Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret
1974 · 39 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 33 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:50, Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majrts proposition nr 50 år 1974 Prop. 1974:50
Nr 50
Kungl. Majrts proposition angående vissa
organisationsfrågor m. m. rörande försvaret; given den 22 mars 1974.
Kungl. Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vars avlåtande lUl riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
ERIC HOLMQVIST
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås vissa organisationsförändringar
beträffande flygvapnets myndigheler på lokal nivå. Förslagel innebär bl. a. en
klarare uppdelning och avgränsning av stabs-, förbands- och förvaltningsfunklionerna
vid flygvapnets flottiljer. Genom att bl. a. förrådsverksamheten samordnas kan
personalbesparingar uppnås.
Ett förnyat förslag läggs fram om att huvuddelen av den
verksamhet som f. n. bedrivs vid Upplands signalregemente (S 1) och staben för Uppsala-Väslerås
försvarsområden (Fo 47/48) i Uppsala flyttas tiU Enköping. Vidare föreslås att
en pansarbataljon förläggs till det blivande infanteriregementet i Strängnäs.
1 propositionen föresläs också att Kronobergs regementes
(111) övningsfält vid Växjö utvidgas och att ett nytt skjutfält anskaffas för
Bohusläns regemente (1 17) norr om Uddevalla.
Förslag läggs vidare fram om eftergift av ett statligt lån
på 1,4 milj. kr. som år 1967 beviljats för all underlätta bostadsanskaffning
för personal vid Ostkustens örlogsbas vid dennas utflyttning till Muskö.
Slutligen redovisas vissa förslag till följdlagstiftning
med anledning av den nya regeringsformen.
/ Riksdagen 1974. 1 saml Nr 50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974r50
1. Förslag till
Lag om handläggningen av vissa regeringsärenden
Härigenom förordnas som följer.
Regeringsärende får handläggas i den ordning som anges i 7
kap. 3 § andra punkten regeringsformen, om ärendet angår
1.
föreskrifter
rörande försvarsmaktens mobilisering,
2.
kommendering
och placering av militär och civUmUitär personal,
3.
tjänstledighet
för militär och civilmUitär personal,
4.
värnpliktigas
och reservpersonals inkallelse och tjänstgöring,
5.
tillträde lUl mUitära
skyddsföremål,
6.
svenska
örlogsbesök i utlandet samt svenska militära transport- och övningsflygningar
till utlandet,
7. tillträde liU svenskt territorium
av annan stals örlogsfarlyg, militära svävare eUer mUitära luftfartyg samt av
fartyg, svävare eUer luftfartyg som äges eller brukas av annan stal och nyttjas
för annat än enbart affärsdrift,
8.
försvarsmaktens
deltagande vid officiella ceremonier och i allmännyttig verksamhet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975, då lagen (1921rl5)
om kommandomål skall upphöra att gälla.
2. Förslag tiU
Lag om beredskapsstyrka
Härigenom förordnas som följer.
1 § Regeringen äger efter framställning av Förenta
nationernas general
sekreterare ställa mUitär beredskapsslyrka till Förenta nationernas förfo
gande för att deltaga i fredsbevarande verksamhet. Regeringen äger vidare
besluta alt beredskapsslyrkan skall biträda vid hjälpverksamhet utom
lands i samband med naturkatastrof eller liknande händelse.
2 § Beredskapsstyrka som avses i 1 § utgör del av
försvarsmakten.
Beredskapsstyrkan får omfatta högst två bataljoner saml specialenhe-
ler om tUlsammans högst en bataljons styrka.
3 § Beredskapsslyrkan skall beslå av anställd personal.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Prop. 1974r50
3.
Förslag tiU
Lag om beteckningen försvarsmakten
Härigenom
förordnas som följer.
Vad
i lag eller annan författning eller särskilt beslut föreskrives om krigsmakten
skall i stället avse försvarsmakten.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Prop. 1974r50
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet den 22 mars 1974.
Närvarande: statsmmistem PALME, ministern för utrikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, BENGTSSON,
NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT, GUSTAFSSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist,
anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa
organisationsfrågor m. m. rörande försvaret och anför.
Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m.
Inledning
1 juni 1969 uppdrog Kungl. Majrt åt överbefälhavaren att i
samråd med försvarets fredsorganisationsutredning och under medverkan av
försvarsgrenscheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter och
försvarets rationaliseringsinstitut samordna pågående och planerade utredningar
om krigsmaktens organisation m. m. i lägre regional instans.
1 december 1971 uppdrog Kungl. Majrt vidare åt
överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna
förslag tiU och vidta de åtgärder som behövs för att under perioden 1912/13-1916/11
minska antalet anställda inom krigsmakten. 1 uppdraget förutsattes att personalminskningarna
skulle ske bl. a. genom att organisationen i lägre regional och lokal instans
ändrades.
1 december 1971 redovisade överbefälhavaren bl.a.
resultaten av dittiUs gjorda försök och överväganden med anledning av uppdraget
rörande organisationen m. m. i lägre regional instans. Överbefälhavaren
föreslog vidare principer för inriktningen av det fortsatta arbetet och
tidsplan för detta arbete.
För flygvapnets del innebar överbefälhavarens förslag till
inriktning av studieverksamheten att underlag i första hand skulle lämnas för att
genomföra redan fattade och väntade beslut beträffande förbandsindragningar m.
m. Dessutom borde underlag las fram för beslut om organisationens utveckling
på lång sikt. Utvecklingen förutsattes innebära bl. a. att ytterligare två flotliljadministrationer
dras in och att mobiliseringsverksamheten m. m. inom luflförsvarssektorerna
rationaliseras.
Vid anmälan av prop. 1972r45 lämnade min företrädare en
redogörelse för de riktlinjer som har meddelats för del fortsatta
utredningsarbetet rörande krigsmaktens organisation i lägre regional instans.
Han anförde därvid bl. a. att han, allt eftersom resultaten av pågående och
planerad studieverksamhet redovisas, avsåg att föreslå Kungl. Majrt att
förelägga riksdagen förslag om erforderliga organisationsförändringar.
Riksdagen hade inte något att erinra mot detta (FöU 1972rl5, rskr 1972rl84).
Prop. 1974r50 5
I prop. 1973r75 föreslog Kungl. Majrt riksdagen att bl.a.
godkänna vissa förslag till omorganisation av myndigheter inom armén och marinen.
Förslagen som skulle genomföras i två etapper med början den 1 juli 1973 resp.
den 1 juh 1974 föranledde inte någon erinran från riksdagen (FöU 1973rl4, rskr 1973rl70).
Genom beslut i december 1973 har Kungl. Majrt reviderat
sitt uppdrag till överbefälhavaren angående minskning av antalet anställda inom
krigsmakten. Beslutet innebär att en netlominskning av antalet anställda inom
krigsmakten med minst 3 900 skaU genomföras under perioden september 1972
september 1979 genom bl.a. organisationsförändringar i lägre regional och
lokal instans.
Överbefälhavaren har i december 1973 och i februari 1974
överlämnat förslag rörande organisation av de lokala och lägre regionala myndigheter
inom armén och flygvapnet som inte har omfattats av tidigare förslag i ämnet.
Därvid undantas beträffande armén de myndigheter vilkas organisation behandlas
i försvarets, fredsorganisalionsutrednings delbetänkande nr 10 (Ds Fö 1974rl)
med förslag lUl ändringar av fredsorganisationen på Gotland. Delbetänkandet remissbehandlas
f. n. Jag avser senare föreslå Kungl. Majrt att förelägga riksdagen förslag
beträffande de organisationsförändringar som kan föranledas av
överbefälhavarens och fredsorganisationsutredningens förslag beträffande armén
och fredsorganisationsutredningens förslag beträffande flygvapnet.
Flygvapnets flottiljorganisation m. m.
Bakgrund
Flygvapnets nuvarande fredsorganisation baseras i huvudsak
på 1948, 1962 och 1963 års försvarsbeslut (prop. 1948r206, SU 1941rl62, rskr 1948r371;
prop. 1962rll0, SU 1962rll5, rskr 1962r285; prop. 1963r 110, SU 1963rl]4, rskr 1963r266).
1 prop.
1961 rl 10 anmäldes behov av vissa tjänster i samband med att stridslednings-
och luftbevakningssystemet (stril 60) moderniserades. Förslagen godkändes av
riksdagen (SU 1961rl04, rskr 1961r279). Med anledning av förslag som senare har
lagts fram i ohka propositioner har riksdagen därefter fattat beslut som har
inneburit att ytterligare ett 50-tal tiänster har tUlkommit för att bygga ut
stridslednings- och luftbevak-ningsorganisationen.
I prop. 1968 r 109 föreslogs alt Göta flygflottilj (F 9)
skulle dras in och att Södertörns flygflottilj (F 18) skuUe avvecklas som
jaktflottilj. Min företrädare framhöU därvid att man inte borde ta ställning
till en avveckling av flottiljadministrationen vid F 18 eller till en
nedläggning av Roslagens flygkår (F 2) förrän försvarets
fredsorganisationsutredning hade lagt fram fuUständiga förslag om
organisationen av flygvapnets förband inom Stockholmsområdet och om flygvapnets
skolorganisation. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SU 1968rl24, rskr
1968r282).
1* Riksdagen 1974. 1 saml Nr 50
Prop. 1974r50 6
1 prop. 1970r96 föreslogs att F 2 och Svea flygkår (F 8)
skulle läggas ned. Dåvarande F 18 skulle omvandlas från flottilj tUl en
skolenhet för utbUdning i huvudsakligen stridslednings- och luftbevakningstjänst.
Barkarby flygfält med berghangar föreslogs stå kvar som krigsbas. För basens
skötsel avsågs en bastropp med maskingrupp som skulle underställas chefen för F
18. Vidare skulle dåvarande Hallands flygkår (F 14) byggas ut till en skolenhet
med huvudinriktning på bastjänst. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen
(SU 1970r202, rskr 1970r419).
1 prop. 1971rll0 föreslogs att flottiljadministrationen
vid Östgöta flygflottilj (F 3) skuUe läggas ned. 1 samband därmed togs inte
slutlig ställning till lokaliseringen av den provisoriska målflygenhel som f. n.
finns vid F 3. Målflygorganisationen föreslogs t. v. ligga kvar vid F 3.
Riksdagen godkände förslagen (FÖU 1971r9,rskr 1971 rl40).
1 prop. 1972r45 föreslogs bl. a. att målflygorganisationen
skuUe lokaliseras tiU Västgöta flygflottilj (F 6). Riksdagen (FöU I972rl5, rskr
1972rl84) beslöt emellertid att inte ta ställning till målflygorganisatio-nens
framtida lokalisering.
1 prop. 1973rl (bU. 6) anmälde min företrädare frågan om
organisation av stridslednings- oeh luftbevakningstjänsten (striltjänsten) i
fred inom luftförsvarssektorerna O 5 och S 1. På grundval av riksdagens beslut (FöU
1973rl6, rskr 1973rl95) fastställde Kungl. Majrt därefter dessa förbands organisation.
1 prop. 1974rl (bU. 6) anmälde jag bl.a. att
överbefälhavaren i december 1973 på grundval av en organisationsöversyn som
gjorts av chefen för flygvapnet och försvarets rationaliseringsinstitut har
lämnat förslag om organisation av flygvapnets flottiljer och första
eskaderstaben.
Nuvarande ordning
Fredstjänsten syftar ytterst tUl att förbereda flygvapnet
för dess verksamhet i krig. Fredsorganisationens huvudsakliga uppgift är att
producera krigsförband. 1 denna uppgift ingår bl. a. organisation, rekrytering,
utbildning/taktik och mobilisering. HärtiU kommer flera andra uppgifter som
transport-, flygräddnings- och spaningsuppdrag samt incidentberedskap.
Tjänsten planläggs och bedrivs så att fredsförbanden samtidigt med erforderlig utbUdningskapacitet
har en hög krigs- och insatsberedskap.
Huvudfunktionerna vid flottilj anknyter tUl ansvaret för
produktion av krigsförband. Dessa omfattar flyg-, bas-, stridslednings- och
luftbevaknings- samt robot- och verkstadsförband. Stabs- och förvaltningsfunktionerna
utgör stödfunktioner.
Uppgifts- och organisationsstrukturen vid flygvapnets
flottiljer grundar sig i stort på bestämmelser från är 1963. Ansvarsgränser och
principstruktur har därefter successivt modifierats bl. a. på grund av ändrade
arbetsuppgifter, nya utbildningssystem samt det nya planerings- och
programbudgetsystemet.
Chefen för första flygeskadern (CEl) leder förbands-
Prop. I974r50 7
produktionen vid attackflottiljerna Västgöta flygflottilj (F
6), Skaraborgs flygflottilj (F 7), Hälsinge flygflottilj (F 15) och
spaningsflottiljen Södermanlands flygflottilj (F 11). Han har därutöver ansvar
för attack- och spaningsverksamheten vid Norrbottens flygflottilj (F 21) och
visst inflytande på produktionen av spaningsflyggrupper och attackflygdivisioner
med skolflygplan vid krigsflygskolan (F 5), Bråvalla flygflottilj (F 13),
Upplands flygflottUj (F 16) och flygvapnets krigsskola (F 20).
Landet är frän luftförsvarssynpunkt f. n. indelat i åtta I
u f t f ö r -svarssektorer som i sin tur består av ett antal luflbevakningsom-råden
(kompaniområden). Sektorgränserna har anpassats främst efter luftoperativa,
stridslednings- och luflbevakningstaktiska och sambandstekniska krav. Viss
anpassning har även gjorts tiU annan territoriell indelning. 1 stora drag kan
sägas att Östra och Södra mUitärområdena utgörs av två sektorer samt Västra
militärområdet och Bergslagens, Nedre Norrlands och Övre Norrlands mUitärområden
av vardera en sektor.
Ledningen av verksamheten inom sektorerna i fred har
knutits tiU vissa flottiljer, s. k. sektorflotliljer. Dessa har en förstärkt
stabsfunktion, bl. a. i form av stabschef och stridslednings- och luftbevak-ningsavdelning.
Floltiljchefen vid dessa flottiljer är samtidigt sektorchef. SkiUnaden meUan s.
k. sektorfloltilj och flottilj Ugger främst däri att seklorchefen har
samordningsansvar i fred för sektorfunktionerna, stridslednings- och luflbevaknings-
samt bas- och underhållstiänsten. Som en följd härav har även
krigsförberedelsearbetet större omfattning vid sektorflottilj. De s. k. sektorflottiljerna
är följander Västmanlands flyg-flortUj (Fl, jakt), Jämtlands flygflottilj (F 4,
jakt), Skaraborgs flygflottilj (F7, attack). Skånska nygflottiljen (F 10,
jakt), Kalmar flygflottilj (F 12, jakt) Bråvalla flygflottilj (F 13, jakt) och
Norrbottens flygflottilj (F 21, jakt, spaning och lätt attack).
Övriga flottiljer som berörs är Västgöta flygflottilj (F
6, attack), Södermanlands flygflottilj (Fil, spaning). Hälsinge flygflottilj (F15,
attack). Upplands flygflottilj (F 16, jakt) och Blekinge flygflottilj (F 17,
jakt).
Utbildningsanstalter som berörs i detta sammanhang är krigsflygskolan
(F 5) och flygvapnets krigsskola (F 20).
Chef för jaktflottilj jämte chefen för F 21 är i fred
underställd vederbörande mUitärbefälhavare medan chef för attack- och spaningsflottilj
är underställd chefen för första flygeskadern.
Från flygoperativ synpunkt och i mobiliseringshänseende
lyder flygvapenförbanden med undantag för utbildningsanstalterna och första
flygeskaderns förband - i fred under fyra mUitärbefälhavare, nämligen
militärbefälhavarna för Södra och Östra mUitärområdena samt Nedre och Övre
Norrlands mUitärområden. Västra militärområdets och Bergslagens mihtärområdes
flygoperativa intressen företräds av militärbefälhavarna i Södra resp. Östra
militärområdena.
Beträffande utbUdning i fred lyder flygvapenförbanden utom
utbildningsanstalterna och första flygeskaderns förband under tre militärbefälhavare,
nämligen mUitärbefälhavarna för Södra och Östra militärområde-
Prop. 1974r50 8
na samt Övre Norrlands militärområde. Den grundläggande
utbildningen leds dock ofta direkt av chefen för flygvapnet och inte av mUitärbefälhavarna.
Chef för s. k. sektorflottUj har direklivrält gentemot
övriga flottiljche-fer inom den egna sektorn i fråga om stridslednings- och luflbevaknings-tjänst
samt bas- och underhållstjänst i den mån beredskap och krigsförberedelsearbete
inom sektorn berörs.
Chef för flygflottilj som är underställd chefen för första
flygeskadern lyder i vissa avseenden, bl. a. i fråga om mobiliserings- och krigsförbere-delsearbete,
under militärbefälhavare.
Flygvapnets skolchefer är direkt understäUda chefen för
flygvapnet men lyder i vissa avseenden rörande förvaltning, mobilisering och
krigsplanläggning under mUitärbefälhavare.
Eftersom organisationsstrukturen mom flygvapnet i stort
grundar sig på beslut alltsedan år 1948, uppvisar de enskUda flottiljerna
betydande oUkheter i fråga om organisationen. Prmciporganisationen för en flottih
framgår av en sammanstäUning som torde få fogas tiU statsrådsprotokollet i
detta ärende som bilaga 1.
Överbefälhavarens förslag
De föreslagna organisationsförändringarna inom flygvapnet
grundar sig på en av försvarets rationaliseringsinstitut utarbetad rapport som
har överlämnats till chefen för flygvapnet. Denne har remissbehandlat rapporten
och därefter överlämnat sill förslag om fredsorganisalion och
personaluppsättning vid flygvapnets enheter till överbefälhavaren.
Överbefälhavaren konstaterar inledningsvis att den
organisation som nu gäller i lägre regional och lokal instans inom flygvapnet
uppvisar en bristande balans meUan uppgifter och resursfördelning inom fredsorgani-satibnen.
Den ekonomiska utvecklingen leder enligt överbefälhavaren för flygvapnets del tUl
att krigsorganisationen minskar och detta medför att omfattande förändringar
måste vidtas inom flygvapnets fredsorganisation.
Överbefälhavaren finner att flygvapnets fredsorganisation
måste utformas så att den successivt kan anpassas till de planerade
krigsorganisatoriska förändringarna och få en sådan uppbyggnad att gjorda och
planerade investeringar i materiel och vapensystem kan tas till vara.
Det krav på personalminskningar som Kungl. Majrt har
ställt har enligt överbefälhavaren ytterligare skärpts genom 1972 års försvarsbeslut.
1 programplanen för perioden 1974/75-1978/79 har överbefälhavaren angett att
flygvapnets fredsorganisation planeras kunna minskas med 685 personer. Genom
chefens för flygvapnet förslag och andra planerade åtgärder beräknas detta mål
kunna nås.
Med hänsyn tiU att arbetsuppgifterna vid första flygeskaderns
stab beräknas öka beträffande bl. a. krigsplanläggning och på grund av att altacksystemet
med skolflygplan har tUlkommit biträder överbefälhavaren chefens för
flygvapnet förslag om en mindre personalökning i
Prop. 197450 9
förhällande liU nuvarande organisation.
Överbefälhavaren anser att en funktioneU uppdelning i en sektorstabs-funktion
och en flottiljstabsfunktion är nödvändig. Överbefälhavaren biträder därför
chefens för flygvapnet förslag om en sektorslabschef för sektorflottUjer och en
flottiljstabschef vid flottiljer utan sektoransvar. Vidare anser
överbefälhavaren i likhet med chefen för flygvapnet att en personalavdelning
och en särskild planerings- och budgetavdelning bör organiseras.
Seklorchef och flottiljchef föreslås vid seklorflottilj
vara samma person. Han bör benämnas sektorflottiljchef. Sektorchefs uppgifter
avser främst krigsförberedande och övergripande sektorfunktioner av operativ/
taktisk eller teknisk art. Dessa utgör vid sektorer med bara en flottilj som
regel s. k. liUikauppgifter för flottiljchefen. Inom sektorerna S 1, O 5 och ÖN
3 har sektoruppgiften sådan tyngd och omfattning att den dominerar.
Överbefälhavaren föreslår därfören släUföreträdare för sektorflottilj-chefen
vid F 10/S 1 och F 21/ÖN 3. Till denne kan enligt chefens för flygvapnet
närmare bestämmande delegeras ansvar för antingen förbands-produktion och
förvaltning eUer seklorfrågor. Vid övriga sektorflottUjer bör i första hand
stabschefen tjänstgöra som ersättare för chefen. Överbefälhavaren föreslår
vidare att chefen för sektor O 5 med stab organiseras fristående.
Förslaget mnebär
sammanfattningsvis att organisationen vid varje flottilj indelas funktioneUl i
lednings- och stabsenheter, förbandsenheter samt förvaltnings- och
driftenheter. Lednings- och stabsfunktionen blir seklionsindelad och tiUförs
bl. a. en planerings- och budgetavdelning. Nuvarande väder- och trafikledningsavdelningar
förs till förbandsfunktionen. Den föreslagna basorganisationen medger en
rationellare flygtidsproduklion samtidigt som krigsorganisationens krav kan tUlgodoses.
Beträffande förvaltningsorganisationen föreslås en teknisk enhet inkluderande
en verkstad som är inriktad mot teknisk tjänst, en intendentenhel som är
inriktad mot beständsförvaltning och en kameral enhet organiserad pä en
kassadetalj och en avlöningsdetalj. Vidare föreslås att förrådsverksamhe-len
samordnas. Överbefälhavaren anser dock att samordningen av fUial-och
verkstadsförråden bör föregås av försöksverksamhet. En slutlig integrering av förrådsverksamhelen
beräknas kunna genomföras budgetåret 1 977/78. För att kunna genomföra en
samordnad förrådsverksamhet behövs investeringar i nya förråd. Huvuddelen av
rationaliseringsvinsterna uppnäs genom att antalet anställda minskar, främst
inom verkstads- och förrådsavdelningarna. Förslaget innebär att antalet
anställda beräknas kunna minskas med ca 230 när nu aktuella
organisationsförändringar har genomförts. Beträffande den organisatoriska tiUhörigheten
för bastroppen med maskingrupp vid Barkarby flygfält föreslår överbefälhavaren
i hkhet med chefen för flygvapnet att ansvaret förs över från chefen för F 18 till
chefen för F 1.
Prop.
1974.50 10
Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande
Försvarets rationaliseringsinstitut som har yttrat sig
över chefens för flygvapnet förslag biträder i huvudsak förslagel till
organisation och personaluppsättning. Institutet framhåller att inga
ytterligare tjänster bör tillföras organisationen utöver de tjänster inslilulel
i efterhand har biträtt. Vidare anser institutet att nuvarande personunion
mellan sektorchef och flottiljchef bör behållas. Beträffande
ledningsfunktionen inom sektor O 5 förordar institutet att den inordnas i
sektorflottiljen F 1.
Institutet anför vidare att en provisorisk organisation
för första flygeskaderns stab kan övervägas på grund av eventuellt kommande
översyn av den regionala stabsorganisationen.
Den föreslagna principorganisationen inom
förvaltningssidan innebär enligt institutet att organisationen delas upp på
funktionella fack. Härvid har hänsyn tagils till en lämplig avvägning av
ansvarsområden och materielsystem m. m. Stor vikt har lagts vid att tillgodose
det krav på flygtidsproduklion som ligger inbyggt och investerat i
flygplansystemet.
Institutet bedömer att ytterligare rationaliseringar är
möjliga under 1970-talel inom bl. a. utbUdningssektorn samt genom samordning av
vissa funktioner över försvarsgrenarna. Under 1980-talet kan ändrade
förutsättningar bl. a. i fråga om krigsorganisation och materielinnehåll
innebära att ytterligare rationaliseringsåtgärder kan aktualiseras.
Departementschefen
Överbefälhavaren har lämnat förslag till
organisationsförändringar vid vissa av flygvapnets myndigheter i lägre regional
och lokal instans.
Överbefälhavarens förslag innebär i stort att personalen
vid första flygeskaderstaben ökas något med hänsyn lUl de utökade
arbetsuppgifterna rörande bl. a. krigsplanläggning. Vidare innebär förslaget
att fredsorganisationen av flygflottiljerna får en hkartad uppbyggnad med
särskilda lednings- och stabsenheter, förbandsenheter saml förvaltnings- och
driftenheter. Härigenom blir den fredsmässiga organisationen bättre anpassad tiU
krigsorganisationen. Överbefälhavaren föreslär vidare att förrådsverksamhelen
vid flottiljerna samordnas, vilkel innebär all antalet anställda inom
flygvapnet kan minskas. En förutsättning härför är emellertid att investeringar
sker i nya förrådsbyggnader m. m.
Jag kan i huvudsak biträda överbefälhavarens förslag till
principorganisation för flygvapnets förband jämte utbildningsanstälterna F 5
och F 20. För att få en klarare uppdelning och avgränsning av stabs-, förbands-
och förvaltningsfunklionerna biträder jag sålunda förslaget alt organisera
flygvapnets förband på lednings- och stabsenheter, förbandsenheter saml förvaltnings-
och driftenheter.
Beträffande ledningsfunktionen inom sektor O 5 anser jag i
likhet med försvarets rationaliseringsinstitut att denna bör inordnas i F 1 och
inte organiseras fristående. Med anledning härav bör en ställföreträdande floltiljchef
tiUkomma vid F 1. Jag delar vidare överbefälhavarens uppfatt-
Prop. 1974.50 11
ning att det vid flottiljerna F 10 och F 21 förutom floltiljchef
bör finnas en ställföreträdande flottiljchef. Jag förordar alltså att stäUföreträdande
flottUjchef bör finnas vid flottiljerna F 1, F 10 och F 21.
Jag har i
andra sammanhang förordat alt förrådsverksamheten inom armén och marinen
samordnas. Motsvarande rationaliseringsvinster anser jag möjliga alt nå även inom
flygvapnet. Jag biträder därför överbefälhavarens förslag liU en integrerad
förrådsverksamhet.
De uppgifter som f. n. ävUar första flygeskaderstaben
kommer enligl min bedömning att finnas kvar även i forisättningen. 1
organisationsfrågan är jag dock inte beredd att nu ta stäUning. Jag delar
försvarets rationaliseringsinstituts uppfattning alt första flygeskaderns stab
med hänsyn tiU den kommande översynen av den regionala och centrala
stabsorganisationen t. v. bör få en provisorisk organisation.
1 detta sammanhang vUl jag även föreslå att ansvaret för
en vid Barkarby flygfält placerad bastropp med maskingrupp bör föras över från F
18 tUl F 1. Denna överföring bör ske redan den 1 juli 1974.
Principorganisationen av en flygflottilj enligl den
lösning jag förordar framgår av en sammanställning som torde få fogas tUl
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.
Den nya
organisationen bör faststäUas att gäUa med början från den 1 juh 1 975. 1 de faU
militär eUer civilmilitär personal behöver placeras på arbetsuppgifter av
företrädesvis civU karaktär inom verkstadsenhelerna får delta anses som en
övergångsåtgärd under begränsad lid.
De personalminskningar inom flygvapnet som kan uppnås
genom de åtgärder jag här har förordat bör kunna ske utan friställningar och
sålunda främst genomföras i samband med naturliga avgångar i förening med en
effektiv omplaceringsverksamhel.
Till flygvapnets behov av investeringsmedel för de nya
förråd m. m. som behövs för att uppnå förutsatta personalbesparingar avser jag
att återkomma i annat sammanhang.
Jag vill också erinra om att försvarets
fredsorganisationsutredning (FFU) har lämnat vissa förslag rörande flygvapnets
fredsorganisation. Förslagen berör vissa av de förband som omfattas av de
organisationsförändringar som jag har förordat i det föregående. De bereds f. n.
inom försvarsdepartementet. Jag anser att de av mig förordade organisationsförändringarna
bör genomföras oavsett vilka förändringar som kan följa av FFUrs förslag. Jag förutsätter
dock att inga andra investeringar än sädana som är oundgängligen nödvändiga
vidtas beträffande kasern-etablissement m. m. vid de förband som berörs av FFUrs
förslag.
Det ankommer på Kungl. Majrt att ta stäUning tUl
detaljorganisation och personalbehov för den nya organisationen. Jag avser att
uppdra åt statens avtalsverk att i den utsträckning som behövs förhandla om
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för personalen.
Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
1. godkänna de
organisationsförändringar inom flygvapnet som jag har förordat i det föregående
2. bemyndiga Kungl. Majrt att vidta
de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra
förslagen.
Prop.
1974.50 12
Lokaliseringen av Upplands signalregemente m. m. Inledning
1 prop. 1973rl35 föreslogs bl. a. att Göta livgarde (P 1)
i Enköping skulle läggas ner. P 1 rs etablissemenl avsägs därefter utnyttjas
för det nya förband som tillkommer genom integration av Upplands
signalregemente (S 1) och staben för Uppsala-Väslerås försvarsområden (Fo
47/48) (prop. 1973r75, FÖU 1973rl4, rskr 1973rl70).
Under liden för försvarsutskottets handläggning av
propositionen anmälde chefen för televerket till chefen för
kommunikationsdepartementet all flyttningen av S 1 till Enköping kunde medföra
vissa störningar för televerkets radiostation i VaUby, ca 7 km från Enköping.
Med anledning härav utförde chefen för armén i samråd med
televerket under november 1973 vissa praktiska försök i syfte att få fram
underlag för en bedömning av störningsriskerna. Försöken visade att S 1 rs verksamhet
med viss materiel inverkar störande på radiostationen i Vallby. Resultaten var
emellertid endast preliminära. En fuUständig analys av slörningsförhällandena
ansågs därför nödvändig.
Försvarsutskottet (FöU 1973r26) förklarade sig dela
dåvarande departementschefens uppfattning att S 1 bör flytta från Uppsala.
Utskottet ansåg också all Enköping lämpade sig väl som förläggningsort för S 1.
Innan störningsfrågan hade blivit fullt klarlagd ville utskottet dock inte
uttala sig för en omlokalisering av S 1 och staben för Fo 47/48 till Enköping.
Det ankom enligt utskottet på Kungl. Majrt all återkomma med förslag om S 1 rs
lokalisering.
Med hänvisning tUl vad utskottet hade anfört godkände
riksdagen (rskr 1973r382) propositionens förslag all P 1 skuUe läggas ner men
beslutade att inte ta ställning tiU förslaget beträffande lokaliseringen av S 1
och staben för Fo 47/48.
På uppdrag av Kungl. Majrt har televerket och
överbefälhavaren gjort ytterligare utredningar i ärendet.
Televerkets utredning
Televerket anser alt dess undersökning styrker farhågorna
att verkets radiostation kommer att bli utsatt för en väsentligt ökad
störningsnivå om radiosändare utnyttjas i Enköpingsområdel.
Om S 1 rs radiosändningsverksamhet flyttas till Enköping
kommer enligt televerket såväl mottagarstationen som kontrollstationen i Vallby
att belastas med merarbete för alt identifiera och eliminera störningar. Vidare
måsle restriktioner i fråga om radiosändningsverksamheten utfärdas.
Televerket har gjort upp ett förslag till restriktioner
för den mUitära radioverksamheten i Enköpingsområdet, vilket har delgetts bl.
a. överbefälhavaren. Verket förbehåUer sig rätten all ändra restriktionerna om
oförutsedda störsituationer för televerkels radiostation skulle inträffa. Det
är inte heller helt uteslutet att en okontrollerbar störsituation kan
Prop. 1974 r50 13
uppstå med påföljd att en av verksamheterna måste flyttas.
Flyttningskostnaden för televerkets radiostation bedömer verket tiU 20 mUj.
kr. HärtiU kommer svårigheterna att finna en likvärdig placering med hänsyn tiU
de tekniska krav som måste uppfyllas. Vetskapen om att en sådan valsituation
kan uppstå kommer enligt televerkets uppfattning att begränsa verkets handhngsfrihet
när det gäller att utnyttja Vallbyområdet för framlida radioverksamhel.
Televerket framhåUer slutligen det allmänna värdet av radioskyddade
platser med hänsyn liU del eventuella framtida behovet och avråder från att S 1
flyttas tUl Enköping.
Överbefälhavarens utredning
Överbefälhavaren har på grund av KungL Majrts uppdrag
låtit chefen för armén utreda fömtsättningarna för att genomföra radioulbUdning
i Enköping med omnejd med hänsyn till televerkets restriktioner.
Chefen för armén har vid sina undersökningar funnit att en
utbildning i planerad omfattning förutsätter att ett sändarannex med möjlighet
alt ansluta mobila radiostationer upprättas på skjutfältet vid Skogs-Tibble
eller på annan liknande plats ca 30 km från VaUby. Antalet grupperings-platser
på och i närheten av P 1 rs övnmgsfält måsle ökas och redan befintliga
grupperingsplatser göras mera lättillgängliga. Det måste vidare vara möjligt
att förlägga radiopersonal i anslutning till sändarplalserna, t. ex. i samband
med längre övningar. Dessutom behöver ytterligare en instruktör och en tekniker
tillföras förbandets organisation pä grund av avståndet mellan kasernen och
utbildningsanläggningen och kravet pä kontinuerliga kontakter med televerket.
Delta medför enligt arméchefen att de beräknade investeringskostnaderna i
samband med flyttningen ökar med 1,7 milj. kr. De årliga driftkostnaderna ökar
med 200 000 kr. genom den angivna personalökningen och de längre transporterna
vid övningar.
Överbefälhavaren anser att det genom arméchefens
utredningar inte har kommit fram något som föranleder honom att ändra sin
tidigare inställning till frågan om S 1 rs flyttning frän Uppsala (prop. 1973rl35
s. 50). Vid sin utvärdering och sammanvägning av utredningsunderlaget har han
funnit, att televerkets restriktioner inte innebär sådana hinder för signalregementets
verksamhet i Enköpingsområdet att den föreslagna omlokaliseringen av enbart
detta skäl inte skuUe kunna ske. Han förutsätter därvid att de åtgärder som
chefen för armén har angett kommer att vidtas för alt säkerstäUa utbildningen.
Departementschefen
1 prop. 1973rl35 föreslogs bl. a. att Göta hvgarde (P 1) i
Enköping skulle läggas ner och dess etablissemenl utnyttias för det nya förband
som tUlkommer genom integration av Upplands signalregemente (S 1) och staben
för Uppsala-Väslerås försvarsområden (Fo 47/48).
2* Riksdagen 1974.1 saml Nr 50
Prop. 1974r50 14
Medan försvarsutskottet behandlade propositionen anmälde
chefen för televerket att flyttningen av S 1 till Enköping kunde medföra
störningar på televerkets radiostation i VaUby, som ligger ca 7 km från
Enköping. 1 avvaktan på att slörningsfrågan utreddes beslöt riksdagen (FöU 1973r26,
rskr 1973r382) att P 1 skulle läggas ner men log inte ställning tiU förslaget
beträffande lokaliseringen av S 1 och staben för Fo 47/48. Försvarsutskottet
förklarade sig dock dela departementschefens uppfattning att S 1 borde flytta
från Uppsala och att Enköping lämpade sig väl som dess nya förläggningsort.
Televerket och överbefälhavaren har därefter gjort vissa
undersökningar rörande möjligheterna att med hänsyn tiU radiostationen i
Vallby flytta S 1 rs verksamhet till Enköping.
Televerket har vid sin undersökning funnit alt vissa
restriktioner är nödvändiga för mUitära radiosändningar inom Enköpingsområdet. Ell
förslag till sådana restriktioner har överlämnats till överbefälhavaren. Verket
avråder från att S 1 flyttas.
Överbefälhavaren finner att televerkets restriktioner inte
innebär sådana hinder för S 1 att bedriva sin verksamhet i Enköping att en
lokalisering dit av enbart detta skäl inte kan ske. Detta förutsätter dock
vissa investeringar, som överbefälhavaren beräknar tUl 1,7 milj. kr.
Driftkostnaderna bedöms vidare öka med 200 000 kr. per år vid en sädan
lokalisering.
Vid mina egna överväganden i frågan vill jag inledningsvis
erinra om att försvarsutskottet har förklarat sig dela uppfattningen att S 1
bör flyttas från Uppsala och att Enköping är en lämplig ny lokaliseringsort för
förbandet (prop. 1973rl35 s. 62, FöU 1973r26 s. 12).
Jag vill i
detta sammanhang också erinra om att min företrädare i propositionen berörde
skälen för den föreslagna lokaliseringen av S 1. Bl. a. anförde han att nya
byggnads- och iståndsättningsarbeten för S 1 i Uppsala som hade beräknats tUl
95 mUj. kr. under den närmaste 20-årsperioden kunde undvikas om förbandet
flyttades. Behovet av investeringar i Enköping för S 1 angavs tiU ca 35 milj.
kr. (s. 62). De merkostnader som överbefälhavaren räknar med till följd av
televerkets restriktioner framstår mot denna bakgrund som små.
Min
företrädare anförde vidare i propositionen att han räknade med att en mindre
del av verksamheten vid den till S 1 anknutna arméns stabs-och sambandsskola (StabSbS)
skulle ingå i den blivande arméns tekniska skola i Östersund. Lokaliseringen av
övrig utbildningsverksamhet som är knuten till S 1 borde övervägas närmare (s.
62). Dessa överväganden har klarlagt att denna utbildningsverksamhet bör
förläggas lUl Enköping i samband med att S 1 flyttas dit. Frågan om möjligheten
att vid en sådan åtgärd behålla tolkutbildningen vid StabSbS behöver dock
ytterligare utredas.
Med
hänvisning tUl det anförda och efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet förordar jag alt huvuddelen av den verksamhet som
i dag bedrivs vid S 1 och staben för Fo 47/48 lokaliseras till P 1 rs etablissemenl
i Enköping.
Prop.
1974.50 15
Jag vill i detta sammanhang ta upp ytterligare en fråga
som har samband med riksdagens beslut med anledning av de förslag som lades
fram i prop. 1973rl35. Riksdagsbeslutet innebär bl. a. att Södermanlands
regemente (P 10) i Strängnäs skall utgå ur pansarlruppernas organisation och
att den pansarutbUdning som bedrivs vid förbandet ersätts med
infanteriutbildning. Behov kommer emellertid all finnas av viss pansarutbUdning
i Mellansverige under en övergångsperiod efter organisationsförändringen. Med
hänsyn härtiU har det befunnits lämpligl att låta en pansarbataljon ingå i det
nya infanteriförbandet. Jag förordar en sådan lösning. Batahonen avses få en
benämning som anknyter till Göta livgarde.
De förordade organisationsförändringarna medför problem
för den berörda personalen. Jag förutsätter därför att förändringarna genomförs
i nära samråd med den berörda personalens organisationer pä såväl lokal som
central nivå. Ohka åtgärder bör vidtas för att underlätta omplaceringen av den
personal som kan komma all bh övertalig och för att erbjuda denna annan
anställning.
Det bör ankomma pä Kungl. Majrt att fastställa tidsplan
för omorganisationernas genomförande och alt la stäUning till enskildheter i förehggande
förslag.
Under åberopande av del anförda hemställer jag alt Kungl. Majrt
föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har förordat
rörande lokalisering av Upplands signalregemenle m. m.,
2. godkänna vad jag har förordat
rörande verksamheten vid det blivande infanleriförbandet i Strängnäs,
3. bemyndiga Kungl. Majrt alt vidta de
övergångsåtgärder i övrigt som behövs för all genomföra förslagen.
Prop. 1974r50 16
Vissa markförvärv för armén
I prop. 1974rl (bU. 6 s. 227) anmälde jag att chefen för
armén har lagt fram förslag till utvidgning av 1 11 rs övningsfält vid Växjö saml
till anskaffning av ell nytt skjutfält för 1 17 norr om Uddevalla. Jag räknade
därvid med all frågan om de föreslagna markanskaffningarna skulle kunna
underställas vårriksdagen i särskUd proposition så snart försvarels fastighelsnämnd
hade slutfört sina utredningar om förslagen. 1 avvaktan härpå beräknade jag för
nästa budgetår under anslaget Arméförband r Anskaffning av anläggningar ett
medelsbehov av 1,3 mih. kr. för utvidgning av 1 llrs övningsfält och 500 000
kr. för elt nytt skjutfält för 1 17.
Fastighelsnämnden har numera slutfört sina utredningar och
lagt fram förslag om markanskaffningar för ifrågavarande ändamål. Jag anhåller
att nu få ta upp dessa frågor.
Utvidgning av I 11 rs övningsfält
Chefen för armén
1 11 rs övningsfält i Växjö ligger söder om regementets
kasernområde och i anslutning tiU della. Fältet omfattar 480 ha, varav 50 ha
utgör mark som tiUhör Växjö kommun och som kommunen har upplåtit till
regementet genom särskilt avtaL Genom särskUda överenskommelser med kommunen
har regementet tidigare disponerat även två andra områden norr resp. sydost om
kasernområdet för övningar. Genom kommunens kraftiga expansion sedan början av
1960-talet har dock dessa områden tagils i anspråk för bebyggelse i sådan ulslräckning
all det inte längre är möjligt att utnyttja dem för utbildning. Utöver
närövningsfältet disponerar regementet övningsfältet Kronobergshed om ca 90
ha. Detta fält ligger 20 km från kasernerna och kan därför endast i ringa
omfattning utnyttjas vid grundutbUdningen. Del utgör dock ett viktigt
komplement som förläggnings- och övningsområde vid krigsförbandsövningar. För skol-
och fältskjutningar disponerar regementet det s. k. Notterydsfältet om ca 220 ha
som hgger ca 10 km nordost om kasernerna. För utbildning i stridsskjutning
disponerar regementet skjutfältet vid Kosta som ligger ca 50 km öster om
regementet och omfattar knappt 3 000 ha.
Närövningsfället är i sin nuvarande omfattning
otillräckligt. Utbildningen har dock hittills kunnat bedrivas med relativt god
effekt på grund av tillmötesgående från enskUda markägare som har upplåtit mark
för övningsändamål. Under senare år har markägarna dock visat sig allt mindre
benägna att stäUa mark tiU förfogande, främst på grund av de stora markskador
som den ökade motoriseringen har medfört. Förbandet har härigenom tvingats
förlägga en stor del av övningarna på relativt stort avstånd från kasernerna vUket
har inneburit tidsförluster och ökade kostnader. Den förkortade
utbildningstiden medför att allt större krav måste ställas på alt övningsliden
utnyttjas effektivt. En förutsättning härför är att närbelägen övningsmark i
tillräcklig omfattning står till förfogande.
Prop. 1974r50 17
Enligl chefen för armén bör övningsfältet utvidgas med ca
300 ha genom förvärv av mark söder om det nuvarande fältet. En sådan utvidgning
skulle väsenligt förbättra möjligheterna att tillgodose gällande ulbildningskrav.
Det föreslagna utvidgningsområdel består till större delen
av kuperad skogsmark. Bmkad mark och ängsmark finns huvudsakligen längs områdets
västra gräns. Utvidgningen berör fyra fastigheter. Tio personer är fasl bosatta
inom området. EU utvecklat vägnät finns inom området. Den civila trafiken
bedöms inle komma all störas i nämnvärd omfattning av den militära övningsverksamhelen.
Hastighetsbegränsningar bedöms inle behöva tillgripas.
Försvarets fastighetsnämnd
Fastighetsnämnden har vid sin utredning besiktigat det
nuvarande övningsfältet, del föreslagna utvidgningsområdel och trakten
däromkring. Vidare har nämnden orienterat länsstyrelsen i Kronobergs län,
övriga länsmyndigheter och Växjö kommun om utvidgningsförslagel. Länsstyrelsen
och kommunen har i skriftliga yttranden tUlstyrkt förslaget. Länsstyrelsen har
anmält all en skiss till trafikledsplan för Växjöområdel upptar en större
trafikled, som till viss del skuUe beröra det föreslagna utvidgningsområdet.
Underhandskontakter med vägförvaltningen i länet i denna fråga har dock gett
vid handen att det bör gå att lösa de samordningsproblem som skuUe kunna
uppkomma vid en eventuell framtida utbyggnad av trafikleden.
Fastighetsnämnden har också orienterat de fyra fastighetsägarna
om utvidgningsförslagel. Samtliga markägare har skriftligen framfört synpunkter.
Ägaren tUl fastigheten Bergunda lr6, som äger ca 200 ha av utvidgningsområdet,
har bl. a. framfört åsikten att området utan större olägenhet bör kunna
minskas. Stiftsnämnden i Växjö stift, som förvaltar ett kyrkan tiUhörigt
skogsskifte om ca 50 ha av fastigheten Bergunda 1 rl, har framhållit att det är
till stor nackdel för kyrkan av avstå fast egendom. Stiftsnämnden har därför
framfört önskemål om att kyrkan erhåller annan mark i stället för den som avses
ingå i utvidgningen. De två övriga markägarna, som vardera äger en fastighet om
ca 20 ha, har uttalat önskemål om i första hand att deras fastigheter skall
utgå ur förslaget och i andra hand att bostadshusen och ekonomibyggnaderna med
visst markområde däromkring skall undantas. Den ena markägaren har vidare
framfört önskemål om att få behålla och fortsätta driften vid en grusfyndighel
på sin fastighet.
Chefen för armén har av fastighetsnämnden beretts
tillfälle att yttra sig över de synpunkter och önskemål som har framförts tiU
nämnden i samband med utredningsarbetet. Chefen för armén har därvid uttalat
bl. a. att det framlagda utvidgningsförslagel tillgodoser elt minimibehov för
regementet vid övningar i främst awärjningsstrid vid kust. Några begränsningar
av förslaget kan därför inte godtas. De två mindre markägarnas fastigheter är
så belägna all de behövs för de avsedda övningarna.
Prop. 1974r50 18
De bör därför ingå i utvidgningen. Chefen för armén viU
dock inte motsätta sig all de nuvarande ägarna får bo kvar på fastigheterna och
att skälig tomtmark styckas av i anslutning tiU bostadshusen. Det kan vidare
medges alt grustäkten på den ena fastigheten även i fortsättningen utnyrtjas av
den nuvarande ägaren eller hans son.
Fastighetsnämnden anför att den finner det klarlagt att 1
11 behöver förbättrade övningsbelingelser i anslutning tiU kasernetabUssemenlel
i Växjö. Det föreslagna området är enligl nämndens mening lämpligt för den
avsedda övningsverksamheten. Någon begränsning av det föreslagna ulvidgningsområdet
bör enUgt nämnden inte ske. Nämnden föreslår därför all övningsfältet utvidgas
enligt chefens för armén förslag.
Fastighetsnämnden konstaterar alt de sociala olägenheterna
av den föreslagna utvidgningen bör bh obetydliga. Av de tio personer, som bor
inom området, är nio bosatta på de två mindre fastigheterna och kan sålunda
enligt chefens för armén medgivande bo kvar. Medgivandet att utnyttja grustäkten
på den ena fastigheten även i fortsättningen innebär att ölägenheterna
ytterligare begränsas. Från jordbmkspohtisk synpunkt anses utvidgningen inte
heller medföra några nämnvärda olägenheter. Sliflsnämndens önskemål att få
ersättningsmark bör enhgt fastighetsnämnden kunna tUlgodoses genom att
lantbruksnämnden lämnar stifts-nämnden tiUstånd att förvärva lämplig salubjuden
mark.
Värdering av utvidgningsområdel utförs av
fortifikationsförvaltningen. Faslighetsnämnden bedömer att markanskaffningen
kan genomföras tUl rimhga kostnader.
Nytt skjutfält för I 17
Chefen för armén
1 17rs markinnehav i närheten av Uddevalla utgörs av 1 225
ha ägd mark och ca 610 ha arrenderad mark. Övningsfältet Samneröd omfattar ea
450 ha och ligger omedelbart norr om och i anslutning tiU regementets
kasernområde. Fältet är från utbUdningssynpunkl mindre lämpligt eftersom
terrängen tUl vissa delar är svårtillgänglig. En väsentlig fördel med fältet är
att det har förbindelse med Bulids skjutfält. Detta skjutfält som har en areal
av ca 775 ha är genom sin utformning och begränsade storlek otillräckligt för
stridsskjutningar med andra vapen än kulsprutepistol. Genom arrendering av ett
område om ca 610 ha omedelbart väster om skjutfältet har det dock blivit möjligt
att genomföra skjutningar med samtliga direktskjutande infanterivapen. Vid
skjutningar avlyses det arrenderade området och utnyttjas som riskområde. Inom
skjutfältet kan med viss svårighet två kompanier samtidigt genomföra
stridsskjutning i anfall med understöd av granatkaslarpluton. Skjutningar med
artilleri kan genomföras i begränsad omfattning. Inom södra delen av skjutfältet
finns en skolskjutningsbana och en pansarvärnsbana (rälsmålbana). Den buller-och
tryckvågsverkan som uppkommer vid pansarvärnsskjutningar innebär emellertid
sådana sanitära olägenheter för de närboende att skjutulbUd-
Prop. 1974r50 19
ningen på pansarvärnsbanan inte kan genomföras med fuUkalibrig
ammunition. Den bostadsbebyggelse som redan nu finns och som planeras söder om
skjutfältet innebär tillsammans med ett väntal behov av mark för
fritidsaktiviteter i fältets närhet att del kan bli nödvändigt att minska
skjutverksamheten ytterligare. Med hänsyn till att uppträdande och strid mot
pansar främst skarpskjulning med pansarvärnsvapen är ett av de viktigaste
avsnitten inom såväl grund- som repelitionsulbUdningen vid ett
infanteriregemente anser chefen för armén att åtgärder i första hand måste vidtas
för att tillförsäkra regementet fullgoda möjligheter till skjututbUdning med
dessa vapen.
Utöver Samnerödsfältet
och Buhds skjutfält disponerar 1 17 Backamo lägerplats ca 25 km söder om
Uddevalla. Lägerplatsen omfattar en areal av ca 60 ha och utgör elt värdefuUt
komplement som förläggnings- och utbildningsområde för regementet. Vidare
disponerar regementet Ramsviks skjutplats vid kusten ca 55 km västnordväst om
Uddevalla. Skjut-platsen som omfattar ca 60 ha används främst sommarlid för
skjututbildning med värnkanoner och granatkastare. Den aUt mer ökande
frilids-verksamheten vid kusten förutses dock komma att medföra begränsade
möjligheter att utnyttja skjutplatsen sommarlid.
För all 1 17rs behov av förbättrade möjligheter till
skjututbildning med pansarvärnsvapen skall kunna tillgodoses föreslår chefen
för armén att ett nytt skjutfält om ca 1 600 ha anskaffas i trakten av sjön
Östra Krokevatlnel ca en mU norr om regementets kasernområde. Inom det
föreslagna skjutfältsområdet kan en pansarvärnsbana med skjutavstånd upp till
800 m. anordnas. Området kan vidare utnyttjas för viss annan skjututbUdning, t.
ex. med granatkastare, saml för utbUdning i spräng-tjänst. Härigenom skulle det
bU möjligt att i avsevärd utsträckning avlasta Bulidsfältet från störande
utbildningsverksamhet.
Del föreslagna skjutfältsområdet består till stor del av
mossar som delvis är bevuxna med skog. Vid Östra Krokevattnets norra del och
öster om södra delen av sjön finns mindre äkerbruksområden. Övriga delar utgörs
av skogsmark. En allmän väg av god beskaffenhet men med relativt hten civil
trafik leder till och genom den västligaste delen av området. Ett fätal
enskilda vägar och stigar finns inom området. Några nya vägar som berör området
är inte planerade. Inga högspänningsledningar finns inom området som inte
heller berörs av någon luftled. Chefen för flygvapnet och luftfartsverket har
förklarat sig inte ha nägot att erinra mot att området utnyttjas för de avsedda
övningarna. Området bedöms ha ringa intresse för civUa fritidsaktiviteter.
Uddevalla kommun anser att området är lämpligt för avsedd verksamhet. Buller
från skjutverksamheten bedöms inte komma att störa kringboende. Någon ny
bebyggelse är såvitt känt inte planerad inom området. 14 personer är fast
bosatta inom området som berör ca 20 brukningsenheter.
Prop. 1974r50 20
Försvarets fastighetsnämnd
Fastighetsnämnden har vid sin utredning besiktigat såväl
de övnings-och skjutfält som 117 f. n. förfogar över som del av chefen för
armén föreslagna nya skjutfältet. Nämnden har vidare orienterat länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, övriga länsmyndigheter, Uddevalla kommun och de
berörda markägarna om skjulfällsförslagel. Samtliga har beretts tUlfälle att muntligen
och skriftligen framföra sina synpunkter.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i yttrande
förklarat sig inle ha någol att erinra mot den föreslagna markanskaffningen
under förutsättning att verksamheten inom skjutfältet bedrivs pä sådant sätt
att den inle hindrar en utbyggnad av bostadsområdet i Fagerhull öster om
fältet. Naturvårdsenhelen inom länsstyrelsen har anfört att området har ringa
värde från social naturvårdssynpunkl men all det inom området finns vissa nalurvårdsobjekl
som är av intresse för den vetenskaphga naturvården. Höjdemossen inom området
har en mycket karaktäristisk flora och är vidare häckningsplats för
ljungpiparen. De avsedda skjutningarna bedöms dock inte komma att nämnvärt
störa fågellivet. Inom området har två naturreservat planerats. Vidare har
landskapsskydd planerats för en dalgång inom området. Under förutsättning att
intentionerna i naturvårdsplaneringen för området kan fullföljas finns från naturvårdssynpunkl
inga allvarliga erinringar mot det planerade skjutfältet.
UddevaUa kommun har låtit undersöka de bullerstörningar
som uppstår främst inom bostadsområdet i Fagerhult öster om det föreslagna
skjutfältet vid skjutningar med pansarvärnsvapen från avsedd skjutplats. Av
undersökningen som grundar sig pä mätningar vid provskjutningar framgår att
störande buller kommer att beröra enbart glesbebyggelse med i det närmaste
ingen bosättning, att skjutningarna inte kommer att medföra bullerstörningar av
någon betydelse inom bostadsområdet i Fagerhult och alt störningarna inom detta
område är större vid skjutningar från Bulids skjutfält än de bhr vid
skjutningar från den planerade skjutplatsen inom det föreslagna nya skjutfältet.
1 yttrande tUl länsstyrelsen har kommunstyrelsen framhåUit nödvändigheten av
att skjutningarna med pansarvärnsvapen flyttas från Bulids skjutfält tiU ett
annat skjutfält på större avstånd från Uddevalla med hänsyn tiU att sådana
skjutningar är påtagligt störande för närbelägna bostadsområden.
Kommunstyrelsen har vidare framhållit alt det föreslagna skjutfältet ligger
inom ett område som enligl UddevaUas blockplan har bedömts lämpligt för militär
verksamhet. Del har förutsatts alt 1 17 skall ha förståelse för all det
planerade skjutfältet behöver utnyttjas för det rörliga friluftslivet. Enligt
kommunstyrelsen överväger fördelarna i form av bättre övningsbetingelser för
regementet och minskade störningar i de norra delarna av Uddevalla tätort de
nackdelar som tUlkomsten av fältet kan innebära för de närboende.
Sammanfattningsvis har kommunstyrelsen förklarat sig inte ha något all invända
mot skjutfältsförslagel under förutsättning att verksamheten inom fältet
bedrivs på sådant sätt att den inte blir störande
Prop. 1974r50 21
för närboende och inte hindrar en utbyggnad av
bostadsområdet i Fagerhull.
Flertalet
berörda markägare har i skrivelse till faslighetsnämnden bestämt motsatt sig
alt det föreslagna skjutfältet kommer till stånd. De har i huvudsak framhållit
att det under senare tid ökade villabyggandet i Lane-Ryr öster om del
föreslagna området har bidragit tiU att ge liv ål bygden. Denna bebyggelse,
främst inom Fagerhultsområdet, skulle drabbas hårt om fältet kom lUl stånd. Skjutfältet
är enligt markägarna olämpligt beläget med hänsyn tUl Uddevalla tätorts
expansion. Vidare har markägarna framhållit all del är olämpligt att skapa elt
nytt skjutfält som ligger åtskilt från regementets övriga övningsområden, att
området är synnerligen lämpligt för det rörliga frUuftslivet och att ett
flertal sällsynta fågelarter har sina häckningsplatser inom området. - Ägarna tiU
en av de berörda fastigheterna har hävdat att ett nytt skjutfält för 1 17 inte
behövs med hänsyn lUl att Remmene skjutfält ligger endast åtta mU från UddevaUa.
Chefen för armén har av fastighetsnämnden beretts
tillfälle att yttra sig över markägarnas synpunkter. Vad beträffar
uppfattningen att skjutfältet skulle vara olämpligt beläget med hänsyn till
Uddevalla tätorts expansion konstaterar chefen för armén all förslaget till
markanskaffning har föranletts bl. a. av tätortens ökande expansion mot Bulids
skjutfält, vUket har medfört alt skjulverksamheten fått inskränkas. 1 fråga om
det rörliga frUuftslivet framhåller chefen för armén att området kommer att
vara tillgängligt för allmänheten när skjutningar inle pågår. Genom tillkomsten
av nya vägar inom området kommer detta snarare att bli mer tillgängligt för aUmänheten
än tidigare. Mot bakgrund av den korta utbildningstiden och de begränsade
ekonomiska resurserna anser chefen för armén vidare att Remmene skjutfält
ligger för långt från Uddevalla för att kunna utgöra ett realistiskt alternativ
till det föreslagna skjutfältet.
Vissa
personer som bor inom eller i närheten av det föreslagna skjutfältet har vid
ett allmänt möte beslutat kräva att planerna omprövas. TiU fastighetsnämnden
har överlämnats listor med sammanlagt ca 300 namnunderskrifter av personer som
har önskat protestera mot skjutfälts-planerna.
Ägare till
mark inom det föreslagna skjutfältsområdet har för nämnden lagl fram ett
alternativt förslag tUl nytt skjutfält för I 17. Det område markägarna föreslår
omfattar ca 1 900 ha och ligger inom Färgelanda kommun i Älvsborgs län
omedelbart norr om det av chefen för armén föreslagna skjutfältet. Enligl
markägarna är detta alternativ fördelaktigare bl. a. med hänsyn till att
bullerstörningarna från skjutningarna skulle flyttas längre bort från bebyggda
områden och att ett mindre antal markägare skulle beröras.
På fastighetsnämndens
begäran har chefen för armén granskat markägarnas förslag. Efter att ha hört
militärbefälhavaren för Västra militärområdet och chefen för 1 17 har chefen
för armén framhållit att terrängförhållandena inom det av markägarna
föreslagna området är
Prop. 1974r50 22
sådana att det krävs stora planerings- och röjningsarbeten
för att anlägga en pansarvärnsbana inom området. Från såväl utbUdnings- som
kostnadssynpunkt är del av arméchefen föreslagna området väsentligt bättre än
markägarnas förslag. Inom sistnämnda område är enligt inhämtade uppgifter 21
personer bosatta. Inom del av chefen för armén föreslagna området bor 14
personer. Gränserna för detta område kan utan alltför stora ölägenheter för
fältets avsedda användning ändras så all viss bebyggelse med tillsammans sju
fast bosatta personer undantas från skjutfältet. Någon motsvarande minskning av
det område som markägarna har föreslagit kan enligt chefens för armén
bedömning inte ske.
Chefen för armén har vidare berett länsstyrelsen i
Älvsborgs län och Färgelanda kommun lUlfäUe att yttra sig över markägarnas
förslag. Såväl länsstyrelsen som kommunen har därvid förklarat att det är
olämpligt att förlägga ell skjulfält inom detta område. Bl. a. har åberopats
att en stor del av området utgör högprodukliv och välbelägen skogsmark, att
vissa delar, främst Tjuvemossen, är av intresse från naturvårdssynpunkl och att
den sydvästra delen av området är lämplig som strövområde för det rörliga
friluftslivet.
Fastighelsnämnden
har besiktigat del av markägarna föreslagna skjutfältsområdet. Nämnden har
också kallat fastighetsägarna inom detta område liU elt sammanträde, varvid de
orienterats om förslagel och beretts liUfäUe att framföra sina synpunkter. 1
skrivelse tUl nämnden har samtliga markägare protesterat mol förslagel och
hävdat bl. a. att skogen mom området är värdefuUare än inom det av chefen för
armén föreslagna området, att sydvästra delen av området är myckel attraktiv för
fritidsverksamhet och alt ett skjulfält enligt markägarnas förslag skulle innebära
avfolkning av den levande bygd som finns söder om EUenösjön.
Fastighetsnämnden anser det för sin del klarlagt att 1 17
inte längre har tiUfredsställande möjligheter att bedriva utbildning i
skjutning med pansarvärnsvapen sedan bostadsbebyggelsen i Uddevalla tätort har
vuxit allt närmare det nuvarande skjutfältet vid Bulid. Nämnden anser det
därför nödvändigt att ett nytt fält anskaffas för sådana övningar. Det av chefen
för armén föreslagna skjutfältet ligger inom ett område som enligt blockplanen
för Uddevalla har bedömts lämpligt för mUitär verksamhet. Den utredning som har
gjorts om risken för bullerstörningar har visat att sådana störningar av någon
betydelse knappast behöver befaras för någon tätbebyggelse. Från allmän
plansynpunkt anser därför fastighetsnämnden att den av chefen för armén
föreslagna placeringen av skjutfältet är godtagbar. Nämnden framhåller dock att
det är möjligt att enstaka permanentbostäder eller fritidshus inom det glesbebyggda
området norr om skjulfältet kan komma att utsättas för bullerstörningar. Först
när skjutfältet har tagits i bruk blir det dock enligt nämnden möjligt att
säkert klarlägga detta och att bedöma om särskilda åtgärder på grund härav
behöver vidtas.
Beträffande det föreslagna områdets värde från viltvårds-
och ornilo-logisk synpunkt framhåller fastighelsnämnden att skjutningarna
enligt länsstyrelsens naturvårdsenhet inte kommer att störa fågellivet i nämn-
Prop. 1974.50 23
värd omfattning. Erfarenhetsmässigt kommer skjulningama inle
heller att få någon menlig inverkan på djurlivet i övrigt. Enligt länsstyrelsen
har området inle någon större betydelse för del rörliga frUuftshvet som i
stället är koncentrerat till områden väster om det föreslagna skjutfältet. De
områden inom det föreslagna skjutfältet som är av intresse för den
vetenskapliga naturvården bör enligt nämnden kunna beredas tiUfredsställande
skydd även om de ingår i skjulfältet.
Fastighelsnämnden delar chefens för armén uppfattning att Remmene
skjutfält ligger för långt från 1 17rs kasernområde för att regementets
skjulutbildning med pansarvärnsvapen skall kunna hänvisas dit.
1 fråga om det av vissa markägare framlagda alternativa
förslaget tiU skjutfält konstaterar fastighetsnämnden all detta område enligl
chefens för armén bedömning inte är lämpligt som skjutfält främst på grund av terrängförhåUandena.
Utredningen har även visat att såväl intrånget från nalurskyddssynpunkt som de
sociala konsekvenserna skuUe bli större enligl markägarnas alternativ. Eftersom
det inte kommit fram några omständigheter av betydelse som innebär alt
markägarnas förslag skulle vara all föredra framför chefens för armén förslag
anser fastighelsnämnden att det inte finns anledning att förlägga skjutfältet
till den av markägarna föreslagna platsen.
Faslighetsnämnden har särskilt utrett möjligheterna att
minska de sociala konsekvenserna av den föreslagna markanskaffningen. Det har
därvid visat sig alt chefen för armén kan godta en minskning av skjutfältet med
elt område om ca 110 ha i fältets nordöstra del. Därigenom skulle antalet fasl
bosatta inom fältet minskas till sju personer. Fastighetsnämnden föreslär att
denna del av det föreslagna skjulfältet utesluts om vederbörande ägare så
önskar.
1 samband med att markanskaffningen för skjutfältet
genomförs är det enligt faslighetsnämnden angeläget att man tar tUl vara aUa
möjligheter att underlätta för de personer, som måsle flytta från sina
nuvarande hem när fältet tas i bruk, att skaffa sig andra bostäder och att även
i övrigt underlätta omställningen för dem. 1 vissa fall skulle omställningen enligl
nämndens mening kunna underlättas om de får bo kvar under en övergångstid.
Med stöd av vad som har kommit fram vid utredningen
föreslår fastighetsnämnden att ett nytt skjutfält för utbUdning i skjutning med
pansarvärnsvapen anskaffas i enlighet med chefens för armén förslag med den
begränsning som nämnden har föreslagit.
Det föreslagna skjutfältsområdet värderas av fortiflkationsförvaltningen.
Fastighetsnämnden bedömer att markanskaffningen kan genomföras tiU rimhga
kostnader.
Departementschefen
Chefen för armén har lagt fram förslag till utvidgning av
1 11 rs övningsfält i Växjö. Förslaget innebär att ett område om ca 300 ha i
anslutning till det nuvarande övningsfältet bör förvärvas. Av utredningen
Prop. 1974r50 24
i ärendet framgår att fältet i sm nuvarande omfattning är otUlräckligt.
Genom att möjligheterna att använda mark i enskUd ägo under senare tid alltmer
har beskurUs har regementet tvingats föriägga en stor del av sina övningar på
relativt stort avstånd frän kasernerna, vilkel har medfört tidsförluster och
ökade kostnader. Den förkortade utbildningstiden innebär ökade krav på att
övningstiden utnyttjas effektivt. Detta är möjligt endast om närbelägen
övningsmark i tiUräcklig omfattning finns att tUlgå.
Försvarets fastighelsnämnd har yttrat sig över arméchefens
förslag. Nämnden flnner det klariagt att 1 11 behöver förbättrade möjligheter
att bedriva övningar i anslutning till kasernerna. Nämnden har inhämtat
yttranden från såväl länsstyrelsen som Växjö kommun vilka båda har tiUstyrkt
chefens för armén förslag. Enligt fastighetsnämndens menmg bör övningsfältet
utvidgas enligt förslagel.
1 likhet
med faslighetsnämnden och chefen för armén anser jag det angeläget att 111 rs
möjligheter all bedriva s. k. närövningar förbättras. Jag förordar att frågan
löses genom att det nuvarande övningsfähel i Växjö utvidgas enligl chefens för
armén förslag. De berörda markägarna har ifrågasatt en viss begränsning av
delta förslag. 1 likhet med fastighelsnämnden och chefen för armén anser jag
dock att övningsfältet i föreslagen utvidgad omfattning endast motsvarar
minimibehovet för de avsedda övningarna. Någon begränsning av det föreslagna
utvidgningsområdet bör därför inle komma i fråga.
1 sitt
yttrande till fastighetsnämnden har länsstyrelsen i Kronobergs län anmäh att
planer föreligger alt eventueUt dra fram en trafikled som skulle kunna komma
att beröra utvidgningsområdet. Jag räknar med att del skall gå att lösa de
samordningsproblem som kan uppkomma om denna trafikled kommer till stånd. Jag
utgår vidare från att den civUa trafiken i övrigt inom området inle kommer att
störas i nämnvärd omfattning av den militära övningsverksamheten.
Verkningarna från social synpunkt av utvidgningen torde
bli obetydliga. Tio personer är fast bosatta inom området. Enligt vad som har
kommit fram vid utredningen kan nio av dessa personer utan väsentligt hinder
för övningsverksamheten få bo kvar pä sina fasligheter om de så önskar. En grustäkl
inom en av fastigheterna inom området kan även i fortsättningen utnyttjas utan
att övningarna hindras. Några nämnvärda olägenheter för skogs- och jordbruket
har inte påvisats.
Kostnaderna
för utvidgningen har fortifikationsförvaltningen överslagsmässigt uppskattat tiU
3,5 milj. kr. Som jag har nämnt i del föregående har medel för att påböria
markanskaffningen tagils upp under anslaget Arméförband r Anskaffning av
anläggningar för budgetåret 1974/75 (prop. I974rl biL 6 s. 227).
Chefen för
armén har också lagt fram förslag tiU markanskaffning för ett nytt skjutfält
för 1 17 norr om Uddevalla. Förslagel innebär att ett område om ca 1 600 ha
omkring en mU norr om regementets kasernområde bör förvärvas. 1 utredningen framhåUs
att regementets nuvarande skjutfält vid Bulid, som ligger norr om Uddevalla och
ganska nära vissa
Prop. 1974r50 25
bebyggelseområden inom tätorten, inle kan utnyttjas för pansarvärnsut-bildning
med fuUkahbrig ammunition på grund av den buller- och tryckvågsverkan som
uppkommer vid sådana skjutningar. Bebyggelsens expansion söder om skjutfältet
och väntade anspråk från de boende inom detta område på mark för
fritidsaktiviteter i fältels närhet bedöms komma att medföra all möjligheterna tUl
pansarvämsskjulningar begränsas ytterligare. Med hänsyn liU att utbUdning i
uppträdande och strid mot pansar, främst skarpskjulning med pansarvärnsvapen,
utgör ell av de viktigaste avsnitten inom både grund- och
repetitionsutbildningen anser chefen för armén att åtgärder måste vidtas för
att tUlförsäkra 1 17 fullgoda möjligheter till skjututbUdning med sådana vapen.
Försvarets fastighelsnämnd har yttrat sig över chefens för
armén förslag. Nämnden anser det klarlagt att 1 17 inle har tillfredsställande
möjligheter att bedriva utbildning med pansarvärnsvapen på grund av den hänsyn
som måsle las liU den framträngande bebyggelsen söderifrån mot regementets
nuvarande skjutfält. Det synes därför enligt nämndens mening vara nödvändigt
all anskaffa ett nytt fält för sådana skjutningar. Nämnden har inhämtat
yttranden från länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och UddevaUa kommun.
Såväl länsstyrelsen som kommunen har förklarat sig inte ha något all erinra mot
det föreslagna skjutfältet under förutsällning all verksamheten inom fältet
bedrivs på sådant sätl att den inte blir störande för närboende och inle
hindrar en fortsall utbyggnad av ett bostadsområde vid Fagerhult öster om
fältet. Bullermätningar har utförts i samband med provskjulningar inom det
föreslagna skjutfältet. Därvid har konstaterats att skjutningar på avsedd plats
inom fältet inte kommer att medföra bullerstörningar av någon betydelse för
bostadsområdet vid Fagerhult. Uddevalla kommun har för fastighetsnämnden
särskilt framhållit att del från kommunens synpunkt är angeläget att
skjutningarna med pansarvärnsvapen flyttas från det nuvarande skjutfältet tiU elt
annat skjutfält på större avstånd från tätorten med hänsyn tUl de störningar
som f. n. uppkommer för de närbelägna bostadsområdena. Fastighelsnämnden har
även utrett ett alternativt förslag tiU nytt skjutfält. Detta har lagts fram av
vissa markägare, som berörs av chefens för armén förslag, och avser mark norr
om det av arméchefen föreslagna området. Utredningen har gett vid handen alt
denna mark inte är lika lämplig för skjutfältsändamäl och att ett skjutfält på
denna plats skulle medföra större intrång från bl. a. social synpunkt och naturvårdssynpunkl
än ett skjutfält enligl chefens för armén förslag. I samband med utredningen
har förslag lagts fram om att använda Remmene skjutfält för 1 17rs skjutningar
med pansarvärnsvapen. Fastighetsnämnden anser att detta skjutfält ligger för längt
från regementets kasernområde för att skjulutbildningen med pansarvärnsvapen
skall kunna förläggas dit. Enligt faslighetsnämndens mening bör ett nytt skjutfält
anskaffas i huvudsak enligt arméchefens förslag. Nämnden anser dock att ell
område om ca 110 ha i del föreslagna fältets nordöstra hörn bör undantas från
förvärv för att göra det möjligt för personer som är fast bosatta inom detta
område att bo kvar om de så önskar. Nämnden
Prop. 1974r50 26
föreslår därför en markanskaffning av ca 1 500 ha.
1 likhet
med fastighelsnämnden och chefen för armén anser jag att del är angeläget att
tillförsäkra 1 17 fuUgoda möjligheter att utbilda de värnpliktiga i uppträdande
och strid mot pansar, främst skarpskjulning med pansarvärnsvapen. Jag anser all
del genom utredningen i ärendet har klarlagts all del av vissa markägare
framlagda alternativa förslaget till nytt skjutfält inte är hka lämpligl för skjutfältsändamäl
som det av chefen för armén framlagda förslaget. Markägarnas förslag synes dessutom
innebära större ölägenheter från social synpunkt och från naturvårds- och fritidssynpunkl.
Förslaget har vidare avstyrkts av vederbörande länsstyrelse och kommun. Jag
delar vidare fastighetsnämndens uppfattning att Remmene skjutfält hgger på
alltför stort avstånd, åtta mU, från 1 17rs kasernomräde för att kunna komma i
fråga för regementets skjututbildning med pansarvärnsvapen. Jag förordar att
regementets markbehov för denna utbildning tillgodoses genom att ett nytt
skjutfält anskaffas i huvudsak enligt faslighetsnämndens förslag. Jag anser att
fördelarna i form av bättre utbUdningsbelingelser för 1 17 och minskade
störningar i de norra delarna av Uddevalla tätort klart överväger de nackdelar
som tiUkomsten av ett nytt skjulfält enligt förslaget kan komma att innebära. EnskUda
personer som bor i närheten av det föreslagna skjutfältet har framfört
allvarliga farhågor för att skjutningarna på fältet skall komma att medföra
störande buller för de närboende. Bullermätningar har dock visat att några
bullerstörningar av betydelse inte behöver befaras för någon tätbebyggelse.
Däremot kan det inle uteslutas att enstaka permanentbosläder eller fritidshus
inom främst det glesbebyggda området norr om skjutfältet kan komma att utsättas
för störande buller. Detta kan dock klarläggas först sedan fältet har tagits i
bruk. Jag utgår från att bullerfrågan ägnas stor uppmärksamhet från regementets
sida och att skjutningarna kommer att förläggas till den del av fältet som är
gynnsammast från bullersynpunkt. Jag räknar vidare med att de militära myndigheterna
vidtar de åtgärder som kan komma att påkallas av att man konstaterar
bullerstörningar som inte är godtagbara för enskilda personer.
Med stöd av vad som har kommit fram vid utredningen
bedömer jag att skjutningarna inom fältet inte kommer att störa fågellivet i
nämnvärd omfattning. Mot bakgrund av erfarenheterna från andra skjutfält bör
skjutningarna inte heller komma att få någon menlig inverkan på djurlivet. Den
vetenskapliga naturvärdens intressen synes kunna tillgodoses i rimhg
omfattning. När del gäller det rörliga friluftslivet framgår det av utredningen
att detta i huvudsak är koncentrerat tUl områden utanför det föreslagna skjutfältet.
Jag förutsätter dock att även detta fäll i likhet med vad som gäller de flesta
andra övnings- och skjulfält kommer att vara tillgängligt för allmänheten när
skjutningar inte pågår, dvs. främst lördagar och söndagar samt under helger.
Tillkomsten av nya vägar för fältets utnyttjande kan komma att innebära att
detta blir mer tillgängligt för allmänheten än tidigare.
Prop. 1974r50 27
Verkningarna från social synpunkt av markanskaffningen
synes bli relativt små. Fastighetsnämndens förslag innebär all endast sju fast
bosatta personer direkt berörs. Jag viU understryka angelägenheten av att aUa
möjligheter las till vara för att underlätta omställningen för de personer som
måste flytta när fältet tas i anspråk, t. ex. genom att tillstånd lämnas att bo
kvar under en övergångstid. Problem kan även uppkomma vid markanskaffningen
genom alt vissa brukningsenheter endast delvis ingår i fältet. Jag anser därför
att en särskUd delegation bör liUsättas för att genomföra markförvärven. Det
ankommer på Kungl. Maj rt alt besluta i denna fråga.
Fortifikationsförvaltningen
har överslagsmässigt beräknat kostnaderna för alt genomföra markanskaffningen lUl
7 milj. kr. Därvid har förvaltningen räknat med att det i vissa fall kan bli
nödvändigt att lösa in hela fastigheter fastän de endast delvis hgger inom skjutfältsområdet.
1 beloppet har vidare räknats in kostnader för eventuella förvärv av enstaka
fasligheter norr om skjutfältet, som kan komma att bli störda av skjutningarna
på fältet, samt eventuella kostnader för intrång pä rest-fastigheter. Som jag
har nämnt i det föregående har medel för att påbörja markanskaffningen
beräknats under anslaget Arméförbandr Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1974/75 (prop. 1974rl bU. 6 s. 227).
Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att medge att 1 11 rs övningsfält i Växjö utvidgas och att
ett nytt skjutfält för 1 17 anskaffas i enlighet med vad jag har angett i det
föregående.
Prop. 1974r50 28
Eftergift av lån till Stiftelsen Ösmo bostäder
Efter förslag av Kungl. Majrt i prop. 1967r 105 (bil. 1)
anvisade riksdagen (SU 1967r72, rskr 1967rl84) för budgetåret 1966/67 ert
investeringsanslag av 1,4 mUj. kr. för lån tUl bostadsrättsföreningen Musköten.
Genom beslut i juni 1967 bemyndigade Kungl. Majrt bostadsstyrelsen att förfoga
över anslaget för att till föreningen betala ut ett särskUt lån om nämnda
belopp. Lånet var avsett för förvärv av ett tomtområde i Ösmo kommun, där
föreningen skuUe bygga bosläder för den personal vid Ostkustens örlogsbas som efler
basens utflyttning tiU Muskö fick sin tjänstgöring förlagd dit. Som vUlkor för
lånet skulle gälla bl. a. följande. Lånet skulle avse tiden till dess del
planerade byggnads-objektet var slutfört och skulle under denna tid vara amorteringsfritt.
Lånet skuUe vidare löpa med en ränta motsvarande statens långsiktiga
obligationsränta med ett tiUägg av 0,25 % och del skulle ulan föregående
uppsägning vara förfaUet lUl betalning, om föreningen sålde tomtområdet eller
upplät del för annat ändamål än bosläder för personalen vid örlogsbasen.
Bostadsrättsföreningen
Musköten byggde under åren 19671969 bostadsfastigheter i Ösmo till en
produktionskostnad av ca 25,5 milj. kr. Antalet lägenheter uppgick tiU något
mindre än trehundra med en sammanlagd lägenhetsyta av 22 546 m. Härtill kom bl.
a. garage med uppställningsplats för 176 bUar och 139 särskUt anordnade
parkeringsplatser. Föreningens fastigheter åsaltes år 1970 ell taxeringsvärde
av 16,9 mUj. kr.
Föreningens
styrelse anmälde år 1971 att föreningen i sin verksamhet hade mött betydande
svårigheter. Intresset för att teckna bostadsrätt i föreningens fastigheter
hade visat sig vara väsentligt mindre än man förutsett. För att lägenheter inte
skuUe stå oanvända hade föreningen blivit tvungen att med hyresrätt upplåta de
lägenheter för vilka bostadsrätt inte hade tecknats. Inte ens på detta sätt
hade föreningen lyckats få full beläggning i fastigheterna. 1 september 1971
fanns i fastigheterna 32 lägenheter som var outhyrda eller uppsagda för
avflyttning. Därutöver var en betydande del av garage- och parkeringsplatserna
outhyrda. De ekonomiska svårigheter som därigenom uppkommit för föreningen hade
lett till att föreningens styrelse hade tagit upp förhandlingar med Ösmo kommun
om att föreningens fastigheter skulle överlåtas till den kommunala
bostadsstiftelsen i Ösmo. En prehminär överenskommelse om villkoren för en
sådan överlåtelse hade träffats. För att kunna fullgöra sina åtaganden enligt
överenskommelsen hemsläUde föreningens styrelse att föreningen skulle få ett
statligt bidrag och att det särskilda statliga lånet pä 1,4 mUj. kr. fick föras
över tiU Stiftelsen Ösmo bostäder.
Efter
förslag av Kungl. Majrt i prop. 1971 rl45 (bU. 2) medgav riksdagen (FöU 1971 r23,
rskr 1971 r345) dels att föreningen beviljades ett bidrag på 2,3 milj. kr.,
dels att det särskilda statliga lån på 1,4 milj. kr.
Prop. I974r50 29
som tidigare hade beviljats bostadsrättsföreningen
Muskölen fick föras över på Ösmo kommuns bostadsstiftelse på villkor att lånet
blev amorteringsfritt under fem år för att därefter amorteras av stiftelsen
under högst 15 år.
1 skrivelse tiU Kungl. Majrt har Stiftelsen Ösmo bostäder
nu hemställt alt del till stiftelsen överförda statliga lånet skaU skrivas av
helt.
Med
anledning av stiftelsens framställning får jag anföra följande. Syftet med det
statliga lån som år 1967 beviljades bostadsrättsföreningen Musköten var att
underlätta för föreningen all bygga bostäder i Ösmo för den personal som
berördes av utflyttningen av Stockholms örlogsvarv till Muskö. Intresset från
personalens sida för att teckna bostadsrätt eller hyra bostad i föreningens
fastigheter visade sig emellertid vara väsentligt mindre än man hade
konstaterat vid gjorda förhandsförfrågningar. Detta medförde hyresförluster m. m.
för föreningen av sådan omfattning att föreningens styrelse inte ansåg sig
kunna fortsätta sin verksamhet. Sedan föreningen år 1971 hade fått det förut
nämnda statliga bidraget avvecklade föreningen verksamheten och överlät sina
fasligheter tiU den kommunala bostadsstiftelsen som bedömdes ha större
möjligheter att förvälla och driva fastigheterna på ett från ekonomisk synpunkt
godtagbart sätl. Svårigheterna att hyra ut lägenheter i de fasligheter som
stiftelsen övertog har dock fortsatt och även ökat. Genom övertagandet har
stiftelsen förorsakats betydande förluster. Jag anser del därför rimhgt att det
statliga länet efterges.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt
föreslår riksdagen
att medge att det särskUda statliga lån på 1 400 000 kr.,
som år 1967 beviljades bostadsrättsföreningen Musköten och år 1971 fördes över
på Stiftelsen Ösmo bostäder, efterges.
Prop. 1974r50 30
Följdlagstiftning till den nya regeringsformen Inledning
Under 1973 års vårriksdag (prop. 1973r90, KU 1973r26, rskr
1973r 265) antogs som vilande förslag tiU bl. a. ny regeringsform (RF). Förslagel
antogs slutligt av innevarande års riksdag (KU 1974r8, rskr 1974rl9, öppet brev
uppläst den 6 mars 1974). Enligt övergångsbestämmelserna skall reglema i den
nya RF i aUmänhet börja tiUämpas vid utgången av året efter del då riksdagen
slutligt har antagit den nya RF, dvs. fr. o. m. den 1 januari 1975.
Den nya RF gör det nödvändigt med en ganska omfattande följdlagstiftning.
Ett stort antal förslag till följdförfattningar som har utarbetats mom
justitiedepartementet har förelagts riksdagen i prop. 1974r35. Inom
försvarsdepartementet har som ett led i föhdarbetel liU den nya RF utarbetats
ytterligare tre författningsförslag, nämligen dels förslag tiU lag om
handläggningen av vissa regeringsärenden, som anknyter tiU regler som finns i 7
kap. 3 § andra punkten den nya RF, dels förslag tUl lag om beredskapsslyrka,
som innehåller föreskrifter om användningen av svensk mUilär styrka i FN-tjänst
m. m., dels förslag till lag om beteckningen försvarsmakten. Jag viU i
sammanhanget erinra om alt grundlagberedningen i betänkandet (SOU 1972rl6) med
förslag tiU följdförfaUningar tiU den nya RF och den samtidigt antagna nya
riksdagsordningen har lagl fram författningsförslag i bl. a. de två förstnämnda
hänseendena. Förslagen har remissbehandlats gemensamt med beredningens huvudförslag
i betänkandet (SOU 1972rl5) Ny regeringsform. Ny riksdagsordnmg.
Motivering tiU författningsförslagen
Förslag till lag om handläggningen av vissa
regeringsärenden
Enligt 7 kap. 3 § första punkten den nya RF skall
regeringsärenden avgöras av regeringen vid regeringssammanträde. 1 andra
punkten har undantag gjorts för ärenden som gäller verkställighet inom
försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut. Sådana
ärenden kan, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns
överinseende avgöras av chefen för det departement tUl vilket ärendena hör.
Det nu
angivna undantaget har sin motsvarighet i 15 § i 1809 års RF. Där föreskrivs
att kommandomål får avgöras av konungen, då han själv för riksstyrelsen, i
närvaro av chefen för det departement dit ärendet hör. Med kommandomål förstås
enligt 15 § "sådana som Konungen, i egenskap av högste befälhavare över
krigsmakten till lands och sjöss, omedel-barligen besörjer". 1 15 §
föreskrivs vidare att i lag skaU bestämmas vilka regeringsärenden som får
handläggas som kommandomål. Med stöd av den bestämmelsen har lagen (1921 rl 5;
ändrad 1937r 161) om kommandomål utfärdats (LKM).
Prop. 1974r50 31
Enligl 1 § LKM får som kommandomål handläggas
regeringsärenden som avser verkställighet i mihtärt hänseende av vad
krigsmaklen har alt fullgöra på grund av lagar, författningar eller särskilda
av konungen i statsrådet fattade beslut. Paragrafens andra stycke innehåller
ett förbud att i kommandomålsyäg fatta beslut som innebär rubbning eller förklaring
av gällande lag eUer författning eller särskilda av konungen i statsrådet
meddelade bestämmelser eller berör svenska medborgare annorledes än med
avseende på dem åliggande tjänstgöring vid krigsmakten eller är av
beskaffenhet att för statsverket medföra utgifl, för vars bestridande medel inle
har blivit anvisade av riksdagen eller eljest är tillgängliga för konungen.
1 2 § LKM uppräknas de regeringsärenden som med
iakttagande av 1 § huvudsakligen får handläggas och avgöras som kommandomål.
Bestämmelsen
i 3 § LKM om att cheferna för lantförsvarets, sjöförsvarels och flygvapnets
kommandoexpeditioner skall biträda departementschefen vid kommandomålens
beredning och föredragning inför konungen är föråldrad. De olika
kommandoexpeditionerna slogs år 1945 samman till en för försvarsgrenarna
gemensam kommandoexpedition (prop. 1945rl70, SU 1945rl78, rskr 1945r353). Efter
1965 års deparle-mentsreform (prop. 1965r65 bU. 3, SU 1965rll3, rskr 1965r302)
utgör kommandoexpeditionen en enhet i försvarsdepartementet. Handläggningen av
kommando mål sker efter de regler som finns i departemenlsin-struktionen (1965r386)
och med stöd av denna meddelade föreskrifter.
Enligt 4 § LKM får konungen i den ordning som föreskrivs
för handläggning av kommandomål uppdra åt en särskUd militär tjänsteman eller
myndighet att avgöra ärenden som enligt LKM får behandlas som kommando mål och
som är av enklare beskaffenhet.
Som framgår av vad jag förut har anfört, skall i särskild
lag anges vUka regeringsärenden som får handläggas i den enklare ordning som
föreskrivs i 7 kap. 3 § andra punkten den nya RF.
När chefen för justitiedepartementet anmälde förslaget
till den nya RF i statsrådet anförde han att nuvarande avgränsning av ärenden
som behandlas som kommandomål borde ses över (prop. 1973r90s. 184). En sädan
översyn har ägt rum inom försvarsdepartementet och har resulterat i det här
aktuella lagförslaget.
Enligt den
nya RF sorterar försvarsmakten såväl reellt som formellt under regeringen. Man
kan dock inte säga att regeringen utövar något "befäl över"
försvarsmakten i den mening detta uttryck används i mUitära sammanhang. Med
hänsyn härtill har uttrycken kommandomål eller kommandoärenden som beteckning
för de regeringsärenden som här avses inte ansetts böra komma tUl användning,
trots alt dessa uttryck har gammal hävd. Enligt förslaget skall i den nya
lagens rubrik endast anges att den avser "vissa regeringsärenden".
Delta bör vara tUlräckligt med hänsyn till att den nya RF inte medger
särbehandling av någon annan ärendetyp än den som anges i 7 kap. 3 § andra
punkten den nya RF.
När i den föreslagna lagen föreskrivs att ett
regeringsärende får handläggas i den ordning som anges i 7 kap. 3 § andra
punkten den nya
Prop. 1974r50 32
RF innebär detta all regeringsärendet för att få
handläggas i den särskilda ordningen skall gäUa verkstäUighet av författning
eller särskUl regeringsbeslut. Härav följer alt beslut i ärendet inte får
strida mol författningen eller regeringsbeslutet. Något uttryckligt förbud som
motsvarar föreskriften i 1 § andra stycket LKM behövs därför inte.
1 prop. 1973r90 (s. 184) framhölls att del främst var
kravet på snabbhet som påkaUade att regeringsärende rörande försvarsmakten
borde kunna avgöras i enklare former än andra regeringsärenden. Faslän kravel
på skyndsamhel inle har ansetts böra komma lUl uttryck i lagtexten, bör den
enklare handläggningsordning som här avses ske endast när särskUda skäl
påkallar det. Huvudregeln bör vara att regeringsärende som berör
försvarsmakten avgörs i samma former som andra regeringsärenden även om ärendet
tiUhör den ärendetyp som enligt vad som sägs i det följande får avgöras i den särskUda
ordningen.
För att ett regeringsärende skaU få behandlas i den särskUda
ordningen krävs all ärendet finns upptaget i den förteckning som har tagits in
i lagförslaget. Ärendeförteckningen är uttömmande. Detta torde bäst stämma
överens med föreskriften i 7 kap. 3 § andra punkten den nya RF att i lag skall
anges i vilken omfattning här avsedda regeringsärenden får avgöras i den
särskilda ordning som tidigare nämnts. 1 anslutning till ärendeförleckningen
vill jag framhålla att beslut om försvarsmaktens mobilisering måsle fattas vid
regeringssammanträde. De regeringsbeslut som krävs för att verkställa beslutad
mobilisering får däremot avgöras i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 3 §
andra punkten den nya RF. Motsvarande ordning gäller inkaUelse av värnpliktiga
enligt 28 § värnpliktslagen (1941 r967). 1 övrigt torde ärendeförleckningen
inte kräva några kommentarer.
Lagförslaget innehåller inte någon motsvarighet till 3 § LKM.
Skälet härför framgår av vad jag har anfört vid redogörelsen för den paragrafen
i det föregående.
Inte heller till 4 § LKM finns någon motsvarighet i förslagel.
Förklaringen härtill är, att i den män regeringen anser att det behövs
föreskrifter för tillämpningen av en författning eller ett särskUt
regeringsbeslut och att dessa föreskrifter skaU meddelas av myndighet, detta
bör komma till uttryck i författningen eller det särskilda regeringsbeslutet.
1 den för
kommandomål bestämda ordningen har fastställts vissa reglementen och instruktioner
för krigsmaktens verksamhet, nämligen tiänslereglemente för krigsmakten (TjRK),
instruktion för krigsmakten vid hävdande av rikets oberoende under allmänl
fredstillstånd samt under krig mellan främmande makter varunder Sverige är
neutralt (IKFN), sjöljänstreglemente för marinen (SRM) och bestämmelser för
vaktpersonal vid krigsmaklen (VaklB). Innehållet i dessa reglementen och
instruktioner är inte sådant att det kan hänföras till ärende enligl den nya
lagen. Arbetet med att inordna dessa föreskrifter i den nya RFrs terminologi
och systematik får i enlighet med vad som har anförts i prop. 1974r35 (s. 65)
ske successivt. Av punkten 6 i övergångsbestämmelserna till den nya RF framgår
emellertid att äldre författning och föreskrift äger fortsatt
Prop. 1974r50 33
giltighet utan hinder av alt den inte har kommit tiU i den
ordning som skulle ha iakttagits vid tUlämpning av den nya RF.
Frågan om
utformning av och underskrift på expedition i ärende som här avses får las upp liU
övervägande vid utarbetandet av tUlämpningsföreskrifter som ansluter tUl 7
kap. 7 § den nya RF.
Förslag tiU lagom beredskapsstyrka
Genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964r81, SU 1964r65,
rskr 1964rl77) godkände riksdagen riktlinjer för uppsättande och användande av
en svensk beredskapsslyrka för FN-tjänst. 1 propositionen (s. 3) anförde min
företrädare bl. a. att en svensk mUilär beredskapsstyrka borde sällas upp för
all kunna läcka förstahandsbehovet för en insats av FN var som helsl i världen
i syfte att upprätthålla lugn och ordning. Styrkan borde också kunna biträda
vid hjälpverksamhet i samband med naturkatastrofer, olyckor e. d. Vidare angavs
att styrkan borde omfatta sammanlagt ca 1 600 man och organiseras i två
bataljoner och en teknikerkonlingenl. Bataljonerna borde utrustas för vaktyänst
och för all upprätthålla ordning. TeknUcerkonlingentens uppgift skulle vara att
kunna driva och hålla i gång tekniskt betonade samhäUsanordningar och utöva
transportledning. 1 leknikerkonlingenlen borde därför bl. a. ingå en teknisk
kader och en Iransportledningskader. Teknikerkonlingenten borde också omfatta
en flygtransportenhet samt en stabs- och observatörsgrupp. 1 propositionen
betonades också all styrkan skulle rekryteras helt på frivillig grund.
Med stöd
av riksdagens beslut har utfärdats kungörelsen (1967rl8) om svensk
beredskapsstyrka för FN-tjänst (FN-kungörelsen).
FN-kungörelsen
föreskriver bl. a. att svensk beredskapsstyrka efter särskilt beslut av Kungl. Majrt
skaU ställas liU FNrs förfogande för att delta i fredsbevarande operation (1 §).
1 1 § anges också att beredskapsstyrkan kan biträda vid hjälpverksamhet
utomlands i samband med naturkatastrof eller liknande händelse. FN-kungörelsen
innehåller vidare bestämmelser om att beredskapsstyrkan skall bestå av anställd
personal, att den enligt bestämmande av Kungl. Majrt skall organiseras på högst
tre kontingenter, nämhgen två bataljoner och en teknikerkontingent (2 §) samt
att den utgör en avdelning av krigsmakten (3 §). I FN-kungörelsen finns också
bestämmelser om anställning, utbUdning, tjänstgöring m. m.
Den nya RF
upptar i 10 kap. 9 § en bestämmelse som säger att, om det inte är fråga om att
möta väpnat angrepp mot riket, svensk väpnad styrka får sällas in i strid eller
sändas till annat land endast om riksdagen medger det eller det är medgivet i
lag som anger förutsättningarna för åtgärden eller om skyldighet att vidta
åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse som har
godkänts av riksdagen.
En följd
av den nu återgivna bestämmelsen blir alt föreskrifter om användningen av mUitär
personal i FN-tiänst e. d. i fortsättningen måste finnas i lag (jfr prop. 1973r90
s. 375). Det förslag tiU lag om beredskapsslyrka som har utarbetats inom
försvarsdepartementet innehåller de
Prop. 1974r50 34
föreskrifter som sålunda enligl den nya RF måste finnas i
lag.
1 1 § första punkten lagförslaget anges att regeringen efler
framställning av FNrs generalsekreterare får ställa en mUilär beredskapsstyrka
tiU FNrs förfogande för att delta i fredsbevarande verksamhet. 1 andra punkten
bemyndigas regeringen all sätta in beredskapsstyrkan i hjälparbete utomlands i
samband med naturkatastrofer eller liknande händelser. När det i paragrafen
talas om alt beredskapsstyrkan skaU vara militär ligger i detta att styrkans
personal vid behov får vara beväpnad. Fredsbevarande verksamhet kan innefatta såväl
mUitära operationer som stabs- och observatörstjänsl. Liksom hittUls måste
varje insats av personal ur beredskapsstyrkan också i fortsättningen föregås av
en prövning av regeringen i varje särskUd situation.
Enligt 2 § första stycket lagförslaget utgör
beredskapsstyrkan en del av försvarsmakten. Föreskriften i 2 § andra stycket om
alt beredskapsstyrkan får omfatta högst två bataljoner samt specialenheter om tUlsammans
högst en bataljons styrka innebär att storleken av den styrka som regeringen enligt
förslaget får sända utomlands begränsas tUl tre bataljoner eller ca 3 000 man.
Av bestämmelsen i 3 § lagförslaget alt beredskapsstyrkan
skall bestå av anställd personal följer att anställningen skall avse
tjänstgöring i beredskapsstyrkan. Härigenom markeras att styrkan skaU
rekryteras helt på frivillig grund. Det är aUtså inte möjligt att kommendera
vare sig fast anställd personal eller värnpliktiga att ingå i
beredskapsstyrkan.
Förslag till lag om beteckningen försvarsmakten
1 den nya RF ersätts beteckningen "krigsmakten"
av "försvarsmakten". Ordet krigsmakten förekommer i ett stort antal
lagar och andra författningar. Det har inte ansetts möjligt att i ett
sammanhang byta ut ordet krigsmakten mot försvarsmakten utan detta får ske
successivt. Det är därför nödvändigt att genom ett generellt stadgande anpassa
terminologin i de äldre författningarna liU den nya benämningen.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Majrt
föreslår riksdagen all antaga förslagen lUl
1.
lag om
handläggningen av vissa regeringsärenden,
2.
lag om
beredskapsstyrka,
3.
lag om
beteckningen försvarsmakten.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Majrt Konungen att till
riksdagen skall avlålas proposition av den lydelse bilaga tiU delta protokoll
utvisar.
Ur protokollelr Britta Gyllensten
Prop.
1974r50
35 Bilaga
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
c o
o
c
VO
3
tu
n
.a
c
g
c
rt
n
>
u
o
x>
S
o
.2 u.
o
o
opaginerad Kontrollera mot PDF
c:
o .a G c
I
+j ra r,
C/l t/J I-,
g O-O
W Ä >
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
O
C
I
.1 C
c
S.
§ .
lO
I-I
0)
5
.c
2
c
c «
u
T3
(U
O O
-1
J=
-3 +j .o
-
1
het enh ihet
nhe
"?
c « J S o
fe
" ".s
:0
Teknisk Intende
Kamera Sjukvåri
tu
.- fn
00 -T!
C
s - å
a « j
(,-1
o W5
. bC
s
trafik aknin;
(.-.
O
2
J5 >
.c
G
J3 C
1
1
o
u
Qi
4i
f
o
T3 C rt
T3
a
c ra
rl. väder - och lui
E
Ui
:0
iS
i2
- .5
t3
=3
s
:rt
.c S-S
S
iy5
Flygen Basenh
Stridsli Robot
OJ
(U
J5
C
c
S
.2
.o
rt
J
cn
c
3
J3
C
o
O
00
il
T3
00
3
c
X>
'c
.C
-o
o
u
III
1-1
!r "r ö *
C
o _. (U
- O rt
e ö :
tu
Ii
= 1
?.
il
:0 :0
If
si
> "-.r ra t«
g-o-o!
--SS
' o "o
tuCC
a T3 T3
ti. U J2
.c rt c
o OJ
13 o c
> '> "> > "rt -o
. C
C rt
o 73 -o
C C C t- -; .vj
tu tu
UJ w O tu
.-I r
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. I974r50 37
InnehåU
Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m. ...... 4
Inledning .................................................................. ...... 4
Flygvapnets nottUjorganisation m. m........................... ...... 5
Departementschefen ................................................. .... 10
Lokaliseringen
av Upplands signalregemenle m. m.......... .... 12
Inledning .................................................................. .... 12
Televerkels utredning ................................................ .... 12
Överbefälhavarens utredning ................................... .... 13
Departementschefen.................................................... .... 13
Vissa
markförvärv för armén ........................................ .... 16
Utvidgning av 1 11 rs övningsfält ............................ 16
Nytt skjulfäh för 1 17 ................................................. .... 18
Departementschefen.................................................... 23
Eftergift
av lån lUl Stiftelsen Ösmo bostäder.................... 28
Följdlagstiftning
liU den nya regeringsformen ............... 30
Inledning .................................................................. 30
Motivering tUl förfatlningsförslagen.............................. 30
Hemställan ................................................................ 34
Bihgor
Nuvarande principorganisation för flygflottilj ................ 35
Departementschefens förslag tUl prindporganisalion för flygflottUj 36
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
49 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (47)
47 kopplingar i 33 dokument.
- Prop. 2013/14:179 Lag om beslut i särskilda regeringsärenden s. 7 om s. 32 · s. 10 om s. 32 · s. 15 om s. 32 · s. 16 om s. 32 · och 1 till i texten
- SOU 2013:18 Regeringsbeslut av ett statsråd - SRÄ s. 31 i texten
- SOU 1999:37 Underrättelsetjänsten s. 206 om s. 32 i texten
- Bet. 1992/93:FöU5 Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands i texten
- Prop. 1992/93:77 om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands s. 6 om s. 34 · s. 18 om s. 34 i texten
Doktrin (2)
2 kopplingar i 1 dokument.
- Falk, Straffrätt och territorium, 1976 s. 281 om s. 34 · s. 282 om s. 33 i texten