Sök i Ratio Lex

om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, m.m.

19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:158, om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:158

Regeringens proposition 1975/76: 158

om
ändring I lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,
m. m.

beslutad
den 11 mars 1976.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

GE.
STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås att grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
höjs från 5 miljarder till 6 miljarder kr. Vidare föreslås att sladshypoleksförening
får möjlighet att lämna lån till kommun utan säkerhet av panträtt i fastighet
eller tomträtt. Det föresläs också att stadshypotekskassan (år utökad rätt att
bevilja sladshypoleksförening bidrag av sin årsvinst och att gällande
skatteregler ändras så att bidrag från kassan tili förening blir avdragsgill
omkostnad för kassan och skattepliktig intäkt för föreningen.

I Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 158

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:158 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
om stadshypoteksföreningar

Härigenom
föreskrives att 13, 15, 19 och 31 §§ lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

13S

Som grundfond för kassan ställer Som grundfond för kassan ställer

staten till förfogande en av riksgälds- staten till förfogande en av
riksgälds

fullmäktige utfärdad garantiförbin- fullmäktige utfärdad garantiförbin

delse på fem miljarder kronor. delse på sex miljarder kronor

15!;
Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond om ej annal följer
av tredje eller fjärde stycket.

Reservfonden
skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent av kassans skulder.

Uppgår
reservfonden till belopp som

anges
i andra stycket, får förening av

kassans
årsvinst beviljas bidrag utan

återbetalningsskyldighet.

Uppgår
reservfonden till två procent av kassans skulder, får vinstmedel

användas
för syfte som hänger samman med kassans ändamål.

Av
kassans årsvinst får förening beviljas bidrag ulan återbetalningsskyl-dlghei tiU
att täcka föreningens förvahningskostnader.

19
S Sladshypoleksförening har till än- Sladshypoleksförening har till ändamål
att lämna lån mot säkerhet damål att lämna lån mot säkerhet av inteckning i
fast egendom eller av inteckning i fast egendom eller tomträtt och lån åt samfällighetsför-
tomträtt och lån åt samfällighetsför-ening samt att driva annan verksam- ening
eller kommun samt att driva hel som står i samband därmed. annan verksamhel som
slår i samband därmed.

31 S Till samfällighetsförening
får Till samfällighetsförening eller stadshypoteksförening lämna
lån kommun lår stadshypoteksförening

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Omtryckt 1974:261, Senaste
lydelse av lagens rubrik 1975:653.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse utan inteckningssäkerhet.

Samfällighetsförening
(år ej beviljas lån till högre belopp än del vartill med hänsyn lill 30 >;
första och tredje styckena lån mot intecknings-säkerhet sammanlagt kunnat lämnas
för de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten.

Lån
för lämnas samfällighetsförening även i form av byggnadskreditiv. Första och
andrastyckena äger därvid motsvarande tillämpning.

Föreslagen
lydelse

lämna
lån utan inteckningssäkerhei. Lån lill kommun får dock lämnas endast för
bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån
för anordnande av alhnän samlingslokal.

Samfällighetsförening
får ej beviljas lån till högre belopp än del vartill med hänsyn lill 30 ii
första och tredje styckena lån mol inteckningssäkerhei sammanlagt kunnat
lämnas för de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten. Kommun
får ej beviljas lån till högre belopp än som hade kunnat utgå, om lånet hade
lämnats mot inteckningssäkerhet med företräde framför del statliga lånet.

Lån
får lämnas samfällighetsförening eller kommun även i form av byggnadskreditiv.
Första stycket och andra stycket första meningen äger därvid motsvarande
tillämpning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft en vecka efler den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I*
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 158

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:158 4

2
Förslag till

Lag
om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till stadshypoteksförening m. m.

Härigenom
föreskrives följande.

Vid
beräkning av nettointäkt av rörelse enligl kommunalskaltelagen (1928:370) och
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (år Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
njuta avdrag för bidrag som lämnas till stadshypoteksförening. Mottagaren
skall ta upp sådant bidrag som skattepliktig intäkt av rörelse.

Denna
lag träder i kraft en vecka efler den dag, dä lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången
vid 1977 års taxering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:158

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-03-11

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carisson, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande:
statsrådet Sträng

Proposition
om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
om stadshypoteksföreningar

1
Inledning

Stadshypoieksinstitutionen
består av en central kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa - och
lokalt verksamma stadshypoteksföreningar. Stadshypotekskassan har till uppgift
att genom upplåning mot obligationer skaffa medel lill utlåning genom
föreningarna. Dessa lämnar i sin tur lån mol säkerhet av panträtt i faslighet
eller tomträtt och lån ät samfällighetsförening. Storieken av kassans
upplåning bestäms av storieken av en grundfond som slalen ställer till kassans
förfogande. Upplåningen får inte överstiga ett belopp som motsvarar tio gånger gmndfondens
storiek. Grundfonden, som består av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskoniorel
har utfärdat, uppgår f n. till 5 miljarder kr. Föreningarnas låneverksamhet skall
avse bebyggelse med bostäder eller afrärslokaler eller, om tiebyggelsen finansieras
med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän
samlingslokal, även sådan bebyggelse. Stadshypotekskassan har i skrivelse den
26 november 1975 hemställt att kassans grundfond höjs till minst 6 miljarder
kr. I skrivelsen har kassan vidare hemställt dels att stadshypoteksförening ges
rätt alt lämna lån åt kommun ulan säkerhet av panträtt i fast egendom eller
tomträtt, dels att kassan får vidgad rätt alt bevilja sladshypoleksförening
bidrag av sin årsvinst, och dels att gällande skatteregler ändras så att bidrag
från kassan till förening blir avdragsgill omkostnad för kassan och
skattepliktig intäkt för föreningen.

Efter
remiss har yttranden över stadshypotekskassans skrivelse avgetts av
bankinspektionen, riksskatteverket, bostadsstyrelsen, delegationen för bostadsfinansiering,
fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskoniorel och Svenska
kommunförbundet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:158 6

2
Gällande ordning m. m.

De
vikiigasie reglerna om sladshypoleksinsiitutionernas verksamhet fmns i lagen
(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar
(ändrad senast 1975:653) och i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar (ändrat senast 1974:185). 1
det följande skall redovisas innehållet i vissa av lagens bestämmelser.

Stadshypotekskassan
har enligt 1 S till ändamål att driva lånerörelse genom alt lämna lån ål sladshypoleksröreningarna
och att driva annan verksamhet som står i samband med lånerörelsen. Medel för
sin verksamhel anskaffar kassan genom lån mot obligationer eller genom annan
upplåning (7 i; första stycket). Hur omfattande kassans upplåning får vara är
beroende av lagens regler om kassans grundfond.

Föreskrifter om kassans grundfond
och högsta belopp för kassans utlåning till stadshypoieksföreningarna finns i
7, 13 och 14 §§. Staten ställer till förfogande som grundfond för kassan en
garantiförbindelse på 5 miljarder kr, som riksgäldsfullmäktige har utfärdat.
Grundfonden bildar del yttersta undeHagef för kassans verksamhet, eftersom den
utgör grunden för beräkning av kassans upplåningsmaximum. Del sammanlagda
beloppet av kassans låneskuld lår inle översliga tio gånger grundfondens storiek.
Låneskulden får således inte vara större än 50 miljarder kr. Avser kassan att
ta grundfonden i anspråk, skall den göra anmälan till riksgäldskoniorel. Förutsättningarna
för att kassan skall få ta grundfonden i anspråk för att fullgöra sina
förbindelser är antingen alt medel till detta tillfälligtvis saknas eller att
kassan har gått i likvidation. Vid likvidation flr grundfonden dock endast utnyttjas
i den mån det saknas annan tillgång som svarar för kassans förbindelser. Har
grundfonden tagits i anspråk i annat fall än vid likvidation, skall uttaget
belopp snarast möjligt återbetalas. Kassan har att ersätta staten den ränta som
staten kan ha ulgetl med anledning av att fonden har tagits i anspråk. Skulle gmndfonden
gå ned mer än 5 "n genom förluster som har uppkommit på kassans rörelse i
dess helhet krävs regeringens medgivande till all kassan tar upp nytt lån. Är
nedgången större än 10 "o, fordras också riksdagens medgivande. Tas
grundfonden i anspråk för att täcka förlust, skall kassan anmäla delta till
regeringen.

Stadshypoleksföreningarnas
ändamål är alt lämna lån mot säkerhet av panträtt i fastighet eller tomträtt
och lån åt samfällighetsförening liksom alt driva annan verksamhet som står i
samband med låneverksamhelen (19 i;). Föreningarnas låneverksamhet skall avse
fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet som bebyggs för att användas
huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler. Lån får lämnas också för
annan bebyggelse, om den finansieras med stöd av statligt bostadslån eller
statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal (20 S andra stycket).
Närmare bestämmelser om lånerörelsen ges i 28-31 SS. Huvudregeln är att
förening

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:158 7

endasl
får lämna lån mol betryggande säkerhet av panträtt i fast egendom eller i
tomträtt. Stadshypoteksförening får dock lämna lån till samfällighetsförening
utan pantsäkerhet. Lån kan lämnas även i form av byggnadskreditiv, dvs. lån
för alt täcka kostnader under byggnadstid. 1 fråga om lån mot panlsäkerhet
gäller att panträtten måsle avse minsl samma belopp som lånet och ligga inom
tre fjärdedelar av den aktuella fastighetens eller byggnadens uppskaltningsvärde.
Detta värde besiäms av föreningen på grundval av en särskild värdering. Har slatligl
lån beviljats för att främja bostadsbyggandet, är huvudregeln dock att
uppskattningsvärdet skall er-sällas av del pantvärde som länsbostadsnämnden
fastställer enligt bestämmelserna om sådana statliga lån, jfr 32 S
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) och 27 § bostadslånekungörelsen
(1967:552). I fråga om lån till samfällighetsförening gäller alt lånet inte får
beviljas till högre belopp än det lån som hade kunnat beviljas mot pantsäkerhet
i de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten.

Medlemmar
i stadshypoieksföreningarna är lånlagarna, dvs. de fastig-helsägare, tomträitshavare
och samfällighetsföreningar, som hos föreningen har lån för vilka föreningen
har fått medel från stadshypotekskassan (21 S).

Lagen
innehåller i 13-16 SS - utöver föreskrifter om kassans grundfond - föreskrifter
om avsättande av medel till en reservfond för kassan. Kassans behållna årsvinst
skall avsättas till en reservfond, som skall uppgå till lägst ett belopp som
svarar mot 1 ''. av kassans skulder. Uppgår reservfonden lill 2 "h av
kassans skulder, får vinstmedel användas för syfte som hänger samman med
kassans ändamål. Föratt läcka föreningens förvaltningskostnader får föreningen
av kassans årsvinst beviljas bidrag utan återbetalningsskyldighet. Skulle
förening ha lidit föriust som den inte kan täcka med sin säkerhetsfond - varje
förening skall i enlighet med vad som sägs i fortsättningen ha en säkerhetsfond
- fär kassan bevilja föreningen bidrag ur reservfonden utan återbelalningsskyldighel.
För sådani bidrag (är dock högst hälften av reservfonden användas och bidrag
(år inte lämnas utan att ombud för föreningarna har hörts på stämma. Kassans reservfond
fär i övrigt användas endast för all täcka föriust som har uppkommit pä
kassans rörelse i dess helhet. Går reservfonden ned under del föreskrivna
beloppet, skall den snarast åter ökas till detta.

Hos
föreningarna motsvaras kassans reservfond av säkerhetsfonder. Bestämmelser om
säkerhetsfond finns i 34-36 §§ i lagen. 1 likhet med vad som gäller om kassans
reservfond skall förenings behållna årsvinst avsättas till en säkerhetsfond,
som skall uppgå till lägst ett belopp motsvarande 1 "n av föreningens
skulder. Kan en förening inle uppfylla detta krav, skall säkerhetsfonden i
stället tillsammans med de övriga föreningarnas säkerhetsfonder och kassans
reservfond uppgå till ett belopp som motsvarar 2 % av kassans skulder.
Avkastning av säkerhetsfonden skall läggas till fonden. Överstiger fonden 2 96
av föreningens skulder, får dock - efter kassans medgivande - avkastningen
användas till att bestrida föreningens förvalt-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:158 8

ningskostnader
eller - i den mån detta inte behövs - till att bereda medlemmarna lättnad i
lånevillkoren. Enligt 37 S skall låntagare eriägga förvaltnings- och fondbidrag
till sin förening. Bidraget utgår med det belopp som fordras för föreningens
förvaltningskostnader och för avsättning lill säkerhetsfonden.

1
skattehänseende gäller alt kassan och föreningarna enligt 29 S 3 mom, tredje
och fjärde styckena kommunalskattelagen (1928:370) från rörelseintäkt får dra
av belopp som har satts av till reserv- eller säkerhetsfond, i den mån
avsättningen är nödvändig för att fonden skall uppgå lill ett belopp motsvarande,
för kassans del 2 "n och för förenings del 2,5 "n av skulderna Vad
beträffar bidrag utan ålerbelalningsskyldighel från kassan lill förening kan
nämnas alt de allmänna reglerna om öppna koncernbidrag i 43 S 3 mom. kommunalskaltelagen
inte är tillämpliga på bidrag från kassan till förening. Om speciella skäl
föreligger kan regeringen dock enligt samma lagmm medge att bidrag frän ett
företag till ett annal anses som avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren, även om de allmänna reglerna för öppna koncernbidrag
i lagen inte är tillämpliga. Det krävs då alt intressegemenskap råder mellan de
båda företagen och att bidraget lämnas för verksamhet av väsentlig betydelse
från samhällsekonomisk synpunkt.

3
Stadshypotekskassans skrivelse

När
det gäller frågan om höjning av stadshypotekskassans grundfond uppger kassan i
sin skrivelse att den utelöpande obligations-skulden den 31 oktober 1975
uppgick till 44 686 855 000 kr. Vid denna lidpunkt hade även försålts
obligationer till ett belopp av ytteriigare 465 155 000 kr. med likvid senare.
Med hänsyn tagen till sistnämnda belopp uppgick den outnyttjade upplåningsrätlen
vid nämnda datum lill 4 847 990 (MX) kr.

De
anförda siffrorna aktualiserar enligl kassan frågan i vad mån den sålunda
återstående upplåningsrätten kan anses tillfyllest för att möta stads-hypoleksinsiitutionens
upplåningsbehov under den närmaste tiden.

Till
belysning av stadshypotekskassans behov av upplåningsrält hänvisar kassan lill
följande uppställning beträffande utvecklingen under senare år av kassans obligalionsskuld
och låneverksamhel:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:158

,4r

Belopp

utelöpande

Nettoök

ning av

uie-

obligationer

Slående

hypotekslån

milj, kr

milj. kr.

%

1965

12 145

1255

11,4

1966

14 128

1978

16,1

1967

16 027

1893

13,3

1968

18 583

2 563

15,9

1969

22 353

3 699

19,8

1970

25 951

3 494

15,6

1971

29 733

4 282

16,5

1972

32 364

2 901

9,6

1973

36074

3418

10,3

1974

40 622

4 789

13,1

1975-31/10

45 152

4 285

10,4

Anm,
Åren 1965-1968 avser uppgifterna även Svenska bostadskreditkassan, som den 1
januari 1969 gick upp i stadshypotekskassan. I beloppen utelöpande obligationer
har räknats in vid resp. lidpunkt försålda men inle likviderade obligationer.

Med
hänvisning till tablån framhåller kassan all omfattningen av låneverksamheten
under de senaste åren ökat avsevärt. Enligt kassan är det inte möjligt att med
någon större grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om de läneökningar som
verksamheten kan resultera i underden närmaste framliden. Kassan synes dock
böra vara beredd alt tills vidare möta låneanspråk av ungefär samma
storleksordning som har förelegat under de senaste åren. Det framhålls också
att beloppet av de balanser inneliggande beviljade låneansökningar,som kassan till
följd av läget pä kapitalmarknaden inte har kunnat effektuera, den 31 oktober
1975 uppgick till 6 271 000000 kr., ett belopp som sålunda översteg den
samtidigt återstående outnyttjade upplåningsrätten. Kassans upplåningsmarginal
torde därför (å anses otillräcklig och en höjning av grundfonden erforderiig.

Beträffande
storieken av det belopp, med vilket grundfonden nu lämpligen bör ökas, erinrar
kassan om de synpunkter som kassan i tidigare framställningar har uttryckt.
Kassan har sålunda framhållit bl.a. att låneansprä-ken i främsta rummet är
beroende av hur omfattande det bostadsbyggande blir som statsmakterna efter
prövning från bostadspolitiska synpunkter har funnit vara så angeläget alt det
bör ges utrymme i investeringsplanerna. Kassan har vidare strukit under att en
grundfondshöjning endast skapar formella förutsättningar för en ökad
obligationsutgivning och sålunda inte i och för sig bereder möjlighet till en
ökad utlåning. Kreditgivningens omfattning och inriktning är beroende av andra
faktorer och måste följa de normer som förestavas av den allmänna kredilpolitiken.
Dessa uttalanden äger tillämpning jämväl beiräffande den nu ifrågasatta
höjningen.

Med
beaktande av det sagda anser kassan att grundfonden bör ökas till minst 6
miljarder kr.

Kassan
lar därefter upp en fråga rörande föreningarnas långivning lill kommunerna. Av
gällande bestämmelser följer att

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:158 10

stadshypoteksförening
får lämna lån till kommun endast mot säkerhet av paniräit i fast egendom eller
tomträtt. Enligl kassan har delta förhållande inte tidigare föranlett problem.
Finansieringen av bostäder och bostadskomplement har skett genom att
kommunernas bostadsföretag varit ägare till belånade egendomar och någon
utlåning direkt lill kommunerna har inte ifrågasalts, 1 och med att
möjligheterna har ökats att finansiera anläggningar av typen pensionärsbosläder,
barndaghem, fritidshem saml lokala centrumanläggningar, inklusive byggnader
avseende sjukvård och skolor, med statligt bostadslån har emellertid behov
visat sig föreligga av sedvanlig bottenlångivning lill kommun. Gällande beslämmelser
har därvid lagt hinder i vägen för sådan långivning utan inteckningssäkerhet.

1
fråga om långivning avseende samlingslokaler behandlades det aktuella spörsmålet
i det förslag som förelades riksdagen med anledning av samlingslokalutredningens
betänkande (prop. 1973:1, bilaga 13 p E 7). Kassan erinrar om att chefen för
dåvarande inrikesdepartement därvid anförde att frågan om ändring av del för sladshypoleksinstilutionen
gällande kravet på pantsäkerhet för alt institutionen skall kunna medverka vid
belåning av kommunägda samlingslokaler lorde (1 behandlas i annat sammanhang.

En
annan fråga som kassan tar upp i sin skrivelse gäller kassans möjligheter synpunkt.

Kassan
föreslår nu att möjlighet öppnas för stadshypoieksföreningarna att lämna lån
direkt till kommun utan att kräva pantsäkerhet. Kassan erinrar om att
Sparbankernas Inteckningsakliebolag genom beslut av regeringen hösten 1975 har
erhållit motsvarande möjlighet. Enligt kassan bör stads-hypoieksförenings rält
att lämna lån av förevarande slag liksom för Sparbankernas
Inteckningsaktiebolag tiegränsas sä att lånet skall avse bebyggelse som
finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt län för anordnande
av allmän samlingslokal och inte 11 avse högre belopp än upp lill statslånets
nedre gräns.

En
annan fråga som kassan tar upp i sin skrivelse gäller kassans möjligheter att
lämna bidrag utan äterbetalningsskyldighet lill föreningarna i syfte att
konsolidera dessa. Eftersom de egna fonderna såväl för kassans som för varje
förenings del skall vara lägst 1 % av skulderna, synes det enligl kassan vara
förutsatt att kassans reservfond och föreningarnas säkerhetsfonder skall
utvecklas likformigt. Kassan framhålleratl denna förutsättning emellertid inte
har förelegat under de senaste åren. Genom att kassans överskott varit större
än föreningarnas har kassans reservfond kommit att uppgå till ett betydligt
större belopp än föreningarnas sammantagna säkerhetsfonder. Vid årsskiftet
1974/75 uppgick sålunda kassans reservfond till 847 362 679 kr. medan
föreningarnas sammantagna säkerhetsfonder uppgick till 608 463 650 kr
Relationen mellan den egna fonden och skulderna var vid samma tidpunkt 2,05 %
för kassans del och 1,46 % för de sammantagna föreningarnas del. För endast tre
av stadshypoieksföreningarna översteg fondrelalionen 1,5 96.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:158 11

Med
hänsyn lill att föreningarnas säkerhetsfonder utgör det första ledet närdet
gäller att täcka förluster i långivningen är det enligl kassan naturiigt alt så
långt möjligt stärka dessa fonder. Föreningarna är såvitt gäller fondavsättningar
hänvisade till de intäkter som uppstår genom förvaltnings-och fondbidrag från
låntagarna/medlemmarna samt genom avkastningen på fonden. En ökning av
medlemmarnas bidrag är uppenbariigen varken önskvärd eller aktuell. Överfördes
medel från kassan till förening skulle däremot säkerhetsfonden kunna ökas i den
omfattning som framstår som behövlig. Kassans årsvinst genereras till större
delen av ränteintäkter som betalas av föreningarnas låntagare. Kassan anser
därför att den möjlighet som kassan nu har all av årsvinsten bevilja förening
bidrag utan återbelalningsskyldighel lill all läcka föreningens
förvaltningskostnader bör utökas så att bidrag av årsvinsten (år beviljas
förening också i andra fall, om reservfonden uppgår till en procent av kassans
skulder. Kassan framhåller att en sålunda utvidgad bidragsmöjlighet självfallet
kommer att tillämpas endast när särskilda skäl föreligger.

Nu
gällande skattebestämmelser begränsar enligt kassan avsevärt dess möjligheter
att utnyttja de nuvarande - liksom de av kassan föreslagna - bestämmelserna om
bidrag till förening. Trots att en sådan möjlighet har förutsatts i lagen har inle
föreskrivits nägon rätt för kassan att före skatt göra avdrag för bidrag till
förening. Bestämmelser av det slag som finns intagna i kommunalskattelagen
angående koncernbidrag bör enligt styrelsens mening tillämpas också på bidrag
från kassan till förening. De motiv som ligger bakom dessa bestämmelser måsle
även gälla i fråga om stadshypoteksinstitutionen. Förhällandet mellan kassan
och förening är i förevarande avseende sådant all man kan jämställa det med
förhållandel mellan moder- och dotterbolag. Kassan hemställer således att i en
särskild lag föreskrivs att stadshypotekskassan har rätt alt före skatt göra
avdrag för bidrag till stadshypoteksförening.

4
Remissyttrandena

Stadshypotekskassans
förslagom höjning av kassans grundfond tillstyrks eller upptas eljest positivt
av de remissinstanser som har yttrat sig om del, nämligen bankinspektionen, bostadssiyrelsen,
delegationen lör bostadsfinansiering, fullmäktige I riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskoniorel. Delegationen lör bostadsfinansiering framhåller alt
låneanspråken torde komma att bli höga även under de närmaste åren. Bostadsbyggandet
kommer visseriigen att ligga på en betydligt lägre nivå, mätt i antalet
nyproducerade lägenheter, än under den senaste tioårsperioden. Länebehovet för
nyproduktionen kommer emellertid fortfarande att vara stort på grund av att den
ökade andelen småhus och ökade kostnader över huvud taget medför en i slorl
sett oförändrad investeringsvolym. Vidare kommer enligt dele-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:158 12

gationen
den ökade ombyggnadsverksamheten att medföra ökade låneanspråk.

När
det gäller stadshypoteksföreningarnas möjlighet att lämna lån till kommun utan
säkerhet av panträtt i fastighet eller tomträtt tillstyrks kassans förslag även
i den delen av remissinstanserna. Delegationen för bo-siadslinansierlng framhålleratl
det är endasl undantagsvis som kommunerna uppträder som byggherrar för
bostadshus. Däremot finns det ett behov av alt kommunerna i viss utsträckning
uppträder som byggherrar när det gäller att uppföra vissa bostadskomplement, t.
ex. integrerade serviceanläggningar och barnstugor. Möjligheten att bättre
samordna verksamheter som ligger under olika kommunala nämnder kan enligt
delegationen vara en orsak lill att kommunerna själva vill ta på sig
byggherreansvaret. Kommunernas möjligheter att svara för byggandet begränsas
dock av att detta är svårare att finansiera än om ett allmännyttigt
bostadsföretag svarar för byggandet, eftersom kommunerna inle kan få botienlån.

Delegationen
finner del vidare vara angelägel att stadshypotekskassan kan tillföra föreningarna
erforderiiga bidrag utan återbetalningsskyldighet. Delegationen pekar i sammanhanget
på alt del nya bostadsmarknadslägel i viss mån ökar riskerna beträffande
utestående krediter. Även bankinspektionen yttrar sig i bidragsfrågan.
Inspektionen har inte något att erinra mot den lagändring kassan föreslår för
all den skall la större möjligheter att lämna föreningarna bidrag av sin
årsvinst. Redovisningen vid utgången av år 1974 visade att fondtäckningen i
kassan var 2,05 96 och i föreningarna tillsammantagna 1,45 96. Medianvärdet för
föreningarna var 1,35 96. Den största täckningen för förening uppgick lill
2,20 "... En förening låg på 0,79 ".>. Fondtäckningen för kassan
och föreningarna lillsammans var 3,52 ".. av kassans skulder. En inom
inspektionen upprättad statistisk översikt per den 31 oktober 1975 tyder på en
viss, i sammanhanget ej avgörande höjning av siffrorna. Inspektionen
konstaterar att fondkravet är väl täckt för kassan liksom även för föreningarna
med något undanlag. Endast en förening uppfyller inte 1 96-kravet enligt
huvudregeln. Det sammanlagda kravet för hela institutionen enligt den subsidiära
regeln, dvs. 2 96, uppfylls dock mer än väl. Överföringar av medel från kassan till
föreningarna för att öka dessas säkerhetsfonder är därför inte påkallade av
gällande bestämmelser. Beslämmelserna kan enligt inspektionens mening anses i
tillräcklig grad tillgodose behovet av fondiäckning. Som jämförelse nämner
inspektionen att kapi-taliäckningskravet för motsvarande utlåning i bankerna är
minst 1 96. All kassans upplåning disponeras för utlåning till allmänheten via
föreningarna medför inte ett dubbelt risklagande. Samtidigt är det naturiigtvis
önskvärt alt varje förening så långt möjligt uppfyller 1 96-kravet enligt
huvudregeln. Kassan bör ha möjlighet att genom bidrag medverka till att
fondrelationen i föreningen uppgår till minst 1 96. 1 anslulning till kassans
uttalande att en vidgad bidragsmöjlighet skall användas endast när del
föreligger särskilda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:158 13

skäl
säger sig bankinspektionen anse att som särskilda skäl kan betraktas att
förenings säkerhetsfond inte uppgår till I 96,

Stadshypotekskassans
förslag all kassan före skall skall få dra av bidrag till förening och att
föreningen skall ta upp bidraget som skattepliktig intäkt vill bankinspektionen
inte motsätta sig. Enligt inspektionens mening är dock kassans jämförelse med
förhållandet mellan moderbolag och dotterbolag i en koncern inte hell relevant.

Inte
heller riksskatteverket, som är den enda remissinstans vid sidan av
bankinspektionen som har beröri skattefrågan, har något att erinra mot att bidragen
blir avdragsgill omkostnad för kassan och skattepliktig intäkt för föreningen.
Enligt riksskatteverkets mening bör frågan om avdrag för stadshypotekskassans
bidrag till föreningarna i första hand lösas genom den dispensmöjlighet som
finns enligt 43 § 3 mom. kommunalskattelagen och i andra hand på det av kassan
föreslagna sättet.

5
Föredraganden

Stadshypoteksinstitutionen
lämnar kredit för uppförande av bostads- och affärsfastigheier samt för andra
byggnadsprojekt om dessa finansieras med hjälp av statliga bostadslån eller
statliga lån för anordnande av allmän samlingslokal. Utlåningen sköts av tjugo
lokalt verksamma stadshypoteksföreningar under det att del centrala organet - stadshypotekskassan
- skaffar medel för utlåning genom alt ge ut obligationer. Kassans rätt att
låna upp medel är beroende av hur stor kassans grundfond är. Den sammanlagda
upplåningen får inte uppgä till mer än tio gånger grundfondens belopp.
Grundfonden består av en statlig garantiförbindelse och uppgår f. n. till 5
miljarder kr. Det sammanlagda beloppet av kassans upplåning får alltså f. n.
inte överstiga 50 miljarder kr.

Grundfonden
höjdes senast år 1974 med 1,1 miljard kr. (prop. 1974:76, NU 31, rskr 223, SFS
1974:261). Obligationsskulden uppgick vid utgången av år 1975 till drygt 45
miljarder kr. Kön av beviljade låneansökningar som kassan inte har kunnat
effektuera till följd av läget på kapitalmarknaden uppgick på hösten 1975 till drygl
6 miljarder kr., dvs. mer än vad den återstående utläningsrälten omfattade.
Kassan har föreslagit all grundfonden skall ökas till minsl 6 miljarder kr.
Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft någon erinran mot en höjning
till 6 miljarder kr. Med hänsyn till alt kassans nuvarande upplåningsmarginal
måste anses otillräcklig är även enligt min mening en sådan höjning av
grundfonden befogad. Jag förordar sålunda att stadshypotekskassans grundfond
höjs frän 5 miljarder kr. till 6 miljarder kr.

Den
föreslagna grundfondshöjningen kräver att 13 S lagen (1968:576) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (SL) ändras. Jag vill
erinra om att en höjning av grundfonden endast formellt innebär större
möjligheter lill obligationsuppläning. Den faktiska upplåning-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:158 14

en
får givetvis liksom hittills följa de normer som föreslavas av den allmänna kreditpolitiken.

Stadshypoieksföreningarna
får i princip lämna lån endast mot betryggande säkerhet av panträtt i fast
egendom eller i tomträtt. Ett undanlag från denna princip är alt samfällighetsförening-t.
ex. förening som bildas för förvaltning av flera fastigheters gemensamma
anläggning - kan, med hänsyn till de regler som tryggar sådan förenings kredit
värdighet, få lån av stadshypoteksförening utan panlsäkerhet. Något sådani
undantag för I å n till kommun görs däremot inte i lagen. För att lämna lån
till en kommun skulle alltså sladshypoleksförening f n. vara skyldig all kräva panlsäkerhet
i fastighet eller tomträtt. En kommun har emellertid i praxis ansetts vara förhindrad
att pantsätta sin egendom.

Frågan
om lån från stadshypoteksförening till kommun har tidigare inte varit något
egentligt problem. Bostäder och bostadskomplement i kommunal regi har nämligen
tidigare uppförts av kommunernas bostadsföretag som har ägt och belånat den
fasta egendom som har bebyggts. I större utsträckning än tidigare förekommer
del emellertid numera all kommuner direkt äger vissa objekt som finansieras med
statliga län. Det kan vara fråga om pensionärsbosläder, barndaghem, fritidshem
och lokala centrumanläggningar, bl. a. byggnader för skolväsendel. Statligt
bostadslån till kommun uppgår normalt lill 30 ''. av del låneunderlag, som
länsbostadsnämnden fastställer, och statligt lån och bidrag för anordnande av
allmänna samlingslokaler till högst 50 ".. av det låneunderlag, som
bostadsstyrelsen fastställer. Det finns därför ett behov av lån som svarar mot
återstoden av läneunderiaget eller det i vissa fall högre pantvärde, som
länsbostadsnämnden resp. bostadssiyrelsen också fastställer för fastigheten
eller huset i fräga.

För
all sladshypoleksinstilutionen skall kunna medverka när delta lånebehov skall
tillgodoses föreslår stadshypotekskassan alt stadshypoieksföreningarna ges
möjlighet att lämna kommunerna lån utan panlsäkerhet, när fråga är om
bebyggelse som i övrigi finansieras med stöd av statligt bostadslän eller
statligt lån för anordnande av allmänna samlingslokaler. Remissinstanserna har
tillstyrkt förslaget. Såväl Sparbankernas Inteckningsaktiebolag som Svenska
Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB har nyligen efler ändring i
bolagsordningarna fått motsvarande möjligheter all lämna lån till kommun. Jag
förordar alt även stadshypoieksföreningarna ges rätt att lämna lån ät kommun
utan panlsäkerhet.

Vad
beträffar del belopp som lån åt kommun högst bör få uppgå till bör detta
bestämmas med hänsyn till det statliga lånet. När hypotekslån och statligt lån
beviljas annan låntagare mot säkerhet av panträtt i faslighet eller tomträtt,
placeras hypolekslånet som bottenlån, dvs. med bäsla rätt, och del slalliga
lånet därefter. Hypolekslånet kan alliså gälla högsl ett belopp som når upp till
statslånels nedre gräns. Eftersom kommun avses få lån utan pantsäkerhet, kommer
lånen inte att stå i viss förmånsrättsordning. 1 anslutning till vad som skulle
ha gälli om fastighet eller lomträu hade utgjort pantsäkerhet bör del
föreskrivas alt kommun inte får beviljas lån

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76:158 15

till
högre belopp än som hade kunnat utgå, om hypolekslånet hade lämnats mot inieckningssäkerhet
med företräde framför del statliga lånet.

Förslaget
föranleder ändring i 31 S SL, vilken paragraf reglerar den f. n. till samfällighetsföreningar
begränsade möjligheten att få låna hos stadshypoteksförening utan panlsäkerhet
i fastighet eller tomträtt. Ändring behövs också i 19S SL. Där bör anges alt stadshypoteksförenings
ändamål omfattar även långivning åt kommun.

Vid
sidan av att stadshypotekskassan ställer medel till stadshypoteksföreningarnas
förfogande för låneverksamhel kan kassan överföra medel till föreningar i form
av bidrag utan återbelalningsskyldighel. För att täcka förenings
förvaltningskostnader får sålunda kassan av sin årsvinst bevilja föreningen
sådana bidrag. Skulle en förening ha lidit föriust som den inle kan läcka med
sin säkerhetsfond, kan kassan vidare la i anspråk högst halva sin reservfond
för bidrag utan äterbetalningsskyldighet äl föreningen. Föreningens
säkerhetsfond skall uppgå lill lägst ett belopp som motsvarar 1 ".. av
föreningens skulder, Samma krav gäller för kassans reservfond i förhållande till
dess skulder. En förenings säkerhetsfond behöver inte uppfylla enprocenlskravet,
om i stället samtliga föreningars säkerhetsfonder jämte kassans reservfond
motsvarar 2 "..av kassans skulder.

Enligl
kassans mening är den nuvarande möjligheten för kassan att lämna föreningarna
bidrag av sin årsvinst alltför begränsad. Kassan föreslår därför att en mera
allmän rätt att lämna sådana bidrag av årsvinsten skapas, dock all bidrag bör
få utgå endast om reservfonden motsvarar I "..av kassans skulder.
Reservfonden har emellertid under senare är varit betydligt större än
säkerhetsfonderna sammantagna. Vid årsskiftet 1975/76 uppgick den t. ex. till
967 milj. kr. medan säkerhetsfonderna uppgick till 699 milj. kr. Förhållandet
mellan fondmedlen och skulderna var vid samma tidpunkt över 2 ".. för
kassans del och något mindre än 1,5 ".. för föreningarna tillsammans.
Endast för fem föreningar översteg fondrelalionen 1,5 "... Kassan finner
det vara naturiigt att föreningarnas säkerhetsfonder stärks så långt del är
möjligt, eftersom dessa fonder tas i anspråk i första hand när det gäller alt
täcka föriusler i långivningen. Från remissinstansernas sida tillstyrks eller
lämnas kassans förslag utan erinran.

Jag
kan för min del också instämma i vad kassan har anfört i bi drags frågan. Visseriigen
är del, som bankinspektionen har framhållit, inte på grund av lagens krav på
fondtäckning hos föreningarna nödvändigt att kassan bereds större möjligheter
än hittills alt förslärka föreningarnas säkerhetsfonder. Endast två
föreningars säkerhetsfond motsvarade vid utgången av år 1975 inte 1 ".. av
föreningens skulder. Fondtäckningen för kassan och föreningarna lillsammans
var långt större än del i andra hand gällde kravet pä 2 ".. (3,6 "..
vid 1975 års utgång). Råder det - som f n. är fallet - väsentlig skillnad
mellan kassans och vissa föreningars fondiäckning, är det emellertid motiverat
alt denna jämnas ut genom bidrag från kassan lill föreningarna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76:158 16

Som
villkor för att kassan skall få använda vinstmedel för att lämna förening
bidrag utan återbetalningsskyldighet bör i lagen anges att kassans reservfond
uppgår lill lägst ett belopp motsvarande 1 ".. av kassans skulder. I
övrigt bör, som kassan själv framhåller, den vidgade bidragsmöjligheten användas
endast om särskilda skäl talar för. Exempel härpå är all förenings
säkerhetsfond måsle förstärkas för att uppfylla enprocenlskravet eller då kassans
fondtäckning är påtagligt högre än förenings. Ett annat exempel är all bidraget
är avsetl au täcka förenings förvaltningskostnader. Möjlighet att lämna bidrag
för delta ändamål medges ju f. n. Som framgår av vad jag tidigare har sagt är
däremot del fallet att förening har lidit föriust som den inte kan täcka med
sin säkerhetsfond särskilt reglerat.

Jag
förordar att 15 § SL ändras i enlighet med vad jag nu har anfört.

1
gällande skattebestämmelser finns inte någon uttrycklig föreskrift som medger
kassan att vid beräkningen av rörelseintäkt dra av bidrag från kassan lill förening.
Del är ovisst om sådani bidrag skulle kunna betraktas som avdragsgill
driftskostnad i kassans verksamhet. I den mån förening använder mottaget bidrag
för avsättning lill säkerhetsfonden, är medlen under viss föratsättning
avdragsgilla hos föreningen enligt 29 § 3 mom. kommunalskaltelagen (1928:370).

Kassan
hemställer att det i lag skall föreskrivas att kassan vid beräkning av
nettointäkt av rörelse får göra avdrag för bidrag till förening och att
föreningen skall ta upp bidraget som skattepliktig rörelseintäkt. Jag anser
liksom remissinstanserna att del finns fog för en sådan avdragsräli. Förhällandet
mellan kassan och föreningarna kan väl jämföras med sådant koncernförhållande,
i vilket avdrag medges enligt 43 § 3 mom. kommunalskaltelagen. Enligl min
mening bör uttryckliga föreskrifter meddelas om kassans rätt till avdrag i
förevarande fall. I en särskild lag bör sålunda anges att kassan vid beräkning
av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt får njuta avdrag för bidrag som lämnas lill stadshypoteksförening
och - i konsekvens härmed - att mottagaren skall ta upp sådant bidrag som
skattepliktig intäkt av rörelse.

6 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

dels
antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

2. lag om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till stadshypoteksförening
m. m..

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:158 17

dds
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskoniorel att utfärda en garantiförbindelse pä
6 000 milj. kr. att utgöra stadshypotekskassans grundfond i stället för den
nuvarande förbindelsen på 5 000 milj. kr.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd
eller det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (12)

12 kopplingar i 9 dokument.

  1. Prop. 1993/94:216 Ombildning av Landshypotek s. 23 om s. 16 i texten
  2. Prop. 1991/92:119 om ombildning av Statshypotek, m.m. s. 27 om s. 16 i texten
  3. Prop. 1990/91:190 om ombildning av Stadshypotek om s. 16 i texten
  4. Prop. 1981/82:84 om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar s. 7 om s. 14 i texten
  5. Bet. 1976/77:NU10 Med anledning av propositionen 1976/77:13 om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar, m. m. i texten

Visa alla 9