Sök i Ratio Lex

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

87 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 80 av 87 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:154, om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 Regeringens proposition

1977/78:154

om
reglering av prisema på jordbruksprodukter, m. m.;

beslutad
den 30 mars 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoU.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ÄNDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

På
grundval av förslag som statens jordbruksnämnd har avgett efter föreskrivna
överläggningar läggs fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter för
treårsperioden den 1 juU 1978den 30 juni 1981 saml om regleringen av
sockernäringen för tiden den 1 juli 1978 den 30 juni 1979.

Dessutom
lämnas förslag om ett system för företagshälsovård inom lanlbmket, om ett
socialförsäkringsskydd för lantbrukare samt om en utbyggnad av avbylarservicen
inom jordbruket. Det särskilda övergångsbidraget åt jordbrukare föreslås bli
avvecklat. Stödet till vallfröodlingen förstärks.

1
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 154

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 2

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbmkets område

dels
att 6, 10 och 23 §§ samt rubriken närmast före 1 § skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skaU
införas en ny paragraf, 1 a §, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Inledande
bestämmelse

Föreslagen lydelse Inledande
bestämmelser

opaginerad Kontrollera mot PDF

la
§

Enligt de närmare
föreskrifter som beslutas av regeringen eller efter regeringens bestämmande av
statens jordbruksnämnd får nedan angivna regleringsföreningar i fråga om de
varuslag som omfattas av föreningens verksamhetsområde pröva frågor om bidrag
eller annat stöd i marknadsreglerande syfte.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förening

Föreningen
för mejeriprodukter, ekonomisk förening Svensk kötthandel, förening u. p. a.
Sveriges olfeväxt-intressenter, förening u. p. a. Sveriges potatisintressenter,
ekonomisk förening

Svensk
sockerhandel, ekonomisk förening

Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening Svensk ägghandel, förening u. p. a.

Varuslag

mfölk
och mjölkprodukter

kött
och fläsk

oljeväxtfrö
och vallfrö

potatis
och potatisprodukter

socker

spannmål
och fodermedel

ägg,
äggprodukter och ffäderfäkött

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringen äger bemyndiga jordbruksnämnden
att ge sammanslutning, som eidigt regeringens eller nämndens förordnande handhar
prisreglering på jordbrukets område, rätt att på villkor som nämnden bestämmer
ensam föra

Regeringen äger bemyndiga
jordbruksnämnden att ge förening som avses i 1 a § eller annan sammanslutning,
som enligt regeringens eller nämndens förordnande handhar prisreglering på
jordbrukets område, rätt att på villkor

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
Senaste lydelse 1974: 865.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

in
eller ut vara för vilken gäller som nämnden bestämmer ensam

tiUståndstvång enligt 2 §. föra in eUer ut vara för vilken gäl-

ler
tillståndstvång enligt 2 §.

10
§1

Avgift erlägges vid omsättning Avgift erlägges av

av

a)
mjölkproducent för mjölk, grädde
och ost som han levererar till annan än mejeri eller företagare som handlar med
mjölk eller mejeriprodukter,

b)
mejeri för mjölk, grädde, ost
och torrmjölk och kondenserad mjölk, som ej levereras tiU aimat mejeri,

c)
annan tillverkare än mejeri för
margarinost,

d) annan
företagare som handlar med mjölk eller mejeriprodukter

än mejeri för mjölk, grädde och ost som mjölkproducent levererat,

e) potatisproducent
för potatis som han levererar tiU bränneri eller

stärkelsefabrik,

f) importör
av socker och sockertiUverkare för försålt socker,

g) kläckeri
för levererade hönkycklingar av tamhöns,

h) fläskproducent för tamsvin som han levererar till slakt,

i)
äggproducent för värphöns som han innehar. Den som odlar potatis på en
sammanlagd åkerareal av minst 0,5 hektar erlägger avgift.för potatisen i
förhållande till den odlade arealen.

23 § 2

Avgiftsskyldig
skall erlägga rän- Avgiftsskyldig skall erlägga rän

ta på oguldet avgiftsbelopp avse- ta på oguldet avgiftsbelopp avse

ende avgift som uppbäres av jord- ende avgift som uppbäres av jord

bruksnämnden efter sfu pro- bmksnämnden efter en ränte

cent om året, dock minst tio fot som för år motsvarar det av

kronor. Räntan skaU beräknas riksbanken fastställda vid varje tid

från den dag avgiftsbeloppet en- gällande diskontot med tillägg av

ligt beslut av jordbruksnämnden fyra procentenheter, dock minst

senast bort betalas. Ränta utgår tio kronor. Räntan skall beräknas

till och med den dag då betalning från den dag avgiftsbeloppet en-

sker, dock längst till och med den Ugt beslut av jordbmksnämnden

dag då fordringen överlämnas tUl senast bort betalas. Ränta utgår

indrivning. Uppkommer öretal vid tiU och med den dag då betalning

beräkning av ränta, skaU räntebe- sker, dock längst tiU och med den

loppet jämnas tiU närmast högre dag då fordringen överlämnas tiU

hela krontal, indrivning. Uppkommer öretal vid

beräkning
av ränta, skaU räntebeloppet jämnas tUl närmast högre hela krontal. Jordbmksnänmden
äger avstå från ränta, om dröjsmålet med betalningen är obetydligt eUer särskUda
skäl annars föranleder tiU det.

Denna
lag träder i kraft den 1 juU 1978.

1 Senaste
lydelse 1977: 414.

2 Senaste
lydelse 1974: 865.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-30

Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden UUsten, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Krönmark,
Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Proposition
om reglering av priserna på jordbraksprodukter, m. m.

1
Inledning

Riksdagen
beslutade våren 1977 om reglering av prisema på jordbruksprodukter, m. m. för
tiden den 1 juli 1977den 30 juni 1978 (prop. 1976/77: 94, JoU 1976/77: 28, rskr
1976/77: 257). För jordbruksprodukter med undantag av sockerbetor och socker
innebar beslutet i princip en förlängning av den föregående treåriga
prisregleringsperioden (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275).

I skrivelser den 26 maj
och den 8 december 1977 lade statens jordbruksnämnd fram förslag om
kompensation till jordbmket och viss livsmedelsindustri fr. o. m. den 1 juli
1977 resp. den 1 januari 1978 till följd av kostnadsutvecklingen samt
anpassning av jordbrukarnas inkomster till den allmänna Inkomstutvecklingen, m.
m. Förslagen framlades efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation ooh nämndens konsumentdelegation. Regeringen godtog
nämndens förslag. Regeringen beslöt att per den 1 jiili 1977 begränsa prishöjningen
på konsumtionsmjölk genom att anslå ytterligare budgetmedel. Vidare bekostades
den del av kompensationen till jordbmket som avsåg utbyggt
socialförsäkringsskydd med budgetmedel.

Regeringen framlade tUl
riksdagen den 20 oktober 1977 prop. 1977/78: 19 om nya riktiinjer för
jordbrukspolitiken, m. m. Samma dag uppdrog regeringen åt statens
jordbruksnämnd att efter överläggningar med Lantbrukamas förhandlingsdelegation
och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare
utformningen av prisregleringen för jordbmksprodukter, med undantag för
sockerbetor

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 5

och
socker, för tiden efter den 30 juni 1978. Regeringen uppdrog samtidigt åt jordbmksnämnden
att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen
samt konsumentdelegationen avge förslag om den närmare utformningen av
prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1978.

Regeringens
proposition om nya riktiinjer för jordbmkspolitiken, m. m. antogs av riksdagen
den 16 december 1977 (JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78:103). Genom regleringsbrev
den 2 febmari 1978 delgav regeringen statens jordbmksnämnd riksdagens beslut,
som skulle ligga till grund för förslagen om den närmare utformningen av
prisregleringen för jordbmksprodukter.

I
skrivelse den 13 mars 1978 har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar
lagt fram förslag med anledning av nämnda uppdrag. Nämnden meddelar att
förslagen har biträtts av de i överläggnlngama deltagande delegationema resp.
företrädarna för sockerbetsodlama och sockertillverkningen. Nämnden har vidare läirmat
förslag om fördelning av avgiftsmedel på regleringsområdet samt om ytterligare
medel för utjämningslagring under investeringsanslaget Lagring av
jordbruksprodukter.

I
skrivelse den 30 mars 1976 har jordbruksnämnden med eget yttrande överlämnat
ett av vallfrönämnden utarbetat förslag tiU ändrad utformning av vallfröstödet.
Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av lantbruksstyrelsen,
statens centrala frökontroUanstalt, kommerskollegium, generallullstyrelsen och
Lantbmkamas riksförbund (LRF).

Inom
ramen för det totalbelopp som tUlerkänts jordbmket och viss livsmedelsindustri
har fr. o. m. regleringsåret 1976/77 avsatts 2 mUj. kr. för uppbyggnad av ett
system för företagshälsovård inom lantbruket. Fr. o. m. regleringsåret 1977/78
har avsatts 50 milj. kr. för komplettering av lantbrukarnas
socialförsäkringsskydd genom uppbyggnad av ett särskUt försäkringssystem.
Beloppen utgår av budgetmedel. På uppdrag av regeringen har jordbmksnämnden i
skrivelse den 20 december 1977 inkommit med förslag rörande principerna för
administrationen av företagshälsovården och försäkringssystemet.

Efter
remiss har yttranden över förslaget avgetts av datamspektionen, socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket,
lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, arbetarskyddsslyrelsen, Landsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Svenska lantarbetareförbundet, Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Skogs- och lantarbetsglvareförbundet, LRF,
Trädgårdsnäringens riksförbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund och
Folksam.

Chefen
för jordbmksdepartementet tiUkallade med stöd av regeringens bemyndigande den
4 november 1976 en särskild utredare med upp-

1
Riksdagsledamoten Bertil Jonasson.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 6

drag
att utreda frågan om utbyggd avbytarservice inom jordbruket (Jo 1976: 11).
Utredningen har den 23 febmari 1978 avlämnat betänkandet (Ds Jo 1978: 1)
Utbyggd avbytarservice inom jordbruket.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av datainspektionen,
överbefälhavaren, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
statens jordbruksnämnd, statens jordbruksnämnds konsumentdelegation,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), LO, TCO, Centralorganisationen SACO/SR, Svenska
lantarbetareförbimdet, SAF, LRF, HushåUningssällskapens förbund och Lantbmkets
yrkesnämnd.

På
uppdrag av regeringen har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 25 januari 1978
inkommit med förslag tUl avveckling av det särskilda övergångsbidraget åt
jordbrukare. Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av
statskontoret, RRV, statens jordbruksnämnd och LRF.

I prop.
1977/78: 100 (bU. 13 s. 47 och s. 52) har regeringen föreslagit riksdagen att,
i avvaktan på särskUd proposition i änmet, till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 3 666
000 000 kr. och till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. beräkna ett
förslagsanslag av 1 400 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

För
sammanhangets skuU är det lämpligt att länrna en utförlig redovisning av
ärendet. Jag kommer därför i det följande att även ta upp frågor som är av den
karaktären att de inte behöver underställas riksdagen.

2
Prisreglerande åtgärder på jordbrukefs område 2.1 Nuvarande förhållanden

2.1.1
Systemet för inflationsskydd och inkomstfölfsamhet

Enligt
rUisdagsbeslut åren 1974 och 1977 (prop. 1974:122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275
och prop. 1976/77: 94, JoU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 257) har inflationsskyddet
under de båda senaste regleringsperioderna, den 1 juU 1974den 30 juni 1977
och den 1 juli 1977den 30 juni 1978, syftat till att ge jordbmket och viss
livsmedelsindustri kompensation för prisstegringar på mköpta förnödenheter och
för ökade lönekostnader. Vidare har avsetts att följsamhet skaU nås för jordbrakarnas
inkomster av eget arbete och eget kapital tUl inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrapper.

Justeringar
av mittpriser, prisgränser och införselavgifter tUl följd av prisutvecklingen
för inköpta produktionsmedel har skett varje halvår under periodema per den 1 juU
och per den 1 januari. Beträffande anpassningen av jordbrukamas inkomster tiU inkomstutveckUngen
för andra befolkningsgrapper har justeringarna i princip skett en gång om året
per den 1 juli.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 7

Till
grund för kostnadskompensationen till jordbmket har legat utvecklingen av prisema
på jordbmkets produktionsmedel mätt enligt lantbruksekonomiska samarbetsnämndens
produktionsmedelsprisindex (PM-index). Beträffande kostnadema för uppsamling
och förädling inom ramen för jordbmksprisregleringen har en korrigering skett
med hänsyn till den faktiska kostnadsutvecklingen. Som utgångspunkt för överläggnlngama
om denna korrigering har legat kostaadskalkyler som granskats av statens pris-
och kartellnämnd (SPK).

Till grund för
justeringarna av prisnivån enligt regeln om inkomst-följsamhet har legat
löneavtalen inom LO-SAF-området. Därvid har beaktats rationaliseringsvinsten
inom jordbruket, vilken upptagits till 4,5 % per år. Vidare har vid första
möjliga justeringstillfälle beaktats ändringar av arbetsgivaravgift eller Uknande
avgift, i vad gäller den s. k. egenavgiften.

2,7,2
Justeringen av införselavgifter m. m. den 1 juli 1977

Jordbruksnänmden
föreslog att jordbraket fr. o. m. den 1 juU 1977 skuUe tillerkännas 679 milj.
kr. räknat per helt år. Av beloppet hänförde sig 495 milj. kr. tiU
kostnadsutvecklingen inom jordbruket, 125 mUj. kr. till kostnadsutvecklingen
för viss uppsamling och förädling och 58 milj, kr. till mkomstföljsamheten för
eget arbete och eget kapital.

Jordbmksnämndens
förslag Innebar vidare att 50 milj. kr. av totalbeloppet skulle avsättas för
utbyggt socialförsäkringsskydd för jordbrukare. Detta belopp skaU enligt
riksdagens beslut våren 1977 utgå av budgetmedel. Resterande 629 milj. kr,
föreslogs bU fördelade på olika varuslag i form av pris- och avgiftshöjrungar enUgt
följande tablå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154

Höjning
av pris

Beräknat
belopp

eller avgift.

till
jord-

öre/kg (för

bruket
och

mjölk öre/1) i

viss
livs-

prisreglerings-

medelsindustri,

ledet

milj.kr.

Vete

3

42,81

Råg

3

9,84

Korn

4

6,80

Havre

5

10,80

Matpotatis

4,5

29,61

Potatisstärkelse

20

13,20

Oljeväxter

3 (+7')

8,85

Kokärter

5

0,25

Bruna
bönor

35

0,49

Summa vegetabilier

122,65

Konsumtionsmjölk
vid mejeri

17

247,18

YtterUgare
prishöjning på filprodukter

3

4,47

Konsumtionsmjölk
utanför mejeri

17

9,35

Industriskummjölk

4

0,64

Grädde,
tjock

19

7,41

Grädde,
tunn

20

4,00

Smör

10

4,90

Ost

60

51,00

Summa mjölk och mejeriprodukter

328,95

Nöt-,
häst-, kalv- samt fär-

och
lammkött

56

84,39

Fläsk

21 (-f ca T)

62,77

Fjäderfä

25

9,98

Ägg

19

19,76

Summa kött, fläsk, fjäderfä och ägg

176,90

Summa animalier

505,85

Totalt

628,50

'
Finansieras med medel inom Sveriges oljeväxtintressenter, Av medel som
tillförs Svensk kötthandel.

Utöver
totalbeloppet 679 milj, kr, föreslogs alt jordbruket skulle tillföras ett
engångsbelopp av 20,9 milj. kr., som utgjordes av avgifter som uttagits vid
export av fläsk (utförselavgifter).

Regeringen
godkände jordbmksnämndens förslag om ersättning till jordbruket. Regeringen
begränsade dock den föreslagna prishöjningen på konsumllonsmjölk genom att
utöka subventioneringen med 7 öre per liter. Kostnaderna för denna åtgärd
beräknades till ca 100 milj. kr. per år. I övrigt fastställde regeringen av
nämnden föreslagna avgiftsändringar för olika produkter och därav föranledda
ändringar av mittpriser och prisgränser.

2.1.3
Justeringen av införselavgifter m. m. den 1 januari 1978

Jordbruksnämnden
föreslog att jordbruket fr. o. m. den 1 januari 1978 skulle tillerkännas ca 600
milj. kr. räknat för helt år. Äv delta belopp

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 9

hänförde
sig 475 milj. kr, tUl kostnadsutveckUngen inom jordbruket, 62 milj, kr. till
kostnadsutvecklingen inom viss uppsamling och förädling samt 63 milj, kr. tiU inkomstföljsamheten
för eget arbete och eget kapital. I den sistnämnda summan ingick en slutUg
justering av inkomstföljsam-heten grandad på löneutvecklingen inom LO-SAF-området.
Dessutom Ingick ett belopp som ersättning för ändrade arbetsgivaravgifter fr.
o. m. den 1 januari 1978.

Regeringen
godtog jordbmksnämndens förslag till ersättning tiU jordbruket vad avser såväl
totalbelopp som pris- och avgiftshöjningar. Fördelningen av totalbeloppet på oUka
varuslag i form av pris- och avgiftshöjningar framgår av följande tablå.

Höjning av pris eller avgift, öre/kg (för mjölk öre/1) i
prisregleringsledet

Beräknat
belopp till jordbruket och viss livsmedelsindustri, milj,kr.

Vete och råg, höjning av förmalningsavgiften

7,75

42,63

Summa vegetabilier

42,6.3

Konsumtionsmjölk
vid mejeri

Konsumtionsmjölk
utanför mejeri

Yoghurt'

Grädde

Ost

Smör

15 15

18 85 10

218,10

8,25

0,60

10,62

72,25

4,90

Summa mjölk och mejeriprodukter

314,72

Nöt-, häst-
och kalvkött

Fläsk

Fjäderfä

77 37 40

116,04

110,59

15,96

Summa kött, fläsk och fjäderfä

242,59

Summa animalier

557,31

Totalt

599,94

'
Lokal prisutjämning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

2.1.4
Sammanfattning av de under regleringsåren 1974/751977/78 utgående
kompensationsbeloppen m. m.

Av
nedanstående tablå framgår de belopp som utgått inom jordbruksregleringen fr.
o. m. den 1 juli 1974.

Kompensation för

Belopp

Summa

Därav belopp som

kostnadsutveck-

för in-

milj.
kr.

har

lingen, m

Ij.kr.

komst-följsam-

utgått i form av budgetmedel

Jord-

Upp-

het
(inkl.

bruket

samling

sociala

för
ökade

för
lågin-

och för-

kostna-

livsme-

komst-

ädling

der och
låginkomst-satsning m,m,), milj. kr.

delssubventioner, ca milj. kr.

satsning m,m., milj. kr.

1 juli
1974

464,00

124,00

256,00

844,00

500'

92

1 jan.
1975

203,80

78,00

108,20

390,00

200

1 juH
1975

209,67

197,70

222,63

630,00

240

50

1 jan.
1976

158.46

56,90

141,34

356,70

10»

1 juli
1976

428,42

183,40

96,82

708,64

370

25

Ijan,
1977

495,56

22,70

136,78

655,04

160

1juU
1977

495,30

124,90

58,30

678,50

100

50

1 jan.
1978

475,15

61,70

62,77

599,62

Summa

2 930,36

849,30

1 082,84

4
862,50

2 310»

217

'
Utöver delta belopp tillfördes inom det s.k. stimulanspaketet ytterligare ca 730
milj. kr. under år 1974. » Omfördelning av tidigare subventioner på grädde m. m.
till k-mjölk. »Inkl. det i not. 1 omnämnda beloppet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Mittpriser,
prisgränser och mförselavgifter (normalavgifter) för berörda varor uppgår
efter den 1 januari 1978 till följande belopp (öre/kg, för mjölk öre/1).

Nedre

Mitt-

Övre

Införsel-

pris-

pris'

pris-

avgift

gräns

gräns

(normalavgift)

Vete

76

Rörlig

Råg

70

»»

Korn

71

»»

Havre

70

»»

Matpotatis

6/7
14/11

43,5

50,0

56,5

35,5

15/1110/12

49,0

55,5

62,0

38,5

11/1231/1

53,0

59,5

66,0

38,5

1/2
28/2

55,0

61,5

68,0

38,5

i/3
-31/3

57,5

64,0

70,5

41,5

1/4
-5/7

60,5

67,0

73,5

41,5

Potatisstärkelse

192

221

250

152

Oljeväxtfrö

124

137

150

228=

Kokärter

58

Bruna
bönor

160

Konsumtionsmjölk

skummjölk

119,8-

-120,3» 75,8»

k-mjölk 0,5 %

fetthalt

75,8»

k-mjölk 3 %

fetthalt

134,3-

-145,3» 80,8*

Grädde,
tjock

740

Grädde,
tunn

482

Smör

921

946»

1 128

471

Ost

970

1083

1 196

746»

Mjölkpulver,
magert

429

500

571

400

Mjölkpulver,
fett

612

700

788

430

Vasslepulver

163

Nöt- och
hästkött

1046

1202

1358

835

Kalvkött

1 149

1351

1552

835

Får- och
lammkött

896

1051

1206

648

Fläsk

624

722

820

377

Broiler

827

900

973

499

Kalkon

1067

1 175

1283

639

Ägg

548

600

652

319

Heläggmassa

638

735

832

481

Heläggpulver

2 688

3 037

3 385

1 829

Äggulepulver

2 680

3 021

3 363

1 677

'
För spannmål definitivt inlösenpris. »Fettvaruavgift.

* Övre
prisgränser varierar beroende på förpackningstyp och område.

* För
sådan mjölk som ingår i chokladmjölk och fruktyoghurt, om mjölkens

fetthalt understiger 1 %, 209,50 öre per liter och eljest 203,50 öre per kg.

»S.k.
ingångspris.

* För
s.k. mögelost m.m. 1 008 öre per kg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 12

Äv
följande tablå framgår de egentiiga livsmedelssubventionernas storlek efter den
1 januari 1978, dvs. den ersättning i öre per kg (för mjölk öre per liter) som
av budgetmedel utgår tUl jordbraket som kompensation för uteblivna
avgiftshöjningar och företagna avgiftssänkningar för berörda varor.

Vara Subvention i prisregleringsledet

öre/kg
(för mjölk öre/1)

Brödsäd

Vete

22

Råg

21

Konsumtionsmjölk
resp. skummjölk

122,7
resp. 133,7

(utom
chokladmjölk och fruktyoghurt)

Färskost
och ostmassa av typ kvarg

250

Smältost
och hårdost

262

Mjölkpulver

124

Nöt- och
hästkött

363

Kalvkött

378

Fläsk

171,3

Broiler
ca

55

Till
dessa subventionsbelopp kommer viss ersättning tiU jordbruket för genom
prisstoppet förhindrade prishöjningar för kött, fläsk och ost, vilkas priser
annars skulle ha höjts tUl följd av stigande världsmarknadspriser. Denna form
av subvention varierar under året. För regleringsåret 1976/77 uppgick den till
ca 30 öre per kg för fläsk och ca 25 öre per kg för ost.

2.1.5
Sockerregleringen

Prissättningen
för svensk betodling och sockerindustri har fr. o. m. regleringsåret 1967/68
anpassats tiU de förändringar som har ägt mm för sockernäringen inom EG. Fr. o,
m. samma år begränsades den svenska sockerbetsarealen tiU 40 000 ha. Äv regionalpoUtiska
skäl höjdes denna arealgräns fr. o. m. år 1972 med 1 200 ha.

Enligt
beslut av riksdagen år 1974 (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr 1974: 275) och
år 1977 (prop. 1976/77: 94, JoU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 257) skaU
jordbruksnämnden efter överläggningar med Sveriges betodlares centralförening
och Svenska sockerfabriks ÄB årligen fastställa sockerbetsarealen med sikte på
att sockerbolagets bmkska-pacitel kommer att utnyttjas på ett rationellt sätt.
Med hänsyn härtUl bestämdes sockerbetsarealen för 1974 års odling tiU 46 000
ha. Arealen har därefter utvidgats och uppgick under åren 1976 och 1977 tiU ca 53
000 ha. Vid normalskörd innebär sistnämnda areal en produktion som motsvarar ca
88 % av den dåvarande konsumtionen av socker.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:154 13

2.2
Statens jordbraksnämnd

Jordbruksnämnden
framhåller att nänmden och de i överläggningarna deltagande delegationerna som
underlag för suia bedömningar och förslag i fråga om prisreglerande åtgärder
på jordbmkets område efter den 30 juni 1978 har haft ett omfattande ekonomiskt-statistiskt
material, vilket delvis har sammanstäUts inom lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
Utredningsmaterial har lagts fram angående bl. a. jordbrukarnas inkomslförhållanden,
produktions- och produktivitetsutvecldingen inom jordbruket samt utvecklingen
av jordbrukets priser. Kompletterande utredningar har gjorts inom
jordbruksnämnden. SPK har biträtt med vissa utredningar.

2,2.1
Prisregleringens allmänna utformning för jordbruksprodukter utom sockerbetor
och socker

2,2.1.1
Ällmänt

Jordbruksnämnden
samt Lantbrukamas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen har enats om
att regleringsperioden för jordbruksprodukter med undantag för sockerbetor och
socker bör omfatta tre år, dvs. liden den 1 juli 1978den 30 juni 1981.

Nuvarande
principer med mittpriser och prisgränser samt inom pris-gränserna fasta
införselavgifter för vissa viktiga varor föreslås gälla även i fortsättningen.
Detsamma gäller i allt väsentligt principema för jordbruksnämndens handlande i
samband med att prisregleringspriset närmar sig eller passerar en prisgräns.
Nämnden avser emellertid att efter ytterligare överläggningar med delegationema
inkomma med förslag till vjssa ändringar av prisgränssystemet m.m. Sådana
justeringar kommer delvis att bli beroende av de förslag som kan komma att
lämnas av prisregleringskommittén. De normalinförselavgifter och principer för
beräkning av rörliga avgifter, som nu gäller, föreslås bU överförda till den
nya regleringsperioden, i den mån inte annat på särskUda punkter framgår av det
följande. Delsamma gäller utgående s. k. interna avgifter.

Enligl
jordbruksnämndens förslag bör överiäggningar om ersättningen till jordbrukarna
för eget arbete och eget kapital ske en gång om året per den 1 juli. Härvid bör
i första hand löneutvecklingen för de stora kollektiven beaktas. Hänsyn bör
också kunna tas tUl de oUka förhållanden som påverkar den ekonomiska och
sociala standarden inom jordbruket. Rationaliseringsutvecklingen inom näringen
bör beaktas på i princip samma sätt som under nuvarande prisregleringsperiod.

Förslaget
innebär vidare att jordbmket varje halvår under reglerings-perioden skall få en
indexbaserad kompensation för sina kostnadsökningar. Beträffande kostnadema
för uppsamling och förädling inom ramen för jordbruksprisregleringen bör
kompensationen un"der prisregle-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 14

ringsperioden
utformas på i huvudsak samma sätt som tidigare, dvs. med hänsyn till den
faktiska kostaadsutveckllngen. Vid regleringsperiodens början den 1 juli 1978
bör mittpriser, prisgränser och införselavgrf-ter uppjusteras med hänsyn till
den prisökning på produktionsmedel och den höjning av förädlingskostnader som
beräknas ha skett efter den senaste inflationsregelutlösningen per den 1
januari 1978. Definitiv beräkning avseende kostnadsutvecklingen för viss
uppsamling och förädling för år 1977 bör också ske.

Jordbmksnänmden
föreslår vidare att jordbraket skall få viss kompensation för s. k.
utbytesexport av jordbraksprodukter. Dessutom föreslås vissa ändringar av huvudsakUgen
teknisk art i regleringssystemet.

2.2.1.2
Jordbrukarnas inkomster från eget arbete och eget kapital, m. m.
Jordbruksnämnden framhåUer att den tiUsammans med delegationerna har sökt
precisera ett system för inkomstföljsamhet. Svårigheter föreligger emellertid
att i nu rådande ekonomiska läge kuima överblicka alla konsekvenser under
prisregleringsperioden av på förhand gjorda preciseringar beträffande ett
sådant system. Mot denna bakgmnd föreslås att den direkta koppUngen tiU
avtalen på LO-SAF-området släpps. Nämnden anser att statistiskt material
rörande löneutvecklingen för de stora kollektiven i första hand bör beaktas och
att man bör söka bredda jämförelseunderlaget. Även inkomst- och lönsamhetsförhållanden
för andra småföretagargrapper bör kunna beaktas, när ett tillföriitiigt statistiskt
underlag härför föreUgger. Vid de årliga överläggnlngama om inkomstföljsamheten
som föreslås ske per den 1 juli varje år bör möjligheter vidare föreligga att
ta hänsyn till de olika förhållanden som påverkar den ekonomiska och sociala
standarden inom jordbmket. Rationa-liseringsutveckUngen inom näringen bör
beaktas på i princip samma sätt som sker under nuvarande prisregleringsperiod.

Ändringar
av arbetsgivaravgift eUer Uknande avgift, i vad gäUer den s, k, egenavgiften,
bör enligt jordbruksnämnden liksom f, n, beaktas vid första möjliga justeringstUlfäUe.
Även andra ändrade förutsättningar för näringen under regleringsperioden tiU
följd av statsmakternas beslut bör kunna tas upp till överläggningar och efter
överenskommelse beaktas vid prissättningen.

De
låglnkomstsatsningar och andra sociala satsningar som hittiUs gjorts är enligt jordbmksnämnden
och delegationema angelägna och bör därför fortsätta efter i huvudsak samma gmnder
som hittills och utgå inom ramen för de överenskommelser som kan komma att
träffas. Inom ramen för det kompensationsbelopp som kommer att tillföras
jordbruket per den 1 juli 1978 bör ett belopp av högst 100 milj. kr. avsättas
för fortsatta låglnkomstsatsningar, bl. a. för det socialförsäkringsskydd som
avses börja tillämpas från den 1 juli 1978. En närmare precisering av beloppets
storlek och fördelning bör anstå till dess. Fortsatta låginkomst-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 15

satsningar
under andra och tredje regleringsåret bör ske och närmare preciseras vid de
årliga överläggningarna om inkomstföljsamheten.

Med
hänsyn tUl dels de kapitalvinster i fastigheter och lånat kapital som har skett
inom jordbmket under senare år, dels det ekonomiska läge som Sverige f. n.
befinner sig i, föreslår jordbmksnämnden att man den 1 juli 1978 ej genomför de
pris justeringar på jordbraksprodukter som en tillämpning av reglerna för inkomstföljsamheten
skulle kunna motivera.

Jordbraksnämnden
föreslår att resurser bör sättas in för att arbetsåt-gången i jordbraket skall
kunna beräknas med större tUlförlitlighet än f. n. är fallet. Material bör
vidare tas fram som belyser levnadsstandarden för jordbrakare och för
jämförbara gmpper liksom de prestationer som standarden gmndar sig på. Dessa
undersökningar bör utformas så att de även ger underlag för bedömningar av hur
subventioner och prisändringar påverkar livsmedelskonsumtionen inom olika famUjetyper
och inkomstgrupper. Statistiska centralbyråns (SCB) nu pågående hus-håUsbudgetundersökning
liksom de fr. o. m. år 1974 av byrån utförda årsvisa undersökningarna om
levnadsförhållanden ger nämligen inte underlag för här avsedda bedömningar och
jämförelser. Medel för erforderliga undersökningar om arbetsåtgången och
levnadsstandarden bör därför enligt nämnden regelbundet anvisas av
statsmakterna.

TUl
jordbruksnämndens förslag är fogat ett särskilt yttrande av ledamoten i
konsumentdelegationen Grethe Lundblad som anser att det bör klart framgå av
texten i överenskommelsen att kapitalvinster eUer kapitalförluster i
fortsättningen skall tas med vid prisöverläggningarna vid bedömningen av jordbrakamas
ekonomiska standard.

2.2.1.3
Kostnadsutvecklingen inom jordbruket

Jordbruksnämnden
föreslår att under den kommande prisregleringsperioden den 1 juli 1978den 30
juni 1981 bör mittpriser, prisgränser och införselavgifter justeras varje
halvår per den 1 juli och per den 1 januari. TIU grund för justeringarna bör
läggas utvecklingen av jordbmkets kostnader för Inköpta produktionsmedel.
Justeringsbeloppet bör beräknas genom att utvecklingen av PM-index under
närmast föregående halvårsperiod, oktoberaprU resp. apriloktober,
multipliceras med den normerade värdevolymen för jordbrukets kostnader.

Nyssnämnda
värdevolym bör omräknas en gång per regleringsår. Vid övriga regeltillämpningar
bör den justeras med hänsyn tiU utfallet vid närmast föregående
justeringstillfälle. Förfaringssättet överensstämmer med det som hittills har tlUämpats.
En genomgång har skett av metoderna för beräkning av denna värdevolym som till
följd härav har reducerats något.

En
genomgång har även gjorts av kapitalkostnadsberäkningarna. Jordbruksnämnden
föreslår den förändringen att lånefinansierade kapi-talllUgångar värderas till
anskaffningsvärde. För tUlgångar som har fi-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 16

nansierats
med eget kapital bör även fortsättningsvis återanskaffnings-värde användas.
Justeringsbeloppet bör för båda värdevolymerna framräknas med det PM-index som
används i prisregleringen.

För
fördelning av avskrivnmgskostnaderna på eget och lånat kapital måste en
skuldprocent beräknas. Detta föreslår jordbruksnämnden ske genom att skulderna
sätts i relation till summan av fastigheternas taxeringsvärde och övriga
tillgångars anskaffningsvärde. Skuldprocenten blir då 35.

Enligt
jordbruksnämnden bör en ytterligare genomgång av kapitalkostnadsberäkningarna
göras och en förbättring av det statistiska underlaget ske. F. n. föreUgger bl.
a. behov av att lägga upp en tUlfredsställande investerings- och
finansieringsstatistik. Vidare bör uppmärksammas gränsdragningen mellan underhåUs-
och avskrivningskostnaderna samt metoden för bortskiljande av bostadens andel
av byggnadsunderhållet.

Vikterna
i PM-index byts f. n. vart tredje år och index med nya vikter kedjas till index
med äldre vikter på basis av uppgifter för närmast föregående lolvmånadersmedeltal.
Detta innebär bl. a. att vid viktbyte registrerar index inte bara
prisförändringar ulan också vissa volymeffekter. Under löpande
prisregleringsperiod bör sådana eventuella effekter inte beaktas.

Det
bör enligt jordbruksnämnden vara möjligt att vid de halvårsvisa justeringarna
överväga om utveckUngen av PM-index ger en rättvisande bild av den faktiska
kostnadsutvecklingen. PM-index registrerar inte förändringarna i kostnaderna
för den lejda arbetskraften i jordbruket. Markanta avvikelser från faktisk
kostnadsutveckling (iiikl. för den lejda arbetskraften), som leder till inte
avsedda effekter, bör liksom tidigare kunna beaktas.

För
posten köpfodermedel i PM-index bör liksom tidigare tillämpas ett Iremånadersmedeltal.
Posten påverkas av ändringar i införselavgif-lerna på fodermedel inom
jordbruksprisregleringen. Inflytande införselavgifter, som tillförs jordbruket
genom regleringsföreningama, påverkar storleken av beloppet för avgiftsmedel
inom fördelningsplanen. Dessa förhållanden kan i vissa fall leda tUl att
jordbruket över- eller under-Icompenseras. De belopp som skaU tiUföras jordbmket
vid justeringama bör därför, på sätt som hittiUs skett, korrigeras vid
ändringar i influtna Införselavgifter på fodermedel. Om avgiftsmedlen från
fodermedelsimporten under ett regleringsår överstiger 68 mUj. kr., bör
överskjutande medel utom för fodersäd utöver normerade kvantiteter dras av
från beloppet för kostnadskompensation. Understiger beloppet 68 mUj. kr., bör
ingen korrigering ske.

2.2.1.4
Kostnader för uppsamling och förädling

Jordbruksnämnden
föreslår att kompensation för kostnaderna för uppsamling och förädling inom
ramen för jordbmksprisregleringen under regleringsperioden utformas på i
huvudsak samma sätt som tidigare.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 17

Hänsyn
bör således tas tUl den faktiska kostnadsutveckUngen, varvid även prisutvecklingen
för biprodukter vid slakt bör beaktas. Utgångspunkt för överläggningarna om
denna kompensation bör vara kostnadskalkyler som granskats av SPK. För övrig
livsmedelsindustri, som är föremål för prisstopp och prisövervakning av SPK,
har uppställts vissa riktiinjer med bl. a. krav på viss
produktivitetsutveckling. Samma riktlinjer bör också gälla för uppsamling och
förädling inom jordbmksprisregleringen. Härför talar också enUgt nämnden vad
som anförts i fråga om effeklivitetsutveckUngen på sistnämnda område i
riksdagens beslut om de nya riktlinjema för jordbrakspoUtiken. Det fortsatta
utredningsarbetet på detta område bör inriktas på mätningar av
totalproduktiviteten. I avvaktan på resultat från detta arbete får beräkningar
av arbetsproduktiviteten Ugga tiU gnmd för bedömningarna. Härvid får hänsyn
tas tUl de särskilda fömtsättningar som gäller för ifrågavarande industrier.
Definitiv kompensation för 1977 års koslnadsökrungar bör beräknas enligt hittUls
tUlämpade principer.

Ett
utvecklingsarbete bör påbörjas beträffande indexserier över kostnadsutvecklingen
inom uppsamling och förädling. Sedan sådana index-serier sammanställts, får
prövas en eventuell övergång till ett system för kostnadskompensation, som
baseras på Indexmätning och i förväg faststäUt produklivitetsavdrag.

2.2,1.5
Fördelningsmetod, VM-klausul, exportproduktion m. m.

Förslag
tUl ändringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter samt tUl
fördelning av de totala beloppen vid kommande justeringstill-fäUen bör som hittiUs
läggas fram av jordbmksnämnden efter överläggningar med Lantbmkamas förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen för att prövas av regeringen.

Jordbruksnämnden
framhåller att enligt nu gällande system för inflationsskyddet beräknas det
totala kompensationsbeloppet utifrån en värdevolym som omfattar hela
produktionen, även exportproduktionen. I princip fördelas sedan beloppet på
olika varor genom att det divideras med hela produktionen för resp. vamslag.
Eftersom prishöjningarna inte kan tas ut på exportproduktionen, tUl följd av
att prisema på dessa kvantiteter bestäms av förhåUandena på världsmarknaden, iimebär
det nuvarande systemet i princip att inflationsskyddet bara omfattar den del av
produktionen som säljs inom landet.

Jordbmksnämnden
föreslår därför att man inför ett system enligt vUket kompensationsbeloppet
beräknas enbart utifrån försäljningen inom landet och fördelningen likaledes
sker på grundval av inom landet försålda kvantiteter, Deii del av
utbyteshandeln, som nämnden i det följande föreslår att jordbraket skaU få
kompensation för, bör här likställas med hemmaförsäljningen.

Enligt
jordbmksnämnden kan vissa tekniska problem uppstå när det 2 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 154

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 18

gäller
att beräkna exportprodtoktionens andel av jordbrakets och förädlingsindustrins
kostnader och av jordbrukarnas inkomster från eget arbete och eget kapital.
Nämnden avser att tUl regeltillämpningen per den 1 jtUi 1978 utarbeta förslag tiU
teknisk lösning. Nämnden kommer att senare redovisa detta förslag.

De
totalbelopp, som skall tUlföras jordbruket i samband med justeringarna, bör
enligt jordbruksnämndens mening fördelas meUan de olika vamslagen bl. a. med
hänsyn tiU önskemål om produktionens utveckling och inriktning samt
rationaliseringsutvecklingen i jordbmket. Fördelningen på olika vamslag bör så
långt möjligt ske på sådant sätt att jordbmket bedöms erhåUa avsedd
inkomstförbättring. Jordbmksnämnden förutsätter att tUlämpningen av prisstoppet
sker på sådant sätt att det inte begränsar de inkomstförbättringar för
jordbraket som förslaget avser att åstadkomma.

Enligt
jordbmksnämnden bör gälla att, om väsentligt ändrade förutsättningar för
utrikeshandeln inträffar under regleringsperioden häri inberäknat mer betydande
växelkursändringar, det bör ankomma på nämnden att efter överläggningar med de
båda delegationema lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade
för att syftet med det nu framlagda förslaget skall uppfyllas.

Vid
justeringstillfällena bör hänsyn kunna tas till utvecklingen av världsmarknadspriserna
enligt de regler som nu gäller.

Jordbmksnämnden
anser att reglerna för hänsynstagande till växelkursändringar och ändrade
världsmarknadspriser bör ses över av nämnden. Härvid bör även kunna beaktas
effekter av ändrade avstånd mellan prisgränsema.

Den
nuvarande utfästelsen om prövning av eventuell gottgörelse till jordbruket lill
följd av inverkan av EFTA-överenskommelser bör gälla tills vidare.
Jordbruksnämnden avser emellertid att under regleringsperioden pröva om denna
bestämmelse behöver kvarstå. Utfästelsen bör även lUls vidare gäUa åtgärder
inom ramen för ett eventuellt närmare nordiskt ekonomiskt samarbete.

Jordbruksnämnden
framhåller att f. n. gäller för den s. k. utbyteshan-. deln alt samtiiga
införselavgifter som inflyter vid import av brödspannmål överförs tiU reglermgsföreningen
Svensk sparmmålshandel. Vidare sker i princip en utbyteshandel för oljeväxtfröer.
Denna ordning föreslås kvarstå oförändrad under den kommande
prisregleringsperioden. För nötkött gäller att införselavgifter vid import från
öststaterna överförs tUl regleringsföreningen Svensk kötthandel.

Enligt
statsmakternas beslut är en viss utbyleshandel önskvärd. Kostnadema för därigenom
uppkommen utbytesexport bör till viss del avlastas jordbruket, Exportkoslnader
som faller utanför utbyteshandelns ram bör liksom hittills påverka jordbrukets
intäkter och i princip belasta de produktionsgrenar där överskott uppkommer.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 19

KompensationsmöjUgheterna
för utbyteshandeln på köttvaruområdet bör enligt nämnden utvidgas. Som
riktmärke bör härvid gälla att jordbruket av införselavgiftsmedel bör tiUföras
ett belopp av 50 mUj. kr. per år utöver vad som kan inflyta vid import av
nötkött från öststaterna. Vid överläggningarna i maj 1978 bör fastställas
fördelningen av införselavgiftsmedlen för nötkött och fläsk. Dessa medel bör
överföras till regleringsföreningen Svensk kötthandel. Härvid föreslås gälla
att överföring av införselavgiftsmedel endast får ske i den mån motsvarande export
äger mm. Beräkningama av volymerna för unport och export skall avse hela
kroppar. Vidare föreslås att överföring endast får ske i den mån
införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tUlgodosetts
inom och utanför fördelningsplanen med tUIägg av en skäUg reserv för ofömtsedda
ändamål.

Mot
bakgrund av vad riksdagen uttalat beträffande överskottsproduktionen av
spannmål (JoU 1977/78:10, s. 2526) framlägger jordbraksnämnden nu inte några särskUda
förslag beträffande överskottsproduktionens finansiering. Överläggningar bör
tas upp när behov föreligger. Eftersom ett första material för bedömning av
spannmålsöverskottet och därmed regleringens kosmader under året föreligger
först under augusti, anser nämnden att sådana överläggningar kan behöva ske
under augusti/september.

2,2.1.6
Övriga frågor

Jordbraksnämnden
har fått i uppdrag att se över vissa delar av prisregleringssystemet, bl. a.
prisgränser, mittpriser och noteringsunderlag. Nämnden anser att en viss
krympning av avståndet mellan prisgränsema för olika animaliska produkter bör
ske. Nämnden avser att senare inkomma med en närmare precisermg härav. Vissa
ytterligare förslag tiU ändringar kommer då också att redovisas. VUka dessa
justeringar blir kommer delvis att bli beroende av de förslag som kan komma
att lämnas av prisregleringskommittén.

Regeringen
har gett jordbruksnämnden i uppdrag att efter samråd med lantbruksstyrelsen se
över prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Nämnden kommer sedan detta
samråd har ägt rum att inkomma med förslag angående områdesindelningen.

En
utvärdering av leveranstillägget för mjölk och stödet till smågrisproduktionen
pågår f. n. inom jordbmksnämnden. Nämnden avser att senare inkomma med eventueUa
ändringsförslag rörande dessa båda stödformer.

Enligt
riksdagens beslut skall statsmakternas möjUgheter tiU insyn i konkurrensförhållandena
inom livsmedelsindustrins förädlingsled utökas. På jordbruksnämnden skaU
ankomma att utöva den del av insynen som faller utanför närmgsfrlhetsombudsmannens
ämbetsområde. Nänmden har inte hunnit utarbeta något förslag i detta avseende
utan avser alt senare ta upp frågan.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 20

2.2.2
Prisregleringen för olika produkter 2,2.2,1 Vegetabilier utom socker Spannmål m.
m.

Vad
jordbraksnämnden anför beträffande förfaringssättet för täckande av brist i
regleringsekonomin tiU följd av låga världsmarknadspriser på spaimmål har
redovisats i det föregående. I övrigt föreslår nämnden inga ändringar i
spannmålsregleringens utfomming, vUket innebär att systemet med förmalningsavgifter
och inlösenpriser kvarstår.

Jordbmksnämnden
framhåller att genom ett system med prisorter sker en differentiering av
inlösenpriserna meUan olika delar av landet. 1972 års jordbruksutredning
förordade en översyn av detta prisortssy-stem, Jordbmksnämnden gav därför
Svensk spanmnålshandel, ekonomisk förening, i uppdrag att göra en sådan
översyn. Föreningen har med anledning härav utarbetat ett förslag syftande tUl
att effektivisera och förbilliga spannmålsflödet från odlarna till de slutiiga förbmkama
inom och utom landet.

Svensk
sparmmålshandel föreslår för brödsäd en omläggning av systemet så att odlarna
vid inlösen på någon av prisortema skaU garanteras lägst ett s. k. baspris,
gemensamt för hela landet. Vid leverans tiU orter med större behov av
tillförsel skall leverantören garanteras baspriset plus tillägg, vilket kan
variera med ortens kvalifikationer för mottagning och distribution av brödsäd.
Omläggningen innebär alt fler odlare erhåller det officiellt tillkännagivna
priset samt att förändringar i systemet, exempelvis på grand av ändrade
fraktkostnader, lättare kan göras.

Sju
nya prisorter ingår i det föreslagna systemet. Det gäUer fem orter i Mälarområdet
(Norrtälje, Västerås, Köping, Strängnäs och Södertälje) samt Skattkärr vid
Vänern och Mörbylånga på Öland vilka på gmnd av de ökade brödsädsöverskotten
fått större betydelse för exporten. TiU följd bl. a. av det ökade antalet
prisorter kan prisspänningen mellan högst och lägst betalda prisortsgrapp håUas
vid oförändrat 1 kr./lOO kg trots de ökade fraktkostnaderna.

I
fråga om fodersäd framhålls i Svensk spannmålshandels förslag att balans mellan
tUlgång och förbrakning under senare år har uppstått. Denna balans väntas bli
bestående under den närmaste framtiden. Exportens betydelse för utformningen
av prisortssystemet har härigenom minskat väsentligt. Genom de regionala skUlnader
som råder beträffande tiUgång och efterfrågan på fodersäd skaU stora
kvantiteter fraktas från överskottsområdet i Mellansverige tUl foderindustri
och animalieproducenter i underskoltsområdet i landets södra delar. Prisortssystemet
avses utgöra ett ekonomiskt stöd för dessa transporter.

För
fodersäd föreslås att prissättrungen liksom i nuvarande system skall utgå från odlarpriset
i överskottsområdet med premiering av belä-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 21

genhet
och utiastningsresurser. Föreningen anser det dock nödvändigt att för fodersäd
även i fortsättningen tUlämpa ett system med avdrag från baspriset på prisorter
i överskottsområdet som är sämre belägna ur marknadssynpunkt eller är sämre
rastade för utlastning eller mottagning av spannmål.

Med
hänsyn till att fraktkostnaderna väsentiigt stigit sedan mitten av 1960-talet,
då prisskillnadema i nuvarande system fastlades, föreslås att prisskillnaden
mellan över- och underskottsområdena ökas tUl 2 kr. per 100 kg, dvs. ungefär en
fördubbling gentemot nuvarande system.

Svensk
spannmålshandel framhåller att transportekonomiska och andra förhållanden som
ligger till grund för de föreslagna prisortssystemen fortlöpande ändras. Vidare
kan effekterna av företagna ändringar bli delvis andra än vad som föratsetts.
Föreningen anser det därför angeläget att möjUgheter skapas att genomföra
förändringar i prisortssystemen utan större försening.

Jordbruksnämnden
föreslår att Svensk spannmålshandels förslag godtas och att nämnden bemyndigas
att besluta om marknadsmässiga ändringar i prisortssystemet.

Oljeväxter
m. m.

Jordbruksnämnden
anmäler att en översyn av regleringssystemet på fettvamområdet pågår och torde
kunna slutföras före regleringsårsskiftet, översynen syftar bl. a. till att
eliminera den i propositionen om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m.
påtalade effekten av att en justering av rapsmjölpriset indirekt kan påverka
priset på vegetabiUskt fett.

Beträffande
konkurrensförhåUandet inom matfettsområdet anmäler jordbruksnämnden vidare att
överläggningar har ägt rum mellan Föreningen svenska margarintUlverkare och
Svenska mejeriemas riksförening. Föreningarna har bl.a. överenskommit att
värderingen av den smördel som ingår i smörfettsbaserat margarin i
utjämningssystemet för mjölkregleringen under en treårsperiod successivt bör
anpassas tiU samma värdering som gäller för övrigt smör. Vidare skall vissa
special-rabatter vid försäljning av smörfettsbaserat margarin tUl allmänna inrättningar
inte längre administreras av Föreningen för mejeriprodukter. Svenska
mejeriernas riksförening har också utfäst sig att, om margarintillverkarna vUl
ha grädde och/eUer ohärdad smörolja till sin produktion, i mån av tiUgång tiUhandahålla
dessa varor på konkurrensneutirala villkor. Man har vidare enats om att
margarinindustrin mte f. n. yrkar på att någon särskild utredning görs om
konkurrensneutraliteten inom matfettsområdet. Föreningama har dock förbehåUit
sig rätten att återkomma till nämnden, om den framtida utvecklingen på området
ger anledning härtill.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 22

Potatis
och potatisprodukter

De
tekniska regleringsanordningarna för matpotatis är föremål för fortiöpande
översyn. Jordbruksnämnden kommer att redovisa resultaten av detta
översynsarbete tillsammans med förslagen rörande kompensation tUl jordbraket
med hänsyn tUl inträffade kostnadsstegringar m. m. Även underlaget för
beräkning av gränsskyddet för potatispulver och -flingor har varit föremål för
en utredning, vars resultat likaledes kommer att redovisas senare.

Differentierat
prisstöd

Jordbruksnämnden
framhåUer att ett effektivt genomförande av pris-regleringsåtgärderna bl. a.
förutsätter att varuströmmarna går i kända och kontrollerbara kanaler. På animaUeområdet
uppnås detta i huvudsak genom att saluförda kvantiteter passerat genom en
förädlingsanläggning. På vegetabUleområdet föreUgger ofta inte denna form av styming.
Kontraktsodling ger däremot i viss mån samma effekt. Nämnden anser därför att kontraktsbaserad
produktion bör prioriteras, exempelvis genom att denna i första hand blir
föremål för stödköp eller betalas med högre pris än annan produktion.

2.2.2.2
Mjölk och mejeriprodukter

Jordbmksnämnden
redogör för nuvarande system för reglering av partipriset för konsumtionsmjölk,
övre prisgränser som inte får överskridas finns fastställda för enlitersförpackningar
av mjölk med 3 % fetthalt och skummjölk. Eftersom skummjölken har utgått ur
sortimentet föreslår nämnden att en övre prisgräns för lättmjölk med 0,5 % fetthalt
fastställs. Prisnivån bör i anslutning tUl nuvarande prisspänning ligga 3 öre
under priset på konsumtionsmjölk med 3 % fetthalt.

Jordbruksnämnden
anför vidare att under nuvarande prisstopp har samtliga priser på
konsumtionsmjölk varit bundna och endast kunnat justeras efter beslut av SPK.
Prisregleringskommittén har undersökt möjligheterna att ersätta nuvarande
prisstopp på baslivsmedel med andra former av priskontroll, varvid även
prissättningen på konsumtionsmjölk har diskuterats. Enligt vad nämnden
inhämtat torde kommittén föreslå att de prisskUlnader för konsumtionsmjölk i
olika delar av landet som nu föreligger bör utjämnas i etapper.

Jordbruksnämnden
föreslår att partiprisema på konsumtionsmjölk utjämnas redan den 1 juli 1978
för att underlätta införandet av ett för hela landet enhetligt konsumentpris på
mjölk. Detta bör ske på så sätt att partiprisema sänks i de delar av landet där
priset ligger över det som tas ut i det s. k. gmndprisområdet i södra Sverige.
De mejerier som sänker priset föreslås få kompensation genom
utjämningssystemet! Kostnaden härför kan på basis av 1977 års
försäljningsvolymer beräknas med-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 23

föra
en intäktsminskning för mejeriindustrin av ca 24 milj. kr. Denna kostnad kan i den
mån subventioner inte ställs till förfogande kompenseras genom en generell
prishöjning av 1,7 öre/liter. Nämnden återkommer i frågan i samband med att
förslag läggs fram om prissättningen fr. o. m. den 1 juU 1978.

2.2.2.3
Styming av animalieproduktionens utbyggnad

Jordbruksnämnden
har sökt fastställa hur ett avgiftssystem för att styra animalieproduktionens
utbyggnad lämpligen bör utformas. I första hand har syftet varit att skissera
ett system som kan prövas tekniskt och administrativt.

Styrning
av fläskproduktionen

Enligt
jordbmksnämnden är den grandläggande föratsättningen för att nämnden skaU kunna
avgiftsbelägga större företag som producerar slaktsvin att nämnden skaffar sig
kännedom om vUka företag som kan komma i fråga för en avgiftsbeläggning.
Uppgifter över antalet slaktsvin vid olika företag inhämtas årligen av SCB till
lantbraksregistret. Nämnden föreslår efter samråd med SCB att regeringen genom
ändring i kungörelsen (1968: 111) om uppgifter för lantbraksstatistiken, lantbrakets
företagsregister och skördeskadeskyddet ger nämnden tillgång till behövliga
uppgifter om storproducenter från lantbraksregistret. I sammanhanget uppger
nämnden att lantbmksstyrelsen har förklarat sig beredd att medverka tUl att nänmden
får uppgifter om sådana nyetableringar och förändrmgar inom besättningsstrakturen,
vilka inträffar mellan de årliga uppgiftsinsamlingama.

Jordbruksnämnden
föreslår följande ordning för en avgiftsbeläggning av företag med slor
produktion av slaktsvin.

Med
utgångspunkt i lantbruksregistrets uppgifter om slaklsvinspro-ducenter
fastställer jordbmksnämnden vUka producenter som skall anses avgiftspliktiga.
Dessa producenter bör enUgt nämnden åläggas att lämna uppgift om antalet
stallplatser och förväntad produktion under den period som kan bli aktuell för
avgiftsbeläggning och att avge en plan för slaktsvlnsleveransema. På gmndval av
dessa uppgifter erhåller producenten en preliminär debitering. Härvid måste
beaktas att de slaktsvin, som slaktas innan avgiftsgränsen uppnås, är fria
från avgift. Vid årets slut bör producenten till nämnden inge en deklaration
över verk-stäUda leveranser. På basis härav kan faststäUas vUket avgiftsbelopp
som slutgiltigt skall erläggas.

Jordbruksnämnden
föreslår vidare att kontrollslakterier, offentliga slakthus och större
besiktningsbyråer åläggs att tUl nämnden länrna erforderliga uppgifter
beträffande leveranser från företag som är avgiftspliktiga. Efiersom
producenterna kan dela upp sina leveranser på flera

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 24

slakterier
och i vissa faU mte levererar du-ekt utan genom meUanhänder, kan en avgiftsbeläggnmg
inte baseras endast på slakteriernas uppgifter. Rapporterna från slakterierna
har dock betydelse från kontroUsynpunkt.

Slakterierna
bör efter besked från nänmden debitera avgiften i samband med avräkning för verkstäUda
leveranser. Så länge nuvarande system med pristiUägg tiUämpas, där pristUläggen
överstiger avgiften per kg, bör slakteriet göra avdrag från pristUläggen.
Möjlighet bör emellertid även tillskapas att kunna debitera producent direkt,
t. ex. i de faU slaktsvlnsleveransema sker tiU flera olika ställen. Nämnden
föreslår därför en ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbmkets
område. Detta och andra förslag tiU ändringar i lagen redovisas i ett senare
avsnitt.

För
att syftet med storproduktionsavgifter skall kunna uppnås, måste det enligt jordbraksnämnden
finnas en klar defmition av vad som menas med ett företag. Nämnden anser att
det kan föreligga en påtaglig risk att produktionen delas upp på flera företag
i huvudsakligt syfte att undgå avgift. TUl viss ledning kan enligt nämnden
tjäna SCB:s föreskrifter då det gäller uppgifter tiU lantbraksregistret samt
nämndens anvisningar beträffande vad som är att anse som självständig brakningsenhet
i fråga om leveranstUlägget för mjölk.

Under
den tid som har stått tiU buds har jordbmksnämnden mte hunnit penetrera och
genomlysa aUa de tekniska problem som en avgiftsbeläggning av storproduktionen
kan medföra. Nämnden avser att pröva ett system tekniskt och administrativt
efter i huvudsak de gmnder som här skisserats. Avsikten är att börja på en låg
avgiftsnivå och med högst två avgiftssteg. Av bl. a. administrativa skäl kan
avgifter dock inte tas ut förrän tidigast fr. o. m. den 1 januari 1979.

Styrning
av äggproduktionen

Jordbruksnämnden
anför att den som reglerings- och styrinstrument för äggproduktionen med stöd
av 10 § lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område sedan mars
1977 tar ut en kläckrungs-avgift av 1 kr. per hönkyckling, som tas upp vid kläckeriföretagen.
Enligt nämnden är avgiften emellertid f. n. för låg för att utöva någon påtaglig
styreffekt. Genom ett restitutlonsförfarande som har lagts på ett mellanled,
uppfödarna, befrias producenterna från alt erlägga avgift för upp till 500
kycklingar per år. I praktiken blir härigenom endast ca 1 800 äggproducenter av
totalt ca 35 000 belastade med avgift.

När
det gäller utformningen av en fortsatt avgiftsbeläggning av ägg-produktionen
kan man enligt jordbruksnämnden diskutera flera lösningar. Ett ahernativ är
att man tUl nuvarande system inför ytterUgare en avgift för de verkligt stora
producenterna, om marknadsläget bedöms påfordra detla. Ett annat alternativ är
att nuvarande kläckningsavglft

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 25

slopas
och att avgift tas ut endast på storproduktionen. Problemet med att ta ut en
storproduktionsavgift är, på samma sätt som beträffande nuvarande kläckningsavglft,
att kläckerier och uppfödare såsom leverantörer av daggamla kycklingar resp.
unghöns inte alltid har kännedom om köparens, dvs. äggproducentens, totala
inköp utan endast om det antal de själva har levererat.

Jordbruksnämnden
föreslår att uppbörden av en särskild avgift för stora producenter inte bör
åläggas kläckerierna utan tas ut på följande sätt. Ett register på stora
producenter utformas på grandval av lant-bmksregistrets uppgifter. Producent
som kan tänkas bli avgiftspUktig skall tUl nämnden efter anmaning uppge hur han
ämnar utnyttja höns-platserna under det kommande året. Dessa uppgifter läggs
till grund för avgiftsdebiteringen. Avgiften kan sedan inbetalas till nämnden
med fördelning på lämpliga betalningsperioder. Vid årets slut lämnar producenten
uppgift över inköp av kycklingar. Dessa uppgifter utgör underlag för slutlig
avstämning. För att lämnade uppgifter skaU kunna kontrolleras, bör kläckeriema
åläggas att lämna uppgifter över storproducenters inköp.

Om
på föreslaget sätt en avgift skall tas ut direkt av de större företagen, finns
det anledning överväga att även ta ut nuvarande kläckningsavglft direkt av
producentföretaget. En föratsättning härför är emeUertid alt antalet avgiftspUktiga
företag starkt begränsas. Om avgiftsplikt inträder först vid inköp av 1 000
kycklingar per år, torde något över 700 besättningar bli avgiftspUktiga.

Då jordbraksnämnden
f. n. endast har möjlighet att ta ut kläckningsavglft från kläckeriema, krävs
bemyndigande i lag att ta ut avgiften direkt från producenten. Nämnden
föreslår därför att lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbmkets område
kompletteras i nu berört avseende. Förslaget till lagändring redovisas i ett
följande avsnitt.

Konsumentdelegationen
har avgett följande särskilda yttrande angående styrning av animalieproduktionens
utbyggnad.

I
sitt remissyttrande över 1972 års jordbruksutrednings förslag ställde sig
konsumentdelegationen synnerUgen tveksam tiU en differentiering av slaktdjursavgiftema.
Enligt delegationens mening skulle ett sådant system kunna få negativa
konsekvenser för rationaliseringsutveckUngen. Konsumentdelegationen vidhåUer
sin uppfattning men motsätter sig dock inte att föreliggande förslag tUl
avgiftsbeläggning prövas.

2.2.3
Sockerregleringen

Jordbmksnämndens
förslag tUl sockerreglering för perioden den 1 juli 1978den 30 juni 1979 har
biträtts av Sveriges betodlares centralförening, Svenska sockerfabriks AB och
konsumentdelegationen. Sockerbolaget har emellertid lämnat ett särskilt
yttrande i vUket bolaget framhåller att förslaget enligt bolagets mening är otillräckUgt.
Bolaget anser

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 26

sig
dock inte böra gå emot förslaget. Det särskUda yttrandet återges i det följande
i sammandrag efter jordbruksnämndens förslag.

Jordbraksnämnden
iframhåller att den nya målsättningen för sockerbetsodlingen innebär att
arealen skaU avpassas så att ett visst importutrymme föreligger. Under år 1977
har sockerkonsumtionen minskat, vUket troligtvis inte är av tUlfäUlg natur. Med
hänsyn härtiU föreslår nämnden att 1978 års sockerbetsareal bör omfatta högst
52 000 ha. Nämnden kommer att närmare analysera konsumtionens utveckling.
Eventuellt erforderlig kvotering av odlingen bör inte drabba de områden som
normalt levererar betor till bruken på Öland och Gotland.

Även
prissättningen på sockerområdet har anpassats tUl de nya riktlinjerna.
Jordbruksnämnden har analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen samt med
bistånd av SPK granskat sockerbolagets ekonomi och förväntade kostnadsutveckUng.

De
totala produktionskostnaderna för sockerbetsodlingen kan enligt
jordbruksnämnden uppdelas i följande komponenter, nämligen kostnader för fömödenheter,
tjänster m, m., kostnader för lejt arbete samt ersättning för odlarens eget
arbete och eget kapital.

Som
mått på utvecklingen av kostnaderna för fömödenheter, tjänster m, m. och lejt
arbete har använts prisutvecklingen för de kostnadsposter som är hänförliga
till sockerbetsodlingen och som ingår i underlaget till PM-index. Ersättningen
för odlarens eget arbete och eget kapital har framskrivits med samma procenttal
som tUlämpades för att jordbruket i övrigt skulle uppnå inkomstföljsamhet under
år 1977. Innan framskriv-ningarna ägt rum har intäkterna från bl. a. olika
biprodukter räknats bort. Vid framskrivningen av ersättningen till odlarens
eget arbete och eget kapUal har hänsyn tagits till ralionaUseringsvinsten.

Jämförelser
meUan det ekonomiska utbytet av sockerbetsodUng och av andra vegetabUier visar
att det s. k, täckningsbidraget är större inom betodlingen än inom annan
jämförbar vegetabUieproduktion. De stora kostnader som är förknippade med
sockerbetsodling motiverar dock enligt jordbruksnämnden ett högre
täckningsbidrag än för flertalet andra vegetabilier.

Med
hänsyn till kostnadsöknmgen föreslår jordbruksnämnden att grundpriset för 1978
års betodling höjs med 1,04 kr./100 kg betor med en sockerhalt av 16 %, vilket
motsvarar en prishöjning för socker med 8,19 kr./lOO kg.

Mot
bakgrund av den verkställda expertgenomgången av sockerbolagets ekonomi och
beräknade kostnadsökningar föreslås att bolagets andel av partipriset på
socker ökas med 10,88 kr./lOO kg, vilket kalkylmässigt tillför bolaget 32
milj. kr, per år. Tillsammans medför de föreslagna ökningarna av betpriset och
bolagets andel av partipriset på socker att det senare stiger med sammanlagt
19,07 kr. till 251,04 kr./100 kg.

Jordbruksnämnden
anför att av tidsskäl har såväl arbetet på ett index

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 27

för
betodlingens kostnadsutveckUng som genomgången av sockerbolagets ekonomi måst
få provisorisk prägel. De hittiUs gjorda analyserna bör därför inte läggas till
grand för en längre regleringsperiod. Nämnden avser emellertid att snarast
påbörja sådana utredningar rörande bet-odlingens och sockertillverkiungens straktureUa
och ekonomiska förhållanden som kan ge underlag för förslag rörande
prisregleringens utformning under en något längre period.

Jordbruksnämnden
föreslår att följande regleringsanordningar endast skall gälla för ett
regleringsår, nämligen perioden den 1 juli 1978den 30 juni 1979.

1.
Sockerbetsarealen för 1978 års
odling bör uppgå till högst 52 000 ha. Eventuellt erforderlig kvotering av odUngen
bör inte drabba de områden som normalt levererar betor till bruken på Öland
och Gotiand.

2. Priset på sockerbetor med en sockerhalt av 16 % bör
uppgå tiU 16,92 kr./lOO kg.

3.
Till odlare inom vissa distrikt
Öland, Gotland, Blekinge och Småland som levererar betor till bruken i Mörbylånga
eller Roma bör liksom föregående år utgå ett arealbidrag av 400 kr./ha
kontrakterad areal. Understiger arealen den konlraklerade bör bidraget
reduceras i motsvarande grad. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

4.
Sockerbolagets nettopris för baskvaUteten
i sortunentet, strösocker K 5 i säck om 50 kg, bör vara 251,04 kr./lOO kg.

5.
Den nuvarande prisspärmingen i förhåUande
tiU baskvaliteten bör gälla för återstoden av sockerbolagets sortiment även
under reglerings-året 1978/79.

6.
Gränsskyddet för socker bör
utgöras av en införselavgift som tas ut för importerade kvantiteter under
perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda nettopartipriset
på socker i Sverige. De uppburna medlen bör liksom hittills tUlföras
sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gäUa
Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Deima notering bör ökas med 8,10 kr./lOO
kg motsvarande dels kostnader för frakt m. m. till svensk hanrn och dels korrigeringar
för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet
Paris-noteringen avser. Som mått på världsmarknadspriset på råsocker bör gälla
den nomineUa London-noteringen på råsocker. Båda noteringarna bör omräknas till
svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Införselavglflen
för färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan sockerbolagets nettopris
enligt punkt 4 och världsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på nyss angivet
sätt.

Införselavgiften
för råsocker bör anpassas så att svensk raffineringsindustri, som köper in
råsocker tiU gällande London-notering och säljer den raffinerade varan till
sockerbolagets nettopris enligt punkt 4, erhål-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 28

ler
en ersättning för raffineringen som inkl. ersättning för säckkostnader och viss
utfrakt samt lagringsbidrag uppgår tUl 39,96 kr./lOO kg raffinerat socker.
Raffineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn på 8%.

Införselavgiften
för sirap och sockerlösningar bör liksom hittUls motsvara avgiften för färdigt
socker, varvid hänsyn bör tas till produktens sockerinnehåll. Jordbraksnänmden
har för avsikt att fr. o. m. regleringsåret 1978/79 tillämpa samma princip vid
avgiftsbeläggningen av sockerkulör.

Införselavgifterna
bör i prmcip justeras en gång varje månad samt dessutom vid större variationer
i de utländska noteringarna.

7. Då
världsmarknadspriset för färdigt socker överstiger sockerbola

gets nettopris enligt punkt 4 bör jordbruksnämnden få ta ut en försälj

ningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det in

hemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljnings

avgiften. De insamlade medlen bör användas för att subventionera soc

kerimporten.

Under
sådana perioder bör ersättningen för sockerbolagets raffineringsverksamhet
regleras enligt den s. k. garantiregeln. Denna innebär att man halvårsvis i
efterhand gör en avräkning som beaktar skiUnaden mellan de genomsnittliga världsmarknadsprisema
på färdigt socker en-i ligt Paris-noteringen och råsocker enligt
London-noteringen. SkUInaden mellan dessa noteringar bör i princip ge utrymme
för raffineringssvinn, raffineringsersällning och lagringsbidrag. Om den utvunna
ersättningen för raffineringen avviker från det åsyftade värdet bör avräkning
kunna ske mellan sockerbolaget och regleringsfonden,

8.
Om införselavgiftema för
melass, betfor o. d. höjs, bör sådan prishöjning genomföras på den svenska
marknaden, som i anslutning till avgiftshöjningen är marknadsmässigt möjlig.
Prishöjningen bör avse även pris till betodlare. De ökade intäkter som följer
av prishöjningen bör oavkortat tUlföras sockerregleringsfonden.

9.
Sockerregleringsfonden bör
liksom hittiUs bekosta dels fraktsub-ventionerlngen till de fyra nordUgaste
länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. per år, dels fältmätning i
erforderlig utsträckning av den svenska sockerbetsarealen. Fonden bör dessutom
finansiera arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan
levererar betor tUl bruken på Öland och Gotland samt den ersättning som bör
utgå för sockerbolagets merkostaader för driften vid dessa bmk. Kostnadema för
sistnämnda åtgärder har beräknats tUl 3,03,5 mUj. kr. resp. 4,3 mUj. kr.

Utvecklingen
beträffande skörd och världsmarknadspris kan bli sådan alt
sockerregleringsfondens intäkter blir otUlräckliga. I sådant fall är det enligt
jordbruksnämnden angeläget att kreditmöjUgheter står öppna. På grund härav
föreslår nämnden att den rörUga krediten hos riksgäldskontoret får anlitas
även för ifrågavarande ändamål.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 29

Föreslagna
prisändringar bör i princip gälla fr. o. m. ingången av ett reglermgsår. När
det gäller socker har erfarenheten visat att kännedom om prishöjningar
resulterar i forcerade iiiköp imder tiden närmast före höjningen och
motsvarande stark nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnänmden
bör därför bemyndigas att medge att prisändringarna fördelas i tiden på ett
sådant sätt att minsta möjUga störning uppstår på marknaden. Systemet bör
utformas så att varken sockerbolaget eUer dess kunder kalkylmässigt gör någon
vinst eller förlust.

Sockerbolaget
anför i ett särskilt yttrande att det anser jordbmksnämndens förslag OtUlräckligt
i vad avser villkoren för sockertiUverk-ningen. Bolaget motsätter sig emeUertid
inte förslagen, särskilt som det är fråga om ett provisorium enbart för
regleringsåret 1978/79. Bolaget framhåller bl. a. att när den svenska sockemäringens
viUkor anknöts till förhållandena inom EG regleringsåret 1967/68 sänktes
sockerpriset med inemot 20 öre/kg, vilket innebar en väsentiig sänkning av
näringens s. k. kapitalränta. EG:s sockerindustri har sedan den gemensamma jordbmkspolitiken
infördes undergått en kraftig strukturomvandUng som ökat produktiviteten och
därmed minskat behovet av prisökningar. Bolaget anser alt för den svenska
sockerindustrin har bl. a. genom bestämmelser i sockeravlalen en fortsatt stmkturrationaUsering
inte varit möjlig.

Sockerindustrins
ersättiung har vidare enligt bolaget inte anpassats efter den kursrelation som
gäller mellan EG och Sverige efter devalveringarna år 1977, Till detta kommer
att jordbruksnämnden i förslaget om ersättningsökning för reglermgsåret
1978/79 gjort avdrag för produktivitetsökning, som bolaget inte kan räkna med
att uppnå, särskilt som man samtidigt har bestämt att betodlingsarealen skall
minska. Bolaget förutsätter att dessa för svensk sockerindustris framtid väsentUga
frågor kommer att ägnas särskild uppmärksamhet inför det nya avtal som skall
gälla fr, o, m. den 1 juli 1979,

2.2.4
Livsmedelssubventionernas effekter

Jordbruksnämnden
har kartlagt och analyserat livsmedelssubventionernas effekter för staten, konsumentema
och jordbruket. I detta avsnitt redovisas kortfattat jordbraksnämndens
utredning. Nämnden betonar att de framräknade resultaten är behäftade med
betydande osäkerhet. Nämnden avser att fortsätta utredningsarbetet.

I
första hand har studerats hur subventionerna har påverkat konsumtionen. Olika
modeller för sådana studier har beaktats. Om det antas att prisregleringen och
handelns öresmarginaler skulle ha varit desamma under subventionsåren även i
ett läge utan subventioner har som huvudalternativ erhålUts följande pris- och
konsumtionseffekter till följd av subventionema.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 30

Effekter
av subventionerna jämfört med ett läge utan subventioner

Effekten
pä konsument- Effekten på konsum

priset (%) tionen (%)

Produkt

1973

1974

1975

1976

1973

1974
1975 1976

Fläsk

-3

-14

-15

-15

0

-1-2 -f4
-1-3

Nöt- och
kalvkött

-2

-11

-17

-16

-t-l

-1-5 -fS
-f8

Fjäderfä

0

0

0

- 3

0

-4
-6 -5

Bröd och
mjöl

0

0

0

0

0

0 0 0

K-mjölk

-9

-32

-42

-45

-1-2

-t-6 4-9
4-10

Ost

-2

-10

-13

-15

4-1

4-3
4-4 4-5

Tunn
grädde

-4

-13

-16

0

-1-2

4-6
4-8 4-1

Tjock
grädde

-2

- 7

-11

0

-1

-3
-5 -2

Den
annorlunda konsumtionsutveckling som skulle ha förelegat i ett läge utan
subventioner skulle troligen ha påverkat handelsutbytet. För mejeriprodukter
skulle en sänkt konsumtionsnivå ha påverkat produktionen vid mejerierna mot en
ökad produktion av handelsvarorna smör och mjölkpulver. Den ökade exporten i
ett läge utan subventioner skidle ha ökat jordbrukets exportkostnader vUka i
sin tur skuUe ha fått negativ inverkan på jordbrakarnas avräkningspriser.
Effekten skulle ha blivit minskad produktion, vUket i sin tur skuUe ha påverkat
handelsutbytet och avräkningspriserna.

I
ett läge utan subventioner har bedömts att produktionen av mjölk skulle ha
varit ca 100 mUj. kg lägre tmder år 1976 och av nöt- och kalvkött ca 4 mUj. kg
lägre. För fläsk har inte några effekter på produktionen kunnat konstateras.
En minskning av produktionen skulle ha medfört ett minskat bidrag tiU jordbrakamas
inkomster av eget arbete och eget kapital.

Den
totala nettoeffekten för jordbruket av ökade exportkostnader och minskad
produktion i ett läge utan subventioner har beräknats leda till en minskning av
jordbrukarnas inkomster av eget arbete och eget kapital under åren 19731976
med 23,125, 186 resp. 195 milj. kr.

Eftersom
det i Sverige saknas löpande hushåUsbudgetundersökningar inom livsmedelsområdet
har det inte varit möjUgt för jordbraksnämnden att göra några mer ingående
analyser av subventionernas effekter för konsumenterna.

För
staten beräknas livsmedelssubventionema under budgetåret 1977/78 innebära utbetahimgar
över budgeten med totalt 3 120 mUj. kr., varav för mejeriprodukter 2 010 milj.
kr., köttvaror 980 mUj. kr. och vegetabilier 130 milj. kr. HärtUl kommer ett
belopp av ca 60 milj. kr. som beräknad ersättning till jordbraket för genom
prisstoppet förhindrade prishöjningar på varor, vUkas priser annars skulle ha
höjts tiU följd av stigande världsmarknadspriser. För statens del har
subventionerna vidare medfört minskade intäkter av införselavgifter och
mervärdeskatt.

Livsmedelssubventionernas
inverkan på konsumentpriserna enligt jord-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 31

braksnämndens
beräkningar framgår av följande tablå. Däri redovisas konsumentpriser för de
subventionerade produkterna samt beräknade priser utan subventioner i januari
1978 (öre/kg, för mjölk öre/1).

Produkt

Subvention'

Konsumentpris

Uppnådd pris-

sänkning, %

Exkl.

Inkl.

Med

Utan

moms

moms

subv.

subv.»

K-mjölk

123

148

191

339

44

Ost

303

366

2 050

2 416

15

Mjölkpulver

124

150

,

Nötkött

363

560»

3 140

3 700

15

Kalvkött

378

516»

3 240

3 756

14

Fläsk

171

257»

2 150

2 407

11

Broiler

55

66

1360

1426

5

Matbröd

22

27

680

707

4

'
Avser subventioner som ersättning för uteblivna "avtalade"
prishöjningar, för prissänkningar inom det s.k, stimulanspaketet samt till
följd av prisutvecklingen på världsmarknaden.

»Öresmarginalerna
antas oförändrade.

»Inkl.
omräkning till konsumtionssortimentets lägre beninnehåll.

2.2.5
Införselavgiftsmedel m. m.

Jordbruksnämnden
redovisar de disponibla inkomstema av införselavgifter för regleringsåret
1976/77. Den huvudsakliga medelsdispositionen framgår av följande tabell, i
vilken även den preliminära dispositionen för innevarande regleringsår
redovisas.

Införselavgiftsmedlen
för regleringsåret 1976/77 utgjorde 404,6 mUj. kr., varav för fodermedel 113,2
milj. kr. Härutöver har influtit införselavgifter för brödsäd med 3,0 milj.
kr. och för köttvaror med 15,0 milj. kr., vUka avgifter enligt gäUande regler
har reserverats eller överförts till Svensk spannmålshandel resp. Svensk költhandel
för utbytesexport. Vidare har 46,6 milj. kr. influtit av fettvaruavgifter
vilka är hänförliga till av statsmakterna beslutad avgiftshöjning och som
enligt gällande regler överförts till Sveriges oljeväxtintressenter.

Fördelningsplanen
för regleringsåret 1976/77 omfattar enligt riksdagens beslut 267,2 milj. kr.
inkl. 15 milj. kr. för tidigare kompensations-avgifter. Härtill kommer
inflytande avgifter från fodermedelsimporten, 113,2 milj. kr., varför det
totala beloppet blir 380,4 milj. kr. att tUlföras olika ändamål inom
jordbruksprisregleringens ram.

Sådana
ändamål utanför fördelningsplanen på jordbruksområdet som under regleringsåret
1975/76 kunnat tiUgodoses av inflytande införselav-giflsmedel har under
regleringsåret 1976/77 delvis fått finansieras genom anlitande av rörlig kredit
hos rlksgäldskontpret. Kostnaderna för ifrågavarande ändamål uppgick till 28,8 mUj.
kr. Äv den rörliga krediten på 120 milj. kr. var vid ingången av
regleringsåret 1976/77 19,7 mUj. kr. ianspråklagna. Under regleringsåret
1976/77 inflytande odispo-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 32

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavglftsmedel m.m.
regleringsåren 1976/77 och 1977/78

1976/77

1977/78

1 000-tal

1 000-tal

kr.

kr. prel.

Inkomster

Från
föregående regleringsår kvarstående in-

förselavgifter
exkl. räntor

Under
resp. regleringsår influtna införselavgifter,

exkl. fodermedel

291 380

382 700

fodermedel

113 228

120 000

Summa

404 608

502 700

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter

a) Av medel inom resp. regleringsårs för-

delningsplan

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk kötthandel

Svensk ägghandel

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Mjölicavkastningskontroll

Svin- och köttdjurskontroll

Stöd till konservärter och andra köksväxter

Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen

Jordbruksekonomiska undersökningen

Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Summa

b) Utanför fördelningsplanen

Utbyteshandel, kött och fläsk

Pristillägg för får- och lammkött

Svensk matpotatiskontroll

Sveriges utsädesförening i Svalöv

Sveriges potatisodlares riksförbund

Bidrag till kostnaderna för ackordhästorgani-sationen

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till vallfröodlingen
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

Restitution av införselavgifter på styckningsdetaljer,
kött och fläsk Restitution av införselavgifter på ost

Summa

c) Återbetalning av rörlig kredit

Summa utgiftei Saldo vid utgången av resp. regleringsår

109 778

65 600

19 500

19 500

167 000

167 000

21000

55 500

46 500

7 500

8 500

12 000

13 700

6 500

7 300

2000

2 000

250

250

400

200

35 650

380
428

387
200

10 000

12 252

13 500

700

4 270

1220

1808

1700

1800

475

475

258

300

2 000

3 000

4000

4000

250

250

5 130

1000

824

3000

28 809

43
403

19 725

24 354

428
962

454
957

-24 354

4-47 743

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 33

nerade
medel har använts för att minska utnyttjandet av den rörliga krediten i
riksgäldskontoret. Sedan redovisade 19,7 milj. kr. betalats in var skulden helt
slutreglerad. Vid regleringsårets slut visade det sig dock att influtna
införselavgifter inte förslog tUl att täcka utgifterna utan gav ett lånebehov
av 24,3 milj. kr.

Införselavgiftsmedel
m. m. för regleringsåret 1977/78

För
regleringsåret 1977/78 beräknar jordbmksnämnden de disponibla inkomstema av
införselavgifter till 502,7 milj. kr., varav 120 milj. kr. för fodermedel.

Fördelningsplanen
för regleringsåret 1977/78 utgör enligt rUtsdagens beslut 267,2 milj. kr.
Härtill kommer inflytande avgifter för fodermedelsimporten, varvid fördelningsplanen
bUr 387,2 mUj. kr. Ett beräknat överskott av 115,5 milj. kr. föreUgger sålunda
utöver fördelningsplanen.

Definitiv
fördelningsplan för regleringsåret 1977/78 kan fastställas först efter utgången
av detta år, då de verkUga inkomstema av införselavgifter för fodermedel är
kända.

Medelsbehovet
under regleringsåret 1977/78 för sådana ändamål utanför fördelningsplanen som
får täckas av införselavgiftsmedel eUer i andra hand av den rörliga krediten i
riksgäldskontoret beräknas uppgå till 43,4 milj. kr. Medelsbehovet inkluderar
ersättning till Svensk kötthandel för utbytesexport som under tidigare
regleringsår redovisats som avdragspost i sammanställningen över
införselavgifter. Dessutom har tagits upp ett beräknat belopp av 4 milj. kr.,
som avser kostnader för restitution av införselavgifter på styckningsdetaljer
av kött och fläsk samt på ost.

Icke
disponerade införselavgiftsmedel för regleringsåret 1977/78 skall användas för
att minska eventuellt utnyttjande av den rörliga krediten, Äv det beräknade
överskottet av 115,5 mUj. kr. skall 43,4 mUj. kr. tas i anspråk för ändamål
utanför fördelningsplanen och 24,4 milj. kr. till att täcka den vid
regleringsårets ingång utestående krediten. Vid utgången av regleringsåret
1977/78 beräknas sålunda föreligga icke ianspråklagna avgiftsmedel av ca 47,7
milj. kr.

Införselavgiftsmedel
m. m. för regleringsåret 1978/79

Jordbraksnämnden
beräknar inkomstema av införselavgifter under regleringsåret 1978/79 tlU ca 507
milj. kr., varav 140 mUj. kr. för fodermedel, räknat efter nuvarande
avgiftssatser. Den faktiska avgiftsuppbörden kan emeUertid komma att avvika
väsentligt från detta belopp beroende bl. a. på fluktuationer i importpriser
och ändrade mförselavgifter. För finansiering av regleringsekonomin för
regleringsåret 1978/79

3 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 154

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 34

kvarstår
dessutom ett beräknat överskott av medel utanför fördelningsplanen av 47,7
milj. kr. från regleringsåret 1977/78.

Med
hänsyn till ovissheten om utfaUet av avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämnden
att den rörliga krediten hos riksgäldskontoret på 120 milj. kr. får kvarstå
även under regleringsåret 1978/79. Krediten bör, i den mån inflytande
införselavgifter inte står tiU förfogande, kunna användas för ändamål inom och
utom fördelningsplanen samt för socker-regleringen.

Fördelningsplanen
för regleringsåret 1978/79 föreslås av jordbruksnämnden uppta samma belopp som
för regleringsåret 1977/78, dvs. 267,2 milj. kr. med tillägg av inflytande
avgifter för fodermedelsimporten beräknade till 140 mUj. kr. Beloppet inom
fördelningsplanen beräknas sålunda tUl 407,2 milj. kr. Med hänsyn till
ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika
varaområdena har det inte varit möjligt för nämnden att nu lägga fram en fuUständig
plan för fördelningen av det preliminärt beräknade beloppet. Vad avser posten
för mjölkavkastningskontroU samt för svin- och köttdjurskontroll ulgår för
regleringsåret 1977/78 sammanlagt 21 milj. kr. Detta belopp föreslås höjt till
24 milj. kr. Som ny gemensam rubrik föreslås Djurhälsovård, kontroUverksamhet m.
m. Bidraget till fonden för koUektiva åtgärder inom biodlingen som utgår med
250 000 kr. föreslås höjt till 300 000 kr. Jordbraksnämnden avser att återkomma
med fuUständigt förslag tiU preliminär fördelning efter överläggningar med
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i samband med
förslag till avgiftsändringar fr. o. m. den 1 juli 1978.

Jordbruksnämnden
föreslår att den liksom hittills, efter hörande av de båda delegationerna, bör
få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om
fördelning av det belopp som kan komma att stå tUl nämndens förfogande. Vidare
förutsätter nänmden att liksom hittiUs Svensk spannmålshandel får tillföras
införselavgifter för viss s. k. utbytesexport av brödsäd sariit att Sveriges oljeväxtintressenter
får tillföras de avgiftsmedel som inflyter till följd av höjningar av avgiften
för fettvaror som har ägt rum per den 1 juli 1974 och senare.

Jordbruksnämnden
har under nu löpande regleringsperiod bemyndigats att använda införselavgifter
som inflyter utanför fördelningsplanen tiU ett antal olika ändamål. Nämnden
har förut redovisat de yrkanden som i detta avseende gäUer för regleringsåret
1977/78. För regleringsåret 1978/79 föreslås medel få tas i anspråk för samma
ändamål och med belopp enligt följande uppställning (1 000 kr.).

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 35

Utbyteshandel,
kött och fläsk 60 000

Pristillägg för får- och
lammkött 14 500

Svensk matpotatiskontroll 5 140

Sveriges utsädesförening,
potatisförädling 1 995

Sveriges potatisodlares
riksförbund 1 950

Ackordhästorganisationen 475

Bidrag tiU fraktkostnader
för mjölk och grädde 300

Prisåterbäring till
pälsdjursuppfödare 4 000

Stöd åt odlingen av vallväxtfröer 4 000

Stöd
åt biodlingen 300

Restitution av införselavgifter, styckningsdelaljer kött och fläsk 1 000

Restitution av
införselavgifter, ost 3 000

Summa 96 660

Under
tidigare år har Svensk kötthandel erhållit ersättning för s. k. utbyleshandel
för nötkött från öststatema. De belopp som förts över tUl föreningen har
tidigare avräknats mot införselavgiftema på slaktvaror innan dessa tillgodoförts
fördelningsplanema.

För regleringsåret 1978/79
föreslår jordbmksnämnden att Svensk költhandel tUlgodoräknas 50 milj. kr. för
utbyteshandel samt dessutom ett uppskattat belopp av 10 mUj, kr. för beräknad
import av nötkött från öststatema. Dessa utbetalningar bör täckas av
införselavgifter.

Kostnaderna
för ett pristillägg för får- och lammkött av 530 öre/kg bestrids med 12 milj.
kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och med
resterande belopp från införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. På gmnd
av ökad slaktvolym bör detta belopp höjas från 13,5 till 14,5 mUj. kr.

Utöver
pristillägget på 530 öre/kg utgår ett extra pristiUägg som bör kunna säsongvarieras.
Jordbmksnänmden har för detta ändamål bemyndigats att för regleringsåret
1977/78 använda ett belopp av 11,5 milj. kr. av de medel jordbruket erhåller
som ersättnmg för prisstoppet för kött av andra djurslag. Detta beräknas
motsvara ett extra pristillägg av i genomsnitt 230 öre/kg under
regleringsåret. Nämnden beräknar kostaaderna för ifrågavarande tillägg lill
oförändrat 11,5 mUj. kr. för regleringsåret 1978/79.

Till
Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1977/78 av medel
utanför fördelningsplanen lämnats bidrag med 770 000 kr. för
upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. För regleringsåret 1978/79 har
begärts höjning av detta belopp till 1 065 000 kr. på gmnd av ökade kostnader.

Fr.
o. m. regleringsåret 1977/78 har ersättning tiU SMÄK:s arbete med den
officiella kvalitetskontrollen utgått med 3,5 milj. kr. av medel utanför
fördelningsplanen. För regleringsåret 1978/79 har SMAK begärt höjning av detta
belopp tiU 4,5 nulj. kr.

Överläggningar
med SMAK har visat att dessa yrkanden med hänsyn tiU möjliga besparings- och rationaUseringsåtgärder
bör kunna reduceras. Jordbraksnämnden föreslår därför att SMAK av medel
utanför fördelningsplanen tillförs erforderliga belopp för upplysningsarbetet
och för

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 36

den
officiella kontroUen med högst 965 000 kr. resp. högst 4 175 000 kr. Samtidigt
föreslås att jordbraksnämnden medges rätt tiU insyn i SMAK:s ekonomi, I denna
fråga har nämnden samrått med lantbmksstyrelsen.

Sveriges
utsädesförening, Svalöv, har för reglermgsåret 1977/78 erhållit 1 808 000 kr.
för finansiering av föreningens potatisförädlingsverk-samhet. För regleringsåret
1978/79 har begärts höjning av detta belopp till 2 466 000 kr. Föreningen har
vidare begärt ett tilläggsanslag på 215 430 kr, för budgetåret 1976/77.

Anslagsframställningen
syftar tiU att möjliggöra oförändrad omfattning av verksamheten. Kostnaderna
har räknats upp för inträffade pris-och lönestegringar samt ökning av sociala
kostnader. Potatisförädlings-verksamhetens andel i de gemensamma kostnaderna
för adnunistration, byggnadsverksamhet, maskininvesteringar,
förbrukningsmateriel, information m, m. har föreningen upptagit tiU 674 173
kr. mot 323 000 kr. för regleringsåret 1977/78.

Jordbruksnämnden
föreslår en uppräkning av anslaget för ökade löne- och driftkostnader med 187
000 kr, och att bidrag tiU utsädesföreningen för potatisförädlingsverksamhet reglermgsåret
1978/79 får utgå med 1 995 000 kr.

Sveriges
potatisodlares riksförbund har för regleringsåret 1977/78 erhåUit ett belopp
av 1,8 milj. kr. för förbundets verksamhet med effektivisering av
matpotatisodlingen. För regleringsåret 1978/79 begärs en ökning av nämnda
belopp tUl 1 950 000 kr. Av tillförda medel förbrukas normalt ca 45 % för
instruktörsverksamhet och 55 % för forskningsändamål på matpotatisområdet.
Jordbruksnämnden och delegationerna tillstyrker förbundets framställrung.

Jordbmksnämnden
ifrågasätter principieUt om forskning av det slag som sker vid
utsädesföreningen resp. genom potatisodlarförbimdets försorg bör finansieras
av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen och nämnden föreslår därför
att frågan om dessa verksamheters finansiering fr. o. m. regleringsåret
1979/80 blir föremål för särskild prövning.

Jordbmksnämnden
har tidigare haft bemyndigande att ta i anspråk avgiftsmedel utanför
fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset
för inhemskt foder för minkuppfödning m, m. som är hänförlig till införselavgiftema
på fodermedel.

Under
perioden 1973/741975/76 har sådan återbäring inte skett med hänsyn tUl de
relativt höga intemationeUa prisema. För regleringsåret 1977/78 fick
jordbruksnämnden disponera högst 3 mUj. kr. för ändamålet. Med hänsyn tUl bl.
a, sjunkande världsmarknadspriser hemstäUer nämnden om bemyndigande att för
regleringsåret 1978/79 av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen få disponera
högst 4 milj, kr. för ändamålet.

Tdl
fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regle-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 37

ringsåret
1977/78 förts 500 000 kr,, varav hälften inom och hälften utanför
fördelningsplanen, Lantbmksstyrelsen har föreslagit att fonden under
regleringsåret 1978/79 bör tUlföras 600 000 kr. Jordbraksnämnden föreslår att
halva beloppet, 300 000 kr,, får tas av medel utanför fördelningsplanen.

Jordbraksnämndens förslag mnebär
för regleringsåret 1978/79 ett beräknat överskott av införselavgiftsmedel på
50,8 milj. kr.

2.2.6
Lagförslag

2.2.6.1 Bemyndigande
för jordbrukets regleringsföreningar att utöva viss

myndighetsfunktion

Jordbruksnämnden
framhåller att vissa av de uppgifter som har anförtrotts regleringsföreningama
på jordbrakets område innebär myndighetsutövning. Detla gäller t. ex.
uppgifter som innefattar att självständigt fatta beslut i ärenden om bidrag
till lagring och export, om bidrag till viss odling, om fastställande av
inlösenpriser samt om rabatter m. m. Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen krävs
det stöd av lag för att överlämna förvaltaingsuppgift som innefattar
myndighetsutövning till bl, a. förening, EnUgt övergångsbestämmelserna tiU
regeringsformen äger äldre författning eller föreskrift fortsatt giltighet utan
hinder av att den inte har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits
vid till-lämpning av regeringsformen. De uppgifter föreningarna har i dag är
alltså alltjämt gällande utan hinder av att de inte har beslutats i lag.
Däremot kan inte några nya uppgifter av myndighetsnatur läggas på föreningarna
utan stöd av lag. Med hänsyn härtiU föreslår nänmden att under" den
inledande bestämmelsen i lagen om prisreglering på jordbrukets område införs
en ny paragraf, 1 a §, med ett bemyndigande för regleringsföreningama att inom
resp. varuområde pröva frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande
syfte. Sådana uppgifter bör beslutas av regeringen eUer, efter regeringens bestämmande,
av jordbruksnämnden. Med anledning av den föreslagna nya paragrafen bör en
redaktionell jämkning ske beträffande rubriken närmast före 1 §.

2.2.6.2 Anpassning
till räntelagen

Enligt
23 § lagen om prisreglermg på jordbrukets område skall avgiftsskyldig erlägga
ränta på oguldet avgiftsbelopp avseende avgift som uppbärs av jordbruksnämnden
efter 7 % om året. Nämnden föreslår att dessa räntebestämmelser bringas i
överensstämmelse med 6 § räntelagen (1975: 635) enligt vilken paragraf dröjsmålsränta
för år beräknas enligt en räntefot som motsvarar det av riksbanken
fastställda, vid varje tid gällande diskontot med tUlägg av fyra
procentenheter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 38

2.2.6.3
Avgiftsskyldighet för fläsk- och äggproducent

EnUgt
gäUande bestämmelser i lagen om prisreglering på jordbrukets område erlägger
innehavare av slakteri eller köttbesiktaings-byrå slaktdjursavgift för kött av
bl, a. tamsvin, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen
(1959: 99) om köttbesiktning m. m. (7 § a). I 10 § första stycket g lagen om
prisreglering på jordbrukets område föreskrivs att avgift erläggs vid
omsättning av kläckeri för levererade hönkycklingar av tamhöns. Enligt 22 §
utgår avgift som avses i lagen med belopp som regeringen eUer, efter
bemyndigande av regeringen, jordbraksnämnden bestämmer.

I
det föregående har redovisats jordbruksnämndens förslag tUl styrning av animalieproduktionens
utbyggnad. I förslaget redovisas den tekniska utfornmingen av ett system med
differentierade avgifter på svin- och äggproduklionen. Förslaget föratsätter
att avgift skaU kimna tas ut direkt av producent. Därför föreslås att
uppräkningen i 10 § första stycket lagen om prisreglering på jordbrakets område
kompletteras med dels fläskproducent beträffande tamsvin som han levererar till
slakt, dels äggproducenl beträffande värphöns som han innehar.

I
förslaget förutsätter jordbmksnämnden att nämnden får bemyndigande av
regeringen alt bestämma avgiftens belopp liksom vid vUken storlek på besättning
avgift bör utgå.

3
Stöd till odlingen av vallväxtfrö 3.1 Nuvarande förhåUanden

Vallfröstödets
utformning fastställdes av riksdagen år 1968 (prop, 1968: 85, JoU 1968: 28, rskr
1968: 266). Stödet utgår främst i form av arealbidrag och omfattar f. n. odUngen
av rödklöver, alsikeklöver, timo-tej, ängssvingel, hundäxing, vitklöver, rödsvingel,
ängsgröe, engelskt raj-gräs och italienskt rajgräs. De stödberättigade fröerna,
som hänförs till tulltaxenr 12.03, åtnjuter f. n. inget gränsskydd. För vissa
av vallfröerna är tullfriheten bunden i GATT. För samtiiga fröslag hänförliga
till tulltaxenr 12.03 har Sverige vidare genom en autonom tullkoncession i
EFTA förbundit sig att inte ta ut tull eller motsvarande avgift.

Arealbidragen
finansieras med införselavgiftsmedel. Målsättningen med stödet är att
möjliggöra en svensk odling motsvarande landets behov av vaUfrö. Vid tillfäUiga
överskott av vissa fröslag kan export- och lagringsstöd ulgå. Statens
jordbruksnämnd är huvudman för stödet. Inom Sveriges oljeväxtintressenter,
förening u. p. a., finns en särskild nämnd, vallfrönämnden, som ansvarar för
detaljutformningen av stödåtgärderna. VaUfrönämnden tillförs f. n. ett belopp
av 4 milj. kr. per regleringsår av införselavglftsmedel utom fördelningsplanen.
Huvuddelen av stödet utbetalas i form av arealbidrag och är knutet till kon-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 39

traktsodlingar.
Stödet lämnas i princip endast för odling av rikssort och skörden skall kunna
godkännas för statsplombering.

De
bärgade arealerna ökade under början av 1970-talet för att år 1973 uppgå tUl ca
12 000 ha, vilket motsvarade den beräknade totala behovsnivån. Därefter sjönk emeUertid
de skördade arealerna till ca 8 000 ha år 1976, Den konlraklerade arealen år
1978 uppgår tUl ca 11 400 ha.

Importen
av vaUfrö har minskat i takt med ökningen av den odlade arealen inom landet
samtidigt som exporten ökat något. De senaste åren har importen uppgått tiU
drygt 2 000 ton per år medan exporten har legat mellan 500 och 1 000 ton per
år. Importen har till övervägande del bestått av grönytefröer, framför allt ängsgröe
och rödsvingel.

3.2
Vallfrönämnden

Vallfrönämnden
har gjort en översyn av vallfröstödets utformning och föreslår ökat stöd för
den inhemska odlingen. Nämnden framhåller bl. a. att vallfröstödet har visat
sig vara ett tillfredsstäUande instmment för alt utöka fröodlingen mot
självförsörjning. De konlraklerade vall-fröarealerna ökade från ca 5 800 ha år
1969, då det nuvarande stödet infördes, till ca 11 000 ha år 1974. OdUngen har
därmed alltmer anpassats till det inhemska behovet. Underskott har förekommit
främst i fråga om grönyteväxtema rödsvingel, ängsgröe och engelskt rajgräs. Vid
tUlfälliga överskott av medelsen rödklöver och timotej har export-och
lagringsstöd utgått. För att i fortsättningen kunna upprätthålla en önskvärd
fröodling inom landet och för att höja effektiviteten i odlingen krävs
emellertid enligt nämnden ändringar av stödets utformning.

Kontraktsodling
är enUgt vallfrönämnden en förutsättning för en effektiv reglering av
marknaden. Möjligheten att genom arealbidraget styra produktionen är dock
begränsad. Hur arealbidraget påverkar marknadsbilden beror på om fröslagen kan
importeras eller om de är exklusiva för svensk odling. När import är möjlig
bestäms prisnivån av Importpriserna. Skall en inhemsk behovsproduktion
vidmakthållas måste arealbidraget enligt vallfrönämndens mening kompensera
odlaren i sådan utsträckning att hans produkt blir biUigare för handeln än
importvaran. Överskott eUer subventionering utomlands av frösorter som är
aktuella för den svenska odlingen kan försvåra regleringsåtgärderna. Detta
gäller f. n. speciellt för grönytefröerna. Inom EG utgår stöd i form av
pristillägg på levererat frö. Dessa pristillägg förtar avsevärt effekten av de
svenska arealbidragen.

Ett
bibehållande av nuvarande stödsystem kräver därför en ökad insats av
prisregleringsmedel för att man skall kunna upprätthålla en önskvärd fröodling
inom landet. Nämnden framhåller vidare att arealbidraget minskar skillnaden i
lönsamhet mellan hög- och lågavkastande odlingar, vilket främjar en extensiv
odling på olämpliga jordar.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 40

För
att motverka de negativa effekter som arealbidraget och det inom EG införda
pristillägget medför föreslår vallfrönämnden att stödet tUI vallfröodlingen ges
en ny utformning. Målsättningen med stödet bör liksom hittills vara att främja
en fröodUng som motsvarar det inhemska behovet. Detta bör inte utgöra hinder
för en exportproduktion av vissa fröslag då så motiveras av marknadsläget.
Nämnden föreslår vidare att arealbidrag och pristUlägg bör utgöra det normala
odlingsstödet. Arealbidraget bör få ersättas eUer kompletteras med pristUlägg
i den mån nämnden så finner lämpligt. Härigenom bibehålls fördelen av en förhandsgaranti
för en viss ekonomisk avkastning som arealbidraget innebär för odlarna
samtidigt som odling på mindre lämpliga jordar kan begränsas. För att förhmdra
att prisbildningen på den svenska marknaden utsätts för konkurrens från en
subventionerad export till Sverige och för att minska intresset för reproduktion
av svenska rikssorter utomlands föreslår nämnden att införselavgifter bör kunna
tas ut vid import av vallfrö. Vid utförsel av frö bör införselavgift svarande
mot av resp. företag importerad kvantitet restitueras. I de fall
införselavgift inte kan tas ut på grund av att Sverige har bundit gäUande
tullfrihet i GATT bör möjligheten att häva sådana bmdningar undersökas. I den
mån bindningarna inte kan hävas måste prisstödet byggas ut i motsvarande grad.

3.3 Statens
jordbruksnämnd

Siatens
jordbruksnämnd delar i stort sett vaUfrönämndens åsikter. Sålunda anser
jordbruksnämnden att arealbidraget i vissa lägen bör få ersättas med
pristillägg för framvunnen skörd. Jordbruksnämnden finner även förslaget att
belägga import av vallfrö med införselavgift motiverat av den förändrade
marknadssituation som uppstått sedan EG infört prisstöd åt vaUfröodlingen. Man
påpekar dock alt införselavgifter inte kan införas utan komplikationer på grund
av gäUande GATT-bind-nlngar. En GATT-bindning kan brytas genom omförhandlingar.
Vid sådana förhandlingar får man enligt nämnden räkna med att länder som exporterar
vallfrö tUl Sverige kommer att kräva kompensation i form av sänkt gränsskydd i
Sverige för andra varor.

3.4 Remissyttrandena

Vallfrönämndens
förslag om ett ökat stöd tiU vaUfröodlingen tiUstyrks eller lämnas utan
erinringar av lantbmksstyrelsen, LRF och samtliga övriga remissinstanser. I
fråga om den närmare utformningen av stödet anförs dock erinringar och
synpunkter från flera av instanserna.

Förslaget
atl arealbidraget skall kunna ersättas av eller kompletteras med pristillägg
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av samtliga instanser. Kommerskollegium
förutsätter dock att de regler som gäller i GATT och EFTA beträffande
exportsubventioner iakttas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 41

Förslaget
att införa importavgifter samt att undersöka möjUgheten att häva de GATT-bindningar
som föreligger för vissa fröer har kommenterats av flera remissinstanser.

Kommerskollegium
konstaterar att tullfriheten för vitklöver, ängsgröe och rödsvingel är bunden i
GATT och att således omförhandlingar måste ske om införselavgifter införs för
dessa fröer. Vidare framhåller kollegiet att Sverige i EFTA genom en autonom tuUkoncession
förbun-dU sig att inte ta ut tull eUer fiskal avgift som innehåller slddselement
för någon vara under tuUtaxenr 12.03. Ett upphävande av den svenska
koncessionen torde få ske genom ett nytt rådsbeslut och övriga EFTA-länder kan
då komma att ompröva sina koncessioner. Omförhandlingar i GATT och EFTA bör
enligt kollegiets mening inte ske utan synnerligen starka skäl. Från allmän
handelspolitisk synpunkt och med tanke på att importen varit relativt konstant
under senare år förordar därför kollegiet alt frågan om införande av
införselavgifter får anstå tUls vidare. Lantbruksstyrelsen anser att det är
önskvärt att införselavgifter kan tas ut för att möta subventionerad export,
men med hänsyn tiU bl. a. de svårigheter som kan förväntas uppstå vid
omförhandling av GATT-bind-nlngen finner styrelsen förslaget tveksamt och anser
därför att denna del av vallfrönänmdens förslag bör anstå. Statens centrala frökontroUanstalt
framhåUer att det är angeläget att självförsörjningen av vallfrö för jordbrukets
behov bibehålls för att undvika att den inhemska vallodlingen blir baserad på
frö av utländska sorter med lågt odlingsvärde. Frökon-trollanstalten anser
därför att importavgifter bör införas vid behov för arter som inte omfattas av GÄTT-avtalet.
Generaltullstyrelsen har från administrativ synpunkt intet att invända mot att
införselavgifter införs för specifika fröslag.

4
Avveckling av det särskilda övergångsbidraget 4.1 Nuvarande förhållanden

I
sitt yttrande över 1972 års jordbmksutrednings betänkande (SOU 1977: 17)
Översyn av jordbrakspoUtiken har lantbmksstyrelsen bl. a. tagit upp frågan om
det särskilda övergångsbidraget tiU lantbrukare. Styrelsen anser att stödet är
alltför administrativt betungande i förhåUande till den ekonomiska betydelse
det har för jordbrakarna. Styrelsen föreslår därför att det avvecklas. I
enlighet med vad som anfördes i propositionen om nya riktlinjer för
jordbrukspolitiken, m. m. har lantbmksstyrelsen fått i uppdrag att utreda
kostnaderna och formen för en av-veckUng av det särskilda övergångsbidraget åt
jordbrukare. Styrelsen inkom den 20 februari 1978 med sina förslag.

Enligt
kungörelsen (1967: 422) om särskUt övergångsbidrag och avgångsvederlag åt jordbrakare
lämnas särskilt övergångsbidrag tUl alla

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 42

jordbrakare
som har fått arealtillägg eUer övergångsbidrag för kalenderåret 1966 eller
fått leveranstUlägg för mjölk regleringsåret 1966/67. Vidare krävs att bmkningsenhetens
åkerareal uppgår tiU minst 2,0 ha och att brukaren har varit mantalsskriven på
fastigheten och brakat den tmder större delen av året. Stödets syfte är att
under en övergångsperiod ersätta det tidigare småbruksstödet.

Särskilt
övergångsbidrag utgår inte tUl den som under året före det år, för vilket
bidrag sökes, fyllt 65 år eller åtnjutit hel förtidspension enligt lagen om
allmän försäkring.

Övergångsbidrag
utgår inle heller tiU den som är född efter år 1912, såvida han icke på grand
av nedsatt arbetsförmåga är svårplacerad på arbetsmarknaden eller av annan
omständighet av social natur är i särskilt behov av sådant bidrag. Den första
kategorin bidragstagare, dvs. födda senast år 1912, bortfaUer fr. o; m.
bidragsåret 1978.

Fr,
o, m, budgetåret 1978 återstår således endast brukare som är fysiskt eller
socialt handikappade och födda år 1913 eller senare. Denna grupp omfattade
under bidragsåret 1976 ca 1 650 brukare. Ett visst bortfall sker varje år
huvudsakligen på grund av dödsfall eller att hel förtidspension erhålls, men
till följd av spridningen till även relativt låga åldrar inom gruppen skuUe
bidragen vid fortsatt stöd inte upphöra förrän om ca 30 år.

Ar
1976 uppgick bidragen i genomsnitt till 600 kr, per bidragstagare.

4.2
Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen
har inte funnit det möjligt att ersätta övergångsbidraget med annan stödform.
Med hänsyn till den betydelse bidraget torde ha för bidragstagarna trots dess
blygsamma storlek anser sig styrelsen inle heller kunna föreslå att stödet bara
upphör från viss tidpunkt. Styrelsen föreslår därför alt stödet avvecklas på
så sätt att de personer, som beviljas särskilt övergångsbidrag för år 1977 och
är i sådan ålder att de vid oförändrade förhållanden kan bedömas erhåUa sådant
stöd även under kommande år, beviljas en engångsersättning. Engångsersättningen
skall beräknas som summan av det antal övergångsbidrag bidragstaga-ren kan
antas erhåUa i framtiden fr. o. m. bidragsåret 1978, dock längst t. o. m,
bidragsåret 1987. Framtida bidrag skall diskonteras lill hösten 1978 efler 8 %
ränta.

Kostnaden
vid avvecklingen på detta sätt beräknar styrelsen tUl ca 4 milj. kr.

Utbetalning
av övergångsbidragen för år 1977 sker den 30 september 1978. Styrelsen föreslår
att engångsersättning därefter utan ansökningsförfarande lämnas i form av en
extra utbetalning under budgetåret 1978/79 tUl dem som erhållit bidrag för år
1977 och har sådan ålder att bidrag skuUe ha kunnat lämnas konmiande år.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 43

4.3
Remissyttrandena

Statskontoret,
statens jordbruksnämnd och LRF tiUstyrker lantbruks-styrelsens förslag i dess
helhet. Statskontoret förutsätter att de bidragstagare som behöver ekonomiskt
stöd i fortsättningen kan få detta inom ramen för socialvården. LRF framhåUer
att avvecklingen inte bör uppfattas som att stödbehovet har bortfaUit och att
detta bör beaktas vid beviljande av andra sociala och arbetsmarknadsmässiga
bidrag,

RRV
ifrågasätter om det är erforderUgt med en engångsersättning tiU stödtagama vid
en avveckling. Om behovet av sådan ersättning anses föreligga finner verket att
denna bör beräknas på annat sätt än vad lantbruksstyrelsen har föreslagit.

5
Företagshälsovården ocb försäkringssystemet för lantbrukare 5.1. Nuvarande
förhållanden

Inom
ramen för de belopp som tillerkänts jordbruket och viss livsmedelsindustri som
kompensation till följd av kostnadsutvecklingen samt anpassning av
jordbrukarnas inkomster till den aUmänna inkomstutvecklingen har avsatts vissa
belopp för sociala satsningar. För regleringsåret 1977/78 uppgår ifrågavarande
belopp tiU sammanlagt 217 milj. kr., vilket har tUldelats jordbraket som bidrag
av budgetmedel (prop. 1976/77: 94, JoU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 257). För
uppbyggnad av företagshälsovård inom lantbruket har fr, o. m. regleringsåret
1976/77 avsatts 2 milj. kr. per år. Regleringsåret 1977/78 avsattes 50 milj,
kr, för uppbyggnad av ett försäkringssystem för lantbrukama. Försäkringssystemet
avses börja tiUämpas den 1 juli 1978,

5.2
Statens jordbruksnämnd

Jordbmksnämnden
framhåller att de genom statsmaktemas beslut fördelade beloppen tUl bl. a.
utbyggnad av företagshälsovård och försäkringssystem inom lantbruket är att
betrakta som jordbrakets egna medel att användas till angivna syften. Genom att
medlen utgår som budgetanslag har staten emellertid som bidragsgivare visst
intresse av att kunna kontrollera att företagshälsovården resp.
socialförsäkringsskyddet utformas enligt vad som har föratsätts vid bidragens
beviljande. I det följande återges jordbruksnämndens redovisning av hur lantbraket
har tänkt sig utformningen av företagshälsovården och socialförsäkringsskyddet
samt jordbmksnämndens förslag tUl administration av ifrågavarande verksamheter.

Lantbrukets
företagshälsovård. LRF, Skogs- och lantarbetsglvareförbundet, Skogs- och lantbmkstjänstemannaförbundet
samt Svenska lantarbetareförbundet överenskom år 1976 att etablera samarbete
om före-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 44

tagshälsovård
inom lantbraket. Samarbetet sker genom ett för ändamålet bildat bolag,
Lantbrukshälsan AB.

Huvudsyftet
med skapandet av Lantbrakshälsan AB är att bygga upp en företagshälsovård Uknande
den som förekommer inom näringslivet i övrigt. Målet är att genom arbetsplatsanpassad
verksamhet förebygga ohälsa till följd av arbetet. Detta skall nås genom bl. a.
ratinmässiga hälsokontroller, individuella hälsoundersökningar och medicinska
konsultationer samt genom tekniska insatser beträffande enskUda arbetsplatser.
Företagare och anställda inom lantbraket och familjemedlemmar som är verksamma
i företaget skaU få tillgång tUl företagshälsovården. Den som anlitar
företagshälsovården skaU betala avgift enligt taxa. Avsikten är att företag
inom det egentliga jordbmket skall betala enligt en taxa och företag med
inriktning på skogs- eller trädgårdsbrak m. m. enligt en annan, högre taxa.

Lantbrakshälsan
AB avser att under resten av 1970-talet skaffa sådana erfarenheter att en
utbyggnad på bred front av lantbmkets företagshälsovård kan ske. Avsikten är
att få till stånd en utbyggnad inom ca fem områden med en anslutnmg av ca 10
000 personer omkring år 1980.

Jordbruksnämnden
anser att som villkor för det statiiga bidraget tiU jordbrukets
förelagshälsovård bör gäUa att taxan för anslutning tiU företagshälsovården
fastställs av nämnden efter förslag av Lantbrakshälsan AB och efter samråd med
i fråga om sådan taxesättning sakkunnig statlig myndighet, t. ex.
riksförsäkringsverket eller arbetarskyddsstyrelsen. Nämnden bör få utse en
revisor att granska Lantbrukshälsan AB:s räkenskaper och förvaltning.

Lantbrukarnas
socialförsäkringsskydd. Enligt planerna skall lantbmkarnas
socialförsäkringsskydd omfatta ett kompletterande skydd utöver vad som
tillförsäkras alla i Sverige bosatta personer enligt lagen (1962: 381) om
allmän försäkrmg och enligt lagen (1976: 380) om ar-belsskadeförsäkring.
Försäkringstagare inom lantbrukarnas socialförsäkringsskydd skall vara egna
företagare inom jordbraket och sådana familjemedlemmar tUl företagare som är
verksamma inom jordbraksföre-laget. Dessa grupper avses genom socialförsäkringsskyddet
få ett försäkringsskydd som motsvarar det som anställda i allmänhet åtnjuter
på grund av kollektivavtal. Några särskilda åtgärder från försäkringstagarnas
sida för att få vara med i lantbrukarnas socialförsäkringsskydd behövs inte.
Först när ett skadefall inträffar, skall den enskilde försäkringstagaren ge
sig tillkänna. Försäkringsskyddet avser således samtiiga i Sverige bosatta
personer som uppfyUer kraven på att vara företagare inom jordbruket eller
familjemedlem tUl sådan företagare. Vissa kvalifikationer skall vara uppfyllda
med avseende på främst företagets brattointäkt och lantbrakarens egen
nettoinkomst från jordbruket. Socialförsäkringsskyddet avses omfatta tre
delar, arbetsskadeförsäkring, grappliv-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 45

försäkring
och gruppsjukförsäkring. Den enskUde behöver inte erlägga några premier, utan
premiema betalas kollektivt av sådana statsmedel som tillkommer jordbruket i jordbraksuppgörelsema.

Socialförsäkringsskyddet
avses administrativt bU utformat så att LRF tecknar avtal med en grupp av
försäkringsbolag som sedan efter sedvanlig skadereglering betalar ut
försäkringsersättning.

Jordbraksnämnden
anser att även i detta fall bör staten i egenskap av bidragsgivare kunna utöva
viss tUlsyn över att medlen används tiU det ändamål för vilket de tiUskjutits.
LRF bör kunna teckna avtal med försäkringsgivare om kollektiv försäkring för
alla lantbrakare som fyUer de angivna kvalifikationerna. Beträffande vem som är
att anse som försäkringsgivare hänvisar nämnden tiU definitionen i 2 § lagen
(1927:77) om försäkringsavtal. Nämnden erinrar om att försäkringsinspektionen enligt
sin instruktion (1965: 709) har tUl uppgift att utöva tillsyn över försäkringsväsendet.

Avtalet
mellan LRF och försäkringsgivama bör enligt jordbruksnämnden utformas så att
varje försäkringstagare får individuell rätt gentemot försäkringsgivaren. Som viUkor
bör i övrigt gälla att försäkringsvillkoren godkänns av siatens jordbruksnämnd
efter förslag från LRF och efter samråd med i försäkringsfrågor sakkunnig
statlig myndighet, t. ex. försäkringsinspektionen.

Jordbraksnämnden
framhåller vidare att som viUkor bör gälla att om enskUd försäkringstagare är
missnöjd över försäkringsgivarens beslut i fråga om omfattningen av
försäkringsskyddet eller i fråga om skadereglering, skall han kunna vända sig tUl
en särskUd skaderegleringsnämnd.

5.3
Remissyttrandena

Flertalet
remissinstanser tUlstyrker i huvudsak den föreslagna inriktningen och
administrationen av lantbrukets företagshälsovård.

Några
remissinstaner framför avvikande synpunkter på den inriktning av verksamheten
som lantbruket har tänkt sig. Socialstyrelsen pekar på risken för att paraUeUa
resurser byggs upp jämsides med den offentUga hälso- och sjukvården. I takt med
att den offentliga öppna vården byggs ut kommer behovet av kompletterande
verksamhet att minska. Styrelsen hänvisar även till det utrednmgsarbete som f. n.
pågår inom utredningen om företagshälsovården och den yrkesmedicinska
verksamheten och som har att la upp centrala frågor rörande
företagshälsovårdens framtida StäUning och uppgifter. Styrelsen anser att
verksamheten bör inskränkas tUl tekniska insatser för enskUda arbetsplatser,
dvs. närmast en bevakning av arbetarskyddsaspekter inom jordbraket. RRV finner
också att den hälsovårdande verksamheten inom jordbraket bör ges en sådan
inriktning att uppgifter inte övertas från den aUmänna sjukvården.

Lantbruksstyrelsen
framhåller att det är angeläget att Lantbrakshälsan

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 46

AB
i sin verksamhet utnyttjar möjligheter tUl samarbete med bl. a. lant-braksnämndema
som har att beakta frågor rörande arbetsmUjön. SAF anser att det är angeläget
att lantbrukets företagshälsovård utformas i enlighet med det system som enligt
arbetsmUjöavtalet gäller för SAF LOPTK-området.

Riksförsäkringsverket
erinrar om den ersättning som f. n. kan utgå från den allmänna försäkringen lill
företagshälsovård. EnUgt lagen om allmän försäkring kan överenskommelse om gottgörelse
träffas med arbetsgivare som anordnar vård för sina anställda. Enligt de nu gällande
ersättningsbestämmelsema begränsas ersättningen tUl att i princip avse endast
sjukvård. Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen har framlagt förslag om att
möjligheterna tUl ersättning för förebyggande medicinsk vård skaU förstärkas.
Även socialstyrelsen och RRV erinrar om detta förslag.

Förslaget
att jordbruksnämnden skall vara tillsynsmyndighet och fastställa taxan för
företagshälsovården lämnas i stort sett utan erinran av remissinstanserna.

LRF
påpekar att inte aUtför vittgående slutsatser kan dras av en jämförelse mellan
principema för taxesättning inom företagshälsovården och avbytarverksamheten.
Riksförsäkringsverket och arbetarskyddsstyrelsen avstyrker förslaget att
samråd skaU ske med endera av dessa myndigheter vid fastställande av taxan för
företagshälsovården. Inte heUer RRV förordar några formella krav på samråd med
annan myndighet, t. ex. verket självt, i samband med att taxa fastställs.

Förslaget
till administration av lantbrukarnas socialförsäkringsskydd tillstyrks av
remissinstanserna. Riksskatteverket framhåUer dock att en lagreglering på
skatterättens område är nödvändig för att försäkringssystemet lämpligen skall
kunna genomföras.

Enligt
riksskatteverket talar det föreslagna systemet för att det skattemässigt
förutsätter s. k. tyst kvitming mellan förmånen att staten erlägger premien
och den enskildes principieUa avdragsrätt. I fråga om grupplivförsäkringsdelen
synes enligt riksskatteverket gäUande skatteregler kunna tiUämpas sedan
avdragsrätt för premie för gmpplivförsäk-ring införts vid beräkning av inkomst
av jordbruksfastighet. Den tysta kvittningen måste dock enligt riksskatteverket
även i detta faU regleras i kommunalskattelagen. Vad däremot gäller grappsjukförsäkrings-
ocb den avtalade arbetsskadeförsäkringsdelen föreligger samma principieUa
problem som vad gäUer LO-SAF-kollektivets s. k. AGS- och TFY-för-säkringar, Riksskatteverket
anser att statsmakternas ställningstagande i detta lagstiftningsärende bör
avvaktas innan försäkringssystemet inom lantbruket byggs upp.

Försäkringsinspektionen
framhåller att de i lagen om försäkringsrörelse intagna soliditets- och skälighetskraven
liksom lagens bestämmelser i övrigt om tillsyn kommer att avse även denna del
av försäkringsbolags

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 47

rörelse.
Från kontroUsynpunkt är det enligt inspektionen av vikt att jordbrukarförsäkringarna
kommer att utgöra egna premiekoUektiv, vUkas ekonomi skall hållas skUd från
resp. försäkringsbolags övriga verksamhet. Inspektionen föratsätter att i
enlighet med förslaget samråd sker med inspektionen före nämndens slutiiga
ställningstagande tiU försäk-ringsvUlkoren.

RRV
anser att företagsformen i princip inte skall vara avgörande för om viss person
skall omfattas av försäkringsskyddet. Verket fömtsätter vidare att för deltidslantbmkare
skaU samordnmg av utgående förmåner ske med annan kompletterande försäkring av koUektivt
slag.

LRF framhåUer
att det kan bli nödvändigt med förändringar i kvalifikationsgränserna eller i
förmånernas omfattning för socialförsäkringsskyddet.

Svenska
försäkringsbolags riksförbund framhåUer att motsvarande försäkringssystem för
arbetstagare redan är etablerade och har visat sig väl fylla angivna syften.
Liknande synpunkter anförs av Folksam som framhåller att det föreslagna
kompletterande försäkringssystemet för lantbrukarna är en angelägen
trygghetsfråga som får en tillfredsställande lösning.

Datainspektionen
har tagit upp administrationen av företagshälsovården och försäkringssystemet
mot bakgrund av ett eventueUt behov av centralt personregister i datalagens
mening. Datainspektionen förklarar sig beredd att meddela föreskrifter för
sådant register vid ansökan om tillstånd.

6
Utbyggd avbytarservice inom jordbruket 6.1 Nuvarande förhållanden

Den
nuvarande avbytarverksamheten tillkom efter beslut av riksdagen år 1975 (prop.
1975: 55, JoU 1975: 11, rskr 1975: 166). Beslutet innebar alt en riksomfattande
avbytarvörksanohet skulle byggas upp med LRF som huvudman och med lantbraksslyrelsen
som tUlsynsmyndighet. Verksamheten sköts av Lantbrakets Avbytartjänst AB (Avbytartjäns-ten),
som är helägt av LRF. Verksamheten har organiserats i 22 regioner, vUka täcker
hela landet och i normalfallet omfattar ett län. Ärbets-ledarfunktionen sköts
för bolagets räkning av mejeriföreningar, husdjursföreningar eller
hushållningssällskap samt i ett fall av lantbraks-nämnd.

Rådgivande
organ är lantbrakets avbylarnämnd med företrädare för LRF, lantbmksstyrelsen,
AMS och Svenska lantarbetareförbundet. I varje region finns i regel ett s. k. avbytarråd,

Lanlbruksstyrelsen
fastställer grundavgifter och avgiftsregler efter förslag av LRF och efter
hörande av avbytamämnden. Vidare granskar

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 48

och
godkänner styrelsen verksamhetsplaner och årsredogörelser.

Verksamheten
är öppen för aUa lantbmkare med djur. Den avser i första hand att ge djurägarna
möjUghet tiU regelbunden ledighet en två dagar i månaden. MeUan Avbytartjänsten
och de djurägare som viU delta i den regelbundna ledigheten tecknas ett abonnemangsavtal.
De abonnerade dagama utgör basen för verksamheten. I mån av tiUgång på avbytare
kan avbytartjänster erbjudas även för dagar utöver de abonnerade samt vid
sjukdom och militärinkallelse.

Verksamheten
har sedan tUlkomsten byggts ut i den takt det gått att rekrytera avbytare. Den
1 januari 1978 fanns 560 ordinarie avbytare och 485 s. k. reservavbytare som
bl. a. arbetar vid ordinarie avbytares sjukdom. Ca hälften av avbytarna har
rekryterats och utbUdats vid AMS-kurser.

Djurägare
med produktion av mjölk eller smågrisar får avgiften reducerad med hänsyn till
besättningens storlek. Sålunda erlägger djurägare med en besättning som
omfattar 114 s. k. koenheter 25 % av fuU avgift. Full avgift tas ut vid besättoingar
med mer än 45 koenheter. Avgiftens storlek beror vidare bl. a. på om djurägaren
abonnerar och på veckodagen. Full avgift är f. n. för abonnerade vardagar utom
lördagar 260 kr. samt för lördagar och söndagar 340 kr.

Kostnaderna
för adnunistration, avbytamas spilltid och resor samt för avgiftsreduceringen täcks
av medel som vid överläggningarna om prisema på jordbrukets produkter avsatts
för låginkomstsatsningar. För verksamhetsåret 1978 beräknas medelsbehovet till
36 mUj. kr.

6.2
Utredningen om utbyggd avbytarservice inom jordbmket

Utredningens
uppdrag har varit alt lämna förslag tiU lösningar av avbytarproblemen vid lantbrakamas
sjukdom, mUitärtjänstgöring och semester.

På gmndval
av olika undersökningar om behovet av avbytare inom animalieproduktionen bedömer
utredningen att ca 22 000 företag har behov av planlagd ledighet. Denna
uppdelas i dels regelbunden kortare ledighet på entre dagar per månad, dels
sammanhängande ledighet ca femtio dagar entvå gånger per år. 17 000 företag
beräknas ha behov av avbytare vid sjukdom och ca 1 500 djurägare beräknas
behöva avbytare vid militärinkaUelse.

Utredningen
räknar med att i genomsnitt 30 dagar per år och företag kommer att efterfrågas
för planlagd ledighet. Antalet sjukdagar med sjukavbylare per animalieproducent
uppskattas tiU tio dagar. För att tillgodose nänmda avbytarbehov behövs erUigt
utredningen en personalstyrka på ca 5 300 avbytare, varav ca 3 500 heltidsanstäUda
och återstoden deltidsanstäUda. För att klara den ojämna efterfrågan på avbytare
vid främst sjukdom föreslår utredningen att de fast anstäUda avbytarna

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 49

kompletteras
med s. k. reservavbytare.

Utredningen
har av olika orsaker räknat med att en uppbyggnadsperiod på ca tio år behövs, TiUgången
på utbUdade avbytare bedöms främst bestämma takten i utbyggnaden. Med en
tioårig uppbyggnadsperiod av verksamheten uppskattas rekryteringsbehovet tUl
ca 600 avbytare år 1979, ca 1 000 år 1985 och ca 1 600 år 1989. När verksamheten
är fullt utbyggd behöver ca 1100 avbytare rekryteras årligen.

Utredningen
föreslår att huvuddelen av rekryteringsbehovet vid fuUt utbyggd verksamhet tiUgodoses
genom den reguljära utbUdningen. Denna utbUdning är f. n. inte dimensionerad
med hänsyn tUl behovet av avbytare. F. n, fiims i landet ca 1900 platser för gmndläggande
yrkesutbildning inom jordbmket. För att bli avbytare erfordras därutöver praktik
och vidareutbUdnmg, I första hand kommer därvid i fråga en 20-vec-kors kurs i anlmalieproduktion.
Sammanlagt omfattar denna kurs 160 elevplatser per år. Mot bakgrund av den
begränsade kapaciteten inom den reguljära utbUdningen framstår det enligt
utredningen som klart att denna måste utökas avsevärt för att på sikt tillgodose
rekryteruigsbeho-vet av avbytare. Målet bör enligt utredningen vara att resursema
dimensioneras så att avbytarverksamheten inom tio år kan nå en omfattning som
motsvarar efterfrågan på avbytare.

Under
uppbyggnadsskedet föreslås den reguljära utbildningen kompletterad med
arbetsmarknadsutbildning, F. n. finns inom denna en sexveckors avbytarkurs.
Kraven för tiUträde är minst ett års erfarenhet av djurskötsel samt genomgången
gmndläggande lantbruksutbUdning eUer motsvarande kunskaper förvärvade genom
mångårig yrkesverksamhet. För budgetåret 1977/78 har planerats ett tjugotal
sådana kurser med 10 15 deltagare i varje.

Utredningen
anser att arbetsmarknadsutbildningen under uppbyggnadsskedet bör anpassas så
att uppställda mål för verksamhetens utveckling kan nås. På gmnd av att avbytaryrket
nyligen har förklarats som brislyrke bedöms möjlighetema att rekrytera avbytare
ha ökat. För att ytterligare öka rekryteringsunderlaget föreslås att, vid sidan
av sexvec-korskursen, en 24-veckors kurs inrättas för personer med kortare
yrkeserfarenhet inom djurskötsel och med ringa teoretisk utbUdning. Utredningen
anser vidare att olika sätt bör prövas för kursemas genomförande, bl, a.
deltidsstudier och kurser förlagda inom pendlingsavstånd från bostadsorten.

Undersökningar
som utredningen gjort av lantbmkarnas sjukförsä-kringsförhållanden m, m, visar
att endast hälften av lantbmkama har noll karensdagar. En tredjedel har tre
karensdagar. Resten av lantbmkama har 33 eUer 93 dagars karenslid eller står
utanför sjukpenningförsäkringen, exempelvis genom att ha begärt undantagande
från ATP. Det senare gäUer ca 15 000 lantbmkare. Undersökningama visar vidare
att lantbmkare med anlmalieproduktion i genomsnitt är sjuka 14 dagar 4 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 154

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 50

per
år med sjukpenning. Till detta kommer sjukdagar utan sjukpenning på grund av
karenstider. Det för svenska folket genomsnittliga antalet sjukdagar är ca 23.
Sjukdagarna har visat sig öka med stigande ålder. Eftersom lantbrakarkårens
genomsnittsålder är högre än genomsruttet för totalbefolkningen borde lantbrakarna
enligt utredningen snarare ha fler än färre sjukdagar per år än befolkningens
genomsnitt. Utredningen anser att svårigheterna att skaffa ersättare sannolikt
är en starkt begränsande faktor vad gäller djurägarnas möjligheter att
sjukskriva sig.

Utgångspunkten för
utredningens förslag angående viUkoren för att anlita avbytare vid sjukdom och
föräldraledighet är att lantbrukama skall tillförsäkras en ekonomisk
grundtrygghet vid sjukdom, som är likvärdig med den andra samhällsgmpper
åtnjuter. Det fömtsätter enligt utredningen att avbytare kan anlitas till en
kostnad som motsvarar den inkomst som den sjuke skulle ha erhållit av det
arbete som avbytaren utför i hans ställe.

Utredningen föreslår att
djurägare i mån av tiUgång på avbytare får rätt att anlita avbytare från första
sjukdagen till en kostnad som motsvarar sjukpenningen. Det föratsätts då att
vederbörande har noll eller tre karensdagar och har en sjukpenninggrundande
inkomst på 4 500 kr. eller mer. Vidare skall det aktuella sjukdomsfallet ha
anmälts till försäkringskassan. I de fall lantbrukare som har 33 eller 93
dagars karenstid anlitar avbytare under karenstiden föreslås att nuvarande
regler för avgiftsuttag tillämpas även i fortsättningen. Samma föreslås gälla
dem som står utanför sjukpennuigförsäkringen. Avgiftema bör i de senare fallen
dock alltid vara minst lika stora som den sjukpenning som vederbörande hade
varit berättigad till om han omfattats av sjukpenningförsäkringen.

I de fall lantbrukare från
arbelsskadeförsäkrlngen uppbär egenpen-slon eller egenlivränta som är beroende
av vederbörandes ålder och/eller tidigare arbetsinkomst bör avgiften baseras på
såväl den sjukpenning-grundande inkomsten som ersättningen i fråga.

Möjligheterna
atl tillhandahålla avbytare bedöms som förut nämnts vara begränsade under
uppbyggnadsskedet. Utredningen drar mot den bakgrunden upp vissa riktlinjer för
inriktningen m. m. av verksamheten under detta skede. Sålunda bör avbylarservicen
i första hand inrUctas på de lantbrukare med anlmalieproduktion som är helt
beroende av inkomsten från jordbruket. Utredningen utformar reglerna för
avgiftsuttag och prioritering med utgångspunkt från dessa lantbrukares förhållanden.
Bl. a. föreslås att avgiften vid sjukdom alltid skall utgöras av hela
sjukpenningen. Det innebär att även den del av sjukpenningen som i många fall
kan härledas från inkomst av tjänst ingår i avgiften.

Utredningen
finner det vidare mest angeläget att sörja för en akut hjälp under den första
delen av varje sjukdomstillfälle. De som drabbas av en längre tids sjukdom får
därigenom tid att lösa ersättarfrågan på annat sätl. Enligt utredningen torde
därför möjligheten att erhålla avby-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1911/18:154 51

lare
vid sjukdom behöva begränsas tUl ett visst antal dagar vid varje sjuklillfälle.
För främst arbetsmoment i samband med sådd och skörd föreslås även lantbrukare
utan anlmalieproduktion få anlita avbytare tiU en kostnad som motsvarar
sjukpenningen. I de faU ledighet med föräldrapenning behövs för vård av sjukt bam,
vid sjukdom hos barnets ordinarie vårdare eUer vid annat bams födelse i
familjen föreslås avbytare få anlitas till en kostnad som motsvarar
föräldrapenningen.

Den
administrativa samordningen med sjukförsäkringssystemet föreslås ske på så
sätt att sjukpennmg utbetalas enligt gängse mtiner från försäkringskassan till
den sjukskrivne. Utifrån uppgift om sjukpenningens storlek m. m. debiterar Avbytartjänsten
sedan lantbmkaren de utförda tjänstema.

I
de faU avbytare anlitas tUl följd av inkallelse tiU mUitär repetitions-utbildning
föreslår utredningen att avgiften skall motsvara den ersättning som
lantbrukaren erhåUer för de dagar avbytare anlitas.

Om målet för verksamheten
att kunna tUlgodose efterfrågan på avbytare skall kunna nås, anser utredningen
att den plaiUagda ledigheten måste vara basen i organisationen. Abonnemangsförfarandet
bör enligt utredningen göras så flexibelt att en relativt stor del av
efterfrågan på avbytare vid sjukdom och militärinkallelse kan klaras av inom
ramen för den ordinarie verksamhetens resurser. Abonnemangsförfarandet för den
planlagda ledigheten bör därför utformas så att djurägama får möjlighet alt
abonnera på högst 50 dagar per år. De djurägare som abonnerar på fler än 25
dagar per år måste dock vara beredda att avstå tio dagar per år för de fall avbytare
behövs vid sjukdom eller andra hastigt uppkomna behov av avbytare. De
abonnerande djurägama bör ha rätt att schemalägga de abonnerade dagama så att
en sammanhängande ledighelsperiod om sju-tolv dagar erhåUs en gång per år.
Övriga animalieproducenter föreslås i mån av tillgång på avbjare få en
ledighetsperiod per år om högst tolv dagar. Utredningen anser att reglema bör
omprövas av huvudmannen så snart tillräckliga erfarenheter vimnits av det
föreslagna systemet.

De
ca 50 sambeten som fmns i landet har hittills fått ett visst ekonomiskt stöd
från Avbytartjänsten. Utredningen anser att denna bidragsgivning bör
fortsätta.

Utredningen
anser inte att det finns anledning att göra några väsentliga förändringar i de
prioriteringsregler som tillämpats i den nuvarande verksamheten. När de
abonnerande lantbmkamas flexibla dagar tas i anspråk bör dock alltid
abonnerande djurägare inom kretsen prioriteras före icke abonnerande. Det bör
ankomma på huvudmannen efter hörande av avbytamämnden att fastställa
prioriteringsreglerna.

Utredningen
finner att den nuvarande organisationen av verksamheten fungerat väl. Det
anses vidare angeläget att de medel som avsätts för avbytarverksamhel vid
sjukdom och mUitärtjänstgöring används på så

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 52

effektivt
sätt som möjligt. Enligt utredningen sker detta bäst genom att all avbytarverksamhet
samordnas. Det bör därför ankomma på LRF att även svara för huvudmannaskap och
ledning av avbytarverksamheten vid sjukdom och mUitärtjänstgöring. Utredningen
anför vidare att det efter hand som verksamheten utvidgas kan fiimas anledning
att se över den regionala organisationen.

Lantbruksstyrelsen
föreslås även fortsättningsvis vara tUlsynsmyndighet med uppgift atl granska
och godkänna verksamhetsplaner och årsredogörelser. Utredningen anser vidare
att de rådgivande organen bör finnas kvar i nuvarande form och med oförändrade
uppgifter. Skolöverstyrelsen föreslås adjungerad till avbytamämnden när
utbildningsfrågor behandlas.

Taxan för anlitande av avbylarverksamhetens
tjänster föreslås även fortsättningsvis fastställas av lantbraksslyrelsen efter
förslag från Avbytartjänsten och efler hörande av lantbrukets avbytamämnd.
Utredningen förutsätter att härvid beaktas eventueUa överenskommelser vid överläggningarna
om priserna på jordbrukets produkter rörande exempelvis nivån på taxan.

Behovet av medelstlUskott,
dvs. totala kostnader med avdrag för lant-brukaravgifler, beräknar utredningen
uppgå till 56 mUj. kr. år 1979, 153 milj. kr. år 1984 och 258 mUj. kr. år 1989.
Äv detta medelsbehov avser ca 6 mUj. kr. år 1979, 30 mUj. kr. år 1984 och 60
milj. kr. år 1989 nettokostnaden för avbytarservice vid sjukdom och nailitärinkaUelse.

Enligl uiredningens mening
är det av olika anledningar särskUt angeläget för samhäUet att göra det
möjligt för animalieproducentema inom jordbraket alt kunna sjukskriva sig och
vårda sin hälsa på samma sätt som övriga samhällsgrupper kan. Vidare anses inle
lönsamheten inom animaUeproduklionen generellt sett vara sådan att täckning
erhålls för de merkostnader som i de allra flesta fall uppstår vid brakarens
sjukdom. Vid 1977 års jordbrakspolitlska beslut underströks att avbytarverksamheten,
som en del av den sociala standarden inom jordbruket, måste ägnas slor
uppmärksamhet i framtiden. Utredningen tUlmäter detta ståndpunktslagande stor
betydelse för möjlighetema att realisera förslagen bl. a. rörande avbytare vid
sjukdom. De animalieproducerande lantbmkama måste få praktiska och ekonomiska
möjligheter att anlita avbytare. SkiUnaden mellan lantbmkaravgiften och den
totala kostnaden för avbytaren bör enligt utredningens mening täckas med
särskilda medel. Medelsbehovet för den del av verksamheten som rör avbytare vid
sjukdom och militär repetitionsutbildning föreslås behandlat i särskUd ordning
vid överläggnlngama om priserna på jordbrakets produkter.

Medelsbehovel
för den planlagda ledigheten föreslås liksom hittUls finansieras med medel som
avdelas i samband med överläggningarna om prisema på jordbrukels produkter.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 53

Innan
utredningens förslag kan genomföras erfordras viss tid för information,
planering och utarbetande av vissa administrativa rutiner. Utredningen föreslår
därför att de föreslagna reglema för ett utbyggt avbytarsystem skaU träda i
kraft den 1 januari 1979.

6.3
Remissyttrandena

Uiredningens
förslag tUl vidareutveckling av avbytarsystemel tUlstyrks eller lämnas utan
erinran av remissinstansema.

Statens jordbruksnämnd och
LO finner avbytarsystemel angeläget om mjölkproduktionen skall kunna upprätthåUas
i önskvärd omfattning. LRF anser att förslaget är väl utformat för att tiUgodose
det mest angelägna behovet av avbytare vid sjukdom, mUitärinkallelse och
semester.

LRF framhåUer vidare att
det är vanskligt att fastställa det framtida behovet av avbytare. Förbundet
konstaterar att behovet kan visa sig bli större än vad utredningen har bedömt.
Om så blir faUet är det angeläget att tiUräckliga resurser ställs tUl
förfogande. Liknande synpunkter anförs av Hushållningssällskapens förbund.
Svenska lantarbetareförbundet är tveksamt tiU den takt i utbyggnaden som
utredningen har föreslagit om kravet på god kvalitet på avbytama skall tUlgodoses.
Förbundet anser att verksamhetens kvalitet torde vinna åtskUIigt på en lugnare
utbyggnadstakt än vad utredningen har skisserat.

Flera remissinstanser har underslmkit
vikten av att den reguljära utbildningen byggs ut tiU att även omfatta avbytare.
AMS delar utredningens förslag att avbytamtbUdningen på sikt bör inordnas i
gymnasieskolan. I avvaktan härpå anser styrelsen att utbildningen Uksom hittUls
bör ske inom arbetsmarknadsutbUdningen. Styrelsen framhåller i samband härmed
det ökade behovet av praktikplatser. Skolöverstyrelsen framhåller att
förslaget främst torde medföra att kurserna i anlmalieproduktion och drifllednlng
behöver byggas ut. Problemet är att skolornas resurser f. n. är intensivt
utnyttjade inte bara när det gäller resurser för färdig-helsulbildning utan
även i fråga om undervisningslokaler. Även en mer måttlig utbyggnad än den som utrednmgen
räknar med kommer därför enligt styrelsen att släUa stora krav på utbyggnad och
förstärkning av skolomas undervisningsresurser. Vissa remissinstanser har
lämnat synpunkter på utformningen av kursema inom arbetsmarknadsutbildningen.

Datainspektionen anför att
den registrering av uppgifter som behövs för avbytarverksamheten inte
förefaller att medföra andra risker för intrång i den personliga integriteten
än sådana som kan förebyggas med föreskrifter för registreringen. Inspektionen framhåUer
vidare att särskilda föreskrifter bör övervägas för den kontroll som avses
kunna äga ram av lantbrakamas uppgifter i samband med att avbytare anlitas vid
sjukdom.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 54

Svenska
lantarbetareförbundet framhåller att stor uppmärksamhet måste ägnas
arbetsmiljön på de enskUda gårdarna innan de ansluts tUl avbytarsystemel.
Särskilt gäller detta arbetarskyddsfrågor.

Flertalet
remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran utredningens förslag
till finansiering av verksamheten. Enligt lantbruksstyrelsen kommer takten i
utbyggnaden i mycket hög grad att styras av den taxenivå som kommer atl
tillämpas. Denna nivå är i sin tur starkt beroende av de medel som tillförs
verksamheten i samband med överläggnlngama om prisema på jordbrakets
produkter. Styrelsen finner det viktigt att finansieringen behandlas i samband
med nämnda överläggningar eftersom policyfrågor som berör verksamheten
därigenom kan diskuteras regelbundet. Mot bakgrand härav och med hänsyn tUl
eventuella rekryteringsproblem anser styrelsen att takten i utbyggnaden inte
bör låsas genom beslut i riksdagen.

Konsumentdelegationen
och LO tillstyrker att medel för avbytarverksamheten även i fortsättningen
anvisas inom ramen för de belopp som enligt överenskommelser skall tillföras
jordbraket. Det bör emellertid i första hand ankomma på jordbrakets företrädare
att väga angelägenheten av utökad avbytarservice mot andra sociala satsningar
och prlsför-bältrlngar.

Konsumentdelegationen
framhåUer att om utredningen med "i särskild ordning" menar att medelslUlskotten
för avbytare vid sjukdom och mUitärtjänstgöring skall komma utöver de belopp
som eljest skulle tillföras jordbruket bör dessa ändamål inte vara en
angelägenhet för konsumenterna utan bekostas i annan ordning. LO, som finner
dessa medel vara av relativt begränsad storleksordning under åtskilliga år
framåt, anser alt finansieringen av medel för nämnda ändamål bör tas inom den ram
som vid överläggningarna om priserna på jordbrukets produkter tillerkänns
jordbruket,

LRF
anför att förslaget rörande planlagd ledighet ställer stora anspråk på medel
även om den föreslagna ambitionsnivån inte kan betecknas som hög vid en
jämförelse med löntagamas förhållanden. Förbundet fömtsätter att de belopp som
kommer att tas i anspråk för nänmda ändamål kan avsättas utan alt det
inkräktar på en skälig lönsamhet för en rationell anlmalieproduktion.

Enligt
LRF:s uppfattning bör det vara samhällets uppgift att svara för de extra
kostnader som drabbar animalieproducentema vid sjukdom och mUitärinkallelse,
Förbundet anser därför att särskilda budgetmedel bör anvisas för dessa ändamål.
Om det av praktiska skäl skulle visa sig fördelaktigt att precisera detla
medelsbehov i anslutning till att behovet för annan avbytarverksamhel
fastställs vill man inte motsätta sig detla. Oavsett finansieringssystem bör
jordbrakets näringsutövare ha möjlighet att påverka utformningen av olika
taxeregler.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 55

7
Föredraganden

7.1
Prisreglering av jordbruksprodukter utom sockerbetor ocb socker

Riksdagen
fastställde år 1977 nya riktimjer för jordbrakspoUtiken, m, m. (prop.
1977/78:19, JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78: l03). Enligt dessa skall den
framtida jordbrukspolitiken i vårt land främja ett rationellt utnyttjande av
landets naturliga resurser för jordbruksproduktion. Det innebär att den bmkningsvärda
åkerjorden skall utnyttjas för detta ändamål. Härigenom kan vi trygga en god
livsmedelsberedskap och bidra till livsmedelsförsörjningen i övriga delar av
världen. Ett huvudsyfte med jordbrukspolitiken skall vara att tillförsäkra dem
som är sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landet en ekonomisk och social
standard som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Vidare skall
jordbrukspolitiken ha till mål att tillgodose konsumenternas berättigade krav
på säker tillgång till livsmedel av hög kvaUtet tiU rimliga priser. De statliga
insatserna för jordbmkets rationalisering skall främja en fortsatt
rationalisering av jordbruket genom uppbyggandet och vidmakthållandet av
rationella familjeföretag. De ekologiska och miljömässiga aspekterna skaU
beaktas. Jordbrukspolitiken skall vidare ges en sådan inriktning att
jordbruket och därtill knutna verksamheter kan medverka i en aktiv
regionalpolitik.

Enligt
de nya riktlinjerna skall prisregleringen på jordbrukets produkter vara
utformad efter i huvudsak oförändrade principer. En ökad insyn i och kontroll
av vissa förädlingsleds koslnadsförhåUanden m. m. förutsätts komma lUl stånd.
Statens ansvar för finansieringen av spannmålsöverskotten understryks.
Grunderna för jordbmkets inflationsskydd bibehålls. Prisstödet liU jordbruket i
norra Sverige byggs ut och skall även omfatta getskölsel och smågrisproduktion.
För att begränsa de större animalieproduktionsföretagens utbyggnad skall
differentierade slaktdjursavgifter tas ut inom slaktsvuisproduktionen.
Motsvarande avgifter skall tas ut även inom äggproduktionen.

Siatens jordbmksnämnd överlänmade
i skrivelse den 13 mars 1978 till regeringen förslag beträffande den närmare
utformningen av prisregleringen för jordbruksprodukter för tiden efler den 30
juni 1978, Förslaget, som utarbetats på uppdrag av regeringen, har utformats
efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation. Förslaget har biträtts av de båda delegationema. Nämndens
förslag innebär att regleringsperioden för jordbmksprodukter utom sockerbetor
och socker skall omfatta tre år, dvs. tiden den 1 juli 1978den 30 juni 1981.
Nuvarande principer med mittpriser och prisgränser samt inom prisgränsema fasta
införselavgifter för vissa viktiga varor föreslås gälla även i fortsättningen.
Vidare skall liksom hittiUs ingå ett indexbaserat inflationsskydd som tiUämpas
per den 1 juli och den 1 januari varje år.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 56

Enligt
förslaget bör överläggningar om ersättningen tUl jordbrukarna för eget arbete
och eget kapital ske en gång om året per den 1 juli. Nuvarande metod för att
ge jordbrukarna inkomstföljsamhet med övriga grupper, som innebär en direkt
koppling tUl löneavtalen på LO-SÄF-området, föreslås modifierad. I första hand
bör löneutvecklingen för de slora kollektiven beaktas. När ett tUlförlitligt
statistiskt underlag härför föreligger bör enligt förslaget även inkomst- och lönsamhetsförhåUan-dena
för andra småföretagargrapper kunna beaktas. Hänsyn bör också kunna tas till de
olika förhållanden som påverkar den ekonomiska och sociala standarden inom
jordbruket, RationaliseringsutveckUngen inom näringen bör beaktas på i princip
samma sätt som under nuvarande prisregleringsperiod.

Jordbruksnämndens
förslag innebär alt de prisjusteringar på jordbruksprodukter som en tiUämpning
av reglema för inkomstföljsamheten skulle kunna föranleda per den 1 juli 1978
inte genomförs. Inom ramen för det kompensalionsbelopp som kommer att tillföras
jordbmket per den 1 juli 1978 vid tUlämpningen av inflationsskyddet bör enUgt
förslaget högst 100 milj. kr. avsättas för fortsatta låginkomstsatsningar bl.
a. för det socialförsäkrmgsskydd som avses börja tillämpas från den 1 juli
1978. Fortsatta låginkomstsatsningar under andra och tredje reglerings-året bör
ske och närmare preciseras vid de årliga överläggningarna om inkomstfölj
samheten.

Nämnden
föreslår vidare alt medel regelbundet anvisas av statsmakterna för
undersökningar av arbetsåtgången i jordbmket, av levnadsstandarden för
jordbrukare och jämförbara grupper liksom de prestationer som standarden
grundar sig på. Dessa undersökningar bör utformas så att de även ger underlag
för bedömningar av hur subventioner och prisändringar påverkar
livsmedelskonsumtionen inom olika familjetyper och inkomstgrupper.

Förslaget
innebär vidare att jordbruket varje halvår under regleringsperioden skall få
en indexbaserad kompensation för sina kostnadsökningar. Kostnadsvolymen har
reducerats något i samband med en översyn av beräkningsmetodiken. Lånefuiansierade
tillgångar föreslås värderade till anskaffningsvärde och inle som f. n. till återanskaffningsvärde.
Härigenom reduceras avskrivningskostnaderna något. En ytterligare genomgång av
kapitalkostnadsberäkningarna planeras bli genomförd.

Nämnden
föreslår att kompensation för kostnadsökningar inom uppsamling och förädling
under regleringsperioden bör ske på i huvudsak samma sätt som tidigare, dvs.
med hänsyn till den faktiska kostnadsutvecklingen. Enligt nämnden bör samma
riktlinjer som gäller för andra livsmedelsindustrier vUka är föremål för
prisstopp och prisövervakning också gälla för uppsamling och förädling inom
jordbruksprisregleringen. Enligt dessa riktlinjer uppställs krav på viss
produktivitetsutveckling. Det fortsatta utredningsarbetet på detla område bör
enligt nämnden

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 57

inriktas
på mätningar av totalproduktiviteten, I avvaktan på resultat av detta arbete
får beräkningar av arbetsproduktiviteten ligga till grund för bedömningarna.
Hänsyn bör tas tiU de särskUda föratsättningar som gäller för ifrågavarande
industrier. Vidare bör man enligt nämnden efter det indexserier över kostnadsutveckUngen
sammanstäUts pröva en eventuell övergång tUl ett system för
kostnadskompensation, som baseras på indexmätning och i förväg fastställt
produktivitetsavdrag.

Nu
gäUande system för inflationsskydd innebär att kompensationsbeloppet beräknas
utifrån en värdevolym som omfattar hela produktionen, även exportdelen.
Beloppet fördelas även på hela produktionen. Prishöjningar kan dock inte tas
ut på exportproduktionen. Enligt jordbruksnämndens förslag bör i
fortsättningen kompensationsbeloppet i inflationsskyddet beräknas enbart
utifrån försäljningen inom landet. Likaledes bör fördelningen av beloppet ske
på grundval av inom landet försålda kvantheter. Den del av ulbyteshandeln som
är kompensations-berättigad likställs här med henunaförsäljningen. Nämnden
avser att till regeltillämpningen per den 1 juli 1978 redovisa hur detla
principförslag närmare bör utformas.

Förslaget
innebär vidare att den s. k. VM-klausulen m. m. bör bibehållas, dvs. hänsyn
bör tas till utvecklingen av världsmarknadspriserna m. m. enligt samma regler
som f. n. gäller, Jordbmksnänmden avser att se över dessa regler i vissa
hänseenden.

Jordbruksnämnden
föreslår att kompensationsmöjligheterna för ulbyteshandeln på köttvaraområdet
utvidgas. Som rUclmärke bör härvid gälla att jordbruket av införselavgiftsmedel
bör tillföras ett belopp av 50 milj. kr. per år utöver vad som kan inflyta vid
import av nötkött från öststaterna. Vid överläggningarna i maj 1978 bör faststäUas
fördelningen av införselavgiftsmedlen för nötkött och fläsk. Dessa medel bör överföras
till regleringsföreningen Svensk kötthandel. Överföring av medel får dock
endast ske i den mån motsvarande export ägt rum och under föratsättning att
införselavgiftsmedel finns tillgängliga under prisregleringsperioden sedan
samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och utanför fördelningsplanen med tiUägg
av en skälig reserv för ofömtsedda ändamål,

Jordbruksnänmden
framhåller alt överläggningar om spannmålsöverskottets finansiering bör tas
upp först när spannmålsöverskottets storlek kan bedömas, dvs. under
augusti/september.

För
egen del vill jag framhålla att jordbraksnämndens förslag i fråga om
prisregleringen för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under
prisregleringsperioden 1978/791980/81 har utformats på grundval av de allmänna
riktluijer för jordbrukspolitiken som riksdagen faststäUt år 1977.

Jag
kan biträda vad nämnden föreslagit. I anslutnmg härtUl vUl jag anföra följande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 58

Jag
vill erinra om att de nyssnämnda riktlinjema innebär att inkomst-målet särskUt
skall beaktas vid prissättningen av jordbriiksprodukterna. I propositionen om
nya riktlinjer för jordbmkspolitiken anförde jag vidare att det är nödvändigt
att också i fortsättningen göra särskUda lågin-komslsatsnuigar för att inkomslmålet
skall uppnås för så stora gmpper jordbrukare som möjligt. Jag ansåg dock att
det inte då fanns anledning att precisera inkomstmålet genom att ange vUka
grupper som bör jämföras och hur jämförelsen bör tiUgå.

I fråga om inkomstföljsamheten
föreslår jordbruksnämnden att en breddning sker av jämförelseunderlaget. Som
jag framhöll i nyssnämnda proposition är det angeläget att systemet för inkomstföljsamhet
anpassas med utgångspunkt i inkomslmålsättnmgen för jordbrakama. Jag underströk
vidare att erfarenheterna visat att det är lämpligt och praktiskt att vid jordbraksprisöverläggningama
anknyta till löneutvecklingen för ett slort kollektiv. Det bör erinras om att
del hittUls har skett en automatisk anknytning till löneavtalen på LO-SAF-området.
Jag framhöll att man genom den samordning som numera sker vid löneförhandlingama
med det tillämpade systemet får en praktiskt hanterlig metodik för att uppnå inkomstföljsamhet
och att ett system med obundna överläggningar i realiteten skulle innebära
ettåriga prisregleringsperioder, vilket från olika synpunkter får anses mindre
önskvärt.

Jordbmksnämndens
förslag till syslem för inkomstföljsamhet innebär all statistiskt material rörande
löneutvecklingen för de stora kollektiven i första hand bör beaktas. Hänsyn bör
också kunna tas till de olika förhållanden som påverkar den ekonomiska och
sociala standarden inom jordbruket. Ralionaliseringsutvecklingen inom näringen
bör beaktas på i princip samma sätt som hittiUs. Likaså bör ändringar av
arbetsgivaravgift eller liknande avgift, vad gäller den s. k. egenavgiften,
beaktas vid första möjliga justeringstUlfäUe. Som nämnden föreslår bör även
andra ändrade förutsättningar för näringen under regleringsperioden till följd
av slatsmaktemas beslut kunna tas upp tUl överläggningar och efter
överenskommelse beaktas vid prissättningen.

Jordbmksnämndens
förslag beträffande tiUämpningen av inflationsskyddet och systemet för inkomstföljsamhet
per den 1 juli 1978 innebär bl. a. att det inom ramen för det
kompensationsbelopp, som kommer atl tillföras jordbruket per den 1 juli 1978,
bör avsättas ett belopp om högst 100 milj. kr. för fortsatta låglnkomstsalsnmgar,
bl. a. för det socialförsäkringsskydd som avses börja tUlämpas den 1 juli
1978. Jag vill framhålla att detla förslag väl överensstämmer med vad som
uttalats av riksdagen beträffande angelägenheten av att åigärder vidtas för att
förbättra jordbrakarnas sociala standard. Frågan om hur avsättningen av detta
belopp tekniskt sett skall gå tUl får tas upp i samband med de
prisöverläggningar som kommer att ske inför den nya prisreglerings-perioden.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 59

Jag
delar jordbruksnämndens uppfattning att det är angeläget att undersökningar
fortlöpande sker bl. a. av arbetsåtgången inom jordbraket och levnadsstandarden
för olika grapper jämte de prestationer som standarden grandar sig på. Det kan
därvid bl. a. vara av intresse att beakta atl en avsevärd del av åkerarealen
brakas på arrende. Resultat av dessa undersökningar bör ingå i det material som
läggs till grand för de bedömningar som inför varje regleringsperiod bör göras
om huruvida in-komslroålsätlningen uppnåtts.

Nämndens
förslag rörande ett eventuellt system för indexmätning av kostnaderna inom
uppsamling och förädling bör syfta till att finna en smidig teknik för att mäta
den faktiska kostnadsutvecklingen.

Jordbmksnämnden
bör vid kommande justeringstillfällen under den förestående
prisregleringsperioden efler överläggningar med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen till regeringen inkomma med
förslag till fördelning av de totala beloppen på olika produkter samt lUl de
ändringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter som krävs för att
jordbraket skall tillföras avsedda intäktsökningar. Det ankommer därefter på
regeringen alt besluta härom.

De
övriga förslag rörande prisregleringens utformning under perioden 1978/791980/81
som nämnden lagt fram föranleder ingen erinran från min sida. Däri Inräknar jag
även nämndens förslag angående prisgränssystemet.

Jag
övergår nu till atl behandla jordbruksnämndens förslag för olika varuområden. I
fråga om förslagen tUl avgifter fordras inte beslut av riksdagen i det enskUda
fallet. Redovisiungen är emellertid nödvändig för bedömningen av
prisregleringsförslaget i dess helhet.

Vad
gäUer spannmål föreslår jordbruksnämnden inga ändringar i regleringens
utformning, vilket innebär att systemet med förmalningsav-glfter och
inlösenpriser kvarstår oförändrat. Nämnden anför att en differentiering av inlösenpriserna
sker mellan olika delar av landet genom ett syslem med prisorter. I sitt
belänkande förordade 1972 års jordbruksutredning en översyn av detta prisorlssystem.
Svensk spannmålshandel har på uppdrag av nämnden gjort en sådan översyn.
Föreningen anger att dess förslag syftar till att effektivisera och förbUUga
spannmålsflödet från odlarna till de slutliga förbrukarna inom och utom landet.
Jag finner alt förslaget bör godtas. Det ankommer på regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, jordbruksnämnden att besluta om marknadsmässigt
betingade anpassningar av prisortssystemet för brödsäd och fodersäd.

Jordbruksnämnden
anmäler att en översyn pågår av vissa frågor inom fettvaruregleringen, vilken
beräknas kunna slutföras före regleringsårs-sklflet. Nämnden anmäler vidare alt
överläggningar har ägt rum mellan Förenmgen svenska margarmtiUverkare och
Svenska mejeriernas rUis-förening, varvid vissa överenskommelser träffats.
Därvid har margarin-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 60

industrin
framhållit att den f. n. inte yrkar på någon särskild utredning om
konkurrensneutraliteten inom fettvamområdet. Jag tolkar det så att
konkurrensförhållandena inom matfettsområdet således nu inte ger anlednmg till
någon kritik.

När
det gäller utformningen av prisregleringen för vegetabilier anför nämnden att kontraktsbaserad
produktion bör prioriteras, t. ex. genom att denna i första hand blir föremål
för stödköp eUer ges ett högre pris. Härigenom skuUe varuströmmarna enligt nänmden
i högre grad än tidigare kunna styras tUl kontrollerbara kanaler och
prisregleringsåtgärderna underiätlas. Jag har intet att erinra mot detta
förslag.

I
fråga om mjölkprisregleringen föreslår jordbruksnämnden att en övre prisgräns
för lällmjölk med 0,5 % fetthalt fastställs. Samtidigt bör övre prisgränsen för
skummjölk slopas. Vidare föreslår nämnden att parliprisel på konsumtionsmjölk,
vilket f. n. varierar meUan olika delar av landet, utjämnas den 1 juli 1978 för
att underlätta införandet av ett för hela landet enhetligt konsumentpris på
mjölk. En etappvis övergång lill en sådan enhetlig prissättning på mjölk kommer
enligt vad nämnden inhämtat troligen att föreslås av prisregleringskommiltén.
Nämnden föreslår atl mejerier som sänker partipriset skall få kompensation
genom utjämningssystemet och anför att den kommer att ta upp frågan hur delta
skall finansieras när förslag om prissättningen fr. o. m. den 1 juli 1978
föreligger.

Jag
biträder förslaget om införande av en övre prisgräns för lättmjölk. Även
förslaget alt införa ett enhetligt partipris på mjölk kan jag tillstyrka. Det
sistnämnda förslaget innebär alt det genomsnittliga partipriset för hela
landet inte höjs.

Jordbruksnämnden
har haft i uppdrag atl utforma ett system för styrning av animalieproduktionens
utbyggnad genom avgiftsbeläggning. Nämnden anför alt den i första hand sökt
skissera ett system som kan prövas tekniskt och administrativt. Beträffande
styrningen av fläskproduktionen hemställer nämnden om bemyndigande att börja
ta ut avgifter tidigast den 1 januari 1979, varvid avsikten anges vara att
börja på en låg avgiftsnivå och med högst två avgiflssteg. I fråga om äggproduk-lionens
styrning lämnar nämnden ett förslag angående avgiftssystemets utformning men
anger inte när det bör införas.

Förslagen
förutsätter att nämnden skall kunna identifiera de företag som skall avgiftsbeläggas.
Del är enligl nämnden nödvändigt att den ges befogenhet alt ta del av lanlbruksregislrets
uppgifter om de större företagens produktion av slaktsvin resp, innehav av
höns.

Debiteringen
av avgiften föreslås i fråga om fläskproduktionen ske under medverkan av
slakterierna. Äggproducenterna bör betala in avgiften direkt till
jordbruksnämnden.

Möjlighet
bör även tillskapas för jordbruksnämnden att debitera fläskproducent direkt, t,
ex. i de fall leveranserna sker tUl flera olika ställen. För alt nämnden skall
kunna debitera fläsk- och äggproducen-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 61

ter
avgifter måste lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område ändras.
Uppräkningen i 10 § första stycket måste sålunda kompletteras så att
skyldighet att erlägga avgift åläggs dels fläskproducent för tamsvin som han
levererar tUl slakt, dels äggproducent för värphöns som han innehar. Jag
återkommer i det följande tiU förslaget om ändring i lagen om prisreglering på
jordbrukets område.

För
att lämnade uppgifter skaU kunna kontroUeras föreslår jordbmksnämnden alt kontroUslakterier,
offentiiga slakthus och större besiktningsbyråer åläggs att tiU nämnden lämna
erforderliga uppgifter beträffande leveranser som är avgiftspliktiga.
Kläckerier bör Ukaledes åläggas att till nämnden lämna uppgifter om
storproducenters inköp.

Jag vUl
erinra om att 1977 års riksdag beslutat om riktUnjer för styrning av animalieproduktionens
utbyggnad. Syftet med en sådan styming skall bl, a, vara att begränsa
utbyggnaden av större företag och ge utrymme för en ökad anlmalieproduktion
vid utvecklingsbara företag. Enligl riksdagsbeslutet skall de större
producenterna stå för en större andel av exportkostnaden när pristryckande
överskott föreUgger inom fläsk-och äggproduktionen. När överskott uppstår på
fläsk och slaktdjursavgift behöver las ut skall därför avgiften eller
motsvarande avräkning från prisstödet differentieras efter besättningamas
storlek. Inom äggproduktionen skall vid liknande tillfällen en avgift kunna
tas ut vid större besättningar.

Differentieringen
skall enligt riksdagsbeslutet göras trappstegsformad. Avgiftema kommer
därigenom fömtom att påverka prodiUrtionens utbyggnad även alt medföra en
inkomstomfördelning från större producenter lill familjejordbrukare. Detta
ligger helt i Imje med strävan att nå en ökad utjämning av inkomstema mellan
olika jordbrakarkategorier.

Jag
kan i huvudsak godta den skiss till ett avgiftssystem för stymmg av animalieproduktionens
utbyggnad som jordbmksnämnden redovisat. Nämnden bör bedriva arbetet så att
avgift om möjligt kan börja tas ut den 1 januari 1979. Nänmden anför att den i
fråga om fläskproduktionens styrning avser att börja på en låg avgiftsnivå. Jag
vUl i detta sammanhang understryka vad som uttalas i riksdagsbeslutet,
nämligen att differentieringen skall utformas så att den blir ett effektivt
instrument för att begränsa de större förelagens utbyggnad. Det finns här
anledning påminna om att jordbruksutredningen framhöll att de ekonomiska storleksfördelarna
med nuvarande produktionsteknik uppnås vid en besättningsstorlek av 10 000
höns resp, 5001 000 slaktsvin per omgång, dvs. en årsproduktion av 1 5002 500
slaktsvin.

Jordbruksnämnden
har anmält att en utvärdering av leveranstiUägget för mjölk och stödet till
smågrisproduktionen f. n. pågår inom nämnden och att dess avsikt är att senare
inkomma med eventueUa ändringsförslag rörande dessa båda stödformer. Förslaget
kan komma att innebära avveckling av smågrisstödet. Det bör få ankonmia på
regeringen att besluta i dessa frågor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 62

7.2
Sockerregleringen

De
av riksdagen år 1977 beslutade nya riktUnjerna för jordbrukspolitiken, m. m.
innebär i fråga om sockerbetsarealen att denna skall avpassas så att den vid
normalskörd ger ett importutrynune motsvarande 1015 % av vår totala sockerkonsumlion.
Importutrymmet fastställdes främst med hänsyn tUl u-ländemas behov av export.

För
prissättningen av sockerbetor och socker innebär de nya riktiinjerna bl. a.
att den direkta anpassningen tUl förändringar för sockemä-ringen inom EG skall
upphöra. FörhåUandena i EG bör dock analyseras vid bestämningen av de svenska
priserna. Betprisets nivå skall i högre grad än tidigare avvägas med beaktande
av kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och prisema på övriga vegetabiUer.

Jordbruksnämndens
förslag till prisreglering för sockerbetor och socker för tiden den 1 juli
1978den 30 juni 1979 har biträtts av Sveriges betodlares centralförening,
Svenska sockerfabriks AB och konsumentdelegationen. Sockerbolaget har avgett
ett särskilt yttrande.

Jordbruksnämnden
framhåUer att sockerkonsumtionen tmder år 1977 har minskat, vilket enligt
nämndens bedönming inte är av tUlfällig natur. Med hänsyn härtUI föreslår
nämnden att sockerbetsarealen för 1978 års odling bör uppgå till högst 52 000
ha. Eventuellt erforderUg kvotering av odlingen bör enligt nämnden inte få
drabba de områden som normalt levererar betor tUl bruken på Öland och Gotiand.

Jordbruksnämnden
har analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen och med biträde av
expertis från statens pris- och karteUnämnd granskat sockerbolagets ekonomi och
förväntade kostaadsutveckling. Nämnden framhåUer att genomgången av kostnadema
av tidsskäl har måst få en provisorisk prägel. Nämnden avser emellertid att
påbörja sådana utredningar rörande betodlingens och sockertUlverkningens strukturella
och ekonomiska förhållanden som kan ge underlag för ett förslag lill
prisreglering för en något längre regleringsperiod.

Jordbmksnämnden
föreslår att priset på betor höjs med hänsyn tiU kostnadsutvecklingen för de
inköpta produktionsmedel m. m. som utnyttjas inom odlingen samt den höjning av
ersättningen för eget arbete och eget kapital som tUlämpades under år 1977 för
att jordbraket i övrigt skulle uppnå inkomstföljsamhet. TiU odlare inom vissa
distrikt som levererar betor till bruken på Öland och Gotland föreslås ulgå ett
arealbidrag av 400 kr./ha efter i stort sett samma grunder som f. n.

Mot
bakgrunden av den verkställda expertgenomgången av sockerbolagets ekonomi och
beräknade kostnadsökningar föreslår nämnden att bolagets andel av partipriset
på socker ökas.

Nämnden
begär att få genomföra prishöjningarna på sådant sätt att minsta möjliga
störning uppstår på marknaden.

Gränsskyddet
föreslås liksom hittills utgöras av införselavgifter som

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 63

tas
ut på såväl råsocker som på färdigt socker och sockerprodukter. Om
världsmarknadspriset på färdigt socker är högre än det inhemska priset föreslås
att nämnden i likhet med nu gäUande regler får ta ut en försäljningsavgift. De
därigenom influtna medlen bör användas för att i sådana lägen subventionera
import av socker.

Sockerregleringsfondens
intäkter utgörs av införselavgifter allemativt försäljningsavgifter. Från
fonden bestrids kostnader för fraktrabattering till de fyra nordligaste länen
och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. samt för fältmälning av sockerbetsarealen.
Från fonden fmansieras även kostnaderna för arealbidrag tUl odlare som
levererar tiU braken på Öland och Gotiand med 33,5 milj. kr. samt ersättning
för sockerbolagets merkostnader för driften vid dessa bruk med 4,3 mUj. kr. Jordbraksnämnden
föreslår att den rörliga kredit som nämnden äger disponera hos
riksgäldskontoret även får anlitas för ifrågavarande ändamål om sockerregleringsfondens
intäkter blir otUlräckliga.

Jag
biträder jordbraksnämndens förslag till sockerregleruig för regle-ringsåret
1978/79.

Jag
viU framhålla att 1977 års beslut om riktiinjer för jordbrakspoUtiken innebär
alt sockerbetsodUngen skall avpassas så att den vid normalskörd ger ett
importutrymme motsvarande 1015 % av vår totala sockerkonsumtion. Hänsyn har
därvid främst tagits tiU u-ländernas behov av export. I konsekvens härmed
finner jag det angeläget alt importen så långt möjligt avser socker med ursprang
i sådana länder. Jag vill också nämna alt sockerbetsarealen under senare år
utökats från ca 46 000 ha år 1974 till ca 53 000 ha år 1977. Därmed har
självförsörjningsgraden höjts till ungefär den nivå som tUl följd av 1977 års
beslut bör bibehållas. Jag vill betona alt det angivna importutrynunet bör ses
som ett riktr märke för de genomsnittliga förhållandena under en följd av år.

Jordbruksnämndens
förslag innebär att priset på sockerbetor med en sockerhalt av 16 % höjs med
1,04 kr./lOO kg till 16,92 kr./lOO kg. Detta motsvarar en prishöjning av
partipriset på socker med 8,19 kr./lOO kg. Förslaget innebär vidare att
sockerbolagets andel av partipriset på socker ökas med 10,88 kr./lOO kg.
Sammanlagt höjs partipriset på strösocker med 19,07 kr./lOO kg tUl 251,04 kr./lOO
kg. Prishöjningarna mnebär alt betodlingen kalkylmässigt tillförs ca 24 milj.
kr. och sockertillverkningen ca 32 mUj. kr.

I
prop. 1977/78: 108 om godkännande av 1977 års internalionella sockeravtal har
regeringen föreslagit riksdagen att godkänna 1977 års internationella
sockeravtal. Åtaganden inom avtalet kan eventuellt medföra vissa smärre
ändringar i sockerregleringen. Det ankommer på regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, jordbruksnämnden att vidla sådana justermgar.

Den
rörliga kredit på 120 mUj. kr. som stått tlU regeringens förfogande för bl. a.
ändamål inom sockerregleringen under regleringsåret

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 64

1977/78
bör få användas för samma ändamål även under regleringsåret 1978/79. Jag återkonuner
i det följande till denna fråga.

7.3
Införselavgiftsmedel m. m.

Användningen
av införselavgiftsmedel m. m. under reglermgsåret 1976/77 framgår av den
föregående redogörelsen, liksom också beräkningen av införselavgiftsmedel m. m.
som inflyter under regleringsåret 1977/78. Jag har inte någon erinran mot vad
som redovisats i detta sammanhang. Av de medel som under tidigare regleringsår
stäUts tiU förfogande genom en rörUg kredit i riksgäldskontoret på 120 mUj.
kr. återbetalades under regleringsåret 1976/77 återstoden av den utestående
krediten, 19,7 milj. kr., med införselavgiftsmedel. Vid regleringsårets slut
förelåg dock ett underskott i regleringsekonomin av 24,4 milj. kr. varför den
rörliga krediten ånyo fick tas i anspråk för att täcka underskottet. För
regleringsåret 1977/78 räknar nämnden med ett överskott på införselavgiftsmedel
av 115,5 milj. kr. Sedan 43,4 milj. kr. därav tagits i anspråk för ändamål utanför
fördelningsplanen och 24,4 mUj. kr. för att täcka den utestående krediten
beräknas sålunda föreligga icke ianspråk-tagna avgiftsmedel av 47,7 mUj. kr,
vid utgången av regleringsåret 1977/78, Fr. o. m. reglermgsåret 1977/78
inkluderas vid redovisningen av influtna införselavgiftsmedel det belopp som
sedan, utanför fördelningsplanen, tiUförs regleringsföreningen Svensk
kötthandel för viss s, k. utbytesexport av kött och fläsk.

Jordbruksnämnden
beräknar att det under regleringsåret 1978/79 inflyter 507 milj. kr. i form av
införselavgiftsmedel, varav 140 mUj. kr. för fodermedel, Hämtöver kvarstår det
beräknade överskottet från regleringsåret 1977/78 av 47,7 milj, kr. Med hänsyn
till bl. a, variationema i importpriserna kan emeUertid den faktiska
avgiftsuppbörden komma att avvika väsentligt från den beräknade.

Jordbruksnämnden
föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1978/79 bör omfatta 267,2 mUj.
kr. jämte inflytande fodermedelsavgLf-ter som beräknas tiU 140 milj. kr. eller
totalt 407,2 mUj. kr. Jag biträder nämndens förslag. Med hänsyn tiU den
ovisshet som råder i fråga om utvecklingen av regleringsekonomin för de olika
varaområdena har nämnden inte ansett det möjligt att nu lägga fram någon fördelningsplan
för det preliminärt beräknade beloppet. Posterna för mjölkavkastningskontroU
samt för svin- och köttdjurskontroll föreslås dock bli höjda med sammanlagt 3 mUj.
kr. tlU 24 mUj. kr. samtidigt som postema förs samman till en post med mbriken
Djurhälsovård, kontroUverksamhet m. m. Bidraget till fonden för kollektiva
åtgärder inom biodUngen som nu utgår med 250 000 kr. föreslås höjt tUl 300 000
kr. Jag har intet att erima mot dessa förslag. Nämnden bör återkomma med fuUständigt
förslag tiU prelunlnär fördelning i maj 1978 i samband med förslag tUl
justering av

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 65

införselavgifler m, m, fr, o, m, den 1 juU 1978, Nämnden
bör liksom tidigare, efter hörande av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen, få jämka fördelningen av delbeloppen mellan de olika
regleringsföreningarna och även besluta om fördelningen av det belopp som kan
komma att slå lill nämndens förfogande.

Jag har heller inte något att erinra mot att Svensk
spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifler för viss
utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör som hittills Sveriges oljeväxtintressenter
tillföras de avgiftsmedel som inflyter till följd av de höjningar av avgifter
för fettvaror som har ägt rum fr, o, m, den 1 juli 1974 eller som kan komma atl
ske senare,

Medelsbehovel under regleringsårel 1978/79 för de ändamål
utanför fördelningsplanen som jag anger 1 det följande bör i första hand läckas
av införselavgiftsmedel.

Jag har i det föregående föreslagit en utvidgning av
kompensations-möjligheterna för viss s, k. utbyteshandel för kött och fläsk i
enlighet med jordbruksnämndens förslag. De Införselavgiftsmedel som härigenom
inflyter bör tillföras Svensk költhandel och redovisas utanför
fördelningsplanen. För regleringsåret 1978/79 beräknas beloppet tlU ca 60 milj.
kr.

De totala kostnaderna för pristillägg för får- och
lammkött av 530 öre/kg beräknar jordbruksnämnden lUl 26,5 mUj. kr. för
regleringsåret 1978/79. Jag föreslår att, liksom för regleringsåret 1977/78, 12
milj. kr. får utgå från anslaget Prisreglerande åigärder på jordbrukets område
för detta ändamål. Resterande kostnader, som har beräknats lill 14,5 milj. kr.,
bör finansieras med Införselavglftsmedel utanför fördelnings-planen. Härutöver
kan nämnas alt regeringen har bemyndigat nämnden all, inom ramen för de medel
som jordbruket erhåller som ersättning för prisstoppet på kött av andra
djurslag, utbetala ell extra pristillägg av 11,5 milj. kr. motsvarande i
genomsnitt 230 öre/kg.

För att öka avkastningen inom potatisodlingen och
förbättra potatisens kvalitet har sedan ett antal år lämnats vissa bidrag av
avgiftsmedel. Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret
1977/78 bidrag lämnats med 770 000 kr. för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet.
För regleringsåret 1978/79 har jordbruksnämnden föreslagit en höjning av
anslaget till högst 965 000 kr. Ersättning till SMAK för kontrollkostnader i
samband med kvalitetsmärkning av matpolatis utgår fr. o. m. regleringsåret
1977/78 av medel utanför fördelningsplanen. Jordbmksnämnden föreslår atl
ersättningen tUl SMAK för nämnda kontroll höjs från 3,5 milj. kr. tUl högst 4
175 000 kr. för regleringsårel 1978/79. Jag har intet alt invända mot dessa
förslag.

Till Sveriges utsädesförening har för regleringsårel
1977/78 lämnats bidrag med 1 808 000 kr. för finansiering av föreningens potatisförädlingsverksamhet.
För regleringsårel 1978/79 föreslår jordbruksnämnden 5 Riksdagen 1977/78. 1 saml
Nr 154

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 66

höjnmg
av bidraget tUl 1 995 000 kr. Jag tUlstyrker förslaget. Det är enligt min
mening angeläget att potatlsförädlingsverksamheten kan upprätthållas på
ungefär nuvarande nivå i avvaktan på de beslul 1 finansieringsfrågan som kan
komma att fattas i anledning av de förslag som framlagts av 1975 års
växtförädlingsutredning i betänkandet (SOU 1978: 23) Växtförädling.

Bidraget
till Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av
matpotatisodlingen bör enligt nämnden höjas från 1,8 milj. kr. till 1 50 000
kr. Jag godtar även denna höjning.

Under
regleringsåren 1976/77 och 1977/78 fick jordbruksnämnden ta i anspråk högst 2
resp. 3 milj. kr. för återbäring till pälsdfursuppfödare av den del av priset
på inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänförlig lill
införselavgifterna på fodermedel. Nämnden föreslår, mot bakgrund av bl. a. gäUande
låga världsmarknadspriser på fodermedel, att högst 4 milj. kr. får tas i
anspråk för regleringsårel 1978/79. Jag har intet att invända häremot.

Stiftelsen
för ackordhästorganisationens bevarande bör för reglerings-året 1978/79 liksom
under regleringsåret 1977/78 tillföras 475 000 kr.

Bidraget
för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de
nordligaste länen bör under regleringsårel 1978/79 få utgå med 300 000 kr.

Liksom
under innevarande regleringsår bör hela kostnaden av 4 milj. kr. för stöd åt odUngen
av vallväxtfrö ulgå av medel utanför fördelningsplanen.

Till
fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsåret
1977/78 förts 500 000 kr. varav hälften inom och hälften utom
fördelningsplanen. Jordbruksnämnden föreslår att fonden bör tiUföras 600 000
kr. under reglermgsåret 1978/79. Jag tUlstyrker detta förslag under föratsättning
att halva beloppet anslås inom fördelnuigsplanen.

Med
hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår nämnden att
den rörliga krediten på 120 mUj. kr. får kvarstå även under regleringsåret
1978/79 och atl denna får användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen
samt för sockerregleringen.

Jag
biträder förslaget att krediten får kvarstå under regleringsåret 1978/79. Det
bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur krediten får utnyttjas.

Nämnden
föreslår också att ytterligare medel anvisas för utjämningslagring. Jag
återkommer senare lUl denna fråga under anslaget Lagring av jordbmksprodukter.

7.4
Stöd till vallfröodlingen

Riksdagen
beslutade år 1968 (prop. 1968: 85, JoU 1968: 28, rskr 1968: 266) om stöd tUl
den inhemska vallfröodlingen. Beslutet innebar

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 67

all
införselavglftsmedel tas i anspråk för ett slöd som i huvudsak utgår i form av
arealbidrag till konlraklerade odlingar. Slöd kan även utgå för att underlätta
avsättningen av överskott av inhemskt frö. Inom Sveriges oljeväxtintressenter,
förening u. p. a. har tillsalls en särskild nämnd, VaUfrönämnden, att ansvara
för detaljutformningen av stödet.

Vallfrönämnden
har i en särskild översyn av vallfröstödet föreslagit vissa ändringar samt
ytterligare stödåtgärder för att odlingen skall kunna läcka det inhemska
behovet. Nämnden pekar på vissa icke önskvärda effekter av nuvarande stödform
med arealbidrag samt de risker som importen av subventionerat frö medför.

Vallfrönämndens
förslag innebär att stödet liksom tidigare i huvudsak skall syfta tUl att
främja en fröodling som motsvarar det inhemska behovet. Nämnden föreslår att
införselavgift skall kunna tas ut för att möta subventionerad export tUl
Sverige av vaUfrö. I de fall sådan avgift inte kan tas ut på grund av att GATT-bindningar
föreligger bör möjligheten alt upphäva dessa undersökas. Nämnden föreslår
också att arealbidraget får ersättas eller kompletteras med pristillägg i den
mån nämnden så finner lämpligt.

Med
anledning av förslaget vill jag anföra följande.

Det
nuvarande stödet med arealbidrag i kombination med export- och lagruigsstöd har
medfört en tUlfredsstäUande ökning av fröodlingen inom landet. Den nuvarande
stödformen med arealbidrag har haft den fördelen att odlarna garanterats en
viss ekonomisk avkastning oavsett skördens storlek. Samtidigt har dock bidraget
enligt vallfrönämnden lett till att vissa mindre lämpliga jordar används i
odlingen.

I
likhet med vallfrönämnden och remissinstanserna anser jag att syftet med stödet
till vallfröodlmgen liksom hittiUs bör vara att främja en odling som motsvarar
det inhemska behovet. Stödet bör vidare utformas på ett sådant sätt att odling
av frö med hög kvalitet stunuleras. Nuvarande slöd med arealbidrag bör därför
i vissa faU få ersättas eller kompletteras med ett pristillägg. Dock bör
stödet alltjämt till övervägande del utgå som arealbidrag med tanke på att
denna stödform ger odlama en nödvändig garanti för en viss ekonomisk ersättning
oavsett skördens storlek. Vid avvägningen meUan arealbidrag och pristUlägg bör
också regionala aspekter beaktas så att odlingen får önskvärd spridning.

Jag
är medveten om att stödet inte kan utformas på ett sådant sätt att över- eUer
underskott kan undvikas. Stöd bör därför liksom hittUls kunna utgå för alt
underlätta avsättaingen av överskott från den inhemska produktionen. De
stödformer jag nänmt bör vara tUlräckliga för att nå de angivna syftena.
Nämndens förslag att mföra importavgifter bedöms av flera remissinstanser kunna
medföra komplikationer och förutsätter att förhandlingar tas upp i GATT och
EFTA. Frågan om ett införande av sådana avgifter bör därför tills vidare
anstå.

Det
föreslagna stödet med en kombination av arealbidrag och pristiU-lägg bör kunna
utformas på ett sådant sätt att ett tUlräckligt skydd mot

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 68

impori
av subventionerat vaUfrö erhålls., Det bör ankomma på jordbruksnämnden alt i
egenskap av huvudman för vallfröstödet Inkomma med förslag om den närmare
utformningen av slödel till vallfröodlingen och kostnaderna, för detla.

7.5
Avveckling av det särskilda övergångsbidraget

Särskilt
övergångsbidrag kan fr. o. m. år 1978 endasl utgå till jordbrukare som är
fysiskt eUer socialt handikappade och födda år 1913 eUer senare. Denna grupp av
bidragstagare omfattade under bidragsåret 1976 ca 1 650 brukare. Bidraget
uppgick samma år till i genomsnitt 600 kr. per bidragstagare.

I
propositionen om nya riktiinjer för jordbrukspolitiken, m. m. anförde jag att
jag delade lanlbmksslyrelsens och RRV:s uppfattning atl omslällnlngsslödel till
jordbruket har liten ekonomisk betydelse för jordbrukarna men kräver en
omfattande administration. Jag förutskickade också atl lantbruksstyrelsen
skulle få i uppdrag atl utreda kostnaderna och formen för en avveckling av det särskUda
övergångsbidraget. Riksdagen lämnade uttalandet utan erinran.
Lantbruksstyrelsen har därefter kommit in med ett förslag om avveckling av
stödet. Förslaget har remissbehandlats.

Jag
delar lanlbruksslyrelsens och remissinstansernas uppfattning atl stödet i fråga
bör avvecklas. I likhet med styrelsen och remissinstanserna anser jag all
avvecklingen bör ske genom atl en engångsersättning lämnas. Den bör beräknas på
del sätt som lanlbruksstyrelsen har föreslagit. Jag uppskattar kostnaden liU 4
milj. kr. Jag återkommer till denna fråga under anslaget Särskilt
övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m.

7.6
Företagshälsovård ocb socialförsäkringsskydd inom lantbruket

Inom
ramen för de belopp som jordbmket har tillerkänts som kompensation till följd
av kostnadsutvecklingen och anpassningen av jordbrukarnas inkomster till den
allmänna inkomstutvecklingen har avsatts vissa belopp för sociala åtgärder. Fr.
o. m. den 1 juli 1976 har avsatts 2 milj. kr. per år för företagshälsovård inom
lantbraket. Fr. o. m. den 1 juli 1977 har 50 milj. kr. avsatts för ell
försäkringssystem för lantbmkare. Beloppen har utgått av budgetmedel.

Inom
lantbrukets företagshälsovård samarbetar LRF med Skogs- och lantarbetsglvareförbundet.
Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet saml Svenska lantarbetareförbundet.
Samarbetet sker genom ett för ändamålet bildat bolag, Lantbrukshälsan AB.
Huvudsyftet med bUdandet av bolaget är att bygga upp en förelagshälsovård
liknande den som förekommer inom andra delar av näringslivet. Genom arbetsplatsanpassad
verksamhet skall ohälsa till följd av arbetet förebyggas. Avsikten är att

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 69

samtliga
verksamma inom ett företag skaU få tillgång till företagshälsovården mot
avgift enligt särskild taxa.

Jordbmksnämnden
framhåller alt staten i egenskap av bidragsgivare bör ha viss kontroll över
utformningen och administrationen av företagshälsovården. Nämnden bör efter
förslag av Lantbrakshälsan AB och efter samråd med i taxesättning sakkunnig
myndighet fastställa taxan.

Lantbrukarnas
socialförsäkringsskydd avses utgöra ett kompletterande skydd tUl vad som utgår
enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och lagen (1976: 380) om
arbetsskadeförsäkring. Företagare inom lantbruket och familjemedlemmar
verksamma inom lantbruksföretaget avses få ett försäkringsskydd som motsvarar
det som anställda i allmänhet åtnjuter genom kollektivavtal. Skyddet avses
träda i kraft den 1 juU 1978.

Jordbmksnämnden
anser att som vUlkor för det statiiga bidraget tiU socialförsäkringsskyddet bör
gälla all försäkringsviUkoren godkänns av nämnden efler förslag från LRF och
efter samråd med i försäkringsfrågor sakkunnig statiig myndighet.

Remissinstansema
har i huvudsak inte haft något att erinra mot inriktningen och
administrationen av ifrågavarande verksamheter. Vad gäller företagshälsovården
har bl. a. socialstyrelsen framfört vissa synpunkter på inriktningen av
verksamheten. I fråga om socialförsäkringsskyddet har riksskatteverket
framhållit alt en skatterättslig reglering bör ske innan verksamheten träder i
kraft.

I
propositionen om nya riktimjer för jordbmkspolitiken, m. m. underslröks det
värdefulla med de åtgärder som har vidtagits inom ramen för särskilda låginkomstsatsningar
för att förbättra jordbrukarnas sociala standard. Jordbmksnämnden och de båda delegationema
anser likaså alt låginkomstsatsningar och andra sociala satsningar är angelägna
och därför bör fortsätta efter i huvudsak samma grunder som hittills och inom
ramen för de överenskommelser som kan komma att träffas.

Vad
gäller företagshälsovården inom lantbruket kan jag i huvudsak ansluta mig till
förslaget om inriktning och administration av denna verksamhet. Härigenom kan
såväl företagare som anställda inom näringen få tillgång till en service som
allmänt förekommer inom andra delar av näringslivet. Genom att ett belopp i
samband med prisöverläggningarna avsätts för detta ändamål kommer jordbrukarna
att kollektivt svara för en del av kostnaderna för verksamheten. Jag finner det
natur ligt att Inriktningen sker mot en arbetsplatsanpassad verksamhet, främst
genom förebyggande åigärder. Samarbete bör ske med den allmänna hälso- och
sjukvården.

Taxan
för anslutning till företagshälsovården bÖr fastställas av jordbruksnämnden
efter förslag av Lantbrakshälsan AB och efter samråd med RRV. Nämnden bör också
granska Lanlbrukshälsan ÄB:s räkenskaper och förvaltning.

6 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 154

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 70

Jag
kan också ansluta mig tUl vad som föreslagits i fråga om socialförsäkringsskyddet
för lantbrukarna. Jordbraksnämnden bör således efter samråd med
försäkringsinspektionen godkänna försäkringsvillkoren.

Med
anledning av vad riksskatteverket framfört i sitt remissyttrande vill jag nämna
att de skatterättsliga frågorna för motsvarande försäkringar inom LO-SAF-området
f. n. bereds inom budgetdepartementet. Det är naturligt att de skatterättsliga frågoma
för socialförsäkringsskyddet på lantbrukets område får behandlas på samma sätt
som motsvarande försäkringar på LO-SAF-området. Det finns därför enligt min mening
inte anledning att avvakta ett slutiigt stäUningstagande tiU de skatterättsliga
frågoma innan genomförandet av lantbmkamas försäkringssystem påbörjas.

7.7
Avbytarverksamheten

I
1977 års beslut om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken uttalades alt ett
huvudsyfte med jordbrukspolitiken bör vara alt tillförsäkra dem som är
sysselsatta inom jordbruket i aUa delar av landet en ekonomisk och social
standard, som är likvärdig med den som jämförbara grapper uppnår, I
propositionen anförde jag vidare att jag fann det speciellt värdefullt att det
inom ramen för särskUda låginkomstsatsningar kunnat vidtas åtgärder för att
förbättra jordbrakarnas sociala standard, bl. a. i form av avbytarverksamhet,
och att det var nödvändigt att ägna denna del av den sociala standarden stor
uppmärksamhet i framliden. Om inle så sker skulle det bli svårt att åstadkomma
en önskvärd rekrytering till näringen, vilket i sin tur kunde leda till minskad
effektivitet.

Efter
atl ha erinrat om att regeringen hösten 1976 tillsatt en särskild utredning med
uppgift att lägga fram förslag till utbyggnad av avbylarservicen i jordbruket
framhöll jag att den långsiktiga målsättningen bör vara att alla lantbrukare
skall kunna erbjudas ersättare såväl vid sjukdom som vid regelbunden ledighet
och semester.

Riksdagen
anslöt sig till vad som i denna del anförts i propositionen.

Den
nuvarande avbytarverksamheten tiUkom år 1975. LRF är huvudman för
verksamheten. Lantbraksslyrelsen är tillsynsmyndighet. Verksamheten sköts av
Lantbrukets Avbytartjänst AB (Avbytartjänsten) som är helägt av LRF. Rådgivande
organ är Lantbrukets avbylarnämnd med företrädare för LRF, lanlbruksstyrelsen,
AMS och Svenska lanlarbeta-reförbundet.

Verksamheten
är öppen för alla lantbrukare med djur. Den avser i första hand att ge djurägama
möjlighet till regelbunden ledighet entvå dagar i månaden. Djurägare med
produktion av mjölk eller smågrisar får avgiften reducerad med hänsyn lUl
besättningens storlek. Kostnaderna för administration, avbytamas splUtld och
resor samt för avgifts-reduceringen täcks av medel som vid överläggningarna om
priserna på jordbrukets produkter avsatts för låglnkomstsatsningar.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 71

Utredningen
om utbyggd avbytarservice inom jordbruket har i febraari 1978 lämnat sitt
betänkande, vUket därefter har remissbehandlats. Uiredningens förslag innebär
att avbytarverksamheten, som år 1977 anlitades av ca 5 400 djurägare och
sysselsatte ca 500 ordinarie avbytare, under en tioårsperiod byggs ut så att
den vid periodens slut kan tiUgO' dose efterfrågan på avbytare för såväl
planlagd ledighet som vid länt' brukares sjukdom och mUitärinkaUelse. Det
totala behovet av avbytare beräknas till ca 5 300, varav ca 3 500
heltidsanställda och återstoden deltidsanställda. Rekryteringsbehovet beräknas
stiga från ca 600 år 1979 till ca 1 600 år 1989. När verksamheten är fullt
utbyggd behöver ca 1 100 avbytare rekryteras årligen.

Utredningen
föreslår att djurägare vid sjukdom skaU kunna anUta avbytare tUl en kostnad
som i regel motsvarar sjukpenningen. Skillnaden mellan den faktiska kostnaden
och sjukpenningen täcks genom Avbytartjänsten. Med hänsyn tiU att
möjligheterna alt tUlhandahåUa avbytare kommer att vara begränsade under
uppbyggnadsskedet föreslås att de angelägnaste arbetsuppgifterna inom
djurskötseln prioriteras. Enligt utredningen är det mest angeläget att först
sörja för en akut hjälp under den första delen av varje sjukdomstillfälle. Även
lantbmkare utan anlmalieproduktion föreslås i vissa fall kunna erhåUa avbytarhjälp
till nedsatt taxa. Vid inkallelse till militär repetitionsutbildning föreslås
avgiften motsvara dagpenningen och eventuellt näringsbidrag.

Remissinstanserna
tillstyrker eller länmar utan erinran förslagen tUI utbyggnad av avbytarverksamheten.
I fråga om finansieringen redovisas dock delade meningar.

Enligt
min mening bör en utbyggnad av avbylarservicen inom jordbruket i första hand
syfta tiU att göra det möjligt för familjelantbm-karna att liksom andra
yrkesverksamma kunna ta ut regelbunden ledighet och semester. AUa anställda
har av samhäUet genom lagstifming tUl-försäkrats noggrant angivna rättigheter i
dessa avseenden. Det är rimligt att samhället medverkar tlU att lösa denna
viktiga sociala fråga även för lantbmkama. Ett särskilt motiv härför är att
djuren kräver daglig tUlsyn, vilket innebär att ersättare måste träda in i
stället för den som är ledig.

Genom
en utbyggd avbytarservice kan också frågan om ersättare vid sjukdom få en
lösning. Inte enbart från den enskildes utan även från allmän synpunkt är det
angeläget att ersättarfrågan får en tiUfredsställande lösning i dessa
situationer. Konsekvenserna kan i flera hänseenden bli allvarliga om någon
trots sjukdom tvingas arbeta med djurskötsel. Som utredningen har föreslagit
bör avbylarservicen också kunna utnyttjas vid inkallelser till militär
repetitionsutbildning. Ett fungerande avbytarsystem skulle också kunna
medverka tlU att minska behovet av anstånd vid sådana inkallelser, vilket
skulle vara av värde för försvarsmakten.

Det
förslag som utredningen lagt fram är i första hand att betrakta

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 72

som
ett principförslag. Det är inte lämpligt att nu i detalj besluta om hur och i
vilken takt utbyggnaden av avbylarservicen skaU ske. Enligt min mening bör del
dock vara möjligt att inom den angivna tidsperioden nå målet all alla
lantbrukare som så önskar skaU kunna erbjudas avbytare vid sjukdom, regelbunden
ledighet, semester och militär repeti-tionsutblldnlng. Takten i utbyggnaden får
dock i praktiken anpassas tUl de medel som årligen kan ställas tlU förfogande
för att begränsa kostnaderna för den enskilde och till möjligheterna att rekrytera
avbytare.

Jag vill i detta
sammanhang också påpeka att en utbyggd avbytarservice Innebär en mte obetydlig
ökning av antalet sysselsättningstillfällen i glesbygderna såväl för personer
som önskar heltidssysselsättning som för sådana som föredrar deltidsarbete. Avbytaryrket
är efter vederbörlig utbildning lämpligt också för ungdomar.

I likhet med utredningen
och remissinstansema finner jag det angeläget atl den reguljära jordbmksulbUdningen
byggs ut i sådan omfattning atl den i framtiden kan tiUgodose behovet av avbytare.
Denna fråga bör ägnas slor uppmärksamhet av berörda myndigheter och
organisationer. Under uppbyggnadstiden bör liksom hittills komplettering ske
med kurser för avbytare inom ramen för arbetsmarknadsutbUdningen, Jag finner
det också värdefullt alt som utrednmgen föreslagit olika sätt prövas för dessa
kursers genomförande.

Utredningen har lämnat
förslag till villkor och priorileringsregler m. m, för anlitande av avbytare
vid planerad ledighet, sjukdom och militärtjänstgöring. Vidare har de
administrativa frågorna behandlats ingående. I likhet med remissmslansema har
jag inga pruicipieUa erinringar mot förslagen. Dessa torde emellertid på vissa
punkter föranleda ytterligare utredningar från huvudmannens sida. Jag tänker då
bl. a. på de konirollfrågor som datainspekiionen påtalat.

I likhet med utredningen
och remissinstanserna anser jag att den nuvarande organisationen av
verksamheten har fungerat väl. Jag delar därför uppfattningen att LRF även
fortsättningsvis bör vara huvudman för verksamheten.

I detta sammanhang viU jag
framhålla att den planlagda ledigheten grundad på abonnemang bör vara basen i
organisationen. Härutöver kan emellertid behövas ett icke oväsentiigt antal reservavbytare
framför allt för all klara behovet av avbytare vid sjukdom och mUitär repelitionsutbildning.
Vad gäller verksamhetens organisation bör del vidare ankomma på huvudmannen att
svara för en ändamålsenlig uppbyggnad av denna. Som utrednmgen har angett kan
därvid organisationen av den regionala arbetsledningen behöva ses över när
verksamheten utvidgas.

Lanlbruksstyrelsen bör
liksom hittiUs vara tUlsynsmyndighet med uppgift alt fastställa grundavgifter
och avgiftsregler efter förslag från huvudmannen och efter hörande av avbytamämnden.
Härvid bör beaktas eventuella överenskommelser vid överläggningarna om prisema
på

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 73

jordbrukets
produkter rörande exempelvis nivån på taxan. Styrelsen bör vidare granska och
godkänna verksamhetsplaner och årsredogörelser. Även de rådgivande organen bör
finnas kvar i nuvarande form och med oförändrade uppgifter. Jag finner det
också lämpligt att skolöverstyrelsen adjungeras tUl avbytamämnden när
utbildningsfrågor behandlas.

Jag
delar utredningens och remissin&tansemas uppfattning alt kostnaderna för
den planlagda ledigheten liksom hittUls finansieras med medel som avdelas i
samband med överläggningarna om priserna på jordbrukets produkter. Detta
innebär alt jordbmkarkollektivet solidariskt svarar för de kostnader, som inte
täcks av avgifter från dem som anlitar avbylarservicen för planlagd ledighet.

Medelsbehovel
för den del av verksamheten som rör avbytare vid sjukdom och mUilär repetitionsutbUdning
föreslår utredningen bli behandlat i särskild ordning vid överläggningarna om
priserna på jordbrukets produkter. Med hänsyn till vad jag tidigare sagt om
att det även från allmän synpunkt är angeläget alt ersättarfrågan får en
tillfredsställande lösning i dessa situationer finner jag detta väl motiverat.
Kostnaderna för avbytare vid mUitär repetitionsutbildning anser jag dock ha en
speciell karaktär varför de kräver ytterligare överväganden. Jag har för avsikt
atl senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Som
utredningen har föreslagit bör den utvidgade verksamheten starta den 1 januari
1979. Utbyggnadstakten får sedan anpassas på sätt jag tidigare anfört.

7.8
Förslag till ändring av lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbmkets
område

Jag
har i del föregående redovisat jordbruksnämndens förslag till ett avgiftssystem
för styrning av animalieproduktionens utbyggnad. Förslaget innefattar en
teknisk lösning av hur differentieringen av slaktdjurs-avgifter skall ske och
hur avgifterna inom äggproduklionen skall tas ul. Nämnden förordar att avgift i
vissa fall skall kunna tas ut direkt av producent och föreslår därför all
uppräkningen i 10 § jfersta stycket lagen om prisreglering på jordbrukets
område kompletteras så att skyldighet alt erlägga avgift åläggs dels
fläskproducent för tamsvin som han levererar till slakt, dels äggproducent för
värphöns som han innehar. Jag tillstyrker ifrågavarande förslag till ändring i
10 § lagen om prisreglering på jordbrukels område. Därjämte bör en mindre
redaktionell ändring göras i paragrafen.

I
delta sammanhang vUl jag i fråga om lagen om prisreglering på jordbrukets
område även la upp vissa andra ändringsförslag som har aktualiserats av
jordbruksnämnden. Nämnden framhåller att vissa av de uppgifter som har anförtrotts
regleringsföreningarna på jordbrukets område innebär myndighetsutövning.
Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 74

krävs
det stöd av lag för att överlämna förvaltningsuppgift som Innefattar
myndighetsutövning tiU bl. a. förening. De bemyndiganden tUl myndighetsutövning
som föreningarna har i dag är enligt övergångsbestämmelserna till
regeringsformen aUtjämt gällande utan hinder av att de inte har beslutats i
lag. Däremot kan inte några nya uppgifter av myndighetsnatur läggas på föreningama.
Mot bakgrund härav förordar jag i likhet med nämnden att i inledningen till
lagen om prisreglering på jordbrukets område införs en ny paragraf, 1 a §, med
ett bemyndigande för regleringsföreningarna att enligt de närmare föreskrifter
som beslutas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
jordbruksnämnden pröva frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande
syfte i fråga om de varuslag som omfattas av resp. förenings verksamhetsområde.
Införandet av den nya paragrafen kräver en justering av rubriken närmast före 1
§.

Som
en konsekvens av alt regleringsföreningarna efter införandet av 1 a § kommer
alt uttryckligen nämnas i lagen bör 6 § i lagen ändras i redaktionellt avseende
och kompletteras med en hänvisning till förening som avses 1 1 a §.

Vidare
ansluter jag mig lill jordbruksnämndens förslag om att räntebestämmelserna i
23 § lagen om prisreglering på jordbrukets område bör i fråga om tillämplig
räntefot för dröjsmålsränta bringas i överensstämmelse med 6 § räntelagen
(1975: 635).

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukets område.

8
HemstäUan

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hem&läUer jag att regeringen föreslår
riksdagen

dels
att antaga förslaget till

1. lag
om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jord

brukels område,

dels
att

2. godkänna
de av mig förordade grtmderna för reglering av pri

ser m. m, på vissa jordbmksprodukter för tiden den 1 juli

1978den 30 juni 1981,

3,
godkänna de av mig förordade grundema
för reglering av sockernäringen för tiden den 1 juli 1978den 30 juni 1979,

4,
godkänna vad jag har förordat i
fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret
1978/79 eller har influtit under tidigare regleringsår.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 75

5,
medge att den rörliga kredit på
högst 120 mUj. kr. som år 1973 ställdes tiU siatens jordbruksnämnds förfogande
i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelnuigsplanen för införselavglftsmedel
får imder regleringsåret 1978/79 användas av regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, statens jordbraksnämnd, för ändamål inom
jordbruksprisregleringen och regleringen av sockemäringen,

6,
godkänna de av mig förordade
grunderna för ändrat stöd till vallfröodlingen,

7,
godkänna vad jag har förordat
om avveckling av det särskilda övergångsbidraget åt jordbrukare,

8,
godkänna de av mig förordade
grunderna för förelagshälsovården och socialförsäkringsskyddet för
lantbrukarna,

9,
godkänna de av mig förordade grundema
för utbyggd avbytarverksamhet inom jordbruket.

Ärendet
bör behandlas under mnevarande riksmöte.

9
Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79 DRIFTBUDGETEN

TIONDE
HUVUDTITELN C. Jordbruksprisreglering C 3. Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område

1976/77
Utgift 3 126 589 260 1977/78 Anslag 3 608 000 000 1978/79 Förslag 3 666 000 000

Under
anslaget anvisas medel för oUka prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids
främst kostnaderna för livsmedelssubventionema och prisstoppet i form av
ersättning till jordbraket för uteblivna pris- och avgiftshöjningar samt för subventionering
av viss livsmedelsimport. Vidare utgår medel lill låginkomslsatsning, avbytarverksamhet
och andra sociala satsningar inom jordbruket samt medel som ersättning för
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även kostnaderna
för prisutjämningen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

1977/78

Beräknad
ändring 1978/79

Statens jordbruksnämnd

Föredraganden

Anslag

Prisuljämning

166 000 000

+ 14 000 000

+ 14 000 000

Ersättning till följd äv prisstopp m.m.

3 156 000 000

+ 44 000 000

+44 000 000

Låginkomslsatsning m.m. inom jordbruket

217 000 000

__

Ersättning
för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen

67 000 000

Diverse
kostnader

670 000

Summa
(avrundad)

3 608 000 000

+ 58 000 000

+ 58 000 000

Statens
jordbruksnämnd

Prisutjämning
i anledning av vissa åigärder inom EFTA och EG utgår för vissa
jordbruksråvaror till livsmedelsindustrin. Prisuljämnings-förfarandet
administreras av riksskatteverket och jordbruksnämnden. Från poslen prisuljämning
bekostas också kompensationen för den kosl-nadsfördyring som lullskyddet för fettvaror
medför för livsmedelsindustrin och den tekniska industrin. För budgetåret
1977/78 beräknas kostnaderna komma alt uppgå till ca 160 milj. kr. mot tidigare
beräknade och anvisade 166 milj. kr.

För
budgetåret 1978/79 räknar nämnden med ett medelsbehov för prisutjämningen av
180 milj. kr.

Från
posten Ersättning till fölfd av prisstopp m. m. bestrids kostnaderna för ersättning
tUl jordbruket dels till följd av uteblivna införsel-och förmalningsavglflshöjnlngar
samt föreskrivna avgiftssänkningar på grund av livsmedelssubvenlionering och
prisstopp, dels ersättning till jordbruket för genom prisstoppet förhindrade
prishöjningar på kött, fläsk och ost, vilkas priser annars skulle ha höjts tUl
följd av stigande världsmarknadspriser. Ersättningen beräknas på inom landet
marknadsförda kvantiteter av inhemsk vara.

Jordbruksnämnden
beräknar, under föratsättning av att nuvarande tendens blir beslående i fråga
om konsumlionsutvecklingen, kostnaden för livsmedelssubventionema för mejeri-
och köttvaror tlH 2 992 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Beloppet inrymmer
också kostnader för broilerstödet.

Kostnaderna
för subventioneringen av mjöl och matbröd beräknas av nämnden till 120 milj.
ler. för budgetåret 1977/78.

Kostnaderna
för ersättning till jordbruket till följd av genom prissloppet förhindrade
prishöjningar på varor, vars priser annars skulle ha höjts till följd av stigande
världsmarknadspriser, är svåra alt beräkna.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 77

Jordbruksnämnden
beräknar i sin anslagsframställning emellertid dessa kostnader tiU 80 mUj. kr.
för budgetåret 1977/78.

Sammanlagt
beräknar jordbmksnämnden sålunda kostnaderna för ersättningen tUl följd av subventionering
och prisstopp till ca 3 200 milj- kr. för budgetåret 1977/78.

För
budgetåret 1978/79 beräknar jordbraksnämnden, under förutsättning av bl. a.
fortsatt subventionering och prisstopp, medelsbehovet till 3 200 milj. kr.

Till
poslen för låginkomslsatsning m. m. inom jordbruket anslogs budgetåret 1977/78
217 milj. kr. Enligt regeringens beslut får därav högst 167 mUj. kr. användas
till atl bestrida kostnaderna för leveranstillägg till mjölkproducenter, stöd
till smågrisproduktion samt avbytarverksamhel resp. företagshälsovård inom
lantbruket medan 50 mUj. kr. får tas i anspråk för uppbyggnad av ett
försäkringssystem för lantbrukare. Beloppet 167 mUj. kr. fördelas med 115 mUj.
kr. för leveranstUlägg för mjölk, 25 milj. kr. för slöd åt
smågrisproduktionen, 25 milj. kr. för avbytarverksamheten inom jordbruket samt
2 milj. kr. för uppbyggnad av ett system för företagshälsovård inom
lantbruket.

Besparingar
på och överskridanden av de för leveranstUlägg för mjölk och smågrisstöd
beräknade beloppen får tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet
inom jordbruket.

Nämnden
föreslår alt 217 mUj. kr. får disponeras för låginkomstsats-ning m. m. för
budgetåret 1978/79 och upptar därför reservationsvis en post på nämnda belopp
för detla ändamål.

Poslen
för ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen på 67 milj.
kr. fördelar sig med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av parliprisel på konsumllonsmjölk
och med 12 milj. kr. för pristillägg för får- och lammkött. Motsvarande
kostnader har före regleringsåret 1974/75 bekostats med införselavglftsmedel
som influtit utöver den s. k. fördelningsplanen. Under förutsättning av
oförändrad finansieringsform även under budgetåret 1978/79 upptar jordbruksnämnden
därför reservationsvis en post på 67 milj. kr.

Posten
till diverse kostnader som under senare år till väsentlig del åtgått till SCB:s
kostnader för skördeskadeskyddet och för den årliga undersökningen av fodersädsskörden,
bör enligt nämnden få disponeras för olika projekt och undersökningar. Som
exempel anger nämnden, förutom den årliga undersökningen av fodersädsskörden,
provundersökning beträffande hushållens utgifter för livsmedel och inventering
av förbrukningen av handelsgödsel. Nämnden upptar ett oförändrat belopp av 670
000 kr. för budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Med
hänvisning lUl sammanställningen och tUl vad jag tidigare har anfört hemställer
jag att regeruigen föreslår riksdagen

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:154 78

atl
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 3 666 000 000 kr.

C
6. Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m.

1976/77
Utgift 2 443 709

1977/78
Anslag 2 000 000

1978/79
Förslag 5 400 000

Anslaget
används för utbetalningar dels enligt kungörelsen (1967: 422) om särskilt
övergångsbidrag och avgångsvederlag åt jordbrukare (ändrad 1977: 353), dels
med anledning av besvärsärenden i fråga om arealtillägg och övergångsbidrag enUgt
tidigare bestämmelser, dels enligt rennäringskungörelsen (1971:438, ändrad
senast 1975: 138) för särskUt avgångsvederlag åt renägare. Enligt beslut av
riksdagen (prop. 1977/78: 19, JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78: 103) skaU
avgångsvederlag ål jordbrukare inle utgå efler den 30 juni 1978.

Lantbru
kss ty relsen

Antalet
beviljade ansökningar om särskilt övergångsbidrag åt jordbrakare för år 1975
uppgick till ca 4 000. Bidrag på ca 2,4 milj. kr. betalades ut hösten 1976.
Styrelsen uppskattar medelsbehovet till ca 1,3 milj. kr.

Kostnaderna
för avvecklingen av det särskUda övergångsbidraget beräknas till ca 4 milj.
kr. Avvecklingen bör ske budgetåret 1978/79.

I
fråga om avgångsvederlag åt jordbrukare uppgick utgifterna under år 1976 till
42 140 kr. Styrelsen beräknar medelsbehovet tiU ca 50 000 kr.

För
särskilt avgångsvederlag åt renägare uppgick utgifterna under år 1976 till 18
000 kr. Styrelsen beräknar medelsbehovet till ca 50 000 kr.

Föredraganden

Med
hänvisning till vad jag tidigare har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen

att
tUl Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 5 400 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

YII.
Fonden för förlag till statsverket

VII:
2. Lagring av jordbruksprodukter

Enligt
beslut av riksdagen (prop. 1976/77: 94, JoU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 257)
ställde regeringen den 9 juni 1977 det för budgetåret 1970/71 anvisade investeringsanslagel
Lagring av jordbruksprodukter av

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 79

90
milj. kr. till statens jordbruksnämnds förfogande under budgetåret 1977/78.
Därutöver anvisade riksdagen ytterligare 50 milj. kr. tiU lagring av
jordbruksprodukter. De anvisade medlen, 140 milj. kr., används främst för
erforderlig säsongmässig lagring av smör och köttvaror. Medlen ställs till
lagerhallarnas förfogande som rörelsemedel mot ränta som motsvarar gällande
diskonto med tillägg av 1/2 %.

Statens
jordbruksnämnd

Jordbmksnämnden
anför atl de anvisade medlen vid ingången av regleringsåret 1977/78 i sin
helhet utiånades. Samtidigt förelåg ett lånebehov på ytterligare ca 40 milj,
kr. Den främsta orsaken lUl det höga lånebehovet var en stor lageruppbyggnad
av fläsk som bl. a. skett för att möta den säsongmässigt höga konsumtionen
under fjärde kvartalet.

Jordbruksnämnden
räknar med oförändrad lagringsvolym även i fortsättningen samtidigt som
varuvärdet ökar, vilket gör att efterfrågan på rörelseraedel stiger vid
oförändrad lagervolym. Nänmden föreslår därför en höjning av medelsanvisningen
med 35 milj. kr. tiU 175 milj. kr.

Föredraganden

För
lagring av jordbruksprodukter anvisades budgetåret 1970/71 90 milj. kr. och för
budgetåret 1977/78 ytterligare 50 milj. kr. För budgetåret 1977/78 får jordbmksnämnden
därmed förfoga över högst 140 milj. kr. för denna lagring. Mot bakgrund av det
behov av medel som föreligger föreslår jag alt ytterUgare 35 milj. kr. anvisas
för ändamålet för nästa budgetår.

Det
bör övervägas att för tiden därefter ställa erforderliga medel föc ifrågavarande
säsongmässiga lagring tiU förfogande genom en rörlig kredit i
riksgäldskontoret. Det bör ankomma på jordbruksnämnden alt pröva denna fråga
och att därefter Inkomma med förslag tUl regeringen.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.
medge att de för budgetåren
1970/71 och 1977/78 anvisade medlen till investeringsanslaget Lagring av
jordbruksprodukter under budgetåret 1978/79 får användas för det med anslaget
avsedda ändamålet,

2.
till Lagring av
jordbruksprodukter för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 35
000 000 kr.

10
Beslut

Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 80

Innebal!

Propositionen
.................................................... .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ........................ .... 1

Förslag till Lag om
ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på

jordbrukets område ........................................... .... 2

1
Inledning ..................................................... .... 4

2
Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område ..... 6

2.1 Nuvarande
förhållanden .............................. 6

2.1.1
Systemet för inflationsskydd
och inkomstföljsamhet 6

2.1.2
Justeringen av införselavgifter
m. m, den 1 juli 1977 7

2.1.3
Justeringen av införselavgifler
m.m. den 1 januari 1978 8

2.1.4
Sammanfattning av de under
regleringsåren 1974/75

1977/78
utgående kompensationsbeloppen m. m. .. 10

2.1.5......................................................... Sockerregleringen 12

2.2 Statens
jordbruksnämnd ............................. 13

2.2.1................................................... Prisregleringens
allmänna utformning för jordbruks

produkter utom sockerbetor och socker .... 13

2.2.1.1
AUmänt ................................... .. 13

2.2.1.2
Jordbrukarnas inkomster från
eget arbete och eget kapital, m. m 14

2.2.1.3
Kostnadsutvecklingen inom
jordbruket .... 15

2.2.1.4
Kostnader för uppsamling och
förädling .... 16

2.2.1.5
Fördelningsmelod,
VM-klausul, exporlpro-duklion m. m 17

2.2.1.6
Övriga frågor ............................. .. 19

2.2.2......................................................... Prisregleringen
för olika produkter 20

2.2.2.1
VegetabUier utom socker .............. .. 20

2.2.2.2
Mjölk och mejeriprodukter ............. 22

2.2.2.3
Styrning av animalieproduktionens
utbyggnad 23

2.2.3
Sockerregleringen ............................ .. 25

2.2.4
Livsmedelssubventionernas
effekter ........ 29

2.2.5
Införselavgiftsmedel m. m........................ 31

2.2.6
Lagförslag............................................. 37

2.2.6.1
Bemyndigande för jordbrukels
regleringsföreningar att utöva viss myndighetsfunktion .. 37

2.2.6.2
Anpassning tUl räntelagen.............. .. 37

2.2.6.3
Avgiftsskyldighet för fläsk-
och äggproducent 38

3 Slöd
till odlingen av vallväxlfrö............................ .. 38

3.1
Nuvarande förhåUanden ............................. 38

3.2
Vallfrönämnden ........................................... 39

3.3
Statens jordbruksnämnd ............................. 40

3.4
Remissyttrandena ...................................... 40

4 Avveckling
av det särskilda övergångsbidragel........ .. 41

4.1
Nuvarande förhållanden .............................. 41

4.2
Lantbruksstyrelsen....................................... 42

4.3
Remissytlrandena ...................................... 43

5................................................................... Företagshälsovården
och försäkringssystemet för lantbrukare .. ................................................... 43

5.1 Nuvarande förhållanden ............................. 43

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:154 81

5.2
Siatens jordbraksnämnd ............................. . 43

5.3
Remissyttrandena ..................................... . 45

6 Utbyggd
avbytarservice inom jordbruket .............. 47

6.1
Nuvarande förhållanden .............................. 47

6.2
Utredningen om utbyggd avbytarservice
inom jordbruket .. 48

6.3
Remissytlrandena ..................................... . 53

7 Föredraganden
.............................................. 55

7.1
Prisreglering av
jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker 55

7.2
Sockerregleringen ..................................... . 62

7.3
Införselavgiftsmedel m. m............................. . 64

7.4
Stöd till vallfröodlingen ............................... 66

7.5
Avveckling av det särskUda
övergångsbidraget.. 68

7.6
Företagshälsovård och
socialförsäkringsskydd inom lantbruket 68

7.7
Avbytarverksamheten ............................... 70

7.8
Förslag till ändring av lagen
(1967: 340) om prisreglering

på
jordbrukets område ................................. . 73

8
Hemställan ................................................. . 74

9
Anslagsfrågor för budgetåret
1978/79 ................. 75

10
Beslut ........................................................... . 79

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM l » 78 780252

Doktrin (1)

  1. Håkan Strömberg, Normprövning i nyare rättspraxis, FT 1988 nr 4 s. 121, på s. 133 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

43 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (42)

42 kopplingar i 25 dokument.

  1. Bet. 1985/86:JoU24 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. (prop. 1985/86:100 bilaga 11 delvis, samt prop. 1985/86:166) s. 24 i texten
  2. Prop. 1985/86:166 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 34 i texten
  3. Prop. 1984/85:211 om regiering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 20 · s. 80 i texten
  4. Bet. 1984/85:AU6 om semester s. 11 i texten
  5. Prop. 1983/84:191 om vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen, m.m. s. 10 · s. 52 i texten

Visa alla 25

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1988 s. 121 Håkan Strömberg, Normprövning i nyare rättspraxis s. 133 i texten