Sök i Ratio Lex

om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1979 m.m.

29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:173, om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1979 m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition

1977/78:173

om
medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget är 1979 m. m.;

beslutad
den 6 april 1978

Regeringen föreslär riksdagen atl antaga de förslag
som upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

JOHANNES ANTONSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs medel föratt bestrida
Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet, som fmansieras över det
nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1979. Budgeten innebär en
aktivitetsökning både beträffande fasta institutioner och projektverksamheten.
Ett antal institutioner, vilkas verksamhet hittills har finansierats genom
direkta nationella bidrag införs fr. o. m. 1979 pä ministerrådels budget. Den
allmänna budgeten omfattar inte det nordiska kultursamarbetet för vilket en
särskild budget finns. I propositionen lämnas vidare en redogörelse för det
nordiska samarbete som har bedrivits inom ministerrådets verksamhetsområde är
1977.

I Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 173

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:173

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-04-06

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande:
stalsrådet Antonsson

Proposition
om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget 1979, m. m.

1
prop. 1877/78:100 (bil. 14 s. 30) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna
budget för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 16 092 (X)0 kr. På
samma sätt (bit. 17 s. 229) föreslog regeringen riksdagen att till Nordisk fond
för teknologi och industrieU utveckling för budgetåret 1978/79 beräkna ett
reservationsanslag av 4 298 000 kr. Jag anhåller nu att fä ta upp dessa frågor.

1.
Inledning

Det nordiska ministerrådet inrättades år 1971 genom
en revision av den år 1962 ingångna samarbetsöverenskommelsen mellan de
nordiska länderna (Helsingfors-avialet). Den 12 april 1973 ingicks ett avtal
mellan de nordiska länderna om upprättande av det nordiska ministerrådets
sekretariat i Oslo. Upprättandet av ministerrådssekretariatet godkändes för
Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973:121, UU 1973:13, rskr
1973:245). Verksamheten vid sekretariatet inleddes den I juli 1973.

I samband med upprättandet av sekretariatet
skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras
av sekretariatet. Denna budget, ministerrådets allmänna budget, omfattar inte
det nordiska kultursamarbetet, för vilket ministerrådet i sammansättningen
kultur- och undervisningsministrarna, fastställer en särskild budget. Den
omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som
finansieras över de nordiska ländernas biståndsanslag.

Fr. o. m. år 1975 omfattar ministerrådets allmänna
budget ett kalenderår. Medel för verksamheten under år 1978 anvisades av
riksdagen den 31 maj

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:173 3

1977
(prop. 1976/77:142, UU 1976/77:20, rskr 1976/77:324).

Den 31 mars 1978 fastställde nordiska ministerrådet
den allmänna budgeten för år 1979. Dessförinnan hade överiäggningar om
budgetens omfattning och om prioriteringar hållits mellan Nordiska rådets
budgelkom-mité och ministerrådet i sammansättningen samarbetsministrama.

Den budgetprocedur ministerrådet har fastställt
innebär för svensk del bl. a. alt förslag inte kan föreläggas riksdagen inom
den tid under vilken propositioner normalt ska lämnas till riksdagen.
Motsvarande gäller för budgeten för del nordiska kultursamarbetet.

Inledningsvis lämnar jag en översiktlig redogörelse
för det nordiska samarbetet under år 1977 inom ministerrådets hela
verksamhetsområde, dvs. även kulturområdet som inte omfattas av den allmänna
budgeten. Därefter redogör jag närmare för ministerrådels allmänna budget för
verksamheten under år 1979.

Chefen för utbildningsdepartementet har den 30 mars
i år anmält frågan om 1979 års verksamhetsbudget för det nordiska
kultursamarbetet m. m. (prop. 1977/78:171).

2.
Det nordiska samarbetet under år 1977

Ministerrådet har under år 1977 fastställt
handlingsprogram för områdena socialpolitik, arbetsmiljö och byggfrågor.
Ministerrådet har dessutom lagt fram förslag lill handlingsprogram för
turistområdet, jämslälldhelsområdet och miljövårdsområdet.

Handlingsprogram eller förslag till
handlingsprogram finns därmed på samtliga samarbetsområden med undantag för
konsumenlområdet samt handels-, valuta- och biståndsområdena. De tre senare
områdena rör i första hand kontakter med icke-nordiska länder. På
konsumenlområdet har ministerrådet beslutat atl ett handlingsprogram skall
utarbetas.

Utöver
dessa sektorsprogram har ministerrådet lagt fram förslag lill ett övergripande
program för ministerrådet, benämnt "Människan och resursema i
Norden". Programmet tar sikte på att visa hur nordiska ministerrådet skall
föra vidare de politiska viljeförklaringar som kommer till uttryck i bl. a.
Helsingforsavialet. Det betonar det inbördes sammanhanget mellan de olika
samhällssektorerna och pekar på hur åigärder på en eller flera sektorer kan
kräva följdåtgärder på andra samhällssektorer. Avsikten är alt klargöra vissa
riktlinjer för hela det nordiska samarbetet och skapa en gemensam bas för
samverkan mellan de olika samarbetssektorerna.

Bland
övriga viktiga resultat av ministerrådets arbete år 1977 kan nämnas:
undertecknandet av en konvention om gränskommunall samarbete; beslut om
införande av ytteriigare fyra nordiska institutioner på ministerrådets allmänna
budget fr. o. m. år 1979; på kulturområdet har ministerrådet bl. a. vidtagit
flera åtgärder för att stödja grannspråksundervisningen och det nordiska
språksam arbetet för övrigt samt beslutat alt upprätta ett nordiskt

r Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 173

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:173 4

konstcentmm
i Finland.

På inbjudan av Sveriges statsminister Thorbjöm
Fälldin möttes statsministrarna från de fem nordiska länderna i Stockholm den
9 december 1977.1 en del av överiäggningarna deltog också de nordiska
samarbetsministrama.

Statsministrarna diskuterade först och främsl
nordiska ministerrådels program och i samband med detta den internationella
ekonomiska situationen, sysselsäitningssiluationen i de nordiska länderna och
det ekonomiska samarbetet mellan länderna. Man diskuterade också den nordiska
råvaru-och resursulredningen, vars andra etapp presenterades för
statsministrarna vid överiäggningarna.

1 diskussionen mellan statsministrarna rådde det
enighet om atl de nordiska länderna skall föra en politik som kan trygga
sysselsättningen både på kort och lång sikt. Åtgärder för att trygga ungdomens
arbete skall studeras gemensamt.

Statsministrarna fann det värdefullt att de
nordiska industriministrarna har tagit initiativet till en undersökning av
konkurrensförhållandena mellan de nordiska länderna sett i ett internationellt
perspektiv.

Den internationella konjunktursituationen
kännetecknas fortfarande av slor osäkerhet. Inflationen bör nedbringas lill en
rimligare nivå, Ell alllför lågt kapacitetsutnyttjande kännetecknar situationen
i ett flertal industriländer. Stalministrarna var eniga om atl länder med
gynnsam betalningsbalans bör sälta in stimulansåtgärder för atl påskynda en
internationell konjunktumppgång. Vidare var man enig om att de nordiska
länderna genom gemensamma åtgärder på längre sikt kan bidra till en gynnsammare
situation i de enskilda länderna. I detla sammanhang intar energi-, industri-
och regionalpolitiken en framträdande ställning. De norska gas- och
oljeförekomsterna utgör en naturiig grund för ett bredare samarbete på dessa
områden och den nordiska invesleringsbanken är ett medel för att uppnå konkreta
resultat. Statsministrarna var eniga om atl också i framliden hålla en nära
kontakt vid utformningen av den ekonomiska politiken i varje land.
Finansministrarnas överiäggningar om nationella och samnordiska åtgärder är
värdefulla i detta sammanhang.

Vid sitt möte i Oslo i januari 1975 tog
statsministrarna initiativet till en nordisk råvaru- och resursutredning. Sedan
den första fasen av arbetet hade slutförts hösten 1976 beslöt statsministrarna
vid sitt möte i Helsingfors i december samma år alt det skulle göras en närmare
precisering av de områden där ett fördjupat nordiskt samarbete är möjligt.

Den andra fasen av arbelel presenterades nu för
statsministrarna. De fann atl utredningens precisering av samarbetsmöjligheter
gav konkret underiag för vidare arbete och ansåg atl förslagen till utvidgat
samarbete bl. a. inom lanlbmkssektorn, geologisk forskning, projektexporl och
återvinning av avfall bör bearbetas vidre. Samarbetet om projektexport kan i
framtiden visa sig vara av slorl intresse och bör därför studeras närmare.
Statsministrarna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:173 5

bad
särskill samarbetsministrama att la upp en karlläggning av
samarbets-möjlighelerna rörande vidareutveckling av träförädlingsinduslrin i
Norden.

På gmnd av resursfrågornas betydelse fann
statsministrarna atl det skulle vara ändamålsenligt med regelmässiga kontakter
i framtiden. Samarbetsministrarna borde därför så snart som möjligt överväga
vilken form dessa kontakter skall fä.

2.1. Den
nordiska investeringsbanken

Den nordiska investeringsbanken upprättades år
1976. Bankens ändamål är att bevilja lån och ställa garantier till
investeringsprojekt och export av nordiskt intresse.

Kapital och utlåning skaffas, förutom det
grundkapital medlemsländerna har lillskjuiil, genom lån. Våren 1977 emitterade
banken sitt första obligationslån på 40 miljoner amerikanska dollar på
europamarknaden. Räntesatsen är 7 3/4 % och löptiden är 7 år.

Fram lill september 1977 har banken beviljat 8 lån
på sammanlagt 73,5 miljoner SDR (särskilda dragningsrätter). Detla motsvarar ca
400 milj. svenska kr., varav 2/3 har utbetalats. Lånen har beviljats till bl.
a. utbyggnad av den gemensamma nordiska elkraftsförsörjningen saml dala-,
ferrolege-rings- och bilindustrin.

Ca 20 projekt är f. n. under behandling. Dessa
berör investeringar i infrastruktur, energiförsörjning, kommunikationssystem,
utnyttjande av medlemsländernas naturresurser saml utveckling av
underieverantörsverk-samhet. Dessutom behandlar banken ett antal större
exportprojekl som rör tung verkstadsindustri och byggnadsindustri.

Banken har under året byggt upp en effektiv
organisation med personal från fyra medlemsländer. Samtidigl barett omfattande
samarbete inletts med nationella banker för projektbedömning i samband med
behandlingen av låneansökningar.

2.2. Lagstiftningsfrågor

Med anledning av bl. a. Nordiska rådets
rekommendation nr 1/1974 om nordiskt samarbete rörande lagstiftning framlade
ministerrådet år 1975 i sin årsberättelse lill Nordiska rådet ett långsiktigt
lagstiftningsprogram. Programmet skall löpande kompletteras och revideras mot
bakgmnd av bl. a. de åriiga överläggningarna mellan de nordiska
justitieministrarna och juridiska utskottet.

Som ell nytt projekt på det nordiska
lagstiftningsprogrammet har man under år 1977 tagit upp det nordiska samarbetet
på köplagsliflningens område, innefattande även reglerna om konsumentköp. F. ö.
har man koncentrat sig på alt genomföra de projekt som redan finns upptagna i

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:173 6

programmet.
Samarbetet på skadeståndsrätlens område har fortsatt i enlighet med de
riktlinjer som tidigare angivits. Man har bl. a. inlett ett nordiskt samarbete
om produktansvar. När del gäller integritelsskydd har man koncentrerat sig på
de problem som kan uppstå i samband med datatekniken. Ministerrådet har bl. a.
behandlat de rättsliga problemen i samband med s. k. dataflykt och överföring
av data över gränsema. På straffrättens område har man inlett diskussioner och
erfarenhetsutbyte angående alternativ till frihetsstraff

Det har liksom tidigare år även ägt rum ett
betydelsefullt och vidsträckt samarbete på områden som inle direkt är upptagna
i lagstiftningsprogrammet.

2.3.
Kulturellt samarbete

Ungdomsarbetslösheten, till den del den är ett
utbildningsproblem, har stått i förgrunden för samarbetet om 16-l9-åringars
utbildning under 1977. På ministerrådets initiativ har hållils ett antal
konferenser med parlamentarikerna, ulbildningsmyndigheler och representanter
förarbelsmarknadsorga-nisationerna för all analysera faktorer inom skolväsendet
som kan bidra till den ökade ungdomsarbetslösheten. Konferenserna har behandlat
övergången från grundskola till gymnasial utbildning, förhållandel mellan
teori och praktik i gymnasiala utbildningar och forsknings- och
utvecklingsarbete kring de gymnasiala utbildningarna. Genom delta arbele har
ministerrådet lagt grunden till ett flerårigt projektprogram, där några
centrala teman är ungdomsarbetslöshet och utbildning, samt samspelet mellan
arbetsliv och rådgivningsverksamheten i gymnasieskolan.

Inom del nordiska projektprogrammet om
vuxenutbildning har man under år 1977 satt igång viktiga delprojekt. I
samarbete med departement, arbetsmarknadsorganisationer,
folkbildningsorganisationer och forskningsinstitutioner behandlas bl. a.
vuxenutbildning i förhällande till arbetslivet, nordiska
vuxenutbildningsåtgärder genom utnyttjande av radio och TV, studiestöd och
utbildning av vuxenulbildare.

Av de medel som beviljats till nordiskt
forskningssamarbete är del bara en liten del som går över den nordiska
forskningsbudgeten. Slörsla delen av medlen kommer via de nationella
forskningsråden och andra nationella organ som universitet och högskolor. Mot
denna bakgmnd har ministerrådets rådgivande kommitté för forskning tagit upp
frågan om samarbete mellan de nordiska och de nationella organen i sitt
handlingsprogram. Ministerrådet vänlas la upp detta förslag till behandling
under loppet av år 1978.

Under 1977 har ministerrådet tagit åtskilliga
initiativ för all stärka språkgemenskapen i Norden. Man har fattat beslut om
atl upprätta ett nordiskt språksekretariat under år 1978. Sekretariatet skall
fungera som samarbetsorgan för språknämnderna och motsvarande organ i de
nordiska länderna samt arbeta för alt bevara och förstärka den nordiska
språkgemenskapen och främja den nordiska språkförståelsen. Under år 1977 har
medel

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:173 7

beviljats
fören förstudie angående upprättandet av en nordisk dokumentationscentral för
språkvetenskap. Institutionens huvuduppgift skulle vara att registrera redan
pågående forskning i de nordiska länderna rörande nordiska språk. Åtgärder har
vidtagits för all realisera ell samnordiskt symposieprogram för tillämpad
nordisk språkvetenskap. I detla sammanhang kan också nämnas all en särskild
styrgmpp har lagt fram förslag till samnordiska åtgärder för att förstärka
grannspråksundervisningen. Bland förslagen kan nämnas önskemål om effektivare
vidareutbildning av modersmålslärare, ökad samproduktion av läromedel samt
bättre informationsutbyte.

På del allmänkulturella området har planerna om
upprättande av två nya institutioner ytteriigare konkretiserats under år 1977.
Ett nordiskt konstcentrum på Sveaborg i Finland kommer atl börja sin
verksamhet under 1978. Centrets huvuduppgift under den första tiden blir alt
fungera som förmed-lingsinstilulion på utslällningsområdel. Vidare haren
arkitekttävling ägt rum om ett Nordens Hus på Färöarna. Detaljplaneringen av
huset sker med sikte på färdigställande 1980.

Utredningsarbelet om utnyttjande av satellit för
att förstärka det nordiska radio- och TV-samarbetet har år 1977 resulterat i en
omfattande rapport som belyser möjligheterna till en utbyggnad från rättsliga,
tekniska och kulturpolitiska utgångspunkter. Utredningen konstaterar atl man
från dessa utgångspunkter inte slår inför några avgörande hinder att bygga ut
radio- och TV-samarbetet i Norden genom en gemensam notdisk satellit.
Utredningen remissbehandlades under 1977 och blev föremål fören omfattande
debatt vid nordiska rådets session i Oslo i februari 1978. Diskussionen
utmynnade i atl ministerrådet borde utreda frågan vidare. Ministerrådet fattade
beslul om detta i mars 1978.

2.4.
Socialpolitik

Ministerrådet antog 1977 ett samarbetsprogram på
social och hälsovårdsområdet. Programmet skall i första hand utgöra underiag
för utformningen och utvecklingen av de gemensamma nordiska aktiviteterna på
del socialpolitiska området. Ministerrådet har för avsikt atl kontinuerligt
revidera programmet. Delta kommer fortsättningsvis all ske vid de nordiska
socialministermöten som försöksvis skall hållas en gång om årel fr. o. m. 1978
i stället för vartannat år som tidigare.

Beslutet om nordisk receptgiltighet, som trädde i
kraft den I september 1977, var ett led i genomförandet av programmet. Den
nordiska konferens om forskningens roll för social- och hälsovårdspolitiken som
arrangerades under årel var ett annat exempel.

Tyngdpunkten i del nordiska socialpolitiska
samarbetet har som tidigare legat på socialkonventionsfrågorna, drog- och
alkoholforskning, läkemedel och Iransplantalion, social- och
medicinalslatistisk saml handikappfrågor.

Undersökningar
om en utökad gemensam arbetsmarknad för social och

I**Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 173

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:173 8

medicinsk
personal har pågått under hela årel. Under del sista halvåret har en
kartläggning av vidareutbildningen av social och medicinsk personal påbörjats.
Utvärderingen av verksamheten i nordiska samarbetsorganet för drogforskning och
nordiska nämnden för alkoholforskning har fortsatt och skall vara färdig under
år 1978. Ett nytt finansieringssystem för njurtrans-plantalionssamarbetet har
beslutats.

På ett arbetsmöte om narkotikafrågor den 12
december 1977 dryftade ministerrådet förebyggande åigärder och
behandlingsfrågor, bl. a. frågan om ivång/frivillighet i behandlingen, samt
möjligheterna alt ytterligare fördjupa samaibetei i internalionella ärenden.

2.5.
Arbetsmarknadssamarbete

Under år 1977 har del nordiska
arbelsmarknadssamarbetel koncentrerats pä genomförandel av det program som
ministerrådet antog den 26 november 1975.

Arbetsmarknadsprogrammel har lett till en stark
expansion av det nordiska samarbetet på detta område. Genomförandel sker
etappvis i regi av nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) och i kontakt med
arbetsmarknadens parter. Den första etappen kommer i huvudsak all vara
genomförd i slutet av år 1978. Många projekt kommer atl leda till nya impulser
och initiativ. En revision och komplettering av ålgärdslistan inleddes hösten
1977. På detta sätl kommer nya delar av ministerrådets arbetsmarknadsprogram
atl bli behandlade.

Under loppet av 1977 har man bl. a. genomfört ett
samnordiskt projekt om åtgärder för atl förebygga och reducera
ungdomsarbetslösheten. Vidare har man utarbetat en översikt över
arbetsmarknadsutbildningen i de nordiska länderna för all finna lämpliga former
fören vidareutveckling av samarbetet i dessa frågor. En rapport med förslag
till systematisering av informationsutbytet i Norden om arbetsmarknadsfrågor
har framlagts. Ett projekt om samordning av arbetsförmedlingsmetodema i Norden
påböriades under året och avses föras vidare under 1978.

År 1976 igångsattes en omfattande utredning om
arbetskraftens och kapitalets rörlighet i Norden. I utredningen som väntas bli
avslutad under 1978 försöker man peka på hinder, effekter och problem i samband
med en sådan röriighet. En jämförande analys av arbetsmarknadspolitikens mål
och medel i Norden har avslutats och skall bl. a. ingå i undertaget för den
arbelsmarknadspoliiiska konferens som hålls år 1978.

Hösten 1976 påbörjades en utredning för atl
kartlägga faktiska förhållanden, regler och avtal om utländska uthyrnings- och
entreprenadföretags verksamhet i de nordiska ländema (förelag med s. k. grå
arbetskraft). Syftet med projektet är all utarbeta förslag till gemensamma
riktlinjer för denna verksamhet. Man skall vidare försöka definiera vad som bör
betraktas som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:173 9

seriös
verksamhet, och vad som är icke önskvärd uthyrningsverksamhet. Projektet, som
genomförs i samråd med arbetsmarknadens parter, avslutas före sommaren 1978.

Samarbetet har också omfattat bl. a.
vidareutbildning av tjänstemän, arbetslöshetsförsäkringar,
arbetsmarknadsstatistik och informationsfrågor. Ell projekt om den personliga
vägledningsmelodiken och ett om informationsverksamheten på yrkesvägledningens
område har påbörjats.

2.6.
Arbetsmiljö

Nya arbetsmiljölagar trädde i kraft i Danmark och
Norge den 1 juli 1977.1 Sverige fattade riksdagen i november 1977 beslut om ny
arbetsmiljölag, som blir gällande fr. o. m. den I juli 1978.1 Finland och
Island finns planer på ny arbelsmiljölagsiiftning. Också på nordiskt plan är ärbetsmiljöfrågorna
högt prioriterade.

Ett handlingsprogram för samarbetet på detla område
antogs därför av ministerrådet i slutet av år 1977 i enlighet med Nordiska
rådets rekommendation nr 8/77.

Också under 1977 har arbetsmedicin/yrkeshygien
varit den mest framträdande sektorn inom samarbetet. Detta kan ses mot
bakgrund av den vikt man fäster vid problemen med giftiga och fariiga ämnen.
Ett omfattande nordiskt projekt, som har lill uppgift att ge myndigheterna
bästa möjliga faktaunderlag för all fastställa yrkeshygieniska gränsvärden,
påbörjades under sista halvåret. Samarbetet mellan de yrkeshygieniska
enheterna har fortsatt och ett samarbete om utbildningsfrågor inom sektorn har
påbörjats. Utbildning av specialister är av flera orsaker ett område som är
särskilt lämpat för nordiskt samarbete.

Inom området psykosocial arbetsmedicin pågår tre
större projekt som bl. a. behandlar gmndskolläramas psykosociala arbetsmiljö
och arbetsmiljön i processindustrin.

Sedan 1975 pågår i ministerrådets regi ett nära samarbete
rörande skyddsföreskrifter. Genom en löpande plan fördelas utarbetandet av föreskrifter
mellan de enskilda länderna. De färdiga förslagen och bakgmnds-materialet
ställs till de övriga ländemas disposition.

2.7
Miljövård

Under är 1977 har ministerrådet utarbetat förslag
till nytt handlingsprogram för samarbetet på miljövårdsområdet.

Projektverksamheten
inom ministerrådet har under år 1977 koncentrerats till delområdena avfall,
buller, luftföroreningsfrågor, miljödata, produktkontroll, naturskydd och
miljövårdsforskning. Också under år 1978 kommer projekt att genomföras på dessa
delområden.

På
avfallsområdet har under år 1977 genomförts projekt om alternativa

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:173 10

metoder
för behandling av kommunalt avfall, återvinning av kommunalt avfall och
informationsutbyte om behandlingsanläggningar för problemavfall.

På irafikbullerområdet har samarbetet varit
koncentrerat lill två projekt: utveckling av en gemensam nordisk
beräkningsmodell för trafikbuller och metoder för mätning av bulleremission
från vägtrafik. Under år 1978 kommer projekt om bedömning av bullerreducerande
åtgärder, om beräkningsmetoder för flygbuller och om spårbunden trafik alt
genomföras.

Samarbetet om åigärder mot buller från vissa typer
av industriell utmstning har fortsatt under år 1977. Det har genomförts
utredningar om fläktar, mobila kompressorer och hjullastare. Verksamheten under
år 1978 kommer i huvudsak atl gå ut på atl slutföra påbörjade utredningar, samt
all utarbeta ett program för samarbete om buller från industrianläggningar,
byggplatser, motorsport- och skjutbanor.

Del nordiska samarbetet rörande övervakningssystem
för luftföroreningar har fortsatt under år 1977. Syftet med projektet är alt
genom samnordiska insatser bidra lill upprättandet av ett europeiskt program
för övervakning av luftföroreningar som sprids över slora avstånd. Projektet
kommer atl fortsätta också under år 1978.

Miljödatasamarbelet har fortsall under år 1977, bl.
a. med ett projekt rörande karakterisering av miljödata.

Samarbetet på produklkontrollområdel har under år
1977 omfattat dels ett projekt rörande karlläggning av undersökningsresurser
för produktkontroll dels ell projekt rörande normer för produkllillverkning.
Under år 1978 kommer arbetet atl fortsätta på del sistnämnda projektet. Vidare
kommer del att startas två nya projekt som rör produktrelaierad information hos
myndigheterna och produklundersökningar för brandimpregneringsmedel.

På
naturvårdsområdet har under år 1977 startats ett omfattande projekt om
representativa naturtyper och hotade biotoper i Norden. Projektet kommer att
fortsätta också under år 1978.

Den inledande delen av ett projekt om ekologisk
kunskap i samhällsplaneringen kommer all avslutas under år 1978.

När det gäller miljövårdsforskning kommer man atl
fortsätta studera möjligheterna för samnordisk planläggning och
arbetsfördelning av miljövårdsforskningsprojekt. Vidare kommer arbetet att
fortsätta på ett projekt om polycykliska aromatiska hydrokarboner (PAH), som påbörjades
under år 1977. PAH är en gmpp kemiska luftföroreningar som uppkommer vid
förbränning av organiskt material och som antas .medföra allvariiga miljöskador
och kan vara cancerframkallande.

2.8
Handels- och valutapolitiska frågor

Utvecklingen i den nordiska samhandeln har de två
senasie åren varit präglad av den internalionella ekonomiska krisen som i olika
grad har

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:173 11

medfört
svårigheter för samtliga nordiska länder.

De nordiska ländema har fortlöpande hållit nära
kontakt på en rad centrala handelspolitiska områden som under årets lopp
aktualiserats bl. a. i internationella organisationer. Samarbetet om lösningen
av praktiska problem i samband med handeln mellan EG och EFTA fortsätter.

Likaledes
har samarbetet mellan de nordiska länderna på det exporlfräm-jande området
förts vidare. Delta samarbete äger rum mellan ländernas exporlfrämjande
organisationer och mellan ländernas representanter i utlandet.

Genom samarbetsorganet för de nordiska ländernas
handelsprocedurkom-miltéer,NORDIPRO,har man arbetat med en rad projekt om
förenklingenav procedurer i internationell handel, t. ex. huvudprojektet
Interface (dataöverföring i internationell handel) som avslutades under år
1977. Interface kommer att efterföljas av ell nytt projekt, DEDIST, som har
till uppgift all utveckla metoder och studera utmstning för överföring av
datameddelanden. Under år 1978 kommer projektet "Pilot-test av aulomtisk
datakommunikation i utrikeshandeln" all genomföras. Detta projekt är nära
knutet till Interfaceprojektet och är en början på arbetet med att prova
avancerade automatiska syslem för överföring av dala i internationell handel.

På valutaområdet sker ett värdefullt samråd mellan
de nordiska länderna i ämbetsmannakommittén för valutafrågor och finansiella
frågor. De nordiska länderna har också en gemensam exekutivdirektör i
internationella valutafonden.

2.9
Energifrågor

Ministerrådet beslutade under år 1975 att inleda
ett nordiskt forsknings-och utvecklingssamarbete på energiområdet. Det uppdrogs
åt nordiska industrifonden att handha samarbetet. Nordiska industrifondens
arbete på området har koncentrerats på produktion, distribution, ackumulering
och användning av energi i industrin. Inom denna prioriteringsplan har nordiska
industrifonden haft hand om projektvärderingen och fördelningen av nordiska
medel lill forskning och utveckling samt teknologiförmedling på energiområdet.

På kämsäkerhetsområdet har det under år 1977
inletts ett utvidgat nordiskt samaibete inom nordiska kontaktorganet för
atomenergifrågor. Samarbetet på kämsäkerhetsområdet omfattar en rad
betydelsefulla projekt som kan bidra till en belysning och bedömning av
aktuella kärnsäkerhetsfrågor.

Det nordiska samarbetet om energihushållning och
alternativa energikällor skall utvecklas vidare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:173 12

2.
10 Industriellt samarbete

Ministerrådet anser atl en utveckling av del
energipoUtiska samarbetet på längre sikt kan ha en stimulerande verkan på del
industripoliliska samarbetet. Ministerrådet behandlar därför det
industripoliliska området i samband med de energipolitiska frågorna.

Nordiska industrifonden har t. o, m, september 1977
beviljat sammanlagt 39,4 milj. svenska kr. fördelade på 88 projekt.

Ministerrådet har beslutat att tillföra fonden 10
milj, svenska kr, under år 1978,

Ministerrådet har under året också beslutat att
industrifondens verksamhet skall fortsälla efter utgången av år 1978 och alt
ytteriigare medel skall tillföras fonden. Jag återkommer till denna ftåga i
samband med budgeten för 1979,

Standardiserings- och provningsverksamheten inom
Nordlesl kommer också att fortsätta,

2.11
Byggsektorn

Handlingsprogrammet för byggområdet från år 1972
har reviderats och kompletterats i del nya handlingsprogram som ministerrådet
antog den I maj 1977,1 anslutning till detta har ett projeklprogram för de
närmaste åren lagts fram.

En
ökad integration av den nordiska byggmarknaden är fortfarande ett viktigt mål
för samarbetet. En aktuell uppgift är atl harmonisera de tekniska byggreglerna.
Ett nordiskt samarbete om detla ger ell mer effektivt utnyttjande av
ulredningskapaciteten och en förenkling av handeln med byggvaror över
gränserna. Ett förslag lill avtal om nordisk samverkan på provnings-,
godkännande- och konlrollområdet skall utarbetas. Avtalet skall gå ul på all
provningsresultat samt godkända och tillverkningskonlrollerade produkter från
ell land skall godtas i de övriga länderna ulan kompletterande provningar eller
besvärliga godkännande- och kontrollprocedurer,

1 det nya programmet undersirykes vidare betydelsen
av all komma fram lill en gemensam nordisk helhetssyn på bevarande och
förändring av existerande bebyggelse och frågor om bygglekniskl betingade
arbetsmiljöer.

Handlingsprogrammet pekar på betydelsen av att öka
utbyte av idéer och planer om såväl framtida som befintlig bebyggelse. Bl, a,
bör informationsutbytet och samarbetet om byggnadslagstiftningen och de
nationella målsättningarna inom byggseklom fördjupas. Del internationella
byggsamarbetet skall uppmärksammas och möjligheterna till ell utvidgat nordiskt
samarbete i samband med byggexport utanför Norden skall undersökas.

Energihushållning på byggområdet är del
samarbetsfält ministerrådet prioriterar högst i projektprogrammet, I
projeklprogrammet har ministerrådet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:173 13

särskill
understrukit behovet av ett nära samarbete om energisparande i det existerande
bostadsbeståndet.

2.12 Regionalpolitiskt
samarbete

En översyn av det regionalpolitiska samarbetet har
inletts under år 1977, Den beräknas vara färdig i början av år 1979 och utmynna
i förslag till ett nytt regionalpolitiskt handlingsprogram,

I det regionalpolitiska samarbetet har hittills det
gränsregionala samarbetet varit högst prioriterat. Undertecknandet av den
nordiska konventionen om gränskommunall samarbete den 26 maj 1977 har
ytterligare förbättrat möjligheterna för delta samarbete. Försöken med konkret
gränskommunall samarbete har utvecklats vidare. För all främja gränsregionall
samarbete har åtskilliga projekt salts igång. Längst har man kommit i området
Enontekiö och Muonio kommuner i Finland, Kaulokeino kommun i Norge och
Karesuandodelen av Kiruna kommun i Sverige, Verksamhet har inletts i ett nytt
försöksområde som i Sverige berör Strömsunds och Krokoms kommuner i Jämtland,

I Öresundsregionen pågår samarbetsprojekt om
fritidsbebyggelse och fritidsaktiviteter och man planerar en utvidgning av
samarbetet till andra samhällssektorer Samarbetet i Arvika-Kongsvingerregionen
aktiverades på nytt under år 1977,

Nordkalollkommiltén har till uppgifi alt verka för
ett utvidgat samarbete på Nordkalotten på det regionalpolitiska och
arbetsmarknadspolitiska området och för andra samarbetsprojekt av betydelse för
sysselsättningen på Nordkalotten, Näringspolitiska frågor har dominerat
verksamheten de senaste åren. Man har i särskilt hög grad haft uppmärksamheten
riktad mot industri och turism och i ökande omfattning också mot
primärnäringarna.

Nordiska arbetsgruppen för regionalpolitisk
forskning (NORDREFO) förbereder f. n. slutrapportering av en forskningsetapp
och diskuterar uppläggningen av ett nytt forskningsprogram.

2.13 Konsumentfrågor

Ministerrådet har beslutat att under år 1978
utarbeta ell förslag lill handlingsprogram för samarbetet på konsumenlområdet.

Projektsamarbetet har under de senaste åren varit
koncentrerat till de centrala områden där konsumenterna har haft störst behov
av ökat inflytande och där man menat atl gemensam nordisk verksamhet har varit
ändamålsenlig.

Samordningen av undersökningar av varor och
tjänster på konsumenlområdet har under år 1977 huvudsakligen koncentrerats på
att undersöka möjligheterna atl genomföra gemensamma provningar och atl föra
samarbetet vidare för de produkter där det redan finns provningsmeloder.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:173 14

En fömndersökning om produkters livslängd och de
faktorer som i avgörande grad påverkar denna har avslutals och en huvudstudie
har påbörjats.

Produktsäkerhetssamarbetet har rorlsatt under är
1977, Projektet om ett syslem för rapportering av olyckor i hemmet och dess
omgivning väntas bli avslutat under år 1978, Projektet skall karilägga
olyckornas orsaker och omfång samt ge beslulsunderlag för åtgärder som syftar
till atl sänka olycksfrekvensen. Arbetet med alt samordna nordiskt och annal
internationellt provnings- och slandardiseringsarbete har också fortsatl.

På informationsområdet har man under årets lopp
avslutat en undersökning av behov och förutsättningar företl nordiskt
samarbete om konsument-undervisning i skolan. Ett förslag har lagts fram om ett
utvidgat samarbete mellan de nordiska ländernas konsument- och
undervisningsmyndigheter.

Inom reklam och marknadsföringssektorn har man
fortsalt erfarenhetsutbytet om tillämpningen av de nordiska
marknadsföringslagarna. Ett projekt om OtiUböriiga prisjämförelser har
fortsall. Man förutser ett intensivt samarbete under de kommande åren,

2.14
Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

Samarbetet inom transport och kommunikationsområdet
regleras av den nordiska transportöverenskommelsen av den 6 november 1972.

Vägforskningen är ell samarbelsområde där
gemensamma åigärder kan vara lönsamma. Redan relativt anspråkslösa
rationaliseringar kan betyda atl Slora belopp sparas på de nordiska
vägbudgetarna. I STINA-projektet har man utrett betydelsen av trafikbelastning,
underiag och klimat vid dimensioneringen av vägar. Slutrapporten publicerades
i maj 1977. Vidare har man genomfört ett kompletteringsprojeki om betydelsen av
olika faktorer som påverkar vägbyggnadskoslnaden. Slutrapporten publicerades
under år 1977, De goda erfarenheterna av dessa projekt har lett lill att man
önskar att föra vidare samarbetet genom nya vägforskningsprojekl, bl, a, om
mätning av axeltryck hos lastbilar i Norden och om energirationalisering vid
vägbyggen,

NORDKOLT-projektet syftar bl, a. till alt göra del
möjligt att bedöma utvecklingsmöjligheter för persontransportsystem, särskilt
kollektivtrafik, i mindre och medelstora tätorter. Studier i åtta utvalda orter
i Norden av olika karaktär och storiek genomfördes under år 1977,

Projektet TELEMEDEL lar sikte på att underiätta de
handikappades användning av teletjänster genom att främja utveckling och
marknadsföring av olika hjälpmedel. En slutrapport kommer att föreligga under
första halvåret 1978,

En utredning om tvärgående flygförbindelser mellan
de nordliga delarna av Finland, Norge och Sverige har varit föremål för en
omfattande remissbe-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:173 15

handling.
En arbetsgrupp med representanter för de norska, finska och svenska
kommunikationsdepartementen arbetar vidare med projektet.

Frågor rörande godstrafiken i Trondheimsleden har
utretts i en rapport som lades fram under hösten år 1977, Den är under
behandling i kommunikationsdepartementen i Norge och Sverige,

En arbetsgrupp har gett en översikt över tänkbara
åigärder för att förbättra transportförhållandena i glesbygdsområden. En första
fas av ett samarbelsprojekt planeras lill 1978,

Ett nytt projekt om anpassning av transportmedel
för alt underiätta handikappades resor har satts i gång, I en första fas
försöker man få fram förslag till utformning av framlida järnvägsvagnar och
bussar i Qärrtrafik,

En arbetsgrupp har tillsatts för all utreda behovet
av en harmonisering av reglerna för transportstöden i Norge, Finland och
Sverige,

Det har under årets lopp genomförts tre
forskarkonferenser på temal irafik och miljö och en konferens om
STINA-projektet, För år 1978 planeras bl. a. konferenser om energibesparing
inom transportsektorn och om kustsjö-farl.

Samarbetet om trafiksäkerhelsfrågor sker genom
Nordiska Trafiksäker-helsrådet och påverkar de nordiska ländernas nationella
väglrafiklagstiflniiig. Rådet har bl. a. ularbetal en rapport som innehåller en
rad förslag till förbättringar av utbildningen av molorcykelförare.
Arbetsgrupper har bl. a. tillsatts för all undersöka olikheter i de nordiska
ländernas utbildning av och körkortsprov för förare av motorfordon samt för att
studera hur cyklisters säkerhet i vägkorsningar kan förbättras.

Första fasen av ett projekt om metoder för
insamling och undersökning av olycksdata(MIRO)avsluiades vid årsskiftet
1977/78.1 en andra fas skall man samla in data om hur utsatta skilda grupper av
trafikanter är för olika risker. Dessutom planeras en statistisk
sammanställning av de risker barn utsätts för i trafiken. Som en vidare
uppföljning planeras ett projekt för atl finna metoder alt mäta effekten av
åtgärder som främjar trafiksäkerheten.

2.15
Turistfrågor

Ett utkast lill program för nordiskt samarbete på
turistområdet översändes i slutet av år 1977 till Nordiska rådet för behandling
på rådets 26:e session år 1978. Programmet anger de viktigaste insatsområdena i
det nordiska lurislsamarbetel.Det innehållerockså förslag till organisering av
det nordiska samarbetet saml en åtgärdsförteckning.

Projektverksamheten har också under år 1977
koncentrerats på utbildningsfrågor. En andra fas av utredningen om
ledarutbildning i hotell- och reslaurangnäringen genomfördes. Projektet skall
avslutas år 1978. Det har också arrangerats ett möte för lärare i ämnen med
anknytning lill turism.

En utredning om kapacilelsutnyltjande vid turistanläggningar
slutfördes under år 1977. Ett seminarium om miljömässiga, sociala och
ekonomiska följder av turism planeras för år 1978.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:173 16

2.16 Bistånd
till utvecklingsländer

De nordiska ländema har ett nära samarbete i
bisiåndsfrågor. Biståndssamarbetet baseras på önskan om att ge stöd åt projekt
som utvecklingsländer själva prioriterar med sikte på alt uppnå större
ekonomisk självständighet, bättre levnadsvillkor för de fattigaste delarna av
befolkningen, bättre utbildningsmöjligheter och en nedgång i anlal arbetslösa
och undersyssel-satia. Del nordiska samarbetet ger ocksä större möjlighet alt
internationellt arbeta för dessa mål. En nordisk arbetsgrupp har tillsatts för
att utreda det nordiska biståndssamarbetet.

Gemensamt finansierade biståndsprojekt pågår i
Kenya, Tanzania och Mozambique.

För treårsperioden 1978-80 har 50 miljoner
amerikanska dollar beviljats i gemensamt bistånd lill jordbrukssektorn i
Mozambique. Det svenska biståndsorganet SIDA skall på de nordiska ländernas
vägnar ombesörja biståndsprojektets administration. Projekten omfattar
utbildning, lantbruk och kooperation.

De nordiska länderna har gemensamma representanter
i väridsbanks-gruppen där särskilt den inlernalionella utvecklingsfonden har
betydelse, liksom i den afrikanska utvecklingsfonden och den asiatiska
utvecklingsbanken. Vidare har de nordiska länderna gemensam representation i
den utvecklingskommitté som nyligen upprättades inom Väridsbanken och
Internalionella valutafonden.

De nordiska länderna har också ett nära samarbete
inom en rad internationella organisationer, först och främsl inom FN:s
generalförsamling, FN:s ekonomiska och sociala råd, FN:s utvecklingsprogram och
FN:s konferens för handel och utveckling. Samarbetet mynnar ofla ut i
gemensamma politiska hållningar som ger de nordiska ländernas ståndpunkter ökad
vikt,

2.17 Jämställdhetsfrägor

Samarbetet om jämställdhet har fortsatt inom
kontaktgruppen för jämsiälldhelsfrågor samtidigl som jämslälldhetsaspekter
också har betonats inom ministerrådets övriga samarbelsområden.

Som en uppföljning av 1976 års kartläggande
utredning om lagstiftning som skydd för jämställdheten mellan kvinnor och män
hölls i juni 1977 ett seminarium där lagstiftning som medel i jämställdhetsarbetet
diskuterades. Under sista halvåret startades ett projekt om massmedia och
jämställdhet som skall kartlägga existerande forskning om massmedias funktion i
jämställdhelssammanhang och studera behovet av framtida forskningsinsatser,

Ell förslag lill program för samarbetet på
jämställdhelsområdet diskuterades vid Nordiska rådets 26:e session. Programmet
kommer att fastställas av samarbetsministrama under år 1978 med hänsynslagande
till de synpunkter som framfördes vid sessionen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:173 17

2.18
Kontakter med arbetsmarknadens parter

Kontakterna mellan ministerrådet och
arbetsmarknadens parter har vidare utvecklats under år 1977, Parterna har
fungerat som remissorgan till ministerrådet i en rad frågor, bl, a, i samband
med samarbetet rörande jämställdhets-, turist- och miljövårdsfrågor.

Genomförandet av programmet för det nordiska
samarbetet på arbetsmarknadsområdet sker i kontakt med arbetsmarknadens
parter. Parternas organisationer har bl, a, medverkat i undersökningen av
arbetskraftens och kapitalels röriighet i Norden samt i det nordiska projektet
om företag med s, k, grå arbetskraft.

De har också deltagit i projektverksamheten på
andra samarbetsområden, såsom frågor om de multinationella förelagens roll i
Norden, jämställdhelsområdet, projektprogrammet för vuxenutbildning och ett
symposium om betald studieledighel. De har dessutom haft nära kontakt med
arbetet rörande vidareutbildning och utbildning av ungdom i 16-19 års ålder.

1 oktober 1977 hölls ett möte mellan
samarbelsminslrarna och arbetsmarknadens parter där man diskuterade
ministerrådets program, det nordiska samarbetets ekonomi och konsekvensema av
en betydande arbetstidsförkortning, I november hölls ett möte mellan
arbetsmarknadsministrarna och parterna. Del var särskilt
sysselsäliningssitualionen och den ekonomiska situationen som diskuterades.

3.
Ministerrådets budget för 1979 m. m.

Jag redogör inledningsvis för utfallet av
minsterrådets budget för år 1976 och 1977 samt för budgeten för år 1978,

Ministerrådets verksamhet under 1976 gav ett
budgetmässigl överskott på 2 706 437 norska kr. Av dessa har ministerrådet
beslutat utnyttja sammanlagt 2 121 000 norska kr, för tilläggsanslag till 1977
års budget. Dessa användes till finansiering av ett antal projekt som inte
kunde förutses när budgeten fastställdes. Det gäller bl, a, projekt rörande
kärnsäkerhet, fortsättningen av den nordiska råvaru- och resursulredningen,
utvärdering av det regionalpoiitiska samarbetet, forsknings- och
utredningsprojekt på energiområdet, projekt rörande byggbestämmelser samt
vägforskning. Återstoden av överskottet har kredilerats medlemsländerna.

Även 1977 års budget har gett ett bokföringsmässigt
överskott. Räkenskaperna för 1977 har ännu inte godkänts och överskottets
storlek är således ännu inte fastställt. Ministerrådet har emellertid fattat
beslut om att använda 1,9 milj, norska kr. av överskottet lill att under 1978
finansiera en del av de fortsatta utredningama om en ev. nordisk TV-satellit.

1 mars 1977 fastställde nordiska ministerrådet sin
allmänna budget för år 1978. Denna budget omfattar utgifter om totalt 49,4
milj. norska kr., varav 25 milj. avser medel för projekt, 13,8 milj. medel för
institutioner samt

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:173 18

sammanlagt
10,6 milj. kostnaderna för sekretariatet i Oslo, I samband med budgeten
fastställdes också s, k. indikativa ramar för projektverksamheten på olika
områden. Senare har ministerrådet beviljat medel til konkreta projekt inom
dessa ramar.

Jag
övergår nu till ministerrådets budget för 1979.

Ministerrådet har den 31 mars 1978 enats om en
budget för år 1979 på 79 782 000 norska kr. vilket är en ökning i förhållande
till år 1978 pä ca 30,3 milj. norska kr. Av utgifterna avses en del läckas
genom ministerrådets inkomster under 1979 av räntor och avgifter som de
anställda vid minister-rådssekretarialet har att erlägga i stället för norsk
inkomstskatt. Kostnaderna för nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg
förskotteras av ministerrådet och fördelas året efter på medlemsländerna i
förhållande till andelen utnyttjade elevplatser. På liknande sätl betalas
kostnadema för ett projekt rörande njurtransplantation av sjukvårdshuvudmännen
i förhållande till utnyttjandet. Dessutom får ministerrådet under år 1979
intäkter i form av överskott från verksamheten vid Nordiska institutet för
odontologisk materialprovning år 1977. Sammanlagt beräknas dessa intäkter till
8 182 000 norska kr. Återstoden 71 600 000 norska kr. avses bli läckt genom
bidrag från de nordiska länderna.

Av utgifterna gäller 11,7 milj. norska kr. medel
för administration, 39,2 milj. medel för institutioner och 29,0 milj. medel för
projekt.

3.1
Administration

De medel som upptagits för administration avser
främsl kostnaderna för sekretariatet i Oslo. Dessa kostnader beräknas öka från
sammanlagt 10 571 000 norska kr, till sammanlagt 11 427 000 norska kr. Ökningen
beror främsl på beräknade löneökningar för personalen och andra kostnadsökningar.
Dessutom avses personalen utökas med en sekreterare. Därefter uppgår
sekretariatets personal lill sammanlagt 36 personer,

I administrationsbudgeten har också beräknats 250
000 norska kr, för en stipendieordning för nordiskt tjänslemannautbyte som
avses inledas under år 1979,

Ministerrådets ställföreträdarkommilté tillsatte
1975 en arbetsgrupp för alt bl, a, föreslå hur ett effektiviserat
tjänstemannaulbyle skulle organiseras. Arbetsgruppen har under år 1977 lämnai
över förslag om ett gemensamt system för ijänstemannaulbylet mellan de nordiska
länderna. Förslaget går ut på all ell begränsat anlal tjänstemän under en viss
tid skulle kunna tjänstgöra i ett annat lands förvaltning. Del anger också ell
system för hur kontakterna mellan länderna i denna fråga skulle ordnas. Under
utbytestjänstgöringen skulle tjänstemannen behålla sin ordinarie lön. För att
täcka bl. a. ökade levnadskostnader föreslås ell syslem med stipendier för fyra
tjänslemän från varje land. Förslaget har remissbehandlats. Regeringen kommer
senare, sedan överenskommelse har iräfTats mellan de nordiska

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:173 19

länderna,
att förelägga riksdagen en proposition om de närmare bestämmelserna för
utbylestjänslgöringen.

3.2
Institutioner

Medel för institutioner har tagits upp med
sammanlagt 39,2 milj. norska kr. mot ca 13,8 milj. norska kr år 1978. Innan
ministerrådets budget skapades finansierades de flesta gemensamma nordiska institutionerna
direkt genom nationella bidrag i olika former. Ett par institutioner infördes
på ministerrådets budget under de första åren. År 1975 uppdrog ministerrådet
åt sekretariatet atl utreda frågan om införande av flera institutioner på
ministerrådets allmänna budget. Härigenom skulle uppnås större överskådlighet
över det nordiska samarbetet, större möjligheter lill samordning av arbelel,
till prioritering och till rationalisering. Denna ordning har redan genomförts
på kulturområdet. Sedan sekretariatet gjort en första utredning och ett anlal
institutioner hade avgett remissyttranden över den beslöt minislerrådel hösten
1976 all fr. o. m, år 1978 införa fyra institutioner på ministerrådets budget,
I december 1977 beslöt ministerrådet att fr. o. m. år 1979 års budget införa
ytterligare fyra institutioner nämligen nordiska industrifonden, nordlesl,
nordiska statistiska sekretariatet och nordiska kommittén för byggbestämmelser.
Sammanlagt uppgår alltså antalet institutioner på ministerrådets allmänna budget
lill tio. Frågan om införande av ytteriigare institutioner på budgeten ulreds
vidare.

Medlen lill institutioner fördelar sig på följande
sätl i lusen norska kr. Jag anger också kostnader för år 1978 och del anslag
som respektive institution begärt för år 1979.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:173 20

1978 Anslag

1979 Institutionen

1979

Ministerrådet

Nordiska statistiska sekretariatet

895

906

973

Nordiska samarbelsorganet för drogforskning

247

-

-

Nordiska läkemedelsnämnden

691

855

828

Nordiska hälsovårdshögskolan

4600

5 540

5 145

Nordiska institutet för odontologisk materialprovning

4 407

5 297

4 950

Nordiska
industrifonden

11400

17 100

17 581

Nordtesi

5 016

1902

Nordiska kommittén för byggbestämmelser

1682

352

Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning

796

4 630

1 125

Nordiska skogsarbetssludiers råd

1891

2 364

2 144

Reserv
för instiiuiioner

1 150

4 155

Summa

13 782

39 155

Beträffande det nordiska samarbetsorganet för
drogforskning pågår en utvärdering av verksamheten och en utredning av
möjligheterna lill sammanslagning med nordiska nämnden för alkoholforskning,
vars verksamhet finansieras över ministerrådets projektbudget. I avvaktan på
ell minisierrådsbeslut, som vänlas under loppet av år 1978, har medel för dessa
organs verksamhet tillförts reserven för institutioner. Beloppet för drogforskningsorganet
år 1978 avserbara första halvåret. Medel förändra halvåret 1978 finns upptagna
i reserven för detla år.

Ministerrådet beslutade under hösten 1976 om en
större omorganisering och utbyggnad av verksamheten vid Nordiska
hälsovårdshögskolan i Göteborg. Utbyggnaden, som ska ske successivt under flera
år med början år 1978, redovisades i propositionen om nordiska ministerrådets
budget för år 1978. Under år 1979 avses inte någon utökning av verksamheten
ske.

Nordiska fonden för teknologi och industriell
utveckling (nordiska industrifonden), bildades den I juli 1973 enligt
överenskommelse mellan de nordiska länderna (prop. 1973:79, NU 1973:35, rskr
1973:138). Den syftar till att främja tekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete med industriell inriktning och av gemensamt intresse för ivå
eller flera nordiska länder. Sedan starten t. o. m. år 1978 har fonden totalt
tillförts 50 milj. svenska kr. Fondens sekretariat är föriagt lill Stockholm.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:173 21

Fonden hade till september 1977 mottagit 150
projektförslag. Beslut hade faltals om slöd lill 88 projekt med sammanlagt 39,4
milj. svenska kr. De största insatserna har gjorts inom verkstadsindustrin,
livsmedelsindustrin samt massa- och pappersindustrin. En speciellt kraftig
ökning har sketl inom arbetsmiljöområdet.

Under år 1976-1978 har fonden dessutom
administrerat projekt rörande forskning och utveckling av betydelse för
energihushållningen. För detta ändamål har medel anslagils över Nordiska
ministerrådels budget. Under år 1978 uppgår kostnaden till ca 3,0 milj. norska
kr.

Ministerrådet beslöt i november 1976 att del skulle
göras en utredning om fondens framtida verksamhet. Under år 1977 framlade
fonden en rapport med en rad förslag om inriktningen och omfånget av fondens
framlida verksamhet.

Ministerrådet enades i november 1977 om att fonden
även i fortsättningen skall lägga stor vikt vid att stimulera teknologiskt
samarbete mellan nordiska industriförelag. Fondens verksamhet bör därvid
inriktas på all stödja dels tekniska utvecklingsprojekt mellan enskilda
industriföretag dels bransch-eller teknikinriktade projekt som avser all lösa
problem av central betydelse för vissa industrisektorer.

Utöver den industriellt inriktade verksamheten
skall fonden också i fortsättningen ansvara för forsknings- och
utvecklingssamarbete inom de sektorer av energiområdet där nordisk samverkan ej
tillvaratas av andra organ.

Nuvarande indelning i prioriterade insatsområden
skall från och med 1979 ersättas med en indelning i följande
verksamhetsområden: Produkt- bch processulveckling, bransch- och teknikinriktad
verksamhet, provning, standardisering, mätteknik och energiteknik.

Fonden borde tillföras medel som minsl motsvarar
den nuvarande nivån. Från och med år 1979 borde de medel som avses för de
forsknings- och utvecklingsprojekt på energiområdet som fonden administrerar
inräknas i fondens ordinarie medel. Fonden borde därför under år 1979 tillföras
15 milj. svenska kr. och borde ha bemyndigande alt ingå fleråriga förpliktelser
utöver tillgängliga medel med högst 7,5 milj. svenska kr. för år 1979 och högst
4,5 milj. för år 1980. För svensk del innebär detta åtaganden på 3 218 000
resp. I 931 000 kr

Genom att industrifonden införs på ministerrådets
allmänna budget kommer del särskilda anslaget för fonden under sjuttonde
huvudtiteln att utgå.

Nordtest som inrättades samtidigt med
industrifonden har hittills finansierats genom bidrag från fonden. Även i
fortsättningen kommer nordtesi få bidrag från industrifonden för projekt på det
industriella området. Hämtöver kommer nordtesi under ett egel kapitel i
budgeten fä anslag för sin administration saml för projektverksamheten på andra
områden än del industriella.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:173 22

Nordiska kommittén för byggbestämmelser har
hittills inte haft någon egen budget. De dellagande myndigheterna har i stället
bistått med personal för olika projekt och ministerrådet har också finansierat
projekt över sin projektbudgel. Genom budgeten för år 1979 flr kommittén medel
för en heltidsanställd huvudsekreterare med biträden. Projektverksamheten finansieras
tills vidare som hittills.

Det har också väckts förslag om alt inrätta en
nordisk genbank för jordbruks- och trädgårdsväxter som skulle finansieras över
ministerrådets budget. Ministerrådet har ännu inte fatlat beslul om detla, men
medel har reserverats på budgeten för 1979.

Allteftersom växtförädlingen utvecklas ersätts del
gamla, varierande lokalsortmalerialet inom jordbmket med nya, genetiskt sett
enhetliga sorter med hög produktion och kvalitet. Nackdelen är dock att den
genetiska variationen, som gjort den enorma intensifieringen av
livsmedelsproduktionen under de senasie åren möjlig, snabbt krymper.

Enligt den svenska utredningen "Genbank för
jordbmk och trädgårdsnäring" (Ds Jo 1975:5) kan vi vänta oss att de
genetiskt sett enhetliga sorterna i ökande utsträckning kommerati drabbas av
bl. a. växtsjukdomar. Försvaret mot detta är förädling med hjälp av de gamla
lokalsorterna eller annat primitivt material.

1 det europeiska genbanksnätel - där två genbanker
redan är i funktion -skulle den nordiska genbanken utgöra den tredje och sista
länken och svara för det nordeuropeiska variationsområdel.

3.3
Projekt

Beträffande projektmedel harämbelsmannakommittéerna
inkommit med ansökningar om sammanlagt ca 29,5 milj. norska kr. Det belopp
minislerrådel har enats om, 29,0 milj. norska kr. är 4,0 milj. norska kr.
högre än år 1978. Viss verksamhet som hittills har finansierats över
projektbudgeten kommer i fortsättningen att finansieras över
institutionsbudgeten. Det gäller forsknings- och utvecklingsverksamheten på
energiområdet och samarbetsnämnden för alkoholforskning. Kostnaden för denna
verksamhet uppgår år

1978 till
ca 3,2 milj. norska kr Om hänsyn tas till detta innebär budgeten för år

1979 en
ökning av projektverksamheten med 7,2 milj. norska kr. Den

genomsnittliga prisökningen mellan 1978 och 1979 har beräknats till ca 8 %.

Följaktligen skulle volymökningen av projektverksamheten uppgå till ca

23%.

Medlen är avsedda för såväl fortsättning av
pågående projekt som igångsättning av nya projekt under år 1979. Samtidigl med
budgeten fastställer minislerrådel indikativa ramar förde olika områdena. Med
ledning av dessa skall ämbeismannakommiltéerna utarbeta ansökningar för de
konkreta projekten. För huvuddelen av dessa beviljar ministerrådet medel strax
före budgetårets början. För år 1979 har avsatts en särskild reserv på 2,4

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:173 23

milj. norska kr. för att täcka prisökningar mellan 1978
och 1979 samt för att justera projektbudgeten i förhållande lill den senaste
norska devalveringen. Slutligen har avsatts en reserv på 3,4 milj. norska kr.
för projekt som kan bli aktuella senare under 1979. Av dessa har ministerrådet
beslutat avsätta 600 0(X) norska kr. för slöd lill bokbussverksamhel mellan
svenska, norska och finska gränskommuner.

För 1978 och 1979 har ministerrådet
fastställt följande indikativa ramar. Jag anger i båda fallen kostnader i 1978
års beräknade prisnivå.

1978 1979

s. 22 Kontrollera mot PDF

Allmänna utredningar

Socialpolitik

Arbetsmarknad

Arbetsmiljö

Miljövård

Jämställdhet
mellan män och kvinnor

Handelspolitik

Industri- och energipolitik

Kärnsäkerhet

Byggsektorn

Regionalpolitik generellt

Regionalpolitik
Nordkalotten

Turism
Nordkalotten

Konsumentfrågor

Samfärdsel

Trafiksäkerhet

Turism

Summa

Prisökning Allmän reserv

Summa

216

200

2 268

2 000

2 106

2 200

1 728

1900

1750

1900

216

250

292

600

3 024

700

2 160

3 700

1620

1650

1944

2000

688

700

243

2 197

2 200

1674

2000

432

500

465

600

22 983

23 100

_

2 425

2000

3 425

25 000

28 950

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kapitlet handelspolitik avser vissa
projekt rörande handelsprocedurer. Minskningen inom kapitlet industri- och
energipolitik beror på att forsknings- och utvecklingsverksamheten på
energiområdet har överförts till nordiska industrifonden. För
projektverksamheten på kämsäkerhetsområdet antog ministerrådet ett flerårigt
program under år 1976.

4.
Föredraganden

Jag har kortfattat redogjort för
del nordiska samarbetet under år 1977 inom ramen för nordiska ministerrådet. En
mera utförlig redogörelse har lämnats i den berättelse rörande det nordiska
samarbetet, som ministerrådet har överiämnat lill Nordiska rådet.

Det nordiska samarbetet har under
de senasie årtiondena blivit ell begrepp inte bara i de nordiska länderna ulan
också i vår omvärid. Del lorde vara unikt

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:173 24

alt
en grupp länder har lyckats uppnå ett så omfattande och långtgående samarbete
med bibehållande av sin nationella suveränitet. En av förutsättningarna för
detta har säkerligen varit del starka folkliga slöd som samarbetet åtnjuter.
Den positiva gmndinställnlng som finns hos allmänheten har förankrats
ytteriigare genom de nordiska kontakter som förekommer mellan folkrörelserna
och genom den verksamhet Föreningarna Norden bedriver. Det är emellertid
fortfarande en viktig uppgift för ministerrådet atl nå ut lill allmänheten med
information om del nordiska samarbetets syften och resultat. En annan väsentlig
faktor är atl del nordiska samarbetet har accepterats av samtliga politiska
partier och atl partipolitiska skiljelinjer sällan är avgörande i diskussioner
av konkreta frågor. Del förslag till sammanfallande program för del nordiska
samarbetet som nordiska minislerrådel förelade Nordiska rådet vid dess senaste
session visar hur stor bredd samarbetet har uppnått och hur långtgående
enigheten är både inom och mellan länderna om målen för samarbetet. Det lorde
vara första gången fem självständiga nationer samlar sig kring ett gemensamt
samarbelsprogram på ett så stort antal viktiga samhällsområden. Programmet ger
också en god gemensam grund för mera konkreta, framtidsinriktade åtgärder.

Enligl min uppfattning finns det väsentliga områden
där samarbetet skulle kunna utvecklas ytterligare. Under år 1977 har den
nordiska råvaru- och resursulredningen lagt fram sin andra rapport i vilken man
pekar på en rad områden där del kan finnas förutsättningar för ett fördjupat
samarbete på relativt kort sikt. Det är väsentligt atl dessa studier fullföljs
samtidigl som man söker efter nya områden där samarbetet kan utvecklas vidare.
Ett annat viktigt samarbetsområde gäller energin och då särskill utvecklingen
av alternativa energikällor. Detta arbete kräver stora insatser och de fem
länderna bör därför gemensamt ha större möjligheter atl ställa upp med resurser
för delta än vad varje land förmår göra för sig. Den överenskommelse om
gränskommunall samarbete som ingicks under år 1977 ger också möjligheter till
ett mer konkret samarbete i praktiska frågor. Den nordiska investeringsbanken
som inledde sin verksamhet år 1978 och har beviljat lån till bl. a.
elkraftsförsörjning, ferrolegerings-, data- och bilindustri, har goda
fömtsättningar att stimulera ett ytteriigare samarbete mellan företag i de
nordiska länderna.

Jag
övergår nu lill alt behandla budgeten för år 1979.

Den budget som ministerrådet har fastställt för år
1979 uppgår till ca 79,8 milj. norska kr. vilket är en ökning i förhållande
till år 1978 med ca 30,3 milj. norska kr. Budgeten upptar emellertid vissa
verksamheter som tidigare har finansierats genom direkta nationella bidrag.
Kostnaden för dessa uppgår 1978 lill ca 12,3 milj. norska kr. Ökningen är
således ca 29 96 eller, med de antaganden som har gjorts om prisökningen mellan
1978 och 1979, volymmässigt ca 20 %.

Medlen för administration uppgår till ca 11,7 milj.
norska kr. mot 10,6 milj. för år 1978. Ökningen beror främsl på väntade löne-
och kostnadsökningar.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:173 25

Dessutom
utökas personalen vid minislerrådssekrelarialet i Oslo med en sekreterare.
Härutöver avsätts 250 000 norska kr. för ett slipendiesyslem för nordiskt
tjänslemannautbyte som avses inledas under år 1979.

Institutionsbudgelen ökar från 13,8 lill 39,2 milj.
norska kr. och blir därmed den tyngsta poslen i ministerrådels allmänna budget.
Ökningen beror främsl på att minislerrådel har beslutat att föra in ell anlal
institutioner, vars verksamhet hittills har finansierats genom direkta
nationella bidrag, på ministerrådets allmänna budget. Som ett första steg
beslöt ministerrådet hösten 1976 att föra in fyra institutioner fr.o. m. 1978
års budget. Nu har ministerrådet beslutat atl fr.o. m. 1979 års budget föra in
ytteriigare fyra institutioner. De institutioner del gäller är nordiska industrifonden,
nordtest, nordiska statistiska sekretariatet och nordiska kommittén för
byggbestämmelser.

Jag anser det väsentiigt atl arbetet med att föra
in fler institutioner pä ministerrådels budget fortsätter. Härigenom skapar man
större överskådlighet och bälte redovisning av det nordiska samarbetet och
tillmötesgår därmed ett önskemål från Nordiska rådet. Det ger också bättre
fömtsättningar för en prioritering och samordning av de olika
samarbetsområdena saml för rationalisering. Motsvarande åtgärder har redan
genomförts inom kulturområdet.

För en av de som redan finns på ministerrådets
budget, nordiska samarbelsorganet för drogforskning, pågår en utvärdering och
utredning av möjligheten atl slå samman del med nordiska nämnden för
alkoholforskning. I avvaktan på ministerrådsbeslut om detla har medel för båda
organen avsatts i reserven för institutioner.

I enlighet med tidigare minisierrådsbeslut kommer
verksamheten vid den nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg all byggas ut
successivt under flera år.

Nordiska industrifonden skapades 1973 fören
prövotid av fem år. Fonden har sedan starten fem gånger tillförts ett
kapitaltillskott på 10 milj. svenska kr. Sedan en utvärdering gjorts har
ministerrådet beslutat alt verksamheten ska fortsätta. Fondens verksamhet bör
därvid inriktas pä alt stödja dels tekniska utvecklingsprojekt mellan enskilda
industriföretag, dels bransch- eller teknikinriktade projekt som avser lösa
problem av central betydelse för vissa industrisektorer. Utöver den
industriellt inriktade verksamheten skall fonden ansvara för forsknings- och
utvecklingssamarbete inom de sektorer av energiområdet där nordisk samverkan
inte tillvaratas av andra organ. Till följd av denna utvidgning av verksamheten
bör fonden under år 1979 tillföras 15 milj. svenska kr. och fl bemyndigande att
ingå fleråriga förpliktelser utöver tillgängliga medel med högst 7,5 milj.
svenska kr. för 1979 och högst 4,5 milj. svenska kr. för 1980. För svensk del
innebär detta åtaganden på 3 218 000 resp. I 931 000 kr för 1979 och 1980.

Nordlesls verksamhet har hittills i sin helhet
finansierats av industrifonden. Även i fortsättningen avses Nordtest fl ett
bidrag från Nordiska

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:173 26

industrifonden.
Bidraget skall då avse projekt på det industriella området. Nordlesls
administration och övriga projektverksamhet ska däremot finansieras över ett
eget kapitel på ministerrådets budget.

Den nordiska kommittén för byggbestämmelser flr
genom budgeten en fast huvudsekreterare med biträde.

Del har väckts förslag om upprättande av en nordisk
genbank för jordbruk och trädgårdsväxter. Ministerrådet har ännu inte fattal
beslul om delta, men medel för ändamålet har avsatts i reserven på
ministerrådets budget.

För projektverksamheten under budgetåret 1979 har
de olika ämbeismannakommiltéerna och vissa andra samarbelsorgan ansökt om
sammanlagt 29,5 milj. norska kr. Efter överläggningar med Nordiska rådels
budgetkom-milté beslöt minislerrådel om en totalram på 29,0 milj. norska kr. I och
med budgeten för 1979 kommer vissa projekt som 1978 kostar ca 3,2 milj. norska
kr. all överflyttas till inslitulionsbudgen. Med hänsyn lagen till detta, och
till den beräknade prisökningen mellan 1978 och 1979, kan den volymmässiga
ökningen av projektverksamheten uppskattas lill ca 23 %. Ministerrådet har
angivit indikativa ramar om 23,1 milj. norska kr. för projektverksamheten på
olika områden samt en reserv på 3,4 milj. norska kr., vilken är avsedd för nya
projekt som aktualiseras under året. För att öka ministerrådets handlingsfrihet
har denna reserv grjots större än föregående år. Härtill kommer en särskild
reserv för beräknade prisökningar mellan åren 1978 och 1979.

Den projektbudgel minislerrådel har fastställt
innebär all del på nästan alla samarbelsområden har skapats ett visst utrymme
för utökning av verksamheten. Utrymmet för nya projekt ökar genom atl flera
gamla projekt kommer atl avslutas under år 1978 samt genom atl ministerrådet
har ökt reserven för projekt.

Tolalt uppgår kostnaden för ministerrådets allmänna
budget under år 1979 till 79 782 000 norska kr. Från detta belopp skall avdrag
göras för ministerrådets beräknade inkomster under samma år vilka uppskattas
till sammanlagt 8 182 000 norska kr. Återstoden, som skall täckas med nationella
bidrag, omfattar sålunda 71 600 000 norska kr.

Ländernas bidrag till ministerrådets budgetar
betalas enligt en fördelningsnyckel grundad på förhållandet mellan ländernas
bmtlonationalprodukler. I december 1975 fastställde ministerrådet följande
fördelning för åren 1977-1979: Danmark 23,4 96, Finland 15,8 %, Island 0,9 %,
Norge 17,0 96 och Sverige 42,9 96. Sveriges andel av de nationella bidragen
utgör 30 176 0(X) norska kr., vilket enligt nuvarande växelkurs motsvarar 26
677 193 svenska kr.

Härtill kommer den svenska andelen av kostnaderna
för nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg under år 1978 som har förskotierats
av ministerrådet. Andelen beräknas efter utnyttjade elevplatser och är ännu
inte känd. Jag beräknar därför samma andel som den svenska andelen av
ministerrådels budget, dvs. 42,9 % av kostnaden som är 4 300 000 norska kr.
Enligl nuvarande växelkurs motsvarar detla 1 602 122 svenska kr

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:173 27

Slutligen föreslår jag att den svenska andelen av
kostnaden fördel nordiska statistiska sekretariatet i Köpenhamn las upp under
delta anslag redan från början av budgetåret 1978/79. Kostnaden för
verksamheten under andra halvåret 1978 är 178 172 svenska kr

Sammanlagt uppgår således kostnaderna under delta
anslag till 28 457 486 kr.

Medlen bör anvisas i stalsbudgeten för budgetåren
1978/79. Då nordiska ministerrådets budget avser kalenderåret 1979, kan det
svenska bidraget delvis komma att behöva betalas ul efter det svenska
budgetårets utgång.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag
all regeringen föreslår riksdagen att

1.

till Nordiska ministerrådets allmänna budget för
budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 28 457 000 kr.

2.

bemyndiga regeringen alt medge att stöd lämnas av
Nordisk fond för teknolog och industriell utvecklmg, vilket inberäknal löpande
beslul för Sveriges del innebär åtaganden om högst 3 218 000 kr. under år 1979
och högst 1 931 000 kr. under år 1980.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens
överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Bet. 1978/79:KrU33 med anledning av propositionen 1978/79:203 om Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1980 jämte motioner s. 3 om s. 17 i texten
  2. Bet. 1977/78:UU15 med anledning av propositionen 1977/78:173 om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1979 m. m. i texten
  3. Prop. 1978/79:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1979/80. i texten
  4. Prop. 1978/79:206 om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m.m. s. 3 i texten