Sök i Ratio Lex

Om överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m.m.

24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:151, Om överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 Regeringens proposition

1975/76:151

om
överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m.

beslutad
den 26 februari 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

G. E.
STRÄNG

RUNE
B. JOHANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget den 1
juli 1976 överlåts till Statsföretag AB. Vidare läggs vissa riktlinjer fram för
Utvecklingsbolagets framtida verksamhet. Bolaget skall även i fortsättningen ha
som en uppgift att utveckla för samhället angelägna produkter, metoder och
system samt att utgöra en kanal för utveckling av itmovationer från mindre
företag och enskUda uppfinnare. Under de närmaste åren behöver
Utvecklingsbolaget för denna uppgift tillföras ett bidrag. För budgetåret
1976/77 beräknas ett bidrag av 3 milj. kr. under styrelsens för teknisk
utveckling forsknings- och utvecklingsanslag.

I
propositionen föreslås att 27 milj. kr. anvisas i form av aktieägartillskott
till Utvecklingsbolaget för att genomföra rekonstruktionen.

Sveriges
Investeringsbank AB föreslås vidare få 26,7 milj. kr. över statsbudgeten nästa
budgetår som ersättning för ett avskrivet lån till Utvecklingsbolaget.

1
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 151

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:151

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-02-26

Närvarande:
statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, AspUng,
Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Peterson.

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition
om överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m.

1
Inledning

Svenska
Utvecklingsaktiebolaget (i fortsättningen kallat Utvecklingsbolaget) bildades
i juli 1968 (prop. 1968: 68, SU 1968: 131, rskr 1968: 304). 1 samband med
bildandet av ett statligt förvaltningsbolag, Statsföretag AB, (prop. 1969:
121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) överfördes Utvecklingsbolagets aktier frän
fonden för statens aktier till det nybildade förvaltningsbolaget.

Sedan
Statsföretag i oktober 1971 med hänvisning till begränsade ekonomiska resurser
hade hemställt att bli befriad från det direkta ägaransvaret för
Utvecklingsbolaget, fördes dess aktier den 1 januari 1972 tillbaka till fonden
för statens aktier (prop. 1971: 139, NU 1971: 45, rskr 1971: 326).

Utvecklingsbolaget
fick vid bildandet 25 milj. kr. till sitt förfogande. Därav var 15 milj. kr.
aktiekapital, 3 milj. kr. reservfond och 7 milj. kr. aktieägartillskott. Under
perioden 19701971 tillfördes Utvecklingsbolaget 6,5 milj. kr. från Statsföretag,
varav 2,5 milj. kr. var aktiekapital, 0,5 milj. kr. reservfond och 3,5 milj.
kr. koncernbidrag. Genom statsmakternas beslut i enlighet med prop. 1971: 139
tillfördes Utvecklingsbolaget 12 milj. kr., varav 8 milj. kr. var aktiekapital
och 4 milj. kr. reservfond.

I
enlighet med statsmakternas beslut våren 1974 (prop. 1974: 54, NU 1974: 22, rskr
1974: 151) tillfördes Utvecklingsbolaget 30 milj. kr., varav 25 milj. kr. var
aktiekapital och 5 milj. kr. reservfond. Aktiekapitalet kom därefter att uppgå
till 50,5 milj. kr.

I
mitten av år 1975 kom Utvecklingsbolaget i akuta ekonomiska svårigheter. För
att ge bolaget rådrum för rekonstruktionsåtgärder avskrev

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:151 3

Sveriges
Investeringsbank AB ett lån på 26,7 milj. kr. till bolaget. I avvaktan på ett
slutligt förslag från regeringen om rekonstruktion av bolaget tillfördes detta
vidare 40 milj. kr. som aktieägartillskott (prop. 1975/76: 66, NU 1975/76: 19, rskr
1975/76: 109). Jag framhöll i propositionen att svårigheterna endast delvis
kunde förklaras av det stora risktagande som ligger i denna form av verksamhet.
I inte ringa grad var det ekonomiska utfallet i företagsgruppen en följd av
bristande planering och kontroll av verksamheten. Jag underströk emellertid
behovet av industriellt inriktat utvecklingsarbete med inriktning på den samhälleliga
sektom. Vissa riktlinjer angavs för saneringen och rekonstruktionen av bolaget
(se prop. 1975/76: 66 s. 89).

Utvecklingsbolaget
och Statsföretag har i skrivelse den 26 februari 1976 föreslagit bl. a. att
Statsföretag per den 1 juli 1976 skall överta samtliga aktier i
Utvecklingsbolaget. Denna skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 1.

2
Motiv för inrättande av ett statligt utvecklingsbolag

Föredragande
statsrådet redogjorde i prop. 1968: 68 för de skäl som motiverade att ett
statligt utvecklingsbolag inrättades. Ett väsentligt skäl var behovet av att
för samhället och ytterst för konsumentema angelägna produkter, metoder och
system kommer fram så snabbt som möjligt och får en från teknisk och
kommersiell synpunkt tillfredsställande utformning.

Ett
andra skäl var att ge de statliga företagen och verken förbättrade möjligheter
att etablera samarbete med näringslivet i övrigt för att utveckla och
marknadsföra produkter samt att ge ökade möjligheter till samarbete inom den
statliga företagsgruppen.

Ett
tredje skäl var att skapa bättre förutsättningar för exploatering av
innovationer gjorda av anställda vid statliga myndigheter och företag. Ett
fjärde var behovet av att skapa ytterligare en kanal för utveckling och
exploatering av innovationer gjorda speciellt inom mindre företag samt av enskUda
uppfinnare och forskare.

Enligt
föredraganden kunde det statliga utvecklingsbolaget i princip arbeta på två
olika sätt. Det första innebar att bolaget för en beställares räkning utförde
ett uppdrag mot ersättning på kommersiella grunder. Det andra och på sikt
väsentligare sättet var att initiera och genomföra projekt med satsande av
eget kapital. Det kunde härvid, bl. a. i syfte att bättre bestämma ett
projekts marknadsfömtsättningar, vara nödvändigt för utvecklingsbolaget att
under en viss tid själv medverka i tillverkning och försäljning av en produkt.
Utvecklingsbolagets tillverknings- och försäljningsverksamhet borde dock inte
utvecklas därhän att bolaget förlorade sin urspmngliga karaktär. Strävan borde
vara att, efter en tid som kunde komma att variera från fall till fall,
avskilja tillverknings-och försäljningsverksamhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:151 4

Föredraganden
betonade att det senare skälet var det på sikt väsentliga och framhöll att det
var nödvändigt att bolaget arbetade utifrån ett principiellt krav på
tillfredsställande lönsamhet på lång sikt. Detta borde ge den bästa
vägledningen för ett ekonomiskt riktigt projektval och leda till att trots ett
i princip brett verksamhetsfält tUlgängliga resurser utnyttjades effektivt
genom stark koncentration till ett urval projekt. Föredraganden påpekade också
att den eftersträvade avkastningen på det egna kapitalet kunde uppnås först på
lång sikt.

Sistnämnda
uttalande underströk jag, när jag i prop. 1971:139 påpekade att lönsamhet inom
ett projekt torde kunna påräknas först i genomsnitt fem år efter det att
utvecklingsarbetet på projektet har påbörjats. Jag underströk samtidigt att
varje utvecklingsbolag som uteslutande engagerar sig i nya projekt utsätter sig
för en betydande ekonomisk risk. Jag påminde vidare om det angelägna i att Utvecklingsbolagets
tillverknings- och försäljningsverksamhet inte utvecklades därhän att bolaget
kom att förlora sin urspmngliga karaktär. Bolagets strävan borde vara att
avskilja tUlverknings- och försäljningsverksamheten. Givetvis borde det
ekonomiskt mest fördelaktiga försäljningstUlfället avvaktas. Jag erinrade
också om att bolaget borde koncentrera sm verksamhet till ett mindre urval
projekt.

För
åren 1972 och 1973 redovisade UtveckHngsbolaget ett positivt nettoresultat.
Trots detta behövde bolaget, för att även fortsättningsvis kunna genomföra de
projekt som företaget hade engagerat sig i, ett kapitaltUlskott. Ar 1974 fick
bolaget ett kapitaltUlskott på 30 milj. kr. Jag anförde vid min anmälan att
tillskottet borde ge Utvecklingsbolaget möjlighet att i viss omfattning ta upp
nya projekt. Jag betonade emellertid samtidigt att det i synnerhet för företag
av Utvecklingsbolagets karaktär är ett väsentligt krav att verksamheten
koncentreras till ett begränsat antal särskUt intressanta projekt. Jag fäste
även uppmärksamheten på att Utvecklingsbolaget fortlöpande måste vara berett
att lägga ner projekt, vars förutsättningar har försämrats så att den långsiktiga
lönsamheten kan förväntas bli låg.

Vidare
framhöll jag nödvändigheten av att Utvecklingsbolaget vid påbörjandet av nya
projekt beaktade att bolaget upprätthöll en tillfredsställande likviditet och
soliditet. Jag påpekade att ytterligare ekonomiska möjligheter att starta nya
aktiviteter kunde skapas genom att tillgångar avyttrades och genom samarbete
med andra intressenter.

3
Utvecklingsbolagets verksamhet

Utvecklingsbolaget
bestod vid utgången av år 1975 av ett moderbolag och sex dotterbolag.
Moderbolaget hade då 79 anställda. Vid samma tidpunkt var 551 personer anställda
i dotterbolagen. Företagsgruppens omsättning var under år 1975 92 milj. kr. En
redovisning av verk-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 5

samheten inom Utvecklingsbolaget med dotterbolag samt en
preliminär beräkning av redovisat resultat för år 1975 bör fogas till
protokollet i detta ärende som resp. bilaga 2 och 3.

4 Föredraganden

Svenska Utvecklingsaktiebolaget (Utvecklingsbolaget)
bildades år 1968. Det har till uppgift bl. a. att medverka till att för samhället
i vid mening angelägna produkter, metoder och system kommer fram så snabbt som
möjligt och får en från teknisk och ekonomisk synpunkt tillfredsställande
utformning. Bolaget skall också skapa bättre förutsättningar för exploatering
av innovationer och därvid utgöra en kanal för innovationer gjorda speciellt
inom mindre företag och av enskilda forskare och uppfinnare.

Verksamheten skall bedrivas dels genom att bolaget åtar
sig uppdrag mot ersättning pä kommersiella grunder, dels genom att det
initierar och genomför projekt med insats av eget kapital.

I sistnämnda fall förutsätts att bolaget övergångsvis kan
engagera sig i tillverkning och marknadsföring av nya produkter. För att
bolaget inte skall förlora sin karaktär av utvecklingsbolag skall strävan vara
att bolaget, så snart som detta är ekonomiskt möjligt, avskiljer tUlverknings-och
försäljningsverksamhet för att successivt frigöra kapital och andra resurser
för nya projekt. Härigenom kan bolagets storlek begränsas och en nödvändig
flexibilitet skapas.

Utvecklingsbolaget skall arbeta utifrån ett krav på
tillfredsställande lönsamhet pä lång sikt. Detta förutsätter bl. a. att tUlgängliga
resurser koncentreras till ett urval av särskilt intressanta projekt.

Utvecklingsbolaget hade vid ingången av år 1975 ett
aktiekapital av 50,5 milj. kr. och en reservfond på 12,5 milj. kr. De
balanserade förlusterna var ca 25 milj. kr. För år 1975 budgeterades en
förlust pä ca 17 milj. kr.

I början av sommaren 1975 blev det känt att förlusten för
år 1975 skulle bli avsevärt större, främst beroende på en reviderad, oväntat dålig
resultatprognos för dotterbolaget AB Samefa. Snabba saneringsåtgärder blev
nödvändiga. I avvaktan på ett slutligt förslag om rekonstruktion skrev
Sveriges Investeringsbank AB (Investeringsbanken) av ett lån till
Utvecklingsbolaget på 26,7 milj. kr. Vidare tUlfördes bolaget 40 milj. kr. som aktieägartillskott
(prop. 1975/76: 66, NU 1975/76: 19, rskr 1975/76: 109).

Jag återkommer nu med förslag hur rekonstmktionen av
Utvecklingsbolaget bör ske. Innan jag redogör för detta förslag finner jag det
nödvändigt att lämna en något utförligare bakgmndsbeskrivning avseende dels
händelseutvecklingen under år 1975, dels vissa principiella aspekter på
Utvecklingsbolagets verksamhet.

t2 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 151

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:151 6

Händelseutvecklingen
under år 1975

Jag
framhöll vid min aimiälan hösten 1971 av vissa frågor rörande
Utvecklingsbolaget (se prop. 1971: 139 s. 16) att det tidigast om tre till fyra
år torde vara möjligt att bedöma verksamhetens ekonomiska förutsättningar på
sikt och ta ställning till frågan om en principiell omprövning av företagets
mål och verksamhet. Detta innebar att en sådan bedömning kunde göras först år
1975. Jag upprepade detta i prop. 1974: 54 och aviserade en utvärdering av
verksamheten under år 1975.

Ett
utredningsarbete i detta syfte igångsattes på mitt uppdrag våren 1975.
Utvärderingen genomfördes inom industridepartementet med biträde av utomstående
konsulter. Jag har tidigare i prop. 1975/76: 66 kortfattat redogjort för den
sålunda genomförda avstämningen mellan givna riktlinjer och genomförd
verksamhet. Utvärderingen var ett steg i förberedelsearbetet för en mera
definitiv bedömning av Utvecklingsbolagets mål och verksamhet.

Utvecklingsbolagets
styrelse hade å sin sida redan under år 1974 tagit vissa initiativ som syftade
till att säkra bolagets långsiktiga verksamhet. Diskussioner togs upp mellan
företagsledningarna för Utvecklingsbolaget och Statsföretag AB för att utröna
förutsättningarna för ett vidgat samarbete mellan de två företagen. Dessa
överläggningar resulterade i att Utvecklingsbolaget och Statsföretag i en
gemensam skrivelse tUl regeringen den 5 maj 1975 hemställde att förhandlingar
skulle tas upp syftande till att överföra statens aktier i Utvecklingsbolaget
till Statsföretag. I skrivelsen framhölls bl. a. att det var av värde för
Statsföretag att ha tillgång till en enhet inom gruppen med
Utvecklingsbolagets tekniska kompetens, som kunde ansvara för
utvecklingsprojekt av betydelse för Statsföretagsgruppen. I prop. 1975/76: 66
har även på denna punkt en mera detaljerad redogörelse lämnats.

På
senvåren 1975 pågick således ett utredningsarbete och förelåg även i övrigt
material som enligt min mening skulle under då kända förhållanden ge ett
fullt tillfredsställande underlag inför statsmakternas beslut om
Utvecklingsbolagets framtid. Vid denna tidpunkt syntes förutsättningarna
finnas för att lägga förslag till riksdagen hösten 1975 angående
Utvecklingsbolagets framtida verksamhet.

Under
juni 1975 anmälde emellertid Utvecklingsbolagets verkstäUande ledning för
styrelsen att det förväntade rörelseresultatet för år 1975 skulle bli avsevärt
sämre än beräknat. Därigenom hade också de förutsättningar jag nyss har berört
väsentligt förändrats. Till frågorna om framtida uppgifter, finansieringsbehov
och ägarförhållanden fogades ett akut behov av åtgärder i syfte att sanera och rekonstraera
verksamheten, främst inom vissa av dotterbolagen. En redogörelse för denna händelseutveckling
har lämnats i prop. 1975/76: 66.

Ett
intensivt sanerings- och rekonstruktionsarbete inleddes omedelbart på
industridepartementets och styrelsens initiativ. Till denna fråga skaU jag
strax återkomma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 7

Erfarenheterna
av den hittillsvarande verksamheten

Jag
har tidigare i prop. 1975/76: 66 i vissa hänseenden anfört kritik mot skötseln
av Utvecklingsbolaget, främst vad gäller kontrollen över UtveckUngen i några av
dotterbolagen. Denna kritik kvarstår. Jag finner det emellertid angeläget att
samtidigt framhålla de många positiva resultaten av bolagets verksamhet.

Genom bolaget har viktiga
initiativ tagits till samordning inom svensk datorindustri. Stansaab Elektronik
AB (Stansaab) i vilket Utvecklingsbolaget är hälftendelägare är en av
världens ledande tillverkare inom sitt huvudområde, flygtrafikledningssystem.
Ett viktigt men kommersiellt riskfyllt utvecklingsarbete på pressteknikens
område bedrivs inom AB Carbox i Ystad. Den tillverkningsteknologi som har
tagits fram för bUskyltstillverkningen har även intemationellt fått lovord. En
ny kilometerräknare avsedd för reformen rörande beskattning av släpvagnar har
tagits fram. Ett betydelsefullt utvecklingsarbete har också bedrivits inom
miljövårdsteknikens och den medicinska teknikens område.

De
positiva resultat av Utvecklingsbolagets verksamhet som sålunda enligt min
mening föreligger måste bedömas mot bakgrund av de förutsättningar för
verksamheten som jag tidigare har redogjort för. Det finns särskild anledning
att betona de svårigheter som har funnits att avyttra utvecklingsprojekt.
Erfarenheten från Utvecklingsbolaget är att en försäljning av utvecklingsprojekt
på företagsekonomiskt försvarbara vUlkor är svår att genomföra, innan man
hunnit mycket långt fram i ett exploateringsskede. Detta har i praktiken
medfört alt Utvecklingsbolaget känt sig tvingat att gradvis bygga upp en
koncern med utvecklingsverksamheten organiserad i dotterbolagsform. Härigenom
har en betydande del av de tUlgängliga resurserna bundits upp. Detta understryker
i sin tur nödvändigheten av att utvecklingsverksamhet av det slag som åsyftades
med Utvecklingsbolaget bedrivs på sådant sätt att avyttring av projekt kan
genomföras smidigt och med enkla ersättningsprinciper. Detta torde kräva att
bolaget ägs av ett större företag med utvecklings- och produktionsresurser, käimedom
om marknaden och försäljningsorganisation.

Mot
den bakgmnd som jag har redovisat finns det enligt min mening inte skäl att
ifrågasätta de näringspolitiska motiven för Utvecklingsbolaget.
Utvecklingsbolaget skall enligt min mening inte kritiseras för att det har
gjort förluster under sina första år. All erfarenhet visar att vissa
misslyckanden och höga kostnader måste accepteras vid utvecklingsverksamhet.

Utvecklingsbolagets
svårigheter med den under år 1975 starkt stegrade förlusten där kritik för
bristande kontroll således bör riktas påverkar inte denna slutsats.

Den
samlade bedömningen av erfarenheterna hittUls kan sägas vara

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:151 8

följande.
Staten bör även fortsättningsvis inte enbart genom bidrag till privata företag
stödja långsiktigt utvecklingsarbete utan även genom ett helägt
utvecklingsbolag medverka vid genomförandet av sådant arbete. Utvecklingsverksamheten
bör vara ägarmässigt knuten tiU ett företag med omfattande industriell
produktion och marknadskontakt, som skapar möjligheter tiU samarbete med andra
utvecklingsresurser och smidig fortsatt exploatering i ett rörelsedrivande
bolag när projektet når tillräcklig mognad. Den utvecklingsverksamhet som det
här gäller, kan inte alltid bedrivas så att normal företagsekonomisk lönsamhet
uppnås, framför allt på kort sikt.

För
att upprätthålla en utvecklingsresurs av den karaktär som här avses krävs vissa
löpande finansiella tUlskott utifrån. Alternativet är att bedriva enbart sådant
utvecklingsarbete som tillgängliga vinstmedel inom ett produktionsföretag
medger och som relativt nära ansluter sig till redan etablerad produktion. A
andra sidan måste som gmndläggande utgångspunkt gälla att såväl marknadsfömtsättningar
som ekonomiska förutsättningar finns för de projekt som utvecklas. De
ekonomiska problem som Utvecklingsbolaget har råkat in i är delvis ett uttryck
för svårigheterna att förena dessa olika krav. Strävan att uppnå
företagsekonomisk lönsamhet på relativt kort sikt har lett till en
snedfördelning av utvecklingsbolagets kapitalresurser. Betydande belopp har
bundits i produktion och marknadsföring, i vissa fall utan tillfredsställande
styrning från företagsledningens sida.

Denna
bedömning har varit riktgivande för det förslag till rekonstruktion som jag nu
skall redogöra för.

Förslag
till rekonstruktion

Rekonstruktionen
av Utvecklingsbolaget inleddes omedelbart efter det att de nya ekonomiska
förhållandena blev kända sommaren 1975. Ett viktigt första steg var
Investeringsbankens beslut i början av juli månad att skriva av en fordran på
Utvecklingsbolaget om 26,7 milj. kr. Jag återkommer i det följande till detta.
Genom avskrivningen och riksdagens beslut i december 1975 att tUlföra UtveckUngsbolaget
40 milj. kr. i form av aktieägartillskott fick bolaget erforderligt rådmm för
att fullfölja saneringsarbetet. Arbetet inriktades till väsentlig del på
avyttring av vissa företagsenheter inom gmppen.

Jag
avser därför att först redogöra för den del av rekonstruktionsarbetet som
berör de helägda dotterbolagen samt Stansaab.

Försäljningen
av Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) har tidigare anmälts för riksdagen (prop.
1975/76: 25 bil. 7). Utvecklingsbolagets aktier i SAKAB har överförts till
fonden för statens aktier. Försäljningen kunde ske på sådana viUkor att
Utvecklingsbolaget kompenserades för nedlagda utvecklingskostnader.

Aktierna
i dotterbolaget Grubbens-Fractionator AB har per den 1

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 9

januari
1976 sålts tiU Cellwood AB, ett svenskt företag med verksamhet inom samma
område som Gmbbens-Fractionator AB. Vidare har aktierna i dotterbolaget Anatom
AB, likaledes per den 1 januari 1976, sålts till Landstingens Inköpscenlral
(LIC).

Jag finner för egen del
dessa båda försäljningar vara naturliga led i rekonstruktionen. Det
funktionella samband som enligt uppgift finns mellan Gmbbens-Fractionator AB
och Cellwood AB resp. mellan Anatom AB och LIC bör kunna medverka till att
företagens fortbestånd säkras. De anställda i de båda dotterföretagen har
deltagit i förberedelsearbetet för försäljningen. Jag finner detta
tillfredsställande.

Kvarstående
helägda dotterbolag Samefa, Carbox, Edvin Gardmo AB och AB TeUusond är f. n.
föremål för vissa åtgärder och överväganden inom ramen för
rekonstruktionsarbetet. Jag vill härvid nämna följande.

Vid
Samefa pågår under ny ledning ett omfattande arbete i syfte att anpassa
produktionsresurserna tUl försäljningsmöjligheterna. Genom naturlig avgång har
personalstyrkan sedan senhösten 1975 reducerats med ca 45 personer. En
ytterligare minskning av personalstyrkan torde visa sig nödvändig.

Carbox
befinner sig i ett övergångsskede meUan utvecklingsarbete och exploatering.
Företaget belastas alltjämt av höga kostnader för utveckling och
marknadsintroduktion samtidigt som intäkterna fortfarande är begränsade. Carbox
har rönt nationell och internationell uppmärksamhet. Det är angeläget att
företaget ges förutsättningar att arbeta vidare så långt att mer säkra
kommersiella bedömningar kan göras. Statens utvecklingsfond har till uppgift
att finansiera utvecklingsverksamhet av den karaktär det här är fråga om. En
del av de 20 milj. kr. som fonden har föreslagits bli tillförd nästa budgetår (prop.
1975/76: 100 bil. 15 s. 255) bör få användas för att stödja utvecklingsverksamheten
vid Carbox. Jag beräknar behovet av medel lill 5 milj. kr. Vad gäller framtida ägartUlhörighet
har jag erfarit att Investeringsbanken beslutat pröva frågan om ett
övertagande av Carbox.

Det
hälftenägda Stansaab är ett av Sveriges mest avancerade företag på dataområdet.
Företaget befinner sig i ett skede av snabb utveckling, som ställer betydande
krav både på teknisk utveckling och kapitalinsatser. Investeringsbanken, vars
uppgift är bl. a. att satsa pä tekniskt avancerade områden med god
utvecklingspotential, har svarat för en inte oväsentlig del av Stansaabs
kapitalförsörjning. Mot denna bakgrund finner jag det vara naturligt att
Investeringsbanken övertar Utvecklingsbolagets aktier i Stansaab. Jag har
erfarit att banken prövar frågan om ett sådant övertagande.

Jag
övergår nu till att behandla frågan om moderbolaget.

Riksdagens
näringsutskott anförde vid sin behandling av prop. 1975/ 76: 66 att rekonstmktionsarbetet
borde inriktas på att föra över Utveck-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 10

lingsbolaget
till Statsföretag. Statsföretag skulle därigenom få en utvecklingsenhet, något
som enligt utskottet tedde sig nödvändigt (NU 1975/ 76: 19 s. 5).

Utskottet
betonade i sitt av riksdagen godtagna betänkande att ett ägarskifte inte fick
gå ut över de urspmngliga syftena med Utvecklingsbolaget. Att söka få fram
produkter, metoder och system som är angelägna från samhällelig synpunkt borde
därför enligt utskottet alltjämt vara ett viktigt mål. Utvecklingsbolagets
resurser fick vidare, efter att ha förts över till Statsföretag, inte helt
reserveras för koncernens egna projekt.

Med
utgångspunkt i näringsutskottets uttalanden har överläggningar ägt rum mellan Utvecklingsbolaget
och Statsföretag. Resultatet härav har sammanfattats i en gemensam skrivelse
den 26 februari 1976.

Ett
genomförande av förslagen i skrivelsen skulle i korthet innebära följande.

Statsföretag
övertar per den 1 juli 1976 för 100 kr. samtliga aktier i UtveckUngsbolaget.

Utvecklingsbolaget
ges därefter uppgiften att dels vara central utvecklingsresurs för
Statsföretag, dels utgöra en kvalificerad resurs för arbete med långsiktiga,
tekniskt och kommersiellt riskfyllda, projekt av samhällsangelägen natur, som
inte ryms inom Statsföretags målsättning.

UtveckUngsbolaget
planeras att från den 1 juU 1976 bestå av ca 40 personer. Som riktpunkt skall
gälla att Statsföretag för egna ändamål skall belägga hälften av bolagets
resurser. För att delvis täcka kostnaderna för den del av verksamheten som
inte har samband med Statsföretag, skaU Utvecklingsbolaget tillföras ett
bidrag. Detta beräknas behöva uppgå till 3 milj. kr. per år räknat i 1976 års
penningvärde.

Statsföretag
bär, utöver nämnda bidrag, det fulla ekonomiska ansvaret för
Utvecklingsbolaget.

Utvecklingsbolagets
aktiekapital förutsätts t. v. bli 2,5 milj. kr.

Innan
jag redogör för min syn på de frågor som tas upp i skrivelsen vill jag något
kommentera olika former för statligt utvecklingsstöd.

I
Sverige har, liksom i flertalet industriländer, staten efterhand tagit på sig
ett aUt större ansvar för både utveckling av teknik och utnyttjande av teknik
för samhällets olika behov. Detta ansvar tar sig uttryck i bl. a. statligt
utvecklingsstöd i flera former. Grundläggande är de statliga insatserna för
högre naturvetenskaplig och teknisk utbildning och forskning. Av intresse för
den fråga jag här behandlar är stödet till utveckling av tekniska innovationer,
dvs. nya produkter, processer eller system som kan tillgodose viktiga samhällsbehov
eller vara av betydelse för näringslivets förnyelsemöjUgheter. För industrins
del finns även särskUda branschinriktade åtgärder t. ex. finansiering av
gemensamma forsknings- och utvecklingsprogram. Slutligen bör nämnas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 11

de
insatser som avser att bevara och utveckla kompetens inom teknikområden av
allmän eller framtida betydelse.

Stödet
tUl utveckling av tekniska innovationer lämnas av ett flertal organ. Dessas oUka
verksamhetsområden karaktäriseras av de olika skedena i utvecklingsprocessen.

I de
första skedena av utveckUngsprocessen där det gäller att konkretisera en
projektidé eller att rent tekniskt utveckla den lämnas stöd av styrelsen för
teknisk utveckling. Styrelsens stöd upphör normalt när projektet är tekniskt
färdigutvecklat. För att föra fram projektet till ett stadium där produktens
pris och avsättningsmöjligheter mer noggrant kan beräknas kan statens
utvecklingsfond lämna stöd till projektet. När en noggrannare kommersiell
bedömning av projektet kan göras finns möjligheter för Investeringsbanken att
lämna kredit för att finansiera exploateringen. Utvecklingsbolaget, avslutningsvis,
bildades för att i egen regi kunna utveckla och genomföra projekt i alla de
nämnda utvecklingsfaserna.

Som
framgår av min redogörelse disponerar samhället över flera instrument i
forsknings- och utvecklingskedjan av vilka några har kommit till eller
vidareutvecklats sedan Utvecklingsbolagets tillkomst. Förslaget i skrivelsen
från Utvecklingsbolaget och Statsföretag finner jag väl falla inom den allmänna
ram för statliga insatser på forsknings-och utveckUngsområdet som jag har
tecknat i det föregående. Jag kan sålunda i huvudsak biträda detta förslag.

Utvecklingsbolaget
får, om förslaget genomförs, en anknytning tUl en företagsgmpp med omfattande
industriell verksamhet vilket, som jag tidigare har anfört, synes vara en gmndläggande
fömtsättning för framgångsrikt utvecklingsarbete av det slag som här åsyftas.
Jag förordar således att aktierna i Utvecklingsbolaget överlåts till
Statsföretag per den 1 juU 1976.

Som
jag också tidigare har anfört, behöver en långsiktigt arbetande samhällsinriktad
utvecklingsresurs tillföras medel i form av bidrag. Jag ansluter mig således tiU
förslaget också på denna punkt. Detta bidrag skall motsvara kostnaden för att
sedan projektbaserad finansiering genom t. ex. bidrag, lån och
uppdragsintäkter har tillgodoräknats upprätthålla en kvalificerad
utvecklingsresurs för arbete med långsiktiga, för samhället angelägna projekt.
Bidraget bör utgå från anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling. För budgetåret 1976/77 beräknar jag bidragsbehovet tiU
3 milj. kr. Jag avser att i samband med att föreskrifter meddelas för
styrelsens anslagsdisposition nästa budgetår återkomma till regeringen med
förslag i denna fråga.

Vad
gäller genomförandet av verksamheten bör en ändring göras av riktlinjerna för
bolagets arbete. Utvecklingsbolaget bör inte medverka i exploateringen av
utvecklingsprojekt. Ekonomiskt Uvskraftiga

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76:151 12

utvecklingsprojekt
bör överföras till de producerande företagen inom Statsföretagsgruppen eller
säljas tiU utomstående. Ersättningsgrunderna härför bör kunna läggas fast av
den nye ägaren. Jag finner detta naturligt med tanke på det fulla ekonomiska
ansvar för Utvecklingsbolaget som Statsföretag åtar sig.

Vad
gäller dimensioneringen av Utvecklingsbolaget torde den tänkta omfattningen
vara tUlräcklig för att skapa tillfredsställande mångsidighet i kompetensen
och en miljö i övrigt som borgar för hög kvalitetsnivå på bolagets personal.

Det
statliga bidraget till den del av Utvecklingsbolagets verksamhet som har
samband med dess ursprungliga uppgifter medför ett behov av uppföljning av
denna verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att i samband med att medel
ställs tUl förfogande lämna de närmare riktlinjer som behövs för uppföljning
av denna del av bolagets verksamhet.

Jag
har därmed redogjort för pågående rekonstruktionsarbete vad avser
dotterbolagen, liksom för riktlinjerna för det framtida Utvecklingsbolaget.
Avslutningsvis skall jag beröra vilka åtgärder som behövs för att fuUfölja
rekonstruktionsarbetet. Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att
detta arbete liksom hittills genomförs i nära samarbete med den berörda
personalen och dess organisationer.

Statsföretag
har förklarat sig berett att per den 1 juli 1976 också överta de vid denna
tidpunkt till företag utanför Stalsföretagsgmppen ännu inte avyttrade
dotterbolagen. Förutsättningen härför är dock att staten svarar för att
samtliga förluster per den 31 december 1976 i resp. bolag till fullo täcks. Det
ekonomiska ansvaret för verksamheten efter den 1 januari 1977 bärs av
Statsföretag.

Jag
biträder förslaget i aUt väsentligt. Genom att utnyttja tillfört
aktieägaretillskott och tillgängliga reserver samt genom att sätta ned
aktiekapitalet i Utvecklingsbolaget bör rekonstruktionen kunna genomföras på
ett tillfredsställande sätt. Kostnaderna för rekonstruktionen bör dock regleras
i ett sammanhang. Jag förordar därför att ett belopp nu tillskjuts av ägaren
för att fullfölja rekonstruktionen. Jag beräknar härför 27 mUj. kr. som
tillförs Utvecklingsbolaget i form av aktieägartillskott. Huvudparten av
beloppet torde behöva användas för direkta insatser i samband med försäljning
av kvarvarande dotterbolag. Beloppet bör utgöra full ersättning till
Statsföretag för övertagandet av moderbolaget och eventueUa dotterbolag. Härvid
har jag beräknat att Utvecklingsbolaget skall ha ett aktiekapital av 2,5 milj.
kr. vid utgången av år 1976. Jag avser att i samband med att föreskrifter
meddelas för anslagsdispositionen nästa budgetår återkomma till regeringen i
denna fråga.

SlutUgen
vUl jag ta upp frågan om den fordran på 26,7 milj. kr. på Utvecklingsbolaget
som Investeringsbanken har skrivit bort. Detta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 13

skedde
på grund av att det var nödvändigt för att ge bolaget rådrum för vidare
rekonstruktionsåtgärder. Banken bör kompenseras för denna förlust. Detta bör
ske genom att banken tillförs 26,7 milj. kr. över ett särskilt anslag på
statsbudgeten.

Den
samlade kostnaden för rekonstmktionen är givetvis svär att uppskatta. Direkt
skulle enligt det förslag som jag här har redogjort för av statsmedel ha
tillförts 67 milj. kr. bestående av dels det redan givna aktieägartillskottet
om 40 milj. kr. dels det nu föreslagna aktieägartillskottet för år 1976 om 27
milj. kr. Därutöver kommer ersättningen tUl Investeringsbanken om 26,7 milj.
kr. Sammantaget skulle således ca 94 milj. kr. ha tillförts. De medel som
föreslås för att möjliggöra att utvecklingsverksamheten inom Utvecklingsbolaget
och Carbox kan fortgå, kan enligt min mening inte räknas som
rekonstruktionskostnader.

Jämfört
med de förhåUanden som var kända hösten 1975 och som redovisades i prop.
1975/76: 66 kan vad gäller resultatet för är 1975 en försämring på en punkt
noteras. För detta år budgeterades för Samefa ett mindre överskott. Företaget
visar nu för år 1975 en förlust före dispositioner om ca 30 milj. kr.
Resultatet för år 1975 blir därmed för Samefa också väsentligt sämre än vad som
beräknades under hösten vilket i sin tur medför att koncernens resultat
försämras. Genom förbättrade resultat för andra företag inom gruppen kan dock
den sammantagna resultatförsämringen jämfört med de beräkningar som kunde göras
hösten 1975 begränsas till ca 5 milj. kr. Resultatet före dispositioner för år
1975 skulle därmed bli ca 51 milj. kr. Härav faller således 30 milj. kr. på Samefa.
Förlusten i Samefa har därmed varit en mycket tungt bidragande orsak till de
akuta svårigheter som Utvecklingsbolaget befinner sig i.

Genomförandet
av rekonstruktionen medför extraordinära kostnader och ställer ökade anspråk
på konsolidering. Med hänsyn tagen till ytterligare nedskrivningar,
extraordinära kostnader i samband med rekonstruktionen m. m. kommer den
sammantagna redovisade förlusten för år 1975 enligt nu tillgängliga
beräkningar att uppgå tUl ca 90 milj. kr. jämfört med i prop. 1975/76: 66
beräknade 6770 milj. kr. (jfr. bUaga 3).

De
uppgifter om resultatutfaUet för år 1975 som jag här har lämnat är under
ytterligare några veckor preliminära. Bokslutet för år 1975 har ännu inte
hunnit föreläggas och godkännas av styrelsen i Utvecklingsbolaget. Ett
preliminärt bokslut kommer att färdigställas inom kort och ställas till
vederbörande riksdagsutskotts förfogande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:151 14

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
medge att aktierna i Svenska
Utvecklingsaktiebolaget överlåts till AB StatsföreUg för 100 kr.,

2.
godkänna vad jag har anfört om
Svenska Utvecklingsaktiebo-lagets framtida verksamhet,

3.
till Medelstillskott till
Svenska Utvecklingsaktiebolaget för budgetåret 1976/77 under trettonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000 kr.,

4.
till Bidrag till Sveriges
Investeringsbank AB för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 26 700 000 kr.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 15

Bilaga
I

Till
Chefen för Industridepartementet

Rekonstruktion
av Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m.

Riksdagens
näringsutskott anförde vid sin behandling av regeringens proposition angående
medelstillskottet till Utvecklingsbolaget (prop. 1975/76: 66, NU 1975/76: 19)
att rekonstruktionsarbetet borde riktas in på att föra över Svenska
Utvecklingsaktiebolaget till Statsföretag AB. Statsföretag skulle därigenom få
en utvecklingsenhet, något som enligt utskottet tedde sig nödvändigt för
koncernen.

Utskottet
strök emellertid under att ett ägarskifte inte fick gå ut över de urspmngliga
syftena med Utvecklingsbolaget. Att söka få fram produkter, metoder och system
som är angelägna från samhällelig synpunkt borde därför enligt utskottet
alltjämt vara ett angeläget mål. Utvecklingsbolaget fick vidare efter att ha
förts över tiU Statsföretag inte reserveras helt för dessa egna projekt.
Utvecklingsbolaget skuUe vidare såsom tidigare utgöra en kanal för
innovationer som härrör från mindre företag eller från enskilda forskare och
uppfinnare. Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet anfört.

Statsföretag
AB och Svenska Utvecklingsaktiebolaget har gemensamt övervägt hur en rekonstmktion
av Utvecklingsbolaget med dotterföretag (SU-gmppen) skulle genomföras.
Riksdagens nyssnämnda beslut har därvid varit vägledande. Statsföretag och
Utvecklingsbolaget har enats om att följande grunder bör gälla för en
överlåtelse av Utvecklingsbolaget till Statsföretag.

Staten bör med tillträde
den 1 juli 1976 överlåta samtUga aktier i Utvecklingsbolaget tiU Statsföretag.
KöpeskiUingen bör bestämmas till 100 kr. och fömtsättningama i övrigt vara
följande.

Efter
den 1 juU 1976 bör Utvecklingsbolagets uppgift vara att dels för Statsföretag
och dess dotterföretag utföra tekniskt utvecklingsarbete, dels bedriva
verksamhet varom riksdagen beslutat. Det fömtsattes att Utvecklingsbolagets
personal snarast skall, i samråd med Statsföretag, nedbringas till det antal
som erfordras för den framtida verksamheten. För Utvecklingsbolagets uppgifter
beräknas högst 40 heltidsanställda behövas. I den mån Utvecklingsbolagets
personal den 1 juli 1976 överstiger detta antal, skall kostnadema för
avveckling av överskjutande personal bestridas av Utvecklingsbolaget. Dessa
kostnader förutsattes belasta 1975 års resultat i bolaget.

Statsföretag
och UtveckUngsbolaget har fömtsätt att Utvecklingsbo-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 16

laget
med början den 1 juli 1976 årligen tillförs 3 milj. kr., räknat i 1976 års
penningvärde, för att delvis täcka kostnaderna för den del av verksamheten som
inte har samband med Statsföretag eller dess dotterföretag men som följer av
riksdagens beslut. Det har beräknats, att omkring 20 heltidsanställda kommer
att behövas för nämnda verksamhet. Till grund för överlåtelsen bör vidare ligga
balansräkning för Utvecklingsbolaget per den 31 december 1975. Det fömtsattes
att aktiekapitalet i Utvecklingsbolaget, som för närvarande uppgår till 50,5
milj. kr., sätts ned till 2,5 milj. kr.

Utvecklingsbolaget
äger för närvarande samtliga aktier i AB Carbox, AB Samefa och TeUusond AB.
Utvecklingsbolaget har i enlighet med riksdagens beslut med anledning av
regeringens ovannämnda proposition 1975/76: 66 för avsikt att sälja dessa
aktier, i vissa fall efter erforderlig sanering av företagen. I samband därmed
avses Utvecklingsbolaget även friskrivas från alla ansvarsförbindelser som
bolaget tagit på sig för dotterföretagens räkning.

Därest
försäljning av något av de nu helägda bolaget inte kan komma till stånd före
den 1 juli 1976 förbinder sig Statsföretag att övertaga äganderätten till
bolaget mot en köpeskilling av 100 kr. och på villkor i övrigt att SU friskrives
från bolaget ingångna ansvarsförbindelser samt att å andra sidan Statsföretag gottgöres
för redovisade förluster i balansräkningarna per den 31 december 1975 och per
den 31 december 1976. Vidare förutsattes att Statsföretag ges full möjlighet
att vidtaga de saneringsåtgärder som avses nödvändiga i bolaget, även om detta
innebär nedbantningar eller eventuell avyttring av hela eller delar av bolaget.

Det
har slutligen förutsatts att den nuvarande ägaren av Utvecklingsbolaget
staten garanterar Statsföretag, att förlusterna i Utvecklingsbolagets
balansräkning per den 30 juni 1976 samt förlusterna i balansräkningarna per den
31 december 1976 för de dotterbolag som kan komma att övertagas av Statsföretag
täckes av staten. Det förutsattes härvid att vid beräkning av förlusterna
Utvecklingsbolaget den 30 juni 1976 skall ha ett aktiekapital på 2,5 milj. kr.
och att aktiekapitalet i respektive dotterbolag vid ingången av 1977 skall vara
intakt.

Stockholm
den 26 februari 1976

STATSFÖRETAG
AB SVENSKA UTVECKLINGS AB

Per
Sköld Olof Söderström

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:151 17

Bilaga
2

Verksamheten
vid Svenska Utvecklingsaktiebolaget

Svenska
Utvecklingsaktiebolaget bildades vid konsUtuerande bolags-stänuna den 15 juli
1968.

För
verksamheten vid Utvecklingsbolaget fram till år 1974 har redogörelse lämnats
i bilaga 2 till prop. 1971: 139 och i bUaga 1 till prop. 1974: 54.

Följande
översikt syftar tiU att sektorsvis ge en kortfattad redogörelse av
verksamheten fr. o. m. år 1974 fram till våren 1976.

Medicinsk
teknik

Utvecklingsarbetet
inom denna sektor har bedrivits förutom av moderbolaget av det förutvarande
dotterbolaget Anatom AB och av det hälftenägda dotterbolaget Stansaab
Elektronik AB.

Chalmers
tekniska högskola har för moderbolagets räkning tagit fram prototyper av en
elektrisk utmstning för styrning av defekta blås- och rektalfunktioner. Klinisk
provning av dessa pågår sedan omkring ett halvår vid Sahlgrenska Sjukhuset i
Göteborg. Det begränsade antal prov som genomförts har givit ett mycket gott
resultat. Projektet finansieras med medel från styrelsen för teknisk utveckling
(STU). Utvecklingsbolaget har samarbetsavtal, som ger bolaget
exploateringsrätt.

Anatom
AB inträdde i SU-gmppen som helägt dotterbolag år 1969. Bolaget, som är beläget
i Nacka, hade vid utgången av är 1975 57 anställda samt en omsättning för år
1975 på 11,6 milj. kr. Anatom AB med dotterbolag avyttrades vid årsskiftet
1975/76 till Landstingens Inköpscenlral (LIC). Bolaget utvecklar och
tillverkar produkter inom det medicinskt-tekniska området med tyngdpunkt på
kompletta system-byggda utmstningar för tandläkares behandlingsrum. Anatom har
numera en betydande exportförsäljning främst i Norden och Västtyskland.
Försäljningen sker dels genom egna helägda dotterbolag i Västtyskland och
Danmark, dels genom agenter i Finland och Norge. Under år 1975 tog Anatom i bmk
nya och utvidgade lokaler för produktion, konstruktion och kontor. Vidare har
större om- och nykonstruktioner utförts för att öka systemets flexibilitet och
elektriska säkerhet. I samband med detta har produktionen störts med förhöjda
kostnader som följd.

De
patientdatasystem, som utvecklats inom Stansaab Elektronik AB har hittills
levererats till bl. a. Karolinska sjukhuset, Columbia Uni-versity, New York, och
Wythenshaw Hospital, Manchester, samt Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:151 18

Miljövårds-
och processteknik

Utvecklingsarbete
avseende miljövårds- och processteknik har sysselsatt, fömtom moderbolaget, AB
TeUusond samt förutvarande dotterbolagen Svenska Avfallskonvertering AB (SAKAB)
och Grubbens-Fractionator AB.

SAKAB
bildades år 1969 för att lösa vissa avfallsproblem beträffande i första hand
kemiskt industriavfall, oljeavfall och annat kemiskt avfall. Företaget var ett
halvägt dotterbolag till Utvecklingsbolaget t. o. m. årsskiftet 19751976, då
aktierna övergick till staten, vars ägarintresse i företaget företräds av
regeringen genom jordbruksdepartementet. Under senare år har SAKABs verksamhet
i huvudsak varit inriktad på att genom ett helägt dotterbolag, AB Industridestillation,
driva en behandlingsanläggning för kemiskt avfaU i Lövsta utanför Stockholm. Vid
denna anläggning finns tre behandlingslinjer, nämligen återvinning av
eldningsolja från avfallsolja, återvinning av rena lösningsmedel genom destillation
av förorenade lösningsmedel samt oskadliggörande av annat kemiskt avfall genom
förbränning.

Den
i prop. 1974: 54 (bil. 1), omnämnda utbyggnaden av förbränningskapaciteten
till den av koncessionsnämnden fastställda gränsen 15 000 ton kemiskt förbräimingsavfall
per år är i stort sett klar.

Ar
1975 uppgick företagets omsättning tUl 8,1 milj. kr. Antalet anställda i SAKAB,
inkl. dotterbolaget Industridestillation, var samma år i medeltal 33 personer.

Vid
årsskiftet 19711972 förvärvade Utvecklingsbolaget 60 % av aktierna i AB Fractionator.
Resterande del av aktierna förvärvades under år 1972. Företaget, som är
lokaliserat till Stockholm, byggdes upp kring en apparat för avskiljning och fraktionering
av partiklar i vätskor (Float Wash), främst för användning inom skogsindustrin.
Senare kompletterades programmet med bl. a. en s. k. virvelrenare.

Vid
årsskiftet 19741975 förvärvades Grubbens & Co AB i Stockholm och fusionerades
sedermera med AB Fractionator till Grubbens-Fractionator AB. Omsättningen för Gmbbens-Fractionator
uppgick år 1975 tUl 12,2 milj. kr. Antalet anställda var vid utgången av år
1975 39 personer. Företaget avyttrades vid årsskiftet 19751976.

AB
TeUusond bildades år 1970 i Göteborg som handelsbolag med Utvecklingsbolaget
och Vattenbyggnadsbyrån som lika stora delägare. I samband med att företaget år
1972 ombildades till aktiebolag blev Utvecklingsbolaget ensamägare. AB TeUusond
utvecklade, tillverkade och marknadsförde instrument för främst mätning och
kontroll av processer vid kommunala reningsverk och inom processindustrin.

Resultatutvecklingen
för AB TeUusond motsvarade dock inte förväntningarna. Marknaden i Sverige för Tellusonds
produkter analysinstrument för avloppsreningsprocesser utvecklades på ett
icke tUlfredsställande sätt. Vid årsskiftet 19741975 fattades därför beslut
om

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 19

en
begränsning av verksamheten, varvid företagets verksamhet i Göteborg
avvecklades samtidigt som en del av dess resurser flyttades till Gmbbens-Fractionators
lokaler i Stockholm. TeUusond kom där att ingå som en självständig avdelning i Gmbbens-Fractionator
AB.

Under
år 1975 utvecklade TeUusond i samarbete med Svenska träforskningsinstitutet (STFI)
en s. k. spethaltsanalysator för användning inom massa- och pappersindustrin.
Med hjälp av detta instmment fås en snabb och noggrann bestämning av pappersmassans
spethalt. Spet-haltsanalysatorn skall under år 1976 introduceras på marknaden.

Genom
ett samarbete mellan TeUusond och MoDo Cell AB framtogs under år 1975 även ett instmment
kalorimeter med vars hjälp man kan styra kokprocessen inom cellulosaindustrin
genom att mäta halten av effektivt alkali i koklutar. Kalorimetem introduceras f.
n. på den svenska marknaden. Under hösten 1975 erhöll Utvecklingsbolaget vidare
bidrag från arbetarskyddsfonden för vidareutveckling av en dammindikator med
vars hjälp man kan kontrollera dammkoncentrationen i lokaler, där man av
energibesparingsskäl vill låta luften cirkulera.

I
försäljningen av Gmbbens-Fractionator vid årsskiftet 19751976 ingick inte TeUusond.

Databehandlings
sys t em

Utvecklingsbolaget
har varit aktieägare i Stansaab Elektronik AB i Järfälla sedan år 1970
(tillsammans med AB Saab-Scania). Stansaabs produktgrenar omfattar
trafiklednings-, patientdata- och dataterminalsystem.

Stansaab
har i Danmark etablerat ett dotterbolag för försäljning av dataterminaler.
Dataterminalförsäljningen i Finland, Norge, Holland och Belgien sker via Saab-Scanias
dotterbolag i dessa länder.

Stansaabs
exportförsäljning har under senare år utvecklats mycket gynnsamt. Bland orderna
märks särskilt en från Sovjet omfattande ett komplett trafikledningssystem på
318,5 mUj. kr. Den sovjetiska ordern, som erhölls i konkurrens med stora och
välkända franska och amerikanska företag, är den största som Stansaab hittills
har fått. Av inneliggande order utgör exportandelen drygt 75 %. Av erhållna
svenska order kan särskilt nämnas en från luftfartsverket på ett nytt
trafikledningssystem vid Arlanda. Det totala orderbeståndet var vid slutet av
år 1975 drygt 500 milj. kr.

Under
slutet av år 1975 inleddes en utbyggnad av företagets lokaler i Järfälla för
att tillgodose det ökade behov av utrymme som den starkt stigande orderingången
innebär. Stansaabs omsättning uppgick år 1975 tUl 125 milj. kr., varav
dataterminalsystemen svarade för ca 75 milj. kr.

Antalet
anställda var under år 1975 i medeltal 965 personer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 20

Transportteknik

Prov
med ett av moderbolaget vidareutvecklat s. k. järn-luftbatterisystem i fordon
skedde under år 1975. Erfarenheterna från dessa samt utförda
marknadsundersökningar visade dock att detta batterisystem i dagsläget blir
alltför dyrt och komplicerat för en utbredd framtida användning, samtidigt som
vissa problem framför allt av hjälpsystems-karaktär återstår att lösa.

Inom
projektets ram har emeUertid en järnanod tagits fram vars egenskaper är bättre
än kända motsvarigheters. Dessa egenskaper gör att denna komponent kan
exploateras i nickel-järnbatterier med betydligt lägre komplexitet än i
järn-luftbatterier. Då Utvecklingsbolaget inte disponerar en nickelelektrod på
samma utvecklingsnivå som järnelektroden, måste arbetet med ett nickel-järnbatterisystem
ske i samarbete med part som förfogar över detta kunnande. Prov och
diskussioner pågår tUlsammans med utländska intressenter.

Det
i samarbete med Volvo och Saab vid årsskiftet 19731974 slutförda projektet
angående möjligheterna att utveckla kollektiva persontransportsystem för
stads- och förortstrafik ledde under år 1974 dels till en i samarbete med Stansaab
utarbetad specifikation av ett busstrafikledningssystem för Stockholms stad
(på vilken Stansaab senare tecknade kontrakt för leverans), dels till en i
samarbete med Stockholms Lokaltrafik och AB Hägglund & Söner framtagen
kravspecifikation angående en tätortsbuss.

Produktionsteknik

Verksamheten
vid AB Carbox i Ystad omfattar utveckling, tUlverkning och försäljning av
kompletta hydrauliska pressystem. Särskilt inom områdena plåtformning och kompaktering
av pulver har nya systemlösningar utvecklats. Systemen innefattar bl. a. olika
typer av trådUnda-de förspända presstativ samt hanteringsutrustningar, verktyg
och mätutrustningar. I de kompletta systemen ingår även datorer för automatisering
och processtyrning. Pressystemen har mottagits, med stort intresse på
marknaden, vilket har resulterat i ett stort antal förfrågningar och en ökande
försäljning. Ett flertal system har sålts och leverats till såväl de
skandinaviska länderna som övriga Västeuropa och Asien. Under år 1975 gjordes
en inbrytning på den nordamerikanska marknaden genom försäljning av en
datorstyrd press för kvalificerad plåtformning till Westinghouse Electric
Corporation.

Företaget
har under år 1975 byggt ut sin organisation i Ystad såväl vad avser personal
som produktionsresurser.

Carbox
omsatte år 1975 2,7 milj. kr. och sysselsatte i medeltal 63 personer.

I
december 1974 förvärvade Utvecklingsbolaget samtliga aktier i Edvin Gardmo AB i
SundsvaU. Företaget, som projekterar, tillverkar och säljer transport- och hanteringsutmstning
för huvudsakligen den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:151 21

träbearbetande
industrin, sågverk och mekanisk industri, har på sitt produktprogram bl. a. virkespaketeringsanläggningar,
skivhanteringsutmst-ningar, lyftutmstning samt övrig hanteringsutmstning,
främst för skogsindustri.

Under
år 1975 togs nya kontors- och fabrikslokaler i bruk. Omsättningen för Edvin Gardmo
AB uppgick år 1975 till ca 12 milj. kr. Antalet anställda var samma år i
medeltal 54 personer.

I
samarbete med STFI och träindustrier samt med finansiellt stöd från STU
bedriver moderbolaget f. n. inom skogsindustrisektorn ett projekt rörande
utveckling av ett produktionssystem för medelstora sågverk, syftande till ett
högre utbyte av råvaran samt bättre anpassning till en högre förädlingsgrad.
Ett annat projekt, som genomförs på liknande sätt, är utveckling av ett nytt
trämaterial spånträ med bättre hållfasthetsegenskaper än bl. a. den
konventionella spånskivan. Hittills utförda tester bekräftar de goda
hållfasthetsegenskaperna hos materialet som den nya produktionstekniken
möjliggör.

AB Samefa
inköptes av Utvecklingsbolaget år 1972. Företaget har huvudkontoret förlagt
till Stockholm och produktionen förlagd till Kungsör.

Samefas
verksamhet omfattar utveckUng, tillverkning och marknadsföring av system och
produkter inom onuådena data, elektronik och mekanik. Produktionen av bUskyltar
dominerar verksamheten under åren 19721974. Under åren 1973, 1974 och 1975
genomfördes stora investeringar inom företaget. Dessa investeringar har gällt
utveckling av nya produkter, förbättring av Kungsör-fabrikens maskinpark och utbyggnad
av produktionslokalerna samt personalresurser. Ett stort antal nya produkter
och system har lanserats. Bland dessa märks ett system för mätning och riktning
av krockskadade bilar, ett mätsystem för mätning av axlar på lastbilar och
släpvagnar och en axeltrycksvåg för fordon uppbyggd enligt en ny princip.

Samefa
tillverkar och marknadsför också ett vågsystem för både räls-och vägbundna
fordon.

Samefa
har vidare under åren 1974 och 1975 svarat för utveckling, tUlverkning och
distribution av en ny kilometerräknare (en s. k. navräk-nare) avsedd för den konmiande
reformen rörande kilometerbeskattning av släpvagnar. Inom företaget pågår f. n.
leveranser dels av en datorstyrd testutrustning för fuUständig kontroll av en serietillverkad
produkt, dels av en komplett maskinanläggning för tillverkning av registreringsskyltar
till Danmark. Det kan även nämnas, att det tidigare mekanikprogrammet drivits
vidare.

Företaget,
som t. o. m. verksamhetsåret 1974 gick med vinst, har under år 1975 fått
vidkännas en kraftig förlust bl. a. på gmnd av den starka expansionen.

Samefa
omsatte under år 1975 42,1 milj. kr. och sysselsatte i medeltal 303 personer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

Svenska Utvecklingsaktiebolaget

Preliminärt
redovisat resultat för år 1975 (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Resultat före dispositioner Nedskrivning aktier i
dotterbolag' Nedskrivning aktiverade utv. kostnader Nedskrivning aktiverade utv.
kostn. Carbox' Extra lagemedskrivning i sålda dotterbolag' Extraordinära
kostnader*

Avskrivning av lån i Sveriges Investeringsbank Aktieägartillskott

Redovisat resultat för år 1975

Utfall (prel.
bokslutsuppgifter)

Uppskattningar i prop. 1975/76: 66

-51,3 -19,6 - 6,7

omkr. 45,0 -16,5 - 6,0

- 4,0

- 3,1

- 5,3

-90,0

-67,5

26,7 40,0

ca 27,0 40,0

0,5

-23,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Nedskrivningen av aktier i dottebolag har ökat med 3,1
milj. kr. Differensen förklaras av nedskrivningsbehov i samband med försäljning
av dotterbolag. " Samtliga aktiverade utvecklingskostnader har bortskrivits
genom denna trans-akdon.

Avser försäljningen av Anatom AB samt Gmbbens-Fractionator
AB.

* Avser bl. a. kostnaden för avveckling av viss
personal.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1974 7*0201

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (12)

12 kopplingar i 7 dokument.

  1. Prop. 1998/99:43 Drograttfylleri och sjöfylleri s. 37 i texten · dokumentnivå
  2. Prop. 1997/98:124 Ny körkortslag m.m. s. 41 i texten · dokumentnivå
  3. Prop. 1980/81:130 om industripolitikens inriktning, m.m. s. 284 i texten
  4. Bet. 1975/76:FiU43 Med anledning av propositionen 1975/76:125 med förslag om tillläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser avskrivning av oreglerade… i texten
  5. Bet. 1975/76:NU52 Med anledning av propositionen 1975/76:151 om överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m. jämte motioner s. 1 · s. 2 · s. 4 · s. 10 · och 2 till i texten

Visa alla 7