om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
51 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 47 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:94, om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
Dokumentets text
Prop. 1976/77: 94
Regeringens proposition
1976/77: 94
om
reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;
beslutad
den 24 februari 1977.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
ANDERS
DAHLGREN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag till
prisreglering på jordbruksprodukter, inkl. socker och sockerbetor, för tiden
den 1 juli 1977den 30 juni 1978. Vidare föreslås en höjning av prisstödet till
jordbmket i norra Sverige.
1
Riksdagen 1976/77. 1 saml nr 94
Prop.
1976/77: 94
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukets område
Härigenom föreskrives att 7 och 10
§§ lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §2 Tillverkare eller, i fall som
avses nedan under a, innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå erlägger
avgift för
a) kött av häst, nötlcreatur, tam- a) kött av häst, nötkreatur, tam
svin och får, när köttet blivit god- svin,
får, höns, kalkon, anka och
känt vid kötlbesiktning enligt lagen tamgås,
när köttet blivit godkänt
(1959: 99) om köttbesiktning vid
köttbesiktning enligt lagen
m. m. (slaktdjursavgift), (1959: 99) om köttbesiktning m. m.
(slaktdjursavgift),
b)
mjölk som
användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,
c)
mjölk och
grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör
eller ost,
ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i
mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,
d) smör och smörliknande vara med
minst 70 viktprocent mjölkfett
men utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersätt
ningsmedel för grädde eller produkt för beredning av grädde eller er
sättningsmedel för grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens
hushåll,
e) vete och råg som användes för
tillverkning av mjöl, gryn, flingor
eller liknande produkt,
f) majs och maniokrot eller ämne
som innehåller majs eller maniok-
rot samt annan väsentligen lika stärkelserik vara, som användes vid
tillverkning av stärkelse eller stärkelseprodukt,
h) fett, fet olja och fettsyra som
erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänförlig till
tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fettvamavgift),
i) oljekraftfoder som för
försäljning tillverkas i samband med att olja utvinnes ur frön och fmkter,
j) produkt, härrörande från
sojabönor och hänförlig till tulltaxenummer 19.02 eller 23.04,
k) produkt, hänförlig till
tulltaxenummer 21.07 B, som tillverkas för försäljning.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 865. - Senaste
lydelse 1972: 803.
Prop.
1976/77: 94 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §3 Avgift erlägges vid
omsättning av
a)
mjölkproducent
för mjölk, grädde och ost som han levererar till annan än mejeri eller
företagare som handlar med mjölk eller mejeriprodukter,
b)
mejeri för
mjölk, grädde, ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som ej levereras till
annat mejeri,
c)
annan
tillverkare än mejeri för margarinost,
d) annan företagare som handlar
med mjölk eller mejeriprodukter
än mejeri för mjölk, grädde och ost som mjölkproducent levererat,
e) potatisproducent för potatis
som han levererar till bränneri eller
stärkelsefabrik,
f) importör av socker och sockertillverkare för försålt
socker,
g) kläckeri för levererade
hön-kycklingar av tamhöns.
Den som odlar potatis på en
sammanlagd åkerareal av minst 0,5 hektar erlägger avgift för potatisen i
förhållande till den odlade arealen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
' Senaste lydelse 1974; 473.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77: 94
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-02-24
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Dahlgren
Proposition
om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
1
Inledning
1974 års riksdag (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29,
rskr 1974: 275) beslöt om prisregleringen för jordbruksprodukter, med undantag
för socker och sockerbetor, för tiden den 1 juli 1974den 30 juni 1977 och för
socker och sockerbetor för tiden den 1 juli 1974den 30 juni 1976. Våren 1976
beslöt riksdagen (prop. 1975/76: 154, JoU 1975/76:40, rskr 1975/76: 332) om
prisregleringen för socker och sockerbetor för tiden den 1 juli 1976den 30
juni 1977. Enligt riksdagens beslut år 1974 skall justering av mittpriser,
prisgränser och införselavgifter för jordbruksprodukter (exkl. socker och
sockerbetor) görjis dels per den 1 januari och den 1 juli varje år på grundval
av utvecklingen av jordbrukets kostnader, dels per den 1 juli varje år för att
nå följsamhet för jordbrukarnas inkomster till inkomstutvecklingen för andra
befolkningsgrupper. Vidare har riksdagen medgett att regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, statens jordbmksnämnd får vidta de åtgärder som
behövs för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter
under regleringsåret 1976/77 (prop. 1975/76: 154, JoU 1975/76: 40, rskr
1975/76: 332).
I
skrivelse den 3 juni 1976 lade jordbruksnämnden, efter överläggningar och i
samförstånd med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation, fram förslag om kompensation till jordbruket och viss
livsmedelsindustri fr. o. m. den 1 juli 1976 till följd av kostnadsutvecklingen
samt anpassning av jordbrukarnas inkomster till den allmänna inkomstutvecklingen,
m. m. Vidare lämnade jord-
Prop. 1976/77: 94 5
bruksnämnden
förslag till utbyggd låginkomstsatsning m. m. för regleringsåret 1976/77.
Regeringen beslöt den 17 juni 1976 att av den totala kompensationen till
jordbruket om 709 milj. kr. skulle drygt hälften, ca 400 milj. kr., utgå av
budgetmedel och resten i form av pris- och avgiftshöjningar.
I skrivelse den 2 december 1976 lade
jordbruksnämnden, efter överläggningar och i samförstånd med lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, fram förslag om kompensation
till jordbruket och viss livsmedelsindustri fr. o. m. den 1 januari 1977 till
följd av kostnadsutvecklingen m. m. Regeringen beslöt den 15 december 1976 att
av den totala kompensationen till jordbruket om 655 milj. kr. skulle ca 160
milj. kr. bestridas av budgetmedel. Livsmedelssubventionerna uppgår därmed
efter den 1 januari 1977 till ca 3 400 milj. kr. räknat per år. I övrigt beslöt
regeringen om justering av mittpriser, prisgränser och införselavgifter i
enlighet med nämndens förslag. Samma dag utfärdade regeringen med stöd av
allmänna prisregleringslagen (1956: 236, ändrad senast 1973: 301) förordning
(1976: 995) om dels fortsatt giltighet av förordningen (1975: 1173) om
prisstopp m. m., dels ändring i samma förordning.
1972 års jordbruksutredning väntas lägga fram sina
förslag under våren 1977. Några beslut av statsmakterna med anledning av utredningens
förslag hinner dock inte fattas före den 1 juli 1977, då nuvarande
prisregleringsperiod löper ut. Regeringen uppdrog därför den 18 november 1976
åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag
om den närmare utformmngen av prisregleringen för jordbruksprodukter, med
undantag för socker och sockerbetor, för tiden den 1 juli 1977den 30 juni
1978. Jordbruksnämnden fick vidare i uppdrag att efter överläggmngar med
företrädare för soc-kerbetsodlarna och sockertillverkningen samt
konsumentdelegationen avge förslag om den närmare utformningen av
prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1977den 30
juni 1978. Därvfd erinrades om riksdagens beslut om sockerbetsarealen (prop.
1974: 122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275 och prop. 1975/76: 154, JoU 1975/76:
40, rskr 1975/76: 332). I fråga om prisregleringen för jordbruksprodukter samt
för socker och sockerbetor borde nämnden i allt väsentligt utgå från de
riktlinjer och regler som gäller under innevarande prisregleringsperiod.
I skrivelser den 9 februari 1977 har
jordbmksnämnden efter överläggningar och i samförstånd med berörda parter
lämnat förslag med anledning av de båda i det föregående nämnda uppdragen.
1971 och 1974 års riksdagar har uttalat att det
prisstöd, som utgår till jordbruket i norra Sverige, bör ses över vart tredje
år (prop. 1971: 74, JoU 1971:33, rskr 1971: 149 och prop. 1974: 122, JoU
1974:29, rskr
Prop. 1976/77: 94 6
1974:
275). 1972 års jordbruksutredning har i uppdrag att pröva grunderna för
utformningen av det framtida stödet till jordbruket i norra Sverige.
Utredningen har den 11 november 1976 avlämnat en expertpromemoria (Ds Jo 1976:
9) Det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige. Som ovan nämnts hinner
några beslut av statsmakterna med anledning av utredningens förslag inte fattas
före den 1 juli 1977. Mot denna bakgrund uppdrog regeringen den 30 december
1976 åt statens jordbruksnämnd att, efter samråd med lantbmksstyrelsen och
efter överläggningar med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen,
inkomma med förslag om prisstödets storlek för budgetåret 1977/78. Härvid
skulle nyssnämnda promemoria beaktas i tillämpliga delar.
I skrivelse den 9 februari 1977 har statens
jordbruksnämnd lämnat förslag med anledning av nämnda uppdrag.
I prop. 1976/77: 100 (bil. 13 s. 4748) har
regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1977/78 beräkna ett förslagsanslag av 3 608 000 000 kr. Jag anhåller att nu få
ta upp denna fråga.
2
Justering av införselavgifter m. m. den 1 juli 1976
Enligt beslut av 1974 års riksdag skulle justering
av mittpriser, prisgränser och införselavgifter göras den 1 juli 1976 på
grundval av utvecklingen av jordbmkets produktionskostnader och kostnaderna
för uppsamling och förädling inom ramen för jordbruksprisregleringen samt export.
Vidare skulle prisnivån justeras så att följsamhet nås för jordbrukarnas
inkomster av eget arbete och eget kapital till inkomstutvecklingen för andra
befolkningsgrupper. Dessutom skulle jordbruket enligt riksdagens beslut
tillföras 50 milj. kr. för bl. a. utbyggd låginkomstsatsning och
avbytarverksamhet.
Det belopp som enligt dessa regler totalt skulle
tillföras jordbruket från den 1 juli 1976 utgjorde ca 709 milj. kr. räknat per
helt år. Av detta belopp hänför sig ca 428 milj. kr. till kostnadsutvecklingen
inom jordbruket, ca 183 milj. kr. till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling
och förädling och ca 47 milj. kr. till inkomstföljsamheten för eget arbete och
kapital. I totalbeloppet ingår även det belopp om 50 milj. kr. som enligt 1974
års riksdagsbeslut skulle utgå för bl. a. låginkomstsatsning.
Av totalbeloppet ca 709 milj. kr. avsattes
sammanlagt 25 milj. kr. för låginkomstsatsning inom mjölkproduktionen samt
avbytarverksamhet och hälsovård. Resterande belopp om ca 684 milj. kr.
föreslogs bli fördelat på olika varuslag i form av pris- och avgiftshöjningar
enligt följande tablå. '
Prop. 1976/77: 94
Höjning av pris
Beräknat belopp
eller avgift.
till jordbruket
öre/kg (för mjölk
och viss livs-
öre/1) i prisreg-
medelsindustri
leringsledet
niilj. kr.
Vete,
prishöjning
5
48,10
Råg,
"
4
10,04
Vete och
råg, höjning
av
förmalningsavgiften
5
27,50
Korn
6
14,22
Havre
6
6,78
Matpotatis
9,5'
62,70
Potatisstärkelse
40
26,40
Oljeväxter
ca 10=
Kokärter
10
0,50
Bruna
bönor
30
0,27
Summa vegetabilier
196,51
Konsumtionsmjölk
vid
mejeri
11
160,60
Konsumtionsmjölk
vid
mejeri,
förpacknings
tillägg
1,82
Konsunitionsmjölk
utanför mejeri
11
4,95
Indus
triskummjölk
11
1,98
Grädde
24
14,16
Ost
50
41,50
Keso
(justeringspest)
0,50
Vasslepulver
50
1,00
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa mjölk och mejeriprodukter
Nöt-, häst-, kalvkött Omräkningsfaktorn för styckat
nötkött (företrädesvis bakdels-detaljer) Fläsk Fjäderfä Ägg Aggprodukter
(prisgränsjusteringar)
Summa kött, fläsk, fjäderfä och ägg
Summa animalier
Totalt
82=
30 30*
25
226,51 119,80
14,30 87,72 11,49 26,50 0,80
260,61 487,12 683,63
opaginerad Kontrollera mot PDF
I genomsnitt per regleringsår
2 Finansieras med medel inom Sveriges
oljeväxtintressenter, förening u. p. a.
3 Pristillägget för får- och lammkött höjs motsvarande ett
belopp av 4,4
milj. kr. från medel som eljest skulle ha tillförts kötiregleringen
* Mittpriset for broiler höjs med ytterligare 20 öre på
grund av en teknisk justering (och prisgränserna i motsvarande mån).
Konsumtionsmjölk utanför mejeri
omfattas inte av prisstoppet. Enligt nämnden torde dock inte priset på denna
vara kunna höjas om höjningen av försäljningspriset från mejeri skulle komma
att begränsas med hjälp av subventioner. I det fall en sådan subventionering
skulle komma till stånd borde en omfördelning ske mellan prisökningen för
konsumtionsmjölk utanför mejeri och för ost på så sätt att det avsedda totalbeloppet
skulle uppnås.
Prop. 1976/77: 94 8
Regeringen beslöt den 17 juni 1976 att öka
subventioneringen av baslivsmedel genom att anslå ytterligare ca 400 milj. kr.
av budgetmedel. Beslutet innebar att konsumentprishöjningar till följd av
jordbruksprisregleringen fr. o. m. den 1 juli 1976 helt uteblev för mjöl,
matbröd, mjölk och flertalet ostsorter. Vidare begränsades prishöjningarna på
kött och fläsk till ungefär hälften samt infördes ett särskilt prisstöd om 20
milj. kr. till broilernäringen.
Regeringen föreskrev härvidlag att den av
jordbruksnämnden föreslagna höjningen av förmalningsavgifterna för vete och
råg inte skulle genomföras fr. o. m. den 1 juli 1976. Avgifterna sänktes i
stället med 2 öre per kg. De föreslagna höjningarna av inlösenpriserna på vete
och råg skulle till den del de påverkade råvarukostnaderna för kvarnarna
neutraliseras genom en motsvarande sänkning av förmalningsavgifterna.
Ersättning till jordbruket för dessa sänkningar liksom den uteblivna höjningen
av förmalningsavgifterna bestreds från anslaget Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område. Under tiden den 1 juli 1976den 31 augusti 1976 bestreds
således från nämnda anslag totalt 7 öre per kg som ersättning för den
föreskrivna sänkningen och den uteblivna höjningen av förmalningsavgifterna på
vete och råg samt fr. o. m. den 1 september 1976 ytterligare 5 resp. 4 öre per
kg som ersättning för prishöjning på vete resp. råg.
Vidare bekostades ersättningen för den förutsatta
pris- och avgiftshöjningen för konsumtionsmjölk om 11 öre per liter, för
flertalet ostsorter om 56 öre per kg, för den ökade subventioneringen på kött
och fläsk om 33 öre resp. 15 öre per kg från anslaget Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. För broiler skulle högst 20 milj. kr. utgå frän
anslaget, motsvarande i genomsnitt ca 55 öre per kg. Ersättningen till
jordbruket till följd av livsmedelssubvenlioneringen beräknas på inom landet
marknadsförda kvantiteter inhemsk vara.
Regeringen fastställde i övrigt avgiftsändringar
för de olika produkterna och därav föranledda ändringar i mittpriser och
prisgränser.
Jordbruksnämnden lämnade vidare förslag till
utbyggd låginkomstsatsning och avbytarverksamhet inom jordbrulcet. Från
anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har under budgetåret
1975/ 76 disponerats ett belopp av 142 milj. kr. Av detta belopp har 105 milj.
kr. beräknats för leveranstillägg för mjölk, 20 milj. kr. för stöd åt smågrisproduktionen
i form av bidrag för suggor och 17 milj. kr. för avbytarverksamhet. Härvid har
förutsatts att besparingar på eller överskridanden av delbeloppen för
leveranstillägg för mjölk eller bidrag för suggor skall tillföras resp. avgå
från beloppet för avbytarverksamhet.
För budgetåret 1976/77 står, utöver besparingar
från tidigare år, dels ett belopp av 142 milj. kr., dels enligt 1974 års
riksdagsbeslut ytterligare 50 milj. kr. till förfogande för låginkomstsatsning
och avbytarverksamhet m. m. Nämnden föreslog att beloppet 142 milj. kr. skulle
få dispo-
Prop. 1976/77: 94 9
neras
efter samma grunder som för budgetåret 1975/76.
Av beloppet 50 milj. kr. utgår 25 milj. kr. från
anslaget och får disponeras med 10 milj. kr. för höjning av leveranstillägget
för mjöLc, 6 milj. kr. för ordinarie avbytarverksamhet för djuruppfödare, 7
milj. kr. för försök med sammanhängande ledighet för djuruppfödare samt med
2 milj.
kr. för uppbyggnad av ett system för företagshälsovård inom
jordbruket. Återstående 25 milj. kr. tillfördes jordbruket inom ramen
för de pris- och avgiftshöjningar som har redovisats i det föregående.
Sammanlagt utgår under budgetåret 1976/77 av
budgetmedel till låginkomstsatsning och avbytarverksamhet m. m. 176 milj. kr.
(142 -1- 25 -f 9,2 milj. kr. utgörande en besparing från tidigare år).
Jordbruksnämndens förslag till utbyggd
låginkomstsatsning och avbytarverksamhet godtogs av regeringen.
Nämnden har den 9 december 1976 i skrivelse till
regeringen redovisat utfallet av hittillsvarande låginkomstsatsning m. m.
3 Justering
av införselavgifter m. m. den 1 januari 1977
Ytterligare kompensation skulle enligt gällande
regler utgå till jordbruket och viss livsmedelsindustii inom
jordbruksprisregleringen fr. o. m. den 1 januari 1977. I samband härmed skulle
behövliga justeringar ske av mittpriser, prisgränser och införselavgifter m. m.
Det totala belopp som således skulle utgå fr. o. m.
den 1 januari 1977 utgjorde ca 655 milj. kr. Härav hänförde sig ca 496 milj.
kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbruket, ca 23 milj. kr. till
kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling samt ca 137 milj. kr.
till inkomstföljsamheten. I den sistnämnda summan ingick ett belopp om ca 86
milj. kr. motsvarande förtjänstutvecklingsgarantin inom LO-SAF-området vilket
hade fastställts redan per den 1 juli 1976. Dessutom ingick bl. a. ett belopp
som ersättning för ändrade arbetsgivaravgifter fr. o. m. den 1 januari 1977.
Enligt gällande regler skall nämligen vid eventuellt kommande höjningar av
arbetsgivaravgift eller liknande avgift jordbruket kompenseras för den s. k.
egenavgiften vid närmast följande justering.
Fördelningen av totalbeloppet på olika varuslag i
form av pris- och avgiftshöjningar framgår av följande tablå.
Höjning av
pris
Beräknat belopp
eller avgift.
till jordbruket
öre/kg (för
mjölk
och viss livs-
öre/1) i prisreg-
medelsindustri
leringsledet
milj. kr.
Vete och
råg, höjning
av
förmalningsavgiften
10
55,00
Matpotatis
1
Summa vegetabilier
55,00
Konsumtionsmjölk
vid mejeri
15
212,70
Konsumtionsmjölk
vid mejeri.
förpackningstillägg
1,64
Konsumtionsmjölk
utanför mejeri
15
6,45
Industriskummjölk
4
0,68
Grädde
40
23,60
Ost
80
66,40
Smör
9
4,86
Mjölkpulver
50
18,50
Summa mjölk och
mejeriprodukter
334,83'
Nöt-,
häst- och kalvkött
90
131,49
Fläsk
30
87,72
Fjäderfä
50
19,15
Ägg
30
31,80
Summa kött, fläsk,
fjäderfä och ägg
270,16
Summa animalier
604,99'
Totalt
659,99'
' I beloppet ingår en justeringspost från den 1
juli 1976 av 4,95 milj. kr. som tillförts mjölksektorn.
Nämndens förslag om höjd införselavgift för
matpotatis hade tillkommit för att förhindra att kostnadsstegringarna i
potatishandeln vid i övrigt oförändrade förhållanden skulle medföra sänkta
producentpriser. Prisgränser, mittpriser och normalinförselavgifter för
potatisprodukter skulle därvid dock förbli oförändrade.
Mot bakgrund av att konsumtionsmjölk utanför mejeri
inte omfattas av prisstoppet och i syfte att uppnå det avsedda totalbeloppet
förutsatte nämnden liksom tidigare att, i det fall priset på konsumtionsmjölk
vid mejeri skulle komma att subventioneras, en omfördelning skulle ske mellan
prisökningen för konsumtionsmjölk utanför mejeri och för ost.
Regeringen beslöt den 15 december 1976 att den
föreslagna höjningen av förmalningsavgiften för vete och råg inte skulle
genomföras fr. o. m. den 1 januari 1977 utan i stället bekostas från anslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Härigenom uteblev en höjning
av konsumentpriset på mjöl och matbröd som eljest skulle ha företagits. Vidare
beslöt regeringen att begränsa prishöjningen för konsumtionsmjölk genom att
från nämnda anslag bekosta 7 öre av den föreslagna pris- och avgiftshöjningen
på konsumtionsmjölk om 15 öre per liter. Kostnaderna för dessa åtgärder kan
beräknas till ca 160 milj. kr. per år.
I övrigt beslöt regeringen om höjda
införselavgifter, mittpriser och prisgränser enligt nämndens förslag.
Justeringarna av införselavgifter
m. m. samt ändrad livsmedelssub-ventionering den 1 juli 1976 och den 1 januari
1977 har inneburit dels att övre prisgränsen för treprocentig konsumtionsmjölk
och för sktun-mjölk har höjts med 8 öre per liter, dels att mittpriser,
prisgränser och införselavgifter (normalavgifter) för berörda varor f. n.
uppgår till följande belopp (öre/kg):
Nedre
Mitt-
Övre
Införsel-
pris-
pris'
pris-
avgift
gräns
gräns
(normalavgift)
Vete
74
Rörlig
Råg
68
"
Korn
68
"
Havre
66
"
Matpotatis
6/7 14/11
39,0
45,50
52,01
15/1110/12
44,5
51
57,5
11/1231/1
48,5
55
61,5
35
1/2 28/2
50,5
57
63,5
1/3 -31/3
53,0
59,5
66,0
1/4 - 5/7
56,0
62,5
69,0
Potatisstärkelse
175
201
227
132
Oljeväxtfrö
121
134
147
220=
Kokärter
53
Bruna
bönor
125
Konsumtionsmjölk
med
fetthalt under 1 % (öre per liter)
50,80'
fetthalt 1 % eller däröver
55,80'
Grädde,
tjock
701
Grädde,
tunn
448
Smör
901
926«
1 104
451
Ost
836
933
1030
596'
Mjölkpulver,
magert
429
500
571
400
Mjölkpulver,
fett
612
700
788
430
Vasslepulver
163
Nöt- och
hästkött
930
1069
1 208
702
Kalvkött
1036
1218
1400
702
Får- och
lammkött
782
918
1054
515
Fläsk
574
664
754
319
Broiler
767
835
903
434
Kalkon
1008
1 110
1212
574
Ägg
523
581
639
300
Heläggmassa
613
706
799
452
Heläggpulver
2 592
2 928
3 264
1 720
Äggulepulver
2 591
2 921
3 252
1 577
' För spannmål definitivt inlösenpris. ' Fettvaruavgift.
' För sådan mjölk som ingår i chokladmjölk och
fruktyoghurt, om mjölkens fetthalt understiger 1 %, 177,50 öre per liter och
eljest 171,50 öre per kg. ' S. k. ingångspris. För s. k. mögelost m. m., 858
öre per kg.
Av följande tablå framgår den
ersättning i öre per kg (för mjölk öre per liter) som från anslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område f. n. utgår till jordbruket till
följd av uteblivna avgiftshöjningar
Prop. 1976/77: 94 12
och
föreskrivna avgiftssänkningar för subventionerade och prisstoppade varor.
Vara Ersättning från anslaget Prisreglerande
åtgärder
på jordbrukets område öre/kg (för mjölk öre/1) i prisregleringsledet
Brödsäd Vete
22
Råg Konsumtionsmjölk resp. skummjölk
(utom chokladmjölk och fruktyoghurt) Färskost och ostmassa av
21 115,7 resp. 126,7
typ
kvarg
Smältost
och hårdost
250
262
Mjölkpulver Nöt- och hästkött
124 363
Kalvkött
378
Fläsk
171,3
Till de i tabellen angivna beloppen kommer viss
ersättning för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar för kött, fläsk och
ost, vilkas priser annars skulle ha höjts till följd av stigande
världsmarknadspriser. Dessutom tillkommer de medel som utgår från nyssnämnda
anslag för låginkomstsatsning och avbytarverksamhet samt som ersättning för
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
Den totala effekten på konsumentpriset av sålunda
utgående livsmedelssubventioner kan för mjöUc beräknas till ca 1,50 kr. per
liter, för ost ca 3,70 kr. per kg, för nötkött ca 5,50 kr. per kg, för fläsk ca
3,20 kr. per kg samt för matbröd ca 25 öre per kg.
4
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för tiden den 1 juli 1977den 30
juni 1978
Som underlag för sina bedömningar av priserna på
jordbruksprodukter för regleringsåret 1977/78 har statens jordbruksnämnd och
lantbrukarnas förhandlingsdelegation samt konsumentdelegationen haft ett
ekonomiskt-statistiskt material över bl. a. jordbrukarnas inkomstförhållanden
samt produktions- och rationaliseringsutvecklingen inom jordbruket.
4.1
Prisregleringens utformning
Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om
att för prisregleringen under regleringsåret 1977/78 bör gälla de riktlinjer
och regler som gäller för innevarande regleringsperiod, med de tillägg och ändringar
som framgår av det följande.
Nuvarande principer med mittpriser och prisgränser
samt inom prisgränserna fasta införselavgifter för vissa viktiga varor
föreslås sålunda gälla även under regleringsåret 1977/78, liksom principerna
för jord-
Prop. 1976/77: 94 13
bruksnämndens
åtgärder i samband med att priset nalkas eller passerar en prisgräns. De
normalinförselavgifter resp. principer för beräkning av rörliga avgifter, som
nu gäller, föreslås bli överförda till det nya regleringsäret i den mån inte
annat på särskilda punkter föreslås i det följande. Detsamma gäller utgående
kompensationsavgifter och s. k. interna avgifter.
Förslaget innebär vidare att jordbruket även under
regleringsåret 1977/78 skall kompenseras för kostnadsökningar inom jordbruket
och viss förädlingsindustri. Vid regleringsårets början den 1 juli 1977 föreslås
mittpriser, prisgränser och införselavgifter bli uppjusterade med hänsyn till
den ökning av produktionsmedels- och förädlingskostnader som beräknas ha skett
efter den sista justeringen inom ramen för regleringsperioden 1974/751976/77.
Förnyad justering skall härefter ske per den 1 januari 1978. Vidare skall
prisnivån per den 1 juli 1977 enligt förslaget justeras för att följsamhet
skall nås för jordbrukarnas inkomster av eget arbete och eget kapital till inkomstutvecklingen
för andra befolkningsgmpper. Jordbruket skall enligt förslaget tillföras särskilda
medel bl. a. för låginkomstsatsning och avbytarverksamhet samt för sänkning av
partipriset på konsumtionsmjölk och för pristillägg för får- och lammkött.
Kostnadsutvecklingen
Mittpriser, prisgränser och införselavgifter bör
justeras den 1 juli 1977 och den 1 januari 1978 på grundval av utvecklingen av
det inom lantbruksekonomiska samarbetsnämnden beräknade
produktionsmedels-prisindex (PM-index). De bestämmelser som har gällt under
innevarande regleringsperiod beträffande tillämpningen av PM-index bör
oförändrat gälla under regleringsåret 1977/78. PM-indexutfallet har
multiplicerats med normerade värdevolymer för jordbrukarnas kostnader för
inköpta produktionsmedel och exportkostnader. Dessa värdevolymer bör omräknas
inför prisjusteringarna den 1 juli 1977.
Enligt hittills gällande regler har kompensation
för kostnadsökningar inom uppsamling och förädling beräknats med hänsyn till
den faktiska kostnadsutvecklingen. Som utgångspunkt har legat kostnadskalkyler,
granskade av statens pris- och kartellnämnd. Samma förfaringssätt bör tillämpas
även under regleringsåret 1977/78.
Vid justeringstillfällena bör hänsyn kunna tas till
utvecklingen av världsmarknadspriserna enligt de regler som nu gäller.
Jordbrukarnas
inkomster från eget arbete och eget kapital
I likhet med vad som har gällt under
regleringsperioden 1974/75 1976/77 bör prisnivån för jordbruksprodukter
anpassas så att följsamhet
Prop. 1976/77: 94 14
nås
för jordbrukarnas inkomster från eget arbete och eget kapital till
inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper. Överväganden om
prisjusteringar med anledning härav föreslås ske per den 1 juli 1977.
Som utgångspunkt bör liksom tidigare ligga
löneavtalen på LO-SAF-området. Avdrag bör därvid ske för
rationaliseringsvinsten i jordbruket, vilken upptas till oförändrat 4,5 % per
år. Avdraget sker från den totala avtalade löneökningen (generellt påslag,
förbundsjustering, låglönepå-slag, förtjänstutvecklingsgaranti etc). Avtalade
eller lagstadgade sociala kostnader, utom sådana för vilka egenavgift utgår,
inräknas i löneökningen om parterna vid överläggningarna kommer överens om att
ersättning för dessa kostnader skall lämnas till jordbruket.
Den kompensation som enligt förslaget skall
tillföras jordbruket per den 1 juli 1977 till följd av de angivna reglema för
inkomstföljsamheten skall dock inte understiga 50 milj. kr. Detta belopp bör
användas för fortsatt låginkomstsatsning, sociala åtgärder m. m.
En eventuell förtjänstutvecklingsgaranti i 1977 års
löneavtal på LO-SAF-området tas i sista hand i anspråk för avräkningen av
rationaliseringsvinsten och/eller de garanterade 50 milj. kr. per den 1 juli
1977. Om och i den mån förtjänstutvecklingsgarantin inte behöver utnyttjas
härför bör den, i enlighet med tidigare tillämpade principer, kunna utlösas
först per den 1 januari 1978.
Löneavtalen för 1977 har ännu inte slutits på
LO-SAF-området. Om avtalsförhandlingarna inte har avslutats i tid för
prisjusteringama den 1 juli 1977, fömtsätts att ett a contobelopp efter
sedvanliga överläggningar tillförs jordbmket. Slutlig justering får i sådant
fall ske per den 1 januari 1978, varvid hänsyn tas till den under- eller överkompensation
som kan ha uppstått.
Ändringar av arbetsgivaravgift eller liknande
avgift, i vad gäller den s. k. egenavgiften, bör liksom hittills beaktas vid
första möjliga justeringstillfälle.
4.2
Särskilda regleringsanordningar
Spannmål
För att stimulera till en ökad inhemsk odling av
vårvete med hög proteinhalt av god kvalitet, s. k. kvalitetsvete, infördes fr.
o. m. regleringsåret 1967/68 ett särskilt pristillägg om 5 kr. per dt.
Kvalitetstill-lägget utgår även under innevarande regleringsperiod med 5 kr.
per dt. Under senare år har odlingen av sådant vete ökat starkt. En anpassning
av pristillägget för kvalitetsvete efter förhållandena på marknaden kan komma
att erfordras. Därför föreslår nämnden att pristillägget skall kunna ändras i
samband med prisöverläggningarna per den 1 juli 1977.
Jordbruksnämnden
bemyndigades genom beslut av regeringen den
Prop. 1976/77: 94 15
23
oktober 1975 att intill den 1 juli 1977 frångå den dittills tillämpade
schablonmetoden för fastställande av införselavgiften för malt och i stället
avväga avgiften efter vad som erfordras för att skydda avsättningen av svenskt
korn till maltframställning inom landet. Nämnden hemställer om förlängt
bemyndigande av samma innebörd.
Potatis
och stärkelseprodukter
Det s. k. prisbevakningspriset för matpotatis
avspeglar producentpriserna i södra och mellersta Sverige och erhålls genom
sammanväg-ning av eriagda priser med de faktiskt försålda kvantiteterna.
Systemet har fungerat i stort sett tillfredsställande men det har visat sig ha
vissa brister bl. a. beträffande principerna för bearbetning av det insamlade
prismaterialet. Jordbruksnämnden avser att se över systemet och komma in med
förslag till ny utformning av dessa regler före nästa säsong. Avsikten är bl.
a. att försöka konstruera fasta vägningstal för i prisbevakningspriset
ingående sorter.
För att kompensera för ränte- och lagringskostnader
och för att stimulera till en lämplig lagring och ett jämnt utbud under året
höjs mitt-pris och prisgränser för matpotatis successivt i fem steg under
säsongen. Under innevarande säsong är prisspänningen mellan första och sista
prisperioden 17 kr. per 100 kg. Normalinförselavgiften är däremot fast under
hela säsongen. Det anses tveksamt om eftersträvade priser under en säsong med
normala marknadsförhållanden kan skyddas genom en fast normalinförselavgift.
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation begärde redan vid prisöverläggningarna
inför innevarande regleringsår att normalinförselavgiften för matpotatis skulle
höjas successivt under säsongen med totalt 6 kr. per 100 kg. En differentierad
normalinförselavgift ansågs vara en garanti för att prisstegringsskalans
prishöjningar skall leda till höjda odlarpriser. Då en höjning av
normalinförselavgiften bedömdes vara utan betydelse under innevarande säsong
föreslog jordbmksnämnden i sin skrivelse till regeringen den 12 oktober 1976
inte någon förändring av avgiften. Nämnden föreslår nu att
normalinförselavgiften under regleringsåret 1977/78 successivt bör höjas under
säsongen. Nämnden bör dock kunna reducera avgiften till genomsnittsnivån om
inhemsk potatis av tillfredsställande kvalitet inte saluförs på marknaden och
om priset ligger över mittprisnivän. Den närmare utformningen av ett system
med differentierad normalinförselavgift bör enligt förslaget fastställas i
samband med prisöverläggningarna instundande vår.
Jordbruksnämnden har bemyndigande att belägga
tillverkningen av stärkelseprodukter ur stärkelserika råvaror (majs, maniokrot
o. d.) med en avgift. Högsta beloppet för denna tillverkningsavgift är
fastställt till 15 kr. per 100 kg använd råvara. Någon inhemsk tillverkning av
stärkelse eller stärkelseprodukter av ifrågavarande råvaror har hittills ej
Prop. 1976/77: 94 16
förekommit.
Den tekniska utvecklingen på stärkelseproduktionens område kan emellertid
komma att aktualisera ett avgiftsuttag. Med hänsyn till
penningvärdeförsämringen föreslår nämnden att nämnda avgift fr. o. m. den 1
juli 1977 skall kunna uttas med belopp intill 30 kr. per 100 kg använd råvara.
Fettvaror
Fr. o. m. den 1 september 1967 beräknas
fettvaruavgiften med ledning av världsmarknadsprisnoteringen för rapsolja, ex
tank Rotterdam.
Genom kungl. brev den 28 november 1969 fick nämnden
rätt att, när rapsoljenotering saknas, använda sojaoljenotering som beräkningsunderlag
för fastställande av fettvaruavgift.
Normalt har raps- och sojaoljepriserna haft i stort
sett samma prisutveckling. Rapsoljepriset har brukat understiga sojaoljepriset
med 510 kr. per 1(X) kg. Vid olika tillfällen har dock skillnaden mellan raps-
och sojaoljenoteringarna varit onormala. Under hösten 1976 har sålunda
rapsoljepriset bl. a. till följd av den uppmärksamhet man har börjat ägna
erukasyran i rapsolja understigit priset pä sojaolja med ca 40 kr. per 100
kg. Det låga världsmarknadspriset på rapsolja i förhållande till priset på
sojaolja har under hösten medfört att en hög fettvaruavgift uttagits. Från
margarinindustrins sida har framförts önskemål om att beräkningsgrunderna
ändras så att onormala prisdifferenser inte skall inverka på fettvaruavgiften.
Jordbruksnämnden föreslår mot bakgrund av vad ovan
anförts att tills vidare följande ändring får göras av beräkningsgrunderna för
fett-varuavgiftsunderlaget och för fastställande av priset på fettinnchållet i
inhemskt rapsfrö vid försäljning till margarinindustrin. Rapsoljenoteringen
används som underlag så länge den understiger sojaoljenote-ringen med högst 15
kr. per 100 kg. Om differensen skulle bli större bör däremot användas
noteringen för sojaolja med avdrag för 15 kr. per 100 kg. Rapsoljenotering
överstigande noteringen för sojaolja beaktas inte.
Skördeskadeavgifterna
och den allmänna mjölkavgiften
Kostnaderna för jordbrukets tillskott till
skördeskadefonden omkring 15 milj. kr. om året fr. o. m. budgetåret 1963/64
bestrids genom uttag av skördeskadeavgifter på inhemsk jordbmksproduktion.
För mjölk och till mjölk omräknad grädde är avgiften 0,1 öre per kg invägd
mjölk. För nötkreatur resp. svin med viss minimivikt är avgifterna 2,70 kr.
resp. 50 öre per st. Avgiften på mjölk tas ut som del av den allmänna
mjölkavgiften. Avgiften för slaktdjur togs tidigare ut som del av
slaktdjursavgift. Sedan denna slopades den 1 juli 1974 i samband
Prop. 1976/77: 94 17
med
införande av subventionering av baslivsmedel, tas avgiften för slaktdjur ut i
form av avdrag på medel som utbetalas till jordbruket som ersättaing för
prisstoppsförluster.
Med nuvarande avgifter har skördeskadefonden
ärligen fr. o. m. budgetåret 1963/64 tillförts i genomsnitt 3,1 milj. kr. från
mjölkproduktionen och 3,2 milj. kr. från slaktdjursproduktionen, vilket
ungefär motsvarar vad man kalkylerade med, när avgifterna fastställdes,
nämligen 3,4 resp. 3,3 milj, kr.
Den differentierade avgiftsbeläggningen på
slaktdjur medför numera en onödig beräkningsomgång. Jordbruksnämnden föreslår
därför att avgiftsbeläggningen slopas fr. o. m. budgetåret 1977/78 och ersätts
genom att fonden varje år i stället tillförs ett fast belopp av de medel som
utgår till subventioner på köttområdet. Beloppet föreslås utgöra 3,3 milj. kr.
Den allmänna mjölkavgiften fyller inte längre någon
funktion varför jordbruksnämnden avser att upphöra att ta ut sådan avgift vid
utgången av innevarande budgetår. Mjölkproducenternas bidrag till skördeskadefonden
kommer därefter, med bibehållen skördeskadeavgift, att bestridas med medel som
utgår till subventioner på mjölkområdet.
Fjäderfä
och ägg
Vissa förändringar i reglerna för mätning av
partipriset på broiler bör ske. F. n. lämnar de sju största företagen i
branschen uppgifter över försålda kvantiteter och uppnådda nettopriser med ca
två veckors eftersläpning. Priser och kvantiteter avser sortimentet göd- och
grillkyckling för vilka ett vägt medelpris beräknas. Den stora prisspänningen
mellan de båda produkterna, ca 2 kr. per kg, och betydande skillnader i förhållandet
mellan de båda med avseende på försåld kvantitet ohka veckor leder till större
variationer i det vägda medelpriset än vad som härrör från verkliga
prisförändringar. I stället bör ett fast relationstal mellan göd- och
grillkyckling fastställas att gälla ett år i taget. Utgångspunkt bör därvid
vara fördelningen mellan de båda produkterna under senast kända tolvmånaders
period.
Nämnden föreslår att nu skisserade omläggning av
prismätningen införs fr. o. m. regleringsåret 1977/78 och att medelpriset under
detta år beräknas efter ett förhållande där göd- och grillkyckling ingår med 60
resp. 40 %.
Jordbruksnämnden föreslår att slaktdjursavgift bör
kunna få tas ut för kött av vissa slag av fjäderfä som godkänts vid besiktning.
Något omedelbart behov från regleringssynpunkt av att ta ut sådan avgift föreligger
visserligen inte. Vad gäller broiler utgår f. n. särskilt prisstöd. Nämnden
bedömer dock att behov av marknadsregleringar kan uppstå.
1 sådant
fall bör kostnaderna härför kunna bestridas med slaktdjurs-
2 Riksdagen
1976/77.1 saml. nr 94
Prop. 1976/77: 94 18
avgifter.
En ändring föreslås därför av 7 § a) lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukets område (ändrad senast 1972: 803). Härigenom blir det möjligt för
regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, för jordbruksnämnden att ta
ut sådana avgifter när behov därav uppkommer.
Nämnden föreslår en krympning av avståndet mellan
övre och nedre prisgränsen för ägg med 16 öre fr. o. m. den 1 juli 1977.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275) utfärdat förordning (1975: 615)
om reglering av äggproduktionen. I förordningen föreskrivs att avgift skall
erläggas av kläckeri för levererade hönkycklingar. Förordningen upphör att
gälla vid utgången av juni månad 1977. Behov föreligger dock att även
fortsättningsvis kunna vidta vissa regleringsåtgärder i fråga om
äggproduktionen. Eftersom behovet av regleringsåtgärder kan bli stadigvarande
föreslår jordbruksnämnden att en bestämmelse om avgift för hönkycklingar förs
in som en ny punkt, 10 § g), i lagen om prisreglering på jordbmkets område.
Nämnden hemställer vidare att regeringen fastställer den högsta avgift som får
tas ut till 5 kr. per hön-kyckling i stället för nuvarande 3 kr.
Låginkomstsatsning
och avbytarverksamhet
För bl. a. låginkomstsatsning och avbytarverksamhet
inom jordbruket disponeras under regleringsåret 1976/77 bl. a. ett belopp av
167 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Av
detta belopp har 115 milj. kr. beräknats för leveranstillägg för mjölk, 20
milj. kr. för stöd åt smågrisproduktionen samt 30 milj. kr. för avbytarverksamhet
och 2 milj. kr. för uppbyggnad av ett system för företagshälsovård inom
jordbruket. Av de 30 milj. kr. för avbytarverksamheten har 23 milj. kr. avsetts
för den ordinarie avbytarverksamheten för djuruppfödare och 7 milj. kr. för
försök med sammanhängande ledighet för djuruppfödare. Härvid har förutsatts att
besparingar på eller överskridanden av delbeloppen för leveranstillägg eller
för stöd åt smågrisproduktionen kan uppkomma och att sådana besparingar eller
överskridanden skall tillföras resp. avgå från beloppet för
avbytarverksamheten.
Jordbruksnämnden föreslår att 217 milj. kr. anvisas
för samma ändamål för regleringsåret 1977/78. Av detta belopp avses då 167
milj. kr. få disponeras efter samma grunder som för innevarande år. Resterande
50 milj. kr. föreslås kunna användas till bl. a. ovan angivna ändamål samt
andra sociala satsningar. Närmare redovisning för den avsedda användningen av
detta belopp bör få lämnas i samband med att nämnden avger förslag till
kompensation åt jordbruket från den 1 juli 1977 för vissa kostnadsökningar. För
regleringsåret 1977/78 beräknas dessutom stå till förfogande för här
ifrågavarande ändamål vissa besparingar från tidigare år.
Prop. 1976/77: 94 19
För leveranstillägg för mjölk har, som o\an nämnts,
avsatts ett belopp av 115 milj. kr. för regleringsåret 1916111. Bl. a. till
följd av ändrade leveransstrukturer och höjd avkastning per ko torde de
faktiska kostnaderna komma att bli något lägre. Tekniskt har systemet liksom
tidigare fungerat bra. Leveranstillägget bör därför under regleringsåret
1977/78 utgå efter i princip samma grunder som f. n. men med en uppjustering
av bidragsskalan. F. n. utgår det högsta beloppet per kg mjölk för
månadsleveranser till mejeri om 500 t. o. m. 5 000 kg. Detta föreslås nu komma
att gälla för mänadsleveranser till mejeri om 500 t. o. m. 6 000 kg. För leveranser
fr. o. m. 6 0017 500 kg föreslås bidraget utgå med samma belopp per månad som
månadsbeloppet för leverans om 6 000 kg. Därefter avtrappas månadsbeloppet för
varje 500 kg varmed månadsleveransen överstiger 7 500 kg, så att
leveranstillägget helt upphör att utgå vid leveranser överstigande 13 000 kg.
Nuvarande övre gräns är 11 000 kg.
Det högsta belopp per kg mjölk som f. n. kan utgå
är 6,5 öre. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har uttalat att det kan bli
aktuellt med förslag om höjning av detta belopp, men att denna fråga dock bör
tas upp vid de överläggningar som kommer att ske i maj 1977.
Jordbruksnämnden anmäler att lantbrukarnas
förhandlingsdelegation i fråga om avbytartaxan har föreslagit att Lantbmkets
Avbytartjänst AB skall ges rätt att efter samråd med lantbruksstyrelsen och
efter hörande av avbytarnämnden fastställa denna taxa inom ramen för sin
medelstillgång. Vidare har föreslagits att avgiftsreducering skall kunna medges
för djurägare med besättningar utan mjölkkor. Mot dessa förslag har
konsumentdelegationen inte anfört någon erinran. Jordbruksnämnden har för sin
del inte tagit ställning i frågor rörande avbytartaxan. Nämnden har under hand
inhämtat att lantbruksstyrelsen ej har någon erinran mot förslagen.
5
Införselavgiftsmedel m. m.
Jordbruksnämnden har redovisat uppburna
införselavgiftsmedel för regleringsåret 1975/76. Den huvudsakliga
medelsdispositionen framgår av en särskild tabell, i vilken även den
preliminära dispositionen för innevarande regleringsår redovisas.
Införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1975/76
utgjorde 446 milj. kr., varav för fodermedel 98,8 milj. kr. Härutöver har
influtit införselavgifter för brödsäd med 1,1 milj. kr. och för köttvaror med
9,5 milj. kr., vilka avgifter enligt gällande regler har reserverats eller
överförts till Svensk spannmålshandel resp. Svensk kötthandel för
utbytesexport. Vidare har 54,7 milj. kr. influtit för fettråvaror och
fettvaror. Detta belopp hänförs till av statsmakterna beslutad avgiftshöjning
och har enligt gällande regler överförts till föreningen Sveriges
oljeväxtintressenter.
Prop.
1976/77: 94 20
Fördelningsplanen för 1975/76
omfattar enligt riksdagens beslut och den överenskommelse som låg till grund
för detta 252,2 milj. kr. förutom inflytande avgifter från
fodermedelsimporten, dvs. totalt 351 milj. kr. att tillföras olika ändamål inom
jordbruksprisregleringens ram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.
m. regleringsåren 1975/ 76 och 1976/77
1975/76 1976/77
1 000-tal kr. 1 000-tal kr.
prel.
Inkomster
Från föregående regleringsår
kvarstående införselavgifter och räntor
Under resp. regleringsår influtna
införselavgifter,
exkl. fodermedel 347 174 391 500
fodermedel 98 783 94
000
Summa 445 957 485 500
Utgifter
74 650 29 500
25 350 19 500
177 000
167 000
43 500
53 500
7 500
10 000
6 000
7 500
12 000
6 500
2 000
2 000
250
250
582
67 600
350
982
361
200
10 224
630
1020
1400
12 500
700
1220
1700
300
475
259
4 000
250
300
4 000
250
18 083
21145
76 892
19 700
445
957
402
045
a) Av medel inom resp.
regleringsårs
fördelningsplan
Svensk spannmålshandel
Sveriges potatisintressenter
Sveriges oljeväxtintressenter
Föreningen för mejeriprodukter
Svensk kötthandel
Svensk ägghandel
Upplysningsverksamhet och
utvecklingsarbete
Mjölkavkastningskontroll
Svin- och köttdjurskontroll
Stöd till konservärter och andra
köksväxter
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Reserv till
jordbruksnämndens förfogande
Summa
b) Utanför fördelningsplanen
Pristillägg för får- och lammkött
Svensk matpotatiskontroll
Sveriges utsädesförening i Svalöv
Sveriges potatisodlares riksförbund
Bidrag till kostnaderna för
ackordhästorganisationen
Bidrag till fraktkostnader för mjölk
och grädde
Stöd till vallfröodlingen Stöd till biodlingen
Summa
c) Återbetalning av del av rörlig kredit 76 892
Summa utgifter
Saldo vid utgången av resp.
regleringsår 4-83 455
Prop. 1976/77: 94 21
Sådana ändamål utanför den egentliga
prisregleringen på jordbrukets område som under de båda senaste regleringsåren
fått finansieras genom anlitande av rörlig kredit hos riksgäldskontoret har
under regleringsåret 1975/76 kunnat tillgodoses av inflytande
införselavgiftsmedel. Kostnaderna för ifrågavarande ändamål uppgick till ca
18,1 milj. kr. Av den rörliga krediten om 120 milj. kr. var vid ingången av
regleringsåret 1975/76 96,6 milj. kr. ianspråktagna. Härav har 76,9 milj. kr.
återbetalats med under regleringsåret 1975/76 influtna införselavgiftsmedel.
Härefter kvarstående ianspråktagen kredit uppgår till ca 19,7 milj. kr.
Införselavgiftsmedel
m. m. för regleringsåret 1976/77
För 1916/11 beräknar nämnden de disponibla
inkomsterna av införselavgifter till ca 485,5 milj. kr., varav 94 milj. kr.
för fodermedel.
Fördelningsplanen för 1976/77 utgör 252,2 milj. kr.
uppräknat med 15 milj. kr. som utgör till införselavgifter omvandlade
kompensationsavgifter eller totalt 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande
avgifter för fodermedelsimporten, varvid fördelningsplanen blir 361,2 milj. kr.
Ett beräknat överskott om 124,3 milj. kr. föreligger sålunda utöver fördelningsplanen.
Definitiv fördelningsplan kan fastställas först
efter utgången av regle
ringsåret 1976/77 då de verkliga inkomsterna av införselavgifter för
fodermedel är kända.
Jordbruksnämnden har under senare år bemyndigats
att använda införselavgiftsmedel som inflyter utanför fördelningsplanen till
ett antal olika ändamål. Medelsbehovet under 1976/77 för sådana ändamål beräknas
uppgå till ca 21,1 milj. kr. och skall täckas av införselavgiftsmedel i första
hand. I brist på sådana får dock finansieringen ske genom anlitande av den
rörliga kredit som ställts till nämndens förfogande i riksgäldskontoret.
Beloppet till Sveriges potatisodlares riksförbund, som avser föreningens arbete
för effektivisering av matpotatisodlingen, föreslås höjt från anslagna 1,4
till 1,7 milj. kr. med hänsyn till löne- och övriga kostnadsökningar.
Icke disponerade införselavgiftsmedel för 1976/77
skall användas för att minska utnyttjandet av den rörliga krediten. Av det
beräknade överskottet om 124,3 milj. kr. åtgår, sedan 21,1 milj. kr. tagits i
anspråk för ändamål utanför fördelningsplanen, 19,7 milj. kr. till att täcka
den vid regleringsårets ingång utestående krediten. Vid utgången av 1976/77
beräknas sålunda föreligga icke ianspråktagna avgiftsmedel om ca 83,5 milj. kr.
Införselavgiftsmedel
m. m. för regleringsåret 1977/78
Jordbruksnämnden beräknar inkomsterna av
införselavgifter under regleringsåret 1977/78 till ca 472 milj. kr., varav 81
milj. kr. för fodermedel, räknat efter nuvarande avgiftssatser. Den faktiska
avgiftsupp-
Prop. 1976/77: 94 22
börden
kan emellertid komma att avvika väsentligt från denna siffra beroende bl. a. av
fluktuationer i importpriser och ändrade införselavgifter. Med hänsyn till
ovissheten om utfallet av regleringsekonomin hemställer nämnden att den rörliga
krediten hos riksgäldskontoret om 120 milj. kr. får kvarstå även under
regleringsåret 1977/78.
Fördelningsplanen för 1977/78 föreslås av
jordbruksnämnden uppta samma belopp som för regleringsåret 1976/77, dvs. 267,2
milj. kr. med tillägg av inflytande avgifter för fodermedelsimporten, enligt
ovan beräknade till 81 milj. kr. Beloppet inom fördelningsplanen beräknas sålunda
till 348,2 milj. kr. Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av
regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte varit möjligt för
nämnden att nu lägga fram en fullständig plan för fördelning av det preliminärt
beräknade beloppet. Vad avser posten för upplysnings- och utvecklingsarbete
föreslås dock en höjning av denna från nuvarande 7,5 till 8,5 milj. kr. För
mjölkavkastningskontroll samt för svin- och köttdjurskontroll utgår f. n. 12
resp. 6,5 milj. kr. Dessa belopp föreslås höjda till 13,7 resp. 7,3 milj. kr.,
främst med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar. Jordbruksnämnden avser
att återkomma med fullständigt förslag till preliminär fördelning i maj 1977 efter
överläggningar med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen i samband med förslag till justering av införselavgifter
m. m. fr. o. m. den 1 juli 1977.
Jordbruksnämnden föreslår att den liksom hittills,
efter hörande av de båda delegationerna, bör få jämka delbeloppen mellan de
olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan
komma att stå till nämndens förfogande. Vidare förutsätter nämnden att, liksom
hittills, Svensk spannmålshandel och Svensk kötthandel får tillföras
införselavgifter för viss s. k. utbytesexport av brödsäd resp. av kött och
fläsk samt att Sveriges oljeväxtintressenter får tillföras de
införselavgiftsmedel som inflyter till följd av höjning av avgiften för
fettvaror per den 1 juli 1974 eller senare.
Vad gäller avgiftsmedel till ändamål utanför
fördelningsplanen för 1977/78 beräknar jordbruksnämnden f. n. medelsbehovet
till ca 29,4 milj. kr. Fördelningen framgår av följande uppställning (1 000
kr.)
Pristillägg
för får- och lammkött 13 500
Svensk
matpotatiskontroll 4 270
Sveriges
utsädesförening, potatisförädling 1 808
Sveriges
potatisodlares riksförbund 1 800
Ackordhästorganisationen 475
Bidrag
för fraktkostnader för mjölk och grädde 300
Prisåterbäring
till pälsdjursuppfödare 3 000
Stöd
åt odlingen av vallväxtfröer 4 000
Stöd
åt biodlingen 250
Summa 29 403
Prop. 1976/77: 94 23
Mot bakgrund av produktionsprognoser för
regleringsåret 1977/78 beräknar nämnden kostnaderna för ett pristillägg för får-
och lammkött av 530 öre per kg till 25,5 milj. kr. Av denna kostnad föreslår
nämnden att liksom hittills 12 milj. kr. får täckas från anslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område samt att återstoden, f. n.
sålunda beräknad till 13,5 milj. kr., får utgå av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen.
Utöver ovan angivna pristillägg om 530 öre per kg
har jordbruksnämnden bemyndigats att fr. o. m. den 1 juli 1976 utbetala ett
extra säsongvarierat pristillägg om i genomsnitt 1 kr. per kg, vilket fr. o. m.
den 1 januari 1977 har höjts till 240 öre per kg. Det extra pristillägget
bekostas inom ramen för medel som jordbruket erhåller som ersättning för
prisstoppet på kött av andra djurslag. Kostnaderna beräknas till 5,6 milj. kr.
för innevarande regleringsår. För regleringsåret 1977/78 beräknar nämnden
kostnaderna för ifrågavarande tillägg till 11,5 milj. kr. av de medel som
jordbruket erhåller som ersättning för prisstoppet på kött av andra djurslag.
För att stimulera odlarna och handeln till ökat
kvalitetsarbete på mat-potatisområdet inrättades år 1953 Svensk
matpotatiskontroll (SMAK). Till SMAK har for 1976/77 bidrag lämnats med 700 000
kr. för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. För 1977/78 begärs höjning
av detta belopp till 770 000 kr. med hänsyn till inträffade kostnadsökningar
som inte kan neutraliseras genom rationaliserings- och besparingsåtgärder.
Sedan starten har kvantiteten SMAK-märkt potatis
ökat. Under verksamhetsåret 1975/76 har dock denna utveckling brutits och den
SMAK-märkta kvantiteten har sjunkit med inemot 20 % jämfört med 1974/75. I stor
utsträckning torde detta förhållande kunna hänföras till de onormala
marknadsförhållandena under säsongen 1975/76 men det anses också bero på
merkostnaden för potatis som kvalitetsmärks.
Sedan den 1 oktober 1974 föreligger
kvalitetsmärkningstvång för matpotatis. Kvalitetsklasserna är SMAK Extra
Prima, SMAK Prima, Ordinär och Oklassificerad. Kostnaderna för kontrollen av
kvalitetsmärkningen bestrids av den som ansvarar för förpackningen. I samband
med de nu avslutade överläggningarna har lantbrukarnas förhandlingsdelegation
framfört önskemål om att kvalitetsklassificerad matpotatis måtte avlastas de
nämnda kontrollkostnaderna. Ersättningen till SMAK för kontrollen under
säsongen 1977/78 föresläs i stället utgå ur medel utanför fördelningsplanen
samtidigt som én motsvarande sänkning av normalinförselavgiften för potatis
skulle genomföras. Behovet av införselavgiftsmedel för ändamålet beräknas
uppgå till högst 3,5 milj. kr. Konsumentdelegationen har ej rest någon
invändning mot dessa förslag. Lantbruksstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för
SMAK, har under hand meddelat att styrelsen ej har något att erinra mot den
föreslagna finan-
Prop. 1976/77: 94 24
sieringen.
Styrelsen anser emellertid att även kostnaden för stickprovskontrollen av
oklassificerad matpotatis, som beräknas uppgå till ca 30 000 kr. per år, bör
finansieras på samma sätt.
Jordbruksnämnden föreslår att SMAK av införselavgifter
utanför fördelningsplanen för 1977/78 får tilldelas ett belopp av (770 000 -h
3 500 000=) 4 270 000 kr. för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet och
för kontrollverksamheten.
Till Sveriges utsädesförening, Svalöv, har för
1976/77 bidrag lämnats med 1 220 000 kr. för finansiering av föreningens
potatisförädlingsverk-samhet. För 1977/78 begärs höjning av detta belopp till 1
808 000 kr. Anslagsframställningen syftar till att möjliggöra oförändrad
omfattning av verksamheten. Kostnaderna har räknats upp för inträffade pris-
och lönestegringar. Vidare har lönekostnadspålägget justerats upp från 33 %
till 42,42 % för tjänstemän och 36,32 % för kollektivanställd personal.
Föreningen har vidare räknat med att verksamhetens andel i de gemensamma kostnaderna
för administration, byggnadsverksamhet, maskininvesteringar och
förbrukningsmateriel m. m. skall täckas av anslaget. Denna kostnad har
upptagits till 323 000 kr.
Delegationerna har ej haft någon invändning mot den
begärda höjningen av anslaget. Nämnden föreslår därför att bidrag till utsädesföreningen
för potatisförädlingsverksamhet för 1977/78 får utgå med begärda 1 808 000 kr.
Under prisregleringsperioden 1971/74 kunde statens
jordbruksnämnd av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen ta i anspråk högst 2
milj. kr. för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset på
inhemskt foder för minkuppfödning som var hänförligt till införselavgiftema på
fodermedel. Återbäring utgick med ca 1 kr. 50 öre per skinn under de två första
regleringsåren. Med hänsyn till rådande pris- och avgiftsförhållanden utgick
inte någon återbäring under regleringsåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76.
Som en följd av de nu låga världsmarknadspriserna
på fodermedel har införselavgifterna för fodermedel stigit i sådan grad att
återbäring kan beräknas bli påkallad. Kostnaden härför kan beräknas till ca 3
milj. kr. för år. Jordbmksnämnden begär därför ett bemyndigande att för 1977/78
av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen få disponera högst 3 milj. kr. för
ändamålet.
Till Sveriges potatisodlares riksförbund har för
1976/77 begärts bidrag med 1,7 milj. kr. för förbundets verksamhet med
effektivisering av matpotatisodlingen. För 1977/78 begärs en höjning av detta
belopp till 1,8 milj. kr. med hänsyn till beräknade löne- och andra
kostnadsstegringar.
Prop. 1976/77: 94 25
6
Sockerregleringen
Riksdagen beslöt våren 1974 om prisregleringen för
sockerbetor och socker för regleringsåren 1974/751975/76 (prop. 1974: 122, JoU
1974: 29, rskr 1974: 275). Beslutet innebar bl. a att sockerbetsarealen under
den närmaste femårsperioden skulle fastställas så att "socker-bolagets
nuvarande brukskapacitet kommer att utnyttjas fullt på ett rationellt sätt".
Det ansågs då innebära en areal av 46 000 ha. Vid normalskörd kunde
importutrymmet av råsocker därvid uppskattas till ca 70 000 ton och utrymmet
för import av konsumtionsfärdigt socker till ca 20 000 ton.
Sedermera fann sockerbolaget att det fr. o. m. 1975
års skörd fanns möjligheter att utnyttja brukskapaciteten bättre genom att
förlänga kampanjen utöver vad man tidigare vågat med hänsyn till bl. a. väderleksproblemen.
Mot denna bakgrund beslöt jordbruksnämnden efter samråd med berörda parter att
för 1975 och 1976 års odlingar fastställa arealen till 52 000 resp. 53 000 ha.
Vid normalavkastning från sistnämnda areal torde importutrymmet stanna vid ca
50 000 ton. Under de båda åren har dock skörden varit lägre än vad som kan
anses vara normalt, varför den faktiska importen trots arealökningen varit mer
omfattande.
Våren 1976 fattade riksdagen beslut om
sockerregleringen för regleringsåret 1976/77 (prop. 1975/76: 154, JoU
1975/76:40, rskr 1975/76: 332). Beslutet innebar i princip en förlängning av
tidigare regleringsperiod. I propositionen redogjordes bl. a. för de
ekonomiska konsekvenserna för sockerregleringsfonden av det under
regleringsåret 1974/75 tillämpade systemet med importbidragsgivning för socker.
Sockerregleringsfonden hade per den 30 juni 1975 en skuld till
regleringsföreningen Svensk sockerhandel om 30,6 milj. kr., vilket belopp
successivt skulle täckas av inflytande avgiftsmedel från sockerregleringen.
Vidare förutsågs att de under regleringsåret 1975/76 inflytande medlen inte
skulle förslå till att täcka mer än löpande kostnader inom sockerregleringen
och att någon egentlig avbetalning av skulden inte skulle kunna äga rum under
perioden. Utvecklingen har visat att bedömningen var riktig. Fondens skuld har
stigit till drygt 32,9 milj. kr. per den 30 juni 1976. Därefter har emellertid
världsmarknadspriserna fallit, vilket resulterat i höjda införselavgifter och
därmed en intäktsförbättring för regleringsfonden. Om nuvarande prisnivå på
världsmarknaden för vitsocker ca 115 kr. per 100 kg består, beräknas
fondens intäkter bli sådana att den aktuella skulden kommer att vara reglerad
under hösten 1977. Under denna förutsättning och vid en inhemsk sockerskörd som
inte väsentligt understiger normalnivån bör vidare fondens intäkter under regleringsåret
1977/78 bli sådana att ekonomiskt utrymme kommer att föreligga för viss
ytterligare användning av regleringsmedel i enlighet med punkt 11 nedan.
Prop. 1976/77: 94 26
Utvecklingen beträffande skörd eller världsmarknadspris
kan dock bli sådan atl fondens intäkter blir otillräckliga. I sådant fall är
det angeläget att kreditmöjligheter står öppna. På grund härav föreslår nämnden
att en rörlig kredit hos riksgäldskontoret om 15 milj. kr. ställs till
jordbruksnämndens förfogande under regleringsåret 1977/78 för att vid behov
kunna användas inom sockerregleringen. Alternativt föreslår nämnden att den
rörliga kredit hos riksgäldskontoret om 120 milj. kr., som enligt beslut av
1973 års riksdag ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande för ändamål
utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel, ställs till förfogande
även under regleringsåret 1977/78 och får anlitas även för nu ifrågavarande
ändamål.
För innevarande regleringsperiod gäUer liksom
tidigare att de förändringar som genomförs beträffande villkoren för betodlare
och sockerindustri inom EG skall överföras till den svenska sockernäringen.
Till följd av beslutade prishöjningar inom EG blev betpriset för 1976 års skörd
15,22 kr./dt mot 14,21 kr./dt för 1975 års skörd. Av samma skäl uppgår
sockerbolagets avräkningspris för socker ur svenska betor för regleringsåret
1976/77 till 220,99 kr./lOO kg mot 197,77 kr. under 1975/ 76. Vid denna
anpassning har den inom EG beslutade förändringen omräknats till svenska
förhållanden med användande av den centralkurs som anger den vid ingången av
regleringsåret 1976/77 gällande relationen mellan EG:s valuta, den s. k.
kontoenheten, och den svenska kronan.
Till följd av valutaförändringar under oktober 1976
har värdet på EG:s kontoenhet jämfört med den svenska kronan stigit med 1 %.
Därför föreslår nämnden att betpriset uppräknas från 15,22 kr./dt till 15,37
kr./dt för 1977 års odling, och att sockerbolagets avräkningspris räknas upp
från 220,99 kr./lOO kg till 223,14 kr./lOO kg. De sålunda uppräknade priserna
bör utgöra bas vid den fortsatta EG-anpassningen.
Jordbmksnämndens förslag till sockerreglering för
perioden den I juli 1977den 30 juni 1978 som har biträtts av
betodlarföreningen, sockerbolaget och konsumentdelegationen, kan sammanfattas
i följande punkter.
1.
Sockerbetsarealen för åren 1977
och 1978 bör årligen fastställas med sikte på att sockerbolagets nuvarande
bmkskapacitet skall fullt utnyttjas på ett rationellt sätt. Sockerindustrins
nuvarande struktur skall bibehållas under regleringsåret.
2.
De förändringar som enligt
beslut av EG-myndighet genomförs beträffande villkoren för betodlare och
sockerindustri inom EG bör överföras till den svenska sockernäringen. Därvid
bör användas den vid ändringstillfället gällande centralkursen för den svenska
kronan i förhållande till EG:s kontoenhet.
3.
Som bas för nästkommande
ändring av priset på sockerbetor enligt punkt 2 bör gälla priset 15,37 kr./dt
för betor med en sockerhalt av
Prop. 1976/77: 94 27
16%.
4.
Som bas för nästkommande
ändring av de svenska sockerprisema enligt punkt 2 bör för baskvaliteten i
sortimentet, strösocker av kvalitet K 5 i säck om 50 kg, gälla priset 223,14 kr.
per 100 kg.
5.
Till odlare inom
tillförselområdena för sockerbruken på Öland och Gotland bör utgå ett
arealbidrag om 400 kr. per ha kontrakterad areal.
Bidraget bör kunna bidra till att motverka den
minskade odlingsbenägenhet som har kunnat konstateras och som i ett längre
perspektiv kan tänkas äventyra näringens existens på öarna. Bidraget bör finansieras
med medel ur regleringsfonden.
6. Svenska Sockerfabriks AB bör medges rätt att öka
prisspänningen
i förhållande till baskvaliteten för vissa delar av sitt sortiment enligt en
specificerad lista.
Prishöjningarna beräknas motsvara ca 11,5 milj. kr.
och motiveras av ökade merkostnader vid raffinaderiet i Arlöv.
7.
För att om möjligt förhindra en
upprepning av fjolårets forcerade sockerinköp under tiden närmast före den
föreslagna prishöjningen den 1 juli 1977 och en motsvarande stark nedgång i
sockerförsäljningen under tiden närmast efter prishöjningen bör
jordbruksnämnden erhålla bemyndigande att genomföra prishöjningen på ett sådant
sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Höjningen bör genomföras
i god tid före den 1 juli 1977 och avslutas vid åsyftad prisnivå först någon
tid efter den 1 juli 1977. Ett sådant system bör utformas så att varken
sockerbolaget eller dess kunder kalkylmässigt skall göra någon vinst eller
förlust.
8.
Gränsskyddet för socker bör
utgöras av en införselavgift som bör tas ut för importerade kvantiteter under
perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset
på socker ur svenska betor. De insamlade medlen bör liksom hittills
tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker bör
därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker med tillägg av 8,10 kr./
100 kg motsvarande kostnad för frakt m. m. tiU svensk hamn samt korrigering
för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet
Paris-noteringen avser. Som mått på världsmarknadspriset på råsocker bör gälla
den nominella London-noteringen på råsocker. Båda noteringarna bör omräknas
till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.
Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra
skillnaden mellan avräkningspriset på baskvaliteten i den svenska
sockerregleringen och världsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på nyss
angivet sätt.
Införselavgiften för råsocker bör anpassas så att
svensk raffineringsindustri som köper in råsocker till gällande
London-notering och säljer den raffinerade varan till det svenska
avräkningspriset erhåller en er-
Prop. 1976/77: 94 28
sättning
för raffineringen som inkl. ersättning för säckkostnader och viss utfrakt samt
lagringsbidrag uppgår till 36,95 kr./lOO kg raffinad jämte eventuella
förändringar av motsvarande ersättningar inom EG. Raffineringen bör härvid
fömtsättas medföra ett svinn om 8 %.
Införselavgiften för sirap, sockerlösningar o. d.
bör motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn bör tas till produktens
sockerinnehåll.
Införselavgifterna bör i princip justeras en gång
varje månad samt dessutom vid större avvikelser i resp. notering jämfört med
nivån vid närmast föregående justeringstillfälle.
9. Då världsmarknadspriset för färdigt socker
överstiger det inhemska
avräloiingspriset bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift på
allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska parti
priset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De
insamlade medlen bör användas för att subventionera sockerimporten.
Under sådana perioder bör ersättningen för
sockerbolagets raffineringsverksamhet regleras enligt den s. k. garantiregeln.
Denna innebär att man halvårsvis i efterhand gör en avräkning som beaktar
skillnaden mellan de genomsnittiiga världsmarknadspriserna på färdigt socker enligt
Paris-noteringen och råsocker enligt London-noteringen. Skillnaden mellan dessa
noteringar bör i princip ge utrymme för raffineringssvinn,
raffineringsersättning och lagringsbidrag enligt EG:s normer. Om den utvunna
ersättningen för raffineringen avviker från det åsyftade värdet bör avräkning
ske mellam sockerbolaget och regleringsfonden.
10.
Om införselavgiftema för
melass, betfor o. d. höjs, bör sockerbolaget genomföra sådana prishöjningar på
den svenska marknaden, som i anslutning till avgiftshöjmngen är marknadsmässigt
möjliga, samt överföra intäktsökningen till sockerregleringsfonden. Det
förutsätts att en eventuell höjning av priset på sådan melass, som odlarna
erhåller enligt odlingskontrakt med bolaget, understiger prishöjningen för
övrig melass med 5 kr. per 100 kg.
11.
Sockerregleringsfonden bör,
liksom hittills, bekosta dels frakt-subventioneringen till de fyra nordligaste
länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. per år samt fältmätning i
erforderlig utsträckning av den svenska sockerbetsarealen. Fonden bör dessutom
finansiera arealbidraget till de odlare som levererar betor till bruken på
Öland och Gotland till en beräknad kostnad av 33,5 milj. kr. samt den
ersättning om 4,3 milj. kr. som bör utgå för sockerbolagets ökade merkostnader
för driften vid dessa bruk. Vidare bör sockerbolaget ur fonden erhålla ett
engångsbelopp om 5 milj. kr. därför att en förskjutning i sockerförsäljningen
vid senaste regleringsårsskiftet medförde att bolaget inte erhöll åsyftad
intäktsförstärkning.
12.
Om växelkursförändringar eller
väsentliga förändringar i de grundläggande villkoren för den svenska
sockernäringen inträffar härefter, bör det ankomma på jordbruksnämnden att
efter överläggningar
Prop. 1976/77: 94 29
med
berörda parter lägga fram förslag till de åtgärder som behövs för att syftet
med villkoren för sockerregleringen skall nås.
Det bör ankomma på jordbruksnämnden att vidta de
regleringsåtgärder som behövs för att genomföra förslaget och att meddela beslut
i frågor som kan komma att aktualiseras genom tillämpning av punkt 12 ovan.
Under hänvisning till rådande prisrelation mellan
sockerbetor och socker inom EG och det jämfört med EG höga kostnadsläget, har
sockerbolaget begärt en höjning av ersättningen för betsockerproduktionen. Med
hänsyn till att detta önskemål inte påverkat föreliggande förslag till
sockerreglering har bolaget gjort ett särskilt uttalande av följande lydelse.
"Då nuvarande system för sockerregleringen
från 1967/68 infördes i Sverige grundades detta på preliminära uppgifter om
EG:s sockerreglering. I EG fastställdes och tillämpades de definitiva
grunderna först ett år senare. Det har visat sig att de preliminära uppgifter
som kom att användas för den svenska sockerregleringen inte helt överensstämde
med de slutliga reglerna i EG. Bolaget har redan från början påtalat detta
förhållande men har först sedan Danmarks inträde i EG kunnat mera exakt
referera till deras praktiska tillämpning. Vid överläggningarna inför 1977/78
års avtal har bolaget liksom året förut yrkat på en anpassning till de danska
EG-reglerna. Yrkandet har emellertid i motsats till förra året inte beaktats.
Eftersom denna fråga är av väsentlig betydelse för
Sockerbolaget förutsätter bolaget att den kommer att beaktas vid de
överläggningar som skall äga rum angående sockerregleringen för tiden efter den
30 juni 1978. Bolaget förutsätter vidare att dessa överläggningar kommer att
inledas i god tid före utgången av 1977."
Jordbruksnämndens förslag innebär att sockerbolaget
erhåller kalkylmässiga ekonomiska förbättringar motsvarande sammanlagt ca 24
milj. kr., varav 9,3 milj. kr. finansieras ur sockerregleringsfonden. Bolagets
pris på strösocker höjs med 4 öre per kg. För betodlama iimebär förslaget att
priset på betor höjs med 15 öre per dt. Genom arealbidraget tillförs betodlarna
på Öland och Gotland dessutom ca 1,10 kr. per dt. Totalt sett innebär förslaget
att betodlama tillförs ca 7 milj. kr. Därtill kommer den anpassning som bör
göras till de förändringar som kommer att genomföras beträffande villkoren för
betodlare och sockerindustri inom EG.
Prop. 1976/77: 94 30
7 Prisstöd till
jordbruket i norra Sverige
7.1
Gällande bestämmelser
De grunder efter vilka prisstöd utgår till
jordbruket i norra Sverige anges i kungörelsen (1971: 421) om prisstöd till
vissa jordbruk (omtryckt 1974: 420). Syftet med prisstödet är att höja
lönsamheten hos jordbruket inom vissa områden av landets norra och mellersta
delar till en nivå som är jämförbar med den för det mellansvenska jordbruket.
Prisstöd utgår i form av pristillägg dels för mjölk
som levereras till mejeri, dels för kött av nötkreatur, får eller svin som
godkänts vid besiktning enligt lagen (1959: 99) om köttbesiktning m. m.
Prisstödet var föremål för en översyn beträffande stödområden och stödbelopp
hösten 1973 och nuvarande regler har efter beslut av riksdagen (prop. 1974:
122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275) tillämpats fr. o. m. den 1 juli 1974. Den
uppräkning av stödbeloppen som översynen resulterade i syftade i första hand
till att återställa realvärdet med hänsyn till utvecklingen sedan år 1971.
Pristillägg för mjölk utgår med olika belopp för
fem olika stödområden och varierar mellan 3,6 öre och 21 öre per kg mjölk med
4 % fetthalt. För kött av nötkreatur och får finns fyra stödområden för vilka
beloppen varierar mellan 20 öre och 135 öre per kg. Pristillägg för fläsk utgår
i de tre nordligaste stödområdena med 10, 20 resp. 30 öre per kg. Vidare
erhåller fysisk person, som vid utgången av juni 1974 bedrev jordbruk i vissa
områden där enligt äldre bestämmelser utgick extra mjölkpristillägg,
pristillägg med 3 öre per kg mjölk med 4 % fetthalt. Sådant pristillägg upphör
att utgå vid utgången av det kalenderår då brukaren fyller 67 år.
Pristilläggen administreras av statens
jordbruksnämnd och bekostas från anslaget Stöd till jordbruket i norra Sverige.
Kostnaderna för stödet uppgick under budgetåret 1975/76 till totalt 100,8 milj.
kr. Pristillägg för mjölk utgick med 81,2 milj. kr., varav 1,3 milj. kr. som
personliga tillägg, för kött med 18,0 milj. kr. och för fläsk med 1,6 milj.
kr.
Vissa medel inom regleringsekonomin omfördelas
numera för att kompensera vissa områden i norra Sverige för en i förhållande
till övriga delar av landet oförmånlig utveckling av frakt- och driftskostnader
vid mejerier och slakterier. Av de medel som jordbruket erhåller som
kompensation för prisstoppet utgår sålunda kostnadstillägg för mjölk och kött.
De medel som omfördelas uppgår till ca 10 milj. kr. per år.
7.2
Statens jordbruksnämnd
Jordbruksnämnden redovisar inledningsvis att
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) till nämnden har överlämnat ett förslag till
nya pristilläggs-
skalor
fr. o. m. den 1 juli 1977. Nämnden har inhämtat att LRF har utgått frän att en
ändring av områdesindelningen inte nu bör företas och att stödet inte heller
bör utvidgas till nya produkter. LRF har vidare som riktpunkt haft utvecklingen
av konsumentprisindex från oktober 1973 till oktober 1976 för uppräkning av
skalorna. Konsumentprisindex har under denna tid stigit med 33,85 %. En
övergång till de av LRF föreslagna skalorna skulle medföra en ökning av kostnaderna
med 35 milj. kr. för år med nuvarande produktionsvolym.
Bl. a. med hänsyn till att konsumentprisindex inte
längre används som underlag vid beräkningen av kompensation för kostnadsutvecklingen
vid utlösningar av jordbrukets inflationsregel torde, enligt nämnden, detta
index inte böra användas vid en uppräkning av jordbruksstödet i norra Sverige.
Nämnden framhåller att om man önskar söka ge full kompensation för
kostnadsutvecklingen sedan föregående översyn, vilken avsåg en giltighetstid
av tre år, torde produktionsmedels-prisindex (PM-index) vara ett lämpligare
mått. PM-index har under den av LRF åberopade tiden ökat med 29,55 %. Nämnden
har utarbetat ett förslag till justering av pristilläggsskalorna, som ansluter
sig till utvecklingen av detta index. En sådan justering skulle medföra en
ökning av kostnaderna med 29,4 milj. kr. Härvid har nämnden liksom LRF utgått
från att stödet bör baseras på nuvarande områdesindelning och varugrupper.
Eventuella ändringar i dessa avseenden torde böra anstå till nästa översyn.
Nämnden har också utgått från samma relationer mellan pristilläggen inom olika
områden som LRF:s förslag innebär.
Av följande sammanställning framgår nämndens
förslag till ändring av pristilläggen.
Område
Gällande
tillägg
Förslag
öre per kg
öre per
kg
(för
mjölk öre per kg
(för
mjölk öre per
mjölk
med 4 % fetthalt)
kg mjölk
med 4 %
fetthalt)
Pristillägg
1
21
27,2
för
mjölk
2
17
22,0
3
15
19,4
4
8.6
11,2
5
3,6
4,6
Pristillägg
1
135
175
för kött
av
2
100
130
nötkreatur
3
55
71
och får
4
20
26
Pristillägg
1
30
39
för
fläsk
2
20
26
3
10
13
Prop. 1976/77: 94 32
Nämnden förutsätter att de principer som gäller i
fråga om de s. k. personliga pristilläggen för mjölk skall tillämpas
oförändrade även under budgetåret 1977/78. Antalet innehavare av sådana
tillägg har sedan år 1971 minskat med ungefär hälften och uppgår nu till drygt
500.
Liksom tidigare gäller att administrationen av
stödet inte medfört några egentliga problem. Vissa tendenser till transporter
av slaktdjur mellan olika områden för att komma i åtnjutande av högre
pristillägg har emellertid observerats. Någon organiserad trafik torde dock
knappast föreligga f. n.
I övrigt anmäler nämnden att nämndens bemyndigande
att göra smärre gränsjusteringar mellan stödområden sedan föregående översyn
har använts med stor restriktivitet och endast utnyttjats för flyttning av två
församlingar från stödområde 2 till 1 i fråga om mjölk.
8
Föredraganden
8.1
Prisregleringen på jordbmksprodukter
Genom beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974: 122,
JoU 1974: 29, rskr 1974: 275) antogs de av statens jordbmksnämnd framlagda och
av Kungl. Maj:t i allt väsentligt godtagna förslagen till prissättning på
jordbruksprodukter (exkl. socker och sockerbetor) för tiden den 1 juli 1974
den 30 juni 1977 och för socker och sockerbetor för tiden den 1 juli 1974 den
30 juiu 1976. Våren 1976 beslöt riksdagen om prisregleringen för socker och
sockerbetor för tiden den 1 juli 1976 den 30 juni 1977 (prop. 1975/76: 154,
JoU 1975/76: 40, rskr 1975/76: 332).
Enligt 1974 års riksdagsbeslut skulle mittpriser,
prisgränser och införselavgifter för jordbmksprodukter (exkl. socker och
sockerbetor) justeras dels varje halvår på grandval av utvecklingen av
jordbrakets kostnader, dels den 1 juli 1975 och den 1 juli 1976 med hänsyn till
inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper.
Regeringen har, med stöd av riksdagens
bemyndigande, fastställt justerade införselavgifter m. m. för tiden fr. o. m.
den 1 juli 1976 och den 1 januari 1977 efter förslag av jordbruksnämnden. Fr.
o. m. den 1 juli 1976 skulle således jordbruket tillföras totalt 709 milj. kr.
räknat per helt år. Av totalbeloppet hade 684 milj. kr. fördelats på olika
produkter i form av pris- och avgiftshöjningar och 25 milj. kr. föreslagits
till avbytarverksamhet, företagshälsovård samt lånkomstsatsning. Regeringen
beslöt vid detta tillfälle att anslå ca 400 milj. kr. av budgetmedel för att
begränsa prishöjningarna på livsmedel. Konsumentpris-höjningar till följd av
jordbruksprisregleringen uteblev för mjöl, matbröd, mjölk och flertalet
ostsorter. Vidare begränsades prishöjningarna på kött och fläsk till ungefär
hälften samt infördes ett särskilt prisstöd om 20 milj. kr. till
broilernäringen.
Prop. 1976/77: 94 33
Det belopp som enligt jordbruksnämndens förslag
skulle utgå till jordbruket fr. o. m. den 1 januari 1977 utgjorde 655 milj. kr.
räknat per år. För att skydda främst barnfamiljerna mot prishöjningarnas
effekter, beslöt regeringen att öka subventioneringen av mjölk, mjöl och
matbröd genom att anslå ca 160 milj. kr. av budgetmedel. Därmed behövde inte
priset på mjöl och matbröd höjas. Priset på mjölk steg endast med hälften av
vad som annars hade blivit fallet.
Den totala effekten på konsumentpriset av de per
den 1 januari 1977 utgående livsmedelssubventionerna kan för mjölk beräknas
till ca 1,50 kr. per liter, för ost ca 3,70 kr. per kg, för nötkött ca 5,50 kr.
per kg, för fläsk ca 3,20 kr. per kg samt för matbröd ca 25 öre per kg. Jag
återkommer senare till beräkningen, av kostnaderna för livsmedelssubventionerna
vid min behandling av anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Huvudparten av livsmedelssubventionerna utgår i
form av ersättning till jordbruket till följd av prisstoppet. Inom en av
chefen för handelsdepartementet tillkallad kommitté pågår f. n. en utvärdering
av bl. a. effekterna av prisstoppet på livsmedel. Det ankommer på regeringen
att inom ramen för de åtgärder som behövs för att genomföra prisregleringen på
jordbruksprodukter uppdra åt jordbmksnämnden att vidta de tekniska justeringar
som kan komma att krävas i anledning av förslag från kommittén.
1972 års jordbruksutredning beräknas lägga fram
sina förslag under våren 1977. Några beslut av statsmakterna med anledning av
utredningens förslag hinner dock inte fattas före den 1 juli 1977, då nuvarande
prisregleringsperiod löper ut. Mot bakgmnd härav uppdrog regeringen åt statens
jordbruksnämnd att efter överläggningar med berörda parter avge förslag om den
närmare utformningen av prisregleringen för jordbruksprodukter, inkl.
sockerbetor och socker, för tiden den 1 juli 1977den 30 juni 1978. Nämnden
borde härvid i allt väsentligt utgå från de riktlinjer och regler som gäller
under innevarande prisregleringsperiod.
I det föregående har jag redovisat det förslag
statens jordbmk.s-nämnd har lagt fram om prisregleringen för jordbruksprodukter
exkl. sockerbetor och socker för tiden den. 1 juli 1977 den 30 juni 1978.
Förslaget har utformats efter överläggningar med lantbrukarnas förhandlingsdelegation
samt konsumentdelegationen och har biträtts av de båda delegationerna.
Jordbruksnämndens förslag innebär att de riktiinjer
och regler som gäller för innevarande prisregleringsperiod i huvudsak bör gälla
för regleringsåret 1977/78.
Nuvarande principer med mittpriser, prisgränser
samt inom prisgränserna fasta införselavgifter för vissa viktigare varor bör
gälla även under regleringsåret 1977/78. De normalinförselavgifter som nu
gäller
3
Riksdagen 1976/77.1 saml. nr 94
Prop. 1976/77: 94 34
föreslås
bli överförda till det nya regleringsåret, i den mån inte annat framgår av det
följande.
Enligt förslaget kommer jordbruket även under
regleringsåret 1977/78 att få kompensation för kostnadsökningar inom jordbruket
och viss förädlingsindustri. Justeringar av mittpriser, prisgränser och
införselavgifter föreslås således ske den 1 juli 1977 och den 1 januari 1978
främst på grundval av utvecklingen av det inom lantbmksekonomiska samarbetsnämnden
beräknade produktionsmedelsprisindex. Vidare innebär förslaget att följsamhet
skall nås för jordbrukarnas inkomster till inkomstutvecklingen för andra
befolkningsgrupper. Således bör prisnivån för jordbruksprodukter justeras per
den 1 juli 1977 så att denna följsamhet nås. Som utgångspunkt för denna
justering bör liksom tidigare tas löneavtalen på LO-SAF-området. Avdrag bör
därvid ske för rationaliseringsvinsten inom jordbruket, vilken upptas till
oförändrat 4,5 % per år. Den kompensation som bör utgå till jordbruket per den
1 juli 1977 till följd av de angivna reglerna för inkomstföljsamheten bör dock
inte understiga 50 milj. kr. Detta belopp bör användas för fortsatt låginkomstsatsning,
sociala åtgärder m. m.
Om löneavtalen inom LO-SAF-området för år 1977 inte
har hunnit slutas i tid före prisjusteringarna den 1 juli 1977 förutsätter
nämnden att ett a contobelopp efter sedvanliga överläggningar tillförs
jordbmket. Slutiig justering bör i sådant fall ske per den 1 januari 1978.
Nämndens förslag om prisregleringens allmänna
utformning för regleringsåret 1977/78 kan jag i huvudsak tillstyrka. Förslaget
att ett a contobelopp bör tillföras jordbruket den 1 juli 1977 i det fall
löneavtalen inom LO-SAF-området inte har hunnit slutas i tid före
prisjusteringarna bör det ankomma på regeringen att ta ställning till.
Jordbruksnämnden bör efter överläggningar med lantbrukarnas förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen komma in till regeringen med förslag om kompensation
till jordbruket enligt de angivna reglerna samt med förslag till de justeringar
av prisnivån som därmed krävs.
Jag övergår nu till att behandla jordbruksnämndens förslag
rörande olika varuområden och regleringsanordningar.
Vad gäller spannmål föreslår nämnden att det
pristillägg om f. n. 5 kr. per dt som utgår för s. k. kvalitetsvete bÖr
anpassas till marknadsförhållandena och kunna ändras i samband med prisöverläggningarna.
Vidare föreslår nämnden att införselavgiften för malt tills vidare får anpassas
efter vad som erfordras för att skydda avsättningen av svenskt korn till
maltframställning inom landet. Jag har inte något att erinra mot dessa förslag.
För att kompensera för ränte- och
lagringskostnader och för at stimulera till en lämplig lagring och ett jämnt
utbud under året höjs mittpris och prisgränser för matpotatis i fem steg under
innevarande prisregleringsår. Normalinförselavgiften ligger däremot fast.
Nämnden
Prop. 1976/77: 94 35
föreslår
att denna avgift höjs successivt under regleringsåret 1977/78. Nämnden bör dock
kunna reducera avgiften till genomsnittsnivån om marknadsförhållandena så
kräver. Den närmare utformningen av ett system med differentierad
normalinförselavgift bör enligt nämnden fastställas vid prisöverläggningarna
inför den 1 juli 1977. Jag har ingen erinran mot det föreslagna systemet. Det
ankommer på regeringen eller, efter regeringens bestämmande, jordbruksnämnden
att besluta i denna fråga.
Fettvaruavgiften beräknas f. n. med ledning av
världsmarknadspris-noteringen för rapsolja. När sådan notering saknas används i
stället motsvarande notering för sojaolja som beräkningsunderlag. På grund av att
världsmarknadspriset på rapsolja under hösten 1976 har legat väsentiigt lägre
än priset på sojaolja har en hög fettvamavgift uttagits. Margarinindustrin har
framfört önskemål om att beräkningsgrunderna ändras. Jordbruksnämnden, föreslår
därför att grunderna för beräkning av fettvaruavgiften ändras.
Rapsoljenoteringen bör användas som underlag så länge den understiger
sojaoljenoteringen med högst 15 kr. per 100 kg. Om differensen blir större bör
däremot användas noteringen för sojaolja med avdrag för 15 kr. per 100 kg.
Rapsoljenotering överstigande noteringen för sojaolja bör inte beaktas. Jag
tillstyrker nämndens förslag i fråga om de ändrade beräkningsgrundema för
fettvaruavgiften.
Jordbrukets bidrag till skördeskadefonden, ca 15
milj. kr. per år, bestrids genom att skördeskadeavgifter tas ut på
jordbruksprodukter bl. a. på mjölk samt nötkreatur och svin. För mjölk uttas
avgiften som en del av den allmänna mjölkavgiften. Då denna avgift inte längre
fyller någon funktion föreslår nämnden att uttagande av sådan avgift upphör vid
utgången av innevarande regleringsår. Skördeskadeavgiften på mjölk bibehålls
dock och räknas av på de medel som utgår till jordbruket till följd av
livsmedelssubventioneringen. Skördeskadeavgiften på nötkreatur och svin utgick
tidigare som en del av slaktdjursavgiften. Denna har i samband med
subventioneringen av kött och fläsk slopats. Skördeskadeavgiften avräknas i
stället mot de medel som utgår som subventioner. För att härvid undvika en
onödig beräkningsomgång föreslår jordbruksnämnden att bidraget till
skördeskadefonden vad gäller slaktdjur får utgöra ett fast belopp om 3,3 milj.
kr. per år att utgå av de medel som tillförs jordbmket till följd av
subventioneringen. Jag har inget att erinra mot nämndens förslag.
Enligt lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område skall innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå
erlägga avgift för kött av häst, nötkreatur, tamsvin och får, när köttet har
blivit godkänt vid kötlbesiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m.
m. (slaktdjursavgift).
Nämndens
förslag att slaktdjursavgift skall kunna tas ut även för kött
Prop. 1976/77: 94 36
av
fjäderfä, kan jag biträda. Jag föreslår därför att 7 § a) lagen om prisreglering
på jordbrukets område ändras så att regeringen eller, efter bemyndigande av
regeringen, jordbruksnämnden får möjlighet att ta ut avgift också för kött av
höns, kalkon, anka och tamgås när köttet har blivit godkänt vid kötlbesiktning
enligt lagen om köttbesiktning m. m.
Jag har heller inget att erinra mot den av nämnden
föreslagna omläggningen av prismätningen på broiler. Det ankommer på
regeringen eller, efter regeringens bestämmande, jordbruksnämnden att besluta
härom.
Under innevarande prisregleringsperiod har
regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29,
rskr 1974: 275) utfärdat förordning (1975: 615) om reglering av
äggproduktionen. I förordningen föreskrivs att avgift skall erläggas av
kläckeri för levererade hönkycklingar. Förordningen upphör att gälla vid
utgången av juni 1977. Enligt jordbruksnämnden föreligger dock behov att även i
fortsättningen kunna vidta regleringsåtgärder i fråga om äggproduktionen.
Detta behov förutses vara bestående. Jordbruksnämnden har föreslagit att en
bestämmelse härom införs i lagen om prisreglering på jordbrukets område. Jag
förordar därför att en ny punkt g) införs i 10 § lagen om prisreglering på
jordbrukets område varigenom regeringen eller, efter bemyndigande av
regeringen, jordbruksnämnden även framdeles kan besluta att avgift skall
erläggas vid omsättning av kläckeri för levererade hönkycklingar av tamhöns.
Nämndens förslag om att avståndet mellan övre och
nedre prisgränsen för ägg bör minskas har jag inget att invända mot. Det ankommer
på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, jordbruksnämnden att
besluta i denna fråga.
Jordbruksnämnden, föreslår att 217 milj. kr. får
disponeras för bl. a. låginkomstsatsning och avbytarverksamhet under
regleringsåret 1977/78. Av detta belopp avses 167 milj. kr. få disponeras efter
samma grunder som för innevarande regleringsår, dvs. för leveranstillägg för
mjölk, stöd åt smågrisproduktion, avbytarverksamhet samt uppbyggnad av ett
system för företagshälsovård inom jordbruket. Vad beträffar leveranstillägget
för mjölk ger medelsramen utrymme för bl. a. en ändring av bidragen på så sätt
att numera något större besättningar kan få del av tillägget. Resterande 50
milj. kr. föreslås kunna användas till bl. a. ovan angivna ändamål samt andra sociala
satsningar. Nämiare redovisning för den avsedda användningen av detta belopp
bör få lämnas i samband med att nämnden avger förslag till kompensation till
jordbmket från den 1 juli 1977. Jag har inget att invända mot nämndens förslag
i dessa avseenden. Jag återkommer senare till denna fråga under anslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Nämnden
anmäler ett förslag från lantbrukarnas förhandlingsdelega-
Prop. 1976/77: 94 37
tion
att Lantbrukets Avbytartjänst AB skall ges rätt att efter samråd med
lantbruksstyrelsen och efter hörande av avbytarnämnden fastställa avbytartaxan
inom ramen för sin medelstillgång. Vidare har föreslagits att avgiftsreducering
skall kunna medges för djurägare med besättningar utan mjölkkor. Avbytartaxans
utformning fastställs f. n. av lantbruksstyrelsen. Regeringen beslöt hösten
1976 att tillsätta en utredning om utbyggd avbytarservice. Utredningen skall
bl. a. lämna förslag till hur avbytarfrågan skall ordnas vid sjukdom,
militärtjänstgöring och semester. Nyssnämnda förslag från lantbrukarnas
förhandlingsdelegation kräver enligt min mening ytterligare överväganden bl.
a. vad gäller eventuellt behov av särskild lagstiftning, I avvaktan härpå och
på utredningens kommande förslag är jag inte beredd att nu biträda förslaget.
Användningen av införselavgiftsmedel m. m. under
regleringsåret 1975/76 framgår av den föregående redogörelsen, liksom också beräkningar
av införselavgiftsmedel m.m. som inflyter under 1976/77. Jag har inte någon
erinran mot vad som redovisats i detta sammanhang. Sådana ändamål utanför
fördelningsplanen som under de båda senaste regleringsåren fått finansieras
genom anlitande av rörlig kredit i riksgäldskontoret på 120 milj. kr. har under
regleringsåret 1975/76 kunnat tillgodoses av inflytande införselavgiftsmedel.
Av den rörliga krediten hade vid ingången av regleringsåret 1975/76 tagits i
anspråk 96,6 milj. kr. Härav har 76,9 milj. kr. återbetalats med under regleringsåret
1975/76 influtna införselavgiftsmedel. Härefter kvarstående kredit uppgår till
ca 19,7 milj. kr. För regleringsåret 1976/77 räknar nämnden med ett överskott
av införselavgiftsmedel om 124,3 milj. kr. Sedan 21,1 milj. kr. tagits i
anspråk för ändamål utanför fördelningsplanen och 19,7 milj. kr. för att täcka
den utestående krediten beräknas sålunda föreligga icke ianspråktagna
avgiftsmedel om ca 83,5 milj. kr. vid utgången av regleringsåret 1976/77.
Jordbruksnämnden beräknar att det under
regleringsåret 1977/78 inflyter ca 472 milj. kr. i form av
införselavgiftsmedel, varav 81 milj. kr. för fodermedel. Med hänsyn till bl. a.
variationer i importpriserna kan emellertid den faktiska avgiftsuppbörden komma
att avvika väsentiigt från den beräknade. Jordbruksnämnden föreslår att
fördelningsplanen för 1977/78 bör omfatta 267,2 milj. kr., inkl. omvandlade
kompensationsavgifter om 15 milj. kr., jämte inflytande fodermedelsavgifter om
81 milj. kr. eller totalt 348,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag. På
grand av den stora ovisshet som råder i fråga om utvecklingen av
regleringsekonomin för de olika vamområdena har nämnden inte ansett det möjligt
att nu lägga fram någon plan för fördelning av det preliminärt beräknade
beloppet för fördelningsplanen. Posten för upplysningsverksamhet föreslås dock
bli höjd från nuvarande 7,5 milj. kr. till 8,5 milj. kr. För
mjölkavkastningskontroll samt för svin- och köttdjurs-
Prop. 1976/77:94 - 38
kontroll
utgår f. n. 12 resp. 6,5 milj. kr. Dessa belopp föreslås höjda till 13,7 resp.
7,3 milj. kr. Jag har inget att ermra mot dessa höjningar. Jordbruksnämnden bör
få återkomma med fullständigt förslag till preliminär fördelning i maj 1977 i
samband med förslag till justering av införselavgifter m.m. fr. o. m. den 1
juli 1977. Jordbruksnämnden bör liksom tidigare, efter hörande av lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka fördelningen av
delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och även besluta om fördelning
av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.
Jag har heller inte något att erinra mot att Svensk
spannmålshandel, liksom hittills, tillförs införselavgifter för sådan brödsäd
som importeras i utbyte mot inhemsk brödsäd, som exporteras till följd av
kvalitativa brister eller måste användas till foder samt att Svensk kötthandel
erhåller kompensation för viss s. k. utbytesexport för kött och fläsk. Vidare
bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras de införselavgiftsmedel som inflyter
till följd av de höjningar av avgiften för fettvaror som har skett per den 1
juli 1974 eller senare eller som kan komma att ske under regleringsåret
1977/78.
Medelsbehovet under 1977/78 för de ändamål utanför
fördelningsplanen som jag anger i det följande bör i första hand täckas av
införselavgiftsmedel. Med hänsyn till ovissheten i den faktiska avgiftsuppbörden
och osäkerheten i den kommande utvecklingen av regleringsekonomin anser jag
att den rörliga krediten på högst 120 milj. kr. som stått till förfogande för
prisreglerande ändamål under reglerings-året 1976/77 även bör få användas under
regleringsåret 1977/78, Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva
hur krediten får utnyttjas.
De totala kostnaderna för pristillägg för får- och
lammkött av 530 öre per kg beräknar nänmden till 25,5 milj. kr. för
regleringsåret 1977/78. Jag föreslår att, liksom för 1976/77, 12 milj. kr. får
utgå från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Resterande
kostnader, 13,5 milj. kr., bör finansieras med införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen eller om behov föreligger ur den rörliga krediten. Härutöver
kan nämnas att regeringen har bemyndigat jordbruksnämnden att, inom ramen för
de medel som jordbruket erhåller som ersättning för prisstoppet på kött av
andra djurslag, utbetala ett extra pristillägg av i genomsnitt 240 öre per kg.
För att öka avkastningen inom potatisodlingen och
förbättra potatisens kvalitet har sedan ett antal år lämnats vissa bidrag av
avgiftsmedel. Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret
1976/ 77 bidrag lämnats med 700 000 kr. för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet.
För regleringsåret 1977/78 har begärts en höjning av beloppet till 770 000 kr.
Jag har inget att invända mot detta förslag. Sedan den 1 oktober 1974
föreligger kvalitetsmärkningstvång för mat-
Prop. 1976/77: 94 39
potatis.
Kostnaderna för kontrollen av kvalitetsmärkningen bestrids av den som ansvarar
för förpackningen. Ersättningen till SMAK för koti-trollkostnader föreslås för
1977/78 utgå av medel utanför fördelningsplanen samtidigt som en motsvarande
sänkning av normalinförselavgiften skall genomföras. Medelsbehovet uppgår till
3,5 milj. kr. Jag kan med hänsyn till rådande marknadsförhållande godta
förslaget för 1977/ 78. Till Sveriges utsädesförening har för 1976/77 bidrag
lämnats med 1 220 000 kr. för finansiering av föreningens
potatisförädlingsverksamhet. För 1977/78 har begärts att detta belopp höjs
till 1 808 000 kr. Jag godtar denna höjning. Bidraget till Sveriges
potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen bör få
höjas från 1,7 till 1,8 milj. kr.
Under prisregleringsperioden 1971/74 kunde
jordbmksnämnden av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen ta i anspråk högst 2
milj. kr. för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset på
inhemskt foder till minkuppfödning som var hänförligt till införsel avgifterna
på fodermedel. Jordbruksnämnden föreslår, mot bakgrund av gällande låga världsmarknadspriser
på fodermedel, att högst 3 milj. kr. får tas i anspråk för nämnda ändamål för
1977/78. Jag har inget att invända häremot.
Arméns ackordhästorganisation bör för
regleringsåret 1977/78 liksom under 1976/77 tillföras 475 000 kr.
Bidraget för att begränsa fraktkostnaderna för
mjölk och grädde till vissa områden i de nordligaste länen bör under
regleringsåret 1977/78 få utgå med 300 000 kr.
Liksom under innevarande regleringsår bör hela
kostnaden om 4 milj. kr. för stöd åt odlingen av vallväxtfrö utgå av medel
utanför fördelningsplanen. Vidare bör liksom under regleringsåret 1976/77 250
000 kr. få utgå för stöd till biodlingen under förutsättning av att ett lika
stort belopp även anslås inom fördelningsplanen.
Regeringen har under innevarande
prisregleringsperiod med stöd av lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område bemyndigat statens jordbruksnämnd att föreskriva att
utförselavgift skall erläggas för bl. a. fläsk. Sådan avgift har uttagits av
nämnden och har hittills influtit till ett belopp av ca 20 milj. kr. Efter
framställning av statens jordbruksnämnd medgav regeringen den 15 december 1976
att jordbruksnämnden tills vidare får disponera medel som har influtit eller
kommer att inflyta vid upptagande av utförselavgift för fläsk intill ett belopp
av högst 25 milj. kr. att användas för erforderlig säsongmässig lagring av smör
och köttvaror. Medlen ställs till lagerhållares förfogande som lån mot ränta
motsvarande gällande diskonto med tillägg av 1/3 procentenhet. Jag förordar nu
att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att få använda de medel som
har influtit eller kommer att
Prop. 1976/77: 94 40
inflyta
vid upptagande av utförselavgift till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område.
Jordbmksnämndens förslag till prisreglering för
sockerbetor och socker för tiden den 1 jidi 1977 den 30 juni 1978 har
biträtts av konsumentdelegationen, Sveriges betodlares centralförening och
Svenska Sockerfabriks AB.
Enligt riksdagens beslut våren 1974 rörande
sockerbetsarealen (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275) skall arealen
under femårsperioden 19741978 fastställas så att »sockerbolagets nuvarande
bruks-kapacitet kommer att utnyttjas fullt på ett rationellt sätt». Jordbruksnämnden
föreslår med beaktande av nämnda riksdagsbeslut att sockerbetsarealen för åren
1977 och 1978 fastställs enligt dessa riktiinjer. Under åren 1975 och 1976
uppgick arealen till 52 000 resp. 53 000 ha. Vid normalavkastning från
sistnämnda areal kan importutrymmet uppskattas till ca 50 000 ton.
Ersättningen till betodlarna och sockerbolaget
föreslås liksom hittills få anpassas till villkoren för odlare och
sockerindustri inom EG. Till följd av valutaförändringar har EG:s s. k.
kontoenhet jämfört med svenska kronan stigit med 1 %. Föregående säsongs
betpris och strösockerpris bör därför räknas upp och utgöra bas vid den
fortsatta EG-anpassningen.
Till sockerbetsodlare på Gotiand och Öland föreslås
utgå ett arealbidrag om 400 kr./ha. Bidraget beräknas medföra en höjning av
betpriset för dessa odlare med ca 1,10 kr. per dt.
Sockerbolaget föreslås få rätt att öka
prisspännin.gen för vissa delar av sitt sortiment. Från sockerregleringsfonden
föreslås bolaget erhålla ersättning för ökade merkostnader för driften vid
bmken på Öland och Gotland. Vidare bör bolaget enligt förslaget ur fonden
erhålla ett belopp om 5 milj. kr. som kompensation för minskade intäkter under
föregående regleringsår.
Jordbruksnämnden begär bemyndigande att genomföra
prishöjningarna på ett sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden.
Gränsskyddet föreslås liksom hittUls utgöras av en
införselavgift vilken bör tas ut då världsmarknadspriset är lägre än priset på
socker ur svenska betor. Avgiftsmedlen bör enligt förslaget tillföras
socker-regleringsfonden. Om världsmarknadspriset på färdigt socker är högre än
det inhemska avräkningspriset föreslås att nämnden får ta ut en
försäljningsavgift. De därigenom influtna medlen bör användas för att
subventionera import av socker.
Sockerregleringsfondens intäkter utgörs av
införselavgifter alternativt försäljningsavgifter. Utgifterna består i
huvudsak av kostnader för fraktrabattering till de fyra nordligaste länen och
Kopparbergs län. Enligt förslaget skall även kostnaderna för arealbidragen,
sockerbolagets
Prop. 1976/77: 94 41
ersättning
för merkostnaden vid bruken på Öland och Gotland samt bolagets kompensation
för minskade intäkter under år 1976 belasta fonden. Utvecklingen beträffande
skörd eller världsmarknadspris kan dock bli sådan att fondens intäkter blir
otillräckliga. Nämnden föreslår därför att en rörlig kredit om 15 milj. kr.
ställs till nämndens förfogande under regleringsåret 1977/78, alternativt att
den rörliga kredit om 120 milj. kr. hos riksgäldskontoret som ställts till
nämndens förfogande får anlitas även för ifrågavarande ändamål.
Totalt innebär förslaget beräknade ekonomiska
förbättringar för sockerbolaget motsvarande ca 24 milj. kr., varav ca 9 milj.
kr. finansieras ur sockerregleringsfonden. Därtill kommer EG-anpassningen som,
om ett av EG-kommissionen framlagt förslag till prishöjningar på ca 3 % antas,
kommer att ge ytterligare ca 10 milj. kr. för bolaget. Förslaget innebär för
betodlama ekonomiska förbättringar med sammanlagt ca 7 milj. kr. Därtill
kommer EG-anpassningen som kan beräknas ge ca 11 milj. kr. till odlarna.
Strösockerpriset kan till följd av förslaget inkl. beräknad EG-anpassning
beräknas stiga med ca 11 öre per kg och priset på sockerbetor med ca 65 öre per
dt. Den beräknade prishöjningen på strösocker fördelar sig med ca 6 öre på
sockerbolaget och ca 5 öre på odlarna.
Jag biträder i huvudsak nämndens förslag till
sockerreglering för regleringsåret 1977/78. Vad gäller sockerbetsarealen år
1977 bör denna fastställas mot bakgrund av riktiinjema i 1974 års
riksdagsbeslut. Frågan om sockerbetsarealens storlek för år 1978 bör avgöras
vid fastställandet av ny sockerreglering för en kommande regleringsperiod.
Härvid torde hänsyn få tas bl. a. till eventuella förslag i denna fråga från
1972 års jordbruksutredning. I det föregående har jag föreslagit att den
rörliga kredit om 120 milj. kr. som stått till förfogande för prisreglerande
ändamål under regleringsåret 1976/77 även bör få användas för samma ändamål
under regleringsåret 1977/78. Jag förordar att denna kredit även får utnyttjas
för ändamål inom sockerregleringen om sockerregleringsfondens intäkter för att
täcka vissa kostnader blir otillräckliga.
8.2
Prisstöd till jordbruket i norra Sverige
Prisstöd i form av pristillägg på mjölk, kött och
fläsk utgår till jordbruket inom vissa områden av landets norra och mellersta
delar. Syftet med prisstödet är att höja lönsamheten hos jordbmket i dessa områden
till en nivå som är jämförbar med den för det mellansvenska jordbruket.
Grunderna anges i kungörelsen (1971: 421) om prisstöd till vissa jordbruk
(omtryckt 1974: 420). 1971 och 1974 års riksdagar har uttalat att prisstödet
bör ses över vart tredje år (prop. 1971:74, JoU 1971: 33, rskr 1971: 149 och
prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr
Prop. 1976/77: 94 42
1974:
275). Översyn ägde således rum före den 1 juli 1974 varvid prisstödet höjdes.
1972 års jordbmksutredning har i uppdrag att pröva grunderna för utformningen
av det framtida stödet till jordbruket i norra Sverige. Mot bakgmnd av att
några beslut av statsmakterna med anledning av utredningens förslag inte
hinner fattas före den 1 juli 1977 uppdrog regeringen åt jordbruksnämnden att
efter samråd med lantbmksstyrelsen och efter överläggningar med lantbmkamas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen komma in med förslag om
prisstödets storiek för budgetåret 1977/78.
Statens jordbruksnämnd föreslår att prisstödet
räknas upp i enlighet med utvecklingen av produktionsmedelsprisindex, som
används för att beräkna kostnadskompensationen till jordbmket. Detta index har
från oktober 1973 till oktober 1976 stigit med 29,55 %. Lantbrukarnas riksförbund
har hos nämnden yrkat uppräkning i enlighet med utvecklingen av
konsumentprisindex.
Jordbruksnämndens förslag innebär att pristillägg
fÖr mjölk med 4 % fetthalt skall utgå med 27,2 öre per kg i område 1, med 22,0
öre per kg i område 2, med 19,4 öre per kg i område 3, med 11,2 öre per kg i
område 4 och med 4,6 öre per kg i område 5. De jordbrukare utanför
stödområdena som erhöll extra mjölkpristillägg enligt äldre bestämmelser bör
enligt förslaget få behålla sitt personliga prisstöd med 3 öre per kg mjölk.
I fråga om kött och fläsk föreslår jordbruksnämnden
följande. Pristilläggen höjs i Norrbottens, Västerbottens och Jämtiands län
till 175 öre per kg kött och till 39 öre per kg fläsk; i Västemorrlands län
till 130 öre per kg kött och till 26 öre per kg fläsk samt i Hälsingland till
71 öre per kg kött och till 13 öre per kg fläsk. I Värmlands, Kopparbergs och
Gävleborgs län utom Hälsingland föreslås att pristillägget för kött höjs till
26 öre per kg.
Jag tillstyrker jordbruksnämndens förslag om
pristilläggens storlek för budgetåret 1977/78. Kostnaderna för höjningarna kan
beräknas till ca 29,4 milj. kr. I prop. 1976/77: 100 (bil. 13 s. 49) har
regeringen föreslagit riksdagen att till Stöd till jordbruket i norra Sverige
för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 105 milj. kr. Den av mig
förordade uppräkningen av stödet medför således en ytterligare belastning på
anslaget.
9
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
dels
att antaga förslaget till
l.lag om ändring i lagen (1967: 340) om
prisreglering på jordbrukets område.
Prop. 1976/77: 94 43
dels
att
2.
godkänna de av mig förordade
grunderna för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter för tiden
den 1 juli 1977den 30 juni 1978,
3.
godkänna de av mig förordade
grunderna för reglering av sockernäringen för tiden den 1 juli 1977 den 30
juni 1978,
4.
medge att regeringen eller,
efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som
behövs för att genomföra prisregleringen under regleringsåret 1977/78,
5.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret
1977/78 eller har influtit under tidigare regleringsår,
6.
medge att den rörliga kredit på
högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds
förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel
får under regleringsåret 1977/78 användas av regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, statens jordbmksnämnd, för ändamål inom
jordbruksprisregleringen och regleringen av sockemäringen,
7.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om prisstödet till jordbruket i norra Sverige.
10
Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
C.
JORDBRUKSPRISREGLERING
C
3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
1975/76
Utgift 3 347 202 020 1976/77 .Anslag 2 866 000 000 1977/78 Förslag 3 608 000
000
Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande
åtgärder. Från anslaget bestrids främst kostnaderna för
livsmedelssubventionerna och prisstoppet i form av ersättning till jordbruket
för uteblivna pris- och avgiftshöjningar samt för subventionering av viss
livsmedelsimport. Vidare utgår medel till låginkomstsatsning och
avbytarverksamhet inom jordbruket samt medel som ersättning för
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även
kostnaderna för prisutjämningen.
Prop.
1976/77: 94 44
1976/77 Beräknad
ändring 1977/78
Statens
jordbruks- Föredraganden
nämnd
Anslag
Prisutjämning 85 000 000 -f 81000 000 -t- 81000 000
Ersättning
till följd
av
prisstopp m. m. 2 520 000 000 -(-580 000
000 4-636 000 000
Låginkomstsatsning och avbytarverksamhet
inom jordbruket 192 000 000 -f- 25 000 000 + 25 000 000
Ersättning för införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen 67 000 000
Diverse kostnader 620 000 -|- 50
000 -|- 50 000
Summa (avrundad) 2 866 000 000 -\- 686 000 000 -\- 742 000 000
Statens jordbruksnämnd
Prisutjämning i anledning av vissa
åtgärder inom EFTA och EG utgår för vissa jordbruksråvaror till
livsmedelsindustrin. Prisutjämningsförfa-randet administreras av
riksskatteverket och jordbruksnämnden. Från posten prisutjämning bekostas också
kompensationen för den kostnadsfördyring som tullskyddet för fettvaror medför
för livsmedelsindustrin och den tekniska industrin. För budgetåret 1976/77
beräknas kostnaderna komma att uppgå till ca 140 milj. kr. mot tidigare
beräknade och anvisade 85 milj. kr.
För budgetåret 1977/78 räknar
nämnden med ett medelsbehov för prisutjämningen av 166 milj. kr.
Från posten ersättning till följd
av prisstopp m. m. bestrids kostnaderna för ersättning till jordbruket dels
till följd av uteblivna införsel-och förmalningsavgiftshöjningar samt
föreskrivna avgiftssänkningar på grund av livsmedelssubventionering och
prisstopp, dels ersättning till jordbruket för genom prisstoppet förhindrade
prishöjningar på kött, fläsk och ost, vilkas priser annars skulle ha höjts till
följd av stigande världsmarknadspriser. Ersättningen beräknas på inom landet
marknadsförda kvantiteter av inhemsk vara.
Jordbruksnämnden berälcnar, under
förutsättning av att nuvarande tendens blir bestående i fråga om
konsumtionsutvecklingen, kostnaden för livsmedelssubventionerna för mejeri- och
köttvaror till ca 2 800 milj. kr. för hela budgetåret 1976/77. Hänsyn har
härvid inte kunnat tas till kompensation till jordbmket per den 1 januari 1977.
Den tidigare kraftiga konsumtionsökningen planar nu ut och konsumtionen utvisar
endast en måttlig stegring. Beloppet inrymmer också kostnader för
broilerstödet.
Prop. 1976/77: 94 45
Kostnaderna för den fr. o. m. den 1 juli 1976
införda subventioneringen av mjöl och matbröd beräknas av nämnden till ca 66
milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Kostnaderna för ersättning till jordbruket till
följd av genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på varor, vars priser
annars skulle ha höjts till följd av stigande världsmarknadspriser är svåra att
beräkna. Nämnden beräknar emellertid dessa kostnader till 140 milj. kr. för budgetåret
1976/77.
Sammanlagt beräknar jordbruksnämnden sålunda
kostnaderna för ersättningen till följd av subventionering och prisstopp till
ca 3 000 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
För budgetåret 1977/78 beräknar nämnden, under
förutsättning av bl. a. fortsatt subventionering och prisstopp, medelsbehovet
till ca 3 100 milj. kr.
Av posten till låginkomstsatsning och
avbytarverksamhet inom jordbruket om 192 milj. kr. för budgetåret 1976/77
tillförs jordbruket 25 milj. kr. genom höjda priser på jordbruksprodukter.
Enligt regeringens beslut får därför högst 167 milj. kr. av förevarande anslag
användas till att bestrida kostnaderna för leveranstillägg till
mjölkproducenter, stöd till smågrisproduktion samt avbytarverksamhet resp.
företagshälsovård inom jordbruket. Beloppet 167 milj. kr. fördelas på följande
sätt. Genom att leveranstillägget har höjts från den 1 juli 1976, räknar
nämnden för budgetåret 1976/77 med en kostnad för detta tillägg av 115 milj.
kr. För stöd åt smågrisproduktionen i form av bidrag för suggor har nämnden
för budgetåret 1976/77 beräknat en kostnad av 20 milj. kr. För
avbytarverksamhet m. m. har för budgetåret 1976/77 beräknats ett belopp av 32
milj. kr. Av detta belopp har 7 milj. kr. anslagits för försök med
sammanhängande ledighet för djuruppfödare samt 2 milj. kr. som får användas för
uppbyggnad av ett system för företagshälsovård inom jordbruket.
För avbytarverksamhet m. m. för budgetåret 1976/77
disponeras dessutom en besparing om 9,2 milj. kr. på leveranstillägget för
mjölk för 1974/75.
Nämnden föreslår att 217 milj. kr. får disponeras
för låginkomstsatsning m. m. för budgetåret 1977/78 och upptar därför
reservationsvis en post om nämnda belopp för detta ändamål.
Posten för ersättning för införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen på 67 milj. kr. fördelar sig med 55 milj. kr. på
kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 12 milj. kr.
för pristillägg för får- och lammkött. Motsvarande kostnader har före nu löpande
prisregleringsperiod bestritts av införselavgiftsmedel som influtit utöver den
s. k. fördelningsplanen. Under förutsättning av oförändrad finansieringsform
även under budgetåret 1977/78 upptar jordbruksnämnden därför reservationsvis
en post om 67 milj. kr.
Prop. 1976/77: 94 46
Posten till diverse kostnader har under senare år
till väsentlig del åtgått till kostnader för statistiska centralbyrån
(skördeskadeskyddet) och för den årliga undersökningen av fodersädsskÖrden.
Enligt beslut av regeringen disponeras under budgetåret 1976/77 en del av
posten för försöksverksamhet med botaniska foderanalyser vid statens
lantbrukskemiska laboratorium. För undersökning av 1976 års fodersädsskörd disponeras
vidare 120 000 kr. Sveriges utsädesförening, som utför undersökningarna, har
hos jordbruksnämnden begärt höjda anslag till verksamheten med hänsyn tUl att
beloppet varit oförändrat sedan budgetåret 1973/74 och de kostnadsökningar som
inträffat sedan dess. Jordbruksnämnden hemställer på grundval av föreningens
beräkningar att 170 000 kr. får disponeras under budgetåret 1977/78 för
undersökning av 1977 års fodersädsskörd.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen och till vad
jag tidigare har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 3 608 000 000 kr.
KÄPITALBUDGETEN
"VII.
Fonden för förlag till statsverket
VII:
2. Lagring av jordbruksprodukter
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1975/76: 100 bil.
11, JoU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 255) har regeringen den 3 juni 1976 ställt
det för budgetåret 1970/71 anvisade investeringsanslaget Lagring av jordbmksprodukter
om 90 milj. kr. till statens jordbruksnämnds förfogande under budgetåret
1976/77 främst för erforderlig säsongmässig lagring av smör och köttvaror.
Medlen ställs till lagerhallarnas förfogande som rörelsemedel mot ränta som
motsvarar gällande diskonto med tillägg av 1/2 %.
Statens
jordbruksnämnd
Nämnden anför.att det för utjämningslagring
anvisade beloppet har varit oförändrat sedan budgetåret 1953/54. Bl. a. till
följd av den väsentliga stegring i varuvärdena som efterhand har ägt rum, har
anslaget blivit otillräcldigt för sitt ändamål.
I mitten av augusti 1976 fanns för lagring av smör
och smörolja ett lånebehov av ca 83 milj. kr. För fläsk uppgick låneanspråken
till ca 39,2 milj. kr. och för kött till ca 70,9 milj. kr. Sammanlagt uppgick
sålunda anspråken på rörelsemedel till ca 193 milj. kr. Föreningen för
mejeriprodukter har erhållit jordbruksnämndens medgivande att uppta
Prop. 1976/77: 94 47
lån
i bank om 100 milj. kr. för att i första hand klara likviditetsfrågor i samband
med de månatliga avräkningarna med mejerierna. En del av lånebeloppet har dock
med nämndens medgivande lånats ut som rörelsemedel vid lagring av smör och
smörolja. Sammanlagt disponerades 40,7 milj. kr. för detta ändamål. I fråga om
lagringen på köttvaruområdet föreligger inte samma möjligheter att via
regleringsföreningen ställa rörelsemedel till förfogande, utan lagerhallarna
har i stor utsträckning fått hänvisas till den privata kreditmarknaden.
Utjämningslagring på kött- och fläskområdet måste
enligt nämndens mening i vissa lägen betecknas som angelägen ur samhällets
synpunkt för att komplettera den löpande tillförseln, då denna är lägre än konsumtionen.
Frågan om de otillräckliga medlen för utjämningslagring upptogs vid
prisöverläggningarna våren 1976 från producentsidan och det överenskoms med de
båda förhandlingsdelegationerna att jordbruksnämnden i sin
anslagsframställning skulle begära en ökning av dessa medel till åtminstone 150
milj. kr.
Nämnden fömtsätter att även under regleringsåret
1977/78 ränta motsvarande gällande diskonto med tillägg av 1/2 % skall
erläggas på de rörelsemedel som ställs till förfogande från nämnda
investeringsanslag.
Jordbmksnämnden föreslår att anvisade medel skall
få användas även under budgetåret 1977/78 för utjämningslagring främst av smör
och köttvaror och hemställer att på kapitalbudgeten ytterligare 60 milj. kr.
anvisas för samma ändamål.
Föredraganden
Jag föreslår att ytterligare 50 milj. kr. anvisas
under ifrågavarande anslag som rörelsemedel för erforderlig säsongmässig
lagring av smör och köttvaror. Förslaget innebär att jordbruksnämnden under budgetåret
1977/78 får förfoga över högst 140 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. För
den prisreglerande verksamheten står f. n. till regleringsföreningens Svensk
kötthandel förfogande en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 50 milj.
kr. Krediten skall enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 116, JoU
1971: 43, rskr 1971: 225) återbetalas senast den 1 juli 1978. Jag förordar att
den rörliga krediten avvecklas senast den 30 juni 1977.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
medge att det för budgetåret
1970/71 anvisade investeringsanslaget Lagring av jordbmksprodukter under
budgetåret 1977/78 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet,
2.
till Lagring av
jordbruksprodukter för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 50
000 000 kr.,
3.
besluta att återbetalning av
den rörliga kredit av högst 50 milj. kr. som står till förfogande för Svensk
kötthandel, förening u. p. a., skall ske senast den 30 juni 1977.
Prop. 1976/77: 94 48
11
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
de förslag som föredraganden har lagt fram.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770172
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (15)
15 kopplingar i 6 dokument.
- Prop. 1984/85:211 om regiering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 67 i texten
- Bet. 1976/77:JoU28 Med anledning av propositionen 1976/77:94 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motion s. 1 · s. 2 i texten
- Prop. 1977/78:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79 i texten
- Prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 4 · s. 6 · s. 12 · s. 43 · och 1 till i texten
- Prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m.m. s. 8 · s. 59 · s. 67 · s. 146 · och 1 till i texten