget till
statsbudgeten för innevarande budgetår. Verket hänvisar därvid i första hand
till de pris- och löneökningar som har inträffat sedan föregående beräkningstillfälle.
Vattenfallsverket har vidare föreslagit atl verkets investeringsprogram skall
utökas med två nya objekt, nämligen Näs och Söderfors i Dalälven. Vattenfallsverkel
har även begärt all ramen för verkels borgensåtaganden för lån till distributionsbolag
skall ökas, och alt nuvarande rörliga kredit skall höjas. Slutligen har
vattenfallsverket hemställt om godkännande av ell konsortialavlal som verket
har träffat med Stora Kopparbergs Bergslags AB. Det avser bildande av eft akfiebolag
för gemensamt tillgodogörande av vattenkraften i Söderforsen i Dalälven.
För
investeringar i kraftproduktions- och eldistributionsanläggningar m.m.
disponerar vattenfallsverket 1 734,5 milj. kr. under innevarande budgetår.
Enligt verkets beräkningar har meddsbehovet stigit med 335 milj. kr. Verket har
emellertid funnit det möjligt att genom omdisponeringar i arbets- och
betalningsplaner skjuta upp vissa utbetal-
Prop. 1975/76: 25 88
ningar till efter den 30 juni 1976. Medelsbehovet under
budgetåret 1975/ 76 har därigenom kunnat begränsas till 1 934,5 milj. kr. Detta
överstiger den av regeringen medgivna investeringsramen med 200 milj. kr. Av
denna ökning beror ca 181 milj. kr. på fördyringar av det pågående investeringsprogrammet.
För förvärv och finansiering av företag som bedriver
eldistributions-verksamhet begär verket ytterligare 10 milj. kr. Vidare har
verket räknat med ca 9 milj. kr. som kapitaltillskott till Söderfors Kraft AB.
Jag har
inte något atl erinra mot vattenfallsverkets beräkning av kostnaderna för det
tidigare beslutade investeringsprogrammet och förordar att de medel som behövs
för att kompensera kostnadsökningarna 181 milj. kr. ställs till verkets
förfogande under budgetåret 1975/76.
I det
beslutade investeringsprogrammet ingår bl.a. en ny dammbyggnad vid Näs
kraftstation i Dalälven. Det har enligt verket visat sig lämpligt att i samband
med ombyggnad av dammen också msta upp kraftstationen. I den ombyggnadsetapp
som nu är aktuell och som även omfattar viss dämningshöjning kommer fem av
stationens tretton aggregat att bytas ut mot ett rörturbinaggregat. Stationens
maskinkapacitet ökar härigenom med 10 MWi och årsproduktionen med 75 GWh.
Anläggningskostnaden har verket beräknat till 60 milj. kr., varav knappt 5
milj. kr. faller på budgetåret 1975/76. Del nya aggregatet planeras bli taget i
drift hösten 1979.
Jag ansluter mig till vattenfallsverkets förslag och
förordar att projektet Näs utvidgas till att omfatta även ombyggnad av maskinslationen.
Jag har vidare räknat med att vattenfallsverkel behöver
sammanlagt 9 milj. kr. till teckning av aktier i och utlåning till Söderfors
Kraft AB. Jag återkommer strax till detta.
Vattenfallsverkets begäran om medel för förvärv och
finansiering av företag som bedriver eldislributionsverksamhel behöver
övervägas ytterligare.
Jag förordar således att vallenfallsverkets investeringram
för budgetåret 1975/76 räknas upp med sammanlagt (18H-9) 190 milj. 'kr. och
att medel härför anvisas från investeringsanslagel Kraftstationer m.m.
Regeringen har bemyndigande att medge vattenfallsverkel
att teckna borgen för lån till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier,
intill f.n. sammanlagt 2 568 mifl. kr. Högst 70 milj. kr. härav får användas
för borgensåtaganden gentemot bolag som bedriver eldislributionsverksamhel,
Den 30 juni 1975 var 58 735 000 kr. av den senare ramen utnyttjade. Prognoser
över kapitalbehovet inom distributionsbolagen tyder på att denna ram snart
kommer att vara otillräcklig. Verket föreslår därför att ramen ökas redan under
innevarande budgetår.
' 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt.
" 1 GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar.
Prop. 1975/76:
25 89
Enligt gällande ordning (prop. 1972: 1 bU. 15 s. 126, NU
1972: 15, rskr 1972:90) skall borgensåtaganden som vattenfallsverket behöver
göra för lån som distributionsbolagen tar upp på den allmänna kapitalmarknaden
räknas av mot en för verkets samtliga distributionsbolag gemensam ram.
Jag
förordar att borgensramen för lån till distributionsbolag ökas med 10 milj. kr.
till sammanlagt 80 milj. kr. I enUghet med vad jag nu har sagt bör regeringen
får bemyndigande atl medge valtenfallsverket att teckna borgen för lån intill
sammanlagt 2 578 milj. kr., varav högst 80 milj. kr. för lån till
distributionsbolag. Jag vill framhålla atl upplåning och borgen i något fall
kan komma att avse lån i utländsk valuta.
Vattenfallsverkets rörelsetillgångar likvida medel,
kundfordringar, lager, maskiner och inventarier finansieras f.n. med
balanserade överskottsmedel, lagerreserver, kortfristiga skulder och vissa
anslagsmedel tillsammans ca 1 120 mUj. kr. saml med en rörlig kredit om
420 milj. kr. Nuvarande kredit är inte tillräcklig för att verket sfkall kunna
täcka även tillfälliga behov av rörelsemedel.
I likhet med vattenfallsverket anser jag all krediten
behöver höjas och förordar att verket t. v. får disponera en rörlig kredit i
riksgäldskontoret om 450 milj. kr.
Riksdagen lade våren 1975 fast allmänna riktlinjer för
energihushållningen m.m. (prop. 1975: 30, NU 1975: 30, rskr 1975: 202). Vad särskih
gäller elförsörjningen bör enligt dessa riktlinjer vattenkraften byggas ut för
en årlig produktion av 5 TWh* utöver produktionen i befintliga eller lovgivna
anläggningar till sammanlagt ca 66 TWh.
Som framgår av propositionen (bil. 1 s. 401) har hittills
tagits i anspråk vattenkrafttillgångar som ger en årsproduktion av 59 TWh. Ytterligare
ca 2 TWh kommer att erhållas i anläggningar som ännu inte har tagits i drift,
men för vilka tillåtlighetsdom har avkunnats.
Söderfors kraftstation i Dalälven hör till de projekt för
vilka tillål-lighetsdom har avkunnats. Fallrätten ägs av Stora Kopparbergs
Bergslags AB (Stora Kopparberg), som också har projekterat anläggningen. Utbyggnaden
har emellertid av olika skäl inle salts igång. Stationen är planerad för en
effekt av 20 MW och skall ge en årsproduktion av 100 GWh.
Stora Kopparberg har nu erbjudit valtenfallsverket att
delta i utbyggnaden. En överenskommelse har träffats mellan verket och Stora
Kopparberg om bildande av ett särskilt aktiebolag Söderfors Kraft AB för
det gemensamma tillgodogörandet av vattenkraften vid Hedesundafjärdens utlopp
vid Söderfors.
Enligt föreliggande konsortialavlal, som träffats med
förbehåll för regeringens godkännande, skall vattenfallsverket disponera hela
kraftproduktionen under de första tjugo åren som stationen är i
drift.
' 1 TWh (terawattimme) = 1 miljard kilowattimmar.
Prop.
1975/76: 25 90
Verket skall därvid ensamt svara för finansieringen och
för driftkostnaderna. Under denna tid äger verket 99 % av aktierna i bolaget ocb
Stora Kopparberg 1 %. Stora Kopparberg har därefter rätt att förvärva hälften
av aktierna till deras verkliga värde och disponera hälften av
kraftproduktionen.
Jag har inte något alt erinra mot det av vattenfallsverket
föreslagna samarbetet med Stora Kopparberg, eftersom verket därigenom får del i
produktionen i Söderfors kraftstation. Det är vidare angeläget atl utbyggnaden
av kraftstationen snarast kommer igång.
Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens
bemyndigande atl godkänna det mellan parterna villkorligt träffade konsorlialavtalet
och att medge verket att träffa överenskommelse om de smärre ändringar i
avtalet som kan visa sig nödvändiga i framliden. Vidare förordar jag atl verket
får fa medel i anspråk från invesferingsanslagef Kraftstationer m. m. för
teckning av aktier i och lån till det tillämnade bolagel. Som jag tidigare har
framhållit har jag räknat med atl verket kommer att behöva 9 milj. kr. för
dessa ändamål under innevarande budgetår.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen alt
1. bemyndiga regeringen att dels godkänna avtalet
om bildande
av ett aktiebolag för utbyggnad och drifl av Söderfors kraft
station, dels medge statens valtenfallsverk att träffa överens
kommelse om smärre ändringar i avtalet,
2.
medge att medel
får fas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för teckning
av aktier i och lån till det under 1 avsedda aktiebolaget, allt i enlighet med
åtagandena i avtalet,
3.
bemyndiga
regeringen att medge statens valtenfallsverk alt teckna borgen för lån inflll
sammanlagt 2 578 000 000 kr., varav högst 80 000 000 kr. för lån lill distribulionsbolag,
4.
medge att
statens vattenfallsverk får disponera en från 420 000 000 kr. tUl 450 000 000
kr. ökad röriig kredit i riksgäldskonloret,
5.
till
Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 190 000 000 kr.
Prop.
1975/76: 25 91
Bilaga 12
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-10-30
Föredragande: statsrådet Sträng
Anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 såvitt avser statens allmänna fastighetsfond
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[1] Reparations- och underhållskostnader m.m. under
karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten
till reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten
för statens allmänna faslighetsfond för budgetåret 1975/76 beräknats 8,9 milj.
kr.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1975: 1 bU. 1 s. 55, FiU 1975: 1, rskr 1975:30) den 16 oktober 1975 beslutat om
vissa sysselsätlningsfrämjande åtgärder budgetåret 1975/76. Beslutet innebar
bl. a. aft från den i staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska
sjukhusefs delfond, uppförda posten flll reparafions-och underhållskostnader m.
m. skulle få bestridas utgifter med högst 3 milj. kr. utöver vad som tidigare
medgivits.
I beslut den 23 oktober 1975 har regeringen uppdragit åt
direktionen för karolinska sjukhuset alt intill högst nämnda belopp ulföra
arbeten för yttre underhåll på byggnader som står under direktionens förvallning.
Föredraganden
Jag förordar all 3 milj. kr. utöver tidigare fastställt
belopp anvisas för reparations- och underhållskostnader m. m. Jag hemställer
all regeringen föreslår riksdagen
alt i staten för statens allmänna faslighetsfond,
karolinska sjukhusets delfond, under posten Reparations- och underhållskostnader
m. m. för budgetåret 1975/76 beräkna ell belopp av ytterligare 3 000 000 kr.
Prop.
1975/76: 25 93
Bilaga 13
Förteckning
över av regeringen hos riksdagen i prop, 1975/76: 25
begärda anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76
DRIFTBUPGETEN
A. Egentliga statsutgifter
//, Justitiedepartementet B 7 Lokala
polisorganisationen: Utrustning,
reservationsanslag 1 288 000
IV. Försvarsdepartementet
H 9 FN.styrkors verksamhet utomlands,
reservationsanslag 64 000 000
H 10 Övervakningskontingenten i Korea,
reservationsanslag 1 140 000
V. Socialdepartementet
D 2 Bidrag till anordnande av förskolor och
fritidshem,
reservationsanslag 200 000 000
E 13 Socialstyrelsens läkemedelsavdelning:
Inredning och utrustning, reservationsanslag 3 500 000
K 1 Bidrag till handikappinstitutet 1 735 OflO
VII. Finansdepartementet
B 4 Statistiska centralbyrån: Utrustning,
reservationsanslag 330 000
VIII. Utbildningsdepartementet
D 9 Särskilda åtgärder på skolområdet,
reservationsanslag 9 000 000
F 12 SärskUda lärarutbildningsåigärder,
reservationsanslag 6 200 000
G
16 Bidrag till Liber Graflska AB 6 000 000
IX. Jordbruksdeparternentet
B 15 Främjande av rennäringen, re.servatiansan.slag 1 850 000
B
17 Särskilt bidrag tiU trädgårdsnäringen,
reservationsanslag 400 000
XI. A rbetsmarknadsdepartementel B 3 Sysselsättningsskapande
åtgärder,
reservationsanslag 585 000 000
Prop.
1975/76: 25 94
C 5 Arbetsmiljöinsatser inom statliga affärs
verk m, m., reservationsanslag 25 000 000
XII. Bostadsdepartementet
BIO Uppmstningsbidrag m. m, till allmänna samlings
lokaler, reservationsanslag 2 000 000
Bil Vissa energibesparande åtgärder inom bostads
beståndet m.m., reservationsanslag 150 000 000
D 6
Lantmäteriverket: Utmstning,
reservationsanslag 1 000 000
XIII. Industridepartementet
A
3
C
1
C
3
D
5
D
8
E
4
E 13
Kommittéer m. m., reservationsanslag 6 000 000
Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk kartering samt information och doku
mentation, reservationsanslag 354 000
Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering m. m., reservationsanslag 940 000
Energibesparande åtgärder inom näringslivet
m.m., reservationsanslag 50 000 000
Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m.,
reservationsanslag 1 000
Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning,
reservationsanslag 1 500 000
Energiforskning, reservationsanslag 2 000 000
Summa för driftbudgeten 1119 238 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
C. Statens järnvägar
2 Elektrifiering av järnvägslinjen
BorlängeMora 27 500 000
E. Förenade fabriksverken
1
Byggnader och
utrustning 15 400 000
2
Finansiering av
stirlingprojektet 6 000 000
F. Statens vattenfallsverk
1 Kraftstationer m, m. 190 000 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet
1 Polishus m. m. 48 000 000
Prop.
1975/76: 25 95
Jordbruksdepartementet 16 Byggnadsarbeten vid
jordbrukets högskolor m, m. 22 000 000
III. Försvarets fastighetsfond
Försvarsdepartementet
1
Arméförband:
Anskaffning av anläggningar 800 000
2
Marinförband:
Anskaffning av anläggningar 1490 000
3
Flygvapenförband:
Anskaffning av anläggningar 18 800 000
VI. Fonden för statens aktier
Jordbruksdepartementet 1 a Förvärv och teckning av
aktier i Svensk
Avfallskon ven tering AB (SAKAB) 12 120 000
IX. Diverse kapitalfonder
Kommunikalionsdepartementet
3
Sjöfartsverkets
fond: Sjöfartsmateriel m. m. 55 000 000
4
Fonden för
Södertälje kanal verk 8 000 000
Handelsdepartementet
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:
7 Förrådsanläggningar m.m. 5 975 000
Summa för kapitalbudgelen 411 085 000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975 750457
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
79 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (79)
79 kopplingar i 47 dokument.
- Bet. 1992/93:KU1 Riksdagen och normgivningsprocessen med anledning av förslag från riksdagens revisorer, m.m. i texten
- Bet. 1981/82:FiU26 om bemyndigande rörande försäljning av staten eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom (prop. 1981/82:100 bil. 11) s. 1 · s. 5 i texten
- Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
- Bet. 1980/81:CU35 om avveckling av statens bestånd av uthyrningsbostäder m.m. (prop. 1980/81:158) s. 3 i texten
- Bet. 1977/78:FiU16 Med anledning av propositionen 1977/78:100 bilaga 2 såvitt avser finansfullmakten jämte motion s. 2 i texten