Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Centralnämnden för fastighetsdata för bugetåret 1974/75. m.m.

1974 · 52 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 52 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:48, Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Centralnämnden för fastighetsdata för bugetåret 1974/75. m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 48 år 1974 Prop. 1974: 48

Nr 48

Kungl.
Majrts proposition angående anslag till Centralnämnden för fastighetsdata för
budgetåret 1974/75, m. m.; given den 8 mars 1974.

Kungl.
Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av SlalsrådsprolokoUet
över justitieärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

LENNART
GEIJER

Propositionens
huvudsakliga iimehåll

I
propositionen lämnas förslag till anslag till Centralnämnden för fastighetsdata
för budgetåret 1974/75. Vidare föreslås ändrade riktiinjer för den av riksdagen
år 1968 beslutade fastighetsregisterreformen. Genom de föreslagna ändringarna
kommer i princip alla gårds-, by- och kvartersnarrm att kunna behållas i det
nya fastighelsregistret.

1
Riksdagen 1974.1 saml Nr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:48

Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag till centralnämnden för
fastighetsdata för budgetåret 1974/75, m. m. och anför.

1
Inledning

Centralnämnden
för fastighetsdala (CFD) har till uppgift alt förbereda uppbyggnad av centrala
fastighets- och inskrivningsregister, baserade på automatisk databehandling
(ADB).

Nämnden
leds av en styrelse. TUl styrelsen är knutet elt råd med uppgift att verka för
en samordning av nämndens verksamhet med verksamheten hos kommunala organ som
kan komma att lämna uppgifter till eller utnyttja registren.

Chef
för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns fem enheter en teknisk
enhet, en faslighelsregislerenhel, en inskrivningsregisterenhet, en
utvecklingsenhet och en administrativ enhet.

Nämnden
har den 1 augusti 1973 omlokaliserats från Sundbyberg till Gävle.

I
1968 års statsverksproposilion (prop. 1968r 1 bil. 4 s. 10) lades fram förslag
till vissa riktiinjer för en reform av fastighelsregistreringen. Riksdagen
godtog förslaget (SU 1968r 2, 3LU 1968r 5, rskr 1968r 80). Beslutet innebär bl.
a. följande. Ell nytt för land och stad enhetligt fastighetsregister läggs
upp. Elt enhetiigt beteckningssystem införs, fastigheternas läge anges med koordinater
och ADB-teknik används för registret. Registret förläggs liU en central
datamaskin. Arbetet på reformen skulle enligt 1968 års beslut påbörjas omedelbart
och genomförandet föregås av viss försöksverksamhet. Det skulle ankomma på Kungl.
Majrt all närmare bestämma hur det fortsatta utredningsarbetet och arbetet med
att genomföra registerreformen skulle organiseras.

Är
1970 fattade riksdagen beslut om en reform också på inskrivningsväsendets
område (prop. 1970r 1 bU. 4 s. 44, SU 1970r 2, 3LU 1970r 8, rskr 1970r 96).
Beslutet innebär, att ett nytt, centralt inskrivningsregister

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 3

skall
införas, att ADB-teknik skall användas och alt en central dalamaskin skall
användas. Införandet av det nya inskrivningsregislret skall föregås av
försöksverksamhet.

Med stöd av riksdagens
beslut år 1971 (prop. 1971 r 1 bU. 4 s. 10, CU 1971 r 5, rskr 1971r 49) gavs CFD
sin nuvarande organisationsform den 1 juli 1971. CFD har tUl uppgift att
förbereda uppbyggnad av centrala fastighets- och inskrivnhigsregister,
baserade på ADB. Lantmäteristyrelsen svarar för fastighetsbeteckningsreformen
och tUlsammans med fastighelsregistermyndighetema för övriga uppgifter som
krävs för fastighetsregisterreformens genomförande och som inte ankomraer på CFD.
Domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) leder arbetet med att förbereda faslighelsbokens
innehåll för överförande lUl ett centralt inskrivningsregister, gmndat på ADB,
och inskrivningsmyndigheterna vid tingsrätterna utför beredning och sanering av
innehållet i faslighelsböc-kema. CFD skall i sitt arbete samråda med lantmäteristyrelsen
och DON. Samarbetet med kommunema sker bl. a. genom del till CFD knutna rådet.

CFD
bedrev under år 1971 försöksverksamhet med ell ADB-system i Uppsala läns norra
domsaga med undanlag av Öslhamraars kommun samt Uppsala och Enköpings stadsregislerområden.
På grundval av erfarenheter under bl. a. denna försöksverksamhet lade CFD i
skrivelse den 28 april 1972 fram förslag till elt första driflsyslem för ell
centralt fastighetsregister och ett centralt inskrivningsregister (driftsystem
1).

Ar
1973 antog riksdagen den lagsliftning i fråga om inskrivningsväsende ocb
fastighetsbildning som behövs för alt reformen skall kunna genomföras (prop.
1973 r 13, CU 1973 r 9, rskr 1973 r 80, SFS 1973 r 98 101).

Vid
anmälan av anslaget för Centralnämnden för fastighetsdata i 1973 års statsverksproposilion
behandlade jag CFDrs nyssnämnda syslemförslag och redovisade de kostnader för
projektet som CFD beräknat (prop. 1973r 1 bil. 4 s. 14). Jag anmälde därvid
all kostnadsberäkningarna inte omfattade de indirekta kostnader kommunema kan åsamkas
genom fastighelsbetecknings- och fastighetsregisterreformerna. Jag framhöll
också alt frågorna om bl. a. dessa kostnader utreddes inom dåvarande civUdepartementet.

Civildepartementet
har nyligen redovisat resultatet av näranda utredning i rapporten (Ds C 1973 r
4) Fastighetsbeteckningsreformen.

I
årets statsverksproposilion (prop. 1974r 1 bil. 4 s. 91) har anmälts att frågan
om anslag tiU CFD för budgetåret 1974/75 bör anstå i avvaktan på
remissbehandlingen av civUdeparlementels rapport och den ytterligare beredning
i ärendet som kan behövas och med anledning därav las upp i en särskild
proposition till 1974 års riksdag. Remissr behandhngen har nyligen avslutats
och jag anhåller därför att nu få ta upp frågan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 4

2
Fråga om ändrade riktlinjer för fastighetsregisterreformen 2.1 Gällande ordnmg
i fråga om fastighetsregistreringen

Gällande
beslämmelser innebär att alla fastigheter i landet skall registreras.
Registreringen sker i jordregisler eller sladsregister. En fastighets
belägenhet avgör i vilkel register den skall föras in. I princip gäller att
fastigheter på landsbygden skall föras in i jordregister och fastigheter i
förutvarande städer och vissa andra tätorter i sladsregister. Jordregisler förs
socken vis för varje län, och stadsregisler förs inom områden som avgränsas
från fall till fall.

När
fastighet förs in i registret ges den en särskild beteckning. Denna beteckning måsle
vara unik. Det får således inte förekomma flera fastigheter med samma
beteckning inom ell och samma registerområde. Fas-tighelsbeleckning i
jordregister består inom socken av ell namn i regel bynamnet och två siffergrupper,
åtskilda genom kolon (t. ex. Äby Ir 45). Sladsregister beslår av sladsägobok
och lomlbok. I stadsregislret använder man för stadsägor enbart nummer (t. ex. sladsägan
1226), nummer jämte bokslavstUlägg (t.ex. stadsägan 1226 A) eller flera nummer
(t. ex. stadsägan 1226 4- 1227 4- 1228). För tomter används ett namn kvartersnamnel
järate elt nummer (t. ex. Haren 7). Tomtbeteckningar förekommer i viss
utsträckning också inom områden med jordregister.

Fastighetsregistreringen
ankommer enligt 19 kap. 6 § fastighelsbUdningslagen (1970r 988; ändr. 1973r
99) på fastighetsregislerrayndighet. Enligl huvudregeln är länsstyrelsen registerrayndighel
(1 och 43 §§ förordningen 1908r 74 s. 1 angående jordregister; 3 § sladsregisterkungörel-sen
1971r 1010). Kungl. Majrt eller myndighet som Kungl. Majrt be-slämraer kan dock
förordna att fastighetsregister i stället skall föras av kommunal
registerförare. F. n. finns efter sådant förordnande 37 kommunala
fastighetsregisterförare.

2.2
1968 års fastighetsregisterreform

2.2.1
Reformens huvuddrag

På
grundval av belänkandet Fastighetsregistrering (SOU 1966 r 63) och vid
remissbehandlingen därav framkomna synpunkter lades i 1968 års statsverksproposilion
(prop. 1968r 1 bU. 4. s. 10) fram förslag lUl vissa riktlinjer för en reform av
fastighelsregistreringen. Riktlinjerna godkändes som tidigare nämnts av
riksdagen (SU 1968r 2, 3LU 1968r 5, rskr 1968r 80). Syftet med reformen var att
dels rationalisera och för-bUliga den nuvarande registreringen, dels göra regislerinnehållel
mera lältUlgängligt. Man ville också göra det möjligt att utöka innehållet i
registret med sådana ytterligare uppgifter om fastigheterna som behövs i olika
sammanhang.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 5

Riktlinjerna
för reformen kan sammanfattas på följande sätt. Jord-registret och stadsregislret
skall ersättas av ett nytt fastighetsregister. Fastighelsregistret skall vara enhetiigt
för hela landet och ha ett enhetligt beteckningssyslem, utformat på i princip
samma sätt som del syslem som f. n. används i jordregislrel. Faslighelsbeteckning
skall vara lokaliserande, dvs. i beteckningen skall ingå elt namn med
anknytning till allmänt kända geografiska begrepp. Varje kommun skall vara
registerområde. Redovisningen av faslighelemas läge skall ske med angivande av
koordinater. ADB-teknik skall användas. Reformen skaU genomföras så snabbt sora
möjligt jämsides med fortsall utredningsarbete. Del ankomraer på Kungl. Majrt
alt bestämma hur utredningsarbetet och arbetet med att genomföra
registerreformen skall organiseras.

I
överensstämmelse med de av statsmakterna godkända riktiinjerna för fastighetsregisterreformen
utfärdades kungörelsen (1968r 379) om uppläggande av nytt fastighetsregister, m.
m. (RUK). Kungörelsen som ändrats vid flera tUlfällen, senast genom SFS 1973r
1172, innehåller dels bestämmelser ora uppläggande av nytt fastighetsregister,
dels särskilda bestämmelser om jordregisler och om sladsregister för liden till
dess nytt fastighetsregister lagts upp.

2.2.2
Fastighetsbeteckningsreformen

Enligl
RUK skall i del nya faslighetsregislrel genomgående användas det beteckningssält
som nu används i jordregistret. Varje fastighet skall utgöra en registerenhet
som tillhör visst regislerområde. Som register-enhet betraktas inle bara
fastighet utan även samfällighet som redovisas särskilt. Vaje kommun skall i
regel utgöra ett registerområde med samma namn som komraunen. Till grund för regislerenhelernas
beteckningar indelas registerområde i trakter. Trakt är en grupp av
register-enheter och skall normalt ha namn om högst tjugo bokstäver
(trakt-namn). Fastigheter som hör till samma trakt indelas i block. Ett block
skall ha nummer om högst tre siffror (blocknumraer). Fastigheterna inom varje
block åtsälls enhetsnummer. Faslighets registerbeteckning inom registerområde
utgörs av traktnamnet och ell regislernummer, vUkel består av blocknumrel och
enhetsnumret åtskUda genom kolon (t. ex. Aspa2r 31).

Regislerenhet
får inte ha samma registerbeteckning som annan register-enhet inom samma regislerområde.
I de fall där registeroraråde omfattar del av koramun får registerenhet inte åsättas
samma registerbeteckning som registerenhet inom annan del av kommunen.
Motsvarande regel gäller för del fall all den kommunala indelningen kan antas
komma alt ändras.

Indelning
i trakter skall grandas på indelning i stadsdelar, socknar, byar eller därmed
jämförliga områden. Traktindelningen skall bl. a. med avseende på traklnamn
vara sådan alt indelningen kan antas bli allmänt känd i orten. Vidare bör den
vara lätt all tydligt redovisa på karta.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 6

Bestämmelserna
om registerbeteckning för fastighet äger för liden till dess nytt
fastighetsregister lagts upp motsvarande tillämpning vid förande av
jordregister. Som trakt anses därvid fastigheter som har samma namn och hör
till samma by. Socken anses som regislerområde. På motsvarande sätt skall de
nya bestämmelserna tillämpas även då sladsregister läggs upp.

Om det är lämpligt med
hänsyn till uppläggandel av nytt fastighetsregister eller behövligt med hänsyn
tiU bestämmelserna i RUK om förande av jordregister eller stadsregister, skall
registerbeteckning för fastighet i jordregisler eller för fastighet eller samfällighet
i sladsregister ändras. Sådan ändring kallas beteckningsrevision.

Innan beslut om traklnamn
och traktindelning meddelas vid beteckningsrevision eller när stadsregister
eller nytt fastighetsregister läggs upp m. m. skall berörda fastighetsägare
genom kungörelse i tidning eller på annat lämpligl sätt genom faslighetsregislermyndighetens
försorg beredas tillfälle all ta del av upprättat förslag till traklnamn och Iraktindel-ning.
Berör sådan fråga ett större antal fastigheter eller kan frågan i annat fall
antas ha intresse för kommun, skall samråd ske med kommunen.

Huvudansvaret för fastighetsbeteckningsreformen
faller på lantmäteristyrelsen. Det ankommer således på lantmäteristyrelsen alt
besluta om registerbeteckning i nytt fastighetsregister, om traklnamn,
Iraklin-delning och blocknummer vid beteckningsrevision och vid uppläggande av
stadsregister saml om inrättande av ny trakt samt traktens namn vid förande av
jordregister och stadsregister enligt RUK. Styrelsen får uppdra ål faslighelsregistermyndighet
att besluta i nämnda frågor. Enligt en författningsändring som trätt i kraft
den 1 juli 1973 (SFS 1973r 424) skall beslut om traklnamn eller Iraktindelning
fattas efter samråd med riksantikvarieämbetet och ortnamnsarkivet i Uppsala.
Mot lantmäteristyrelsens beslut i fråga ora registerbeteckning får talan inle
föras.

Om särskilda skäl
föreligger med hänsyn till uppläggandel av nytt fastighetsregister, får lantmäteristyrelsen
medge undantag från beslämmelse i RUK.

2.2.3
Fastighetsbeteckningsreformens konsekvenser i vissa avseenden

Som
tidigare nämnts innebär den beslutade beleckningsreformen att del beteckningssält
som nu används i jordregislrel genomgående skall användas i det nya fastighelsregistret.
Det nya registret skall, liksom jordregislrel, gmndas på landels primära
indelning i byar och enstaka hemman. Detta innebär i princip att de gällande faslighelsbeleckning-arna
på landsbygden skall behållas medan fastighetema inom nuvarande stadsregislerområden
skall byta beteckning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 7

Emellertid
måsle en viss översyn ske också av landsbygdsfastigheternas beteckningar i samband
med registerreformen. Anledningen härtill är bl. a. att registreringen av
fastigheterna komraer all ske kommunvis och inte som i de nuvarande registren
sockenvis. Som motiv till alt kommunen skall ersätta socknen som regislerområde
har i första hand anförts att den primärkomrnunala indelningen har stor
betydelse inom all administration och förvaltning samt inora samhällsplanering m.
m. medan socknen nu för liden knappast används som administrativ enhet i något
annat sammanhang än just vid fastighelsregistreringen. Den sockenindelning som
används där kan dessutom numera ändras vid fastighetsbildning enligt faslighetsbildningslagen.
Det har därför ansetts naturligare och mera praktiskt alt i stället anknyta fastighelsregistreringen
till kommunen.

Som
en följd av alt kommun blir registerområde kommer ibland be-leckningskollisioner
alt uppslå genom alt fastigheter i skilda socknar men inom samma kommun har
samma beteckning. I sådana fall kan det bli nödvändigt alt ändra beteckning.
Beteckningsbyten kan vidare bli nödvändiga för att tiUgodose kravet på att
faslighels registerbeteckning skall vara lokaliserande.

Den nu nämnda effekten fömlsågs
när riktlinjerna för reformen drogs upp. Det fömtsattes därvid alt man skulle
slå vakt om de nuvarande namnen i registren, att beteckningsbyten skulle ske
med stor försiktighet och att alla möjligheter skulle tas tiU vara för alt
bevara de kulturvärden som ligger i de gamla gårds- och sockennamnen (3LU 1968r
5).

2.2.4
Lantmäteristyrelsens anvisningar

Lantmäteristyrelsen
har vid skilda tUlfällen utfärdat anvisningar för verksamheten med fastighetsbeteckningsreformen.
Av anvisningarna framgår bl. a. följande.

Fastighetsregistermyndighet
har alt upprätta förslag lUl Iraktindelning och traktaamn. Förslagen skall
lämnas till lantmäteristyrelsen för teknisk granskning m. m. Därefter delas
beslutsprocessen upp i två steg. I det första steget fattas beslut om vilka
trakter och traklnamn som skall finnas i det nya fastighelsregistret och i det
andra steget vilka registernummer fastighetema skall ha inom traktema.
Anledningen till uppdelningen är alt beslutet i namnfrågorna inte får läggas
så nära övergången till det nya registret att det kan hindra registerreformen.
Besluten om registemumren bör lämpligen fattas i direkt anslutning till omläggningen.

Det preliminära traklindelningsförslaget
granskas från kulturhistorisk synpunkt av riksantikvarieämbetet, från språklig
synpunkt av ortnamnsarkivet i Uppsala och vidare av lantmäteristyrelsen.
Förslaget underhandsgranskas av vederbörande kommun. Efter justering av traklindelningsförslaget
släUs det ut för fastighetsägama. Efter utställningsförfa-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 8

randet
sänds traklindelningsförslaget till kommunens fullmäktige för yttrande. Fastighetsregislermyndighelen
har därefter all med eget yttrande över inkomna erinringar och yttranden
överlämna förslagel till lantmäteristyrelsen för slutligt beslut.

Med
anledning av riksdagsbehandlingen av vissa motioner till 1972 års riksdag (CU 1972r
4) har lantmäteristyrelsen även utfärdat anvisningar angående införande av särskUt
namn för fastighet i samband med fastighetsregisterreformen. Särskilt namn kan antecknas
på begäran av fastighetsägare eller riksantikvarieämbetet, om fastigheten skall
särskilt förknippas med namnet. Sådant namn kan vara antingen bebyggelsenamn
med hävd t. ex. gårdsnamn inom by eller traklnamn som utgår ur
registerbeteckningen vid beteckningsreformen. Del särskilda namnet utgör
emellertid inte någon del av själva registerbeteckningen.

2.2.5
Reformens genomförande

Preliminära
förslag tiU registerbeteckningar har upprättals i 22 län. Förslagen har emeUertid
hittills bearbetats endast beträffande Uppsala län, där enligt planerna
beteckningsreformen skall vara genomförd i millen av år 1974 samtidigt med
uppbyggnaden av fastighets- och inskrivningsregislret. Utställning av
förslagen har skelt i länets samtiiga komrauner.

Några
slutliga beslut om nya registerbeteckningar för landsbygd inom ramen för den
generella beteckningsreformen har ännu ej fattats. Beträffande vissa stadsregislerområden
i Uppsala län, nämligen Uppsala, Enköping, Tierp, Öregmnd och Östhammar, vUka
ingått i försöksverksamheten för fastighetsdalaprojektel, har emellertid
slutliga beslut fattals om registerbeteckningar. Delsamma gäller områden av
Luleå, Malmö, Nacka, Oskarshamns, Göteborgs, Södertälje och Trollhättans
kommuner i samband med övergång till sladsregister. Slutligen skall nämnas att
de nya principerna för beteckning av fastigheter i vissa fall tillämpats vid
den översyn av registerbeteckningama som sker t. ex. vid revidering av den
ekonomiska kartan.

Beteckningsreformen
avses bli genomförd efter Uppsala län i Gävle kommun, Stockholms län. Malmöhus
län och delar av Göteborgs och Bohus län i nu nämnd ordning fram liU hösten
1976 och för landet i övrigt under en femårsperiod därefter.

I
ämbetsskrivelse den 29 juni 1973 liU lantmäteristyrelsen har Kungl. Majrt förordnal,
all beslut enligt RUK i fråga om registerbeteckning i nytt fastighetsregister saml
om traklnamn och traktindelning vid be-leckningsrevision och vid uppläggande av
sladsregister tUls vidare inle får meddelas. Skälet härtill är att del ansetts lämpligl
att avvakta resultatet av civildepartementets inledningsvis nämnda utredning
om reformens konsekvenser innan ytterligare beslut om beteckningsändringar
fattas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 9

2.2.6
Kostnader för reformen

Lantmäteristyrelsen
har i febmari 1973 uppskattat de direkta kostnaderna för beleckningsreformen
till 11,1 milj. kr. för de statiiga fastighelsregistermyndighetema och 2 milj.
kr. för de kommunala. DärlUl kommmer indhrekta kostnader av olika slag,
beträffande vilka inte någon närmare uppskattning skett.

2.3
Kritiska synpunkter på fastighetsregisterreformen

2.3.1
Inledning

Den
år 1968 beslutade fastighetsregisterreformen och den däri ingående fastighetsbeteckningsreformen
har i olika sammanhang utsatts för kritik. Sålunda har främst från kommunall
håll uttalats farhågor för all reformen koraraer alt åsamka kommunerna stora
kostnader. En mindre genomgripande ändring har förordals, framför allt
beträffande kvartersnamnen. Såväl inom institutioner och föreningar som bland
enskilda hyser man vidare oro för all ändrade fastighetsbeteckningar kommer all
medföra att gamla gårds-, ort- och sockennamn och till dessa knutna traditioner
och andra kulturhistoriska värden går förlorade. Bl. a. har
riksantikvarieämbetet hävdat all stora kulturvärden finns i den historiskt
givna indelningen och i det levande naranbeståndet.

Från
koramunall håll har man också framfört önskemål om all den slutliga organisationen
av fastighelsregistreringen skall fastställas så snart som möjligt. Man har
därvid framfört önskemål om all de kommuner, som nu har egen faslighelsregistermyndighet,
även i fortsättningen skall få ha sådan. Kungl. Majrt har med anledning härav
genom beslut den 30 mars 1973 anbefallt länsstyrelsema alt senast den 15 augusti
1973 utreda och lämna förslag i frågan om fastighelsregistrering-ens
organisation. Ärendet bereds f. n. inom bostadsdepartementet.

2.3.2
Kostnadema för beteckningsreformen

Svenska
kommunförbundet hemställde i skrivelse den 31 oktober 1972 till statsrådet och
chefen för civildepartementet om en särskild utredning för att få fastighetsregislerreforraens
inklusive beleckningsrefor-mens ekonomiska konsekvenser för kommunerna belysta.

Som
skäl för sin framställning anförde förbundet all man inom kommunerna var
bekymrad över de betydande kostnader, främst indirekta, som reformens
genomförande förmodades åsamka koraraunerna. Man oroade sig särskilt för de
konsekvenser sora beleckningsreformen skulle medföra för koraraunala kartor och
register. Till förbundet hade från koraraunalt håU framförts all betydande
kostnadsbesparingar skulle kunna göras genom en någol annorlunda utformning av
reformen.

Vid
kommunförbundets skrivelse var fogade elt inom förbundet upprättat memorial av
den 13 oktober 1972 och en proraeraoria rörande

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 10

fastighetsbeteckningsreformen,
upprättad den 21 september 1972 av Svenska kommunal-tekniska föreningen.

Enligt nämnda memorial
kommer beteckningsreformen att medföra att alla kartor där fastighetsbeteckningar
är angivna måste revideras. Som exempel nämns ekonomiska kartan, primärkartor,
registerkartor, översiktskartor av andra slag saml ritningar och kartor
avseende gator, vägar, ledningar och andra tekniska anläggningar. Kostnaderna
för dessa revideringar blir svåra all uppskatta, men den del som faller på kommunema
torde komma att uppgå tUl betydande belopp. Till kostnaderna för revideringen
av kartmaterialet kommer kostnader för omläggning av alla de kommunala
register som är upplagda efter faslig-hetsbeleckning (t. ex. register för
debitering av konsumlionsavgifler).

Liknande synpunkter
framförs i kommunallekniska föreningens promemoria. Där anförs dessutom att,
utöver det officieUa fastighetsregistret samt fastighelsböckerna hos våra
domstolar, fastighelslängder med beteckningarna som sammanhållande element är
av utomordentlig betydelse inom väsentliga delar av den offentliga
administrationen, såsom inom folkbokföringen och skatteväsendet, hos fastighelsbUdningsmyn-dighelerna,
på kommunernas stadsingenjörs-, stadsarkitekt- och faslig-hetskontor, el-,
gas-, va- och renhållningsverk, gatukontor, brandväsende, hälsovårdsnämnder
osv. Härtill kommer fastighetsförleckningar på banker och andra kreditinstitut
saml enskUda förelag som äger eller förvallar fastigheter. Sammantaget blir
del en synnerligen omfattande och därmed dyrbar uppgift alt göra om alla dessa
förteckningar och alt anpassa tUlhörande akter och bilagor efter de nya fastighetsbeteckningar-na.
Om beleckningsreformen genomförs, kommer också omfattande besvär och
missförstånd alt uppstå under en lång övergångsperiod i det dagliga umgänget
mellan myndigheterna och allmänheten. De totala samhällskostnaderna för fastighetsregisterreformen
kommer enligt föreningen alt bli myckel stora. Någon klargörande utredning av
dessa kostnader, differentierade på stat, kommun och allmänhet har hittills
inte redovisats. En väsentlig del av dessa kostnader kommer all kunna hänföras
lUl beleckningsreformen, om denna skall genomföras. Föreningen anser alt de
nackdelar som uppslår genom fastighetsbeteckningsreformen och de kostnader en
sådan reform för med sig kan överväga de obestridliga fördelar som reformen
innebär. Mot bakgrund härav och på grund av erfarenheter som vunnits efter den
tidpunkt då principbeslutet rörande fastighetsregisterreformen fattades
ifrågasätter föreningen avslutningsvis om del inte är lämpligt alt granska och
eventuellt ompröva vissa delar av principbeslutet.

Liknande kritiska
synpunkter har anförts också av företrädare för enskilda kommuner. Vidare har
olika förslag till en modifiering av beteckningsreformen framförts.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 11

2.3.3 Kulturhistoriska
synpunkter m. m.

Den
fråga i samband med beleckningsreformen som synes ha väckt den största
uppmärksamheten i den allmänna debatten är reformens konsekvenser för det från
kulturhistorisk synpunkt värdefuUa beståndet av socken-, by- och gårdsnamn.
Synpunkter på denna fråga har i skilda sammanhang framförts genom motioner, interpellationer
och enkla frågor i riksdagen, av riksantikvarieämbetet, i pressen samt av olika
organisationer, främst Samfundet för hembygdsvård, och enskilda. Synpunkterna
kan i huvudsak sammanfattas på följande sätt.

1.
1968 års riksdagsbeslut om en
reform av fastighetsregistreringen ur kulturhistorisk synpunkt fattades på
felaktiga premisser, särskUt i vad gäller bortfallet av ortnamn.

2.
Beslutet föregicks inte av
remissbehandling genom kulturhistoriskt sakkunniga.

3.
Beteckningsreformen synes möta
stor oro och avsevärt raotslånd i den allmänna opinionen, särskUt
reformens betydelse för ortnamnen.

4.
Den svenska sockenindelningen
har genom sin hävd och stora historiska betydelse ett kulturhistoriskt
egenvärde, som bör bevaras för framtiden. Della sker lämpligast i fastighelsregistret.

5.
Det svenska jordregislrels
indelning i byar och hemman med tillhörande ortnamn är ett av de väsentliga
vittnesbörden om landets bebyggelse- och kolonisationshistoria, vars bevarande
för framtiden är en kulturhistorisk miljövårdsfråga av stor räckvidd.

6.
Bebyggelsenamnen som levande
språkliga och kulturella minnesmärken kommer genom beleckningsreformen alt
utsättas för stora risker all successivt och slumparlat försvinna.

7.
En fastighetsregisterreform har
stor betydelse för det framtida kulturhistoriska innehållet i den ekonomiska
kartan, de förslagna registerkartorna och motsvarande kartor.

8.
En modell för en faslighetsregisterreform,
där anförda kulturhistoriska värden till alla väsentliga delar tUlgodoses, bör
prövas, varvid de tekniska lösningarna måsle underordnas innehållet.

I
debatten har också betonats det önskvärda i att de kulturminnesvårdande
organen, särskUt riksantikvarieämbetet och ortnamnsarkivet i Uppsala, får
inflytande på arbetet med beteckningsreformen.

2.3.4 Statsmakternas
åtgärder med anledning av kritiken

Med
anledning av alt kritik mot främst fastighetsbeteckningsreformen framförts i
olika motioner har riksdagen vid elt flertal tillfällen efter 1968 års beslut
haft alt ta ställning lUl reformen på nytt. Civilutskottet har i betänkanden CU
1971r 15, CU 1972r 4 och CU 1973r 7, som godtagits av riksdagen, behandlat beleckningsreformens
konsekvenser. I betänkandena har betonats att det inom de uppdragna
riktlinjernas ram finns möjlighet alt tUlgodose intresset av alt bevara
namntraditionen. I synnerhet i 1972 års utlåtande har riktlinjerna för reformen
och alternativa lösningar ingående diskuterats. Utskottet stannade emellertid
för att de antagna riktlinjerna borde gälla.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 12

CivUministem
har också i svar på enkla frågor och en uiterpellation vid 1970 och 1973 års
riksdagar understmkit vikten av att man vid be-tecknhigsreformen slår vakt om
de kulturvärden som fhins i de nuvarande fastighelsbeleckningama.

Med arUedning
av kritiken mot beteckningsreformen tUlsalte civU-ministem i slutet av år 1972
den i inledningen omnämnda utredningen inom civildepartementet för att belysa
konsekvenserna av reformen i olika avseenden samt komma med förslag till
eventuella ändringar i riktlinjerna.

Den
i avsnittet 2.2.2 omnämnda ändrhigen i RUK liksom den i avsnillet 2.2.5
redovisade ämbetsskrivelsen till lantmäteristyrelsen får också ses mol
bakgrund av kritiken mol beleckningsreformen.

2.4
Civildepartementets utredning

2.4.1
Inledning

Utredningen
har till fullgörande av sill uppdrag genomfört vissa undersökningar.
Uppläggningen av dessa har skett i sararåd med lantmäteristyrelsen, CFD,
riksantikvarieämbetet. Svenska kommunförbundet och Samfundet för hembygdsvård.

I
syfte att belysa det från kommunalt håll påvisade problemet med indirekta
kostnader har utredningen sålunda gjort en undersökning i Nacka kommun
(Nackaundersökningen). Nacka kommun valdes därför alt en beleckningsrevision
inom en del av kommunen nyligen genomförts och att en översyn av
fastighetsbeteckningarna pågår inom andra delar av kommunen. Vidare har
utredningen närmare studerat arbetet med beleckningsreformen i Uppsala län, där
detta arbete kommit längst (Uppsalaundersökningen). Vid denna undersökning har
särskild uppmärksamhet ägnats ål reformens konsekvenser för fem enskUda
socknar. Med anledning av att förslag väckts om modifikationer i beteckningssystemel
har utredningen även studerat såväl de föreslagna alternativen sora andra
länkbara lösningar. Utredningen har därvid in-häralat upplysningar från olika
myndigheter, bl. a. lantmäteristyrelsen och CFD, för alt försöka klarlägga vUka
konsekvenser de olika beteck-ningsallemativen skulle få för myndigheterna.
Utredningen har slutiigen gjort vissa mindre undersökningar rörande den
nuvarande användningen av sockenbegreppel, kostnader för underrättelse till
fastighetsägare om förslag tUl traktmdelning och traktnamn saml förekomsten av fas-tighelsanknutna
register hos banker och andra organ.

2.4.2
Nackaundersökningen

Undersökningen
i Nacka kommun har gått till så alt varje kommunalt förvaltaingsorgans
kontakter med och beroende av fastighetsdata och fastighetsbeteckningar
karllagts. Beteckningsrevisionens konsekven-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 13

ser
för dessa organ har därefter studerats. Behovet och beroendet av fastighetsdata
varierar enligt utredningen starkt meUan olika förvaltningar. Flera av
förvaltningarna har emeUertid arbetsuppgifter som är direkt fastighelsanknulna,
t. ex. förvaltningar som sysslar med markförvärv, exploatering samt plan- och
byggnadsverksamhet. Vid åtskiUiga förvaltningar finns arkiv eller register
vars iimehåll är fastighelsanknutet och upplagt med fastighelsbeleckningama som
sökbegrepp. För flera förvaltaingar har beteckningsrevisionen således medfört
alt de nya beteckningarna fått antecknas på arkivakler, på registerkort o. dyl.
och på kartor i vissa fall samt föras in i olUca rutiner. För alt underlätta
delta arbete har korsUstor, s. k. faslighetsnycklar, och visst kartmaterial tUl-handahållils
av den kommunala fastighetsregislermyndighelen. Arbetet har i övrigt ankommit på
resp. förvaltning och, med visst undanlag, utförts av dess egen personal.

Fördelama
med de nya fastighetsbeteckningarna har enligt utrednuigen varit mest
påtagliga för fastighetsregistermyndigheten. Även andra förvaltningar har
dragit fördel av de enhetliga beteckningarna. Den lokaliserande effekten har
därvid särskUt nämnts, eftersom de nya beteckningama i jämförelse med stadsägobeteckningarna
medfört en väsentlig förbättring. Nackdelar har emellertid också rapporterats.
Bl. a. har traktindelningen enligt somliga gjorts för grovmaskig. Vidare har
för vissa förvaltningars verksamhet betydelsefullt kartmaterial blivit
inaktuellt.

Kostnadema
för ändrings- och omläggningsarbetet har enligt utredningen med ledning av
förvaltningarnas uppgifter beräknats tUl 13 kr 70 öre per fastighet.

För
alt utröna i vad mån Nackaundersökningen berättigar tUl mera generella
slutsatser har utredningen remitterat undersökningen till ett antal kommuner
som valts ut i samråd med Svenska kommunförbundet. Yttranden har avgivits av
Huddinge, Uppsala, Jönköpings och Kristianstads kommuner, av vilka de båda förstaämnda
har kommunal fastighetsregistermyndighet.

Kommunema
har enligt utredningen anfört sammanfattningsvis följande. Någon mera ingående
granskning av utrednhigsresullaten har av tidsskäl inte varit möjlig att
genomföra. Kommunerna anser emellertid alt utredningen lagts upp på ett riktigt
sätt och att redovisningen i stort sett ger svar på de frågor man vUl ha
belysta. En mera ingående diskussion om beteckningsreformens långsikliga
konsekvenser gamla fastighetsbeteckningar kommer förmodligen all användas
under relativt lång tid, med ytterligare vissa anpassningskostnader som följd
hade dock enhgt kommunerna varit Önskvärd. Delsamma gäller de problem som
sammanhänger med redovisning av beteckningar på kartor och liknande handlingar.
Kommunema framhåller också alt undersökningsområdet har en tämligen unik
fördelning av betecknuigslyper. Av det to-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 14

tala
antalet fasligheter inom Nacka utgjordes nämligen 97 % av stadsägor.

Utredningen
uppger att de fyra kommunema för sin del med de förutsättningar som gällt för
Nackaundersökningen uppskattat beteckningsreformens ekonomiska konsekvenser
för dem med belopp som varierar mellan 11 och 17 kr. per faslighet.

2.4.3
Uppsalaundersökningen

Det
nya fastighelsregistret skulle enligt planerna tas i formellt bmk med början i
Uppsala län i millen av år 1974. Arbetet med beteckningsreformen är därför
långt framskridet inom detta län. I länets samtiiga stadsregislerområden utom GrUlby
har enligt utredningen beleckningsreformen genomförts i samband med den
försöksverksamhet som genomförts i länet.

Undersökningen
har omfattat samtliga jordregisterområden inom Uppsala län och gjorts med
utgångspunkt i alt länels dåvarande sex kommunblock skall utgöra
registerområden i det nya fastighelsregistret. Antalet socknar och levande,
dvs. ej avregislrerade, fastigheter framgår av följande tabell.

Kommunblock

Socknar

Levande fastigheter

Uppsala

38

17 725

Enköping

35

8 217

Håbo

5

3197

Tierp

8

9 001

Älvkarleby

1

3 779

Östhammar

12

9 511

Från
lantmäteristyrelsen har utredningen inhämtat vissa uppgifter rörande
beteckningsreformens konsekvenser i namnhänseende för länet. Dessa uppgifter gmndar
sig på faslighetsregislermyndighetens i samarbete med riksantikvarieämbetet
reviderade, slutliga förslag tUl traktindelning och traktnamn. Med ledning av
detta material har utredningen kommit fram tUl att omkring 67 % av länets jordregisternamn
föreslås ändrade i något avseende. Många av de redovisade ändringama innebär
emellertid inte utsläckande av naran ulan endast mindre korrigeringar av dessa,
t. ex. ändring av stavning, tillägg eller borttagande av appellativ eller
attribut, tillskapande av dubbelnamn med det ursprungliga namnet ingående som
ett led i delta. Namnkollisioner har uppstått i omkring 900 fall (24 % av
namnen). Vid namnkoUision får högst en by eller motsvarande bibehålla sitt namn
oförändrat. För att undvika att namn försvinner på gmnd av namnkollision har i
betydande omfattning införts dubbelnamn. Räknas ändringarna i stället faslighelsvis,
berörs 38,5 % av förslagen. Att procenten blir lägre sammanhänger enligt
utredningen med alt det i regel är små trakter (trakter beslående av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 15

en
eller elt fåtal fastigheter) som berörs av ändringar medan stora trakter
(trakter beslående av många fastigheter) behåller sill namn oförändrat.

Utredningen
framhåller all de redovisade uppgifterna endast ger en grov bild av reformens
konsekvenser i namnhänseende. Utredningen har därför valt ut fem socknar i
länet för en närmare undersökning av reformens verkningar inom områden med
olika struktur med avseende på fastighetsindelningen. Socknarna i fråga är Lilslena,
Kungs-Husby och Simtuna socknar i Enköpmgs kommunblock, Morkarla socken i Danne-mora
kommun samt Älvkarleby socken som sammanfaller med Älvkarleby kommun.
Detaljgranskningen för varje socken har omfattat socknens nuvarande
fastighetsindelning, särskUt avseende namn på byar, enstaka hemman, avsöndringar
osv., upprättade förslag tiU traktindelning och traktnamn för socknen,
klassificering av orsak tUl ändring i förekommande fall samt klassificering av
trakternas karaktär i olika avseenden (obebyggd, tätorlscentmm, sockencentmm m.
m.).

Resultatet
av undersökningen visar enligt utredningen att bortfallet av namn varierar
kraftigt mellan socknarna. I Älvkarleby försvinner således 80 % av jordregistemamnen
(90 av 113), medan i Simtuna 26 % av namnen (18 av 68) försvinner. Totalt finns
i de undersökta socknarna f. n. 291 jordregistemamn. Enligt förslagen tUl
traktindelning och traklnamn kommer antalet motsvarande namn i det nya fastighelsregistret
att uppgå till 125. Namnbortfallet uppgår således tUl 57 % eller, med bortseende
från Älvkarleby, till 43 %. Av kartoma framgår att en betydande del av de namn
som försvinner är namn på avsöndringar och andra små trakter. Några av namnen
är enligt uppgifter som utredningen inhämtat från riksantikvarieämbetet bebyggelsehistoriskl
värdefulla, dvs. namn som speglar bygdens kolonisation under skUda
tidsperioder.

Utredningen
har även undersökt på vilkel sätt bestämmelserna i RUK om all berörda
fastighetsägare skall beredas tillfälle att ta del av upprättade förslag tUl
traktnamn och traktindelning tUlämpats. Efter en redogörelse för denna
undersökning konstaterar utredningen att de kungjorda utställningar,
informationsmöten, affischkampanjer och tidningsartiklar som förekommit
resulterat i elt antal erinringar och framställningar om anteckning av särskUt
namn (jfr avsnittet 2.2.4).

Av
framförda erinringar, totalt 40 stycken, har enligt utredningen flertalet
avsett begäran om att faslighet skall få behålla nuvarande re-gistemamn. I viss
utsträckning gmndar sig erinringama på omständigheter som inle varit kända vid
upprättandet av förslagen, t. ex. att en fastighetsägare genom förvärv av
ytterligare mark skapat en bruknings-enhel av sådan storlek att den i sig själv
är tillräckligt stor för att utgöra en trakt. Anteckning av särskUt namn har
begärts av fastighetsägare i sammanlagt 64 fall. Dessutom har
riksantikvarieämbetet i många fall begärt sådan anteckning av registernamn som
föreslagits utgå. Länt-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 16

mäterienheten
har i detta sammanhang för utredningen framhållit alt tUlämpnmgen av
bestämmelserna om särskilt namn vållat vissa tolkningsproblem. Det har med
ledning av önskemålen om anteckning av särskUt namn inle aUlid gått att
entydigt avgöra lUl vilken eller vUka fastigheter namnet skall hänföras. Lantmäterienhetens
arbetsinsats för att tolka dessa önskemål uppges ha varit betydande.

Utredningen
anför vidare att förslagen till Iraktindelning och traklnamn har upprättats
efter sararåd raed varje kommun. Flertalet kommuner har därvid framfört
önskemål om en indelning i så stora trakter som möjligt, var och en med ett på koramunblocksnivå
klart lokaliserande traklnamn. Efter utställningens slut har de slutliga
förslagen överlämnats tUl kommunfullmäktige för formellt yttrande.

2.4.4
Undersökning av alternativ till det beslutade beteckningssystemet Utredningen
konstaterar all kritiken mot beleckningsreformen grundals dels på farhågor för
all sockennamn saml gamla by- och gårdsnamn och tUl dessa knutna traditioner
och kulturhistoriska värden går förlorade, dels på alt reformen väntas medföra
indirekta kostnader främst inom stadsregislerområden. I det sistnämnda fallet
skulle enligl mångas mening betydande kostnadsbesparingar kunna göras, om kvarlersnamn
kunde bibehållas i registerbeteckningen. Med anledning av det i vissa delar
föreliggande motsatsförhållandet meUan å ena sidan syftet med beteckningsreformen
enhetliga, enkla och lokaliserande fastighetsbeteckningar och å andra
sidan skilda intressen att så långt möjligt bevara nuvarande namn har
utredningen ställt upp ett antal alternativa beteckningssystem och sökt
klarlägga vad dessa innebär i olika avseenden. Alternativen har utformats mot
bakgrund av de önskemål om ändring i beteckningsreformen som i skilda sammanhang
framförts till utredningen eller kommit fram under utredningsarbetet.

Med
anledning av beleckningsreformens samband med ADB-systemet framhåller
utredningen att arbetet med driftsystem 1 är relativt långt framskridet.
Utvecklingen av dalasystemen och överföringen av uppgifter beträffande Uppsala
län har i princip slutförts och den s. k. laddningen av databanken för Uppsala
län är nära förestående. Efter ladd-ningslidpunklen behövs omkring ett halvårs
försöksdrift, varunder de maskinella och manuella systemen arbetar parallellt.
Utredningen påpekar med anledning härav alt de tekniska systemen under driftsystera
1 har utformats utifrån förutsättningen all det skall finnas elt enhetligt beteckningssyslem
för fastigheter när systemet las i bmk, utformat i enlighet med den beslutade
reformen. Ändras sättet för beteckning av fastigheter, kräver detta således
ombyggnader av datasystemen i större eller mindre grad. På samma sätl behöver
visst ytterligare förberedelsearbete hos registermyndigheter och andra göras,
om beteckningssystemel skall ändras. En försening av driftstarten blir då
oundviklig. För-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 17

seningens storlek beror i första hand på omfattningen av
de modifieringar som måsle göras.

Utredningen framhåller också all det vid sidan av CFDrs
informationssystem finns ett flertal andra både statliga och enskilda system
eller register i vilka data om fastigheter lagras och således fastighetsbeteckningar
utnyttjas. Beleckningssystemels uppbyggnad och närmare utformning berör därför inle
bara arbetet vid CFD.

Utredningen har diskuterat tio alternativa beteckningssyslem,
varav åtta (AH) för jordregisterfasligheler och två (I och J) för sladsregis-terfastigheter.
Beträffande de sistnämnda råder enligl utredningen enighet om all beteckningssystemel
för jordregislerfastighelerna bör tillämpas också på stadsägor. Allemaliven I
och J avser således endast alt åskådliggöra möjligheterna alt tillgodose
önskemål från tjänstemän vid kommunala faslighetsregistermyndlgheler och andra
förvaltningar om alt det nuvarande beleckningssältet för tomter med
kvartersnamn och tomlnummer skall bibehållas, i

Alternativ A

Beteckningsbylen genomförs endast i de s. k. koUisionsfallen,
dvs. de fall där trakter belägna inom olika delar av kommun har samma namn. Vid
beteckningsbylel tillämpas generellt regeln alt bynamnet kombineras med
sockennamnet. Alternativet innebär att samtliga by- och gårdsnamn kan behåUas,
en del (omkring 10 %) dock endast i kombination med sockennamn. Socken som
begrepp försvinner. Sockennamnet finns kvar endast i de fall då del kombineras
med by- eller gårdsnamn.

Exempelr Aspa Berga 2r 11, Aspa Dalluna-Berga 4r 1

Alternativ B

Sockennamnel förs in i fastighetsbeteckningen som ett
femte led med placering mellan kommun- och traktnamnel. Alternativet innebär
all samtliga by- och gårdsnamn kan behåUas. Även sockenbegreppet och
sockennamnet behålls.

Exempelr Aspa Alluna Berga 2r 11, Aspa Daltuna Berga 4r 1

' Utredningens altemativa beteckningssystem åskådliggörs
med olika exempel. Till utgångspunkt för de exempel som redovisas i det
följande har valts tre fastigheter, alla belägna inom Aspa kommun. Fastigheternas
nuvarande beteckningar framgår av följande uppställning som också innehåller
de beteckningar som kan bli aktuella vid en reform enligt beslutade riktlinjer.
Aspa kommun förutsätts därvid bli indelad i bl. a. trakterna Berga, Dalby och
Söderås.

Nuvarande beteckningar Beteckningar enligt R UK

Berga 2r 11 i Altuna sn Aspa Berga 2r 11

Berga 4r 1 i Daltuna sn Aspa Dalby 4r 1

Haren 5 i Staden Aspa Söderås 9 r 5

2 Riksdagen 1974.1 saml Nr 48

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 18

Alternativ
C

TUl fastighetsregisterbeleckningen
fogas vid behov prepositionen "i" saml sockennamnet. Alternativet
innebär alt samtliga by- och gårdsnamn kan behåUas. Socken sora begrepp och
namn kan i viss utsträckning leva kvar.

Exempelr
Aspa Berga 2r 11 i Altuna, Aspa Berga 4r 1 i Daltuna

Alternativ
D

Socken
görs liU registerområde i stället för kommun i det nya registret. Alternativet
innebär att någon beleckningsreform inte behöver göras beträffande jordregislerfastighelerna.

Exempelr
Altuna Berga 2r 11, Daltuna Berga 4r 1

Eftersom del förekommer
flera socknar med samma namn i landet räknar utredningen emellertid med all
registerbeteckningen åtminstone vid kommunikation med ADB-systemet måste
innehålla en kod (t. ex. komraun- eller länskod) för att socknarna skall kunna
särskiljas.

Exempelr
C-Altuna Berga 2r 11 eller 0304-Alluna Berga 2r 11

Alternativ
E

Sockennamnel
görs generellt liU traklnamn. Alternativet innebär att samtliga by- och
gårdsnamn försvinner. Möjlighet föreligger dock all anteckna dessa i registret
som s. k. särskilt namn. Socken behålls som begrepp och namn.

Exempelr
Aspa Altuna 2r 11, Aspa Daltuna 4r 1

Alternativ
F

Fastighetsregisterbeteckningen
utformas som en numerisk kod, t. ex. ett nummer uppbyggt enligt samma princip
som personnumret. Alternativet innebär att samtliga by- och gårdsnamn försvinner.
Namnen kan dock antecknas som s. k. särskilt namn. Socken försvinner som
begrepp och namn.

Exempelr
4301023711, 0902020431

Altemativ
G

Traktindelningen
genomförs på lämpligl sätt enligl den beslutade reformen. Traktnamnen ersätts
emellertid med koder (traktnumraer) och nuvarande by- och gårdsnamn antecknas
som s. k. särskilt namn. Alternativet innebär all samtiiga by- och gårdsnamn
försvinner i själva beteckningen men behålls spm särskilda namn. Socken
försvinner som begrepp och namn.

Exempelr
Aspa 11 2r 11 (Berga), Aspa 18 4r 1 (Berga)

Alternativ
H

By-
eUer gårdsnamnet kombineras med uppgift om sockenlUlhörighel. Della kan ske
antingen genom all socken- och by/gårdsnamnet ge-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 19

nerelll
förenas eller genom alt särskUda sockenkoder (inom t. ex. kommun) införs.
Alternativet innebär alt samtliga by- och gårdsnamn kan behållas. Socken
bevaras som begrepp men försvinner som namn ur beteckningen, om kodsystemet väljs.

Exempelr
Aspa 01Berga 2r 11, Aspa 03Berga 4r 1

Alternativ
I

Kvartersnamn
och tomlnummer placeras in på block- resp. enhets-nummernivå. Allemalivet
innebär all äldre kvarlersbeteckningar kan bevaras i valfri utsträckning.

Exempel
(jfr alternativ H)r Aspa 04Söderås Haren 5

Alternativ
J

Kvartersnaran
förs in på Iraklnamnsnivå. Alternativet innebär liksom del föregående all äldre
kvartersbeteckningar kan bevaras i valfri utsträckning.

Exempel
(jfr alternativ H)r Aspa 04Haren 5

Utredningen
har även redovisat vilka kostnader och förskjutningar i ADB-systeraels
tidsplaner som de olika lösningarna kan beräknas medföra.

2.4.5
Utredningens överväganden och förslag

Utredningen
konstaterar inledningsvis att diskussionen om fastigheternas beteckningar i
högre grad har gällt beleckningsbylenas omfattning än beteckningarnas framtida
utseende. Detta har lett till alt avvägningar rörande eventuella namnbyten
kommit att göras från fall till fall, ett förhållande som enligl utredningen
kan medföra nackdelar för den samlade lösningen. Utredningen ställer sig för
sin del tveksam till om reformen i dess nuvarande utformning i tillräcklig
grad tjänar de syften sora urspmngligen avselts med den. Framför allt
ifrågasätts om namnen får någon egentiig lokaliserande effekt på kommunnivå,
om antalet trakter blir så stort som nu förutsätts i de slutliga förslagen.
Utredningen vill emellertid inle göra gällande alt önskemålen om lokaliserande
traktnamn bör ges större tyngd vid de avvägningar som görs än intresset att
bevara de nuvarande namnen. Tvärtom kan det enligl utredningen ifrågasättas om
kravet på lokaliserande effekt bör upprätthållas i de enskUda fallen, om
själva huvudprincipen försvinner i den samlade lösningen.

Som
argument för ett bibehåUande av socknen som registerområde har enligt
utredningen i debatten anförts dels att alternativet skulle medföra större
möjligheter alt bevara traditioner och andra värden som är knutna just till
sockenbegreppet, dels att byten av by- och gårdsnamn kan undvikas. Enligt
utredningens mening har frågan om valet av regislerområde överbetohals.
Sockenindelningen kommer alt redovisas i det nya fastighelsregistret och kan
således visas på ADB-syslemets termi-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 20

naler
och i de dokument som utgår från systemet på samma sätt som kommunindelningen.
Från Iraditionssynpunkt torde det därför inle spela någon avgörande roll om
socken eller kommun är registerområde. För det sistnämnda alternativet talar
bl. a. att kommun i större utsträckning än socken enligl utredningens och
tidigare gjorda undersökningar redan används för alt lokalisera fastigheter i
många sammanhang. Beträffande argumentet om färre namnbyten anför utredningen
all undersökningen av alternativa beteckningssyslem visar alt det finns flera
andra möjligheter att nå ell sådant syfte.

Ett enhetligt
beteckningssystem fömtsätter enligt utredningen att även de s. k. tomlbeteckningama,
som i hela landet uppgår tUl omkring en halv miljon, fogas in i systemet. Enligl
utredningen finns det emellertid skäl som talar för alt de nuvarande lomtbeleckningarna
behålls. Ell sådant skäl är all användningen av kvarlersnamn och tomt-beteckningar
är utbredd inora de kommunala förvaltningarna, där de förekommer i samband med
t. ex. tomtindelning, exploatering och byggande. Ell annat skäl är all
kostnaderna för reformen, inte minst de indirekta kostaadema (jfr avsnittet
2.4.2), kan reduceras, om nuvarande syslem behålls. Beträffande de indirekta
kostnaderna framhåller utredningen vidare all den inle närmare undersökt vilka
kostnader som kan uppkomma för andra än kommunala organ. Utredningen utgår emellertid
ifrån all beleckningsreformen kommer alt åsamka även statliga och enskilda
organ betydande kostnader, varför reformen inle bör göras mera omfattande än
vad som är nödvändigt.

Utredningen
har vid sina överväganden funnit att riktlinjerna för beteckningsreformen bör
ändras. Ändringarna bör därvid ges en inriktning som främjar möjlighetema att i
större utsträckning behålla nuvarande beteckningar på landsbygdsfastigheter och
fastigheter inom kvarter. Med hänsyn till all utvecklingen av de tekniska
systemen inom fastighetsdalaprojektel befinner sig i elt långt framskridet
skede bör emellertid hänsyn tas också tUl vilka konsekvenser en ändring kan
medföra för ADB-systemet. Vid val mellan alternativ som vid en sammanvägning
av andra synpunkter kan anses likvärdiga bör därför enligl utredningen det
alternativ väljas som medför minst ombyggnadsarbete och tidsmässigt korlast
försening av reformens driftstart. Mol denna bakgmnd föreslår utredningen alt
ett beteckningssystem införs som till sin principiella uppbyggnad ansluter till
det i avsnittet 2.4.4 redovisade alternativet H (Aspa 01 Berga 2r 11).

Systemet
bör tUlämpas såväl för landsbygd som i tätort. För fastigheter som är belägna
inom kvarter bör emellertid alternativt få tillämpas ett beteckningssält med
kvartersnamn i enlighet med alternativ J (Aspa 04 Haren 5).

Det
av utredningen föreslagna beteckningssystemel skiljer sig från det tidigare
beslutade genom att en särskUd områdeskod (numraer) förs

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 21

in
mellan kommun- och trakt- (eller kvarters-) namnen. Denna kod kan för
landsbygdsområden anslutas tUl sockenindelningen. Detta betyder att sockennamnel
kan leva kvar som beleckningsdel i manuella rutiner. Det kan också skrivas ul i
de dokument och handlingar som lämnar ADB-systemet. För tätortsområden kan
koden anslutas till stadsdelsområden eller annan indelning som anses lämplig.

Sockenindelningen
stämmer inom landsbygdsområden i allmänhet relativt väl överens med
församlingsindelningen. För församlingar har redan en kod införts, nämligen
statistiska centralbyråns församlingskod. Utredningen har inle närmare
undersökt i vad mån en anslutning kan ske till denna kod men antar alt sådan
anslutning skulle innebära fördelar från samordnhigssynpunkl. Införande av en
speciell kod för socken, med den anknytning mellan koden och traktnamnel som
utredningen föreslår, torde emellertid enligt uttedningen inte försämra möjligheterna
till samordning eller integration mellan olika system och register i
jämförelse med del beslutade beteckningssystemel.

Om
en beteckningsdel som hänför sig till sockenindelningen införs, måsle
redovisningen av denna indelning enligt utredningen finnas kvar på sådana
kartor som redovisar fastighetsindelningen.

Det föreslagna beteckningssystemel
skiljer sig från del beslutade också genom alt kvarters- och lomtbeleckningar
skall få finnas. Enligt utredningens mening bör möjlighet härvidlag finnas att
bestämma från fall lUl fall vilkel av de två föreslagna beleckningssätlen som
skall utnyttjas. I de kontakter som utredningen haft med vissa kommuner har framkorarail
all del övervägande antalet kommuner ser klara fördelar i all behålla
kvartersnamnen, medan för andra en övergång till traklnamn ler sig fördelaktigast.

Genom
det föreslagna systemet kan enligl utredningen i princip alla gårds-, by- och
kvartersnamn behållas. En viss översyn av beteckningarna bör emellertid ske
även fortsättningsvis i samband med övergången till ADB-driflen. Av praktiska
skäl bör t. ex. särskilt långa beteckningar, i första hand fastighetsbeteckningar
sammansatta av flera namn, rensas ul.

De
nya riktlinjer för fastighetsregisterreformen som föreslagils medför enligt
utredningen alt ändringar får göras i RUK och med stöd av denna utfärdade
föreskrifter. Bl. a. måste kravel på Iraktnamnets lokaliserande effekt mjukas
upp eller slopas. Vidare bör bestämmelserna ora anteckning av särskilt namn på
faslighet kunna mönstras ut. De föreslagna ändringarna motiverar också alt handläggningsmlinerna
för reformgenomförandel ändras beträffande jordregisterområden. Eftersom
antalet beteckningsbylen torde bli förhållandevis få föreslår utredningen alt
utställningsförfarandet ersätts av personliga underrättelser till berörda fastighetsägare.
Nuvarande ordning bör emellertid behållas beträffande stadsregislerområden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 22

Till
utredningen har anmälts behov av ell särskUt organ för orl-namnsfrågor. Utrednuigen
har inle funnit anlednhig att inom ramen för sitt utredningsuppdrag behandla
denna fråga men hänvisar till att lantmäteristyrelsen och rikels allmänna
kartverk i sin gemensamma anslagsframställning för budgetåret 1974/75
hemställt om medel till en rådgivande nämnd i ortnamnsfrågor, som skulle knytas
till del nya lantmäteriverket.

Den
ombyggnad av datasystemen som behöver genomföras i anledning av förslagen har
av utredningen beräknats la i anspråk en tid av V21 år och resurser motsvarande
6 manår. HärlUl kommer kostnader för system- och programlesler.
Driftkostnaderna beräknas öka med sammanlagt 600 000 kr. under driftsystera 1,
dvs. tiden fram t. o. m. år 1977.

Förslagen
medför att faslighetsregislermyndighelernas kostnader och de s. k. indirekta
kostnaderna för reformen minskar. På grundval av material som utredningen
redovisat i annat sammanhang kan registermyndigheternas kostnader beräknas
minska till hälften, eller med sammanlagt omkring 7 milj. kr. Med stöd av de
uppgifter som kommit fram genom Nackaundersökningen kan de indirekta
kostnaderna för kommunerna beräknas minska med 8 milj. kr. Förslagen kommer
också all medföra minskade omläggningskoslnader för statliga myndigheter, banker,
försäkringsbolag och andra organ som har fastighelsanknulna register.

Arbetet
med fastighetsregisterreformen har framskridit så långt all överföringen av
uppgifter från de skrivna registren till maskinläsbart medium i princip har
avslutats beträffande Uppsala län. Enligl vad utredningen inhämtat har
emellertid arbetet härvidlag ännu inle medfört låsningar till nya beteckningar.
Möjlighet finns således all tUlämpa de riktlinjer för beleckningsreformen som
utredningen föreslagit även för Uppsala län. Det är enligt utredningens uppfattning
ett oeftergivligt krav att beteckningarna till sin principiella uppbyggnad har
samma utformning i alla områden som skall ingå i systemet. Den särskUda områdeskoden
måsle sålunda införas också beträffande Uppsala län, om den skall tillämpas i
landet i övrigt.

2.5
Remissyttrandena

Efter
remiss av utredningens rapport har yttrande avgelts lUl chefen för
bostadsdepartementet av Svea hovrätt, centralnämnden för faslighets-data (CFD),
domstolsväsendets organisationsnämnd (DON), kammarkoUegiet, statskontoret,
statistiska centralbyrån (SCB), bankinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket
(RSV), riksarkivet, riksantikvarieämbetet, statens planverk, lantmäteristyrelsen,
rikets allmänna kartverk (RAK), domänverket, ortnamnsarkivet i Uppsala, länsstyrel-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 23

serna
i Stockholms, Uppsala, Gollands, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och
Gävleborgs län, dalainspektionen, statens vägverk, lantbmksstyrelsen,
skogsstyrelsen, kullurgeografiska institutionen vid Stockholms universitet,
dalasamordningskommittén, Stockholms kommun, Huddinge kommun, Nacka kommun,
Norrtälje kommun, Sollentuna kommun, Solna kommun, Södertälje kommun, Täby
kommun, Uppsala kommun, Öslhamraars kommun, Enköpings koramun, Älvkarleby koramun,
Gotiands kommun, Malmö kommun, Helsingborgs kommun, Landskrona kommun, Lunds
kommun, Göteborgs komraun, Lanlbm-karnas riksförbund (LRF), Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa. Samfundet för hembygdsvård, Svenska
bankföreningen. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska kommunal-tekniska
föreningen (SKTF) Svenska kommunförbundet, Svenska sparbanksföreningen,
Sveriges allmänna hypoteksbank; Sveriges domareförbund, Sveriges
fastighetsägareförbund, Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges lantmälareförening
(SLF).

Remissinstanserna
har bifogat yttranden, riksarkivet från landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby
och Härnösand, ortnamnsarkivet i Uppsala från dialekt- och ortnamnsarkiven i
Lund och Umeå och institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
universitet, länsstyrelsen i Kalmar län från Kalmar kommun, länsstyrelsen i
Gollands län från Gotlands hembygdsförbund samt lantbruksstyrelsen från
lantbruksnämnderna i Stockholms, Uppsala, Kalmar, Gollands, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus och Gävleborgs län.

Yttrande
över rapporten har dessutom inkommit från Sällskapet Sri Eskil i Eskilstuna.

En
inom bostadsdepartementet upprättad sammanställning av remissyttrandena torde
få fogas till statsrådsprotokollet i della ärende som bilaga.

3
Driftsystem

CFD
bedrev under år 1971 försöksverksamhet med ett ADB-system i Uppsala läns norra
domsaga med undanlag av Östhammars kommun samt Uppsala och Enköpings stadsregislerområden.
På grundval av erfarenheter under bl. a. denna försöksverksamhet lade CFD i
skrivelse den 28 april 1972 frara förslag till elt första driftssystem för ett
centralt fastighetsregister och ell centralt inskrivningsregister (driftsystera
1). Förslaget innebar att driftsystera 1 tas i bruk den 1 juli 1974 i Uppsala
län och att det därefter successivt utvidgas att omfatta Gävle koramun,
Stockholms län saml delar av Malmöhus och Göteborgs och Bohus län. Fastighelsregislermyndigheterna
och inskrivningsmyndigheterna i dessa områden förbinds enligl förslagel med en
dator över terminaler

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 24

som
ansluts till datorn över telenätet. De centrala registren innehåller enligt förslagel
i stort sett de uppgifter som redovisas i nuvarande fastighetsregister och
fastighets- och lomträttsböckerna. Nämnda myndigheter svarar för alt registren
hålls aktuella och CFD ansvarar för syslem och drift. Enligt förslagel beräknas
driflsyslem 1 kunna avlösas av elt rikssystem driftsystera 2 i slutet av år
1976.

I
1973 års statsverksproposilion föreslogs all elt första driftsystem driftsystem
1 skulle införas för begränsade delar av landet samt alt det skulle ankomma
på Kungl. Majrt all besluta om vUka områden systemet skulle omfatta. Riksdagen
godtog förslagel (prop. 1973 r 1 bU. 4 s. 24, CU 1973r 8, rskr 1973r 79).

Kungl.
Majrt har sedermera den 30 mars 1973 uppdragit åt CFD alt efter samråd med dalasamordningskommillén
(Fi 1973 r 03) utarbeta förslag till ett andra driftsystem driftsystem 2
och därvid särskilt beakta möjligheterna till alternativa lösningar. I samma
beslut har Kungl. Majrt i fråga om den fortsatta planeringen i faslighelsdataprojektet
uttalat, att CFD och övriga berörda myndigheler skall utgå från all driftsystem
1 får omfatta högst Uppsala län, Gävle kommun, Stockholms, Malmöhus saml
Göteborgs och Bohus län.

Arbetet
under budgetåret 1973/74 skall enligl beslutet vidare inriktas på frågor som
gäller uppbyggnad av fastighets- och inskrivningsregister för Uppsala län,
Gävle kommun och Stockholms län och bedrivas med sikte på att driflsyslem 1
skall las i bruk för Uppsala län den 1 juli 1974.

4
CFDrs anslagsframställning avseende budgetåret 1974/75

CFD
avgav anslagsframställning för budgetåret 1974/75 avseende sitt
verksamhetsområde den 28 augusti 1973. Myndigheten har därefter med anledning
av det förslag som lagts fram i civUdeparlementels rapport (Ds C 1973 r 4) Fastighetsbeteckningsreformen
kompletterat anslagsframställningen genom skrivelse den 26 febmari 1974. CFD
har därvid i huvudsak anfört.

4.1
Driftsystem 1

Under
år 1973 har de verksamheter som ingår i utvecklingen och genomförandet av driflsyslem
1 prioriterats med sikte på driftstart den 1 juli 1974 i Uppsala lan. Hela
projektet var emellertid av olika skäl försenat med omkring två månader vid
årsskiftet 1973/74.

Sedan
rapporten Fastighetsbeteckningsreformen lagts fram, avbröt CFD pågående arbete
och'påbörjade i stället förberedelser för all anpassa driflsyslem 1 till det beteckningssält
utredningen föreslagit.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 25

CFDrs
plan för införande av driflsyslem 1 går nu ut på alt dalabanken laddas med
uppgifter om fastigheter så snart det kan ske efter Statsmakternas
ställningstagande i fråga om fastigheternas beteckningar. Uppgifter om samtliga
fastigheter i Uppsala län har redan överförts till maskinläsbart medium. Vid
laddningen måste emellertid de nya beteckningama vara kända. De till maskinläsbart
mediura överförda uppgifterna måste därför kompletteras raed de nya
beteckningarna innan laddningen kan ske. För alt få igång enhetliga
handläggningsförsök så tidigt som möjligt bör enligt CFD de uppgifter som ingår
i laddningen aktualiseras omedelbart därefter. Denna s. k. engångsajourföring
bör tUl en början koncentreras till Uppsala tingsrätts område (Uppsala kommun)
så att handläggningsförsök kan påbörjas inom Uppsala kommun vid månadsskiftet
oktobernovember 1974. Försöken bör pågå i ca ell halvt år. Under liden för
handläggningsförsöken kan övriga delar av länet ajourföras.

Överföring
tUl maskinläsbart medium av uppgifter om fastigheter i andra län än Uppsala län
bör enligt CFD inte ske förrän driftsystem 1 testals under så lång lid inom
Uppsala län all man förvissat sig om alt systemet fungerar väl. Del kan ske
tidigast vid årsskiftet 1974/75. Enligl CFD kan det knappast bli aktueUt att
under budgetåret 1974/75 göra överföringar av uppgifter om fastigheter för
andra områden än Gävle kommun.

Den
planering som genomförts vid CFD och sora redovisats översiktligt i det
föregående bygger på förutsättningen all riktlinjerna för beleckningsreformen
ändras i enlighet med förslaget i civildepartementets rapport. Planeringen
bygger också på vissa antaganden i fråga om redovisning m. m. i
inskrivningsregistret.

CFD
har ingående övervägt om CFD skulle ha avbmtit reformgenomförandet intill dess
statsmakternas ställningstaganden till rapporten föreligger. Det skulle
emellertid ha fått till följd att det arbete som lagts ned på dataöverföring av
inskrivningsuppgifter i Uppsala län skulle blivit bortkastat. Registreringen
skulle i så fall ha fått genomföras på nytt. Elt beslut om avbrytande av reformgenomförandel
skulle också fått relativt stora ekonomiska konsekvenser. Man kan inle heller
bortse från de psykologiska effekter som ett sådant beslut skulle få för den
personal hos registermyndigheterna och vid CFD som under lång lid målmedvetet
arbetat med projektet. Den föreslagna planen för införande av driflsyslem 1 är
enligl CFD snäv med praktiskt taget inga lidsreserver. Såvitt CFD kan bedöma är
emellertid planen realistisk om ställningstagandet i de frågor som är under
prövning föreligger under våren 1974.

Att
CFD arbetar på gmndval av vissa antaganden betyder inte att systemutformning o.
dyl. tUl alla delar låsts. Modifieringar är tänkbara ytterligare någon lid.
Skulle emellertid statsmakternas ställningstagande

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 26

i
t. ex. beleckningsfrågan innebära en lösning som ur systemleknisk synpunkt
ligger utanför de förutsättningar som CFD arbetar med kan reformgenomförandet
emellertid ej följa den redovisade planen.

4.2
Driftsystem 2, m. m.

CFD
har lagt upp utredningen om driflsyslem 2 på bred bas och samarbetar härvid med
dalasamordningskoramillén, riksskatteverket och statskontoret.

Efter
samråd med datasamordningskoramillén uppdrog CFD under sommaren 1973 ål
Statskonsult AB att genomföra en förstudie avseende driflsyslem 2.

Enligt
uppdraget skulle konsulten belysa vilka systemlösningar som är möjliga och
därefter ange ell antal alternativ som bör studeras närmare i det fortsatta
arbetet. Minst ett av dessa alternativ skulle avse en regionaliserad lösning
och minst ett en samordnad lösning med systemet för folkbokföring och
beskattning.

Statskonsult
har för kort tid sedan presenterat en rapport i ämnet. Företagel redovisar där
12 olika systemlösningar och rekommenderar fem av dessa för vidare studier.

Av
dessa är ett snarlikt driftsystem 1 under del alt ett annat innebär en direkt
vidareutveckling av delta system. Elt av de rekommenderade alternativen bygger
på mikrofilmteknik och central placering av utmstning för kopiering och
distribution till berörda myndigheter av mikrofilmer. Två av de fem rekomraenderade
alternativen innebär regionali-serade lösningar av CFD-systemet.

De
tre förstnämnda allemaliven ligger på samma kostnadsnivå. Alternativen med regionaliserad
lösning ligger på högre kostnadsnivåer. Det ena medför mer än dubbelt så höga
kostnader och det andra nästan dubbla kostnader jämfört med någol av de övriga
rekommenderade alternativen.

CFD
framhåller att de slutsatser och förslag som presenteras i rapporten är
konsultens egna och får inle tas som ett uttryck för CFDrs eller någon annan
myndighels ställningstagande i frågorna.

CFD,
som nu beräknar att driflsyslem 2 kan genomföras först under år 1978, avser all
driva det fortsatta utredningsarbetet beträffande detta system i sådana frågor
som rör ADB-teknik, möjligheter lUl regionalisering m. m. i samarbete med
datasamordningskommittén, riksskatteverket och statskontoret.

Det
fortsatta arbetet med driftsystera 2 bör enligt CFD pågå parallellt med
införandet och driften av syslem 1. De frågor som behöver studeras är i flera
avseenden desamma. Resultaten av analyser och utvärderingar som bör göras när driflsyslem
1 las i bruk bör nyttiggöras i utredningen om driflsyslem 2.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 27

CFD
nämner särskUt två sådana gemensamma utvärderings- och analysområden. Det ena
rör sådana effekter av datasystemet som intäkter, rationalitet,
personalbesparingar etc. Det andra rör inpassningen av systemet i
fastighetsbildnings- och näraliggande verksamheter.

CFD avser att under
budgetåret 1974/75 i samarbete med berörda organ inom domstolsväsendet och lantmäteriet
genomföra ingående utredningar och analyser i de avseenden som nu berörts.
Analyserna avses också omfatta sådana frågor som kvalitet och säkerhet i datasystemet.
CFD avser att redovisa resultatet för Kungl. Majrt efter handläggningsförsök.

4.3
Programindelning

CFD
föreslår följande indelning i program under budgetåret 1974/ 75.

1
Förberedelser för
reformgenomförande

2
Reformgenomförande

3
Produktion

4
Försöksverksamhet

4.3.1 Förberedelser
för reformgenomförande

Förberedelser
för genomförandet av beslutade reformer avser utveckling av system för
överföring av dala till faslighels- och inskriv-ningsregislren, utveckling av
driftsystem 1 och driftsystem 2 och utredningar om registrens innehåll och
användning.

Systemet
för överföring av uppgifter från fastighetsregister och fastighets- och
tomträttsböcker till maskinläsbart medium behöver ändras under budgetåret
1974/75. Kostnaderna under delprogrammet beräknas tiU i runt tal 1 400 000 kr.

Utvecklingen
av driftsystera 1 slutförs i huvudsak under 1973/74. Under 1974/75 görs
emellertid vissa modifieringar i och lUlägg till systemen. Kostnaderna under
budgetåret 1974/75 beräknas tUl 2 870 000 kr.

Utredningarna
om driftsystera 2 beräknas till i runt tal 1 300 000 kr.

Inom delprogrammet
Registrens innehåll och användning färdigställs bl. a. utredningar om nya
datatyper i databanken. Kostnadema härför beräknas tiU i runt tal 1 600 000 kr.

4.3.2 Reformgenomförande

Reformgenomförande
avser regisleröverföring, koordinalregislrering, namnregister tiU beleckningsreformen
saml utbUdning och information. Under budgetåret 1974/75 beräknas uppgifter om
fastigheter i Gävle

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 28

kommun
kunna överföras till maskinläsbart medium. Denna överföring inleds tidigast vid
kalenderårsskiflel 1974/75.

Kostnaderna
för registeröverföring beräknas till 1 348 000 kr.

Koordinatregistreringen
kommer att omfatta omkring 150 000 fastigheter inom bl. a. Kalmar län och delar
av Göteborgs och Bohus län. Kostnaderna beräknas till 1 135 000 kr.

Information
och utbUdning planeras för användare av driflsyslem 1 i Gävle kommun och inom
delar av Stockholms län tUl en beräknad kostnad av drygt 410 000 kr.

4.3.3 Produktion

Programmet
omfattar kostnader för bl. a. driflledning, systemunderhåll,
datorbearbetningar, terminaler, dalatransmission och distribution från den
tidpunkt då driflsyslem 1 skall tas i bruk. Della beräknas ske i slutet av
budgetåret 1974/75.

På
grund av osäkerheten beträffande lidpunkten för driftstart under budgetåret
1974/75 lar CFD under detta program endast upp kostnaderna för särskilda
bearbetningar, såsom framtagande av fastighetsförteckningar. Kostnaderna
beräknas bli läckta genom avgifter.

4.3.4 Försöksverksamhet

Under
programmet Försöksverksamhet redovisas kostnaderna för öppethållande av
informationssystemet, för terminaler, datatransmission m. m. fram till övergång
till drift i driftsystera 1 med rättsverkan. Eftersom CFD inle nu kan ange
tidpunkten exakt, redovisar CFD alla kostnader av angivna slag under
programmet. Kostnaderna beräknas lUl 6 488 000 kr.

5
Departementschefen 5.1 Inledning

Centralnämnden
för fastighetsdata (CFD) har till uppgift att förbereda uppbyggnad av de
centrala faslighels- och inskrivningsregister, baserade på automatisk
databehandling (ADB), som skall byggas upp enligl beslut av 1968 och 1970 års
riksdagar. Arbetet vid verket har hittills bedrivits med utgångspunkt i att fastighelsbeleckningama
skall utformas enligt de riktlinjer som drogs upp i saraband med 1968 års
beslut om uppläggande av ett nytt fastighetsregister.

Inom
civildepartementet slutfördes under år 1973 en utredning som syftade till alt
belysa konsekvenserna av reformen i skilda hänseenden. Resultatet av
utredningen redovisas i rapporten (Ds C 1973 r 4) Fastighetsbeteckningsreformen,
som innehåller förslag till ändringar i rikthnjerna för fastighetsregisterreformen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:48 29

I
årets statsverksproposilion (prop. 1974r 1 bil. 4 s. 91) anmälde jag att frågan
om anslag till CFD för budgetåret 1974/75 borde anstå i avvaktan på
remissbehandlingen av civildepartementets rapport och den ytterligare beredning
i ärendet som kunde behövas och med anledning därav las upp i en särskUd
proposition till 1974 års riksdag. Remissbehandlingen av rapporten har nu
avslutats. Vidare har CFD, med hänvisning till de konsekvenser som elt
genomförande av utredningens förslag skulle medföra för verket, den 28
februari 1974 inkommit med en kompletterande anslagsframställning för
budgetåret 1974/75.

5.2
Fråga om ändrade riktlinjer för fastighetsregisterreformen

Registreringen
av landets fasligheter sker f. n. i jordregisler eller stadsregister.
Jordregister förs sockenvis för varje län, medan sladsregister förs inom
områden som avgränsas från fall till fall. Fastigheterna betecknas på olika
sätt. För jordregislerfaslighelerna utgörs registerbeteckningen av ett namn,
vanligen elt by- eller gårdsnamn, åtföljt av två siffergrupper (t. ex. Äby 1:
45). I sladsregister, som består av sladsägobok och lomlbok, förekommer två
huvudtyper av beteckningar. Stads-ägor betecknas sålunda med ett eller flera
nummer med eller ulan bokslavstUlägg (t. ex. sladsägan 1226, sladsägan 1226 A
eller sladsägan 1226 -1- 1227 -f 1228). Den andra huvudtypen är tomlbeteckningen
som beslår av ett kvarlersnamn jämte ett nummer (t. ex. Haren 7). Faslig-helsregislreringen
ankommer i allmänhet på länsstyrelsen. Kungl. Majrt har emellertid enligl
bemyndigande förordnal all fastighetsregister i vissa fall i stället skall
föras av kommunal registerförare. F. n. är antalet kommunala registerförare 37.

Enligt de år 1968 antagna riktiinjema
för fastighetsregisterreformen skall jordregislrel och stadsregislret ersättas
av ell enda fastighetsregister. Detta skall vara enhetiigt för hela landet. Fastighetsbeleckningarna
skall ha samma utseende som de nuvarande jordregisterbeleckningarna. I faslighelsbeteckning
skall ingå elt namn med anknytning till allmänt kända geografiska begrepp.
Beteckningen skall med andra ord vara lokaliserande. En viktig nyhet är att
kommunen skall vara registerområde.

De närmare bestämmelsema
om fastighetsregisterreformen finns i kungörelsen (1968r 379; ändrad senast 1973r
1172) om uppläggande av nytt fastighetsregister, m. m. (RUK). Enligt denna
kungörelse skall regislerområde indelas i trakter. Traklindelnhigen skall
grundas på indelning i stadsdelar, socknar, byar och därmed jämförliga
områden. Den skall vara lätt att tydligt redovisa på karta. Trakt skaU beslå av
en gmpp fasligheter och ha särskUt namn (traktnamn). Fastigheterna som hör till
samma trakt indelas i numrerade block. Inom varje block åsälls fastigheterna
enhetsnummer. Genom att sammanställa traktnamnet samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 30

block-
och enhetsnumren erhåller man faslighetens registerbeteckning inom registerområdel
(t. ex. Aspa 2r 31). Faslighet får inte ha samma beteckning som annan fastighet
inom samma registerområde.

De
i RUK uppställda kraven på faslighels registerbeteckning medför alt samtiiga nu
gällande registerbeteckningar inom stadsregislerområden måsle ändras. Även
beteckning på jordregisterfastighet kan behöva ändras. Elt skäl härtill är att
fastighetens namn inte är tillräckligt lokaliserande för att uppfylla de krav
som ställs på traklnamn. Elt annat skäl till namnbyte är att beteckningskollision
uppkommer genom att fastigheter i skilda socknar men inom samma kommun har sarama
be-tecknmg. Namnbyte sker genom s. k. beleckningsrevision. Beslut om traklnamn
och Iraktindelning vid beteckningsrevision meddelas enligt huvudregeln i RUK av
lantmäteristyrelsen efter samråd med riksantikvarieämbetet och ortnamnsarkivet
i Uppsala. Innan sådant beslut meddelas skall de fastighetsägare sora berörs
av beslutet genom kungörelser i tidning eller på annat lämpligt sätt beredas
tillfälle att yttra sig. Vidare skall samråd ske med kommunen. Lantmäteristyrelsens
beslut om traklnamn och Iraktindelning kan inle överklagas. Till undvikande av
all namn försvinner helt vid beteckningsrevision kan namnet på särskild ansökan
antecknas i fastighelsregistret som s. k. särskilt namn. Särskilt naran ingår
emellertid inte i faslighels registerbeteckning.

Utredningen
har gjort vissa undersökningar rörande beleckningsreformens konsekvenser och
om alternativ till del beslutade beteckningssystemet. Utredningen har bl. a.
undersökt tio olika altemativ, av utredningen betecknade AJ. En redogörelse
för undersökningarna har lämnats i avsnitten 2.4.12.4.4.

Utredningens
överväganden mynnar ut i ett förslag om att riktlinjema för
beteckningsreformen bör ändras därhän att beteckningama i det nya faslighetsregislrel
anges enligt utredningens alternativ H och J. Förslagel innebär alt fastighets
registerbeteckning skall utformas på del sätt som förutsätts i RUK med den
ändringen alt by- eller gårdsnamn skall kombineras med uppgift om sockenlillhörighet
eller motsvarande i form av en kod. Samtliga by- och gårdsnamn kan därigenom i
princip behållas. Vidare bevaras socknen som begrepp även om sockennamnel försvinner
ur fastighelsbeleckningen. Systemet bör enligt utredningen tUl-lämpas både på
landsbygden och i tätorterna. Om kommun så önskar, bör emellertid för
fastigheter belägna inom kvarter allernativt få tUlämpas ell beteckningssält
där kvartersnamnet utgör traklnamn. Förslaget kan åskådliggöras med följande
exempel.

Kommun

Kod-Trakt

Blocknr

Enhetsnr

Aspa Aspa

01-Berga 04-Haren

2r

11 5

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 31

Den
av utredningen föreslagna lösningen tillstyrks eller lämnas utan erinran av det
alldeles övervägande antalet reraissiristanser, bl. a. Svea hovrätt,
statskontoret, statistiska centtalbyrån, riksskatteverket, riksantikvarieämbetet,
rikets allmänna kartverk. Svenska kommunförbundet och Samfundet för hembygdsvård.
Några remissinstanser är emellertid kritiska. Somliga av dessa förordar
utredningens alternativ A (beteckningar enligt RUK men beteckningsbylen endast
i de s. k. kollisionsfallen) i en något modifierad form. Hit hör
domstolsväsendets organisalionsnämnd, lantmäteristyrelsen och Svenska
bankföreningen. Bl. a. Enköpings kommun, Sveriges allmänna hypoteksbank och
Sveriges jordbrukskasseförbund förordar alternativ D, vilkel innebär att
socknen bör bibehållas som regislerområde på landsbygden. Riksarkivet och
ortnamnsarkivet i Uppsala förordar alternativ B (registerbeteckningen skall
bestå av fem led).

Den
beteckningsreform, som ingår i den år 1968 beslutade fastighetsregisterreformen,
har enligl min mening betydande fördelar. Beteckningarna blir enhetliga och
korta. Varje beteckning blir unik inora sill regislerområde och preciserar
dessutom fastighetens läge. Beteckningarna är också lämpliga från
kartredovisnings- och karlläsningssynpunkt. Generellt sett måsle om
beteckningsreformen fällas det omdömet att den från teknisk och administrativ
synpunkt innebär betydande förbättringar i förhållande tUl det beteckningssyslem
som tillämpas nu. Med de utgångspunkter som riksdagen hade för sitt beslut år
1968 och för sina ställningstaganden senare till förslag om ändringar i 1968
års beslut fanns det också anledning all anta att resultatet av reformen skulle
bli positivt. Vad som förekommit senare under arbetet på all genomföra reformen
har emellertid visat, att den medför vissa nackdelar. Delta har emellertid
kunnat ingående belysas först genom de särskilda undersökningar som utredningen
har genomfört.

De
nackdelar som är förenade med reformen är i första hand av kulturhistorisk art.
Det är enligt min mening angelägel att slå vakt om del kulturhistoriska värde
som ligger i all våra gamla by- och gårdsnamn bevaras. Tas namnen inle upp i fastighelsregistret,
riskerar man att de så småningom faller i glömska. Reformen medför emellertid
all ett ganska betydande antal gamla by-, gårds- och kvartersnamn inte kan
kvarstå som officiella registerbeteckningar i del nya faslighets-registtel.
Reformen har från den synpunkten utsatts för stark kritik både i den allmänna
debatten och inom riksdagen. Åtgärder har också vidtagits i syfte all inom
ramen för den beslutade beteckningsreformen behålla så många existerande namn
som möjligt. Det kan dock inte undvikas att en del namn inle kan tas med i det
nya beteckningssystemet. Som elt exempel kan nämnas alt den av utredningen
genomförda undersökningen av reformens verkningar för fem socknar i Uppsala
län visar all av de 291 jordregistemamn som f. n. finns i socknarna

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 32

endast
125 motsvarande namn kommer alt finnas i det nya fastighelsregistret. Namnbortfallel
uppgår alltså i detta fall tUl 57 %. Även om, som lantraälerislyrelsen
framhållit, reformen kan genomföras på ett försiktigare sätt, är del dock
uppenbart att antalet namnändringar blir betydande.

Beleckningsreformen har
också visat sig medföra vissa nackdelar av ekonomisk art. Kostnader uppkomraer
nämligen för kommunerna därigenom alt kartor av olika slag måste revideras och
ändring ske i förteckningar och akter som finns på kommunernas stadsingenjörs-,
stadsarkitekt- och fastighetskontor, el-, gas-, va- och renhållningsverk, gatukontor
etc. De undersökningar som utredningen utfört lyder på att dessa kostnader kan
skattas till raellan 11 och 17 kr. per fastighet. Mot detta bör eraellertid stäUas
att reformen också medför rationaliseringsvinster för kommunerna främst
därigenom alt beteckningssyslemet blir enhetligt. Del är utomordentligt svårt
att närmare uppskatta hur stor denna rationaliseringsvinst egentligen är. Det
förefaller emellertid sannolikt att den inle är så stor all den uppväger de
ganska betydande kostnader som uppkommer. Della synes i varje fall vara koramuner-nas
egen bedömning.

Vad del nu gäller är att
göra en avvägning mellan å ena sidan den beslutade beteckningsreformens
tekniska och administrativa fördelar och å andra sidan dess kulturhistoriska
och ekonomiska nackdelar. Del av de undersökta alternativen som utredningen
stannat för innebär att i princip alla gårds-, by-och kvarlersnamn kan behållas
i registerbeteckningama. Det alternativ som förordas av lantmäteristyrelsen
(närmast motsvarande utredningens alternativ A) medger inle detta men är däremot
från administrativ och teknisk synpunkt lämpligare än utredningens förslag, och
jag har full förståelse för all lantmäteristyrelsen vill slå vakt om reformens
positiva effekter i dessa avseenden.

Vissa
remissinstanser framför den uppfattningen att socknen skall behållas som
registerområde på landsbygden. Socknen har emellertid betydelse som
indelningsenhet endast från fastighetsregistersynpunkt. För allmänheten är
säkerligen kommunen en mera känd indelningsenhet. Det möter också vissa
svårigheter alt i längden behålla socknen som regislerområde, eftersom
fastighetsbildning efter faslighelsbUdningsla-gens ikraftträdande kan ske över
sockengräns. HärtiU kommer alt det såsom utredningens förslag visar inte är
nödvändigt alt låta socken vara registerområde för att by-, gårds- och kvarlersnamn
skall kunna bevaras. Jag är därför inte beredd att förorda att man frångår den
år 1968 intagna ståndpunkten att kommunen skall vara regislerområde.

Med
anledning av del under remissbehandlingen framförda önskemålet alt
registerbeteckningen skall beslå av fem led vUl jag framhåUa,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 33

att
sådana registerbeteckningar blir alltför långa och ohanterliga i det praktiska
arbetet.

Länsstyrelsema
i Stockholms län och Malmöhus län samt fem kommuner har i stället för
utredningens förslag förordat en kombination av alternativen H och I (kvartersnamnel
sätts in på blocknivå i stället för på Iraktnivå). Den lösningen ger enligl min
mening för långa och ohanterliga beteckningar för kvartersfastigheternas del
genom att de innehåller tre naran. Vidare kräver denna lösning större resurser
för syslemomläggningen än alternativen H och J.

Vid
en samlad bedömning av de synpunkter som sålunda kan läggas på de olika
möjliga lösningarna kan konstaleras, att något från alla synpunkter invändningsfritt
alternativ inte slår alt finna. Del är i della läge önskvärt att välja en
utformning av fastighelsbeleckningama som kan vinna så bred anslutning som
möjligt. Jag hälsar med tUlfredsställelse alt både Svenska kommunförbundet och
kulturvårdande . instanser som riksantikvarieämbetet och Samfundet för
hembygdsvård kunnat sluta upp bakom utredningens förslag om alt fastighelsbeleckningama
i det nya fastighelsregistret bör utformas enligt utrednings-alternativ H och J.
Dessa altemativ svarar också enligt min mening bäst mol de krav som från olika
utgångspunkter ställs på ett nytt beteckningssyslem. De medger all i princip
alla gårds-, by- och kvartersnamn kan behållas. Sockennamnen kommer också all
finnas kvar i kodbeteckning och, i de faU jag strax återkommer lUl, i klartext.
De tekniska förändringar som krävs i ADB-syslemen kan enligl CFD klaras under
en lid av 1/21 år till en förhållandevis måttlig kostnad. Alternativen medför
kostnadsbesparingar såväl för de statliga och kommunala fastighelsregistermyndighetema
som för kommunerna i stort. Också andra statiiga myndigheter, banker,
försäkringsbolag och andra organ som för register med anknytning tUl fastighelsbeleckningama
bör kunna göra avsevärda besparingar. Utredningsförslaget bör sålunda
genomföras.

De
nya riktlinjer för fastighetsregisterreformen som jag här föreslår medför alt
ändringar får göras i RUK. Del ankommer på Kungl. Majrt att besluta om de
ändringar som behövs. För riksdagens information vill jag emeUertid ange mm
inställning till några av de frågor som bör regleras i kungörelsen.

Utredningen
fömlskickar att kravet på traktaanms lokaliserande effekt bör mjukas upp eller
slopas. Eftersom avsikten med reformen är att existerande by- och gårdsnamn i prmcip
skall behållas är traktindelningen i stort sett redan given. Detta förhållande
talar också enligt min mening för att kravet på att traktnamn skall vara
lokaliserande slopas. I della sammanhang vUl jag också nämna att Svea hovrätt
ifrågasatt om inte reformen bör medföra att ordet "trakt" ersätts med
ordet "by" i de författaingar som reglerar fastighetsregistreringen.
Liknande syn-

3
Riksdagen 1974.1 saml Nr 48

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 34

punkter
anförs av riksantikvarieämbetet som föreslår att den nuvarande termen "traklnamn"
ersätts med "regislernamn", medan benämningen på området kan bli vid
den nu gängse, t. ex. by, hemman eller kvarter. För egen del är jag inle
övertygad om alt begreppet trakt bör överges som benämning på de områden som
här avses. Jag är visserligen medveten om alt områdena många gånger kommer att
bli för små för alt motsvara vad som i vanligt språkbruk förstås med trakt.
Detta hindrar emellertid inle att trakt kan användas som en regislreringsleknisk
term, om termen visar sig behövlig från administrativ synpunkt.

Jag
delar utredningens uppfattning alt en viss översyn av främst nuvarande
jordregisterbeteckningar även fortsättningsvis bör göras i samband med övergång
till ADB-driflen. Syftet med en sådan beleckningsrevision bör emellertid
endast vara all byta ul särskilt långa fastighetsbeteckningar eller
beteckningar som från annan synpunkt är olämpliga. Jag förutsätter all beteckningsbylen
av detta slag kommer att bli ganska ovanliga och anser i likhet med utredningen
att bestämmelserna om kungörelse m. m. av förslag till traklnamn och Iraktindelning
inom nuvarande jordregisterområden kan ersättas med personliga underrättelser
till fastighetsägaren. Den nuvarande ordningen bör dock bibehållas för stadsregislerområden.
Liksom hittills bör beleckningsrevision ske under medverkan av
riksantikvarieämbetet och ortnamnsarkivet i Uppsala.

Med
anledning av att några remissinstanser uppfattat utredningsförslaget så all
registerbeteckning skaU kunna skrivas ul antingen med kod eller med koden
översatt till motsvarande namn (t. ex. Aspa 01-Berga 2r 11 eller Aspa Alluna-Berga
2r 11) vill jag lUl undvikande av missförstånd framhålla följande.
Utredningens förslag innebär inte att koden kommer all översättas på sin plats
i registerbeteckningen. Däremot innebär förslaget alt man på utdrag ur
registret och på lerminalutskrif-ter eller bilder av régisterinnehället under
en särskild rubrik får uppgift om sockennamnet. Jag är angelägen om att
klargöra att fastighets registerbeteckning måste vara enhetlig, låt vara att kvartersfastighelerna
någol bryter denna enhetlighet. Registerbeteckning bör sålunda utformas på
endast elt sätl, t.ex. Aspa 01-Berga 2r 11 (Aspa 04-Haren 5 för kvartersfaslighet).
Med anledning av elt remissyttrande vill jag emellertid framhålla all kommunnamnels
placering inle bör vara låst. I ADB-hanteringen kan del vara mest rationellt
att använda metoden med kommunnamnet först. I löpande text är måhända
beteckningen 01-Berga 2rll i Aspa kommun att föredra.

Några
remissinstanser ifrågasätter liksom utredningen om inte de existerande församlhigskoderna
kan användas som områdes- eller sockenkod. För egen del anser jag i likhet med
bl. a. statistiska central-, byrån och riksskatteverket att församlingskoden är
mindre väl lämpad att användas med hänsyn till den bristande överensstämmelsen
mellan indelningen i jordregistersocknar och den kyrkliga indelningen. Jag

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 35

förordar
därför alt en särskUd områdes- eller sockenkod införs. Några remissinstanser,
bl. a. Samfundet för hembygdsvård, ifrågasätter om inte sockenkoden kan anges i
form av en bokstavsbeteckning, beslående av t. ex. de tre första bokstäverna i
sockennamnet. Jag kan inle finna att den lösningen är bättre än en numerisk
kod. Snarare är den ägnad all tynga registerbeteckningen. Förhåller det sig
dessutom så att flera socknar inom samma kommun har samma begynnelsebokstäver
(t. ex. Lo/la, Lo/tahammar), måsle avsteg göras från principen, vilkel lätt
skapar förvirring.

I
flera remissyttranden berörs frågan i vilken utsträckning den alternativa
beteckningen på kvarlersfasligheler skall få förekomma. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
anser alt kommunernas valfrihet endast bör gälla i initialskedet. Den kommun
som en gång bestämt sig för att använda systemet med traklnamn (alternativ H)
bör således inte vid ett senare tillfälle få gå över lUl systemet med kvarlersnamn
(alternativ J) och vice versa. Enligt min mening är en sådan inställning
alltför kategorisk. För det första torde det inom många kommuner, kanske de
flesta, förekomma flera områden med stadsplanelagd mark omgivna av områden för
vilka idag förs jordregisler. Vidare kommer stadsägorna i nuvarande stadregislerområden
i framliden alt få fastighetsbeteckningar enligt alternativ H. Även om kommun
bestämmer sig för alternativ J för redovisning av kvartersfastighelerna kommer
således båda typema av beteckning att förekomma inom ett och samma
registerområde. Vid övergång till del nya beteckningssystemel bör kommun ha
frihet all välja olika lösningar för skilda områden med kvarlersfasligheler.
Uppkommer, sedan del nya fastighelsregistret lagils i bruk, fråga om övergång
från ell alternativ tUl ell annat, bör enligt min mening inle heller denna
möjlighet anses utesluten.

En annan fråga som flera
remissinstanser tar upp är vilka kriterier som skall ställas på en fastighet
för att den skall få ges kvartersbeleck-ning i del nya fastighelsregistret.
Några remissinstanser synes ha uppfattningen all man av en sådan
registerbeteckning (Aspa 04-Haren 5) skall kunna utläsa att fasligheten enligt
gällande planer och bestäramel-ser eller efter prövning i särskild ordning får
bebyggas. Jag vill med anledning härav påpeka att den omständigheten alt
fastighet har kvartersnamn f. n. inle berättigar lUl några slutsatser angående
fastighetens status i del hänseendet. Enligt min mening är det inle heller
praktiskt möjligt att uppställa sådana krav för framliden. Redan den omständigheten
att ell byggnadsförbud kan läggas över kvartersmark rycker nämligen undan förulsällningarna
för att principen strikt skall kunna upprätthållas. För egen del anser jag i
likhet med lantmäteristyrelsen att som enda fömlsällnmg för all fastighet skall
få åsättas kvartersbeteckning bör uppställas all fastigheten helt eller delvis
är belägen inom kvartersmark enligt stadsplan. Denna lösning medför, liksom
alla länkbara utvägar alt redovisa kvarlersfasligheler på elt sätt som avviker
från

s. 36 Kontrollera mot PDF

huvudregeln,
att omregistrering av fastigheter i viss utsträckning kan bli nödvändig vid sladsplaneändringar
eller när tätort expanderar ul över landsbygdsområde. Jag kan emelertid inle
finna alt en sådan ändring av fastighetsregislerbetécknmgama utgör någon större
olägenhet.

Några
remissinstanser, bl. a. rikels aUmänna kartverk lar upp utredningens uttalande
om all sockenindelningen måste finnas kvar på sådana kartor som redovisar
fastighetsindelningen. Jag är för egen del inle beredd att nu la ståndpunkt i
detta hänseende. Frågan om utformningen av kartor för faslighetsregislrering
behandlas f. n. av lantmäteristyrelsen och bör bedömas i ett sammanhang.

Flera
remissinstanser, bl. a. Svea hovrätt, riksantikvarieämbetet, ortnamnsarkivet i
Uppsala och Sveriges lantmälareförening, anser att den av lantmäteristyrelsen
och rikets allmänna kartverk föreslagna rådgivande nämnden i ortnamnsfrågor
bör inrättas. Frågan bör emellertid enligt min mening inte tas upp i detta
sammanhang.

Jag
har i frågan om ändrade riktlinjer för fastighetsregisterreformen samrått med chefen
för bostadsdepartementet.

5.3
Anslagsfrågor

D
12. Centralnämnden för fastighetsdata

1972/73
Utgift 10 677 448

1973/74
Anslag 13 790 000 1974/75 Förslag 15 000 000

1913/1A

Beräknad ändring 1974/75

Nämnden

Departementschefen

Personal

Handläggande personal övrig personal

45 30

-h5

Anslag

75

-hS

1. Förberedelser för genom

förandet av beslutade

reformer

2. Försöksverksamhet

3. Utvecklingsverksamhet

4. Reformgenomförande

5. Produktion

6 020 000 4 235 000 1 110 000 1 985 000 100 000

4-1 150 000 4-2 253 000 1 110 000 4- 911000 4-
81000

4- 300 000 4-1860 000 1 110 000 + 550000 4-
81000

13
450 000

4-3 285 000

4-1681000

Avgår
intäkter under anslaget

100
000

81000

81000

13
350 000

4-3 204 000

4-1600
000

6.
Kostnader för omlokalisering 440 000

390 000

390
000

»

13
790 000

4-2 814 000

-M
210 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 37

I prop.
1974r 1 bU. 4, s. 91, har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på
särskild proposition i ämnet, till Centralnämnden för fastighetsdata för
budgetåret 1974/75 beräkna ett förslagsanslag av 13 790 000 kr.

CFD
har avgetl anslagsframställning för budgetåret 1974/75 avseende sitt
verksamhetsområde. Verket har därefter med anledning av de förslag som lagts
fram i civildepartementets rapport (Ds C 1973 r 4) Fastighetsbeteckningsreformen
kompletterat anslagsframställningen. CFDrs förslag har redovisats närmare under
avsnillet 4 i det föregående.

Vid
anmälan av anslaget Centralnämnden för fastighetsdata i 1973 års statsverksproposilion
(prop. 1973 r 1 bil. 4, s. 14) behandlade jag CFDrs år 1972 avgivna förslag
angående driflsyslem 1. Jag förordade därvid elt första driflsyslem för
fastighetsregister och inskrivningsregister för begränsade delar av landet och
föreslog att det byggs ul i etapper. Riksdagen godtog förslaget (CU 1973r 8, rskr
1973r 79). Kungl. Majrt uppdrog därefter åt CFD och övriga berörda organ all
under budgetåret 1973/74 inrikta verksamheten i faslighetsdalaprojeklet på
frågor som gäller uppbyggnad av fastighetsregister och inskrivningsregister för
Uppsala län, Gävle kommun och Stockholms län med sikte på drift i Uppsala län
fr. o. m. den 1 juli 1974. I samband därmed uttalade Kungl. Majrt att
myndigheterna i sin planering skall utgå från alt della driftsystem får omfatta
högst Uppsala län, Gävle kommun, Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus
län.

Förslaget
om nya fastighetsbeteckningar har ändrat förutsättningarna för tidsplaneringen
i fastighetsdalaprojektel. CFD räknar emellertid med alt driflsyslem 1 skall
kunna tas i bmk i slutet av budgetåret 1974/75, om statsmakterna godtar förslaget
om ändrade fastighetsbeteckningar. CFD är angelägen om att hålla denna
tidsplan för all det skall bli möjligt att undvika en ny överföring till maskinläsbart
medium av uppgifter om fastigheter i Uppsala län med de tidsförluster och kostnader
det för med sig. Vid min anmälan av CFDrs förslag till driftsystem i 1973 års statsverksproposilion
framhöU jag bl. a. att en undersökning av altemativa lösningar tUl driftsystem
1 bör ingå som elt led och ett mycket viktigt sådant i arbetet på
utvecklingen av ett rikssystem, driftsystem 2. Jag räknar med att drift i driflsyslem
1 skall ge värdefulla erfarenheter för valet av lösning för elt rikssystem. Jag
har därför lagt CFDrs tidsplan för arbetet på driflsyslem 1 tiU gmnd för
anslagsberäkningen för budgetåret 1974/75.

Utredningar
om olika alternativ för ell rikssystem kan emellertid göras redan nu. Sådana
pågår f. n. Som tidigare nämnts har CFD i samarbete med dalasamordningskommillén,
riksskatteverket och statskontoret påbörjat en omfattande studie av
alternativa lösningar for ett rikssystem. Statskonsult AB har på CFDrs uppdrag
genomfört en förstudie av ett sådant syslem och därvid bl. a. sett på möjlighetema
tUl

4
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 48

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 38

en
samordning av system för folkbokföring och beskattning och syslem för
fastigheter. De frågor som rör driflsyslem 2 är myckel komplexa och berör ett
flertal förvaltningsområden. Vid sidan av de tekniska och ekonomiska aspekterna
måste en rad frågor av övergripande karaktär belysas. Med hänsyn härtill och
till kostnaderna för projektet avser jag att inom kort begära Kungl. Majrts
bemyndigande att tillkalla en särskild utredning med parlamentarisk förankring
för att närmare utreda förutsättningarna för ett rikssystem och därmed
sammanhängande frågor.

Jag
föreslår att närandens anslag för budgetåret 1974/75 las upp med 15 000 000 kr.
Jag har därvid räknat med oförändrat antal tjänster vid CFD. Även för
budgetåret 1974/75 bör finnas en anslagspost för kostnader för omlokalisering.
För sådana kostnader beräknar jag 50 000 kr. Det ankommer på Kungl. Majrt att
fastställa fördelningen av anslaget på program.

6
Hemställan

Under
åberopande av del anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att

1.
godkänna de ändrade riktlinjer
för en reform av fastighetsregistreringen som jag har förordat i det
föregående,

2.
till Centralnämnden för
fastighetsdata för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 15 000
000 kr.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur
protokollelr Britta Gyllensten

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 39

Bilaga

Sammanställning
av remissyttrandena över rapporten (Ds C 1973: 4) Fastighetsbeteckningsreformen,
avgiven av en inom civildepartementet genomförd utredning rörande
konsekvenserna i olika avseenden av 1968 års fastighetsregisterreform.

Efter
remiss av utredningens rapport har yttrande avgelts lUl chefen för
bostadsdepartementet av Svea hovrätt, centralnämnden för fastig-helsdata (CFD),
domstolsväsendets organisationsnämnd (DON), kammarkollegiet, statskontoret,
statistiska centralbyrån (SCB), bankinspektionen, riksrevisionsverkel (RRV), riksskatteverket
(RSV), riksarkivet, riksantikvarieämbetet, statens planverk, lantmäteristyrelsen,
rikets allmänna kartverk (RAK), domänverket, ortnamnsarkivet i Uppsala, länsstyrelserna
i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och
Gävleborgs län, datainspektionen, statens vägverk, lantbruksstyrelsen,
skogsstyrelsen, kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, dalasamordningskommillén,
Stockholms kommun, Huddinge kommun, Nacka koramun, Norrtälje kommun, Sollentuna
kommun, Solna kommun, Södertälje kommun, Täby kommun, Uppsala kommun.
Östhammars kommun, Enköpings kommun, Älvkarleby komraun. Gollands koramun,
Malmö kommun, Helsingborgs komraun, Landskrona kommun. Lunds kommun, Göteborgs
kommun, Lanlbmkarnas riksförbund (LRF), Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Samfundet för hembygdsvård. Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags
riksförbund. Svenska kommunal-tekniska föreningen (SKTF), Svenska
kommunförbundet, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Sveriges domareförbund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges
jordbrukskasseförbund, Sveriges lantmätareförening (SLF).

Remissinstanserna
har bifogat yttranden, riksarkivet från landsarkiven i Uppsala, Vadstena,
Visby och Härnösand, ortnamnsarkivet i Uppsala från dialekt- och
ortnamnsarkiven i Lund och Umeå och institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs universitet, länsstyrelsen i Kalmar län från
Kalmar kommun, länsstyrelsen i Gotlands län från Gotlands hembygdsförbund samt
lantbruksstyrelsen från lantbruksnämnderna i Stockholms, Uppsala, Kalmar,
Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Gävleborgs län.

Yttrande
över rapporten har dessutom inkommit från Sällskapet Sri EskU i EskUstuna.

Remissinstansernas
stäUningstaganden i stort

Utredningen
har på de flesta håll mottagits positivt. Nästan samtiiga remissinstanser delar
utredningens uppfattning all riktiinjerna för fastighetsbeteckningsreformen
bör ändras.

Vad
angår valet av beteckningssält ansluter sig flertalet remissinstanser till de beteckningsallernativ
H för jordregislerfastigheter och stads-ägor och alternativt H eller J för
kvartersfastigheter som förordats

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 40

av
utredningen. Några föreslår samtidigt smärre justeringar av dessa alternativ.

Elt
tiotal remissinstanser tUlstyrker det av utredningen förordade alternativet H
men har avvikande mening i frågan om alternativet J skall få tillämpas inom
kvarter. Remissinstanserna föredrar i allmänhet alternativet I för beteckning
av fastighet inom sådana områden.

Ett
tiotal remissinstanser avstyrker utredningens förslag och förordar i SläUet
andra i utredningen behandlade alternativ eller modifieringar av dessa.

Yttrandena
grupperas i det följande enligt ställningstagandena i huvudfrågorna i den
ordning som nu har berörts. I en avslutande grupp redovisas yttranden som
utmynnar i förslag om fortsatt utredning eller eljest inle ansetts böra föras
till någon av de tre tidigare gruppema.

Bland
dem som tillstyrker förslagen eller uttryckligen lämnar dessa utan erinran fmns
Svea hovrätt, statskontoret, SCB, RSV, riksantikvarieämbetet, RAK,
lantbruksstyrelsen, LRF, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Samfundet
för hembygdsvård. Svenska kommunförbundet, Sveriges domareförbund samt ett tiotal
kommuner.

Svea
hovrätt anser att utredningens förslag innebär stora fördelar jämfört med det
tidigare beslutade systemet, inte minst från kulturvärdes- och Iraditionssynpunkt.
Från ekonomisk synpunkt synes förslaget, totalt sett, innebära vissa besparingar
under uppbyggnadsskedet.

Statskontoret
ansluter sig till utredningens principiella bedömningar vad gäller utformningen
av de kommande fastighelsbeleckningama. Med hänsyn till pågående genomförande
av fastighetsregisterreformen finner statskontoret det angeläget att ett beslut
i beteckningsfrågan fattas utan dröjsmål.

SCB
har ingen erinran mot utredningens förslag lUl utformning av fastighetsbeleckningarna
även om det, främst av datatekniska skäl, vore fördelaktigt med ett enda system
även för fastigheter inom kvarter. Förslaget innebär, med hänsyn till att det
begränsar antalet namnändringar, generellt vissa fördelar för SCB från uppgiftslämnar-
och bear-belningssynpunkt, bl. a. uiom lanlbmksslatisliken.

RSV
framhåller som ett önskemål att fastigheterna tUldelas sådana beteckningar att
dessa oberoende av förändringar i administrativ eller kyrklig indelning alltid
förblir unika. Det av utredningen skisserade alternativet F kan enligt verket
uppfylla delta önskemål men bedöms av olika skäl vara orealistiskt. Med hänsyn lUl
alt någon för alla parter helt tUlfredsställande lösning på beteckningsproblemet
f. n. inle föreligger, förefaller det rimligt all göra ingreppen i fastighetsregislren
så små som möjligt. Utredningens förslag innebär att ingreppen i framför allt
de manuella rutinerna på kort sUct blir av mindre omfattning än vid en total
beteckningsreform. Från RSVrs synpunkt kan därför förslagel godtas.

Riksantikvarieämbetet
anser alt utredningens förslag i motsats lUl den beslutade reformen bevarar
mycket av värdena i nuvarande fastighetsbeteckningar. Ämbetet slår fast alt
registernamnen identifierar elt myckel stort antal platser och alt de därigenom
är en angelägenhet för allmänhet, markägare och myndigheter. Ämbetet ser därför
med tUlfredsställelse alt utredningens förslag ger möjlighet alt i princip
bevara samtliga jordregistemamn.

RAK
finner att det förehggande förslaget till modifieringar är tUlfredsställande
från de synpunkter som verket företräder. RAK konsta-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 41

terar att fastighelsredovisningen på den ekonomiska kartan
i huvudsak består vid en tUlämpning av det föreslagna beteckningssyslemet,
medan däremot ett genomförande av del ursprungligen beslutade systemet skulle komraa
att medföra väsentliga kostnader för revidering.

Lantbruksstyrelsen framhåller alt fastighetsregisterreformen
i väsentlig mån påverkar hela lanlbmksverkets arbete och att en tUlämpning av
det av utredningen föreslagna beteckningsallemativel skulle väsentligt
underlätta lantbruksnämndernas arbete med överförande av nya beteckningar i
register och kartor.

LRF understryker kravel på enkelhet i belecknuigssystemen
samt möjligheterna att bevara befintliga gårds- och ortnamn. Riksförbundet
skulle helst ha sett alt socknen även i fortsättningen fåll vara regislerområde
men vill inle motsätta sig den konstruktion som utredningen har föreslagit.
Beträffande kostnadema vid eventuella regislerändringar framhåller
riksförbundet, alt gjorda investeringar enligt tidigare beslut inle bör få tas
till inläkt för en från andra utgångspunkter sämre lösning av
beteckningsreformen.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa konstaterar med
tillfredsställelse all utredningens förslag i huvudsak tUlgodoser de
synpunkter, sora kassans slyrelse framförde i sitt remissyttrande över det
belänkande som har legat till gmnd för den beslutade fastighetsregisterreformen.

Samfundet för hembygdsvård anför att det varit angeläget
att även i fortsättningen ha socken som regislerområde. Eftersom utredningens
förslag ger möjlighet att i princip bibehålla alla fastighetsbeteckningar
biträder emellertid samfundet utredningens förslag.

Svenska kommunförbundet konstaterar med tUlfredsställelse
alt utredningens förslag torde innebära kostnadsminskningar, huvudsakligen
beroende på all fastigheter inom kvarter kan bibehålla kvartersnamnel i faslighetsbeleckningen,
och alt detta är elt starkt kommunalt krav. Liknande synpunkter framförs av de
kommuner som tUlstyrker utredningens förslag.

Sveriges domareförbund anser de av utredningen föreslagna riktiinjerna
vara i väsentliga avseenden överlägsna de nu gällande och att de utgör det
lämpligaste alternativet bland de lösningar som har undersökts.

Andra remissinstanser har utan mer ingående kommentarer
tillstyrkt utredningens förslag eller lämnat dessa utan erinran. Till dessa hör
bankinspektionen, statens planverk, domänverket, datainspektionen, statens
vägverk, skogsstyrelsen. Svenska sparbanksföreningen och ett par kommuner.

Kammarkollegiet, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus
och Göteborgs och Bohus län saml fem kommuner tillstyrker det av utredningen
förordade liuvudallemalivet men har annan mening om alternativet J.

Kammarkollegiet anser att man bör ha elt enhetligt system
och inle tillåta avvikande registrering av kvartersfastigheler, medan övriga
nämnda remissinstanser förordar alt huvudaltemalivel bör kombineras med
alternativet I i stället för J.

DON, lantmäteristyrelsen, lämstyrdserna i Uppsala och
Kalmar län saml Svenska bankföreningen avstyrker utredningens förslag och föreslår
att elt modifierat alternativ A genomförs.

DON framhåller all uppbyggnaden av fastighelsbeleckningama
för domstolsväsendets del är av intresse främst för inskrivningsmyndigheterna.
Med hänsyn liU de livliga kontakter som dessa har med kre-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 42

ditgivare,
mäklare och andra användare av fastighetsbeteckningar är del ett starkt
önskemål all beteckningarna är så stabila sora möjligt. DON anser, alt det
finns anledning att befara att utredningens förslag, om det genomförs, kommer
alt medföra praktiska olägenheter för inskrivningsmyndigheterna. Bl. a. torde
den aktueUa koden ofta komma att utelämnas i de handlingar som inges till dessa
myndigheler med åtföljande identifikationssvårigheter. DON viU mot denna bakgmnd
sätta i fråga om inle berättigade krav på färre beteckningsbylen bäst
tillgodoses genom ytterligare modifieringar inom ramen för den beslutade
beteckningsreformen, närmast som en utveckling av utredningens alternativ A.
DON ifrågasätter vidare det lämpliga i all möjlighet öppnas för kommun att
använda kvartersnamn som traklnamn i stads-registerområde (alternativ J). Med
hänsyn till alt enhetligheten härigenom går förlorad fömtsätter DON, om
utredningens förslag godtas, att kommun som vill alt kvartersnamnen skall få
ingå i den officiella beteckningen har all visa starka skäl för sin ståndpunkt.

Lantmäteristyrelsen
har i sill yttrande tagit upp en rad frågor med anknytning till fastighetsbeleckningssyslemet.
Styrelsen redovisar synpunkter på bl. a. beteckningarnas principiella
utformning, betecknings-systemets betydelse för fastighetsredovisningen på
kartor, kostnadskonsekvenser av utredningens förslag, m. m.

Lantmäteristyrelsen
anför sammanfattningsvis alt kritiken mot den beslutade reformen ofta har varit
ensidig och överdriven och alt den bibringat allmänheten en felaktig bild av
reformen och dess verkningar. Det förhållandet att fastighetsbeteckningsfrågan
är mycket komplicerad kan enligt styrelsen ha lett till generaliseringar och
förbiseenden i sammanhanget. Erfarenheterna från Uppsala län raed bl. a. raycket
få erinringar mot de utställda förslagen till traklnamn visar, menar
styrelsen, att kritiken varit överdriven och all den praktiska tillämpningen
av principerna för reformen har accepterats av fastighetsägarna. Ett påstående
som styrelsen särskilt vill bemöta är att beleckningsreformen skulle vara en
ortnamnsreform. I landet finns mellan 500 000 och 700 000 ortnamn,
dokumenterade i form av s. k. bebyggelsenamn. Av dessa ingår ca 107 000 som
namn på fastigheter i jordregisler. Detta visar, anser lantmäteristyrelsen, att
ortnamnen inte för sin fortlevnad är i väsentiig mån beroende av redovisningen
i fastighets-registret.

Lantmäteristyrelsen
framhåller vidare att fastighetsregistret måste vara ett levande register i
första hand avsett all betjäna den löpande samhällsutvecklingen, däribland
verksamheter inom näringsliv med kreditväsende, statiiga och kommunala myndigheler
etc. De i debatten påtalade kulturhistoriska och hembygdsvårdande intressena
som i och för sig är värda effektivt stöd kan enligl styrelsen inle helt tillgodoses
om reformen på ell nöjaktigt sätt skall kunna uppfylla rationalitetskrav. I
syfte att tiUgodose dessa intressen bör man enligt styrelsen överväga
möjligheterna alt ge ul ett särskilt kartverk som redovisar
samhällsutvecklingen genom tiderna.

Lantmäteristyrelsen
avstyrker utredningens beteckningsallernativ för jordregisterfasligheler
(alternativ H) men tillstyrker förslaget vad gäller beteckning av fastigheter
inom kvarter (alternativ J). Om del hitintills bedrivna beteckningsreformarbetel
inom jordregisterområde av statsmakterna bedöms inte i tUlräcklig utsträckning
tUlgodose de kulturhistoriska intressena, bör enligl styrelsens mening en
modifiering ske

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 43

inom ramen för utredningens alternativ A. Modifieringen
bör i så fall inte begränsas till s. k. koUisionsfall.

Länsstyrelsen i Uppsala län finner att utredningen har
sett beteckningsreformen på för kort sikt och tagit alltför stor hänsyn liU de
tillfälliga kostnaderna samt till en opinion som inle synes vara förankrad
bland de fastighetsägare och komrauner som tagit del av elt i praktiken
utformat förslag till Iraktindelning och traklnamn. Visserligen kommer de
indirekta kostnaderna och besvärligheterna att ange rätt beteckning på
fastighet under ell övergångsskede all öka ju fler fastigheter som byter
beteckning. Fördelarna av 1968 års system kommer emellertid att visa sig på
sikt genom lägre driftskostnader, säkrare identifiering av fastigheterna och
tydligare karlredovisning.

Länsstyrelsen i Kalmar län anför att en översyn av den
tidigare beslutna reformen är önskvärd och att det i stort sett är två frågor
som bör lösas. Dels bör trakterna minskas till arealen för all underlätta bibehållandet
av gamla by- och gårdsnamn, dels bör beteckningarna inom lätortsregister ändras
så alt kvartersnamn kan bibehållas. Av-söndrmgar med eget upplägg bör återgå
till del namn inom vars gränser avsöndringen ligger. Fastighelsbeleckningen
inom tälorlsre-gister bör innehålla traklnamn, kvarlersnamn och tomlnummer.

Svenska bankföreningen anför invändningar mot
beteckningsalternativen H och J och raenar all en lillärapning av del föreslagna
systemet skulle innebära alt den eftersträvade enkelheten i faslighelsbeleckning-arnas
uppbyggnad i viss mån går förlorad. Den föreslagna sifferbe-leckningen är
enligt föreningen ägnad att medföra ökade risker för förväxling och
felskrivning. Föreningen framhåller att även bankerna har ett självklart
intresse av att antalet namnbyten begränsas men menar all den beslutade
reformen i huvudsak synes kunna uppfylla de krav som bankerna kan uppställa på fastighelsbeteckningssystemet.
De fastiagda principerna bör därför upprätthåUas. Reglerna för genomförandet
bör emellertid modifieras i syfte att göra reformen mindre genomgripande. Enligl
föreningen bör detta kunna ske framför allt genom uppmjukning av kraven på
trakts omfattning samt Iraktnamnets längd och lokaliserande karaktär.

Sveriges
allmänna hypoteksbank, Sveriges jordbrukskasseförbund och Enköpings kommun vill
ha kvar socken som regislerområde och förordar utredningens alternativ D.

Sveriges allmänna hypoteksbank anför att för hypoteksföreningarna,
vilkas verksamhetsområden sträcker sig över ell eller flera län, ger socknen en
geografisk bestämning som är ganska idealisk.

Sveriges jordbrukskasseförbund hävdar att socknarna på
landsbygden är kända och levande begrepp. Fastighelsbeleckningen får därför en
avsevärt mer lokaliserande effekt om sockennamnet skrivs ut i klartext än om
socknen anges med kod. Förbundet pekar också på att alternativ D skuUe bli
billigare för de privata organisationerna, eftersom man med delta alternativ inle
behöver ändra nuvarande beteckningar.

Riksarkivet och ortnamnsarkivet i Uppsala förordar
utredningens alternativ B med sockennamnet ingående i beteckningen.

Riksarkivet förordar alternativ J vad gäUer fastigheter
inom kvarter. Riksarkivet finner del vara synnerligen angelägel att riktiinjerna
för reformen revideras. Ett genomförande av reformen enligt de år 1968
fastlagda riktlinjerna skulle enligl riksarkivets mening medföra stora ingrepp
i nuvarande informationssystem och samtidigt försämra sam-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 44

ordningen
av informationsmaterial som lagras i äldre system med material i nya system.
Del av utredningen förordade alternativet H med angivande av socknen med ett
kodnummer är behäftat med betydande nackdelar eftersom det fömtsätter alt
förbindelsen med det nya systemet sker via en mängd kodlistor. Riksarkivet
bedömer alternativet B vara del bästa och bUligaste från arkiwårdssynpunkt.
Den kostnadsökning som delta alternativ innebär i förhållande till alternativ H
bedömer ämbetsverket som obetydlig i jämförelse med de fortlöpande indirekta
kostnader som elt val av alternativ H skulle föra med sig.

Ortnamnsarkivet
i Uppsala framhåller alt dess uppgift i sammanhanget är alt söka motverka att
våra nedärvda ortnamn, som tUl viss del ändå försvinner genom landsbygdens och
samhällenas omstrukturering, inte genom en alltför genomgripande beleckningsreform
utsätts för ytterligare risk all utplånas ur allmänhetens medvetande. Från denna
synpunkt innebär, enligt arkivets mening, de flesta av de av utredningen
presenterade beteckningsalternaliven klara förbättringar i jämförelse med den
år 1968 beslutade reformen. Ortnamnsarkivet finner alternativ B vara det som
bäst garanterar ortnamnens fortbestånd. RRV, kulturgeografiska institutionen
vid Stockholms universitet och SKTF önskar ytterligare undersökningar i frågan.
RRV framhåller att utredningens förslag visserligen till stora delar
uppmärksammat den kritik som riktats mot beteckningsreformen, bl. a. har
kommunernas indirekta kostnader nu uppskattats och vidare har hänsyn tagits
till de kulturhistoriska värdena i bevarandet av olika ortnamn. Med hänsyn till
det samlade reformarbetets omfattning är del emellertid angelägel att bl. a. de
långsikliga koslnadskonsekvenserna klargörs. RRV ifrågasätter om inte elt
ställningstagande tUl utredningens förslag bör sättas in i elt vidare
perspektiv där hela reformarbete prövas i syfte alt finna en så rationell
helhetslösning som möjligt. SKTF anser att utredningens förslag kan läggas till
grund för ett principbeslut men framhåller bl. a. att ytterligare detaljstudier
bör göras innan definitiv ställning tas till frågan om helt namn,
namnförkortning eller sifferkod skall anges på mellannivån i fastighelsbeleckningen.

CFD
redovisar konsekvenser för nämndens verksamhet av ett genomförande av
utredningens olika beteckningsaltemativ. Enligt CFDrs mening bör de alternativ
undvikas som innebär genomgripande ombyggnader av de tekniska systemen eller
medför omfattande förseningar av fastighets- och inskrivningsregislerreformerna
på grund av den s. k. engångsåjourföringen av de maskinella registren som
fordras innan de manuella registren kan slopas. De modifieringar av tekniska
syslem som krävs vid elt genomförande av utredningens förslag bedöms av CFD
vara väl avgränsbara och kan också relativt väl överblickas i fråga om lids-
och resursåtgång. CDF avstyrker allemaliven B, C, F, G och I.

Datasamordningskommittén
anser att förslagel inle försämrar förutsättningarna för samordning mellan
olika ADB-system med uppgifter om fastigheter men påpekar alt del inle innebär
någon lösning av frågorna om utbyte av uppgifter mellan ohka ssytem eller
samköming av olika register.

Länsstyrelsen
i Gotlands län tillstyrker utredningens förslag varigenom nuvarande gårdsnamn
och kvarlersnaran i princip bevaras omb-bade. I fråga om den allmänt
lokaliserande delen av fastighetsbeleck-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 45

ningen
föreslås emellertid den jämkningen all kommun anges med kod och socken med narrm.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län för fram samma förslag. För fastigheter inom stadsregisterområde
bör enligl länsstyrelsens trakt- och blockindelning även i fortsättning ske
enligt 1968 års syslem.

SLF
redovisar flera skäl för alt bibehålla socken som registerområde och framhåller
att en god lösning bör prioriteras framför snabb driftstart och låga
kostnader. Föreningen betraktar altemativ D som del bästa i fråga om de
nuvarande jordregisterområdena men anser att även del av utredningen förordade
alternativet H innebär klara fördelar jämfört med det beslutade beteckningssystemel.

SäUskapet
S:t Eskil i EskUstuna ullalar stor oro över beleckningsreformens genomgripande
konsekvenser i dess nuvarande utformning. Sällskapet önskar behålla såväl
socken- och kvartersnaranen som by-och gårdsnamnen och ser därför med
tillfredsställelse på utredningens förslag. Den föreslagna sifferkombinationen
för socken- eller stadsdelsnamn bör dock enligt sällskapels uppfattning bytas ul
mol sockennamnet resp. sladsdelsnamnel.

Utredningens
undersökningar, altemativa beteckningssätt, m. m.

Flertalet
remissinstanser nöjer sig med att referera utredningsmaterialet ulan alt
närmare komraenlera utredningens uppläggning och genomförande. I en del fall
förekommer emellertid påpekanden och synpunkter. Riksarkivet pekar på all kostnadsun-dersökningama
har omfattat enbart kommunemas indirekta kostaader och att en liknande
undersökning för statliga myndigheter, banker och försäkringsbolag kunde ha
varit befogad. RRV efterlyser en mera allsidig belysning av
utredningsförslagets koslnadskonsekvenser. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län, Huddinge kommun och SKTF saknar en beräkning av de anpassningskostnader
som följer av reformen i ett längre tidsperspektiv. Lantmäteristyrelsen håUer
för troligt alt de indirekta kostnadema för reformen i Nacka skulle ha blivit
lägre om beteckningsrevisionen där genomförts samtidigt med övergången till ADB-registret.
Styrelsen framhåller bl. a. all ADB-registrel helt eller delvis har ersatt
vissa av de manuella register som raan nu måste komplettera med de nya beteckningama.
Vidare efterlyser styrelsen en uppskattning av den rationaliseringseffekt som
beteckningsreformen inneburit för Nacka. Länsstyrelsen i Uppsala län anser att
utredningen har behandlat beteckningsreformens konsekvenser med elt för kortsiktigt
tidsperspektiv och tagit för stor hänsyn till de tillfälliga omläggningskostnaderna.
Några remissinstanser, bl. a. Malmö och Helsingborgs kommuner, menar all
utredningen närmare borde ha undersökt fömlsältaingarna för en anslutning av
den föreslagna områdeskoden till församlingsindelningen.

Många
remissinstanser anser i likhet med utredningen all frågan om registerområde
inte har så stor vikt i det nya registret. Det stora flertalet godtar de av
utredningen anförda skälen för all komraun skall vara regislerområde. Flera
remissinstanser menar att socknen inte längre har så stor betydelse i
administrativa samraanhang. Lantmäteristyrelsen framhåller att uppluckringen
av jordregislersockenindelningen på gmnd av fastighetsbildning över sockengräns
medför alt jordregis-tersocknarnas omfattning alltmer kommer alt avvika
från den ur-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 46

sprungliga, kulturhistoriskt intressanta
sockenindelningen. Några remissinstanser har dock framfört önskemål om att
socken bibehålls som registerområde. Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller
att sock-nama genom sin i regel goda arrondering har visat sig vara mycket
stabila och därför också lämpliga som byggstenar i olika administrativa
indelningssystem. Eventuella ölägenheter av att fastighetsbUdning över
sockengräns numera är tUlåten bedöms av länsstyrelsen som mycket begränsade.
Enköpings kommun raenar all socknen lever kvar i folks medvetande som ett
geografiskt lokaliserande begrepp, ett begrepp som dessutom överlevt flera
ändringar i den administrativa indelningen. Sveriges aUnwnna hypoteksbank
anser att socken är att föredra som registerområde, eftersom
fastighetsregistreringen därmed blir oberoende av ändringar i den
administrativa indelningen.

Remissyttrandena innehåller i viss utsträckning synpunkter
av principiell art på registerbeteckningarnas utformning. Bland de frågor som
diskuteras märks betydelsen av enhetlighet, krav på integrationsmöjligheter och
behov av lokaliserande effekt.

I fråga om krav på beteckningarna från integralionssynpunkt
framhåller CFD att del är angelägel all för registerbeteckning fastställs en
största längd som endast i undantagsfall får överskridas. Delta krävs inte av CFDrs
egna system men är däremot nödvändigt för vissa andra ADB-system som innehåller
fastighetsinformation. Även lantmäteristyrelsen och länsstyrelsen i Kalmar län
anser all registerbeteckningarna, med hänsyn till hanteringen i såväl manuella
som maskinella rutiner, inte bör bestå av för många bokstäver eller siffror och
inle heller innehålla för många led.

En allmänt utbredd uppfattning bland remissinstanserna
synes vara att registerbeteckningarna skall ha en viss lokaliserande effekt. I
frågan om hur denna effekt skall nås råder emellertid delade meningar. Enligt lantmäteristyrelsen
är den första förutsättningen för att en fastighetsbeteckning inom en komraun
skall få lokaliserande effekt att det i beteckningen ingående trakt-, by- eller
gårdsnamnet är unikt. Ett system som tillåter att flera trakter inom en kommun
har samma namn, åtskilda endast av en sifferkod, är enligl styrelsen olämplig.
Några remissinstanser framhåller allmänl att ett särskilt led, t. ex.
sockennamn, i fastighelsbeleckningen mellan kommunnamnel och trakt-, by- eller
gårdsnamnet bidrar till lokaliserande effekt.

De i yttrandena förda diskussionerna innehåller ofta
jämförelser av för- och nackdelar med olika alternativa beteckningssält.
Yttrandena anknyter härvidlag nästan genomgående liU de av utredningen uppställda
alternativen AJ. I några fall förekommer att man har tagit upp något
ytterligare alternativ.

Alternativen C, E, F och G i utredningen röner ingen
större uppmärksamhet. Alternativen avstyrks eller lämnas ulan kommentarer
genomgående i yttrandena.

Utredningens alternativ A behandlas mest ingående av de remissinstanser
som förordar alternativet med eller ulan modifiering.

DON och lantmäteristyrelsen
menar att delta alternativ kan kompletteras genom all man för särskiljande av
de s. k. koUisionsnaninen utnyttjar, inte bara sockennamnet såsom
exemplifierats i utredningen, utan även väderstrecksbenämningar e. d. Lantmäteristyrelsen
vill inte tillstyrka att modifieringen av de nuvarande riktiinjerna för reformen
drivs sä långt att man fortsättningsvis tUlåter beteckningsbylen endast

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 47

för
fastigheter som bär kollisionsnamn. Det finns, menar styrelsen, andra fall då
beteckningsändringar bör komma till stånd. En naturlig anpassning av
namnskicket till lälorlsutvecklingen bör tillåtas. Vidare bör enligl styrelsen
ägoförhållanden och äganderättsförhållanden få inverka på frågan om
beteckningsändringar. Styrelsen anser vidare att alla kultur- och bebyggelsehistoriskl
intressanta namn kan bevaras även inom ramen för del beslutade beteckningssystemel
om kraven på minsta traktstorlek sänks och fastighetsägare även i
fortsättningen får möjlighet alt begära anteckning i registret av s. k. särskUda
namn. Styrelsen är beredd all ålägga fastighetsregistermyndighelerna all ta
initiativ till åsältande av särskilt namn. Styrelsen är också beredd all medverka
till att effektivisera kungörelseförfarandet i samband med utställningar av
förslag till Iraktindelning genom all i anvisningar föreskriva alt
underrättelser skall ske genom gruppkorsband lUl hushållen.

Svenska
bankföreningen anser att en uppmjukning av kraven på traktnamnens längd och
lokaliserande verkan enligt altemativ A skulle i hög grad motverka reformens
negativa konsekvenser i kulturhistoriskt hänseende.

Ortnamnsarkivet
anser all alternativ B är del som bäst garanterar kommun-, socken-, by- och
gårdsnamnens fortbestånd. Om namn av tekniska och ekonomiska skäl bör få ta upp
endast två positioner i beteckningen, vill arkivet dock föreslå en sådan
jämkning av alternativ B att kommunnamnet ersätts av en kodbeteckning.
Riksarkivet, som också förordar della alternativ, betonar viklen av kopplingen
mellan äldre och nyare arkivmaterial. En modifiering av den beslutade reformen
bör enligt arkivels mening innefatta ett återinförande av sockenbegreppet i fastighetsbeleckningarna.
Riksarkivet finner att alternativ B ger en klar och direkt anknytning till nu
gällande syslem för jordregisterfasligheler och att del är del bästa och
billigaste alternativet från arkiwårdssynpunkt.

Alternativ
D innebär i princip alt socken återinförs som registerområde i det nya
registret. De remissinstanser som förordar detta alternativ, anser i allmänhet
att den omständigheten att ett prefix för t. ex. län måste införas vid
förekomst av socknar med samma namn inte bör utgöra något hinder eftersom delta
behövs endast vid kommunikation med datasystemet. Vid kommunikation med t. ex.
fastighetsägare, försäkringsbolag och andra kreditinstitut ger socken en tUlräcklig
precisering.

Utredningens
förslag till beteckning, alternativen H och J, kommenteras av de flesta
remissinstanser. Främst tUldrar sig den föreslagna områdeskoden intresse.
Flertalet remissinstanser tUlstyrker utredningens förslag att införa en
områdeskod mellan kommunnamnel och traktnamnel för all därigenom möjliggöra all
i princip alla by- och gårdsnamn bevaras. Flera remissinstanser betonar viklen
av att koden i så stor utsträckning som möjligt översätts i klartext.
Riksantikvarieämbetet framhåller att det, med hänsyn till omfattningen av
sockenvis förda arkiv och register, är angeläget att sockennamnen får finnas
kvar som beteckningsdel i manuella rutiner. Delta förutsätter, menar ämbetet,
att mot koden svarande sockennamn alltid skrivs ut i de handlingar och
dokument som lämnar datasystemet. Ämbetet anser dessutom att koden i löpande
text raåsle ersättas av sockennamnet. Denna uppfattning delas av flera andra
remissinstanser. Länsstyrelsen i Stockholms län anser all, parallellt med
koden, även sockennamnet

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 48

i
klartext bör kunna användas som sökbegrepp för den enskilda regis-terenhelen.
Härigenom, menar länsstyrelsen, kan del nya registret lättare användas av
huvuddelen av registrets kundkrets.

Frågan
om vUken administrativ eller annan indelning som koden skall anslutas till
behandlas av några remissinstanser. I huvudsak diskuteras val av socken eller
församling. CFD fömtsätter att den föreslagna områdeskoden inom jordregisterområde
skall avse jordregistersocken och inle församling. Härigenom vinner man den
fördelen alt ändringar i församlingsindelningen inle medför alt berörda fastigheter
måste om-registreras. Eftersom församlhigsgränser inle påverkas av faslighels-bildnmg
bör dessutom observeras all en anslutning av områdeskoden till
församlingsindelningen skulle medföra att den i fastighetsregistret territoriellt
avsåg elt område som inle alllid stämde överens med del område som koden
representerade i folkbokförings- och laxeringsre-gistren. Liknande synpunkter
anförs av kammarkollegiet, RSV och SCB. Malmö kommun anser däremot att
församlingens stora betydelse i folkbokföringssammanhang motiverar all koden
ansluts till församlingsindelningen.

DON, lantmäteristyrelsen
och länsstyrelsen i Uppsala län är kritiska till införandet av en områdeskod i
fastighetsbeteckningen. Enligl lantmäteristyrelsens uppfattning kommer
införandet av en områdeskod att medföra betydande svårigheter. Styrelsen tror
inte alt koden får någon lokaliserande effekt eller bidrar till att bevara
sockenbegreppet eller sockennamnet. Däremot kommer den, enligt styrelsen, att
motverka en rationell sorteringsordning för beteckningarna, vilket vore
olyckligt från arkiv- och regislersynpunkl. Det finns vidare, menar styrelsen,
all anledning att befara alt allmänhet, myndigheler och andra organ kommer att
utelämna koden i ännu större utsträckning än man nu utelämnar sockennamnet. På
grund härav måste myndigheler och andra organ, som anslutits till
fastighetsdatabanken eller i sina egna informationssystem har anledning all
använda fastighelsbeleckningen som sökbegrepp, ha tillgång till aktuella förteckningar
över alla traktnamn och deras koder. Lantmäteristyrelsen befarar vidare att den
föreslagna koden kan komma att konservera den, enligt styrelsens mening,
konstlade gränsen mellan sladsregister- och jordregisterområden. Länsstyrelsen
i Uppsala län anför liknande synpunkter och menar även att systemet med
kodbeteckning kommer att medföra ökade risker för förväxling av fastigheter och
i jämförelse med det beslutade systemet förorsaka ett betydande merarbete vid
terminalhanteringen.

Några
remissinstanser lar upp frågan om hur det föreslagna beteckningsalternativet
påverkar fömlsältaingarna för samordning av det ADB-baserade faslighetsregislrel
med andra ADB-register med uppgifter om fastigheter.

CFD
framhåller alt allemalivet inle torde försämra möjlighetema till samköming. Traklbegreppet
kan nämligen, menar CFD, betrakias som en enhet uppbyggd av dels en kod, dels
ett namn. Även datasamordningskommittén anser all utredningens förslag inle
försämrar möjhgheterna till samköming med andra syslem. Kommittén framhåller
emellertid att förslagel inle innebär någon lösning av frågoma om utbyte av
uppgifter eller samkörnmg med ohka register innehållande faslighets-uppgifter.
Statskontoret betonar att integrationsfrågorna är av särskild betydelse när del
gäller utbyte av information mellan fastighetsdata-banken och del syslem för
folkbokföring, och beskattning som är under

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 49

uppbyggnad.
Statskontoret anser att alternativen A, H och J är i stort sett likvärdiga i
nämnda hänseende. SCB hävdar all av avgörande betydelse för att
sambearbetningar av material från fastighetsdalabanken skall kunna ske är att
den officiella fastighetsbeteckningen blir allmänt accepterad och kommer till
användning i de oUka registreringssystemen.

Förslaget
om ett altemativt beteckningssätt för fastigheter inom kvarter, alternativ J,
hälsas av många remissinstanser med tiUfredsstäUelse. De kulturhistoriska
aspekterna på bevarandet av kvarters-namnen behandlas av ortnamnsarkivet i
Uppsala, som refererar till dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund och framhåUer
att ett kulturhistoriskt värdefullt material finns i kvartersnamn inom vissa sladsområden.
Det är därför angeläget att dessa bevaras i fastighetsbeleckningarna. Vissa av
de kommuner som har tillstyrkt förslaget konstaterar att det innebär dels att
kostnaderna fÖr omläggning av kommunala arkiv och register avsevärt reduceras, dels
all den löpande verksamheten inom förvaltningarna inte behöver utsättas för
störningar till följd av merarbete med införande av nya beteckningar i olika
rutiner. Även andra remissinstanser framhåller värdet av att kvartersnamn
bibehålls i fastighetsbeteckningar och anser alt kvartersbeteckning bör får åsättas
fastighet i byggnadskvarter inom fastställd stadsplan oavsett om tomlindelning
föregått fastighetsbildningen eller ej.

Den
av utredningen föreslagna valfriheten mellan alternativen H och J har fått elt
blandat mottagande av remissinstanserna. Svenska kommunförbundet påpekar
värdet av alt de kommuner som redan har genomfört eller förberett en övergång
till del beslutade beteckningssyslemet inte behöver vidta några omfattande
ändringar om valfrihet ges. Den enda åtgärd som i dessa fall behöver vidtas är
all den särskilda områdeskoden måsle föras in i systemet och anslutas liU den indelnmg
som bedöms lämpligast. Kommunförbundet anser del angelägel att även kommuner
ulan kommunal faslighelsregislermyndighel får möjlighet att påverka
utformningen av fastighelsbeleckningama inom kommuner. Kammarkollegiet
motsätter sig däremot valfriheten i näranda avseende och menar alt fastighetsbeleckningarna
inom kvarter skall vara enhetliga. Liknande synpunkter anförs av RAK och
länsstyrelsen i Kalmar län. DON är också emot utredningens förslag i denna
del. Nämnden förutsätter om utredningens förslag godtas att kommun som
vill att kvartersnamnen inom dess område skall få ingå i de officiella
fastighetsbeteckningarna, har att visa starka skäl för sin ståndpunkt.
Enköpings kommun och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa anser att valfrUieten
endast skall gälla i elt initialskede.

En
allvarlig invändning mot förslaget om införande av ett altemativt beteckningssätt
för fastigheter inom kvarter är, enligl lantmäteristyrelsen, alt enhetligheten
i beteckningssystemel bryts. Della kommer all medföra ökade kostnader i
samband med uppbyggnad och utnyttjande av ADB-system. Genom all stadsplan i
allt större omfattning läggs över byggnadsplanelagda områden kommer en mängd
fastigheter med jord-registerbeteckningar alt i stället få beteckningar med
kvartersnamn. Förslagel leder således tiU en uttunning av jordregistemamnen.
Styrelsen framhåller vidare all beteckningssyslemet enligt RUK skapar en klar åtskillnad
mellan det administrativa begreppet tomt och begreppet fastighet belägen i
kvartersmark. Del föreslagna systemet innebär all man ålerinför samma betecknhigar
för administrativt bildade enheter och rättsligt bildade enheter. Därigenom
riskerar man att begreppen förväx-

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 48 50

las även i fortsättningen, vilket bl. a. komplicerar
verksamheten hos berörda myndigheter. Med hänvisning till de varierande
förhållanden som råder inom skUda kommmier vill lantmäteristyrelsen emellertid
inte motsätta sig all kvartersnamn bibehålls i fastighetsbeteckningar inom komrauner
som så önskar.

Uppsala kommun menar att fördelen med den alternativa
beteckningen för tomt är att behovet av ändringar i register och på äldre
kartor begränsas. Sådan fördel skulle man emellertid till viss del kunnna uppnå
redan i det befintliga systemet genom all skriva ut kvartersnamnel efter själva
faslighetsbeleckningen enligl följander Uppsala Dragarbrunn 25rl, Frigg. Det
äldre tomlnumret skall vara identiskt med enhelsnumret. Denna konstruktion
torde enligt kommunen också avsevärt förbättra beteckningens lokaliserande
effekt.

Sveriges jordbrukskasseförbuiid har eget förslag till beteckningssyslem
för fastigheter inora kvarter. Enligl della skall beteckningen bestå av
kommunkod, sladsdelsnamn (motsvarande), kvartersnamn som traklnamn, tomlnummer
som blocknummer, enhelsnummer ett (1). Beteckningen exemplifieras på följande sätlr
0304-Söderås Haren 5rl.

Alternativ I för beteckning av fastigheter inom kvarter
förordas av länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län samt av Nacka, Täby,
Malmö, Helsingborgs och Landskrona kommuner, Nacka kommun framhåller att
alternativ I har en väsentlig fördel framför alternativ J genom att kvartersnamnel
läggs på blocknivå. Bl. a. erhålls härigenom en bättre lokaliserande effekt.
Liknande synpunkter framförs av Täby kommun. Malmö kommun menar att alternativ
I möjliggör en enklare och billigare redovisning av fastighetsindelningen på
kartor genom att samma traktindelning kan användas för såväl stadsägor som
fasligheter i tomtbok. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ställer sig
tveksam till förslagel om införande av ett alternativt beteckningssyslem för
fastigheter inom kvarter eftersom ett av huvudsyftena med reformen är all
åstadkomma enhetligt uppbyggda fastighetsbeteckningar. Om ett alternativt
system likväl införs, anser länsstyrelsen all alternativ I är avsevärt bättre
än det av utredningen föreslagna alternativet J, främst på grund av att det får
bättre lokaliserande effekt.

Några remissinstanser berör i sina yttranden del
föreslagna beleck-ningssystemets konsekvenser för redovisningen av socken-och fastighetsindelningen
på olika kartor. RAK behandlar mer ingående vad förslaget innebär för
ekonomiska kartan i nämnda avseenden. RAK framhåller att fastighelsredovisningen
på ekonomiska kartan enligt nu föreliggande planer genomgående skall ske enligl
jordregistret. Detta gäller även vid den återstående nyutgivningen, eftersom
denna avser områden där beteckningsrevision inte kommer att vara genomförd vid
tidpunkten för karlans utgivning. Ett genomförande av den beslutade
beteckningsreformen enligt RUK skulle således innebära att beteckningar och
gränser för ett stort antal på ekonomiska kartan redovisade fastigheter blev
inaktuella. Den ekonomiska kartan skulle därigenom få en avsevärt minskad
användbarhet, såvida inte en revidering av fastighetsredovisningen kom till
stånd. En sådan revidering skulle enligl RAK medföra väsentliga kostnader.
Utredningens förslag innebär däremot att jordregistrets och därmed också den
ekonomiska kartans fastighetsbeteckningar blir identiska med det nya
fastighetsregistrets beteckningar. Om utredningens förslag genomförs kommer
alltså ekonomiska kartans användbarhet i huvudsak all bestå

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:48 51

ulan revidering av faslighets- och sockenredovisningar.
Del torde dock bli erforderligt all, i vart fall vid nyulgivning, införa
sockenkoden på kartan.

Lantmäteristyrelsen framhåller all principerna i del nu
pågående arbetet med framtagande av råd och anvisningar för upprättande av
primärkarta medger en uppbyggnad av tre olika typer av faslighets-gränser.
Samma beteckningssyslem används i de av Kungl. Majrt fastställda grundkarteföreskriflerna.
Styrelsen menar att det vid kartut-nylljandel är svårt alt hålla isär fler än
tre gränsbeleckningar, om man inte vUl acceptera myckel stora linjebredder.
Utredningens förslag medför att en fjärde gränsbeteckning (kodområdesgräns) måsle
införas och leder därmed till att vissa av gränsbeleckningarna måste förses med
ryttare i form av tvärstreck eller liknande. Della blir betungande vid såväl
manuell som maskineU ritning och gör dessutom kartbilden svårläst. Förslagel
innebär beträffande befintliga sladsregislerkarlor och primärkartor inom stadsregislerområden
visserligen all arbetena på grund av beleckningsreformen minskar något genom kvartersbeteck-ningamas
bibehåUande. Jämfört med arbetet vid ett genomförande av RUKrs
beteckningssystem är dock besparingarna enligt styrelsen helt marginella.

Riksantikvarieämbetet anser all sockengränser och
sockennamn bör införas även på andra kartor än sådana som redovisar
fastighetsindelningen. Sockenindelningen har, enligt ämbetet, nämligen elt
stort allmänt intresse och uppgift om socken behövs dessutom av geografiskt
betingade skäl.

Några remissinstanser väcker frågan om utredningens
förslag motiverar elt bibehållande av ullrycken trakt och traklnamn. Svea
hovrätt menar alt man, om utredningens förslag godtas, bör överväga att i
berörda författningar införa ordet by i stället för trakt, indela regislerområde
i socknar och byar samt ange alt registerbeteckningen inom registerområde
utgörs av sockennamn, bynamn och registernummer. Riksantikvarieämbetet påpekar
alt benämningen trakt enligt utredningens förslag kommer att tillämpas på så
små områden att användandet skulle stå i strid med allmänt språkbruk om en
sådan benämning blev gängse. Enligt ämbetets mening kan den nuvarande termen
traktnamn med fördel ersättas av registernamn. För själva området på marken
torde annan benämning än nu gängse by, hemman, lägenhet, kvarter inte vara
nödvändig.

Utredningen har i sin rapport omnämnt att lantmäteristyrelsen
i anslagsframställning för budgetåret 1974/75 föreslagit inrättande av en rådgivande
nämnd i ortnamnsfrågor. Svea hovrätt och riksantikvarieämbetet anser att en
sådan nämnd bör inrättas. Enligt ämbetets mening bör näranden även vara
ansvarig för beslut i ortnamnsfrågor eller ha all efter beredning föredra ortnamnsfrågor
för kulturminnesvårdande myndighet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 48 52

Innehållsförteckning

Propositionen
................................................... 1

Propositionens
huvudsakhga innehåU ...................... 1

Utdrag
av statsrådsprotokollet den 8 mars 1974......... .. 2

1
Inlednmg ....................................................... 2

2
Fråga om ändrade riktiinjer för
fastighetsregisterreformen 4

2.1
Gällande ordning i fråga om
fastighetsregistreringen 4

2.2
1968 års
fastighetsregisterreform ................... 4

2.2.1
Reformens huvuddrag ........................... 4

2.2.2
Fastighetsbeteckningsreformen................. .. 5

2.2.3
Fastighelsbeteckningsreformens
konsekvenser i vissa avseenden 6

2.2.4
Lantmäteristyrelsens
anvisningar .............. .. 7

2.2.5
Reformens genomförande.......................... 8

2.2.6
Kostnader för reformen............................ .. 9

2.3 Kritiska
synpunkter på fastighetsregisterreformen 9

2.3.1
Inledning............................................... .. 9

2.3.2
Kostnaderna för
beteckningsreformen......... .. 9

2.3.3
Kulturhistoriska synpunkter....................... H

2.3.4
Statsmakternas åtgärder
med anledning av kritiken .. n

2.4 Civildepartementets
utredning 12

2.4.1
Inledning............................................... 12

2.4.2
Nackaundersökningen .......................... 12

2.4.3
Uppsalaundersökningen............................ 14

2.4.4
Undersökning av alternativ till
det beslutade beteckningssystemet 16

2.4.5
Utredningens överväganden och
förslag...... 19

2.5 Remissyttrandena 22

3 Driflsyslem
..................................................... 23

4 CFDrs
anslagsframstäUning avseende budgetåret 1974/75 24

4.1
Driftsystem 1 ............................................ 24

4.2
Driftsystem 2, m. m...................................... .. 26

4.3
Programindelning ....................................... 27

4.3.1
Förberedelser för
reformgenomförande ....... .. 27

4.3.2
Reformgenomförande ........................... .. 27

4.3.3
Produktion .......................................... 28

4.3.4
Försöksverksamhet .............................. 28

5 Departementschefen
...................................... 28

5.1
Inledning ................................................. . 28

5.2
Fråga om ändrade riktlinjer för
fastighetsregisterreformen .. 29

5.3
Anslagsfrågor ........................................... . 36

6 Hemställan
.................................................... . 38

BUaga

Sammanställning
av remissyttranden..................... 39

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740122

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 16 dokument.

  1. Bet. 1990/91:KrU6 Skydd för ortnamn i texten
  2. Bet. 1987/88:BoU14 om plan- och bygglagen samt vissa fastighetsbildningsfrågor m.m. s. 18 i texten
  3. Bet. 1986/87:BoU14 om vissa fastighetsrättsliga frågor s. 13 i texten
  4. Bet. 1984/85:KrU6 om vissa ortnamnsfrågor s. 2 i texten
  5. Bet. 1983/84:BoU16 om fastighetsbeteckningsreformen m.m. s. 2 i texten

Visa alla 16