Sök i Ratio Lex

om vissa anslag- och organisationsfrågor rörande försvaret

31 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:143, om vissa anslag- och organisationsfrågor rörande försvaret

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76:
143

Regeringens proposition

1975/76: 143

om vissa anslags- och organisationsfrågor rörande
försvaret;

beslutad
den 26 februari 1976.

Regeringen föreslår
riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

På
regeringens vägnar G, E, STRÄNG

ERIC
HOLMQVIST

s. 1 Kontrollera mot PDF

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram slutliga förslag beträffande anslagen lill forskning
och utveckling inom flygvapnet och till värnpliktsverket vilka har tagits upp
med beräknade belopp i budgetpropositionen.

1
propositionen föreslås också vissa förändringar av värnpliktsverkets organisation.
Förslagen innebär bl, a, att verkets slällning som en direkt under regeringen
lydande förvaltningsmyndighet kladäggs, Värnpliktsverket föreslås omfatta en
chef, ett huvudkontor och sex värnpliktskontor som lyder direkt under
verkschefen. Detta innebär att namn och lydnadsförhållanden för nuvarande
inskrivningscentraler i Göteborg, Karlstad och Boden ändras. Antalet
inskrivningsområden utökas samtidigt från tre till sex. Dessa får samma gränser
som militärområdena.

Värnpliktsverkets
nya organisation i Norrland föreslås lill skillnad från den nuvarande omfatta
fullständiga värnpliktskontor i såväl Boden som Östersund,

Verksamheten
föreslås bli indelad i tre internprogram - planering, inskrivning och
redovisning. Gemensamma stödfunktioner bör därutöver t, v, betraktas som ett
fjärde internprogram. Internprogrammen föreslås återspeglas som enheter i
organisationen. Ett centralt läkarhandlingsarkiv föreslås bildas och
lokaliseras till Kadstad,

Förslaget
innebär vidare att beslutanderätten i enskilda värnpliktsärenden i större
utsträckning än f n, skall kunna delegeras till regionala enheter. Den
reviderade organisationen föreslås bli införd successivt fr, o, m, den 1 juli
1976,

1
Riksdagen 1976 I saml. Nr 143

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 2

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-02-26

Närvarande:
statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Peterson

Föredragande:
statsrådet Holmqvist

Proposition
om vissa anslags- och organisationsfrågor rörande försvaret

Inledning

I
prop, 1975/76:100 (bil, 6 s, 141 och 246) har regeringen föreslagit riksdagen att,
i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapenförband: Forskning
och utveckling för budgetåret 1976/77 beräkna ett förslagsanslag av 479 320 000
kr, och lill Värnpliktsverket för budgetåret 1976/77 beräkna ett förslagsanslag
av 37 245 000 kr. Jag anhåller att nu la ta upp dessa frågor.

DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln

D.
Flygvapenförband

D
4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1974/75
Utgift 552 757 643'

1975/76
Anslag 450 000 000

1976/77
Förslag 473 305 000

I
Varav 153 558 000 kr, i prisregleringsmedel.

Verksamheien
under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet.

Verksamheten
under anslagel inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beslällningsverksamheten
bestäms av medelstilldelningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 143 3

Bemyndigandeskulden
under anslaget var den 30 juni 1975 1 267 834 370 kr. För budgetåret 1975/76
har riksdagen lämnat ett beställningsbemyn-digande om 450 milj. kr. och anvisat
ett anslag av samma belopp. Bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 beräknas
därför bli oförändrad eller 1 267 834 370 kr.

Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel (1 000-ial kr.)

Prim ä ruppdrag m. m.

1975/76 Bem,

Bet.

1976/77

Chefen f ö r flygvapnet F ö redraganden

Bem,

Bet,
Bem,

Bet,

Flygvapenf ö rband; Utvecklingsarbete

f ö r delprogrammen

F ö r flera delprogram

gemensam,na
lednings-

V

och striir ö rband

13417

1

12 200

I3400\

Jaktf ö rband

89 940

155 400

260 300
1

AUackf ö rband

94 983

!-490
900

161800

126 500
1

Spanings
f ö rband

5 564 1

12 300

9 100 V 525 000

490 005

Basf ö rband

610 1

400

500 1

Gemensamma
produktions-

1

resurser

250 4861/

428 9002

123 425/

Kostnader

450 000

490 900

771 000

533
225 525 000

490 005

Reducering
p å grund av ö ver-

planering

-

0 900

-

-16 700

-16 700

Medelsbehov

-

450000

-

516
525

473 305

Bemyndigandebehov

450 000

-

771 000

- 525 000

-

'
I beloppet ingår 132 milj. kr, i prisregleringsbemyndiganden 1 beloppet ingår
317 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden

Budgetåret
1974/75

Försvarels
materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1974/75 att planerad
forsknings- och utvecklingsverksamhet för flygvapenförband i ston har kunnat
genomföras. Verksamheten inom gemensamma lednings-och strilförband har
huvudsakligen varit inriktad på typarbele på radaran-läggning PS 860 och
effektförstärkare till markradio för siridsledning. För jakiförband besiod verksamheien
lill största delen av typarbele för flygplan JA 37, Beställning har lagts ut
för fortsatt utveckling av bl. a, grundfiygplan, målinmätningsutrustning, fiygpiansmotor
RM 8, el- och teleutrustning, beväpning och underhållsutruslning. Verksamheten
för attackförband avser till största delen fortsatt typförbättringsarbeie för flygplan
AJ 37 beiräffande

*
Riksdagen 1976 I saml. Nr 143

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 4

grundflygplan,
Hygplanmotor, el- och teleutrustning, beväpning och underhällsutrustning.
Vidare har fortsatta studier beträffande ersättning av flygplan AJ 37 och SK
60 beställts och utförts.

Budgetåret
1975/76

Bemyndigandeplaner
har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1975/76 och ändrats genom
beslut den 13 november 1975, Planerna innebär bl, a, att under budgetåret
beställs forisatta studier rörande ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60, utvecklingsarbete
för räddnings- och haveribil samt ammunition och robotar för flygplan AJ 37.
Utvecklingsarbete på flygplan JA 37 fortsätter.

Budgetåret
1 976/77 Chefen för flygvapnet

Anslaget
bör föras upp med 516,5 milj. kr. och ett beställningsbemyn-digande om 771
milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena
för gemensamma lednings- och Siri I förband avses bl. a. för försöksverksamhel
för alt förbättra befintlig materiel och för utvecklingsarbete för framtida
ersättning av äldre mark-radarutruslning och viss utveckling av irådförbindelser
och markbundna navigerings- och landningsulruslningar.

Inom
delprogrammet j akiförband fortsätter utvecklingen av jaktversionen av
flygplan 37. Utvecklingen avser grundflygplan och motor samt viss elektronik-
och underhållsutrustning.

Inom
delprogrammet attack förband avses vissa kompletteringar av grundflygplan,
motor, elektronik- och underhållsutrustning för flygplan AJ 37 genomföras.
Fortsatta studier för ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 planeras under
budgetåret. Studierna avses ge underlag för att kunna beställa ulvecklingsarbele
under våren 1977. Om beslul då fattas om att ett nytt lätt attackflygplan skall
utvecklas planeras vissa beställningar under senare delen av budgetåret.

För spanings
förbanden kommer beställningsbemyndigandet alt utnyttjas för att komplettera
beställningar för typulvecklingen av flygplan S37.

Beställningsbemyndigandet
lör gemensamma prodktions-resurser är främst avsett för att anskaffa
kompletterande utrustning för försöksplatser och för drift och underhåll av
dessa. Inom delprogrammet beställs också vissa studier och utredningar av
gemensam karaktär för flera delprogram.

Av
begärda bemyndiganden avses 317 milj, kr, för prisreglering. Beloppet har
beräknats enligt följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 5

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar
under 1976/77 från prisläge februari 1975 till prisläge februari 1977 enligt
bedömd prisutveckling med 95 milj, kr,

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 till prisläge
februari 1977 enligt bedömd prisutveckling med 106 milj, kr,

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från
budgetåret 1974/75 med 116 milj, kr.

Personal
som är anställd på anslag till materielanskaffning eller forskning och
utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarels materielverk.
Följande sammanställning redovisar anlal och utgifter för den personal som beräknas
utnyttjas för berörda primäruppdrag under förevarande anslag.

Antal

Personalutgifter

1975/76

1976/77

1975/76 1976/77

87

87

4500000 4500000

Försvarets
materielverk

Materielverket
påpekar all del studiearbete som skall ge underlag för beslut våren 1977 om
ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 kommer att ha sin tyngdpunkt under
budgetåret 1976/77, Verksamheten under budgetåret 1976/77 kräver därför en
större resursinsats än den som görs budgetåret 1975/76, Materielverket
uppskattar kostnaderna till 77 milj, kr. Arbetet under studiefasen bedöms
emellertid medföra att den totala projektkostnaden sänks genom den säkerhet
beslutsunderlaget får.

Materielverket
påpekar också att ett beslul att inte starta typarbete på ett nytt projekt
innebär att flygindustrins utvecklingskapacitet avvecklas.

Föredraganden

Första
etappen av verksamheten med typulveckling av flygplan JA 37 avslutades
budgetåret 1974/75. Arbetet pågår planenligt med inriktning på att
serieleverans skall börja under budgetåret 1978/79,

1
prop, 1975:1 (bil, 6 s, 120) redovisade jag min syn på pågående studiearbete om
ell eventuellt nyli flygplan efler flygplan 37, Jag erinrade därvid om att ett
syfte med studiearbetet var att handlingsfrihet i fråga om fortsatt utveckling
och tillverkning av militära flygplan inom landet skulle föreligga l, o, m.
juni 1977, Vidare framhöll jag alt studierna, även om de skulle behöva bedrivas
i mer intensifierad form, inte fick leda till au statsmakterna bands för ett beslul
i viss riktning.

Under
år 1975 har chefen för flygvapnet redovisat en studie rörande fram-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 143 6

lida
altacksyslem. Denna har utmynnat i ett förord för att inom landet ulveckla och
tillverka ell lätt attack- och skolflygplan kallat B3LA och vidareutveckla JA
37 Viggen till flygplan A 20. För nästa budgetår begärs för dessa studier 127
milj. kr., varav 50 milj. kr. för att under våren 1977 kunna beställa viss
tidskritisk materiel, främsl motorer.

1974
års försvarsutredning har i belänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och
totalförsvar förordat ett kompletterande utredningsarbete när det gäller luftförsvarets
framtida utformning. Jag avser all i annal sammanhang föreslå regeringen att i
anvisningar för berörda myndigheters programplanering för perioden
1977/78-1981/82 ge överbefälhavaren i uppdrag att inkomma med ell sådant
kompletterande undedag.

Med
utgångspunkt i programplaneanvisningarna bör studiearbetet under nästa budgetår
avse dels en modifiering av JA 37 Viggen lill ett attack-flygplan (A 20),
varvid olika kvalitetsnivåer belyses, dels förberedelser för anskaffning av ett
flygplan för utbildningsändamål. Detta skall även kunna förses med lämplig
beväpning för att kunna organiseras i lätta attackdivisioner Härvid skall en
vidareutveckling av nuvarande skolflygplan SK 60 utgöra ett alternativ. Jag har
beräknat medel för alt forisatt studiearbete i fråga om flygplanens beväpning.

Jag
beräknar att studieverksamhet med denna inriktning skall få beställas till ett
belopp av högsl 30 milj. kr, vilket i stort innebärsamma arbetsvolym som under
innevarande budgetår. Jag avser att senare återkomma lill regeringen i denna
fråga.

Min
beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanslällningen
över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Regeringen har i prop,
1975/76:101 (bil, 3 s. 10) föreslagit riksdagen att underskottet i prisregleringsbemyndiganden
från budgetåret 1974/75 regleras i samband med tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76,

Med
utnyttjande av de belopp som har tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden
den 30 juni 1977 1 319 529 370 kr. Detta bdopp bör emellertid justeras med hänsyn
till underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1974/75 och lill
den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1975/76 och
1976/77, Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir
ca 1 290 milj, kr.

Liksom
tidigare bör del ta ankomma på regeringen alt la slällning till vilket
utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbe-myndigande som
riksdagen kan komma alt lämna.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen att medge att utvecklingsarbete för flyg

vapenförband får beställas inom en kostnadsram av 525 000 000

kr.,

2, lill
Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret

1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 473 305 000 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 7

F.
Gemensamma myndigheter och funktioner

Värnpliktsverket

Värnpliktsverket
är centralt organ för inskrivning och personalredovisning inom försvarsmakten,
1 verkets uppgifter ingår bl. a. att leda andra inskrivnings- och personalredovisningsmyndigheters
verksamhet, att efter samråd med berörda myndigheter ansvara för och meddela
föreskrifter om tillhörighet, uttagning, fördelning och inkallelse av
värnpliktiga, all i samråd med berörda myndigheter samordna personalprövning
och bedömning av värnpliktiga, all samordna personalredovisningen inom
försvarsmakten och ansvara för den centrala registreringen av försvarsmaktens
personal, att föreslå överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna sådana
anvisningar om krigsplacering som har samband med personalredovisningen, att
besluta i ärenden om befrielse från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring
samt all i övrigt biträda försvarsmaktens myndigheter i frågor om inskrivning och
personalredovisning.

Verket
är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre värnpliktskonlor, nämligen
Södra värnpliktskontoret i Kristianstad med Västra inskrivnings-centralen i Säve,
Östra värnpliktskontoret i Solna med Bergslagens inskriv-ningsceniral i Kadstad
och Norra värnpliklskontorei i Östersund med Övre Norriands inskrivningscentral
i Boden. Huvudkontoret består av en värn-pliktsseklion, en administrativ
sektion och ett datakontor.

Verksamheten
under delprogrammet Värnpliktsverket budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduklionsområdel
Allmän ledning och förbandsverksamhet,

Verksamheien
finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket,

Programplan
för perioden 1976/77-1980/81

Beiräffande
utvecklingen av delprogrammet anför värnpliktsverket bl, a, följande.
Värnpliktsverkets huvudkontor kommeratt omlokaliseras lill Karlstad under
perioden. Anpassningen till de nya förutsättningar som därvid kommer all gälla
bedöms påverka arbelel under programplaneperioden.

Resultaten
av den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av värnpliktsverket
har inlämnats till regeringen. Ställningstaganden med anledning av
slutrapporten kommeratt påverka verksamhetens inriktning under programplaneperioden,
Enligl förslag i slutrapporten kommer översyns-arbetet att fortsätta under programplaneperioden
och inriktas på alt genomföra de beslut som föranleds av slutrapporten.

Under
perioden skall införande och utveckling av värnpliklsplanerings-ruiiner forlsäiia.
Egna och andra myndigheters anspråk på verket skall kartläggas. Vidare skall
statistikproduktionen utvecklas. Maskinella rutiner kommer att utvecklas inom
personalredovisningsområdet för att minska personalinsatserna.

2 * Riksdagen 1976 1 saml. Nr 143

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 8

Inskrivningsverksamheten
skall inriktas mot att förbereda och genomföra beslut om
inskrivningsorganisationen i Norrland samt att systematisera och ta fram
underlag för att utvärdera produktionsresultaten.

Verkets
behov av dalamaskiner på längre sikt skall kartläggas. Den av värnpliktsverket
beräknade utvecklingen av anslaget Värnpliktsverket framgår av följande
sammanställning (prisläge februari 1975; 1 000-tal kr,).

1975/76'

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

Summa 1976/81

37 245

42 648

43 363

43 674

43 679

43 819

217 183

'
Prisläge februari 1974

Översyn
av värnpliktsverkets organisation Inledning

1
april 1973 uppdrog Kungl, Maj:t åt värnpliktsverket att i samarbete med försvarets
rationaliseringsinstitut se över värnpliklsverkets organisation med början före
utgången av år 1973, Översynen skulle i enlighet med chefens för
finansdepartementet uttalande i prop, 1971:29 ges en begränsad omfattning.
Huvudsyftet med översynen skulle vara att anpassa organisationen vad gäller
struktur, personal och teknologi m. m. till de mål och uppgifter som nu gäller
och som kan förutses.

Värnpliktsverket
lade i en delrapport den 29 augusti 1974 i samarbete med försvarets
rationaliseringsinstitut och i sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76
fram förslag om verkets organisationsstruktur, inskrivnings-organisationen i
Norrland och organisationen för handhavande av läkar-handlingar. Med anledning
härav lämnade Kungl. Maj:l i december 1974 riktlinjer för det fonsatta arbetet
med översynen.

1
riktlinjerna angavs bl. a. att som grund för översynen skulle gälla att värnpliktsverket
är en direkt under regeringen lydande förvaltningsmyndighet som omfattar en
chef, ett huvudkontor och ett antal värnpliklskon-tor/inskrivningscentraler.
Som mål för översynen skulle gälla att kostnaderna för värnpliktsverkels
verksamhet borde minskas med 5 "...

I
kompletterande riktlinjer I februari och juni 1975 har bl. a. angetts alt
frivilliga hälsoundersökningar för repetitionsinkallade värnpliktiga inle skall
införas, all Västra inskrivningscentralen t. v. under ytterligare minst tio år skall
vara lokaliserad till Sävebasen och att ett centralt läkarhandlingsregister skall
inrättas och förläggas till Karlstad. Registret skall enligt direktiven utgöra
ett för värnpliktsverket, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 9

forskningsanstalt
gemensamt centralt personaktsarkiv för läkarhandlingar, skärmbildshandlingar
och psykologiska prövningshandlingar.

Värnpliktsverket
har i september 1975 kommit in med slutrapport om översynen av organisationen.
Förslaget har utarbetats i fortlöpande samarbete med försvarets
rationaliseringsinstitut. Slutrapporten har innan den överiämnades till
regeringen remitterats till chefen för försvarsstaben, chefen för armén, chefen
för marinen, chefen för flygvapnet, försvarels sjukvårdsstyrelse,
fortifikationsförvaltningen, försvarets forskningsanstalt, försvarets
datacentral, värnpliktsnämnden, vapenfrinämnden, civilförsvarssty-relsen,
militärbefälhavarna för Södra, Västra och Östra militärområdena samt Bergslagens,
Nedre Norrlands och Övre Norrlands militärområden, chefen för Gollands
militärkommando, chefen för första flygeskadern, chefen för Göteborgs
kustartilleriförsvar, byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Umeå
universitet, landstingen i Jämtlands, Västerbollens och Norrboitens län,
kommunstyrelserna i Östersund, Umeå och Boden, Försvarels civila tjänslemannaförbund.
Kompaniofficersförbundet, Plutonsofficersförbundet, Statsanställdas förbund.
Svenska officersförbundet, Sveriges läkarförbund och Sveriges psykologförbund,

Värnpliktsverket
har i särskilda skrivelser i oktober 1975 och februari 1976 kommit in med
kompletterande undedag till slutrapporten i frågan om finansieringen av vissa tjänsler
vid värnpliklsverkets huvudkontor och kostnadsberäkningar m. m. för olika organisationsaltemativ
i Norriand.

Överbefälhavaren
har i november 1975 avgetl yttrande över slutrapporten.

Norrbottens
läns landsting, Jämtlands läns landsting och Umeå kommun har i november 1975
avgett yttranden över värnpliktsverkels organisation i Norrland. Västerbottens
läns landsting har instämt i Umeå kommuns skrivelse.

Nuvarande
organisation

Värnpliktsverket
inrättades genom beslul av vårriksdagen år 1968 (prop. 1968:34, FöU 1968:92, rskr
1968:214). Till grund för beslutd låg 1964 års inskrivnings-och personalredovisningsuirednings
förslag (Ds Fö 1966:5) Krigsmaktens personalförvaltning. Beslutet innebar att
dåvarande 21 inskrivnings-områden ersattes med tre inskrivningsområden som vart
och ett omfattade två militärområden. Inom inskrivningsområdei skulle
inskrivnings- och per-sonalredovisningsverksamhet handhas av ett
värnpliktskontor. Beslul om inskrivning skulle meddelas av en
inskrivningsnämnd för varje inskrivningsområde. Denna verksamhet skulle äga
rum vid sex fasta inskrivningscentraler, en i varje militärområde. För att
leda verksamheten skulle dåvarande centrala värnpliktsbyrån omorganiseras och
under namnet värnpliktsverket ställas direkt under Kungl. Maj:t. Värnpliktsverket
fick således en utpräglat decentraliserad organisationsstruktur.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 143 10

I värnpliklsverkets
instruktion(1968:341;ändrad senast 1975:1376)harorganisationen knutits samman
så att det klart framgår att värnpliktsverket består av ett huvudkontor och
tre värnpliktskontor med vardera en fristående inskrivningscentral.

Enligt
§ 29 värnpliktslagen (1941:967; omtryckt 1969:378; ändrad senast 1975:555)
ankommer det på chefen för värnpliktsverket att besluta i ärenden som rör
avslag beiräffande anstånd med och befrielse från värnpliktstjänstgöring, Inskrivningscenlralerna
lyder i vissa avseenden direkt under chefen för värnpliktsverket och i övrigt
under resp, värnpliktskontor, 1 fråga om registrering och inskrivning har chef
för inskrivningscentral samma slällning som chef för värnpliktskonlor. Chefen
för Västra inskrivningscenlralen är även platschef för Säve depå.

Inskrivningsavdelningen
vid Norra värnpliktskontorel betjänar även inskrivningscentralen för Övre
Norrland, Avdelningens helårsanställda personal ärstationerad i Östersund, Föratt
genomföra inskrivningsprövningarna inom Övre Norrlands militärområde flyttar
avdelningen från Östersund till Boden 2-3 månader per år, Anlalel värnpliktiga
som årligen genomgår inskrivningsprövning är i Östersund ca 4 700 och i Boden
ca 3 100,

Värnpliktiga
inom resp, militärområde redovisas i resp. värnpliktskontors och inskrivningscenlrals
truppregister med främst följande undanlag. Inom marinen sker redovisningen vid
iruppregisier som ingår i marinslaben. Medi-cinalpersonal redovisas vid
huvudkontoret och personal som ingår i högkvarteret redovisas av truppregistreringsmyndighet
nio som är ansluten lill huvudkontoret.

Värnpliktigas
läkarhandlingar förvaras vid de olika truppregislren. Psykologiska prövningshandlingar
handhas av försvarets forskningsanstalt och skärmbildshandlingar av försvarets
sjukvårdsstyrelse.

Riksdagen
(prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) har beslutat att värnpliklsverkets
huvudkontor skall omlokaliseras till Karistad, Tidpunkten har sedermera bestämts
lill den 14 juni 1976,

1 prop.
1975:1 (bil, 6) godtog chefen för försvarsdepartementet att truppregistreringsmyndighet
nio förs över till Östra värnpliktskontoret när huvudkontoret flyttar till
Karlstad.

Antalet
på skilda sätt anställda uppgick under budgetåret 1974/75 till i medeltal 385
personer. Av dessa var ca 35 tillfälligt anställd personal, ca 90 arvodesanställd
deltidstjänstgörande personal, bl, a, läkare och biträdande psykologer. Den arvodesanslällda
militära personalen uppgick till ca 15, Av det totala anlalel anställda
utgjorde den militära och civilmilitära personalen ca 90. Under samma budgetår
tjänstgjorde också vid verket ca 350 värnpliktiga och 7 personer som anvisats
av arbetsmarknadsstyrelsen. Kostnaderna för de värnpliktiga budgeteras av
chefen för armén och ingår således inte i värnpliktsverkets anslag.

Enligt
värnpliktsverket har nuvarande organisationsform visat sig vara mindre lämplig.
Oklarhet har bl. a. uppstått i fråga om myndighetsbegreppei

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76:
143 11

eftersom
de regionala enheterna inom värnpliktsverket är egna truppregi-slrerings- och
inskrivningsmyndigheter. I bl. a. kungörelsen (1969:379) om inskrivning och
redovisning av värnpliktiga (omtryckt 1973:509; ändrad senast 1975:1272)behandlasdei
verket ingåendeenheierna som flera olika myndigheter. Dessutom har
inskrivningsorganisationen i Nordand visat sig vara mindre rationell. Vidare
har anställningsförhållandena för främst läkare och psykologer enligt värnpliktsverket
blivit otidsenliga.

Värnplikts
verkets förslag

Allmänt

Värnpliktsverket
föreslår att verkets nuvarande uppgifter lämnas oförändrade. De bör dock i
stort delas upp så att huvudkontoret svarar för planering och samordning
centralt och på sikt samt utvecklar arbetsmetoder, rutiner och syslem m. m.,
medan värnpliklskontoren svarar för planering, budgetering och samordning på
regional och lokal nivå, årlig produktion, drift, verkställighet m. m.

Organisation

I
enlighet med de grundläggande direktiven föreslås alt värnpliktsverket skall
vara en förvaltningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning som är direkl
underställd regeringen. Värnpliktsverket skall liksom tidigare vara
programmyndighet och produktionsmyndighet för delprogrammet Värnpliktsverket
och fackmyndighet för personalredovisning.

Värnpliktsverket
föreslår att verksamheten dels indelas i tre internprogram - planering,
redovisning och inskrivning - dels att även gemensamma stödfunktioner t. v.
betraktas som ett internprogram. Internprogrammen föreslås vidare motsvaras av
enheter i organisationen. En sådan organisation bygger på samma princip som
förslaget till organisation för televerket i prop. 1973:171.

Verkels
ledning föreslås utövas av en verkschef med ett huvudkontor i Karlstad. För alt
leda huvudkontorets verksamhel föreslås alt en särskild chefsbefattning
inrättas. Verkets regionala verksamhet bör bedrivas militärområdesvis och
utövas av sex värnpliktskontor som är direkt underställda verkschefen. Värnpliklskontoren
förulsäiis ligga i Kristianstad, Göteborg, Solna, Kadstad, Östersund och Boden.
Detta innebär att de nuvarande inskrivningscentralerna i Göteborg, Karlstad
och Boden får ett delvis förändrat lydnadsförhållande och jämställs med övriga
värnpliktskontor. Dessa enheter föreslås benämnas Västra värnpliktskontorel.
Bergslagens värnplikts-kontor och Övre Nordands värnpliktskonlor. Cheferna för
värnpliktskontoren föreslås bli inskrivningschefer för inskrivningsområden
vars gränser stämmer överens med militäromrädesindelningen. Truppregistreringsmyndighet
nio ansluts till Östra värnpliktskontorel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 12

Chefens
för värnpliktsverket beslutanderätt i enskilda värnpliktsärenden föreslås
successivt bli delegerad lill värnpliklskontoren och de i marinslaben ingående iruppregistreringsmyndigheterna.

Inskrivningsskyldiga
i Nedre och Övre Norriands militärområden föreslås bli prövade vid en permanent
inrättad inskrivningscentral i Umeå. Prövningarna av inskrivningsskyldiga inom
övriga militärområden föreslås ske vid värnpliklskontoren.

Inskrivningsenheten
i huvudkontoret föreslås tillföras expertis för att leda och utveckla de
medicinska och psykologiska prövningsfunktionerna samt personalvårdsfunktionen.
Beredningen av enskilda värnpliktsärenden skall enligt förslaget göras med
hjälp av ett bevakningsregisier som kan uppdateras och nås via
bildskärmsterminaler. Vidare förslås att ett för värnpliktsverket, marinstaben,
sjukvårdsstyrelsen och försvarels forskningsanstalt gemensamt personaktsarkiv
skall anslutas till Bergslagens värnpliktskonlor.

Redovisningen
av medicinalvärnplikliga förutsätts efter hand föras över från huvudkontoret till
marinens truppregistreringsmyndigheter och värn-pliktiktskonloren. Den
särskilda medicinalpersonaldelaljen vid huvudkontoret föreslås avvecklas
successivt. Organisationstillhörigheten för marinens truppregisler har tagits
upp av försvarsmaktens ledningsulredning. Därför lämnas inga förslag i detta
avseende.

Värnpliktsverket
föreslår vidare en ökad satsning på personalutveckling. All personal vid verket
föreslås till skillnad från tidigare få fast anställning vid verket.

Verksamheten
i Norrland

Enligt
värnpliktsverket har inskrivningsorganisationen i Nordand väsentliga brister.
Med nuvarande uppdelning av prövningsperioderna har del visat sig svårt att
skapa kontinuitet i arbetet. Värnpliktsverket framhåller bl. a. de ogynnsamma
anställningsförhållandena för säsonganslällda, främsl biträdande psykologer
och sköterskor. Endasl ett fåtal av de biträdande psykologerna kan åieranställas
eftersom de går över lill annan verksamhet när prövningsperioden är slut. Den
ambulerande verksamheten har även försvårat möjligheterna att rekrytera
läkare. De flesta läkarna är därför kort-lidstjänslgörande värnpliktiga. Åriigen
återkommande kommenderingar för helårsanställd personal är besvärande.
Nuvarande inskrivningsverksamhet bedrivs i tillfälligt förhyrda lokaler som
inte är ändamålsenliga.

Sex
alternativ till organisation i Norrland har studerats. Äv dessa har tre utretts
mera ingående. Inget av dessa tre alternativ ger enligt värnpliktsverket enbart
fördelar utan medför också nackdelar bl. a. från ekonomisk synpunkt, för
anställda eller för inskrivningsskyldiga. Till detta kommer också lokaliseringspolitiska
synpunkter som har anförts av berörda kommuner.

Ett
av de närmare utredda alternativen - alternativ 4 - innebär att inskrivningsenhet
ingår i värnpliklskontoren i såväl Östersund som Boden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 143 13

Detta
alternativ medför fördelar beträffande samverkan, anställnings- och reseförhållanden.
Allernalivet kräver emellertid så stora resurser all det inle kan rymmas inom
den anvisade kostnadsramen.

Ett
för Norriand gemensamt värnplikiskonlor inkl. en gemensam inskrivningscentral
i Umeå-alternativ 6-är ur ekonomisk synpunkten fördelaktig lösning.
Alternativet låser emellertid den organisatoriska handlingsfriheten för
framtiden och försvårar systematisk samverkan med berörda militär-befälhavare
och flertalet förband. Det strider dessutom mot de önskemål som
personalrepresentanterna, de kommunala myndigheterna i Östersund och Boden saml
Jämtlands läns landsting har uttalat.

Det
tredje närmare utredda alternativet - alternativ 1 - innebär att värnpliktskonlor
skall finnas i Östersund och Boden och att de inskrivningsskyldiga prövas i
Umeå vid en särskild inskrivningscentral som lyder direkt under chefen för värnpliktsverket.
Alternativet medför vissa nackdelar för ell fåtal anställda och för Östersunds
och Bodens kommuner men är trots detta den lösning som enligl värnpliktsverket
bedöms vara minsl ofördelaktig,

I
förhållande till nuläget innebär de tre närmare utredda alternativen att årskostnaderna
i prisläge februari 1974 minskar med för allernaliv 1 ca 1 123 000 kr
alternativ 4 340000 kr. och allernaliv 6 2 012 000 kr.

Resursbehov
m. m.

Värnpliktsverket
borde enligl utredningsdirektiven kunna minska kostnaderna för sin verksamhet
med 5 "n. Verket föreslår en kostnadsram om 40 260 (X)0 kr. i prisläge
februari 1974 vid genomförd modifierad organisation och i plan produktion.
Delta innebär enligt värnpliktsverket en kostnadsminskning om 5,75 "i'.

Minskningen
har åstadkommits genom bl. a. en ökad användning av maskinella hjälpmedel och
minskning av personalen. Verkets personalbehov har beräknats till 357 tjänster,
varav 68 på deltid. Antalet värnpliktiga har minskals med 70. Den av
arbetsmarknadsstyrelsen anvisade arbetskraften på sju personer behöver inte
längre tas i anspråk. Personalen föreslås minskas efter hand genom naturiig
avgång och i förening med omplacering inom verket.

Medelsbehovel
är beräknai bl. a. på grundval av kapacitetsbehovet vid inskrivningscentralerna.
Vid Nordands inskrivningscentral beräknas 45 personer per dag kunna prövas,
vid Västra värnpliktskontorel och Bergslagens värnpliktskonlor vartdera 65 per
dag och vid Södra och Östra värnpliklskontoren 75 resp. 85 per dag.

Värnpliklsverkel
anser alt kostnaderna för värnpliktiga vid verket fr. o, m. budgetåret 1977/78
skall ingå i anslaget. I anslaget inräknas vidare fr. o. m. budgetåret 1976/77
medel för personalutveckling. Kvarstående arvodestjänster föreslås successivt
bli omvandlade till tjänster på aktiv stal.

En
förutsättning för tidigare nämnda personalminskningar är enligl värnpliktsverket
att planerings- och personalredovisningsarbetet stöds av långt utvecklad
datateknik. Bildskärmar förutsätts kunna användas för alt stödja

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 143 14

handläggningen
av kngsplacerings- och tjänstgöringsärenden och enskilda värnpliktsärenden samt
för att ta fram information lill värnpliktiga m. fl.

Författningsändringar

Det
framlagda förslaget bedöms kräva en allmän granskning och revidering av de
författningar som gäller för värnpliklsverkel. En sådan granskning och
revidering är omfattande och ligger enligt värnpliklsverkel uianför dess kompetens.
1 enlighet med direktiven för översynen föreslår dock verket vissa ändringar
som behövs för alt den föreslagna organisationen skall kunna träda i krafl och
fungera den 1 juli 1976. Ändringsförslagen gäller värnpliktslagen, kungörelsen
om inskrivning och redovisning av värnpliktiga, kungörelsen (1969:380) om
värnpliktigas tjänstgöring m. m. (omtryckt 1974:414), instruktionen för värnpliktsverket
samt kungördsen (1942:840; ändrad senast 1972:336) angående hämtning av
värnpliktiga som uteblivit från inskrivningsförrältning eller tjänstgöring m. m.
(hämtningskungörelsen).

Ändringar
behövs i bl, a, § 29 värnpliktslagen för all medge förslagen delegering av
beslutanderätt i enskilda värnpliklsärenden, I övrigi föreslås ändringar i
konsekvens med namnändringar och förändrad organisation.

Genomförande

Värnpliktsverket
föreslår att den nya organisationen fastställs att gälla fr, o, m, budgetåret
1976/77. Utredningens förslag föreslås genomföras successivt.

Remissyttrandena

Organisation

Flertalet
remissinstanser har inte haft något att erinra mot de föreslagna
lydnadsförhållandena för värnpliktsverket. Chefen för armén anser dock all värnpliktsverket
bör lyda under överbefälhavaren och alt värnpliklskontoren bör lyda under resp.
militärbefälhavare. I krigsorganisationen bör värnpliklskontoren ingå i militärområdesstaberna
eller underställas militärbefälhavarna. Delta skulle innebära att personalen
är gemensam vilket underlättar ett nära och konlinueriigt samarbete. Mihiärbefälhavaren
för Södra militärområdet delar wpiattmnen all värnpliklskontoren i
krigsorganisationen bör underställas eller lyda under resp. militärbefälhavare.

Värnpliktsverkets
förslag till organisationsstruktur och internprogramindelning behandlas endasl
av ett fåtal remissinstanser. Överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben,
chefen för armén. Svenska officersförbundet och Sveriges psykologförbund tWlsiyrker
i princip föreslagen organisationsstruktur. Chefen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 '5

för
försvarsstaben framhåller att vissa modifieringar av organisationen kan bli
nödvändiga när försvarsmaktens ledningsutredning lagt fram förslag angående
den högre regionala ledningen. Chefen för armén understryker betydelsen av en
samordnad central och regional planering. En flyttning av Östra värnpliktskontorel
lill Strängnäs bör enligt arméchefen övervägas.

Överbefälhavaren
och chefen jör försvarsstaben anser att överbefälhavaren, försvarsgrenschef och
militärberälhavare bör ges ell visst inflytande på produktionen. De
understryker samtidigt värnpliktsverkets roll för att hålla krigsorganisationens
personalstyrka vid makt.

Försvarels
sjukyårdsstyrelse och militärbefälhavaren for Södra militärområdet stöder
förslaget beträffande den regionala organisationen. Enligt sfukvårdssty-relsen
är det rationellt att driva inskrivnings- och personalredovisningsverk-samheten
vid ett antal likadana regionala enheter.

Chefen
för marinen förutsätter att värnpliklsverkets föreslagna roll som produktions-
och fackmyndighet inte kommer att ändra nuvarande ansvarsförhållanden,

EnWgt
försvarets sjukvårdsstyrelse har del medicinska fackinnehållet i verksamheten inte
utretts. En sådan utredning borde ha legat lill grund för organisationsförslagen.
Sjukvårdsstyrelsen kommer genom bl, a, sin egen översynsutredning att kunna
lämna kompletterande synpunkter på den medicinska fackrollen. Styrelsen flnner
det dock angeläget att beslut beträffande värnpliktsverkets organisation inle
fördröjs. Överbefälhavaren framhåller alt värnpliktsverkets översyn utgör tillräcklig
grund för ett beslul om inskrivningsfunktionen.

EnWgt
försvarets sfukyårdsstyielse och försvarets forskningsanstalt bör medicin- och
psykologifacken få egna företrädare i huvudkontoret. Dessa föreslås lyda direkt
under chefen för värnpliktsverket, Sveriges psykologförbund framhåller att fackföreträdarna
bör vara jämställda.

Föreslagen
delegering inom verket samt till marinens truppregistreringsmyndigheter av bl,
a. beslutanderätten i enskilda värnpliktsärenden biträds i allt väsentligt av
överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, värnpliktsnämnden och
arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a. att en sådan
decentralisering underiättar samarbetet med länsarbetsnämnderna.

Frågorom
ett centralt personaktsarkiv förlagt till Kadstad har behandlats av chefen för
marinen, försvarets sjukvårdsstyrelse samt Sveriges läkarförbund. Chefen för
marinen och försvarets sjuk\'årdsstyrclsc föreslår att hela kostnaden för
arkivet skall budgeteras av värnpliklsverkel. Både sjukvårdsstyrelsen och
Sveriges läkarförbund är kritiska mot benämningen personaktsarkiv.
Läkarförbundet föreslår att arkivet benämns centralt läkarhandlingsregister.
Sjukvårdsstyrelsen anser att det centrala arkivet bör förläggas till Karlstad i
enlighet med förslaget medan Sveriges läkarförbund föreslår att det föriäggs lill
Östra värnpliktskontorel i Solna.

Försvarets
sjukvårdsstyrelse framhåller att förslaget om redovisning av medicinalpersonal
inte kan genomföras. Frågan kommer att behandlas i

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 143 16

sjukvårdsstyrelsens
översynsutredning. Överbefälhavaren framhåller att del är lämpligt all verket
strävar efler en enhetlig redovisning av personalen och undviker alt skapa
eller behålla exklusiva rutiner för små personalgrupper.

Marinens
truppregister behandlas av försvarsmaktens ledningsutredning. Överbefälhavaren
och chefen för försvarsstaben anser att gränsdragningen mellan denna utredning
och värnpliktsverkets utredningsarbete är lämplig. Chefen för marinen anser
att marinens truppregistreringsmyndigheter även i fortsättningen bör vara
integrerade i marinstaben.

Försvarets
sjukvårdsstyrelse anser att det är väsentligt att anställningsförhållandena
förbättras för personalen inom främst inskrivningsverksamheten. Styrelsen
framhåller därvid möjligheterna till samordning med andra uppgifter inom hälso-
och sjukvården och inom den militära organisationen. Sjukvårdsstyrelsen finner
det olyckligt att värnpliktiga läkare även i fortsättningen måste utnyttjas i
så slor utsträckning. Styrelsen är även oroad över möjligheterna att rekrytera
läkare. Försvarets lörsknlngsanstali betonar betydelsen av att
anställningsförhållandena för psykologer förbättras. Sveriges läkarförbund
anser att behovet av läkare bör täckas med anställd personal.

Överbefälhavaren,
chefen för försvarsstaben, chefen för armén och flertalet
personalorganisationer berör personalens kategoritillhörighet. Enligt överbefälhavaren
är en allsidig representation av såväl civil och civilmilitär som militär personal
på skilda nivåer önskvärd. Vidare framhålls behovet av lämpliga fredsbefattningar
för personal som ingår i krigsorganisationen. Chefen för armén. Svenska officersförbundet
och Kompaniofftcersförbundel poängterar att många tjänsler vid värnpliklsverkel
är lämpliga för äldre personal, Enligl Kompaniofficersförbundet är tillgången
på denna typ av tjänster en förutsättning för pensionsåldersreformens
genomförande. Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet anser all
värnpliktsverket bör ses som en integrerad enhel i försvaret vid rekrytering
och tillsättning av militär och civilmilitär personal. Försvarets civila ijänsteniannaförbund
anser att vissa tjänster även framdeles bör besättas med militär personal men
att ett stort anlal av de tjänster som nu är avsedda för militär personal bör
ändras lill civila tjänster. Förbundet berör också liksom Plutonsofficersförbundet
de svårigheter som kan uppstå om någon ersättare inte finns vid frånvaro
eftersom reservkapacitet inte har räknats in i personalbehovet. Enligt Sveriges
psykologförbund måste frågan om reserv kapacitet vid sjukdom, semester och facklig
verksamhet utredas.

Flera
remissinstanser berör personalutvecklingen. De i utredningen framförda
förslagen tillstyrks av flertalet. Bl. a. understryks behovet av fort- och vidareutbildning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 143 17

Verksamheten
i Norrland

De
argument som framförs för och emot olika alternativ beträffande organisationen
i Norrland rör frågor beiräffande samverkan, rekrytering, anställningsförhållanden,
lokaler och kostnader. Ett flertal remissinstanser anser att ell nära
samarbete mellan miliiärområdessiab, landsting, kommun och resp, värnpliktskonlor
är av stor betydelse, Värnplikiskontorens samverkan med landsting och kommuner
anses ha betydelse för möjligheterna att erbjuda berörd personal goda
anställningsförhållanden och därmed underlätta rekryteringen. Samarbetet
mellan militärområdesstab och värnpliktskontor anses betydelsefullt främst för
personalredovisningen inom försvarsmakten och det operativa krigsförbereddsearbetet.

Försvarels
dataceniral ser vissa administrativa fördelar med nuvarande lokalisering i
Norrland men förordar inte något alternativ, Östersunds kommun förordar i
första hand oförändrad verksamhet i Östersund,

Alternativ
1 vilket innebär all planering och personalredovisning finns i Boden och
Östersund medan inskrivningen i Norrland koncentreras till Umeå förordas av mlUtärbefdIhavarna
i Övre och Nedre Norrlands militärområden, försvarets forskningsanstah,
försvarets sjukvårdsstyrelse och Sveriges psykologförbund. Överbefälhavaren,
chefen för försvarsstaben och chefen för armén motsätter sig inle detta
alternativ. Bodens kommun väljer allernaliv 1 i andra hand. Jämtlands läns
landsting hemställer att allernaliv I inle görs lill föremål för beslut.

Överbefälhavaren,
chefen for försvarsstaben, chefen för armén. Bodens kommun, Norrbottens läns
landsting, Statsanställdas förbund och Plutonsofficersförbundet förordar
alternativ 4, dvs. fullständiga värnpliktskonlor med både personalredovisning
och inskrivning i Boden och Östersund. Jämtlands läns landsting och Östersunds
kommun förordar delta allernaliv i andra hand. Försvarels sjukvårdsstyrelse
anser att alternativ 4 kan vara väl så lämpligt som alternativ 1 under
förutsättning att de av berörda landsting och kommuner gjorda uträsidserna beiräffande
samverkan och engaKemang rörande personal och lokaler kan infrias. Sveriges
läkarförbund kan acceptera att värnpliktsverkels verksamhel förläggs till
Boden och Östersund. Försvarets forskningsanstalt anser det mindre lämpligt
att förlägga prövningsverksamheten till både Boden och Östersund.

Umeå
kommun och Umeå universitet förordar alternativ 6, dvs. ell för hela Norrland
gemensamt värnpliktskonlor i Umeå som svarar för såväl personalredovisning som
inskrivning. Västerbottens läns landsllng anser att inskrivningsprövningarna
för hela Norrland bör ske i Umeå. Delta motiveras bl, a, av alt delar av arbetsmedicinska
institutet och försvarets forskningsanstalt skall förläggas till Umeå.
Alternativ 6 förkastas helt av Bodens kommun.

Sveriges
läkarförbund anser att en förläggning av verksamheten i Nordand till Umeå är
att föredra om endast värnpliktsverket och inle kommuner.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 18

landsting
m. fl, ansvarar för verksamheien,

Östersunds
kommun och Svenska officersförbundet anser all beslul om värnpliktsverkets
organisation i Norrland inte bör fattas innan resultaten från vissa utredningar
- främst försvarsmaktens ledningsulredning - föreligger.

Militärbefölhavaren
Jör Övre Norrlands militärområde, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting,
Östersunds kommun, Jämtlands läns landsting. Bodens kommun och Norrbottens
läns landsting har förklarat sig beredda att medverka till att lösa lokal-och
personalfrågor.

Resursbehov
ni. m.

Enligt
direktiven borde värnpliktsverket kunna minska sina kostnader med 5 "ii . Överbefälhavaren anser all
de av värnpliktsverket redovisade beräkningarna i vissa avseenden kan
diskuteras. Chefen förförsvarsstaben föreslär alternativa sätt all beräkna koslnadsbesparingarna
men motsätter sig inle de utgångsvärden värnpliklsverkel har använt. Chefen för
armén biträder förslaget all minska antalet värnpliktiga vid värnpliktsverket
men anseratt det är felaktigt alt räkna del minskade antalet värnpliktiga som
en kostnadsminskning för värnpliktsverket. En sådan reducering innebär inte
någon minskning av det totala antalet värnpliktiga. Kostnaderna för dessa
värnpliktiga börenligt arméchefen liksom i dag redovisas av armén. Inte heller
överbefälhavaren anseratt uteblivna kostnader för värnpliktiga vid värnpliktsverket
innebär någon besparing för försvarsmakten. Yltedigare åtgärder kan bli
nödvändiga att vidta om verksamheien vid värnpliktsverket skall bedrivas lill 5
' n lägre kostnader för försvarsmakten. Samtidigt betonasdock betydelsen av värnpliklsverkets
verksamhet. Militärbefälhavaren för Östra militärområdet anser del angeläget
all värnpliktsverket tillförs nödvändiga resurser.

Bodens
kommun framhåller alt värnpliktsverket i alternativ 4 inte har beaktat alla
faktorer, bl. a. konsekvenserna av samverkan med landsting och kommuner. Enligt
Umeå kommun har för lilen hänsyn tagits till de ekonomiska vinsterna i allernaliv
6. Jämtlands läns landsting anser all ekonomiska överväganden har spelat
alltför stor roll beträffande inskrivningsverksamheten i Norriand. Lokaliseringspoliliska
aspekter bör tillmätas minst lika stor betydelse. Norrbottens läns landsting
anser alt resekostnaderna inte kan uteslutas vid kosinadsjämförelser mellan
olika allernaliv som har skett i förslaget.

Försvarets
datacentral noterar bl. a. alt kostnaderna för en terminalförbindelse mellan
värnpliktsverkets huvudkonlorochcenlralensdatamaskinerinte har tagits med i
kostnadsberäkningarna.

Försvarets
sjiikvårdssiyrelse anser att kostnaderna för läkarlöner kan vara för lågl
beräknade. Denna uppfattning delas av överbefälhavaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomförande

Svenska officersförbundet,
PluioiisofficersfÖrbundet och Väsierboiicns läns landsting instämmer i
värnpliktsverkets förslag beträffande tidpunkten för genomförande av
omorganisationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

F7. Värnpliktsverket

1974/75
Ulgifl 1975/76 Anslag 1976/77 Förslag

39
231 000 37 245 000 43 260 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader
och meddsbehov (1 000-ial kr.)

Primäruppdrag
m, m.

1974/75

1975/76

1976/77

Planerat

Utfall

Planerat

Värnpliktsverket

Föredraganden

Värnpliktsverket: Allmän ledning och för-bandsverksamhet

34 190

39 231

37 245

42 648

43 260

Kostnader

34190

39
231

37 245

42
648

43
260

Tillkommer:

Medgiven
prisreglering

+ 6 325

-

-

-

-

Medelsbehov

40 515

39
231

37 245

42
648

43
260

Personal

Antal

1974/75

1975/76

Ber ä knad ä ndring

1976/7-

Planerat

Ulfall

Planerat

V ä rnplikts- F ö redra-

verket

ganden

Milit ä r personal
Regementsofncerare Kompaniofflcerare Plulonsofficerare

39 24 10

38 22 10

41

25 10

+52

+52 -22

Civilmilit ä r
lursonal Ö vrig personal

Pensionerad
milit ä r

5

4

5

-5

Deialjor-ganisaiion och f ö rdelning enligt regeringens best ä mman
de

personal i arvodes-tj ä nsl

Regementsofficerare Kompaniofiicerare

13

3

13

3

12 3

-123 -123

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 143 20

Antal

1974/75 1975/76
Beräknad ändring

1976/77

Planerat Utfall Planerat Värnplikts- Föredra-

verket ganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Civil
personal'

Handläggande
personal

29

33

29

+6

Övrig
personal

165

158

161

-9

Deltidsanställd

personal

103

106

103

-14

391

387

389

-15

-16

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Inkl, 35 personer utöver personalförteckning,

2 Sammanlagt minskar anlalel militära tjänster med 9 (jfr
not 3)

3] personalförteckningen finns 16 tjänster för
regementsofficer och 16 tjänster för

kompaniofficer. Vakanserna har fyllts med civil personal.

Budgetåret
1974/75

Värnpliktsverket
anger i sin årsredovisning för budgetåret 1974/75 att fasta rutinerförplaneringsverksamheten
successivt harinförts. Delta har bl. a. positivt påverkat planeringen av den
regionala förbandsomsätlningen. Personalplaneringssystemet har utvecklats som
planerat.

Personalredovisningenharunderbudgelårelfungerattillfredsställande.
Arbetsmetoder och rutiner harensats. Tidigare eftersläpning i krigsplaceringsar-betet
härtill stor del inhämtats. En ny rutin för krigsplacering med datamaskin har
utarbetats och prövats.

En
förbättrad rutin för att bevaka enskilda värnpliklsärenden har införts. Vidare
har handläggningsruli nerna för dessa ärenden setts över och förenk lats. Åtgärder
har vidtagits för att förbättra informationen till enskilda.

Åtgärder
har vidtagits för all minska den manuella hanteringen vid delgivning av
registerinnehåll enligl datalagen.

Inskrivningarna
har kunnat genomföras planenligt. Arbete har pågått med att förbättra klassifikations-,
krav- och kunskapsredovisningssyslemen.

Databehandling
och administration har fungerat tillfredsställande. System- och
programanpassning i samband med övergång till nytt befattnings-typkravregisler
och införande av urvalsgrupper har genomförts beiräffande inskrivningsrutinerna.
Marinens övergång till värnpliktsverkets redovisningssystem har genomförts.

Budgetåret
1975/76

Under
budgetåret har resultaten av översynen av värnpliklsverkets organisation
redovisats för regeringen. Förberedelser kommer att vidtas för att genomföra de
i slutrapporten föreslagna åtgärderna.

Huvudkontoret
kommer alt omlokaliseras till Karlstad under budgetåret.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 21

Förberedelser
för omlokaliseringen pågår.

Den
fortsatta utvecklingen av dalamaskinstödda rutiner kommer att inriktas mol alt
utnyttja befintlig information för all minska del manuella arbetet. Antalet delgivningsärenden
till följd av den nya dalalagen tenderar alt öka och kräver fortsatt
uppmärksamhet.

Budgetåret
1976/77

Värnpliktsverket

Förändringar
i förhållande till budgetåret 1975/76 motiverar värnpliktsverket på följande
sätt,

A, Pris-
och löneomräkning

Pris-
och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 3 587 000 kr,

B, Förändringar
enligl Kungl, Maj:is/regeringens beslul

1. Merkostnaderna
till följd av omlokalisering av huvudkontoret och

Bergslagens inskrivningscentral uppgår till 2 586 000 kr,

2, Kungl,
Maj:t/regeringen har i särskilda beslut medgett inrättande av

två tjänster (+ 123 000 kr,),

C, Uppgiftsförändringar

Förändringarna
med anledning av översynen (-218 000 kr,) beräknas enligl följande,

-21800
000 kr,

+21 549
000 kr,

+

56 000
kr.

-1-

120 000
kr,

-

780 000
kr.

-

160 000
kr,

+

150 000
kr,

_

50 000
kr.

-

325 000
kr.

-

358 000
kr.

+

200 000
kr.

+

760 000
kr.

+

60 000
kr.

+

250 000
kr.

+

90 000
kr.

389
tjänster dras in 357 tjänsler inrättas

1 tjänst
inrättas för personaktsarkivet

2 tjänster
behålls vid medicinalpersonaldelaljen

17 arvodestjänster behålls

3 tjänster
hålls vakanta i Norriand

3
tjänster behålls övergångsvis vid dataavdelningarna vid Södra och Östra
värnpliktskontoren och Nedre Nordands värnpliktskontor

1
tjänst vid dataavdelningen vid Övre Norriands värnpliktskonlor hålls t, v, vakant
Värnpliktsförmåner minskar Materiel och tjänster minskar Personalutveckling

Löner
till övergångsvis kvarstående personal Säve depå Terminalutrustning Resor och
traktamenten

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 143 22

D.
Alternativ O

Eflersonn
pågående översyn av värnpliklsverkel vänlas innebära besparingar i
storleksordningen 5 % har något särskilt nollalternaiiv inte redovisats.

Föredraganden

1
april 1973 uppdrog Kungl. Maj:l åt värnpliktsverket att i samarbete med försvarets
rationaliseringsinstitut se över värnpliktsverkels organisation. En delrapport
överarbetet övedämnades i augusti 1974. Slutrapporten redovisades i september
1975 efter att ha remissbehandlats.

Värnpliktsverket
är f n. centralt organ för inskrivning och personalredovisning inom försvarsmakten,
I enlighet med den uppfattning som värnpliklsverkel och flertalet remissinsianser
har redovisat anserjag att verket bör vara en under regeringen direkt lydande
förvaltningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning.

Värnpliklsverkel
föreslår att verkels nuvarande uppgifter lämnas oförändrade och att verket
liksom tidigare skall vara program- och produktionsmyndighet för delprogrammet
Värnpliklsverkel och fackmyndighet för facket personalredovisning.
Verksamheten föreslås bli indelad i tre internprogram, näm-ligen planering,
redovisning och inskrivning. Dessutom föreslås att gemensamma stödfunktioner
t, v, betraktas som ett internprogram. Internprogrammen bör motsvaras av
enheter i organisationen. Jag delar värnpliktsverkets uppfattning alt den
föreslagna organisationsstrukturen ger vissa effektivitetsvinster i
förhållande till nuvarande organisation och tillstyrker därför förslaget,

Verksamheien
föreslås ledas av en verkschef, Föratt leda huvudkontorets verksamhel bör enligt
värnpliktsverket en särskild chefsbefattning inrättas, Enligl min mening är del
osäkert vilka effekter omorganisationen kommer att få på verksamheien i
huvudkontoret. Jag är därför inte beredd all tillstyrka den förslagna
chefstjänsten.

Redan
1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning föreslog att
inskrivning och personalredovisning skulle ledas av en central personalförvaltning.
Regionalt skulle inskrivning och personalförvaltning ske inom varje
militärområde. För alt bl, a. begränsa kostnaderna inrättades endast tre
värnpliktskontor och tre inskrivningscentraler. Kontoren skulle i princip omfatta
två militärområden som lillsammans skulle bilda ett inskrivningsområde, Enligl
värnpliklsverkel har denna organisation visai sig vara mindre rationell. En
förstärkning av inskrivningscentralerna har blivit nödvändig och dessa har i
realiteten fungerat som värnpliktskonlor. Värnpliktsverket föreslår därför att
nuvarande inskrivningscentraler jämställs med värnpliklskontoren och i likhet
med dessa lyder direkl under chefen för värnpliktsverket. Som en följd av detta
bör benämningen på inskrivningscenlralerna ändras till värnpliktskonlor och
inskrivningsområdena få gränser som stämmer överens

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 143 23

med
militärområdenas. Flertalet remissinstanser stöder den föreslagna regionala
organisationen.

För
att uppnå en funktionell organisation bör enligt min mening inskriv-ningscenlralernas
lydnadsförhållanden ändras. Trots all verksamheien vid de regionala enheterna
liksom tidigare kommer alt ha olika omfattning tillstyrker jag således värnpliklsverkets
förslag beträffande den regionala organisationen med undantag för inskrivningsorganisationen
i Norrland till vilken jag återkommer i det följande. Detta innebäratt
benämningen på inskrivningscenlralerna ändras till värnpliktskontor och att anlalel
inskrivningsområden utökas lill sex. Inskrivningsområdena (år samma gränser
som militärområdena.

Den
av värnpliklsverkel föreslagna delegeringen av bl. a. beslutanderätten i
enskilda värnpliktsärenden tillstyrks av de närmast berörda remissinstanserna.
Enligl min mening leder en ökad delegering lill bl. a. en snabbare handläggning
av de enskilda ärendena. Jag ansluter mig därför till förslaget men förutsätter
att chefen för värnpliktsverket noggrant följer verksamheten och förbehåller
sig rätten att fatta beslut i anstånds- och befrielseärenden som är av
principiell betydelse eller i övrigi av slor vikt. Nuvarande enhetlighet i bedömningen
(är inte heller födoras.

Försvarets
sjukvårdsstyrelse och försvarets forskningsnanstalt biträder f. n. värnpliktsverket
i medicinskaoch psykologiska frågor. Dessa myndigheter och Sveriges
psykologförbund stöder förslaget att medicin- och psykologifacken bör fåegna
företrädare i huvudkontoret. Innan det har klariagts om personal för dessa
uppgifter kan föras över från försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets
forskningsanstalt eller om de måste hämlasfrån annat håll ärjag inte beredd att
ta ställning till behovet av tiänster för detta ändamål.

Enligt
värnpliktsverket bör en särskild funktion för beredning av enskilda värnpliklsärenden
tillkomma. Ävenjag anseratt en sådan funktion bör inrättas för att verket skall
kunna ge bättre service åt allmänheten och de inskrivningsskyldiga.

1
enlighet med direktiven föreslås all ell för värnpliktsverket, försvarels sjukvårdsstyrelse
och försvarets forskningsanstalt gemensamt centralt personaktsarkiv för läkarhandlingar,
skärmbildshandlingar och psykologiska prövningshandlingar skall inrättas och föriäggas
lill Karistad. Jag föreslår att arkivet benämns centralt läkarhandlingsarkiv
och lokaliseras till Kadstad.

Beträffande
föreslagen avveckling av den särskilda medicinalpersonaldelaljen vid värnpliklsverkelshuvudkonlor
och organisalionslillhörighelen för marinens iruppregislerfinnsdet enligt min
mening ännu inte tillräckligt underlag för beslul. 1 likhet med
överbefälhavaren anserjag dock att verket bör sträva efter en enhetlig
redovisning av personalen och undvika all skapa eller behålla särskilda rutiner
för små personalgrupper.

Värnpliktsverket
föreslår en ökad satsning på personalutveckling. De flesta remissinstanserna
stöder detta förslag. Jag förutsätter all behovet av personalutveckling inom
värnpliktsverket kommer att tillgodoses i samma utsträckning som inom den
övriga statsförvaltningen. Resursbehovet för ändamålet

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76: 143 24

bör
behandlas i samband med de årliga budgetprövningarna.

Beträffande
verksamheien i Norrland har värnpliktsverket föreslagit att reducerade värnpliktskonlor
skall organiseras i Boden och Östersund och att inskrivning för hela Norriand
skall ske vid en gemensam inskrivningscentral i Umeå.

Ett
flertal remissinstanser anser att ett nära samarbete mellan militärområ-desslab,
landsting, kommun och resp. värnpliktskontor är av stor betydelse. Av tre
närmare utredda organisationsalternativ har förslaget om ett för hela Norrland
gemensamt värnpliktskonlor, inkl, inskrivningscentral i Umeå, förordats endast
av Umeå kommun, Umeå universitet och Västerbottens läns landsting.
Alternativet är det ekonomiskt mest fördelaktiga men innebär vissa nackdelar
genom minskade möjligheter till samverkan mellan värnpliktskontor och
militärområdesstab i såväl Boden som Östersund, Det är också ogynnsamt för nu
anställd personal i Norrland, Jag kan därför inte förorda detta alternativ.

Fullständiga
värnplikiskontor med såväl personalredovisning som inskrivning i Boden och
Östersund medför enligt värnpliktsverket fördelar beträffande samverkan,
anställnings- och reseförhållanden, Värnpliklsverkel har dock, främst av
ekonomiska skäl, inte ansett sig kunna välja detta alternativ.

Flera
remissinstanser förordar fullständiga värnpliktskontor och ungefär lika många
förordar reducerade värnpliktskontor i Boden och Östersund med gemensam inskrivningscentral
i Umeå.

Enligt
min mening är det av stor vikt all kostnadsminskningar uppnås vid omorganisationer
inom försvarsmakten. Värnpliktsverkets förslag till organisation i Norriand
tillfredsställer delta krav. Vid val av alternativ måste emellertid i delta
fall enligt min meningstor betydelse tillmätas lokaliseringspoliliska skäl, samarbelsmöjligheler
mellan värnpliktskontor och militärområdes-stab,de inskrivningsskyldigas reseförhållanden
och personalens anställningsförhållanden. Mot denna bakgrund förordar jag
alternativet med fullständiga värnpliktskontor med såväl personal redovisning
som inskrivning i Boden och Östersund trots all del i ekonomiskt hänseende är
mindre fördelaktigt än reducerade värnpliktskonlor med gemensam inskrivningscentral
i Umeå.

Överbefälhavaren,
chefen för försvarsstaben och chefen för armén anser att det kan diskuteras om
värnpliktsverket med sitt förslag uppnår de redovisade kostnadsminskningarna om
5,75 "h. Det kan dock konstateras att betydande besparingar i fråga om
personal och värnpliktiga har kunnat åstadkommas. Även i övrigt har kostnaderna
begränsats. Trots detta torde en ökad effektivitet i verksamheten komma att
uppnås. Mot denna bakgrund kan jag därför i huvudsak acceptera förslagen även
från kostnadssynpunkt.

En förutsättning för att
uppnå redovisade personalminskningar m. m. är bl. a. all maskinella hjälpmedel
utnyttjas i större utsträckning. Sådana hjälpmedel bör därför tillföras i
huvudsak i enlighet med värnpliktsverkets förslag. Föratt möjliggöra den
föreslagna delegeringenav beslutanderätten i ärenden om anstånd med och
befrielse från värnpliktstjänstgöring måste värnpliktsla-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 143 25

gen
ändras. Även vissa andra författningsändringar behövs föratt genomföra den nya
organisationen. Jag avser all i annal sammanhang la upp frågan om dessa
ändringar.

Den
nya organisationen bör införas successivt från den I juli 1976 i samband med
huvudkontorets omlokalisering till Karistad, Förändringarna bör genomföras med
hänsyn till de lokala och personella förutsättningarna. Jag förutsätter att
personalminskningarna genomförs efter hand genom naturlig avgång eller genom
omplacering i samråd med försvarets personalnämnd och berörda pesonalorganisationer.
Jag räknar med att organisationsförändringarna kommeratt vara helt genomförda
i slutet av programplaneperioden. Delegering av anstånds- och befrielseärenden
bör kunna påbörjas den 1 juli 1976.

Det
bör ankomma på regeringen att beslula om och vidta de övergångsåtgärder och
åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra de föreslagna ändringarna av
värnpliktsverkets organisation.

Idedelaranställnings-ocharbelsvillkorärförhandlingsfrågoravserjagaUge
statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.

Förutom
de förändringar som motiveras av översynen har jag inle något att erinra mol
den inriktning av verksamheten som värnpliktsverket har föreslagit i
programplanen.

Min
beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen all

1, godkänna de riktlinjer för värnpliktsverketsorganisation
som jag har förordat,

2, bemyndiga regeringen alt vidta de övergångsåtgärder
som behövs för att genomföra förslagen och som inte innebärändringar i värnpliktslagen(1941:967),

3, till Värnpliktsverket för budgetåren 1976/77anvisaell
förslagsanslag av 43 260 000 kr.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar i 8 dokument.

  1. Bet. 1975/76:FöU38 Med anledning av propositionen 1975/76:199 om ändring av värnpliktslagen (1941:967), m. m. jämte motioner s. 2 · s. 21 i texten
  2. Bet. 1975/76:FöU33 Med anledning av propositionen 1975/76:143 om vissa anslags- och organisationsfrågor rörande försvaret jämte motion s. 1 · s. 3 i texten
  3. Bet. 1975/76:FöU32 Med anledning av propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:143 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1976/77 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jäm… s. 1 · s. 30 · s. 31 · s. 65 i texten
  4. Prop. 1975/76:199 om ändring av värnpliktslagen (1941:967), m.m. s. 15 · s. 27 · s. 35 · s. 36 i texten
  5. Prop. 1976/77:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1977/78 i texten

Visa alla 8