Kungl. Maj:ts proposition med förslag om vissa skattelättnader vid gåva av familjeföretag, m.m.
1974 · 25 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:185, Kungl. Maj:ts proposition med förslag om vissa skattelättnader vid gåva av familjeföretag, m.m.
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 185 år 1974 Prop.
1974:185
Nr 185
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag om vissa skattelättnader vid gåva av
familjeföretag, m. m.; given den 15 november 1974.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt,
CARL GUSTAF
G,
E, STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag om att de nyligen av riksdagen beslutade
lättnaderna vid förmögenhets- och arvsbeskattningen av familjeföretag skall,
med vissa inskränkningar, tillämpas även vid gåva. De föreslagna bestämmelserna
avses skola träda i kraft den 1 januari 1975 ocb tillämpas på gåvor efter den
24 juni 1974, Vidare föreslås vissa ändringar beträffande värderingen av
vattenfallsfastigheter såvitt gäller s, k, andelskraft. De föreslagna reglerna
avses skola tillämpas vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.
1
Riksdagen 1974. 1 saml Nr 185
Prop.
1974:185
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och
gåvoskatt
Härigenom förordnas att 23 och 43 §§ lagen (1941: 416) om
arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §2 Vid uppskattning av lös egendom iakttages:
A, Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån
ej annat föl
jer av 20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till vill
koren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas
hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig om
sorg skedd försäljning,
B, Aktie, obligation eller därmed jämförlig
värdehandling uppskattas,
där värdehandlingen noteras å inländsk eller utländsk börs, tUl det no
terade värdet eller, om detta icke motsvarar vad som varit påräkneligt
vid försäljning under normala förhållanden, till pris, som vid dylik för
säljning kan påräknas. Sådan värdehandling, som icke noteras å börs,
uppskattas enligt sist angivna grund,
C, Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte
upplupen ränta å
tid, som avses i 21 §, Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej
beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp,
som utgör dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade ta
bellen I,
Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan
beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den
omständigheten att gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke
fordringens uppskattande enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.
Medel, som innestå på skogs- Medel, som insatts på skogskon-
konto, upptagas till halva värdet, to eller
investeringskonto för skog.
Av medel, som avsatts till investe- upptagas till halva värdet. Har
ringsfond för förlorade inventarier medel avsatts till fond för särskilt
eller lagertillgångar eller till fond ändamål enligt föreskrift i lag eller
som avser avyttrat fartyg, får som annan författning och har avdrag
skuld upptagas halva beloppet. vid inkomstberäkningen medgivits
för avsättningen, får halva det avsatta beloppet upptagas
som skuld.
D, För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan
förmån upp
skattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.
Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan
förmån, som utgår under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt
kapitalvärde. Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss
storlek, beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år
motsvarar enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III, Där rättighet, som belastar
' Rubrikens lydelse enligt prop, 1974: 159. Senaste
lydelse 1974: 312.
S'rop.
1974:185 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses
årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen
uppskattats, dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess
årliga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas
efter vad som prövas skäligt.
Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå
under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med
ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid,
dock högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.
Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att
rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens
kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad
till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.
E, Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den
köpkurs på chec
kar, utställda i samma myntslag, som gällde vid liden för skattskyldighe
tens inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet
icke beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myn
dighet regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske,
F, Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till
vad den kan
antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbör
lig omsorg skedd försäljning.
Inventarier, som äro avsedda för stadigvarande bruk i
jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, liksom lager upptagas tUl
det värde som kunnat godtagas vid inkomstberäkning enligt kommunalskattelagen
(1928: 370), Härigenom får dock förmögenhetsvärdef av förvärvskällan icke
sättas lägre än sextio procent av det värde som framkommer vid en värdering
där inventarierna upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig
avskrivning eller utrangering och lagret värderats som helhet utan hänsyn till påräknelig
vinst vid försäljning i detalj. Hänsyn skall därvid tagas lill inkurans men
icke till s, k, latent skatteskuld,
43 §« Vid beskattning av gåva skall i tillämpliga ddar
lända till efterrättelse, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 69,
12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 § 2 och 3
mom,, 14, 20 §§, 22 § med undantag av 1 mom, andra stycket, 23 § med undantag
av F andra stycket, 2427 §§, 28 § med undantag av vad i andra och fjärde
styckena stadgas, ävensom 32 §; och skall därvid den i 32 § f) förekommande
hänvisningen till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första och tredje
styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.
Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren
eller annan och avser gåvan all givarens rätt till förvärvskälla enligt koininunalskattelagen
(1928: 370) i jordbruk med binäringar, skogsbruk eller rörelse, som han äger
direkt eller genom juridisk person, skall, utöver
=> Senaste lydelse 1974: 312.
Prop.
1974:185 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
bestämmelserna i första stycket, även 22 § 1 mom. andra
stycket och 23 § F andra stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Har gåvotagaren
inom fem år efter det skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan anledning än
makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav, skall ny gåva anses
föreligga med det värde varmed den ursprungliga gåvan nedsatts.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och äger
tillämpning där skattskyldighet inträtt efter den 24 juni 1974,
2 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1974: 312) om ändring i
lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom förordnas att övergångsbestämmelserna till
förordningen (1974: 312) om ändring i lagen (1941; 416) om arvsskatt och gåvoskatfi
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft
två veckor efter den dag, då för- två veckor efter den
dag, då för
ordningen enligt därå meddelad ordningen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling. Äldre Svensk författningssamling. Äldre
bestämmelser gäller dock fortfa- bestämmelser gäller dock fortfa
rande, om skattskyldighet inträtt rande, om skattskyldighet inträtt
dessförinnan, dessförinnan. Bestämmelserna i 22
§ 1 mom. andra stycket och 23 § F andra stycket skall äga
motsvarande tillämpning även där inkomst av jordbruksfastighet icke redovisas
enligt bokföringsmässiga grunder.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas
där skattskyldighet inträtt efter den 24 juni 1974.
' Rubrikens lydelse enligt prop. 1974: 159.
Prop.
1974:185 5
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig
förmögenhetsskatt
Härigenom förordnas att punkt 3 av anvisningama till 3 och
4 §§ lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatti skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 3 och 4 §§
3.2 Medel, som innestå på 3.
Medel, som insatts på skogs-
skogskonto, upptagas till halva konto eller
investeringskonto för
värdet. Av medel, som avsatts till skog, upptagas till halva värdet,
investeringsfond för förlorade in- Har medel avsatts till fond för
ventarier eller lagertillgångar eller särskilt ändamål enligt föreskrift i
till fond som avser avyttrat fartyg, lag eller annan författning och har
får som skidd upptagas halva be- avdrag vid inkomstberäkningen
loppet. medgivits för avsättningen, får hal-
va det avsatta beloppet upptagas som skuld.
Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett
villkor, som är ovisst, antingen i den meningen att det är osäkert, om den
såsom villkor bestämda tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen
att det visserligen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst
när, skall fordringen icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att
fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse
endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (4 §),
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas
första gången vid 1975 års taxering.
4 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1974: 311) om
ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom förordnas att övergångsbestänundserna till
förordningen (1974: 311) om ändring i lagen (1947: 577) om stathg förmögenhets-skatt
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft
två veckor efter den dag, då för- två
veckor efter den dag, då för
ordningen enligt därå meddelad ordningen
enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i uppgift
utkommit från trycket i
Svensk författningssamling och Svensk författningssamling
och
tillämpas i fråga om 6 § första tillämpas
i fråga om 6 § första
' Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.
' Senaste lydelse 1974: 311.
ä Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.
It Riksdagen 1974.1 saml Nr 185
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:185
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gången vid 1976 års taxering och i gången vid 1976 års
taxering och i
övrigt vid 1975 års taxering. Äldre övrigt vid 1975 års taxering. Äldre
bestämmelser gäller såvitt avser 6 bestämmelser gäller såvitt avser 6
§ vid 1975 års taxering och i fråga § vid 1975 års taxering och i fråga
om eftertaxering för år 1975 eller om eftertaxering för år 1975 eller
tidigare år och i övrigt vid 1974 tidigare år och i övrigt vid 1974
års taxering och i fråga om efter- års taxering och i fråga om efter
taxering för år 1974 eller tidigare taxering för år 1974 eller tidigare
år. år. Bestämmelserna i punkt 2 av
anvisningarna till 3 och 4 §§, skall äga motsvarande tillämpning
även där inkomst av jordbruksfastighet icke redovisas enligt bokföringsmässiga
grunder.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas
första gången vid 1975 års taxering.
5 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom förordnas att punkt 3 av anvisningarna till 9 §
kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 9 §
3*. Till ledning vid bestämmandet av marknadsvärdet av
vattenfall med tillhörande byggnader skola gälla de grunder som angivas i denna
punkt.
Marknadsvärdet av outbyggt vattenfall (fallvärde)
uppskattas efter storleken av en beräknad, hela vattenkraften i fallet
motsvarande effekt (taxeringseffekt) och ett beräknat värde per effektenhet.
Taxeringseffekten
beräknas efter en på grundval av medelvattenföringen bestämd vattenföring (taxeringsvattenföring)
samt efter bruttofallhöjden vid meddvattenföring, Taxeringsvattenföringen
skall bestämmas så, att en däremot svarande, året runt tillgänglig effekt kan
anses likvärdig med hela den i vattenfallet ekonomiskt uttagbara vattenkraften.
Vid bestämmande av taxeringsvattenföringen skall hänsyn tagas dels till vattenföringens
växlingar under året, oavsett om dessa bero enbart på naturliga förhållanden i
vattendraget eller äro påverkade av genomförd årsreglering, dels till sådan
framtida årsreglering som med sannolikhet väntas bliva genomförd dels ock till
möjligheten att efter vattenfallets utbyggnad där anordna korttidsreglering
eller tillgodogöra sig en reglering av dylikt slag, vilken annat uppströms
liggande kraftverk anordnat. Vatten, som på grund av förpliktelse, vilken
åvilar fastigheten såsom sådan, måste avstås till samfärdsel och andra behov,
medräknas ej i den mån vattenkraftens värde därigenom påtagligt minskas. Vid
beräkning
1 Senaste lydelse 1974: 295.
Prop. 1974:185 7
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
av
bruttofallhöjden för vattenfall, vars fallhöjd till en del ingår i ett årsregleringsmagasin,
skall nämnda del av fallhöjden upptagas med ett i skälig mån nedsatt värde.
Vid
uppskattning av värdet per effektenhet fastställes för olika flodområden ett
normalvärde på grundval av kostnaderna för produktion av elektrisk kraft inom
landet och flodområdets belägenhet. Normalvärdet jämkas uppåt eller nedåt i den
mån så är påkallat av hänsyn dels till överföringsavstånd och
avsättningsförhållanden, dels ock till utbyggnadsförhållandena vid fallet samt
kostnaderna för anordnandet av sådan årsreglering, som beaktats vid beräkning
av taxeringseffekten. Därjämte vidtages den nedsättning av normalvärdet, som
betingas av den tid, vilken väntas förflyta innan fallet blir utbyggt.
Vattenfall och falldelar, som ej kunna förväntas bliva utbyggda inom
överskådlig framtid, kunna anses sakna särskilt värde.
Marknadsvärdet
av vattenkraftverk, varmed avses såväl kraftverk för elektrisk kraftproduktion
som kraftverk till direkt drivna anläggningar, kan uppskattas med utgångspunkt
i avkastningen därav under beaktande av dels anläggningens påräkneliga
varaktighetstid och dels att viss del av det enligt denna metod uppskattade
värdet kan belöpa på regleringsdamm, som enligt vad nedan sägs skall taxeras
särskilt.
Då
emellertid tillfredsställande uppgifter för tillämpning av den i föregående
stycke angivna värderingsmetoden vanligen ej torde stå till förfogande, bör
marknadsvärdet av vattenkraftverk i regel uppskattas enligt nedan angivna
metod.
Vattenfallet
uppskattas såsom om det vore outbyggt. Finnes grundad anledning att antaga, ätt
vattenkraften i fallet inte kommer att tillgodogöras efter det att det
befintliga kraftverket blivit nedslitet och tagits ur drift, vidtages dock
sådan ytterligare jämkning av normalvärdet per effektenhet att värdet av
vattenfallet kommer att avse endast kraftverkets återstående drifttid.
Den
kraftverksägaren tillhöriga mark å land, som tages i anspråk för anläggningen
med bostadshus, upptages till skäligt värde (utmålsvärde). Till mark, som nu
nämnts, må ej hänföras mark, som användes för jordbruk eller skogsbruk eller
eljest för annat ändamål än det som med anläggningen avses.
Marknadsvärdet
av kraftverket i övrigt (värde av byggnader) bestämmes med ledning av
kostnaderna för anläggandet av kraftverket. Samtliga dessa kostnader skola
medräknas i den mån ej annat följer av vad som sägs i nästföljande stycke.
Sålunda skola medräknas bland annat kostnader för skadeförebyggande åtgärder,
ersättningar för skada eller intrång samt kostnader för provisoriska åtgärder i
samband med anläggandet av kraftverket. Den omständigheten att kostnaderna
avse fastighet, som ej ingår i den taxeringsenhet på vilken kraftverket är
beläget, utgör ej hinder mot att kostnaderna medräknas.
Till
kostnader, som påverka värdet av kraftverket, räknas icke kostnader för
förvärv av sådan rätt till vattenfall och utmål, till vilken hänsyn skall
tagas vid fallvärdets och utmålsvärdets bestämmande, samt kostnader för
byggnader eller arbeten, till vilkas värden hänsyn skall tagas vid taxering av
annan taxeringsenhet än den, på vilken kraftverket är beläget.
Det
sammanlagda beloppet av de kostnader, som enligt nästföregående båda stycken
skola upptagas såsom kostnader för anläggande av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
kraftverket, beräknas utgöra den faktiska
anskaffningskostnaden för kraftverkets byggnader med vad därtill hör. Denna
anskaffningskostnad, fördelad på det antal kostnadsgrupper som finnes
erforderligt, omräknas till värdet vid ingången av året före taxeringsåret.
Omräkningen skall ske under hänsynstagande till dels prisändringar, som ägt rum
sedan de tidpunkter, då anskaffning skett, arbeten utförts eller
ersättningsbelopp utgivits, dels ock erforderlig avskrivning. Avskrivning får
ej beräknas för kostnad, som avser ersättningar för skada eller intrång, eller
för därmed sammanhängande utrednings- och rättegångskostnader.
Den enligt nästföregående stycke omräknade
anskaffningskostnaden jämkas uppåt i den mån så finnes skäligt med hänsyn till,
å ena sidan, kraftverkets produktionsförmåga och dess läge i förhållande till
betydelsefulla avsättningsområden och, å andra sidan, kostnaderna för kraftverket
och för däri nyttiggjorda regleringar.
I fråga om
vattenkraftverk till direkt drivna anläggningar till övervägande delen
bestående av kvarnar, sågar och liknande smärre anläggningar gäller vidare
att, om anläggningen lämpligen kan i sin helhet uppskattas enligt de för
taxering av fastighet i allmänhet gällande grunderna, reglerna i denna
anvisningspunkt icke böra tillämpas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
uppskattning av vattenkraftverks marknadsvärde må oavsett vilkendera av de i
denna anvisningspunkt angivna värderingsmetoderna, som användes avdrag ske
för skyldighet att leverera ersättningskraft,. grundad på vattenlagen
(1918:523); rättighet att utfå dylik kraft skall, i den mån rättigheten kan
utnyttjas av den fastighet, varmed den är förenad, tagas i betraktande vid
dess taxering. Vid bestämmandet av värdet av skyldighet att leverera
ersättningskraft och rättighet att utfå dylik kraft skall, då uttagningskostnaden
gäldas i penningar, hänsyn tagas dels till den del av nämnda kostnad, som
utgör underhålls- och driftkostnad, dels ock till den del av den i uttagningskostnaden
ingående anläggningskostnaden, som vid ingången av året före taxeringsåret
ännu icke erlagts.
Vid
uppskattning av vattenkraftverks marknadsvärde må oavsett vilkendera av de i
denna anvisningspunkt angivna värderingsmetoderna, som användes avdrag ske
för skyldighet att leverera andelskraft som avses i 2 kap. 6 § vattenlagen
(1918:523) och ersättningskraft enligt vattenlagen i dess lydelse närmast före
den 1 juli 1974; rättighet att utfå dylik kraft skall, i den mån rättigheten
kan utnyttjas av den fastighet, varmed den är förenad, tagas i betraktande vid
dess taxering. Värdet av andelskraft skall bestämmas med utgångspunkt i
kraftverkets värde före avdrag för skyldighet att leverera andelskraft och motsvara
andelskrafttagarens del i den vattenkraft som skall tillgodogöras i
anläggningen. Vid bestämmandet av värdet av skyldighet att leverera
ersättningskraft och rättighet att utfå dylik kraft skall, då uttagningskostnaden
gäldas i penningar, hänsyn tagas dels till den del av nämnda kostnad, som
utgör underhålls- och driftkostnad, dels ock till den del av den i uttagningskostnaden
ingående anläggningskostnaden, som vid ingången
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Vad
ovan sägs angående ersättningskraft grundad på vattenlagen (1918: 523) skall
äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättningskraft, som enligt avtal
utgår såsom vederlag för av kraftverkets ägare förvärvad ägande- eller servitutsrätt
till i kraftverket tillgodogjord vattenkraft, under förutsättning att
skyldigheten att tillhandahålla ersättningskraften är knuten till kraftverket
och rätten till kraften knuten till i avtalet angiven fastighet samt att
kraftleveransen icke begränsats till att avse endast viss tid.
Föreslagen
lydelse
av
året före taxeringsåret ännu icke erlagts.
Vad ovan sägs angående
ersättningskraft enligt vattenlagen (1918; 523) skall äga motsvararide tilllämpning
i fråga om ersättnings-kraft, som enhgt avtal utgår såsom vederlag för ägande-
eller servitutsrätt till i kraftverket tillgodogjord vattenkraft, under
förutsättning att skyldigheten att tillhandahålla ersättningskraften är knuten
till kraftverket och rätten till kraften knuten till i avtalet angiven
fastighet samt att kraftleveransen icke begränsats till att avse endast viss
tid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
uppskattning av marknadsvärdet av regleringsdamm med tillhörande mark skola i
tillämpliga delar gälla de regler, som enligt vad ovan stadgats gälla i fråga
om vattenkraftverk vid uppskattning av utmålsvärde samt värde av byggnader.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1975 års
allmänna fastighetstaxerfng.
Prop.
1974:185 10
Utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 15 november 1974.
Närvarande:
ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST,
ASPLING, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN,
GUSTAFSSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa skattelättnader vid gåva av
familjeföretag, m. m. och anför.
Inledning
Genom
lagstiftning i våras (prop. 1974:98, SkU 1974:38, rskr 1974: 259, SFS 1974: 311
och 312) genomfördes vissa lättnader vid förmögenhets- och arvsbeskattningen
av mindre och medelstora företag och jordbruk. Lagstiftningen omfattar inte
gåva. Vid sin behandling av den nämnda propositionen beslutade riksdagen att
hos Kungl. Maj:t begära förslag till 1974 års höstriksdag i syfte att låta
ifrågavarande lättnader omfatta även beskattningen av gåva av företag.
Sedan
företagsskatteberedningen (Fi 1970: 77) med anlednmg av riksdagens begäran
fått i uppdrag att utarbeta ett förslag i ämnet, har beredningen avgett en
promemoria (Ds Fi 1974: 12) Skattelättnader vid gåva av familjeföretag,!
Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av kammarkollegiet, riksskatteverket
(RSV), Göta hovrätt, Stockholms tingsrätt, länsstyrelserna i Stockholms,
Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Familjeföretagens förening,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svensk
industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska företagares
riksförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges hantverks- och
industriorganisation (SHIO) samt Sveriges industriförbund (SIF), LRF har
åberopat yttrande av Lantbrukets skattedelegation, SAF och SIF har avgett
gemensamt yttrande.
Gällande
regler
Vid
förmögenbets- och arvsbeskattningen får lager och inventarier som ingår i
förvärvskällorna jordbruksfastighet och rörelse tas upp till det lägsta varde
som kunnat godtas vid inkomstberäkningen, Lager får
'
Promemorian har utarbetats av en särskild arbetsgrupp inom beredningen under
ledning av generaldirektören Sten Walberg. I övrigt består gruppen av jur. dr
Bertil af Klercker, skattedirektören Carl-Gustaf Petersson och kammarrättsassessorn
Per Anclow.
Prop.
1974:185 11
således
tas upp till lägst 40 % av anskaffnings/återanskaffningsvärdet efter avdrag för
inkurans och på motsvarande sätt får inventarier redovisas till de lägsta
värden som kan följa av avskrivningsreglerna vid inkomstberäkningen. För att
inte lämna utrymme för opåkallade skattelättnader finns en spärregel som
innebär att minst 60 % av företagets värde beräknat enligt tidigare gällande
regler skall tas upp till beskattning. Nu återgivna värderingsregler tillämpas
även vid s. k. substansvärdering av aktiebolag och kommer därigenom att
påverka värdet av aktier i fåmansbolag. I denna del har RSV meddelat
anvisningar (RSV Dt 1974: 27).
Vid
gåva medges som nyss nämnts inga särskilda skattelättnader utan här beskattas
den bortgivna egendomen efter det allmänna saluvärdet i den mån inte särskilda
värderingsföreskrifter finns.
Företagsskatteberedningens
promemoria
Företagsskatteberedningens
förslag syftar till att på lämpligt sätt söka inpassa gåvobeskattningen i det
system som för familjeföretagens vidkommande gäller vid förmögenhets- och
arvsbeskattningen. En utgångspunkt har varit att söka nå fram till enkla
regler men samtidigt söka möta mer väsentliga risker för missbruk. De
inskränkningar som härvidlag bedömts som påkallade tar sikte på sådana fall
där gåvoskatteunderlaget otillbörligen minskas eller där man över huvud taget
främst från gåvoskattesynpunkt kan ställa sig tvivlande till gåvans utformning.
Den omständigheten att en gåva medför skattefördelar, stundom t, o, m, betydande,
utgör enligt beredningen däremot ensamt inget skäl att utesluta gåvan från
kapitalskattelättnader. Att en gåva kan ge skattemässiga fördelar vid inkomst-
eller förmögenhetsbeskattningen har alltså inte ansetts utgöra skäl att
inskränka eventuella lättnader vid gåvobeskattningen. Sådana förhållanden bör
enligt beredningen i stället rättas till genom ingrepp på inkomst- och
förmögenhetsskattelagstiftningens område. Beredningen påpekar även att de
framlagda förslagen i viss mån kan sägas vara av provisorisk karaktär med
hänsyn till att beredningen även har som uppgift att föreslå åtgärder i syfte
att underlätta generationsväxlingarna för familjeföretagare,
I
promemorian redovisas olika tänkbara begränsningar, såsom att för lättnad vid
gåvobeskattning uppställa krav på att gåvotagaren skulle vara en givaren
närstående person eller ha uppnått myndig ålder. Begränsningar av sådant slag
har dock ansetts vara av begränsat praktiskt värde och dessutom stundom direkt
kunna lägga hinder i vägen för önskvärda gåvor. Man har i stället valt att
utforma begränsningarna genom att ställa upp krav på gåvans juridiska
utformning. För att inte lämna utrymme för konstlade gåvotransaktioner av
dessutom ofta svårkontrollerad natur krävs enligt förslaget att gåvan skall
vara "utan för-
Prop. 1974:185 12
behåll
till förmån för givaren eller arman". Skattelättnad skall nämligen inte
medges om gåvan delats upp på så sätt att olika rättigheter upplåtits till
skilda mottagare. Till förbehåll i detta sammanharig räknas främst sådana
föreskrifter som har eller kan få betydelse för gåvoskattens höjd. Däremot bör
det enligt beredningen inte vara något hinder för skattelättnad att en givare kvarstår
som verkställande direktör i ett företag som han ger till sina barn. Likaså bör
en givare kunna hyra eller arrendera den bortgivna egendomen av gåvotagarna. SjälvfaUet.måste
det då ytterligare krävas att givaren inte i samband med gåvan bestämmer hyran
eller arrendet väsentligt annorlunda än enligt allmänna marknads-normer, eljest
föreligger ett otillåtet förbehåll.
Likaså utesluts från
gåvoskattelättnader sådana fall där det är fråga om olika uppdelningar av
företag eller jordbruk, t. ex. om en del av företaget eller dess tillgångar
ges till en person under det att givaren behåller den återstående delen. Sådana
uppdelningar har i regel sin grund i en önskan att mildra inkomstbeskattningen
men kan också få betydelse för gåvoskattens storlek. Gåvoskattdättnadema är
enligt förslaget i princip begränsade till fall då en hel förvärvskälla ges
bort. Gåvan kan ske till en person eller med ideella andelar till flera
personer. Skattelättnad avses skola medges även sådana fall där någon ger bort
hela sin andel i en förvärvskälla. En person som iimehar två förvärvskällor kan
enligt förslaget även ge bort en av dessa utan att lättnaderna uteblir. Om
givaren driver rörelsen eller jordbruket i aktiebolag eller handelsbolag,
skall, motsvarande krav i stället avse hans aktier eller andelar. Samtliga givaren
tillhöriga aktier eller andelar i bolaget måste ges bort samtidigt.
Beredningen
har även övervägt att uppställa mer detaljerade krav i detta sammanhang med
tanke på möjligheten att en skattskyldig delar upp sin näringsverksamhet. Ett
särskilt bolag bildas för att t. ex. inneha företagets maskinpark och ett annat
bolag får sköta driften i övrigt. Vill man komma till rätta med sådana
förfaranden blir det enligt beredningen nödvändigt att delvis återgå till
metoden med detaljreglering, som används i det tidigare gällande provisoriet.
Gåvoskattelättnad skulle då inte medges vid gåva av sådan förvärvskälla som har
ett naturligt samband med annan av givaren innehavd förvärvskälla med mindre
även den sistnämnda bortgavs. Riskerna för missbruk av detta slag torde enligt
beredningen numera ha minskat något med tanke på de skärpta kraven för bildande
av aktiebolag. För enskild rörelseidkare eller jordbrukare är det inte heller
utan vidare möjligt att med skattemässig verkan dela upp sin verksamhet i
skilda förvärvskällor. Det kan tänkas att en enskild rörelseidkare eller
jordbrukare genomför'en sådan uppdelning genom att utnyttja andre maken som
självständigt skattesubjekt. Beredningen har dock funnit att dylika förfaranden
endast kan bemästras med hjälp av synnerligen ingående regler som blir svåra
att tillämpa för både enskilda och myndigheter. Med de begränsningar som i
övrigt
Prop.
1974:185 13
föreslagits
kommer också sådana förfaranden att i regel bli mindre lönsamma. För att
skattelättnader, skall medges måste ju givaren förbehållslöst ge bort all sin
rätt. Skulle en uppdelning mellan olika förvärvskällor eller ett företags
delning mellan makar inte vara skatterättsligt eller civilrättsligt korrekt
uteblir lättnaderna vid gåva. Är åter alla uppdelningar, liksom även själva
gåvan, riktigt gjorda torde i allmänhet inslaget av
"gåvoskatteflykt" vara så föga framträdande att särregler knappast
behövs.
Beredningens
förslag innebär att de gällande lättnaderna vid arvsbeskattningen tillämpas
även vid beräkningen av gåvoskatten, om gåvan uppfyller de tidigare nämnda
kraven. Skulle däremot de angivna villkoren inte vara uppfyllda avses
gåvoskatten beräknas enligt de nu gällande reglerna.
För att reglerna inte
skall kunna missbrukas innehåller förslaget även ett krav på att gåvotagaren
fortsätter att driva företaget en viss minsta tid efter gåvan. De skattelättnader
som avses skola medges enligt de i promemorian föreslagna generella reglerna
kan stundom bli betydande, och det skulle då kunna vara frestande för en fader
att ge barnen ett företag, som han ändock tänkt sälja, och i stället låta
barnen svara för försäljningen. På så sätt skulle barnen gåvoskattefritt kunna
tillföras stora övervärden. Den föreslagna tiden har avvägts så att gåvotagaren
får bära en företagsekonomisk risk så länge att det inte lönar sig att spekulera
i de skattemässiga fördelama av en gåva och därpå följande försäljning.
Beredningen föreslår att tiden bestäms till fem år. Under denna tid får således
gåvotagaren inte behålla skattelättnaden om han frivilligt säljer eller på
jämförligt sätt avyttrar egendomen eller väsentlig del därav. Expropriation,
exekutiv försäljning eller konkurs leder inte till att skattelättnaden
bortfaller. Inte bara försäljningar av själva förvärvskällan eller den
mottagna aktieposten som sådan skall beaktas. Även omfattande delförsäljningar
som inte utgör ett naturligt led i verksamheten bör föranleda att
gåvoskattelättnaden förloras. Man syftar här på försäljningar av så stora delar
av inkråmet i företaget att detta väsentligt minskar i värde. Såsom en
riktpunkt har angetts att 40 % av värdet på företagets tillgångar säljs här
bortses från tillfälliga lagerförändringar eller att en ideell andel på minst
40 % av företaget avyttras. Skattelättnaden går däremot inte förlorad om
egendomen övergår till annan på grund av arv, testamente eller bodelning i
anledning av makes död. Ny gåva, liksom bodelning av annan anledning än makes
död, avses dock medföra att gåvoskattelättnaden bortfaller.
Beredningen
har strävat efter att utforma en ändamålsenlig och samtidigt enkel teknik för
tillämpningen. Beredningen har därför avvisat tanken på anståndsförfaranden o. d.
och i stället föreslagit att en försäljning inom femårsperioden skall utiösa
ny gåvobeskattning. En skattepliktig gåva skall då anses föreligga med det
belopp varmed den ur-
Prop. 1974:185 14
sprungliga
gåvan nedsatts. Med hänsyn till att sammanläggningstiden enligt gällande
bestämmelser är tio år, kommer skattläggningen efter en sådan försäljning att i
allt väsentligt ge samma resultat som om all egendom samtidigt givits bort och
full skatt uttagits.
Några särskilda
kontrollföreskrifter utöver de som redan finns i arvsskatteförordningen (AGF)
har beredningen inte funnit påkallade. Enligt 45 § D skall gåvotagaren avge
gåvodeklaration i anledning av den "nya" gåvan. Det får vidare anses
ligga inom ramen för beskattningsmyndigheternas allmänna kontrollverksamhet
att undersöka huruvida egendomen finns kvar hos gåvotagaren vid femårstidens
utgång. Närmare föreskrifter härom torde kunna intas i tillämpningskungörelsen
till AGF.
De föreslagna gåvoskattdättnadema,
som intagits i ett nytt andra stycke till 43 § AGF, har avsetts skola få tillbakaverkande
effekt. De nu gällande arvsskattelättnaderna trädde i kraft den 25 juni 1974
och av likformighetsskäl föreslås att de nya gåvoskattereglerna skall omfatta
även gåvor som skett före ikraftträdandet men efter den 24 juni 1974,
Remissyttrandena
Beredningens
förslag har i allt väsentligt fått ett gynnsamt mottagande av remissinstansema.
De invändningar som framförts har avsett detaljer i förslaget. Som helhet har
förslaget i regel tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Länsstyrelsen i
Malmöhus län finner förslaget väl genomtänkt och tillstyrker det.
Kammarkollegiet lämnar förslaget utan erinran, RSV anser villkoret för
skattelättnad vara ändamålsenligt utformat, LRF hälsar det framlagda förslaget
i dess väsentliga utformning med tillfredsställelse. LO finner mot bakgrund av
de av riksdagen fattade besluten inte anledning motsätta sig den föreslagna
harmoniseringen mellan arvs- och gåvoskatten.
En del remissinstanser bar
framhållit att de föreslagna reglerna bör ses som ett provisorium i avvaktan på
en mer slutgiltig lösning av frågorna kring generationsväxlingarna i
familjeföretag. Uttalanden i denna riktning görs av Familjeföretagens förening,
SHIO, Svenska företagares riksförbund, SAF och SIF. SHIO uttalar i sammanhanget
att de begränsningar som föreslagits av möjhgheterna att få gåvoskattelättnad
i icke ringa mån minskar förslagets värde, LO understryker att de förslag som
hittills avlämnats angående beskattning av familjeföretag endast måste anses
som provisoriska i avvaktan på en mer omfattande utredning om
familjeföretagens situation, där inte enbart beskattningsfrågor behandlas.
Enligt
förslaget skall gåvoskattelättnad inte medges om gåvan är försedd med
förbehåll till förmån för givaren eller annan. Den begränsningen har i regel
godtagits eller lämnats utan särskild erinran av remissinstanserna. RSV
betonar vikten av att en efterföljande kontroll sker av
Prop.
1974:185 . 15
de
ursprungliga gåvovillkoren så att inte dessa med tiden frångås eller ges annat
innehåll. LRF berör i sitt yttrande några vanliga villkor som bmkar förekomma
vid gåva och där tvekan föreligger om de skall anses tillåtna enligt de
föreslagna reglema. Som exempel nämns förbud för gåvotagaren att överlåta eller
inteckna en mottagen fastighet utan givarens samtycke, eller att egendom vid
mottagarens död skall tillfalla viss bestämd person. Familjeföretagens förening
anser att det med tanke på generationsväxlingsaspekten borde vara tillåtet för
en givare att inte bara, som enligt förslaget, kvarstå som verkställande
direktör utan även att erhålla rösträttsfullmakt beträffande aktier för viss
tid.
Enligt
förslaget är vidare skattelättnaderna begränsade till de fall där gåvan avser
all givarens rätt till en rörelse eller ett jordbruk. Drivs verksamheten i
aktiebolagsform innebär kravet att han måste ge bort alla sina aktier i
företaget. RSV anser att den möjlighet till obehörig skattelättnad som
eventuellt kan uppnås vid uppdelning av naturlig förvärvskälla i samband med
gåva av företag bör förhindras redan nu.
LRF
framhåller att begreppet "all givarens rätt till förvärvskälla enligt
kommunalskattelagen" vid gåvobeskattningen måste ha ett delvis annat
innehåll än vid arvs- och förmögenhetsbeskattningen. Vid gåva måste
förvärvskällan i detta sammanhang begränsas till att omfatta de tillgångar och
skulder som normalt brukar ingå vid oneröst överlåtande av verksamhet i
jordbruk och rörelse, dvs, på tillgångssidan fastighet, inventarier, lager och
varufordringar och på skuldsidan inteckningsskulder samt varu- och
omkostnadsskulder, LRF nämner att exempelvis insatser i jordbrukets ekonomiska
föreningar inte brukar övergå vid överlåtelser av jordbruk. Likaså kan vissa
förändringar ske på skuldsidan vid överlåtelser. Man påpekar vidare att det vid
gåva av jordbruksfastighet till flera barn brukar förekomma att det barn som
skall bruka fastigheten erhåller inventarier, lager och övrigt "inkråm"
från givaren under det att själva jordbruksfastigheten tillfaller barnen
gemensamt. En dylik uppdelning bör enligt LRF inte utesluta
gåvoskattelättnader.
SAF
och SIF anser att i princip borde även överlåtelse av enstaka inventarier
eller enstaka lagertillgångar genom gåva kunna ske till samma värde från
gåvoskattesynpunkt, under förutsättning att mottagaren skall använda
tillgångarna i förvärvsverksamhet. Man förutsätter dock att frågan blir föremål
för förnyade överväganden i samband med det fortsatta arbetet på att lösa
kapitalskatteproblemen i familjeföretag. Likartade synpunkter framförs av SHIO.
Den
av beredningen föreslagna konstruktionen att en ny gåva skall anses föreligga
om gåvotagaren säljer egendomen eller väsentiig del därav inom fem år efter
gåvotillfället har i allmänhet accepterats. Länsstyrelsen i Stockholms län har
som enda ermran mot de föreslagna skattelättnaderna framfört tanken att tiden
borde bestämmas till tio år. Svensk industriförening anser däremot att tiden
bör bestämmas till tre år med
Prop. 1974:185 .16
hänsyn
till svårigheterna för en gåvotagare att göra mer tillförlitliga lön-samhetsbedötimingar.
LRF framhåller att omständigheter kan inträffa som nödvändiggör en försäljning
inom femårstiden men där billighetsskäl talar mot en ytterligare
gåvoskattebelastning. Även Stockholms tingsrätt redovisar likartade synpunkter
men anser det dock vara förenat med betydande svårigheter att närmare avgränsa
olika fall och pekar för övrigt på den allmänna möjligheten för Kimgl, Maj:t
att enligt 58 a § AGF efterge skatt. Tingsrätten föreslår även en viss ändring
av sammanläggningsreglerna i 19 § AGF med hänsyn till den "nya"
gåvans utformning,
I
övrigt har en del speciella frågor berörts av remissinstanserna. Länsstyrelsen
i Malmöhus län framhåller angelägenheten av att närmare föreskrifter meddelas
rörande kontrollen av att den bortgivna egendomen finns i behåll vid
femårstidens utgång, LRF påpekar att den olika behandlingen i
inkomstskattehänseende av skogskontomedel vid arv och gåva bör undanröjas. LRF
framhåller vidare som sin mening att de redan gällande skattelättnaderna även
omfattar jordbruk med kontantmässig inkomstredovisning men att olika meningar
härvidlag gjort sig gällande i det praktiska arbetet.
Departementschefen
Allmänna
synpunkter
Våren
1974 ersattes de tidigare gällande provisoriska reglerna om lättnader vid
förmögenhets- och arvsbeskattningen av familjeföretag med ett nytt system av
mer generell typ (prop. 1974: 98, SkU 1974: 38, rskr 1974: 259, SFS 1974: 311
och 312). Systemet innebär ytteriigare lättnader i kapitalskattehänseende för
små och medelstora företag och jordbruk. De nya reglerna medför bl. a, ökad
likställdhet i skattehänseende mellan skilda företagsformer på så sätt att
skattelättnaderna har givits en enhetlig utformning. Reglerna tar sikte på
själva det kapital som är nedlagt i en rörelse eller ett jordbruk. Man har
således övergett den metodik som kännetecknade det provisoriska systemet med
dess detaljerade krav på ett ekonomiskt och personligt samband mellan familjeföretaget
och dess ägare. De nya bestämmelserna har i stället fått sin form med
utgångspunkt i de små och medelstora företagens särskilda svårigheter med
likviditet och kapitalanskaffning. En annan strävan har varit att skapa
kapitalskattelättnader, som smidigt låter sig anpassas i skattesystemet i
stort.
Liksom
fallet var i det tidigare gällande provisoriet omfattas gåvobeskattningen inte
av de bestämmelser som medför lättnader i kapitalbeskattningen. Vid gåva är
situationen en helt annan än vid arvfall. Givare och gåvotagare kan i regel
utforma gåvan med hänsyn till de skattemässiga effekterna. Till bilden hör
också att gåvoinstitutet stundom använts
Prop. 1974:185 17
för
att komma i åtnjutande av skattefördelar även på andra områden än inom
kapitalbeskattningen.
I
samband med sin behandling av prop, 1974: 98 begärde riksdagen förslag från Kungl,
Maj:t innebärande att skattelättnaderna under vissa omständigheter skall kunna
medges även vid gåvobeskattningen. Vidare framhöll riksdagen
att.generationsväxlingsproblematiken för familjeföretagare påkallade
ytterligare överväganden,
At företagsskatteberednmgen
uppdrogs att utarbeta förslag med anledning av riksdagens begäran. Beredningen
har redovisat sina förslag i promemorian (Ds Fi 1974: 12) Skattelättnader vid
gåva av familjeföretag, I promemorian föreslås att gåvoskatten inordnas i det
nuvarande systemet för kapitalskattelättnader, I syfte att motverka skatteflykt
avses enligt promemorian lättnader inte kunna medges annat än vid
förbehållslösa gåvor, som omfattar all givarens rätt till förvärvskälla enligt
kommunalskattelagen (1928: 370), Vidare krävs enligt förslaget att gåvan
förblir i gåvotagarens ägo under en tid av minst fem år. Förslaget har fått ett
klart positivt mottagande av remissinstanserna.
För egen del vill jag
framhålla följande. Utgångspunkten för de lättnader i kapitalbeskattningen som
beslutades i våras var som jag nyss antytt de särskilda likviditets- och
kapitalanskaffningsproblemen för små och medelstora företag. Ett känt faktum är
att förmögenhetsskatten och arvsskatten kan vålla särskilda bekymmer härvidlag
och att varje ekonomisk påfrestning innebär en otrygghetsfaktor för de
anställda. Ca 25 % av samtliga löneanställda arbetar i familjeföretag. I fråga
om gåvobeskattningen är situationen annorlunda. Såväl förmögenhetsskatten som
arvsskatten omfattar i princip företagens hela förmögenhet. I gåvofallet kan
emellertid omfattningen av skatteimderlaget noga bestämmas med sikte på bl. a.
skatteeffekterna. Detta gäller för övrigt inte bara gåvoskatteeffekterna utan
även andra skatteeffekter. Bl. a. på grund av dessa omständigheter
liksom den uppenbara risken för skatteflyktstransaktioner under gåvans
täckmantel har jag i samband med att jag lade fram förslaget om kapitalskattelättnader
för familjeföretag och jordbruk inte ansett det i samma mån angeläget att
inordna gåvobeskattningen i systemet. Det finns givetvis utrymme också för
andra synpunkter t. ex. behovet av långsiktig planering för familjeföretag
med sikte på generationsväxling, där gåva av företaget till barnen kan vara en
lämplig form att lösa problemen. Det förslag som företagsskatteberedningen
lagt fram innebär en lösning med hänsyn tagen till både generationsväxlingsproblematiken
och skatteflyktsriskerna. Förslaget är dessutom enkelt att tillämpa och jag
föreslår att det läggs till grund för lagstiftning. Med hänsyn till
företagsskatteberedningens fortsatta arbete med de små och medelstora
företagens problematik vill jag emellertid förutskicka att förslaget liksom
de redan genomförda lättnaderna i fråga om förmögenhets- och arvsskatten
i viss mån kommer att få provisorisk karaktär.
Prop. 1974:185 18
Gåvoskattelättnadernas
utformning
Som
en viktig förutsättning för att de vid förmögenhets- och arvsbeskattningen nu
gällande lindrigare värderingsreglerna skall få tillämpas vid gåva har
beredningen angett kravet på att gåvan skall vara förbehållslös. Även jag vill
betona vikten av att detta villkor verkligen är uppfyllt. Således måste också i
efterhand kontrolleras att villkoret efterlevs. Med hänsyn till att
besvärstiden enligt förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGF)
är tre år finns goda möjligheter att åstadkomma rättelse om det sedermera
skulle visa sig att ett otillåtet förbehåll funnits. Ett arrangemang som
däremot enligt beredningens mening inte skall hindra skattelättnad är avtal om
att givaren får kvarstå som verkställande direktör i det företag som han ger
bort eller att arrendera ett jordbruk som bortskänkts, under förutsättning
givetvis att lön resp. arrende inte bestäms högre eller lägre än vad som kan
anses acceptabelt med utgångspunkt i marknadsmässiga förhållanden. Ett
otillåtet förbehåll skall däremot anses föreligga även i nu avsett fall om
gåvan skett under förutsättning att givaren skall kvarstå som verkställande
direktör. Anställningsförhållandet får således inte vara ett villkor för gåvan.
Inte heller får givaren förbehålla sig rätt att på något sätt be-stärmna över
gåvans framtida öden som t. ex. att egendomen inte får överlåtas utan givarens
samtycke. Däremot är det inte fråga om förbehåll om det föreskrivs att
egendomen skall tUlhöra gåvotagaren enskilt eller att gåva till omyndig skall
stå under särskild förvaltning. Till förbehåll räknas även att annan gåvotagare
skall ha vissa fördelar av gåvan. Varje uppdelning, som ägaren av ett företag
gör genom att tillerkänna en mottagare äganderätt och en annan mottagare en mer
begränsad rätt, skall enligt förslaget utesluta att de gynnsammare
värderingsreglerna tillämpas. Bortsett från att dylika uppdelningar vållar
svårigheter från kontrollsynpunkt kan de inte anses ingå som ett naturligt led
i strävandena att lösa generationsväxlingsproblemen. En remissinstans har
ställt frågan huruvida otillåtet förbehåll skall anses föreligga, om
föreskrifter lämnats om den bortgivna egendomens fördelning vid gåvotagarens
död, dvs. regler om s. k. sekundosuccession. Sådana föreskrifter som innebär
att den förste uinehavaren har fått enbart nyttjanderätt, medför att det
föreligger ett otillåtet förbehåll. Är däremot gåvan så utformad att den första
innehavaren har s. k. fri förfoganderätt, är den efterföljandes rätt knappast
av den art att man kan tala om ett förbehåll till förmån för honom. Till bilden
hör att en gåva av sistnämnda slag skall vid beskattningen genomgående
värderas som ägd egendom.
Jag
ansluter mig helt till beredningens uppfattning i nu berörda avseenden. Det
finns således ingen anledning att, som en remissinstans föreslagit, uppmjuka
kravet på förbehållslöshet. Vid gåva av aktiebolag skall således
gåvoskattelättnader inte kunna medges, om givaren fått rösträttsfullmakt eller
liknande utfästelser vid gåvan.
Prop. 1974:185 19
Även
den andra av dé begränsningar som beredningen föreslagit kravet på att gåvan
skall omfatta all givarens rätt till förvärvskälla är enligt min mening
godtagbart utformad.
Vilka tillgångar och
skulder som skall anses ingå vid förmögenhetsberäkningen av en förvärvskälla
kan i det enskilda fallet vara vanskligt att avgöra. Motsvarande problem fanns
redan under de provisoriska reglernas tid. Svårigheterna uppkommer främst vid
verksamheter som drivs i form av enskild firma. Någon exakt beskrivning av
gränserna för en enskild rörelse eller ett jordbruk kan inte lämnas, eftersom
förvärvskällan civilrättsligt sett inte är någon självständig
förvaltningsenhet. Viss ledning bör emellertid kunna hämtas från bokföringen.
För flertalet av de verksamheter som det här gäller föreligger
bokföringsskyldighet. För att skattelättnader skall kunna medges bör gåvan
omfatta alla de tillgångar och skulder som normalt hör till förvärvskällan och
som har ett direkt samband med denna. Lantbrukarnas insatser i ekonomiska föreningar
torde inta en mellanställning härvidlag med hänsyn till medlemskapets
personliga karaktär. Att en givare behåller värdet av sådana insatser bör då
inte heller utesluta skattelättnader. Skattelättnader skall däremot
naturligtvis inte medges vid gåva av enstaka rörelsetillgångar. Detta innebär
att en gåva inte med bibehållen rätt till skattelindring kan genomföras på så
sätt att flera mottagare får var sin ideell andel av förvärvskällan och en
annan eller en av dem "inkråmet".
Som
jag tidigare påpekat är det viktigt att det kontrolleras att en gåva verkligen
uppfyller föratsättningarna för skattelättnader. Lika viktig är den
efterföljande kontrollen. Det gäller därvid att särskilt kontrollera att inte
sådana åtgärder vidtagits med den bortgivna egendomen under femårstiden att en
ny gåvobeskattning skall ske. I denna del behövs närmare föreskrifter. Det
ankommer på kammarkollegiet att i egenskap av central granskningsmyndighet
utöva tillsyn över att kontrollen blir effektiv. Närmare föreskrifter om
kontrollen kommer att meddelas i kungörelsen (1958: 563) med
tillämpningsföreskrifter till AGF, Dessa föreskrifter kräver inte riksdagens
medverkan.
Övriga
frågor
Som
har framgått av den tidigare redogörelsen genomfördes skattelättnaderna på
förmögenhetsskattens och arvsskattens område på det sättet att de i
inkomstskattehänseende godtagna värdena på lager och inventarier i jordbruk
och rörelse får användas vid värderingen för förmögenhet och arvsskatt. De
speciella värderingsreglerna vid inkomstbeskattningen är i sin tur motiverade
av behovet av konsolidering, sett mot bakgrunden av att i förvärvskällor som inkomstbeskattas
på grundval av bokförings-mässig redovisning även ännu inte realiserade vinster
av försäljningar i förvärvskällan tas till beskattning, I inkomstslagen
jordbruksfastighet och rörelse sker inkomsttaxermgen numera alltid på grundval
av bokfö-
Prop. 1974:185 20
ringsmässig
redovisning. Ett undantag därifrån finns emellertid. Undantaget utgörs av de
kategorier lantbrukare som riied hänsyri till 2 § lagen (1972: 742) om
ikraftträdande av lagen (1972: 741) om. ändring i kommunalskattelagen (1928:
370) fortfarande och i princip sist t. o. m. 1978 års taxering får redovisa
inkomst av jordbruksfastighet eriligt kontantprindpen. Det rör sig här således
om ett problem av begränsad räckvidd, och detta så mycket mer som den
obligatoriska övergången från kontant-redovisning till bokföruigsmässig
redovisning, vilken påbörjades redan vid 1974 års taxering, sker så att de
större jordbruken går över först. Billighetsskäl kan anföras för att även kontantjordbruken
får skattelättnader på samma sätt som övriga jordbruk och jag vill därför
föreslå att en sådan ändring nu genomförs. Mitt förslag innebär sålunda att
lantbrukare med kontantmässig redovisning får ta upp lager till lägst 40 %.
Med hänsyn till frågans begränsade betydelse har ändringen skett i form av
tillägg till övergångsbestämmelserna till den tidigare lagstiftningen.
I prop.
1974: 177 har föreslagits bl. a. särskilda bestämmelser om insättning på
investeringskonto för skog. Liksom beträffande skogskontomedel bör dessa insättaingar
få tas upp till halva värdet. I syfte att åstadkomma en bättre anpassning till
vad som gäller vid inkomsttaxeringen i fråga om uppskov med beskattningen
föreslår jag en justering av författningstexten så att ordet innestå utbyts
mot ordet insatts. Härigenom kan även insättningen efter beskattningsårets
utgång beaktas. Bestämmelserna om fondavsättningar har vidare ändrats så att
även avsättningar till andra fonder än de som nu är upptagna i lagen skall
kunna beaktas. Däremot är jag f. n. inte beredd att framlägga förslag om ändrade
inkomstskatteregler för medel som innestår på skogskonto. Liksom enligt
gällande regler bör gåva utiösa inkomstbeskattning av sådana medel.
Jag
vill i detta sammanhang ta upp en fråga som berör 1975 års fastighetstaxering,
I prop, 1974: 116 föreslogs nya regler för 1975 års taxering av
vattenfallsfastigheter. Dessa har antagits av riksdagen (SFS 1974: 295), De nya
bestämmelserna innebar vissa ändringar i fråga om beaktande av ersättningskraft
vid taxeringen, I prop, 1974: 116 erinrades om att riksdagen samtidigt
förelagts förslag (prop, 1974: 83, SkU 1974: 35, rskr 1974: 231) om ändringar
av ersättningsbestämmelserna i vattenlagen (1918: 523) (VL), Ändringarna
innebar bl, a, att bestämmelserna i VL om ersättningskraft skulle bytas ut mot
nya bestämmelser om andelskraft. Jag förutskickade att om riksdagen beslöt om
sådana nya regler i VL som berör 1975 års taxering av vattenfallsfastigheter
skulle en kompletterande proposition angående hithörande fastighetstaxeringsfrågor
föreläggas riksdagen före nämnda taxering.
Riksdagen
har numera antagit nya ersättningsregler enligt VL. De nya reglerna har trätt i
kraft den 1 juh 1974 (CU 1974: 28, rskr 1974: 229,
Prop.
1974:185 21
SFS
1974: 273), Dessa ändringar innebär bl, a, att bestämmelserna om ersättning
genom kraftöverföring ersätts av det nya institutet andelskraft.
De
nu upphävda bestämmelserna om ersättning genom kraftöverföring (9 kap, 1345 §§
VL i lyddse före den 1 juli 1974) innebar att ersättning i allmänhet skulle
utgå i form av kraft, när annans vattenkraft togs i anspråk för gemensamt
tillgodogörande. Skyldigheten att leverera ersättningskraft är genom beslut av
vattendomstolen knuten till kraftverksfastigheten. Rättigheten till kraften är
också knuten till viss fastighet och kan flyttas över till annan fastighet
endast efter medgivande av vattendomstolen, Ersättningstagaren skall i viss
utsträckning bidra till kostnaderna för produktion och överföring av ersättningskraften,
Hans vederlag, den s. k. uttagningskostnaden, kan tas ut enligt två alternativ.
Det ena innebär att ersättningstagaren betalar uttagningskostnaden i pengar.
Enligt det andra alternativet fastställs även uttagningskostnaden till ett
kraftbelopp, med vilket man reducerar det kraftbelopp ersättningstagaren annars
skulle ha fått.
Enligt
övergångsbestämmelserna (punkt 6) till 1974 års ändringar i VL skall i fråga om
ersättning som enligt äldre lag bestämts att utgå genom ersättningskraft de
äldre bestämmelserna fortfarande gälla. Vattendomstolen kan besluta att
ersättningskraft skall avlösas mot ersättning i pengar. Beslut om
ersättningskraft kan fortfarande meddelas i mål som anhängiggjorts före den 1
juli 1974 (punkt 2 i övergångsbestämmelserna).
De nya bestämmelserna om
andelskraft har tagits upp i 2 kap, 6 § VL (i lydelse enligt SFS 1974: 273),
Den vars vattenkraft tas i anspråk av annan kan under vissa förutsättningar få
delta i tillgodogörandet. Han är då berättigad till andel i kraftproduktionen
(andelskraft) och skyldig att bidra till kostnaderna för kraftanläggningens
utförande, drift och underhåll, allt i förhållande till sin andel i den
vattenkraft som skall tillgodogöras vid anläggningen. Skyldigheten att tillhandahålla
andelskraft resp, rättigheten till andelskraften skall vara förenad med viss
fastighet. Andelskraften förutsätter beslut av vattendomstol, I motsats tdl vad
som gällde i fråga om ersättningskraft kan rätt till andelskraft tillerkännas
även den vars vattenkraft tillgodogörs av annan på grand av överenskommelse
(se prop, 1974: 83 s, 186),
Ersättningskraft
kommer även i fortsättningen att i stor utsträckning finnas kvar och bör därför
alltjämt behandlas i reglerna om fastighetstaxering. För skyldighet att
leverera andelskraft skall liksom då det gäller ersättningskraft avdrag göras
vid beräkning av kraftverksfastighetens värde och tillägg göras till värdet av
den fastighet som anddskraften är knuten till. Vid värderingen av andelskraften
kan man jämställa andels-krafttagaren med en delägare i kraftverket.
Värderingen bör därför utgå från kraftverkets värde före avdrag för skyldighet
att leverera andelskraft och motsvara andelskrafttagarens del i den
vattenkraft som skall
Prop. 1974:185 22
tillgodogöras
i anläggningen. En liknande metod borde i praktiken kunna användas också vid
värderingen av ersättningskraft. Kraftens bruttovärde fick då uppskattas på
grundval av kraftverksfastighetens värde. Ett sådant tillvägagångssätt synes
dock inte kunna komma i fråga förrän efter den taxeringsperiod som löper efter
1975 års allmänna fastighetstaxering. Reglerna om andelskraft bör tas in i
kommunalskattelagen (1928: 370) och gälla fr, o, m, 1975 års allmänna
fastighetstaxering.
Hemställan
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet
upprättade förslag till
1.
lag om ändring i lagen (1941:
416) om arvsskatt och gåvoskatt,
2.
lag om ändring i förordningen
(1974: 312) om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,
3.
lag om ändring i lagen (1947:
577) om statlig förmögenhetsskatt,
4.
lag om ändring i förordningen
(1974: 311) om ändring i lagen (1947: 577) om statiig förmögenhetsskatt,
5. lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740595
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (8)
8 kopplingar i 6 dokument.
- Prop. 2003/04:17 Lättnader i 3:12-reglerna och i arvs- och gåvoskattereglerna vid generationsskiften i företag, m.m. s. 15 om s. 18 i texten
- Rskr. 1974:406 i texten
- Bet. 1974:SkU65 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:185 med förslag om vissa skattelättnader vid gåva av familjeföretag, m. m. jämte moti… s. 1 · s. 9 · s. 11 i texten
- Bet. 1974:SkU60 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:177 med förslag till lag om avsättning till särskild investeringsfond, m. m. jämte mo… s. 27 i texten
- Prop. 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling i texten
Rättsfall (16)
16 kopplingar i 12 dokument.
- NJA 2002 s. 431 om s. 17 i texten
- NJA 2001 s. 539 om s. 13 i texten
- NJA 1999 s. 13 om s. 13 · om s. 18 i texten
- NJA 1997 s. 245 om s. 13 i texten
- NJA 1995 s. 563 om s. 13 · om s. 17 i texten