Kungl. Maj:ts proposition angående ökade produktionsbidrag för dagstidningar
1974 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:74, Kungl. Maj:ts proposition angående ökade produktionsbidrag för dagstidningar
Dokumentets text
Kungl. Majrts
proposition nr 74 år 1974 Prop. 1974: 74
Nr 74
Kungl.
Maj:ts proposition angående ökade produktionsbidrag för dagstidningar; given
den 15 mars 1974.
Kungl.
Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås en väsentlig förstärkning av statens stöd till
dagspressen i form av betydande höjningar av produklionsbidragen för s. k. andratidningar.
Det
tUl pappersförbrukningen knutna årliga produktionsbidraget ökas från 5 000 kr.
till 7 500 kr. per ton. Maximibidragen höjs från 8 milj. kr. liU 13,5 milj. kr.
för storstadstidning och från 2,5 milj. kr. till 3 750 000 kr. för annan
tidning. Lägsta utgående bidrag räknas upp från 200 000 kr. tiU 300 000 kr., vUket
också utgör bidrag för tidning som utkommer en gång i veckan. För tidningar som
utkommer minst sex dagar i veckan föreslås att bidrag utgår med lägst 600 000
kr. Utgifterna för produklionsbidragen beräknas öka med 30 milj. kr. till ca
97 milj. kr. under nästa budgetår.
1
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 74
Prop. 1974: 74
Utdrag
av protokollet över finånsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 15 mars 1974.
Närvarande:
slatsministem PALME, ministern för ulrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STIL?tNG,
JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, NORLING, LIDBOM, CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON,
LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag för budgetåret 1974/75 till
produktionsbidrag för dagstidningar och anför.
I
prop. 1974r 1 (bU. 9 s. 96) har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att till
Produktionsbidrag för dagstidningar för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 67 milj. kr. Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande den 1 febmari
1974 utfärdade jag samma dag tilläggsdirektiv lUl 1972 års pressulredning. I lUläggsdirektiven
uppdrogs ål utredningen att inkomma med förs;lag till lämplig fördelning av
ökade produklionsbidrag inom en kostnadsram av 30 milj. kr. Utredningen
avlämnade den 7 mars 1974 sitt förslag i ämnet.
Inledning
Produktionsbidrag
för dagstidningar infördes år 1971 (prop. 1971: 27, KU 1971r 32, rskr 1971r
180) i en för dagspressen akut situation för att om möjligt i varje fall på
kort sikt förhindra ytterligare nedläggningar av dagstidnmgar. Bestämmelser
har meddelats i kungörelsen (1971 r 492, ändrad 1972r 427) om statiigt stöd
till dagstidningar. Produktionsbidrag utgår i princip endast för andratidningar.
Med andratidning avses sådan tidning som på sin utgivningsort har mindre
upplaga än annan tidning. Bestämmelserna möjliggör emellertid även för annan
tidning än andratidning alt få bidrag om det med hänsyn till förhållandena inom
tidningens hela spridningsområde är uppenbart alt den har samma svårigheter
som en andratidning. Som förutsättningar för alt produktionsbidrag skall utgå
gäller vidare all tidningens upplaga i huvudsak skall vara abonnerad, alt den
abonnerade upplagan uppgår till minst 2 000 exemplar och att annonsandelen är
mindre än 50%.
För
dagstidning som kommer ut två tUl sju dagar i veckan beräknas
Frop.
1974:74 3
bidraget
på grundval av pappersförbrukningen minskad med den del som går ål för
annonsutrymme. Enligt de ursprungliga bidragsreglerna utgick ett årligt bidrag
med 3 000 kr. per lon, dock högst 3,5 milj. kr. för storstadstidning och 1
milj. kr. för annan tidning. För dagstidning som utkommer en gång i veckan
utgick bidraget med ett fast belopp, nämligen 200 000 kr. Detta belopp utgjorde
också minimibidrag för övriga bidragsberättigade dagstidningar. Totalt
utgick bidrag för år'
1971 med
ca 36 milj. kr.
Redan
efler elt år blev det nödvändigt med en kraftig förstärkning av
produktionsbidragen (prop. 1972r 59, KU 1972r 29, rskr 1972r 203). Bidraget per
ton papper höjdes tUl 5 000 kr. Maximibidragen räknades upp till 8 milj. kr.
för storstadstidning och 2,5 milj. kr. för ;annan tidning. Minimibidraget och
bidraget till tidningar som utkommer en gång i veckan, 200 000 kr., höjdes
däremot inle. Dessa regler gäller fr. o. m. bidragsårel 1972. Ar 1973 utgick
bidrag med sammanlagt ca 67 milj. kr.
Bidragsärendena
handläggs av presslödsnämnden, som även beslutar om lån ur pressens lånefond.
I prop.
1972r 59 anmälde jag alt jag fann liden mogen att tillkalla en ny
pressutredning i enlighet med riksdagens önskemål (KU 1971 r 32 och 1972r 29).
Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande den 30 juni
1972 tillkallade
jag sakkunniga med uppdrag alt utreda pressens förhål
landen. De sakkunniga har antagit namnet 1972 års pressutredning. I
direktiven tUl de sakkunniga (riksdagsberättelsen år 1973, Fir 47) fram
höll jag bl. a. att utredningen borde göra en allmän bedömning av ut
vecklingen inom olika massmedier, varvid tekniska, ekonomiska, mark
nadsmässiga och organisatoriska faktorer borde vägas in i bUden. Hu
vuduppgiften borde vara samarbets- och ralionaliseringsfrågor inom
tidningsbranschen samt formerna för statens stöd till pressen. Utred
ningens förslag borde i första hand avse dagspressen. I anslutning till
sin bedömning av utvecklingen på massmediaområdet borde utred
ningen även ta upp förhållanden för pressorgan, som ges ut av ideella
och fackliga organisationer saml fackpress och populärpress. Formema
för statens stöd till pressen måsle relateras till en målsättning för press
politiken. I varje fall för dagspressens del borde utredningen ange en
mera preciserad målsättning för statsmakternas handlande, varvid dags
pressens roll i förhållande till övriga massmedier måste klarläggas.
I övrigt borde utredningen mot bakgrund av sina allmänna bedöm
ningar och ett studium av effekterna av del nuvarande stödet förut
sättningslöst pröva bl. a. utformningen av det direkta produktionsstödet
med bevarande av dess selektiva karaktär.
Grafiska
fackförbundet och Svenska Journalistförbundet har i skrivelse den 20 december
1973 mot bakgrund av pressens allvarliga situation och kostnadsläget för
branschen hemställt om en justering av nu
Prop.
1974: 74 4
gällande produktionsbidrag fr. o. m. budgetåret 1974/75.
Förbunden finner åtgärder nödvändiga i avvaktan på förslag från 1972 års pressutredning.
1972 års pressulrednmg fick den 1 februari 1974
tilläggsdirektiv. 1 tilläggsdirektiven uppdrogs åt utredningen all, i avvaktan
på utredningens slutliga förslag, till Kungl. Majrt inkomma med förslag tUl
lämplig fördelning av ökade produktionsbidrag inom en kostnadsram av 30 mUj.
kr.
1972 års pressutredning
1972 års pressulredning överlämnade den 7 mars 1974 sina
förslag enligl uppdraget i lUläggsdirektiven.
Bakgrund till utredningens överväganden
Utredningen framhåller all den f. n. befinner sig i
slutskedet av en undersökningsperiod. Bland de undersökningar som pågår inom
utredningen nämns först projektet Pressens funktioner. Delta syftar till att
ge underlag för den precisering av samhällets presspolilik som utredningen har
i uppgift alt göra. Genom olika studier innefattande enkäter med
organisationer, förelag och journalister samt intervjuer med allmänheten görs ell
försök all fastställa den roll som pressen spelar i den politiska processen. En
undersökning görs också av del existerande presstödels effekter på dagspressen
i dess helhet. Ett urval tidningsföretag studeras ingående och unders;ökningen
bör enligt utredningen kunna ge underlag inte endast för en utvärdering av
presstödet utan också för en ekonomisk prognos för olika typer av
tidningsföretag. En arbetsgrupp gör vidare en inventering och utvärdering av
existerande och tänkbara samarbelsformer i syfte att rationalisera
tidningsdriften. Detta arbete, liksom den ekonomiska analysen, beräknas vara
avslutat under våren 1974.
Några slutliga resultat från de angivna undersökningarna
har inte redovisats för utredningen. Utredningen anser sig därför inte ha haft tUlräcklig
grund för förslag om förändringar av gällande principer för systemet med produktionsbidrag.
Utredningen har av denna anledning valt att bygga sitt förslag på existerande
regler samt på presstödsnämndens beslut vad avser tolkningen av dessa regler.
Utredningen betonar alt skälen till all den följt de
gällande reglerna vid sina förslag lUl fördelning av den med 30 milj. kr.
utökade ramen för produklionsbidragen är att utredningen saknar underlag
för en
1 Landshövding Ragnar Edenman, ordförande, budgetehefen
Bengt Åke Berg, riksdagsmannen Åke Gustavsson, direktören Ivar Hallvig,
sekreteraren Urban Karlsson, direktören Bertil Nilsson, kanslichefen Ällan
Pettersson, riksdagsmannen Olle Svensson, förlagschefen Jan-Erik Wikström,
riksdagsmannen Håkan Winberg.
Prop. 1974: 74 5
genomgripande
översyn av det nuvarande systemet. Man har således ej haft möjlighet all i
delta läge la stäUning till de olika problem som aktualiserats inför
utredningen, bl. a. genom skrivelser från olika tidningsföretag, där del
hävdats alt del nu tillämpade systemet medför olägenheter för enskilda
tidningar. Eftersom storleken på den totala ökningen av produktionsbidragen
angivits i tilläggsdirektiven har utredningen inte heller diskuterat i vad mån
detta motsvarar föreliggande behov.
Utredningen
framhåller att den i sitt fortsatta arbete självfallet kommer all behandla
alla aspekter på det nuvarande stödsystemet. Den nämnda företagsekonomiska
undersökningen ägnar speciell uppmärksamhet åt de fall som man i debatten
framhållit såsom missgynnade av nuvarande slödprinciper.
Utredningen understryker
alt det nu framlagda förslaget inle kan ses som en indikation på vad
utredningens slutliga förslag kommer att innehålla.
Utredningens
överväganden och förslag
Trots
vad som sagts om arbetsläget inom utredningen anser sig dock utredningen kunna
föra vissa allmänna resonemang kring utvecklingen på pressområdel. Utredningen
bygger därvid på vissa delrapporter från de undersökningar som utredningen
tagit inUialiv till och utiåtanden från utredningens ekonomiska expertis.
Sedan
den senaste höjningen av produktionsbidragen år 1972 har tidningsbranschen
drabbats av betydande kostnadsökningar. Som exempel härpå kan anföras
prishöjningar på tidningspapper på mer än 20 %. Dessa kostnadsökningar drabbar
hela branschen och inle enbart de tidningar som kommer i åtnjutande av
produktionsbidrag. Utredningen menar alt det trots detta finns anledning till
speciella åtgärder gentemot andralidningama. Dessa har under lång tid varit i
en krisartad situation. De möjligheter dessa har all möta de stora
kostnadsökningarna genom besparingar eller ökade intäkter är små. De drabbas på
grund av sill marknadsläge hårdare av den nuvarande krisen än förstatidning-arna.
Av
dessa skäl är utgångspunkten för utredningens överväganden en direkt
proportionell uppräkning av utgående produktionsbidrag. De sammanlagda bidragen
år 1973 för tidningar som kan tänkas få bidrag även år 1974 uppgick till ca
61,5 milj. kr. Den ram som utredningens förslag skall rymmas inom är 97 milj.
kr. (summan av 67 mUj. kr. enligt prop. 1974r 1 och 30 milj. kr. enligt
tilläggsdirektiven). Della innebär en ökning med närmare 58 %.
De
överväganden utredningen ansett sig kunna göra gäller i huvudsak relationen
mellan tre grupper av tidningarr storstadstidningar, landsortstidningar och
tidningar som erhåller lägsta bidrag. För att få under-
Prop. 1974: 74 6
lag
för dessa överväganden har utrredningen inhämtat vissa upplysningar från olika
berörda tidningsföretag. Vidare har den expert som genomför undersökningen av
stödets effekter och som har tillgång till elt betydande material angående
tidningarnas ekonomiska situation yttrat sig över olika modeller för uppräkning
av produklionsbidragen.
Utredningen
påpekar alt del vid höjningen av bidragen år 1972 anfördes i propositionen att
de me-st påtagliga svårigheterna förelåg för vissa tidningar i
storstadsområdena av stor betydelse för den allmänna samhällsdebatten. Behovet
angavs vara störst för storstädernas andratidningar.
Om
man liksom år 1972 lar behoven av ökade bidrag till utgångspunkt finner
utredningen alt del inte råder någon tvekan om att storstädernas andratidningar
även nu befinner sig i en särställning. All för utredningen tUlgänglig information
pekar i denna riktning. Detta kan sägas oavsett om man ser till de akuta
behoven i absoluta belopp eller till de senaste årens utveckling.
Det
kan också enligt utredningens mening finnas anledning all beakta att
maximeringen av bidragen drabbar storstadstidningarna förhållandevis hårdast.
De storstadstidningar som i dag erhåller maximalt bidrag skulle, om någon maximering
int(; tillämpades, ha bidrag som är ca tre gånger så stora som det maximala
bidraget. För tidningar utanför storstäderna är förhållandet ett annat. Det
finns inte någon tidning som utan maximering skulle ha erhållit ens del dubbla
bidraget jämfört med maximall bidrag för landsortstidningar. Utredningen
finner därför all starka skäl talar för en mer än proportioneU uppräkning av de
maximala bidragen för storstädernas andratidningar.
Lägsta
utgående bidrag har aUtsedan bidragens tillkomst legat på 200 000 kr., vilket
också är bidraget tillandratidningar som utkommer en gång i veckan. Della
belopp höjdes sålunda inle år 1972 då övriga bidrag kraftigt förstärktes.
Utredningen har inte funnit skäl tala för annat än en proportionell höjning av
detta belopp.
I
elt avseende önskar dock utj-edningen göra ell avsteg från principen all
endast höja gränser och belopp i existerande system. Det finns f. n. några
mindre tidningar med sexdagarsulgivning som erhåller bidrag som endast
obetydligt överstiger lägsta bidrag. Vid en jämförelse med tidningar som
utkommer endast en eller två dagar i veckan ler sig enligt utredningen denna
ordning oförmånlig för dessa tidningar. En sexdagarstidning har trots liten
upplaga och låg årsvikl betydligt högre kostnader än en endagslidning,
kostnader som knappast kan kompenseras med intäkter från prenumeration och
annonser. Starka skäl talar enligt utredningens mening för att man inför en
särskild minimigräns för bidrag tUl tidningar som utkommer sex eller sju dagar
i veckan. Några tröskeleffekter med en sådan gräns bör inte uppkomma eftersom
del i dag inle finns fem- eller fyradagarstidningar som skulle kunna beröras.
Prop.
1974: 74 7
Med
hänvisnmg till dessa överväganden föreslår utredningen att 15 § kungörelsen (1971r
492) om statiigt stöd tiU dagstidningar erhåller följande lydelser
15
§ För dagstidning som utkommer minst två gånger i veckan beräknas
produktionsbidraget på grundval av pappersförbrukningen under föregående
kalenderår minskad med annonsandelen. Bidraget utgör 7 500 kronor per lon, dock
högst 13 500 000 kronor för storstadstidning och 3 750 000 kronor för annan
tidning samt lägst 300 000 kronor för kalenderår. För dagstidning som utkommer
minst sex gånger i veckan utgör produktionsbidragel dock lägst 600 000 kronor
för kalenderår.
För
dagstidning som utkommer en gång i veckan utgör produktions-bidraget 300 000
kronor för kalenderår.
Vid
tillämpningen av 17 § kan produktionsbidragel bestämmas till lägre belopp än
som följer av första och andra styckena.
Utredningens
kommentarer till förslaget
Med
utgångspunkt i all i första hand tillämpa en proportionell uppräkning av
bidragen har utredningen funnit en uppräkning med 50 % lämplig. Detta ger
utrymme dels för en ytterligare uppräkning till 13,5 milj. kr. av del maximala
bidraget för andratidningar i storstäderna och dels för införande av elt lägsta
bidrag av 600 000 kr. för tidningar med sexdagarsulgivning.
Utredningen
har i en bUaga till sitt förslag redovisat konsekvenserna av förslagel genom en
jämförelse mellan de bidrag som bevUjats för år 1973 och de beräknade bidragen
för år 1974 enligl förslaget. Denna redovisning torde såsom bilaga få fogas
till statsrådsprotokollet i delta ärende.
Vid
sina beräkningar har utredningen tvingats utgå från vissa antaganden rörande presslödsnämndens
bedömningar. Delta gäller främst förstatidningar som har en konkurrerande andratidning
som erhåller produktionsbidrag. Här har presstödsnämnden i några fall, där konkurrenssituationen
bedömts motivera delta, med stöd av kungörelsens 17 § även tilldelat förstatidningarna
bidrag. I de aktuella fallen har förstalidningarnas bidrag uppgått lUl 1/5 av andratidningens
bidrag. Utredningen har i sina beräkningar bibehållit denna relation. I ett
fall utgick för år 1973 bidrag enligt 16 § stödkungörelsen. Innebörden av denna
paragraf är att om en tidning haft bidrag men förutsättningar för all få bidrag
inle längre föreligger så skall bidrag ändå utgå i två år efler det att
ordinarie bidrag erhållits. För vartdera av dessa två år utgår bidrag med
halva det belopp som tidigare erhållits som ordinarie bidrag. I det aktuella faUet
har antagits all bidrag enligl 16 § även utgår för år 1974. 1 ytterligare elt
fall framgår del inle av presstödsnämndens protokoll vilken paragraf i
kungörelsen som utgör grund för besluten om bidrag. Det kan vara reducerat
bidrag enligt 17 § men också avtrappat bidrag enligt 16 §. I utredningens
beräkning har antagits att
Prop. 1974: 74 8
bidrag
utgår även för år 1974 och alt minimibidraget för sexdagarstid-ningar, dvs. 600
000 kr., tiUämpas. Utredningen påpekar att detta inte är att tolka som något ståndpunklstagande
från utredningens sida i dessa bidragsfrågor.
Med
dessa antaganden uppgår de sammanlagda bidragen enligt utredningens förslag
till ca 95,3 milj. kr. Totalramen om 97 milj. kr. har inte helt utnyttjats. Det
finns flera skäl till delta. Ett skäl är alt utredningen vid sina beräkningar
endast haft tillgång till uppgifter om års-vikter och annonsandelar för år 1972
medan uppgifterna avseende år 1973 faktiskt kommer all ligga till grund för
beräkningen av bidragen för år 1974. Utredningen räknar med all en viss mindre nelloökning
av de sammanlagda bidragen bör bli resultatet av förändringarna av års-vikter
och annonsandelar. I fråga om upplagestorlekar har utredningen kunnat räkna med
de siffror som faktiskt kommer att ligga till grund för bidragsberäkningen.
Ett
annat skäl sammanhänger med att utredningen, eftersom den valt att nu endast
föreslå justeringar av enligt nuvarande stödsystem utgående belopp, i sina
beräkningar endast tagit med tidningar som tidigare fåll bidrag. Utredningen
framhåller emellertid att del förekommer att tidningar som ett visst år inte
erhållit bidrag året därefter får sådant. Detta gäller särskilt de s. k. §
17-fallen, där konkurrenslägena och därmed presstödsnämndens bedömningar kan
skifta från ett år tUl ett annat. En viss marginal bör därför enligt
utredningens mening finnas för de ytterligare tidningar som under år 1974 kan
anses berättigade till bidrag.
Särskilt
yttrande av ledamöterna Pettersson, Wikström och Winberg
I
särskilt yttrande framhåller ledamöterna Pettersson, Wikström och Winberg att
enligt deras mening har vissa av de tidningar som enligt presstödskungörelsens
definition inle är andratidningar sådana svårigheter som är utmärkande för andratidningar,
ehuru presstödsnämndens majoritet inte ansett bestämmelsema i kungörelsen och
grunderna för dessa ge möjlighet att bevilja dessa tidningar presstöd. Som
exempel på tidningar av delta slag nämns Trelleborgs Allehanda, Vimmerby
Tidning, Tranås-Poslen och Haparandabladel. Del är, enligt del särskilda
yttrandet, angeläget all bestämmelserna i 17 § presstödskungörelsen i vissa
fall tillämpas även på tidning, som är i en situation motsvarande andratidnmgens,
även om delta inte beror på konkurrens från annan tidning i den egna kommunen.
En på detta sätt generösare lill-lämpning av bestämmelserna torde enligt
yttrandet medföra endast obetydligt ökade kostnader för presstödet.
Prop. 1974: 74 9
Särskilt
yttrande av ledamöterna Wikström och Winberg
I
särskilt yttrande framhåller ledamöterna Wikström och Winberg all utredningens
med anledning av uppdraget i tilläggsdirektiven avgivna förslag inte innebär
något ställningstagande lUl frågan om huruvida en ökning av kostnadsramen för produklionsbidragen
bör äga rum eller till lämplig storlek av en eventuell ökning. Det nu utgående
presstödet framstår enligl de båda ledamöternas mening i många fall som
orättvist. En generell uppräkning av della innebär alt sådana orättvisor
förstärks. Ledamöterna viU särskUt peka på de svårigheter som föreligger dels
när det gäller att faststäUa minimibelopp för dagstidningar som utkommer en
resp. sex dagar i veckan, dels när del gäller att avväga stödbeloppets storlek
i de fall som åsyftas i kungörelsens 17 §.
Departementschefen
Ett
presstöd i form av produktionsbidrag till de s. k. andratidningar-na infördes år
1971 mol bakgrund av den koncenlrationsprocess som dagspressen undergått under
de senaste årtiondena och vars orsaker klarlagts av två pressutredningar under 1960-talel.
Produklionsbidragen har varit verkningsfulla för all bevara nuvarande struktur
inom dagspressen och del kan konstateras att flera tidningar med en sammanlagt
myckel stor läsekrets skuUe ha fåll läggas ned, om inle detta stöd utgått.
Många andratidningar har emellertid trots all slödel redan år 1972 kraftigt
förstärktes fortfarande stora ekonomiska svårigheter all kämpa med och flera av
dem ser även i dag sin existens hotad.
Pressutredningen och
branschens fackliga organisationer har framhållit att kostnadsläget för
tidningsbranschen under den senaste liden på elt markant sätt försämrats.
Särskilt kraftigt har priserna på tidningspapper stigit. Som pressutredningen
framhållit drabbas andratidningar-na på grund av sitt marknadsläge hårdast.
Dessa
tidningar har under lång lid varit i en krisartad situation. De möjligheter de
har att möta de stora kostnadsökningarna genom besparingar eller ökade
intäkter är mycket små.
Mot
denna bakgrund bör nu åtgärder vidtas för att förhindra all
koncentrationstendenserna inom dagspressen ytterligare accentueras och
samhällsdebatten utarmas genom all betydelsefulla språkrör för olika meningsriklningar
försvinner i skilda delar av landet. I avvaktan på slutligt förslag från 1972
års pressutredning bör delta enligl min mening ske genom en omedelbar och
betydande förstärkning av det nuvarande produktionsstödet.
Pressutredningen
har i uppdrag all göra en samlad bedömning av pressens förhållanden. Den skall
därvid, mol bakgrund av en preciserad målsättning för presspolitiken och ett
studium av effekterna av del nuvarande stödet, förutsättningslöst pröva bl. a.
utformningen av det
Prop.
1974: 74 10
direkta
produktionsslödel med bevarande av dess selekliva karaktär. Utredningeii har
påbörjat ett ambUiösl undersökningsprogram. Resultat från undersökningarna
kommer att föreligga successivt under år 1974. Pressutredningen framhåller alt
det innan dessa resultat redovisats saknas möjlighet alt göra den samlade
bedömning som måste utgöra bakgrund till mer omfattande förändringar i
existerande stödformer. Jag delar utredningens bedömning och har därför funnit
det lämpligl alt endast föreslå justeringar av beloppen i nuvarande
stödkungörelse. Denna förstärkning av stödet bör ses som en provisorisk åtgärd
i avvaktan på pressutredningens slutliga förslag.
Jag biträder
utredningens förslag att höja bidragsbeloppen inom ramen för gällande
bidragsprinciper och tillämpningen av dessa. I enlighet med utredningens
förslag bör det till pappersförbrukningen knutna bidraget räknas upp från 5
000 kr. till 7 500 kr. per lon och år. Eftersom behovet av uppräkning av
bidragen är störst för storstädernas andratidningar bör maximibeloppet för
dessa bestämmas till 13,5 milj. kr. per år. Maximibeloppet för annan tidning
bör bestämmas till 3 750 000 kr. per år. Del fasta belopp som utgör bidrag för
tidning som utkommer en gång i veckan bör räknas upp från 200 000 kr. liU 300
000 kr. per år, vilkel också bör utgöra minimigräns för bidrag för tidningar
med tätare utgivning.
Utredningens
förslag om införande av en ny minimigräns för bidrag för tidningar som utkommer
mmst sex gånger i veckan finner jag rimligt och förordar all denna gräns sätts
tUl 600 000 kr. per år.
De
nu förordade ändringarna bör tiUämpas redan i fråga om produktionsbidrag för
kalenderåret 1974.
Anslagsbehovet
för nästa budgetår kan beräknas till ca 97 milj. kr., dvs. en ökning med 30
milj. kr. i förhållande till vad som föreslås i prop. 1974r 1. Jag har därvid
beaktat alt, som utredningen framhållit, en viss marginal bör finnas bl. a. för
de eventuellt ytterligare tidningar som under år 1974 kan komma att anses
berättigade liU bidrag.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen
all
1.
godkänna de av mig förordade
ändringarna i grunderna för produklionsbidrag för dagstidningar,
2.
till Produktionsbidrag för
dagstidningar för budgetåret 1974/ 75 under sjunde huvudtiteln utöver i prop. 1974r
1 bil. 9 s. 96 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 30 000 000 kr.
Prop. 1974:74 11
Med
bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Majrt Konungen att till riksdagen skall avlålas
proposition av den lydelse bilaga lUl delta protokoll utvisar.
Ur
protokollelr Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
Tidning
Bidrag 1973
Beräknat bidrag 1974 enligt utredningens förslag
Arbetet
8 000 000
13 500
000
Svenska
Dagbladet
8 000 000
13 500
000
Skånska
Dagbladet
5 587 500
8 063
000
Arbetarbladet
2 500 000
3 750
000
Dala-Demokraten
2 500 000
3 750
000
Folkel
2 500 000
3 750
000
Värmlands
Folkblad
2 500 000
3 750
000
Folkbladet
Östgöten
2 216 000
3 360
000
Örebro-Kuriren
med KK
2 194 000
3 114
000
Smålands
Folkblad
1 841 000
3 035
500
Sydöstra
Sveriges Dagblad
1 822 500
2 897
500
Västerbottens
Folkblad
1 923 000
2 884
000
Östra
Småland med ON och VD
1 878 500
2 555
500
Dagen
1 521 000
2 351500
Västgöta-Demokralen
1 512 000
2 267
500
Kronobergaren
1 397 500
2 059
500
Länstidningen,
Östersund
1 173 500
1 776
000
Dagbladet
1 095 500
1 692
000
Skövde
Nyheter
663 000
976 000
Växjöbladet
589 500
788 500
Gefle
Dagblad
500 000
750 000
Falu-Kuriren
500 000
750 000
Karlshamns
Allehanda
441 500
708 OOO
Gotlands
Folkblad
442 000
675 000
Gotlänningen
433 500
675 000
Gotlands
Allehanda
200 000
600 OOO
Norrbotlens-Kuriren
500 000
600 000
Norrskensflamman
274 000
600 000
Laholms
Tidning
242 000
600 000
Skaraborgs
Läns Annonsblad Västgöta
Korrespondenten
Skövde Tidning
564 750
564 750
Arbetaren
200 000
300 000
Blekinge-Posten
200 000
300 000
Dalabygden
200 000
300 000
Fryksdals-Bygden
200 000
300 000
Gävle-Dalabygden
200 000
300 000
Huddinge-Posten
200 000
300 000
Kalmar
Läns Tidning
200 000
300 000
Karlstads-Tidningen
200 000
300 000
Kungälvs-Poslen
200 000
300 000
Lysekilsposlen
med Orusl-Tjörn
200 000
300 000
Läns-Poslen,
Örebro
200 000
300 000
Länstidningen
Östergötiand
200 000
300 000
Mölndals-Posten
200 000
300 000
Prop. 1974: 74 13
Nacka Saltsjöbadens
Tidning
200
000
300 000
Nord-Sverige
200
000
300 000
Norra Halland med
Nordhalland
200
000
300 000
Norrort
200
000
300 000
Ny Dag
200
000
300 000
Sandvikens Tidning
200
000
300 000
Sjuhäradsbygdens Tidning
200
000
300 000
Skaraborgs-Bygden
200
000
300 000
Smålandsbygdens Tidning
200
000
300 000
Sundbybergs och Solna
Tidning
200
000
300 000
Sörmlandsbygden
200
000
300 000
Värmlands-Bygden
200
000
300 000
Västerbygden
200
000
300 000
Väslerort
200
000
300 000
Västmanlands Folkblad
200
000
300 000
Västmanlands Nyheter
200
000
300 000
Östgölabladet
200
000
300 000
61512
250
95 343 250
MARCUS BOKTR, STOCKHOLM 1974 740175
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (12)
12 kopplingar i 4 dokument.
- Bet. 1975:KU9 Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1975:1, såvitt gäller anslag under finansdepartementets verksamhetsområde för budgetåret… s. 2 · s. 6 i texten
- Prop. 1975:4 Regeringens skrivelse till riksdagen med kommittéberättelse 1975 s. 99 i texten
- Rskr. 1974:178 i texten
- Bet. 1974:KU23 Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1974:1 såvitt gäller anslag under finansdepartementets verksamhetsområde för budgetåret… s. 1 · s. 2 · s. 11 · s. 16 · och 4 till i texten