Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1919:240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet

1974 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:178, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1919:240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Majrts proposition nr 178 år 1974 Prop. 1974:178

Nr 178

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet; given den 25 oktober 1974.

Kungl,
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över fmansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt,

CARL GUSTAF

G,
E, STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ändrade bestämmelser om sammansättningen av styrelsen
för Stockholms fondbörs. Antalet styrelseledamöter skall liksom f. n. vara nio.
Ordförande, vice ordförande och ytterligare två ledamöter utses av regeringen.
Bland de av regermgen utsedda ledamöterna skall en representera den
aktiesparande allmänheten. Av styrelsen i övrigt utser fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret gemensamt en. Svenska bandelskammarförbundet
och Sveriges industriförbund vardera en samt medlemmarna av fondbörsen två ledamöter.
Suppleanter föreslås bli utsedda till samma antal och i samma ordning som
ledamöterna.

1
Riksdagen 1974.1 saml Nr 178

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet

Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse och
fondbörsverksamhet

dels
att i 2, 16, 17, 2426, 28, 29, 35, 36, 38, 40, 41 och 56 §§ ordet "Konungen"och
böjningsform av detta ord skall bytas ut mot "regeringen" i
motsvarande form,

dels
att 27 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

27
§

För
varje fondbörs skall finnas För varje fondbörs skall finnas

en av Konungen fastställd börs- en av regeringen fastställd börs

ordning, som skall innehålla be- ordning, som skall innehålla be

stämmelser om: stämmdser om:

1)
villkoren för att bliva medlem
av börsen;

2)
de fömtsättningar, under vilka
medlem av börsen kan därifrån uteslutas;

3)
antalet styrelseledamöter, ti- 3)
tiden för styrelseledamöter-den för deras befattningar, ord- nas
befattningar, ordningen för ningen för styrelseval och gmn- styrelseval
och grunderna för fat-derna för fattande av beslut inom tände av
beslut inom styrelsen; styrelsen;

4)
de slag av fondaffärer, som å
börsen må avslutas;

5)
villkoren för att fondpapper må
å börsen göras till föremål för affärer;

6)
storleken av den provision,
börsmedlem äger åtnjuta å avtal, som han för annans räkning sluter å börsen;

7)
de grunder, enligt vilka avgift
skall erläggas för offentlig auktion å fondpapper, som å börsen förrättas på gmnd
av börsstyrelsens jämlikt 56 § meddelade förordnande;

8)
skiljemannaförfarande för
avgörande av tvister rörande avtal, som ingåtts å börsen.

31 §1

För fondbörs skall finnas en För fondbörs skall finnas en

styrelse, vars ordförande jämte styrelse bestående av nio ledainö-

suppleant för honom utses av Ko- ter. Ordförande, vice ordförande

nungen. övriga ledamöter i styrel- och två andra ledamöter utses av

sen väljas till en fjärdedel av de regeringen. I övrigt utses genom

bankaktiebolag, som äro medlem- val en ledamot av fullmäktige i

mar av fondbörsen, till en fjärde- riksbanken och fullmäktige i riks

del av övriga börsmedlemmar, till gäldskontoret samfällt, en ledamot

en fjärdedel av kommunfullmäk- av Svenska handelskammarför-

»
Senaste lydelse 1969:775.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:178

bundet,
en ledamot av Sveriges industriförbund samt två ledamöter av medlemmarna av
fondbörsen. För varje ledamot skall finnas en suppleant som utses i samma ordning
som ledamoten.

tige i den kommun, där börsen hålles, och till den
återstående fjärdedelen av den handelskammare, inom vars distrikt nämnda
kommun är belägen. Envar av de fyra valkorporationerna utser därjämte
suppleanter för de av densamma valda ledamöterna till lika antal sotn dessa.

Ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst tre
år. Avgår någon, mnan den tid, för vilken han blivit utsedd, gått till ända,
utses efterträdare för den återstående tiden.

Har Konungen bifallit ansökan Sker ej val som i första stycket

om tillstånd att upprätta fondbörs, sägs, utser regeringen ledamot och

äga de,
vilka ingivit sagda ansökan, suppleant som skulle ha utsetts

att första gången val av börssty- genom sådant val.

relse skall förrättas utse de styrel- Regeringen bestämmer arvoden

seledamöter och suppleanter, vilka till ledamöter och suppleanter,

eljest skola väljas av börsmedlem

marna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

It Riksdagen 1974. 1 saml Nr 178

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:178

Utdrag av protokollet över finaiisärenden hållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet den 25 oktober 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern fÖr utrikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrad
sammansättning av styrelsen för Stockholms fondbörs och anför.

1 Inledning

Med stöd av Kungl, Maj:ts bemyndigande tillkallade jag år
1966 sakkunniga med uppdrag att se över börslagstiftningen (Fi 1967: 32), De
sakkunniga antog namnet fondbörsutredningen. Är 1972 fick jag Kungl, Maj:ts
bemyndigande att uppdra åt utredningen att se över lagstiftningen om fondkommissionsrörelse.
Utredningen, som tidigare överlämnat tre betänkanden, vilka delvis föranlett
lagstiftning, har i ytterligare ett delbetänkande (SOU 1973: 60) Fondbörsen
lagt fram förslag till ny börslagstiftning. Utredningen fortsätter sitt uppdrag
beträffande lagstiftningen om fondkommissionsrörelse.

Yttranden över betänkandet Fondbörsen har efter remiss
avgetts av bankinspektionen, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, riksskatteverket,
riksåklagaren, hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i Stockholm,
kommerskollegium, patent- och registreringsverket, näringsfrihetsombudsmannen,
länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Gävleborgs län,
1968 års kaphalmarknadsutred-ning. Familjeföretagens förening, Folksam,
fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret. Föreningen
Auktoriserade revisorer. Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i
Sverige (LO), Stockholms kommun. Styrelsen för Stockholms fondbörs, Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Svenska bankföreningen, Svenska bank mannaförbundet. Svenska
fondhandlareföreningen. Svenska försäkrings-

' Betänkandet är undertecknat av f d, generaldirektören
Kurt Wulff (ordförande), börschefen Stig Algott, f d, borgarrådet Albert
Aronson, fil, lic, Gösta Dahlström, bankdirektören Kurt Eklöf, bankdirektören
Bengt Grönquist, aukt, revisorn Per Hanner, direktören Carl Langenskiöld,
direktören Alvar Lindencro-na, bankinspektören Torkel Stern, departementsrådet
Göran Wahlgren och hovrättsrådet Åke Ähström,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178 5

bolags
riksförbund. Svenska bandelskammarförbundet. Svenska revisorsamfundet, Svenska
sparbanksförcriingen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Sveriges aktiesparares riksförbund, Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges jordbrukskasseförbund.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag,

Kommerskollegium har
överlämnat yttranden från Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare,
handelskammaren i Göteborg Västsvenska handelskammaren, handelskammaren i
Karlstad, handelskammaren för Örebro och Västmanlands län samt handelskammaren
i Gävle,

Stockholms
handelskammare, Skånes handelskammare, handelskammaren i Göteborg,
handelskammaren för Örebro och Västmanlands län, handelskammaren i Gävle,
Svenska bandelskammarförbundet, SAF, Sveriges grossistförbund samt Sveriges
industriförbund har, med vissa tillägg, åberopat ett av Näringslivets
börskommitté avgivet yttrande. Dessutom har till vissa remissyttranden fogats
särskilda yttranden eller tillägg,

I
betänkandet (SOU 1973: 60) föreslår fondbörsutredningen en ny författningsmässig
reglering av Stockholms fondbörs och dess verksamhet, bestående av dels en lag
om Stockholms fondbörs, dels en kungörelse. Fondbörsverksamheten föreslås
liksom hittills få bedrivas endast med statlig auktorisation och under
bankinspektionens tillsyn, Stockholms fondbörs föreslås få karaktär av
riksbörs och ensamrätt i fråga om fondbörsverksamhet. Även den handel och
notering beträffande icke inregistrerade värdepapper som f, n, omhänderhas av
Svenska fondhandlareföreningen kommer enligt förslaget att omfattas av
ensamrätten. Fondbörsen föreslås emellertid få rätt att med bankinspektionens
tillstånd uppdra åt sammanslutning av svenska fondkommissionärer att i viss
utsträckning besluta om inregistrering av värdepapper vid fondbörsen och
ombesörja notering av kurs i fråga om dessa. Förslaget innehåller vidare vissa
ändringar beträffande inregistreringen av värdepapper, bl, a, i syfte att
förbättra redovisning och information till allmänheten. Även i fråga om
sammansättningen av styrelsen för Stockholms fondbörs och sättet för utseende
av ledamöter och suppleanter föreslås ändrade regler, I detta hänseende är
förslaget inte enhälligt. En minoritet inom utredningen föreslår delvis annan
styrelsesammansättning och delvis andra valkorporationer än majoriteten. Utredningen
föreslår vidare uttryckliga jävsregler för ledamöterna i börs-styrelsen och för
börschefen m, m.

Fondbörsutredningens nu
framlagda förslag syftar till en delreform inom svensk fondhandel, innebärande bl.
a, att fondkommissionslagen upphävs i de delar som gäller
börsverksamhet. Som inledningsvis

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178 6

nämnts,
avser utredningen att behandla reglerna om fondkommissionsrörelse för sig i
ett senare betänkande. Bankinspektionen har i sitt remissyttrande ifrågasatt,
om de nu framlagda förslagen bör genomföras innan förslag föreligger om ny
lagstiftning för fondkommissionsverk-samheten. Inspektionen framhåller att det
fortsatta utredningsarbetet kan komma att aktualisera frågor som griper över
både denna verksamhet och fondbörsen och anser att det är en fördel, om den
lagstiftning som skall reglera fondhandeln i landet kunde prövas i ett sammanhang.

För
egen del anser jag inspektionens synpunkter värda beaktande. Ett starkt samband
råder mellan fondbörsverksamhet och fondkommissionsrörelse. Sakliga och
lagtekniska skäl talar därför för en samordning av dessa frågor. Enligt vad jag
erfarit kan resultatet av utredningsarbetet rörande fondkommissionsrördsen
väntas föreligga hösten 1975. Jag anser därför att en prövning av
fondbörsutredningens nu framlagda betänkande utom såvitt gäller reglerna om
börsstyrelsens sammansättning bör anstå i avvaktan på utredningens kommande
förslag beträffande fondkommissionsrörelse. Det är enligt min mening angeläget
att de nämnda reglerna snarast ändras så att bl. a, önskemålet om en ökad
representation för det allmänna i styrelsen kan tillgodoses.

2
Nuvarande ordning

Författningsmässigt
regleras fondbörsverksamheten i vårt land i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet (fondkommissionslagen) samt i en av Kungl, Maj:t för
tio år i sänder fastställd börsordning (senast fastställd SFS 1969:546, ändrad
1971:785 och 1973: 899), Bankinspektionen är tillsynsmyndighet.

Enligt
26 § fondkommissionslagen fordras Kungl, Maj:ts tillstånd för att upprätta
fondbörs. Förutsättning för sådant tillstånd är att börsen prövas bli till
nytta för det allmänna. Kungl. Maj:t kan under vissa förutsättningar återkalla
meddelat tillstånd (26 § andra stycket). Vid ansökan om tillstånd skall enligt
28 § andra stycket bifogas förslag till börsordning. Förslagets
överensstämmelse med lag och andra författningar och dess ändamålsenlighet i
övrigt prövas av Kungl. Maj:t.

I
31 § fondkommissionslagen finns föreskrifter om styrelse för fondbörs.
Ordföranden och suppleant för honom utses av Kungl. Maj:t. Övriga ledamöter
väljs av fyra valkorporationer till en fjärdedel vardera med suppleanter till
lika antal. Korporationerna är dels de bankaktiebolag, som är medlemmar av
fondbörsen, dels övriga börsmedlemmar, dels kommunfullmäktige i den kommun, där
börsen hålls och dels den handelskammare, inom vars distrikt kommunen i fråga
är belägen (31 § första stycket). Ordförande, ledamöter och suppleanter utses
för en tid av högst tre år (31 § andra stycket).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:178 7

Börsstyrelsens
uppgifter är enligt 32 § att handha ledningen av fondbörsens verksamhet och
förvaltningen av dess angelägenheter och att sörja för att verksamheten äger
rum på ett tillfredsställande sätt.

Enligt
27 § fondkommissionslagen skall i börsordningen finnas bestämmelser bl, a, om
antalet styrelseledamöter, tiden för deras befattningar, ordningen för
styrelseval och grunderna för fattande av beslut inom styrelsen.

Enligt börsordningen för
Stockholms fondbörs består styrelsen f, n. av ordförande och åtta andra
ledamöter. Börsstyrelsen är beslutför, när ordföranden och minst fem andra
ledamöter är närvarande. Huvudregeln är att beslut fattas med enkel
röstövervikt. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder utom
vid val, då avgörandet sker genom lottning. Särskilda beslutsregler gäller för
sanktioner mot börsmedlemmar och börsombud samt för avförande från notering av
värdepapper i vissa fall. Sådana beslut skall biträdas av minst två
tredjedelar av samtliga styrelseledamöter.

Uppdrag
som ledamot i börsstyrelsen är inte förenat med arvode.

3
Fondbörsutredningen

Fondbörsutredningen
framhåller inledningsvis att fondkommissionsla-gens bestämmelser om
sammansättningen av börsstyrelse åtminstone i vissa delar framstår som
föråldrade. Föreskriften att kommunfullmäktige i den kommun där börsen hålls
skall välja två ledamöter i styrelsen kan sålunda i huvudsak härledas till
historiska förhållanden. En av grundprinciperna vid de nuvarande
bestämmelsernas tillkomst var vidare att börsmedlemmarna själva som
dessförinnan inte haft någon bestämmanderätt över börsledningens sammansättning
skulle utse ledamöter i styrelsen till viss dd. Mäklarna var, i motsats till
nuläget, vid tiden för lagens tillkomst till antalet dominerande bland
börsmedlemmarna och de fick enligt lagen välja två styrelseledamöter, dvs,
lika många som bankerna, vilka utgjorde den andra kategorin börsmedlemmar.

När det gäller
börsstyrelsens framtida sammansättning bör enligt utredningen följande
principer vara vägledande. Det allmänna bör tillförsäkras inflytande, de som
har direkt anknytning till verksamheten bör vara representerade och i styrelsen
bör ingå personer som är sakkunniga på olika områden som rör börsverksamhet.

Det allmännas inflytande
på börsstyrelsens sammansättning kan tillgodoses främst genom att Kungl. Maj:t,
som f. n. utser ordförande och suppleant för denne, får utse flera ledamöter
och suppleanter.

Bland de kategorier som
har direkt anknytning till börsverksamheten märks i första hand börsdeltagarna
eller börsmedlemmarna. Enligt en under senare år alltmer tongivande uppfattning
bör medlemmarna i en

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:178 8

organisation ha möjlighet att påverka beslut rörande
dennas verksamhet och angelägenheter. Utredningen finner i överensstämmelse
härmed att börsmedlemmarna bör tillerkännas rätt att välja ett visst antal
ledamöter och suppleanter till fondbörsens styrelse. Eftersom det bland börsmedlemmarna
finns personer med ingående insikter i börsverksamhet och därmed sammanhängande
förhållanden, beaktas också härigenom intresset av att tillföra styrelsen
sakkunskap.

En annan
kategori, som direkt berörs av fondbörsens verksamhet, är de företag vilkas
aktier är inregistrerade vid börsen. Utredningen anser det betydelsefullt att börsstyrdsens
tillsättande kan ske under medverkan av personer som har kunskap om och
praktisk erfarenhet av näringslivets problem. Det är också skäligt att de
noterade företagen, vars utveckling kan vara beroende av en väl fungerande
börs, ges möjlighet att få företrädare i börsstyrelsen. Av i stort sett
motsvarande skäl bör de institutioner som har det närmaste ansvaret för
obligationsmarknaden i vårt land bli berättigade att få inflytande över
börsstyrelsens sammansättning.

Utredningen
framhåller att det i och för sig kunde vara önskvärt att också vissa andra
grupper, för vilka skeendet på börsen är av vikt, bl. a, löntagarna och
aktiespararna, tillerkändes rätt att välja in ledamöter och suppleanter i
börsledningen. Det väsentliga för dessa grupper liksom för andra grupper som
berörs av börsverksamheten torde emellertid vara att fondbörsen
tillfredsställande fullgör sina uppgifter. Antalet ledamöter i styrelsen måste
dessutom av tekniska skäl vara begränsat. Utredningen anser sig därför inte
kunna förorda valrätt för någon av de grupper som nu nämnts. Deras intressen
får i stället tillgodoses genom ökad insyn för allmänheten och ökat inflytande
för det allmänna i fråga om börsverksamheten.

Beträffande börsmedlemmarnas valrätt anmärker utredningen
att, eftersom bankerna numera dominerar medlemskåren, detta i och för sig är
ett skäl för att bankerna bör ha större inflytande än mäklarna i fråga om
börsstyrelsens sammansättning. Med hänsyn till ovissheten om kårens framtida
struktur anser utredningen det dock lämpligast att medlemmarna gemensamt får
välja ett visst antal styrelseledamöter.

När det
gäller att bestämma den eller de instanser som bör välja företrädare för
börsbolagen, påpekar utredningen att det i och för sig är svårt att göra någon
väsentlig invändniiig mot de hittillsvarande reglerna att Stockholms
handelskammare väljer ledamöter som talesmän för näringslivet. Emellertid anser
utredningen att det finns korporationer, som på ett något bredare sätt
representerar näringslivet, nämligen Svenska bandelskammarförbundet och
Sveriges industriförbund. Dessa bör därför ha möjlighet att välja ledamöter i
styrelsen.

Valrätten för obligationsmarknadens intressenter bör
enligt utredningen tillkomma fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret gemensamt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178 9

Utredningen understryker behovet av en mera allsidigt
sammansatt styrelse än f. n. och av en förstärkning av det allmännas
representation. Det är också av vikt att antalet ledamöter i styrelsen inte
sätts så högt att styrelsens effektivitet äventyras. Med beaktande av dessa
synpunkter föreslår utredningen att styrelsen skall bestå av ordförande och sju
andra ledamöter jämte en suppleant för envar av dessa, Kungl, Maj:t bör utse
ordförande och suppleant för honom samt två andra ledamöter och suppleanter för
dem, I det uppdrag att tillgodose allmänna intressen, som åligger de av Kungl,
Maj:t utsedda personerna ligger också att beakta intressen hos vissa kategorier
som inte kan beredas direkt representation i styrelsen. Utredningen syftar
framför allt på de institutioner, företag och enskilda som köper, äger och
säljer vid börsen inregistrerade värdepapper. Enligt utredningens mening är
det inte nödvändigt att de kvalifikationer som de av Kungl, Maj:t utsedda
personerna bör besitta anges i lagen. Det får anses självklart att de bör äga
kunskaper i ekonomi och kännedom om börsverksamhet. Det är vidare lämpligt
att åtminstone en av dem både teoretiskt och praktiskt är väl insatt särskilt i
redovisningsförhållanden.

Utredningen anser vidare att fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret gemensamt bör utse en styrelseledamot och suppleant
för denne. Svenska bandelskammarförbundet och Sveriges industriförbund
föreslås få utse vardera en ledamot och en suppleant. Slutligen föreslås att
börsmedlemmarna gemensamt skall få välja två ledamöter och suppleanter för
dem.

Med hänsyn till att ett aktivt deltagande i börsstyrelsens
arbete är tidskrävande och innebär ansvar anser utredningen att styrelsen i
princip bör uppbära ersättning för sitt arbete. Ersättningen föreslås utgå av
fondbörsens egna medel med belopp som Kungl, Maj:t bestämmer,

3.1 Reservation mot fondbörsutredningens förslag

Tre av ledamöterna i fondbörsutredningeni framhåller i en
reservation, att de inte kan acceptera fondbörsutredningens förslag i fråga om
börsstyrelsens sammansättning. Enligt reservanterna bör tre huvudintressen
vara lika företrädda, nämligen det allmänna, de börsnoterade företagen och
börsmedlemmarna. Kontrollintresset bör framför allt tillgodoses genom
tillsynsmyndigheten. Riksbankens och riksgäldskontorets representation finner
reservanterna omotiverad, eftersom det inte finns anledning att lägga några
penningpolitiska aspekter på börsens verksamhet. Med hänsyn till de
institutionella placerarnas ökande betydelse bör Svenska försäkringsbolags
riksförbund få utse en ledamot, I reservationen föreslås följande regler för
tillsättande av börsstyrelsen. Denna bör, liksom f, n,, bestå av nio ledamöter,
Kungl, Maj:t bör utse ordförande

1 Herrar Grönquist, Langenskiöld och Lindencrona,

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178 10

och
ytterligare två ledamöter. Svenska fondhandlareföreningen bör utse tre
ledamöter och Svenska bandelskammarförbundet, Sveriges industriförbund och
Svenska försäkringsbolags riksförbund var sin ledamot. Suppleanter bör utses på
motsvarande sätt.

4
Remissyttrandena

Utredningens
förslag i fråga om börsstyrelsens sammansättning och sättet för utseende av
ledamöter tillstyrks eller lämnas utan erinran av över hälften av
remissinstanserna, däribland bankinspektionen, försäkringsinspektionen,
riksbanksfullmäktige (majoriteten), fullmäktige i riksgäldskontoret
(majoriteten) kapitalinarknadsutredningen (majoriteten), KF, Sveriges
jordbrukskasseförbund, SACO och TCO.

Riksbanksfullmäktige
finner den föreslagna sammansättningen av börsstyrelsen vara väl avvägd mot
bakgrund av de vägledande kriterier som utredningen uppställt. Det allmännas
inflytande har blivit väl tillgodosett, samtidigt som de parter som har direkt
anknytning till börsens verksamhet tillförsäkrats inflytande. Representanterna
för de föreslagna valberättigade instanserna torde kunna tillföra styrelsen den
nödvändiga sakkunskapen om de områden, som rör börsverksamheten. Förslaget att
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret gemensamt bör utse
en ledamot anser fullmäktige vara väl motiverat av de skäl som utredningen
anför. En sådan representant kan för det första tillföra styrelsen sakkunskap
vad gäller förhållandena på obligationsmarknaden. För det andra är det enligt
fullmäktiges mening i det närmaste självklart, att de båda myndigheter, som har
det närmaste ansvaret för denna marknad också är representerade i ledningen för
en verksamhet, som direkt berör institutionerna. Skulle fondbörsutredningens
betänkande resultera i en vidgad sekundärmarknad i obligationer och
möjligheter att inregistrera utländska aktier vid fondbörsen, skulle denna
representants kännedom om obligationsmarknadens funktionssätt och reglerna för
kapitaltransaktioner med utlandet te sig ytterligare värdefull.

Liknande
synpunkter framförs av riksgäldskontoret och kapitalmarknadsutredningen.

I
flera yttranden, bl, a, av bankinspektionen, riksrevisionsverket och KF,
understryks behovet av ökat inflytande för det allmänna.

Reservanter
inom styrelsen för Stockholms fondbörs ifrågasätter till en början, om det är
konsekvent att, som utredningens majoritet föreslagit, å ena sidan
fondbörsstyrelsen tillförs företrädare för riksbanken/ riksgäldskontoret
gemensamt medan å andra sidan Svenska bandelskammarförbundet och Sveriges
industriförbund erhåller var sin representant. Med denna utgångspunkt ligger
det närmast till hands att antingen nedbringa ledamöternas antal till sju eller
utöka det till nio. Vill man

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:178 11

däremot
som utredningsminoriteten att fondkommissionärerna skall representeras av tre
ledamöter, kan detta lämpligen ske genom att fondhandlareföreningen, Svenska
bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen får utse var sin ledamot, I ett
sådant läge bör, om både bandelskammarförbundet och industriförbundet skall ha
representation, också riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige äga utse
var sin ledamot. Vid övervägande av nu anförda synpunkter stannar
reservanterna inom fondbörsstyrelsen slutligt för att tillstyrka
utredningsmajoritetens förslag med den ändringen att Svenska
fondhandlareföreningen och inte börsmedlemmarna gemensamt bör utse två
ledamöter.

Flera
remissinstanser avstyrker majoritetens förslag och förordar i stället
utredningsminoritetens lösning. Denna uppfattning har bl, a. Näringslivets
börskommitté, styrelsen för Stockholms fondbörs (majoriteten), Svenska
bankföreningen. Svenska fondhandlareföreningen, Sveriges advokatsamfund samt
reservanterna inom riksbanksfullmäktige resp. kapitalmarknadsutredningen.

Näringslivets
börskommitté framhåller att den av majoriteten föreslagna minskningen av
antalet ledamöter i börsstyrelsen från nio till åtta är opåkallad. Det finns
intet belägg för majoritetens antydda uppfattning att det nuvarande antalet
nio skulle vara "så högt att styrelsens effektivitet äventyras".
Helt opraktiskt synes det vara att tillskapa en styrelse med jämnt antal
ledamöter, så att vid lika röstetal ordförandens utslagsröst blir avgörande.
Antalet börsstyrelseledamöter bör därför också i fortsättningen vara nio. I
fråga om sättet för utseende av de nio ledamöterna erinrar kommittén om att de
flesta fondbörserna i industriländerna har utvecklats från relativt lösa
sammanslutningar av värdepappersmäklare till fasta fristående institutioner
under offentlig kontroll. Under senare år har i ökad omfattning också andra
intressenter beretts representation i börsstyrelserna, I sina grunddrag är
fondbörserna dock fortfarande föreningar av fondkommissionärer, där börsernas
ledningsorgan i huvudsak tillsätts av börsmedlemmarna.

En
genomgående princip för ledningen av börserna är att verksamheten skall
bedrivas så att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden
upprätthålls. Huvuddelen av det praktiska arbetet inom börsledningen tar dock
sikte på att se till att själva värdepappershanteringen sker effektivt och
smidigt. För att börsstyrelsen rätt skall kunna lösa sin uppgift fordras i
första hand att i styrelsen finns personer med ingående kännedom om och praktisk
erfarenhet av börsväsendet. Vikten av kontinuitet i verksamheten talar för att
endast uppenbart påkallade ändringar genomförs. Det saknas skäl för att det
allmänna engageras i själva börsverksamheten i sådan utsträckning som
utredningens majoritet föreslår. Ett så stort offentligt inflytande i
börsstyrelsen kan vara ägnat att försämra börsens förhållande till det
internationella börsväsendet. Det allmännas kontrollintresse tillgodoses genom
tillsynsmyndigheten, Inflytan-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:178 12

det på själva verksamheten blir enligt kommitténs mening
fullt tillfredsställande tillgodosett genom att Kungl, Maj:t utser ordförande
jämte ytterligare två ledamöter. Den föreslagna representationen för
riksbanken och riksgäldskontoret finner kommittén omotiverad. Om avsikten
därmed är att befrämja obligationsköparnas, dvs, långivarnas, intresse av insyn
i den rätt ringa del av obligationshanddn som sker över fondbörsen, kan detta
bättre tillgodoses genom den ledamot som av reservanterna föreslås skola utses
av Svenska försäkringsbolags riksförbund. Försäkringsbolagen utgör en högst
betydande del av de obligationsköpande institutionerna och är betydelsefulla
även som aktieplacerande institutioner. Med sin erfarenhet och sakkunskap kan
de vara representativa även för övriga privata institutionella placerare i
obligationer och aktier. Börsmedlemmarna bör vidare ges ett relativt stort
inflytande vid tillsättandet av ledamöterna i börsstyrelsen. Reservanternas
förslag att Svenska fondhandlareföreningen skall utse tre av styrelsens nio
ledamöter är därför väl motiverat. Likaledes är det med hänsyn till att stockholmsbörsen
föreslås få rikskaraktär lämpligt att de två ledamöter som nu utses av
Stockholms handelskammare fortsättningsvis i stället utses av Svenska bandelskammarförbundet
och Sveriges industriförbund. Liknande synpunkter framförs av styrelsen för
Stockholms fondbörs (majoriteten), som understryker vikten av att
börsmedlemmarna har en fyllig representation i styrelsen, bl, a, med hänsyn
till önskemålet att börsledningen omfattas av förtroende från utländska
fondbörsers sida.

Svenska
bankföreningen anser att en tillfredsställande bevakning av allmänna intressen
kan upprätthållas även med en ordning som liksom den nuvarande innebär att
flertalet medlemmar av börsstyrelsen utses av företrädare för de av börshandeln
berörda företagen. Gentemot utredningsmajoritetens förslag att en
styrelseledamot skall utses av riksbanken och riksgäldskontoret samfällt som
företrädare för obligationsmarknaden framhåller föreningen att sakkunskap om
denna kaii förutsättas bli väl företrädd genom bankernas representanter i
börsstyrelsen. Därtill kommer att av de styrelsemedlemmar som skall väljas av Kungl.
Maj:t en eller flera kan utses med beaktande av sina förutsättningar att uppmärksamma
obligationsmarknadens intressen.

Sveriges
advokatsamfund understryker önskemålet av att försäkringsbolagen bereds
tillfälle att utse en representant med hänsyn till den betydelse dessa företag
fått som köpare och säljare av värdepapper på fondbörsen.

Några remissinstanser ansluter sig inte helt till någotdera
av förslagen inom utredningen utan föreslår att börsstyrelsen ges en delvis
annan sammansättning.

Kammarrätten
(majoriteten) finner naturligt att de statligt utsedda ledamöterna ges
majoritetsställning men anser att styrelsen bör bestå av fem ledamöter utsedda
av Kungl, Maj:t, varav en på förslag av Svenska

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:178 13

bandelskammarförbundet och Sveriges industriförbund
samfällt, och en på förslag från börsmedlemmarna. En ytterligare breddad
representation kan uppnås, om suppleanterna för de båda sistnämnda ledamöterna
får närvara och yttra sig vid sammanträdena. Som ett alternativ föreslår
kammarrätten att antalet ledamöter bestäms till nio, alla utsedda av Kungl, Maj:t
och fyra av dem på förslag av bandelskammarförbundet och industriförbundet
resp, börsmedlemmarna. En ledamot av kammarrätten anser att utredningsförslaget
bör godtas. Om antalet ledamöter emellertid bör motsvara ett udda tal, bör
enligt reservantens mening detta antal med hänsyn till kravet på allsidighet
helst inte vara mindre än utredningen föreslagit.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län och reservanten inom fullmäktige i riksgäldskontoret förordar en
styrelse på nio ledamöter varav åtta bör utses på det sätt utredningens
majoritet föreslagit. Länsstyrelsen föreslår att börsmedlemmarna får rätt att
tillsätta ytterligare en plats. Reservanten anser att Svenska
försäkringsbolags riksförbund bör få välja en ledamot.

Föreningen Auktoriserade revisorer anser att utredningens
förslag bör modifieras i riktning mot reservanternas så att t, ex, de
institutionella placerarna på obligationsmarknaden får en representant i
styrelsen.

Svenska försäkringsbolags riksförbund finner med hänsyn
till kravet på allsidighet att en viss ökning av antalet styrelseledam.öter är
väl motiverad och föreslår att de institutionella placerarna företräds av en
ledamot representerande försäkringsbranschen. Eftersom det kan antagas att
aktieägande fysiska personer inte i alla ddar skulle anse sig representerade
av en sådan ledamot, bör enskilda aktieplacerare också få en företrädare i
styrelsen,

Folksam finner också att styrelsen bör få en mera allsidig
sammansättning. Det är önskvärt både att aktieplacerarna blir representerade
och att en spridning erhålls av börsmedlemmarnas inflytande, Folksam förordar
därför att såväl de institutionella aktieplacerarna som enskilda aktieägare
blir företrädda. De tre ledamöter som reservanterna föreslagit skola utses av
Svenska fondhandlareföreningen bör enligt Folksam fördelas mellan Svenska
bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen och fondhandlareföreningen. Också
Svenska sparbanksföreningen tillstyrker nu nämnda fördelning och ansluter sig
i övrigt till reservanternas förslag.

Möjligheterna att bereda aktieplacerarna representation i
styrelsen diskuteras också i andra remissyttranden. Enligt
riksbanksfullmäktiges mening talar starka skäl för att aktieplacerarna blir
direkt företrädda i styrelsen. Fullmäktige anför att det med tanke på aktiernas
spridning på enskilda fysiska personer, försäkringsbolag, investmentbolag etc,
dock är svårt att finna den valkorporation, som skulle anses kunna representera
denna intressentgmpp och framhåller att denna fråga bör bli föremål

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178 14

för
fortsatta överväganden. Fullmäktige utgår ifrån att de mindre aktieplacerarnas
intressen särskilt beaktas av de av Kungl, Maj:t utsedda ledamöterna. Liknande
synpunkter framförs av bl, a, styrelsen för Stockholms fondbörs (såväl
majoriteten som reservanterna) och kapitalmarknadsutredningen. Enligt
kapitalmarknadsutredningens mening bör det ankomma på Kungl. Maj:t att vid
valet av ledamöter ta vederbörlig hänsyn till att samtiiga kategorier av
aktieplacerare i rimlig utsträckning får sina intressen tillgodosedda,

Sveriges
aktiesparares riksförbund anser att förbundet som organisation för landets
aktiesparare bör få utse en ledamot i börsstyrelsen. Föreningen Auktoriserade
revisorer finner däremot att sammanslutningar av aktiesparare bäst kan göra en
insats genom en fri och öppen kritik utanför börsen.

LO
anser att förutom de tre ledamöter, som Kungl, Maj:t tillsätter, en ledamot
även bör utses bland börsombuden. Om en sådan representation allvarligt skulle
förändra maktbalansen inom styrelsen, föreslår LO rätt för en representant från
börsombuden att delta i styrelsen med rösträtt i frågor, som gäller
organisations- och ordningsregler för börsens dagliga arbete. LO finner det
naturligt att de arbetstagare, som kan utsättas för sanktioner från
börsstyrelsen, bör vara representerade i denna. Även Sveriges aktiesparares
riksförbund anser att börsombuden bör vara företrädda i börsstyrelsen.

Stockholms
kommun har ingen erinran mot att kommunen enligt utredningens förslag inte
längre skall ha rätt utse två av styrelseledamöterna.

Utredningens
och reservanternas förslag att suppleanter liksom nu skall utses till lika
antal och på motsvarande sätt som styrelseledamöterna har inte mött erinran
hos remissinstanserna.

Reservanterna
inom styrelsen för Stockholms fondbörs anlägger vissa synpunkter på utseende av
vice ordförande i börsstyrdsen. Reservanterna erinrar om att vid förfall för
ordföranden ordförandens suppleant f. n. inträder som ordförande. Systemet har
i och för sig fungerat fullt tillfredsställande och någon ändring härvidlag
föreslås inte av vare sig majoriteten eller minoriteten inom utredningen. Från
principiella utgångspunkter synes det emellertid riktigare att vice ordförande
utses bland styrelsens ordinarie ledamöter. För detta talar också praktiska
skäl, eftersom ordinarie ledamot får förutsättas delta i styrdsens arbete i
större utsträckning än suppleant. I yttrandet föreslås därför att Kungl. Maj:t
skall utse förutom ordförande vice ordförande och ytterligare en ledamot,
varvid sistnämnda ledamot skall anses företräda den aktiesparande allmänheten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178 15

5
Departementschefen

I
sitt betänkande (SOU 1973: 60) Fondbörsen har fondbörsutredningen lagt fram
förslag till ändrade regler för fondbörsverksamheten. Denna verksamhet är
intimt förknippad med reglerna om fondkommissionsrörelse, vilka är föremål för
utredningens fortsatta arbete. Jag har därför inledningsvis framhållit som min
uppfattning att dessa två frågor bör behandlas samtidigt. Enligt vad jag
erfarit kan det slutliga resultatet av utredningens arbete väntas under år
1975, Som jag också inledningsvis anfört finner jag det emellertid angeläget
att redan nu, utan att avvakta fondbörsutredningens slutbetänkande, ta upp
frågan om ändrad sammansättning av styrelsen för Stockholms fondbörs.
Föreskrifterna om börsstyrelsens sammansättning kan ändras utan olägenhet för
det kommande lagstiftningsarbetet.

Styrelsen
för Stockholms fondbörs består f, n, av ordförande och åtta andra ledamöter.
Ordföranden utses av Kungl. Maj:t. Av övriga ledamöter väljs två av de
bankaktiebolag som är medlemmar av fondbörsen, två av övriga börsmedlemmar,
dvs. de privata fondmäklarna, två av kommunfullmäktige i Stockholm och två av
Stockholms handelskammare. Den nuvarande ordningen beträffande utseende av
fondbörsstyrelsen har varit oförändrad i över femtio år.

Fondbörsutredningen
anser att fondbörsstyrelsen bör ha en mera allsidig sammansättning och att det
allmännas representation behöver förstärkas. Utredningen föreslår att
regeringen skall, utöver styrelseordförande, utse två andra ledamöter och att
börsmedlemmarna skall bli representerade med två ledamöter. Svenska bandelskammarförbundet
och Sveriges industriförbund skall vidare enligt förslaget vardera välja en ledamot
som företrädare för näringslivet och de bolag vars aktier är noterade på
börsen. Utredningen föreslår också att riksbanken och riksgäldskontoret
gemensamt väljer en ledamot. Enligt förslaget kommer således antalet ledamöter
i styrelsen att bli åtta. Ordföranden bör enligt utredningen ha utslagsröst
vid lika röstetal.

En
minoritet inom utredningen anser att det allmänna, de börsnoterade företagen
samt börsmedlemmarna bör vara lika företrädda och föreslår att regeringen skall
utse ordförande och två andra ledamöter. Svenska bandelskammarförbundet och
Sveriges industriförbund vardera en ledamot, Svenska fondhandlareföreningen tre
ledamöter samt Svenska försäkringsbolags riksförbund en ledamot.

Enligt
såväl majoritetens som minoritetens förslag skall suppleanter för styrelsdedamötema
tillsättas i samma ordning som dessa.

Fondbörsutredningens
uppfattning att den nuvarande sammansättningen av fondbörsstyrelsen inte
längre uppfyller kraven på allsidighet delas av remissinstanserna.
Utredningsmajoritetens förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av
flertalet remissinstanser. Flera instanser, där-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178 16

ibland
flera företrädare för näringslivet, uttalar sig till förmån för minoritetens
förslag. Några instanser föreslår andra lösningar.

För
egen del vill jag framhålla följande. Aktieomsättningen på Stockholms fondbörs
under åren 1972 och 1973 uppgick till ca 1 600 resp, ca 2 035 milj, kr. Med
ledning av tillgänglig statistik rörande de inregistrerade aktierna kan börsomsättningen
i aktier uppskattas till ca 5,1 resp, ca 6,1 % av aktieruas totala
marknadsvärden under nämnda år. En stor del av värdepappershandelri sker
emellertid utauför börsen genom medverkan av fondkommissionärer eller genom
avtal direkt mellan kontrahenterna. En jämförelse mellan börsstatistiken och
den av bankinspektionen publicerade statistiken över värdet på samtliga i
Sverige omsatta aktier ger vid handen att aktieomsättningen på börsen i genomsnitt
uppgår till omkring 40 % av den totala omsättningen. Aktiemarknaden på
fondbörsen omspänner sålunda en mycket stor del av den totala marknaden i de
börsnoterade aktierna. Fondbörsen får därigenom anses vara ett effektivt kursbildningsorgan
i fråga om dessa. Börsen fyller sålunda en viktig samhällsfunktion och jag
finner det därför naturligt att det allmänna inte bara, liksom hittills,
erhåller representation i fondbörsens styrelse utan också att denna
representation förstärks.

Från
några remisshåll har särskilt framhållits angelägenheten av att den
aktiesparande allmänheten blir representerad, I linje med vad riksbanksfullmäktige
och styrelsen för Stockholms fondbörs framhållit föreslår jag att den
aktiesparande allmänhetens intressen tillvaratas av en av de ledamöter som
företräder det allmänna. De önskemål som framförts om att bereda de
Institutionella aktieplacerarna representation i börsstyrelsen finner jag, med
den utformning börsstyrelsen enligt mitt förslag kommer att få, inte anledning
att tillmötesgå.

Obligationsomsättningen
på fondbörsen uppgick för åren 1972 och 1973 till ca 280 resp. ca 375 milj, kr.
Härav föll blott en obetydlig del ca 9 resp, ca 16 milj, kr, på de
räntebärande lånen. I relativa tal betyder detta att endast en å två
hundradels procent av marknadsvärdena på dessa lån omsattes vid börsen under
vart och ett av nämnda år. Marknaden i räntebärande lån är totalt sett
betydande, men är starkt institutionaliserad och i huvudsak förlagd utanför
börsen. Allmänna pensionsfondens inrättande och snabba tillväxt torde ha
påskyndat obligationsmarknadens institutionalisering, I fråga om premielånen
har emellertid allmänhetens intresse under senare år starkt ökat och
börsomsättningen i dessa uppgick till ca 6,1 resp ca 7,6 % av marknadsvärdet under
år 1972 resp, 1973, Jag anser att de institutioner som har det omedelbara
ansvaret för obligationsmarknaden bör vara företrädda i börsstyrelsen. Liksom
utredningen och åtskilliga remissinstanser förordar jag därför att riksbanken
och riksgäldskontoret erhåller representation i styrelsen.

En
annan kategori, som har direkt intresse av en väl fungerande fond-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178 17

börs,
är de börsnoterade företagen. I likhet med utredningen och remissinstanserna
finner jag det lämpligt att de även i fortsättningen blir representerade i
börsstyrelsen.

Medlemmarna
av Stockholms fondbörs är en annan intressegrupp som har direkt anknytning till
börsens verksamhet. Antalet börsmedlemmar är f, n. 18, varav 11 banker och 7 fondkommissionärsbolag.
Enligt nuvarande ordning väljs två börsstyrelseledamöter av banker och två av
övriga fondkommissionärer. Också i fortsättningen bör självfallet börsmedlemmarna
vara representerade i börsledningen.

Vad
härefter angår antalet ledamöter i fondbörsens styrelse och den andel i fråga
om representationen som bör tillkomma de i det föregående nämnda
intressegrupperna vill jag anföra följande.

Som
framgår av vad jag inledningsvis anfört består fondbörsstyrelsen f, n. av nio
ledamöter. Av dessa utses en, ordföranden, av Kungl, Maj:t, två av de
affärsbanker som är börsmedlemmar, två av övriga börsmedlemmar dvs, av privata
fondmäklare, två av kommunfullmäktige i Stockholm och två av Stockholms
handelskammare. Vad till en början gäller den representation som bör tillkomma
det allmänna anser jag, som framgår av det föregående, att det offentiiga
inflytandet bör förstärkas. Denna princip har godtagits vid
remissbehandlingen. Mot bakgrund av vad jag anfört i det föregående anser jag
att antalet offentliga ledamöter bör fastställas till fem. Enligt min mening
bör bland dessa ingå såväl ordförande som vice ordförande, vilka båda bör utses
av regeringen. Regeringen bör utse ytterligare tvä ledamöter. Vidare tillstyrker
jag att fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret gemensamt
utser en offentlig ledamot. En av de av regeringen utsedda ledamöterna skall
tillvarata den aktiesparande allmänhetens intressen. Utredningens förslag att
Svenska bandelskammarförbundet och Sveriges industriförbund som företrädare
för näringslivet skall välja var sin ledamot i stället för de två som f, n.
utses av Stockholms handelskammare har inte mött erinran vid
remissbehandlingen. Även jag godtar förslaget.

Som
nyss nämnts är medlemmarna av Stockholms fondbörs f, n, representerade med
fyra ledamöter, nämligen två för bankerna och två för övriga börsmedlemmar.
Även om, som utredningen föreslår, denna grupps representation minskas till
sammanlagt två företrädare i styrelsen, torde rimliga krav på medinflytande i
fondbörsens ledning vara uppfyllda. Jag godtar därför förslaget på denna
punkt. När det gäller sättet för utseende av dessa ledamöter föreslår
utredningens majoritet att börsmedlemmarna f, n, 11 banker och 7 andra fondkommissionärer
bör bilda en valkorporation. En minoritet inom utredningen föreslår att fondhandlareföreningen
en sammanslutning av fondkommissionärer, f, n. de 18 börsmedlemmarna och 3
andra fondkommissionärer bör utse de ledamöter som skall företräda
börsmedlemmarna. Enligt min

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178 18

mening
föreligger inte sådana skäl som motiverar att man nu frångår den sedan fondkommissionslagens
tiUkomst år 1919 gällande ordningen, att börsmedlemmarnas företrädare i
börsstyrelsen skall utses av medlemmarna, I likhet med de flesta
remissinstanserna ansluter jag mig därför i denna fråga till
utredningsmajoritetens förslag. Behövliga bestämmelser om hur valet skall ske
får liksom f. n. tas in i börsordningen.

Med
den av mig nu förordade sammansättningen av börsstyrdsen kommer antalet
ledamöter att uppgå till nio. Suppleanter bör utses till samma antal och i
samma ordning som de ordinarie ledamöterna,

F,
n, är enligt börsordningen styrelsen beslutför när ordföranden och minst fem
andra ledamöter är närvarande. Jag anser att denna ordning kan bibehållas.

Några
remissinstanser tar upp frågan om insyn och medinflytande för dem som för
börsmedlems räkning ombesörjer köp och försäljningar vid börsen (börsombud).
Även andra frågor som har samband med börsens organisation berörs i vissa
remissyttranden. Dessa spörsmål bör emellertid, som jag inledningsvis antytt,
lösas i samband med en prövning av fondhanddslagstiftningen i sin helhet. De
behandlas därför inte i detta sammanhang.

De ändrade regler om
fondbörsstyrelsens sammansättning som jag nu har förordat bör, i avvaktan på en
sammanhängande översyn av fondhandelslagstiftningen, ske genom ändring av
bestämmelserna om styrelse för fondbörs i 31 § första stycket fondkommissionslagen.
Paragrafens tredje stycke, som iimehåller vissa föreskrifter om förstagångsval
av styrelse för fondbörs, bör samtidigt upphävas. Skulle någon valkorporation
inte komma att utnyttja sin valrätt, bör regeringen ha möjlighet att utse
ifrågavarande ledamot eller suppleant. Föreskrift härom bör införas som ett
nytt tredje stycke i paragrafen. Utredningens förslag att styrelseledamöter
och suppleanter skall ha rätt till arvoden med belopp som regeringen bestämmer
har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även jag biträder förslaget och
förordar att en bestämmelse härom införs som ett fjärde stycke i samma
paragraf, I likhet med utredningen anser jag att arvodena bör utgå av börsens
egna medel. De föreslagna ändringarna i 31 § föranleder viss jämkning av föreskriftema
i 27 §, Till följd av den nya regeringsformen bör i några paragrafer uttrycket
Konungen ersättas av "regeringen" i motsvarande böjningsform.

De
nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1975,

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:178 19

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR, STOCKHOLM 1974 7406S0

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (18)

18 kopplingar i 7 dokument.

  1. Bet. 1986/87:NU4 om fondbörsverksamhet s. 8 i texten
  2. Bet. 1983/84:NU38 om ändringar i börs- och fondkommissionslagstiftningen, m.m. (prop. 1983/84:164) s. 18 i texten
  3. Prop. 1983/84:164 om ändringar i börs- och fondkommissionslagstiftningen s. 15 · s. 26 · s. 51 · s. 58 i texten
  4. Rskr. 1974:370 i texten
  5. Bet. 1974:NU58 Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:178 med förslag till lag om ändring i lagen (1919:240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsver… s. 1 · s. 2 · s. 3 · s. 4 i texten

Visa alla 7

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. AD 2013 nr 13 i texten · dokumentnivå

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Samuelsson, Börsjuridik, 1985 s. 29 i texten