Sök i Ratio Lex

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

41 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:154, om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154 Regeringens proposition

1975/76: 154

om
reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;

beslutad
den 4 mars 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

SVANTE
LUNDKVLST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag till sockerreglering för perioden den 1 juli
1976den 30 juni 1977. Vidare föreslås att riksdagen skall lämna regeringen
bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra prisregleringen
på jordbruksprodukter under regleringsåret 1976/77 i enlighet med de grunder
som beslöts av 1974 års riksdag. Dessutom föreslås vissa ändringar i
jordbruksnämndens organisation.

1 Riksdagen 1975176. 1 .saml. Nr 154

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde" 1976-03-04

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, ocb statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, AspHng,
Lundkvist, Geijer, Norling, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1
Inledning

Enligt
riksdagens beslut angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
för tiden den 1 juli 1974den 30 juni 1977 (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr
1974: 275) skall justeringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter
för jordbruksprodukter (exkl. socker och sockerbetor) göras dels halvårsvis med
början den 1 januari 1975 på grundval av utvecklingen av jordbrukets kostnader,
dels den 1 juli 1975 ocb den 1 juli 1976 för att nå följsamhet för
jordbrukarnas inkomster till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper.
Vissa ytterligare belopp skall utgå till jordbruket den 1 januari och den 1
juli 1975 samt den 1 juli 1976, nämligen 66, 80 resp. 50 milj. kr. För socker
och sockerbetor omfattar prisregleringsperioden tiden den 1 juli 1974 den 30
juni 1976. Vidare har riksdagen medgett att regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under
regleringsåret 1975/76 (prop. 1975: 55, JoU 1975: 11, rskr 1975: 166).

I
skrivelse den 12 juni 1975 lade jordbruksnämnden, efter överläggningar och i
samförstånd med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation, fram förslag om kompensation till jordbruket fr. o. m. den
1 juli 1975 till följd av utvecklingen av jordbrukets kostnader samt
anpassning av jordbrukarnas inkomster till den allmänna inkomstutvecklingen, m.
m. Vidare lämnade jordbruksnämnden förslag till utökad låginkomstsatsning samt
medelsbehov för av-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154 3

bytarverksamheten
inom jordbruket för budgetåret 1975/76. Regeringen beslöt den 26 juni 1975 att
den av jordbruksnämnden föreslagna kompensationen till jordbruket avseende prisstoppade
produkter till ungefär hälften skulle utgå av budgetmedel. Sålunda beslöt
regeringen att ersättning för den föreslagna prishöjningen på konsumtionsmjölk
och ost skulle utgå från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
I övrigt beslöt regeringen om ändrade mittpriser, prisgränser, införselavgifter
m. m. i enlighet med nämndens förslag.

Statens
jordbruksnämnd fick den 26 juni 1975 i uppdrag att efter överläggningar med
företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt nämndens
konsumentdelegation avge förslag rörande den närmare utformningen av
prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1976den 30
juni 1977. Därvid erinrades om riksdagens beslut våren 1974 rörande sockerbetsarealen
(prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275).

Regeringen
uppdrog i juli 1975 åt statens jordbruksnämnd och statens pris- och
kartellnämnd att inkomma med en redovisning av praktiska erfarenheter av subventionering
ocb prisstopp på s. k. baslivsmedel. Ämbetsverken lämnade en sådan redovisning
i november 1975. Genom beslut den 6 november 1975 bemyndigade regeringen
statens pris- och kartellnämnd att införa högstpriser på matpotatis. Vidare medgav
regeringen samma dag att importen av matpotatis får subventioneras.
Kostnaderna för denna subventionering får bestridas från anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område (prop. 1975/76: 101, JoU 1975/76: 31, rskr
1975/76: 144).

1
skrivelse den 8 december 1975 lade jordbruksnämnden, efter överläggningar och
i samförstånd med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen, fram förslag om kompensation till jordbruket fr. o. m.
den 1 januari 1976 tili följd av utvecklingen av jordbrukets kostnader, m. m.
Efter riksdagens godkännande (prop. 1975/76: 41, FiU 1975/76: 15, rskr 1975/76:
91) utfärdade regeringen den 15 december 1975 förordning (1975: 1172) om
fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956: 236) t. o. m. den 20
december 1976. Med stöd av lagen utfärdade regeringen samma dag förordning (1975:
1173) om prisstopp m.m. t. o. m. den 20 juni 1976. Regeringen föreskrev den 18
december 1975 att den av jordbruksnämnden föreslagna ersättningen till
jordbruket i huvudsak skulle utgå i form av justering av införselavgifter och
priser. Den förutsatta prishöjningen för konsumtionsmjölk begränsades dock till
ungefär hälften genom att ersättning lämnades av budgetmedel. Den ökade
subventioneringen av mjölken finansieras genom att subventionerna på grädde,
chokladmjölk, fruktyoghurt samt s. k. mögelost slopades.

1
skrivelse den 27 januari 1976 har statens jordbruksnämnd lämnat dels en
redogörelse för införselavgifterna och deras användning för

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 154 4

regleringsåret
1974/75 samt för utnyttjandet samma år av den kredit hos riksgäldskontoret som
har ställts till nämndens förfogande för vissa ändamål utanför den s. k.
fördelningsplanen för införselavgiftsmedel, dels beräkningar i samma hänseenden
för regleringsåren 1975/76 och 1976/77 och dels vissa beräkningar angående
anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåren 1975/76
och 1976/77.

1
skrivelse samma dag har statens jordbruksnämnd efter överläggningar med
företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt nämndens
konsumentdelegation lämnat förslag rörande den närmare utformningen av
prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1976den 30
juni 1977.

Regeringen
bemyndigade den 12 juni 1975 chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla
en sakkunnig' för att se över statens jordbruksnämnds organisation och
arbetsformer. 1 januari 1976 överlämnade utredningen betänkandet (Ds Jo 1976:
1) Statens jordbruksnämnds organisation m. m.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren (ÖB),
statskontoret, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån (SCB),
lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens jordbruksnämnds
konsumentdelegation, fiskeristyrelsen, statens pris- och kartellnämnd,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S),
Centralorganisationen SACO/SR, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges
industriförbund, Sveriges grossistförbund. Samarbetsorganet i jordbruksfrågor
för enskild handel och industri. Kooperativa förbundet (KF) och Sveriges
fiskares riksförbund. Härutöver har yttrande inkommit från konsumentombudsmannen
(KO).

1
prop. 1975/76: 100 (bil. 11 s. 38 och 39) har regeringen föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens jordbruksnämnd
för budgetåret 1976/77 beräkna ett förslagsanslag av 11957 000 kr. och till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1976/77 beräkna ett
förslagsanslag av 2 866 000 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2
Justering av införselavgifter m. ni. den 1 juli 1975

Enligt
beslut av 1974 års riksdag skulle justering av mittpriser, prisgränser och
införselavgifter göras den 1 juli 1975 på grundval av utvecklingen av
jordbrukets produktionskostnader och kostnaderna för uppsamling och förädling
inom ramen för jordbruksprisregleringen samt export. Vidare skulle prisnivån
justeras så att följsamhet nås för jordbrukarnas inkomster av eget arbete och
eget kapital till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper. Dessutom
skulle jordbruket enligt

'
Departementsrådet Ingvar Lindström.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 5

riksdagens
beslut tillföras 80 milj. kr. för bl. a. utbyggd låginkomstsatsning och avbytarverksamhet.

Till
grund för kostnadskompensationen skall ligga utvecklmgen av priserna för
jordbrukets produktionsmedel mätt enligt lantbruksekonomiska samarbetsnämndens
produktionsmedelsprisindex (PM-index). PM-index steg under perioden oktober
1974april 1975 preliminärt med 1,90 %. Det belopp som på grundval av utvecklingen
av PM-index skulle tillföras jordbruket utgjorde, efter det att vissa
justeringar vidtagits med hänsyn till över- resp. underkompensation under
föregående period, 109,67 milj. kr. På grund av att ökningen av lönekostnaden
för lantarbetare under år 1975 avvek markant från uppgången i PM-index
kompenserades jordbruket dessutom för den ökade kostnaden för lejt arbete med
ett belopp av 100 milj. kr.

Vad
beträffar kostnaderna för uppsamling och förädling inom ramen för
jordbruksprisregleringen tillfördes jordbruket ett belopp av 197,7 milj. kr. I
detta belopp ingick dels en preliminärt beräknad ersättning för
kostnadsutvecklingen under oktober 1974april 1975, dels en definitiv
avräkning för år 1974 avseende animalieprodukter.

Vid
tillämpningen av det för år 1975 träffade löneavtalet mellan LO och SAF
beräknade jordbruksnämnden att inkomstförbättringen för jordbrukarna borde
uppgå till 7,8 % efter avdrag för rationaliseringsvinsten i jordbruket.
Härtill kom en justeringspost från år 1974 om 0,4 % eller 8,40 milj. kr. Denna
post sammanhängde med att förbundsförhandlingarna inom LOSAF-området gav ett
något högre resultat än den centrala uppgörelse som låg till grund för
beräkningen av jordbrukets inkomstförbättrmg från den 1 juli 1974. Det
sammanlagda belopp som per den 1 juli 1975 skulle utgå till jordbruket på
grundval av LOSAF-avtalet var 201,02 milj. kr. Härifrån drogs ökningen av lagstadgade
sociala kostnader, för vilka jordbruket kompenserades redan från den 1 januari
1975. Återstående belopp utgjorde 109,42 milj. kr. Låglönejusteringen inom LOSAF-avtalet
innefattades i det belopp om 80 milj. kr. som riksdagen beslutat för bl. a. låginkomstsatsning
inom jordbruket. Enighet nåddes vidare om att ett justeringsbelopp på ca 33
milj. kr. borde tillföras jordbruket som bidrag till uppnående av den i
riksdagsbeslutet avsedda inkomstföljsamheten.

Fr.
o. m. den 1 januari 1976 tillkom enligt nämnden ett belopp av 81,49 milj. kr.,
som motsvarar förtjänstutvecklingsgarantin i LOSAF-avtalet.

Det
belopp som totalt skulle tillföras jordbruket från den 1 juli 1975 utgjorde
således ca 630 milj. kr. räknat per helt år. Av totalbeloppet avsattes
sammanlagt 50 milj. kr. för avbytarverksamhet och låginkomstsatsning inom
mjölk- och smågrisproduktion. Fördelningen på olika varuslag av resterande
belopp om 580 milj. kr. och de pris- och avgiftshöjningar som detta motsvarar
framgår av följande sammanställning.

t2
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 154

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154

öre/kg-(för

Beräknat belopp

mjölk öre/1) i

till jordbruket

prisreglerings-

milj. kr.

ledet

Vete

3

32,04

Råg

2

4,24

Fodersäd

3

9.93

Matpotatis

3

20,04

Potatisstärkelse

20

13,20

Oljeväxter

6

18,24

Kokärter

3

0,21

Bruna
bönor

5

0,10

Summa vegetabilier

98,00

Konsumtionsmjölk
vid mejeri

14

192,64

Konsumtionsmjölk
utanför mejeri

7

3,85

Grädde

50

28,50

Smör

15

8,40

Ost

53

39,75

Mjölkpulver

19

4,37

Summa mjölk och mejeriprodukter

277,51

Nöt-,
häst- och kalvkött

70

104,37

Får- och
lammkött

100

4,30

Fläsk

32

88,13

Broiler

20

7,08

Kalkon

35

0,56

Summa kött och fläsk

204,44

Totalt

579.95

Konsumtionsmjölk
utanför mejeri omfattas inte av prisstoppet. Enligt nämnden torde dock inte
priset på denna vara kunna höjas om försäljningspriset på mjölk från mejeri
skulle komma att begränsas med hjälp av subventioner. I det fall regeringen
skulle subventionera prishöjningen på mjölk på annat sätt än med halva
beloppet innebar nämndens förslag att en omfördelning borde ske mellan prisökningen
på konsumtionsmjölk utanför mejeri och på ost så, att det avsedda totalbeloppet
skulle uppnås.

Genom
beslut den 26 juni 1975 föreskrev regeringen att den föreslagna prishöjningen
på konsumtionsmjölk och ost skulle begränsas med hjälp av subventioner. Således
föreskrev regeringen att ersättning för den förutsatta pris- och
avgiftshöjningen för konsumtionsmjölk vid mejeri om 14 öre per liter och för
ost om 58 öre per kg skulle bekostas från anslaget Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1975/76.

Regeringen
fastställde samma dag de av jordbruksnämnden föreslagna avgiftsändringarna för
övriga produkter och därav föranledda ändringar i mittpriser och prisgränser.

Jordbruksnämnden
lämnade vidare förslag till utbyggd låginkomstsatsning och avbytarverksamhet
inom jordbruket. Under anslaget Pris-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154 7

reglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1974/75 var upptaget ett belopp
om 90 milj. kr. för leveranstillägg till mjölkproducenter och ett belopp om 2
milj. kr. för försöksverksamhet med avby-tare inom jordbruket. Kostnaden för
leveranstillägget på mjölk har uppgått till 80,8 milj. kr. Sålunda har en
besparing av 9,2 milj. kr. uppstått.

Enligt 1974 års
riksdagsbeslut skulle jordbruket för budgetåret 1975/ 76 tillföras ett belopp
av 80 milj. kr. utöver det belopp om 92 milj. kr. som utgått fr. o. m.
budgetåret 1974/75. Jordbruksnämnden föreslog att beloppet 92 milj. kr. skulle
få disponeras oförändrat för budgetåret 1975/76 med 90 milj. kr. för
leveranstillägg för mjölk och 2 milj. kr. för avbytarverksamheten. Av det
ytterligare beloppet om 80 milj. kr. föreslog nämnden, som tidigare nämnts, att
50 milj. kr. skulle få disponeras för låginkomstsatsning och avbytarverksamhet
för budgetåret 1975/76. Resterande 30 milj. kr. tillfördes jordbruket inom
ramen för prisregleringen och ingår i de pris- och avgiftshöjningar som
redovisats i det föregående.

Beträffande fördelningen
av beloppet om 50 milj. kr. föreslog nämnden att ca 15 milj. kr. skulle få
disponeras för en höjning av leveranstillägget för mjölk, ca 20 milj. kr. för
stöd åt smågrisproduktionen och ca 15 milj. kr. att tiUföras avbytarverksamheten
inom jordbruket. För budgetåret 1975/76 skall således enligt nämndens förslag
utgå totalt 105 milj. kr. för leveranstillägg för mjölk och 20 milj. kr. för
stöd åt smågrisproduktionen samt 17 milj. kr. för avbytarverksamheten. Nämnden
föreslog att i den mån beloppen för låginkomstsatsningen ej helt utnyttjas
skulle uppkomna besparingar få tillföras avbytarverksamheten. Vidare föreslogs
outnyttjade medel avsedda för avbytarverksamheten få användas för eventuella
överskridanden av de beräknade beloppen för leveranstillägg på mjölk och
prisstöd åt smågrisproducenter.

Vad beträffar
leveranstillägget för mjölk anförde jordbruksnämnden att systemet tekniskt hade
fungerat bra under regleringsåret 1974/75. Det högsta belopp per kg mjölk som
utgått under regleringsåret var 5 öre. Nämnden föreslog för regleringsåret
1975/76 en höjning av detta belopp tUl 6 öre att utgå för månadsleveranser till
mejeri om 500 t. o. m. 4 999 kg. För leveranser fr. o. m. 5 000 t. o. m. 6 500
kg skulle bidraget utgå med 300 kr. per månad. Därefter skulle tillägget avtrap-pas
med 30 kr. för varje 500 kg som månadsleveransen överstiger 6 500 kg. Den
föreslagna ändringen beräknades av nämnden öka kostnaden med ca 15 milj. kr.
per år.

Jordbruksnämnden
föreslog vidare en utbyggnad försöksvis av låginkomstsatsningen genom ett stöd
till smågrisproduktionen. Stödet föreslogs utformat som ett kontantbidrag
baserat på antalet modersuggor hos producenterna. Bidraget föreslogs utgå med
150 kr. per sugga upp

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 8

till
ett antal av 15 suggor, dvs. totalt 2 250 kr. per år. Detta årsbelopp skulle
kvarstå oförändrat upp till ett antal av 20 suggor. För varje tiUkommande sugga
över 20 skulle årsbidraget minskas med 150 kr. och det skulle således upphöra
vid ett antal av 35 suggor. Enligt nämndens förslag skulle inte s. k. gyltor,
dvs. betäckta ungsuggor som ännu ej grisat, berättiga till bidrag. Denna
begränsning motiverades bl. a. med att vissa producenter föder upp avelssuggor
för avsalu men själva inte bedriver smågrisproduktion.

Utbetalnmgen
av stödbeloppen för regleringsåret 1975/76 beräknades av jordbruksnämnden kimna
ske i slutet av regleringsåret eller början av kommande år. SCB skuUe komma att
medverka i förarbetet och själva utbetalningen ske från nämnden.
Jordbruksnämnden beräknade antalet stödberättigade besättningar tiU mellan 20
000 och 25 000 för regleringsåret 1975/76 och kostnadema tUl ca 20 milj. kr.
Häri ingår kostnadema för bl. a. kontroU av lämnade uppgifter om antalet suggor.

Jordbruksnämnden
och de båda delegationerna var överens om att den föreslagna stödformen borde
prövas försöksvis och att en utvärdering borde ske så snart som detta var
möjligt under regleringsåret. Nämndens förslag till utbyggd låginkomstsatsning
och avbytarverksamhet godtogs i allt väsentligt av regeringen.

3
Justering av införselavgifter m. m. den 1 januari 1976

Ytterligare
kompensation skulle enligt gällande regler utgå tUl jordbruket fr. o. m. den 1
januari 1976. I samband härmed skulle behövliga justeringar ske av mittpriser,
prisgränser och införselavgifter m. m.

I
första hand skulle jordbruket kompenseras för kostnadsutvecklingen mätt enligt
utvecklingen av PM-index under perioden apriloktober 1975. PM-index steg under
denna period med 2,16 %. Härtill skulle läggas en justeringspost om 0,10
indexenheter, beroende på att indexökningen för perioden oktober 1974april
1975 blev 2,00 % mot preliminärt 1,90 %, som låg tiU gmnd för beräkningen av
kostnadskompensationen per den 1 juli 1975. Det belopp som skulle tillföras jordbmket
i kompensation för kostnadsökningar för produktionsmedel m. m. uppgick således
när ökningen av PM-index multiplicerades med värdevolymen för jordbmkets
kostnader till 158,46 milj. kr.

Beträffande
kostnadsutvecklingen för uppsamling och förädling inom jordbruksprisregleringens
ram tillfördes jordbruket totalt 56,90 milj. kr. I detta belopp ingick bl. a.
ett a contobelopp för andra halvåret 1975 (apriloktober 1975) och en
slutavräkning för vegetabUier avseende perioden oktober 1973oktober 1974.

Vid
justeringen per den 1 juli 1975 bestämdes att ett belopp om 81,49 milj. kr.
skulle tillföras jordbmket fr. o. m. den 1 januari 1976.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 9

Jordbmket
skall under regleringsperioden kompenseras för ändrad arbetsgivaravgift eller
liknande avgift i vad avser den s. k. egenavgiften. Höjda avgifter inom
socialförsäkringen och ATP beräknades av jordbmksnämnden medföra ökade
kostnader med 78,90 milj. kr. Fr. o. m. år 1976 utgår inte allmän
arbetsgivaravgift (egenavgift) på de första 18 000 kr. mot tidigare 10 000 kr.
Denna nedsäUning värderades tUl 30,90 milj. kr. Den med 2 % sänkta
arbetsgivaravgiften i det s. k. inre stödområdet beräknade nämnden medföra en
kostnadssänkning för jordbmket av 0,50 milj. kr. Nettoeffekten för jordbmket av
de ändrade avgiftsbestämmelserna utgjorde således 47,50 milj. kr.

Med
hänsyn tUl att de avslutade förbundsförhandlmgarna inom LO SAF-området hade
medfört löneökningar som med 0,5 procentenheter översteg de per den 1 juli 1975
tUlämpade resultaten av det centrala löneavtalet tUlfördes jordbmket ett korrigeruigsbelopp
om 12,35 mUj. kr.

Den
totala ersättningen tUl jordbmket fr. o. m. den 1 januari 1976 utgjorde således
356,7 milj. kr.

Fördelningen
av beloppet på olika vamslag i form av pris- och avgiftshöjningar framgår av
följande tabell.

Öre/kg (för mjölk öre/1) i prisreglerings-ledet

Beräknat belopp till jordbruket milj. kr.

Konsumtionsmjölk vid mejeri Konsumtionsrajölk utanför
mejeri Grädde, tjock Grädde, tunn Ost

11 11

25 18 45

151,36

6,05

9,25

3,60

33,75

Summa mjölk och mejeriprodukter

204,01

Nöt- och
hästkött

Kalvkött

Fläsk

56 76 24

74,76 11,86 66,10

Summa kött och fläsk

152,72

Summa

356,73

Regeringen
beslöt den 18 december 1975 att den föreslagna generella prishöjningen på
konsumtionsmjölk skuUe begränsas med hjälp av subventioner. Således föreskrev
regeringen att från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område skuUe
utgå ersättning tUl jordbruket för att bekosta 6 öre av den föreslagna
prishöjningen om 11 öre per liter konsiuntionsmjölk. För att inte belasta
statsbudgeten med en ökning av kostnadema för livsmedelssubventionema beslöt
regeringen samtidigt att slopa subventionen för grädde, chokladmjölk, fmkt-yoghurt
samt s. k. mögelost. För övriga varor beslöt regeringen om höj-

opaginerad Kontrollera mot PDF

da
införselavgifter, mittpriser och prisgränser i enlighet med jordbmks-nämndens
förslag.

Justeringarna
av införselavgifter m. m. samt ändrad livsmedelssub-ventionering den 1 juli
1975 och den 1 januari 1976 har inneburit dels att övre prisgränsen för treprocentig
konsumtionsmjölk och för skummjölk har höjts med 5 öre per liter, dels att
mittpriser, prisgränser och införselavgifter (normalavgifter) för berörda varor
f. n. uppgår tUl följande belopp (öre/kg):

Nedre

Mitt-

Övre

Införsel-

pris-

pris»

pris-

avgift

gräns

gräns

(normalavgift)

Vete

69

Rörlig

Råg

64

"

Korn

62

Havre

60

"

Matpotatis

6/7-14/11

32

38,50

45

15/11-31/1

36,50

43

49,50

24,50

1/2-31/3

41

47,50

54

1/4- 5/7

45

51,50

58

Potatisstärkelse

140

161

182

92

Oljeväxtfrö

121

134

147

220»

Kokärter

43

Bruna
bönor

95

Konsumtionsmjölk
med

3 % fetthalt

35,20

Grädde,
tjock

522

Grädde,
tunn

321

Smör

892

917»

1093

418

Ost

761

849

937

401

Mjölkpulver,
magert

386

450

514

350

Mjölkpulver,
fett

568

650

732

380

Nöt- och
hästkött

809

930

1051

555

Kalvkött

917

1079

1 241

549

Får- och
lammkött

782

918

1054

515

Fläsk

535

619

703

253

Broiler

726

790

854

409

Kalkon

936

1030

1 124

494

Ägg

464

526

588

245

Heläggmassa

541

623

705

369

Heläggpulver

2 218

2 505

2 792

1297

Äggulepulver

2 141

2 414

2 687

1070

'
För spannmål definitivt inlösenpris. ' Fettvaruavgift. ' S. k. ingångspris.

Av
nedanstående tabell framgår den ersättning i öre per kg (för mjölk öre per
liter) som från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område f. n.
utgår tiU jordbmket tUl följd av uteblivna införselavgiftshöjningar för
subventionerade och prisstoppade varor.

Till
de i tabellen angivna beloppen kommer viss ersättning för genom prisstoppet
förhindrade prishöjningar för kött, fläsk och ost,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154 11

Vara

Ersättning
från anslaget Prisreglerande

åtgärder
på jordbrukets område

öre/kg
(för mjölk öre/1) i prisreglerings-

ledet

Konsumtionsmjölk
resp. skummjölk

(utom
chokladmjölk och frukt-

yoghurt)

97,7 resp. 108,7

Ost
(utom s. k. mögelost)

206

Mjölkpulver

124

Nöt- och
hästkött

330

Kalvkött

345

Fläsk

156,3

vilkas
priser annars skulle ha höjts till följd av stigande världsmarknadspriser.
Vidare tUlkommer de medel som utgår från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets
område för låginkomstsatsning och avbytarverksamhet samt som ersättning för införselavgiftsmedel
utanför fördehiingsplanen.

Den
totala effekten till konsument av ovan nämnda uteblivna införselavgiftshöjningar
m. m. kan för mjölk beräknas tUl ca 1,25 kr. per liter, för ost ca 3 kr. per
kg, för nötkött ca 5 kr. per kg och för fläsk tUl ca 2,80 kr. per kg.

4
Införsel- och regleringsavgiftsmedel ro. m.

Jordbruksnämnden
har redovisat uppburna införselavgiftsmedel m. m. för regleringsåret 1974/75.
Den huvudsakliga medelsdispositionen framgår av en särskUd tabell, i vUken även
den preliminära dispositionen för innevarande regleringsår redovisas.

Införselavgiftsmedel
m. m. för regleringsåret 1974/75 utgör 237,2 milj. kr. varav för fodermedel 25
milj. kr. Hämtöver har influtit införselavgifter för brödsäd och köttvaror, vUka
avgifter eiUigt gäUande regler har reserverats eller överförts till Svensk
spannmålshandel resp. Svensk kötthandel för utbytesexport. Vidare har 18 milj.
kr. influtit för fettråvaror och fettvaror. Detta belopp hänförs till av
statsmakterna beslutad avgiftshöjning och har enligt gällande regler överförts tUl
föreningen Sveriges oljeväxtintressenter.

Fördelningsplanen
för 1974/75 omfattar enligt riksdagens beslut och den överenskommelse som låg
till grund för detta ett totalbelopp av 277,2 milj. kr. att tillföras olika
ändamål inom jordbruksprisregleringens ram.

Eftersom
de avgiftsmedel som står tUl förfogande endast uppgår till 237,2 milj. kr. har
erfordrats ett tiUskott av 40 milj. kr. för att täcka fördelningsbehovet.
Bristen har i enlighet med riksdagens beslut i första hand täckts genom ianspråktagande
av innestående slaktdjursavgifter. Vidare har en innestående reserv från
1973/74 jämte räntemedel tagits

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 12

i
anspråk. Återstående brist har täckts av influtna förmalningsavgifter. Sådana
ändamål utanför den egentliga prisregleringen på jordbrukets område som
tidigare kunnat tillgodoses av inflytande införselavgiftsmedel har under
1974/75 fått finansieras genom anlitande av rörlig kredit hos
riksgäldskontoret. Kostnaderna för ifrågavarande ändamål uppgick tiU ca 18,7
milj. kr. Krediten utgör 120 milj. kr. varav tagits i anspråk 78 milj. kr. för
1973/74, 18,7 milj. kr. för 1974/75 eller totalt 96,7 milj. kr.

Införselavgiftsmedel
m.m. för regleringsåret 1975/76

För
1975/76 beräknar nämnden de disponibla inkomsterna av införselavgifter till ca
404,2 milj. kr., varav 80 milj. kr. för fodermedel.

Fördelningsplanen
för 1975/76 utgör totalt 332,2 milj. kr. Ett beräknat överskott om ca 72 milj.
kr. föreligger sålunda utöver fördelnings-planen. Regleringsföreningen Sveriges
potatisintressenter har fått en ökad tilldelning av införselavgiftsmedel med 10
milj. kr. bl. a. med hänsyn till att tUldelningen varit oförändrad sedan
1972/73 samtidigt som prisnivån på potatis och produkter därav successivt
höjts. Svensk ägghandel har fått ytterligare 20 milj. kr. föranlett av de
ökade insamlings- och packningskostnaderna för ägg.

Definitiv
fördelningsplan kan fastställas först efter utgången av regleringsåret 1975/76
då de verkliga inkomstema av införselavgifter för fodermedel är kända.

Jordbruksnämnden
har under senare år bemyndigats att använda införselavgiftsmedel som inflyter
utanför fördelningsplanen till ett antal olika ändamål. Medelsbehovet under
1975/76 för sådana ändamål beräknas uppgå till ca 18,1 milj. kr. och skall
täckas av införselavgiftsmedel i första hand. I brist på sådana får dock
finansieringen ske genom anlitande av den rörliga kredit som ställts till
nämndens förfogande i riksgäldskontoret.

Icke
disponerade införselavgiftsmedel för 1975/76 skall användas för att minska
utnyttjandet av den rörliga krediten. Av det beräknade överskottet om 72 milj.
kr. återstår för deUa ändamål 53,9 milj. kr. sedan 18,1 milj. kr. tagits i
anspråk för vissa ändamål utanför fördelningsplanen. Eftersom det ianspråktagna
kreditbeloppet för 1973/74 och 1974/75 uppgår tUl 96,7 milj. kr. skulle sålunda
enligt dessa beräkningar vid 1975/76 års utgång återstå 42,8 milj. kr. i
utestående kredit.

Införselavgiftsmedel
m. m. för regleringsåret 1976/77

Jordbruksnämnden
beräknar inkomsterna av införselavgifter under regleringsåret 1976/77 tUl ca
424 milj. kr. räknat efter nuvarande avgiftssatser. Med hänsyn bl. a. tiU starka
fluktuationer i importpriserna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Huvudsaklig medelsdisposition av
införselavgiftsmedel m. m. 1974/75 och 1975/76

1974/75 1 OOO-tal kr.

regleringsären

1975/76

1 OOO-tal kr.,

prel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående

införselavgifter och räntor

Under resp. regleringsär influtna

införselavgifter,

exkl. fodermedel

212 150

324 200

fodermedel

25 073

80 000

Vissa ränteinkomster

Reserv från föregående år

3 237

Av förmalningsavgifter

19 740

Av slaktdjursavgifter

17 000

Summa 277 200

404 200

Utgifter

a) Av
medel inom resp. regleringsårs

fördelningsplan

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

19 500

29 500

Sveriges oljeväxtintressenter

40 800

Föreningen för mejeriprodukter

170 650

152 000

Svensk kötthandel

Svensk ägghandel

23 500

43 500

Upplysningsverksamhet och

utvecklingsarbete

7 500

7 500

Mjölkavkastningskontroll

8 500

10 000

Svin- och köttdjurskontroll

4 500

6 000

Stöd till konservärter och andra

köksväxter

2 000

2 000

Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen

250

250

Reserv till jordbruksnämndens förfogande

-

81450

Summa

277 200

332 200

b)
Utanför fördelningsplanen

Svensk matpotatiskontroll

600

630

Sveriges utsädesförening i Svalöv

850

1020

Bidrag till kostnaderna för ackord-

hästorganisationen

300

300

Bidrag till fraktkostnader för mjölk

och grädde

182

500

Prisutjämning på äggalbumin

2 722

Statens jordbruksnämnd för konsumtions-

mjölkskontroll

50

_

Pristillägg för får- och lammkött

8 392

10 000

Stöd till vallfröodlingen

4 000

4 000

Sveriges potatisodlares riksförbund

1400

1400

Stöd till biodlingen

250

250

Summa

18 746'

18 100

Summa utgifter

295 946

350 300

Saldo vid utgången av resp. regleringsär

./.

18 746

53 900

I brist på avgiftsmedel finansieras tills vidare de
under b) angivna utgifterna genom anlitande av kredit hos riksgäldskontoret.

t3 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 154

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 14

kan
emellertid den faktiska avgiftsuppbörden komma att avvika väsentligt från deima
siffra.

Jordbmksnämnden
har i särskUd skrivelse till regeringen anfört bl. a. följande angående de s.
k, kompensationsavgifter som tas ut vid import av livsmedel som kompensation
för de interna avgifterna:

Det
nuvarande systemet med kompensationsavgifter som saknar anknytning till de
aktuella interna avgifterna framstår som sakligt omotiverat. Med hänsyn härtiU
och då det innebär vissa nackdelar vid redovisningar i handelspolitiska
sammanhang framstår det som önskvärt att i möjlig mån slopa
kompensationsavgifterna som särskUda avgifter och inarbeta avgiftsbeloppen i
införselavgifterna. Detta är tekniskt möjligt beträffande samtliga kompensationsavgiftsbelagda
varor utom vissa stärkelseprodukter för vilka någon införselavgift inte kan tas
ut. Man har vid överläggningarna varit ense om att föreslå att kompensationsavgifterna
utom för potatisstärkelse och stärkelseprodukter inarbetas i utgående
införselavgifter.

Enligt
gällande ordning förs de medel som inflyter i form av kompensationsavgifter
över till regleringsföreningarna "för att täcka utgifter för de marknadsreglerande
åtgärder som åvUar föreningarna". Med utgångspunkt från att en omvandling
av kompensationsavgifterna inte skall få medföra någon förändring av
regleringsekonomin har man därför förutsatt att det belopp av
införselavgiftsmedel inom den s. k. fördelningsplanen som ställs till
regleringsföreningarnas förfogande får höjas i motsvarande mån som man arbetar
in kompensationsavgifterna i införselavgiftema. För att man skall ha ett
aktuellt underlag för en omräkning har man dock ansett att en omvandling bör
anstå i avvaktan på att uppgifter skall föreligga om avgiftsuppbörden för
1974/75. Det har förutsatts att jordbruksnämnden därefter skall ingå med
förslag tUl regeringen i ärendet.

De
kompensationsavgifter som enligt nämndens förslag skaU omvandlas tUl uppbörd
av införselavgifter härrör i allt väsentligt från importen av ost. Uppbörden
beräknas för 1975/76 till ca 15 mUj. kr. Jordbruksnämnden föreslår att
kompensationsavgifterna för andra varor än stärkelse och stärkelseprodukter
från den 1 juli 1976 inarbetas i utgående införselavgifter samt att det belopp
som omfattas av fördelningsplanen för 1976/77 får höjas med 15 mUj. kr.

Fördelningsplanen
för 1976/77 föreslås av jordbruksnämnden uppta samma belopp som för
regleringsåret 1975/76, dvs. 252,2 milj. kr. med tiUägg av inflytande avgifter
för fodermedelsimporten. Sistnämnda avgifter beräknas f. n. till totalt ca 80
milj. kr. Vid denna beräkning av foderavgifterna och vid bifall till nämndens
förslag i fråga om omvandling av kompensationsavgifterna blir beloppet inom
fördelningsplanen (252,24-80,0-1-15,0=) 347,2 milj. kr. Med hänsyn tiU
ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena
har det inte varit möjligt för nämnden att nu lägga fram en plan för fördelning
av det preluninärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden avser att återkomma med
ett förslag till preliminär fördelning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 15

i
juni 1976 efter överläggningar med lantbmkarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen i samband med förslag tUl justering av införselavgtfter m.
m. fr. o. m. den 1 juU 1976.

Jordbruksnämnden
föreslår att den liksom hittills, efter hörande av de båda delegationerna, bör
få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om
fördelning av det belopp som kan komma att stå tUl nämndens förfogande. Vidare
förutsätter nämnden att, liksom hittiUs, Svensk spannmålshandel och Svensk
kötthandel får tiUföras införselavgifter för viss s. k. utbytesexport av
brödsäd resp. av kött och fläsk samt att Sveriges oljeväxtintressenter får tiUföras
de införselavgiftsmedel som inflyter tUl följd av höjning av avgiften per den
1 juU 1974 eUer senare.

Vad
gäller avgiftsmedel tiU ändamål utanför fördelningsplanen för 1976/77 beräknar jordbmksnämnden
f. n. medelsbehovet till ca 18,5 milj. kr. Fördelningen framgår av följande
uppställning (1 000 kr.).

Pristillägg
för får- och lammkött 10 000

Svensk
matpotatiskontroll 700

Sveriges
utsädesförening, potatisförädling 1 220

Sveriges
potatisodlares riksförbund 1 400

Ackordhästorganisationen 475

Bidrag
för fraktkostnader för mjölk och grädde 500

Stöd
åt odlingen av vallväxtfröer 4 000

Stöd
åt biodlingen 250

Summa 18 545

Bidraget
tUl Svensk matpotatiskontroll (SMAK) avser föreningens upplysningsverksamhet på
matpotatisområdet. Enligt SMAK kan denna verksamhet inte under 1976/77 uppehåUas
i oförändrad omfattnmg utan kostnadsstegringar som endast delvis kan
kompenseras genom rationalisering. SMAK har därför hemställt om höjning av
bidraget med 70 000 kr. till 700 000 kr.

Sveriges
utsädesförening har för regleringsåret 1976/77 hemställt om höjning av bidraget
till finansiering av föreningens potatisförädlings-verksamhet från 1 020 000
kr. till 1 220 000 kr.

Jordbmksnämnden,
som anser den långsiktiga upplysnings- och förädlingsverksamheten på matpotatisområdet
synnerligen angelägen, tillstyrker de begärda höjningarna av bidragsbeloppen.

Arméns
ackordhästorganisation kommer den 1 juli 1977 att överföras tUl en särskUd
stiftelse. Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Försvarets
materielverk skall även därefter svara för den centrala administrationen av ackordhästorganisationen
mot ersättning från stiftelsen. Från stiftelsens interimsstyrelse har inkommit
framställning om bidrag under verksamhetsåret med 475 000 kr. Hittills anvisat
belopp uppgår tUl 300 000 kr. för år under nu löpande treårsperiod. Detta
belopp är dock baserat på 1970 och 1971 års kostnadsläge. Höj-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 16

ningen
har tillstyrkts av lantbmkarnas förhandUngsdelegation. Konsumentdelegationen
har ej framfört någon erinran till höjningen.

5
Sockerregleringen

De
överläggningar som föregick nu löpande regleringsperiod för socker präglades i
väsentliga delar av problemen kring de extremt höga världsmarknadspriser som då
var gällande. För att göra import möjlig även för andra än Svenska
sockerfabriks AB infördes därför fr. o. m. den 1 juli 1974 ett system med
bidrag för importerat socker. Kostnaderna för deima bidragsgivning täcks genom
uttagande av en försäljnings-avgift på allt socker som säljs inom landet när
världsmarknadspriset på färdigt socker är högre än det pris som bolaget äger
rätt att betinga sig för socker som har utvunnits ur svenska betor (avräkningspriset).

Importbidragets
storlek är lika med skUlnaden mellan gäUande världsmarknadspris och det
inhemska avräkningspriset. Under perioder då importbidrag utgår regleras
ersättningen för sockerbolagets raffineringsverksamhet enhgt den s. k.
garantiregeln.

Till
följd av de höga världsmarknadspriserna under andra halvåret 1974 och första
månaderna år 1975 uppgick importbidragen till stora belopp, vilka motsvarades
av en likaledes hög försäljningsavgift. Därefter föll världsmarknadspriserna vUket
medförde minskade importbidrag men även reducerade försäljningsavgifter. Intäktema
av den allt mindre försäljningsavgiften räckte emeUertid inte tUl att täcka de
kostnader som redan uppkommit i samband med de verkställda köpen. Jordbmksnämnden
uppdrog åt regleringsföreningen Svensk sockerhandel att medverka i
ifrågavarande bidragsgivning. För att finansiera denna bemyndigades
regleringsföreningen att i bank uppta lån för att täcka de löpande
utbetalningarna. Av ovan angivna skäl har föreningens medverkan i bidragsgivningen
inneburit att föreningen f. n. har en skuld på 30,6 mUj. kr. som successivt
skall täckas av inflytande medel för sockerregleringen. Jordbmksnämnden
förutser att de under uinevarande regleringsår inflytande medlen inte förslår tUl
att täcka mer än löpande kostnader för sockerregleringen och för det upptagna
lånet, vUket även vid utgången av regleringsåret beräknas uppgå tUl ca 30 mUj.
kr. Under förutsättning att världsmarknadspriserna ligger kvar vid ungefär
nuvarande nivå, kommer dock intäktema av införselavgiftsmedel tUl följd av nu
föreslagna prishöjningar på den inhemska sockermarknaden att stiga under
kommande regleringsår vilket, enligt nämnden, bör möjliggöra en avbetalning av
ifrågavarande lån.

Vid
överläggningarna år 1974 inför nu löpande regleringsperiod enades partema om
att de förändringar som skulle komma att genomföras beträffande villkoren för
betodlare och sockerindustri inom EG även skulle överföras tUl den svenska sockemäringen.
Till följd av be-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:1S4 17

slutade
prishöjnmgar mom EG har gmndprisema för sockerbetor under de gångna två åren
uppgått till följande belopp:

1974
års skörd 12,37 kr./dt betor

1975
års skörd 14,21 kr./dt betor

Av
samma skäl har sockerbolagets avräkningspris för socker ur svenska betor faststäUts
till följande belopp:

1/7
1974 6/10 1974 164,75 kr./lOO kg 7/10 197430/6 1975 172,28
1/7 197530/6 1976 197,77

Vid
nu förda överläggnmgar har Sveriges betodlares centralförening förklarat att
man med hänsyn tiU att överläggningarna endast avsåg en ettårsperiod förordade
en prolongering av vUlkoren beträffande ersättningen tUl betodlarna. Svenska
sockerfabriks AB har emellertid framfört önskemål om ekonomiska förbättrmgar.

Vid överläggnmgama
har man enats om att förslaget tUl sockerreglering för 1976/77 bör grundas på
följande utgångspunkter.

Som
speciell ersättnmg för merkostnaderna i samband med driften vid sockerbmken på
Öland och Gotland bör sockerbolaget erhålla ett kalkylmässigt belopp om 8,4
milj. kr. i form av en höjning av avräkningspriset för svenskt betsocker med
2,80 kr./lOO kg.

Med
hänsyn tUl kända prisrelationer sockerbetor/socker inom EG bör bolaget vidare
erhålla en med 5 kr./lOO kg socker förhöjd ersäUning för sockerframställningen.
Vid normal skörd motsvarar detta 15 milj. kr. per år.

Till
följd av de ökade merkostnaderna vid raffinaderiet i Arlöv bör sockerbolaget
medges rätt att höja nu gällande pristUlägg i förhållande till baskvaliteten
för vissa delar av sortimentet med ett kalkylmässigt belopp om sammanlagt 12,8 mUj.
kr. Höjningen uppgår för t. ex. vanligt bUsocker i paket tUl 15,50 kr./100 kg.

Sockerbolaget
bör erhålla lagringsbidrag för importerat råsocker i anslutning tUl vad som
utbetalas inom EG. Bidraget bör emeUertid tUlföras bolaget i foma av reducerad
införselavgift för råsocker. Med nuvarande EG-regler bör reduktionen uppgå tUl
6,07 kr./lOO kg. En sådan reduktion skuUe för bolaget få ett åriigt värde av
1,6 milj. kr. vid en råsockerimport av den storlek som kan beräknas erforderiig
vid normal svensk skörd.

I
samförstånd med betodlarföreningen, sockerbolaget och konsumentdelegationen
framlägger jordbmksnämnden följande förslag tUl sockerreglering för perioden
den 1 juli 1976den 30 juni 1977.

1.
Sockerbetsarealen bör årligen fastställas med sikte på att sockerbolagets
nuvarande brukskapacitet under den närmaste treårsperioden skall fullt
utnyttjas på ett rationeUt sätt. Sockerindustrins nuvarande struktur skall
bibehållas under regleringsåret.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 18

2.
De förändringar som genomförs
beträffande villkoren för betodlare och sockerindustri inom EG bör överföras tiU
den svenska sockernäringen. Därvid bör användas den vid ändringstillfället
gällande centralkursen för den svenska kronan i förhållande tUl EG:s
kontoenhet.

3.
Som bas för nästkommande
ändring av priset på sockerbetor enligt punkt 2 ovan bör användas 14,21 kr./dt
betor med en sockerhalt av 16 %.

4.
Som bas för nästkommande
ändring av sockerpriserna enligt punkt 2 bör som pris på baskvaliteten i
sortimentet, strösocker av kvalitet K5 i säck om 50 kg, användas 205,57 kr./lOO
kg.

5.
Sockerbolaget bör få öka
prisspänningen i förhållande tUl baskvaliteten för vissa delar av sitt
sortiment enligt en specificerad lista.

6.
Gränsskyddet för socker bör
utgöras av en införselavgift som bör tas ut för importerade kvantiteter under
perioder då världsmarknadspriset är lägre än det fastställda priset på socker
ur svenska betor. De insamlade medlen bör liksom hiUills tUlföras
sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris för färdigt socker bör gäUa
Parisbörsens spot-notering för vitsocker med tillägg av 8,10 kr./100 kg
motsvarande kostnad för frakt m. m. tUl svensk hamn samt korrigering för kvalitets-skUlnad
mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Paris-noteringen avser. Som
mått på världsmarknadspriset på råsocker bör gäUa den nominella
London-noteringen på råsocker. Båda noteringarna bör omräknas till svensk
valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Införselavgiften
för färdigt socker bör utgöra skUlnaden mellan avräkningspriset på
baskvaliteten i den svenska sockerregleringen och världsmarknadspriset på
färdigt socker, mätt på nyss angivet sätt.

Införselavgiften
för råsocker bör anpassas så att svensk raffinadör som köper in råsocker till
gällande London-notering och säljer den raffinerade varan till det svenska avräkningspriset
erhåller en ersättning för raffineringen som motsvarar den som utgår inom EG
eller f. n. 25,91 kr./lOO kg raffinad inkl. ersättning för säckkostnad och viss
ut-frakt. Raffineringen bör härvid fömtsättas medföra ett svinn om 8 %.
Avgiften bör vidare justeras så att raffinadören erhåller lagringsbidrag enligt
EG:s regler.

Införselavgiften
för sirap o. d. bör motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn bör tas
tUl produktens sockerinnehåU.

Införselavgiftema
bör i princip justeras en gång varje månad samt dessutom vid större avvikelser
i Paris-noteringen jämfört med nivån vid närmast föregående justermgstUlfälle.

7. Då
världsmarknadspriset för färdigt socker är högre än det in

hemska avräkningspriset bör jordbmksnämnden få ta ut en försälj

ningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det

inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försälj-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154 19

ningsavgiften.
De insamlade medlen bör användas för att subventionera sockerimporten.

Under
sådana perioder bör ersättningen för sockerbolagets raffineringsverksamhet
regleras enligt den s. k. garantiregeln. Denna innebär att man halvårsvis i
efterhand gör en avräkning som beaktar skillnaden mellan de genomsnittliga
världsmarknadspriserna på färdigt socker enligt Paris-noteringen och på
råsocker enligt London-noteringen. Skillnaden mellan dessa noteringar bör i
idealläget ge utrymme för raffineringssvinn, raffineruigsersättning och
lagringsbidrag enligt EG:s normer. Den kalkylmässiga raffineringsersättningen
bör ligga mellan vissa gränsvärden. Om ett sådant gränsvärde överskrids sker
avräkning mellan sockerbolaget och regleringsfonden.

8.
Om införselavgiftema för
melass, betfor o. d. höjs bör sådan prishöjning genomföras på den svenska
marknaden, som i anslutning till avgiftshöjningen är marknadsmässigt möjlig.
Från prishöjningen bör dock undantas melass som i enlighet med odlarkontrakt
levereras till betodlare. De ökade intäkter som följer av prishöjningen bör tiUföras
sockerregleringsfonden.

9.
Sockerregleringsfonden bör
liksom hittUls bekosta fraktsubventio-neringen tUl de fyra nordligaste länen
och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. per år samt fältmätningen i erforderlig
utsträckning av den svenska sockerbetsarealen.

10. Om
väsentliga förändringar i de grundläggande vUlkoren för den

svenska sockemäringen inträffar under regleringsperioden bör över

läggningar kunna tas upp mellan jordbmksnämnden, konsumentdele

gationen och företrädare för betodlarna och sockerindustrin.

Det
bör ankomma på jordbruksnämnden att vidta de regleringsåtgärder som behövs för
att genomföra förslaget och att meddela beslut i frågor som kan komma att
aktualiseras genom tillämpning av punkt 10 ovan.

Jordbmksnämndens
förslag innebär att sockerbolaget erhåller kalkylmässiga ekonomiska
förbättringar motsvarande sammanlagt ca 37,8 milj. kr. DärtUl kommer den
anpassning som bör göras till de förändringar som kommer att genomföras
beträffande villkoren för betodlare och sockerindustri inom EG. Den ekonomiska
effekten av en sådan anpassning kan f. n. inte exakt beräknas. Kommissionens
prisförslag för regleringsåret 1976/77 innebär för sockerbetor och socker
prishöjningar med ca 8 %. Om kommissionsförslaget antas kommer anpassningen tiU
förhållandena i EG att ge ökade intäkter om ca 1 kr. per dt sockerbetor för
betodlarna och ca 7 kr. per 100 kg socker eller totalt ca 22 milj. kr. för
sockerbolaget vid normalskörd.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 20

6
Statens jordbruksnämnds organisation m. m. 6.1 Nuvarande förhållanden

Statens
jordbmksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden om prisreglering
och marknadsföring på jordbmkets och fiskets områden. Nämnden ansvarar vidare
för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman
for skördeskadeskyddet.

Jordbruksnämndens
styrelse består av en ordförande, nämligen generaldirektören, och högst fem
andra ledamöter, som regeringen utser särskilt. Vid handläggning av ärende som
rör fiske ingår i nämnden yUerligare en ledamot som regeringen utser särskilt.
Dessutom ingår två företrädare för personalen.

Till
nämnden är knuten en konsumentdelegation, som har tUl uppgift att bistå
nämnden med råd och upplysningar samt att till nämnden framföra synpunkter och
önskemål beträffande jordbrukspolitikens utformning och gmnderna för fiskets
prisreglering med särskild hänsyn till förbrukarsidans intressen. Delegationen
skall även bidra till förståelse inom förbmkarsidan för och insikt i
jordbrukets och fiskets problem och ställning. Delegationen äger uppta
överläggningar med nämnden i frågor som bedöms vara av större vikt eller ha prejudicerande
verkan.

Till
nämnden är vidare knutet ett beredskapsråd med uppgift att för nämndens räkning
verkställa utredningar samt studera forskningsresultat och projekt som berör
ersättningsproduktion inom livsmedelsområdet.

De
allmänna riktlinjerna för den nuvarande jordbrukspolitiken fastställdes av
1967 års riksdag. Beslutet anger även ordningen för prisöverläggningarnas
bedrivande. Enligt detta beslut ankommer det på regeringen att vid varje särskUt
tillfälle ta ställning till frågan om företrädare för staten vid dessa
överläggningar. Företrädare för staten har varit statens jordbruksnämnd,
frånsett åren 1967 och 1969, då en särskild delegation utsågs.

Regleringen
på fiskets område grundas på beslut av 1968 års riksdag. Enligt detta beslut
skall jordbruksnämnden företräda staten vid överläggningarna om fiskets
prisreglering.

Jordbruksnämnden
är organiserad på fem byråer, nämligen animalie-byrån, vegetabiliebyrån,
administrativa byrån, utredningsbyrån och utrikeshandelsbyrån, samt två särskUda
sektioner, nämligen fisksektionen och beredskapssektionen. Vid nämnden finns
148 tjänster.

Statens
jordbruksnämnd skall enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:55, InU
1973:22, rskr 1973:220) omlokaliseras tiU Jönköping. Regeringen har beslutat
att omlokaliseringen skall ske under tredje kvartalet 1977.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 21

6.2
Utredningen

Utredningen
har behandlat frågor rörande jordbruksnämndens styrelse,
konsumentdelegationen, prisöverläggningarna och jordbruksnämndens
organisation.

Med
hänsyn till jordbruksnämndens omlokalisering till Jönköping år 1977 har
utredningens arbete bedrivits skyndsamt och främst inriktats på att lämna
förslag till ramorganisation.

Utredningen
om jordbruksnämndens organisation anser att tUl ledamöter i nämndens styrelse
bör liksom hittills utses personer med central position och sakkunskap i frågor
som rör jordbruksnämndens huvuduppgifter. Av nuvarande styrelsesammansättning
konstaterar utredningen att fömtom ordföranden, som får anses företräda
staten, och de två personalföreträdarna relationen ledamöterna emeUan är två
från jordbruket och en vardera från konsumenterna, det enskilda näringslivet
och konsumentkooperationen. HärtUl kommer vid fiskeärende en representant för
fisket.

Enligt
utredningens mening bör jordbmksnämndens styrelse, med hänsyn till
livsmedelsprisernas roll i samhäUet, ha en så allsidig sammansättning som
möjligt med breda kontaktytor. Detta innebär att såväl det aUmänna
samhällsintresset som olika intressegrupper bör vara företrädda. Härigenom
skapas förutsättningar för en bred förankring av besluten. Utredningen anser
att i styrelsen bör ingå, förutom generaldirektören och
personalrepresentanterna, företrädare för det allmänna, jordbmket,
konsumentintressena samt näringsliv med anknytning tiU livsmedelssektom. Det
bör liksom nu ankomma på regeruigen att fastställa antalet ledamöter och att
utse dessa.

På
grundval av de kontakter som utredningen har haft med konsumentdelegationen
konstaterar utredningen att delegationen, med utgångspunkt i bestämmelsema i instraktionen,
har betydande frihet att på olika sätt framföra sina synpunkter till
jordbruksnämnden. I praktiken har dock delegationen koncentrerat sitt arbete tUl
prisöverläggningarna medan den inte deltar lika aktivt i det löpande
prisregleringsarbetet. Delegationen fungerar även som remissuistans samt
informeras kontinuerligt av jordbruksnämndens tjänstemän om frågor som kan vara
av betydelse för förbrukarsidan. Utredningen konstaterar vidare att
delegationen vid prisöverläggningarna numera uppträder som part gentemot lantbmkarnas
förhandlingsdelegation. Möjligheterna för konsumentdelegationen att före och
under överläggningama ta del av och analysera det material som ligger tUl gmnd
för överläggningarna bedöms av delegationen vara i stort sett tiUfredsstäUande.

Vid
sina överväganden rörande konsumentdelegationen har utredningen inte funnit
anledning att föreslå någon ändring i delegationens nuvarande ställning.
Utredningen finner det med hänsyn tUl livsmedels-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 22

prisernas
betydelse för de enskilda konsumenterna tUlfredsställande att delegationen har
kunnat öka sitt inflytande, framför allt vid prisöverläggningarna. För att
underlätta för delegationen att utöva detta inflytande anser utredningen att
resurser inom jordbruksnämnden bör ställas tUl delegationens förfogande. Detta
kan enligt utredningens mening ske genom att utöver att nämndens tjänstemän
allmänt skaU ge delegationen nödvändig information särskild personal får som
uppgift att ansvara för att delegationen håUs underrättad om frågor av intresse
för delegationen och framför allt att vara delegationen behjälplig före och
under prisöverläggningsarbetet.

I
konsumentdelegationen ingår f. n. företrädare för såväl det mer direkta
konsumentintresset som för förbmkarsidan inom livsmedelssektorn. Utredningen
har övervägt huruvida i delegationen bör ingå enbart företrädare för den
förstnämnda gruppen. Efter överläggningar som utredningen haft med
konsumentdelegationen, vilken inte ansett en sådan ändring motiverad, har
utredningen dock inte föreslagit någon förändring.

Utredningen
har behandlat beslutsprocessen i prisregleringen och därmed formerna för
prisöverläggningarna. Beträffande det praktiska förfaringssättet vid överläggningarna
om jordbrukets prisreglering konstaterar utredningen att dessa överläggningar
numera i stor"utsträckning tar formen av en förhandling mellan å ena
sidan lantbrukarnas förhandlingsdelegation och å andra sidan konsumentrepresentantema
bland jordbruksnämndens ledamöter tillsammans med konsumentdelegationen.
Generaldirektören leder överläggningarna, vUka i regel leder till ett enhälligt
förslag som närmare utformas av jordbruksnämnden och överlämnas tUl regeringen.

Enligt
utredningens åsikt bör, med hänsyn till jordbruksprisregleringens betydelse
och den ökande budgetfinansieringen av prisregleringen under senare år,
närmare övervägas att oftare än vad hittUls varit fallet utse en särskild
delegation att företräda staten vid överläggningama inför nya
prisregleringsperioder. I övrigt anser utredningen att nuvarande praxis
beträffande ordningen för handläggningen av prissättningen på jordbrukets
produkter torde vara tUlfredsställande.

Enligt
beslut av 1968 års riksdag skall staten vid överläggningar med fiskets
förhandlingsdelegation representeras av jordbmksnämnden. Utredningen anser att
i princip bör samma ordning gälla på fiskets område som på jordbmkets.

I
utredningens direktiv utsägs att riksdagsbeslutet om jordbruksnämndens omlokalisering
tUl Jönköping innebär att överläggningama med jordbmkets och fiskets
organisationer kommer att bedrivas på denna ort. Bl. a. mot denna bakgmnd
understryker utredningen värdet och nödvändigheten av planering och
förberedelser inför överläggningarna. Utredningen förordar därför att systemet
med en förhand-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154 23

lingsberedning
ett mindre arbetsutskott med expertis från jordbmksnämnden och
delegationerna permanentas och utvecklas ytterligare.

Utredningen har biträtts
av statskontoret rörande frågor om jordbruksnämndens organisation. Utredningen
bar lämnat ett förslag till ramorganisation. Förslagen syftar främst till att
stärka planeringen och samordningen av verksamheten.

Statskontoret
anser att den verksamhet som bedrivs inom de produkt-inriktade enheterna animaliebyrån,
vegetabiliebyrån och fisksektionen bör sammanföras i en huvudenhet benämnd
regleringsenheten. I denna enhet föreslås också ingå restitutions- och
kontrollverksamheterna. Utredningen biträder detta förslag men anser att
huvudenheten bör benämnas produktavdelningen.

Utredningen föreslår att
även en administrativ huvudenhet inrättas. Som underenheter hänförs dit en
ekonomienhet, en personalenhet, en allmän enhet och en beredskapsenhet.

Beträffande utrednings-
och utrikeshandelsenheterna har utredningen i likhet med statskontoret ej
funnit anledning att föreslå några organisatoriska förändringar.

Utredningens förslag
innebär att nämnden tUlförs två tjänster som chef för huvudenhet. Samtidigt kan
en tjänst som chef för enhet dras in. Vidare bör inrättas en tjänst som chef
för personalenheten. Kostnaderna för de av utredningen föreslagna tjänsterna
beräknas i 1976 års löneläge tUl ca 300 000 kr.

Enligt
statskontorets och utredningens uppfattning föreligger behov av att utreda
vissa områden närmare bl. a. personaldunensioneringen inom enheterna.
Utredningen anser att det fortsatta utredningsarbetet närmast bör fullföljas
av jordbruksnämnden med biträde av utomstående expertis eller att en särskild
arbetsgrupp bUdas för ändamålet.

6.3
Remissyttrandena

Utredningens
förslag i fråga om jordbruksnämndens styrelse tas upp i yttrandena av statens
jordbruksnämnd, statens jordbruksnämnds konsumentdelegation, fiskeristyrelsen,
statens pris- och kartellnämnd, LO, TCO-S, SACO/SR, LRF, Sveriges
industriförbund, Sveriges grossistförbund, KF och Sveriges fiskares
riksförbund. Utredningens uppfattning att i styrelsen liksom hittUls bör utses
personer med central position och sakkunskap i frågor som rör
jordbruksnämndens huvuduppgifter delas av flertalet av dessa remissinstanser.

Vad
gäller frågan om representationen i styrelsen och främst det allmänna
samhällsintressets representation har flera remissinstanser ej direkt berört
denna fråga eUer finner att den har nära samband med vem som skaU företräda
staten vid prisöverläggnmgarna. Statens pris- och kartellnämnd anser, mot
bakgrund av utredningens förslag att en

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 24

särskUd
delegation i större utsträckning skall företräda staten vid pris-överläggningarna,
att den nuvarande intressesammansättningen av styrelsen kan behållas.

Flera
remissinstanser har emellertid anfört avvikande synpunkter på utredningens
förslag.

Statens
jordbruksnämnd framhåller att styrelsens ledamöter, även om de hämtas från
vissa intressegrupper, i sin egenskap av ledamöter är skyldiga att tillvarata
samhällets intressen. Om man med företrädare för det allmänna samhällsintresset
avser en parlamentarisk förankring förutsätter detta enligt jordbmksnänmden en
sådan utökning av antalet ledamöter att nämndens praktiska arbetsmöjligheter i
hög grad skulle försvåras. Enligt nämndens mening bör samhällets intresse inom
nämndens arbetsområde i vanlig ordning komma till uttryck i riksdagens och
regeringens beslut och direktiv.

Liknande
synpunkter framförs även av bl. a. LO, LRF och Sveriges grossistförbund. LRF
anser vidare att den av statsmakterna fastlagda jordbruksprisuppgörelsen i
princip har samma betydelse för den enskilde jordbmkaren som kollektivavtalet
för den enskilde löntagaren och anser sig därför lika lite som arbetsmarknadens
parter kunna acceptera att delta i avtalstillämpning utifrån en minoritetsställning.

Sveriges
industriförbund anser att den privata livsmedelsindustrin skall vara
representerad i jordbmksnämnden mot bakgmnd av att konkurrenssituationen för
denna industri direkt påverkas av jordbmksregle-ringens utformning och tUlämpning.

Fiskeristyrelsen
och Sveriges fiskares riksförbund fömtsätter att nämnden liksom hittUls kommer
att förstärkas med en representant för fisket när frågor som rör
fiskerinäringen behandlas.

Beträffande
utredningens förslag om resurser och information till konsumentdelegationen
råder i viss mån delade meningar. Statskontoret, TCO-S, LRF och
Industriförbundet anser i likhet med utredningen att ökade resurser bör stäUas tUl
delegationens förfogande. Vidare bör enligt statskontorets mening de enskilda
konsumentemas ställning i delegationen förstärkas, förslagsvis genom att
konsumentverket blir företrätt i delegationen. Även KO pekar på de möjligheter
som finns att engagera konsumentverket. KO anser dock att utredningens förslag
till förstärkta resurser för konsumentdelegationen inte är tillräckligt utan
betonar det angelägna i att delegationens uppgifter, sammansättning och resurser
snarast blir föremål för förnyade överväganden. I avvaktan på en längre gående
ändring anser KO att de enskUda konsumentemas representation i styrelsen bör
förstärkas med företrädare för konsumentverket.

övriga
myndigheter och organisationer som berört frågan om konsumentdelegationens
ställning, sammansättning m. m., bl. a. statens jordbruksnämnd,
konsumentdelegationen, LO, SACO/SR och KF, anser att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154 25

det
liksom hittills bör ankomma på enhetschefer och berörda tjänstemän att se tUl
att delegationen får all den information som kan behövas i frågor av intresse
för delegationen både i det löpande arbetet samt före och under prisöverläggningarna.

Enligt
utredningen bör närmare övervägas att oftare än vad hittUls har varit faUet
utse en särskild delegation att företräda staten vid överläggningarna inför
nya prisregleringsperioder. Detta förslag tUlstyrks av statens pris- och
kartellnämnd och TCO-S. Enligt statens pris- och kartellnämnd kan en sådan
förhandlingsordning övervägas även vid de årliga resp. halvårsvisa överläggningama
under längre prisreglerings-perioder. Konsumentdelegationen och LO anser det
självklart att regeringen vid varje förhandlingstillfälle äger bestämma vem
som skall företräda staten men betonar betydelsen av kontinuitet i de
förhandlande parternas sammansättning vid alla överläggningar.

Statens
jordbruksnämnd finner den nuvarande formen för överläggningarna ändamålsenUg.
Nämnden anser att prisöverläggningarna regelmässigt tar formen av en utav
nämnden ledd förhandling mellan lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen samt att nämndens ledamöter inte bara på
konsumentsidan, som utredningen angivit deltar genom att berika och stödja de
resp. delegationemas argumentering. LRF, Sveriges industriförbund och Sveriges grossistförbund
anser det vara en fördel med nuvarande ordning mot bakgmnd av den kontinuitet
som skapas genom att den som skall tolka och tUl-lämpa besluten även deltagit i
överläggnmgama. Enligt KF:s uppfattning är det endast motiverat med en särskild
delegation vid sådana tillfäUen då större ändringar av jordbmkspolitikens
inriktning är aktuella.

Den
föreslagna ordningen för prisöverläggningarna på jordbmkets område bör enligt
utredningen även gälla på fiskets. Detta tillstyrks av bl. a. fiskeristyrelsen.

Förslaget
till ramorganisation tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet
remissinstanser. Lantbruksstyrelsen ifrågasätter emellertid om inte utrednmgs-,
utrikeshandels- och beredskapsenheterna skulle kunna sammanföras till en
huvudenhet mot bakgmnd av de beröringspunkter som fmns mellan enheterna.

I
fråga om beredskapsenhetens ställning i organisationen anser bl. a. ÖB,
statskontoret och överstyrelsen för ekonomiskt försvar att någon ändrmg inte
bör vidtas innan enhetens uppgifter klarlagts på gmndval av pågående
utredningar inom det ekonomiska försvaret.

Statens
jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen och TCO-S anser att re-stitutionsenhetens
verksamhet har närmare samband med den verksamhet som bedrivs inom en administrativ
enhet och därför bör hänföras tUl denna huvudenhet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 26

7
Föredraganden

7.1
Prisregleringen på jordbruksprodukter m. m.

Genom
beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275)
antogs de av statens jordbruksnämnd framlagda och av Kungl. Maj:t i allt
väsentligt godtagna förslagen tiU prissättning på jordbruksprodukter (exkl.
socker och sockerbetor) för tiden den 1 juli 1974den 30 juni 1977 och för
socker och sockerbetor för tiden den 1 juli 1974den 30 juni 1976. Jordbmksnämndens
förslag föregicks av överläggningar med lantbmkarnas förhandlingsdelegation,
Sveriges betodlares centralförening. Svenska sockerfabriks AB och
jordbruksnämndens konsumentdelegation.

EnUgt
riksdagsbeslutet skall mittpriser, prisgränser och införselavgifter för
jordbruksprodukter (exkl. socker och sockerbetor) justeras dels varje halvår på
grundval av utveckUngen av jordbrukets kostnader, dels den 1 juli 1975 och den
1 juli 1976 med hänsyn till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper.
Vissa faststäUda belopp skall dessutom utgå tiU jordbruket den 1 januari och
den 1 juli 1975 samt den 1 juli 1976, nämligen med 66, 80 resp. 50 milj. kr.
Justeringarnas storlek varje halvår beräknas på grundval av utvecklingen av
det s. k. produktionsmedelsprisindex (PM-index) under närmast föregående
halvårsperiod, oktoberaprU resp. apriloktober. Indexutfallet multipliceras
med de normerade värdevolymema (exkl. sockerbetor) för jordbmkar-nas kostnader
för inköpta produktionsmedel, kostnader för uppsamling och förädling inom ramen
för jordbmksprisregleringen samt exportkostnader. Kostnaderna för uppsamling
och förädling skall vid justeringen korrigeras med hänsyn till den faktiska
kostnadsutvecklingen. Därvid skall beaktas prisutvecklingen för s. k.
biprodukter vid slakt.

Regeringen
har, med riksdagens bemyndigande, faststäUt justerade införselavgifter m. m.
för tiden fr. o. m. den 1 juli 1975 och fr. o. m. den 1 januari 1976 efter
förslag från jordbruksnämnden. Förslagen hade utformats efter överläggningar
och i samförstånd med lantbmkarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen. Fr. o. m. den 1 juli 1975 skuUe jordbruket, enligt
nämndens förslag, tillföras ett belopp av sammanlagt 630 milj. kr. I detta
belopp ingår 80 milj. kr. som enligt riksdagens beslut år 1974 skall utgå för
bl. a. utbyggd låginkomstsatsning och avbytarverksamhet. Nämnden föreslog att
50 milj. kr. skulle få disponeras för nämnda ändamål och 30 mUj. kr. i form av
pris- och avgiftshöjningar. Av det belopp om 580 mUj. kr. som nämnden hade
föreslagit skulle utgå i form av pris- och avgiftshöjningar avsåg ca 460 mUj.
kr. de prisstoppade produkterna mjölk, ost, grädde, kött och fläsk. Regeringens
beslut innebär att ungefär hälften av sistnämnda belopp betalas med
budgetmedel. Härigenom kunde priserna på mjölk och ost håUas oförändrade under
andra halvåret 1975.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154 27

Det
belopp som enligt jordbruksnämndens förslag skulle utgå till jordbruket fr. o. m.
den 1 januari 1976 utgjorde 356,7 mUj. kr. Detta belopp föreslogs utgå i form
av pris- och avgiftshöjningar på i huvudsak prisstoppade produkter. Den
föreslagna prishöjningen på mjölk begränsades dock tUl ungefär hälften genom omdisposition
av budgetmedel. Den därigenom ökade subventioneringen av mjölken finansieras
genom att subventionerna på grädde, chokladmjölk, fruktyoghurt samt s. k.
mögelost slopades.

Regermgens
åtgärd vid de båda tillfällena att begränsa prishöjningarna på främst mjölken
har vidtagits mot bakgmnd av att i första hand bamfamUjer och låginkomsttagare
bör skyddas mot prishöjningarnas effekter. Jag har i det föregående redovisat
den ersättning som f. n. utgår tUl jordbmket till följd av uteblivna
införselavgiftshöjningar m. m. för subventionerade och prisstoppade varor. Den
totala effekten till konsument av sålunda utgående livsmedelssubventioner kan
för mjölk beräknas till ca 1,25 kr. per liter, för ost ca 3 kr. per kg, för
nötkött ca 5 kr. per kg och för fläsk till ca 2,80 kr. per kg. Jag återkommer
senare tUl beräkningen av kostnadema för livsmedelssubventionerna under
anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Jag
förordar nu att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att få vidta de
åtgärder som behövs för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa
jordbruksprodukter under regleringsåret 1976/77. Det ankommer på statens
jordbruksnämnd att efter överläggningar med lantbmkarnas förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen komma in till regeringen med förslag till fördelning
av de totalbelopp som skall tillföras jordbmket den 1 juli 1976 och den 1
januari 1977 samt till de justeringar av prisnivån som med anledning härav
behövs. Riksdagen bör medge att regeringen får uppdra åt nämnden att vidta de
åtgärder som behövs för den nämnda prisregleringen.

Användningen
av införselavgiftsmedel m. m. under regleringsåret 1974/75 framgår av den
föregående redogörelsen, liksom också beräkningar av införselavgiftsmedel m. m.
som inflyter under 1975/76. Jag har inte någon erinran mot vad som redovisats i
detta sammanhang. TiU följd av höga världsmarknadspriser på de viktigaste
jordbruksprodukterna har införselavgifterna under regleringsåret 1974/75 varit
låga. De avgiftsmedel som har stått tiU förfogande har inte räckt till för att
täcka vissa behov för prisregleringen. Bristerna i regleringsekonomin för
ändamål inom fördelningsplanen har fått täckas med bl. a. innestående
slaktdjursavgifter och inkomster av förmalningsavgifter. För ändamål utanför
fördelningsplanen har utnyttjats den rörliga kredit i riksgäldskontoret på 120
milj. kr. som har ställts tUl jordbnJfsnämndens förfogande. Av den rörliga
krediten var vid utgången av regleringsåret 1974/75 taget i anspråk 96,7 mUj.
kr. För regleringsåret 1975/76 räknar dock nämnden med att ett överskott av
införselavgiftsmedel om ca 72

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154 28

milj.
kr. kommer att föreligga sedan ändamål inom fördelningsplanen tillgodosetts.
Sedan viss del av överskottet har använts för vissa ändamål utanför
fördelningsplanen beräknas återstå ca 54 mUj. kr. att användas för att mmska
utnyttjandet av den rörliga krediten. Vid 1975/76 års utgång skulle sålunda
återstå ca 43 milj. kr. i utestående kredU.

Jordbruksnämnden beräknar
att under regleringsåret 1976/77 inflyter ca 424 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel,
varav ca 80 milj. kr. för fodermedel. Med hänsyn till bl. a. starka variationer
i importpriserna kan emellertid den faktiska avgiftsuppbörden komma att avvika
väsentligt från den beräknade. Nämnden föreslår att kompensationsavgifterna för
andra varor än stärkelse och stärkelseprodukter från den 1 juli 1976 inarbetas
i utgående införselavgifter samt att det belopp som omfattas av
fördelningsplanen för 1976/77 får höjas med 15 milj. kr. med hänsyn härtUl.
Enligt nämnden bör fördelningsplanen för 1916111 därför omfatta 252,2 milj. kr.
jämte inflytande fodermedels-avgifter om 80 milj. kr. samt omvandlade
kompensationsavgifter om 15 milj. kr., eller totalt 347,2 milj. kr. Jag
biträder nämndens förslag. På grand av den stora ovisshet som råder i fråga om
utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har nämnden inte
ansett det möjligt att nu lägga fram någon plan för fördelning av det
preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden bör därför återkomma med
förslag till preliminär fördelning i juni 1976 i samband med förslag till
justering av införselavgifter m. m. fr. o. m. den 1 juli 1976. Nämnden bör då
också komma in med förslag till täckning av eventuellt beräknat underskott inom
fördelningsplanen. Jordbruksnämnden bör liksom tidigare, efter hörande av
lantbrukamas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka
fördelningen av delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och även
besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.
Jag har heller inte något att erinra mot att Svensk spannmålshandel, liksom hittiUs,
tillförs införselavgifter för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot inhemsk
brödsäd, som exporteras till följd av kvalitativa brister eller måste användas
till foder, liksom att Svensk kötthandel erhåller kompensation för viss s. k.
utbytesexport för kött och fläsk. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tUlföras
de införselavgiftsmedel som inflyter till följd av höjning av avgiften för fettvaror
per den 1 juh 1974 eUer senare.

Medelsbehovet
under 1976/77 för de ändamål utanför fördelningsplanen som jag anger i det
följande bör i första hand täckas av införselavgiftsmedel. Till dessa ändamål
bör även höra den restitution av införselavgtfter som f. n. efter särskild prövnmg
utgår för bl. a. vissa kött- och mejerivaror. Eventuellt odisponerade
införselavgiftsmedel bör användas för att minska utnyttjandet av den rörliga
krediten. Med hänsyn till ovissheten i den faktiska avgiftsuppbörden och osäkerheten
i den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 29

kommande
utvecklingen av regleringsekonomin anser jag att den rörliga krediten på högst
120 milj. kr. bör få utnyttjas även under regleringsåret 1976/77. Det bör
ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur krediten får utnyttjas.

De
totala kostnaderna för pristUlägg för får- och lammkött beräknar nämnden tiU 22
milj. kr. för regleringsåret 1976/77. Jag föreslår att, liksom för 1975/76, 12
milj. kr. får utgå från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Resterande kostnader, 10 milj. kr., bör finansieras med införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen eller om behov föreligger ur den rörliga krediten.

För
att öka avkastningen inom potatisodlingen och förbättra potatisens kvalitet
har sedan ett antal år lämnats vissa bidrag av avgiftsmedel. TUl Svensk matpotatiskontroll
(SMAK) har för regleringsåret 1975/76 bidrag lämnats med 630 000 kr. för
upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. För regleringsåret 1916111 har
begärts en höjning av beloppet till 700 000 kr. Till Sveriges utsädesförening
har för 1975/76 bidrag lämnats med 1 020 000 kr. för finansiering av
föreningens potatis-förädlingsverksamhet. För 1916111 har begärts att detta
belopp höjs till 1 220 000 kr. Jag har inget att erinra mot dessa höjningar.
Bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av
matpotatisodlingen bör liksom under 1975/76 få utgå med 1,4 milj. kr.

Arméns
ackordhästorganisation kommer den 1 juli 1976 att överföras tiU en särskUd
stiftelse, Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Försvarets
materielverk skall även därefter svara för den centrala administrationen av ackordhästorganisationen
mot ersättning från stiftelsen. Interimsstyrelsen för stiftelsen har begärt att
bidraget tUl kostnadema för denna verksamhet höjs från 300 000 kr. till 475
000 kr. Jag har inget att erinra mot en sådan höjning.

Bidraget
för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de
nordligaste länen bör liksom under 1975/76 få utgå med 500 000 kr.

Liksom
under innevarande budgetår bör hela kostnaden om 4 milj. kr. för stöd åt
odlingen av vallväxtfrö utgå av medel utanför fördelningsplanen. Vidare bör
liksom under 1975/76 250 000 kr. få utgå för stöd till biodlingen under
förutsättning av att ett lika stort belopp även anslås inom fördelningsplanen.

Jordbmksnämnden
har efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och
sockernäringen samt nämndens konsumentdelegation avgett förslag rörande den
närmare utformningen av prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden
den 1 juli 1976den 30 jimi 1977. Förslaget innebär bl. a. att Svenska
sockerfabriks AB erhåller specieU ersättning för merkostnaderna i samband med
driften vid sockerbmken på Öland och Gotland samt att förädlingsersättningen
höjs med hänsyn till hittUlsvarande utveckling inom EG. För att täcka ökade
kostnader vid raffinaderiet i Arlöv medges bolaget rätt att höja nu gällande

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 30

pristUlägg
i förhållande tUl baskvaliteten för vissa delar av sortimentet. Vidare erhåller
bolaget lagringsbidrag för importerat råsocker i anslutning till vad som
utbetalas inom EG.

Enligt
riksdagens beslut våren 1974 rörande sockerbetsarealen (prop. 1974: 122, JoU
1974:29, rskr 1974: 275) skall denna faststäUas av nämnden efter överläggningar
med Sveriges betodlares centralförening och sockerbolaget så att bolagets
nuvarande brukskapacitet utnyttjas på ett rationellt sätt. Under år 1975
uppgick arealen tUl 52 000 ha. Vid normalskörd kan importen av råsocker
beräknas uppgå till ca 70 000 ton. Ersättningen tUl betodlarna föreslås liksom hittUls
få anpassas tUl villkoren för odlarna inom EG. Gränsskyddet föreslås utgöras av
införselavgift som skall tas ut då världsmarknadspriset är lägre än priset på socker
ur svenska betor. Avgiftsmedlen bör, liksom hittills, tillföras sockerregleringsfonden.

Då
världsmarknadspriset på färdigt socker är högre än det inhemska avräkningspriset
föreslås att jordbruksnämnden får ta ut en försäljningsavgift. De insamlade
medlen bör användas för att subventionera importen av socker.

Ersättningen
till sockerbolaget beräknas öka strösockerpriset med ca 8 öre per kg enligt
förslaget. Härtill kommer höjningar för vissa andra sockerprodukter, t. ex.
bitsocker. Totalt innebär förslaget beräknade ekonomiska förbättringar för
sockerbolaget med ca 37,8 milj. kr. I uppgörelsen ingår vidare, liksom hittUls,
en anpassning tUl vUlkoren för sockerindustrin inom EG. Om EG antar ett av EG-kommissionen
framlagt förslag beräknas strösockerpriset i Sverige öka med ytterligare ca 15
öre per kg. Av den sistnämnda ökningen skulle ungefär hälften tillfalla betodlarna,
vUket innebar att priset på sockerbetor skulle höjas med ca 1 kr. per dt tiU
15,21 kr. per dt.

Jag
biträder nämndens förslag tUl sockerreglering för regleringsåret 1976/77.

7.2
Statens jordbruksnämnds organisation m. m.

I
det föregående har jag redovisat de förslag rörande jordbruksnämndens
styrelse, konsumentdelegationen, prisöverläggningarna och jordbruksnämndens
kansliorganisation som har lagts fram av utredningen om jordbruksnämndens
organisation samt remissinstansernas synpunkter på utredningens förslag.

Jordbruksnämndens
styrelse består av en ordförande, nämligen generaldirektören, och högst fem
andra ledamöter, som regeringen utser särskUt. Vid handläggning av ärende som
rör fiske mgår i styrelsen ytterligare en ledamot som regeringen utser
särskilt. Dessutom ingår två företrädare för personalen.

Utredningen
konstaterar att f. n. ingår som ledamöter i jordbruksnämndens styrelse förutom
generaldirektören, som är ordförande, och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 31

två
personalföreträdare, två representanter för jordbruket och en representant
vardera för konsumenterna, det enskilda näringslivet och konsumentkooperationen.
Utrednmgen anser att till ledamöter i jordbruksnämndens styrelse bör liksom hittUls
utses personer med central position och sakkunskap i frågor som rör
jordbruksnämndens huvuduppgifter. Jordbmksnämndens styrelse bör, enligt
utredningens uppfattning, med hänsyn till livsmedelsprisernas roll i samhället,
ha en så allsidig sam-mansättnmg som möjUgt med breda kontaktytor. Detta
innebär att såväl det allmänna samhällsintresset som olika intressegmpper bör
vara företrädda varigenom förutsättnmgar skapas för en bred förankring av besluten.
Utredningen anser därför att i styrelsen bör ingå, fömtom generaldirektören
och personalrepresentanterna, företrädare för det allmänna, jordbmket,
konsumentintressena samt näringsliv med anknytning till livsmedelssektorn.

Remissinstansema
delar utredningens uppfattning att till ledamöter i styrelsen bör utses
personer med central position och sakkunskap. Flera av de remissinstanser som
direkt har berört frågan om representationen i styrelsen har anfört avvikande
synpunkter bl. a. i fråga om det allmänna samhällsintressets representation.

Det ankonuner
på regeringen att besluta om antalet ledamöter i styrelsen och att utse dessa.
För riksdagens information vill jag emellertid nämna följande.

Vid
mina överväganden rörande representationen i jordbmksnämndens styrelse finner
jag i likhet med utredningen att styrelsen bör ha en allsidig sammansättning. I
jordbruksnämndens styrelse bör, förutom generaldirektören och personalföreträdarna,
enligt min mening ingå representanter för allmänintresset, jordbruket,
konsumentintressena samt näringsliv med anknytning tiU livsmedelssektorn.
Dessutom bör liksom hittiUs en representant för fisket ingå när ärende som
berör fisket behandlas i styrelsen.

Några
remissinstanser har framhåUit att det finns ett nära samband meUan
prisöverläggningarna och nämndens tolkning under pågående prisregleringsperiod
av statsmakternas beslut rörande prisregleringens grunder. Dessa beslut har hittUls
i allt väsentligt gmndats på prisöverläggningarnas resultat. Enligt denna
uppfattning skulle nämndens tolkningar vara nästan lika betydelsefuUa för
berörda parter i första hand jordbmket och konsumentema som resultaten av
prisöverläggningarna. För egen del finner jag det naturligt att nämnden, om olUca
uppfattning föreligger rörande prisregleringens grunder, bör höra de båda
delegationerna. Jag vill vidare erinra om att besvär kan anföras hos regeringen
över nämndens beslut.

Utredningen
konstaterar i fråga om jordbruksnämndens konsumentdelegation att den enligt nänmdens
instmktion har betydande frihet att på olika sätt framföra sina synpunkter till
jordbruksnämnden. I praktiken har dock delegationen koncentrerat sitt arbete
till prisöverläggningarna

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 32

och
uppträder därvidlag som part gentemot lantbrukarnas förhandlingsdelegation.
Utredningen föreslår ingen ändring i delegationens nuvarande StäUning. Med
hänsyn till livsmedelsprisernas betydelse för de enskilda konsumenterna finner
utredningen det tUlfredsställande att delegationen har kunnat öka sitt
inflytande, framför allt vid prisöverläggningarna. För att underlätta för
delegationen att utöva detta inflytande anser utredningen att ökade resurser
inom jordbruksnämnden bör ställas till delegationens förfogande.

Remissinstansema
har i stort sett anslutit sig till utredningens förslag beträffande
konsumentdelegationens ställning. Flertalet av de remissinstanser som yttrat
sig rörande behovet av resurser för delegationen anser i likhet med utredningen
att dessa resurser bör utökas.

För
egen del finner jag i likhet med utredningen inte anledning att föreslå någon
förändring beträffande konsumentdelegationens ställning. Det ankommer på
regeringen eller, efter regeringens beslut, statens jordbmksnämnd att besluta vUka
resurser som inom ramen för nämndens organisation och medelstilldelning bör
stäUas till delegationens förfogande. Jag anser dock att följande bör anmälas
för riksdagen. Det ankommer på jordbmksnämndens tjänstemän att lämna
delegationen all den information som behövs i det löpande arbetet samt att före
och under prisöverläggningsarbetet vara delegationen behjälplig i erforderlig
utsträckning. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet och statsrådet
Feldt viU jag anföra följande. Med hänsyn till den roll som statens pris- och kartellnämnd
har i fråga om beräkningar i samband med prisöverläggningarna och det ansvar
som åvilar pris- och kartellnämnden i fråga om prisreglering och övervakning av
livsmedelspriserna i efterföljande led anser jag att tjänstemän från pris- och
kartellnämnden på motsvarande sätt som jordbruksnämndens tjänstemän bör bistå
delegationen. I 1967 års riksdagsbeslut om riktlinjerna för jordbrukspolitiken
anges även ordningen för handläggningen av prissättningen på jordbrukets
produkter. EnUgt detta beslut ankommer det på regeringen att vid varje särskilt
tillfälle ta ställning till frågan om företrädare för staten vid
prisöverläggningarna.

Enligt
utredningens mening bör, med hänsyn tUl jordbruksprisregleringens betydelse
och den ökande budgetfinansieringen av prisregleringen under senare år,
närmare övervägas att oftare än vad som hittUls varit fallet utse en särskild
delegation att företräda staten vid överläggningarna inför nya
prisregleringsperioder. Samma ordning bör enligt utredningen även gälla på
fiskets område.

Utredningens
förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av vissa remissinstanser. Flera
instanser understryker emellertid betydelsen av kontinuitet och anser att
nuvarande ordning har fungerat tillfredsställande. Utredningens förslag att en särskUt
utsedd delegation bör företräda staten vid överläggningarna även på fiskets
område tillstyrks av de remissinstanser som särskilt tagit upp denna fråga i
sina yttranden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 33

I
likhet med utredningen anser jag att vissa skäl talar för att staten vid prisöverläggningarna
företräds av en särskild delegation. Det ankommer emeUertid på regeringen att
vid varje särskUt tillfälle ta ställning i denna fråga.

Överläggningarna
på fiskets område skall enligt beslut av 1968 års riksdag bedrivas med
jordbruksnämnden som representant för staten. Jag föreslår att det bör ankomma
på regeringen att utse företrädare för staten även vid dessa överläggningar.

Utredningen
har lämnat ett förslag tiU ramorganisation för jordbmksnämnden. Förslaget
innebär att den verksamhet som bedrivs inom de produktinriktade enhetema, dvs. animaliebyrån,
vegetabiliebyrån och fisksektionen bör sammanföras till en produktenhet. I
denna enhet föreslås även ingå restitutions- och kontrollverksamheterna.
Vidare föreslår utredningen att verksamheten vid nuvarande administrativa
byrån samt nuvarande beredskapssektionen förs samman tUl en administrativ
enhet. Utredningen har inte funnit anledning att föreslå några organisatoriska
förändringar beträffande nuvarande utrednings- och utrikeshan-delsbyråeraa.
Utredningens förslag innebär att en tjänst som chef för produktenheten
inrättas. Vidare bör enligt utredningen en tjänst som chef för personalärenden
inrättas. Enligt utredningen återstår vissa områden som bör utredas närmare,
bl. a. personaldimensioneringen inom enheterna, ADB-mtiner m. m. Detta
fortsatta arbete bör enligt utredningen bedrivas av jordbruksnämnden med
biträde av utomstående expertis, främst statskontoret och riksrevisionsverket,
eller av en särskilt tillsatt arbetsgmpp.

För
egen del anser jag att utredningens förslag till ramorganisation med vissa
förändringar kan läggas tiU gmnd för ny organisation för jordbmksnämnden. Jag
anser dock att beredskapsenheten liksom nu bör utgöra en fristående enhet. Restitutionsfrågorna
bör även fortsättningsvis handläggas inom den administrativa enheten. Det
ankommer på regeringen eller, efter regermgens beslut, statens jordbruksnämnd
att besluta om den närmare fördelningen av arbetsuppgifter på enheter. Detta
kräver emellertid ytterligare utredningsarbete som jag avser att föreslå
regeringen att ge jordbmksnämnden i uppdrag att utföra i samråd med bl. a.
statskontoret.

8
Hemställan

Med
hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
medge att regeringen eller,
efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som
behövs för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter
under regleringsåret 1976/77,

2.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om användningen av in-

opaginerad Kontrollera mot PDF

förselavgiftsmedel,
som inflyter eller har influtit under regleringsåret 1976/77 eller tidigare
regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen under samma
regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,

3.
medge att den röriiga kredit på
högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes tUl statens jordbruksnämnds förfogande
i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel
får under regleringsåret 1976/77 användas av regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, statens jordbmksnänmd, för ändamål inom jordbmksregleringen,

4.
godkäima de av mig förordade gmndema
för reglering av sockemäringen för tiden den 1 juli 1976den 30 juni 1977,

5.
godkänna de riktlinjer för
statens jordbraksnämnds organisation som jag har förordat i det föregående,

6.
bemyndiga regeringen att
vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att
omorganisationen av statens jordbmksnämnd skall kunna genomföras.

9 Anslagsfrågor
för budgetåret 1976/77 C 1. Statens jordbruksnämnd

opaginerad Kontrollera mot PDF

1974/75 Utgift 1975/76
Anslag 1976/77 Förslag

11 006 025 11 957 000 14
936 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76

Beräknad ändring 1976/77

Statens jordbruksnämnd

Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

51 97

-5

-1-2

148

-1-5

-1-2

Anslag

Utgifter Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

Därav engångsutgifter Särskilda undersökningar

10 172 000 73 000 445 000 (10 000) 957 000 585 000 (3
000) 110 000

-1-2 773 000 - 23 000 -t- 155 000

(-1- 5 000) -1- 83 000 -f- 237 000

(-f 7 000)

+2 642 000 - 25 000 + 108 000

(+ 5 000) + 81000 + 213 000

(+ 104 000)

12 342 000

-f3 225 000

+3 019 000

Uppbördsmedel Ersättning från fonden för
beredskapslagring

385 000

-f 40000

+ 40000

Nettoutgift

11957000

-f3185 000

+2979000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 35

Inkomster
vid statens jordbruksnämnd, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under
uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1,3 milj. kr. (1975/76 1,2 milj.
kr.).

Starens
jordbruksnämnd

1.
Pris- och löneomräkning 2 447
000 kr., varav 276 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.

2.
0-altemativet innebär en
minskning med tre handläggare samt fem personer i kontorskarriären.

3.
En tjänst som förste
byråsekreterare föreslås inrättad vid restitu-tionssektionen (+85 000 kr.).

4.
En tjänst som förste
byråsekreterare för personaladministrativa ärenden behövs vid kansUsektionen
(+85 000 kr.).

5.
Tjänsten som chef för
utrikeshandelsbyrån bör bli ordinarie.

6.
Fisksektionen bör ombUdas till
byrå. Detta medför att en tjänst som avdelnmgsdirektör byts ut mot en tjänst
som ordinarie byråchef.

7.
Beredskapssektionen föreslås
också bli ombildad till byrå. Den nuvarande tjänsten som avdelningsdu-ektör
bör därvid bytas ut mot en tjänst som ordinarie byråchef. Vidare föreslås att
personalen utökas med två byrådirektörer. (+219 000 kr.)

8.
Vid animaliebyrån behövs en tjänst
som byrådirektör för uppgifter rörande köttklassificeringen (-1-109 000 kr.).

9.
För kostnader inför omlokaliseringen
tiU Jönköping bör på detta anslag beräknas 240 000 kr.

Föredraganden

Jag
har tidigare redovisat mina förslag om jordbmksnämndens organisation. Jag
återkommer nu till de personal- och anslagsfrågor som bör tas upp i detta
sammanhang.

Med
anledning av den föreslagna nya organisationen räknar jag medel för en tjänst
som chef för den föreslagna produktenheten. Vidare räknar jag medel för en
tjänst för personalärenden.

Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk
det förhandlingsuppdrag som behövs.

På
grund av det anförda och med hänvisning till sammanställningen beräknar jag
anslaget tUl 14 936 000 kr. Jag har därvid räknat 212 000 kr, för vissa omlokaliseringskostnader
och 50 000 kr. för vissa kostnader för planeringen för försörjningsberedskapen
på energiområdet.

Under
åberopande av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 14 936 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

C
3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1974/75
Utgift 2 193 465 441 1975/76 Anslag 2 600 000 000 1976/77 Förslag 2 866 000
000

Under
anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids
främst kostnaderna för livsmedelssubventionerna innefattande dels ersättning
till jordbruket för uteblivna pris- och avgiftshöjningar till följd av
prisstoppet, dels subventionering av viss livsmedelsimport, dels kostnaderna
för låginkomstsatsning och avbytarverksamhet inom jordbmket och dels
ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget
bestrids även kostnadema för prisutjämningen.

1975/76

Beräknad ändring 1976/77

Statens jord-

Föredragan-

bruksnämnd

den

Anslag

Prisutjämning

60 000000

+ 25 000000

+ 25000000

Ersättning
till följd av pris-

stopp m.
m.

2 299
000 000

+ 301000 000

+221 000 000

Låginkomstsatsning
och

avbytarverksamhet
inom

jordbruket

172 000 000

+ 20 000 000

+ 20 000 000

Ersättning
för införselavgifts-

medel
utanför fördelnings-

planen

67 000 000

Diverse
kostnader

620 000

Summa (avrundad)

2 600 000 000

+345 000 000

+ 266
000 000

Statens
jordbruksnämnd

Intern
prisutjämning utgår i anledning av vissa åtgärder inom EFTA och EG för vissa jordbraksråvaror
till livsmedelsindustrin vid tUlverkning av choklad- och konfeklyrvaror, biscuits
och wafers, fmkostflingor, senap, såser och soppor samt fiskkonserver o. d.
ävensom på mellanöl och starköl. Prisutjämningsförfarandet administreras av riksskatteverket
och jordbruksnämnden. Från posten tUl prisutjämning bekostas också kompensationen
för den kostnadsfördyring som tullskyddet för fettvaror medför för
livsmedelsindustrin och den tekniska industrin. For budgetåret 1976/77 räknar
nämnden med ett medelsbehov för prisutjämningen av 85 mUj. kr.

Posten
ersättning till följd av prisstopp m. m. beräknas av jordbruksnämnden uppgå tUl
2 560 mUj. kr. för budgetåret 1975/76. Detta belopp innefattar kostnader för
dels den direkta prisstoppsersättningen tiU följd av uteblivna
införselavgiftshöjningar, dels ersättning till jordbm-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:154 37

ket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på
kött, fläsk och ost, vilkas priser annars skulle ha höjts till följd av
stigande världsmarknadspriser. Vidare innefattar beloppet kostnader för
restitution av införselavgifter för att eliminera icke önskvärda följder av
prisstoppet, I beloppet har inte medräknats kostnaden för importsubventionering
av matpotatis. På tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 (prop.
1975/76: 101) har beräknats ett medelsbehov av 30 milj. kr. för denna importsubventionering.
För budgetåret 1976/77 beräknar nämnden, under förutsättning av fortsatt
prisstopp, ett medelsbehov under denna post av 2 600 milj. kr.

Posten för låginkomstsatsning och avbytarverksamhet är för
budgetåret 1975/76 upptaget till 172 milj. kr. Enligt regeringens beslut får
högst 142 milj. kr. användas till att bestrida kostnaderna för leveranstillägg
till mjölkproducenter, stöd till smågrisproduktionen samt avbytarverksamhet
inom jordbruket. Resterande 30 milj. kr. har tillförts jordbruket i form av pris-
och avgiftshöjningar fr. o. m. den 1 juli 1975.

För leveranstillägg för mjölk, vilket höjdes den 1 juli
1975, beräknar nämnden för budgetåret 1975/76 en kostnad av 105 mUj. kr. För
det fr. o. m. den 1 juli 1975 införda stödet åt smågrisproduktionen har för
budgetåret 1975/76 beräknats en kostnad av 20 milj. kr. Avbytarverksamheten
bör enligt nämnden tillföras dels 17 milj. kr. av nu förevarande post för
budgetåret 1975/76, dels eventuella besparingar på de för leveranstillägg och
smågrisstöd beräknade beloppen. Sker överskridanden av dessa beräknade belopp,
bör överskridandena avräknas från de medel som bör tillföras avbytarverksamheten.

För budgetåret 1976/77 skall enligt 1974 års
riksdagsbeslut om jordbruksprisregleringen utgå ytterligare 50 milj. kr. för
bl. a. utbyggd låginkomstsatsning och avbytarverksamhet. Jordbruksnämnden
upptar för budgetåret 1976/77 en anslagspost om (172 ./. 30 + 50 = ) 192 milj.
kr. för här angivna ändamål eller för de ändamål som eljest kan komma att
beslutas av statsmakterna.

Posten för ersättning för införselavgiftsmedel uianför
fördelningsplanen på 67 milj. kr. fördelar sig med 55 milj. kr. på kostnader
för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 12 milj. kr. på
kostnader för pristillägg för får- och lammkött. Motsvarande kostnader har före
nu löpande prisregleringsperiod bestritts av införselavgiftsmedel som influtit
utöver den s. k. fördelningsplanen. För den händelse att prisstoppet blir
bestående och införselavgifter inte flyter in i erforderlig omfattning, upptar
jordbruksnämnden därför reservationsvis en anslagspost om 67 mUj. kr. även för
budgetåret 1976/77.

Posten tiU diverse kostnader har under senare år till väsentUg
del åtgått till kostnader för statistiska centralbyrån (skördeskadeskyddet)
och för den årliga undersökningen av fodersädsskörden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:154 38

Föredraganden

Med
hänvisning tUl sammanstäUningen hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1976/77
under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 866 000 000 kr.

10
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760148

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (11)

11 kopplingar i 7 dokument.

  1. Bet. 1980/81:JoU6 om den administrativa utformningen av jordbruksprisregleringen, m.m. s. 6 i texten
  2. Bet. 1977/78:JoU10 Med anledning av propositionen 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. jämte motioner s. 20 i texten
  3. Bet. 1976/77:FöU13 med anledning av propositionen 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling samt propositionen 1976/77:100 jämte m… s. 65 i texten
  4. Bet. 1975/76:JoU40 Med anledning av propositionen 1975/76:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner s. 1 · s. 2 i texten
  5. Prop. 1976/77:94 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 5 · s. 25 · s. 32 i texten

Visa alla 7