Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande

1974 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:55, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 55 år 1974 Prop. 1974: 55

Nr 55

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med
internationell bakgrund; given den 28 februari 1974.

Kungl.
Majrt vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlålande
till riksdagen föredraganden hemställt.

CARL GUSTAF

CARL
LIDBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåU

I
propositionen föreslås att 1973 års lag om särskUda åtgärder till förebyggande
av vissa våldsdåd med intemationell bakgrund får fortsalt giltighet till
utgången av juni 1975.

1
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1974: 55

Förslag
till

Lag
om fortsatt giltighet av lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till
förebyggande av vissa våldsdåd med intemationell bakgrund

Härigenom
förordnas alt lagen (1973 r 162) om särskUda åtgärder till förebyggande av
vissa våldsdåd med internationell bakgmnd, vilken lag gäUer till utgången av
april 1974, skall äga fortsall giltighet tUl utgången av juni 1975.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.1974: 55

Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet den 28 februari 1974.

Närvarande:
Minislern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, NORLING, LIDBOM, GUSTAFSSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Statsrådet
Lidbom anmäler efter gemensam berednmg med statsrådets övriga ledamöter fråga
om fortsatt gibighet av lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till
förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrurid och anför.

1
Inledning

Den
ökning av internationella terroristdåd som ägt rum under senare år en
utveckling som drabbat även Sverige har såväl på det internalionella planet
som inom vårt land föranlett åtgärder för att söka förhindra sådana våldsdåd. I
september 1972 tillsattes i Sverige en kommission med uppgift all undersöka
vilka ytterligare åtgärder som inom vårt land kunde vidtas i förebyggande
syfte. På grundval av kommissionens rapport (Ds Ju 1972 r 35) Åtgärder mol vissa
våldsdåd med internationell bakgrund förelades riksdagen genom proposition 1973
r 37 förslag till lag om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd
med internationell bakgmnd. Sedan riksdagen antagit lagförslaget (JuU 1973r 18,
rskr 1973r 121) och lagen utfärdats (SFS 1973r 162), trädde den i kraft den 1
maj 1973. Den är tidsbegränsad och gäller tUl utgången av april 1974.

Rikspolisstyrelsen
(RPS) har i skrivelse den 5 februari 1974 tUl chefen för
arbetsmarknadsdepartementet lämnat en redogörelse för tillämpningen av lagen
under de drygt nio månader den då varit i kraft och för de erfarenheter som
därvid har vunnits. Skrivelsen har överlämnats till justitiedepartementet.
Vidare har från arbetsmarknadsdepartementet inhämtats uppgifter rörande
handläggningen av ärenden enligt lagen.

Inom
utrikesdepartementet har upprättats en redogörelse för den utveckling som ägt
rum internationellt under del förflutna året med avseende på såväl förekomsten
av och fortsatta betingelser för den internationella terrorismen som vidtagna
åtgärder för att bekämpa denna.

Beträffande
tillämpningen av lagen har kompletterande upplysningar inhämtats genom
överläggningar mellan företrädare för justitie- och
arbetsmarknadsdepartementen, riksåklagaren, rikspolischefen och chefen för
invandrarverket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 55 4

På
grundval av det sålunda tUlgängliga utredningsmaterialet anhåller jag att nu få
ta upp frågan om en förlängning av lagens giltighetstid.

2
Gällande ordning

Lagen
om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell
bakgrund, i det följande kallad terroristlagen, ger möjligheter att under vissa
speciella fömtsättningar och i ell mycket begränsat antal fall ingripa med
skilda åtgärder som alla har till syfte all minska riskerna för all vårt land
blir skådeplatsen för nya internationeUa terroristdåd. I förarbetena till
lagen framhålls (prop. 1973 r 37 s. 21) att den tar sikte enbart på utiänningar
som tillhör eller verkar för sådana lerroristgmpper och -orgarusationer vilka
genom sin tidigare verksamhet har visat alt de systematiskt använder våld för
politiska syften även mot oskyldiga människor i främmande land och därför kan
befaras göra det också i Sverige. Utlänning som avses i lagen kan avvisas
eller utvisas. En förutsättning för att ell avvisnings- eller utvis-ningsbeslul
skall kunna verkstäUas är dock alt utlänningen i fråga inte är politisk
flykting. Föreligger hinder för verkställighet på denna grund skall den som
beslutet avser däremot kunna bli föremål för kontroll och övervakning. Därvid
skall under vissa förutsättningar även sådana spanhigs- och tvångsåtgärder som
husrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiklning, brevkontroll och
telefonavlyssning kunna användas mot honom. Förutsättningarna för dessa
åtgärder avviker i viss mån från vad som enligl rättegångsbalken gäller om
användningen av sådana tvångsmedel vid misstanke om brott, eftersom
rättegångsbalkens regler inte ger möjhgheter till ingripanden uteslutande i
förebyggande syfte. Ett fletal garantier mot en alltför vidsträckt tillämpning
av lagen har byggts in både i de bestämmelser som gäller förfarandet och
beslutsprocessen och i särskilda regler som har tUl syfte att ge underlag för
en fortlöpande kontroll av hur lagen hanleras.

Rörande
lagens närmare innehåll kan nämnas följande.

Enligt
1 § första stycket skall utiänning, som ankommer till riket, avvisas om det
finnes grundad anledning anta all han lUlhör eller verkar för organisation
eller grupp som på grund av vad som är känt om dess verksamhet kan befaras här
i riket använda våld, hot eller tvång för politiska syften. Förteckning över utiänningar,
som sålunda skall avvisas, upprättas enligl 1 § andra stycket av RPS i
enlighet med föreskrifter som medddas av Kungl. Majrt. Föreligger beträffande
utlänning, som uppehåller sig i riket, sådana omständigheter som nyss nämnts
får han enligl 3 § utvisas.

Beslut
om avvisning skall meddelas av polismyndighet på grundval av RPSrs förteckning
(2 §). Påslår utlänning som finns upptagen i för-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 55 5

teckningen
all han är politisk flykting, skall ärendet efter invandrarverkets hörande understäUas
Kungl. Majrt, om inte påståendet är uppenbart oriktigt (5 §). Underställning
skall också ske om utlänningen har fått svenskt visum, uppehållstillstånd eller
bosältningstillslånd (2 §). Detsamma skall gälla om utlänningen anses böra
avvisas enligl 1 § trots att han inte finns upplagen i den tidigare nämnda
förteckningen. Beslut om utvisning meddelas av Kungl. Majrt (3 §).

Påstår utlänning när fråga
uppkommer om verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning att han är
politisk flykting och är påståendet inte uppenbart oriktigt, skall
verkställighetsfrågan underställas Kungl. Majrt sedan invandrarverket yttrat
sig i ärendet (5 §).

En förutsällning för att
en utlänning skall kunna avlägsnas ur landet på grund av avvisnings- eller utvisningsbeslul
är som tidigare nämnts alt han inle är politisk flykting. Enligt 8 § skall
sålunda Kungl. Majrt förordna att beslut om avvisning eller utvisning t. v. ej
får verkstäUas, om hinder mol verkställighet av beslutet möter på grund av vad
som sägs i 53 och 54 §§ utiänningslagen (politiskt flyktingskap) eller om del eljest
föreligger särskild anledning att verkstäUighet ej bör äga mm.

I
sådana ärenden enligl terroristlagen som rör avvisning eller utvisning eller verkstäUighet
av sådan åtgärd är åtskilliga bestämmelser i utlänningslagen tillämpliga (7 §).
När det gäller utlännings tagande i förvar kompletteras utlänningslagens regler
härom med särskUda regler som ger polisen i viss mån vidgade möjligheter till
förvarslagande (6 §).

Utlänning beträffande
vilken Kungl. Majrt har förordnat alt meddelat avvisnings- eUer utvisningsbeslul
t. v. inte får verkställas, skall enligt 9 § första stycket under sin vistelse
i riket kunna bli föremål för viss kontroll och övervakning. Detsamma skaU
enligt 9 § andra stycket gälla om enligt utlänningslagen har meddelats ett ej verkställbart
beslut om avvisning eller avlägsnande och Kungl. Majrt funnit att beträffande
utlänningen föreligger sådana omständigheter som anges i 1 § första stycket terrorisllagen.
Den kontroll och övervakning som i nu nämnda fall skall kunna komma i fråga
innebär dels att Kungl. Majrt skall kunna meddela en sådan utlänning särskilda
föreskrifter om inskränkningar och vUlkor för hans vistelse i riket och dels
att utlänningen under vissa förutsättningar skall kunna bli föremål för vissa
spaningsåtgärder. I sistnämnda hänseende innebär lagen följande.

Om det finnes vara av
betydelse för att utröna huruvida organisation eller grupp som avses i 1 §
första stycket planlägger eller förbereder åtgärd som utgör hot mol allmän
ordning och säkerhet, får utlänning som avses i 9 § underkastas husrannsakan, kroppsvisitation
eller kroppsbesiklning. Av sådan utlänning får också tagas fingeravtryck och
fotografi (10 §). Förordnande om nämnda åtgärder medddas av polismyndighet.
För samma ändamål kan polismyndighet, om synnerliga skäl föreligger, få
tillstånd all dels ta del av samtal till och från telefon-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 55 6

apparat
som innehas eller eljest kan antas komma att begagnas av utlänning som nu
avses (telefonavlyssning), och dels närmare undersöka, öppna eller granska
post- eller telegrafförsändelse, brev, annan sluten handling eller paket som
ställts till eller avsänts från utiänning som nu avses och som påträffas vid
husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning eller som finns hos posl-,
telegraf-, järnvägs- eller annan be-fordringsanslall (11 §). Fråga om tillstånd
till sådan åtgärd prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av RPS. Tillstånd
skall meddelas all gälla viss lid ej överstigande en månad (12 §).

I
aUa sådana ärenden enligt lagen som prövas av Kungl. Majrt skall förhör håUas
(14 §).

I
proposition 1973r 37 uttalade jag bl. a. följande. De viktigaste besluten
enligt lagen har förbehållils regeringen. Så t. ex. kan ingen person utvisas
annat än efler beslut som regeringen i varje särskUt fall fattat under
konstitutionellt och parlamentariskt ansvar. Frågor om politiskt flyktingskap skaU
alltid prövas av regeringen. Frihels-inskränkande föreskrifter och tvångsmedel
kan komma till användning uteslutande mot personer som har drabbats av ett avvisnings-
eller utvisningsbeslul som inte kan verkställas. När det gäller kontrollen av
regeringens och myndigheternas handlande torde det viktigaste skyddet mot
missbruk hgga i begränsningen av lagens gUtighetstid till ell år. En förlängning
av lagen förutsätter att riksdagen får la ställning på nytt. I en eventuell
proposition om förlängning bör en förhållandevis utförlig redogörelse kunna
lämnas för de erfarenheter som vunnits. Redogörelsen får förutsättas innehåUa
bl. a. uppgifter om antalet awisnings-och utvisningsbeslut, antalet fall då frihetsinskränkande
föreskrifter och tvångsmedel har använts, särskild redovisning i fråga om
telefonavlyssning och brevkontroll etc. I viss utsträckning bör även
förutsättningarna för ingripanden i enskilda fall kunna redovisas.

I
sitt av riksdagen godkända belänkande uttalade juslitieutskottet (JuU 1973 r 18
s. 15 och 24) att en betydelsefuU rältssäkerhelsgaranti ligger däri all
riksdagen vid en prövning av frågan om förlängning av lagens gUtighetstid får
förutsättas erhålla en utförlig redogörelse för de erfarenheter som vunnits av
lagens tillämpning. Även de tillämpande myndigheternas beslut i varje särskUl
fall kommer enligt utskottet härigenom att bli underkastade en särskild
granskning vid sidan av den som utförs av JO och JK. Utskottet utgick från att Kungl.
Majrt inför en eventuell förlängning av lagens gUtighetstid uppmärksammar i vad
mån ändringar eller tiUägg behövs för all förebygga missbruk och garantera
rättssäkerheten.

Vid
terrorisllagens tUlkomst framhölls det angelägna i att verksamma åtgärder vidtogs
för all informera allm.änheten och i synnerhet invandrarna om lagens syfte och
innebörd (prop. 1973 r 37 s. 26 och JuU 1973r 18 s. 23). En sådan information
spreds också i samband

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 55 7

med
lagens ikraftträdande. Sålunda infördes i Invandrartidningen och dess
månadsbulletin "Information" en redogörelse på 12 utländska språk. Dessa
tidningar skickades med ledning av folkbokföringens uppgifter till aUa utiändska
medborgare som är bosalla i Sverige. Särtryck av informationen på de 12
utländska språken och en folder med samma text på svenska distribuerades också
genom landsorganisationen och svenska arbetsgivareföreningen. Informationen
skickades också ut lUl gränsstationer, invandrarbyråer, invandrarorganisalionerna,
studieförbunden m. fl.

3
Den internationella utvecklingen

1
prop. 1973r 37 erinras om den våg av politiska våldsdåd som under senare år
gått över världen. Även under den tid som sedan förflutit har en lång rad
internationella terroristhandlingar ulförts i olika delar av världen. Bland de
mera uppmärksammade fallen av detta slag av våldsdåd kan nämnas följande med
anknytning till Mellersta Östern-konflikten r

1. Den 1 mars 1973 ockuperades Saudi-Arabiens ambassad
i Khartoum av medlemmar av den s. k. Svarta Seplemberrörelsen, varvid fem diplomater
togs som gisslan. Tre av dessa (två amerikaner och en belgare) dödades
sedermera som en följd av att ockupanternas krav inte tUlmötes-gicks.

2. Den 9 april 1973 sköts en palestinier ned på öppen
gata i Paris. Misstankar har framkommit att dådet har politisk bakgrund.

3. Den 21 juli 1973 sköts en marockan ned på öppen
gata i Lille-hammer i Norge. Fem personer, däribland ett par israeler, dömdes i
underrätten för delaktighet i mordet. Enligl domstolens uttalande har den
israeliska underrättelsetjänsten stått bakom mordet. Fyra av de dömda har
fullföljt talan mot domen. Den femte har frigivits vUlkorligt från honom ådömt
frihetsstraff.

4. Den 5 augusti 1973 ertappades fyra palestinier med
vapen på Atens flygplats, när de försökte gå ombord på ett flygplan till
Israel. Skottlossning utbröt, varvid tre personer dödades och ett femtiotal
sårades.

5. Den 27 september 1973 kapade två araber utanför
Wien elt tåg med rysk-judiska emigranter. Tre av emigranterna och en
österrikisk tulltjänsteman togs som gisslan. På Wiens flygplats tilläts
sedermera de båda kaparna att lämna landet utan sin gisslan. Österrikiska
regeringen lovade inställa den organisatoriska hjälpen tUl de rysk-judiska emigranterna
och bl. a. slänga genomgångslägrel i Schönau.

6. Den 17 december 1973 utfördes en palestinsk lerrorislattack
på Roms flygplats, varvid ett amerikanskt trafikflygplan sprängdes i luften och
ett fyrtiotal personer dödades.

7. Den 30 januari 1974 kapade fyra personer två
japaner och två araber i Singapore en färja och log fem män som gisslan,
sedan de försökt spränga några oljecisterner i luften.

I
detta sammanhang bör erinras om vissa aktioner som utförts från israelisk sida
under år 1973 och som krävt åtskilliga dödsoffer. I

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 55 8

februari och april företogs sålunda israeliska raider in
på libanesiskt område.

Till bUden hör också att del på senare lid förekommit
omständigheter som tyder på att terrorister kan komma att använda robotvapen
mot flygplan i luften. Personer i besittning av robotvapen greps sålunda i Rom
i september 1973, och särskild bevakning av Londons flygplats, Healhrow, har
anordnats för att förebygga sådana attacker. Ohka uppgifter ger stöd för
antagande att terroristgrupper ligger i beredskap i olika länder i Europa för
att slå tUl i händelse av en från palestinsk synpunkt ogynnsam utveckling av Geneveförhandlingarna.
Det kan inte uteslutas att några av dessa grupper är utrustade med robolvapen.

Den lerroristverksamhet som tidigare även i Sverige
utgått från den av kroater beslående s. k. Ustasjarörelsen synes under det
senaste året ha varit av mindre omfattning. Det kan dock nämnas att ett bombdåd
på Belgrads järnvägsstation i augusti 1973, då en person dödades och sju
skadades har satts i samband med Ustasja. Delsamma gäller morden på några
jugoslaver i Amsterdam i slutet av år 1973. Det är också för tidigt att uttala
sig huruvida avmattningen i rörelsens aktivitet är av endast tillfällig eller
av mer permanent natur. Situationen måste f. n. bedömas som labU.

Sammanfattningsvis kan konstateras att utvecklingen under
1973 inle lyder på någon allmän avmattning av den internalionella terrorismen.
Del bör också uppmärksammas att ett av de nyss redovisade terroristdåden ägde
rum nära våra gränser, nämligen mordet i Lillehammer, saml att uppgifter förehgger
om att den lerrorislattack som skedde på Roms flygplats i december 1973
alternativt hade planerats alt äga rum i Skandinavien.

Flertalet av de mest uppseendeväckande terroristdåden har
samband med konflikten i Mellersta Östern. Huruvida den senaste lidens mera
hoppfulla utveckling där kommer att leda till en minskad lerroristverksamhet
är del ännu för tidigt att uttala sig om. Mycket lyder emeUertid på alt vissa
palestinska organisationer motsätter sig en eventuell förhandlingsuppgörelse
mellan Israel och arabstaterna. Är detta riktigt kan man befara fortsatt
terroristverksamhet som kan bli av myckel allvarligt slag.

Det internalionella samarbetet mot terrorismen har under
1973 fortgått inom bl. a. FN, ICAO (den intemationella civila luftfartsorganisationen)
och Europarådet.

FNrs generalförsamling tiUsatte hösten 1972 en kommitté
beslående av 35 stater med uppgift alt överväga olika staters synpunkter på
terrorismen och framlägga rekommendationer om länkbart samarbete för alt
snabbt komma tUl rätta med problemet. Kommittén, vari Sverige ingick som
medlem, sammanträdde under tiden 16 juli11 augusti 1973, men enighet nåddes
inte om några förslag liU åtgärder. Inte heller vid gene-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 55 9

ralförsamlingens
session under hösten 1973 nåddes några resultat, utan behandlingen av frågan
sköts upp liU följande år.

Däremot
antog FNrs generalförsamling i december 1973 en konvention om förebyggande och
bestraffning av brott mol internalionellt skyddade personer, däribland
diplomater (den s. k. diplomatskyddskon-ventionen). Genom konventionen åtar sig
staterna bl. a. att utiämna eUer att inleda förfarande för lagföring av
personer som begått våldsbrott mot diplomater eller andra personer som åtnjuter
särskilt inlernationeU-rällsligt skydd. Konventionen kommer att träda i kraft
sedan den tillträtts av 22 stater. Frågan om svenskt tiUträde till
konventionen kommer att övervägas i annat sammanhang.

Inom
ICAO har försök gjorts att få tUl stånd nya internationella överenskommelser om
skydd mot kapningar och andra handlingar som är riktade mot den civila
luftfartens säkerhet. ICAOrs generalförsamling och en särskilt sammankallad diplomatisk
konferens behandlade dessa frågor vid ett möte i Rom under tiden 28 augusti21
september 1973. Vid mötet förelåg flera förslag tUl nya konvenlionsregler, bl.
a. ett förslag som framlagts av Sverige, Danmark, Finland och Norge. Inget av
de framlagda förslagen vann emellertid erforderlig majoritet.

Även
inom Europarådet har den internalionella terrorismen behandlats under det
senaste året. Bl. a. har organisationens parlamentariska församling ägnat
problemet betydande uppmärksamhet. Den 24 januari 1974 antog Europarådets
ministerkommitté en resolution, vari medlemsstaterna uppmanas att vid
tillämpningen av intemationeUa konventioner och nationell lag ta hänsyn tUl
den speciellt allvarliga karaktären av vissa terroristhandlingar. Vidare uppmanas
medlemsstaterna att om utlämning vägras för sådana brott hänskjuta dem till
behörig myndighet för lagföring.

I
fråga om det internalionella samarbete som under det senaste året bedrivits på
detta område kan sammanfattningsvis konstateras att svårigheterna att komma
framåt visat sig betydande och att de hittillsvarande resultaten därför blivit
ytterst blygsamma. Det enda mera påtagliga resultatet är den diplomalskyddskonvenlion
som antogs av FNrs generalförsamling och som avser våldsbrott riktade mot vissa
bestämda kategorier av personer.

Även
på det nordiska planet har den internationella terrorismen tagits upp tUl
behandling under det senaste året. Sålunda har Nordiska rådet i en
rekommendation i oktober 1973 hemställt att Nordiska ministerrådet i en utrednhig
med parlamentariskt inslag skall undersöka möjligheterna för nordiskt
samarbete till förebyggande av politisk våldsutövning med intemationell
bakgrund inom nordiskt område.

I
den rapport (Ds Ju 1972r 35) som avgavs av kommissionen för förebyggande av
politiska våldsdåd framhölls alt flera allvarliga våldsdåd med politisk
bakgrund begåtts i Sverige av kroatiska separatisler. För

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 55 10

alt få en bättre kontroll av invandringen från Jugoslavien
föreslog kommissionen under hand regeringen att t. v. suspendera Sveriges viserings-frihelsavtal
med Jugoslavien. Sedan regeringen fattat beslut i enlighet med denna
hemställan, återinfördes viseringsplikl för jugoslaviska medborgare fr. o. m.
den 15 januari 1973.

4 Lagens hittillsvarande tillämpning

Kungl. Majrt har i ämbetsskrivelse till RPS den 13 aprU
1973 meddelat föreskrifter rörande upprättandet och förandet av förteckning
över utiänningar som vid ankomst till riket skall avvisas enligt terrorisllagen.
I skrivelsen förordnas i överensstämmelse med 1 § första stycket lagen att
på förteckningen skall uppföras utländsk medborgare beträffande vilken det
finns grundad anledning anta all han lUlhör eller verkar för organisation eller
grupp som på grund av vad som är känt om dess verksamhet kan befaras här i
riket använda våld, hot eller tvång för politiska syften. Del uttalas i
skrivelsen alt detta f. n. gäller de organisationer eller grupper som kan
hänföras till den s. k. Ustasjarörelsen, samt den eller de grupper inom den
palestinska befrielserörelsen som kan antas ha anknytning till "Svarta
September". Enligt lilläggsskrivelse den 28 september 1973 skall detsamma
gälla den beträffande vUken del finns grundad anledning anta att han tUlhör
eller verkar för organisation eller grupp som kan hänföras till Japanska Röda
Armén.

I skrivelsen den 13 april 1973 är vidare bestämmelser
meddelade om beslutsfunktionerna i ärenden som rör förteckningen och om granskningen
av denna. Bl. a. skall rikspolisstyrelsen var fjärde vecka eller oftare om
förhållandena föranleder tiU detta tillhandahålla Kungl. Majrt den av styrelsen
in pleno granskade förteckningen och därvid lämna Kungl. Majrt uppgift om
omständigheter som föranlett att någon upptagits i eller uteslutits från
förteckningen.

Sådan förteckning som angetts i det föregående har
upprättats den 10 maj 1973 och sedan reviderats vid tre tillfällen. Samtiiga
fyra versioner av förteckningen har godkänts av RPS in pleno och avskrifter
därav har fortlöpande överlämnats tUl Kungl. Majrt, aUl i enlighet med de
föreskrifter som meddelats i skrivelsen den 13 april 1973. Förteckningen
upptar f. n. drygt sextio personer, varav ett tiotal har redovisats under två
eller tre namn. Av de i förteckningen upptagna personerna kan i stort sett
hälften hänföras till den kroatiska och hälften tiU den palestinska rörelsen.
Ett par personer uppges vara japanska medborgare med anknytning till Japanska
Röda Armén. En del av de i förteckningen uppförda personerna har eller har
haft anknytning av ett eller annat slag till vårt land. Ingen av de förtecknade
har emellertid enligt vad som är känt anlänt till någon passkontrollort i
Sverige sedan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:55 , 11

han uppförts på förteckningen. Något beslut om avvisning enligl
lagen har därför inte behövt fattas. Inte heller vid de nordiska passkontrollerna
i annat nordiskt land, vilkas passkonlroUmyndigheler också haft tillgång lUl
förteckningen, har såvitt känt någon av de i förteckningen upptagna personerna
sökt inresa.

I sammanlagt tio fall har RPS hos Kungl. Majrt hemställt
att utlänning som uppehåller sig i riket skall utvisas eller att, i fall då enligl
utlänningslagen meddelat beslut om utvisning eller förvisning inte har kunnat
verkställas, förordnande skall meddelas enligl 9 § andra stycket terrorisllagen
angående möjligheten att tillämpa Ivångs-medelsbeslämmdserna i 1013 §§ samma
lag. I ett av dessa fall har Kungl. Majrt sedermera lämnat RPSrs framställning
utan åtgärd sedan det visar sig alt den person som framstäUningen avsåg lämnat
landet. Övriga nio ärenden har ännu ej blivit avgjorda av Kungl. Majrt.

De nio framställningar som sålunda nu är under Kungl. Majrts
prövning gäller i åtta fall kroater och i ett fall en jordansk medborgare. Fyra
av de aktuella kroaterna är sedan år 1972 underkastade föreskrifter enhgt 34 §
utlänningslagen angående inskränkningar och viUkor för deras vistelse i
Sverige. Föreskrifterna innebär bl. a. förbud all vistas utanför viss eller
vissa kommuner samt skyldighet alt anmäla sig hos polismyndighet, i regel en
eller två gånger i veckan. Det kan nämnas all en av dessa personer år 1971
dömdes till fängelse i två år och förvisning för medhjälp till olaga frihetsberövande
i samband med mordet på den jugoslaviske ambassadören i Stockholm. Han har numera
avtjänat frihetsstraffet men förvisningsbeslutet har av asylrätlsliga skäl inle
kunnat verkställas.

Eftersom beslut om avvisning eUer utvisning eller
förordnande enligt 9 § andra stycket inte har meddelats i något fall, har
frågan om tillämpning av särskilda tvångsmedel enligt terroristlagen inte varit
aktuell.

RPS framhåller i sin skrivelse att styrelsen med hänsyn
till den korta lillämpningsliden endast velat redovisa hittiUs vunna
erfarenheter av lagens tillämpning för att dessa skall kunna tjäna som underlag
för Kungl. Majrts prövning av frågan om en förlängning av lagens giltighetstid.
Styrelsen framför därvid följande allmänna synpunkter.

Hittills vunna internationella erfarenheter av
terroristverksamheten visar att gärningsmännen ofta byter identitet och alt de
vid utförande av ett våldsdåd kan vara försedda med flera identitetshandlingar.
Om RPSrs förteckning över personer, som skall avvisas, kompletteras med
uppgifter om signalement och andra liknande dala skulle enligt styrelsens
mening förteckningens värde från effektivitetssynpunkt öka.

Styrelsen framhåller vidare att det administrativa
förfarandet i ärenden angående utvisning av en misstänkt terrorist har visat
sig vara tidsödande och att del därför ännu saknas fullständig erfarenhet av

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 55 12

lagens
tiUämpning. Lagen kan dock enligt styrelsens mening ha haft en viss dämpande
effekt på sådana personer som rör sig i kretsar där våld, hot eller tvång för
politiska syften diskuteras. Del är också möjligt att lagen haft en
avskräckande verkan på de personer utom riket som planerar internationella
våldsdåd. Båda dessa förhållanden är svåra att bedöma. I vårt land har inget
våldsdåd av lerrorislkaraklär förövats under del senaste året. Styrelsen
understryker dock att lägel fortfarande måste bedömas som starkt oroande.

5
Föredraganden

Lagen
(1973r 162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med intemationell
bakgrund, den s. k. terroristlagen, som antogs av riksdagen våren 1973, gäller
lUl utgången av april 1974. Lagen tillkom mol bakgrunden av de politiska
terroristdåd som under senare år drabbat stora delar av världen. Utvecklingen
hade varit oroväckande. Antalet våldsdåd var stort, och de hade
urskillningslöst drabbat oskyldiga människor. Del ingick i terroristernas
strategi att slå tUl mol länder och människor som står helt utanför de
politiska konflikter som var våldsaktiviteternas egentliga orsaker. Många
människor hade fått offra sina liv eller utsatts för överhängande livsfara.
Även Sverige hade drabbats av internalionella lerrorisldådr Den jugoslaviske
ambassadören i Stockholm hade fallit offer för ett mordanslag och på Bulltofta
hade kroatiska flyg-kapare med passagerare och besättning som gisslan
framtvingat frisläppandet av landsmän som avtjänade straff i Sverige.

Under den tid av knappt
ett år som förflutit efter lagens tillkomst har en lång rad av nya internalionella
terroristdåd utförts i olika delar av världen. Det har då varit fråga om sådana
brott som tagande av gisslan, mord, sabotage och kapningar av flygplan, tåg och
fartyg. Terroristattacken på Roms flygplats i december 1973, då ett
trafik-flygplan sprängdes i luften och elt fyrtiotal passagerare dödades, är
ett skrämmande exempel både på den blinda fanatism som ofta ligger bakom denna
typ av våldsdåd och på gärningsmännens totala likgUtig-het för oskyldiga
människors liv och lidanden. Från olika källor har uppgells all attacken på
Roms flygplats enligl de ursprungliga planerna lika väl kunde ha drabbat ett
skandinaviskt land. Risken för att terrorister kan komma att använda robolvapen
mot flygplan i luften utgör ett nytt oroande inslag i bilden. Den utveckling
som sålunda ägt rum under del förflutna året lyder alltså tyvärr inte på att
den internationella terrorismen skulle vara på väg alt mattas av.

Ser
vi på situationen i Sverige kan vi visserligen konstalera att någol våldsdåd av
lerrorislkaraklär inte har förekommit under del förflutna året. Men det är
uppenbart att man inle enbart av den anledningen kan utgå från att vi också i fortsätiningen
kommer att vara fredade.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 55 13

Den
internationella utvecklingen rymmer åtskilliga oroväckande frågetecken. Vi kan
inle nu ge avkall på ansträngningarna all i görligaste mån skydda oss mot
våldshandlingar som sätter oskyldiga människors liv och hälsa i fara.

Som jag framhöU vid lagens
tillkomst (prop. 1973r 37) måste kampen mot terroristhandlingar föras på såväl
det internationella som det nationella planet. IntemationeUt har under år 1973
ett fortsatt arbete på detta område bedrivits inom FN, ICAO och Europarådet.
Framstegen har tyvärr varit små. Ett resultat av samarbelssträvandena utgör
dock den diplomalskyddskonvenlion som anlagils av FNrs generalförsamling och
som avser att förebygga våldsbrott mot diplomater eller andra personer som
åtnjuter särskilt internationellrältsligl skydd. Nordiska rådets initiativ tiU
ett nordiskt samarbete i kampen mol terrorismen bör också nämnas i detta sammanhang.

På del nationella planet
måste framför allt ske en förstärkning av polisövervakningen på flygplatser
och vid gränspassager. Terrorisllagen ingår i mönstret av förebyggande åtgärder
på hemmaplanet. Syftet med lagen är som tidigare nämnts alt genom åtgärder
riktade mot en mycket begränsad krets av icke önskvärda utlänningar söka i
någon mån minska riskerna för alt vårt land blir skådeplatsen för nya
terroristdåd med internationell bakgrund. Vissa bestämmelser som kan användas
för della syfte finns visserligen redan i utiänningslagen. Den nya lagen ger
emellertid klarare möjligheter alt avvisa eller utvisa utlänning som tiUhör
eller verkar för sådan organisation eller grupp som genom sin tidigare verksamhet
har visat alt den systematiskt använder våld för politiska syften även mol
oskyldiga människor i främmande land och därför kan befaras göra del också i
Sverige. Om en sådan utlänning samtidigt är politisk flykting, får avvisnings-
eller utvisningsbeslulel dock inte verkställas. Om verkställighetshinder
föreligger, skall den som beslutet avser vid behov kunna underkastas viss
kontroll och övervakning. Dels skall föreskrifter kunna meddelas om
inskränkningar och viUkor för hans vistelse i riket, t. ex. föreskrifter om
uppehållsort, anmälningsskyldighet och arbetsanställning. Dels skall han under
vissa förutsättningar kunna bli föremål för tvångsåtgärder i spaningssyfte,
såsom husrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiktning, brevkontroll och
telefonavlyssning. Garantier mot alltför vidsträckt tillämpning av lagen har
byggts in både i de beslämmelser som gäller förfarandet och beslutsprocessen
och i särskilda regler som har till syfte att ge underlag för en effektiv kontroll
av hur lagen tillämpas.

När
det gäller tillämpningen av lagen har RPS, i enlighet med föreskrifter som
meddelats av Kungl. Majrt, upprättat förteckning över sådana utlänningar som
skall avvisas. Förteckningen, som har ändrats vid olika tillfäUen, upptar f. n.
namnen på ett drygt sextiotal personer. Den har i samtliga versioner godkänts
av RPS in pleno och avskrifter

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: 55 14

av
den har fortlöpande överlämnats till Kungl. Majrt. Såvitt känt har ingen av de
i förteckningen upptagna personerna hittills sökt komma in i Sverige. Det har
därför inle varit aktuellt att meddela något avvis-ningsbeslut. När det gäller
utlänningar som uppehåller sig i Sverige har RPS i sammanlagt tio fall gjort
framställning till Kungl. Majrt om utvisning eller ora sådant förordnande som
avses i 9 § andra stycket lagen. En av dessa framställningar har lämnats utan
åtgärd sedan det visat sig alt vederbörande utlänning självmant lämnat landet.
Återstående nio ärenden har ännu inte slutgiltigt prövats av Kungl. Majrt.

Av
det anförda följer att det hittills inle i någol enda fall funnits utrymme för
sådana tvångsåtgärder i spaningssyfte som lagen öppnar möjlighet till.

När
jag mot denna bakgrund tar upp frågan om förlängning av lagen vill jag till en
början konstatera, all de förhållanden som ledde fram till antagandet av lagen
alltjämt är för handen. Den lerroristverksamhet som bedrivs av olika
organisationer tilltar eller avtar i styrka allteftersom den politiska
situationen i organisationernas hemländer växlar. Medan den kroatiska Ustasjarörelsen
under det senaste året minskat sin verksamhet, har de politiska våldsdåden med
anknytning till Mellersta Östem-konfhkten blivit allt talrikare och allt
allvarligare till sin karaktär. Ell Ulavarslande drag är all också en japansk lerrorislorga-nisation
blandat sig i denna verksamhet.

Det
intemationella samarbetet, i vilket Sverige verksamt tar del, kan som jag
anförde förra året inle under överskådlig tid antas leda till en slutlig
lösning på den internalionella terrorismens problem. Sverige måste därför också
genom nationella åtgärder motverka att vårt land blir en tillflyktsort och ell
aktionsområde för internationella terrorister. Det iir en skyldighet både mol
den egna befolkningen och mot de utlänningar som bor och arbetar i vårt land.
Vissa grupper av utlänningar upplever sig särskilt utsatta för risken att
drabbas av våldsdåd med politisk bakgrund.

Av
vad jag nu anfört framgår att Sverige alltjämt måste ha möjligheter alt hindra
utlänningar som tillhör eller verkar för grupper eller organisationer av här
aktuellt slag från alt använda Sverige som skådeplats för våldsaklioner med pohtiskt
syfte. Om vi avhänder oss instrument som ger oss sådana möjligheter, skuUe
detta i den nu rådande intemationella situationen eventuellt kunna leda till
allvarliga konsekvenser. Vi kan inte bortse från att presumtiva terrorister
därmed skulle kunna få elt särskUl incitament all förbereda nya aktioner just i
vårt land.

Om
vi sålunda kan konstatera att vi alltjämt måste ha möjlighet all visa från oss utiändska
terrorister eUer, om della på gmnd av asylrätten inte låter sig göra,
åtminstone kontrollera deras förehavanden i vårt land, återstår frågan om den
nya lagen är del rätta instrumentet för detta ändamål. Mol bakgrund av vad jag
fömt anfört om lagens använd-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974: 55 15

ning är det visserligen ännu för tidigt att fälla några
slutgiltiga omdömen om dess verkningskraft. Del förhållandel att elt antal
personer med anknytning av ett eller annat slag till Sverige ansetts böra
avvisas, om de kommer hit, och alt RPS funnit anledning att med stöd av lagen
göra framställning om utvisning av ett begränsat antal personer, talar dock för
att denna svarar mol ett faktiskt behov. Men framför allt har vi att räkna med
att lagen redan genom sin blotta existens kan antas ha åtminstone en viss
återhållande effekt. Lagen inskärper all vi ser med allvar på problemen och all
vi är beredda att efler förmåga motverka att vårt land blir en lUlflyktsorl och
elt aktionsområde för internationella terrorister. Den omständigheten att
lagens klart avläsbara verknuigar under alla förhållanden måste bli begränsade
kan inle vara ett tiUräckligt skäl för att avstå från den så länge den
internationella situationen är så oroväckande som den fortfarande är.

Av särskUd vikt när del gäller alt la ställning till
frågan om lagens förlängning är tillförlitligheten av de garantier mot alltför
vidsträckt till-lämpning som lagen är omgärdad med. Av vad jag uttalade redan i
samband med lagens tUlkomst framgår att lagen är avsedd alt tillämpas endast mol
ett fåtal pesoner som vi av säkerhetsskäl helst inte skulle vilja se i vårt
land. Vad som hittUls förekommit ger inte anledning anta alt den har använts
eller skulle kunna komma all användas på ett sätt som strider mol intentionerna
eller annars mol rättssäkerhetens krav. Erfarenheterna ger tvärtom vid handen
alt garantierna är säkra. De farhågor som en lid kan ha funnits bland vissa
invandrare på gmnd av alt vilseledande uppgifter spritts om lagens innehåU
torde ha undanröjts främst genom det omfattande informationsarbete som efler
ikraftträdandet bedrivits av invandrarverket under medverkan av bl. a. landsorganisationen
och arbetsgivareföreningen.

Handläggningen av de tio framställningar om utvisning m. m.
som RPS hittills gjort har visat sig la förhållandevis lång tid i anspråk. Den
normala gången i dessa ärenden är att offentligt biträde förordnas av
rättshjälpsnämnd, förhör hålls genom polismyndighets försorg, Kungl. Majrt
remitterar ärendet till invandrarverket, invandrarverket avger yttrande efter
att ha hört utlänningsnämnden och att Kungl. Majrt först därefter avgör
ärendet. Denna handläggningsordning är onekligen omständlig. Det kunde därför
i och för sig förtjäna all övervägas att ändra bestämmelserna så all proceduren
blir snabbare. Å andra sidan är del omständliga förfarandet ett uttryck för
just den omsorg om rättssäkerheten som ligger bakom lagens utformning. I
ärenden som är verkligt brådskande behöver Kungl. Majrt inte inhämta
invandrarverkets yttrande. En avsevärt snabbare handläggning än hittills bör
också kunna förväntas om det inträffar fall då utiänningen måste las i förvar.

Mina slutsatser kan sammanfattas i följander Vi behöver
alltjämt en särskUd lagstiftning för alt förebygga våldsdåd med internationell
bakgrund. De begränsade erfarenheter vi hittills har av terrorisllagen ger

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop, 1974: 55 16

inle
anledning att nu ändra bestämmelserna. Lagen bör därför få gälla ytterhgare en
tid i sin nuvarande utformning. I princip är en förlängning av gUtighetstiden
på ett år tillräcklig. Av praktiska skäl bör emellertid gillighelsliden nu
bestämmas lUl utgången av juni 1975.

Beträffande
de hittUls inle använda bestämmelserna i terrorisllagen om
telefonavlyssning, vill jag emellertid i detta sammanhang erinra om att
riksdagen har förordat en samlad översyn av all lagstiftning om
telefonavlyssning (JuU 1973r 18, rskr 1973r 121). Chefen för justitiedepartementet
kommer inom kort all begära Kungl. Majrts bemyndigande att tUlkalla en
utredning med detta uppdrag. Inom ramen för en sådan utredning kommer även terrorisllagens
beslämmelser om telefonavlyssning att bli föremål för närmare överväganden.

Ytterligare
vill jag här begagna tUlfället att beröra frågan om förhållandet mellan 34 § utiänningslagen
och terroristiagen. Enligt 34 § utlänningslagen kan Kungl. Majrt, "när
del finnes påkaUat av hänsyn lUl rikels säkerhet eller eljest i statens
intresse", utvisa utlänning och förbjuda honom alt återvända tUl riket (s.
k. politisk utvisning) eller också föreskriva inskränkningar och vUlkor för
hans vistelse i riket. Dessa föreskrifter är i huvudsak av samma slag som de
som kan meddelas enligt 9 § terrorisllagen men kriterierna för att använda dem
är som framgår av de citerade orden utomordentligt vaga och från
rättssäkerhetssynpunkt mindre betryggande än terrorisllagens motsvarande
bestämmelser. I sådana fall då såväl 34 § utiänningslagen som terrorisllagen i
och för sig är tillämpliga, bör därför enbart terrorisllagen tiUämpas.

Till
sist vUl jag lämna ytterligare en upplysning. Kungl. Majrt beslöt den 8
december 1972 alt suspendera viseringsfrihelsavtalel med Jugoslavien. Chefen
för utrikesdepartementet har för avsikt alt ta kontakt med vederbörande
jugoslaviska myndigheter angående eventuellt upphävande av del viseringslvång
för jugoslaviska medborgare som blev följden av denna suspension.

6
Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

all
antaga inom justitiedepartementet upprättat förslag lUl lag om fortsatt
giltighet av lagen (1973 r 162) om särskUda åtgärder till förebyggande av vissa
våldsdåd med internationell bakgrund.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Majrt Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll ulvisar.

Ur protokollelr Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740145

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

31 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (31)

31 kopplingar i 21 dokument.

  1. Prop. 1981/82:45 om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall s. 3 i texten
  2. Bet. 1978/79:JuU14 med anledning av propositionen 1978/79:29 om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall jämte motion s. 1 i texten
  3. Bet. 1977/78:JuU14 med anledning av propositionen 1977/78:46 om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall jämte motioner s. 1 i texten
  4. Bet. 1976/77:JuU13 med anledning av propositionen 1976/77:33 om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall jämte motion s. 1 i texten
  5. Bet. 1975/76:InU24 Med anledning av propositionen 1975/76:18 om ändring i utlänningslagen (1954:193), m. m. jämte motioner s. 49 i texten

Visa alla 21