om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1977 m.m.
22 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:203, om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1977 m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/76:203
Regeringens proposition
1975/76: 203
om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget
år 1977 m. m.;
beslutad
den 1 april 1976.
Regeringen
föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
GUNNAR
STRÄNG
KJELL-OLOF
FELDT
Propositionens
huvudsaktiga innehåll
I
propositionen begärs medel för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för
den verksamhet, som finansieras över det nordiska rninisterrådets allmänna
budget för år 1977. Denna budget omfattar inte det nordiska kultursamarbetet
för vilket en särskild budget finns. I propositionen lämnas vidare en
redogörelse för del nordiska samarbeie som har bedrivits inom ministerrådets
verksamhetsområde är 1975,
I Riksdagen l
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:203
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-04-01
Närvarande:
statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist.
Aspling, Geijer, Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson.
Föredragande:
statsrådet Feldt
Proposition
om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1977
1
proposition 1975/76:100 (bil. 12 s. 20) har regeringen föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Nordiska ministerrådssekretariatet
för budgetåret 1976/77 beräkna ett förslagsanslag av 7 148 000 kr. Jag anhåller
nu all lå ta upp denna fråga.
1
Inledning
Del
nordiska ministerrädssekreiariaiel i Oslo inledde sin verksamhet den 1 juli
1973, Upprättandel av ministerrädssekretariatel godkändes för Sveriges dd av
riksdagen den 25 maj 1973 (prop, 1973:121, UU 1973:13, rskr 1973:245).
1 samband med upprättandet
av sekretariatet skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhet
som administreras av sekretariatet. Denna budget, den allmänna budgeten,
omfattar inte det nordiska kultursamarbetet eller samarbetet i fråga om bistånd
till u-länder.
Verksamheien finansierades
under andra halvåret 1973 samt under 1974 över budgetar som omfattade ett
halvår. Fr. o. m. 1975 finansieras verksamheten över en budget omfatiande ett
kalenderår.
Medel
för verksamheten under år 1976 anvisades av riksdagen den 22 maj 1975 (prop.
1975:93, UU 1975:7, rskr 1975:194).
Den
22 mars 1976 fastställde Nordiska ministerrådet förslag lill budget för år 1977
för den verksamhet, som administreras av ministerrådssekre-
Prop.
1975/76:203 3
tariatet
i Oslo. Dessförinnan hade ministerrådet inhämtat yttrande från Nordiska rådet
vid sammanträde mellan Nordiska rådets budgeikommiiié och samarbetsministrama.
Den
budgetprocedur ministerrådet har fastställt innebär för svensk del bl, a, alt
förslag inte kan föreläggas riksdagen inom den tid inom vilken propositioner
normalt skall lämnas till riksdagen. Motsvarande gäller för förslaget lill
budget för del nordiska kultursamarbetet.
Inledningsvis
lämnar jag en översiktlig redogörelse för hela det nordiska samarbetet under år
1975 inom ministerrådets verksamhetsområde, dvs, även kulturområdet som inte
omfattas av den allmänna budgeten, Därefier redogör jag närmare för
ministerrådets förslag till budget för verksamheten under 1977,
Chefen
för utbildningsdepartementet har lidigare i dag anmält frågan om 1977 års
verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m, m, (prop, 1975/76:146),
2
Det nordiska samarbetet under 1975
Nordiska
ministerrådets verksamhet har under de senaste åren utvecklats kraftigt och del
omfatiar i dag praktiskt taget alla samhällslivets områden.
Under
1975 har samarbetet utvidgats ytterligare. Ett antal nya områden som
skogsforskning, råvarufrågor samt jämställdhet mellan män och kvinnor har
tillkommit. Samtidigt har samarbetet på de hittillsvarande områdena
vidareutvecklats och fördjupats. Bland de viktigaste resultaten av ministerrådets
arbete under 1975 kan följande nämnas:
- avtalet om upprättande av en nordisk invesieringsbank
- ett nordiskt energiforskningsprogram
- ett nordiskt arbetsmarknadsprogram
- principbeslut om nordisk kommunal rösträtt och
valbarhet.
En
utföriig redogörelse för det nordiska samarbetet 1975 har lämnats i Nordiska
ministerrådets berättelse till Nordiska rådet (C 1/1976), Jag gör nu en
sammanfattning av de viktigaste frågorna på olika områden, .
2.1
Nordiska investeringsbanken
Bland
de initiativ de nordiska statsministrarna tog vid sitt möte i januari 1975 var
beslutet alt utarbeta ett förslag om att upprätta en nordisk investeringsbank.
Sedan frågan behandlats av en särskild arbetsgrupp nådde ministerrådet pä sitt
möte den 19 juni enighet om ett förslag till avtal om upprättande av banken
samt till stadga för banken,
Förslagel
förelades Nordiska rådel, som på en extra session den 15 november 1975
rekommenderade att banken upprättades i alll väsentligt i
Prop.
1975/76:203 4
överensstämmelse
med ministerrådets förslag. Avtalet undertecknades den 4 december. Avtalet har
sedermera förelagts svenska riksdagen för godkännande (prop, 1975/76:108),
Banken
föreslås få en grundfond på 400 milj. SDR (speciella dragningsrätter) och en utläningskapacilet
på 1 miljard SDR eller 5,2 miljarder svenska kronor.
Bankens
uppgift blir att stärka Nordens ekonomi genom att ge lån och ställa garanlier
pä bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn.
Genom kapital som upplånats pä den internationella och senare också på de
nordiska kapitalmarknaderna kommer banken att kunna bidra till finansiering av
investerings- och expottprojekt av gemensamt nordiskt intresse. Samtidigt bör
den kunna bidra lill att planläggningen av investering och export sker i ett
bredare nordiskt perspektiv.
2.2 Lagstiftningsfrågor
Under
1975 har arbetet med att genomföra det långsiktiga lagstiftningsprogram som
lades fram 1975 fortsatt. Nya områden där gemensamma nordiska
lagstiftningsåtgärder kan bli aktuella har tagits upp i programmet, t. ex, frågan
om äktenskapsliknande samlevnadsformer, upphovsrätt och alternativ till
frihetsstraff.
De
frågor som ministerrådet har lagl särskild vikl vid under arbetet med lagstiftningsprogrammet
under 1975 är äktenskapslagstittning, skadestånds-lagstiftning, lagstiftning om
trafikförsäkring, ersättning lill offren för brotl, integritetsskydd,
upphovsrätt, rättsliga problem i samband med oljeborr-plailformar, borgen och allernaliv
lill frihetsstraff.
Av
de resultat som uppnåtts pä dessa områden under 1975 bör särskilt framhållas
att den nya svenska trafikskadelagstiftningen innebär ett steg mol ökad nordisk
rättslikhet, att ministerrådet som ell led i samarbetet på iniegritetsskyddsområdei
beslulal tillsätta en nordisk arbetsgrupp för att kartlägga arten och
omfattningen av de rättsliga problemen kring s, k, da-tafiykt och annan
överföring av data över gränserna samt att ministerrådet antagit nya riktlinjer
för det fortsatta upphovsrättsliga reformarbetet.
Härutöver
sker ett betydande samarbeie i lagstittningsfrågor också på områden som inte
är upptagna i lagstiftningsprogrammet,
2.3 Det
kulturella samarbetet
Det
nordiska kultursamarbetet berör områdena utbildning, forskning och allmänkultur.
Under 1975 har man vad gäller nya initiativ framför alll satsat på det
allmänkulturella området. En viklig uppgifl inom detta område är att stödja och
initiera nordiskt samarbeie mellan olika grupper som hittills inte varit
representerade i det etablerade samarbetet. Under år 1975 har ministerrådet
beslutat inledaen treårig försöksverksamhet med stöd lill folk-
Prop.
1975/76:203 5
rörelsernas
nordiska samarbeie. För varje år förutses I milj, danska kr. bli anvisade för
detta ändamål. Ett liknande projekt är ungdomsarbetet, där riktlinjer för det
fortsatta arbetet kommer att fastställas under 1976 efter en treårig
försöksperiod.
Beträffande
frågan om det nordiska TV-samarbetet har ministerrådet med utgångspunkt i
remissvar över betänkandet (NU 1974:19) TV över gränserna beslutat att frågan
om överföring av program via direktsändande satellit skall utredas närmare
innan beslut fattas om formerna för det fortsatta TV-samarbetet, Utredningen
har preliminärt beräknats ta ca ett är.
På
grundval av en utredning om nordiskt samarbete om bildkonst (NU 1975:10) har
ministerrådet beslutat att ett nordiskt kulturcenter skall upprättas i
Finland, En arbetsgrupp skall med utgångspunkt i belänkandet undersöka vilka
aktiviteter som bör knytas dil.
Ministerrådet
har också fattat principbeslut om att bygga ut kultursamarbetet med Färöarna
genom att inrätta ett nordiskt kulturcenler i Torshavn, Samarbetets art och
omfattning diskuteras närmare av en arbetsgrupp som också skall samråda med
Färöarnas landsstyre.
På
utbildningsområdet har skolharmoniseringsprojekt och planeringen av ett utbyggt
vuxenutbUdningssamarbete varit de viktigaste uppgifierna, Harmoniseringsarbetet
har koncentrerats till genomförandet av tidigare igångsatta projekt och en
utökad informationsverksamhet. För vuxenutbildningen har en särskild
arbetsgrupp fått i uppdrag alt utarbeta förslag till riktlinjer för det
fortsatta arbetet som föreslås inledas med en tvåårig försöksperiod.
Med
utgångspunkt i ett förslag från en nordisk expertgrupp har ministerrådet
godkänt nya regler angående tentamensgiltighet i Norden, Reglerna är uppbyggda
efter principen att normalstudietidens längd skall vara avgörande för
överföring av studiekompetens från ett nordiskt land till ett annat. Delta bör
ses bl. a. i samband med lillämpningen av de nya reglerna beiräffande studiesocialt
stöd som genom möjlighelerna alt överföra studiestödet från hemlandet till
annat nordiskt land ställer krav pä fiexibilitet i värderingen av studiekompeiens.
Ijuni
1975 undertecknade ministerrådet en ny överenskommelse om nordiska
kulturfonden. Överenskommelsen har ratificerats av Sverige (prop. 1975:59, KrU
1975:13, rskr 1975:215).
2.4
Socialpolitik och hälsovård
Samarbetet
på det socialpolitiska området har under 1975 framför allt varit inriktat på
att anpassa den nordiska trygghetskonventionen från 1955 till de ändringar som
på senare lid har vidtagits i sociallagstiftningen i de nordiska länderna.
Arbetet skall bl. a. ses mot bakgrund av de krav som den gemensamma nordiska
arbetsmarknaden ställer på ländernas sociala trygghetssystem.
Arbetet
med vidare utveckling av trygghetskonventionen fortsätter, I ett
I» Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 203
Prop.
1975/76:203 6
betänkande
(NU 1975:22) lade del nordiska socialkonventionsutskottet fram ett förslag till
revision av konventionens beslämmelser om grundpension, dvs. det vi i Sverige
kallar folkpension. De nya bestämmelserna innebär en anpassning av
konventionens bestämmelser om rält lill grundpension till de lagändringar på
detta område som under senare är har företagits försl i Norge och därefter i
Danmark och Island,
Förslagel
innebär att nordisk medborgare som är bosalt i annal nordiskt land än hemlandet
garanteras en grundpension, vars storiek besiäms av den totala bosältningstiden
i Norden under vuxen ålder. Varje bosältningsär inom Norden skall ge rätt till
1/40 av oavkortad grundpension, 40 års bosättning inom Norden ger sålunda rätt
till oavkortad grundpension. Pensionen skall liksom hittills utges från del
land där pensionären är bosatt.
Förslaget
innebär vidare alt reglerna om rält till familjepension från annal nordiskt
land än det egna mjukas upp. Väntetiden för rätt lill sädan pension anpassas till
de förmånligare regler som redan gäller för invalidpension,
Slulligen
innehåller förslagel bestämmelser om ett väsentligt utökat pensionsskydd frän
hemlandet under de lider grundpension inte kan utgå från bosätiningslandet på
grund av alt pensionären ännu inte har uppfyllt de särskilda krav som kan gälla
i detta land.
Betänkandet
har i Sverige varit på remiss till berörda statliga myndigheter samt till
arbetsmarknadens parter. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt de föreslagna
ändringarna i konventionen. Mellan berörda departement i de nordiska länderna
har enighet nätts om att förorda att en överenskommelse om ändring i
konventionen grundad på förslaget med vissa smärre justeringar skall ingås.
Överenskommelsen avses enligt utskottet träda i kraft sä snart som möjligt
under är 1976,
1
juni 1975 trädde en ny nordisk överenskommelse om förmåner vid sjukdom,
havandeskap och barnsbörd i kraft (NU 1975:1, SFS 1975:477),
Ett
omfattande samarbete förekommer inom sjukvårdssektorn i vid mening. Det
nordiska läkemedelssamarbetet har fördjupats genom all den nordiska
läkemedelsnämnden har trätt i verksamhet under 1975, Transplan-tationssamarbetel
har också fortsatt, bl, a, genom all det nordiska samarbetsorganet för njunransplanlation
- Scandialransplant - har fåll ekonomiskt stöd. Även det social- och medicinalstalistiska
samarbetet har stimulerats.
Man
har ocksä prioriterat en ökad koordinering av forskningen på social-och
hälsovårdsområdena. Arbetet inom del nordiska samarbelsorganet för
drogforskning och den nordiska nämnden för alkoholforskning är betydelsefullt
härvidlag.
På
grundval av prop, 1969:35 godkände riksdagen ett förslag lill nordisk överenskommelse
om gemensamma principer för läkares vinnande av specialistkompetens. Denna
överenskommelse har emellertid aldrig trätt i kraft. Man har nu enats om alt
lösa denna fråga genom en bestämmelse om internordisk giltighet för
specialkompetens inom ramen för gällande överenskommelse om gemensam nordisk
arbetsmarknad för läkare.
Prop.
1975/76:203 7
2.5
Arbetsmarknadsfrågor
Grundvalen
för det nordiska samarbetet pä arbetsmarknadsområdet är den överenskommelse om
en gemensam nordisk arbetsmarknad som ingicks mellan Danmark, Finland, Norge
och Sverige år 1954, Inom ramen för denna gemensamma arbetsmarknad har över 900
000 personer fiyitat över de nordiska gränserna. Betydelsefulla erfarenheter
har kunnat göras av hur en gemensam arbetsmarknad påverkar och påverkas av de
enskilda ländernas ekonomiska och sociala ulveckling. Parallellt härmed har
stora förändringar skett på arbetsmarknaden i de nordiska länderna genom att
sysselsättningen har ökat kraftigt, allt fler människor fått möjligheter till
arbete och arbetsmarknadspolitikens innehåll har breddats.
Syftet
med den gemensamma nordiska artielsmarknaden är att främja den ekonomiska och
sociala utvecklingen i varje land samt att ge alla medborgare slörre
valmöjligheter. På grund av skillnader i den ekonomiska utvecklingsnivån har
den fria rörligheten dock i vissa fall lett lill fiyllnings-strömmar, som
skapat problem både i utvandringslandet och i invandrings-landet,
Mol
denna bakgrund lät ministerrådet 1975 utarbeta ett program för nordiskt
samarbete pä arbetsmarknadsområdet. Med beaktande av de uttalanden som har
gjorts av arbetsmarknadens parter och av Nordiska rådet fastställdes programmet
av ministerrådet den 26 november 1975,1 programmet värderas samarbetet samt
preciseras principerna och riktlinjerna för delta för de kommande åren, 1
enlighet med dessa riktlinjer skall en rad konkreta åtgärder vidlas som ett försia
led i genomförandet av programmet.
Utgångspunkten
för samarbetet på arbetsmarknadspolitikens område skall också i framliden vara
att medborgarna fritt skall kunna ta arbete och bosätta sig i andra nordiska
länder. För all denna fria röriighet ocksä skall innebära en reell valfrihet vill
varie land medverka till att upprätthålla full sysselsättning och trygghet i
anställningen. Arbetet skall därvid betrakias som en grundläggande rättighet
och vaqe land sträva efter att bereda arbete ocksä ät dem, som nu står utanför
arbetsmarknaden.
Samarbetet
skall fördjupas men också vidgas till alt omfatta sådana bakomliggande
faktorer som kan yttra sig i fiyttning mellan länderna. Man bör överväga
möjligheterna att lösa eventuella särproblem genom alt utvidga systemet med
särskilda samarbetsavtal mellan de berörda länderna. Samarbetet skall
effektiviseras i frägor om framtidsstudier och planläggning på arbetsmarknadspolitikens
område. Det skall också ha till syfte att utvidga demokratin i arbetslivet och
pä arbetsplatsen.
Under
1975 har ministerrådet antagit en ny nordisk överenskommelse om
tillgodoräknande av kvalifikationsperioder m, m, avseende rätt lill ersättning
enligl arbetslöshetsförsäkring. Överenskommelsen, som ersätter den s, k, Feviksöverenskommelsen
från år 1959 om arbetslöshetsförsäkringar, skall träda i kraft den 1 juli
1976. Överenskommelsen innehåller bl, a.
Prop.
1975/76:203 8
bestämmelser
om gränsarbelare som arbetar i ett annat land än bosättnings-landet och .som
tidigare inle har omfattats av liknande överenskommelser, 1975 genomfördes
också en jämförande undersökning av arbeismarknads-suilistiken med förslag till
förbättringar i denna. En förstudie om arbetskraftens och kapitalels rörlighet
i Norden har utarbetats och fortsatta studier inletts.
2.6 Arbetsmiljöfrågor
Under
1975 har ministerrådet strävat efter alt skapa bästa möjliga underlag för en
vidareutveckling av samarbetet när det gäller arbetsmiljön och har därför gjort
en undersökning rörande det existerande samarbetet på området arbelsmedicin/yrkeshygien
och arbetarskyddsföreskrifter.
Beträffande
områdei arbelsmedicin/yrkeshygien har ministerrådet särskilt ägnat sig åt de
faror som den ökade användningen av kemikalier innebär för arbetsmiljön. Del
har hållits seminarier mellan experter för att konkretisera planerna på ett
framtida samarbeie bl, a, rörande lösningsmedel samt hygieniska och biologiska
gränsvärden. Under hösten 1975 hölls en konferens angående arbetsmiljö i
sågverk och träindustri samt ett symposium om de psyko-sociala faktorerna i
arbetsmiljön.
En
särskild styrgrupp för arbetarskyddsföreskrifter har uppräitats och denna har
inlett ett omfattande samarbeie om utarbetande av föreskrifter. Det har också
upprättals en gemensam nordisk dokumentationscentral, som förser de nordiska
ländernas arbetarskyddsmyndigheter med nordisk och internationell
dokumentation rörande arbetarskyddsföreskrifter,
2.7 Miljövårdsfrågor
Samarbetet
på miljövårdsområdet motiveras av att de nordiska ländernas miljövårdsproblem
ofta är desamma och att föroreningsproblemen inte kan ses enbart från nationell
synpunkt.
Ett
av dessa problem är föroreningar av gemensamma vattenområden. Särskilda
undersökningar har utförts beträffande föroreningssituationen i bl, a,
Skagerack och Kattegatt,
Ett
omfattande projekt rörande övervakningssystem för luftföroreningar har
påbörjats. Avsikten med projektet är att utarbeta metoder som kan användas för
ett regionalt övervaknings- och analysprogram för Europa,
Ministerrådet
har också finansierat utredningar på avfall.sområdel.
Beträffande
trafikbuller har del skett en kartläggning och förberedelsearbete så att fiera
konkreta projekt kan genomföras 1976, Undersökningar har också utförts
beträffande buller från kompressorer och ventilatorer och förslag till normer
har utarbetats.
En
rapport innehållande förslag lill samarbelsåtgärder för miljöutbildningsområdet
har framlagts och förstudier har genomförts beträffande samar-
Prop.
1975/76:203 9
belsmöjligheterna
på miljövårdsforskningens område.
På naturvärdsområdet
har man igångsatt projekt rörande naturgeografisk indelning, hotade naturtyper,
djur- och växtarter samt metoder för landskapsanalyser,
2.8 Handelspolitiska
frågor
Trots
de starkt stegrade kostnaderna för importen av oljeprodukter har den nordiska
samhandeln behållit sin andel av de nordiska ländernas lo-talhandel. Sannolikt
har en expansiv ekonomisk politik och åtgärder mot konjunkturnedgången haft
gynnsamma effekter härvidlag.
Det löpande samrådet
mellan de nordiska länderna i handelspolitiska frägor har fortsalt ocksä under
1975. Detta gäller bl. a. frihandelsavtalen mellan EG och de nordiska länder
som inte är medlemmar i EG. Man har bl. a. eftersträvat en större fiexibilitet
i de ursprungsregler som finns i avtalen. Det har också hållits överiäggningar
om avtalen på CECA-området,
De
nordiska länderna har fortsatt sina löpande diskussioner om uppläggningen av GATT-förhandlingarna
och möjligheterna att uppnå samstämmiga ståndpunkter. Del råder likaså enighet
om alt samordna de nordiska förberedelserna för UNCTAD IV och det
fortsatta arbetet med uppföljningen av europeiska säkerhetskonferensen.
De
nordiska länderna har genom sina handelsprocedurkommittéer skapat en gemensam
kommitté, Nordipro, som arbetar för en förenkling av procedurerna i den
internationella handeln. Ett slörre projekt pågår med stöd från ministerrådet.
Projektet, Interface, tar sikte på datatransmission av information ulan
användning av dokument,
2.9 Energifrågor
På
grundval av en rapport om nordiskt energisamarbete som lades fram är 1974
fastställde ministerrådet den 29 januari 1975 ett program för det fortsatta energi.samarbetet.
Programmet omfattar utredningar om forskning, utveckling och
teknologiförmedling på energiområdet, kärnsäkerhetssamarbete, energibesparing
och naturgasanvändning.
Två
viktiga specialutredningar som båda innehåller förslag till konkreta samarbetsprojekl
har redan färdigställts. Det rör sig dels om en utredning rörande samarbete om
energibesparing på byggsektorn, dels om en utredning rörande samarbete om
forskning, utveckling och teknologiförmedling på energiområdet.
Ministerrådet
har uppdragit åt Nordiska industrifonden att sätta igång en förberedande
planering av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.
Ministerrådet
har även anmodat ämbetsmannakommittén för indusiri-och energipolitik att, efter
samråd med Nordiska industrifonden och andra
Prop.1975/76:203 10
berörda
samarbetsorgan på områdei, före den I november 1976 för ministerrådet lägga
fram förslag till permanent organisation av forsknings- och utvecklingssamarbetet
på energiområdet.
Det
synes föreligga fiera intressanta samarbelsmöjligheler i fråga om kärnkraftens
säkerhetsaspekter. Ministerrådet har anmodat det nordiska kontaktorganet för
atomenergifrågor (NKA) att företa en närmare bedömning av konkreta
samarbetsprojekt.
På
nalurgasområdet föreligger två preliminära utredningsrapporter. Den ena gäller
de möjligheter till samarbete i Nordkaloitområdei som kan uppstå lill följd av
eventuella gasfynd på kontinenialsockdn utanför Nord-Norge, Den andra
innehåller beräkningar rörande möjligheterna att skapa ett gemensamt
transportnät för naturgas i Norden baserat på förutsättningen om att det senare
blir möjligt att föra i land naturgas antingen på Jylland eller i Möre i Norge,
2.10 Industrisamarbete
Akluella
induslripoliliska frågor både mellan de nordiska länderna och i förhållande
till tredje land diskuteras fortlöpande i ministerrådet.
Ministerrådet
har beslutat att Nordiska industtifonden, förutom de beviljade beloppen på 30
milj, svenska kr, för liden t, o, m, 1976, skall tillföras ytteriigare 10 milj,
svenska kr, för 1977, Hittills prioriterade områden har varit miljövärdsteknik,
transportteknik, energiteknik och resursteknik. Ministerrådet har nu beslutat
att dalatekniken och dess tillämpning skall upptas bland de prioriterade
områdena. Av de 20 milj, kr, som fonden har haft till sitt förfogande t, o, m.
1975 har den gett stöd till 41 projekt med ett sammanlagt belopp pä 14,6 milj.
kr. De största anslagen faller innanför områdena yttre miljö, transportteknik, malerial-
och resursleknik, standardiseringsarbetet inom INSTA, Nordtesls verksamhet och
del mättekniska samarbetet. Ansökningar om ytteriigare projekt för ca 9 milj,
kr, är under behandling i fonden,
2.11 Byggsektorn
Ministerrådets
handlingsprogram för byggsektorn har som mål att öka integrationen av de
nordiska byggmarknaderna. Följande fyra särskill prioriterade uppgifter i
programmet har genomförts: formuleringar av krav i byggbeslämmelser, införande
av Sl-enheter, förteckningar över gällande bestämmelser och pågående
byggforskning.
Arbetet
med samordning av byggbestämmdserna och byggstandard samt godkännande och
kontroll regler försiggår konlinueriigt under ministerrådet och särskilt inom
nordiska kommittén för byggbeslämmelser, de nordiska byggstandardiseringsorgani.sationerna
och Nordtest.
Del
har genomförts en nordisk undersökning av förekommande tekniska
Prop.
1975/76:203 11
handelshinder
på byggområdet, dvs. skillnader i föreskrifter och standards som försvårar
handeln.
Efter
en framställning från ministerrådet har berörda danska, finska, norska och
svenska myndigheler gått igenom och ändrat eller avvecklat de anbudsbesiämmelser
som gynnar nationella entreprenörer för statliga byggnadsarbeten,
Ell uikasi
lill allmänna konirakisbesiämmelser för byggnadsenlreprenader har utarbetats av
ämbetsmannakommittén för samarbete inom byggsektorn och sänts lill berörda
nordiska myndigheler för alt dessa skall undersöka om utkastet kan utgöra
grundlag för gemensamma nordiska kontraktsbestämmelser.
En
rapport har utarbetats om nordiskl samarbete rörande energibesparing inom
byggsektorn,
2.12 Regionalpolitik
Ministerrådels
regionalpolitiska handlingsprogram har bl.a, till syfte att öka samarbetet i
gränsregionerna och alt samordna de regionalpolitiska åtgärderna i de nordiska
länderna.
Huvudvikten
har legal pä gränsregionall samarbeie. Bland projekten kan nämnas en
undersökning av förutsättningarna för samarbete rörande gles-bebyggda
gränsområden och en kartläggning av skillnader i omfånget av det
regionalpolitiska stödet saml av de regionala förhållandena i de nordiska länderna.
En nordisk arbetsgrupp har fått i uppdrag att framlägga förslag till en
överenskommelse om gränskommunalt samarbete. Arbetsgruppen har lagl fram sill
förslag i januari 1976,
Den
regionalpolitiska forskningen är uppdelad i fyra program. Dessa är mäl och
medel i regionalpolitiken samt regional planläggning och utveckling. Bland
projekten, som främst har rört näringspolitiken, kan nämnas undersökningar av
befolkningens krav pä miljö och levnadsvillkor, uppföljning av de
regionalpolitiska stödåtgärdernas effekt och en undersökning av alternativa
modeller för regional utveckling.
Fr,
o, m, 1975 finansieras Nordkalott-kommitténs projektverksamhet över ministerrådets
budget. Bland projekten, som främsl rört näringspolitiken, kan nämnas en
förstudie lill karlläggning av handelsförbindelser och handelshinder på
Nordkalotten,
2.13 Konsumentfrågor
Samarbetet
pä konsumentområdel omfatiar bl. a, undersökningar av varor och tjänsler,
frågor om märkning, inforniation och utbildning samt kon-sumenlaspekier pä
reklam och marknadsföring.
Verksamheten
1975 har bl, a, omfattat projekt rörande gemensamma provningsmetoder för ell
antal varaktiga konsumtionsvaror såsom diskrhaskiner,
Prop.
1975/76:203 12
tvättmaskiner,
köksfiäktar, kylskåp och frysboxar samt ulombordsmotorer. Vidare har man inlett
ett samarbete om produktsäkerhetsfrågor och ett större samarbetsprojekt på
konsumentundervisningsområdet har slutförts. Man strävar efter en
överenskommelse mellan de nordiska konsument-myndigheterna om att genomföra
gemensam provning av konsumentvaror eller all godkänna varandras
provningsresultat,
2.14
Transport, kommunikation och trafiksäkerhet
Samarbetet
på transport- och kommunikationsområdet bygger på transportöverenskommelsen
som trädde i kraft 1 mars 1973. Till grund för trafiksäkerhetssamarbetet
ligger en särskild regeringsöverenskommelse.
Aktuella
uppgifter inom ministerrådets verksamhet är först och främsl tvä projekt av
betydelse för planläggning och ekonomi för trafikförbindelser, STINA och NORDKOLT,
samt en undersökning om tvärgående fiygför-binddser.
STlNA-projektet
gäller att till nordiska förhållanden anpassa utländska försöksresultat
angående trafikvolymens och axeltryckets inverkan på vägarna.
NORDKOLT-projektet
har lill syfte alt behandla personbefordringssystem - särskilt kollektivtrafik
- i olika typer av tätorter. Modellstudier i ett antal nordiska tätorter har
inletts.
Behovet
av tvärgående fiygförbindelser på Nordkalotten och i de övriga inlandsområdena
av Finland, Norge och Sverige ulreds. Undersökningen beräknas bli avslutad
under 1976.
Ett
annat projekt avser olika frågor med anknytning till Trondheimsleden.
Ett
projekt - benämnt TELEMEDEL - gäller utveckling, framställning och
marknadsföring av utrustning som kan underiätta handikappades utnyttjande av
olika teletiänster.
Under
är 1976 påbörjades ett projekt om en värdering på nordisk basis av det
kollektiva trafikutbudet i de glest befolkade områdena av våra länder. 1 en
första etapp skall genomföras en gemensam kartläggning av hittills vidtagna och
planerade åtgärder. 1 en andra etapp kan därefter - mol bakgrund av
kartläggningen - övervägas lämpliga meioder och åtgärder.
Nordiska
kommittén för transportekonomisk forskning har hållit konferenser och seminarier
beiräffande olika transport- och kommunikationsfrågor.
Det
nordiska samarbetet i fråga om trafiksäkerhet samordnas av Nordiska
trafiksäkerhetsrådet (NTR). NTR har bl. a, utarbetat underiag för lagstiftning om
användning av bilbälten och skyddshjälmar, NTR har även utrett frågor om barns
säkerhet i bil, användning av fotgängarrefiexeroch säkerhetsfrågor med
anknytning till motorcyklar och mopeder. Ett nyligen påbörjat projekt avser
metodik för insamling och redovisning av olycksdala i trafiken.
Prop.
1975/76:203 13
2.15
Turistfrågor
Ministerrådets
kommitté för turism avgav 1974 en rapport om nordiskl samarbete i turistfrågor
där man framlade synpunkter på och förslag om internordisk turism. For att föra
det arbete som skisserades i rapporten vidare upprättade ministerrådet i
november 1974 en arbetsgrupp för turistfrågor. Gruppen skall också behandla de
synpunkter som framfördes på Nordiska rådets turistkonferens i maj 1975.
Gruppen
har förberett projekt rörande bl. a. ledarutbildning inom hotell-och restaurangfackel.
Utarbetande av gemensamt nordiskt undervisningsmaterial för användning inom
turistnäringen påbörjades i slutet av 1975. Gruppen har också tagit upp frågan
om mera utbyggd och samordnad turiststatistik.
2.16
Bistånd till utvecklingsländerna
De
nordiska länderna samarbetar sedan början av 1960-talet om biståndsprojekt i
Kenya och Tanzania. För dessa projekt har en särskild nordisk styrelse
tillsatts. Styrd.sen har tillsatt en permanent samordningsgrupp som undersöker
möjligheterna för en fortsättning av gemensamma nordiska biståndsprojekt och
förbättrade arbelsformer.
Härutöver
sker ett löpande samråd mellan de nordiska länderna rörande såväl multilaterala
som bilaterala biståndsfrågor. De nordiska länderna har gemensam representation
i Världsbankens styrelse. Också i institutioner som den Afrikanska
utvecklingsfonden och den Asiatiska utvecklingsbanken har de nordiska länderna
gemensam representation. De nordiska länderna håller därför alllid samråd för
alt avstämma sina synpunkter i dessa organisationer. Det försiggår också ett
nordiskt samarbeie rörande biståndsfrågor inom FN:s olika organ. Samarbetet
utmynnar ofta i gemensamma nordiska inlägg och samma ställningstaganden, vilkel
ger de nordiska ländernas synpunkler ökad vikl.
2.17
Övriga samarbetsfrågor
2.17.1
Jämställdhet mellan män och kvinnor
Ministerrådet
har utsett en kontaktgrupp beslående av representanter för regeringskanslierna
i varje land med uppgift alt utbyta informationer och erfarenheter i
jämställdhetsfrågor.
Under
1975 har ministerrådet också salt igång en studie rörande lagstiftning mot
könsdiskriminering. Ett nordiskt seminarium om jämställdhet i arbets-och
familjeliv anordnas i Sverige den 21-23 juni 1976,
Prop.
1975/76:203 14
2.17.2 Nordisk
kommunal rösträtt
Efteren
gemensam nordisk utredning och bl, a, en rekommendation från Nordiska rådel
fattade ministerrådet i oktober 1975 ett principbeslut om nordisk kommunal
rösträtt och valbarhet. Reformen innebär att nordiska invandrare som under en
viss minsta period (som maximalt får bestämmas till 3 år) har varil bosatta i infiyttningslandet,
medges rösträtt och valbarhet vid kommunala val. Man syftar till alt genomföra
reformen från och med de förestående kommunalvalen i Sverige och Finland 1976,
i Danmark 1978 och i Norge 1979, Island har ännu inte lagil slällning till
frågan, 1 Sverige har riksdagen i december 1975 beslutat att kommunal rösträtt
och valbarhet för invandrare oavsett ursprungsland skall genomföras fr, o, m,
1976 års kommunalval,
2.17.3 Multinationella
företag
Minislerrådel
har 1975 tillsatt en kontaktgrupp för frågor rörande multinationella företag.
Gruppen skall vara ett informations- och samrädsforum. Ministerrådet har också
gjort en preliminär kartläggning av utredningar om problem rörande de
multinationella företagens verksamhet samt en kort sammanställning för att
belysa deras roll i de nordiska ländernas ekonomi. Efter överläggningar med
arbetsmarknadens parter har mininsterrådel fastställt riktlinjer för fortsatt
utredningsarbete om multinationella företag.
2.17.4 Skogsjörskning
Under
1975 fattade ministerrådet beslut om att bevilja medel för ett forskningsprojekt
med syfte att kartlägga samspelet mellan gödsling och gallring av skog,
2.17.5 ICAO
Ministerrådet
har beslulal att den nordiska rotationsordningen för representation i den
internationella luftfartsorganisationens (ICAO) råd skall utvidgas lill alt
omfatta också Finland,
2.18
Organisation
Några
större förändringar i ministerrådets organisation har inte inträffat under
året, Minislerrådel sammanträder sålunda i olika sammansättningar beroende på vilka
frägor som behandlas. Under ministerrådet lyder sammanlagt 14 ämbetsmannakommiitéer
som framför alll har beredande och verkställande uppgifter på sina respektive
områden. Vilka ämbetsmannakommiitéer och andra samarbelsorgan som upprättats
på olika områden fram-
Prop.
1975/76:203 15
gär
av publikationen "Nordiska samarbetsorgan" som har utgetts i
reviderad upplaga under 1975. Det pågår diskussioner om eventuellt upprättande
av en ämbetsmannakommitté även för frågor rörande bistånd till u-länder. Under
ministerrådet finns redan en slyrelse för gemensamma biståndsprojekt i u-länder.
Arbetet
med att skapa en enhetlig organisation och lämplig inpassning av gemensamma
nordiska institutioner har fortsall under året. En studie av ett större antal
institutioner har lagts fram.
Det
avtal om anställdas rättsställning vid nordiska institutioner som undertecknades
i januari 1974 ratificerades av Finland i bönan av 1976, Därmed har det
ratificerats av samtliga länder och minislerrådel har beslutat att sälta
avtalet i kraft från den I mars 1976, Vid senare tillfälle skall man fatta
beslut om vilka institutioner avtalet skall tillämpas pä.
Under
1975 har ministerrådet arbetat för att effektivisera informationsverksamheten.
Under året anordnade ministerrådet ell seminarium i Århus för journalister med
temat nordiska resurser och industrisamarbete,
2.19 Offentlighetsprincipen
Vid
ett samrådsmöle mellan Nordiska rådets presidium och samarbetsministrarna den
15 november 1975 enades man om offentlighetsregler för presidiesekretariatet
och ministerrådets sekretariat. Reglerna innebär bl. a, att del skall upprättas
offentliga beslutsprotokoll vid ministerrådets och äm-betsmannakommittéernas
möten. Även i övrigi gäller offentlighet som huvudprincip. Vissa undantag
föreskrivs för bl. a, arbetsmaterial, handlingar i personalfrågor, vissa
skrivelser som inte är offentliga hos avsändaren eller mottagaren samt
handlingar som berör andra länder än de nordiska. Ministerrådet har satt dessa
regler i kraft för ministerrådets sekretariats vidkommande fr, o, m, den 1
januari 1976,
2.20 Kontakter
mellan ministerrådet och Nordiska rådet
Kontakterna
mellan minislerrådel och Nordiska rådel har fortsatt och fördjupats. Vid
samrådsmöten mellan samarbetsministrama och Nordiska rådets presidium har fiera
viktiga samarbetsfrågor behandlats bl, a, frågan om offentlighetsprincipens
tillämpning vid de nordiska sekretariaten. Möten har ägl rum mellan Nordiska
rådets utskott och medlemmar av ministerrådet. Nordiska rådel har under 1975
bildal en budgeikommiiié som i december höll ell första möte med
samarbetsministrarna varvid 1976 års pro-jektbudgel diskuterades. Dessa
diskussioner avsåg inte kulturbudgeten för vilken en speciell kontakiprocedur
finns sedan lidigare. Del har också hållits möten mellan Nordiska rådets sekrelerarkollegium,
medlemmar av ställföreträdarkommittén och sekrelarialscheferna vid
ministerrådets sekretariat.
Prop.
1975/76:203 16
2.21
Kontakter med arbetsmarknadens parter
Kontakterna
mellan ministerrådet och arbetsmarknadens parter som inleddes 1973 har
fortsalt.
1
maj 1973 hölls en arbetsmiljöminisierkonferens till vilken represenianler för
arbetsmarknadens parter hade inbjudits. Under våren 1975 arrangerades också konlaktmöien
mellan arbetsmarknadens parter och respektive ämbetsmannakommiitéer pä
byggområdet och arbetsmiljöområdei.
Arbetsmarknadens
parter har beretts tillfälle all ytlra sig över förslaget till nordiskt
samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet i två remissomgångar. En gemensam
diskussion om programmet ägde slulligen rum med ministerrådet i Oslo den 31
oktober 1976. Vid detta möte deltog även representanter för Nordiska rådet.
Det rådde enighet om att genomförandet av programmet skall ske i nära kontakt
med arbetsmarknadens parter.
Den
30 oktober 1975 hölls ett möte om de multinationella företagens roll i de
nordiska ländernas ekonomi. Även vid detta möte var Nordiska rådet
representerat. Ministerrådels fortsatta arbete med frågan kommer att äga rum i kontaki
med arbetsmarknadens parter.
3
Ministerrådets förslag till budget för år 1977
Som
jag nämnde inledningsvis fastställde Nordiska ministerrådet i mars 1975 förslag
till budget för år 1976 för den verksamhel som administreras över
ministerrådssekretariatet i Oslo, Denna budget omfattar utgifter om totalt 21,1
milj, norska kr, varav 6,7 milj, avser projektmedel, 6,3 milj, dispositionsmedel
för projektverksamhet, 7,3 milj, medel för administrativa kostnader och 0,8
milj, medel avsedda att täcka beräknade pris- och löneökningar. Ministerrådet
har beslutat överföra ett odisponerat överskott frän 1974 på 0,8 milj. norska kr.
till budgeten för 1976. Av dessa har 0,4 milj. avsatts för projektverksamhet
och 0,4 milj. för ombyggnad m.m. i samband med att sekretariatet under 1976 ftyttar
till nya lokaler. Vid ett möte i Köpenhamn i december 1975 fattade minislerrådel
beslul om fördelning av Slörre delen av återstående medel på 1976 års budget till
projekt inom de fiesta av de samarbetsområden som omfattas av ministerrådets verksamhet.
Ministerrådet
har den 22 mars 1976 enats om ett förslag till budget för år 1977 med utgifter
på 28 149 000 norska kronor vilket är en ökning i förhållande till 1976 på ca
6,6 milj. kronor. Av de förslagna utgifterna avses 2,0 miljoner täckas genom
sekretariatets inkomster under 1977 av räntor och av avgifter som de anställda
har att eriägga enligt särskilda regler. Återstoden på 26 149 000 norska
kronor avses bli täckt genom bidrag från de nordiska länderna.
Av
utgifterna gäller 18,5 milj. norska kr. medel för projekt och institutioner,
8,4 milj. medel för administrativa kostnader och 1,2 milj. är avsedda all täcka
beräknade löneökningar.
Prop.
1975/76:203 17
Projektmedlen
har i budgeten för 1977 tagits upp med ett belopp som är ca 5 milj. norska
kronor högre än 1976. Medlen skall läcka kostnaderna för såväl fortsättning av
pågående projekt som igångsättning av nya projekt under 1977. De medel som
hålls i reserv är avsedda för allmänna utredningar eller projekt som kan bli akluella
senare under 1977.
Under
1975 har ministerrådet fattat beslut om ändrad budgetprocedur för
projektverksamhetens vidkommande. Den nya proceduren innebär i korthet
följande, Ämbelsmannakommiitéerna skall senast den I november två år före
budgetåret inkomma lill ministerrådssekretariaiet med preliminära projekt
program för budgetåret. Dessa skall bl.a. innehålla kortfattad beskrivning av
projektens syfte, prioritering mellan projekten saml en unge-färiig
kostnadsuppskattning. På grundval av dessa uppgifter och efter diskussion med
Nordiska rådels budgeikommiiié skall ministerrådet i mars året före budgetåret
fastställa förslag lill totalram för projektverksamheten och bestämma indikativa
ramar för verksamheien på de olika områdena, Ämbelsmannakommiitéerna skall
sedan detaljplanera verksamheten med ledning av dessa ramar och senast den 1
augusti året före budgetåret inge en ansökan om medel med detaljerad
projektbeskrivning och kostnadsberäkning. Ministerrådet fastställer sedan en
projektbudget i november året före budgetåret varvid man anslår huvuddelen av
medlen till olika projekt och bara behåller en mindre del som reserv.
Ett
nytt drag i budgelbehandlingen är att överiäggningarna med Nordiska rådet har
fördjupats och institutionaliserats. Under årel har Nordiska rådet upprättat en
särskild budgeikommiiié med representanter för de olika utskotten. Denna
kommitté hade i december månad 1975 en överiäggning med samarbetsministrarna om
fördelningen av dispositionsmedel för 1976, En liknande Överläggning rörande
projektbudgeten för 1977 hölls i februari 1976, Vid båda tillfällena utgick disku.ssionen
från ett förslag som ställföreträdarkommittén lagt fram. Dessa diskussioner
ger ministerrådet värdefull vägledning inför dess beslul, både vad beträffar
prioriteringen mellan olika sektorer och vad gäller den finansiella ramen för
verksamheten.
Beviljade
medel per I januari 1976 för olika områden på 1976 års projektbudget och de indikativa
ramar minislerrådel har fastställt för 1977 framgår av följande. Kostnaderna
för 1977 har angetts i 1976 års beräknade prisnivå i tusen norska kronor. En
särskild reserv på ca 8 % har avsatts för kostnadsökningar mellan 1976 och
1977.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:203
Indikativa
Beviljal
ramar
1976
1977
1 000 nkr.
1 000 nkr.
Socialpolitik
1 245
1600
Arbetsmarknadspolitik
955
1 700
Arbetsmiljöfrågor
341
900
Miljövård
1371
1 500
Jämställdhet
mellan män
och
kvinnor
112
140
Handelspolitik
250
250
Industri-
och energipolitik
-
2 450
Resurspoliiik
150
-
B}'ggsekiorn
1534
1 200
Regionalpolilik
1 293,2
1 550
Regionalpolitik.
Nordkalotten
342,1
400
Skogstbrskning
239
220
Konsumentfrägor
1 784
1900
T ran
spön frågor
270
550
Nordkolt
350
350
Stina
190
10
Turistfrågor
322
400
Turistrrågor,
Nordkalotten
56
200
S-,a
Projekt
10 804,3
15.320
Prisökningar
-
1 170
Reserv
1 565,7
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ministerrådets
allmänna budget upptar f, n, två gemensamma institutioner - nordiska drogforskningsorganel
och nordiska läkemedelsnämnden. Till dessa har anslagits ca I milj, norska
kronor.
De
administrativa kostnaderna och de medel som avses täcka beräknade pris- och
löneökningar stiger tillsammans från 8,1 milj, norska kronor till 9,6 milj.
Detta beror huvudsakligen pä beräknade löneökningar för sek-reiariatspersonalen
och andra kostnadsökningar, Nägon ökning av personalen planeras inte.
4
Föredraganden
Jag
har kortfattat redogjort för det nordiska samarbete som under 1975 ägt rum inom
ramen för nordiska ministerrådet. En mera utföriig redogörelse för vidtagna och
planerade nordiska samarbelsåtgärder har lämnats i den berättelse rörande det
nordiska samarbetet, som ministerrådet överiämnade till Nordiska rådet inför
dess session i februari 1976,
Grundvalen
för det nordiska samarbetet ligger i de nordiska ländernas geografiska närhet till
varandra, gemensamma historiska utveckling, likheten i samhällssystem, den
höga grad av samstämmighet i värderingar och den långtgående kulturella och
språkliga gemenskapen.
Prop.
1975/76:203 19
Detta
skapar goda förulsällningar lor ell omfattande samarbete, Ell av syftena med
delta samarbete bör vara all nå bättre resullal med befintliga resurser än de
enskilda länderna skulle ha kunnal göra på egen hand. Ett annat syfte med del
nordiska samarbetet är att undanröja hindren i kontakterna rnellan de nordiska
länderna och därvid skapa största möjliga sociala, kulturella och ekonomiska
gemenskap. Slutligen syftar det till all, där så är möjligt, uppnå samstämmiga ständspunkter
i inlernationella sammanhang och därigenom ge ökad styrka åt de nordiska
synpunkterna.
Myckel
av det nordiska samarbetet har utvecklats successivt under loppet av fiera
decennier. Genom tillkomsten av ministerrådet har förutsättningarna för en
vidareutveckling av samarbetet avsevärt stärkts, Ministerrådssekretariaiet och
den gemensamma budgeten skapar praktiska möjligheter all snabbt få i gäng
gemensamma projekt. Del är min uppfattning att olika myndigheter i de nordiska
länderna i växande grad har uppmärksammat dessa möjligheter. Del är angeläget
att de nordiska staterna fortsätter att undersöka vilka frågor som med fördel
kan drivas nordiskl.
Det
nordiska samarbetet under 1975 har inneburit stora framsteg pä fiera områden.
Flera av resultaten framstår vid en internationell jämförelse som betydande och
pekar mot en utvidgad samverkan i framtiden.
Upprättandet
av en nordisk invesieringsbank kan bli ett incitament lill all nordiska
perspektiv kommer in i planeringen av investeringar och export. Planerna på
samarbete rörande forskning, utveckling och teknologiförmedling pä
energiområdet kommer att omsättas i en rad konkreta projekt under en
treårsperiod. På arbetsmarknadsområdet har de formella hindren för arbetskraftens
rörlighet sedan länge avlägsnats, men det har sedan skett stora förändringar på
arbetsmarknaden och det arbetsmarknadsprogram som nyligen antogs syftar till
alt anpassa det arbetsmarknadspolitiska samarbetet lill dessa förändringar och lill
att ge individen ökade valmöjligheter, Ocksä på det socialpolitiska området har
det skett stora förändringar i de nordiska länderna, bl, a, beiräffande
grundpension. Det gäller all anpassa den nordiska irygghetskonventionen till
dessa ändringar. En överenskommelse om ändring av trygghetskonventionen kommer
all undertecknas av de nordiska länderna inom kort. Efter samråd med chefen för
socialdepartementet vill jag i detta sammanhang omtala att han efter
undertecknandet ämnar föreslå regeringen att ratificera överenskommelsen. Denna
bör träda i kraft så snart som möjligt under 1976,
Jag
övergår nu till att behandla budgeten för 1977,
Den
nya budgetprocedur som har fastställls under året och som gäller frän och med
1977 års budget innebär alt ministerrådet ca 9 månader före budgetårets början
fastställer indikativa ramar för projektverksamheten påolika områden. Med
ledning av dessa genomför ämbelsmannakommiitéerna en detaljplanering av sin verksamhel
och gören slutlig ansökan om medel. På grundval av denna fastställer
ministerrådet projekibudgeten kort före det aktuella budgetårets början.
Härvid sker en noggrannare granskning av projekten och om-
Prop.
1975/76:203 20
fördelningar
mellan olika områden kan bli aktuella.
Den
nya proceduren, som innebär alt huvuddelen av anslagen beviljas vid ett
tillfälle, ger ministerrådet betydligt större möjligheter till en samlad avvägning
mellan de olika områden som täcks av denna budget.
För
budgetåret 1977 har de olika ämbetsmannakommittéerna kommit in med ansökningar
för projekt på sammanlagt ca 22,5 milj, norska kronor i 1976 års beräknade
prisnivå. Ministerrådels slällföreträdarkommitté har till Nordiska rådets
budgetkommitté överiämnat ett förslag till indikativa ramar för de olika
områdena inom en totalram på 17 milj, norska kronor inklusive reserv för
prisökningar under 1977, Efter överiäggningar med nord iska rådets budgeikommiiié
enades ministerrådet om en höjning av lo-talramen för projekt m, m, till 18,5
milj, norska kronor, vilket innebär en ökning med ca 5 milj, norska kronor
jämfört med 1976, I totalramen ingår en reserv för förutsedda prisökningar på
ca 1,2 milj, norska kronor och en allmän reserv på ca 1 milj, norska kronor,
vilken enbart är avsedd för nya projekt som aktualiseras under året.
De
prioriteringar som ligger till grund förde indikativa ramar ministerrådet har
fastställt för de olika områdena har ett starkt samband med de beslut som
fattals under 1975, Ministerrådet har t, ex. gett hög prioritet ål det samarbete
rörande forskning och utveckling på energiområdet som kommer att inledas redan
under 1976. Ramen för detta ändamål har satts till 2,5 milj. norska kronor. Ett
annat prioriterat område är arbetsmarknadspolitiken där ramen har fastställts
till 1,7 milj. norska kronor mot 0,95 milj. som har beviljats för år 1976. Av
dessa medel är huvuddelen avsedd för genomförandet av
arbetsmarknadsprogrammet. Ett tredje prioriterat område i samtliga nordiska
länder är arbetsmiljöfrägorna. För detta ändamål har beslutats om en ram på 0,9
milj. norska kronor.
Medlen
för sekretariatets adminstraliva kostnader föreslås -jämfört med är 1976 - öka
med ca 1,1 milj, norska kronor till 8,4 milj. Ökningen beror främst på
beräknade löneökningar under 1976, Härtill kommer en reserv för ytterligare
löneökningar under 1977 pä 1,2 milj. Någon ändring av personalstyrkan vid
sekretariatet bedöms f, n, inte som nödvändig.
Totalt
uppgår kostnaderna för den verksamhel som administreras över
ministerrådssekretariatet i Oslo under 1977 till 28 149 000 norska kronor. Från
detta belopp skall avdrag göras för sekretariatets beräknade inkomster under
samma år vilka uppskattas till 2 milj, norska kronor. Återstoden som skall
läckas med nationella bidrag omfattar sålunda 26 149 000 norska kronor.
Ländernas
bidrag till ministerrådets budgetar betalas enligt en fördelningsnyckel
grundad på förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter, J december
1975 fastställde ministerrådet följande fördelning för åren 1977-79: Danmark
23,4 9é, Finland 15,8 96, Island 0,9 96, Norge 17,0 % och Sverige 42,9 96,
Sveriges andel (42,9 %) av de nationella bidragen utgör 11217 921 norska
kronor, vilket enligt nuvarande växelkurs motsvarar
Prop.
1975/76:203 21
8
974 336 svenska kronor.
Medlen
bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1976/77, Då den nordiska budgeten
avser kalenderåret 1977, kan det svenska bidraget delvis komma att behöva
betalas ut efter del svenska budgetårets utgång. Regeringen bör kunna medge att
sådana utbetalningar-belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret
1977/78 inom den av riksdagen godkända ramen för år 1977. Jag förordar, att
anslaget fr, o, m, budgetåret 1976/77 benämns Nordiska ministerrådets aUmänna
budget.
5 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
1, godkänna
förslaget till allmän budget för Nordiska minister
rådet för år 1977 om 28 14000 norska kr.,
2. lill
Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 8 975 000 kr.
Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.
6 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Bet. 1975/76:UU17 Med anledning av propositionen 1975/76:203 om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1977 m. m. i texten
- Prop. 1976/77:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1977/78 i texten
- Prop. 1976/77:142 om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1978 m.m. i texten