Sök i Ratio Lex

om den statliga verksamheten på oljeområdet, m.m.

61 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:124, om den statliga verksamheten på oljeområdet, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124

Regeringens proposition 1975/76:124

om den statliga
verksamheten på oljeonirådet, m. m.;

beslutad
den 4 mars 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

RUNE
B. JOHANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåU

I
propositionen anges som en huvudlinje i den svenska oljepoliliken alt stegvis
bygga upp en statlig organisation på oljeområdet som snabbt kan utvidgas så
snart försörjningsläget gör det motiverat. En central roll i sammanhanget tUldelas
Svenska Petroleum AB, som förulsälls komma att bedriva verksamhet inom olika
från försörjningssynpunkt betydelsefulla led av oljehanleringen. Bemyndigande
begärs för regeringen att godkänna etl konsortialavlal meUan statens valtenfallsverk
och Luossavaara-Kiimnavaara AB av innebörd att vattenfallsverkel inträder som hälftendelägare
i Svenska Petroleum. En uppbyggnad av bolagets finansiella resurser föreslås
bl. a. genom en höjning under en Ivåårsperiod av det egna kapitalet tUl 50
milj. kr., varav hälften under budgetåret 1976/77.

I
propositionen föreslås även att användnmgsområdet för den statliga garanti för oljeulvinning
m. m. som infördes år 1975 utvidgas så att garantin skall kunna utnyttjas vid
finansiering av Svenska Petroleums och andra svenska företags förvärv av
andelar i oljefyndigheter.

Vidare
föreslås att särskUda medel till oljeprospektering anvisas tUl Svenska
Petroleum under treårsperioden 1976/771978/79 för arbeten på svenskt område
och i Nordsjön. En ram av 50 milj. kr. anges för ändamålet, varav 20 milj. kr.
föreslås utgå budgetåret 1976/77. Det förutsätts atl resurserna inom Oljeprospektermg
AB och Petroswede AB skall utnyttjas för arbetena.

I
proposilionen lämnas även en redovisning av planerna på ett nytt statiigt
raffinaderi vid Brofjorden, Slalsraff-projektel. Uppskov med ett
ställningstagande till projektet tUl år 1977 föreslås mot bakgmnd av

1
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 124

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 2

bl.
a. de företagsekonomiska riskerna och osäkerhet om marknadsbedömningen. Ett
investeringsanslag av 10 milj. kr. för budgetåret 1976/77 föreslås för
fortsatta projeklförberedelser.

Slutligen föreslås
godkännande av ett konsortialavlal meUan statens vattenfallsverk och Svenska
Gasföreningens Service AB om bildande av ett aktiebolag för planering och
samordning m. m. av åtgärder syftande till alt främja landels försörjning med
naturgas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET . PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde, 1976-03-04

Närvarande:
statsministern Pahne, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Limdkvist, Geijer, Norling, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjéhn-Wallén
och Peterson

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition
om den statliga verksamheten på oljeområdet, ra. m.

1
Inledning

Våren
1975 fastställde statsmakterna rUctlinjer för energihushållning m. m. (prop.
1975:30, NU 1975: 30, rskr 1975: 202). I samband därmed fattades beslut om
vissa åtgärder beträffande oljeförsörjningen.

Inom
industridepartementets verksamhetsområde infördes efter förslag i prop. 1975:
30 (bU. 1) en statiig garanti med högst 2 000 mUj. kr. för att underlätta
finansieringen av investeringar i oljeutvinning m. m. Vidare anvisades ett
investeringsanslag av 36 milj. kr. som lån till Statsföretag AB för
projektering av ett raffinaderi vid Brofjorden. Slutiigen anmäldes bildandet av
ett statiigt oljehandelsbolag inom Stats-företaggrappen.

Under
det gångna året har arbetet med alt utforma de olika leden i en statiig
oljepolitik fortsatt.

Det
statiiga oljehandelsbolaget har bUdats under namnet Svenska Petroleum AB.
Bolaget är f. n. helägt dotterbolag till Luossavaara-Kiimnavaara AB (LKAB).
Statens vattenfallsverk och LKAB har i juni 1975 träffat ett konsortialavlal om
samverkan inom ramen för bolaget. Avtalet har för vattenfallsverkets del
träffats med förbehåll för regeringens godkännande.

Projekteringen
av ett raffinaderi vid Brofjorden har bedrivits inom Statsraff AB, elt
dotterbolag tUl Statsföretag AB. I december 1975 har projektarbetet redovisats.

Staten
är genom vattenfallsverket och LKAB hälftendelägare i de båda prospekleringsbolagen
Oljeprospektering AB (OPAB) och Petroswede AB. Bolagen har avgett särskilda
redogörelser för sin verksam-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 4

het
som underlag för överväganden om verksamhetens fortsatta finansiering.

Petroindustriutredningen
(I 1972: 04) har tidigare avgett delrapporterna Petroindustrin i Sverige (Ds I
1973: 5) och Alternativa raffina-derUägen (Ds I 1974: 7). Dessa har redovisats
i prop. 1975: 30 (bU. 1 s. 203). Utrednmgen väntas lägga fram elt
slutbetänkande om den petrokemiska industrins framtida utveckling i Sverige
inom kort. Frågor om petrokemisk industri behandlas inte närmare i det
följande.

Viktiga delar av den
statliga oljepoliliken hör tUl handelsdepartementets ansvarsområde, framför
allt försörjningsberedskapen. Nuvarande oljelagringsprogram, som omfattar
perioden 19701976, är inriktat huvudsakligen på krigs- och avspärmingsfallén.
Ar 1973 beslöt riksdagen (prop. 1973: 194, FöU 1973: 27, rskr 1973: 366) att lag-rmgen
skulle utvidgas med en särskUd statlig lagrmg av 3 mUj. m råolja för att möta
störningar främst i samband med s. k. fredskriser. Följande år antog riksdagen (prop.
1974: 85, FöU 1974: 17, rskr 1974: 192) ett program för att öka statens
lagringskapacitet i fråga om eldningsolja med ca 1 milj. m. Efter förslag i prop.
1975: 30 (bU. 3) beslöts att lagringen för fredskiiser senast till år 1985
skulle utökas med en lagring av råolja och produkter motsvarande ytterligare 3
milj. m' råolja (FöU 1975: 15, rskr 1975:205). Frågan om lagringsprogram för
tiden efter utgången äv år 1976, som f. n. utreds av 1975 års oljelagringskommillé
(H 1975: 03), avses senare bli understäUd riksdagen.

Ett antal förslag om
försörjningsberedskapen har under år 1975 lagts fram av
försörjningsberedskapsutredningen (H 1971: 01) i betänkandet (SOU 1975:57) Vamförsörjning
i krislid och energiberedskapsutredningen (H 1974: 03) i betänkandet (SOU
1975: 6061) Energiberedskap för kristid. Chefen för handelsdepartementet har
tidigare denna dag (prop. 1975/76: 152) förordat vissa åtgärder för försörjnmgsbered-skapen,
bl.a. fredskrislagring av petrokemiska produkter och en förbättrad reglerings-
och ransoneringsberedskap på energiområdet.

Jag kommer nu att ta upp i
första hand de frågor rörande statens verksamhet på oljeområdet som har
anknytning till den statiiga företagssektom. I sammanhanget kommer jag också
att behandla frågan om bUdandet av elt särskilt aktiebolag för utredningar m. m.
om naturgas enligt ett konsortialavlal meUan statens vatlenfaUsverk och Svenska
Gasföreningens Service AB. Även detta avtal har för vatlenfaUsverkels del träffals
med förbehåll för regeringens godkännande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 5

2
Oljans roll i energiförsörjningen 19751985

2.1
Oljans nuvarande roll

Råoljan
intar, som framgår av figur 1, en dominerande plats i världens
energiförsörjning. Dess andel är ungefär 50 %. Därefter kommer kol och naturgas
med andelar på resp. ca 30 % och ca 20 %. Vattenkraften spelar globalt sett en
mycket liten roll. Samma gäller f. n. kärnkraften, men dess andel ökar.

Figur
1. De globala energiflödena är 1973 i Mtoe*

elenergi

Kol
1740

opaginerad Kontrollera mot PDF

Naturgas 1060

br ä nslen f ö r

uppv ä rmning,

m.m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Olja 2840

drivmedel (bensin + flygfotogen)

Mtoe = milj. ton ekvivalent olja; omräkningstal för att ange olika energikvantiteter
i samma mått.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 6

Försörjnings-
och konsumtionsmönslret varierar starkt från land till land och från den bUd
som figuren visar. Som exempel kan nämnas att oljan svarar för närmare tre
fjärdedelar av energiförsörjningen i Sverige och i Japan medan dess andel är
mindre än hälften av energiförsörjningen i Förenta statema, i Sovjelunionen
och i Storbritannien. Kolet svarar i Sovjetunionen för ungefär en tredjedel, i
Förenta staterna för en femtedel och i Kina för fyra femtedelar medan dess
andel i Sverige numera är obetydlig och i huvudsak beroende av efterfrågan från
processindustrin.

SkUlnaden
i energiförsörjning och energikonsumtion är också stor mellan industrialiserade
och övriga länder. OECD-området, som omfattar Västeuropa, Nordamerika, Japan,
Australien och Nya Zeeland, svarar i nuläget för ungefär 60 % av världskonsumlionen
av energi. OECD-områdets andel av den globala oljekonsumtionen är ännu större,
ungefär 70 %. Denna bild ändras sannolikt inte i någon väsentiig grad under den
närmaste tioårsperioden, viUcet betyder att utvecklingen mom denna ländergrapp
vad gäller energi- och oljeområdet behåller elt avgörande inflytande på
villkoren för svensk energiförsörjning.

OljelUlgångar
och oljeproduktion är geografiskt mycket ojämnt fördelade. Som framgår av
tabell 2,1 svarar MeUersta Östera och Afrika för över 60 % av de kända och ulvinningsbara
reservema.

Tabell
2.1 Världens oljereserver vid slutet av år 1974

Miljarder ton

Förenta
staterna

5,3

Canada

1,1

Övriga
västra halvklotet

5,7

Västeuropa

3,5

Mellersta
östern

55,0

Afrika

9,1

Sovjetunionen,
Östeuropa, Kina

15,2

övriga
östra halvklotet

2,8

Hela
världen

97,7

Källa:
BP Statistical review of the world oil industry 1974.

Västeuropas
kända oljereserver har ökat starkt genom de senaste årens upptäckter i
Nordsjön, huvudsakligen på den brittiska och norska konlinentalsockeln. Dessa tUlgångar
svarar f. n. för knappt 4 % av de globala reservema. Emellertid pågår en
intensiv prospektering, som kan väntas leda till nya fynd. Verksamheten kommer
efter hand alt utvidgas lill angränsande områden av Atlanten, där bl. a. de
norska områdena norr om 62:a breddgraden anses ha förutsällningar för olje- och
gasfynd. De tekniska problemen vid en exploatering är dock svåra och koslnaderna
är mycket höga.

Två
av de stora konsumtionsområdena i världen, nämligen Västeuropa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 7

och
Japan, har en i förhållande till förbrukningeri mycket liten prodiJk-lion och
följaktligen ett stort importbehov. Dessa två områden är huvudavnämare av
överskottet från Mellersta öslem och Afrika. Även Förenta staterna har ett
växande importbehov till följd av att produktionen under en följd av år har
minskat. Fördelningen av produktion och konsumtion i världen framgår av tabell
2.2.

Tabell
2.2 Produktion och konsumtion av olja år 1974

Produktion

Konsumtion

milj. ton

milj. ton

Förenta
staterna

497

785

Canada

96

88

Övriga
västra halvklotet

253

179

Västeuropa

23

699

Afrika

272

47

Mellersta
Östern

1077

70

Japan

1

261

Sovjetunionen,
Östeuropa, Kina

521

469

Övriga östra
halvklotet

111

145

Hela
världen

2 851

2 743

Källa:
BP Statistical review of the world oil industry 1974.

2.2
Prognoser för OECD-området

I
början av år 1975 offentiiggjorde OECD en studie, Energy Prospects lo 1985,
över utveckUngen till år 1985 på energiområdet för medlemsländernas del.

En
utförlig redovisning av OECD:s energistudie lämnades i prOp. 1975: 30 (bU. 1 s.
1523). Som framhölls där, hade man inom OECD funnit situationen på
energimarknaden så svårbedömbar att man inte hade velat utforma en entydig
prognos. I stället valde man alt lägga fram tre olika altemativ, utgående från
olika antaganden beiräffande den mest kritiska faktorn, priset på importerad
råolja. De prisanlagan-den man utgick från var dels (i "grundfallel")
1,753 US dollar, dels resp. 6 och 9 dollar i 1972 års penningvärde för etl fal'
råolja f. o. b. Persiska viken.

Sedan
studien publicerats har prisutvecklingen varit sådan att 9-dol-larfallet är det
altemativ som förefaller mest relevant alt diskutera. I del följande redovisas
därför en kort sammanfattning av OECD-studiens prognosresullat vid
prisantagandet 9 dollar.

Energiförbrakningen
inom OECD-området beräknas.enligt prognosen öka med i genomsnitt 3,8 % om året.
Delta är ungefär en procentenhet lägre än vad man beräknade före
oljeprishöjningar m. m. år 1973 och

' 1
fat (barrel) = 0,159 m'. 7,4 fat motsvarar ca 1 ton råolja.

'
Priset f.o.b. för den råoljekvalitet (Arabian light) som används som bas för
prisberäkningar är f.n. 11,5] US dollar per fat. Detta motsvarar i dag nära 9
dollar i 1972 års penningvärde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 g

därefter.
Alla i OECD ingående länder och grapper får en sänkt för-brakningstakt. Ökningstakten
i Förenta staterna väntas vara lägre än OECD-genomsnittet, medan den för Japan
väntas vara högre.

Ar
1985 blir då den totala energikonsumtionen i OECD ca 5 700 Mtoe jämfört med ca
3 500 Mtoe år 1972. Fördelningen meUan energislagen, som framgår av tabell 2.3,
ändras genom den starka prisökningen för olja relativt övriga energislag.

Tabell
2.3 Olika energislags andel i procent av totalt tillförd primärenergi (hela OECD-området)

1972 1985

Kol 19 18

Olja 56 44

Naturgas 21 22

Kärnenergi 1 13

Vattenkraft/jordvärme 3 3

100 100

Som
framgår av tabellen fömtses i studien framför allt en övergång från olja tiU
käraenergi, som används nästan uteslutande för generering av elenergi. Andelen
elenergi av den slutliga förbmkningen ökar därigenom från 12 % till 18 % under
perioden.

Tabellen
avser OECD-området totalt. Utvecklmgen är tämUgen likartad inom de olika ländema
och ländergrupperna. Inom Europeiska gemenskapen (EG) beräknas oljeandelen
sjunka från 61 % år 1972 lill 47 % år 1985. För hela OECD-Europa beräknas
sänkningen bli ungefär samma som för EG. För Japans del beräknas andelen sjunka
från 77 % lill 64 %. Förenta statema, som redan tidigare har en jämförelsevis
låg oljeandel och en stor inhemsk oljeproduktion, beräknas sänka oljeandelen
med en eller elt par procentenheter mindre än Japan och Europa.

Som
framgår av tabell 2.4 blir bilden betydligt mer splittrad om man ser på
oljeförsörjning m. m. i absoluta tal.

Tabell
2.4 Produktion, konsumtion och import av olja (milj. ton) inom olika OECD-regioner

1972

1985

Produk-

Konsum-

Import

Produk-

Konsum-

Import

tion

tion

tion

tion

(Export)

Europeiska
OECD

20

731

711

300

967

667

Canada
och

Förenta
staterna

656

909

253

1055

971

(84)

Japan

1

245

244

8

456

448

Australien
och

Nya
Zeeland

16

32

16

17

58

41

OECD
totalt

693

1917

1224

1380

2 452

1072

Som
framgår av tabeUen skulle alltså Canada och Förenta staterna övergå till att
bli exportörer medan europeiska OECD skuUe fortsätta

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 9

att
importera men i minskad omfattning. Japan skulle fördubbla sitt importbehov.

Förändringarna
i importbehoven förklaras delvis av nyssnämnda övergång från olja tiU
kärnenergi. En viktig faktor är också den starka ökning av oljeproduktionen
inom europeiska OECD liksom i Canada och Förenta staterna som fömtsågs när OECD-studien
utarbetades. Bl. a. utgick man från då aklueUa planer i Förenta statema på att
göra landet oberoende av energiimport tUl år 1980, senare till år 1985.
Planeringen för oljeulvinning i Nordsjön lydde på stora produktionsökningar.

Utvecklingen
under det år som har gåtl sedan studien publicerades tyder emellertid på att
dessa planer varit alltför optimistiska. Detta gäller såväl olje- och naturgasproduklionen
som utbyggnadsprogrammen på kämkraf tområdet.

Däremot
har konsumtionstakten som förutsett minskat avsevärt, något som dock sannolikt
till stor del förklaras genom den svaga konjunkturen.

Inom
del Internationella energiorganet (International Energy Agency, lEA), där
nästan alla OECD-länder ingår, har under år 1975 genomgångar gjorts av
ländemas aktuella planer och program. Resultaten härav bekräftar de
utvecklingstendenser som nyss har antytts. Det har därför ansetts angeläget
alt snarast se över och revidera OECD-studien. Detta arbete pågår f. n.

2.3
Prognos för Sverige

De
riktlinjer som statsmakterna har fastställt för den svenska energihushållningen
för tiden tiU år 1985 innebär bl. a. en begränsning av energikonsumtionens
tillväxt tUl i genomsnitt 2 % om året jämfört med som tidigare 4 å 5 %. Inom
denna ram skaU elkonsumtionen tillåtas öka med i genomsnitt ca 6 % om året
tidigare över 7 % medan konsumtionen av oljeprodukter skall hållas i stort
sett konstant. Förbrukningen av oljeprodukter för annal än energiändamål,
främst som råvaror för petrokemisk industri, väntas emellertid öka snabbi.

Med
utgångspunkt härifrån har beräknats alt den totala förbrukningen av
primärenergi i Sverige kommer att uppgå lill 540 TWh år 1985. Fördelningen
mellan olika energislag har antagits bli följande:

Mtoe TWh %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oljeprodukter
Kol, koks Lutar, ved Vattenkraft Kärnkraft

28

324

60

4

50

9

3

37

7

66

12

63

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

540 100

' 1 TWh
(terawattimme) = 1 miljard kilowattimmar. 1 Mtoe motsvarar ca 11,6 TWh.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:124 10

Av
den angivna kvantiteten oljeprodukter, som- inte innefattar förbrukning för
annat än energiändamål, väntas 4,2 Mtoe (50 TWh) användas för elproduktion,
främst i kommunala kraftvärmeverk och i mottrycksanläggningar inom industrin.
Enligt de beslutade riktlinjema bör denna typ av kombinerad värme- och
elproduktion, som utnyttjar bränslet bättre än ren elproduktion i
kondenskraftverk, väljas i första hand vid framlida utbyggnad av oljebaserad
elproduktion. För denna del av elkraftproduklionen har därför satts ett
ambitiöst utbyggnads-mål, som innebär en ökning från nuvarande kapacitet
motsvarande ca 12 TWh årsproduktion i mottrycksverk (varav 3,5 TWh
industriellt mot-iryck och 8,5 TWh kraflvärme) lill ca 23 TWh år 1985 (resp. 8
och 15 TWh).

Fördelningen
år 1985 av oljeförbrukningen på olika produkter anges endast grovt i prop.
1975:30 (bU. 1 s. 376). Av den väntade förbmkningen på 28 Mtoe väntas således
21 Mtoe vara eldningsoljor och 7 Mtoe molorbrännolja, motorbensin och övrigt. HärtUl
kommer sammanlagt 5 Mtoe oljeprodukter för icke-energiändamål. Någon fördelning
av dessa på gasbensin (nafta), raffinädéribränslén och övrigt har inte gjorts.
Allmänt sett konstateras, vad gäller eldningsoljor, att en förskjutning från
tunn till tjock eldningsolja kan förutses. Delta hänger främst samman med den
planerade salsnmgen på fjärrvärme som ersättning för värme från individuella
anläggningar, vilka som regel använder tunn eldningsolja.

Nu
redovisade kvantiteter för år 1985 har beräknats utifrån de uppsatta målen för
genomsnittlig årlig tillväxttakt. Det är givet alt den verkliga utvecklingen
under periodens olika år kommer att variera. Frånsett dessa allmänna tendenser
finns inle i prop. 1975: 30 några antaganden eller beräkningar avseende
förbrukningen av oljeprodukter under olika år före år 1985.

Statens
industriverk har emellertid för 1975 års långtidsutredning nu gjort en
bedömning av energiförsörjningen under perioden 19751980. Industriverkels
rapport har publicerats som bilaga 3 (SOU 1975: 96) till belänkandet (SOU 1975:
89) Långtidsutredningen 1975.

I
rapporten redovisas bl. a. en beräkning av den totala energiförbrakningen åren
1975 och 1980 och en fördelning av tUlförseln på olika energislag. Analysen av
den framtida energiefterfrågan grandas på samma förutsättningar som
långtidsutredningen har tillämpat. Vad gäller den ekonomiska utveckUngen
redovisas tre av utredningens alternativ, nämligen en antagen ökning av den
privata konsumtionen med antingen 3 %, 2 % eller 2 % och en samtidig
arbetstidsförkortning av 2 1/2 timme i veckan.

Den
beräknade energibalansen enligl långtidsutredningens altemativ I (3 % ökning av
den privata konsumtionen) framgår av tabell 2.5. SkUlnaden mellan detla högre
alternativ och långtidsutredningens två andra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 11

alternativ
är endast resp. 10 och 14 TWh på den totala förbrukningen och tillförseln. Förbmkningen
inom övrigsektörn som till övervägande delen utgörs av energi för
uppvärmningsändamål antas inte variera mellan de olika alternativen.
Skillnaderna hänför sig i stället lill industrins förbrukning, något som i sin
lur för med sig olika antaganden om behov av transportljänsler, framför allt vamlransporler.
Dessa skUlnader avspeglas i fördelning mellan olika oljeprodukter så alt
tillförseln av tjock eldningsolja och molorbrännolja svarar för huvudparten av
de resp. 10 och 14 TWh som balansen minskar med i långtidsutredningens
alternativ II och III. Kol- och koksförbrakningen, som i huvudsak
sker i processindustrin, sjunker också i dessa altemativ.

Tabell
2.5 Sveriges energibalans år 1980 (TWh)

Förbrukning

Tillförsel

Industri

Samfärdsel

Övrigt

Total
slutlig förbrukning

207

91

166

464

Eldningsolja 12 Eldningsolja 35 Molorbrännolja
Motorbensin övriga oljeprodukter

81 153 29 41 10

Föriuster

20

Summa oljeprodukter'

314

Summa
förbrukning

484

(Därav för elproduktion)

(21)

Kol och koks Inhemska bränslen

30 38

Summa bränslen

382

Vatten- och kärnkraft

102

Summa tillförd energi

484

' Exkl.
oljeprodukter för icke-energiändamål.

I
rapporten betonas att beräknmgarna har gjorts på grundval av uppgifter om förbrakningsutvecklingen
fram lill förhöslen 1975 och en preliminär analys av vissa effekter av den
starka prisstegringen och andra händelser åren 19731974. Underlaget hänför sig
emellertid lill en period med vikande konjunkturer, både i Sverige och
utomlands, och med mUda vintrar. Detta kan ha gett en alltför optimistisk bild
av de möjligheter tiU dämpning som faktiskt finns. En säkrare uppfattning härom
kan nås först sedan en ny period med starkare konjunktur har fått påverka
konsumtionen.

Som
framhålls i rapporten föratses konsumtionen i elt något längre tidsperspektiv,
dvs. under hela 1980-talel, komma alt påverkas allt starkare av de forsknings-
och utvecklingsinsatser som nu har inletts, liksom av stöd i olika former tUl energibesparande
investeringar. Det är dock ännu mte möjligt att göra någon beräkning av
effekterna eller bedömning av den takt i vUken de kommer att uppträda.

Osäkerheten
vad gäller fördelningen mellan olika energislag är slor, särskilt beträffande
tiden efter år 1980 eflersom existerande anlägg-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 12

ningar
och inslaUalioner liksom redan påbörjade investeringar begränsar
flexibiliteten på kort sikt. Bl. a. innebär riktlinjema för energihushållningen
tUl år 1985 som nämnts alt en växande del av värmeförsörjningen skall täckas
genom fjärrvärme. Härför krävs investeringar i stora, fasta system under en
längre utbyggnadstid. Den tUl år 1985 tänkta produktionsutbyggnaden på detta
område har emellertid ännu bara delvis kommit in i sitt mer konkreta planeringsskede.

När
det gäller kol och koks föreligger i princip samma typ av osäkerhet. F. n. går
endast en liten del av Sveriges kolimport till energiproduktion. En betydligt
ökad användning av dessa bränslen för produktion av el eller värme kan mte bli
aktuell före år 1980 med hänsyn tUl existerande anläggningar. Nya
kolanläggningar i Sverige antas allmänt sett bli kostsamma eftersom de även
fordrar nyinvesteringar i hamnar, lager och transportanordningar. Bedömningama
härav blir avgörande för den faktiska planeringen till år 1985.

3
Oljemarknaden I Sverige

Energiberedskapsutredningen
(H 1974: 03) har i sitt belänkande (SOU 1975: 60) Energiberedskap för krislid
lämnat en ingående redogörelse för Sveriges oljeförsörjning och för den svenska
oljemarknadens stmktur. Uppgifter rörande prisförhåUanden m. m. har redovisats
av statens pris- och karlellnämnd i utredningama Oljehandeln i Sverige
(december 1974) och Bensin och oljor: priser, pålägg, rabatter (december 1975).
De översiktiiga uppgifier rörande den svenska oljemarknaden som lämnas i det
följande har hämtats huvudsakligen från nämnda utredningar.

Sveriges
oljeförsörjning baseras helt på import av råolja och raffinerade produkter med
den fördelning på ursprungsområden som framgår av tabell 3.1.

Tabell
3.1 Sveriges import av råolja och oljeprodukter

1970

1973

1974

milj. m'

% -

milj. m'

%

milj. m'

%

Latinamerika

4,8

13

3,9

11

2,0

6

Afrika

4,2

11

3,8

11

3,7

n

Mellersta
Östern

7,0

19

7,1

20

8,1

24

Västeuropa

15,2

41

15,3

44

15,8

47

Sovjetunionen
m.fl.

6,0

16

4,7

14

4,1

12

Total volym

37,2

100

34,8

100

33,7

100

Därav råolja

13,8

37

12,2

35

11,8

35

Den
import som redovisas från Västeuropa är -tUl helt övervägande del raffinerade
produkter som baseras på råolja från Afrika och Mel-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 13

lersta
Östern. Dessa områden svarar alltså direkt eller indirekt för en långl större
del av oljeimporten än som framgår av tabellen, uppskattningsvis 6070 %.
Andelen har under de senasie åren ökal.

Den
inhemska raffineringskapaciteten har under en följd av år varit omkring 40 %
av förbrukningen av oljeprodukter, vUket är en i jämförelse med andra
industriländer mycket låg andel. Som framgår av tabell 3.2 varierar graden av
inhemsk raffinering starkt och är särskilt låg beträffande råvaror för
petrokemisk industri, främst gasbensin (nafta) för framställning av eten, propen
m. m.

Tabell
3.2 Sveriges för$örjning''med oljeprodukter år 1972 (milj. m)

Inhemsk

Netto-

Förbruk-

Själv-

raffine-

import

ning

föräd-

ring

lingsgrad
i %

Motorbensin

1,7

2,2

3,8

45

Övriga
drivmedel

0,9

1,9

2,9

32

Tunn
eldningsolja

3,4

5,8

9,3

37

Tjock
eldningsolja

5,2

8,3

13,5

39

Övriga
energiprodukter

0,9

0,1

1,0

87

Petrokemiska
varor

0,2

1,0

1,2

14

Totalt

12,4

19,4

31,7

39

I
och med atl Scanraff AB:s raffinaderi vid Brofjorden tagils i drifl år 1975 har
den svenska självförädlingsgraden ökat tUl ca 60 %. Alltjämt är dock
importberoendet för vissa produkter stort. Delta gäller, förutom nafta, särskUt
flygbensin, tunna eldningsoljor och lågsvavliga tjocka eldningsoljor.

Den
svenska raffinaderikapaciteten uppgår f. n. till drygt 20 milj. ton med
följande fördelning:

Shell-Koppartrans,
Göteborg 4,7

BP,
Göteborg 5,0

Nynäs-Petroleum,
Nynäshamn 2,6

Nynäs-Petroleum,
Göteborg 0,3

Nynäs-Petroleum,
Malmö 0,2

Scanraff,
Lysekil 8,3

21,1

AB
Nynäs-Petroleums raffinaderier i Göteborg och Malmö producerar huvudsakligen
asfalt. Scanraff ägs av Oljekonsumenlemas förbund (OK) och det amerikanska
förelaget Texaco, som förfogar över vardera 50 % av kapaciteten.

Samtliga
bolag med raffinaderier i Sverige har ansökt om tiUstånd enligt bl. a. 136 a §
byggnadslagen till utbyggnad av den befintiiga kapaciteten. Dessutom föreligger
ansökningar från Oxelölager AB för ett raffinaderi i Oxelösund och från Statsraff
AB för ett raffinaderi vid Brofjorden. En närmare redogörelse för sistnämnda
projekt lämnas i det följande under avsnitt 5.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 14

Den
svenska oljemarknaden domineras av dotterföretag lill fem av de stora
internationella oljebolagen, nämligen Exxon (tidigare Esso), SheU, Texaco, BP
och Gulf. Dessa bolag svarade år 1973 för ca hälften av råoljeproduktionen och
ca 40 % av försäljningen i världen (exkl. statshandelsländerna). I Sverige
uppgick deras marknadsandel samma år tUl drygt 55%.

De
två slörre svenskägda oljebolagen Nynäs-Petroleum pch OK har en sammanlagd
marknadsandel av ca 25 %. Dessa företag köper huvuddelen av sitt behov av
råolja och raffinerade produkter från de internationella bolagen. Betydande
kvantiteter eldningsolja importeras dock från Sovjetunionen.

Bolagens
marknadsandelar varierar starkt för olika produkter. När det gäller bensin
svarar de nämnda sju bolagen för över 90 % av försäljningen. Ett antal mindre
företag har dock en betydande försäljning av eldningsolja. Beträffande
tjockolja har dessa mindre oberoende företag ca 35 % av marknaden. Leveranserna
sker till stor del i form av båtiaster tUl stora förbrukare.

Prisema
på den svenska oljemarknaden följer mycket nära prisutvecklingen på
världsmarknaden. Importen av råolja och praktiskt taget alla oljeprodukter är
tullfri. Inga kvantitativa importrestriktioner tillämpas. Bestämmande för
prissättningen är i första hand importkostnaden för den råolja som förädlas i
raffinaderier inpm landet och som i allmänhet baseras på relativt långsiktiga
avtal, i viss mån även prisema på korttidsmarknaden för råolja och färdiga
produkter i Rollerdam.

I
samband med den intemationella försörjningskrisen 19731974 skedde en kraftig
höjning av importpriserna för oljeprodukter i Sverige, och den nya nivån har i
stort sett blivit beslående. Uppgiftema i tabell 3.3 avser genomsnittliga
produktinköpspriser för sex stora oljebolag i svensk hamn, exkl. skaller och
avgifter. Som jämförelse anges det genomsnittliga råoljepriset för tre bolag
med egna raffinaderier i Sverige.

Tabell
3.3 Inköpspriser för vissa oljeprodukter i svensk hamn (kr./m')

3:ekv.

3:e kV.

l:akv.

3:e kv.

4:e kV.

1972

1973

1974

1975

1975

Bensin
99 oktan

160

240

490

460

495

Eldningsolja
1

115

240

462

397

448

Eldningsolja
5

Normalsvavlig

72

83

271

281

251

Lågsvavlig

82

109

291

322

304

Importpris
c.i.f. för råolja

99

117

323

323

345

I
samband med försörjningskrisen infördes i slutet av år 1973 högstpriser på
flertalet oljeprodukter. Som komplement härtill upprättades ett clearingsystem
med syfte alt möjliggöra sådan'import av betydelse för oljeförsörjningen som måsle
ske till priser som var högre än de

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 15

svenska
högslprisema utan alt dessa högre priser slog igenom i den svenska prisnivån. Clearingsystemel
avvecklades vid utgången av april 1974, sedan försörjningsläget hade
förbättrats och de internationella prisema stabiliserats. Högstpriserna kom
också att förlora i betydelse genom marknadsutvecklingen. Från juli 1975 råder
fri prissättning på oljeprodukter. Statens pris- och kartellnämnd upprätthåller
dock en övervakning av priserna på den svenska marknaden.

Värdet
av den svenska nettoimporten av olja, som år 1972 uppgick till 3 300 milj. kr.,
ökade år 1973 till 4 500 mUj. kr. och år 1974 till 10 900 mUj. kr.
Oljeimportens andel av det totala importvärdet uppgick dessa tre år till resp.
8,5 %, 9,6 % och 15 %.

4
Svenska Petroleum AB

I
prop. 1975: 30 (bU. 1 s. 388) anmäldes pågående överväganden

inom Slalsföretaggmppen angående bildandet av elt särskilt aktiebolag

för att handha gmppens intressen på oljeområdet. I propositionen fram

hölls också att statens vattenfallsverk hade anmält intresse för att i ett

senare skede ingå som delägare i bolaget och att överläggningar härom

pågick mellan verket och ,LKAB. Bolaget bUdades i juni 1975 under

namnet Svenska Petroleum AB med LKAB som t. v. enda aktieägare.

Aktiekapitalet uppgick till 1 milj. kr. .

Statens vattenfallsverk
har i skrivelse den 9 oktober 1975 hemställt om regeringens godkännande av elt konsortialavlal
om samverkan genom det nybildade bolaget. Verket anför därvid följande.

Vattenfallsverkets
intresse för elt deltagande i Svenska Petroleum bör ses mot bakgmnd av ett
under senare år ökat engagemang från verkets sida i oljeförsörjningsfrågor.

Statens vattenfaUsverk och
LKAB äger vardera 25 % av aktierna i Oljeprospektering AB (OPAB) för inhemsk oljeletning
och i Petroswede AB för oljeletning utomlands. Några olje- eller-gasfynd av
kommersiell betydelse har hittills inte gjorts av dessa bolag. För OPAB:s del
anses emellertid utsikterna för kommersiella fynd goda under de fortsatta
havsborrningarna i Östersjön från år 1976. Även Petroswede planerar nya bormingar.
Om och när dessa oljeletningsbolag kommer till produktion äger aktieägarna på
vissa viUkor rätt att överta den på deras aktieandel belöpande produktionen.
Staten har f. n. inte något lämpligt organ för alt ha hand om sådan eventuell
produktion för vatlenfaUsverkels och LKAB :s del.

Petroswede
har i samband med sökandet efter lämpliga prospekte-rlngsprojekt erbjudits
förvärv av andelar i redan konstaterade fyndig-heter, bl. a. i den brittiska
delen av Nordsjön. Flera projekt som innebär deltagande i investeringarna i
utbyggnad och i den följande utvin-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 16

ningen
har studerats av Petroswede. Trots att de från kommersiell synpunkt är mycket
intressanta hår de befunnits så finansiellt krävande alt intressenterna i Petroswede
inle har funnit möjlighet att inom detta bolags ram la upp dem.

Ett
par av dessa projekt är nu föremål för fortsatta studier inom Svenska Petroleum.
Ett deltagande i utvinningsprojekt i Nordsjön kan enhgt vattenfallsverkets
mening komma att medföra både försörj-ningsmässiga och kommersiella fördelar
jämfört med andra långsiktiga engagemang för oljeanskaffning.

Vattenfallsverkel
baserar f. n. ca en tiondel av sin elproduktion på olja. Oljeålgången för
elproduktion beräknas under det närmaste decenniet, frånsett en nedgång under
några år i slutet av 1970-talet, bli drygt 1 mUj. årslön under s. k.
medelårsförhållanden. Under torrår fördubblas och under valår halveras
ungefärligen oljebehovet. Kostnaderna för vattenfallsverkets oljeinköp för att
täcka behovet under medelårsförhållanden kan i nuvarande oljepriser anges till
mellan 350 och 400 mUj. kr. om året.

Vattenfallsverkets
hittillsvarande inköpspolitik har i stor utsträckning baserats på korttidsköp
på den intemationella oljemarknaden. Pågående strukturella förändringar inom
den internationeUa oljehandeln i riktning mot ökat inflytande för statliga förelag
i olika produ-centländer och hanleringsled samt moisvarande minskat marknadsutrymme
för de multinationella oljebolagen innebär att en sådan inköpspolitik kan
komma all medföra risker. En ändrad inköpspolitik, som i ökad utsträckning
baseras på långlidskontrakt, kan enligt vattenfaUs-verket antas bli nödvändig
för att på sikt vidmakthålla säkerhet för leveranser. Möjhghetema att genomföra
en sådan ny inköpspoUtik ökas vid ett samgående med andra, främst statliga,
oljekonsumenter varigenom de slörre volymerna ger en bättre bas för en
långsiktigt planerad inköpsverksamhet bl. a. med hänsyn till variationerna i
vattenfallsverkets årsbehov. En sakkunnig för oljehandeln särskilt uppbyggd
organisation torde enUgt verkets bedömning vara en nödvändig förutsättning för
alt effektivt genomföra en sådan långsiktig inköpsplanering.

Valtenfallsverket
har en betydande lagringskapacitet för tunna och tjocka eldningsoljor. Den
förändrade marknadssituationen har lett tUl överväganden om ytterligare utbyggnad
av verkets resurser för lagerhållning. Hittills har dessa överväganden stannat
vid att olika lager-projekt har tagits fram som beredskap för att snabbt
genomföras om situationen så skulle kräva. Även andra statliga organ, däribland
överstyrelsen för ekonomiskt försvar, har nu i uppdrag att se över och förstärka
lagerhållningen av oljor. En samordning på oljelagringssidan inom den statliga
sektorn bör enligt verket vara ägnad att minska de totala kostnadema för lager
och lagerhållning utan att försämra vare

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 17

sig
den totala försörjningssäkerheten eller den för vattenfaUsverket.

Sammanfattningsvis
leder såväl vattenfallsverkets tidigare engagemang på oljeområdet som de
förändrade allmänna marknadsfömtsätt-ningarna till elt behov av fördjupat
engagemang inom oljehandeln. Verket har funnit ett samgående med LKAB i Svenska
Petroleum vara den lämpligaste formen härför.

Mellan statens valtenfallsverk
pch LKAB har träffats ett konsortialavlal, varigenom verket under fömtsättning
av regeringens godkännande skall inträda som hälftendelägare i Svenska
Petroleum. Avtalet reglerar i övrigt samarbetsförhållandena mellan de
tilltänkta aktieägama bl. a. i fråga om verksamhetens allmänna inriktning,
ändringar i aktiekapitalet, överlåtelse av aktie, förvallning och finansiering
av verksamheten m. m.

Valtenfallsverket förutser
att uppbyggnaden av bolagets organisation och verksamhet, i första hand för
inköp och försaljnmg av olja, kommer alt föranleda behov av ökning av
aktiekapitalet under innevarande budgetår tUl 2 milj. kr. samt möjlighet till
borgensåtaganden från aktieägarnas sida om sammanlagt 40 milj. kr. Det har
förutsatts all aktieteckningen skaU ske med 20 % överkurs för att medge
uppbyggnad av reservfond, vidare att borgensåtagandena skall tecknas i
proportion lill aktieinnehavet i bolaget och att förstärkningen kan komma att
behöva genomföras före årsskiftet 19751976.

Beroende
på takten i den fortsatta uppbyggnaden och upptagande av nya verksamhetsgrenar
måste senare möjligheter förutsättas till ytterligare förstärkning av bolagets
finansiella ställning. De vägar som i avtalet har anvisats härför är ökning av
aktiekapital genom att intressenterna tecknar nya aktier samt delägarlån och
borgen från intressenterna. Behovel av sådan finansiell förstärkning kan
hösten 1975 inle överblickas med någon säkerhet.

Intressenterna
har vidare förbundit sig att lämna tillskott av driftmedel för bolagets
verksamhet. Härmed avses bli täckta administrativa kostnader i samband med
bolagets uppbyggnad samt kostnader för marknadsundersökningar och
objektstudier, innan bolaget kommer att kunna finansiera dessa kostnader med
intäkter från den affärsmäsiga verksamheien. Bolagels behov av tillskott
beräknas bli av relativt ringa omfattning och avses för valtenfallsverkels del
komma alt bestridas med verkets driflmedel.

Sedan
valtenfallsverket hade avgivit sin framställmng, beslöt LKAB att, i avvaktan på
regeringens ställningstagande, genom aktieteckning höja aktiekapitalet i
Svenska Petroleum tUl 2 milj. kr. för att stärka bolagels finansiella
ställning. Aktierna tecknades till 20 % överkurs.

2 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 124

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 18

5
StatsrafiT-projektet

I
början av år 1974 inledde Statsföretag AB en förstudie beiräffande ökad statlig
verksamhet på pelroinduslrins område. I studien ingick såväl råoljeanskaffning
och transporter som raffinering, petrokemisk verksamhet och marknadsföring av
produkter. Som ell centralt led i studien ingick alt kartlägga förutsättningama
för ett nytt raffinaderi vid Brofjorden. Valet av läge betingades av de
gynnsamma Iransportekonomiska förhållandena och möjligheterna till samordning
med utbyggnad av övrig petroindustri på Västkusten.

En
inledande förprojeklering av raffinaderiet genomfördes under år 1974. Den
omfattade bl. a. förslag till processulformning, underlag för kommunens
stadsplanearbete och ansökan om lokaliseringslillslånd. Från projektledningens
sida lades också fram ett förslag tUl fortsatt arbetsprogram och budget för
perioden den 1 januari 1975den 1 aprU 1976.

I
samband med redovisningen av förstudien framhölls från Statsföretags sida att
de företagsekonomiska riskema var stora för ett nytt svenskt raffinaderi.
Projektet kunde väntas ge relativt låg lönsamhet, åtminstone så länge det
internationellt råder överkapacitet i raffineringsledet. Statsföretag fömtsatte
med hänsyn lill såväl företagsekonomiska bedömningar som Statsföretaggmppens
omfattande investeringsprogram alt staten skulle komma alt ta på sig
huvudansvaret för den fortsatta finansieringen av projektet.

Efter
förslag i prop. 1975: 30 (bU. 1 s. 527) anvisades för budgetåret 1975/76 36
milj. kr. som lån lill Statsförelag för projektering av raffinaderi i
Brofjorden. Avsikten härmed var alt skapa underlag för en slutlig bedömning av
projektet inför ett investeringsbeslut.

För
projektarbetets genomförande bildade Statsföretag dotterbolaget Statsraff AB.

Regeringen
lämnade den 29 maj 1975 tiUstånd enligl 136 a § byggnadslagen för projektet.
Ansökan om koncession enligl miljöskyddslagen prövas f. n. av
koncessionsnämnden för mUjöskydd.

Statsraff
AB har i december 1975 lämnat en redovisning av projektarbetet. I
sammanfattningen av Stalsraffs rapport framhåUs bl. a. följande.

Som projektets
syfte anges alt förslärka Sveriges försörjning med oljeprodukter genom alt höja
den för elt industriland låga självförsörjningsgraden på raffinaderiområdet.

Projektet
har förberetts under en period, då omfatlande och snabba förändringar skett
inom hela världens oljeindustri. Den dominerande delen av världens tillgångar
och löpande produktion av råolja har övertagits av producenlländema. En ny
prisnivå för råolja har etablerats, samtidigt som reglema för prissättning och skatteavräkning
mellan producentländerna och oljebolagen förändrats.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 19

På
kort sikt råder en överkapacitet på tonnage för råoljetransporter och
raffineringsindustri, som främst har orsakats av den djupa, internationella konjunklumedgången.
överkapaciteten inom varvs- och rå-oljelransportområdet är mest påfallande,
medan tidigare planerade raffi-naderiutbyggnader i stor utsträckning har
inställts. Vid ökade behov av oljeprodukter torde därför raffineringsledet
komma alt bli en begränsande faktor tidigare än råoljelransportledel.

Beträffande
tillgången på råolja framhålls följande. Med hänsyn till reserver och till
produktionsförmåga väntas inle någon brist på råolja under raffinaderiels
livslängd. Del antas att etl svenskt statiigt oljebolag skall kunna göra
konkurrenskraftiga inköp av råolja även i jämförelse med de internationella
oljebolagen.

Då
den helt övervägande delen av världens råoljereserver finns vid Persiska viken
bör en betydande del av råoljan lill elt raffinaderi väntas komma från detta
område. Vissa mängder lågsvavUg olja kan väntas bli tUlgängliga för
raffinaderiet från Nordsjön och Afrika. Det definitiva råoljeprogrammet får
anpassas till marknadsutvecklingen. En betydande flexibilitet i fråga om valet
av råoljor har fömtsatts vid projekteringen.

Inom
projektet har en granskning skett av olika prognoser över världens energiförbrukning
och pågående omställningar för atl begränsa energiålgången och påskynda
övergången tUl andra energislag än olja. Granskningen visar, alt möjlighetema tUl
besparingar och snabb omställning till andra energislag är mer begränsade än
vad som har anlagils i de prognoser, som utarbetades under intryck av försörjningskrisen
19731974, t.ex. inom OECD. Skälen till att oljebehoven nu åter bedöms öka
något snabbare än för något år sedan är främst brist på kapital och andra
resurser för utbyggnad av altemativa energi-försörjningssystem i tidigare
planerad omfattning.

Även
i Sverige väntas oljeförbmkningen komma att öka. Detta innebär alt landets
låga självförsörjningsgrad inom raffinaderiområdet sjunker ytterligare. Oljeföretagens
motiv för att bygga ut raffinaderikapaciteten har minskat på grand av de
ändrade ägarförhållandena till råolje-tillgångama i de ledande producenlländema.
Samtidigt krävs stora investeringar för att anpassa raffinaderiernas utmstning
tUl ändringar i efter-frågemönstret, bl. a. snabbare växande behov av lätta
produkter (bensin/ nafta) än av tyngre (eldningsoljor). Även skärpta miljökrav
(lägre .blyhalt i bensinen, lägre svaveUialt i eldningsoljor) kräver omfattande
investeringar i många äldre raffinaderier.

Tillförseln
från nya projekt i producenlländema kan om samtliga nu kända projekt
förverkligas före år 1985 väntas motsvara högst en tredjedel av väntad förbmkningsökning
inom Västeuropa men stannar enligt rapporten troligen vid en fjärdedel av den
totala ökningen.

Enligt rapporten löper
Sverige risk atl drabbas av en, i jämförelse med. länder med en högre
självförsörjningsgrad, ogynnsam prisnivå på olje-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 20

produkter.
Denna risk ökar successivt och kommer i början av 1980-talet att vara påtaglig.
Om Förenta statema samtidigt för att läcka där väntade bristlägen ökar importen
av oljeprodukter från Västeuropa, torde aUvarliga bristperioder med höga
priser på marginella poster inte kunna undvikas.

I
rapporten framhålls att en utbyggnad i Sverige skulle minska landets stora
beroende av den intemationella produktmarknaden. Detta skulle förslärka
säkerheten i försörjningen imder normala förhållanden vid olika marknadsstömingar.
Samtidigt skulle genomslaget av prishöjningar vid knapphelslägen i den inlemationeUa
marknaden dämpas. Vid olika former av fredskriser och även krigstillstånd
skulle möjUgheten alt lillgodose landets behov av oljeprodukter förbättras. En
utökad raffinaderikapacitet inom landet med en inriktning, som garanterar
tillgång på råvaror för petrokemisk industri, skulle även underlätta den
planerade ulbyggnaden av denna industri i landet.

Vidare
är det av miljöpolitiska skäl önskvärt att trygga tillgången på lågsvavlig
eldningsolja. Detta är en föratsättning för att det program för nedtrappning av
svavelhalten i eldningsolja som har påbörjats skall kunna genomföras.

De
angivna fömtsällnmgarna beträffande råoljelillgång, marknadssituation och
energipolitiska målsättningar har lett fram till följande utformningavraffinaderiet.

Projekteringsarbetet
har baserats på en kapacitet av 7 mUj. ton råolja per år. Produktionen har
inriktats på lågsvavlig eldningsolja och petrokemiska råvaror. Uttaget av nafta
skall således kunna motsvara större delen av råvaraförsörjningen för den
planerade nya krackningsanlägg-ningen i Stenungsund. Vidare fömtsatts en
långtgående avsvavling av tjocka eldningsoljor. Raffinaderiets produktion har inriktats
på de för viktiga samhällsfunktioner väsentliga produktslag som nu och pä lång
sikt annars måsle importeras.

Raffinaderiet
har projekterats med en flexibUitet, som möjliggör bearbetning av flertalet av
de i marknaden förekommande råoljelypema. En analys av ett flertal alternativa
utformningar av raffinaderiet har visat att det saknas motiv i initialskedet
för ökad konvertering från tyngre tUl lättare produkter eller för ökad avsvavling.
Vid projekteringen har dock föralsells att ytterligare processer skall kunna
byggas till om marknåds-eller råoljesituationen skuUe förändras i framtiden.

Utformningen
av raffinaderiet har skett med sikte på att nå lägsta möjliga miljöpåverkan.
Med den långt gående rening som föreskrivits i lokaliseringstUlståndet kommer
utsläppet av svaveldioxid att kunna begränsas till ca 5 000 ton om året.

Raffinaderiets
lokalisering vid Brofjorden har valts för att de gynnsamma förhållandena där
ger möjlighet att nå största valfrihet och därmed större leveranssäkerhet samt
lägre kostnader för råoljean-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 21

skaffningen
än andra lägen i Sverige. De beräknade transportekonomiska fördelama för
Brofjorden jämfört med en oslkustiokalisering är enligt rapporten betydande.

De
fysiska föratsättningarna för djuphamnsberoende industri har motiverat att Brofjordenområdet
i den fysiska riksplanen utpekats som tänkbart lokaUseringsläge för s. k. mUjöstörande
industri, särskilt petroindustri. Mot denna bakgrand och i samband med det etablermgstryck
som i olika sammanhang har riktats mot området, har kommunen under flera år
bedrivit ett planarbele i syfte alt undersöka konsekvensema av en förväntad induslriutveckling.
Detta har enligt rapporten lett till en god kommunal beredskap för projektet.

Tillstånd
och planunderlag, som är nödvändiga för projektets genomförande, har
förberetts så alt en byggstart år 1976 och elt färdigställande under år 1980
skall vara möjligt. Den permanenta organisationen bedöms vid normal drift fr.
o. m. år 1980 kräva ca 430 personer.

Beträffande
den företagsekonomiska bedömningen av projektet framhålls i rapporten följande.

Kapitalbehovet
för anläggningen har beräknats till 2 800 milj. kr. i löpande priser, vartill
kommer rörelsekapital m. m. med ca 1 000 milj. kr.

Kostnadema
för raffinerade produkter domineras av råvara- och kapitalkostnader.
Storleksordningen på de årliga kostnadema vid fullt kapacitetsutnyttjande och
19791980 års prisnivå blir för råolja 3 000 milj. kr., för transporter 500
milj. kr., för raffinaderiets driftskostnader 175 milj. kr. och för kapital 700
milj. kr.

Raffineringsbranschen
har drabbats hårt av den allmänna konjunkturnedgången och reaktionema på de
kraftigt höjda råoljeprisema. Enligt rapporten arbetar samtidigt nästan
samtliga raffinaderier i Västeuropa i dag med kraftigt reducerad kapacitet och
med en marginal mellan intäkt för försålda produkter och kostnad för råolja
som innebär otillräcklig kostnadstäckning.

Enligl
rapporten visar jämförelser med andra raffinaderier alt det aktuella projektet,
är fullt konkurtensmässigt vad gäller lokalisering, transportkostnader och
teknisk utformning. I relation till befintiiga raffinaderier belastas
projektet med en avsevärt högre anläggningsinvesle-ring, vilket troligen medför
en låg lönsamhet under projektets försia år.

I
rapporten framhålls att råoljeanskaffning, transporter samt distribution och
försäljning av produkter från raffinaderiet planeras i samarbete med Svenska
Petroleum AB. Importen av produkter till Sverige är ungefär dubbelt så stor
som raffinaderiets kapacitet. Delta innebär att samtliga aktuella produkter
kan avsättas inom landet ulan all importbehoven helt bortfaller. De helt
övervägande volymerna antas kunna finna avsättning hos från försörjnmgssynpunkt
viktiga förbrakningsområden, t. ex. statliga och kommunala organ och tyngre
industri.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:124 22

Avslutningsvis
framhålls all raffinaderiprojeklet lekniskt, organisatoriskt och tillståndsmässigt
har förberetts så alt ett omedelbart beslut om genomförande från dessa synpunkler
är möjligl.

Statsföretag
AB har i skrivelse den 17 december 1975 anfört följande.

Statsföretag
saknar ekonomiska och finansiella resurser för att genomföra raffinaderiprojeklet.
Vidare konstateras alt projektet är riskfyllt främst av följande skäl. Höga
kapitalkostnader jämfört med andra raffinaderier försämrar konkurrenskraften
främst under de första drifts-åren. Vidare kan överskoll på raffinaderikapacilet
för västeuropeiska behov föratses beslå en bit in på 1980-talel. Detta kan leda
till all full kostnadstäckning inte kan erhållas. Härtill kommer att priskontrolle-rande
åtgärder kan förmodas försämra lönsamheten även under perioder med goda avsättningsförhållanden.
Ytterligare något år behövs för utredningar och åtgärder på marknadssidan.

Enligt
Statsföretag kan emellertid dessa stora risklaganden åtminstone delvis minskas
genom att ell beslut förankras i en kommersiell verksamhet inom Svenska
Petroleum, OPAB och Petroswede. Ett beslut om alt bygga ett raffinaderi bör
därför enligt Statsföretag föregås av intensifierade satsningar på
verksamheterna inom dessa företag.

6
Prospektering

6.1
Oljeprospektering AB

Oljeprospektering
AB (OPAB) bildades år 1969 för alt prospektera efler olja och naturgas i
Sverige och på angränsande delar av kontinentalsockeln (prop. 1968: 51, SU
1968: 86, rskr 1968: 24). Staten äger hälften av aktiema genom vattenfallsverkel
och LKAB. övriga delägare är f. n. tio industri- och kraftföretag. OPAB har
erhållit koncessioner för vissa landområden i Malmöhus, Kristianstads, Kalmar
och Gotiands län. Dessutom har bolaget fått undersökningstUlslånd för hela den
svenska konlinentalsockeln, utanför ostkusten dock inle norr om 59:e
breddgraden. Dessa koncessioner och tillstånd gäUer en tid av åtta år från den
27 juni 1969. Bolaget är skyldigt att under koncessionsliden utföra arbeten lill
en sammanlagd kostnad av minst 150 milj. kr.

Förhållandet
mellan intressenterna regleras genom ett konsortialavlal. Enligt avtalet skall
intressenterna i proportion till sina andelar av aktiekapitalet tUlskjula de
medel som behövs för bolagets verksamhet för alt fullfölja de förpliktelser
som åvUar bolaget enligt gällande koncessioner och tillstånd. För vattenfallsverkets
del utgår bidragen av driftmedel.

OPAB
har den 11 februari 1976 avgett en redogörelse för undersökningsarbeten under
perioden julidecember 1975.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 23

Verksamheten
under perioden har omfattat djupborrningar och seismiska mätningar på Golland
samt kompletterande seismiska mätningar i Östersjön i vissa områden öster och
söder om Golland. Vidare har ul-värderingama av mätningarna under år 1974 i
Östersjön fortsatt. Resultaten skall ligga till grund för det borrprogram lill
havs som skall genomföras under år 1976.

Borrningarna
på Golland har pågått under hela perioden och totalt har 19 borrhål borrats,
huvudsakligen på södra och sydöstra delen av ön.

Samtliga
borrningar har utförts på ordoviciska revbildningar. I flertalet av de under
perioden borrade hålen har spår av olja påträffats. Porosilelen och även permeabUitelen
i de påträffade revbildningarna har dock i flera fall visat sig vara låg.

Fram
t. o. m. den 31 december 1975 har 2 031 m råolja producerats från åtta borrhål.
De största fynden har gjorts vid Bonsarve, Gmnnet och Hamra. Av
totalkvantiteten har ca 1 600 m producerats under andra halvåret 1975.
Leveranser av råolja har gjorts tUl AB Nynäs-Petroleum.

I
och med utgången av år 1975 har OPAB utfört undersökningar till en bedömd
kostnad av ca 146 milj. kr. varav ca 24 milj. kr. under år 1975. Av tabell 6.1
framgår hur dessa kosinader fördelar sig på olika typer av undersökningar och
på de geografiska områden, där OPAB f. n. har koncessioner eller undersökningstUlslånd.

labell
6.1 Kostnader för OPAB:s verksamhet 19691975 (milj. kr.)

Geofysiska mätningar

Djupborrning

Summa

Skåne

Gotland

Öland

Kattegatt,
Öresund,

Östersjön

14,2 7,8

23,7

17,8

32,1

1,4

30,1

32,0

39,9

1,4

53,8

Summa prospektering

45,7

81,4

127,1

Administration
m. m.

19,3

Summa

146,4

Inom
ramen för dessa kosinader har ulförts bl. a. 96 borrhål på land och 10 borthål lill
havs.

Bolaget
har således genomfört huvuddelen av den arbelsförpliklelse som är fastställd i
gällande koncessioner och tillstånd.

OPAB
framhåller att det inom koncessionsområdel kvarstår delar som kräver fortsatta
undersökningar innan sannolikheten för kommersiell förekomst av olja eller gas
kan bedömas. Det gäller främst Golland och havsområdena däromkring,
havsområden söder om Skåne samt i Kattegatt och slutligen vissa delar av
nordvästra Skåne. På Got-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:124 24

land,
där de hittillsvarande oljefynden gjorts, har de första 34 bort-ningarna
huvudsakligen varit s. k. stratigrafiska bormingar för all skaffa geologisk
information. De sista 44 borrningarna, som har koncentrerats till den södra
delen av ön, har lokaliserats med hjälp av resultaten från de seismiska
mätningarna. Härvid har sju fynd gjorts vUket innebär elt fynd på drygt sex bortningar.

Borrningarna
på Gotland avbröts vid årsskiftet, vilket har gjort det möjligt att nu sammansläUa
och utvärdera det hittillsvarande resultatet av bormingar och seismiska
mätningar.

Beslut
har fallals om elt borrprogram tUl havs i Östersjön i området kring Gotland
under år 1976 inom ramen för en beräknad kostnad av 26 milj. kr. Detta innebär
att tUlskolt av medel behövs från aktieägarna utöver den ursprungliga arbetsförpliktelsen
150 milj. kr.

6.2
Petroswede AB

Petroswede
AB bildades år 1973 med uppgift ätt prospeklera efler olja och naturgas
utomlands (prop. 1973: 112, NU 1973:49, rskr 1973: 184). Staten äger genom
vattenfallsverket och LKAB hälften av aktierna. Övriga intressenter är de svenskägda
oljebolagen Nynäs-Petroleum och OK samt ASEA, KemaNord och Salén-koncernen.

Förhållandet
mellan intressenterna regleras genom ett konsortialavlal. Enligt avtalet skall
intressenterna i proportion till sina andelar i aktiekapitalet skjuta till de
medel som behövs för verksamheien intill elt totalt belopp av 100 milj. kr. För
vattenfallsverkets del utgår bidragen av driflmedel.

Petroswede
har den 11 febraari 1976 avgelt en redogörelse för bolagets hittillsvarande
verksamhet och nuvarande situation.

Under
år 1975 genomfördes borrning av ett hål i den brittiska delen av Nordsjön till
en kostnad av 13 milj. kr. Olja eller gas påträffades inte. Projektet gav
emellertid Petroswede betydande erfarenheter och informationer av värde för
fortsatt verksamhet i Nordsjön.

Under
år 1975 ingick bolaget avtal om överlagande av 20 % intresseandel i en
koncession som omfattar fem block i den norska sektorn av Nordsjön. Petroswede
kommer i samband härmed alt delta i borrning av två hål i området under första
halvåret 1976 med en beräknad kapitalinsats av 15 milj. kr. Genom en aktiv prospekteringsin-sats
i denna form har Petroswede bedömt att efter hand förbättrade fömtsättningar
kommer alt uppstå för framtida svenskt dellagande även i andra norska områden
av intresse.

Under
år 1975 har Petroswede fortsatt att införskaffa och bearbeta geologiska och
seismiska informationer för utvärdering av vissa inte licensbelagda områden i
den brittiska sektorn. Bolagets strävan har därvid varit alt skapa underlag för
eventuellt deltagande i den från

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 25

brittisk
sida lill år 1976 aviserade s. k. femte anbudsronden avseende nya koncessioner.

Inom
övriga områden bedriver Petroswede prospektering bl. a. i Egypten, där bolaget
år 1974 erhöll en koncession. Prospekle-ringsarbetet under år 1975 i form av
seismiska mätningar har genomförts planenUgt. Borming av ell första hål
planeras under år 1976. Preliminära indikationer finns på flera borrvärda stmkturer
med oljepotential. Bolaget bedömer därför att en effektiv utvärdering av
området kan komma alt motivera insatser till högre kostnader än de kontraktsenliga
minimiåtagandena 25 mUj. kr. under åren 19751978. Möjligheterna att avyttra
viss inlresseandel genom s. k. farm-out sonderas, varigenom ytterligare
riskspridning kan uppnås och Pelroswedes kapitalinsatser reduceras.

Vidare
har Petroswede förvärvat 50 % intresse i ett koncessionsområde på land i
Tunisien. Seismiska mätningar har genomförts under året med preliminärt
positiva resultat. Underlag för beslut om borrprogram kommer att föreligga imder
år 1976, varefter bormingar kan bli aktuella åren 19771978. Pelroswedes kontraktsenliga
minimiålaganden utgör 15 mUj. kr. under åren 19751977.

Petroswede
deltar vidare i elt internationellt konsortium, som preliminärt har tilldelats
tre block på den irländska kontinentalsockeln. Bolagels inlresseandel är 17 %.
Definitiv koncession förväntas under försia halvåret 1976, varefter seismiska mätningar
samt borming av ell hål planerats för åren 19761977.

Beträffande
bolagets nuvarande situation framhålls följande. Efter två och ett halvt års
verksamhet har Petroswede slutfört ell projekt och påbörjat engagemang i
ytterligare fem projekt. Riskspridningen har successivt förbättrats men den är
alltjämt starkt begränsad. T. o. m. år 1975 har ca 40 mUj. kr. förbmkals.
Återstoden av den hittills beslutade kapitalramen 100 milj. kr. är disponerad
för att genomföra bundna åtaganden under åren 19761977 och för all vidmakthåUa
nuvarande organisation t. o. m. år 1977.

Bolaget
anger följande fördelning av kostnader under perioden 1973 1978 (milj. kr.):

Ulfall

Prognos

Summa

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1,0

4,5

35,5

42,5

15,5

1,0

100

Bolagets
genomsnittliga intresseandel i inledda projekt utgör f. n. 52 %. Under fömtsättning
bl. a. att bolagets intresseandelar reduceras kan dellagande i maximalt 1011
borrhål påräknas inom tUlgänglig kapitalram. Mol bakgrand av intemationell resullatstatistik
kan konstateras, alt

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 26

en
tolalmsats av denna storleksordning inte ger tillfredsställande sannolikhet
för etl ekonomiskt driwärt fynd som representerar oljeproduktion av
signifikativ omfattning från försörjningssynpunkl.

A
andra sidan framhålls att Pelroswedes inilialinsals under gynnsamma
omständigheter kan ge god ekonomisk utdelning. Den har vidare gett och kommer atl
ge värdefuU branscherfarenhel. Petroswede har härigenom etablerat en viss
position på prospekleringsmarknaden, vilket i förening med ell stort antal
kontakter och tekniskt kunnande erbjuder goda föratsättningar för fortsatt
deltagande i tekniskt och ekonomiskt intressanta projekt.

7
Vissa naturgasfrågor

7.1
Inledning

I
prop. 1975:30 (bil. 1 s. 213 och 392) om energihushåUning m.m. redovisades
vissa frågor rörande naturgas. Det framhölls all föratsättningarna för en
introduktion av naturgas på den svenska marknaden har. varit föremål för ell
betydande intresse under de senasie åren. Ell särskilt bolag Östgas AB
bildades våren 1973 för ulredningssamarbete beiräffande import av naturgas från
Sovjelunionen (prop. 1973: 112, NU 1973: 49, rskr 1973: 184). Delägare i
bolaget är dels statens vatlenfaUsverk, dels elt antal kommunala och enskilda
förelag. Bolaget utförde är 1973 förprojeklering av en nalurgasledning från
finsk till svensk kust. Samma år tillkallades också en delegation (I 1973: 03)
med uppgift alt samordna den svenska utrednings- och förhandlingsverksamheten m.
m. avseende import av naturgas lUl Sverige.

I
propositionen anmäldes vidare att Nordiska ministerrådet (induslri-minislrama)
hade uppdragit åt den nordiska ämbetsmannakommittén för industri- och energipolitik
alt göra förberedande undersökningar resp. aktualisera tidigare material
rörande tre konkreta frågor, nämligen möjlighetema atl utnyttja naturgas från
den norska konlinentalsockeln i Nordkalotlområdel för bl. a. industriella
ändamål, möjlighetema alt anlägga en överföringsledning från eventueUa fynd
utanför Mörekuslen till Osloområdet och Mellansverige saml möjlighetema att
utnyttja gas från eventuella nya fynd i Nordsjön med ilandföring av gasen på
Jylland och överföring lill Sverige och eventuellt Norge. En första avrap-portering
skulle ske före utgången av år 1975.

Slutiigen
framhölls att införandel av naturgas även i begränsad omfattning kunde komma atl
innebära vissa finansieringsproblem. Den statliga kreditgaranti intill ell
belopp av 2 000 milj. kr. som hade förordats i propositionen i syfle all
underlätta finansieringen av utvinning m. m. av råolja, kol och naturgas skulle
såvitt avsåg nalurgasprojekt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 27

kunna
utnyttjas för finansiering av såväl rörledningar som fartyg och anläggningar
för import av flytande gas (LNG).

7.2
Naturgasdelegationens skrivelse

Nalurgasdelegationen
har den 18 juni 1975 lämnat en redogörelse för del aklueUa ulrednmgsläget m. m.
på naturgasområdel.

Delegationen erinrar lill
en början om att det svenska intresset för naturgas väcktes under den senare
delen av 1960-talet och alt flera utredningar bl. a. 1968 års utredning (Fi
1969: 49).om rörtransport av olja och gas genomfördes under åren omkring 1970
för atl utröna fömtsättningama för introduktion av gas i Sverige. Sonderande förhand-lingskontakter
kom så småningom till slånd genom det av Sydsvenska Kraft AB och vissa
Skånekommuner samägda AB Sydgas för leverans från Nordsjön tiU
avsättningsmarknader i södra Sverige och sedermera genom Öslgas AB för leverans
från Sovjelunionen tUl avsättningsmarknader i östra Mellansverige.

Delegationen
har i samarbete med de båda nämnda bolagen och med Svenska Gasföreningens nalurgasråd
sökt vidga kunskapen om de förutsättningar som kan anses gälla för en
introduktion av naturgas i Sverige. Särskild vikt har därvid lagts vid att
söka klara ut de prismässiga förutsättningama. Delegationen konstaterar att hittUls
bedrivna utredningar, undersökningar och förhandlmgar numera har förts fram tUl
etl sådant stadium att det krävs särskilda ställningstaganden om nalurgasfrå-gan
skall kunna föras vidare mol en nalurgasinlroduktion i Sverige.

En
svensk marknad för naturgas måste, framhåller delegationen, förutsättas bli
baserad på import av rörtransporterad gas från produktionsområden i Nordsjön
och/eller på anslutning lill etablerade transmissionssystem från mera avlägsna
produktionsområden, i första hand Sovjetunionen. Etl på rörtransporter baserat
försörjnmgssystem kan också behöva kompletteras med fartygslransporterad LNG.

Detta
leder lill krav på samordning mellan olika delmarknader och lillförselprojekl.
Bl. a. bör i undersökningar och förhandlingar olika försörjningsmöjligheter
kunna hållas öppna även om deras eventueUa förverkligande ligger åtskilda i
tiden. Kravet på samordning gäller också i förhåUande tUl marknadsföratsätlningarna
i omkringliggande länder, i försia hand de nordiska.

Säker
kunskap om de prismässiga föratsättningarna kan vinnas först genom reella
förhandlingar om leveranser av fixerade kvantiteter. Sådana förhandlingar har
det hittiUs inle varit möjligt att driva från svensk sida. Gjorda
undersökningar och utredningar pekar emellertid på all betalningsförmågan hos
potentiella svenska naturgasmarknader väsenlligl understiger de priser på
levererad gas som kan härledas ur leverantö-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 28

remas
saimolika prisanspråk. Även om detta prisgap på längre sikt kan tänkas krympa
något kommer en del därav sannolikt ått finnas kvar under överskådlig tid som
ett hinder mot frivUlig övergång till naturgas.

Enligt
delegationens bedömning kan naturgasfrågan inte föras stort längre än vad som
redan har skett inom ramen för nuvarande organisation. Kommunala och enskUda
företag som har varit delaktiga i hiltUlsvarande utredningsarbete har anmält
intresse för en fastare organisatorisk uppbyggnad och kraftsamling till förmån
för en introduktion av naturgas i Sverige. Tanken på ett nalurgasbolag omfatlande
samtliga potentieUa marknader i landet har därvid tagits upp. Intresset för att
medverka i bUdandet av ett sådant bolag och för att ikläda sig de förpliktelser
och kostnader som är förenade med en mer kommersieUt inriktad undersöknings-
och utredningsverksamhet görs emellertid beroende av möjhghetema till
samhälleligt slöd. Medverkan från samhällets sida behövs dels för att
neutralisera det tidigare nämnda prisgapet meUan naturgas och olja, dels för
alt lösa finansieringsproblemen i samband med att ett naturgasprojekt skall
genomföras.

Delegationen delar
uppfattningen att den kraftsamling som krävs för atl behövliga
utredningsresurser skall kunna uppbådas bäst främjas genom bildandet av ett
bolag för hela den svenska nalurgasmarknaden. Delegationen är också av den
meningen att introduktion av naturgas inle tycks kunna förverkUgas med mindre
än all slöd från samhällets' sida ställs i utsikt.

Mot
denna bakgrand rekommenderar delegationen att förhandlingar tas upp om bUdande
av ett aktiebolag för hela den potentiella naturgasmarknaden i Sverige och att
i detta sammanhang även frågor om pris-och finansieringsstöd las upp.

7.3
Statens vattenfallsverks skrivelse

Med
anledning av nalurgasdelegalionens skrivelse har förhandlingar tagits upp mellan
vattenfallsverkel och Svenska Gasföreningen om samarbete för att planera,
samordna och vidta åtgärder i syfle all främja landets försörjning med
naturgas. Förhandlingama har lett till en överenskommelse om bUdande av ett
aktiebolag för ändamålet. Den närmare innebörden av överenskommelsen framgår av
elt mellan valtenfallsverket och Svenska Gasföreningens Service AB (SGFS)
ingånget konsortialavlal och en tUl avtalet fogad bolagsordning. Avtalet blir
för valtenfallsverkels del bindande först genom regeringens godkännande. I
skrivelse den 9 febmari 1976 har verket hemställt om godkännande av avtalet.

Det
nya bolaget skall enligt avtalet ha tUl uppgift att

1.
i samråd med berörda myndigheter och förelag utreda och klarlägga villkoren
för inköp av naturgas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 29

2.
i samråd med berörda
myndigheter och företag utreda och klarlägga möjlighetema till försäljning av
naturgas inom landet,

3.
utreda fömtsättningar och
kostnader för transport och lagring av naturgas samt för eventuellt
erforderliga transileringar,

4.
framlägga förslag till
statsmakterna om inköp, försäljning, transport och lagring av naturgas,

5.
i övrigt engagera sig i sådan
verksamhet som står i överensstämmelse med bolagets syften.

Kostnadema
för bolagets löpande verksamhet har för perioden tiU utgången av år 1977
beräknats tiU 1 milj. kr. och skall täckas genom bidrag från partema i
förhållande till deras andelar i aktiekapitalet tUl den del de inle täcks genorii
intäkter från bolagets verksamhet. Beslut av styrelsen om större ekonomiska
engagemang utöver nämnda kostnader för bolagels löpande verksamhet liksom om
hur kostnadema för sådana engagemang skall fördelas mellan parterna kräver fyra
femtedels majoritet. Detta gäller även vid väsentiig utvidgning av verksamheten,
t. ex. för inköp av naturgas, byggande av rörledningar för transport av
naturgas eller av anläggning för mottagande av naturgas. Part som inle biträder
sådana beslut skall under vissa fömtsättningar ha rält alt sex månader efter
uppsägning utträda ur avtalet.

Bolagel
skall snarast ta upp förhandlingar med AB Sydgas om delägarskap med 51 % i det
sistnämnda bolaget. Bolaget skaU vidare verka för och vara berett att på
motsvarande villkor delta i andra regionala förelag för inköp, distribution och
lagring av naturgas.

Bolagels
aktiekapital skall vara lägst 100 000 kr. och högst 300 000 kr. och skall
fördelas med 51 % på valtenfallsverket och 49 % på SGFS. Vid bolagsstämma får
aktieägarna rösta för det fulla antalet aktier de företräder. Till skydd för
parterna har i bolagsordningen föreskrivits atl aktie som har övergått till
någon som inte förut är aktieägare skaU hembjudas aktieägama i bolaget.
Parterna har dessutom i avtalet förbundit sig alt inte bjuda ut eller anta
anbud på aktiepost förrän medparten haft tUlfälle all ta ställning till om han
önskar förvärva aktieposten ifråga.

Utan
hinder av hembudsbestämmelserna äger dock SGFS efter samråd med den statiiga
delägaren att överlåta sina aktier tUl sådana kommuner och industriföretag som
har betydande intressen inom gas-försörjningen och som är medlemmar i Svenska
Gasföreningens naturgassektion.

Bolagets
styrelse skall bestå av fem ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. En av
ledamöterna, tillika ordförande i styrelsen, och en suppleant skall utses av
chefen för industridepartementet. Två ledamöter och en suppleant skall utses
på förslag av vattenfaUsverket samt två ledamöter och två suppleanter på
förslag av SGFS.

Avtalet
gäller för tiden t. o. m. den 31 december 1979. Om upp-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 30

sägning
inte sker senast elt år före avtalstidens utgång förlängs avtalet automatiskt
med fem år i taget.

Som fömtsättning
för avtalels gUtighet gäller för SGFS:s del att SGFS:s bidrag till bolaget blir
avdragsgillt från beskattningssynpunkt för SGFS.

Utöver
vad som framgår av konsorlialavtalet är vattenfaUsverket och SGFS överens om
att det nya bolagets verksamhet inledningsvis skall administreras av SGFS.

Vidare
anser parterna atl verksamheten inom öslgas AB torde' kunna läggas ner och i
kvarvarande delar föras över till det nya bolaget eftersom den med Östgas AB
avsedda verksamheten numera i huvudsak har slutförts. Någon reorganisalion av Öslgas
AB till ett mera kommersiellt inriktat företag synes f. n. inle aktuell. Enligt
det konsortialavlal som ligger tiU grand för Öslgas AB skall bolaget träda i
likvidation om överenskommelse om nytt konsortialavlal för fortsatt samarbete
inte har Iräfffals före den 1 januari 1978.

7.4
Nordiska utredningar

I
enlighet med sina uppdrag har två arbetsgrupper inom nordiska ämbetsmannakommittén
för industri- och energipolitik lagt fram rapporter om dels möjligheterna att
utnyttja naturgas från den norska konlinentalsockeln i Nordkalotlområdel för
bl. a. industriella ändamål, dels förutsättningama för ett inom Norden
gemensamt utnyttjande av naturgas baserat på ilandföring av gasen på Jylland
eller i Möre. Rapportema har i febraari 1976 publicerats med benämningen
Nordiske nalurgasudredninger (NU 1976: 1).

I
förstnämnda rapport framhålls alt Nordkalotlområdel med sin fåtaliga och
spridda befolkning ger dåligt underlag för utnyttjande av naturgas i störte omfallnirig.
Ilandföring och avsättning av gas från eventuella fynd på den nordnorska konlinentalsockeln
skulle emellertid kunna motivera utbyggnad av industrier med särskilt stora
energibehov och av petrokemisk industri som använder naturgas som råvara i
produktionen. En sådan induslriell utbyggnad bör till övervägande del ske i
Norge i närheten av ilandföringsplatsen. Verkningarna i övriga delar av Nordkalotlområdel
bedöms bli begränsade.

Produktion
och Uandföring av naturgas samt utbyggnad av ett rör-ledningssystem uteslutande
i syfle alt försörja de svenska och finska delarna av Nordkalotten med gas anses
inte realistiskt. Endast slörre rörtransportprojekl med transitering genom
Nordkalotten för huvudsaklig avsättning längre söderut kan tänkas erbjuda
alternativ som kan få väsentlig betydelse även för dessa områden.. Det är ett
projekt som fordrar delaljerade och tidskrävande förstudier och som måste
planeras av de berörda länderna gemensamt. Vissa av dessa förberedelser måsle

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 31

vara
vidtagna redan när eventuella naturgasförekomster utanför Nordnorge blir
upptäckta. I annat fall är det risk för alt förseningen i sig själv blir ett
hinder för projektets genomförande.

I
den senare rapporten redovisas leveransfömlsättningar, avsättningsmöjligheter
och ett antal tänkbara altemativ för rörledningssystem samt investerings- och
transportkostnader för dessa. I rapporten framhålls att de nordiska länderna
ligger tämligen väl placerade i förhållande tUl gasproduktion i Nordsjön söder
om 62:a breddgraden eftersom Uandföring av gas via Jylland inle erbjuder några
oöverstigliga tekniska problem. Sådan gasproduktion kommer å andra sidan
antagligen att bli starkt efterfrågad på de stora marknaderna på kontinenten
och i Storbritannien med väl utbyggda gasdistribulionsnäl. Vid eventuella
gasfynd på den norska konlinentalsockeln norr om 62:a breddgraden kommer de
nordiska ländema alt vara naturliga marknader för rör-transporterad gas. Det
kan emellertid visa sig fördelaktigare alt trans portera denna gas nedkyld som
LNG, i vilket fall samma marknader som för Nordsjögasen och kanske även andra
marknader kommer att stå till buds.

I
rapporten konstateras vidare att de avgörande ekonomiska förutsättningama för
alt genomföra samnordiska gassyslem blir beroende mindre av transportekonomiska
förhåUanden än av pris-, volym- och andra förhandlingsmässiga villkor för
leveranser och avsättning av naturgas. Rapporten mynnar ut i slutsatsen att regeringama
i de nordiska ländema bör rekommenderas att vidta lämpliga åtgärder för atl
klarlägga för och öka beredskapen att ta emot och avsätta naturgas.

8
Föredraganden

8.1
1975 års riktlinjer för oljepolitiken

I prop.
1975: 30 om energihushåUning m. m. redogjorde jag (bU. 1 s. 380385) för min
syn på statens uppgifier på oljeonirådet mot bakgrand av de ändrade
förhållandena på oljemarknaden efler 19731974 års kris. Jag påvisade därvid etl
behov av ökat direkt statligt engagemang inom oljehanleringen. Detta gäUde
speciellt de från försörjnings-synpunkt vitala leden råoljeanskaffning,
raffinering och lagring. Jag framhöll att utvecklingen kunde komma att medföra
krav på insatser även i transport- och distributionsleden. Det vidgade statliga
engagemanget inom oljehanteringen borde ytterst syfta tUl en kraftigt ökad nationeU
konlroll över vår oljeförsörjning. En sådan kontroU utgjorde enligl min mening elt
nödvändigt inslag i en långsiktig energipolitik mot bakgrund av såväl oljans
dominerande roll för vår totala energitillförsel som osäkerheten beträffande
den framtida marknadsutvecklingen.

Riksdagen
(NU 1975: 30, rskr 1975: 202) hade intet att erinra mot

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 32

vad
jag sålunda hade anfört beträffande de allmänna riktiinjerna för den statliga
oljepolitiken.

Efter
förslag i nämnda proposition fattade riksdagen beslut om att införa en statlig
garanti för oljeutvinning m. m. Syftet härmed var i första hand att underlätta
finansieringen av investeringar i utvinning av oljetiUgångar av väsentiig
betydelse. från svensk försörjningssynpunkl. Vidare anvisades medel till
Statsföretag AB för projektering av etl nytt raffinaderi vid Bro fjorden.
Parallellt med dessa åtgärder inleddes våren 1975 inom Statsföretaggruppen
arbetet med att bygga upp ett statligt oljehandelsföretag.

De
oljepolitiska åtgärder som vidtogs våren 1975 var således av förberedande
karaktär. Det gäUde i första hand att skapa elt bättre underlag för framtida
beslut rörande den statliga verksamheten på oljeområdet. Den närmare
inriktningen av denna verksamhet lämnades emellertid öppen, Uksom frågor om
verksamhetens organisation och finansiering.

Det
fanns flera skäl för detta. Läget på den internationella-oljemarknaden var
efter 19731974 års kris fortfarande mycket oklart, bl.a. när det gällde den
viktiga frågan om de multinationella oljebolagens framtida roll. För vårt
lands del stod flera frågor öppna. En sådan fråga var möjligheterna atl snabbt
skapa en ny gmnd för vår oljeförsörjning genom bilaterala överenskommelser med
oljeproducerande länder. Vidare pågick diskussioner om samarbete meUan staten
och olika förelag på den svenska marknaden med anledning av planerna på en
utbyggnad av raffinaderikapaciteten. Frågan om de fortsatta insatserna på oljeprospek-leringens
område var inte mogen för elt beslut, beroende bl. a. på att möjligheterna till
svenska insatser i främst Nordsjön måste klarläggas.

Under
del gångna året har ökad klarhet nåtts beiräffande förutsättningarna för den
statliga verksamheten på oljeområdet. De arbeten som har bedrivits inom Slalsföretaggmppen
i samarbete med statens vatlenfaUsverk har gett ett väsentUgt fastare
beslutsunderlag särskilt när dél gäller de kommersiella delarna äv
verksamheten.

Jag
avser att i det följande lägga fram vissa förslag rörande den statliga
verksamheten på oljeområdet. Förslagen syftar bl. a. till att stegvis bygga upp
en effektiv organisation, varvid insatserna bör koncentreras till områden där
de försörjningspolitiska intressena har speciell tyngd. Jag vill emellertid
understryka att dessa förslag inte innebär att verksamheten ges sin slutliga
inriktning och form. ÅtskiUiga frågor rörande såväl den internationella
utvecklingen som förhållandet tUl olika parter på marknaden behöver klarläggas.
Den statiiga verksamheten bör därför byggas upp på elt sätt som medger snabb
anpassning till ändrade förhållanden utom och inom landet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 33

8.2
Den intemationella oljemarknaden

Utvecklingen
på den inlernationeUa oljemarknaden är bestämmande för vårt lands
oljeförsörjning. Delta är en given utgångspunkt för den statiiga verksamheten
på området. I prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 375380) tecknade jag en bUd av läget
såsom del framstod efter 19731974 års försörjningskris och efler de stora
omvälvningar i fråga om priser och marknadsförhåUanden som skedde i samband med
krisen. Jag framhöll därvid bl. a. följande.

Genom höjningen av
oljeprisnivån och den därav betingade minskade efterfrågan i världen framstod
den fysiska tillgången på råolja inle som något problem på kort och medellång
sikt. Del våUade emeUertid svårigheter atl bedöma på vUka villkor oljan skulle
komma alt släUas till förfogande för konsumeniländerna. De stora oljeproducerande
länderna inom Organization of the Petroleum Exporting Countries (OPEC) strävade
efler atl hålla oljepriserna på fortsall hög nivå, om nödvändigt genom
begränsningar i utbudet. Dessa länder siktade också lill alt överta de stora mullinationeUa
oljebolagens lillgångar i råoljeproduklionsledet. I flertalet länder hade också
nationella oljebolag upprättats med planer på såväl försäljning av råolja som
raffinering, transporter m. m.

För
de stora oljebolagen innebar, framhöll jag vidare, denna utveckling försämrade
möjligheter att upprätthålla råoljeleveranserna, särskilt i krissituationer.
Det kunde också förväntas alt bolagens lönsamhet skulle försämras och alt de
skulle få svårigheler att finansiera investeringar i bl. a. raffinering och
distribution på konsumenlländernas marknader.

Jag drog därav två
allmänna slutsatser beiräffande statens uppgifter på oljeområdet. För det
första borde staten genom olika åtgärder söka begränsa den svenska
oljeförsörjningens sårbarhet genom atl anpassa den till de ändrade
marknadsförhållandena. Som en möjlig väg angav jag direkta överenskommelser med
producenlländer, såväl OPEC-länder som andra länder. Som en andra uppgift för
staten angav jag atl svara för vissa kapaciteisuibyggnader inom bl. a. raffinering
som framstod som önskvärda från nationell försörjningssynpunkl men som
oljebolagen saknade möjligheter att genomföra.

Dessa bedömningar våren
1975 av den internationeUa marknadsutvecklingen och av dess innebörd för svensk
del har enligt min mening i stort sett bekräftats. På flera punkter har
utvecklingen under del senasie året gått i den riktning som förutsågs. Del
finns dock anledning atl i dag komplettera och nyansera den bUd som gavs i prop.
1975: 30 i vissa hänseenden. Jag vill i delta sammanhang särskilt peka på
följande faktorer.

Den
prisnivå för råolja som fastställdes av OPEC-länderna i samband med 19731974
års försörjningskris har visat sig möjlig all

3
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr .124

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 34

upprätthålla.
Flertalet bedömare anser att OPEC under överskådlig tid kommer alt kunna bevara
sin nuvarande kontroll över prissättningen. Produktion från nya områden i t.
ex. Alaska och Nordsjön kommer inle att kunna påverka prisnivån på råolja. Elt
prov på OPEC-karlellens styrka gavs då OPEC från den 1 oktober 1975 fastställde
en höjning med 10 % av råoljepriserna, trots all efterfrågan på oljeprodukter
var låg i flertalet industriländer lill följd av konjunkturläget. Under år 1975
beräknas OPEC-ländernas råoljeulvinning ha minskal med nära 12 % jämfört med
föregående år. Så länge vissa producenlländer är beredda alt minska sin
utvinning vid begränsningar i avsällningsmöjligheterna torde OPEC kunna
vidmakthålla eUer t. o. m. genomdriva ytterUgare höjningar av oljeprisnivån.

Beiräffande den nya
oljeprisnivåns inverkan på efterfrågan finns ännu inle något säkert underlag
för en bedömning. De senasie årens konjunkturnedgång i industriländerna har
inneburit en minskad efterfrågan på olja liksom på andra slag av energi. Den konjunklurför-bältring
som väntas under år 1976 kommer alt innebära atl efterfrågan åter ökar. Del är
emellertid osäkert i vad mån tidigare samband mellan ekonomisk utveckling och
oljeförbrukning kommer alt gälla även vid den nya prisnivån.

En väsentlig fråga i
sammanhanget är möjligheterna att er-sälla olja med andra energislag. I den
studie över utvecklingen på energiområdet lill år 1985 som publicerades av OECD
i början av år 1975 antogs atl oljans andel av energiförbrukningen inom hela OECD-området
skulle minska från 56 % lill 44 % under perioden, framför allt lill följd av en
snabbare utbyggnad av kärnenergi än enligt tidigare prognoser. För såväl
Västeuropa som Förenta staterna förutsågs även en ökning av oljeproduktionen,
vilket innebar att behovet av oljeimport från OPEC-länderna skulle minska i
absoluta tal.

Av allt alt döma baserades
1975 års OECD-studie på alltför optimistiska anlaganden om möjligheterna alt
bygga ul kärnkraft till år 1985. De ulbyggnadsplaner som fastställdes under
intryck av 19731974 års oljekris har sedermera justerats ned. Även i fråga om
produktionen inom OECD-området av olja och naturgas framstår studien som
alltför optimistisk, i all synnerhet sedan Förenta staternas regering i
praktiken har uppgivit sin tidigare politik alt söka uppnå oberoende av
oljeimport under perioden. Den översyn av OECD-studien som nu pågår väntas således
komma att leda lill slutsatsen att behovet av oljeimport från OPEC-länderna
kommer alt öka under hela perloden. De utredningar som gjorts inom ramen för Slalsraff-projektel
pekar i samma riktning. Del bör dock framhållas alt ökningen sannolikt kommer atl
ligga väsentligt under de prognoser som utarbetades före 19731974 års kris på
grundval av dåvarande oljeprisnivå.

Det
råder alltså en betydande osäkerhet om utvecklingen av oljeför-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 35

brukningen
under perioden lill år 1985. Detla gäller inte bara den totala förbmkningen
ulan i minsl lika hög grad fördelningen på produkter. Vissa produkter, särskilt
tjock eldningsolja, kan ersättas av andra energislag. En snabb utbyggnad av
kärnkraft och kolbaserad elproduktion kan innebära att efterfrågan på tjockolja
från kraflföretagen minskar. För andra produkter, t. ex. drivmedel och
petrokemiska råvaror, finns inte motsvarande möjligheter. Genom vissa processer
kan tyngre petroleumprodukter omvandlas till lättare. Detla förutsätter
emellertid att särskild utrustning för konvertering installeras vid
raffinaderierna, vilket innebär stora investeringar. Sådan utrustning finns i
mycket liten utsträckning i Västeuropa.

En särskild
osäkerhetsfaktor är Förenta staternas framtida importbehov. TUl följd av
stagnationen i den inhemska utvinningen av råolja och naturgas kommer en
fortsatt ökning av den amerikanska förbrakningen på ett helt annat sätt än tidigare
att påverka världsmarknaden för råolja. Vidare kan en svag utbyggnad av raffinaderikapaciteten
i Förenta staterna komma att få påtagliga konsekvenser för Västeuropas
försörjning med vissa färdiga produkter. Särskilt bör pekas på alt den amerikanska
petrokemiska industrin, för vUken etan och propån ur naturgas f. n. är den
viktigaste råvaran, i framtiden kommer alt i stor utsträckning använda petroleumfraklioner,
bl. a. gasbensin (nafta). Detta kan förväntas få en prisuppdrivande effekt på nafta,
som utgör den viktigaste råvaran för västeuropeisk petrokemisk industri. Även i
andra hänseenden kan begränsade förändringar i konsumtionsmönster eUer
energipolitik i Förenta staterna få stora återverkningar på den inlernationeUa
oljemarknaden. Detta påverkar försörjningsläget särskilt för de två stora underskollsområdena
Västeuropa och Japan.

När det gäller förhållandet
mellan oljebolag och producenlländer har utvecklingen gått vidare i riktning
mot ett förstatiigande av bolagens tillgångar i råoljeproduktionsledet. Under
år 1975 har denna process fullbordats i Irak, Kuwait och Venezuela, medan förhandUngar
om ett fullständigt övertagande pågår i flera andra länder. Innebörden av
förstatligandet är alt de stora oljebolagen inte längre i egenskap av
koncessionsinnehavare kommer alt förfoga över egen råolja lill väsentligt lägre
kostnad än den officiella prisnivå som tUlämpas av producentiandet gentemot
andra köpare av råolja.

Det
bör framhållas att de nya ägareförhållandena inle väntas leda till någon snabb
ändring av nuvarande mönster i den internationeUa oljehandeln. De stora
oljebolagen kommer att utnyttjas av producent-länderna för lekniskt
kvalificerade uppgifter, såsom prospektering och planering av olika petroindustriella
projekt. Producenlländema lorde av allt atl döma vara inriktade på alt t. v.
låta de stora oljebolagen behålla sin roll som huvudkanal för transport,
förädling och marknadsföring av den olja som exporteras till konsumentländerna.
Detla har tagit sig ul-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 36

tryck
bl. a. i att bolagen i uppgörelserna om förstatiigande har givits vissa
förmåner, främst avtal om fortsatta leveranser av råolja till etl pris som
innefattar viss ersättning för fortsalla tjänster från bolagen. Dessa kommer
därigenom alt åtnjuta en faktisk rabatt av 13 % på råoljepriset.

Även
om de stora multinationella oljebolagen således alltjämt besitter vissa
konkurrensfördelar, har deras relativa ställning försvagats i förhållande till
andra oljebolag, som inle har haft lillgång lill råolja i de stora
produktionsområdena. Konsumenlländernas nationella oljebolag har nu möjlighet
all ingå avtal direkt med olika producentiänder på villkor som är i stort sett
likvärdiga med de viUkor som gäUer för de stora bolagen. Det är också en allmän
uppfattning alt flertalet producenlländer strävar efter alt låta en växande
del av oljeexporten ske inom ramen för sådana avtal.

I
och med att de stora bolagen har förlorat kontrollen över den mest vinstgivande
delen av verksamheien, dvs. råoljeulvinningen, lorde deras lönsamhet ha
försämrats starkt. Möjligheterna alt öka lönsamheten i senare led är i dag
begränsade genom marknadslägel och den prispolilik som förs av vissa konsumenlländer.
Oljeindustrin har f. n. särskilt i Västeuropa låg lönsamhet.

Därigenom påverkas dess
möjligheter atl finansiera investeringar för atl säkerstäUa den framlida liUgången
på såväl råolja som oljeprodukter. En betydande del av tillgängliga resurser
satsas på prospektering och exploatering av oljefyndigheter i nya områden med
myckel höga kostnader, l. ex. Nordsjön. Detta innebär en stor finansiell
belastning även för de största oljebolagen. Möjlighetema all finansiera
investeringar bl. a. i nya raffinaderier eUer i konvertering av befintlig
kapacitet för alt möta ändringar i efterfrågan på produkter torde i dag vara
begränsade. Delta gäller i all synnerhet som del f. n. råder betydande överkapacitet
i raffineringsiedel och bedömningar av den framtida lönsamheten är mycket
svåra.

8.3
Den sven.ska oljemarknaden

I prop.
1975: 30 (bil. 1 s. 376) redovisades en uppskattning av förbrakningsutvecklingen
i Sverige för oljeprodukter lill år 1985. Uppskattningen baserades, såvitt
avser användningen av oljeprodukter för energiändamål, på en anlagen årlig liUväxl
av energiförbrukningen med i genomsnitt 2 % under perioden 19731985. Dessutom
redovisades vissa antaganden beiräffande förbrukningen av oljeprodukter som
råvara inom industrin. Förbrukningen för dessa ändamål väntades komma att öka
snabbare än oljeanvändningen för energiändamål. Bakgrunden härtill var främst
den planerade utbyggnaden av den petrokemiska industrin under perioden.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:124 37

Ett fastare prognosunderlag för perioden lill år 1980
föreligger nu genom statens industriverks studie (SOU 1975: 96) över
energiförsörjningen 19751980, som har ulförts för 1975 års långtidsutredning.
Uppgifter ur denna studie över det preliminära utfallet för år 1975 och
prognosen för år 1980 har i tabell 8.1 släUls samman med uppgifier för åren
1973 och 1985 ur prop. 1975: 30.

Tabell 8.1 Förbrukningen i Sverige av oljeprodukter (Mtoe)

1973

1975

1980'

1985

Eldningsolja Drivmedel m. m.

21,3 5,6

19,2 6,3

20,1 6,9

21

7

Summa energiproduktcr

26,9

25,5

27,0

28

Oljeprodukter
för andra ändamål

2,6

5

Totalt

29,5

33

1 Enligt långtidsutredningens alternativ I.

Industriverket framhåller alt underlaget för prognosen
hänför sig till en period med vikande konjunkturer både i Sverige och
utomlands, vilket kan ha gett en alltför optimistisk bild av möjligheterna atl
dämpa förbrukningsökningen.

Möjligheterna att ersätta olja med andra energislag är för
Sveriges del begränsade i det angivna tidsperspektivet. Ulbyggnaden av
kärnkraft innebär dock ett minskat behov av olja för elproduktion i
kondens-kraftanläggningar. När del gäller kol och koks har industriverket gjort
den bedömningen alt en omfattande användning av dessa bränslen för el- och
värmeproduktion knappast kan bli aktuell före år 1980. Beträffande tiden efter
år 1980 torde del finnas möjligheter till ökad kolanvändning om detta skulle
visa sig önskvärt från försörjningssynpunkl eller ekonomisk synpunkl. Från
några kommuners sida har visals intresse för alt utforma planerade
kraftvärmeverk så alt kol kan användas som alternativt bränsle till olja.
Således har kommunfullmäktige i Göteborg i december 1975 uppdragit åt
energiverken i kommunen att utarbeta förslag till etl kol- och oljeeldat kraflvärmeverk
vid Älvsborgshamnen. Beträffande såväl delta som andra liknande projekt gäller atl
det från kommunalt håll förutsatts statlig medverkan till finansieringen av merkostnaden
för all ulföra verken för koleldning.

Jag kommer senare atl redogöra för del aktuella läget i
fråga om naturgas. Jag vill dock redan nu framhålla atl naturgasen inte kan förväntas
lämna något väsentligt bidrag lill den svenska energiförsörjningen före mitten
av 1980-talel.

Innebörden av de prognoser som nu finns är att
användningen av olja för energiändamål i Sverige kommer all öka mycket långsamt
tUl år 1985. Oljans andel av den totala energiliUförseln kommer därmed alt

4 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 124

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:124 38

minska från ca 70 % tUl ca 60 %. Om hänsyn las även lill
användningen av olja för andra ändamål blir emellertid bilden från försörjningssynpunkl
mindre gynnsam. Behovel av petrokemisk råvara och den svenska industrins
beroende av olika petrokemiska produkter kommer under perioden alt öka starkt.

När det
gäller den svenska oljemarknadens struktur pekade jag i prop. 1975: 30 (bil. 1 s.
379) på vissa förhållanden som kunde göra den känshg för störningar i
tillförseln, nämligen beroendet av de internationella olje-förelagen, särskilt
beträffande råoljeförsörjningen, och den låga inhemska raffineringskapacitelen.
Genom all situationen på den internationeUa oljemarknaden har stabiliserats
efter 19731974 års kris utgör dessa förhållanden i dag inle något akut
problem. I rådande läge med stora kapa-citetsöverskotl i alla led av
oljeindustrin kan den svenska marknadens behov tillgodoses ulan svårighet.

Jag vill
också erinra om atl Sveriges anslutning lill del Intemationella
energiprogrammet (lEP), som beslöts av riksdagen våren 1975 (prop. 1975:42, NU
1975:29, rskr 1975: 180), i vissa hänseenden innebär en ökad försörjningstrygghel
för vårt land. Särskilt bör framhållas, all programmet innefattar elt syslem
för fördelning av tillgängliga oljekvanli-teter mellan de dellagande länderna
och allt detta syslem automatiskt skall träda i krafl vid en försörjningskris
av viss omfattning. lEP innefattar också åtgärder för att ge de deltagande
ländernas regeringar ökad insyn i den inlernationeUa oljeindustrin. Etl Iredje
område i programmet är samarbete i syfte atl på längre sikt minska beroendet av
importerad olja genom energibesparande åtgärder och utveckling av
deltagarländernas egna energiresurser. Häri ingår också ett brett upplagt forsknings-och
utvecklingssamarbete. Detta område av lEP har nu fåll fastare konturer genom
en överenskommelse om ett särskilt program för det långsiktiga energisamarbetet.
Frågan kommer att anmälas för regeringen i annat sammanhang.

Jag vill
understryka att IEP:s fördelningssystem tar sikte på akuta krislägen av samma
slag som år 19731974. Programmet innebär däremot inget skydd mot kommersiella marknadsstömingar
av del slag som jag tidigare har antytt. Vårt dellagande i lEP innebär alltså inle
annal än i vissa siluationer minskad sårbarhet för utifrån kommande störningar.

8.4 Den statliga verksamhetens inriktning

Av den lämnade redogörelsen har framgått att vissa drag i
utvecklingen på oljeområdet efter 19731974 års omvälvningar aUljäml är
oklara. Detta gäUer både förbrukningen och marknadsförhållandena. Enligl min
mening har emellertid utvecklingen visat alt de skäl som anfördes i prop. 1975:
30 för etl ökal statligt engagemang inom oljeindustrin alltjämt är
bärkraftiga. Även om etl försörjningssystem som

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:124 39

baseras på de stora multinationella bolagen i dagens överskotlsläge
fungerar tUlfredsställande, finns del stora risker på något längre sikt för
marknadsstörningar av oUka slag. Sådana störningar kan väntas särskilt när
konsumtionsökningen har tagit i anspråk den befintliga överkapaciteten inom
raffinaderiindustrin, vilket väntas inträffa under första hälften av
1980-talet. DärtiU kommer givetvis risken för nya politiska kriser av samma
slag som hösten 1973 som kan medföra plötsliga förändringar av
marknadsförhållandena.

Mot denna
bakgrund bör en huvudlinje i den statiiga oljepolitiken vara alt stegvis bygga
upp en effektiv organisation, som snabbi kan utvidgas så snart
försörjningsläget gör detla motiverat. Det oljehandels-förelag. Svenska
Petroleum AB, som har bildals inom Slalsföretaggmppen bör därvid ges en
central roll. Detla förulsälter att bolagel får resurser för all bygga upp en
bred teknisk och marknadsmässig kompelens. Som närmare skall motiveras i det
följande, bör Svenska Petroleum kunna bedriva verksamhet som innefattar de från
försörjningssynpunkl betydelsefulla leden av oljehanleringen.

Genom
uppbyggnaden av en statlig oljerörelse kan även andra viktiga samhällsintressen
tiUgodoses. Elt sådanl intresse är ökad insyn i oljebranschens förhållanden.
Den kännedom om branschen som kan förvärvas från de i Sverige verksamma
bolagen är begränsad. Genom del-lagandel i lEP har Sverige fått ökade
möjligheter tUl insyn i den internationeUa oljeindustrin. Ell statiigt
oljebolag som har direkt kontakt med oljemarknaden kan ge fördjupad kännedom om
kosinader och konkurrensförhållanden inom olika led av branschen.

En statlig
kommersiell oljerörelse kan även skapa förutsättningar för en effektivare
offentlig upphandling av oljeprodukter. Inom den kommunala sektorn har under
de senaste åren betydande insalser gjorts för alt säkra bränsleförsörjningen
för kommunernas produktion av elkraft och värme. BI. a. har ell antal kommuner
i Mellansverige samarbetat i fråga om inköp och lagring av oljeprodukter. Denna
verksamhet är till stor del inriktad på samma slag av produkter och
användningsområden som den planerade statliga oljerörelsen. Dessutom sker den
kommunala kraft- och värmeproduktionen I stor ulslräckning i samverkan med statens
valtenfallsverk. Jag ser det därför som naturligt och önskvärt atl ell nära
samarbete på upphandlingsområdet kommer lill stånd mellan Svenska Petroleum och
berörda instanser på den kommunala sidan. EnUgl vad jag har erfarit pågår
överläggningar härom.

Parallellt
med uppbyggnaden av en statlig oljerörelse bör möjligheter lill samarbete med
såväl de i Sverige verksamma svenskägda och internationella oljebolagen som utiändska
regeringar och företag hållas öppna. På den svenska marknaden framstår
särskilt ett samarbete med OK som naturligt. Jag vill nu lämna en kort redogörelse
för de diskussioner med olika parter som har förts under del senasie året.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 40

I
prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 387) anmälde jag alt överläggningar hade ägt rum med
de oljebolag som redovisat planer på ul- eller nybyggnad' av raffinaderier.
Dessa överläggningar har i första hand gällt samarbete på raffinaderiområdet i
form av legoraffinering för statens räkning och statlig medverkan lill
finansieringen av utbyggnader. Diskussioner har sedermera i några fall tagils
upp om elt bredare samarbete som skulle innebära atl staten förvärvar en andel
i resp. företag. Från statens sida har diskussionerna syftat bl. a. tiU all
klarlägga möjligheterna att snabbi få tillgång till en organisation som kan
fullgöra vissa försörjningspoli-liskt betydelsefulla uppgifier. De villkor som hittiUs
har erbjudits från resp. företags sida har enligl min bedömning inte inneburit
några avgörande fördelar för staten från försörjnings- eller affärssynpunkt.
Emellertid fortsätter diskussionerna.

Vidare
har överiäggningar om oljesamarbete ägt rum på regeringsnivå med flera länder.
Av särskilt intresse är givelvis överläggningarna med Norge och Storbritannien,
med hänsyn till dessa länders stora oljetiUgångar i Nordsjön och väntade roll
som betydande oljeexporlörer under 1980-lalel.

Under
flera års tid har allmänna överläggningar förts mellan de norska och svenska
industridepartementen om förutsällningarna för elt industri- och energipolitiskt
samarbete. Från norsk sida har man hiltiUs varit beredd enbart atl föra
diskussioner rörande oljefrågorna. I vad avser direkta förhandlingar har man
hänvisat bl. a. till all vissa frågor rörande den norska statliga oljeverksamhelen
försl måsle lösas. Genom att norska staten i början av år 1976 har bildat ett
oljehandelsföretag och i samband därmed även har skaffat sig konlroll över ett
raffinaderi med goda utbyggnadsmöjligheter har emellertid en ny situation
uppstått.

Enighet
har nåtts om att en kommitté med företrädare för de norska och svenska
industridepartementen skall utreda de konkreta möjligheterna till etl närmare norskt-svenskt
samarbete på olje- och pelrokemi-områdena. Kommittén har i uppdrag bl. a. att
klarlägga de två ländernas framtida försörjning med oljeprodukter och behovel
av framlida raffinaderikapacitet i Norge och Sverige. En jämförande analys kommer
alt göras av kostnaderna för att resp. bygga elt nytt raffinaderi vid
Brofjorden i Sverige och utvidga del befintliga raffinaderiet vid Mong-slad i
Norge. En sådan analys har avgörande betydelse för möjligheterna atl Iräffa elt
långsiktigt avtal mellan Norge och Sverige om leverans av oljeprodukter baserat
på kommersiellt rimliga villkor. Vidare kommer atl utredas möjligheterna att
bygga en samägd krackningsanlägg-ning, baserad på naturgaskondensat, s. k.
våtgas, och förlagd lUl Norge. Denna utredning kommer att ske inom ramen för en
gemensam planering av den norska och svenska petrokemiska industrins framlida
inriktning. Kommittén skall avge en rapport till industriministrarna före den
15 november 1976.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 41

Frågan
om ett oljesamarbele med Storbritannien har blivit aktuell bl. a. i samband med
det svenska intresset av atl delta i prospektering och utvinning i den
brittiska delen av Nordsjön. Vid överläggningar i november 1975 på
regeringsnivå konstaterades goda möjligheter till samarbete i Nordsjön mellan
de två länderna och särskilt mellan det brittiska statliga oljeföretaget British
National Oil Corporation (BNOC) och svenska statliga oljebolag. Man förklarade
sig från svensk sida intresserad för samarbete även inom raffinering och
petrokemisk industri. I anslutning härtiU har diskussioner forts med
moderbolaget i BP-kon-cernen, The British Petroleum Company Limited, om
länkbara sam-arbetsmöjligheter. Del föreligger etl ömsesidigt intresse av att
undersöka dessa möjligheter närmare. Överläggningar rörande britliskl-svenskt oljesamarbele
kommer alt fortsätta.

De
olika samarbetsmöjligheter som jag här har redovisat kommer att undersökas
under loppet av år 1976. Delta utgör emellertid enligt min mening inle något
motiv för uppskov med atl bygga upp en statlig oljerörelse. Tvärtom måsle
staten för atl med utsikt tiU framgång kunna föra förhandlingar med olika
parter förfoga över en egen organisation med tillräcklig teknisk och
kommersiell kompetens.

8.5
Verksamhetsområde

Som
jag redan har framhållit, bör den statliga verksamheien på oljeområdet beröra
olika led i oljehanteringen. Den torde efler hand kunna komma att omfatta såväl
prospektering och råoljeutvinning som transporter, lagring, raffinering och
marknadsföring. En begränsning till något enda av dessa led kan enligt min
mening inle tiUgodose det försörjnings-politiska intresse som utgör gmnden för
del statliga engagemanget. Staten bör vid allvarliga störningar i det nuvarande
marknadssystemet kunna snabbi överta vitala försörjningsuppgifter.

Jag
vill i delta sammanhang peka på all de olika leden i oljeindustrin är starkt
kopplade till varandra. Elt företag, vars verksamhet begränsas lill något enda
led, blir känsligt för de starka periodiska variationerna i lönsamheten i olika
led. En hög grad av vertikal integration är därför regel inom oljebranschen. Detla
gäller även statliga företag, som har atl arbeta på kommersiella villkor i
konkurrens med andra företag.

Även
om arbetsområdet för den statliga oljerörelsen i Sverige i princip bör kunna
omfatta de viktigaste leden i oljehanteringen bör det ske en omsorgsfull
prioritering vid valet mellan olika engagemang inom ramen för de ekonomiska
resurser som ställs till förfogande. En strävan bör vara att koncentrera
insatserna till de områden där det försörjnings-politiska utbytet bedöms kunna
bli särskilt stort. En successiv utvärdering bör ske av resultatet av olika
åtgärder. Slor försiktighet bör iakttas i fråga om investeringar i
anläggningar eller andra kapitalkrävande

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 42

engagemang.
När så bedöms lämpligt bör samarbete sökas med andra intressenter, t. ex. inom
konsumentkooperationen eller den kommunala sektorn.

Jag
kommer nu att redogöra närmare för motiv och uppgifier för den statliga
verksamheten inom olika led av oljehanteringen.

Uppbyggnad
av en marknad i Sverige är av central betydelse för verksamheten i andra led.
Import och raffinering ulan egna kontakter med förbrukarna torde, utom i akuta brisllägen,
knappast kunna bedrivas med godtagbart ekonomiskt resultat.

Som
jag redan har antytt, kan utveckUngen på oljemarknaden komma alt bli sådan atl
staten av försörjningsskäl blir tvungen atl vidga sill engagemang mycket
snabbt, åtminstone i fråga om anskaffning av råolja och produkter. Om inga
stora förändringar av marknaden sker, kan däremot uppbyggnaden av den statliga
försäljningen ske successivt. I första hand bör försäljningen inriktas på
större statliga konsumenter, inkl. Stalsföretaggruppen, som utgör ca 5 % av den
svenska marknaden. Som har nämnts, lorde del finnas goda möjligheter lill
samarbete med kommuner och landsting, som svarar för en minst lika stor andel
av marknaden. Dessutom har vissa mindre distribulionsföretag visat intresse
för anknytning till ell statligt oljebolag.

Jag
räknar med alt den statliga oljerörelsen efler elt uppbyggnadsskede skall
kunna nå en marknadsandel som ger tiUräckligt underlag för en integrerad
verksamhet med möjlighet att i etl krisläge svara för en stor del av den
svenska marknadens behov. Del bör noteras all den statliga försäljningen
sannolikt kommer att innehålla en betydligt högre andel tyngre produkter än vad
som gäller genomsnittligt för den svenska marknaden. Dessa produkter är av
central betydelse för industrin och för kraftförsörjningen. Även om
inriktningen på tyngre oljeprodukter medför risk för relativt låg lönsamhet är enligl
min mening elt statligt engagemang inom detaljdislribution av bensin m. m.
mindre angelägel från försörjningssynpunkt.

Jag
återkommer i det följande till frågan om behovet av resurser för Svenska
Petroleum AB för alt genomföra del här skisserade programmet.

I
prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 380) framhöll jag vikten av atl den svenska försörjningen
med råolja tryggas. En uppgifl för den statliga oljerörelsen är atl åstadkomma
en breddning av del nuvarande försörjningssystemet genom direkta avtal om
råoljeleveranser med olika producentiänder. Vid sidan härav bör möjligheterna att
förvärva råolja från egna tiUgångar prövas. Motiven härför är i försia hand försörj-ningspoliliska
men även företagsekonomiska.

En
möjlig väg för elt förelag all skaffa sig lillgång lill råolja på fördelaktiga
villkor är alt träffa avtal med en innehavare av en känd olje-fyndighel om
finansiering av fyndighetens exploatering mot ersättning från kommande
oljeproduktion. Den statliga garanti på 2 000 milj. kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:124 43

för oljeulvinning m. m. som infördes efter förslag i prop.
1975: 30 är avsedd atl möjliggöra svenska engagemang i delta slag av projekt,
främst i Nordsjön. Tillgång till råolja på liknande villkor kan nås genom förvärv
av andelar i koncessioner i oljefyndigheter som står inför exploatering eUer
som befinner sig i produktion. Den statiiga garantin kan emellertid f. n. inte
användas för finansiering av sådana förvärv. Jag kommer i det följande atl ta
upp frågan om en utvidgning av garantins användningsområde.

En Iredje
väg liU egna råoljetillgångar går genom prospektering. Jämfört med förvärv av
kända fyndigheler innebär prospektering givetvis ell högre risklagande och det
eventuella utbytet i form av produktion ligger långl fram i tiden. I många fall
kan dock dellagande redan på prospekteringsstadiet vara en lämplig väg atl
komma in i ett nytt oljeproducerande område. Genom del sätt på vilket
internationell oljeprospektering bedrivs ger verksamheten också värdefuUa
kontakter med olika producenlländer och oljeförelag, som kan leda till
samarbete även i senare stadier av oljeutvinningen.

Den
statliga verksamheten på oljeområdet bör därför kunna omfatta även prospektering.
Från försörjningssynpunkl är undersökningar av de potenlieUl oljeförande
områdena i Sverige och på den svenska kontinentalsockeln särskilt angelägna.
En fortsatt statiig aktivitet på området förutsätter atl särskilda medel
ställs till förfogande. De personella och organisatoriska resurser som finns
tillgängliga inom de två halvstal-liga prospekleringsföretagen OPAB och Petroswede
bör i möjligaste mån utnyttjas för verksamheten. Jag återkommer lill dessa
frågor.

I fråga om
raffinering finns del starka försörjningspolitiska motiv för etl statligt
engagemang. Den nuvarande svenska raffinaderi-kapaciteten svarar mol ca 60 % av
förbrukningen av oljeprodukter. I etl läge med otillräcklig kapacitet i
Västeuropa ett stycke in på 1980-talel kommer det atl finnas risk för att
viktiga svenska produklbehov inte kommer att kunna tillgodoses på rimliga
villkor. Detta är speciellt allvarligt i fråga om lågsvavlig tjock eldningsolja
och råvaror för petrokemiska processer.

Jag
redogjorde i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 387) för resultatet av vissa jämförelser
mellan Statsförelags raffinaderiprojekt vid Brofjorden, Statsraff, och övriga aklueUa
raffinaderiprojekl i vårt land. Delta ledde lill slutsatsen att projekteringen
av Statsraff borde drivas vidare. För ändamålet anvisades elt anslag av 36
milj. kr. tiU Statsförelag i form av lån.

Statsraff-projektel
har nu redovisats. Vid ett investeringsbeslut år 1976 skulle raffinaderiet
kunna tas i drift år 1980 med en kapacitet av 7 milj. ton råolja. Vid
projekteringen av raffinaderiet har hänsyn tagits till krav på dels
flexibilitet i fråga om valet av råolja, dels etl produktutbyte som är
avpassat lill den svenska marknadens behov. Således har

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 44

produktionen
av nafta avpassats så alt huvuddelen av råvarubehovet för den planerade nya krackningsanläggningen
vid Stenungsund skulle kunna läckas. Enligl redovisningen skulle det kunna ge
väsentliga samhällsekonomiska fördelar om Slalsraff-projektel genomfördes. Det
framhålls som särskilt betydelsefullt alt den petrokemiska industrins råvaruförsörjning
därigenom skulle kunna få en långsiktig lösning.

Projektet fordrar
emellertid myckel slor kapitalinsats. Vid ell investeringsbeslut och byggstart
år 1976 beräknas behovet inkl. rörelsekapital till 3 800 milj. kr. i löpande
priser. Statsföretag framhåller atl bolagel saknar ekonomiska och finansiella
resurser för alt genomföra projektet. Statsföretag pekar vidare på de
företagsekonomiska risker som är förbundna med projektet, främst dålig
lönsamhet under de försia drifts-åren. Statsföretag anser all ytterligare något
år behövs för utredningar och åtgärder på marknadssidan.

Enligl
min mening talar del stora kapitalbehovet och de förelagsekonomiska riskerna
för alt ställningstagandet lill Statsraff-projektel bör anslå något.
Marknadsbedömningen är i dag myckel osäker. Ell ytterligare skäl för senareläggning
är atl intressenterna i den planerade krackningsanläggningen i Stenungsund
nyligen har fatlat beslut om uppskov med idrifltagningen från år 1979 till
början av 1980-talet. Jag vUl i sammanhanget också erinra om vad jag nyss har anförl
om överläggningar med Norge och Storbritannien rörande samarbete på olje-och pelrokemiområdena.

Flera
skäl talar emellertid för att utbyggnad av den svenska raffinaderikapaciteten
är den från försörjningssynpunkt bästa lösningen. Förberedelserna för Slalsraff-projektel
bör därför drivas vidare med sikte på ett beslut år 1977, då förutsättningarna
för projektet bör vara klarlagda. Jag kommer i det följande atl ta upp frågan
om medel till Statsföretag för den fortsatta projekteringen.

8.6
Uppbyggnad av Svenska Petroleum AB

Svenska
Petroleum AB bildades våren 1975 med LKAB som enda aktieägare. Det egna
kapitalet uppgår f. n. till ca 2,4 milj. kr. varav 2 milj. kr. utgör
aktiekapitalet och 392 000 kr. tillförts reservfonden.

I prop. 1975: 30 (bil. 1 s.
387) redogjorde jag för de överväganden inom Stalsföretaggruppen som låg lill
grand för bolagels bildande. Bl. a. fanns del inom den statliga företagssektorn
möjligheter till samordningsvinster vid upphandling, transporter och lagring
av oljeprodukter. Jag framhöll vidare atl bolaget allmänt borde tjäna som organ
för såväl den affärsmässiga bedömningen som genomförandet av sådana statiiga åtgärder
som vidtas i syfte alt trygga oljeförsörjningen.

Verksamheten inom Svenska
Petroleum, som skall bedrivas enligt affärsmässiga principer, har nu inletts.
Bolagels planer innebär alt rörel-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:124 45

sen byggs upp successivt. Under år 1976 kommer i första
hand tjock eldningsolja all säljas. En slor del av försäljningen avses ske i
kommission. Behov av lager- och transportkapacitet kommer all läckas genom
förhyrning.

Vidare har bolaget fört förhandlingar om engagemang i
oljeutvinning i Nordsjön och om oljeköp från vissa producentländer. Avsikten är
atl, då marknadsförhållandena gör det möjligt, legoraffinera råolja till produkter
som kan säljas i Sverige. Bolagel kommer då all behöva en slörre
marknadsförings-, transport- och lagringsapparat än vad som krävs för bulkförsäljning
av Ijockoljor.

På den svenska marknaden inriktas bolagets arbete framför
allt på köpare inom den offentliga sektorn. Dessa svarar för en betydande del
av den totala förbrakningen särskilt av eldningsoljor. En viklig uppgift för
bolaget är upphandling av olja för beredskapsändamål i samarbete med
överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Vidare pågår överföring till bolagel av
försvarets materielverks upphandling av bränsle och drivmedel för civila
myndigheters och vissa kommuners behov. Överläggningar pågår mellan bolaget
och andra företag inom Statsföretaggruppen samt med statens vattenfallsverk,
som är den största förbrukaren av eldningsoljor inom den statiiga sektorn. Som
jag tidigare har nämnl har kontakter tagits även med vissa kommunala
inköpsorgan i syfte alt få lill stånd ett samarbete.

Som jag anmälde i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 388) fördes
redan innan Svenska Petroleum bildades överläggningar mellan LKAB och statens
vattenfallsverk om ett engagemang för verket som hälftendelägare i det
planerade bolaget. I juni 1975 träffades med förbehåll för regeringens
godkännande elt konsortialavlal om samverkan inom ramen för bolagel.

Enligt avtalet var parterna ense om atl bolagets
aktiekapital i ett första steg skulle höjas lill högsl 3 milj. kr. och atl
betalning för dessa aktier skulle erläggas med 20 % överkurs. Det noterades i
avtalet alt ytterligare höjningar av aktiekapitalet skulle bli nödvändiga i ett
senare skede. I avtalet förutsågs vidare all bidrag tUl bolagets finansiering
kunde komma alt lämnas även i form av delägarlån eller tecknande av borgen,
varvid intressenterna skulle bidra i proportion tiU sina andelar av
aktiekapitalet. Samma gällde för sådana eventuella tillskoll av driftmedel som
behövdes för bolagets verksamhet. En förutsättning för LKAB:s engagemang i
bolaget var att avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för sådana tillskott
skulle komma att beviljas.

Enligt min mening är det önskvärt atl statens valtenfallsverk
inträder som delägare i Svenska Petroleum tiUsammans med LKAB. De två företagen
har hittills företrätt statens kommersiella intressen på oljeområdet, bl. a. i
fråga om prospektering. Genom deltagandet i Svenska Petroleum ökar vatlenfaUsverkels
möjligheter atl föra en långsiktig inköpspolitik i fråga om eldningsolja,
vilket med hänsyn lill den oljebaserade

5 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 124

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 46

kraft-
och värmeproduktionens betydelse är ell allmänt energipolitiskt intresse.

Jag förordar därför atl
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna det mellan parterna viUkorligt
träffade konsortialavlalet. Regeringen bör bemyndigas att medge vattenfallsverkel
alt träffa överenskommelse om de smärre ändringar i avtalet som kan visa sig
nödvändiga i framtiden.

Svenska Petroleums kapitalbehov
är nu väsentiigt slörre än vad som kunde förutses när konsortialavlalet mellan valtenfallsverket
och LKAB träffades i juni 1975. De förhandlingar som pågår om bl. a. råoljeköp gäUer
mycket stora ekonomiska åtaganden. Svenska Petroleum bör ha ett tUlräckligt
stort eget kapital för atl bolaget skall uppfattas som en solid
förhandlingspart. Elt visst kapital krävs också som underlag för finansiering
av handelsrörelsen. Förvärv av mindre distributionsförelag kan möjligen också
komma i fråga. Därtill kommer alt bolaget måste bedriva ett omfattande
förhandlingsarbete och andra förberedelser för ett inträde på marknaden. Mol
bakgrund av marknadslägel får del också bedömas som sannolikt att rörelsen inte
kommer att kunna drivas med vinst under det inledande skedet.

Med
hänsyn tiU dessa omständigheter bör Svenska Petroleum ges en betydande finansieU
styrka. Enligt min bedömning behövs elt eget kapital av 50 milj. kr. för all
Svenska Petroleum skaU kunna lösa de uppgifier som bolaget står inför. För atl
stärka bolagets lånemöjligheler bör ägarna därjämte kunna ställa borgen med 50
milj. kr.

Uppbyggnaden
av Svenska Petroleums kapital bör ske i två etapper så alt del egna kapitalet
under nästa budgetår kan höjas från ca 2,4 milj. kr. tiU 25 milj. kr. och under
budgetåret 1977/78 från 25 mUj. kr. lill 50 milj. kr. Aktieteckningarna bör ske
till överkurs så alt aktiekapitalet i bolaget blir 40 milj. kr. och
reservfonden 10 milj. kr.

Statsföretag anmälde redan
i december 1974 alt en expansion av verksamheleri i del då planerade oljehandelsförelagel
måste finansieras genom kapitallillskolt från staten. I enlighet därmed bör Statsföretaggmppens
aktieteckningar finansieras genom särskUda lån. För budgetåret 1976/77 bör som
lån till Statsföretag under fonden för låneunderstöd anvisas etl invesleringsanslag
av 10 108 000 kr. Ell moisvarande lån kan sedan lämnas av Statsföretag till
LKAB för aktieteckning.

Lånet till Statsföretag
bör lämnas på villkor som är anpassade till alt normal förräntning inte kan
förväntas under Svenska Petroleums uppbyggnadsskede. Lånet bör således t. v.
vara ränte- och amorteringsfrilt. Det ankommer på regeringen att föreskriva
villkoren för lånet.

VatlenfaUsverkels
finansiella åtaganden bör regleras på vanligt sätt. Verket bör således få
medgivande all teckna borgen för lån som Svenska Petroleum lar upp på den
allmänna kapitalmarknaden. Vidare bör verket medges att ta i anspråk medel från
investeringsanslagel Kraftstationer

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 47

m.
m. för teckning av aktier i och lån till Svenska Petroleum. Vattenfallsverkets
andel av aktieteckningen i bolaget under budgetåret 1976/77 uppgår enligt vad
jag har anfört tUl 12,5 mUj. kr. I den mån medel för aktieteckningen inte
skulle rymmas inom den investeringsram som jag har förordat för nästa budgetår
i prop. 1975/76: 100 (bU. 15 s. 287 296) avser jag återkomma härtill vid min
anmälan lUl tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77.
Delsamma gäller frågan om utökning av ramen för verkels borgensåtaganden.

Jag
förutsätter att Svenska Petroleums rörelse på något längre sikt kommer atl
kunna ge förräntning på det av staten insatta kapitalet. Det kan dock antas atl
graden av självfinansiering kommer alt förbli låg till följd av bolagels särskUda
struktur och den allmänna utvecklingen inom branschen. Det är därför av
särskild vikt alt uppbyggnaden av bolagets resurser sker successivt och att
effekterna av gjorda insatser kontinuerligt utvärderas.

8.7
Statsgaranti fur oljeutvinning m. m.

Efler
förslag i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 385) infördes en slalsgaranti av 2 000
milj. kr. för atl underlätta finansieringen av främst sådana investeringar i
utvinning, transport och lagring av olja som bedöms värdefiUla från svensk försörjningssynpunkl.
Garanti kan ställas för såväl svenska som utländska förelags lån. Staten bör
tillförsäkras option på hela den eventuella produktionen eUer del därav.
Garanti kan stäUas i utländsk valuta. Garantin kan användas även för
finansiering av investeringar i utvinning m. m. av naturgas och kol. Del
ankommer på regeringen alt meddela närmare föreskrifier om användningen av
garantin.

Av
garantiramen har hittills endast ca 5 milj. kr. tagits i anspråk.

Garantin
infördes mot bakgrund av svårigheterna för vissa förelag med intressen i
konstaterade oljefält i främst Nordsjön alt finansiera de myckel stora
investeringar som krävs för kommersiell produktion. I flera fall har avtal
erbjudits om långsikliga leveranser av råolja mol atl köparen tillhandahåller
garanti för lån på kreditmarknaden till investeringar i exploateringen av
fältet. Förhandlingar om sådana avtal har ägt mm mellan Svenska Petroleum AB
och flera utiändska intressenter. Svenska Petroleum har därvid, som alternativ
eller komplement lill lång-lidsavtal om råoljeleveranser, erbjudits atl
förvärva egna andelar i resp. oljefält. Ett sådant förvärv skulle innebära
skyldighet att svara för kostnader för fältets utbyggnad och rätt atl förfoga
över produktion, allt i förhållande lUl andelen i fältet. Förvärvet måste
givetvis godkännas av värdlandets myndigheter, som även kan komma alt ställa
villkor om bl. a. slalsdellagande och användningen av råoljan.

Enligl
min bedömning skulle del kunna vara fördelaktigt för främst Svenska Petroleum
att kunna trygga en långsiktig försörjning med råolja

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 48

genom
atl gå in som delägare i vissa oljefyndigheter. Vidare kan ell delägarskap ge
förelagsekonomiska fördelar och bättre insyn i ett projekt, samtidigt som det
ger värdefulla erfarenheter. De kommersiella riskerna kan å andra sidan komma atl
bli högre. Huruvida den ena eller andra metoden för råoljeanskaffning, eller en
kombination av dem, är lämpUgast kan inte avgöras genereUt. En bedömning måsle
ske med hänsyn lagen till de tekniska, ekonomiska och juridiska förhållandena
i varje särskUl fall.

Slalsgaranti
kan f. n. ställas för lån avsedda att finansiera investeringar i råoljeulvinning,
dvs. främst produktionsutrustning och anordningar för transport. Enligt min
mening bör slalsgarantins användningsområde vidgas så atl den kan utnyttjas
även i samband med Svenska Petroleums och andra svenska företags upplåning för
förvärv av oljefyndighet eller andel i sådan fyndighet. Detla skulle kunna
innebära förbättrade möjligheter för svenska förelag att få tUlgång till
råolja på fördelaktiga villkor. Därmed skuUe även de försörj ningspoliliska
intressen som låg bakom införandel av garantin tillgodoses.

Det
bör framhållas all en utvidgad garanti bör användas endast för alt finansiera
köp av andelar i konstaterade fyndigheler, som slår inför kommersiell
exploatering eller där exploatering redan har påbörjats. Fyndigheternas storlek
och möjligheterna tiU exploatering bör sålunda vara väl fastställda. Den
föreslagna utvidgningen föranleder ingen ökning av nuvarande garanlibdopp av 2
000 milj. kr. I analogi med vad som nu gäller bör garanti kunna ställas även för
finansiering av förvärv av intressen i naturgas- och kolfyndigheter. De
allmänna vUlkor som gäller för garantin inom dess nuvarande användningsområde
bör gälla även efler den föreslagna utvidgningen.

Jag
förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna alt den statliga
garantin för oljeutvinning m. m. får användas även för de ändamål som jag nu
har angivit.

8.8
Stöd till prospektering

Staten
har i samarbete med näringslivet byggt upp de två förelagen Oljeprospektering
AB (OPAB) för prospektering på svenskt område och Petroswede AB för ullandsprospeklering.
Dessa två bolag har en i huvudsak gemensam organisation. Staten företräds i
båda bolagen av valtenfallsverket och LKAB, som vardera innehar 25 % av
aktiekapitalet. På den enskilda sidan är ägarkretsen dock inte identisk.
Verksamheten skall enligt konsorlialavlalen för resp. bolag finansieras genom
bidrag från intressenterna i proportion tiU deras aktieinnehav. De hittills utbetalade
eller beslutade bidragen uppgår lill ca 170 milj. kr. för OPAB och 100 milj.
kr. för Petroswede. Av dessa belopp faller hälften på staten, dvs. sammanlagt
ca 135 milj. kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 49

OPAB:s
verksamhet har hittills koncentrerats till Skåne och södra Gotiand.
Borrningarna på Gotiand under år 1975 har resulterat i några små oljefynd. Bormingar
i havsområdena öster och sydöst om Golland planeras lill sommaren 1976 på
grundval av elt omfattande seismiskt material. Utfallet av dessa bormingar kan
väntas få slor betydelse för frågan om bolagets verksamhet efter utgången av
nuvarande koncessionsperiod i juni 1977. Även i andra delar av OPAB:s
koncessionsområde, bl. a. Kattegalt, finns potentiellt oljeförande strukturer.
Närmare undersökningar av dessa kan emellertid inle inrymmas i den beslutade ekonomiska
ramen.

Pelroswedes verksamhet har
först under år 1975 nått en mera betydande omfattning. Borrningar i vilka
bolaget är intressent planeras under åren 1976 och 1977 bl. a. på den norska konlinentalsockeln
i Nordsjön samt i Egypten och Tunisien. Nuvarande ekonomiska ram bedöms kunna
medge deltagande i högst ett tiotal borrhål. Emellertid ger ramen inte utrymme
för satsningar på nya projekt.

Den svenska prospekteringsinsatsen
genom OPAB och Petrosv/ede har hilliUs inle lett tiU några ekonomiskt
utvinningsbara oljefyndigheter. Jag vill emellertid understryka att prospektering
måsle bedrivas med uthållighet. Hittills har värdefulla erfarenheter vunnits
och en effektiv organisation byggts upp. Därmed har också en god gmnd lagts
för verksamheten. Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört om prospekteringens
roll i den statliga oljepoliliken bör enligt min mening förutsättningar skapas
för en viss fortsatt insats på området.

Den modell som hittills
har gällt för organisation och finansiering av den svenska oljeprospekteringen
har erbjudit vissa fördelar. För de statiiga intressenterna har det varit
värdefullt att kunna bygga på det enskilda näringslivets kännedom om oljemarknaden
i ett läge då de egna erfarenheterna på området har varit begränsade. Från de
enskilda delägarnas sida har emellertid nu anmälts svårigheler atl i dagens konjunkturläge
medverka till en utvidgning av den ekonomiska ramen för verksamheten. Från
statens sida föreligger ett fortsatt försörjningspoli-liskt intresse av
engagemang i prospektering. Detta gäller särskUt på svenskt område, där fömlsättningarna
för oljefynd efter det senasie årets undersökningar bedöms större än tidigare.
Samtidigt har del öppnats vissa möjligheter till ökade svenska prospekteringsinsalser
i Nordsjön och angränsande havsområden.

Jag är emellertid inte i
dag beredd alt förorda en ändring av nuvarande former för oljeprospekteringen
inom och utom landet. Denna fråga bör i försia hand lösas genom förhandlingar
mellan intressenterna. För OPAB:s del väntas således förhandlingar om ett
eventuellt nytt konsortialavlal komma att tas upp redan under innevarande år.
Även för Pelroswedes del kan frågan snart komma att bU aktuell. En självklar ulgångspunkt
för sådana förhandUngar bör enligl min mening

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 50

vara
att ell fortsatt dellagande i verksamheien från enskilda intressenters sida
skall motsvaras av åtaganden i fråga om verksamhetens finansiering.

Statens
intressen på prospekleringsområdel bör enligt min uppfattning företrädas av
Svenska Petroleum. Detta får som en konsekvens att statens vallenfallsverks
och LKAB:s aktier i såväl OPAB som Petroswede bör överlåtas till Svenska
Petroleum, överlåtelsen föratsätter ändringar av konsorlialavlalen för de båda prospekleringsbolagen.
Härför behövs de enskilda delägarnas medgivande. Jag förordar atl regeringen
inhämtar riksdagens bemyndigande atl godkänna sådana avlalsändringar som kan komma
att företas i angivna syfte.

Överlåts
aktierna enligt vad jag har förordat bör Svenska Petroleum ha ansvaret för atl
handha och finansiera de statliga insatserna på prospekleringsområdel. De
kvarvarande ekonomiska förpliktelserna enligl nu gällande konsortialavlal
kommer därmed också alt åvUa bolaget. Jag räknar med att de nuvarande statliga
aktieägarna i OPAB och Petroswede kommer att ställa medel till förfogande för
att Svenska Petroleum skall kunna fullgöra dessa förpliktelser.

Svenska Petroleum bor
svara även för sådana ytterligare prospekteringsinsalser inom angivna områden
som bolaget finner önskvärda av försörjningspoliliska eller kommersieUa skäl.
Emellertid kommer Svenska Petroleum under uppbyggnadsskedet all sakna
möjligheter att avsätta vinstmedel för ändamålet. Jag finner del därför
motiverat atl staten övergångsvis ställer särskilda medel lill förfogande.
Delta bör ske över etl reservationsanslag for oljeprospektering på
driftbudgeten, som får disponeras av bolaget efler regeringens prövning i varje
särskilt fall. Med hänsyn tiU de från försörjningssynpunkl mest angelägna
behoven av prospekteringsinsalser på svenskt område och i Nordsjön med angränsande
områden beräknar jag för treårsperioden 1976/771978/79 ett medelsbehov av 50
milj. kr För budgetåret 1976/77 bör det nya anslaget tas upp med 20 milj. kr.

Jag
har förutsatt att Svenska Petroleum vid användningen av medlen företrädesvis
kommer att utnyttja OPAB:s och Pelroswedes organisation. Beträffande formerna
härför finns ohka möjhgheter, t. ex. uppdrag som konsult eller operatör mol ersällning,
deltagande av Svenska Petroleum i OPAB:s och Pelroswedes nuvarande koncessioner
i form av s. k. farm-in eller samarbete i nya projekt med någon eller några av
de enskilda delägarna i dessa bolag. Dessa frågor torde få lösas från faU tiU
fall efler samråd mellan berörda parter.

8.9
Fortsatt projektering av raffinaderi

Jag
har tidigare redovisat frågan om Statsföretags raffinaderi vid Brofjorden, Statsraff-projektel,
och har därvid förordat att förberedelserna för projektet drivs vidare med
sikte på elt beslut år 1977.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 51

För
innevarande budgetår har elt investeringsanslag av 36 milj. kr. anvisats till
projekteringen i form av etl lån till Statsförelag. I förberedelserna för
projektet har ingått bl. a. teknisk projektering och utarbetande av
anbudshandlingar, ansökningar om tillstånd, förhandlingar beträffande olika
avtal och markförvärv.

Av
skäl som jag tidigare har anfört anser jag det angelägel all arbetet med Statsraff-projektel
försätter. Detta gäller bl. a. de expropria-tions-, tillstånds- och planfrågor
och de markförvärv som utgör grandläggande förutsättningar för projektet. För atl
driva dessa förberedelser vidare och behålla en önskvärd grad av beredskap för
att genomföra projektet räknar jag med att ytterligare 10 mUj. kr. behövs under
nästa budgetår.

Av
stor betydelse för planeringen av projektet är frågan om uppförande av
råoljelager för etl eventuellt raffinaderi. Enligl vad jag har erfarit pågår
överläggningar meUan Statsraff och överstyrelsen för ekonomiskt försvar om etl
gemensamt utnyttjande under en övergångslid av överstyrelsens planerade
lagringsutrymmen vid Brofjorden. Därigenom skuUe driften kunna börja tidigare
än om färdigställandet av Stalsraffs egna råoljelager måste avvaktas.

Jag
förordar att regeringen föreslår riksdagen att för budgetåret 1976/77 anvisa
ett investeringsanslag av 10 milj. kr. för atl lämnas lill Statsförelag som lån
till fortsatt projektering av raffinaderiet. I händelse av all projektet inte
kommer lill slånd, bör lånet helt skrivas av. Det ankommer på regeringen att
föreskriva villkor för lånet.

8.10
Naturgas

Som
framgått av min redovisning nyss har staten under senare år på olika sätt ökat
sina insatser på oljeförsörjningens område. Samtidigt har som etl led i
strävandena atl undvika etl alltför ensidigt beroende av olja initiativ tagits lill
undersökningar och förhandlingar om möjligheterna atl importera och utnyttja
andra bränslen. Naturgas har därvid av flera skäl tilldragit sig stort
intresse. Våren 1973 bildades sålunda etl särskilt bolag. Östgas AB, för ulredningssamarbete
rörande import av naturgas från Sovjetunionen (prop. 1973: 112, NU 1973:49, rskr
1973: 184). Delägare är staten genom statens vatlenfaUsverk saml ett antal kommunala
och enskilda företag. Samma år tillkallades en delegation (I 1973: 03), nalurgasdelegationen,
med uppgifl att samordna den svenska utrednings- och förhandlingsverksamhelen m.
m. avseende import av naturgas till Sverige. Vidare kan nämnas atl Sydsvenska
Kraft AB (Sydkraft) och några Skänekommuner driver ett gemensamt bolag, AB
Sydgas, med uppgifl alt köpa, distribuera och sälja naturgas inom Sydkrafts
avsättningsområde samt alt del inom Svenska Gasföreningen finns en särskild
naturgassektion.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 52

Vid
min anmälan tiU prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 393) redogjorde jag för de
undersökningar av olika tänkbara gasleveransmöjligheter som hade genomförts.
Kontakter hade tagils dels med Sovjelunionen, dels med de företag som
exploaterar gasfälten i norska delen av Nordsjön. Med undanlag för etl
erbjudande från Sovjelunionen om leverans av en mycket begränsad kvantitet gas
hade dessa kontakter dittills inte lett lill resultat, beroende bl. a. på att
säljarna av gasen hade kunnat uppnå väsentiigt högre priser på de stora
europeiska gasmarknaderna.

Situationen
är i allt väsentligt densamma nu som då. Några erbjudanden om leveranser som
kan läggas liU grund för introduktion i slor skala av naturgas i vårt land
föreligger inle. Del finns enligl min mening emellertid anledning atl följa
utvecklingen på naturgasområdel med skärpt uppmärksamhet. För detta talar bl.
a. pågående aktiviteter i våra västra grannländer. I såväl Danmark som Norge
undersöks sålunda f. n. möjligheterna att föra i land och avsätta naturgas från
fynd inom Nord-sjöområdet söder om 62:a breddgraden. Vidare har på Nordiska
ministerrådets uppdrag vissa studier gjorts beträffande förutsättningarna för
all bygga ul samnordiska röriedningssystem för överföring av naturgas från
Nordsjön. En viklig slutsats av dessa studier är all inlernordiska samordnade röriedningssystem
får anses erbjuda naturgasmarknaden i varje enskilt nordiskt land möjligheter lill
bättre transportekonomi jämfört med separata nationella syslem baserade på
egen tillförsel från Nordsjön.

I
delta sammanhang vill jag framhålla all möjligheterna all använda naturgas i
Sverige inte är desamma som i många länder på den europeiska kontinenten eller
i Storbritannien. I dessa länder finns sedan gammalt en omfattande hushållsförbrukning
av gas. I Sverige skulle gasen främst kunna komma tUl användning inom industrin
och i värmeverk i konkurrens med den relativt billiga tjocka eldningsoljan.
Delta innebär all naturgas inle torde kunna konkurrera med andra energislag på
den svenska marknaden om inte staten direkl eUer indirekt medverkar tiU alt finansiera
införandet av naturgas i landet.

Uppgiften
alt fortlöpande bevaka möjligheterna lill gasimport till Sverige åvilar som har
nämnts naturgasdelegationen. Delegationen har i skrivelse i juni 1975 lämnat en
redogörelse för utredningslägel och har i samband därmed gett synpunkler på hur
verksamheten bör bedrivas i fortsättningen.

Enligt
delegationen har de utredningar, undersökningar och förhandlingar som hillUls
har bedrivits fört naturgasfrågan så långl del är möjligl inom ramen för
nuvarande organisation. Det krävs nu särskilda ställningstaganden om frågan
skall kunna föras vidare med sikte på en introduktion av naturgas i Sverige.
Delegationen rekommenderar för sin del bildandel av elt kommersieUt inriktat
aktiebolag för hela den potentiella svenska naturgasmarknaden. Intresset från
kommunala och en-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 53

skilda
företags sida att medverka vid bildandet av etl sådant bolag är, framhåller
delegationen, emellertid beroende av huruvida staten är beredd att medverka lill
att dels neutralisera naturgasens oförmånliga pris-förutsättningar, dels lösa
de finansieringsproblem som uppstår i samband med en svensk nalurgasinlroduktion.

Med anledning av nalurgasdelegalionens
skrivelse har förhandlingar tagits upp mellan Svenska Gasföreningen och statens
vattenfallsverk om samarbete i bolagsform på naturgasområdel. Preliminär
överenskommelse har träffats i form av atl konsortialavlal om bildande av ett
aktiebolag som skall ha till uppgift i försia hand att utreda och klarlägga villkor
för inköp av naturgas, möjligheter tUl försäljning av gas inom landet samt
förutsättningar och kosinader för transport och lagring av gas.

Enligt konsortialavlalet,
som från valtenfallsverkels sida har träffats med förbehåll för regeringens
godkännande, skaU aktiekapitalet vid bolagels bildande uppgå till 100 000 kr.,
varav valtenfallsverket skall svara för 51 % och Svenska Gasföreningens Service
AB (SGFS) för resterande 49 %. SGFS äger framdeles överlåta sina aktier till
kommuner och industriföretag som har betydande intressen inom
gasförsörjningen.

Kostnaderna för bolagets
löpande verksamhet under de första åren till utgången av år 1977 har beräknats
till i runt tal 1 milj. kr. och skall finansieras genom bidrag från
intressenterna. Beslut om slörre ekonomiska engagemang utöver nämnda kostnader
för bolagets löpande verksamhet liksom beslut om väsentlig utvidgning av
verksamheten kräver kvalificerad majoritet i styrelsen.

Del nya bolaget skaU
snarast efter bildandet ta upp förhandlingar med AB Sydgas om förvärv av 51 %
av aktierna i sistnämnda företag. Bolaget skall också verka för och vara berett
att delta i andra regionala nalurgasföretag.

Jag delar nalurgasdelegalionens
uppfattning alt ansträngningarna att införa naturgas i vårt land bör fortsätta,
men i andra organisatoriska former än f. n. Inriktningen bör vara att
åstadkomma en koncentration och samordning av behövliga utredningsresurser saml
en ökad beredskap för att ta emot naturgas med anpassning till skilda regionala
förhållanden. En sådan inriktning av den fortsatta verksamheten bör även
stärka våra möjligheter att aktivt medverka i ett nordiskt samarbete på naturgasområdel.

Konstmktionen med elt
centralt bolag, i vilket såväl staten som kommunala och enskilda intressenter
är representerade, samt etl eller flera delägda regionala bolag bör enligt min
mening kunna tiUgodose nyssnämnda syften. VattenfaUsverket utgör en potentiell
storkonsument av naturgas och är väl lämpat att företräda statens affärsmässiga
intressen på området. Jag har därför inte något att erinra mot del föreslagna
samarbetet meUan verket och SGFS.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 54

Ilandföring
i Danmark eller Västtyskland av naturgas från Nordsjön väntas ske i betydande
omfattning i framtiden. Frågan om en eventuell import tlll Sverige av sådan gas
kommer sannolikt alt beröra i försia hand Sydsverige. Mot denna bakgrund finner
jag det angeläget att det nya naturgasbolaget övertar majorilelsinlresset i AB
Sydgas.

Jag
vill understryka att verksamheien inom det nya nalurgasbolaget t. v. endast
kommer alt utgöras av utredningar och förhandlingar. Skulle undersökningarna
leda lill alt import av naturgas till vårt land blir aktuell, behövs nya
ställningstaganden från såväl statsmakternas som intressenternas sida. Detla
gäller bl. a. beiräffande de ekonomiska engagemang som del kan bli fråga om. Etablering
av en naturgasmarknad är förenad med betydande kosinader för investeringar i
rörledningar, mottagningsanläggningar etc. Jag vill i sammanhanget erinra om
alt den tidigare nämnda slatsgarantin av 2 000 milj. kr. för oljeutvinning m. m.
kan användas även i samband med finansiering av investeringar på
naturgasområdet.

Med
hänvisning liU vad jag har anfört i det föregående förordar jag atl regeringen
inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna det mellan valtenfallsverket och
SGFS preliminärt träffade konsortialavlalet och all medge verket att träffa
överenskommelse om de smärre ändringar i avtalet som kan visa sig nödvändiga i
framliden. Vidare förordar jag atl verket får ta i anspråk medel från investeringsanslagel
Kraftstationer m. m. för teckning av aktier i det tiUämnade bolaget. Jag har
räknat med all verkets behov av medel för ändamålet skall rymmas inom föreskriven
investeringsram.

Verksamheten inom det nya
naturgasbolaget skall enligt avtalet finansieras genom bidrag från aktieägarna
i proportion lill deras andelar i aktiekapitalet. En förutsättning för SGFS
medverkan är atl SGFS medges avdragsrätl vid beskattningen för bidragen lill
bolagels verksamhet. Genom lagen (1972: 74) om ändring i kommunalskatlelagen
äger regeringen i syfle alt främja samhällsekonomiskt betydelsefulla uppgifter
medge avdragsrätl för bidrag från etl förelag lill elt annat även om inle alla
de förutsättningar som annars gäller för avdragsrätl för koncernbidrag
föreligger. Chefen för finansdepartementet kommer i annat sammanhang atl
anmäla fråga om sådanl medgivande beträffande bidrag till del nya nalurgasbolaget.

Vattenfallsverkets
bidrag avses bli finansierat med driftmedel.

I
enlighet med vad jag här har förordat kommer naturgasdelegationens nuvarande uppgifier
att övertas av det nya bolaget. Något behov av att bibehålla delegationen
föreligger därefier inle. Delegationen kan därför upphöra så snart bolaget har
bildats.

Den
med Östgas AB avsedda verksamheten har numera i huvudsak slutförts. Bolagel
utförde under år 1973 förprojektering av en naturgasledning från finsk till
svensk kust. En reorganisalion av bolaget till ett

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 55

kommersiellt
inriktat regionalt naturgasföretag är f. n. inle aklueU. Verksamheien inom
Östgas AB torde därför komma att avvecklas och i kvarvarande delar föras över
på det nya naturgasbolaget. Enligt det konsortialavlal som ligger till gmnd
för bUdandet av Öslgas AB skall bolagel träda i likvidation om överenskommelse
om nytt avtal inle har träffals före den 1 januari 1978.

9
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen alt

1.
bemyndiga regeringen alt dels
godkänna avtalet mellan statens valtenfallsverk och Luossavaara-Kiimnavaara AB
om samarbete i aktiebolagsform på oljeområdet, dels medge statens valtenfallsverk
att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

2.
bemyndiga regeringen atl
godkänna ändringar av de åren 1969 och 1973 träffade avtalen mellan statens
vattenfallsverk och vissa företag om samarbete inom ramen för resp. Oljeprospektering
AB och Petroswede AB i enlighet med vad jag har förordat,

3.
bemyndiga regeringen all dels
godkänna avtalet meUan statens valtenfallsverk och Svenska Gasföreningens
Service AB om bildande av elt aktiebolag för planering och samordning m. m. av
åtgärder syftande tUl att främja landets försörjning med naturgas, dels medge
statens valtenfallsverk att träffa överenskommelse om smärre ändringar i
avtalet,

4.
medge alt medel får tas i
anspråk från investeringsanslagel Kraftstationer m. m. för teckning av aktier
och lån till det under 1 avsedda aktiebolaget i enlighet med åtagandena i avtalet,

5.
medge alt medel får tas i
anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för teckning av aktier i
det under 3 avsedda aktiebolaget i enlighet med åtagandena i avtalet,

6.
godkänna den av mig förordnade
utvidgningen av användningsområdet för statlig garanti för oljeulvinning m. m.,

7.
till Oljeprospektering för
budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av
20 000 000 kr.,

8.
till Lån till projektering av
raffinaderi för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisa ett invesleringsanslag
av 10 000 000 kr.,

9.
tUl Lån till aktieteckning i
Svenska Petroleum AB för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd
anvisa ett investeringsanslag av 10 108 000 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:124 56

10
Beslut

Regeringen
ansluter sig liU föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:124 57

Innehåll

Sid.

1
Inledning ....................................................... ... 3

2
Oljans roll i
energiförsörjningen 19751985 ............ 5

2.1
Oljans nuvarande roll ................................... ... 5

2.2
Prognoser för OECD-området.......................... ... 7

2.3
Prognos för Sverige...................................... 9

3
Oljemarknaden i Sverige...................................... 12

4
Svenska Petroleum AB........................................ .. 15

5
Statsraff-projektel............................................. .. 18

6
Prospektering ................................................. .. 22

6.1
Oljeprospektering AB ................................... .. 22

6.2
Petroswede AB ......................................... .. 24

7 Vissa nalurgasfrågor........................................... .. 26

7.1
Inledning ................................................. .. 26

7.2
Naturgasdelegationens skrivelse..................... .. 27

7.3
Statens vallenfallsverks
skrivelse ................... .. 28

7.4
Nordiska utredningar ................................... .. 30

8 Föredraganden ............................................... .. 31

8.1
1975 års rikllinjer för oljepoliliken..................... .. 31

8.2
Den intemationella
oljemarknaden ................... .. 33

8.3
Den svenska oljemarknaden........................... .. 36

8.4
Den statiiga verksamhetens
inriktning.............. .. 38

8.5
Verksamhetsområde..................................... .. 41

8.6
Uppbyggnad av Svenska Petroleum
AB ............ .. 44

8.7
Slalsgaranti för oljeutvinning m.
m................... .. 47

8.8
Stöd till prospektering................................... .. 48

8.9
Fortsatt projektering av
raffinaderi.................. .. 50

8.10
Naturgas ................................................. .. 51

9 Hemställan....................................................... .. 55

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 76OH0

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

38 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (38)

38 kopplingar i 24 dokument.

  1. Prop. 1990/91:83 om försäljning av statens aktier i Svenska Petroleum Exploration AB, m.m. i texten
  2. Bet. 1985/86:NU36 Om vissa oljebolagsfrågor (prop. 1985/86:139) s. 3 i texten
  3. Bet. 1983/84:NU43 om vissa oljefrågor (prop. 1983/84:110) s. 14 i texten
  4. Prop. 1983/84:110 om vissa oljefrågor s. 27 · s. 50 i texten
  5. Bet. 1981/82:NU19 över proposition 1981/82:61 om kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB jämte motioner s. 3 i texten

Visa alla 24