Sök i Ratio Lex

om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m.m.

22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:206, om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:206

Regeringens proposition

1978/79:206

om nordiska
ministerrådets allmänna budget för år 1980 m. m.;

beslutad
den 29 mars 1979

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

BERTIL
HANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen begärs raedel för att belala Sveriges andel av kostnaderna för
den verksamhei, som finansieras över del nordiska ministerrådets allmänna
budget för år 1980. Den allmänna budgeten omfaltar inte del nordiska
kultursamarbetet för vilket en särskild budget finns. I propositionen lämnas
vidare en redogörelse för del nordiska samarbele som har bedrivits inom
ministerrådets verksamhetsområde år 1978.

1
Riksdagen 1978179.1 saml Nr 206

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:206

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-29

Närvarande: statsministern Ullslen. ordförande, och slalsråden
Sven Romanus, Mundebo, Wikström. Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund,
Lindahl, Winther. De Geer. Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: slatsrådel Hansson

Proposition om nordiska ministerrådets allmänna budget för
år 1980 m.m.

I prop. 1978/79: 100 (bil. 14 s. 30) har regeringen
föreslagit riksdagen all. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1979/80 beräkna ell
förslagsanslag av 28457 000 kr. Jag anhåller nu atl få la upp denna fråga.

1 Inledning

Del nordiska minislertådel inrättades år 1971 genom en
revision av den år 1962 ingångna samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska
länderna (Helsingfors-avlalel). Den 12 april 1973 ingicks elt avtal mellan de
nordiska länderna om upprättande av del nordiska ministerrådets sekretariat i
Oslo. Upprättandel av ministerrådssekrelariatet godkändes för Sveriges del av
riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973: 121, UU 1973: 13, rskr 1973: 245).
Verksamheten vid sekretariatet inleddes den I juli 1973.

I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en
budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras av
sekretariatet. Denna budget, nordiska ministerrådels allmänna budget, omfatlar
inte del nordiska kultursamarbetet, för vilket ministerrådet i samraansättningen
kullur- och undervisningsministrarna, fastställer en särskild budget. Den
omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som
finansieras över de nordiska ländemas biståndsprojekt och inle heller
samarbetet genom Nordiska invesleringsbanken som upptas under den sjunde
huvudtiteln.

Fr. o. m. år 1975 omfattar ministerrådets allmänna budget eU
kalender-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:206 3

år. Medel för verksamheten under år 1979 anvisades av
riksdagen den 29 maj 1978(prop. 1977/78:173. UU 1977/78:15. rskr 1977/78:351).

Enligl reglemente för nordiska ministerrådets budget
(allmänna budget och kullurbudget). beslutat av nordiska ministerrådet den 18
februari 1979 (samarbetsministrarna) och den 15 januari 1979 (kullur- och
undervisningsministrarna), fastställer ministerrådet budgeten i mars under
förbehåll av de nationella parlamentens godkännande. Reglementet gäller från
den I januari 1979,

Den 12 mars 1979 faslställde nordiska minislertådel den
allmänna budgeten förär 1980. Dessförinnan hade överläggningar om budgetens
omfattning och om prioriteringar hållits mellan ministerrådet i
sammansättningen samärbetsministrama och Nordiska rådets budgetkommitté.

Den budgetprocedur ministerrådet har fastställt innebär
för svensk del bl.a. atl förslag inle kan föreläggas riksdagen inom den lid
under vilken propositioner normall ska lämnas lill riksdagen. Motsvarande
gäller för budgeten för del nordiska kultursamarbetet.

Inledningsvis lämnar jag en översiktlig redogörelse för
det nordiska samarbetet under år 1978 inom ministerrådets hela
verksamhetsområde, dvs. även kulturområdet som inte omfattas av den allmänna
budgeten. Därefier redogör jag närmare för ministerrådels allmänna budget för verksamhelen
under år 1980.

Chefen för utbildningsdepartementet har den 29 mars i år
anmält frågan om 1980 års verksamhelsbudgel för det nordiska kultursamarbetet m.m.
(prop. 1978/79: 203).

2 Det nordiska samarbetet under år 1978

Nordiska minislertådel har under år 1978 fortsatt sin
arbete alt förverkliga existerande avtal och all utarbeta handlingsprogram för
olika samar-betsseklorer. Under året tillkom handlingsprogram för det nordiska
samarbetet inom miljövårdsområdet, inom turistområdet samt för jämslälldhetsfrågor.
Förslag lill konsumenlpolitiskt program har uppgjorts och ell nylt program för nordiskl
regionalpolitiskt samarbele utarbetats.

En ny fördelningsnyckel för de nordiska ländemas bidrag
för verksamhetsperioden 1980-1982 har beslutals. Ministerrådets totala budget
har ökal avsevärt främst på grund av alt flera nordiska insiitutioner förts in
under ministerrådets budget bl.a. för atl öka möjligheten till överblick över
det totala nordiska samarbelel. Den I januari 1979 inleddes verksamhelen vid

en nordisk genbank i Lund för bevarande av jordbruks- och
trädgårdsväxter:

en nordisk institution för alkohol- och narkotikaforskning
(bildad genom sammanslagning av Nordiska samarbetsorganet för drogforskning
och Nordiska nämnden för alkoholforskning).

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 206 4

Genom en formell omorganisation har Nordiska medicinalslalisliska
kommittén och Nordiska socialstatislikkommiltén från och med den I januari
1979 permanent knuiits till Nordiska socialpolitiska kommillén.

På kulturområdet har det nordiska konstcentrel i
Helsingfors och det nordiska språksekretarialel i Oslo påbörjat verksamheten.
En tvåårig försöksverksamhet inom vuxenutbildningen har avslutats och beslut
fattats om fortsalt arbete och fördjupning av vissa oraråden.

Utredningarna om den nordiska radio- och TV-salelliten
fortsatte under år 1978. Etl konkret beslutsunderiag beräknas föreligga juni
1979.

Den sista andelen i Nordiska investeringsbankens
grundkapital har inbetalats av de nordiska ländema.

Det största projektet hittills på ministerrådets allmänna
budget avslutades vid årsskiftet 1978-79 nämligen NORDKOLT-projektel som
redovisar och bedömer utvecklingsmöjlighelema för olika persontransportsy-slem.
Det största projektet på den allmänna budgeten 1979 gäller kämsä-kerhetssamarbetet
inom områdena kvalitetskontroll, kontrollrumsutformning, avfallsfrågor och
radioekologi.

Andra centrala, delvis avslutade projekl berör
ungdomsarbetslösheten, gränsregionalt samarbele och konkurrensförhållandena
mellan de nordiska ländema. Under år 1979 vänlas bl.a. undersökningar rörande
gemensam nordisk projeklexport respektive om kapitalets och arbetskraftens
rörlig-hel tilldra sig iniresse.

De makroekonomiska frågoma ägnades slor uppmärksamhet
under Nordiska rådels session i Oslo 1978. Nordiska ministerrådet beslöl all

a)
la initiativ
till att utarbeta en översikt över de viktigaste studier, utredningar m.m. som
för närvarande utförs nationellt och intemationellt kring de ekonomiska
huvudproblemen i vår del av världen;

b)
evenluelll
komplettera delta med ytterligare material för att fä en så realistisk bild som
möjligl av situationen i Norden;

c)
försöka
ytterligare stärka samordningen av den ekonomiska politiken i Norden och skapa
starkare grund för nordiskl inflytande på intemationell ekonomi.

En rapport från finans- och ekonomiministrama förelåg vid
Nordiska rådets session i Stockholm februari 1979. I denna föreslogs bl. a. aU
eU ekonomiskt forskningsråd skulle upprällas (varom ministerrådet faUade
beslut i februari 1979). Vidare föreslogs atl utredningsarbetet skulle fortsäUas.

En genomgång av de viktigasie nordiska samarbetsfrågoma
skedde då de nordiska slalsminislrama möttes den 9 november 1978 i Köpenhamn,
då även de nordiska samarbetsminislrarna deltog. Ekonomi och sysselsättning,
den strukturella krisen i de nordiska ländemas näringsliv, strävandena atl
skapa mera stabila valutaförhållanden, gemensam nordisk projektexport, regionalpoliliska
problem saml ökad satsning på forskning och utveckling hörde till de tema som
blev föremål för diskussion.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:206 5

2.1 Den nordiska inve,sterlngsbanken

Nordiska investeringsbanken framlade sin
verksamhetsberättelse över bankens 19 första månader för Nordiska ministerrådet
i februari 1978.

Bankens uppgift är alt ge lån och slälla garantier på
bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn föratt
genomföra investeringsprojekt och export av nordiskl iniresse.

Bankens grundkapital uppgår lill ca 400 milj. SDR (särskilda
dragningsrätter, motsvarande ca 2.66 miljarder Nkr) varav 100 milj. SDR
inbetalats till banken. De fem nordiska länderna inbetalade sista andelen av
bankens grundkapital den I augusti 1978. Den icke inbetalda delen av
grundkapitalet tjänar som medlemsländemas garanti för bankens förpliklelser.
Banken kan bevilja lån och ge garantier upp lill ell totalbelopp som svarar mot
två och en halv gånger bankens grundkapital.

Ytterligare kapital till utlåning skaffas genom upptagning
av lån på de internationella kapitalmarknaderna. Under 1978 har banken
upptagit tre lån på sammanlagt US $ 75 miljoner. Under året beviljade banken
tolv lån lill elt totall belopp om 91,2 milj. SDR.

Genom beslul av ministerrådet i februari 1979 erhöll invesleringsbanken
viss möjlighet atl ge lån för genomförandet av regionalpoliliska projekt.

2.2 Lagstiftningsfrågor

Mot bakgrund av bl.a. Nordiska rådets rekommendation nr
1/1974 om nordiskt lagsliflningssamarbele saml del av ministerrådet i Cl 1976
framlagda lagstiftningsprogrammet har lagstiftningsarbetet under 1978 inte upptagit)
några projekt utan i stället koncentrerats på all följa upp programmets olika
punkter. Särskild uppmärksamhet har därvid riktals mot de områden som
behandlats i de uttalanden som Nordiska rådel gjorl under den 26:e sessionen
(familjerätt, datalagstiftning och integritetsskydd, ekonomisk kriminalitet,
alternativ till frihetsstraff m. m. ). Liksom under lidigare år har ell beiydande
och brett samarbele förekommit även på områden som inte är direkl upptagna i
lagstiftningsprogrammet.

2.3 Kulturellt samarbete

Även under 1978 har utbildningen av 16 19-åringar utgjort
ett vikligt arbetsfält. Den höga ungdomsarbetslösheten i Norden är
utgångspunkt för den studie rörande utbildning och ungdomsarbetslöshet, som
utgör etl centralt tema i del treåriga projektprogram för del gymnasiala
stadiet som ministerrådet anlog i januari 1978. Studien skall på basis av de ålgärder
som nationellt vidtagits mot ungdomsarbetslösheten ge en bild av kopplingen
mellan utbildnings-, arbeismarknads- och socialpolitiska ålgärder och dessas effekler.
It Riksdagen
1978179. 1 saml. Nr 206

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:206 6

f)cn töista tvåårsperioden av vuxenutbildningssamarbetet
slutförs i början av år 1979. Ministerrådet beslöt i sepiember 1978 om ett
fortsall projektprogram fram till mitten av år 1980. vilket innehåller sex
projekt varav några äi en uppföljning av redan påbörjade projekl. Arbetet
innebär bl. a. revidering och aklualisering av en katalog över forsknings- och
utvecklingsarbete inom det vuxenpedagogiska områdei i Norden, informationsutbyte,
undersökning av korrespondensundervisningens roll i distansundervisningen och
undersökning rörande rekrylering av korttidsutbildade lill vuxenutbildning.

Ministerrådet beslöt i januari 1979 mot bakgrund av ett
förslag lill riktlinjer för kulturbudgelens insatser i det nordiska
forskningssamarbetet om en törsöksordning med nordiska forskarstipendier och
nordiska forskarsymposier perioden I juni 1979 lill ulgången av år 1980.
Vidare beslöl ministerrådet atl undersöka möjligheten att utforma regelbundna
översikter över samnordiska forskningsinsatser. Frågan om en klarare
uppgiftsfördelning mellan nationella forskningsråd och kulluravtalets organ
kommer att behandlas under 1979 och riktlinjer för en sådan uppgiftsfördelning
kommer att utarbetas i samråd mellan ämbetsmannakoraraitlén för nordiskl kulturellt
samarbete och samarbelsminislramas slällföreträdarkoraraitté.

Mot bakgrund av statsministrarnas uttalande i november
1978 om behovet av ett ökat nordiskl forskningssamarbete pågår inom minislertådssek-retariaten
i Köpenhamn och Oslo ell förberedande arbeie för all belysa på vilka områden etl
nordiskt forskningssamarbete skulle innebära elt bättre resursutnyttjande än molsvarande
forskningsinsatser på nationell nivå.

Frågan om nordiskl radio- och TV-samarbete via satellit
utgör en av de mest omfattande inom del allmänkullurella områdei. Nordiska
ministerrådet (kommunikations-, kultur- och utbildningsministrarna) beslöl den
13 mars 1978 alt fortsätta ulredningen om nordisk radio och television via satellit
enligt samma dag antagna direktiv. Utredningen skall bedrivas så atl det senast
den 15 juni 1979 finns eU sådant underiag aU ministerrådet våren 1980, efter
remissbehandling hösten 1979, kan fatta beslut om frågans vidare behandling. Ulredningen
inriktar sig i princip på direktöverföring av samlliga riksomfattande radio-
och TV-program i Norden. Härutöver skall beskrivas alternativet med en
redigerad nordisk kanal sådant del är skisserat i den tidigare statssekreterarrapporten
(NU A 1977:7-9).

I övrigl hänvisas under detla avsnitt lill regeringens proposiiion
1978/79: 203 om 1980 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet.

2.4 Socialpolitik

Ministerrådels år 1977 fastställda samarbetsprogram på
social- och häl-sovårdsområdet har i flera avseenden präglat ulvecklingsarbetel
under år 1978. Den inledande kartläggningen av efter- och vidareutbildning av
so-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:206 7

cial- och medicinalpersonal har slutförts. Verksamheten
vid Nordiska nämnden för alkoholforskning och Nordiska samarbetsorganet för
drogforskning har utvärderats och ministerrådet har beslutat upprätta en ny
nordisk institution för alkohol- och narkotikaforskning från och med den I
januari 1979. Ministerrådet har genomfört en nordisk konferens kring hälso-
och sjukvårdsplaneringen. Från och med den 1 januari 1979 har Nordiska medicinalstatisliska
kommittén och Nordiska socialstatislikkommiltén permanent knutits till
Nordiska socialpolitiska kommittén.

År 1979 kommer liksom år 1978 att karakteriseras av att
flera stora projekt avslutas eller omprövas, bl.a. Nordiska handikappnämndens
verksamhet, ett samnordiskt projekt för klinisk kemi, utredningsarbetet om den
gemensamma arbelsmarknaden för social- och medicinalpersonal samt översynen av
den nordiska trygghetskonvenlionen. Minislertådel har diskuterat konsekvenserna
för hälso- och socialvårds-politiken med anledning av del växande antalet äldre
i samhällel.

FN:s internationella barnår 1979 kommer atl ägnas
uppmärksamhet i flera nordiska samarbetsorgan.

2.5 Arbetsmarknadssamarbete

Silualionen på arbelsmarknaden har stått i centrum för del
nordiska ar-betsmarknadssamarbelet under år 1978. En trepartskonferens om
ekonomi och sysselsättning har anordnats samt en arbetsmarknadspolilisk konferens
hållits med nordiska och internationella experter inom ekonomi och
arbetsmarknadspolitik kring temat full sysselsättning i elt förändrat ekonomiskt
klimat.

En rapport om arbetsmarknadspolitikens mål och medel i
Norden (NU A 1978: I) har
publicerats.

Ministerrådets principprogram från år 1975 förverkligas i
etapper. Resultatet av flera projekl som slutfördes åren 1977 och 1978 har
publicerats i Nordisk Ulredningsserie, bl.a. beträffande ungdomsarbetslösheten,
yrkesvägledning, arbetsmarknadsforskning och utbildning saml arbetsförmedling.

Ejlt nordiskt informationssystem på arbetsmarknadsområdet
igångsattes hösten 1978.

Ungdomsarbetslöshet samt uthyrnings- och
entreprenadverksamheten (s. k. grå arbetskraft) var ämnen för särskilda
utredningar som år 1977 respeklive år 1978 utgjorde underiag för diskussioner
mellan arbetsministrar-

2.6 Arbetsmiljö

Samarbetet under år 1978 har byggt på det handlingsprogram
som minislertådel fastställde november 1977.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 206 8

De nya arbetsmiljölagarna. som nu trätt i kraft i Danmark,
Norge och Sveiige, har slälll ökade krav och förväntningar på del nordiska
samarbetet.

Under år 1978 har arbetsmedicin/yrkeshygien varit den mesl
framträdande sektorn inom samarbetet. Dokumentation av yrkeshygieniska
gränsvärden och den nordiska vidareutbildningen av specialister inom ar-betsmediein
och företagshälsovård ulgör en central del av samarbetet.

Inom området psykosocial arbetsmiljö kan särskilt nämnas
kartläggningen av grundskoleläramas psykosociala arbetsmiljö.

Samarbetet belräffande utarbetandet av skyddsföreskrifter
leds av Styrgruppen för arbetarskyddsföreskrifler.

2.7 Miljövård

Miljövårdssamarbelet omfattar frågor som rör skydd och
vård av den yllre miljön.

Ministerrådet antog i april 1978 eu handlingsprogram för
nordiskt samarbete pä miljövårdsområdet för femårsperioden 1978- 1982.

Projektverksamheten har år 1978 koncentrerats till
delområdena havs-föroreningar, luftföroreningar, trafikbuller, induslribuller,
avfall, produktkontroll, naturvård, miljövårdsforskning och miljödala. Är 1979
kommer projektverksamheten alt fortsätta på samma områden och utvidgas lill områdena
åieranvändning, friluftsliv, nalurresursfrågor och ekologisk planläggning.

År 1978 startades elt projekl kring samordning av
undersökningsverksamheten av föroreningssitualionen i Skagerrak och Kattegatt
där Danmark, Norge och Sverige årligen satsar stora belopp. Projektet kommer
all fonsälla år 1979.

Projektet om övervakningssystem för luftföroreningar har
fortsalt år 1978. Målet är atl genom en samnordisk insats ulveckla raät- och
analysmetoder för atl bidra lill det europeiska syslemet för övervakning av
långtransport av luftföroreningar, speciellt sur nederbörd'.' Projektet forlsälter
år 1979. Under år 1978 avslutades eU förprojekt cm luftföroreningar i tätorter.

På bullerområdet avslutades år 1978 bl. a. etl projekt
rörande gemensam nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller.

Det nordiska avfallssamarbelel kommer i framtiden atl
koncentreras på äteranvändningsområdet. Ett projekt föratt utarbeta ett nordiskt
program för åieranvändning av avfall komraer att igångsättas år 1979.

Pä produklkonlrollområdel har två projekt slutförts år
1978: kartläggning av undersökningsresurser för produktkontroll respektive
förslag till normer för den kemisk-tekniska branschen. Två nya projekl har
påbörjats: ett om produklrelaterad information hos myndighetema; det andra en pro-duklundersökning
om flamrelardenter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 206 9

På natiirskyddsområdet har ett projekt om hotade djur och
växter i Norden (NU A 1978:9) sluttöris. Projektet om representativa
naturtyper i Norden fortsätter och beräknas avslutas första halvåret 1980.

F.tt förprojekt om ekologisk kunskap i samhällsplaneringen
avslutades år 1978. Uppföljningsverksamhel kommer all sättas igång år 1979. År
1978 fattades beslul att projekt om miljövårdsforskning vanligtvis icke skall
bedrivas som nordiska samarbelsprojekt under ministerrådet. Man påbörjade en
översikt och analys av de nordiska ländemas forskningsplaner rörande
miljövård. Utredningen beräknas vara avslutad försia halvåret 1979 och skall
tjäna som underlag för att identifiera framlida nordiska forskningsbehov.

År 1978 avslutades den huvudsakliga delen av ell projekt
om karakterisering av miljödata (NU B 1978: 10) som har resulterat i förslag
till principer och regler. Under år 1979 utges en handbok för reglemas lillämpning
samt en populärbroschyr.

2.8 Handels-, finans- och valutapolitiska frågor

Under de senasle 5-6 åren med låg ekonomisk aktivitet i
industri världen har de nordiska länderna stött på likartade problem.

Den ekonomiska politiken har en gemensam värdebas i
Norden. Frihandelspolitiken har gjorl ekonomiema öppna och utlandsberoende.
Proportionellt höga andelar av resurserna satsas på undervisning, barnomsorg
och sjukvård, och icke minsl sysselsättningen prioriteras. Nordens länder har elt
stort uilandsberoende både av Norden och av utlandet i övrigl.

De nordiska ländemas ömsesidiga ekonomiska beroende har
belysts i en preliminär rapport utarbetad av de nordiska finansministrarna på
uppdrag av Nordiska Rådet.

Fortsalla täta kontakter mellan de nordiska
administrationerna på det handels- och valulapolitiska områdei spelar en
betydelsefull roll för all dis-kulera akluella frågor samt för all samordna
gemensamma nordiska ställningstaganden i inlemalionella sammanhang.

De nordiska ländema har fortsättningsvis hållit nära
kontakt på en rad cenirala handelspolitiska oraråden som under året
aktualiserats i olika internationella organisationer. Ministerrådet lägger
vikt vid att samarbetet om lösningen av praktiska problem i samband med handeln
mellan EG och EFTA fortsäller.

Genom NQRDIPRÖ (samarbetsorgan för de nordiska ländernas han-delsprocedurkommitléer)
har man speciellt inriktat arbetet på all ulveckla framtida procedurer som icke
fordrar användning av dokument. Sålunda igångsattes projektet DEDIST -
Rationell dataelemenldislribuiion i internordisk och intemalionell handel -
som har lill mäl alt ulveckla system för överföring av dala mellan partema i
handeln. Vidare har resultalen testats från del tidigare projektet Interface
rörande automatisk datakommunikation i utrikeshandeln.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 206 10

2.9 Industri- och energipolitik

I ministerrådet diskuleras regelbundet aktuella indusiripolitiska
frågor som är av betydelse för de nordiska ländema. År 1978 igångsattes etl nordiskl
forskningsprojekt om små och medelstora förelag samt en undersökning av
konkurrensförhållandena mellan de nordiska länderna.

Arbelel inom Nordisk Industrifond har förts vidare. Fonden
hade lill och med december 1978 beviljal c:a 60 milj Skr till 119 projekl. Från
och med år 1979 har fonden efter beslul i ministerrådet införts som institution
på ministerrådels allmänna budget och kommer år 1979 alt få elt belopp om Nkr
17.5 milj. till projekl inom induslri- och energisamarbelel.

Nordisk Industrifond har sedan år 1976 haft hand också om
det nordiska forsknings- och utvecklingssamarbetet inom de sektorer på
energiområdet, där nordiskl samarbele icke sköts av andra organ. Medel för
denna verksamhei förs från och med år 1979 in under den totala bevillningen till
fonden.

Etl fyraårigt kärnsäkerhelsprogram inleddes år 1977 inom
Nordisk Kontaktorgan för Atomenergispörsmål. Samarbelel på kärnsäkerhelsområdet
omfatlar en rad belydelsefulla projekt inom kvalitetskontroll, konlroll-rumsutformning,
avfallsfrågor och radioekologi.

Standardiserings- och provningsverksamheten inom NORDTEST
har forisatt.

2.10 Byggsektorn

Det nuvarande handlingsprogrammet för nordiskt samarbete
inom byggsektorn fastställdes av ministerrådet i maj 1977.

Enligt handlingsprogrammet skall samarbetet för en ökad
integration av de nordiska byggmarknaderna fortsälla. En väsentlig nyhet är all
samarbelel har utvidgats atl omfaita de poliliska målsättningarna inom bygglag-stiflningen.
Vidare prioriteras energisamarbelel, stärkt nordisk medverkan i del
internationella byggsamarbetel samt utvidgat samarbete mellan byggföretag i
två eller flera länder vid byggexport utom Norden.

Man försöker även nå fram till en gemensam nordisk tolalsyn
pä bevarande och förändring av existerande bebyggelse.

Av nya projekt under år 1978 kan nämnas ett
samarbetsprojekt rörande olycksfall i hemmen saml eU omfattande projekt raed
syfte dels att provningsresultat i eU land skall kunna godkännas i andra
länder, dels att mot-tagariand skall kunna acceptera byggprodukler som är
godkända i lillver-

karlandet.

Ell samarbelsprojekt om energibesparing i befinllig
bebyggelse har också påbörjats.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:206 II

2.11 Regionalpolitiskt samarbete

Under år 1978 har en utvärdering gjorts av del hittills
genomförda nordiska regionalpolitiska samarbetet och förslag har framlagts
till nyU regionalpolitiskt handlingsprogram.

Begreppel regionalpolitik har vidgats atl omfatta även
regionala aspekter inom hela den offentliga sektorn. Konkreta samarbelsprojekt
kommer atl prioriteras än merän tidigare.

Gränsregionala samarbelsprojekt har prioriterats högt.

Samarbetet inom området Strömsund-Lierne-Röyrvik-Krokom
har kommil igång, exempelvis har koordinering av malmlransporterna börjai
konkretiseras. Kartläggningsskedel i Öresundsprojektet har i viss mån avslutats.

Älandsprojektet har alltmera inriktats på
skärgårdsproblem. Inom ramen för projektet fiskodling har en försöksverksamhet
med laxodling startals på Island.

Det mesl omfattande gränsregionala samarbelel har skett
inom Nordka-loitkommittén vars arbeie fördelals på näringspolitiskt samarbele
(med prioritering av industriellt samarbete) och informationsutbyte. Konkreta projekl
har startats för alt utvidga handelsutbytet och den industriella verksamheten.
Bland aktuella samarbetsprojekt inom primärnäringarna kan nämnas rennäringen,
bär- och grönsaksodling samt jordbruksforskning. Även turistnäringen har
spelat en stor roll i Nordkalottverksamhe-len.

Nordkalottkommittén har vid etl seminarium med pariamenlariker
från Nordkalotten diskuterat akluella politiska frågeställningar i området. Spe-eialorienlerade
seminarier för företagare har anordnats. En Nordkalotttidskrift "Nordkalotl-Nyll"
har börjat publiceras.

På grundval av resultaten från olika forskningsprojekt har
man utarbetat en gemensam rapport om den regionala ulvecklingen och
regionalpolitikens mål och medel i Norden.

Samekonferensen arrangerades den 20-22 juni 1978 i
Arjeplog i Sverige.

2.12 Konsumentfrågor

Del nordiska samarbelel på konsumenlområdet omfattar
forskning och undersökning, ulbildning och information, marknadsföring och lagsliftning.
Bland nya frågor som tagits upp kan nämnas konsumentfrågor på del regionala och
lokala planet saml nolifikalionssystem för information om pågående konsumenlforskning.
I samarbetet har en viss tyngdförskjulning skett från traditionella
produktundersökningar till produktsäkerhets- och marknadsföringsfrågor.

Projektet rörande system för inrapportering av olyckor i
hemmen och

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 206 12

deras grannskap har avslutats (NU B 1978: 14). Arbetet med
dessa frågor kommer att föras vidare nationellt.

Produktansvar och försäkring granskades ur konsumenlrällslig
synpunkl vid ett konsumenlrälisligt seminarium.

Erfarenhetsutbytet om tillämpningen av de nordiska
marknadsföringslagarna har fortsatt. Ett projekl för nordisk samverkan när del
gäller kontrollen av otillbörlig marknadsföring över gränserna har påbörjats
under år 1978.

2.13 Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

Samarbelel inom transport- och kommunikationsområdet
regleras av det nordiska transportavtalet av den 6 november 1972.

Vägforskning är etl samarbelsområde där lönsamma effekter
kan uppnås. De goda erfarenheterna från samarbetsprojektet för tillämpning i
Norden av den amerikanska s. k. AASHÖ-undersökningen (STINA-projeklei) har
bidragit lill all man önskar fortsätta samarbetet genom nya vägforsk-ningsprojekt.

Hösten 1977 och vintern 1978 genomfördes kartläggning,
analys och prioritering av pågående och planerade vägforskningsprojekt (KAPRl-pro-jeklet).
Rapporten kommer tillsammans med annat tillgängligt raaterial atl användas som
underlag för val av evenluella nya projekl inom vägforsk-ningsområdel.

Projektet för nordisk kollektivtrafik (NORDKOLT) syftar
till au redogöra för och bedöma utvecklingsmöjligheterna för persontransporlsyslem.
särskilt kollektivlrafiksyslem i mindre och medelslora tätorter. Slutrapporter
beräknas föreligga i tryck under innevarande halvår.

Projektet TELEMEDEL tog sikte på alt underlätta de funktionshämma-des
användning av teletjänster. Slutrapporten förelåg i tryck i mitten av år 1978
(NU A 1978:2).

Frågan om tvärgående flygförbindelser mellan de nordliga
delarna av Finland, Norge och Sverige (NU A 1976: 17) har behandlats av en arbelsgrupp
med representanter för de norska, svenska och finländska irafikmi-nisterierna.
En principöverenskommelse har träffals mellan trafikministrarna om alt uppräUa
flygtrafik på linjen Uleåborg-Luleå-Kiruna--Tromsö under en treårig
försöksperiod från och med den I juni 1979. Regeringen har föreslagit aU en
riskgaranti ges lill reguljär flygirafik på denna sträcka (prop. 1978/79:149).

Vidare pågår etl projekl för all undersöka möjlighelema
att förbätlra kollektivtrafiken i glesbygdsområden.

Den arbelsgrupp som tillsattes för atl utreda förutsättningama
för linjetrafik med kombinerad passagerar- och bilfärja mellan Island,
Färöarna och övriga Norden framlade sin slutrapport sommaren 1978. Rapporten
har remissbehandlals.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 206 13

Utredningshelänkanden om förbindelserna mellan Danmark och
Sverige över Öresund lades fram sommaren 1978 samlidigl med en slutrapport av endanskflygplatsulredningom
bl.a. Kastrup och Sallholm. Betänkandena och rapporten har remissbehandlals.

Projektet om anpassning av transportmedel för att underiätla
handikappades resor påbörjades år 1978. 1 en första fas försöker man få fram
förslag om hur järnvägsvagnar och bussar i fjärrlrafik skall utformas. Under år
1979 utvidgas projektet att omfaita även fartyg.

En rapport från den arbetsgrupp som tillsätls för att
utreda behovel av en harmonisering av reglerna för transportstöd i Finland,
Norge och Sverige vänlas föreligga under år 1979.

Nordisk kommitié för iransporiekonomisk forskning (NKTF)
har under verksamhelsårel 1977/78 arrangerat fyra konferenser. För kommande
verksamhetsår planeras konferenser om bl.a. NORDKOLT-projektel saml gång-
cykel- och mopedtrafik.

Samarbetet i trafiksäkerhetsfrågor sker genom Nordiska Trafiksäker-hetsrådel
(NTR) och påverkar de nordiska ländemas nationella vägtrafik-lagstiftning och
forskningsstrategi för trafiksäkerhet. Arbetsgrupper finns bl. a. för alt
undersöka skillnader i de nordiska ländemas ulbildning av och körkortsprov för
förare av motorfordon, för alt sludera hur cyklisters säkerhet i vägkorsningar
kan förbättras samt för att värdera olika faktorer kring hastighetsbegränsning.

MIRO-projeklei (metodik för insamling och redovisning av olycksdala)
fortsatte år 1978 och vänlas bli avslutat vid årsskiftet 1979/80.

Under år 1979 kommer två nya projekl all igångsättas under
NTR med syfte att

a)
kartlägga behovel
av forsknings- och utvecklingsunderlag för del nordiska barntrafiksäkerhetssamarbelet

b)
klarlägga meioder
och behov av information för värdering av effekterna av trafiksäkerhelsåtgärder.

2.14 Turistfrågor

Ministerrådels program för nordiskl samarbele på
turistområdet antogs av Nordiska ministerrådet i juni 1978. Etl permanent turislutskolt
under ministerrådels ställförelrädarkommitté har upprättals med uppgift bl. a.
all styra och koordinera berörda regeringsorgans samarbele i turistfrågor och
vara ett forum för erfarenhetsutbyte.

Under år 1978 har projektverksamheten koncentrerats lill ulbildnings-och
informationsfrågor. Tredje fasen av utredningen om ledareulbildning-en i
hotell- och reslaurangnäringen avslutades (NU B 1978: 12).

Höslen 1978 arrangerades en nordisk lurislkonferens i
Köpenhamn saml elt seminarium i Visby om turismens mera långsiktiga sociala,
miljömässiga och ekonomiska konsekvenser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:206 14

Åi- 1979 skall en förstudie göras om gemensaml nordiskt bokningssy-stem
för turistnäringen samt en utredning om turismens effekt på ekonomi och
sysselsättning.

2.15 Bistånd till utvecklingsländer

En huvudprincip i nordisk biståndspolitik är att bistånden
i första hand skall komma de faltiga befolkningsgrupperna lill godo och alt
biståndsinsatserna baseras på ulvecklingsländemas egna behov och prioriteringar.

En nordisk arbelsgrupp för utredning av det nordiska
biståndssamarbetet har tillsalls. Vidare har en nordisk arbelsgrupp tillsatts
för atl utveckla fiskeriprodukter för utvecklingsländernas behov.

Gemensaml finansierade biståndsprojekt (jordbruk, kooperation
och ulbildning) pågår i Kenya, Tanzania och Mocambique.

De nordiska länderna har gemensam representation i vissa
internationella organisalioner samt har även nära samarbete på andra områden
inom biståndsektorn.

2.16 Jämställdhet

Handlingsprogrammet för nordiskt samarbele i jämslälldhetsfrågor
fastslogs av ministerrådet den 30 maj 1978 efter att ha behandlats på Nordiska
rådels 26: e session i Oslo.

En konkret åtgärdsförteckning i anslulning lill programmet
har utarbetats efter samråd med Nordiska rådets social- och miljöutskott.
Projektsamarbetet under perioden har omfattat bl. a. frågor kring massmedia
och jämställdhet saml föräldrars och barns behov under perioden kring födseln och
det försia levnadsåret.

2.17 Övrigt samarbete

Ministerrådets undersökning av de multinationella
företagens roll i de nordiska ländemas ekonomi påbörjades år 1976 och väntas
vara avslutad under år 1979.

Ministerrådet beslöt den 30 maj 1978 alt upprätta en
nordisk genbank för jordbruks- och trädgårdsväxter fr. o. m. den I januari
1979. Genbanken ska bevara och dokumentera den genetiska variationen hos för
Norden värdefullt växtmalerial och vara elt serviceorgan åt växtförädlare och
andra växlforskare.

I början skall verksamheten omfatta fröbärande jordbruks-
och trädgårdsväxter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 206 15

2.18 Kontakter med arbetsmarknadens parter

Kontakterna mellan ministerrådet och arbetsmarknadens
parter har fortsatt under är 1978 med ömsesidig informaiion. Parterna har hörts
när det gällt handlingsprogrammet för konsumentfrågor, andra etappen av arbetsmarknadsprogrammet
saml en rapport om s. k. grå arbetskraft. Parterna har också för yttrande fått
ett förslag om en jämförande studie av arbetskraftskostnaderna i de nordiska ländema.
Vidare har arbetsmarknads-parterna deltagit i flera projekt inom arbetsmiljö-
och arbetsmarknadsområdena.

I september arrangerades på initiativ av Nordens Fackliga
Samorganisation och efter inbjudan från den danska regeringen en
trepartskonferens om ekonomi och sysselsättning i Köpenhamn. Ekonomi- och
arbetsmarknadsministrarna, arbetsmarknadens parter samt tjänstemän från
berörda departement var representerade.

2.19 Information

De år 1976 fastslagna viktigasie målgrupperna för informaiion
är massmedia, poliliska förtroendemän och funktionärer samt personer inom undervisnings-
och upplysningsarbetet. Allt större vikt har börjat läggas vid mera selektiv informaiion
bl. a. till fackpress och experter.

Publikationsverksamheten har varil livlig. Foldern som
presenterar ministerrådet har omarbetats och utgivits på fyra språk.
Ministerrådets övergripande handlingsprogram "Människan och resurserna i
Norden" har delals ut lill pressen. Rapportema inom NU-serien har
distribuerats lill olika intressegrupper.

Samarbetet mellan de informationsansvariga vid
ministerrådets bägge sekretariat och Nordiska rådels presidiesekrelarial har
intensifierats. In-formationssamarbele har även bedrivits med t.ex. Föreningarna
Norden, utrikesdepartementens pressavdelningar och informalionsansvariga vid
nordiska departement.

3 Ministerrådets budget för 1980 m. m.

Jag redogör inledningsvis för ministerrådels budget för år
1979.

I mars 1978 fastställde nordiska ministerrådet sin
allmänna budget för år 1979. Denna budget omfattar utgifter om tolall 79,8
milj. norska kr., varav 29 milj. avser medel för projekt, 39,2 milj. medel för insiitutioner
saml 11,6 milj. medel för administration. I samband med budgeten fastställdes
också s. k. indikaliva ramar för projektverksamheten på olika områden. Senare
har ministerrådet beviljat medel lill konkreta projekl inom dessa ramar.

Jag övergår nu till ministerrådels budget för år 1980.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:206 16

Ministerrådet har den 12 mars 1979 enats om en budget för
år 1980 på 93 383 000 norska kronor vilket är en ökning i förhållande till år
1979 på ca. 13,6 milj. norska kr. Av utgiftema avses en del läckas genom ministerrådels
inkomster under 1980 av räntor och avgifter som de anställda vid ministerrådssekrelariatet
har aU eriägga i stället för norsk inkomstskatt. Koslnaderna för nordiska
hälsovårdshögskolan i Göteborg förskotleras av ministerrådet och fördelas årel
efter på medlemsländema i förhållande lill andelen utnyttjade elevplatser. På
liknande säU betalas kostnadema för etl projekl rörande njurtransplantation av
sjukvårdshuvudmännen i förhållande till utnyttjandet. Sammanlagt beräknas
dessa intäkter till 9 283000 norska kr. Återstoden 84 100000 norska kr. avses
bli täckt genom bidrag från de nordiska ländema.

Av utgiftema gäller 15,1 milj. norska kr. medel för
administration, 45.0 milj. medel för institutioner och 33,3 milj. medel för
projekt.

3.1 Administration

De medel som upplagils för adrainistration avser främst
kostnaderna för ministerrådssekretariatel i Oslo. Dessa kosinader beräknas öka
från sammanlagt 10577000 norska kr. till sammanlagt 12 252 000 norska kr.
Ökningen beror främst på beräknade löneökningar för personalen och andra kostnadsökningar.
Dessutom avses personalen utökas med en tolk/översättare och en sekreterare.
Därefter uppgår sekretariatets personal till sammanlagt 39 personer.

1 adminislralionsbudgeten har också beräknals 600000
norska kr. för en slipendieordning för nordiskt tjänslemannaulbyte.
Ministerrådets ställfö-reträdarkommilté tillsatte 1975 en arbetsgrupp for att
bl. a. föreslå hur etl effektiviserat tjänstemannautbyte skulle organiseras.
Under år 1977 lämnade arbetsgruppen förslag om etl gemensaml system för
tjänstemannautbytet mellan de nordiska ländema. Vid ett ministerrådsmöte i
december 1978 beslöts atl det nordiska tjänslemannaulbyiet skulle igångsäuas
under år 1979. Förslaget går ul på aU ett begränsat antal tjänstemän under
högst ett år skall kunna tjänstgöra i ett annal lands förvaltning. Del anger
också etl system för hur kontakterna mellan länderna i denna fråga skulle
ordnas. Under utbytestjänstgöringen behåller tjänstemannen sin ordinarie lön
från hemlandet. För att täcka bl.a. ökade levnadskostnader ges stipendier på 3
000 Nkr per månad. Målet är att det åriigen skall kunna utdelas stipendier för
fyra tjänstemän i vardera nordiskt land.

Ministerrådet beslöt i november 1978 atl ett gemensamt budgelregle-mente
skall gälla för ministerrådets två sekretariat, dvs. ministerrådssekretariatel
i Oslo och kultursekretariatet i Köpenhamn, fr. o. rn. den I januari 1979. Det
nya reglementet påverkar bl. a. budgetens innehåll presenla-lionsmässigt.

Vidare bedrivs arbeie med atl harmonisera de skilda ekonomiförvall-

s. 17 Kontrollera mot PDF

ningsreglemenlena
som gäller vid sekretariaten. Detta arbeie beräknas bli avslutat under år 1979.

3.2
Institutioner

Medel
för institutioner har tagits upp med sammanlagl 45.0 milj. norska kr. mol ca
39,2 milj. norska kr. år 1979. Innan ministerrådets budget skapades finansierades
de flesta gemensamma nordiska institutionerna direkt genom nationella bidrag i
olika former. Ell par institutioner infördes på ministerrådels budget under de
försia åren. År 1975 uppdrog ministerrådet ät sekretariatet att utreda frågan
om införande av flera institutioner på ministerrådels allmänna budget.
Härigenom skulle uppnås större överskådlighel över det nordiska samarbetet,
större möjligheter till samordning av arbetet, till prioritering och till
rationalisering. Denna ordning har redan genomförts på kulturområdet. Frågan
om införande av ytterligare inslilulioner på budgeten utreds vidare. Sammanlagl
uppgår anlalel institutioner på ministerrådels allmänna budget lill elva.

Medlen
lill institutioner fördelar sig på följande sätl i lusen norska kr. Jag anger
också kosinader för år 1979 och del anslag som respektive institution begärt
för år 1980.

1979

1980

1980

Anslag

Institu-

Minister-

tionen

rådet

Nordiska
statistiska

973

1 138

1 185

sekretariatet

Nordiska
nämnden för alkohol-

och
drogforskning

-

-

-

Nordiska
läkemedelsnämnden

828

998

1015

Nordiska
hälsovårdshögskolan

5 145

7205

6070

Nordiska
institutet för

odontologisk
materialprovning

4950

5472

5 244

Nordiska
industrifonden

17581

21 112

20470

Nordtest

1902

3 369

2177

Nordiska
kommittén för

byggbestämmelser

352

370

420

Nordiska
genbanken för jordbruks-

och
trädgårdsväxter

-

2213

2 133

Samarbetsnämnden
för nordisk

skogsforskning

1 125

3 976

1276

Nordiska
skogsarbetssludiers

råd

2144

2331

2331

Reserv
för institutioner

4155

-

2 700

Summa

39155

-

45021

En
ny nordisk institution för alkohol- och narkotikaforskning har bildals som
resultat av en sammanslagning av del nordiska samarbetsorganet för
drogforskning och den nordiska nämnden för alkoholforskning. Verksamhelen
inleddes den I januari 1979.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:206 18

I avvaktan på alt den nya nämnden skall framlägga sitt
budgetförslag, har medel för denna institutions verksamhet tillförts reserven
för institutioner.

Nordiska fonden för teknologi och industriell ulveckling
(nordiska industrifonden), bildades den 1 juli 1973 enligt överenskommelse
mellan de nordiska länderna (prop. 1973: 79. NU 1973: 35. rskr 1973: 138). Den
syftar lill att främja tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete med
industriell inriklning och av gemensaml iniresse för två eller flera nordiska
länder.

Under år 1978 fattade fonden beslut om projektstöd på
totalt 17,5 milj. Skr. De slörsta insatserna har gjorts inom verkstadsindustrin
och massa-och pappersindustrin. Även inom energiområdet har fonden lämnat omfattande
slöd. I budgeten för år 1980 har beräknals medel för fonden om 20.5 milj.
norska kr.

Genom budgeten för år 1979 fick den nordiska kommillén för
byggbestämmelser en egen budget. Det är ännu inte avgjort lill vilket nordiskl
land som sekretariatet för kommittén skall föriäggas.

3,3 Projekt

Belräffande projektmedel har ämbelsmannakommitléerna
inkommit med ansökningar om samraanlagt ca 34,5 milj. norska kr. Del belopp ministerrådet
har enats om, 33,3 milj. norska kr. är drygt 4 milj. norska kr. högre än år
1979. Den genomsnittliga prisökningen mellan år 1979 och år 1980 har beräknals
till ca 6%.

Medlen är avsedda för såväl fortsättning av pågående
projekt som igångsättning av nya projekt under år 1980. Samlidigl med budgeten
fast-

1979

1980

Allmänna
utredningar

218

_

Socialpolitik

2 344

1800

Arbetsmarknad

2 562

2 600

Arbetsmiljö

2180

2600

Miljövård

2098

2 200

Jämställdhet
mellan män och kvinnor

437

600

Handelspolitik

654

650

Industri-
och energipolitik

763

-

Kämsäkerhel

4033

4400

Byggsektorn

1799

2000

Regionalpolitik
generellt

2 180

2000

Regionalpolitik
Nordkalotten

763

800

Konsumentfrågor

2 398

2400

Samfärdsel

2 398

2400

Trafiksäkerhet

599

700

Turism

654

700

Summa 26080

25850

Prisökning

-

2650

Allmän
reserv

2 870

4 800

Summa 28950

33.300

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:206 19

ställer ministerrådet indikativa ramar förde olika
områdena. Med ledning av dessa skall ämbetsmannakommitiéema utarbeta
ansökningar för de konkreta projekten. För huvuddelen av dessa beviljar
ministerrådet medel straxiföre budgetårets böljan.

En reserv på 4.8 milj. norska kr. har avsatts för projekl
som kan bli aktuella senare under år 1980.

För år 1979 och är 1980 har minislenädet fastställt
följande indikativa ramar. Jag anger i båda fallen kosinader i 1979 års
prisnivå,

Elt gemensamt program på regionalpolitikens område har
förelagts och antagits av Nordiska rådet. Programmet syftar lill all öka
ambitionsnivån pä detla område oeh främja konkreta samarbelsprojekt. Bl.a.
föreslås åtgärder för gränstrakter och de mest utsatta regionerna i Norden. En
betydande del av samarbetet kommer även i fortsättningen att inriktas på
forskning och utveckling. Förslaget innebär även ökade resurser för det
nordiska regionalpolitiska samarbelel. I reserven för projektverksamheten har beräknals
2 milj. norska kr. för stöd lill konkreta projekl.

Kapitlet handelspolitik avser vissa projekt rörande handeisprocedurer.
För iprojektverksamhelen på kärnsäkerhelsområdet anlog ministerrådet elt
flerårigt program under år 1976.

4 Föredragandens överväganden

Jag har kortfattat redogjort för det nordiska samarbetet
under 1978 inom ramen för nordiska ministerrådet. En mera utförlig redogörelse
har lämnats; i den berättelse rörande del nordiska samarbetet som
ministerrådet har överlämnat till Nordiska rådet.

De nordiska länderna har länge haft etl nära samarbete,
som främjats av en likartad samhällsutveckling. Sammanhållningen har blivit en
självklarhet i Norden. Samarbetet slräcker sig över nästan alla samhällslivets
områden och omfattas av samlliga politiska partier. De nordiska parlamentarikernas
akiiva deltagande i detla samarbele är av slor vikt. Genom förslag och
rekommendationer lill regeringarna och ministerrådet utövar de sitt inflytande
på samarbelel och dess inriklning. Den årliga sessionen och gemensamma
regelbundet återkommande möten erbjuder regeringsrepresen-lanteroch pariamenlariker
nyttiga lillfällen till samråd.

De nordiska kontakterna genom folkrörelserna och
Föreningarna Nordens verksamhei har väsentligt bidragii lill alt stärka
allmänhetens känsla av nordisk samhörighet. Jag anser del vikligt atl allmänhelen
hålls underrättad om det nordiska samarbetets syften och praktiska resultat
genom en effektiv informaiion. Del är en angelägen gemensam uppgift för
ministerråd och parlamentariker.

Efterkrigstidens djupaste lågkonjunktur har nalurligen
gjort att de ekonomiska frågorna fått slor uppmärksamhet i den nordiska
debatten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:206 20

Vid de nordiska statsministrarnas möte i Köpenhamn i
november 1978 var ekonomi och sysselsättning centrala ämnen i diskussioner. Ell
ekono-misk-politiskl utredningsarbete äger rum i de nordiska finansministrarnas
regi med ulgångspunkt i minisierrådels beslul vid Nordiska rådels session i
Oslo i februari 1978. Avsikten är all söka få fram en så realistisk bild som
möjligt av situationen i Norden för atl ytteriigare stärka samarbetet inom den
ekonomiska politikens område och skapa siarkare underiag för nordiskt
inflytande på internationell ekonomi. En interimistisk rapport diskuterades av
stats- och finansministrarna i februari i år i Stockholm. Man kom då överens om
all inrälla elt nordiskt ekonomiskt forskningsråd. Den interimistiska rapporten
om det ömsesidiga nordiska ekonomiska beroendet skall bearbetas ytterligare.
Arbetet beräknas bli slutfört under årel.

Jag vill särskilt betona fyra områden där nordisk
samverkan enligt min mening blir av slor betydelse under den närmasle
framliden: regionalpolitik, sysselsättningspolitik, näringspolitik och
forskning.

1.
Vid Nordiska
rådels session i februari 1979 framlade ministerrådet ett förslag lill nylt regionalpolitiskt
program som bör ge upphov till en intensifierad debatt om samarbetets mål och
medel. Det mål som uppställs -"att verka för en i regionalt hänseende
balanserad ulveckling i Norden" - kommer att ställa stora krav på vart och
ett av de nordiska länderna och på vår samarbetsförmåga.

2.
På sysselsättningsområdet
har ministerrådet beslutat sätta i gång ell omfattande kartläggningsarbete föratt
belysa effekterna på sysselsättningen av internationaliseringen av våra ekonomier
samt av den teknologiska utvecklingen. Man skall vidare undersöka om våra
ekonomier och arbetsmarknader till sin struktur och silt säll att fungera är
rustade atl möta utvecklingen.

3.
På
näringspolitikens område inriklas arbelel på frågor kring utnyttjandet av våra
industriers kapacitet. Internationaliseringen och den snabba utvecklingen
framtvingar löpande förändringar av den industriella strukturen i våra länder.
Den utvecklingen kommer att ställa ökade krav på samråd och samarbete.

4. De nordiska statsministrarna beslöt vid sitt möte i
Köpenhamn i no

vember 1978 all uppdra åt Nordiska ministerrådet, samarbetsminislrarna

och kultur- och undervisningsministrarna alt la initiativ lill elt ökat nor

diskt forskningssamarbete.

Samarbelsminislramas ställföretradarekommitté och ämbetsmanna-kommittén
för nordiskl kulturellt samarbete har påbörjat en analys av områden där eU
nordiskt forskningssamarbete skulle kunna utnyttja de ekonomiska och
intellektuella resurserna mera effektivt än molsvarande nationella insatser.
Vid ett gemensamt möte i Köpenhamn den 20 mars i år beslöl de två komrailtéerna
aU tillsäua en gemensam arbelsgrupp för planering av det fortsaUa arbetet. Man
avser all presentera konkreta förslag till ett ökat forskningssamarbete till
nästa års session med Nordiska rådet i Reykjavik.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 206 21

Jag
övergår nu lill alt behandla budgeten för år 1980. Den budget som ministerrådet
har fastställt för år 1980 uppgår till ca 93.4 milj. norska kr. vilket är en
ökning i förhållande till år 1979 med ca 13.6 milj. norska kr.

Medlen
för adminislralion uppgår lill ca 15,1 milj. norska kr. mot 11,6 milj. för år
1979. Ökningen beror främst på personalförstärkning vid ministerrådssekrelariatet
i Oslo samt väntade löne- oeh kostnadsökningar.

Härutöver
avsälls 600000 norska kr. för etl stipendiesystem för nordiskl tjänslemannaulbyte
som inleds under år 1979.

Institulionsbudgelen
ökar från 39,2 till 45,0 milj. norska kr. och förblir därmed den tyngsta posten
i ministerrådets allmänna budget. Innan ministerrådels budget skapades
finansierades de flesta gemensamma nordiska insiitutioner direkl genom
nationella bidrag i olika former. Efter en ulredning av ministerrådssekretariatel
beslöl ministerrådet all fr. o. m. 1978 års budget föra in fyra institutioner,
vars verksamhei hade finansierats genom direkta nationella bidrag, på
ministerrådets allmänna budget. Därefter har ytterligare fyra institutioner
förts in på budgeten.

Jag
anser det vara väsentligt atl del nordiska samarbelel fördjupas. Del är
angeläget atl del härvid i enlighet med ell önskemål från Nordiska rådet skapas
större överskådlighet och bättre redovisning av det nordiska samarbetet. Det
ger också bättre förutsättningar för en prioritering och samordning av de
olika samarbetsområdena saml för rationalisering. Molsvarande åtgärder har
redan genomförts inom kulturområdet.

Nordiska
industrifondens verksamhet är inriktad på att slödja dels lekniska
utvecklingsprojekt mellan enskilda industriförelag, dels bransch-eller teknikinriktade
projekl sora avser all lösa problera av central betydelse fr vissa
industrisektorer. Utöver den industriellt inriklade verksamhelen skall fonden
ansvara för forsknings- och utvecklingssamarbete inom de sektorer av
energiområdet där nordisk samverkan inte tillvaratas av andra organ. För delta
ändamål tillfördes fonden beiydande belopp under 1979. I budgeten för 1980 har
det beräknats medel för fonden om 20.5 milj. norska kr.

Fonden
har visat sig ha stor betydelse för ett ökat nordiskt samarbete på det
industriella områdei. Jag anser det angelägel atl det arbeie som fonden bedriver,
kan fullföljas.

För
projektverksamheten under budgetåret 1980 har de olika ämbetsmannakommitiéema
och vissa andra samarbetsorgan ansökt om sammanlagt 34,5 milj. norska kr.
Efter överläggningar med Nordiska rådets bud-getkommitté beslöl ministerrådet
om en totalram på 33,3 milj. norska kr. Ministerrådet har för
projektverksamheten angivit en reserv på 4,8 railj. noi;ska kr. vilken är
avsedd för nya projekl som aktualiseras under årel. Härtill koramer en särskild
reserv för beräknade prisökningar mellan åren 1979 och 1980.

En
betydande del av reserven för projektverksamheten, 2 milj. norska kr., har
avsatts för del regionalpoliliska handlingsprogrammet. Detta pro-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 206 22

gram som förelagts och antagils av Nordiska rådet innebär
en ambitionshöjning på detta område. Programmet syftar till all främja
konkreta samarbetsprojekt. Bl. a. föresläs särskilda åtgärder för gränstrakter
och de mesl utsatta regionerna i Norden.

Totalt uppgår kostnaden för ministerrådets allmänna budget
under år 1980 till 93 383 000 norska kr. Från delta belopp skall avdrag göras
för ministerrådets beräknade inkomster under samma år vilka uppskattas lill sammanlagl
9283 000 norska kr. Ålerstoden. som skall täckas med nationella bidrag, omfaltar
sålunda 84 100000 norska kr.

Ländemas bidrag till ministerrådets budgetar betalas
enligt en fördelningsnyckel grundad på förhållandet mellan ländernas
bruttonationalprodukter. 1 december 1978 fastställde ministerrådet följande
fördelning för åren 1980-1982. Danmark 23.7%, Finland 16.09f, Island 0,99?.
Norge 18.09? och Sverige Al.AVr. Sveriges andel av de nationella bidragen utgör
34 817400 norska kr., vilket enligt nuvarande växelkurs motsvarar 29 943 000
svenska kr.

Härtill kommer den svenska andelen av kostnaderna för
nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg under år 1979 som har förskotierats av
ministerrådet. Andelen beräknas efter utnyttjade elevplatser och är ännu inte
känd. Jag beräknar därför samma andel som den svenska ändelen av ministerrådets
budget, dvs. 4l,49f av kostnaden som är 5 145000 norska kr. Enligt nuvarande
växelkurs motsvarar detla ungefär I 832000 svenska kr.

Den svenska andelen av budgeten för år 1980 föreslås
således uppgå lill 31 775 000 svenska kr., dvs. en ökning med 3 318000 svenska
kr. i förhållande till budgeten för år 1979 som uppgår till 28457 000 svenska
kr.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1979/80.
Då nordiska ministerrådels budget avser kalenderåret 1980, kan det svenska bidragel
delvis komma att behöva betalas ut efterdet svenska budgetårets utgång.

5 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska ministerrådets allmänita hudget för budgelårel
1979/80 under elfte huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 31 775 000 kr. Ärendel
bör behandlas under innevarande riksmöte.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att aniaga del förslag som
föredraganden har lagt fram.

Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1978/79:349 i texten
  2. Bet. 1978/79:UU32 med anledning av propositionen 1978/79:206 om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m. m. i texten
  3. Prop. 1979/80:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81 i texten
  4. Prop. 1979/80:171 om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1981 m. m. s. 2 i texten
  5. Prop. 1979/80:31 om skattefrihet för vissa ersättnngar som bekostas av ministerrådet i samband med tjänstemannautbytet mellan de nordiska länderna. s. 4 i texten