Sök i Ratio Lex

om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1978 m.m.

24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:142, om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1978 m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:142

Regeringens proposition

1976/77:142

om
medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1978 m. m.;

beslutad
den 30 mars 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det
förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

JOHANNES
ANTONSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs inedel för att bestrida Sveriges
andel av kostnaderna för den verksamhet, som finansieras över det nordiska
ministerrådets allmänna budget för år 1978. Budgeten innebär en väsentlig
ökning av projektverksamheten i förhållande till 1977. Den allmänna budgeten
omfattar inte det nordiska kultursamarbetet för vilket en särskild budget
finns. 1 propositionen lämnas vidare en redogörelse för det nordiska samarbete
som har bedrivits inom ministerrådets verksamhetsområde år 1976.

Riksdagen /

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-30

Närvarande:
statsminister Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder,
Troedsson, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Antonsson

Proposition
om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1978 m. m.

1 prop. 1976/77:100 (bil. 14 s. 23) har regeringen
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret \ 911I1 8 beräkna ett förslagsanslag av 8 975 000 kr. Jag
anhåller nu att få ta upp denna fråga.

I. Inledning

Det nordiska ministerrådet upprättades år 1971
genom en revision av den år 1962 ingångna samarbetsöverenskommelsen mellan de
nordiska länderna (Helsingforsavtalet). Den 12 april 1973 ingicks ett avtal
mellan de nordiska länderna om upprättande av det nordiska ministerrådets
sekretariat i Oslo. Upprättandet av ministerrådssekretariatet godkändes för
Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973:121. UU 1973:13, rskr
1973:245). Verksamheten vid sekretariatet inleddes den 1 juli 1973.

1 samband med upprättandet av sekretariatet
skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras
av sekretariatet. Denna budget, den allmänna budgeten, omfattar inte det
nordiska kultursamarbetet, för vilket ministerrådet fastställer en särskild
budget. Den omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekten i
u-länder.

Fr. o. m. år 1975 omfattar ministerrådets allmänna
budget ett kalenderår. Medel för verksamheten under år 1977 anvisades av
riksdagen den 19 maj 1976 (prop. 1975/76:203, UU 1975/76:17, rskr 1975/76:350).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 3

Den 24 mars 1977 fastställde nordiska ministerrådet
den allmänna budgeten för år 1978. Dessförinnan hade ministerrådet inhämtat
yttrande från Nordiska rådet vid sammanträden mellan Nordiska rådets
budgetkommitté och samarbetsministrarna.

Den budgetprocedur ministerrådet har fastställt
innebär för svensk del bl. a. att förslag inte kan föreläggas riksdagen inom
den tid inom vilken propositioner normalt skall lämnas till riksdagen.
Motsvarande gäller för förslaget till budget för det nordiska kultursamarbetet.

Inledningsvis lämnar jag en översiktlig redogörelse
för hela det nordiska samarbetet under år 1976 inom ministerrådets
verksamhetsområde, dvs. även kulturområdet som inte omfattas av den allmänna
budgeten. Därefter redogör jag närmare för ministerrådets förslag till budget
för verksamheten under 1978.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i
dag anmält frågan om 1978 års verksamhetsbudget för det nordiska
kultursamarbetet m. m. (prop. 1976/77:136)

2.
Det nordiska samarbetet under år 1976

Det nordiska samarbetet har under år 1976 utvidgats
och fördjupats ytterligare.

Bland de viktigaste resultaten inom ministerrådets
verksamhetsfält år 1976 kan följande nämnas:

-
Avtalet om den nordiska
investeringsbanken, som ingicks år 1975, har trätt i kraft och banken har
inlett sin verksamhet.

-
Den nordiska
miljöskyddskonventionen, som ingicks år 1974, har trätt i kraft.

-
Ministerrådsförslag till
program för samarbetet på social- och hälsovårdsområdena har utarbetats,
liksom program för samarbetet på arbetsmiljöområdet och inom byggsektorn.

-
Ett ministerrådsförslag till
konvention om gränskommunalt samarbete har utarbetats.

-
Ett nordiskt handlingsprogram
för vuxenutbildning har antagits.

-
Ett nordiskt samarbetsorgan för
vetenskapiig information (NORDINFO) har inrättats.

Statsministrarna från Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige möttes i Helsingfors den 3 december 1976 på inbjudan av
Finlands statsminister. Under en del av överiäggningarna deltog även de
nordiska samarbetsmi-nisirama. På dagordningen stod bl. a. den ekonomiska
situationen, det nordiska energi- och industrisamarbetet och särskilt
perspektiven kring olje- och gasförekomsterna på den norska kontinentalsockeln,
utvecklingen av alternativa energikällor och de säkerhetsproblem som är
förenade med kärnkraft, samt den nordiska råvaru- och resursutredningen.
Statsministrarna informerades också om ministerrådets arbete med ett
sammanhållande pro-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 4

gram
för det nordiska samarbetet.

En utförlig redogörelse för det nordiska samarbetet
år 1976 har lämnats i Nordiska ministerrådets berättelse till Nordiska rådet
(Cl/1977). Jag gör nu en sammanfattning av de viktigaste frågorna på olika
områden.

2.1 Den
nordiska investeringsbanken

Avtalet om upprättande av en nordisk
investeringsbank undertecknades den 4 december 1975 och godkändes av de
nationella pariamenten under år 1976 (prop. 1975/76:108, NU 1975/76:40, rskr
1975/76:231). Avtalet trädde kraft den I juni 1976. Regeringarna har utsett
styrelsen för banken. Nordiska rådet och ministerrådet har utnämnt medlemmar av
bankens kon-irollkommilté för den första perioden.

Banken, som ligger i Helsingfors och började sin
verksamhet den 2 augusti 1976, har till uppgift att förmedla lån och ställa
garantier för investeringsprojekt och export av gemensamt nordiskt intresse.

Banken har ett grundkapital på 400 milj. SDR
(särskilda dragningsrätter) vilket motsvarar ca 2 miljarder svenska kronor. Av
detta kapital skall en fjärdedel inbetalas och hittills har 33 1/3 milj. SDR
inbetalats. Banken har t. o. m. januari 1977 beviljat lån sammanlagt
motsvarande ca 72 milj. SDR.

Det första lånet på 17 milj. SDR lämnades till det
finska statliga kraftbolaget Imatran Voima Oy, för utbyggnad av den finska
delen av en ny finsk-svensk kraftledning, som utgör en väsentlig länk i det
gemensamma nordiska kraftförsörjningsnätet.

Det andra länet till ett belopp motsvarande 200
milj. norska kr. beviljades till Islenska Järnblendifélagid, som ägs till 55 %
av isländska staten och 45 % av det norska industriföretaget Elkem-Spigerverkei
A/S, för finansiering av ett kiseljärnverk på Island.

Vid utgången av år 1976 hade banken fått ett
tjugotal ansökningar och förfrågningar om lån avseende både investeringar i
Norden och exportkrediter. Förutom låneprojekt inom energi- och
transportområdena har förfrågningar kommit från olika industribrascher såsom
den kemiska industrin, livsmedels-, textil-, glas-, saml dataindustrierna.

2.2 Råvaror
och andra resurser

De nordiska statsministrarna beslöt ijanuari 1975
att det skulle genom föras en utredning om den nordiska råvaru- och
resurssituationen och av möjligheterna för ett närmare samarbete i syfte att
dra största möjliga nytta av tillgängliga resurser. Den projektgrupp
ministerrådet har tillsatt lade i oktober 1976 fram en rapport som motsvarar
första delen av mandatet. Rapporten koncentreras till den faktiska situationen
på råvaru- och resursområdet.

Den
beskriver totalekonomin och befolkningsutvecklingen, primärnäring-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 5

arnas
betydelse i Norden, energiresurser och energiförbrukning i Norden, export och
import samt begränsningar för resursutnyttjandet.

Ministerrådet har beslutat att utredningen skall
fortsätta sitt arbete bl. a. med framtidsperspektiven, utarbetande av prognoser
med sikte på mitten av 1980-talet och en djupare analys av vissa områden med
angivande av möjligheter till samarbete.

Statsministrarna var vid sitt möte den 3 december
1976 eniga om att arbetet med resursutredningen snabbt skall föras fram till en
precisering av de områden där ett djupare nordiskt samarbete är möjligt.
Därigenom kunde man uppnå ett effektivare utnyttjande av de samlade nordiska
råvaru-och naturresurserna.

2.3 Lagstiftningsfrågor

I sin berättelse år 1976 till Nordiska rådet lade
ministerrådet fram ett lagstiftningsprogram på längre sikt som kompletterade
tidigare program för del nordiska lagstiftningssamarbetet. Programmet kompletteras
efter hand bl. a. med hänsyn till resultatet av årliga överiäggningar mellan
ministerrådet och Nordiska rådets juridiska utskott.

Ministerrådet har under år 1976 inte fört upp några
nya projekt på det nordiska lagstiftningsprogrammet. Ansträngningarna har i
stället inriktats på all söka förverkliga de projekt som för närvarande är
upptagna på programmet. Sålunda har del nordiska samarbetet på
skadeslåndsrättens område fortskridit i enlighet med de tidigare presenterade
riktlinjerna. På integritetsskyddsområdet har intresset koncentrerats till de
problem som datatekniken ger upphov till. Ministerrådet har tillsatt en
nordisk arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga arten och omfånget av de
rättsliga problemen i samband med s. k. daiafiykt och överföring av data över
gränserna. Samarbete har inletts i frågan om rättsliga problem i förbindelse
med borrplattformar. Ministerrådet har påbörjat en undersökning om borgens
praktiska betydelse för enskilda och för den allmänna kreditpoliliken.

Ett betydande samarbete i lagstiftningsfrågor äger
dessutom rum på andra områden som inte har framhävts särskilt i det långsiktiga
lagstiftningsprogrammet.

2.4 Kulturellt
samarbete

Samarbetet på del allmänkulturella området har
under det gångna året inriktats på att ge nya och större befolkningsgrupper en
mer aktiv roll i det nordiska kultursamarbetet och kulturutbudet. Samtidigt har
ambitionen varit att stärka kultursamarbetet både till innehåll och omfattning.
Sedan år 1976 är slödel till nordiskt ungdomssamarbete uppfört som en fast post
på verksamheisbudgeten. Sedan år 1976 utgår stöd till samarbete på
folk-bildningsområdet för en försöksperiod av tre år. Avsikten med stödet är

1* Riksdagen 1976/77. I saml. .\'r 142

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 6

att
föra ut det nordiska kultursamarbetet till allt större befolkningsgrupper.

Vid fördelningen av medlen prioriteras projekt på
lokalplanet och på arbetsplatserna saml kulturutbudet till tidigare försummade
samhällsgrupper.

På utbildningsområdet har planläggningen av ett
nordiskt projektprogram inom vuxenutbildningen hön till de väsentligaste
arbetsuppgifterna. Under året har en arbetsgrupp utarbetat ett förslag till
projektprogram. vilket har godkänts av ministerrådet. Genomförandet av
programmet inleddes under hösten 1976 och arbetet skall pågå under en tvåårig
försöksperiod.

Ett viktigt nytl verksamhetsfält gäller utbildning
av ungdomar i åldern 16-19 år. Ett nordiskt samarbete, speciellt vad
yrkesutbildningen beträffar, är under planläggning och ett projektprogram har
utarbetats.

På forskningsområdet kan bl. a. nämnas att
ministerrådet har fattat beslut om inrättande av ett nytt nordiskt
samarbetsorgan för vetenskaplig information. Den nya organisationen, som
trädde i kraft den 1 januari 1977. är avsedd att innebära en samordning och
effektivisering av det nordiska samarbetet såväl inom
forskningsbiblioteksseklorn som när det gäller informations- och
dokumentaiionssektorn.

Under år 1976 har en utredning tillsatts för all överväga
formerna för samarbetet mellan de nordiska språknämnderna. Resultatet av
utredningsarbetet torde föreligga i början av år 1977. Vidare har
organisationen och finansieringen av del nordiska samarbetet inom
massmediaforskning utretts.

Mot bakgrund av möjligheterna att i en nära framtid
via satellit sända program från ett nordiskt land direkt till ett annat
nordiskt land. tillsatte ministerrådet i december 1975 en statssekreterargrupp
med uppgift att utreda de nya tekniska förutsättningarna. Utredningens förslag
kommer att föreligga under år 1977.

2,5
Socialpolitik

Verksamheten på det socialpolitiska området har
särskilt inriktats på so-cialkonventionssamarbetet, forsknings- och
utvecklingssamarbete, bl. a. rörande rusmedel, samverkan om vidareutbildning
av social- och medicinal-personal, läkemedelssamarbele och
iransplantationssamarbete. Samarbetet på dessa olika insatsområden har
förstärkts under året.

Behovet av nytänkande rörande inriktningen av
socialpolitiken under kommande år har under senare tid blivit en synnerligen
aktuell fråga på såväl nationellt som nordiskt plan. Ministerrådet har
överlämnat eu förslag till samarbetsprogram på detta område för yttrande av
Nordiska rådet. Planeringen av ministerrådets verksamhet på området bör ses
mot bakgrund av den starkt växande efterfrågan på insatser från samhällets sida
på social-och hälsovårdsområdel.

Samtidigt avser ministerrådet all stödja
verksamheten på redan etablerade samarbetsfäli. Här skall särskili nämnas
utbyggnaden av den nordiska konventionen om social trygghet av år 1955,
samarbetet rörande utbildning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop, 1976/77:142 7

och
arbetsmarknad för social- och hälsovårdspersonal samt samverkan om
rusmedelsforskning. Vid utformningen av de konkreta insatserna skall särskild
\ iki fästas vid socialpolitiska åtgärder av förebyggande karaktär.

2,6
. \rbetsmarknadssam arbete

Konjunkiurbeionade sysselsättningsproblem har lett
till ökat behov av samarbete mellan de nordiska länderna, specielli vad gäller
sysselsättnings-stimulerande åtgärder. Mot denna bakgrund genomfördes hösten
1976 en gemensam nordisk granskning av regeringarnas sysselsätlningsstimulerande
åtgärder under den senaste konjunkturnedgången. Syftet var bl. a. att diskutera
erfarenheterna av regeringarnas beredskapsprogram saml alt höja beredskapen
inför kommande konjunkturlägen av samma art.

Under år 1976 har det nordiska arbetsmarknadssamarbetet
i övrigt koncentrerats på genomförandel av det program för nordiskt samarbete
på arbetsmarknadsområdet som ministerrådet fastställde den 26 november 1975.
.Xrbetsmarknadsprogrammet innebär en fördjupning och vidareutveckling a\ det
nordiska arbetsmarknadssamarbetet inom ramen för 1954 års överenskommelse om
gemensam nordisk arbetsmarknad med beaktande av de förändringar på
arbetsmarknaden och i arbetsmarknadspolitiken som har ägt rum sedan
överenskommelsen ingicks.

Fastställandet av arbetsmarknadsprogrammet har lett
till en kraftig expansion av det nordiska samarbetet inom detta område. Den
första etappen av arbeismarknadsprogrammeis genomförande torde i stort sett
vara slutförd vid utgången av år 1978.

Under år 1976 har man bl. a. genomfört ett samnordiskt
projekt i syfte alt utveckla åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten. Vidare har
man sökt finna former för en vidareutveckling av samarbetet kring
arbetsmarknadsutbildningen i de nordiska länderna.

En omfattande utredning om arbetskraftens och kapitalets
rörlighet i Norden har satts igång. Genom utredningen söker man klarlägga
hinder, möjligheter, effekter och problem förknippade med sådan röriighet. Man
har också genomfört en jämförande analys av arbetsmarknadspolitikens mål och
medel i Norden.

En utredning om utländska uthyrnings- och
entreprenadföretags verksamhet i de nordiska länderna med avseende på s. k.
grå arbetskraft inleddes hösten 1976.

Under år 1977 beräknar man att kunna slutföra ett
av de högst prioriterade projekten i arbetsmarknadsprogrammet, nämligen det som
avser systematisering och effekti\isering av informationsutbytet i Norden vad
gäller arbetsmarknadsfrågor. En projekt rörande förenhetligande av
arbelsförmed-lingsmetoder i Norden skall sältas igång under år 1977.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 8

2.7
Arbetsmiljöfrågor

Under år 1976 har man i alla de nordiska länderna
visat arbeismiljöfrågor en starkt ökad uppmärksamhet. De nya arbetsmiljölagar
som nu utarbetas i de nordiska länderna innebär också en faktisk harmonisering
av huvudprinciperna för arbetsmiljölagstiftningen.

Arbetsmiljöfrågorna är även ett viktigt fält för
samarbetet inom ministerrådets ram. Ett förslag till handlingsprogram för del
nordiska arbeismil-jösamarbeiel har utarbetats under året och varit på remiss
hos arbetsmarknadens parter. Handlingsprogrammet har överlämnats till Nordiska
rådet för yttrande vid 25:e sessionen.

Även under år 1976 har delområdet
arbetsmedicin/yrkeshygien varit högst prioriterat inom sektorn, vilket bl. a.
beror på den vikt man fäster vid skydd mot giftiga och farliga material.
Samarbetet om gränsvärdesfrågor har utmynnat i ett projekt som påbörjas år
1977 och som syftar till att ge bästa möjliga faktaunderlag för fastställande
av yrkeshygieniska gränsvärden i de olika länderna. Man har vidare samarbetat
om bl. a. lösningsmedlens verkningar och om hälso- och arbeismiljöproblem i
träindustrin.

Inom den psykosociala arbetsmedicinen har man
fortsatt an utvidga kontaktverksamheten. Vissa större projekt kommer enligt
planerna alt påbörjas under år 1977.

2.8
Miljövård

Skydd och vård av den yttre miljön är ett område
som ägnar sig väl för nordiskt samarbete. Föroreningsfrågorna kan sällan ses
enbart från nationell synpunkt. Miljöproblem i de olika nordiska länderna är
ofia likartade och länderna har förhållandevis lika miljöskyddsstandard.

Miljöpåverkan över gränserna mellan Danmark.
Finland, Norge och Sverige regleras genom den nordiska
miljöskyddskonvenlionen, som trädde i kraft den 5 oktober 1976. Genom denna har
länderna åtagit sig alt jämställa grannländernas miljöskyddsintressen med
motsvarande intressen i det egna landet bl. a. vid prövning av tillstånd till
miljöskadlig verksamhet. Ett avtal om kontakt i säkerhetsfrågor rörande
kärnenergianläggningar vid gränserna har också trätt i kraft.

Ministerrådet arbetar foriiöpande för att få till
stånd samordning och harmonisering av åtgärder till skydd och vård av miljön.
Verksamheten är i detta avseende främst inriktad på att gemensamt utföra det
grundläggande forsknings- och utredningsarbete som krävs som underlag för
beslut om miljöskyddet.

Vad vattenvårdsområdet beträffar arrangerade
ministerrådet i december 1976 en konferens om föroreningssituallonen i
Katiegatt och Skagerack. Resultaten skall följas upp under år 1977.

Projekteringsverksamheten inom ministerrådet har
under år 1976 koncentrerats till delområdena avfall, buller, luftvård,
naturvård och miljövårds-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 9

forskning.
Bland projekten kan nämnas följande.

Ministerrådet har påbörjat en jämförande studie av
anläggningar i Norden med olika behandlingsmetoder för kommunall avfall. Del
ger också bidrag till Nordiska avfallsbörsen för insamling och distribution av
information rörande behandlingsanläggningar för problemavfall. En nordisk
ordlista över avfallstermer har utarbetats. Ett projekt avseende en gemensam
nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller har påbörjats. I fråga om samarbetet
rörande buller från industriell utrustning har nya utredningar genomförts bl.
a. avseende krossar och tryckluftsverktyg. Arbetet har fortsatt inom del
omfattande projektet rörande övervakningssystem för luftföroreningar. Syftet
med den nordiska samverkan är här att utarbeta metoder som kan användas i ett
europeiskt övervaknings- och utvärderingsprogram för luftföroreningar.

Planeringsarbete har bedrivits för ett samarbete i
fråga om kontroll av hälso- och miljöfarliga varor. Inom naturvården har
arbetet med bl. a. en naturgeografisk regionindelning av Norden samt en
kartläggning av hotade djur- och växtarter avslutats.

2.9 Handels-
och valutapolitiska frågor

Utvecklingen av den nordiska samhandeln har under
år 1975 och första halvåret 1976 präglats av den internationella
konjunkturkrisen. Den nordiska samhandeln ökade dock något även under år 1975
och man kunde notera en viss ökning av andelen av samhandeln i dessa länders
tolalhandel. Man kan konstatera att en expansiv ekonomisk politik i de nordiska
länderna har haft en gynnsam inverkan på den nordiska samhandeln.

De nordiska länderna har fortsatt alt upprätthålla
nära kontakt i en rad frågor, som under året har aktualiserats i
internationella ekonomiska organisationer. Delta samråd har i synnerhet avsett
UNCTAD och de multilaterala handelsförhandlingarna i GATT samt även
nord/syd-dialogen. Samarbetet om praktiska problem i handeln mellan EG och EFTA
fortsätter.

På det valuiapolitiska området har man med verkan
från den 1 februari 1976 ingått ett nytt avtal mellan de nordiska
centralbankerna om kortfristigt valutasiöd. Detta avtal, som innebär en ökning
av lånemöjligheten med ca 50 % och utökning av den ordinära kredittiden från 3
till 6 månader, ersätter ett tidigare avtal som ingicks 1962 och reviderades år
1967.

Genom NORDIPRO, som är en gemensam grupp bildad av
de nordiska ländernas handelsprocedurkommiltéer, arbetar man med en rad projekt
som rör förenkling av procedurerna i internationell handel.

2.10 Energifrågor

På grundval av en utredning, som har gjorts av en
arbetsgrupp med representanter för berörda nordiska organ, beslöt
ministerrådet i november

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 10

1975
alt inleda eU utvidgat samarbete om forskning, utveckling och teknologiförmedling
på energiområdet. Arbetet lades i en inledande fas på Nordiska industrifonden.
Under år 1976 har ministerrådet beviljat medel till fem projekt rörande bl. a.
kommunal energiplanläggning och fjärrvärme.

För år 1977 har ministerrådet givit detta område
hög prioritet och verksamhetens omfång kommer att öka betydligt. På uppdrag av
ministerrådet har industrifonden också lagt fram en rapport om samarbetets
framtida inriktning. Ministerrådet anser del lämpligt ail lägga även det
fonsalta samarbetet, inom de delar av energiområdet som rapporten behandlar,
på industrifonden.

På kärnsäkerhetsområdel har en grupp som har
tillsatis av det Nordiska koniakiorganel för atomenergifrågor framlagt en
rapport (NU 1976:28) med förslag till samarbelsprojekl. Ministerrådet anser att
denna rapport innehåller en rad betydelsefulla projekt som kan bidra till en
värdering och lösande av aktuella kärnsäkerhetsfrågor och att arbetet bör
påbörjas snarast möjligt. Under år 1977 bör man söka få fram ett bättre
underlag för att ta ställning till omfånget av det fortsatta arbetet samt
underlag för fastställandet av tidsplan och finansiering.

Vid sill möte i december 1976 diskuterade
statsministrarna utvecklingen av alternativa energikällor och de
säkerhetsproblem som är förenade med kärnkraft. De betonade vikten av ökat
nordiskt samarbete om forskning på dessa områden.

2.11
Industripolitik

Aktuella industripolitiska frågar såväl mellan de
nordiska länderna som i förhållande till tredje land diskuteras regelbundet i
ministerrådet.

Arbetet i Industrifonden och den standardiserings-
och prövningsverksamhet som bedrives i NORDTEST har vidareutvecklats.
Ministerrådet har beslutat tillföra Industrifonden 10 milj. sv. kr. under år
1977. Härmed uppgår de medel som sammanlagt har tillförts fonden till 40 milj.
sv. kr. Fonden har t. o. m. augusti 1976 beviljat sammanlagt 26 milj. sv. kr.
till 67 projekt. Genom Nordiska industrifonden har man flit ett viktigt
instrument för nordiskt samarbete om konkreta forsknings- och
utvecklingsprojekt av betydelse för industrin.

En utveckling av del energipoliUska samarbetet kan
på något liingre siki utgöra en viktig stimulans för det industripolitiska
samarbetet.

Ministerrådet fäster stort avseende vid ett
utvidgat samarbete för att lösa små och medelstora företags problem och vid
samarbete om lösningar av strukturella problem för särskilt utsatta
industribranscher i Norden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 II

2.12
Byggsektorn

.Arbetet med samordning av byggbesiämmelser,
byggsiandarder samt godkännande- och kontrollregler fortlöper koniinueriigl i
enlighet med det handlingsprogram för byggsektorn som fastställdes år 1973.

Under år 1976 har bostadsministrarna för första
gången sammanträtt inom ministerrådets ram. Härvid beslöt ministrarna att
revidera handlingsprogrammet för byggsektorn. Förslag till nytt
handlingsprogram har i slutet av år 1976 överiämnats till Nordiska rådet för
yttrande vid dess 25:e session.

Samarbetet kommer att gälla frågor inom den egentliga
byggsektorn och avses dessutom gälla frågor om bebyggelsemiljö och
bostadspolitiska frågor.

Ministenrådet avseratt intensifiera det nordiska
byggsamarbetet och härvid i första hand verka för ett ökat samarbete vid
studier och utarbetande av bestämmelser för t. ex. energihushållning.
Samarbetet skall även avse utbyte av idéer och planer om den framtida
bebyggelsen, en utvidgad kontaktverksamhet vad gäller erfarenheter och
utredningar inom byggområdet och en ökad integration av de nordiska
byggmarknaderna, liksom även om det iniernaiionella byggsamarbete som de
nordiska regeringarna deltar i inom FN-organet ECE.

Inom upphandlingsområdet har nordiska myndigheter
avgetl remissvar angående ett utkast till gemensamt nordiskt normalkontrakt för
entreprenader. Härvid har framkommit att ett närmare nordiskt samarbete bör påbörjas
när behov föreligger för revision av bestämmelserna i de nationella
entreprenadkontrakten.

2.13
Regionalpolltiskt samarbete

Ministerrådets regionalpoliiiska handlingsprogram
siktar i första hand till att utvidga samarbetet i fråga om samhällsplanering,
samordning av de regionalpolitiska stödinsatserna och konkret samarbete i
gränsområdena.

I det hittillsvarande samarbetet har gränsfrågorna
prioriterats. Denna satsning kommer också att prägla de närmaste årens
verksamhet. Förslaget om en nordisk konvention rörande gränskommunalt samarbete
skall ses som ett led i dessa strävanden. Detta förslag väntas efter yttrande
av Nordiska rådet träda i kraft inom en snar framtid.

I syfte att främja det gränsregionala samarbetet
har olika försöksprojekt inletts. Längst har arbetet kommit med det s. k.
glesbygdspolitiska projektet. Det har mynnat ut i en rad förslag till konkreta
samarbetsprojekt.

Under år 19''6 påbörjades ett projekt rörande
planeringsfrågor i Öresunds-regionen. Projektet inriktas under år 1977 på att
kartlägga frågorom friluftsliv och fritidsbosäitning i regionen.

I det fortsatta arbetet kommer ökat intresse att
ägnas samordningen av de regionalpolitiska stödinsatserna i gränsområdena. Som
ett led i denna verksamhet kommer en utvärdering av pågående aktiviteter att
påbörjas under år 1977 i syfte att vidareutveckla det regionalpolitiska
samarbetet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 12

I
samband därmed kommer frågan om en regionalpolitisk fond på Nordkalotten att
belysas.

Samarbetet på Nordkalotten inom
NordkalolikomTTtiliéns (NKK) ram siktar bl. a. till fördjupad samverkan på det
regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska området. En kartläggning av
handelsströmmarna och förekommande handelshinder på Nordkalotten beräknas vara
färdig under år 1977.

Den regionalpolitiska forskningen är sedan ett par
år tillbaka inriktad på frågor som rör mål och medel i regionalpolitiken samt regional
planering. Bland de större forskningsprojekten kan nämnas hushållens
miljöpreferenser och levnadsvillkor, olika pilotstudier rörande de
regionalpolitiska stödmedlens effekter och alternativa mönster för
ortssystemens utformning.

2.14 Konsumentfrågor

Samarbetet på konsumentområdet syftar till att
stärka konsumenternas ställning i de nordiska länderna samt till ett bättre
utnyttjande av de nationella konsumentorganens resurser. Det omfattar bl. a.
undersökningar av varor och tjänster, märkningsfrågor, informations- och
utbildningsfrågor samt konsumentaspekter på reklam och marknadsföring.

Under år 1976 har arbetet med provningsmetoder för
olika konsumentvaror fortsatt. Gemensamma metoder föreligger nu eller
förväntas inom snar framtid föreligga för diskmaskiner, hushållskylar och
-frysar, köksven-tilatorer och utombordsmotorer. Vidare föreligger metoder för
mätning av buller från hushållsmaskiner. Under arbete är provningsmetoder för
spisar och tvättmaskiner samt i viss mån kokkärl och regnkläder.

Samarbetet på undersökningsområdet har också
omfattat problem av mer allmän karaktär, såsom produktsäkerhetsfrågor,
produkters livslängd och emballagefrågor.

1 övrigt har samarbetet under år 1976 bl. a.
omfattat ett seminarium om samhällsvetenskaplig konsumentforskning samt ett
större projekt om otillbörliga prisjämförelser i reklamen.

2.15 Transport,
kommunikation och trafiksäkerhet

Samarbetet inom transport- och
kommunikationsområdet har under år 1976 omfattat såväl transporterna mellan de
nordiska länderna som utredningar om gemensamma problem.

Mellan Finland, Norge och Sverige finns ett stort
antal mellanriksvägar. Det befintliga vägnätet förbättras successivt inom ramen
för respektive lands vägbyggnadsprogram. Vidare pågår förberedelser och
utredningar för anläggning av ytterligare mellanriksvägar.
Regeringsdiskussioner om fasta förbindelser mellan Danmark och Sverige över
Öresund förbereds genom utredningar. En utredning har påbörjats om
förutsättningarna för färjeförbin-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 13

delser
mellan Island, Färöarna och det övriga Norden.

En arbetsgrupp har framlagt förslag om förbättrade
tvärgående fiygför-bindelser mellan de norra delarna av Finland, Norge och
Sverige. Arbetsgruppen föreslår i första hand reguljär flygtrafik mellan Luleå
och Bodö samt mellan Luleå och Uleåborg.

I STlNA-projektei utreds betydelsen av främst
trafiklast, undergrund och klimat vid dimensionering av vägar. Slutrapport
väntas föreligga under första halvåret 1977. Ett följdprojeki till
STlNA-undersökningen har påbörjats. NORDKOLT-projektet har till syfte att
behandla framtida persontransportsystem - särskilt kollektivtrafik - i
tätorter av stoHeksordningen 10 000-200 000 innevånare. Slutrapport beräknas
kunna lämnas under första halvåret 1978. Projektet TELEMEDEL syftar till att
underiätta handikappades användning av teletjänster genom att främja
utveckling och marknadsföring av olika utrustningar. Arbetet väntas bli
avslutat under år 1977.

Under år 1976 har tillsatts en utredning med
uppgift att översiktligt redovisa vidtagna eller planerade åtgärder i de
nordiska länderna avseende trafikförsörjningen i glesbygd.

Nordiska kommittén för iransportekonomisk
forskning, har under året genomfört konferenser om subsidieformer inom
transportområdet, trafikförsörjning i glesbygd och om underlaget för
långsiktiga beslut inom trafiksektorn.

Arbetet med enhetliga nordiska vägtrafikregler har
under de senaste åren varit en mycket viktig del i del nordiska
trafiksäkerhetssamarbetet. Samarbetet har också lett till att gemensamma
regler har införts eller kan väntas bl. a. beträffande användning av bilbälte,
skyddshjälm för motorcyklister och mopedförare samt nordisk giltighet av
körkort. Under år 1976 har startats ett projekt om metoder för insamling och
redovisning av olycksdata (projekt MIRO).

2.16
Turistfrågor

Ministerrådet utarbetarf n. ett handlingsprogram
för samarbete om turism inom Norden. Enligt planeringen skall förslag till
program, inklusive förslag till organisatorisk form för samarbetet, framläggas
under år 1977.

Det praktiska samarbetet inom ministerrådet bedrivs
tills vidare av ett särskilt utskott under ministerrådets
ställföreträdarkommitté. Ett nära samråd har påbörjats med Nordiska
turisttrafikkommitfen (NTTK), som är sam-arbelsorgan för de centrala
turistorganen i de nordiska länderna. NTTK kommer \idare att svara för det praktiska genomförandet av flera
av de turistprojekt som finansieras över ministerrådets budget.

Ministerrådets projektverksamhet inom detta område
har under år 1976 koncentrerats till utbildningsfrågor inom turistbranschen bl.
a. ett möte för lärare i ämnen som har anknytning till turistbranschen, arbete
med en lärobok för personal inom turistbranschen samt en utredning för
bedömning

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 14

av
intresse och förutsättningar för en gemensam utbildning av företagsledare inom
hotell- och restaurangbranschen.

2.17 Bistånd
till utveckHngsländer

I syfte att stärka den nordiska samordningen på
biståndsområdet har en ämbetsmannakommitté för biståndsfrågor, såväl bilaterala
som multilaterala, upprättats.

Under ministerrådets överinseende pågår ett antal
gemensamt finansierade biståndsprojekt i Kenya och Tanzania. Det centrala
förvaltningsansvaret för projekten ligger för de nordiska ländernas del hos
styrelsen för nordiska biståndsprojekt. Kostnaderna för dessa projekt under år
1976 var ca 23 milj. norska kr. Projekten är inriktade på utbildning, lantbruk
och kooperation. 1 syfte att bl. a. undersöka möjligheterna för fortsatta
gemensamma nordiska biståndsaktiviteter har styrelsen tillsatt en permanent
samordningsgrupp. Styrelsen för nordiska biståndsprojekt avser föreslå
ministerrådet ett nordiskt stöd till Mozambiques jordbruksutveckling på
sammanlagt ca 300 milj. norska kr. under tre eller fyra år med början år 1978.

De nordiska länderna har gemensamma representanter
i väridsbanksgrup-pen. De nordiska länderna samarbetar också nära inom en rad
internationella biståndsorgan främst inom FN:s ram. Samarbetet utmynnar i stor
utsträckning i gemensamma ståndpunkter som ger ökad tyngd åt de nordiska ländernas
insatser.

2.18 Samarbete
i övriga frågor

2.18.1 Kontakter
med Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse

Ministerrådet har tillmötesgått en begäran från
Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse om att, utan rösträtt, kunna
deltaga i ministerrådsmöten m. m. där frågor av intresse för de självstyrande
områdena behandlas samt att löpande bli orienterade om ministerrådets beslut
och om åtgärder som har vidtagits som följd härav. Det fömtsatts att de
färöiska och åländska representanterna vid ifrågavarande möten ingår i den
ordinarie danska respektive finländska delegationen.

2.18.2 Jämsiälldhetsfrågor

Den nordiska kontaktgruppen för jämställdhetsfrågor
har under år 1976 fortsatt och utvidgat sin verksamhet. 1 kontaktgruppens regi
hölls i Juni ett seminarium om Jämställdhet i arbets- och familjeliv. En
utredning rörande lagstiftning om Jämställdhet mellan kvinnor och män har
genomförts. Mot bakgrund av denna utredning planeras ett seminarium under år
1977. Dessutom planeras ett projekt rörande jämställdhet och massmedia och ett
symposium om könsroller i utbildningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 15

2.18.3
Nordisk kommunal rösträtt

Ministerrådet beslöt i oktober 1975 i princip om
utformningen av en reform innebärande nordisk kommunal rösträtt och valbarhet.
Island har dock ännu ej tagit ställning till frågan. Reformen har genomförts i
Finland och Sverige med verkan från och med kommunalvalen 1976. Den innebär att
nordiska invandrare som under en viss minimiperiod, dock högst tre år, har haft
fast bostad i infiyttningslandet får rösträtt och blir valbara vid kommunala
val.

2.18.4
Multinationella företag

Ministerrådets utredning om de multinationella
företagens roll i de nordiska ländernas ekonomi påbörjades 1976 som ett
nordiskt projekt med en av ministerrådet inrättad kontaktgrupp som
styrningsgrupp. Arbetet sker i kontakt med arbetsmarknadens parter. Utredningen
väntas vara färdig år 1978.

2.19
Kontakterna med Nordiska rådet

De nordiska statsministrarna avser i fortsättningen
regelbundet sammanträffa med Nordiska rådets presidium.

Nordiska rådets presidium och ministerrådet har
under år 1976 bl. a. diskuterat de kontaktformer som har etablerats mellan
Nordiska rådet och nordiska ministerrådet. Efter förberedande diskussioner
mellan Nordiska rådets sekreterarkollegium och samarbetsministrarnas
ställföreträdarkommitté beträffande den interna informationsutväxlingen mellan
Nordiska rådets och nordiska ministerrådets organ har presidiet och
ministerrådet enats om riktlinjer för samarbetet.

Under år 1976 har det hållits två möten mellan
Nordiska rådets presidium och nordiska ministerrådet. Det har även hållits två
möten mellan Nordiska rådets budgetkommitté och nordiska ministerrådet. Det
första mötet ägde rum i februari och behandlade ministerrådets allmänna budget
för år 1977. Mot bakgrund av de kommentarer och förslag som framkom vid mötet
företog ministerrådet ett antal ändringar innan budgeten fastställdes i mars.
Det andra mötet ägde rum i november och behandlade fördelningen av projektmedel
för år 1977 inom de tidigare beslutade ramarna. Under året har det hållits
följande möten mellan Nordiska rådets utskott och medlemmar a\ nordiska
ministerrådet.

Juridiska
utskottet - Justitieministrarna

Kulturutskottet
- kultur- och undervisningsministrarna

Social-
och miljöutskottet - socialministrarna

Trafikutskottet
- trafikministrarna

Ekonomiska
utskottet - industriministrarna

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 16

Nordiska rådets sekreterarkollegium, nordiska
ministerrådets ställföreträdarkommitté och sekretariatscheferna vid
ministerrådets sekretariat har haft två sammanträden.

2,20
Kontakter med arbetsmarknadens parter

Kontakterna mellan ministerrådet och
arbetsmarknadens parter har vidareutvecklats under år 1976. Parterna har bl.
a. fungerat som remissorgan för ministerrådet vid utarbetandet av
ministerrådets program för samarbetet på arbetsmiljöns respektive social- och
hälsovårdens områden. Överläggningar mellan ministerrådet i sammansättning av
arbetsmiljöministrarna respektive social- och hälsovårdsministrarna och arbetsmarknadens
parter ägde rum den 8 november 1976. Parterna bereddes härvid tillfälle att
lämna sina synpunkter på utkasten till nyss nämnda program.

Arbetsmarknadens parter har även utgjort
remissorgan för nordiska ministerrådet i andra frågor. Flera av ministerrådets
projekt genomförs också i kontakt med arbetsmarknadens parter. Ministerrådet
ställer sig positivt till en fortsatt utbyggnad av kontakterna med
arbetsmarknadens parter. Det är i samtliga deltagande parters intresse att
kontakterna sker i sådana former, som möjliggör ett smidigt och effektivt
nordiskt samarbete, samt att de deltagande institutionernas särdrag och
arbetsuppgifter beaktas. Mot denna bakgrund har ministerrådet den 2 december
1976 fastställt närmare riktlinjer för kontakterna på olika nivåer.

3,
Ministerrådets förslag till budget för år 1978 m, m.

Jag redogör inledningsvis för utfallet av
ministerrådets budget för 1975 och 1976 samt för budgeten för 1977.

Ministerrådets verksamhet under 1975 gav ett
bokföringsmässigt överskott på 2 621 011 norska kr. Av dessa har ministerrådet
beslutat utnyttja sammanlagt 713 000 norska kr. för tilläggsanslag till 1976
års budget, främst för att täcka vissa oförutsedda kostnader. Återstoden 1 908
011 norska kr. har krediterats medlemsländerna. Detta har skett genom att
medlemsländernas bidrag till 1977 års budget har reducerats i motsvarande mån.

Även 1976 års budget har gett ett bokföringsmässigt
överskott. Räkenskaperna för 1976 har emellertid ännu inte godkänts och
överskottets storiek är således ännu inte fastställd. Enligt gällande
bestämmelser skall det överskott som kvarstår vid utgången av 1977 då
krediteras länderna.

1 mars 1976 fastställde nordiska ministerrådet sin
allmänna budget för år 1977. Denna budget omfattar utgifter om totalt 28,1
milj. norska kr., varav 17,4 milj. avser medel för projekt, 1,1 milj. medel för
institutioner saml sammaniagl 9.6 milj. medel för sekretariatet i Oslo. 1
samband med budgetförslaget fastställdes också s. k. indikativa ramar för
projektverksam-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 17

heten
på olika områden. Senare har ministerrådet beviljat medel till konkreta projekt
inom dessa ramar.

Sedan budgeten för 1977 fastställdes har fiera nya
projekt aktualiserats. Ministerrådet anser det angeläget all vissa projekt som
är av brådskande natur och inte kunde förutses när budgeten fastställdes
genomförs eller påbörjas redan under 1977. Ministerrådet avser därför senare
fatta beslut om ett tilläggsanslag till 1977 års budget. Delta avses i första
hand finansieras med överskottet från år 1976. 1 den mån detta överskott inte
är tillräckligt avses återstoden läckas genom bidrag från de nordiska länderna.

Jag
övergår nu till ministerrådets budget för 1978.

Ministerrådet har den 24 mars 1977 enats om en
budget för år 1978 på 49 353 000 norska kr. vilket är en ökning i förhållande
till år 1977 på ca 21,2 milj. norska kr. Av utgifterna avses 2 669 000 täckas
genom sekretariatets inkomster under 1978 av räntor och av avgifter som de
anställda har att erlägga i stället för norsk inkomstskatt. Återstoden på 46
684 000 norska kr. avses bli täckt genom bidrag från de nordiska länderna.

A\- utgifterna gäller 25,0 milj. norska kr. medel
för projekt, 13,8 milj. medel för institutioner och 10,6 milj. kostnaderna för
sekretariatet i Oslo.

Beträffande projektmedel har
ämbetsmannakommittéerna inkommit med ansökningar om tillsammans 36,6 milj.
norska kr. Det belopp ministerrådet har enats om, 25 milj. norska kr., är ca
7,6 milj. norska kr. högre än år 1977. Ministerrådet har räknat med en
genomsnittlig prisökning på 8 96 mellan 1977 och 1978. Den volymmässiga
ökningen blir således ca 33 96. .Medlen skall täcka kostnaderna för såväl
fortsättning av pågående projekt som igångsättning av nya projekt under 1978.
De medel som hålls i reserv är avsedda för projekt som kan bli aktuella senare
under 1978. Med tanke på verksamhetens omfattning och på att budgeten
fastställs lång tid före budgetåret har reserven ökats.

Samtidigt med budgetförslaget fastställer ministerrådet,
som förut nämnts, indikativa ramar för de olika områdena. Med ledning av dessa
skall ämbetsmannakommittéerna utarbeta ansökningar till de konkreta projekten.
För huvuddelen av dessa beviljar ministerrådet medel strax före budgetårets
början.

De indikativa ramar ministerrådet har angivit för
de olika områdena 1977 och 1978 framgår av följande uppställning. Kostnaderna
har angetts i 1977 års beräknade prisnivå. För 1978 finns en särskild reserv på
1 720 000 norska kr. motsvarande 8 96 av projektmedlen, vilken är avsedd att
täcka prisökningen mellan 1977 och 1978.

s. 18 Kontrollera mot PDF

17 399

25 000

y977

1978

Allmänna
utredningar

-

200

Socialpolitik

1 712

2 100

Arbetsmarknad

1 819

1950

Arbetsmiljö

963

1600

Miljövård

1605

1620

Jämställdhet
mellan män

och kvinnor

150

200

Handelspolitik

268

270

Industri-
och energiforskning

2 622

2 800

Kärnsäkerhet

-

2000

Byggsektorn

1 284

1 500

Regionalpolitik
generellt

1659

1 800

Regionalpolitik
Nordkalotten

428

600

Skogsforskning

291

-

Konsumentfrågor

2 033

2 035

Samfärdsel

588

\

Nordkolt

374

\\ 550

Stina

11

)

Trafiksäkerhet

-.

400

Turism

428

430

Turism
Nordkalotten

214

225

Summa projekt

16 399

21 280

Prisökning

-

1 720

Reserv

1000

2 000

Summa

Medel för institutioner har tagits upp med 13,8
milj. norska kr. mot ca 1,1 milj. norska kr. år 1977. Budgeten för 1977 upptog
bara två gemensamma institutioner - nordiska drogforskningsorganet och nordiska
läkemedelsnämnden. De fiesta gemensamma nordiska institutioner utanför kulturområdet
finansierades direkt genom nationella bidrag i olika former. Ministerrådet har
under år 1975 uppdragit åt sekretariatet att utreda frågari om införande av
liera institutioner pä ministerrådets allmänna budget. Mot bakgrund av en
första utredning som lades fram i april 1976 och remissvar från 11 närmare
studerade institutioner beslöt ministerrådet att, från och med 1978 års budget,
införa ytteriigare fyra institutioner på ministerrådets allmänna budget. Dessa
institutioner är Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg, Nordiska institutet
för odontologisk materialprovning i Oslo, sam-arbetsnämnden för nordisk
skogsforskning samt Nordiska skogsarbetsstu-diers råd, de båda senare i Köpenhamn.

Ministerrådet ser detta som ett första steg och
avser senare överväga införande av fler nordiska institutioner. Härigenom kan
man bl. a. uppnå en större överskådlighet över det nordiska samarbetet, större
möjligheter till samordning av arbetet, till prioritering och till
rationalisering.

Medlen till institutioner fördelar sig på följande
sätt i tusen norska kronor. Jag anger också kostnaden för 1977 och det anslag
resp. institution begärt för 1978.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop,
1976/77:142 19

1977

1978

Insti-

Minister-

tutionen

rådet

Nordiska
samarbetsorganet

för
drogforskning

400

476

247

Nordiska
läkemedelsnämnden

610

800

691

Nordiska
hälsovårdshögskolan

3 097

5 600

4 600

Nordiska
institutet för

odontologisk
materialprovning

4 232

4 407

4 407

Samarbetsnämnden
för nordisk

skogsforskning

-

1 218

796

Nordiska
skogsarbetsstudiers råd

1638

1 891

1 891

Lönereserv
m. m.

97

-

1 150

Summa - 14 392 13
782

Det angivna beloppet för nordiska
hälsovårdshögskolan är ett genomsnitt av anslaget för budgetåret 1976/77 och
det föreslagna anslaget för budgetåret 1977/78. Medlen för samarbetsorganet för
drogforskning avser bara första halvåret 1978. 1 avvaktan på ministerrådets
beslut om eventuell fortsättning av verksamheten efter den 1 juli 1978 har
medel för andra halvåret 1978 tillförts lönereserven. Vad beträffar
samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning finns inget Jämförbart belopp för
1977.

Genom att Nordiska institutet för
odontologisk materialprovning och Nordiska hälsovårdshögskolan införs på
ministerrådets budget kommer de särskilda anslagen för dessa institutioner
under femte huvudtiteln att utgå från och med budgetåret 1978/79.

Beträffande Nordiska hälsovårdshögskolan
har ministerrådet även fattat beslut om en väsentlig omorganisering av
verksamheten.

Skolans verksamhet regleras genom
avtal mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige (prop. 1972:1 bil. 13 s. 136,
SU 1962:11, rskr 1962:11 samt prop. 1965:1 bil. 7 s. 379 f, SU 1965:5, rskr
1965:5).

Vid skolan anordnas kurser för
läkare, tandläkare, ingenjörer verksamma inom den allmänna hälsovården,
hälsovårdsinspektörer och sjukhusadministratörer. Verksamheten har hittills
förskottsvis finansierats över den svenska statsbudgeten.

De senaste budgetåren har
verksamheten omfattat 13 kursmånader. En av styrelsen för Nordiska
hälsovårdshögskolan tillsatt arbetsgrupp lade våren 1973 fram förslag om
högskolans framtida verksamhet. Med hänsyn till bl. a. de synpunkter som kom
fram vid remissbehandlingen utsåg de nordiska regeringarna våren 1974
ledamöter i en nordisk arbetsgrupp med uppgift att lägga fram definitivt
förslag till utbyggnad av högskolan. Arbetsgruppen överlämnade i november 1975
betänkandet Nordiska hälsovårdshögskolans framtida verksamhet. 1 avvaktan på
ställningstagande till arbetsgruppens förslag och till den framtida
finansieringen av högskolan har hittills gällande avtal förlängts att gälla t.
o. m. den 31 december 1977 och medelsbehovet

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 20

för
det svenska budgetåret 1977/78 har beräknats för oförändrad verksamhetsnivå,
dvs. till 2 607 000 svenska kr. (prop. 1976/77:100 bil. 8 s. 149).

1 betänkandet om Nordiska hälsovårdshögskolans
framtida verksamhet läggs bl. a. fram förslag om en högre nordisk utbildning
som skall stå öppen för fiera olika yrkeskategorier verksamma inom hälso- och
sjukvården och angränsande områden. Vidare föreslås att hälsovårdshögskolan
tillförs resurser för tillämpad forskning som bör bedrivas i samråd med andra
myndigheter m. n. inom de nordiska länderna.

Betänkandet har remissbehandlats i de nordiska
länderna. Remissinstanserna har i huvudsak varit positiva till arbetsgruppens
förslag.

1 november 1976 har nordiska ministerrådet fattat
beslut om att Nordiska hälsovårdshögskolan skall inleda en omorganiserad
verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med arbetsgruppens förslag fr. o. m.
den 1 Januari 1978, under förutsättning att medel anvisas för den utökade
verksamheten i ministerrådets budget för år 1978.

Utbyggnaden kommer att ske gradvis under fiera år.
Ministerrådets budget för 1978 innebär en utökning av personalen för högskolan
från f n. 9 1/2 till 11 tjänster under första halvåret 1978 och 13 tjänster
under andra halvåret. För undervisningsverksamheten beräknas en basorganisation
med sex forskartjänster i form av tre professurer, en docentur och två
forskarassistenttjänster. Härutöver beräknas medel för gästföreläsare som
skall svara för en stor del av antalet lärartimmar per år.

Skolan skall liksom hittills förestås av en
professor. För att biträda föreståndaren med administrativa och samordnande
uppgifter inrättas en tjänst vid skolan som byrådirektör.

Kostnaderna för ministerrådssekretariatet i Oslo
stiger från 9,6 milj. norska kr. till 10,6 milj. Denna ökning beror främst på
beräknade löneökningar för personalen och andra kostnadsökningar. Dessutom
avses personalen utökas med två handläggare, varav en för i första hand frågor
inom byggsektorn, samt en kassör. Efter detta uppgår sekretariatets personal
till sammanlagt 35 personer.

4.
Föredraganden

Jag har kortfattat redogjort för det nordiska
samarbetet under 1976 inom ramen för nordiska ministerrådet. En mera utförlig
redogörelse har lämnats i den berättelse rörande det nordiska samarbetet, som
ministerrådet har överiämnat till Nordiska rådet.

1 den deklaration regeringen avgav vid sitt
tillträde underströks att det nordiska samarbetet skulle vidareutvecklas. De
nordiska länderna har också unika förutsättningar för ett närmare samarbete.
Där finns en stark känsla av samhörighet, i många stycke gemensam historia och
gemensamma traditioner, likartat synsätt på social och ekonomisk utveckling,
till stor del

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 21

språklig
släktskap, starka personliga band över gränserna osv.

Del nära och förtroendefulla samarbetet mellan
pariamentens representanter i Nordiska rådet och regeringarna i ministerrådet
har på ett avgörande sätt bidragit till att det nordiska samarbetet har
utvecklats gynnsamt. Av väsentlig betydelse har vidare varit de okonventionella
formerna för samarbetet och dess pragmatiska utveckling.
Institutionaliseringen av det nordiska samarbetet har aldrig varit en förgrundsfråga.
De direkt kända behoven har varit styrande för samarbetets innehåll och former.

Man har på så sätt undgått mycket av den
byråkratisering som lätt utvecklas i internationellt samarbete. Å andra sidan
har det nordiska samarbetet blivit ganska svåröverskådligt. Det är mot den
bakgrunden man skall se ministerrådets ambition att utarbeta ett sammanhållande
program för det nordiska samarbetet.

Under år 1976 har det nordiska samarbetet inom
ministerrådets ram utvecklats och befästs ytteriigare. Avtalet om den nordiska
investeringsbanken har trätt i kraft och att banken har inlett sin verksamhet.
Den nordiska miljöskyddskonventionen har också trätt i kraft under år 1976.
Ministerrådet har även lagt fram förslag för Nordiska rådet om handlingsprogram
för samarbetet på det socialpolitiska området, på arbetsmiljöområdet samt inom
byggsektorn. Genom det förslag till konvention om gränskommunalt samarbete som
har lagts fram läggs en gmndval för ett närmare samarbete i gränsregionerna.
Till de mest väsentliga näraliggande uppgifterna för samarbetet hör enligt min
mening frågorna om energi- och resurshushållning. Ett treårigt program för
forskning, utveckling och teknologiförmedling på energiområdet har påbörjats i
år. Den första fasen av den nordiska råvaru-och resursutredningen har avslutats
med en redovisning av den faktiska situationen. Jag anser det angeläget att det
fortsatta samarbetet snabbt förs fram till en precisering av de områden där ett
djupare samarbete är möjligt.

Innan jag redogör för budgeten för år 1978 vill Jag
nämna något om budgetarna förde närmast föregående åren. Ministerrådets
verksamhet under åren 1975 och 1976 har lett till bokföringsmässiga överskott.
Det odisponerade överskottet från år 1975 har krediterats de nordiska länderna.
Det överskott från år 1976 som kvarstår vid utgången av år 1977 skall enligt
gällande regler då krediteras länderna. 1 budgeten för år 1977 har 17,4 milj.
norska kr. avsatts för olika projekt. Sedan budgeten fastställdes har fiera nya
projekt aktualiserats. Ministerrådet anser att vissa av dem är så angelägna att
de bör genomföras eller påbörias redan under år 1977. Ministerrådet avser
därför senare fatta beslut om ett tilläggsanslag till 1977 års budget. Detta
avses i första hand finansieras med överskottet på budgeten för år 1976 och. om
inte detta överskott är tillräckligt, genom nationella bidrag.

Jag
övergår nu till att behandla budgeten för år 1978.

För projektverksamheten under budgetåret 1978 har
de olika ämbetsmannakommittéerna och vissa andra samarbetsorgan ansökt om
sammanlagt 36.6 milj. norska kr. Efter överiäggningar med Nordiska rådets
budgetkom-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 22

mitte
beslöt ministerrådet den 24 mars 1977 om en totalram på 25 milj. norska kr.,
vilket innebär en ökning med ca 7,6 milj. norska kr. jämfört med år 1977. Med
den prisökning som ministerrådet räknar med motsvarar detta en volymökning på
33 96. Ministerrådet har angivit indikativa ramar om 23 milj. norska kr. för projektverksamheten
på olika områden och dessutom en reserv på 2 milj. norska kr., vilken är
avsedd för nya projekt som aktualiseras under året. Denna reserv har gjorts
större än föregående års reserv bl. a. med tanke på verksamhetens omfattning
och att budgeten fastställs långt före budgetårets början. Ministerrådet får
härigenom ökad handlingsfrihet. Härtill kommer en särskild reserv på 8 96 för
beräknade prisökningar mellan åren 1977 och 1978.

Vid fördelningen av medlen har ministerrådet ställt
ökade resurser till förfogande på de tre områden där ministerrådet nyligen har
lagt fram förslag till handlingsprogram. Ramen för arbetsmiljöområdet har
således ökat från 0,9 milj. norska kr. 1977 till 1,6 milj. år 1978. För
byggsektorn har ramen satts till 1,5 milj. samtidigt som sekretariatet har
förstärkts med en permanent handläggare för dessa frågor. För det
socialpolitiska samarbetet har ramen angivits till 2,1 milj. norska kr. och
dessutom har en betydande utvidgning av verksamheten skett vid den nordiska hälsovårdshögskolan
i Göteborg. En fortsatt satsning har skett på de områden där ministerrådet
beslutade om den största ökningen för år 1977. För arbetsmarknadssamarbetet har
ramen sålunda satts till 1,95 milj. norska kr. och för samarbetet rörande
forskning och utveckling på energiområdet till 2,8 milj. En ram på 2,0 milj.
norska kr. har angivits för projekt på kärnsäkerhetsområdet.

De medel som är avsedda för nordiska institutioner
har ökat betydligt - från ca 1 milj. norska kr. till 13,8 milj. Detta hänger samman
med att ministerrådet har beslutat införa fyra institutioner, som tidigare har
finansierats direkt från nationella budgetar, på ministerrådets budget. Genom
att på detta sätt samla gemensamma nordiska institutioner på en budget skapar
man större överskådlighet och bättre redovisning av det nordiska samarbetet och
tillmötesgår därmed ett önskemål från Nordiska rådet. Härigenom skapas också
förutsättningar för bättre prioritering och samordning av de olika
samarbetsområdena och för rationalisering. Jag anser det angeläget att detta
arbete fortsätter. För en av institutionerna - Nordiska hälsovårdshögskolan i
Göteborg - har ministerrådet beslutat om en större omorganisation och
utvidgning av verksamheten. Denna innebär att skolans verksamhet inriktas på en
högre utbildning som står öppen för fiera olika yrkeskategorier inom sjuk- och
hälsovården och angränsande områden. Vidare skall skolan ges resurser för
tillämpad forskning.

Medlen för ministerrådets sekretariat i Oslo anges,
inkl. reserv för väntade löneökningar, till 10,6 milj. norska kr., vilket är en
ökning med en milj. kr. jämfört med 1977. Ökningen består främst av beräknade
löneökningar och vissa andra kostnadsökningar. Härtill kommer att
sekretariatets personal utökas med två handläggare och en kassör.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:142 23

Totalt uppgår kostnaderna för ministerrådets
allmänna budget under år 1978 till 49 353 (XX) norska
kr. Från detta belopp skall avdrag göras för sekretariatets beräknade
inkomster under samma år vilka uppskattas till 2 669 000 norska kr. Återstoden,
som skall täckas med nationella bidrag, omfattar sålunda 46 684 000 norska kr.

Ländernas bidrag till ministerrådets budgetar
betalas enligt en fördelningsnyckel grundad på förhållandet mellan ländernas
bruttonationalprodukter. 1 december 1975 fastställde ministerrådet följande
fördelning för åren 1977-1979: Danmark 23,4 96, Finland 15,8 96, Island 0,9 96,
Norge 17,0 96 och Sverige 42,9 %. Sveriges andel (42,9 96) av de nationella
bidragen utgör 20 027 436 norska kr., vilket enligt nuvarande växelkurs
motsvarar 16 092 044 svenska kronor.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret
1977/78. Då nordiska ministerrådets budget avser kalenderåret 1978, kan det
svenska bidraget delvis komma att behöva betalas ut efter det svenska
budgetårets utgång.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer Jag att regeringen föreslår riksdagen att

till
.'Gordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 16 092 000 kr. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det
förslag som föredraganden har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB
53686 Stockholm 1977

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Bet. 1976/77:UU20 med anledning av propositionen 1976/77:142 om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1978 m. m. i texten
  2. Prop. 1977/78:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79 i texten
  3. Prop. 1977/78:173 om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1979 m.m. s. 3 i texten