Sök i Ratio Lex

om statlig kursgaranti vid export

21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:171, om statlig kursgaranti vid export

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:171 Regeringens proposition

1975/76:171

om
statlig kursgaranti vid exports- beslutad den 11 mars 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

CARL
LIDBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att ett system med statliga kursgarantier införs. Garantierna
avser alt täcka kursförluster i samband med export när betalning skall
fullgöras i utländsk valuta.

I Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 171

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop; 1975/76M71

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-03-11

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist,
Aspling,'Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carisson, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande:
statsrådet Lidbom

Proposition
om statlig kursgaranti vid export

1
Inledning

Exportkreditnämnden
(EKN) har i skrivelse den 4 december 1975 pekat på alt en besvärande
instabilitet i det internationella valutasystemet har varil rådande under de
senaste åren. De ofta kraftiga kurssvängningarna har medfört avsevärda
påfrestningar på exporthandeln genom att en fast kalkylgrund har saknats vid
exportföretagens försäljning i utländsk valuta. För all reducera verkningarna
har i ett tiotal industriländer införts särskilda garantisystem för täckning av
valutakursrisker, EKN har i en lill skrivelsen fogad promemoria redovisat
förslag till hur ett svenskl kursgarantisystem kunde ulformas, om statsmakterna
skulle finna del motiverat att införa ett sådani system.

Efter remiss har yttranden
över EKN:s promemoria avgetls av fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige
i riksgäldskoniorel, Landsorganisalionen i Sverige (LO), Svensk induslriförening.
Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bankföreningen, Sveriges exportråd.
Sveriges industriförbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges
redareförening och Sveriges varvsindustriförening.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 3

2
EKN:s promemoria om kursgaranti 2.1 Allmänna synpunkter

I EKN:s
promemoria anförs inledningsvis att en exportör, som säljer en

vara eller ijänsi lill ell vissl pris i utländsk valuta, vid avialsiillfällei
normalt

lorde kalkylera med att priset skall motsvara ett belopp i svenska kronor

beräknat efter den vid avialsiillfällei gällande omräkningskursen förfak- ,

tureringsvalulan eller efter viss kalkylkurs. .,:::

Enligt
en undersökning av svenska företags betalningar i samband, med

utrikeshandel med varor år 1973 som har utförts av statistiska centralbyrån

används svenska kronor i transaktioner motsvarande 67.96 av exportvärdet.-

US dollar var den mest använda främmande valutan med en värdeandel

på drygl 14 96. Knappl 5 96 av exporten fakturerades i västtyska mark och ..

engelska pund, ,,..,.

Under
1950- och 1960-lalen, då US dollarn hade anknytning till ett bestämt guldvärde
och växelkurserna förändra viktiga handelsvalutor rörde.siginom, relativt små
marginaler, förelåg inle några slörre risker för kursföriuster: vid exporiförsäljning
med betalning i utländsk valuta. Enstaka devalveringar kunde inte
nämnvärt rubba della mönsterav stabilitet i växelkurserna under denna
tidsperiod.

Den ojämna pris- och
produktivitetsutvecklingen under slutet av 1960-lalel och början av 1970-lalei
jämte omfattande kapitalrörelser tnellan olika ., industriländer har emellertid
lett lill all stabiliteten inte har kunnat bibehållas. Överenskommelserna i
december 1971 och i februari 1973 om ändrad relation mellan dollar och andra
viktigare valutor har inie kunnat hejda ulvecklingen mot en kraftigt fiukiuerande
dollarkurs. Överenskommelser mellan vissa europeiska stater, bl, a. Sverige,
att låta valutorna sinsemellan va-, riera endast inom en bandbredd av 2,25 96
(innebärande en maximal fllik- ;: luationsmöjlighel av 4,5 96 mellan två av
överenskommelsen berörda va-, lutor) men att inte begränsa valutornas rörelse
mot övriga valutor harehdast : delvis kunnat tillgodose exportörernas intresse
att få en fast kalkylgrund i vid försäljning i utländsk valuta. Ytterligare
en osäkerhetsfaktor i kurs- , riskhänseende vid exporiaffärer ulgör den trend mol
längre kredittider som : har framträtt under det senaste decenniet, I detta
sammanhang erinrar EKN också om den ändrade strukturen av svensk export mot slörre
andel fär digmanufaklurerade varor (verkstadsindustrins produkter), för vilka
kredits tiden normalt är avsevärt längre än för råvaror och halvfabrikat.
Härtill kommer den i allmänhel relativt långa lillverkningsliden för färdigmanu-
. fakturerade produkter av kapilalvarukaraklär.

Flera börsnoterade förelag
har redovisat betydande kursförluster vid.sin . exportförsäljning under de
senaste åren. Även många mindre förelag lorde ha drabbats av kursföriuster. Möjlighelerna
till skydd mol kursförluster genom balansering av exportintäkter i utländsk
valuta mol förfallande skulder i samma valuta eller genom utnyttjande av s. k,
valutaterminsaffärei-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:171 4

synes
sålunda inte vara tillräckliga eller inte ha utnyttjats i erforderlig omfattning.

Genom
valuiaierminsaffärer flnns möjlighet alt teckna terminskontrakt med en bank,
innebärande avial om köp eller försäljning av en valuta mol betalning i en
annan valuta för leverans och likvid vid en bestämd tidpunkt längre fram i
tiden till en redan vid avtalslillfället uppgjord valutakurs. Betydelsen av
terminsmarknaden för att undvika kursförsluler vid export-försäljning reduceras
främst genom all lerminssäkring normalt ej kan påräknas för längre tid än två
år. Denna lidsmarginal bör enligl EKN ses i förhållande till de numera ofta
långa tillverknings- och kredittiderna för kapitalvaruexport och entreprenader
utomlands.

Genom
upplåning i utlandet och försäljning av lånelikviden kan man skaffa sig en
valutaskuld, som motsvarar den beräknade valutainiäklen vid kreditleveranser
under exportkontrakt. Kursriskerna kan därigenom utjämnas i marknaden eller
ulan särskild ersättning överiåtas på i sista hand riksbanken. Ett kursgarantisystem
kan tjäna som alternativ till kurssäkring genom utlandsupplåning, särskilt för
industrier där perioden mellan kon-iraktsavslut och exportleverans ofta är
flerårig.

I
växlande grad har även exportörer i främmande länder mött liknande svårigheter
när del gäller att begränsa kursriskerna. Dessa svårigheter har föranlett
regeringarna i ett tiotal länder' att införa särskilda garantisystem för
täckning av valutaförluster. Dessa system företer många gemensamma drag och
innebär en form av statlig kursriskförsäkring med premier. Premiernas nivå är
ungefär densamma i de fiesta länder.

I
EKN:s promemoria konstaleras att de redovisade omständighetema aktualiserar
införandet av ett siatsgarantisystem för täckande av kursrisker även i Sverige.
Härtill kommer vidare det faktum all dollarn, som är den mest använda valutan
vid svenska exportförsäljningar vid sidan av svenska kronor, under de senaste
åren har varil föremål för speciellt slora kurs-fiuktuationer. Sådana kursfiuktuationer
medför problem beträffande möjligheterna att kalkylera resultatet av
exportaffärerna. Därutöver kommer angelägenheten av att svenska exportföretag inle
ställs i sämre konkurrensläge gentemot företag i de länder, där statliga garanlisysiem
innebär en trygghet från kursrisksynpunkt för exportansträngningarna.

Mol
bakgrund av den internationella utvecklingen har EKN funnii del lämpligt att
närmare överväga utformningen av ett svenskt kursgarantisystem, grundat i
huvudsak på erfarenheterna av de utomlands förekommande systemen. En
utgångspunkt vid övervägandena har varit att ett svenskl kursgarantisystem inte
bör ha subveniionskarakiär och att del inle får ersätta befintliga former för
kurssäkring.

'
Belgien, Danmark, Frankrike, Japan, Nederiänderna, Norge, Schweiz, Spanien,
Västtyskland och Österrike,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:171 5

2.2
Vissa grundläggande förutsättningar för kursgaranti

Enligt
EKN:s promemoria bör ett statligt kursgarantisystem ses som en utbyggnad av det
försäkringsskydd som de statliga exportkreditgarantierna erbjuder. Det anses
därför naturiigt att de transaktioner som skall läckas av kursgaranli uppfyller
vissa grundläggande förutsättningar för medgivande av normal exportkredilgaranti.
Däremot bordet inte krävas att en kursgaranli skall vara kombinerad med en
motsvarande exportkreditgaranti. De för beviljande av exportkreditgaranti och
kursgaranti gemensamma kraven avser främst garantitagaren, exporttransakiionen
och betalningsvillkoren.

Således
bör enligt EKN bestämmelsen om att garantitagaren vid exportkreditgaranti
skall vara i Sverige verksam näringsidkare eller långivare till-lämpas även på garantitagaren
vid ett kursgarantisystem,

1
fråga om svenska varor gäller i princip ingen begränsning med avseende på
tillämpligheten av exportkreditgarantisystemet. Med den karenstid som föreslås
i promemorian kommer råvaror, halvfabrikat och konsumtionsvaror, som normalt
säljs med en kredittid under 1-2 år, att uteslutas från kurs-garantisystemet. Varumässigt
kommer detta att begränsas huvudsakligen till kapitalvaror.

1
fråga om tjänster är täckningen med svensk exportkredilgaranti begränsad till
bestämda kategorier, i huvudsak omfattande licensöveriåtelse, konsultverksamhet
och entreprenadarbete. Frakter omfattas av EKN:s export-kreditgarantier blott i
den mån de anknyter till en garanterad varuexport, dvs. i princip ingår i
exportvarans försäljningsbelopp.

EKN
anser att det vid kursriskiäckning avseende tjänster är motiverat med en likartad
bedömning som i fråga om exportkreditgaraniier. Detta innebär beträffande
frakter att exportörernas fakturering av fraktkostnader i samband med
varuexport kan innefattas i kursgaranli avseende de exporterade varorna, medan
redarnas charter- och fraktavtal däremot inte skulle täckas. EKN menar all en
sådan uppläggning synes acceptabel, eftersom redarna har stora möjligheter att
undvika kursföriuster genom all balansera inflytande betalningar i den
främmande valuta, i vilken fraktavtalen har slutits, mot utbetalningar i samma
valuta.

Endast
om särskilda skäl föreligger får EKN bevilja exportkreditgaranti för vara eller
utrustning som ej är svensk eller när export annars inte är att anse som
svensk. Vid ett kursgarantisystem, ,som avser alt skydda svensk exportindustri
mot kursföriuster på likvider för varor och ijänsler, bör enligt EKN kravet på anknyining
till export av svenskt ursprung upprätthållas.

Exportkreditgarantier
meddelas i princip utan avseende på varuslag. För råvaror, halvfabrikat och
egentliga konsumtionsvaror medges exportkreditgaranti i allmänhet endasl under
förutsättning att kredittiden, normalt räknad från leverans, inte överstiger
sex månader. Med hänsyn till att kurs-garantisystemet skall ses som komplement till
befintliga kommersiella kurssäkringsmöjligheter som terminsmarknaden lämnar
kan kursgarantier inte komma i fråga för dessa varugrupper. För kapitalvaror
varierar den för ga- I* Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 171

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:171 6

rantigivningen
godtagbara kredittiden beroende på olika faktorer. EKN påpekar i sin
promemoria att ifrågavarande kredittider har bestämts i enlighel med
internationell praxis och får anses återspegla vad som anses godtagbart inom
internationell handel beträffande kreditvillkor. Det är därför naturiigt all
dessa kredittidsregler liksom vissa andra betalningsvillkor upprätthålls även
vid kursgaranti. EKN framhåller vidare alt delta emellertid inte innebär att kursgaranti
endast bör kunna medges för tid som motsvarar den för den aktuella varan
tillämpliga kredittiden, eftersom man bör kunna täcka kursrisken för
betalningar förulom under kredittiden även under tillverkningstiden. Vid
försäljning på konlantbasis kan täckning under enbart till-verkningstid komma i
fråga.

2.3
Kursgarantins omfattning

2.3.1
Karenstid

Utgångspunkten
är att ett kursgarantisystem skall utgöra en komplettering till och inte en
ersättning för de möjligheter till kurssäkring som affärsbankerna erbjuder, i
första hand genom terminsavtal. Det kan därför diskuteras om en exportör skall
kunna få kursgaranti utan att ha visat att möjlighet till kurssäkring på annat sätl
inte föreligger. EKN anser emellertid att ett sådant förfarande administrativt
skulle medföra belydande svårigheler. Syftel bör i stort sett kunna uppnås
genom att kursgaranti inte skall gälla för betalningar som förfaller under en
period vid garantitidens början - en karenstid - då täckning med anlitande av
terminsmarknaden normalt kan påräknas.

1 de
fiesta utländska kursgarantisystem tillämpas en fast karenstid. Denna uppgår i
de fiesta länder till ett år och i några till två år.

Med
hänsyn till den fungerande terminsmarknaden i Sverige kan en terminsaffärs
löplid vid betalning avseende export i allmänhet inte överstiga 18-24 månader.
På grund härav anser EKN att för svensk del som riktmärke för ett kursgarantisystem
bör gälla en karenstid av två år med möjlighel till avvikelse på grund av
terminsmarknadens kapacitet eller av andra skäl.

Karenstiden kan tillämpas
på två olika sätt, I ena fallel ersätts inte några som helst föriusler lill
följd av kursändringar som inträffar under karensliden vare sig i fråga om
betalningar under karenstiden eller i fråga om betalningar efler karenslidens
utgång (absolut karenstid). Garantin baseras i detta fall på kursen vid tiden
för karenstidens utgång. I andra fallet ersätts däremot föriusler till följd av
kursändringar under karenstiden i den mån föriusierna avser betalning efler
karenstidens utgång (relativ karenslid). 1 sistnämnda fall baseras garantin på
kursen vid tiden för bindande offert eller avtal.

1
flertalet utländska garantisystem tillämpas relativ karenslid, och den garanterade
kursen hänför sig därvid till avlalsdagen eller lidpunkl dessförinnan (offertdagen).
Med hänsyn bl. a. lill att kurssäkring på den svenska

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 7

terminsmarknaden
endasl (år avse betalningar förfallande under den medgivna perioden, dvs. att kursföriuster
som uppstår lill följd av kurssänkning under denna period men avser betalningar
förfallande efter periodens utgång inte får täckas på den svenska
terminsmarknaden, bör i ett svenskl kursgarantisystem tillämpas relativ
karenslid.

Utgångspunkten
för karenstiden är i vissa länder dagen föravtalsslulandel, medan man i andra
länder utgår från dagen för kursgarantiansökan, som dock skall ha inkommit inom
viss tid respektive omedelbart efter avtals-slutandet.

Med
hänsyn till att ett svenskt kursgarantisystem bör bidra till att ge exportörerna
ett säkrare kalkylunderiag för affärerna men däremot inle bör inbjuda till
spekulationer rörande valutafluktuationer efter avtalsslutandet, synes det EKN
lämpligt att utgångspunkten för karensliden i ett svenskt garanlisysiem normall
bör vara avlalsdagen eller - vid anbudsförfarande - offertdagen.

2.3.2 Garanterad
kurs

Kursgaranti
kommer vid tillämpningen av relativ karenstid normalt att gälla kursen på
avtalsdagen för den berörda exportaffären eller - om anbudsförfarande
tillämpas - dagen då bindande offert lämnas.

Med
hänsyn till all den diskuterade kursgarantin anknyter lill omvandlingen av
exportintäkter i utländsk valuta till svenska kronor är det naturiigt att
köpkursen i normala fall får utgöra den garanterade kursen. Del bör uppmärksammas,
att en kursgaranti innebär särskilt stora risker för garantigivaren när dollarnoteringen
kan antas ligga i topp. EKN anser därför alt det finns skäl att inte garantera
kurser som kan bedömas vara tillfälligt mycket höga, I sådana mer extrema och
temporära kurslägen bör garantin begränsas till att gälla en på längre sikt som
mera "normal" bedömd kurs,

2.3.3 Självrisk

Karakteristiskt
vid exportkredilgaranti är alt exportören får bära viss självrisk genom att
garantin endast omfatiar en bestämd procentuell andel av eventuell förlust.
Omfattningen bestäms genom garantiprocenlsalsen. Bortsett från minskningen av
ersättningsskyldighet för garantigivaren får självrisken den effekten att
exportören söker undvika skadefall och begränsa följderna av inträffade
skadefall. Eftersom exportören visseriigen kan påverka valet av faklureringsvaluta,
men helt saknar infiytande på kursändringar, som berör faktureringsvalutan, kan
självrisk vid kursgaranti knappast motiveras av sistnämnda skäl. Däremot
kvarstår som starkt argument vid en garanti av delta slag att exportörens
självrisk minskar ersättningsskyldigheten vid skadefall, 1 vissa utländska
system är självrisken utformad så att kursföriuster läcks endasl till den del
de motsvarar sänkning av den

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 8

garanterade
kursen under en bestämd procentuell gräns, s, k. franchise. 1 vissa andra
garantisystem tillämpas principen att ersätta hela kursföriusten så snart ett
bestämt tröskelvärde har överskridits, vilkel innebär att självrisken
bortfaller då kursföriusten överstiger detta värde.

De
fiesia länder tillämpar franchise-metoden med en gräns av i regel 3 96.

Enligl
EKN synes ett svenskt kursgarantisystem enligt franchise-metoden vara mest
tilltalande, eftersom självrisken härvid inte såsom vid tröskel-metoden kan
elimineras vid en marginell ökning av kursföriusten. Franchise-marginalen bör
kunna fastställas till 3 96.

Begränsningar
av föriustläckningen utöver vad som sker genom karenslid och franchise kan i
betänklig grad minska kursgarantins värde för exportören. Sådana ytteriigare
begränsningar bör därför åtminstone t. v. inte införas i ett svenskt
garantisystem anser EKN.

2.3.4
Ga ran Ii lidens längd

1
vissa syslem har garantitiden begränsats till att avse högsl 10 eller 15 års
garantitid. Den kortaste garantitiden motsvarar i nästan alla system karenstidens
längd,

EKN
anser det inle nödvändigt alt ange någon specifik maximering av garantitidens
längd i ett svenskt garanlisysiem, eftersom en begränsning ändå ligger i att
kredittiden får förutsättas vara godtagbar för exportkreditgaranti enligl
därför uppställda regler. Till följd härav torde garantitiden inle annat än
undantagsvis komma att överstiga 10 år, även om garantitiden normalt omfattar
förutom den egentliga kreditperioden tiden dessförinnan från avtal.

Betalningar
som eriäggs från gäldenären före förfallodagen kan, även om garantitidens längd
minskar, öka ersättningsanspråken under en garanti i fall då kursen på
betalningsdagen är lägre än kursen på förfallodagen. Förtida betalningar
accepteras genomgående enligt de utländska kursgaranlisysle-men.

Täckning
för kursriskerna för förlida betalningar från gäldenären utan medverkan från
svensk sida bör medges under en svensk kursgaranti, eftersom möjlighet för garantitagaren
att därigenom skaffa sig särskilda förmåner knappast torde vara särskill stora.

En
föriängning av kredittiden och därmed av garantitiden kan givetvis inte
accepteras ulan godkännande i förväg av garantigivaren,

2.4
Godtagbara valutor för kursgaranti

Ett
betydelsefullt moment i kursgarantisystemet är vilka valutor som anses
godtagbara för garanti. De utländska systemen uppvisar härvidlag en rad
olikheter men i allmänhel accepteras med vissa restriktioner de valutor som
noteras av garaniilandels ledande valulabörs. I ett flertal länder måste emellertid
exportören visa att avtal i den främmande valutan är nödvändigt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:171 9

för
att den aktuella affären skall komma till stånd.

Den
riskspridning som ett godtagande av ett större antal valutor för kursgaranli
kan innebära kan i praktiken bli eliminerad genom exportörernas förutsatta
valfrihet att täcka kursrisker. En begränsning av för täckning godtagbara
valutor lorde därför vara naturiig. Valutorna i sådana länder, där prognoser
entydigt indikerar att kostnadsutvecklingen i jämförelse med förhållanden i
Sverige och industriländerna i genomsnitt har en ogynnsam trend, bör sålunda
enligt EKN uteslutas från kursgaranti,

US
dollar intar såsom interventions- och reservvalula en dominerande ställning
inom det intemationella valutasystemet. Vid sidan av svenska kronor är dollar
också den avgjort mest använda valutan vid svenska exporiaffärer. US dollar
omfattas inte av den västeuropeiska valutaöverenskommelsen "ormen"
där de flesta andra viktiga handelsvalutor ävensom svenska kronor ingår. Med
hänsyn till dessa förhållanden torde f. n, behovet av att få kursgaranli
väsentligen hänföra sig till US dollar. Mot denna bakgrund anser EKN, att det
kan ifrågasättas om ett svenskl kursgarantisystem t. v. bör omfatta annan
valuta än denna. Del förutsätts emellertid att med hänsyn till ändringar i
valutalägel en omprövning vid behov bör ske beträffande vilka valutor som
skall kunna täckas.

EKN
framhåller vidare att ell svenskt kursgarantisystem inte får medverka till att
exportörerna blir angelägna att träffa avtal i annan valuta än svenska kronor.
Det här diskuterade systemet med olika begränsningar, bl. a. i fråga om antalet
täckta valutor innehåller emellertid inte något incitament för att sådana avtal
skulle träffas. Från administrativ synpunkt är del vidare svårt att vid kursgarantiansökan
för varje affär fastställa om avtal i svenska kronor hade varit möjligt alt
uppnå. Någon sådan undersökning synes därför inte böra ske.

2.5
Förlustrisk - premie

En
beräkning av det maximala garantiansvar som ett svenskt kursgarantisystem
skulle kunna medföra kan endast uppskattas grovt och ge ett osäkert resultat, EKN
finner del emellertid realistiskt alt uppskatta den del av exporten, som med
hänsyn lill kredittidens längd skulle kunna bli föremål för kursgarantitäckning,
lill högst 15-20 96.

Endast
omkring en tredjedel av exportförsäljningen synes dock ske i utländsk valuta.
Det torde kunna antas att den del av exportförsäljningen som f n. skulle kunna
komma i fråga för kursgaranti avseende US dollar begränsas till omkring 5 96
eller tillämpat på 1974 års exportvärde lill 3,5 miljarder kronor.

De
erfarenheter som har gjorts av kursgarantisystemen i olika länder hänför sig
givetvis till ulvecklingen av vederbörande lands egen valuta gentemot andra
valutor. Resultatet av kursgarantisystemet är sålunda beroende av de olika egna
valutornas relativa siyrka. En jämförelse i resultathänseende

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:171 10

mellan
kursgarantisystemen kan därför inle tillmätas särskilt slor belydelse.

I de
flesia utländska kursgarantisystem utgår en enhetlig premie, vars höjd i allmänhel
ligger mellan 0,5 96 och 0,8 96 per år.

Med
riktmärke att införandet av ell kursgarantisystem inte avses innehålla nägot
subventionsinslag följer enligt EKN självfallet att premier bör uttagas som
täcker dels administrationskostnader, dels på sikt utbetalningen av ersättningar.
En historisk uppföljning av kurssvängningarna under tidigare år kan inte ge
nämnvärd ledning för hur premien för kursgarantier avseende framlida valutaläge
bör avvägas. Ej heller på annal sätl synes man med någon grad av lillförlillighel
kunna förutsäga framtida kursutvecklingar.

Garanligivning
på rimlig premienivå med en fortsalt rörlig dollarkurs behöver dock ej vara
oförenlig med strävan efter ett självbärande kursgarantisystem trots risken
för belydande kurssvängningar för dollarn. Del är en accepterad uppfaltning,
att dessa - i båda riktningarna - hittills i väsenilig ulsträckning har berott
på kortfristiga kapitalrörelser. Kursutvecklingen på längre sikt kan emellertid
antas vara i betydande grad bestämd av den relativa kostnadsutvecklingen i USA.
Även om flexibilitet eftersträvas för premie-sättningen i ett kursgarantisystem,
kan den självfallet ej bli lika rörlig som i ett kommersiellt system för
kurssäkring.

Med
hänsyn till svårigheten att med någon grad av säkerhel förutsäga kursutvecklingen
på olika valutor i framliden anser EKN det omöjligt alt i nuläget besiämma en kostnadsmässigt
riktigt avvägd premie. Uppenbart är att premienivån inle bör sältas så högl att
syftel med kursgaranlisyslemel att bereda ett betydelsefullt skydd förfelas. En
del av förulsättningama för kursgaranlisyslemel, såsom franchise, karenstidens
längd saml begränsning av täckningen lill vissa bestämda valutor, medverkar lill
en förhållandevis låg premienivå.

EKN
anför alt vid utarbetandet av premieregler för ett svenskt kursgarantisystem
synes - när andra vägledande indikationer saknas - en väsentlig ulgångspunkl
böra vara, att garantier åtminstone t, v. skall kunna lämnas lill premier, som
inte alllför mycket skiljer sig från den allmänna premienivån hos motsvarande
utländska garanlisysiem, dvs, 0,5-0,8 96 per år. Reglema bör utformas så att de
medger en flexibel handläggning bl. a. beträffande täckningens omfattning och
premienivå. Därigenom vinns möjligheler att på grundval av successivt vunna
erfarenheter så justera ga-ranligivningens omfattning och priset därför att bl.
a. risken för subventionering begränsas.

Del
synes för svensk del rimligt alt premien varierar med hänsyn till del läckta valulaslagel
liksom premiema för exportkreditgaraniier avseende politiska risker varierar
med det olika risklägel i olika länder. Vidare bör premien variera i
förhållande till garantitidens längd. Del kan härvid vara befogal alt utta en
högre premie för initialskedet av garantitiden än för period därefier.
Spekulationer i nära förestående nedskrivning av en valuta torde nämligen ofta ulgöra
incitament för en exportör att söka kursgaranli

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 11

i
fall där han eljesi inte skulle ha sökt garanti.

För
att begränsa statens risk för föriust, anför EKN, bör självfallet kursgaranti
i sista hand kunna vägras. Olika faktorer kan medverka till ett sådani beslut.

2.6 Kursvinst

Praktiskt
taget samtliga utländska kursgarantisystem föreskriver all exportör för kursgaranterad
fordran har att till garantiorganet inbetala kursvinst som uppkommer vid
betalning av sådan fordran. För exportörens skyldighet att inleverera kursvinst
gäller i allmänhet samma regler som för garantiorganets åtagande att ersätta kursföriuster.
I ett läge där en exportör genom kursgaranti till måttliga kostnader kan skydda
sig mot slora kursföriuster vid försäljning i en valuta som kan bli utsatt för
kraftiga kursvariationer kan möjligheterna till kursvinst vara ett incitament
för exportören alt i spekulativt syfte använda en sådan valuta. Med
bestämmelsen att eventuell kursvinst tillfaller garantigivaren elimineras
dylikt spekulativt utnyttjande av kursgarantin. Garantiordningens syften är ju
att bereda exportörerna en fast kalkylbas. Även för svenskt vidkommande bör
därför enligt EKN föreskrivas alt uppkommande kursvinst utöver franchise skall
inbetalas till garantiinstitutet.

2.7 Administration
och finansiering

Med
hänsyn till EKN:s erfarenheter vid sin verksamhet som garantigivare för
exportkrediter anser EKN det vara ändamålsenligt att administrationen av ett
svenskt kursgarantisystem läggs hos EKN. En sådan ordning skulle också stå i
överensstämmelse med den normala administrativa organisationen av kursgarantisystemen
i utlandet. Vid utredning av kursgaranti-ärenden bör EKN:s kansli hålla nära
kontakt med riksbanken i mer komplicerade ärenden eller i frågor av valutapolitisk
natur.

Även
med beaktande av grundprincipen att ett svenskt kursgarantisystem på sikt skall
vara självbärande är det nödvändigt att statsmakterna anvisar ett särskilt
rambelopp för statens maximala garantiansvar för kursrisker. Av inflytande
premier och inbetalda kursvinster kommer så småningom alt uppbyggas en särskilt
redovisad reserv, som i första hand skall tas i anspråk för utbetalning av
ersättningar för kursföriuster. I uppbyggnadsskedet för en sådan reserv och i
lägen då reservmedlen inte är tillräckliga kan erfordras utbetalning av
ersättning för kursföriuster med anlitande av statens garantiansvar. Härvid
börsamma regler gälla som i fråga om statens garantiansvar för EKN:s
exportkreditgarantier. För att ange ulnylljandel av den fastställda ramen för
statens garantiansvar anser EKN det vid kurs-garantigivningen vara tillräckligt
att avräkna 25 96 av de belopp som medgivna kursgarantier avser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 12

3
Remissyttranden 3.1 Allmänna synpunkter

Praktiskt
taget samtliga remissinstanser, bland dem fuUmäktige i Sveriges riksbank och fiUlmäklige
i riksgäldskoniorel samt Svenska bankföreningen. Sverigesexportråd, Sveriges
industriförbund, TCÖ och Svensk industriförening, tillstyrker ett kursgarantisystem
i huvudsak enligt de riktlinjer som föreslås i EKN:s promemoria.

LO
anser all de kursrisker som är förknippade med exportförsäljning i princip bör
betraktas som en sedvanlig affärsrisk som företagen själva lår gardera sig emot
främst genom utveckling av de instrument och institutioner som redan finns på
kreditmarknaden. LO är dock medveten om de speciella svårigheter som är
förknippade med dylik verksamhel och vill därför inte motsätta sig en lösning
i,den riktning som EKN föreslår.

Sveriges
exportråd och Sveriges industriförbund framhåller att kursriskerna är särskilt
besvärande för de mindre företagen dels därför att de inte har samma möjligheler
som de större alt dagligen följa utvecklingen på valutamark nåden, dels därför
att eventuella kursföriuster kan drabba de mindre förelagen mycket hårdare än
de större. Dessa företag har inte heller samma möjligheter som de större att
skydda sig för kursrisker genom upplåning i utländska valutor.

Sveriges
exportråd och Sveriges industriförbund samt Svenska bankföreningen framhåller
vidare alt ett garantisystem bör ge svenska exportörer ett med de utländska
konkurrenterna likvärdigt konkurrensläge såvitt gäller täckning av kursrisker.
Ett svenskt system bör sålunda ligga i nivå med de utländska och kunna utan
onödig tidsutdräkt ändras och kompletteras på grundval av gjorda erfarenheter
och i takt med utvecklingen i andra länder.

RiksbanksfuUmäktige
anser det väl motiverat att de för garantisystemet uppställda principerna -
såsom har förutsetts i förslaget - blir tillämpade med fiexibilitet, då
härigenom skapas möjlighet att på basis av vunna erfarenheter bygga upp en
lämplig praxis och att ta hänsyn till vid varje tidpunkt rådande förhållanden.

Sveriges
vansinditstriförening pch Sveriges redareförening tillstyrker införandet av
ett svenskt kursgarantisystem under förutsättning att det kompletteras på
lämpligt sätt. Föreningarnas önskemål redovisas under följande avsnitt 3.2,

Flera
remissinstanser betonar särskilt vikten av att ett svenskt kursgarantisystem
skall betraktas som ett komplement till de kurssäkringsmöjligheter som
affärsbankerna erbjuder, i första hand genom terminsavtal. Vidare betonas
viklen av att ett kursgarantisystem skall vara självbärande och under inga
omständigheter får innehålla något subventionsinslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 13

3.2
Grundläggande förutsättningar för kursgaranti

De fiesta
remissinstansema har ingen erinran mot att de transaktioner som skall täckas av
kursgaranti bör uppfylla de grundläggande förutsättningarna för medgivande av
normal exportkreditgaranti. Särskilda önskemål framförs emellertid från varvs-
och rederinäringarnas sida.

Sveriges
vansinduslriförening konstaterar att ett svenskt kursgarantisystem utformat
enligt förslaget i EKN:s promemoria blott har ett begränsat intresse för svensk
varvsindustri. Föreningen föreslår att systemet kompletteras och förändras så
alt det ger möjlighet till viss reducering av varvens valutarisker. Föreningen
föreslår att kursgaranti, som ell alternativ till försäkring av va-rulikviden,
bör få gälla vid upplagande av byggnadskreditiv och refinan-sieringslån om
finansieringen sker i samma valuta som kontraktet, Kursgarantisystemet bör
också utsträckas till att kunna läcka finansiella utbetalningar i US dollar.
Varvsindustriföreningen föreslår vidare att även svenska importörer tillåts
använda kursgaranlisyslemel för att försäkra sina utbetalningar i utländsk
valuta. Ett sådant gemensamt utnyttjande av garantisystemet skulle sannolikt
jämte den föreslagna utökningen av garantierna lill alt också omfatta
finansiella utbetalningar medföra att garanti-institutets valutariskexponering
väsentligt minskas.

Sveriges
redareförening framhåller att del föreslagna systemet i EKN:s promemoria måste
på lämpligt sätt kompletteras för att även omfatta kursrisker för redarnas
charter- och fraktavtal. Föreningen anser sig ej kunna ansluta sig till
bedömningen i EKN:s promemoria om att redarna har stora möjligheter att
undvika kursföriuster genom att balansera inflytande betalningar i den
främmande valuta, i vilken fraktavtalen slutits, mot utbetalningar i samma
valuta. Föreningen anför att åtskillnad måsle göras mellan olika typer av
kontrakt. I linjetrafik och annan lyp av trafik där flera kunder utnyttjar ett
och samma fartyg betalas normalt frakten i direkt anslutning till prestationen,
I dessa fall delar föreningen förslagets värdering att frakter bör omfattas av
garantier endast i den mån de innefattas i offerlen för en varuexport. För
andra grupper av kontrakt gäller att redaren ingalunda i normalfallet kan
undvika kursförsluster genom att balansera betalningar och utbetalningar i
samma valuta. Detta är exempelvis fallel när betalning till redaren grundas på
kortare eller medellånga kontrakt enligt vilka redaren har åtagit sig alt för
en kunds räkning transportera vissa bestämda kvantiteter under en angiven
tidsperiod. Svenska redare hyr också ut fartyg under svensk fiagg till befraktare
i utlandet under längre lidsperioder. I sådana fall är en kontraktstid
överstigande fem år icke ovanlig. Ofta gäller det då tankfartyg eller slora torriastfartyg
som hyrs ut till oljebolag eller stora industrikoncerner i utlandet. Enligt
föreningens uppfattning bör utrymme beredas för kursriskgarantier vid nämnda export
av sjöfartstjänsler.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:171 14

3.3
Kursgarantins omfattning

FuUmäktige
i Sveriges riksbank anser att den föreslagna karensliden på två år f. n.
tillgodoser önskemålet alt ett svenskt kursgarantisystem inte hämmar utvecklingen
av en väl fungerande terminsmarknad. Vidare anför fullmäktige all den
flexibilitet som har föreslagits i fråga om karenstidens längd är lämplig med
hänsyn lill de vid olika tidpunkter varierande möjlighelerna alt erhålla
risktäckning via terminsmarknaden. Svenska bankföreningen finner den föreslagna
karenstiden väl avvägd med hänsyn till nuvarande svenska regler och praxis
beträffande terminsaffärer. Ändras reglerna och de praktiska förutsättningarna
för terminsaffärer bör konsekvenserna därav för kursgarantisystemet prövas och
beaktas.

Svensk industriförening
anför att om någon karenslid över huvud laget skall sättas den bör i varje fall
inle överstiga ett år. Som skäl därföt" pekar föreningen på det faktum att
en karenstid på ett år är den vanligast förekommande i liknande syslem inom
Europa, Vidare menar föreningen all speciellt för de mindre företagen
kredittiden vid export ofta torde gälla en tid av ca två år och alt därför dessa
företag endast i ringa ulsträckning skulle kunna utnyttja den föreslagna
statliga kursgarantin om karenstiden sätts lill två år,

Sveriges
exportråd och Sveriges industriförbund menar att eftersom de flesta utländska
system tillämpar ett års karenstid kan det ifrågasättas om så inte borde ske
också i Sverige, De understryker kraftigt uttalandet att möjlighet måste finnas
lill avvikelse om det skulle visa sig att det inte går att till rimlig kostnad
arrangera terminsaffärer med så långa löptider som 18-24 månader,

EKN:s
förslag att kursgaranti i allmänhel bör gälla kursen på avlalsdagen för den
berörda.exporiaffären eller - om anbudsförfarande tillämpas - dagen då bindande
offert lämnas har inle föranlett någon erinran av remissinstansema. Några
remissinstanser kommenterar dock förslagel att garantin i mera extrema och
temporära kurslägen bör begränsas till att gälla en på längre sikt som mera
"normal" bedömd kurs.

Fullmäktige i Sveriges
riksbank anser all det förefaller rimligt att garan-lisystemet begränsas genom
alt utesluta garanligivning vid tillfälliga, klart extrema kurslägen.
Fullmäktige är dock medvetna om att fastställandet av vad som skall anses
utgöra en "normal kurs" är en känslig och svår uppgift och att man
vanligen endast kan utgå från vid kurssäkringstillfället rådande förhållanden.
Sveriges exportråd och Sveriges industriförening menar all en begränsning av
garantin lill en s. k. normal kurs allvariigt försvagar exportörernas nytta av kursgarantisystemet.
Med tanke på de mycket starka kursfluktuationer som har förekommit under de
senaste åren torde det vara svårt alt hävda alt någon viss kurs, t, ex. för
dollar, är den normala kursen. Om man däremot jämför sådana kurser med
kursutvecklingen under en längre period kan bedömningen bli en helt annan. Begreppel
"normal kurs"

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 15

synes
därför ej lämpligt som ett instrument för begränsning av statens risktagande.
Inte minst gäller detta med tanke på all riskbedömningen avseende kursgaranlier
skall gälla risken i det långa perspektivet. På grund av den ivå-åriga karensliden
kommer ju risken alllid att sträcka sig över minst denna period och i de flesia
fall sannolikt betydligt längre. Allvarliga nackdelar skulle kunna uppkomma
för garantitagaren om kursgarantin i ett högl kursläge begränsades till något
slags normalkurs under åberopande av att det höga kursläget bedömes vara
tillfälligt. Om garantiorganen i konkurrentländerna inte gjorde samma bedömning
skulle de svenska exportörerna tvingas kalkylera sitt pris efler en annan och
lägre kurs än den som de utländska konkurrenterna tillämpade vid sina offerter.
Motsvarande synpunkler framförs av Svenska bankföreningen.

3.4
Godtagbara valutor för kursgaranti

Fullmäktige
i Sveriges riksbank an.ser den i EKN:s promemoria föreslagna valutabegränsningen
i det svenska kursgarantisystemet lill enbart US dollar rimlig eftersom den hell
övervägande delen av exportbelalningarna sker i svenska kronor och US dollar är
den därnäst dominerande valutan.

Sveriges
exportråd och Sveriges industriförbund anser att den föreslagna inskränkningen
till dollar i ett svenskt kursgarantisystem innebär en påtaglig nackdel från
konkurrenssynpunkt för svenska exportörer med hänsyn till att inget av de
utländska kursgarantisystemen är begränsat till att läcka endast en valuta.
Detta gäller särskill de fall då en exportör inte har lyckats få sill kontrakt
tecknat i kronor eller dollar och då terminsmarknaden eller annan möjlighel till
kurssäkring inte kan utnyttjas. Inte minst små och medelstora företag kan ha
svårt att själva la på sig sådana kursrisker. Man bör därför redan nu överväga
om inte kursgarantisystemet skulle kunna utsträckas även till andra valutor än
dollarn. 1 varje fall bör systemet ulformas så alt dess omfattning i delta
hänseende kan ulan omgång justeras med hänsyn till gjorda erfarenheter. Svenska
bankloreningen framför liknande synpunkler.

TCO
ansluter sig vad beträffar frågan om vilka valutor som skall omfaltas av
kursgarantin till uppfattningen att sådana valutor som har en ogynnsam trend inle
bör omfattas av systemet. Då härvid en avvägning måste ske mot bakgrund av i
vilken utsträckning olika valutor används vid svenska exportaffärer anser TCO
att systemet ej enbart bör omfatta US dollar.

3.5
Förlustrisk-premie

Svensk
induslriförening ansluter sig till principen i EKN:s promeoria om att kursgarantisystemet
skall vara självbärande och premien så hög att den läcker dels
administrationskostnader, dels på sikt utbetalningen av ersätt-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:171 16

ningar.
Föreningen påpekar emellertid att risk föreligger att premien "för säkerhels
skull" sätts så högt alt belydande överskott uppstår och att specielll de
mindre företagen avskräcks från att teckna kursriskgaranti. Svenska
bankföreningen erinrar om att det förutsattes att premiema inte skall alltför
mycket skilja sig från den allmänna premienivån utomlands. Föreningen anser
det väsentligt att de svenska premierna succesivi anpassas så alt de inte
negativt påverkar de svenska konkurrenternas konkurrensläge. Sveriges exportråd
och Sveriges industriförbund framhåller att den föreslagna premienivån 0,5-0,8
% synes rätt väl motsvara det nu rådande internationella premieläget. Det garantigivande
organei bör få möjlighet alt successivt anpassa premierna så att de ej
negativt påverkar de svenska exportörernas konkurrenssituation. En följd av förslagel
att ett svenskt kursgarantisystem bör omfatta flera valutor än dollarn blir alt
olika premiesatser måste fastställas för täckning av olika valutor. Sveriges vansinduslriförening
anser att med hänsyn till självriskens storlek den föreslagna premien bör
kunna sänkas.

3.6 Kursvinst

Svensk
induslriförening anser att bestämmelsen om alt eventuell kursvinst utöver franchise
skall återbetalas av exportören bör förenas med villkoret att den av exportören
erlagda premien skall avräknas innan återbetalning blir aktuell.

3.7 Administration
och finansiering

Samtliga
remissinstanser ställer sig positiva lill att administrationen av ett svenskt kursgarantisystem
läggs hos EKN, Fullmäktige i Sveriges riksbank förklarar att riksbanken är
beredd alt medverka vid handläggning av kurs-riskgaranlifrågor på säll som
föreslås i EKN:s promemoria.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 17

4
Föredraganden

Under
de senaste åren har de internationella valutamarknaderna varit instabila.
Kurserna på flera av de viktigaste valutorna har varierat mycket kraftigt. Särskill
för US dollar har kursändringarna varit betydande. Vid sidan av svenska kronor
är dollar den mest använda valulan vid svenska exportförsäljningar.
Kursändringar för dollar har därför medfört stor osäkerhet för exportörerna
när det gäller att beräkna de kursrisker som är förbundna med exportaffärerna.
Flera börsnoterade företag har redovisat betydande kursförluster under de
senaste åren. Även många mindre exportföretag lorde ha drabbats av kursföriuster.
De möjligheter som finns till skydd mot kursförluster, exempelvis genom
balansering av exportintäkter i utländsk valuta mot förfallande skulder eller
genom utnyttjande av den s. k, terminsmarknaden, synes inte vara hell
tillräckliga eller inle ha utnyttjats i den utsträckning som varit nödvändig.

Även
exportörer i andra länder har mött liknande svårigheter. Delta har föranlett
regeringarna i ett tiotal industriländer att införa särskilda garantisystem
för täckning av valutaföriusier. Dessa system innebär som regel en form av
statlig kursriskförsäkring för vilken eriäggs premie.

Söm
ett led i en fortlöpande översyn av de olika slag av garantier som exportkredilnämnden
(EKN) bör erbjuda de svenska exportörerna har nämnden lagt fram ett förslag lill
hur ett svenskl kursgarantisystem bör ulformas om statsmakterna skulle finna
det motiverat att införa ell sådant system.

Enligt
förslagel skall kursgarantierna täcka kursföriuster i samband med export när
betalningen skall fullgöras i utländsk valuta. De transaktioner som skall
täckas föreslås skola uppfylla de grundläggande förutsällningarna för
medgivande av normal exportkredilgaranti. Kursgaranti skall inte gälla för
betalningar som förfaller under en period vid garantitidens början -en
karenstid - då täckning med anlitande av terminsmarknaden normall kan påräknas.
Karenstiden föreslås vara två år med möjlighet lill avvikelse på grund av
terminsmarknadens kapacitet eller av andra skäl. 1 förslaget ifrågasätts om kursgarantisystemet
1. v. bör omfatta annan valuta än dollar. Kursföriuster täcks endast till den
del de motsvarar sänkning av den garanterade kursen under 3 96. Kursvinster till
den del de motsvarar en höjning av kursen med mer än 3 96 skall inbetalas till
staten. Premierna bör tills vidare inte skilja sig alltför myckel från den
allmänna premienivån hos moisvarande utländska garanlisysiem, dvs. 0,5 - 0,8 %
per år.

Flertalet
remissinstanser tillstyrker att ett svenskt kursgarantisystem införs i
huvudsak i enlighet med EKN:s förslag.

Med
hänsyn till erfarenhelerna av de senaste årens ulveckling på den internationella
valutamarknaden och till de åtgärder som har vidtagits i andra länder finner
jag det motiverat all ett svenskt kursgarantisystem införs. Den omständigheten
all ansträngningar görs på det inlernationella planet för all begränsa kursfluklualionerna
ändrar inte min bedömning.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 18

Vid
utformningen av ett svenskl kursgarantisystem måste beaktas all ell kursgarantisystem
som EKN har framhållit i försia hand bör ulgöra en komplettering lill
föreliggande kommersiella möjligheter lill kursskydd, främst genom
terminsmarknaden. Det är vidare angeläget all systemet ulformas med beaktande
av konkurrensläget för svenska exportföretag i förhållande till förelag i de
länder där man har infört liknande statliga garantisystem.

Ett
kursgarantisystem bör ses som en utbyggnad av del försäkringsskydd som vanliga
statliga exportkreditgaraniier erbjuder. Jag finner det därför naturiigt att de
transaktioner som kan täckas skall uppfylla de grundläggande förutsättningarna
för medgivande av normal exportkredilgaranti.

Några
remissinstanser för fram särskilda önskemål. Varvsindustriföreningen önskar
sålunda all garantisystemel kompletteras så alt garanti skall kunna avse byggnadskreditiv
och refinansieringslån om finansieringen sker i samma valuta som kontraktet.
Föreningen önskar vidare all garantisystemel utvidgas så all del läcker även
finansiella utbetalningar. Föreningen föreslår vidare att kursgarantisystemet
utsträcks till att omfalta även im-portlikvider.

Syftet
med EKN:s förslag är alt täcka kursrisker i samband med exportförsäljning av
varor och tjänster. Varvsinduslriföreningens förslag innebär en utsträckning
av garantierna även till refinansieringssidan. Sådana kursgarantier förekommer
emellertid inte i de garantisystem som finns i andra länder och jag vill inte
förorda alt systemet nu utsträcks till alt omfalta refinansieringen eller
finansiella utbetalningar. Det är heller inle moliveral att utsträcka kursgarantisystemet
till importlikvider.

Redareföreningen
föreslår att kursriskgarantier också skall kunna ges svenska rederier vid borlfraktning
av svenska fartyg på längre tid än två år,

1
EKN:s förslag konstaleras all frakter omfaltas av de normala exportkreditgarantierna
endast i den mån de anknyter lill en garanlerad varuexport, dvs. i princip
ingår i exportvarans försäljningsbelopp. Enligl EKN innebär detta att redarnas
charter- och fraktavtal inte skulle läckas av kursgarantier. Frakter täcks inte
heller av exislerande utländska kursgarantisystem. Jag finner alt en utvidgning
av täckningen till att omfatta separata fraktljänster inte nu bör komma till
stånd,

EKN:s
förslag bygger som nämnls på principen att kursgarantisystemet bör utgöra en
komplettering till de möjligheter till kurssäkring som affärsbankerna
erbjuder, i första hand genom terminsavtal, I Sverige kan en terminsaffärs
löplid vid betalning avseende export i allmänhet inte överstiga 18-24 månader.
På grund härav föreslår EKN all som riktmärke bör gälla en karenstid av två år
med möjlighet till avvikelse på grund av terminsmarknadens kapacitet eller av
andra skäl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 19

Några
remissinstanser anser att det eftersom de flesta utländska system tillämpar ett
års karenslid kan ifrågasättas om så inte borde ske också i Sverige.
Industriförbundet och exportrådet undersirykeratl möjlighel måsle finnas till
avvikelse om det skulle visa sig alt det inle går all lill rimlig kostnad
arrangera terminsaffärer med så långa löptider som 18-24 månader. Svensk induslriförening
påpekar alt de mindre förelagen endast i ringa utsträckning skulle kunna
nyttja kursgarantin om karenstiden sätts till två år.

Jag
finner det naturiigt med ett syslem med karenstid som innebär att föriusler till
följd av kursändringai" ersätts i den mån föriusierna avser betalningar
först efler en viss tids utgång. Vägledande för karenstidens längd bör vara all
kursgarantierna skall utgöra en komplettering till de möjligheter till kurssäkring
som affärsbankema erbjuder. Det bör ankomma på regeringen eller efter
regeringens beslut på den administrerande myndigheten att faslslälla de regler
som skall gälla för karenstiden. Hänsyn bör därvid främst tas till
terminsmarknadens kapacilei i fråga om affärer med genomsnittlig omfattning.
Karenstiden bör emellertid i regel inte understiga ell år med tanke på att
garantier i allmänhet inte bör omfatta råvaror, halvfabrikat och
konsumtionsvaror. Dessa varor säljs normalt med kredittid under ett år.

EKN:s
förslag ulgår från all kursgaranti normalt skall gälla köpkursen på avtalsdagen
för den berörda exporiaffären eller - om anbudsförfarande tillämpas - dagen då
bindande offert lämnas. EKN förutsätter emellertid att i mera extrema kurslägen
garantin begränsas lill all gälla en kurs som på längre sikt bedöms som mera
"normal".

Flera
remissinsianser anser all en tillämpning av principen om "normalkurs"
allvariigt försvagar exportörernas nytta av kursgarantisystemet och inte heller
ulgör ell lämpligt sätt all begränsa slatens risklagande. Riksbanksfullmäktige
anser del rimligt att garantisystemel begränsas genom att garanligivning vid lillfälliga.
klart extrema kurslägen utesluts. Fullmäktige påpekar emellertid att
fastställandet av vad som skall anses utgöra en "normal" kurs är en
känslig och svår uppgift och att man vanligen endast kan utgå från de
förhållanden som råder vid kurssäkringstillfället.

För
egen del anser jag att förhållandena vid kurssäkringslillfället som regel skall
vara avgörande. Delta betyder alt köpkursen på avtalsdagen skall gälla.
Avvikelse härifrån bör endast förekomma när denna kurs framstår som klart
orealistisk,

I
EKN:s förslag konstateras alt vid sidan av svenska kronor dollar är den avgjort
mest använda valutan vid svenska exporiaffärer. Vidare erinras om att US dollar
inte omfattas av den västeuropeiska valulaöverenskom-melsen. Behovei av att f n,
erhålla kursgaranti lorde därför väsentligen hänföra sig till US dollar, Mol
den bakgrunden ifrågasätts i förslagel om ett svenskt kursgarantisystem tills
vidare bör omfatta annan valuta än US dollar. Det förutsätts emellertid all det
med hänsyn lill ändringar i valulaläget vid behov bör omprövas vilka valutor
som skall kunna läckas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 20

Flera
remissinsianser föreslår att garantier i andra valutor än dollar inte skall
uteslutas. Man pekar bl, a, på att en begränsning härvidlag aren påtaglig konkurrensnackdel
i jämförelse med andra länder. Detta gäller särskilt de fall då en exportör
inte har lyckats få sitt kontrakt i kronor eller dollar. Inte minst små och
medelstora företag kan ha svårt att själva ta på sig sådana kursrisker.

För
egen del anser jag att frågan vilka valutor som skall kunna godtas bör avgöras
av regeringen eller efter regeringens beslut av den administrerande
myndigheten. Det är naturiigt att garantier i första hand lämnas för transaktioner
i dollar som är den mest använda utländska valutan. Även andra vid
exportförsäljning vanliga valutor bör emellertid kunna täckas av garantier.
Valutor för vilka man kan befara en klart ogynnsam utveckling i förhållande till
valutorna i industriländerna i allmänhet bör emellertid inte komma i fråga för kursgaranli.

EKN:s
förslag till utformning av kursgaranlisyslemel i övrigi läinnas i stort setl
ulan erinran från remissinstansernas sida. Även jag kan i alll väsentligt
ansluta mig härtill.

Det
är angeläget att detaljerna i systemet bör kunna anpassas med hänsyn till utvecklingen
på valutamarknaden och de erfarenheter man får vid till-lämpningen. Regeringen
bör få besiämma den närmare utformningen av verksamheten i anslutning till de
här angivna riktlinjerna. Jag vill här i korthet redovisa min uppfattning på
några ytteriigare punkler.

Det
synes naturligt att exportören liksom när det gäller exportkreditgarantier fär
bära en viss självrisk. För kursgarantierna bör självrisken ulformas enligt den
av EKN förordade franchise-metoden, dvs. att kursföriuster täcks endasl till
den del de motsvarar sänkning av den garanterade kursen under en bestämd
procentuell gräns, Franchise-marginalen bör fastställas lill 3 96.

Garantitagare
bör vara skyldig alt lill staten inbetala kursvinster till den del de motsvarar
en höjning av den garanterade kursen för exportaffären med mer än 3 96. Det ärenligt
min mening inte motiverat att som har yrkatsav Svensk industriförening därvid
avräkna eriagd premie. Premien utgör nämligen ersättning till garantigivaren
för hans risklagande.

En
grundprincip i garantisystemet skall vara att det är självbärande och inte
innehåller någol subventionselement. Premierna bör anpassas till olika
medverkande omständigheter, t. ex. risker med hänsyn till valutaslag och garantitidens
längd samt administrationskostnader. Premierna bör i inledningsskedet ansluta
sig till den allmänna premienivån hos motsvarande utländska garantisystem.

Ingen
erinran har framförts mol förslaget all administrationen av ett svenskt kursgarantisystem
läggs hos EKN. Även jag finner detta lämpligt. Samråd bör ske med riksbanken
vid beredning av ärendena.

Det
är inle möjligt all med säkerhet förutse i vilken ulsträckning kursgarantier kommer
aii behöva tas i anspråk, EKN har beräknat att den del av exportförsäljningen
som skall kunna komma i fråga för kursgaranli av-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:171 21

seende
dollar uppgår till omkring 5 96 eller tillämpat på 1974 års exportvärde till 3,5
miljarder kronor. För att ange utnyttjandet av den fastställda ramen för slatens
garantiansvar synes det vid kursgaranligivningen vara tillräckligt alt avräkna
25 % av de belopp som medgivna kursgarantier avser. För att säkerställa utrymme
förgarantigivningen under ett inledningsskede förordar jag att garantiramen
fastställs lill 2-miljarder kronor.

Av infiytande
premier och inbetalda kursvinster kommer så småningom att byggas upp en reserv
som i försia hand skall utnyttjas för utbetalning av ersättningar för kursföriuster.
I uppbyggnadsskedet kan det bli nödvändigt att ta i anspråk statens
garantiansvar för utbetalning av ersättning för kursförluster. För all möta de
krav som sålunda kan uppkomma synes det lämpligt alt medel ställs till
exportkreditnämndens förfogande i form av röriig kredit i riksgäldskontoret.
Krediten skall få användas att läcka utbetalningar av ersättningar för kursföriuster.
För de medel som utnyttjas av krediten .skall erläggas ränta enligt gängse
principer. Kreditens storiek föreslås uppgå lill 50 milj. kr.

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer jag har förordat för
statliga kursgaranlier vid export

2. medge att staten intill ett belopp om 2 000 000 000
kr. ålar sig betalningsansvar i form av kursgarantier

3. godkänna alt en rörlig kredit i riksgäldskoniorel
om 50 000 000 kr. ställs till regeringens förfogande föratt vid behov användas
för utbetalning av ersättningar för kursföriuster,

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Prop. 1986/87:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88 i texten
  2. Bet. 1975/76:NU49 Med anledning av propositionen 1975/76:171 om statlig kursgaranti vid export i texten
  3. Prop. 1975/76:184 om fortsatt valutareglering s. 5 i texten
  4. Prop. 1976/77:26 om ökning av garantin för exportkredit s. 12 i texten