om ny organsation för postverket
83 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 66 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:167, om ny organsation för postverket
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:167
Regeringens proposition
1975/76:167
om
ny organisation för postverket
beslutad
den 25 mars 1976.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regenngsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
BENGT
NORLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås riktlinjer för en ny organisation i postverket.
Genom
den nya organisationen skapas bl. a. förutsättningar för ökade insatser på
marknads- och serviceområdena. Resurser byggs upp för att tillvarata den
tekniska utvecklingen i syfte att effektivisera postverkets sorlerings-,
transport- och distributionsfunktioner samt kassaorganisaiion. De övergripande
planeringsfunktionerna förstärks. En bärande princip i organisationsförslaget
är vidare en väsentligt utökad delegering av ansvar och befogenheter från
central till regional och lokal nivå.
Den
lokala förvaltningen, som bl. a. omfattar ca 2 300 postkontor och ca 2 700 lantbrevbänngslinjer
och som representerar en bred kontaktyta gentemot allmänhet och nänngsliv,
tilldelas en viktig förvaltningsroll i den nya organisationen. Samtliga
regionala centra i landet avses få s, k. ortpostkontor med utbyggda
administrativa och marknadsmässiga resurser, I varje kommun planeras vidare
postkontor med personal som särskilt har utbildats i marknads- och
produkthänseende.
Den
regionala förvaltningen får enligt organisationsförslaget en ny roll. Den
övertar det löpande ekonomiska ansvaret för verksamheten i fältorganisationen.
Åtta regioner föreslås ersätta de nuvarande sju distrikten. Regionhuvudorterna
blir desamma som i nuvarande distnkt - Malmö, Göteborg, Linköping, Stockholm,
Gävle, Sundsvall och Boden. Härutöver föreslås Örebro som huvudort för en ny Mälarregion,
Regionindelningen har skett med beaktande så långt möjligt av gällande läns-
och kommungränser.
Cenlralförvaltningens
nuvarande operativa roll tonas ned i den nya or-' ganisationen. Dess arbetsuppgitter
koncentreras lill utvecklings- och pla-
1 Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 167
Prop.
1975/76:167 2
nenngsfunktioner
av övergripande och långsiktig karaktär. Centralförvaltningen omfattar förutom
verksledningen två resultatansvariga stabsavdelningar för poströrelsen - en
marknads- och en produktionssystemavdelning. Vidare föreslås som koncernfunkiioner
fyra funktionella avdelningar och två staber till verksledningens förfogande.
Funktionella avdelningar inrättas för administration, ekonomi, information och
personalfrågor. Verksledningens staber utgörs av en samordningsavdelning och
en enhet för intern-revision. Postgirot och vissa speciella rörelsegrenar får
även i den nya organisationen en ställning med självständigt resultatansvar.
Den
allmänt ökade delegenngen av ansvar och befogenheter ger möjlighet till en
väsentligt utvidgad förvaltningsdemokrati med beslutsbefogenheter för
personalen i viktiga frågor. Delegeringen följs av ett ökat ekonomiskt ansvar
för den regionala och lokala förvaltningen. 1 sammanhanget förutsätts införandet
av ett nytt ekonomiadminisiraiivt system.
Omorganisationen,
som beräknas kunna ske inom oförändrad kostnadsram, avses bli genomförd
successivt med början den 1 juli 1976,
Prop.
1975/76:167 3
Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-25
Närvarande:
statsminfstern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson.
Föredragande:
statsrådet Noriing
Proposition
om ny organisation för postverket
1
Inledning
1
skrivelse den 23 april 1975 och i anslutning därtill lämnade kompletteringar
har postverket lagt fram principförslag lill ny organisation för verket, grundat
på en intern organisationsutredning - postverkels organisationsutredning (PVO-rapporten)
- som bedrivits i samarbete med företrädare för verkets personalorganisationer.
De delar av förslaget som kräver statsmakternas beslut om fastställande är
- den principiella uppbyggnaden av postverkets ceniralförvaltning
i avdelningar (funktionella stabsenheter, stabsenheter till verkschefens
förfogande och resultatenheter),
- den regionala indelningen,
- utvidgad försöksverksamhet med beslutande
företagsnämnder och utvidgad beslutsrätt för dessa.
Det
är naturiigt att omorganisationen på grund av postverkets storlek inte kan ske
i ett sammanhang utan måste fördelas på flera år. Den omdaningsprocess som
omorganisationen innebär bör inledas den 1 juli 1976.
Postverket
hänvisar inledningsvis till de myckel slora förändringar som har kännetecknat
verksamheten och verkets konkurrenssituation underden tioårsperiod som
förflutit sedan den förra omorganisationen år 1965 (prop. 1964:141, SU
1964:136, rskr 1964:295), då centralförvaltningen omorganiserades med sikle på
en funktionell uppdelning av arbetsuppgifterna mellan huvudenheterna, en
utbyggnad i rationaliseringssyfte av vissa enheter samt en viss
decentralisering av befogenheter till de nuvarande distriktsförvall-ningarna.
Ingen mera genomgripande omprövning skedde däremot vad gäller distrikts- eller
lokalorganisationens uppgifter. Distriktens geografiska utformning har i stort
sett varit oförändrad sedan slutet av 1940-talet.
Prop.
1975/76:167 4
Under
perioden 1965-1975 har således en rad mera påtagliga förändringar i
postverksamheten inträffat. En ny sorterings- och transportorganisation genomfördes
år 1968 med en indelning av landet i ett 40-tal s. k, brevområden. Postnummer
infördes i adressbeteckningarna och övergång till maskinell brevsortering
påbörjades i början av 1970-talet. Övergång till flygtransporter har skett i
ökad utsträckning, vilkel bl. a. lett till övernatlbe-fordran av brevposten i
praktiskt taget hela landet. Entursystemet har införts i postutdelningen med
rationaliseringsvinster och bättre arbetsförhållanden som följd. Samtidigt har
den bilburna lantbrevbäringen byggts ut krattigt.
Kassaarbetet
har effektiviserats genom att kontroll- och redovisningsarbete har överförts till
nio s. k. redovisningscentraler och genom elektroniska kassamaskiner på de 750
största postanstalterna. Postgirobokföringen sker fr.o.m, år 1967 på ADB-basis.
Postbanken
bildades år 1970 men bröts ut ur postorganisationen och fördes samman med
Sveriges Kreditbank år 1974, då PKbanken bildades.
Även
om brevvolymen har ökat med ca 25 % under de senaste tio åren tack vare en
intensiv satsning på marknadsföring kompenserar den ökade försäljningen i
förening med rationaliseringen inte längre kostnadsökningarna i samma ulslräckning
som tidigare. 1 ökande omfattning har portohöjningar behövt tillgripas.
En
annan faktor av betydelse för ett så personalintensivt företag som postverket
är de ändrade värderingarna av människans roll i arbetet. Delta innebär alt
frågor rörande arbetsmiljön måste ägnas ökad uppmärksamhet. En demokratisering
av arbetslivet ligger också inom detta fält.
Sett
i detta perspektiv fordras nu en forlsalt administrativ utveckling inom
postverket.
Verkets
erfarenheter från den senaste 1 O-årsperioden och den väntade snabba
utvecklingen på datakommunikationsområdet - vilken kan väntas påverka även de postala
kommunikationerna - visar ett klart behov av att det inom centralförvaltningen
skapas resurser och kompetens att möta utvecklings- och långsiktiga
planeringsfrågor av gemensamt intresse för hela verket, I nuläget är den centrala
förvaltningen alltför belastad med löpande ärenden av kortsiktig natur och den
direkt styrande och samordnande funktionen har sin tyngdpunkt i
centralförvaltningen. Den regionala förvaltningen -distriklsförvaltningen
-haren utredande och kontrollerande funktion beträffande den lokala
förvaltningen. Genom att omfördela dessa funktioner så alt den regionala
förvaltningen övertar myckel av den styrande och samordnande funktionen skapas
förutsättningar för dels ökade utvecklings- och planeringsinsatser hos
centralförvaltningen, dels ökad målstyrning av den regionala förvaltningen.
Den
lokala förvaltningen som i dag omfattar drygt 2 100 postanstalter fördelade på
ca 160 förvaltningsenheter saknar f. n. egen kompetens alt handlägga många av
de frågor som direkl berör den lokala nivån, t, ex, arbetsmiljöfrågor,
organisations- och marknadsfrågor. För att skapa möj-
Prop.
1975/76:167 5
ligheter
till ett ökat personalinflytande måste den lokala förvaltningen också utrustas
med den kompetens och de organisatoriska förutsättningar som gör det möjligt
att till lokal nivå delegera alla de frågor som hör samman med främst den
löpande produktionen men även med vissa mindre frekvenla men viktiga beslut t.
ex, i fråga om resursuppbyggnad, arbetsförhållanden och kundrelationer. Delta
gör det i sin tur nödvändigt att begränsa det anlal lokala enheter som skall
utrustas med denna nya kompetens. Verket föreslår därför en indelning i ca 60
postområden. Huvudkontoren i dessa områden, områdespostkontoren, kommer
tillsammans med ca 130 ortpostkontor i landets alla regionala centra och andra
viktigare orter att lä mer kvalificerade administrativa resurser. PVO-förslagel
innebär således en genomgripande omstrukturering av den lokala förvaltningen
såväl ansvars-som resursmässigt.
Genom
den föreslagna organisationen skapas vidare de önskade möjligheterna till
reellt personinfiytande på olika nivåer, och i organisationen kommer att ingå
organ med besluts-, samråds- och informationsfunktioner, där företrädare för
såväl verket som dess personal ingår.
I
förslaget lill ny organisation för postverket förutsätts - liksom i nuläget -tre
förvaltningsnivåer: centralförvaltningen, den regionala förvaltningen och den lokala
förvaltningen. Arbets- och ansvarsfördelningen mellan nivåerna ändras dock i
väsentliga avseenden, Centralförvallningen, vars huvudroll är att svara för
den långsiktiga planeringen och utvecklingen av verkets rörelse, indelas i två
stabsenheter för poströrelsen, fyra funktionella stabsenheter med övergripande koncernsammanhållande
uppgifter samt två särskilda staber åt verkschefen. 1 poströrelsen ingår också
den regionala/lokala förvaltningen. I organisationen ingår vidare
resultatenheterna postgirot resp. postverkets industrier m. fl. enheter som
ingår i en s. k. resultalen-helsgrupp. Den regionala indelningen av landet
föreslås innebära under en övergångstid åtta och på sikt sju regioner med
huvudorterna Boden, Sundsvall, Gävle (endast under en femårig övergångstid),
Stockholm, Örebro, Linköping, Malmö, Göteborg. Varje lokalförvaltning utgör ett
postområde. Ett postområde består av postanordningarna inom ett antal kommuner
med i regel sammanhängande distributions- och transportorganisation.
Efter
remiss har yttranden över postverkets förslag till ny organisation avgetls av
överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, televerket, statens järnvägar,
luftfartsverket - som bifogar yitranden från SAS och Linjefiyg -statskontoret,
byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens avtalsverk, statens
personalnämnd, kommerskollegium - med bifogade yttranden från handelskamrarna i
Örebro, Malmö, Karistad, Göteborg, Gävle och Norrköping - överstyrelsen för
ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, affärsverksdelegalionen,
delegationen för förvaltningsdemokrati, samtliga länsstyrelser - i fiera fall
med bifogade yttranden från landsting, kommuner m. fi. myndigheter samt
organisationer - vidare av Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, TCO:s
statstjänsteman-
Prop. 1975/76:167 6
nasektion
- med bifogat yttrande från statstjänstemannaförbundet och posttjänstemännens
förening - Centralorganisationen SACO/SR - med bifogat yttrande från
postverkets SACO/SR-förening - Statsanställdas förbund (SF) och slutligen
Sveriges industriförbund.
2
Postverkets uppgifter 2.1 Målsättning m. m.
Postverket
är ett affärsdrivande verk som enligt sin instruktion (1969:736, omtryckt
1975:1062) har att som huvuduppgift svara för landets postservice inkl.
postgiroverksamheten och i övrigt fullgöra de uppgifter som åläggs verket. Det
innebär att verket i första hand skall förmedla skriven, tryckt eller på annat
sätt framställd informaiion, mindre godssändningar (lätigods) samt betalningar.
Härutöver skall postverket bedriva annan verksamhet som del har speciella
förutsättningar för. Bl, a. skall postverket mot särskild ersättning utföra
uppdrag för statens eller kommuns räkning. Postverket svarar också för enlreprenadålaganden
för PKbankens och andra bankin-stituis räkning.
Verksamheten
i fred skall bedrivas så att de krav som det totala försvaret i krig uppställer
så långt möjligt kan tillgodoses.
Enligt
sin interna målsättning bedriver postverket sin verksamhet med beaktande av
även samhällsekonomiska intressen. Tjänstesortimentet skall fortlöpande
anpassas till efterfrågan och en väl avvägd postservice skall tillhandahållas
över hela landet genom ett rikstäckande nät av postanordningar. Utformningen
av postverkets serviceutbud måste även anpassas till den
datakommunikationstekniska utvecklingen. Postservicen skall kännetecknas av
säkerhet och regelbundenhet.
Vidare
skall postverket erbjuda goda arbets- och anställningsförhållanden. Ett medinfiytande
och ansvar i beslutsprocessen skall eftersträvas för de anställda.
Som
affärsdrivande verk har postverket alt över en längre period med sina intäkter
täcka samtliga kostnader inkl. ränta på av staten tillskjutet kapital för
investeringar. Därutöver skall postverket totalt sett inte eftersträva någon
vinst. Priserna på verkets tjänster skall hållas så låga som möjligt, vilket
kräver en hög effektivitet i verksamheten. Postverket tillämpar över hela
landet enhetliga avgifter för de försändelser för vilka verket enligt kungörelse
(1947:175) har ensamrätt till regelbunden befordran mot avgift. Postverket
skall eftersträva alt all i behandlingshänseende prioriterad inrikes post som
avlämnas till befordran före vissa av postverket angivna tider skall vara
adressat tillhanda följande vardag.
Sammanfattningsvis
kan postverkets mål uttryckas så att verket skall tillgodose de krav som följer
av den dubbla rollen som samhällsnyttig in-
Prop.
1975/76:167 7
stitution
och affärsdrivande verk och därutöver eftersträva att hävda sig så väl som
möjligt inom sitt verksamhetsområde.
2.2
Olika rörelsegrenar och verksamheter
2.2.1
Post rörelsen Brevförsändelser
Brevförsändelserna
kan med utgångspunkt i informationsinnehållet uppdelas i tre kategorier - brev
och postkort med individuellt utformade meddelanden, vidare trycksaker, masskorsband
och gruppkorsband vilka i regel utgör reklamförsändelser samt slutligen utgi varkorsband
vilket är synonymt med tidningsförsändelser. Poslrörelsen bärs ekonomiskt i
myckel hög utsträckning upp av brevtraHken, Av brevtrafiken härrör ca 80 %
från företag, verk, myndigheter och liknande institutioner. Denna trafik
innehåller ofta informationer i anslutning till betalningar såsom
faktureringar, orderbekräftelser, kontoutdrag etc. Informationen torde
framdeles i stor omfattning kunna formaliseras efler standardiserade mönster
och behandlas i digital form vilket självfallet underiättardatakommunikation
där postverkets medverkan i vissa, fall kan bli obehövlig. Den kommande
utvecklingen torde kunna mötas på två sätt, Å ena sidan kan en effektivisering
av hanteringen inom postverket ske genom att verket utnyttjar maskinell
sortering, baserad på optisk läsning av adresser etc. Härigenom begränsas
postverkets kostnadsökningar vilka eljest kan leda lill att substiiutionstjänster
skapas för postkunderna. Å andra sidan kan postverkets hantering integreras med
företagens så att dessa kan lämna sina brev lagrade på maskinellt läsbara
media, t. ex. magnetband eller skivminne, varefter postverket ombesörjer
telekommunikation, omvandling till fysiska dokument samt den fysiska
distributionen till adressaterna.
Efterfrågan
på postverkets tiänster har fortsatt alt öka under de senaste åren. Budgetåret
1973/74 ökade postvolymen med 7 % (mätt i portointäkter i fasta priser och
inklusive ersättning för tiänstepostförsändelser). Detta års ovanligt höga
ökningstal berodde bl. a. på fiera stora extraordinära postsändningar, bl. a.
i samband med drivmedelsransoneringen. Budgetåret 1974/75 var ökningen 4 96,
efter justering för vissa ändringar i poststatistiken.
En
bidragande orsak till den gynnsamma utvecklingen av postvolymen är alt
portonivån kunde hållas i stort setl oförändrad i nära tre år. Under åren 1975
och 1976 blev det dock nödvändigl att vidla två relativt tätt på varandra
följande allmänna portohöjningar, nämligen den 1 maj 1975 och den 1 februari
1976, Dessa portohöjningar innebär att postverket för budgetåren 1975/76 och
1976/77 far räkna med i slorl sett oförändrad postmängd.
Brevbefordran
svarar för nära 65 % av portointäkterna och för 40 % av
Prop.
1975/76:167 8
postverkets
totala rörelseintäkter. Brevrörelsens utveckling har därmed mycket stor belydelse
för verkets ekonomi. För att långa upp det växande behovet av kommunikation -
också på brevområdei - har postverket gett brevet hög prioritet i
marknadsföringen.
Masskorsband
och gruppkorsband är två försändelseslag som under de senaste decennierna har
ökat kraftigt men som uppvisar avsevärda variationer i volymerna från år till
år. Tillsammans svarar de för ca 10 % av portointäkterna.
Både
masskorsband och gruppkorsband fyller en viktig funktion som effektiva och
relativt setl billiga informationsmedia. Det bör därför vara realistiskt att
räkna med en fortsatt ökning av båda försändelseslagen. När det gäller
distribution av oadresserad information och reklam är postverket utsatt för
särskilt stark konkurrens. Verkets främsta konkurrensmedel är hög kvalitet på
utdelningen, fullständig hushållstäckning och stor kapacitet. Postverket håller
nära 60 % av denna marknad.
Antalet
tidningsexemplar som distribueras genom postverket minskade under det gångna
budgetåret med 2 %.
Produkterna
för individuellt utformade meddelanden - brev och postkorl -är för sin framtida
utveckling beroende av i första hand följande faktorer:
- Administrativ rationalisering inom näringsliv och
förvaltning
- Utvecklingen inom telekommunikations- och
dataområdena
- Postverkels möjligheler till teknisk
rationalisering inom postbehandlings-området.
En
prognos rörande dessa faktorer indikerar inte någon mera positiv efterfrågeutveckling
för postverkets produkter. 1 bästa fall kan verket se fram emot en volymökning
på 1-2 % per år eller någol därutöver - naturiigtvis med konjunktur- och
prisförändringsberoende variationer kring detta värde. Följande faktorer är de
mest betydelsefulla för efterfrågeutvecklingen när del gäller produkterna för
reklammeddelanden m. m.: -Prisutvecklingen hos konkurrenter och för
konkurrerande medier (tidningsannonsering m. m.)
- Efterfrågan på statlig och kommunal information
till medborgarna
- Förändringar i opinionens uppfattning om
direktreklam och direktinformation.
Postverket
har anledning se någol mera optimistiskt på efterfrågeutvecklingen för dessa
produkter. Om inga övergripande beslut träffas verkar åtminstone de två
förstnämnda faktorerna till postverkets förmån.
Efterfrågeutvecklingen
för tidningsförsändelser bestäms huvudsakligen av följande faktorer:
- Tidningarnas möjligheler att klara konkurrensen med
andra medier
- Tidningarnas avvägning mellan lösnummerförsäljning
och abonnemang
-
Politiska beslut (presstöd m. m.)
Prop.
1975/76:167 S
Sannolikl
kommer en ytteriigare successiv minskning av den posibeford-rade
tidningsvolymen att ske.
Volymutvecklingen
för olika brevförsändelser framgår av följande diagram (fig. 1).
GRUPPKORSBAND
MASSKORSBAND
BREV
TOTALT
TRYCKSAKER UTGIVARKORSBAND
Figur 1. Förändring i antalet inlämnade brevförsändelser
under perioden 1964-1974,
Paket
Postverket
tillhandahåller transporttjänster när del gäller mindre varu-sändningar och
arbetar i fri konkurrens inom lältgodsmarknaden.
Brev-
och paketrörelserna bygger marknadsmässigt på skilda förulsättningar.
Enligt
allmän bedömning är lältgodsmarknaden vikande. Bakom della ligger i första hand
att mindre enheter inom produktion och detaljhandel läggs ner eller slås samman
till större enheter varvid behov uppstår av andra typerav transporter.
Sannolikt kommer denna utveckling att fortsätta. Andra faktorer som bestämmer
den framtida efterfrågan på postpakettransporter är poslorderhandelns
möjligheter att konkurrera med andra distributionsformer samt att postverkets
möjligheter är små alt bryta in på marknader där verket i dag är svagt - t. ex.
på de lokala marknadema. Postverket anser sig genom produktutveckling och
försäljningsinsatser kunna öka sin
Prop. 1975/76:167 10
paketvolym
och bryta den negativa trend som rörelsen har haft under senare år.
Kalenderåren 1974 och 1975 har paketvolymen också ökat.
Volymutvecklingen inom
postverkets paketrörelse framgår av följande diagram (fig. 2).
1964 65 66 67 68 69
70 71 72 73 74 AR Figur 2. Förändring i antalet
inlämnade paket under perioden 1964-1974,
Postverkets
paketbefordran ökade under budgetåret 1974/75 anlalsmässigt med 6%. En av de
faktorer som bidragit till ökningen är den nya service i form av hämtning och ulkörning
av post, som postverket introducerade år 1974. Denna service erbjuds företag
och andra storkunder på avlalsbasis. Under budgetåret 1974/75 träffades 479
sådana avtal.
Kontorsrörelsen
Postverket
tillhandahåller tjänsler inom posikontorsnätet, t.ex, redovisning, till
interna och externa kunder. Postverket avser i framtiden att behålla i stort setl
nuvarande struktur när det gäller postanstaltsnätet. De mest omfattande
tjänsterna inom detta, t. ex. inbetalningarna till postgirot, kan knappast på
sikt beräknas öka. Del är därför angeläget all postverket, som lill följd av
servicekraven måste ha en stor kontaktyta, kan finna nya kundgrupper som vill
anlita dess tjänster. Detta är ett arbete som redan påbörjats och som måste
drivas i ett längre perspektiv så att alltför svåra omställningar undviks. Ett
led i denna utveckling är investeringen i kassamaskiner på ett större anlal postanstaller
och planerna på en senare online-koppling av maskinerna till centrala datorer.
Inom postverkets
kontorsrörelse blir utvecklingen beroende av de investeringar, som görs inom
banksektorn närdet gäller betalningssystemen. Samma utveckling måste ske också
inorn postverket för att verket skall förbli konkurrenskraftigt. Den påbörjade automatiseringen
i kassaljänsien måste fullföljas genom att ett kommunikationsnät byggs upp som
ger möjligheter
Prop.
1975/76:167 11
för
olika intressenter att anlita postverket kassatjänst. Postverkets landsomfattande
servicenät bör också kunna användas för andra kvalificerade tiänster.
Datakommunikation möjliggör förbindelser med regionalt eller centralt placerade
datorer och utförande av kvalificerade uppgifter inom många områden.
Utvecklingen
av nya tjänster inriktas mot sådana områden där postverket har speciella
förutsättningar och god konkurrenskraft. Postverkets rikstäckande konlorsnät ulgör
grunden förde nya tjänster som införts i poslkassorna under det gångna
budgetåret.
Postanstalterna
tar sedan augusti 1974 emot insatser i Rikslotospelet. Under budgetåret
förmedlades sammanlagt ca 4 milj. insatser till ell sammanlagt belopp av drygt
100 milj, kr,
1
samband med att PKbanken bildades den 1 juli 1974 utökades post--verkets
bankservice. Kunderna kan använda bankböcker som utfärdats av PKbanken för
insättningar och uttag i postverkets kassor samt genom lantbrevbärare. Fr. o. m.
den 1 februari i år kan även kontantinlösen av PKbanks-checkar ske hos
postverket.
Vidare
kan kunderna sedan september 1974 hos postverket ta ut pengar inte bara på PKbankens
utan också på andra bankers böcker. Under budgetåret förmedlades 255 000 uttag
på andra bankböcker än PKbankens.
En
ytterligare utvidgning av postverkets bankservice kan också bli aktuell. En
utredning pågår också om möjligheterna att engagera de större postanstalterna
i förmedlingen av vissa typer av lån i PKbanken.
Antalet
betalnings- och bankuppdrag ökade under budgetåret 1974/75 med 5 96 och det
förmedlade beloppet med 19 96.
Övriga
tjänster
En
nyhet som har rönt ett stort intresse är förmedlingen av social service genom lantbrevbärare.
Vid utgången av budgetåret 1974/75 hade 52 kommuner träffat avtal med
postverket, och nära 700 av landets 2 700 lantbrevbäringslinjer var engagerade
i den sociala servicen. Dessutom pågick förhandlingar med ett 30-tal kommuner
om avtal som berör 350-400 linjer.
2.2.2
Postgirot
1970
års utredning rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro (Fi 1970:70)
har f. n, i uppdrag att undersöka möjligheterna att samordna postgiro- och bankgirorörelserna.
Förutsättningarna för postgirorörelsen kan därigenom bli förändrade. Oavsell
om en samordning av någol slag kommer till stånd eller om de båda systemen
kommer att kvarstå som två olika med varandra konkurrerande system är det
troligt att den totala efterfrågan på gireringar kommer att öka och att en
omstrukturering kommer att ske mot en allt större andel förmedlingar mellan
konton och alll mindre andel
Prop.
1975/76:167 12
kontanta
in- och utbetalningar via post- och bankkassor.
Postgirots
expansion är bl. a. beroende av den avgiftspolitik som måste föras.
Postgirot
betalar till poströrelsen en ersättning som ger full kostnadstäckning för de
prestationer som främsl i poslkassorna utförs för postgirots räkning.
Ersättningen innefattar ett mot särkostnaderna proportionellt bidrag till poströrelsens
samkostnader och till förräntningen på statskapitalet.
Intäkterna
i postgirorörelsen består nästan uteslutande av räntor och avgifter. Räntorna
utgör f. n. den tyngre posten. Ränteintäkterna kommer från PKbanken, som
förvaltar de medel som står inne på icke räntebärande postgirokonton.
Postgirots ekonomi är därför mycket känslig för diskontoförändringar. En
sänkning av diskontot med en procentenhet kan t. ex, i nuläget beräknas medföra
en resultatförsämring på ca 35 ä 40 milj, kr. per år. När postgirot tidigare
ingick i Postbanken kunde en utjämning ske genom att de övriga rörelsegrenarna
i Postbanken påverkades i motsatt riktning av en diskoniosänkning. Dessa
utjämningsmöjligheter upphörde i samband med att PKbanken bildades. Samtidigt
minskade postgirots ränteintäkter, när de räntebärande girokapitalkontona
överfördes till PKbanken. Postgirot har därmed blivit mer beroende av
avgiftsfinansiering än tidigare. Postgirot konkurrerar vidare med bankgirot som
i princip inte tar ut avgifter. Kostnaderna belastar i stället de till bankgirot
anslutna bankerna.
Grunden
för postgirots betalningsförmedling är de tre tjänsterna girering, inbetalning
och utbetalning. Som ett komplement lill dem har bl.a. ett sortiment av
speciella företagstjänster utvecklats. De viktigaste av dessa är inbetalningsservice-OCR
(inbelalningsservice med utnyttjande av optisk läsning), fakturabelalningsservice
och hyresredovisning. De innebär alla ett slörre engagemang än eljest i fråga
om bl. a. redovisning från postgirots sida och därmed avlastning av arbete från
kunden. Särskilt långtgående är postgirots åtaganden vid fakturabelalningsservice
och hyresredovisning, bl. a. genom att postgirot bevakar förfallodagar. Dessa
serviceformer bygger på utnyttjande av datateknik och på samordning av kundens
och postgirots datarutiner. Postgirot bedriver även uilandsrörelse och
utnyttjar därvid dels det internationella postgirosamarbeiet, dels kontakter
med banker i andra länder.
Autogiro
är en ny ijänsi som introducerades under året. Innehavare av postgiro- eller
personkonto kan ge postgirot fullmakt att ombesörja regelbundet återkommande
betalningar till en viss betalningsmottagare genom direktavdrag från kontot. Autogiro
är en produkt som är väl lämpad för t.ex. betalning av hyror och
försäkringspremier.
Antalet
betalningar via de icke räntebärande postgirokontona ökade under kalenderåret
1975 med 4,5 96 till 283 milj. varav 158 milj, var inbetalningar, 50 milj,
utbetalningar och 75 milj. gireringar. Det förmedlade beloppet steg med 16 96
till 1 564 miljarder kronor.
Postgirots
andel av del via postgiro och bankgiro totalt förmedlade be-
opaginerad Kontrollera mot PDF
loppet
uppgick enligt en särskild undersökning under tredje kvartalet 1975 lill nära
88 96.
Den
31 december 1975 var antalet postgirokonton 710 000 (föregående år 693 000). PKbankens
personkonton som handhas av postgirot uppgick vid samma tidpunkt till 1,1 milj.
Kontohavarnas
tillgodohavande på de icke räntebärande postgirokontona ökade under år 1975 med
24 96 dier med 1 473 milj. kr. till 7 721 milj. kr. vid årets slut. 1
månadsmedeltal räknat steg behållningen med 17 % till 4 874 milj. kr.
Postgirots
uilandsrörelse fortsätteratt expandera. Under år 1975 förmedlades 1 227 000
betalningsuppdrag till ett sammanlagt belopp av 3 438 milj. kr., vilket innebär
en ökning med 12 respektive 19 96.
I
samband med bildandet av PKbanken har postgirots marknadsorganisation fått en
ny utformning. Utöver den centrala marknadsfunktionen vid postgirot i Stockholm
finns regionalt placerade postgirokonsulenter och postgiroombud, som bedriver
dels säljverksamhel dels informationsverksamhet för att sprida och vidga
kunskaperna om de olika tjänsterna.
Postgirot
svarar för 12 96 av verkets kostnader. Postgirorörelsens volymutveckling
framgår av följande diagram (fig, 3),
NLANING
INL/TRANS
KONTON
TRANSAKTIONER
196 -66 -68 -70 -72 -74 ÄR
Figur i. Förändring i postgirots rörelsevolym under
perioden 1964-1974,
Prop. 1975/76:167 14
2.2.3
Diligensrörelsen
Postverkets
diligenstrafik är en bussrörelse helt koncentrerad till den del av landet som
ligger norr om en linje Östersund-Sollefteå, De områden som betjänas utgörs lill
största delen av glesbygder.
Genomförandet av de nya
bestämmelserna för statliga och kommunala bidrag till olönsam busstrafik på
landsbygden medförde en viss minskning av linjetrafiken under budgetåret
1974/75. Beställningstrafiken ökade däremot avsevärt, främst p. g. a. att
militära s. k. permittentresor och veckoslutsresor för gymnasieelever tillkom
under året.
Diligenslrafikens
utveckling under de senaste två budgetåren framgår av följande tabell:
opaginerad Kontrollera mot PDF
1974/75
1973/74
3,0
3,4
7
900
8 200
14,6
14,8
39,8
33,7
Antal
resande, milj. Trafikerad väglängd, km Antal trafikkilometer, milj. Omsättning,
milj. kr.
Den
totala omsättningen i diligenstrafiken steg under budgetåret med 18 96 till
39,8 milj. kr. (föregående år 33,7 milj. kr.) Resande-och godstrafiken svarade
för 65 96 av intäkterna och postbefordran för 20 96. Övriga intäkter utgörs
huvudsakligen av kommunala och statliga driftbidrag.
Diligensrörelsen har en
egen från postverket i övrigt artskild marknadsföring, produktionssystemulveckling
och produktionsapparat. Det ekonomiska utfallet är möjligt att särredovisa
från postverksamheten i övrigt och diligensrörelsen bildar redan i dag ett eget
verksamhetsområde med egen årsredovisning. Postverkets diligenstrafik anses
därför böra ha en självständig ställning i organisationen,
2.2.4
Postverkets industrier
Postverket
har flera industriella anläggningar. Verksamheien tillgodoser i första hand
verkets egna behov. Förutom ett frimärkstryckeri driver postverket ett
blankett- och boktryckeri,en mekanisk verkstad och en bilverkstad i Stockholm,
bussverkstäder i Lycksele och Umeå saml en bil- och reparationsverkstad i
Malmö.
Tryckeriet som arbetar
under krav på hög leveransberedskap svarar för tryckning av speciella
blanketter liksom av konventionellt tryck. Tryckeriet utför också uppdrag åt
utomstående kunder, bl. a. tryckning av skattsedlar och av sådana
postblanketter som utformas föratt specielll passa beställaren.
Mekaniska verkstaden i
Stockholm utvecklar och tillverkar specialprodukter, t. ex, sorleringsfack, brevstämplingsmaskiner
och brevlådor. Verkstaden svarar också bl. a. för underhåll av postala
transport- och sorterings-anordningar.
Prop.
1975/76:167 15
Bilverkstäderna
utför service och reparationer av verkels fordonspark i Stockholms- och
Malmöområdena. Bussverkstäderna i Lycksele och Umeå svarar för underhåll och
reparation av diligensrörelsens busspark.
Omsättningen
vid industrierna ökade under budgetåret 1974/75 med 13 milj. kr. till 75,5
milj, kr. och fördelade sig på följande sätt:
1974/75
1973/74
Tryckeriet
50,4
41,8
Mekaniska verkstaden i
Stockholm
10,6
9,2
Bilverkstaden i
Stockholm
7,2
6,4
Bil- och
reparationsverkstaden
i Malmö
1,0
-
Bussverkstäderna
-6,3
5,1
SUMMA
75,5
62,5
Industrierna
anses uppfylla kriterierna på en fristående resultatenhet och utgör därför ett
särskilt verksamhetsområde i postverket.
2.2.5
Frimärksrörelsen
Frimärksrörelsen
omfattar i stort följande arbetsuppgifter:
- tillhandahålla frankotecken och ansvara för frankostämplingsverksamhe-ten
- medverka i strävandena att öka brevtrafiken
- filateliförsäljning
- vissa
smärre uppgifter (t, ex, tillhandahålla stalsstämplar).
Rörelsegrenen har en egen från postverket skild produktionssystemut
veckling och produktionsapparat. Beträffande viss del av verksamheien (fi
lateliområdet) finns också en från postverksamheten i övrigt artskild mark
nad. När det gäller resultatet kan kostnadsbilden påverkas. Intäktsbilden
kan påverkas i de fall man har en extern marknad, dvs. i stort selt inom
filateli verksamheten.
Postens
Filateliavdelning (PFA) säljer aktuella frimärken och märken från de senasle
4-5 åren, förstadagsbrev, present- och årssalser saml s. k. kilovara (frimärksmakulatur).
PFA har direktförsäljning i särskilda kassor i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Helsingborg. Större delen av försäljningen sker dock genom abonnemang eller per
postorder. Under budgetåret 1974/75 ökade antalet abonnemang från 72 200 till
86 700, Ca 10 000 abonnemang avser kunder i utlandet. PFA:s omsättning utgjorde
närmare 32 milj. kr.
2.2.6
Postens Adressreglsier (PAR)
Postens
Adressregister (PAR) är en serviceenhet som betjänar näringsliv, stat, kommun,
organisationer m. fi, genom att tillhandahålla adresser som
Prop.
1975/76:167 16
kan
användas vid information och reklam per post, PAR åtar sig också andra uppdrag
som har samband med adressering och distribution per post.
Verksamheten
vid PAR ökade under det gångna budgetåret liksom den har gjort under en lång
följd av år. Antalet uppdrag steg från 9 700 under budgetåret 1973/74 till 10
400 under 1974/75. Av uppdragen kom 8 300 från kunder utanför postverket
(föregående budgetår 7 500), Antalet iordningställda försändelser minskade
från 105 till 90 milj., medan antalet utförda adresstryck var oförändrat 28
milj. Omsättningen steg från 27,2 till 30 milj. kr.
PAR
har sitt huvudkontor i Stockholm och filialer i Göteborg och Malmö.
PAR:s
verksamhel har ett starkt samband med brevrörelsen genom att stärka
direktreklamens konkurrenskraft gentemot andra media, t, ex. tidningsreklam.
Enheten har en egen från postverksamheten artskild marknadsföring och
produktionssystemutveckling. Det är också möjligt att för PAR mäta och påverka
det ekonomiska resultatet. PAR:s verksamhetsområde anses därför böra hållas
ihop inom en separat resultatenhet som arbetar under vissa restriktioner, dvs. policy
och marknadsplan måste samordnas med brevrörelsen,
2.2.7 Postverkets
centralupphandling
Postverkets
centralupphandling i Siockholm betjänar dels postverket, dels en slor del av
den övriga statsförvaltningen. Fristående kunder anlitar cen-iralupphandlingen
framförallt för anskaffning av kontorsmaskiner och kontorsmaterid. En
kontorsmaskinverkstad som är knuten till cenlralupphand-lingen utför service åt
postverket och åt statliga myndigheter i Stockholmsområdet.
Omsättningen
vid postverkets centralupphandling uppgick under budgetåret 1974/75 till 196.7
milj. kr. (föregående år 146,8),
Cenlralupphandlingen
är artskild från postverksamheten i övrigt.
2.2.8 Fasiigheisförvaltnlngen
Postverket
äger 175 byggnader, varav 165 används av postverket. En särskild enhet i centralförvallningen
svarar för verkets fastighetsförvaltning. Större delen av de lokaler som
används av postverket är förhyrda.
2.3
Ekonomi
2.3.1
Krav och föreskrifier
Som
affärsdrivande verk har postverket i princip att med sina löpande intäkter
täcka de löpande kostnaderna inklusive avskrivningar på anläggningarnas
nuvärde saml ränta beräknad efter den statliga normalräntefolen
Prop.
1975/76:167 17
på
det av staten tillhandahållna kapitalel för investeringar m. m., det s. k. statskapitalet.
Finansiering av investeringar i fastigheter samt diligensrörelsens rullande
materiel sker över statsbudgeten, sedan investeringarnas omfattning och
inriktning beslutats av statsmakterna. Till förfogande för finansieringen slår
i första hand årets avskrivningar. 1 den mån dessa inte läcker medelsbehovet
för hela den planerade investeringsvolymen tillskjuter statsmakterna
erforderligt kapital i form av investeringsbemyndiganden. Dessa tillskott ingår
i statskapitalet. Jämförelsevis betydande investeringar i maskiner,
inventarier, bilar m. m. finansieras av postverket med rörelsemedel.
Det
finns ingen ovillkoriig förräniningsplikt i fråga om statskapitalet men postverket
eftersträvar åriiga överskott som över en längre tidsperiod motsvarar en
skälig förräntning av del investerade statskapitalet. Som allmännyttigt
statligt företag eftersträvar postverket totalt selt ingen vinst utöver denna
förräntning. För den senaste femårsperioden uppgick statskapitalet i genomsnitt
till 260 milj. kr, och den genomsnittliga avkastningen lill 7,8 96, vilkel är
något mer än det för perioden gällande förräntningskravet. Regeringen
fastställer efter förslag från postverket avgifterna för brev, postkort,
korsband och postanvisningar samt avgifterna för assurans, rekommendation och
postförskott. Dessa avgifter svarar för den dominerande delen av intäkterna.
Postverket fastställer avgifterna för paket, postgirotjänster, mäss- och gruppkorsband
saml för expressutdelning.
2.3.2
Intäkter och kostnader
Det
dominerande koslnadsslaget i postverket är personalkostnaderna. Av de totala
rörelsekostnaderna budgetåret 1974/75, drygt 2,8 miljarder kronor, uppgick personalkostnadema
till nära 2,3 miljarder kronor eller drygt 80 96. Dessa kostnader ökar numera allt
snabbare delvis beroende på de låglönesatsningar som skett på senare år. Under
budgetåret 1974/75 steg personalkostnaderna med 18 96. Antalet
årsarbetskrafter steg samtidigt med endast 2 96. Som jämförelse kan nämnas att
de s. k. sakkostnaderna ökade Samma år med 10 96. 1975 års avtalsrörelse
innebär personalkostnadsökningar på sammanlagt 36 96 för de båda åren 1975 och
1976.
Portointäkterna,
som svarar för mer än hälften av verkels rörelseinläkter, ökade efter
korrigering för viss redovisningsförändring i förhållande lill föregående år
under budgetåret 1974/75 med 12 96 till 1 776,2 milj. kr. Om man bortser från
vissa stora extraordinära postsändningar under budgetåret 1973/74 ökade
portointäkterna volymmässigt med 4 96, vilket lår anses normalt med hänsyn
till den rådande konjunkturutvecklingen.
Den
näst största inkomstkällan är postgirots ränteintäkter, som främst avser medel
på inlåningsräkning i PKbanken. Intäkterna uppgick underhud-getåret 1974/75 lill
404,8 milj. kr.
Ersättning
för postverkels entreprenadverksamhet för PKbankens räkning
2 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 167
Prop.
1975/76:167 18
uppgick
till 200,3 milj. kr.
Postverket
eftersträvar att varje rörelsegren skall täcka sina särkostnader och dessulom
bidra till att täcka de för rörelsegrenarna gemensamma kostnaderna. När del
gäller tidnings- och diligensrörelserna har verket emellertid hittills inte
kunnat tillämpa taxor som ens ger särkostnadstäckning. Underskottet i
tidningsrörelsen uppgick för budgetåret 1974/75 till ca 85 milj. kr.
Regeringen
har i prop. 1975/76:127 föreslagit riksdagen att ett i vissa hänseenden
reviderat avgiftssystem införs i postverkets tidningsrörelse. Enligt förslaget
skall avgifterna under en 15-årsperiod höjas till full särkostnadstäckning.
Dessutom föreslås att postverket erhåller ett anslag över statsbudgeten för
täckande av särkostnadsunderskottet i tidningsrörelsen. För budgetåret 1976/77
föreslås anslaget utgå med 90 milj. kr.
Underskottet
i diligensrörelsen har under budgetåret 1974/75 minskat till ca 10 milj. kr. till
följd av ökade statliga och kommunala bidrag lill olönsam busstrafik på
landsbygden.
De
totala intäkterna för budgetåret 1974/75 översteg kostnaderna med 1,1 milj. kr.
I
nedanstående tabell visas den ekonomiska utvecklingen för femårsperioden
1970/71-1974/75 (milj. kr.).
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Intäkter
i rörelsen
2517
2 620
2 966
3312
2 852
varav
porton o tidn, avg.
1 215
1 350
1587
1 716
1 969
ränteintäkter i
Postbanken
1 138
1089
1 161
1339
-
ränteintäkter i
postgirot
-
-
-
-
405
entreprenaders.
fr, PKbanken
-
-
-
200
Kostnader
i rörelsen
2 484
2615
2 783
3 136
2 846
varav
pers. kostnader
1 393
1606
1 728
1 937
2 284
räntekostn, i
Postbanken
709
582
600
692
-
sakkostnader
369
405
427
474
523
avskrivn, enl, plan
14
23
28
34
39
Investeringar
79
84
134
90
91
GenomsnittI,
statskapital
178
215
272
330
305
Förräntning
av
statskapitalet
12
- 58
126
20
1
Förräntning
av stats-
kapitalet
i procent
6,5
- 26,8
46.5
5,9
0.4
Investeringarna
och deras grad av självfinansiering under perioden 1970/1971-1974/75
visas i följande tabdl (milj. kr.).
Investeringar,
milj. kr.
Avskrivningar,
i
milj. kr
1970/71
71/72
72/73
73/74
74/75
1970/71
71/72
72/73
73/74
74/75
Byggnader
och tomter
41,3
33,2
93,6
44,3
36,3
5,5
6,2
7,3
30,2
9,7
Motorfordon
m. m.
10,0
8,7
5,0
5,8
7,9
7,7
8,7
9,5
9,5
10,0
Maskiner
och invent.
15,1
42,5
35,2
39,7
45,3
11,6
19,2
24,2
28,7
19,6
Aktier i
dotterbolag
0,8
-
-
-
1,9
-
1,5
-
-
-
Aktier,
övriga
12,0
-
-
-
-
.-
-
-
-
-
Summa
79,2
84,4
133,8
89,8
91,4
24,8
35,6
41,0
68,4
39,3
Därav:
Investeringar
resp, avskrivn.
avseende objekt
som finansieras
över statsbudgeten
51,3
41,9
98,6
50,1
46,1
13,2
14,9
16,8
39,7
19,7
2.3.3
Rationalisering
Postverket
strävar efter att genom marknadsföring och rationalisering möta de kraftiga
kostnadsökningarna med en ökning av intäkterna och en fortlöpande effektvisering
av verksamheten. Kravet på att verket måste hålla ett rikstäckande servicenät
med ett stort anlal, ofta små arbetsställen gör att mekaniseringsmöjligheterna
dock är starkt begränsade. Dessutom är en stor del av arbetsuppgifterna, t. ex.
kassatjänst och brevbäring, av sådan natur att de även vid större arbetsställen
måsle utföras manuellt. Till detta kommer att urbaniseringen kiäver ökad
arbetskraftsinsats även vid oförändrad postmängd.
Dessa
förhållanden medför alt produktivitetsförbättringar i postverket blir relativt
blygsamma jämfört med mera kapitalinlensiva verksamheter. Under den senasle
femårsperioden var förbättringen inom den allmänna poslrörelsen i genomsnitt drygt
I procent per år.
Förutom
den rationalisering som sker genom den fortlöpande anpassningen av
serviceorganisationen sker en ökad mekanisering av arbetet i den utsträckning
detta är möjligt.
En
maskinell brevsorteringsanläggning vid Stockholms bangårdspostkontor är nu i
bruk. Vardagar utom lördagar sorteras i genomsnitt ca 250 000 försändelser per
dygn i anläggningen,
Paketsorteringsanläggningar,
maskinella transportanordningar och andra mekaniska hjälpmedel som underiättar
posthanteringen har under senare år installerats på ett fiertal postanstalter,
400
elektroniskt utmslade postkassamaskiner har hittills installerats. Erfarenheterna
från den praktiska användningen av maskinerna är positiva. Efter hand kommer
takten i installationerna att öka, och under budgetåret 1975/76 är det avsett
alt 200 maskiner per kvartal skall installeras. Enligt
Prop.
1975/76:167 20
planerna
skall år 1978 ca 2 600 kassamaskiner vara installerade vid de 750 största poslanstalterna.
Poslkassamaskinerna
medför en säkrare kassatjänst. De underlättar också kassörernas arbete och gör
det möjligt att rationalisera del efterföljande redovisnings- och
revisionsarbetet. De skapar vidare bättre förutsättningar för en utvidgning av postverkets
servicesortiment.
Postgirot
har fortlöpande byggt upp en datorutrustning som för närvarande torde vara en
av landels största och mest mångsidiga. En fortlöpande anpassning sker dels till
ulvecklingen på ADB-området, dels till postverkets behov av central
datorkapacitet.
Den
rationalisering som pågår inom postgirot innebär bl, a. en successiv övergång till
nya girerings- och utbetalningsblanketter, anpassade för maskinell optisk
läsning och sortering. Totalt sett leder förändringen till väsentliga
fördelar. Framför allt bidrar rationaliseringen till alt postgirot kan hålla
driftkostnaderna nere och trots ökande verksamhet behandla alla betalningsuppdrag
samma dag som de kommer in,
2.3.4
Framlidsuisikier
Ökningen
av postverkets kostnader under senare år har som nämnts krävt fiera
portohöjningar. För att motverka behovet av ytterligare avgiftshöjningar med
åtföljande efterfrågebortfaU har aktiva marknadsförings- och rationaliseringsinsatser
vidtagits under de senaste åren. Trots sådana åtgärder och en forlsalt
ytterligare effektivisering av verksamheten kan - med sannolika kostnadsökningar
under återstoden av 1970-talet - ytteriigare avgiftshöjningar rimligen inle indvikas.
För att postverket skall kunna hävda sig på marknaden och därtill erbjuda sina
tjänster till lägsta möjliga pris är det av stor betydelse att avgifterna inte
höjs mera än vad som fordras för att täcka kostnaderna och föratt förränta
statskapitalet. Postverket har hittills haft mycket små möjligheter att genom
varierande avskrivningar på anläggningar samt via lagervärdering göra erforderiiga
resultatdispositioner, 1 syfte att kunna utjämna resultatet mellan goda och
dåliga år föreslår chefen för finansdepartementet i prop, 1975/76:100 bil. 1,
avsnittet Särskilda frågor, att en konsolideringsfond skall inrättas för
postverket. Överskott utöver skälig ränta på statskapitalet skall kunna
avsättas till konsolideringsfonden. Postverket skall efter regeringens prövning
kunna utnyttja fonderade medel i syfte att tidsmässigt bättre anpassa
taxeåtgärder till marknadsförutsättningarna.
Riksdagen
beslöt i enlighet med förslaget (FiU 1975/76:20, rskr 1975/76:173).
Postverket
räknar med ökade behov av investeringsmedel i framtiden. Della sammanhänger bl.
a. med ökade satsningar på större mekaniserade postterminaler. Investeringarna
kommer att dels medföra rationaliseringsinsatser, dels ge ytterligare förbätirad
service åt allmänhet och företag.
Prop.
1975/76:167 21
2.4
Nuvarande organisation
2.4.1 Principer
Postverkets
nuvarande administrativa uppbyggnad har sin grund i statsmakternas beslut år
1964 (prop, 1964:141, SU 1964:136, rskr 1964:295). År 1965 omorganiserades
centralförvaltningen med sikte på en funktionell uppdelning av
arbetsuppgifterna mellan huvudenheterna, en utbyggnad i rationaliseringssyfte
av vissa enheter saml en viss delegering av befogenheter till dislriktsförvaltningarna.
Distriktsförvallningen har i slorl sett varit oförändrad under de senaste tre decenniema.
Organisationen
är funktionellt uppbyggd enligt linje/stabsprincipen och det har bl.a,
eftersträvats att till samma enhet i centralförvaltningen föra funktionellt
likartade uppgifter. Män räknade vid organisationens införande med att på detta
sätt uppnå främst klarare ansvarsgränser, ett bätlre resursutnyttjande och en
mer enhetlig ärendebehandling än vad som var möjligt i den föregående
organisationen.
Högsta
beslutande organ är postverkets styrelse. Verkets ledning utövas av generaldirektören.
Central- och distriklsförvallningarna har samordnande och ledande
arbetsuppgifter och verkar för likformighet och enhetlighet inom den totala
förvaltningen.
I
det följande lämnas en kort beskrivning av postverkets nuvarande organisation.
En tablå som visar huvuddragen av denna bör fogas till regeringsprotokollet
som bilaga 1.
2.4.2 Cenlralförvalinlngen
Postverkets
styrelse är en kollegialt beslutande lekmannastyrelse, vari generaldirektören
är ordförande. Den beslår vidare av 9 av regeringen utsedda ledamöter, varav en
representant för PKbanken och två personalföreträdare.
Den
centrala förvaltningen, som ligger i Stockholm, är organiserad på tre
huvudenheter: driftenheten, ekonomienheten och postgirot. De två förstnämnda
består av sammanlagt sex byråer medan postgirot indelas i fyra avdelningar, Soin
stabsavdelningar åt generaldirektören och centrala direktionen - bl, a. i
avvaktan på omorganisation - har inrättats ett plansekretariat, en AR-avdelning
och en enhet för intern revision,
Drifienheien
omfattar följande fyra byråer med de huvuduppgifter som anges.
D r
i fl by rån är centralt organ fördrift-och organisationsfrågor. Sålunda svarar
byrån bl, a. för arbetstidsfrågor, lokalplanering och lokalanskaffning, kassatjänsten
vid postanstalterna, postservicen på landsbygden, postutdelning,
postbefordran, postverkets försvarsberedskap och fältposten.
Intendents
byrån är centralt organ för inlendenturfrågor. Byrån svarar bl, a. för koniorsservice,
frimärksstyckeri, blankettryckeri och postens filaleliavdelning.
Intendentsbyrån handhar också inköp och förrådshållning
Prop.
1975/76:167 22
av
materiel samt postverkels industriella verksamhet. Genom den s, k. cenlralupphandlingen
inköps kontorsmaterid för statsförvaltningens räkning.
Kanslibyrån
är centralt organ för författningar och juridiska frågor. Byrån svarar bl. a.
för utveckling och samordning av postverkets författningar och blanketter samt
utgivning av poststyrelsens cirkulär. Till kanslibyrån hör postmuseet, den
centrala presstjänsten och utrikesavdelningen.
Personalbyrån
är centralt organ för personalfrågor. Inom personalbyrån sker samordningen av
postverkets allmänna personalpolitik och planerings- och utvecklingsarbete
inom det personaladministraiiva området. Vidare handläggs bl, a. frågor rörande
anställning, befordran, löner, personalvård, rekrytering och utbildning.
Personalbyrån ansvarar också för fö-retagsnämndsverksamheten i postverket.
Ekonomienheten
har två byråer med följande huvuduppgifter.
Ekonomibyrån
är centralt organ för ekonomiska frågor. Byrån svarar bl. a. för postverkels
budgetsystem, utveckling av system för kostnadskontroll samt regler för kalkylering
och kostnadsberäkningar för produkter/tjänster. Vidare svarar man för
postverkets driftstat, huvudbokföring och bokslut, resullatprognoser och
statistik.
Kommersiella
byrån är centralt organ för allmänna poströrelsens marknads- och servicefrågor.
Sålunda svarar byrån bl. a. för marknadsföringsplanering, prissättning,
produktutveckling och reklam m, m, för produkterna inom brevrörelsen och
paketrörelsen samt för kassatjänstens produkter. Till kommersiella byrån hör
postens adressregister och reklamationskontoret.
Postgirots
fyra avdelningar har följande arbetsuppgifter.
Allmänna
avdelningen handhar bl, a, policy- och servicefrågor i postgirorörelsen samt
servicefrågor betr, PKbankens spar- och personkontorörelser. Vidare utarbetas
handböcker och cirkulär i postgirorörelsen och för PKbankens räkning.
Avdelningen handhar också PR-verksamhet, press-tiänst och juridiska ärenden i
postgirorörelsen.
Driftavdelningen
handhar postgirots centrala bokföring, postgirots kassaexpedition, lokaler och
kontorsservice. Avdelningen handhar också personalfrågorna inom postgirot samt
administrerar postgirots utlandsrörelse.
Marknadsavdelningen
handhar bl. a. postgirots konsulentverksamhet, marknadsbevakning och
marknadsföringsplanering, utformning av reklam för postgirots tjänster samt
utveckling av produkter och ijänsler inom girorörelsen.
Organisationsavdelningen
handhar slutligen bl. a. organisationsfrågor avseende postgirots centrala
bokföring, ADB-ulveckling inom postgirot samt driften vid postverkets
dalacentraler.
Prop. 1975/76:167 23
2.4.3
DlsiriktslÖiyalinlngen
Regionalt
är landet indelat i sju postdistrikt. Den regionala förvaltningen handhas av
sju postdirektioner, en för varje distrikt. Distrikten är i sin tur indelade i
förvaltningsområden. Distriktshuvudorter är Boden, Sundsvall, Gävle,
Stockholm, Linköping, Malmö och Göteborg. Distrikten lyder under chefen för
driftenheten.
Ett
postdistrikt är indelat i fyra avdelningar, nämligen drift-, intendentur-, kansli-
och personalavdelningarna.
Postdirektionerna
utövar den direkta ledningen över lokalförvaltningens postkontor.
En
karta över postverkets nuvarande regionala indelning bör fogas till
regeringsprotokollet som bilaga 2.
2.4.4
Lokalförvaltningen
Den
lokala förvaltningen ombesörjs av postkontoren som vartdera förestås av en
postmästare. Under postkontoren sorterar övriga postanstalter och
postanordningar såsom postexpeditioner, poststationer, postslällen, postombud,
lantbrevbäringslinjer m. m. En postmästare administrerar dels den egna
postanstalten, dels i regel ett kringliggande förvaltningsområde. Övriga postanstalter
inom området är postexpeditioner eller postsiationer. Den 31 december 1975
fanns 156 postkontor, 1688 postexpeditioner och 286 poststationer.
2.4.5
Seiviceorganisationen
Eftersom
befolkningstäthet och bebyggelsestruktur är mycket varierande i olika delar av
landet, är det naturiigt att behovet av postservice tillgodoses på olika sätt.
1 tätorter med minst 200 hushåll inom den sammanhängande bebyggelsen betjänas
kunderna i regel genom postanstalt och stadsbrevbäring (tätortsservice). Inom
mindre tätorter och på landsbygden, där kundunderlaget inte är tillräckligt
för att postanstalt och stadsbrevbäring skall kunna inrättas, betjänas kunderna
i regel genom lantbrevbäring. Lantbrevbärings-nätets totala linjelängd uppgick
år 1975 till nära 200 000 km.
Billinjerna
svarar nu för 99 % av den totala linjelängden.
1
glesbygdsområde där antalet hushåll inte är tillräckligt för fast postanstalt eller
lantbrevbäring betjänas kunderna genom postväskor, Lantbrevbäring kan i vissa
fall kompletteras med s. k. postställe. Post till och från postställe samt
postväskor befordras i allmänhet med linjetrafik eller andra reguljära irafikmedel.
Genom lantbrevbärare, postställen och postväskor kan kunderna på landsbygden
få i stort sett samma slags postärenden uträttade som vid en postanstalt.
Antalet
hushåll i landet ökar fortlöpande, delvis till följd av befolknings-
Prop.
1975/76:167 24
ökningen
men också p, g. a, att det genomsnittliga antalet personer per hushåll
minskar. Under budgetåret 1974/75 ökade antalet hushåll med 60 000 och uppgår
nu lill 3,7 milj. Antalet hushåll i tätorterna ökar snabbare än i landet som
helhet. Nya bostadsområden växer upp, och posten måste fortlöpande bygga ut sin
serviceorganisation i tätorterna. Samtidigt sker en anpassning till andra
förändringar i boendestrukturen.
Sammantaget
kan postverkets serviceapparat belysas av följande jämförande tabell.
Postverkets
serviceenheter
31 dec. 1974
31 dec. 1973
Postanstalter
i tätort
1 595
1 587
Postanstalter
på landsbygd
646
768
Lantbrevbäringslinjer
2 714
2 729
Stadsbrevbäringsdistrikt
6 499
6 343
Postställen
175
31
Postombud
284
361
Postväskor
4 433
4514
Brevlådor
40 120
39 847
2.4.6
Bolag
För
att komplettera bilden av postverkets verksamhet och organisation bör nämnas
att verket har två helägda dotterbolag. Fastighets AB Certus och Tidningstjänst
AB. Postverket har vidare 10 96 av aktierna i AB ID-kort samt 45 96 av aktierna
i Umeå Bussgarage AB.
Tidningstiänst
AB, TAB, bildades i augusti 1969 och har till uppgift att organisera och
administrera samdistribution av dagstidningar och alt i samband därmed förmedla
statlig samdistributionsrabatt. TAB erbjuder också tidningarna service på näriiggande
områden, såsom packsalsorganisation, lokala och regionala transporter, adress-
och regislerservice m. m. Rörelsen drivs i konkurrens med tidningsägda
distributionsföretag. Genom en hård rationalisering söker bolagel sänka
distributionskostnaderna och förbättra servicen ål tidningarna.
Omsättningen
under budgetåret 1974/75 uppgick till 111,1 milj, kr. och den redovisade
nettovinsten till 0,2 milj. kr.
Fastighetsaktiebolaget
Certus bildades år 1965 och har till uppgift att vid behov förvärva och
övergångsvis förvalta fasligheter för postverkets räkning. Under budgetåret
1974/75 har bolaget inte ägt någon fastighet.
2.5
Personal
Postverket
hade den 1 januari 1976 över 58 000 anställda och är därmed landets största
arbetsgivare. Som framgår av nedanstående tabell arbetade ca 56 96 på heltid,
nära 22 96 på minst halvtid och ca 22 % på mindre än halvtid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Personalgrupper
Antal anställda med
heltid minst
mindre
halvtid
än
halvtid
Totalt
Postbehandli
ngspersonal
16 570 6 436
9 047
32 053
därav lantbrevbärar-
personal
1 798 666
6
2 470
Kassapersonal
7 531 3 726
1933
13 190
Kontorspersonal
4 891 1516
559
6 966
Industripersonal
675
-
675
Diligenspersonal
403 34
28
465
Administrativ
personal'
2 064 10
-
2 074
Teknisk
personal
189
-
189
Dalapersonal
218 1
-
219
Övrig
personal
231 792
1352
2 375
Summa
32 772 12 515
12919
58 206
%
56,3 21,5
22,2
100,0
'Inkl. A-stationsmästare, dvs, föreståndarna för de slörre
postexpeditionerna.
Postverkets
egenskap av landsomfattande serviceföretag medför speciella problem när del gäller
alt anpassa insatserna av personal till de starkt växlande arbetsmängderna.
Viss del av arbetet pågår dygnet runt. Med hänsyn till arbetets art måste
personalen rekryteras och utbildas på fiera olika sätl.
Postverkets
personal fördelade sig den 1 januari 1976 på olika förvallningar enligt
nedanstående sammanställning:
Anlal
opaginerad Kontrollera mot PDF
Centralförvaltningen
exklusive postgirot
Postgirot
Södra
distriktet
Västra
distriktet
Östra
distriktet
Stockholms
distrikt
Mellersta
distriktet
Nedre
norra distriktet
Övre norra
distriktet
2 349
4.0
5 131
8,8
8 741
15,0
9 833
16,9
5 738
9,9
I3II6
22,5
6 398
11,0
3 362
5,8
3 5.38
6,1
Prop.
1975/76:167 26
Postverkets
personalutveckling under de senaste åren framgår av följande översikt.
1969/ 1970/ 1971/ 1972/ 1973/
1974/ 1975/ 1970 1971 1972 1973 1974
1975 1976
Antal års
arbetskrafter 37 400 38 400 40 800 41100
41600 42 500 43 000
Total perso
nalstyrka den
I januari 47 700 49 600 53 400 54 300 55 400 56
500 58 200
Postverket
förutser med nuvarande organisation en åriig personalökning med ca 250
årsarbetskrafter.
Personalen
är fackligt organiserad i huvudsak i följande föreningar och förbund,
Posttjänsiemännens
Förening, PF, som tillhör TCO, organiserar den administrativa personalen i
postverket, arbetsledarna inom kassaområdet, stationsmästarna vid de större
postexpeditionerna samt postexpeditörerna. För närvarande har PF 5 500
medlemmar.
Statsanställdas
Förbund, SF, som är ett förbund inom LO, organiserar genom sin postsektion all poslbehandlingspersonal,
även arbetsledare, annan kassapersonal än postexpeditörer, stationsmästarna vid
de mindre postex-pedilionerna samt industri- och diligenspersonalen. F. n. har SF-3
32 000 medlemmar i postverket,
Statstjänstemannaförbundet,
ST, som tillhör TCO, organiserar genom sin postavdelning i princip all
kontorspersonal. För närvarande har ST-post 6 300 medlemmar i postverket,
merparten anställda inom postgirot.
3
Motiv för en ny organisation
Omorganisationen
år 1965 skapade nödvändiga förutsättningar för postverket att möta de stora
förändringar som skulle komma under slutet av 1960-talet och början av 1970-lalet.
Sett mot ett framlida perspektiv fordras nu en fortsatt administrativ
utveckling. Postverket står nu inför omfattande utvecklings- och planeringsuppgifler
som en följd av del framtida större beroendet av omväriden och marknaden och genom
de snabba förändringarna på denna.
Det
är nödvändigt att den centrala förvaltningen får en organisation inriktad på
att kunna lösa utvecklings- och mer långsiktiga planeringsfrågor. Postverkets
regionala förvaltning är nu organiserad på sju posldistrikt. Vid 1965 års
omorganisation av postverket skedde ingen omprövning av dess
Prop.
1975/76:167 27
uppgifter.
Regionalförvaltningen har i dag en utredande och övervakande funktion
beträffande framför alll den lokala administrationen. Postverket ser det som
önskvärt att delegera ansvaret för den löpande verksamheten helt till
lokalförvaltningen. Samtidigt finns det ett behov av att avlasta centralförvaltningen
arbetet med en rad kortsiktiga frågor för att ge större utrymme föratt lösa
utvecklings- och planeringsproblem. Förutsättningar skapas härigenom för att
ge regionförvaltningarna en ny roll som samordnings-och styrorgan, vilka
arbetar relativt självständigt mot fastställda mål. Detta medför att en omprövning
av den nuvarande regionala indelningen är ofrånkomlig.
Den
omfattande lokala verksamheten, genom vilken praktiskt taget all produktion
inom postverket sker, utförs av bl. a. 2 300 postanstalter. De är i
förvaltningshänseende f n. samlade i ca 160 enheter. Postverket ser det som
angelägel att göra den lokala förvaltningen kompetent att handlägga de flesta
av de frågor som berör verksamheten på den lokala nivån. Detta har bl. a.
samband med att arbetsmiljöfrågorna ökar i betydelse och att synen på
människans roll i arbetet förändras. Härur växer en demokratiseringsprocess
fram. Detta ställer ökade krav på den lokala administrationen. Det är därför
nödvändigt att se över den lokala administrationens struktur och omfattning saml
formerna för samverkan inom och mellan de lokala tjänsteställena. Den lokala
förvaltningen måste ges förutsättningar att ta emot en delegering i största
möjliga utsträckning av beslutsbefogenheter i frågor som hör samman med den
löpande produktionen.
Den
tekniska utvecklingen inom kommunikationsområdet och den därav ändrade
marknadssituationen inverkar redan nu på postverkets verksamhet och kan på
10-15 års sikt beräknas slå igenom markant. Postverket måste nu möta dessa
förändringar. Detta lar till följd all det i organisationen måste skapas
förutsättningar för en kraftsamling på marknadssidan och produktionssystemsidan,
I anslutning till kraven på en utvecklad planering och överflyttning av
arbetsuppgifter från centralförvallningen och regionförvaltningen till den lokala
förvaltningen måste också den ekonomiska styrningen och planeringen utvecklas.
Verkets
erfarenheter från den senaste 1 O-årsperioden och den väntade snabba
utvecklingen pådatakommunikationsområdel visar således sammanfattningsvis ett
klart behov av alt förvaltningsapparaten ges förutsättningar att lösa
utvecklings- och långsiktiga planeringsfrågor av gemensamt intresse för hela
verket. 1 nuläget är den centrala förvaltningen kraftigt belastad med löpande
ärenden av kortsiktig natur och den i löpande verksamhet styrande och
samordnande funktionen har sin tyngdpunkt i centralförvallningen. Distriktsförvallningen
(den regionala förvaltningen) har en kontrollerande funktion beiräffande den
lokala förvaltningen. Genom att omfördela dessa funktioner så att den regionala
förvaltningen övertar mycket av den styrande och samordnande funktionen skapas
förutsättningar för dels ökade utvecklings- och planeringsinsatser hos
centralförvaltningen, dels ökad mål-
Prop. 1975/76:167 28
styrning
av den regionala förvaltningen.
Principen
om en delegering av löpande produklionsuppgifter från centralförvallningen ger
förutsättningar för en väsentligt utökad förvaltningsdemokrati. Den lokala
förvaltningen måsle även av detta skäl utrustas med den kompetens och de
organisatoriska förulsättningar som gör det möjligt att lill lokal nivå
delegera alla de frågor som hör samman med främst den löpande produktionen men
även med vissa mindre frekvenla men viktiga beslut t, ex. i fråga om
resursuppbyggnad, arbetsförhållanden och kundrelationer.
4
Postverkets förslag till ny organisation
4.1
Huvudorganisation
1
förslaget till ny organisation för postverket ingår - liksom i nuläget -tre
förvaltningsnivåer: centralförvaltningen, den regionala förvaltningen och den
lokala förvaltningen. Arbets- och ansvarsfördelningen mellan nivåerna föreslås
dock bli ändrad. 1 detta avsnitt återges indelningen i organisationsenheter på
de olika nivåerna.
- Centralförvaltningen föreslås bli indelad i ett anlal
avdelningar och resultatenheter. Avdelningarna utgörs av två rörelsegrensstaber
för poströrelsen (brev-, paket- resp. kontorsrörelsen), av fyra funktionella
stabsavdelningar med övergripande och ledande uppgifter samt av två staber åt
verkschefen. Övriga resultatenheter utgörs av postgirot, postverkets industrier
m, fl. enheter med avskiljbara verksamhetsområden.
- Den regionala indelningen av landet föreslås på
sikt bli baserad på sju regioner. Regionbenämning och föriäggningsort för den
regionala förvaltningen överensstämmer. Följande regioner föreslås:
Malmö
region, omfattande Malmöhus, Kristianstads, Blekinge saml viss mindre del av
Kronobergs län (540 000 hushåll). Göteborgs region, omfatiande Göteborgs och
Bohus, huvuddelen av Älvsborgs, Hallands samt huvuddelen av Skaraborgs län (690
000 hushåll),
Linköpings
region, omfattande Kalmar, Jönköpings, Östergötlands samt huvuddelen av
Kronobergs och viss mindre del av Skaraborgs län (470 000 hushåll),
Stockholms
region, omfattande Stockholms och Gotlands län (760 000 hushåll).
Örebro
region, omfatiande Örebro, Värmlands, Södermanlands samt huvuddelarna av
Västmanlands och Uppsala län (560 000 hushåll). Sundsvalls region, omfattande Västernorriands,
Jämtlands, Gävleborgs, Kopparbergs samt vissa mindre delar av Västmanlands och
Uppsala län (430 000 hushåll).
Bodens
region, omfattande Norrbottens och Västerbottens län (200 000 hushåll).
Prop.
1975/76:167 29
1
den föreslagna regionindelningen, som grundar sig på postala krav, har i
princip uppnåtts överensstämmelse med länsgränserna.
Lokalförvaltningen
byggs upp av postområden. Ett postområde består av postanordningarna inom ett anlal
kommuner med i regel sammanhängande distributions- och transportorganisation.
Postområdena utgör basen för den specialistbetonade administrationen i
lokalförvaltningen.
Varje
lokalförvaltning omfattar ett postområde. En indelning i ungefär 60 postområden
är aktuell. Denna indelning förutsätts fortlöpande bli föremål för översyn och
ändringar på grund av postala behov och samhälleliga förändringar.
Den
dagliga postala driften och marknadsaktiviteterna ombesörjs genom ett nät av
postkontor. Nätet består förutom av områdespostkontor, dvs, postkontor till
vilka postområdesförvaltningen är föriagd, av ortpostkonlor och
lokalpostkontor. Områdesposlkonioren och orlpostkontoren kommer att ha mer
kvalificerade administrativa resurser. Riktpunkten har varit alt vidga det
nuvarande nätet när det gäller marknadsanknutna aktiviteter till att omfatta
alla regionala centra i landet och andra viktigare orter med hushållsantal på
minst ca 5 000 och med en viss omfattning företagskunder. Områdes- och
ortpostkontoren utgör tillsammans ca 190 st. Övriga postkontor dels på mindre
orter, dels filialpostkontor inom större orter kallas lokalposlkontor. Dessas
antal är ca 2 100.
Postverkets
huvudorganisation föreslås sammanfattningsvis bestå av en ceniralförvaUnIng,
sju regionala föivaUningar och ca 60 postområden som stödjepunkter för en mer
specialistbetonad administration samt, när det gäller drift- och
marknadsaktiviteter, av ca 190 områdestortpostkonlor och ca 2 100 lokalpostkontor.
En tablå över den föreslagna principorganisationen bör fogas till
regeringsprotokollet som bilaga 3.
I
det följande beskrivs den föreslagna organisationen mera i detalj. Eftersom
beslutanderätt och befogenheter i stor utsträckning delegeras i riktning mot
fältorganisationen inleds redogörelsen med den regionala och lokala för/altningen.
4.2
Beskrivning av organisationen
4.2.1
Regional och lokal förvaltningsorganisation
För
uppbyggnaden av den regionala förvaltningsnivån bildar postverkels sorterings- och
transportsystem utgångspunkten. De krav på administrativa resurser och
styrmedel som detta system ställer skall harmoniera med kravet att ett
resultatansvar skall kunna delegeras till den regionala förvaltningsnivån.
Samtidigt bör en följsamhet till landets administrativa indelning - dvs.
länsindelningen - eftersträvas.
Postverkets
sorterings- och transportsystem fick sin utformning i slutet av 1960-talet. Del
bygger på en indelning av landet i ett 40-tal brevområden
Prop.
1975/76:167 30
och
på användning av postnummer. Med ledning av postnumret transporteras de
inlämnade försändelserna till spridningspostanstallen (en i varje brevområde),
varifrån de distribueras till de olika adressorterna. Mellan de olika spridningspostanstalterna
är ett nät av mellanområdesiransporter uppbyggt. Baslinjerna i nätet, som
utnyttjar såväl flyget och järnvägen som vägnätet, är landsomfattande.
Vid
utformningen av brevområdena och det transportnät som binder samman dem har
syftet självfallet varit att åstadkomma god ekonomi och effektivitet i
postdistributionen. Samtidigt har en anpassning lill landets administrativa
indelning eftersträvats även i detta sammanhang, vilket inneburit att
kommunindelningen i princip legat till grund för indelningen och att det finns
en god överensstämmelse med länsgränserna.
Kravet
på resultatansvar på den regionala nivån medför att den postala regionindelningen
måste knyta an till brevområdesindelningen. Härigenom fångas i möjlig mån även
transportapparaten in i det regionala resultatansvaret, dvs. förutsällningarna
för den regionala chefen att genom försäljnings- och organisatoriska åtgärder
påverka resultatet och möjligheterna att avgränsa och följa upp ett ekonomiskt
utfall inom regionen. Den regionala indelningen bör således ulformas genom ett
sammanförande till regioner av olika brevområden.
Postverket
har tagit hänsyn till ett flertal faktorer vid utarbetandet av sitt förslag till
regionindelning av landet. Verket har således med utgångspunkt i
resultatansvarsprincipen bl. a. beaktat omfiyttningsproblem för personalen vid
byte av regionhuvudort, postala samband i sorterings- och transportsystemet
samt önskemålet att skapa regioner som så långt möjligt är storleksmässigt
jämbördiga. Indelningen i regioner har också skett med beaktande av
postverksamhetens anpassning lill den samhälleliga utvecklingen samt landets
administrativa indelning. Val av regionorter har skett med hänsyn lill resvägar
och reslidsavslånd.
Förslaget
medför förändringar i förhållande till postverkets nuvarande regionala
indelning. Sex av de nuvarande distriktshuvudorterna blir dock säte även för de
nya regionförvaltningarna. Genom tillskapandet av en ny region med tyngdpunkten
föriagd till Mälardalen föreslås Örebro tillkomma som regionhuvudort samtidigt
som genom utökningen av Sundsvallsregionen behovet av alt ha en
regionförvaltning i Gävle bortfaller. Postverket föreslår dock en femårig
avvecklingstid för den nuvarande regionförvall-ningen i Gävle för att kunna
genomföra överfiyiiningen och för att så långt möjligt begränsa de negativa
konsekvenserna för personalen.
Den
regionala förvaltningens huvuduppgift blir att utöva ett mer kortsiktigt
resultatansvar för poströrelsen inom ett geografiskt avgränsat område av
landet. Detta resultatansvar innebär närmast ett ansvar för utvecklingen av
intäkter och kostnader med tyngdpunkten på ett till två års sikt inom ramen för
av centralförvaltningen givna förutsättningar. För att regionför-vallningen
skall kunna lösa denna uppgift måste till förvaltningen knytas
Prop.
1975/76:167 31
specialistresurser
som kan påverka utvecklingen av intäkter och kostnader inom regionen, t, ex,
marknadsförings- och rationaliseringsresurser. Dessutom skall
regionförvaltningen svara för samordningsuppgifter som inte kan föras ned till
lokalförvaltningen, t. ex. ansvaret för transporterna mellan regionens olika
brevområden, vissa personalfrågor, bl. a. tjänstetillsättningar och utbildning,
planering och anskaffning av lokaler m. m.
Regionerna
föreslås indelade i ett 60-tal postområden med särskilda områdesförvaltningar, områdesposikontor.
Områdesförvaltningarna knyts till postkontor, som i nuläget ulgör stödjepunkter
i den postala produktionsapparaten och som redan på grund av den lokala
verksamhetens omfattning fordrar en bred administrativ bas. Dessa postkontor
får därigenom dels ansvar för den lokala löpande driften och kundkontakterna,
dels ett administrativt ansvar för ett slörre område, i vilket ingår ett antal
ort- och lokalpostkontor. Detta område är i princip uppbyggt av
postanordningarna inom ett anlal kommuner.
Chefen
för ett postområde skall arbeta med ansvar för produktiviteten i samtliga
produktionsresurser som finns inom området. Del är därför angeläget att
postområdena ulformas med anknytning till den postala pro-duktionsapparetens
uppbyggnad.
På
den lokala nivån är produktionsappareten som tidigare framgåtl baserad på ett
antal brevområden. Inom dessa områden sker sortering och transporter, utdelning
av post etc. Brevområdena sammanbinds genom olika slag av transporter. Vid
utformningen av postområdena har därför ulgångpunkten varit att åsladkomma överensslämmelse
med brevområdena. En sådan uppbyggnad av den lokala nivån minskar behovet av
regional samordning genom att postområdeschefen själv kan fatta beslut när det
gäller ändringar som är interna inom brevområdet. På grund av den olika
befolkningsstrukturen i skilda delar av landet samt till följd av starkt
varierande geografiska avstånd inom brevområdena har emellertid en direkt
överensstämmelse mellan postområdena och brevområdesorganisationen inte kunnat
åstadkommas. Därför föreslås en lösning som innebär ett slörre antal
postområden än brevområden. En successiv förändring av denna organisation
förutsätts emellertid senare kunna göras med hänsyn till vunna erfarenheter och
med beaktande av utvecklingen av framför allt transportsystemet och den
framtida brevområdesindelningen.
Hur
postverket fullgör sina dagliga uppgifter är nästan helt beroende av den lokala
fältorganisationen. På det lokala planet utförs de olika tjänsterna och sker
merparten av marknadskontakterna.
I
den nya organisationen är målsättningen när det gäller den löpande driften och
kundkontakterna att besluten skall föras ut så långt som möjligt till varje
postkontor. Postkontorens storiek varierar emellertid beroende på beljäningsunderiaget.
Administrationen inom postkontoren måste byggas upp med utgångspunkt i varje
kontors behov av resurser för kundkontakter och för ledning av
produktionsapparaten. När det gäller omfattningen
Prop. 1975/76:167 32
av
den dagliga löpande driften och kundkontakterna och behovet av administration
för detta har postkontoren därför delats upp i två grupper, ort-postkontor och lokalposlkontor.
Orlpostkontoren har ett samordningsansvar för ev, övriga postkontor inom orten.
På ortposlkontoren kommer mer kvalificerade administrativa resurser att
finnas.
Ortpostkonlor
inrättas på orter med 5 000-6 000 hushåll. Bl.a. planeras ortpostkontor i aUa
regionala centra i landet. Denna form av postkontor är motiverad på grund av
den kommersiella aktiviteten samt av personalstyrkans storlek.
Postverket
har sedan organisationsförslaget avlämnats fortsatt alt utreda frågan om
resursförstärkning på vissa postkontor. Sålunda övervägs huruvida ett
postkontor med ansvar för marknadsföringen skall finnas i varje kommun. Om det
finns ortpostkontor i kommunen har detta postkontor den rollen, eljest ett lokalposlkontor.
Det finns inom vissa kommuner ett antal slörre orter, där en lokal
marknadsbevakning kan vara både servicemässigt och företagsekonomiskt
motiverad, 1 detta syfte undersöks f. n. om det kan anses motiverat att på
postkontor i orter med minst 800 lokala hushåll ge postkontorets föreståndare
särskild utbildning och träning i olika marknadsaktiviteter samt i
produktkännedom. Med en sådan komplettering av marknadsbevakningen på ca 200
postkontor nås ungefär samma ortspridning som det sammanlagda affärsbanksnätet
har i landet.
Det
är angeläget att även andra beslul än de som erfordras för den dagliga löpande
driften kan fattas på den lokala nivån. Detta gäller framför allt beslut som
påverkar den lokala organisationens resursmässiga uppbyggnad, personalens
arbetsförhållanden samt olika åtgärder i relation till kunderna. För att även
sådana mindre frekvenla men betydelsefulla beslut skall kunna delegeras fordras
å andra sidan en sammandragning av den lokala administrationen till ett antal
stödjepunkter. Som underiag för besluten erfordras kvalificerade
utredningsaktiviteter av olika slag. Det är därför inte praktiskt eller
ekonomiskt möjligt att föra ut delegeringen när det gäller sådana beslut lill ell
alllför stort antal enheter. Viss specialisering av personalen krävs, vilkel
fordrar större arbetsunderiag än vad som finns på det enskilda postkontoret.
Det
totala antalet postkontor utgör f. n. drygt 2 300 st. 1 framtiden beräknas en
viss ökning genom urbaniseringen och tillväxten av storstäderna. Å andra sidan
är en viss minskning önskvärd genom anpassning av postkontorsbeståndet i
större städer, där en viss överelablering finns. Likaså lorde i begränsad ulsträckning
utbyte av postkontor i glesbygden mot lantbrevbäring vara aktuell. Några
radikala förändringar av det totala postkontorsnätet förutsätts dock inle.
Prop.
1975/76:167 33
4.2.2
Centralförvaltningens organisation 4.2.2.1 AUmänt
Centralförvaltningens
huvuduppgift i den föreslagna organisationen är alt svara för utveckling och
planering av postverksamheten på sikt samt för "koncernsammanhållande"
administrativa funktioner. Centralförvaltningen får därmed styrande och
samordnande uppgifter. Den blir centralorgan för den egentliga postala
verksamheten sådan den drivs i regioner och lokala postområden. Den fungerar
också som "koncernledning" för ett antal särskilda rörelsegrenar.
Dessa har en verksamhet som i vissa avseenden är avskiljbar från den egentliga
postverksamheten och de förfogar över en egen särpräglad produktionsapparat. De
lämpar sig därför att utgöra separata resultatområden.
Centralförvaltningens
ansvar för utvecklingen av verksamheten i linjeförvaltningen fördelas mellan
två stabsenheter för poströrelsen, en marknadsavdelning med ansvar för
intäkts- och kostnadsutvecklingen på sikt och för servicenivån och en produktionssystemavdelning
med ansvar för den tekniska utvecklingen av linjens produktionssystem och för
effektiviteten i dessa. Stabsenheternas ansvar för utvecklingen är i princip
långsiktigt, ca 3-10 år, medan det mera kortsiktiga ansvaret som nämnts vilar
på de sju regioncheferna som direkt under verkschefen har ett kortsiktigt,
modifierat resultatansvar för ett geografiskt område.
Separata
resultatenheter under verkschefen till vilka det är möjligt att från honom
delegera ett samlat lönsamhetsansvar blir postgirot och de i resultaienhetsgruppen
ingående speciella rörelsegrenarna, såsom exempelvis postverkets industrier
och postens adressregister. Dessa resultatenheter har ett ansvar inte bara för
utvecklingsåtgärder utan också för den löpande verksamheten inom en egen från
postverksamheten i övrigt skild produktionsapparat.
Centralförvaltningens
koncernsammanhållande uppgifter fördelas dels på två staber åt verkschefen,
dvs. en samordningsavdelning samt e n enhet för internrevision, dels på fyra
funktionella slabs- och serviceenheter, dvs. en administrativ avdelning, en ekonomiavdelning,
en informationsavdelning och en personalavdelning. Koncernfunktionerna har
inom sina respektive fackområden ett övergripande ansvar för postverkets totala
verksamhel.
I
del följande lämnas en beskrivning av de föreslagna nya enheterna. Postverket
har emellertid i sitt förslag betonat att fortsatt utredningsarbete erfordras
för att slutligt bestämma organisationen inom enheterna.
3 Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 167
Prop.
1975/76:167 34
4.2.2,2
Stabsenheter för poströrelsen Marknadsavdelningen
Marknadsavdelningen
avses få en viktig roll i den nya organisationen. Avdelningen förutsätts fa det
fulla ansvaret för marknadsfunktionen på central nivå. Detta innebär att
avdelningen direkt under verkschefen svarar för poströrelsens långsiktiga
intäkts- och kostnadsutveckling. Ansvaret gäller de produkter och tjänster som
skall ingå i postkontorens sortiment och den servicenivå som skall erbjudas
kunderna. Av ett sålunda definierat ansvarsområde följer att avdelningen svarar
för marknadsanalys, marknadsplanering, produktutveckling, säljledning,
ekonomisk analys, pris- och taxefrågor samt lönsamhetsplanering, Ytteriigare
funktioner som har ett starkt samband med de redovisade uppgifterna bör
tillföras avdelningen. Sådana områden är central försäljning, reklam, public
relations (PR) och sales promotion.
Preliminära
överväganden om marknadsavdelningens interna organisation har visat behov av
bl. a, separata enheter för brevrörelsen, paketrörelsen, koniorsrörelsen, säljledning
och sales promotion samt reklam och PR.
För
att - så långt det med organisatoriska medel är möjligt - åstadkomma en
utveckling av verkets produkter och produktionssystem som överensstämmer med
avnämarnas efterfrågan avses marknadsavdelningen genom beställningar till
produktionssystemavdelningen kunna initiera utredningar om sådana ändringar i
produktionssystemet som ger produktpåverkande effekt. Detta förhållande följer
av att produktutveckling i postverket i många avseenden förutsätter
förändringar i systemen för distribution och transporter.
Produktionssystemavdelningen
Produktionsapparaten
i linjeförvaltningen är uppbyggd kring fiera olika produktionssystem såsom
sortering, transporter, postutdelning, lantbrevbäring, kassaljänst och
redovisning. De olika systemen är integrerade med varandra på så sätt att de
utnyttjas gemensamt för de olika produkterna och tjänsterna i postverksamheten.
Effektiviteten i produktionsapparaten är därför beroende a v hur ut vecklingen
av de olika systemen kan koordineras. Den bästa effekten nås om utvecklingen
kan samordnas inom en och samma enhet. Den lekniska utvecklingen talar också
härför. Inom kassaorganisationen är en övergång till elektroniska hjälpmedel
beslutad och under genomförande. Inom postbehandlingssystemen kan ulvecklingen
inom telekommunikationerna på sikt ge möjlighet till,ett utnyttjande ay
elektroniken. En samling av systemutvecklingsresurser för såväl kassatjänsten
som postbehandlingssystemen till en och samma organisatoriska enhet skapar
därför en grund för en satsning på en framtida utveckling.
Ansvaret
för utvecklingen av samtliga de produktionssystem som linjeförvaltningens
produktionsapparat är uppbyggd kring läggs därför på en
Prop.
1975/76:167 35
särskild
avdelning, produkiionssystemavdelningen.
Till
produktionssystemavdelningen knyts ett effektiviletsansvar. Härmed avses
kostnadsutvecklingen inom systemen ställd i relation till prestationsvolymens
utveckling under iakttagande av fastställda servicenormer. Inom ramen för
utvecklingen av det ekonomiadministrativa systemet kommer prestationsmätningssystem
att utformas som gör del möjligt att följa upp ulvecklingen inom
produktionssystemen.
Produktionssystemavdelningen
har emellertid också ansvaret för den tekniska ulvecklingen inom
produktionssystemen. Avdelningen måste därför fortlöpande följa upp den
tekniska utvecklingen inom områden som är av betydelse för postverksarnheten.
Det medför att förändringar i produkt- och ijänstesortimenten kan initieras
genom avdelningen.
I
sitt arbete kommer avdelningen att ha omfattande kontakter med postgirot.
Gentemot den regionala/lokala organisationen kommer produktionssystemavdelningen
att ha ansvar för produktionsnormer.
Genom
att sammanföra systemutvecklingsresurserna för postbehandling och kassaljänst
kommer det att finnas en kompetens inom avdelningen även när det gäller
informationssystem samt arbelsmätnings- och metodstudieteknik. Då det inte är
ekonomiskt motiverat att bygga upp en kompetens för detta på flera ställen
inom centralförvaltningen, bör produkiionssystemavdelningen ha ansvar för att
tillhandahålla sådana resurser inom dessa teknikområden till övriga enheter
inom centralförvaltningen, dvs. främsl till samordningsavdelningen,
ekonomiavdelningen och personalavdelningen, vilka har utvecklings/systemansvaret
när det gäller organisationsutveckling, ekonomisystem resp,
personaladministrativa system.
Med
hänsyn till att planeringen och utformningen av postverkets lokaler har ett
nära samband med utformningen av produktionssystemen bör postverkets lokalförsöriningsenhet
ingå i produktionssystemavdelningen. Detta är också förutsättningen för att ett
totalt ansvar för produktionssystemens rationella och ändamålsenliga funktion
skall kunna knytas till avdelningen. 1 det fortsatta utredningsarbetet kommer att
övervägas humvida den i nuvarande byggnadsenhet ingående
fastighetsförvaltningen bör bilda ett fristående resultatområde och ingå i
resultatenhetsgruppen.
Preliminära
överväganden avseende organisationen inom produkiionssystemavdelningen har visat
behov av bl. a. separata enheter för ekonomiska analyser, säkerhetsfrågor,
postbehandling, kontorstjänst och datasyslemul-veckling samt lokalförsörjning.
4.2.2.3
Centrala koncernfunktioner
Postverkets
analyser av funktionssamband och överväganden om framtida krav på de
övergripande funktionerna har lett fram till förslaget att bilda sex
koncernfunktioner. Fyra av dessa, ekonomiavdelningen, personalavdelningen,
informationsavdelningen och administrativa avdelningen, rubriceras
Prop.
1975/76:167 36
som
funktionella stabs- och serviceenheter. De två övriga, internrevisionen och
samordningsavdelningen, är särskilda staber åt verkschefen.
Administrativa
avdelningen
Administrativa
avdelningen omfattar servicefunktioner som är gemensamma för centralförvallningen.
Vidare förs till avdelningen vissa övergripande koncernfunktioner som inte har
så klart uttalade samband med de övriga funktionella staberna och serviceenheterna
alt de bör tillhöra någon av dessa. Preliminära överväganden om avdelningens
organisation har lett fram till att den bör innehålla följande delfunktioner:
-
centralt kansliorgan
- juridik
- försvar
- utrikesfunktion
- postens reklamationskontor
- kontorsservice
Till
det centrala kansliorganet förs vissa allmänna förvaltningsfrågor som även vid
en långt gående delegering måste behandlas på central nivå. Det gäller allmänna
remisser och ärenden av förvaltningsmässig natur som inte enbart eller till
väsentlig del faller inom området för någon annan avdelning, såsom exempelvis
bevakning av nya och ändrade lagar etc. av allmän natur samt vissa
grundläggande bestämmelser och ärenden i anslutning till ansvarighetskungörelser,
förvaltningslagen, lagen om beräkning av lagstadgad tid osv. Vidare förs hit
ansvaret för bl. a. samordning av arbetstids- och tjänstgöringsfrågor för
personalen inom centralförvaltningen, arbetsordningen för
centralförvaltningen, arkivtjänsten och centralförvaltningens arkiv samt
centralförvaltningens interna företagsnämndsfrågor.
Den
juridiska funktionen skall ge service i juridiska frågor till övriga enheter
och handlägga sådana ärenden där de juridiska aspekterna är dominerande, t.
ex. domstolsärenden och vissa ersättningsfrågor.
Försvarsfunktionen
omfatiar samordning av postverkets medverkan i totalförsvaret, samordning av
beredskapsplaneringen och av utbildning för beredskaps- och krigsförhållanden,
planering och organisation av fältpostverksamheten samt planering och
organisation av postverkets civilförsvar.
Utrikesfunktionen
svarar för följande frågor:
-
internationella avtal och
överenskommelser.
- allmänna utrikesärenden (ärenden av policybetonad
eller principiell natur, samordningsfrågor, frågor om teknisk
biståndsverksamhet m. m.).
- ärenden i förbindelse med internationella postala
organ (Väridspostunio-nen. Nordiska postföreningen, CEPT m. fi.).
- ärenden (dock ej löpande postbefordrings-,
reklamations-, avräknings- och
Prop.
1975/76:167 37
postgiroärenden)
i förbindelse med främmande postförvaltningar.
- översätiningsservice.
Postens
reklamationskontor fortsätter med samma typ av verksamhet som kontoret har i
dag. Det kan ifrågasättas att lägga kontoret till marknadsavdelningen.
Anledningen till att det föreslås ingå i administrativa avdelningen är all
dess verksamhet är av operativ natur och tämligen personalkrävande, vilket
inte är så väl förenligt med den påtagliga utvecklingskaraktär som de nya
stabsenheterna för poströrelsen ges. Vidare har reklamationsfrågorna ett
samband med juridikfunktionen. Reklamationer uppstår på grund av
ofullkomligheter i produktionssystemen och i frågor som rör produkterna och
servicen. Därför är det angeläget att den information som reklamationskontoret
förfogar över kommer såväl marknadsavdelningen som produkiionssystemavdelningen
till banda i deras produkt- och produktionssystemulveckling.
Funktionen
för kontorsservice föreslås svara för postsamling, postexpediering och intern
postgång, körcentral och budcentral, skrivcentral, repro-central, telefonväxel
och städcentral. Hit knyts också det övergripande ansvaret inom postverket för
personalreslaurangs- saml lokalvårdsfrågor av teknisk natur.
Ekonomiavdelningen
Ekonomiavdelningens
uppgift är att inom sitt område tillhandahålla service som skall kunna
tillgodogöras av alla verksamhetsgrenar inom postverket, även dem som inte
faller inom den egentliga poströrelsen. Med denna utgångspunkt bör
ekonomiavdelningen innehålla följande delfunktioner
-
budgetering
- kostnadskontroll
- redovisning
- kalkylering
- statistik
- övriga ekonomifunktioner såsom fondförvaltning, utrikesavräkning,
interndebitering samt resultatprognoser och övergripande ekonomisk analys.
I
sammanhanget kan erinras om att den regionala förvaltningen föreslås få egna
ekonomifunktioner.
Informationsavdelningen
Från
centralförvaltningen ges information ut till mottagare såväl inom som utom
postverket. Informationen kan ha skiftande karaktär. Den kan utgöras av arbetsinformation,
dvs. sådan information som krävs för den
Prop.
1975/76:167 38
enskilde
tjänstemannens arbete. Den kan också vara avsedd för kunderna och vara av säljfrämjande
natur. Den kan vidare utgöras av allmän information, som kan ha både internt
och externt intresse. I det senare inbegrips allmän kontaktverksamhet med
samhället och marknaden.
Informationen
får en alltmer ökad betydelse i samhället. Inte minst ökar behovet för
postverket alt genom information till allmänheten och näringslivet sprida
kännedom om verksamheten och dess förutsättningar, olika tjänster, produkter,
servicenivåer etc.
Utvecklingen
mot en fördjupad förvallningsdemokrati medför ett behov av ökad information
till personalen.
Enligt
postverkets uppfattning föreligger det ett klart behov att stärka och samordna
den informationsresurs som postverket förfogar över. Informationsfrågornas
stora vikt motiverar alt det bildas en särskild informationsavdelning, lydande
direkt under generaldirektören. Till denna avdelning bör föras de aktiviteter
som har anknytning till informationsaspekterna i vid mening, även
utställningar, museiverksamhet och liknande.
Informationsavdelningen
bör i enlighet härmed innehålla följande delfunktioner:
- den allmänna utvecklingen och samordningen av
postverkets författningar, publikationer, reglementen, handböcker och
cirkulär.
- utveckling och samordning av den interna
informationen inom postverket.
- postens personaltidning.
- utveckling och samordning av extern information.
- postverkets allmänna PR-verksamhet till skillnad
mot den PR-verksamhet som är direkt relaterad till reklam, sales promotion m. m.,
vilken tillhör marknadsstabens uppgifter, såsom berörts i det föregående.
- teknisk rådgivning i informationsfrågor och
beträffande olika hjälpmedel inom informationsområdet, såsom AV-hjälpmedel,
trycksaker, annonsering etc.
- utveckling och samordning av postverkets
blankettframställning.
- pressljänst.
- museiverksamhet.
- postverkets bibliotek.
Personalavdelningen
Pei"sonalavdelningen
får ett ansvarsområde som omfatiar personaladministrativa frågor för alla
verksamhetsgrenar inom hela postverket, även dem som inte faller inom den
egentliga poslrörelsen.
Bland
dessa senare har framför allt postgirot en utvecklad egen personaladministration.
Inom ramen för organisationsöversynen kommer senare att närmare definieras
vilka roller som respektive personaladministrativa
Prop.
1975/76:167 39
organ
kommer att spela inom ramen för personalfunktionen som helhet inom verket.
Personalavdelningen
är det centrala personaladministraiiva organet. Som sådant kan det aldrig bära
mer än delar av ansvarel för den totala personalfunktionen i förelaget.
Personalfunktionen omfattar alla de värderingar, beslut och åtgärder som berör
personalen. Härav följer att ansvaret för personalfunktionen alltid delas
mellan de särskilda personaladministrativa organen på olika nivåer och alla
andra enheter.
Personalavdelningens
arbetsuppgifter kan grupperas i fyra områden. Avdelningen skall:
- vara beredningsorgan för företagsledningen i
personalpolitiska frågor,
- vara centralt utvecklingsorgan beträffande personaladm/nistrativa
systeiv och metoder; häri inbegrips att företräda sådana intressen i frågor
rörande produkt- och produktionssystemutveckling,
- vara centralt serviceorgan i personaladministrativa
frågor,
- svara för central personalljänst och vissa
förhandlingar.
Samordningsa
vdel ni ngen
För
att biträda verkschefen vid beredning av övergripande frågor - dvs, sådana
ärenden som inte naluriigen hör hemma på övriga enheter - inrättas enligt
förslaget en samordningsavdelning. Denna skall vidare förebereda sammanträden i
företagsnämnd och ledningsgrupp. Till avdelningen knyts även ansvar för
samordningen av frågor angående den kort- och långsiktiga planeringen samt
organisationsutvecklingsfrågor. Med organisationsutveckling avses övergripande
ändringar i verksamhetsinriktning, mål, strategi och policy, liksom
förändringar i ledningsfunktioner, samverkansformer och organisationsstruktur.
När
det gäller planeringen är det väsentligt med en koppling mellan den kort- och
långsiktiga planeringen. Genom prioriteringarna i den kortsiktiga planeringen
låses resurserna för utvecklingen av företaget. För att kunna möjliggöra en
meningsfull långsiktig planering måste därför planeringen i olika
tidshorisonter samordnas. Detta skall ske genom samordningsavdelningen.
Organisationsutvecklingsfrågor
har anknytning till övergripande ändringar i organisationsstmkturen. Det
löpande arbetet med organisationsförändringar skall i möjlig mån delegeras.
Större ändringar i indelningen i enheter, arbetsfördelningen mellan enheter
etc, skall med avseende på såväl den centrala, regionala och lokala nivån
tillföras samordningsavdelningen i den utsträckning de inte kan delegeras. När
det gäller den lokala nivån avses därvid mer principiella bedömningar.
Resursmässigt
måsle avdelningen när det gäller den egentliga samordningsverksamheten
återfalla på resurser inom andra organisationsenheter.
Prop.
1975/76:167 40
Genom
kombinationen med organisationsstrukturfrågorna förutsätts dock
utredningskapacitet finnas inom avdelningen för analys av administrativa problem.
Avdelningens arbetsuppgifter är sammanfattningsvis:
- samordna och bereda verkschefs- och företagsnämndsärenden
som inte hör hemma på viss sakansvarig enhet.
- planera och bereda direktions- och
företagsnämndsärenden.
- samordna långsiktig planering och
organisationsutveckling.
- demokratiseringsfrågor i anslutning till besluts-
och ansvarsfördelningen inom organisationen.
- handlägga organisationsstrukturfrågor.
- samordna utvecklingsplaner samt former för
utvecklingsplanering och projektarbete.
Avdelningen
får organisationsmässigt ses som en stab till verkschefen.
Internrevisionen
Enheten
för intemrevision svarar för redovisnings- och förvaltningsrevision vid
postverket. Granskningen syftar till att dels bedöma tillräcklighet och
effektivitet av intern kontroll och redovisning, dels bedöma om verksamheten
bedrivs på ett ändamålsenligt och planmässigt sätt. Målsättningen är härvid att
förebygga eller upptäcka åtgärder som inte överensstämmer med postverkets mål,
bestämmelser eller ekonomiska principer.
Revisionen
skall i sin granskning beakta kunders, leverantörers och anställdas
berättigade intressen.
4.2.2.4 Postgirot
Postgirot
föreslås även fortsättningsvis utgöra en egen resultatenhet. Skälen härför är
att girot bygger på egna produkter och egna produktionssystem.
I
samband med att PKbanken bildades den 1 juli 1974 gjordes en genomgång av de
verksamheter som återstod inom postgirot och en ny organisation för dessa lades
fast. Det finns ingen anledning att nu föreslå ytteriigare organisationsförändringar
för postgirot.
Postgirot
avses fortsätta att arbeta med en principorganisation som omfattar en allmän
avdelning, en driftavdelning, en marknadsavdelning, en organisationsavdelning
och ett ekonomikontor.
4.2.2.5 Övriga
resultatenheter - resultatenhetsgruppen
Resultatenhetsgruppen
omfattar resultatenheterna diligenstrafiken, industrierna, frimärksavdelningen,
adressregistret (PAR) samt inköpsavdelningen (centralupphandlingen). Det har
vidare övervägts att inrymma den interna
Prop.
1975/76:167 41
fastighetsförvaltningen
i gruppen som en separat resultatenhet.
Enligt
utgångspunkterna för utformningen av organisationsförslaget skall eftersträvas
att resultatenheter skall kunna ges stark självständighet, I princip skulle
dessa olika enheter kunna lyda direkt under verkschefen. Det är emellertid
orealistiskt att ulgå från att verkschefen skall kunna bevaka de artskilda
områden som enheterna representerar och utöva en direkt ledning över dessa i
förhållande till postverkets totala produktion mera begränsade verksamhetsområden.
Samtidigt har enheterna starka samband med verksamheten i övrigt.
Som
verksledningsinstrument för styrningen av var och en av dessa urskiljbara
resultatenheter föreslås därför följande:
- varje enhet leds av en chef Denna chef skall under slor
självständighet svara för verkställighetsbesluien.
- som verkschefens instrument för styrning av
verksamheten tillsätts en särskild styrkommitté för varje resultatenhet.
Styrkommittén skall bestå av tre till sex personer.
- verkschefen utser ordförande i styrkommittén ur
postverkets ledning,
- i styrkommittén ingår i övrigt enhetens chef,
personalrepresentanter och några representanter förändra berörda intressenter
inom postverket. Dessa senare väljs efter kunskap eller efter funktionellt
betingade samband med annan enhets verksamhet.
- enhetschefens kommunikation med verkschefen går via
styrkommitténs ordförande.
Enheterna
sammanförs i organisationsbeskrivningen till en resultatenhetsgrupp, som
således inte utgör en organisatorisk enhet utan närmast är en beteckning för de
samlade av styrkommittén ledda verksamhetsområdena.
4.3
Personalinflytandet i den nya organisationen
Postverket
är en av de myndigheler som i samarbete med delegationen för
förvaltningsdemokrati, DEFF, försöksvis prövar olika former för utvidgat medinflytande
för personalen. Försöksverksamheten omfattar personalin-fiytande vid urval av
deltagare i vidareutbildningskurser saml vid tillsättning av vissa tjänster.
Postverket har mycket positiva erfarenheter av samarbetet med olika
personalorganisationer.
I
den nya organisationen förändras ansvars- och beslutsformerrva. Detta sker i en
successiv process baserad på en fortgående delegering. Från organisationssynpunkt
används delegeringen därvid som ett medel att öka effektiviteten. Det är
emellertid nödvändigt i ett företag av postverkets storlek med dess många små
enheter att besluten kan fattas mot bakgrund av en uttalad policy. En fömtsättning
är vidare att den enskilde beslutsfattaren kan överblicka konsekvenserna av
viktigare beslut. Gynnsamma betingelser
Prop.
1975/76:167 42
härför
skapas genom utvecklingen av ett nytt ekonomiadministrativt styrsystem - PEA-systemet,
Delegeringen
av beslutsrätten har också samband med demokratiseringsprocessen inom
postverket. Genom att de anställda antingen får medverka i beslut eller genom att
besluten fattas på en näraliggande nivå kommer de närmare besluten. Detta bör
leda till bättre överblick över verksamheten och gynnsamt påverka arbelstillfredställelsen.
Demokratiseringen i arbetslivet sker också genom medinflytande på
representativ basis från de anställda genom företrädare utsedda av deras
organisationer.
Information
och samråd både beträffande postverkels utveckling i stort och i konkreia fall
innan ställning tas är också på den lokala nivån väsentliga delar i
demokratiseringen. Detta sker f. n. i postverket genom en relativt väl utbyggd
företagsnämndsverksamhet. Införandet av en ny organisation ärett lämpligt
tillfälle för utveckling rent generellt av personalens möjligheter att påverka
besluten och för en utvidgning av den nu pågående försöksverksamheten.
I
det första organisalionsutkastet som remitterats lill samtliga företagsnämnder
ingick ett förslag om införande av en beslutande företagsnämnd i centralförvallningen,
vidare en dylik nämnd på varje regional förvaltning samt inom
områdesförvaltningarna. Besluten föreslogs avse icke avtalsbara större och
viktigare ärenden såsom budgetfrågor, marknadsplaner, rationaliseringsplaner,
underhållsplaner för lokaler, rekryterings- och utbildningsplaner elc.
Dessutom skulle inom personalområdet vissa beslut rörande de enskilda
tjänstemännen såsom omflyttning och omplacering fattas av ett särskilt utskott lill
de föreslagna nämnderna. En inskränkning i beslutsrätten förutsattes i frågor
som rörde postverkets verksamhel, t, ex, servicefrågor.
Sedan
detta förslag utarbetats har arbetsrättskommittén lagt fram sitt betänkande.
Detta innehåller förslag till lagstiftning om en omfattande förhandlingsrätt
samt förslag till reglering av medinfiytandefrågor i kollektivavtal.
Tidsprogrammet för ett genomförande av regeringens förslag innebär att lagen
skulle börja tillämpas från den 1 januari 1977, dvs. ungefär samtidigt som
postverkets organisationsförslag skulle föras ul på den lokala nivån.
Ett
genomförande av regeringens lagförslag fär till följd att huvudparten av de
ovan nämnda frågor som skall kunna behandlas i en beslutande företagsnämnd blir
förhandlingsbara och att hanterandet av dem förutsätts komma att regleras i
kollektivavtal mellan parterna, som träder i krafl ungefär samtidigt med
postverkets organisationsändring. När det gäller sådana frågor, som kan
inräknas i begreppet "arbetets ledning och fördelning" och som kan
förutses komma att regleras i avtal, kommer den nya lagen och avtalsulformningen
därför att avvaktas. På två väsentliga punkter, vilkas framtida reglering är
mer oviss, vill postverket i samband med organisationsöversynen under alla
förhållanden utvidga demokratiseringsprocessen. Detta gäller företagsnämndernas
beslutsrätt i vissa frågor avseende ekonomi
Prop.
1975/76:167 43
och
marknad saml försöksverksamheten med utnämningsnämnder.
F. n.
finns förutom några företagsnämnder inom centralförvaltningen ca 110 lokala
företagsnämnder.
I
den nya organisationen får även de regionala förvaltningarna företagsnämnder.
På den lokala nivån föreslås att nämndverksamheten utökas så att den i princip
omfattar tjänsteställen med minst 50 anställda. Della innebär en ökning med ca
50 nämnder. På tjänsteställen med mindre än 50 anställda förutsätts de
personliga kontakterna vara sådana att informations- och samrådsverksamheten
inte behöver institutionaliseras i en nämnd.
Del
är postverkets uppfattning, att företagsnämnderna bör överta olika chefers
beslutsrätt i frågor som rör ekonomisk planering och marknadsplanering. Dessa
för verksamheten väsentliga frågeställningar bör behandlas och beslutas i organ
där personalen har ell verkligt medinfiytande. Beträffande de frågor som avser
arbetets ledning och fördelning ställer sig postverket t, v, avvaktande med
hänsyn till den kommande lagen,
Nämndema
föreslås bestå av tre till fem ledamöter från arbetsgivare resp, arbetstagare.
Varje ledamot har en röst och ordföranden utslagsröst. Ordföranden skall
alltid vara resp. tjänsteställes chef.
Den
pågående försöksverksamheten när det gäller utnämningar sker i särskilda
utnämningsnämnder på regional nivå och en nämnd inom centralförvaltningen
resp. postgirot. Utnämningarna omfattar vissa tjänster upp t. o.m, lönegrad F9,
Postverket vill bibehålla denna verksamhet och vill dessulom öka den så att den
i princip skall omfatta alla tjänster som le-digförklaras, dvs. f. n. tjänsler
upp t. o. m. lönegrad F 17. Denna utvidgning har även sin grund i att
tillsättningen av sådana tjänster skall delegeras från centralförvallningen till
de regionala chefema och således äga rum i de regionala uinämningsnämnderna.
För
centralförvaltningen kommer tillsättningaratt ske i nämnden för centralförvaltningens
personal resp. i postgirots nämnd. Postgirot med sina 5 000 anställda har underiag
för egna funktioner inom detta område. Delegeringen av tillsätiningarna innebär
vissa administrativa problem och förutsätts därför ske stegvis efter del att
den nya organisationen trätt i kraft.
Inom
ledningsfunktionerna i centralförvaltningen fattas beslut som rör hela
postverket. Sådana beslul avseende den ekonomiska styrningen och marknadsaktiviteterna
förutsätts överfiyttas till en beslutande förelagsnämnd för postverket i den
mån besluten inte skall fattas av postverkels styrelse.
1
avvaktan på att arbetsrättskommitténs förslag realiseras föreslås ingen ytteriigare
rätt till medbestämmande för personalen när del gäller frågor som berör hela
verket. För samråd och information inom olika områden föreslås dock ett antal
rådgivande organ: ett personalråd, ett miljöråd och ett marknads- och
produktionsråd.
1
personalrådet, som skall ledas av chefen för personalavdelningen, skall väsentliga
rekryterings-, utbildnings- och personalpolitiska frågor tas upp.
Prop. 1975/76:167 44
1
arbetsmiljörådet blir produktionssystemavdelningens chef ordförande, I nämnden
bör vidare chefsläkaren eller representant för denne ingå. 1 rådel skall
behandlas miljöfrågor som berör postverket i dess helhet. Marknads-och produktionsrådel
är ett organ för att på ett tidigt stadium hålla personalföreträdare
informerade om olika utvecklingsprojekt inom dessa områden.
Postverket
har sedan organisationsförslaget avlämnades genom en kompletterande uppgift
redovisat hur nuvarande organ för personalmedverkan förändras i den nya
organisationen. Härav framgår följande.
Den
nuvarande centrala företagsnämnden övergår i den nya organisationen lill en
postverkets nämnd. Dess personalutskolt övergår lill personalrådet medan det
nuvarande arbetsmiljö- och lokal utskottet övergår i arbetsmiljörådet. Ingen
motsvarighet finns f. n. till det nya marknads- och produktionsrådet.
Poststyrelsens
lokala nämnd ombildas till centralförvaltningens nämnd. Inom varje region
inrättas en regionnämnd där vissa frågor, om så bedöms lämpligt, kan hänskjutas
till nämndulskoli. Regionnämnden består av fem arbetsgivarrepresentanter och
fem töreträdare för personalen. Ordförande i nämnden är regionchefen. Från
personalorganisationerna förutsätts tre representanter från SF-3, en från PF
och en från ST-post,
De
lokala postkontorsnämnderna ombildas till antingen områdesnämnder eller till ortspostkontorsnämnder.
Inom större postområden kan de lokala frågoma hänskjutas till ett särskilt nämndulskoli.
De lokala nämnderna förutsätts komma att bestå av tio. åtta eller sex
ledamöter.
Härutöver
förutsätts personalkommittéer arbeta på lägst ortpostkonlors-nivå med vissa ulvidgade
uppgifter. Motsvarande gäller skyddskommittéer och anpassningsgrupper. Ev. sammankopppling
av företagsnämnd och skyddskommitté får beslutas lokalt. Vidare förutsätts samrådsgmpper
i arbetsmiljö- och lokalfrågor kunna bildas vad gäller större lokalprojekt.
4.4
Genomförande och konsekvenser
4.4.1
Tidsplan för genomförandet
Postverket
har framlagt ett organisationsförslag som innehåller grundläggande principer
för en ny organisation samt huvuddragen i denna. Detaljorganisalionen återstår
således att utreda och fastställa liksom också utformningen i detalj av det
ekonomiadministrativa systemet. Detta utredningsarbete, som delvis redan
pågår, är mycket omfattande och kommer att kräva stora personella resurser. Det
är därför väsentligt att det kan vila på den fasta grund som ett av
statsmakterna fattat beslut om huvudprinciperna för postverkets organisation
innebär. Medgivande erfordras också för den försöksverksamhet med beslutande
förelagsnämnder och den utvidgade beslutsrätt för utnämningsnämnderna som
föreslagits enligl vad som framgått av tidigare redogörelse.
Prop.
1975/76:167 45
Postverket
strävar efler alt starta omorganisationen snarast och att göra tiden för dess
genomförande så kort som möjlig. Samtidigt ligger det i sakens natur att
omorganisationen på grund av postverkels storiek och införandet av ett nytt ekonomiadministrativt
system inte kan ske direkl utan måsle fördelas över flera år.
Postverket
finner det angeläget att den omdaningsprocess som organisationsförslaget
innebär kan inledas den 1 juli 1976.
Postverket
avser således alt införa den nya organisationen stegvis. Del är också önskvärt
all arbetet med omorganisationen baseras på en bred medverkan av de blivande
cheferna och den berörda personalen. Eftersom postverkets verksamhet måste
kunna bedrivas utan störningar under omorganisationstiden medför detta av naturiiga
skäl begränsningar i arbetsinsatsen från nyckelpersoner i organisationen.
Postverket
avser att så snart statsmakternas ställningslagande i de övergripande frågorna
föreligger, tillsammans med personalorganisationerna utarbeta ett detaljerat
program för genomförande av den nya organisationen. Vissa huvuddrag i detta
program har skisserats enligt följande.
- Arbetet med dimensionering och bemanning av de nya
enheterna kommer att baseras på de enheter i den centrala, regionala och lokala
förvaltningen som närmast motsvarar enheterna i den nya organisationen. Berörda
chefer och berörd personal kommer därigenom att kunna medverka i ett tidigt skede
av planerings- och genomförandeprocessen,
- Den nya organisationen kommer i ett första steg att
genomföras för centralförvaltningen och regionförvaltningarna. Arbetet
förbereds i avvaktan på statsmakternas beslut,
- Organiserandet av den nya regionförvaltningen i
Örebro och avvecklingen av regionförvaltningen i Gävle kommer att ske
successivt, I ett första steg med börian den 1 juli 1978 byggs resurser i
Örebro upp för alt överta förvaltningen av postverksamheten i Uppsala,
Västmanlands och Örebro län från distriktsförvaltningen i Gävle samt Värmlands
och Södermanlands län från distriklsförvallningarna i Göteborg resp,
Linköping, I en andra etapp avvecklas regionförvaltningen i Gävle, varvid
förvaltningen för postverksamheten i Kopparbergs och Gävleborgs län överförs till
regionförvaltningen i Sundsvall.
- Ansvaret för genomförandel av den nya
postområdesindelningen kommer att åvila regioncheferna. Beträffande landet i
sin helhet kommer detta arbeie att starta snarast efter den 1 juli 1976.
Postverket räknar med att denna omorganisation skall kunna genomföras under
åren 1977-78,
- Av praktiska skäl måste man räkna med en gradvis
övergång till det nya ekonomiadministrativa styrsystemet, Resultatbudgeteringen
för regionerna bedöms kunna införas tämligen snabbt och i full utsträckning redan
från del andra budgetåret i den nya organisationen. Detsamma gäller den
systematiserade planerings- och budgetprocessen. Utvecklingen av prestationsbudgeleringen
för postområdena är mera komplicerad bl. a.
Prop.
1975/76:167 46
på
grund av att den kräver utveckling av ett system för produktionsmätning. Man
far därför räkna med all postområdenas budgetering åtminstone de två första
åren i den nya organisationen i huvudsak får utgöras av en kostnadsbudgetering
och att prestationsbudgetering införs successivt. - Postverket avser att
bedriva det utformade medinflytandesystemet med beslutande företagsnämnder som
en försöksverksamhet under en treårsperiod. Organisationen behöver succesivi
växa in i systemet samtidigt som det tar en viss tid att praktiskl utforma och fiytta
över befogenheter till nämnderna.
Den
nya organisationens återverkningar för personalen är ett spörsmål som givetvis
måste ägnas stor uppmärksamhet. Den nya organisationen, sett i stort, kommer
att ge personalen mera intressanta och stimulerande arbetsuppgifter och ett
ökat ansvar. Inte minst bör den ökade delegeringen ha en sådan effekt. Många
anställda kommer all få sina arbetsuppgifter helt eller delvis förändrade.
Postverket
kommer att i samråd med berörda personalorganisationer vidta alla rimliga
åtgärder för att lösa de personalproblem som kan bli följden av
omorganisationen. Personalfrågorna skall lösas utan att anställningstryggheten
för den enskilde tjänstemannen kommer i fara. Både för postverket och för
personalen är det angeläget att man tar till vara de anställdas erfarenheter
och kunskaper. All rimlig hänsyn kommer att tas till personliga önskemål. En
eventuell minskning i personalstyrkan på olika tjänsteställen kommer i många
fall att kunna anpassas lill den naturiiga personalavgången. En underiättande
faktor i sammanhanget är den f. n. höga medelåldern för postmästarna. Det
kommer således genom pensionsavgångar att ske ett omfallande byte på postmästarbefattningarna
under den närmaste åren. Sedan några år prövas alla tjänstetillsättningsärenden
inom det administrativa området med sikte på att postverket så långt möjligt
skall undvika omflyttningsproblem i samband med övergången till den nya
organisationen. En särskild grupp, i vilken personalorganisationerna ingår, har
bildats för alt bereda trygghetsfrågorna i samband med omorganisationen.
Postverket
kommer vidare att genomföra ett särskilt utbildningsprogram för att förbereda
personalen för de nya uppgiftema. Programmet kommer att innehålla ett allmänt
informationsblock inför omorganisationen och befattningsutbildning avpassad
efter olika kategorier. Utformningen av programmet pågår och sker i samråd med
personalorganisationerna.
Redan
under det utredningsarbete som legat till grund för föreliggande rapport har medinflytandefrågan
och informationsaspekterna ägnats stor uppmärksamhet. Organisaiionsförslagel
har således varil ute på remiss hos samtliga företagsnämnder. En särskild informationsgmpp,
vari personalorganisationerna medverkar, har fortlöpande bedömt behovet av
informationsåtgärder och genomfört olika informationsaktiviteter.
Prop.
1975/76:167 47
4.4.2
Ekonomiska konsekvenser m. m.
Det
väsentligaste motivet för den föreslagna ändringen av postverkets organisation
är att göra verket bättre rustat och anpassat att möta de framtida kraven. Inom
alla områden kan förändringar förutses. Marknaden kommer att påverkas genom
ändrade konkurrensförhållanden och nya produkter, kommunikationssystemen ändrar
karaktär genom nya konkurrerande tekniska lösningar, de ekonomiska kraven kommeratt
kräva en hårdare styrning i framtiden och frågan om postverkets uppgifter och
samhällsservice kommer att bli föremål för omprövningar bl. a. på grund av
verksamhetens perso-nalintensitet. De anställdas krav och behov och den
förändrade synen på människan i arbetslivet kommer också alt påverka
postverkets organisation.
Genom
de föreslagna åtgärderna bedöms postverket bättre kunna fullgöra sina uppgifter
och därigenom öka måluppfyllelsen.
En
bedömning av effekten av den föreslagna organisationen bör därför avse hur
dessa åtgärder ökar måluppfyllelsen. Detta är emellertid mycket svårt att göra
och kan egentligen bara utmynna i en grov approximation. Postverket har därför
avstått från att försöka att i kronor kvantifiera de totala effektema av organisalionsändringen.
Den mera omedelbara effekten är hur personalkostnaderna för administrationen
påverkas. Dessa förändringar är till sin tendens följande:
- I centralförvaltningen minskas administrationen
genom delegeringen av arbetsuppgifter från centralförvaltningen. Samtidigt sker
en ökning genom satsning på utvecklingsfunklioner.
- I regionförvallningen sker en minskning av
administrationen genom den förändrade rollen för den regionala förvaltningen
och överförande av uppgifter till lokalförvaltningen.
- 1 den lokala förvaltningen sker en förstärkning av
administrationen inom områdesförvaltningarna. Å andra sidan motverkas denna
ökning genom kraftsamlingen till ett mindre antal administrativa stödjepunkter.
Närdet gäller den löpande driften och marknadsakiiviteterna innebär organisationsförslaget
en ökad satsning som medför kostnadsökningar men som har karaktären av
investeringar i syfte att tillförsäkra postverket ökade intäkter i framtiden.
Den
totala målsättningen när det gäller administrationskostnaderna är att organisaiionsförslagel
skall genomföras till högst samma kostnad för administrationen som f, n.
Möjligheter till direkta kostnadsminskningar kan emellertid inte bedömas förrän
detaljorganisalionen utformats, vilket i sin tur kommer att ske sedan den
principiella uppläggningen av organisations-förslaget har fastlagts.
5
Remissyttrandena
Postverkets
förslag till ny organisation har i fråga om den aUmänna inriktningen mot ökad delegering
lill regional och lokal nivå, utvidgad för-
Prop. 1975/76:167 48
valtningsdemokrati
samt en tillämpning av resultatansvarsprincipen även på organisationsnivåer
under centralförvaltningen fått ett positivt mottagande av det femtiotal
remissinstanser som inkommit med yttranden.
Ett
antal remissinstanser har berört frågan om postkommunikationernas roll 1
framliden. Både televerket och statskontoret framhåller att meddelandeöverföring
via telekommunikationer samt andra tekniska hjälpmedel fårstor belydelse i
framtiden. Skånes handelskammare och handelskammaren i Gävle anser för sin del
inte att den tekniska utvecklingen fär så stor betydelse för posttjänsternas
utveckling. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar pekar på de risker, som är
förbundna med användandet av telekommunikationerna, och uttalar önskemål om att
sådana möjligheter tillvaratas som underiättar övergång lill mindre känsliga
lösningar för de postala aktiviteterna i ett krisläge, Länsslyrelsen i Norrbottens
län framhåller postkommunikationernas betydelse för den framtida utvecklingen
särskilt i glesbygden. Flera länsstyrelser understryker viklen av all
postverkets planering sker i samverkan med annan regional planering, vilket underiättas
om postverkets organisation utformas med beaktande av gällande regional indelning
av landet.
1
fråga om postverkets mål och företagspolitik menar statskontoret och statsanställdas
förbund att postverket inte enbart bör arbeta med företagsekonomiska mål utan alt
även samhälleliga målsättningar skall beaktas vid verksamhetens uppläggning.
Förbundet anser för sin del att det företagsekonomiska resultatet måste ses som
ett underordnat mål. Riksrevisionsverket anserdet värdefullt att postverket nu
utarbetat vissa mål och framtagit utkast till skriftlig företagspolitik.
Riksrevisionsverket menar dock att en analys saknas av vad målen kan innebära
på längre sikt. Postverket måste noga penetrera sådana problem som servicenivå och
taxeprinciper och bör inte fastlägga mål som "övernattbefordran" och "enhetligt
porto" innan de ekonomiska konsekvenserna härav är utvärderade.
Remissinstanserna
har allmänt ställt sig positiva till utredningsförslagets grundläggande
principer om en ökad delegering i förening med en ökad demokratisering i
postverkels nya organisation. De positiva effekterna för personalen till följd
härav är allmänt effektivitetshöjande och en delegering av marknads- och
utvecklingsresurser till fältorganisationen, som ju upprätthåller den direkla
kontaktytan gentemot kunderna, stärker också postverkets förmåga alt på bästa
sätt betjäna dessa.
A
ffä rs ver ksdelega t ionen biträder allmänt förslaget till den nya
organisationen för postverket.
Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anseratt utredningsförslaget bygger på moderna
organisationsprinciper, och länsstyrelsen i Blekinge län menar att en
effektivare postverksamhet kan åstadkommas genom den föreslagna
nya organisationen.
Prop.
1975/76:167 49
Enligt
länsstyrelsen i Malmöhus län kan den nya organisationen leda till sänkta
administrationskostnader. Den underiättar dessulom allmänhetens och
näringslivels möjligheter att snabbt nå kontakt med beslutsfattarna i
postverket. Statskontoret anser det tveksamt om den föreslagna organisationen
av postverkets ceniralförvaltning medför alt åsyftande mål uppnås. Mot
bakgrund av de oklarheter statskontoret funnit i förslaget, föreslår verket att
ytteriigare överväganden sker rörande den nya organisationens uiformning.
Statskontoret redovisar härvid ett alternativt uppslag till
organisationsstruktur. Även detta förslag utgår från att centralförvallningen
skall ha utvecklings-, planerings- och koncernsammanhållande funktioner vid
sidan av vissa löpande uppgifter för vilka specialistkompetens krävs.
Organisationen bör avspegla postverkets verksamhetsgrenar, nämligen
postverksamheten, postgirot samt övriga verksamheter. De funktionella sambanden
mellan de i postverkets organisationsförslag angivna marknads- och produktionssysiemavdelningarna
anser statskonioret vara så starka, att dessa avdelningar bör kunna sammanföras
till en enhet, poströrelseenheten, under vilken regionförvallningen sorterar.
Statskontoret tillstyrker i sammanhanget att den föreslagna formen av resullaten-hetsprincipen
prövas inom postverket.
Sammanfattningsvis
är riksrevisionsverket positivt till organisationsförslagets inriktning. Även
riksrevisionsverket berör frågan om den föreslagna uppdelningen i en marknads-
och en produktionssystemavdelning och framhåller att dessa avdelningars ansvar
är starkt kopplat, varför en uppdelning kan försvåra samordning. Om en
uppdelning skall ske ligger det enligt riksrevisionsverket närmare till hands
med en uppdelning i en enhet för kassaljänst och en annan enhel för
postbefordran. Personalorganisationerna ställer sig bakom de föreslagna
principerna, som innebär att systemet med en central detaljstyrning överges. De
understryker betydelsen av en utvidgad förvallningsdemokrati i den nya
organisationen.
Statskontoret,
riksrevisionsverket m. fl, ställer sig också positiva till tanken på ett
resultatansvar som förläggs till även andra nivåer än centralförvaltningen.
Statskontoret tillstyrker det föreslagna systemet med resultatenheter och
anser det väsentligt att postverket utreder hur ett ekonomiskt resultatansvar
skall kunna förenas med ett normativt styrsystem. Statskontoret understryker
också viklen av att det i det fortsatta utredningsarbetet konkreti,seras hur
kostnaderna och intäkterna skall kunna påverkas på olika nivåer i
organisationen, 1 fråga om resultatansvarsprincipen t>etonar
riksrevisionsverket vikten av att ansvaret åtföljs av en förhållandevis långt
gående handlingsfrihet, där en anpassning kan ske till rådande marknadsförutsättningar.
Televerket
anser det ovisst huruvida produkiionssystemavdelningen kan få ett eget
resultatansvar och om avdelningen kan utöva målstyrning gentemot underordnade
enheter. Det är därför tveksamt om avdelningen kan ingå i en malrisorganisation.
Televerket anser dock att postområdena
4
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 167
Prop. 1975/76:167 50
på
sikt kan tilldelas ett resultatansvar, vilket skulle innebära att verksamheten i
större utsträckning kunde inriktas mot målstyrning. Luftfartsverket tillstyrker
att lokalförvaltningens enheter erhåller ett effektivitetsansvar men anser från
sina utgångspunkter att resultatansvar inte bör läggas under den regionala
nivån.
De
flesta länsstyrelserna uttrycker sin positiva inställning till den föreslagna
delegationsprincipen och till den ansvarsfördelning som utredningen föreslagit
mellan central och regional/lokal förvaltningsnivå. Statskontoret pekar på att
den föreslagna ansvarsfördelningen medför att ell stort antal centrala enheter
- förulom de sju regionala förvaltningsenheterna - sorterar direkt under
verkschefen. Det är vidare statskontorets uppfattning all ansvars- och befogenhelsfördelningen
är oklart uttryckt i förslagel. Riksrevisionsverket anför att styrsystemet
måste möjliggöra en löpande relevant uppföljning om marknads- och produktionsansvaret
delegeras till fältorganisationen. Statens personalnämnd framhåller att
fördelningen av uppgifter och ansvar mellan de olika förvaltningsnivåerna vad
gäller de personaladministraiiva frågorna måste preciseras innan
genomförandefasen påbörjas.
Statsanställdas
förbund anser att den lokala förvaltningens inflytande bör ökas och att
möjligheterna lill lokala förhandlingar böp utvidgas. Förbundet ifrågasätter
överhuvudtaget behovet av att efter en övergångsperiod behålla en regional
förvaltningsnivå.
Länsstyrelsen
i Kopparbergs län anser att regionförvaltningens roll enligt förslaget är
något oklar och länsstyrelsen i Kronobergs län anser att innan en ny regional
organisation byggs upp det bör prövas orn inte fler arbetsuppgifter kan
delegeras till kommun- eller länsnivå.
Statskonioret ansluter sig
till utredningsförslaget i vad avser postgirots och övriga särskilda resultatenheters
ställning. Dessa enheter har således ett ansvar inte bara för
utvecklingsåtgärder utan också för den löpande verksamheten. Riksrevisionsverkel
delar postverkets uppfattning att en omorganisation av postgirot f. n. inte bör
komma till slånd. Resultatet av den pågående statliga uiredningen om samordning
av giroverksamheten bör avvaktas, I motsats till postverket kan dock
riksrevisionsverket tänka sig att postgirot på sikt - med hänsyn till sin
koppling till verksamheten vid postanstalterna - inte behöver ha den
självständiga ställning det har i dag. Om postgiro- och postanvisningsrörelserna
samordnas ansvarsmässigt föreligger ett skäl för alt inordna postgirot i
poströrelsen. Riksrevisionsverket anser att postverket framledes bör utreda
för- och nackdelar med olika organisatoriska inplaceringar av postgiro- och
eventuellt postanvisningsverk-samheten inom matriskomplexet.
Byggnadsstyrelsen
har funnii att det inte klart framgår av utredningens förslag hur byggnadsfrågorna
i fortsättningen skall handläggas. Styrelsen menar att samarbetet inom
postverket skulle underiättas om den
Prop.
1975/76:167 51
översiktliga
planeringen för lokalanskaffning och därmed sammanhängande tekniskt
utvecklingsarbete sorterade under en lokalförsörjningsenhet, I regionförvaltningen
bör enligt förslaget driftsamordningsenheten ha ansvaret för lokalfrågorna. Om
lokalfrågorna skall överföras lill regionförvaltningen måste denna tillföras erforderiig
kompetens för dessa frågor. Fastighetsförvaltningen bör enligl
byggnadsstyrelsen utformas som en särskild resultatenhet. Riksrevisionsverket
anser att det ekonomiska ansvaret för fastighetsförvaltningen måste föras till regionförvallningen
om denna skall få ett verkligt resultatansvar. Statskontoret framhåller som en
brist i utredningen att de organisatoriska frågorna rörande fastighets- och lokalförvaltning
inte närmare behandlats.
Statskontoret
anser att endast tre funktionella stabsenheter behövs i den framtida
organisationen, nämligen en administrativ, en ekonomi- och en personalenhet.
Både statskontoret och riksrevisionsverket anser att behovet av en särskild
informationsavdelning, direkt sorterande under verkschefen, inte är helt klariagd,
Riksrevisionsverkel menar alt en särskild informationsenhet är motiverad men
att det bör övervägas om den inte kan inordnas i den administrativa
avdelningen.
Statskontoret
anser att ekonomiavdelningens roll har behandlats knapphändigt i förslaget.
Statskontoret pekar också på gränsdragningsproblemet ekonomiavdelningen/marknadsavdelningen,
där den senare tilldelats det totala ansvaret för den ekonomiska utvecklingen
av den regionala/lokala produktionsapparaten. Även riks re visions verket anseratt
ekonomiavdelningen behandlals knapphändigt i utredningens förslag. Riksrevisionsverkel
anser det möjligt att tolka förslaget så att ekonomiavdelningen kan få en
alltför passiv funktion i den nya organisationen. Ekonomiavdelningen bör - enligl
riksrevisionsverket - principiellt spela en aktiv roll inom affärsverken,
Riksrevisionsverkel
vill ifrågasätta om inte ansvaret för demo-kratiseringsprocessen bör åvila
personalavdelningen. Statskontoret, som hänvisar till postverksamhetens
personalintensiva karaktär och till den omfattande personalutveckling som krävs
vid införandet av styrsystemet, ansluter sig till utredningens förslag om att
en särskild personalenhet bör inrättas. Statens personalnämnd förordar att
ansvaret för all förhandlingsverksamhet som berör del personaladministraiiva
området ligger hos personalavdelningen i den nya organisationen,
Beiräffande
samordningsavdelningens ansvarsområde ifrågasätter statskontoret om inle en
samordningsfunktion kan tillgodoses genom ett verksledningssekrelariat för
övergripande planerings- och samordningsuppgifter. Riksrevisionsverket anser
det tveksamt om ansvaret för demiJKratiseringsprocessen såsom Öreslagits skall
åvila samordnings-avdelningen. Direkt ansvar för organisa'ionsstrukturella frågorinnebär
vidare enlif.t liksrevisionsverket en löpande verksamhet som inte bör åvila sam-crdnin;|Si
vdelt ingen. Riks revisionsver cet anser det mera rationellt att pro-
Prop. 1975/76:167 52
duktionssystemavdelningen
får detta ansvar. Det bör vidare övervägas otn inte samordningsenheten bör
utgöras av ett kansli lill generaldirektören,
I
fråga om den föreslagna organisatoriska inplaceringen av iniernrevisionen har statskontoret
inga invändningar. Riksrevisionsverket berör inte särskilt denna fråga men
återger i sin alternativa organisationstablä internrevisionens roll som en
kanslifunktion hos verkschefen.
Arbeiarskyddssiyrelsen
anserdet lämpligt att en särskild enhet i den nya organisationen har ansvaret
för samordning och övervakning av arbetarskyddsverksamheien på samtliga nivåer.
Ett
av de mål som specificerats i postverkets organisationsutredning är alt verket
skall kunna erbjuda goda arbets- och anställningsförhållanden. Vidare skall medintlyiande
och ansvar i beslutsprocessen eftersträvas för de anställda. Statskontoret är i
princip positivt till strävandena bakom utredningens förslag att åsladkomma en
långtgående delegering till linjeorganisationen. Statskonioret ställer sig
därför också positivt till den föreslagna utvidgningen av
demokratiseringsprocessen men framhåller en potentiell risk för att denna kan
leda till dubbeladministration. Ett flertal länsstyrelser ställer sig positiva till
den föreslagna delegeringen. Riksrevisionsverket, som ställer sig principiellt
positiv till en delegering till fältorganisationen, pekar vad gäller
demokratiseringsprocessen på att postverkets förslag synes innefatta att även
mera övergripande planeringsfrågor skall ingå i partssammansatta beslutsorgans
uppgifter. Riksrevisionsverket menar emellertid att sådana frågor generellt
rör postverkets verksamhet. Denna kan enligt arbetsrättskommitténs förslag
inte kan vara föremål lor förhandling eller avtal. Statens personalnämnd anser
att personalavdelningen skall handlägga samtliga personaladministrativa frågor,
alltså även medinflytande- och samverkans frågor. S A C O / S R önskar representation
i de partsammansatta beslutsorganen eller åtminstone adjungering härtill. DEFF
lillslyrker förslagel till utökning av antalet företagsnämnder och överiämnandet
av viss beslutsrätt till dessa. DEFF tillstyrker vidare den föreslagna utvidgningen
av uinämningsnämndernas beslutsrätt till lönegradsområdel F lO-F 17, Riksrevisionsverkel
släller sig tveksamt till postverkets uppfaltning att utnämningsnämndernas
befogenhet bör utsträckas till tjänsterna i F 10-F 17 eftersom detta bl, a.
skulle försvåra extern rekrytering till vissa ledningsposter i
fältorganisationen.
Personalfunktionen
i verket föreslås bli föremål för en omfattande utveckling. Delta krävs för
att tillgodose kraven på dels rekrytering av kvalificerade administratörer,
dels utveckling av den administrativa personalen (genom utbildning, rörlig
tjänstgöring, etc). Statens personalnämnd anser att åtminstone preliminära
bedömningar bör göras i fråga om bemanningsplanering,
personalutvecklingsplaner och omplaceringsplaner innan omorganisationen
genomförs. Den personaladministraiiva planeringen måsle integreras med
verksamhetsplaneringen. Riksrevisionsverket understryker behovet av - förutom
en viss extern rekrytering, vilken berörts i
Prop.
1975/76:167 53
det
föregående - en omtättande personalutveckling främst vad gäller ledningspersonal
i fältorganisationen.
Det
nya ekonomiadministraiiva systemet. PEAysystemet, spelar en central roll i den
nya organisationen som ett integrerat styrnings- och uppföljnings-syslem. Statskontoret
anser det i delta sammanhang väsentligt att postverket fortsätter att utreda
och konkretisera hur ett reellt ekonomiskt resultatansvar skall kunna förenas
med ett normativt styrsystem samt hur de samhällsekonomiska intressena skall
kunna tillgodoses på olika nivåer av organisationen. Riksrevisionsverket
konstaterar att de positiva effekter som omorganisationen avses medföra är
knutna lill verkets nya styrsystem. Någon form av normstyrning torde vara
nödvändig även i framtiden, eftersom postverket har att ge likformig service
under lika betingelser. Svårigheter foreligger dock att kombinera denna
normstyrning med ett reellt decentraliserat resultat- och produktivitetsansvar.
Denna problemställning måste därför ytteriigare penetreras. Riksrevisionsverket
framhåller att normerna i framtiden bör ges en sådan utformning att de
ekonomiskt ansvariga verkligen kan påverka utvecklingen.
En
fråga som egentligen faller utanför organisationsprinciperna som sådana gäller
postverkets administrativa gränser och hur dessa är anpassade till läns- och
kommungränser. 1 fråga om regionindelningen framhåller statskontoret att de
föreslagna regionernas allmänna storlek förefaller väl avvägd, och
regionindelningen föranleder ingen erinran från statskontorets sida. Länsstyrelserna
berör allmänt frågan om postverkets framlida regionindelning. Flertalet
länsstyrelser, nämligen i Gotlands, Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kalmar, Kristianstads,
Norrbollens, Stockholms, Södermanlands, Västerbottens, Västernorrlands, Örebro
och Östergötlands län, tillstyrker den av postverket föreslagna regionindelningen
eller lämnar den utan erinran. Länsstyrelserna i Skaraborgs och Älvsborgs län anser
att hela länen skall höra till Göteborgsregionen. Länsstyrelsen i Värmlands
län accepterar i princip en regionindelning av det slag som föreslagits, men
vill att Karistads brevområde skall ingå i Göteborgsregionen,
Länsstyrelsen
i Kronobergs län anser att länet bör ingå i Malmöregionen, Även länsstyrelserna
i Malmöhus och Blekinge län framför delta förslag. Länsstyrelsen i Malmöhus län
anser också att södra Halland och södra delen av Kalmar län bör tillhöra Malmöregionen.
Sammanlagt bör endast sex regioner finnas. Länsstyrelserna i Kopparbergs samt Gävleborgs
län anser att en ändring av nuvarande distriktsindelning kan anstå.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län vill att Gävle framdeles skall förbli regional
huvudort. Länsstyrelsen i Uppsala län menar att förslaget om en uppdelning av
länet på tre postregioner bör övervägas ytteriigare, och länsstyrelsen i Västmanlands
län reagerar allmänt mot att ett län delas på fiera regioner.
Prop.
1975/76:167 54
Överbefälhavaren
understryker vikten av att postregionernas gränser är anpassade till läns- och civilområdesgränserna.
I sistnämnda hänseende anser ÖEF att en bättre överensstämmelse hade varit
önskvärd och att därför större hänsyn behöver tas till civilområdesindelningen
om regiongränserna ändras.
Skånes
handelskammare är tveksam till den föreslagna ändringen vad gäller södra
distriktets omfattning och anser att det bör övervägas att låta södra Halland
även framdeles höra till Malmöregionen. Svenska kommunförbundei och Landstingsförbundet
konstaterar att den föreslagna regionindelningen endast delvis anknyter till de
av länsberedningen föreslagna samverkansområdena.
Åtskilliga
länsstyrelser lämnar synpunkter på posiområdeslndelniiig-en samt kommunernas
inplacering i sådana områden. Även i fråga om inrättandet av ortpostkontor
resp, postkontor med förstärkta resurser framförs önskemål. Länsstyrelserna i Jämtlands
och Jönköpings I ä n anser att utformningen av den lokala organisationen
allmänt bör ske med beaktande av kommunala synpunkter, I vissa fall kan
förekomsten av kommunblock behöva beaktas. Länsstyrelserna i Södermanlands och
Västerbottens län önskar ytteriigare remissomgång innan postområdesindelningen
fastställs.
6
Föredraganden
Det
moderna samhället kännetecknas av en växande mängd information som riktas lill
allmänheten och av ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter, företag och
organisationer av skilda slag. Den offentliga sektorns utvidgade åtaganden
liksom det ekonomiska framåtskridandet i samhället leder sammantaget till ett
ökat utbud av skriven informaiion i form av meddelanden, tidningar,
köperbjudanden, fakturor, avier etc. Den automatiska databehandlingen som har
byggts ut främst under 1960- och 1970-ialen har gjort det lättare att
framställa skriftlig information över huvud taget. De företag, bl. a.
postverket, som svarar för befordran av inlbrmationsför-sändelser har alla
hittills haft en växande marknad och uppvisar följaktligen en betydande
produktionsökning. För postverkets del har volymen brev och postkort under den
senaste tioårsperioden ökat med ca 25 %. Mass-och gruppkorsbanden har under
samma tid ökat med ca 60 96.
Den lekniska utvecklingen
medför ändrade fömtsättningar vad gäller framställningen och överförandet av
information. Det är främst teletekniken som skapar altemativ till en genom
postverket befordrad skriftlig information och som därmed kan komma att påverka
postverkets marknadssituation. 1 det läge som har uppstått genomför postverket
en kraftig satsning på sin marknadsföring i syfte att hävda och så långt
möjligt utvidga sin marknadsandel. Detta sker genom att verket dels söker
tillhandahålla de största brevkunderna nya tjänster eller serviceformer, dels
allmänt söker främja
Prop.
1975/76:167 55
brevet
som informationsmedium. Postverket eftersträvar också ett så fullständigt
tjänstesortiment som möjligt all erbjuda brevkunderna, 1 fråga om tidningsrörelsen
har postverket sedan införandet av samdistributionsrabatten föriorat ca 25 % av
den postdistribuerade dagspressvolymen. Verket inriktar sig på att hävda den
kvarvarande volymen samt att utveckla sin slällning vad gäller övrig press.
Utmärkande
för postverkets produktionsapparat är alt den omfattar hela landet och att
likvärdiga postala tjänster skall kunna erbjudas i alla delar av landet vid
lika fömtsättningar. Den transport-, sorterings- och distributionsapparat som
verket förfogar över är följaktligen synneriigen vitt förgrenad men måsle ändå
fortlöpande byggas ut med hänsyn till den urbanisering som sker i samhället.
Kassatjänst med betalnings- och värdeförmedling m. fl. tjänster skall kunna
tillhandahållas på skäligen lika villkor för alla postkunder. Postverket har i
regel begränsade möjligheter att minska serviceutbudet i områden där befolkningsunderiaget
minskar till följd av urbaniseringen.
Postverksamheten
har hittills varit påfallande manuell till sin karaktär. Kassatjänst, tömning
av brevlådor, posttransporter, sortering och brevbäring är de dominerande
funktionerna, vilka i huvudsak har krävt manuella insatser.
Personalkostnaderna i postverket utgör f. n. över 80 % av hela kostnadsvolymen
och de har hittills åriigen stigit snabbare än kostnadsutvecklingen i övrigt.
Bland de s. k. sakkostnaderna dominerar lokal- och transportkostnaderna. Den
förhållandevis speciella kostnads- och servicestmk-turen i postverket påverkar
konkurrenssituationen på ett ogynnsamt sätt i det att kostnadsökningen hos
postverket tenderar att vara högre än hos konkurrenterna. Det är f n. endast på
ett relativt fålal arbetsställen där stora arbelsvolymer kan föras samman som
del lönar sig att investera i mera kapitalkrävande lekniska utrustningar såsom brevsorteringsmaskiner
och liknande. Postverket vidtar fortlöpande en rad åtgärder för att så långt
möjligt effektivisera driften och/eller göra tjänsterna mera attraktiva. Under perioden
1965-1975 har således en ny sorterings- och transportorganisation införts med
en indelning av landet i ett 40-tal s. k. brevområden. Postnummer har införts
för att bl. a. möjliggöra maskinell brevsortering. Flygtransporter används i
allt större utsträckning, vilket haft till resultat att brevposten kan
befordras övernatt i praktiskt taget hela landet. Den bilburna brevbäringen har
byggts ut och genom lantbrevbärare kan postkunderna utanför de större orterna
numera fä en fullständig postservice, som på de sisla åren även kan inkludera
viss kommunal service under förutsättning att kommunerna anlitar postverket för
detta ändamål.
Vidare
har kassaarbetet effektiviserats genom inrättandet av ett antal s. k. redovisningscentraler
samt genom installation av elektroniska kassamaskiner på de större poslanstalterna.
Avancerad ADB-teknik används inom posigi roverksam heten.
Som
affärsdrivande verk har postverket att utföra sina av statsmakterna
Prop.
1975/76:167 56
fastlagda
åligganden inom ramen för de intäkter verket kan uppnå på marknaden. Samtliga
rörelsekostnader inklusive avskrivningar och skälig ränta på av statsmakterna
tillskjutet kapital för investeringar m, m. skall täckas av verkets
rörelseintäkter. Mot bakgrund av de särpräglade förutsättningar som gäller i
fråga om postverkets marknadssituation och kostnadsstruktur och som jag i det
föregående kortfattat har berört, krävs för postverkets del en organisation som
verksamt bidrar till en god marknadsutveckling och en fortlöpande effektivisering
av verksamheten. Möjligheterna att ta tillvara personalens kapacitet och
kunnande i form av ökat medinfiytande bör särskilt beaktas. Den tekniska
utvecklingen måste kunna utnyttjas till fördel för verket och dess anställda,
varför det i en ny organisation bör finnas resurser som möjliggör utveckling av
såväl nya produktionssystem som tjänster. De faktorer jag här har nämnt visar
allmänt, att det grundläggande administrativa hjälpmedel som verkets interna
organisation utgör fortlöpande måste kunna anpassas till ändrade
förutsättningar.
Postverkets
administrativa uppbyggnad har inte setts över sedan år 1965. Den nu gällande
organisationen infördes detta år och medförde förändringar främst vad gäller
centralförvaltningens uppbyggnad. Distriktsförvaltningen har i stort sett varit
oförändrad i trettio års tid. Organisationen är uppbyggd enligt
linje/stabsmodell och bygger på en funktionellt verkande avdelningsindelning.
Den centrala förvaltningen har i dag en direkl styrande och samordnande
funktion som även omfattar operativa beslut av kortsiktig natur, Distriklsförvaltningen
har en utredande och uppföljande funktion gentemot den lokala förvaltningen.
Denna saknar f. n. egen kompetens att handlägga många av de frågor som direkt
berör den lokala nivån, t. ex. arbetsmiljö-, organisations- och marknadsfrågor.
Inom
ramen för den nuvarande organisationen har en förstärkning efterhand skett av
resurserna för marknadsföring, rationalisering, information och övergripande
planerings- och samordningsfunktioner. Det är i nuvarande organisation den
kommersiella byrån, driftbyrån, det allmänna sekretariatet, plansekretariatet
samt en relativt nyinrättad AR-enhet som tilldelats dessa uppgifter. Som ett
exempel kan nämnas att plansekretariatet har haft ansvaret för projektledningen
vad gäller utarbetandet av nu föreliggande förslag till ny organisation för
postverket (PVO-rapporten). Den strikt funktionella arbetsfördelningen mellan
den nuvarande centralförvaltningens enheter samt rådande rollfördelning mellan
central och regional nivå har dock ej möjliggjort en modern ansvarsfördelning
som bygger på delegering i förening med ett integrerat resultatansvar. Som
exempel kan nämnas att den kommersiella byrån lyder under ekonomienheten medan
distriktsförvaltningarna (postdirektionerna) lyder under driftenheten. Vidare
är informationsfrågorna, vilka i postverket är av myckel stor omfattning och
betydelse och som därför fär anses tillhöra de koncernsammanhållande
ledningsfunktionerna, spridda på skilda enheter och byråer.
En
samlad bedömning av vad jag hitintills har berört leder till slutsatsen
Prop.
1975/76:167 57
att
tidpunkten nu är mogen att se över postverkets interna organisation och att
genomföra en förstärkning och ytteriigare effektivisering av denna. Efter en
inledande kortfattad belysning av principerna och syftena med det organisationsförslag
som postverket har lagt fram redovisar jag mina synpunkter, ställningstaganden
och förslag i fråga om en ny organisation för postverket, avsedd att börja
genomföras från och med den 1 juli 1976.
Postverkets
erfarenheter från den senaste lO-årsperioden och den väntade snabba
utvecklingen på informationsområdet visar ett klart behov av att verket ges
sådana förutsättningar som gör det möjligt att med kraft ta sig an utvecklings-
och långsiktiga planeringsuppgifter av övergripande intresse. Centralförvallningen
bör byggas upp med sikle på att i första hand omhänderha dessa funktioner. Den
bör i gengäld så långt möjligt avlastas den mängd löpande ärenden av kortsiktig
natur som den i dag ombesörjer. Genom ett förbättrat system för planering och
ledning skapas förutsättningar för att den regionala förvaltningen inom ramen
för ett självständigt resultatansvar skall kunna överta sådana uppgifter. Den
regionala förvaltningen övertar därmed mycket av den styrande och samordnande
funktion gentemot den lokala förvaltningen som hittills åvilat
centralförvaltningen. Till den lokala nivån, vars organisation ulgör
postverkets egentliga produktionsapparat, bör delegeras huvuddelen av de
frågor som sammanhänger med den löpande produktionen, vilket i sin tur
förutsätter att lokalförvaltningen får kompetens och organisatoriska resurser
för ändamålet. En delegering möjliggör också ett ökat medinfiytande från de
anställdas sida, t. ex. i frågor som rör resursuppbyggnad och arbetsföi;hållanden.
Lokalförvaltningen genomför den löpande produktionen med iakttagande av att
tillgängliga resurser skall utnyttjas så väl som möjligt. Ett nytt ekonomiadministrativt
system, PEA-systemet, syftar till att möjliggöra den rollfördelning som nu föreslås
mellan de centrala, regionala och lokala nivåerna. Omfördelningen i
ansvarshänseende följs så långt möjligt av en motsvarande delegering av befogenheter
och operativt beslutsfattande.
Postverket
indelas under verksledningsnivå med utgångspunkt i de huvudsakliga
rörelsegrenarna i tre block, nämligen poströrelsen, postgirot och en s. k.
resultatenhetsgrupp som omfattar mindre rörelsegrenar.
Enligt
postverkets förslag skall poströrelsen organiseras som en s. k. matris med två
centrala rörelsegrensstaber, marknads- resp. produktionssystemavdelningarna,
samt - i ett övergångsskede åtta - på sikt sju regioner. Regionkontoren placeras
i nuvarande sju distriktshuvudorter, nämligen Malmö, Göteborg, Linköping,
Stockholm, Gävle (övergångsvis), Sundsvall samt Boden. Härtill inrättas en ny
region med säte i Örebro. De två avdelningarna och de olika regionerna sorterar
direkt under verksledningen. Rörelsegrens-staberna har ansvaret för den
långsiktiga resultatutvecklingen, medan varje region har ansvaret för
resultatet under en avgränsad lidsperiod. Regionerna indelas på den lokala
nivån i ca 60 postområden, vilka lillsammans upptar ca 190 områdes- och
ortpostkontor samt drygt 2 100 lokalpostkontor.
5 Riksdagen 1975/76. 1 samt. Nr 167
Prop. 1975/76:167 58
Postgirot
får liksom i nuvarande organisation ställningen av en självständig, verksledningen
direkt underställd resultatenhet. Girots interna organisation har nyligen
lagts fast i samband med PKbankens bildande och bör följaktligen inte undergå
någon ändring f n. Övriga var för sig självständiga resultatenheter är diligenslrafiken,
industrierna, frimärksavdelningen, adressregistret samt centralupphandlingen.
Varje sådan resultatenhet leds av en styrkommitté.
Postverket föreslår vidare
sex centrala stabsenheter för de mera övergripande funktionerna i verket. Fyra
av enheterna har karaktären av funktionella stabsavdelningar, nämligen en
administrativ avdelning, en ekonomiavdelning, en informationsavdelning och en
personalavdelning. Resterande två enheter får ställning av staber åt
verkschefen och ulgörs av en samordningsavdelning samt en enhet för
internrevision. De funktionella stabsavdelningarna avses svara för operativa
ledningsfunktioner var och en inom sitt sakområde. Verkschefsstaberna svarar
för strukturella utredningar och analyser och arbetar i övrigt på
verksledningens direkta uppdrag.
Postverket
har på senare tid i samarbete med delegationen för förvaltningsdemokrati
prövat olika former för medinfiytande för personalen. Information och samråd
sker inom en väl utbyggd förelagsnämndsverksamhet. Verkets förslag till ny organisation
har utarbetats under de anställdas aktiva medverkan. Erfarenheterna av det
hittillsvarande samarbetet på förvaltningsdemokratins område är goda. Den delegering
av beslutsrätten från postverkels centrala nivå via den regionala nivån ut i
fältorganisationen som nu föreslås kan allmänt ses som ett medel att uppnå en
högre effektivitet i den framtida verksamheten. Den skapar vidare
förutsättningar för att utvidga demokratiseringsprocessen i verket, vilket är
ett väsentligt mål för postverket med dess stora antal anställda, I den nya
organisationen föreslås nämndverksamheten utökad med regionala företagsnämnder,
varjämte antalet lokala nämnder utökas betydligt. De nya företagsnämnderna
övertar beslutsrätten i frågor som rör ekonomisk planering och
marknadsplanering samt får viss utvidgad beslutsrätt i utnämningsfrågor. I
frågor rörande ekonomisk styrning och marknadsaktiviteter som berör hela
postverket överfiyttas beslutsrätten till en central företagsnämnd
(postverkets nämnd) i den mån besluten ej skall fattas av verkets styrelse. För
samråd och information föreslås ett antal rådgivande organ. Härutöver
förutsätts personalkommittéer arbeta på lägst ortpostkontorsnivå enligt
nuvarande regler.
Postverkets
organisationsförslag innehåller de grundläggande principerna för samt
huvuddragen i en ny organisation. Sedan förslaget avlämnats lill regeringen har
arbetet fortsatt med att utforma organisatoriska detaljer, rutiner inom
ekonomisystemet m. m. Verket framhåller att omorganisationen - inte minst med
hänsyn till kundservicen och personalen - bör genomföras under en så kort
lidrymd som möjligt. Med hänvisning till verkets storiek och till införandet av
ett nytt genomgripande ekonomiadministrativt system krävs dock flera år för genomförandet.
Det är angeläget att omdanings-
Prop.
1975/76:167 59
processen
kan börja den 1 juli 1976 med sikle på ett stegvis införande av den nya
organisationen. Systemet med personalens inflytande i beslutande företagsnämnder
avses prövas försöksvis under en treårsperiod, som påbörjas viss tid efter det
man praktiskt hunnit definiera och fiytta över befogenheter lill nämnderna.
Postverket räknar med att den nya organisationen kommer att ge personalen mera
intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. Förändringarna måste ske så att
negativa följder för de anställda så långt möjligt undviks. Alla rimliga
åtgärder kommer att vidtas för att lösa de personalfrågor som kan uppkomma.
Eventuella minskningar i personalstyrkan på visst tjänsteställe kommer i de fiesta
fall alt kunna anpassas till normal avgång. Ett särskilt utbildningsprogram
kommer vidare att genomföras för att förbereda personalen för de nya
uppgifterna. Postverket bedömer att organisationsförslaget kan genomföras med
totalt sett oförändrade administrativa kostnader.
För
min del kan jag ansluta mig till postverkets bedömning att en omorganisation
av verket skapar väsentligt bättre möjligheter att möta de krav som ställs på
verket från en marknad under omvandling. Med hänsyn till verkets ekonomiska
struktur i stort och dess relativt sett stora andel fasta kostnader är del
också synnerligen angeläget alt verket tar till vara alla möjligheter att så
långt möjligt utnyttja sin befintliga produktionsapparat för ett ökat utbud av
tjänster. De önskemål hos verket som inom nuvarande organisation föranlett en lyngdpunktsförskjulning
mol marknads-, informations- och planeringsfunktionerna, bör i en ny
organisation ytteriigare kunna tillgodoses. Det är betydelsefullt alt ett
affärsverk som postverket vilket befinner sig i en uttalad konkurrenssituation påen
föränderiig marknad ges alla möjligheter att med moderna administrativa medel,
varav den interna organisationen är det kanske viktigaste, fortlöpande
effektivisera och utveckla sin verksamhet. Jag finner tidpunkten den 1 juli
1976 lämplig för att påbörja arbetet med en omstrukturering av postverkets
organisation.
Vad
gäller den föreslagna ansvarsfördelningen mellan central, regional och lokal
nivå finner jag organisationsförslaget väl avvägt. Den centrala nivån bör
således främst ha långsiktiga planerings- och utvecklingsuppgifter och i
anslutning härtill det långsikliga resultatansvaret. Att den regionala nivån i
konsekvens härmed får utvidgade befogenheter och övertar en stor del av de
operativa lednings- och siyrningsfunktionerna finner jag följdriktigt. En stor
mängd operativa beslut kommer därmed att kunna delegeras till den lokala nivån
inom ramen för ett självsiändigt ansvar. Den lokala förvaltningen har därmed
ansvar för att tilldelade produktionsresurser används med sikte på största
möjliga produktionsvolym. 1 detta sammanhang är personalens medverkan i de
lokala nämnderna betydelsefull dels för att i bl. a. planeringshänseende
tillvarata den kompetens som lokalförvaltningens personal besitter och dels
för att nå bästa möjliga arbetsmiljö.
Vissa
remissinstanser tar upp den precisering av mål och företagspolitik som
postverket inledningsvis redovisat i sitt organisationsförslag. Enligt min
Prop. 1975/76:167 60
mening
får de företagspolitiska målangivelserna ses som en allmän referensram för att
uppnå en viss enhetlighet vad gäller den postala servicen och
produktutformningen över hela landet. De kan därför inte ses som ett
långsiktigt fastläggande av ulvecklingen vare sig på marknads- eller pro-duktionssystemsidän.
Förelagspolhiken måste efler hand revideras med hänsyn till bl.a. ändrade
marknads- och produktionsförutsättningar. Således måste t. ex. servicegraden
ständigt kunna diskuteras mot bakgrund av bl. a. efterfrågan och
kostnadsutvecklingen. Uppkomsten av nya marknader resp. krav på förändrad
service talar också för att en viss servicegrad inte får ses som något en gång
för alla givet. Sammantaget innebär detta att en allmän analys av de
långsiktiga ekonomiska konsekvenserna för postverket av den i organisaiionsförslagel
formulerade företagspolitiken och riktlinjerna är nödvändig i detta sammanhang.
Att de resultatansvariga enheterna på central och i viss mån regional nivå
löpande utför sådan analys med utgångspunkt i valda problemlösningar finner
jag helt naturiigt.
Remissinstanserna,
däribland statskontoret, riksrevisionsverkel, många länsstyrelser samt
personalorganisationerna, har allmänt ställt sig positiva till utredningens
principförslag om en ökad delegering i förening med en ökad demokratisering i
den nya organisationen. Jag hyser också uppfattningen, att sådana åtgärder är
angelägna inom postverket med dess hela landet omfatiande verksamhel, dess
utbyggda organisation och dess stora personal. Åtgärderna kan förväntas både få
positiva effekter i personalpolitiskt hänseende och gynnsamt påverka verksamheien
i effektivitets- och servicehänseende. Delegeringen av befogenheter och
resurser har i sin tur nära samband med frågan om bestämning av ett
resultatansvar för geografiskt avgränsade enheter. Jag noterar här att
statskontoret, riksrevisionsverket m. fi. ställer sig positiva till en ordning
med ett resultatansvar föriagt även till andra nivåer än centralförvaltningen.
Allmänt gäller att det -
med den utveckling och de förändringar som kännetecknar marknaden för
postverkets ijänsler - givetvis möter svårigheter att alltför hårt låsa sig
vid en viss organisation och enskildheterna i en sådan. Det är mot den
bakgrunden jag fäster särskild vikt vid postverkets förslag att satsa på och
förslärka de resurser som avser planering och utveckling. Det är sedan viktigt
att de impulser som kan komma från de centrala planerings- och
utvecklingsorganen fångas upp öch tas till vara av resuitalansvariga enheter på
olika nivåer i den nya organisationen, bl. a. med hjälp av ett för ändamålet
utformat styrsystem. 1 detta hänseende är det väsentligt att det på de centrala
och regionala nivåerna finns fiexibla ledningsinstrument så att verksamheten
snabbt kan anpassas till ändrade förutsättningar. Av denna anledning spelar den
regionala förvaltningsnivån i den nya organisationen en väsentlig roll både som
en del av ledningsfunktionen och som resultatansvarig enhet inom postverket.
Jag
övergår härefter till alt beröra de skilda enheterna i den nya organisationen
och deras uppgifter.
Prop.
1975/76:167 61
Enligt
organisaiionsförslagel skall en arbetsfördelning mellan marknads-och
driftfunktioner i den helt dominerande poslrörelsen ytteriigare befästas. En
särskild marknadsavdelning får ansvarel förden långsiktiga intäkts- och kostnadsutvecklingen
vad gäller de produkter och tjänster som skall ingå i linjeförvaltningens
sortiment. Ansvaret innefattar även den servicenivå som skall erbjudas
kunderna. Avdelningen svarar, mera konkret, för marknadsanalys,
marknadsplanering, produktutveckling, säljledning, ekonomisk analys,
prispolitik och taxefrf ;or samt lönsamhetsplanering.
Produktionen
av tjänster i linjeförvaliningen omfattar fiera olika slags arbetsuppgifter,
såsom sortering, transporter, postutdelning, lantbrevbäring, kassatjänst och
redovisning. Dessa olika uppgifter har ett nära inbördes samband, när det
gäller att tillhandahålla allmänhet och näringsliv den ifrågavarande servicen.
Postverkets effektivitet härvidlag hänger nära samman med hur väl samordningen
kan ske av dessa uppgifter. 1 den nya organisationen kommer ansvaret för denna
samordning att på central nivå åvila produktionssystemavdelningen. Hos denna
samlas därför systemutvecklingsresurserna för såväl kassatjänsten som för posibehandlingen.
Produktionssystemavdelningen har vidare ansvarel för den tekniska
utvecklingen. Förändringar i fråga om produktutformning och produktsortiment
kan således initieras genom avdelningen som också svarar för produktionsnormer
att användas i den regionala/lokala förvaltningen.
Det
alternativ, som statskontoret har framfört i sitt remissyttrande att låta
marknads- och produklionssystemfunktionerna ingå i en gemensam enhet, kan jag
inte ansluta mig till. Denna sammanslagna enhet skulle få ansvaret för
marknads- och produktionssystemulveckling i en rörelsegren, som räknat i arbetsvolym
representerar drygt 80 96 av verkets totala verksamhet. Därmed skulle uppstå
en uppenbar risk för obalans i den totala organisationslösningen. Den för
verksledningen konstruktiva dialog i utvecklings- och planeringshänseende som
enligt postverkets förslag avses kunna föras mellan marknads- och
produktionssystemavdelningarna skulle även gå föriorad. Sådana effekter finner
jag motverka de syften som ligger dels i tanken på en delegering, dels i
önskemålet att förstärka marknadsfunktionens infiytande på bekostnad av den
traditionellt i postverkets organisation dominerande drift- eller
produktionsfunktionen. En uppdelning av marknads- och produktionsfunktionerna
kan också underiätta den praktiska delegeringen från central till övriga
nivåer.
Vad
avser riksrevisionsverkets synpunkter alt i stället för de båda marknads- och
produktionssystemavdelningarna ha en uppdelning på central nivå av poströrelsen
i en enhet för kassatjänst och en enhel för postbefordran, kan jag inle heller
ansluta mig till dessa. Jag anser det sålunda innebära klara fördelar - med
hänsyn såväl till samordningen av ifrägakommande specialistresurser på central
nivå som till relationerna med den regionala förvaltningen - att marknads-
resp. produktionssyslemaktiviielerna hålls samlade inom resp, avdelningar.
Prop.
1975/76:167 62
Sammantaget
finner jag postverkets förslag i förevarande hänseende väl avvägt från olika
synpunkter, och jag kan sålunda biträda detsamma. Samtidigt vill jag
understryka att formerna för och genomförandet av den nödvändiga löpande
samordningen mellan marknads- resp. produktionssystemavdelningarna kan kräva
en närmare planering och uppföljning samt en fortlöpande anpassning från
postverkets sida.
Till
poströrelsen hör som angetts i det föregående även den regionala/lokala
förvaltningen (linjeförvaltningen eller fiiltorganisationen). Eftersom den regionala
förvaltningen inom ramen för ett resultatansvar avses faen självständigare
ställning i linjeorganisationen för poströrelsen än vad distriktsförvaltningen
hittills haft, är det - som uiredningen föreslagit - nödvändigt att dess
möjligheter till resultatpåverkan kan utvidgas. Resultatutvecklingen måste även
kunna mätas. Härmed följer krav på att varje region avgränsas så att den
omfattar en viss geografisk del av postverkets serviceapparat med tillämpade
transport- och sorteringssystem. Utredningsförslaget innebär att
regionindelningen skall ske med ulgångspunkl i det 40-tal brevområden som
tillskapades år 1968 i samband med införandet av en ny sorteringsorganisation.
1
fråga om den regionala indelningen kan konstateras att denna - i fråga om såväl
antalet distrikt som deras geografiska gränser - i allt väsentligt har varit
oförändrad under de senaste tre decennierna. Den är därmed i olika hänseende
föråldrad i förhållande till i första hand den nya brevom-rådés-, sorterings-
och transportorganisationen. Den svarar inte heller mot de krav som den nya av
postverket föreslagna organisationen - med dess långtgående ansvarsdelegering till
regional nivå - ställer.
Postverket
har därför föreslagit en anpassning av den regionala indelningen. Förslaget
innebär ett oförändrat antal regioner. Därvid bör enligt postverket Malmö,
Göteborg, Linköping, Stockholm, Sundsvall och Boden bibehållas som
regionhuvudorter. Därjämte föreslås Gävle - efter viss övergångslid - utgå och
Örebro tillkomma som huvudort. I anslulning härtill har också förutsatts en
anpassning av de geografiska gränserna för resp. regioner.
Flertalet
länsstyrelser har vid remissbehandlingen tillstyrkt postverkets
förslag eller lämnat det utan erinran. Några länsstyrelser har anfört syn
punkter i fråga om den geografiska avgränsningen. Länsstyrelsen i Kop
parbergs län ifrågasätter behovet av en ändrad regionindelning, medan
länsstyrelsen i Gävleborgs län motsätter sig att Gävle utgår som region-
huvudort, ,
Jag
vill i anslulning härtill konstatera, att postverkets förslag i stort inte
innebär någon mera långtgående förändring i förhållande till nuvarande distriktsorganisation,
bortsett frän förslaget avseende Gävle. 1 sistnämnda hänseende har jag vid
prövningen av frågan kommit till att skäl talar för att t. v. bibehålla en
särskild Gävleregion - omfattande landskapet Gästrikland samt Kopparbergs och
vissa delar av Västmanlands och Uppsala län, Sam-
Prop.
1975/76:167 63
tidigt
har jag övertygats om lämpligheten att tillskapa en ny Örebroregion, som
omfattar huvuddelarna av Uppsala och Västmanlands län, vidare Södermanlands,
Örebro och Värmlands län. Vid den angivna avgränsningen - som sålunda bygger på
åtta regioner mot f n. sju - kommer Sundsvallsregionen att liksom hittills omfatta
landskapet Hälsingland samt Jämtlands och Västernorriands län. Den av mig
sålunda förordade justeringen i förhållande till postverkets förslag har
godtagits av verkels ledning.
1
anslutning till de synpunkter som i övrigi har anförts vid remissbehandlingen
på den geografiska avgränsningen vill jag framhålla, att Värmlands län förs till
den nya Örebroregionen, vilket motiveras av de starka postala transport- och
samordningssambanden mellan länet och Örebro-Mä-larområdet. På liknande grunder
ansluterjag mig till förslaget att Kronobergs län i postalt hänseende förs till
Linköpingsregionen,
Allmänt
gäller att den ifrågavarande regionindelningen så långt möjligt med hänsyn till
de postala kraven ansluter sig till gällande läns- och kommungränser. De
ändringar som har vidtagits i förhållande till nuvarande distriktsorganisation
har hell betingats av strävan att ge den nya organisationen möjligheter att
verka i former som leder till den eftersträvade effektiviseringen i driften
och skapar förutsättningar för en god postservice.
I
några fall har sålunda vissa mindre länsdelar av postala skäl hänförts till andra
regioner än huvuddelen av resp. län. Av dessa skäl förs Älvkarleby kommun i
Uppsala län samt Skinnskattebergs, Fagersta och Norbergs kommuner i
Västmanlands län till Gävleregionen. Vidare förs Dals-Eds, Bengts-fors och
Åmåls kommuner i Älvsborgs län till Örebroregionen, Habo och Mullsjö kommuner i
Skaraborgs län till Linköpingsregionen och Markaryds kommun i Kronobergs län
till Malmöregionen.
Efterhand
som postverket marknads- och produktionsförutsältningar utvecklas, skapas underiag
för en successiv utvärdering i postalt hänseende vad gäller sambandet mellan
antalet regioner och dessas avgränsning samt uppgifter. I detta sammanhang
gäller allmänt att postverket får underställa för regeringens prövning frågor
rörande den anpassning som kan komma att behövas. En karta över den föreslagna
regionindelningen bör fogas lill regeringsprotokoUet som bilaga 4.
Jag
har lidigare berört den roll som den lokala förvaltningen avses fullgöra i den
kommande organisationen. Jag har konstaterat att postverkets förslag innebär en
väsentlig satsning på den lokala förvaltningsnivån i den nya organisationen.
Ett betydande anlal postkontor kommer att förses med förstärkta resurser i
administrativt eller marknadshänseende för att kunna fullgöra nya utökade
uppgifter. Ett 60-ial områdespostkontor tillsammans med ca 130 ortpostkonlor
kommer sålunda att i olika delar av regionerna bilda stödjepunkter för postal
kommersiell service. Bl. a. planeras ortpostkontor i landets samtliga regionala
centra (se SFS 1973:24). Förutom angivna om-rådes-och ortpostkontor finns även s.
k. lokalpostkontor, I sammanhanget kan konstateras att avsikten är att
postkontor - ort- eller lokalpostkontor -
Prop. 1975/76:167 64
med
ansvar för marknadsföring skall finnas i varje kommun. 1 kommuner med ett antal
större tätorter övervägs härutöver att på postkontor i orter med minst 800
lokala hushåll tillhandahålla särskild utbildning i marknads-och
produkthänseende. Med en sådan komplettering avseende ca 200 lokalpostkontor
når postverket en spridning vad gäller kvalificerad service som motsvarar det
totala affärsbanksnälets fördelning på orter i Sverige.
När det gäller indelningen
i postområden, klassificeringen av postkontor etc, samt den detaljerade
utformningen av lokalförvaltningens organisation får det liksom hittills
ankomma på postverket att besluta. Härvid skall verket samråda med i första
hand berörda länsstyrelser och kommuner.
I
fråga om centralförvaltningens tänkta lednings- och utvecklingsfunklioner har
remissinstanserna i stort sett lämnat postverkels förslag utan erinran.
Förslaget innebär att fyra s. k. funktionella stabsenheter - administrativa
avdelningen, ekonomiavdelningen, informationsavdelningen och
personalavdelningen - skall svara för ledande funktioner inom hela verket, var
och en inom sitt kompetensområde. Härutöver skall två staber biträda verksledningen
med vissa övergripande samordningsfrågor saml internrevision. Statskontoret
och riksrevisionsverket har anfört vissa synpunkter i fråga om vissa av de
centrala enheterna.
Beträffande
ekonomiavdelningen delar jag statskontorets och riksrevisionsverkets
uppfattning att avdelningen bör spela en aktiv roll i den nya organisationen.
Dess uppgift skall bl. a. vara att ha ansvaret för de ekonomiadministrativa
funktionerna i verket samt uppföljningen av den samlade verksamhetens
ekonomiska utfall. Däri ligger helt naturligt att ekonomiavdelningen kommer
att ta aktiv del inte bara i utvecklingen av styrsystemet utan också i det
långsiktiga planerings- och utvecklingsarbete som föreslås samlat till den
centrala nivån i den nya organisationen. Satsningen på det nya
ekonomiadministrativa systemet samt inrättandet av ekonomienheter hos regionförvaltningarna
i den nya organisationen innebär sammantaget en förstärkning av
ekonomifunktionen.
Vad
avser informationsfrågorna är hanteringen av dessa av särskild betydelse med
hänsyn till postverkets stora personal, dess vittförgrenade organisation och
dess breda kontaktyta med allmänhet och näringsliv. Den personal - sammantaget
nära 25 000 anställda - som direkt betjänar kunderna och som måste vara väl
informerad såväl postalt som marknadsmässigt för att en god service skall kunna
upprätthållas, är sålunda betydligt större än den personal med motsvarande
uppgifter som finns i andra verk. Antalet serviceställen är också ojämförligt
större i postverket. Det är med hänsyn härtill väsentligt att genom en särskild
informationsfunktion tillhandahålla personalen löpande arbetsvägledning,
information om marknaden, riktlinjer för service m. m. liksom att genom säljinformation
och PR-aktiviteter gentemot kunderna stödja den egna fältorganisationen. Genom
sin betydelse tillhör informationsaktiviteterna ledningsfunktionen och de bör
sålunda handhas av en särskild avdelning direkt under verksledningen. Jag kan
Prop.
1975/76:167 65
inte
ansluta mig till den tanke som statskontoret och riksrevisionsverket fört fram
alt slå samman informationsenheten med den administrativa enheten. Den
administrativa avdelningens uppgift är - som framgår av det föregående -
inriktad på främst specialistbetonade juridiska, författningsmässiga och
internationella frågor.
Som
framgår av det föregående har postverket - förutom de fyra funktionella
stabsavdelningarna - föreslagit inrättandet av två stabsenheter till verksledningens
förfogande, nämligen en samordningsavdelning och en enhet för internrevision.
1 fråga om samordningsavdelningen delar jag postverkels uppfattning om behovet
av en sådan med uppgift att biträda verksledningen i frågor som gäller
samordning av långsiktig planering och organisationsutveckling, handläggning av
organisationsstrukturella frågor och i anslutning därtill frågor om
förvaltningsdemokratins fortsatta utveckling m. m.
1
sistnämnda hänseende vill jag särskilt understryka det förhållandet att demokratiseringsprocessens
fortsatta utveckling mot en beslutsfunktion nära sammanhänger med dennas
integration i den totala organisationsstrukturen. Föriäggningen av hithörande
frågor lill samordningsavdelningen framstår därför som naturiig. Detta
utesluter givetvis inte att sådana frågor som har en personaladminislrativ
karaktär handläggs inom personalavdelningen.
Utredningsförslaget
innebär vidare att postgirot liksom hittills lär ställning som särskild enhet.
Därtill föreslås att postgirot, liksom poströrelsen, skall utgöra en
resultatenhet, dvs. ha eget ansvar för såväl den långsiktiga utvecklingen som
den löpande driften. Jag finner denna ståndpunkt naturiig med hänsyn till dels
den från postverkets övriga rörelsegrenar väl avgränsade verksamheten, dels den
omorganisation som nyligen har genomförts i anslutning till samgåendet mellan
Postbanken och Sveriges Kreditbank.
Jag
delar postverkets uppfattning att de mindre rörelsegrenarna - diligensrörelsen,
industrierna, postens adressregister, frimärksrörelsen samt centralupphandlingen
- var och en är att se som självständig resultatenhet med ansvar för såväl
långsiktig utveckling som löpande drift.
Med
hänsyn till att var och en av de här berörda resultatenheterna är specifika
samt avser uppgifter som är begränsade i förhållande till poströrelsen och
postgirot, finner jag i likhet med postverket behov av att skapa särskilda
former för ledning av enheterna. Verksledningen bör så långt möjligt avlastas
löpande uppgifter vad gäller dessa rörelsegrenar. Utredningens förslag att
upprätta en styrkommitté för varje enhet kan jag tills vidare biträda. Det bör
emellertid ankomma på postverket att vid arbetet med vidareutvecklingen av nu
föreliggande principiella förslag till organisation utreda om inte vissa av dessa
resultatenheter med fördel kan sammanföras. Vidare kan ifrågasättas om inte
ledningen av hela den s. k. resultatenhets-gruppen kan handhas av en gemensam
styrkommitté. Jag förutsätter vidare alt den organisatoriska inplaceringen av
fastighetsförvaltningen utreds ytterligare av postverket enligt vad som har
angivits i verkets organisations-
Prop.
1975/76:167 66
förslag.
I
fråga om de ekonomiska konsekvenserna av det i det föregående redovisade
organisationsförslaget noterar jag, vad postverket uttalat om att det skall
genomföras inom oförändrad kostnadsram. Jag finner att detta utgör en naturiig
förutsättning för arbetetmed omorganisationen. Det bör ankomma på verket att
allteftersom denna genomförs tid efter annan lämna regeringen redovisning för
vidtagna åtgärder.
Den
organisationsreform som nu föreslås är omfattande och genomgripande.
Konsekvenserna kan inte nu i alla avseenden överblickas. Det kan senare bli
nödvändigt att ompröva någon fråga. Jag förutsätter att postverket följer
utvecklingen och inkommer till regeringen med förslag, om erfarenhetema ger
anledning härtill.
Under
en övergångstid kommer det inom vissa områden att krävas, alt den gamla
organisationen får fungera parallellt med den nya. Redan nu har utsetts
projektledare, som skall förbereda bildandet av de nya enheterna. Regeringen
bör bemyndigas att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som
behövs för genomförandet av den nya organisationen.
Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att föranstalta om att
statens avtalsverk får de förhandlingsuppdrag som behövs.
7
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag au regeringen föreslår riksdagen att
1, godkänna de riktlinjer för ny organisation för
postverket, som jag har förordat i det föregående,
2, bemyndiga regeringen att besluta om sädana
avvikelser från den föreslagna organisationen, som inte bryter mol
riktlinjerna för densamma,
3, bemyndiga regeringen att vidta de
övergångsanordningar och åtgärder i övrigi som behövs för genomförandet av den
nya organisationen.
8 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1975/76:167 67
Bilaga
f Tablå över postverkets nuvarande organisation (per den 31 december 1975)
Styrelsen
Allmänt
sekretariat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Plansekretariat
AR-avdelning
Generaldirektören
Central direktion
opaginerad Kontrollera mot PDF
Central
förvaltning
Driftenheten
Driftbyrån Intendentsbyrän Kanslibyrån Personalbyrån
Ekonomienheten
Ekonomibyrän Kommersiella byrån
Postgirot
Allmänna avdelningen Driftavdelningen Marknadsavdelningen Organisationsavdelningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regional förvaltning
Postdirektioner
(7) Postkuper
Postdirektionen i
Södra distriktet, Malmö Västra distriktet, Göteborg östra
distriktet, Linköping Stockholms distrikt, Stockholm Mellersta distriktet,
Gävle Nedre norra distriktet, Sundsvall övre norra distriktet, Boden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lokal förvaltning
Postkontor
(156)
Postexpeditioner (1 688) Poststationer (286) Postställen,
postombud, lantbrevbäringslinjer m fl postanordningar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Av
Postverket helägda dotterbolag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastighets
AB Certus
Tidningstjänst
AB
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:167
68 Bilaga 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Karta
över
postverkets
nuvarande regionala indelning
iiiiiiiiiiiii Gr ä ns
f ö r postdistrikt
------ Ldnsgr ä ns
o Disfri ktsforvaltning
Malm ö ;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:167
69 Bilaga
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabl å ö ver f ö reslagen ny organisation f ö r postverket
opaginerad Kontrollera mot PDF
r
OJ
O
o.
2 -
L,-0
ii
1*
c
D
fl
>.
o-
= a.
0
v 3
c: tj,
C C
0 X
p
i M
0 c
2
c
'mj
i-g
0
W M
Om
>
«
bO
.2 c
I-------------------
1----------- 1
,
c"
-5-0
u
c
0
'En
u
_!
OS
l_
= .2
*- >
c U
M U,
c
S)
i
,2 M
g
'5 SP
rt.S C C
= £ =
-a.=
II
s
i j-i
;AI !?
2 fe
5 c 1-1
OJ OJ
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:167
Karta
över föreslagen regionindelning för postverket
/////////////// Regiongr ä ns
------- L ä nsgr å ns
o Regionf ö rvaltning
Malm ö ,
Prop.
1975/76:167 71
Innehållsförteckning
Propositionens
huvudsakliga innehåll..................... I
1. Inledning
.................................................... 3
2. Postverkets uppgifter
................................... ...... 6
2.1 Målsättning m. m...................................... ...... 6
2.2 Olika rörelsegrenar och verksamheter ......... ...... 7
2.2.1 Poströrelsen .................................... ...... 7
2.2.2 Postgirot ...................................... .... 11
2.2.3 Diligensrörelsen .............................. .... 14
2.2.4 Postverkets industrier ........................ 14
2.2.5 Frimärksrörelsen ............................... 15
2.2.6 Postens Adressregister (PAR)............... .... 15
2.2.7 Postverkets cenlralupphandling ............ .... 16
2.2.8 Fastighetsförvaltningen.... '................ .... 16
2.3 Ekonomi
............................................... 16
2.3.1 Krav och föreskrifter ........................ .... 16
2.3.2 Intäkter och kostnader ...................... .... 17
2.3.3 Rationalisering ................................ .... 19
2.3.4 Framtidsutsikter ................................ .... 20
2.4 Nuvarande
organisation ........................... .... 21
2.4.1 Principer ........................................ 21
2.4.2 Centralförvallningen ......................... 21
2.4.3 Distriktsförvaltningen ....................... 23
2.4.4 Lokalförvaltningen ............................. .... 23
2.4.5 Serviceorganisationen ..................... 23
2.4.6 Bolag ............................................ .... 24
2.5 Personal
................................................ 25
3. Motiv för en ny organisation ........................... .... 26
4. Postverkets förslag till ny organisation ........... .... 28
4.1 Huvudorganisation .................................. 28
4.2 Beskrivning av organisationen ................... 29
4.2.1 Regional och lokal förvaltningsorganisation 29
4.2.2 Centralförvaltningens organisation ..... .... 33
4.2.2.1 Allmänt ................................ .... 33
4.2.2.2 Stabsenheter för poströrelsen .. .... 34
4.2.2.3 Centrala koncernfunkiioner ....... 35
4.2.2.4 Postgirot ............................... 40
4.2.2.5 Resultaienhetsgruppen (övriga resultatenheter) 40
4.3 Personalinflytandet i den nya organisationen ........ 41
4.4 Genomförande och konsekvenser .............. ..... 44
4.4.1 Tidsplan för genomförandet .............. ..... 44
4.4.2 Ekonomiska konsekvenser m.m............. ..... 47
Prop.
1975/76:167 72
5. Remissyttranden............................................ 47
6. Föredraganden ........................................... 54
7. Hemställan ................................................. 66
8. Beslut ......................................................... 66
Bilagor
1. Tablå över postverkets nuvarande organisation.... 67
2. Karta över postverkets nuvarande regionala
indelning 68
3. Tablå över föreslagen ny organisation för
postverket 69
4. Karta över föreslagen regionindelning för
postverket 70
InnehållslÖrieckning........................................... .... 71
GOTAB 51507 Siockholm 1976
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (11)
11 kopplingar i 7 dokument.
- Bet. 1983/84:TU8 om ny organisation för postverket (prop. 1983/84:34) s. 3 i texten
- Prop. 1983/84:34 om ny organisation för postverket s. 2 · s. 27 i texten
- Bet. 1982/83:TU10 om anslag till Postväsende (prop. 1982/83:100 bil. 8) s. 4 i texten
- Bet. 1978/79:TU12 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1979/80 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområd… s. 4 i texten
- Bet. 1975/76:TU26 Med anledning av propositionen 1975/76:167 om ny organisation för postverket jämte motioner s. 1 · s. 2 · s. 8 · s. 9 i texten