Sök i Ratio Lex

om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1981 m. m.

28 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:171, om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1981 m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:171 Regeringens proposition 1979/80:171

om nordiska
ministerrådets allmänna budget för år 1981 m. m.;

beslutad
den 10 april 1980

Regeringen föreslår riksdagen atl anlaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÅLLDIN

KARIN
SÖDER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs medel för atl betala
Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet, som finansieras över det
nordiska ministerrådets allmänna budgel för år 1981. Den allmänna budgeten
omfattar inte det nordiska kultursamarbetet för vilkel en särskild budgel
finns.

I Rik.sda.een 1979180. I sand. Nr 171

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:171 2

Uidrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-04-10

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Mundebo, Wikström. Friggebo. Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark,
Burenst;im Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om nordiska ministerrådets allmänna budget för
år 1981 m. m.

1 prop. 1979/80: 100 (bil. 14 s.
33) har regeringen föreslagil riksdagen all. i avvaktan pä särskild proposition
i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1980/81
beräkna etl förslagsanslag av 31 775 000 kr. Jag anhåller nu om att få ta upp
denna fråga.

1 Inledning

Det nordiska ministerrådet
inrättades år 1971 genom en revision av den år 1962 ingångna
samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska länderna (Helsingfors-avtalet).
Den 12 april 1973 ingicks etl avtal mellan de nordiska länderna om upprättande
av del nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo. Upprättandet av
ministerrådssekretarialel godkändes för Sveriges del av riksdagen den 25 maj
1973 (prop. 1973: 121. UU 1973: 13. rskr 1973: 245). Verksamheten vid
sekretariatet inleddes den 1 juli 1973.

I samband med upprättandet av
sekretariatet skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhel som
adminislreras av sekretariatet. Denna budgel. nordiska ministerrådets allmänna
budget, omfattar inte det nordiska kultursamarbetet, för vilket ministerrådet i
sammansättningen kultur- och undervisningsministrarna fastställer en särskild
budget. Den omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i
u-länder som finansieras över de nordiska ländernas biståndsbudgetar och inte
heller samarbetet genom Nordiska invesleringsbanken som upptas under den sjunde
huvudtiteln.

Fr. o. m. år 1975 omfattar
ministerrådets allmänna budget ett kalenderår. Medel för verksamheten under är
1980 anvisades av riksdagen den 18 maj 1979 (prop. 1978/79: 206, UU 1978/79:
32, rskr 1978/79: 349).

Enligt reglemente för nordiska ministerrådels budget
(allmänna budgel

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 3

och kulturbudget), beslulat av nordiska ministerrådet den
18 februari 1979 (samarbetsministrarna) och den 15 januari 1979 (kuliur- och
undervisningsministrarna), faslsläller ministerrådet budgeten i mars under
förbehåll av de nationella parlamentens godkännande. Reglementet gäller från
den 1 januari 1979.

Den 26 mars 1980 fastställde
nordiska minislerrådel den allmänna budgeten för år 1981. Dessförinnan hade
överläggningarom budgelens omfattning och om prioriteringar hållils mellan
minislerrådel i sammansällningen samarbelsministrarna och Nordiska rådels
budgetkommitlé.

Den budgetprocedur ministerrådet
har fastställt innebär för svensk del bl.a. all förslag inle kan föreläggas
riksdagen inom den lid under vilken propositioner normalt ska lämnas till
riksdagen. Motsvarande gäller för budgeien för det nordiska kultursamarbetet.

I del följande redogör jag närmare
för ministerrådets förslag till allmän budget för år 1981 och vissa frågor som
ansluter lill det.

Chefen för utbildningsdepartementet
har tidigare denna dag anmäll frågan om det nordiska ministerrådets
kulturbudgel för år 1981 (prop. 1979/ 80: 157).

En sammanfattning av det nordiska
samarbetet underår 1979 inom ministerrådets verksamhelsområde lorde få fogas
till prolokollet i detla ärende som bilaga. En mera utförlig redogörelse har
lämnals i den berättelse rörande det nordiska samarbetet som ministerrådet har
överlämnat till Nordiska rådet.

2 Ministerrådets budget för år 1981 m. m.

Ministerrådet har den 26 mars 1980
enats om en budgel för år 1981 på 111,9 milj. norska kronor vilket är en ökning
i förhållande lill år 1980 på ca. 18,5 milj. norska kr. Av utgifterna avses en
del täckas genom minislerrådets inkomsler under år 1981 av ränlor och avgifier
som de anställda vid ministerrådssekretarialel har atl erlägga i stället för
norsk inkomstskall. Kosinaderna för nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg
förskolteras av ministerrådet och fördelas året efter på medlemsländerna i
förhållande till andelen utnyttjade elevplaiser. På liknande sätt belalas
kostnadeina för etl projekt rörande njurtransplantation av sjukvårdshuvudmännen
i respektive land i förhållande till utnyttjandet. Sammanlagt beräknas dessa
intäkter till 9.4 milj. norska kr. Återstoden 102,5 milj. norska kr. avses bli
täckt genom bidrag från de nordiska länderna.

Av utgifterna gäller 16.6 milj.
norska kr. medel för administration, 54,0 milj. norska kronor medel för
institutioner och 41,3 milj. norska kronor medel för projekt.

11 Riksdagen 1979180. I .saml. Nr 171

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 4

2.1 Administration

De medel som upptagits för
adminislralion avser främst kosinaderna för ministerrådssekrelariatel i Oslo.
Dessa kosinader beräknas öka från sammanlagt 12.3 milj. norska kr. till
sammanlagt 13,7 milj. norska kr. Ökningen beror främsl på beräknade
löneökningar för personalen och andra kostnadshöjningar. Dessulom avses
personalen uiökas med en konsulent och cn sekrelerare. Sekretarialels personal
uppgår därmed till sammanlagi 42 personer.

I ;idminislrationsbudgelen har
också beräknals 650 000 norska kr. fören slipcndicordning för nordiskt
ijänslemannaulbyle. Härigenom kan elt begränsat anlal ijänslemän ges möjlighel
all under högsl cll år tjänstgöra i ell annal nordiskt lands förvaltning.

Ell arbele bedrivs med syfte all
harmonisera de skildii ekonomiförvall-ningsreglementen som gäller vid
sekretariaten. Etl utkast lill reglemente för verksamhel finansierad under
såväl den allmänna budgeten som kullurbudgelen har sänls lill de nordiska
ställiga revisionsorganen för ullålande.

2.2 Institutioner

Medel för institutioner har tagits
upp med sammanlagi 54.0 milj. norska kr. mol ca 45,0 milj. norska kr. år 1980.
Innan ministerrådets budgel skapades, finansierades de flesta gemensamma
nordiska inslilulionerna direkl genom nationella bidrag i olika former. Elt par
institutioner infördes på ministerrådets budget under de första åren. År 1975
uppdrog minislerrådel ål sekretariatet atl utreda frågan om införande av flera
institutioner på ministerrådets allmänna budgel. Härigenom skulle slörre
överskådlighel av samarbetet uppnås, liksom ökade möjligheter till samordning,
prioritering och rationalisering. En sådan ordning har redan genomförls på
kuliurområdet. Frågan om införande av yllerligare institutioner på budgeien
uireds vidare.

Medlen lill institutioner fördelar
sig på följande säll ullryckl i lusen norska kr. Jag anger också kostnader för
är 1980.

s. 5 Kontrollera mot PDF

1980

1981

1 185

1220

1015

1287

6070

7 072

5 244

5 661

952

.

886

20 470

21617

2 177

4921

Nordiska statistiska sekretariatet

Nordiska läketnedelsnämnden Nordiska hälsovårdshögskolan
Nordiska institutet för odontologisk materialprovning Nordiska nämnden för
alkohol-och drogforskning Nordiska nämnden för handikappfrågor

Nordiska
industrifonden

Nordtest

Nordiska kommiitén för

byggbeslämmelscr 420 529

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:171

1 295

:\}}

2 162

1276

1 633

:.VM

2457

2 70(1

2 260

NordREFO

Nordiska genbanken för jordbruksoch trädgårdsväxter
Samarbetsnämnden lor nordisk skogsforskning Nordiska skogsarbetsstudiers råd
Reserv lör institutioner

Summa 45021 53952

Nordiska nämnden för
handikappfrågor och NordREFO (Nordiska arbelsgruppen för regionalpolilisk
forskning), vars verksamhel lidigare finansierats över projektbudgelen. har
ombildals lill inslilulioner med verkan från I januari 1980. NordREFO har
placerals i Oslo och Nordiska nämnden för handikappfrågor i Siockholm. Vidaie
har beslut lallals om inrättandet av del Nordiska ekonomiska forskningsrådel.
som komer all inleda sin verksamhel under höslen 1980. Forskningsrådel kommer
all bestå av tre ledamöier från varje nordiskt land. Dess sekreterare placeras
vid ministerrådssekretarialel i Oslo. 1 avvakum på all forskningsrådet skall
framlägga sitl budgetförslag har medel för denna insiitulions verksamhel
lillförts reserven för institutioner. Antalet institutioner på ministerrådets
allmänna budgel kommer därmed all uppgå till fjorton.

Genom den successiva utbyggnaden av
den nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg skapas en nordisk insliiulion med
en ambilionsnivå motsvarande den vid exislerande Schools of Public Heallh i
länder med längre tradition i specialutbildning av social- och
hälsovårdspersonal. I budgeien för 1981 föreslås skolan få en fjärde professur
med inrikining på miljömedicin saml ivå assisleniljänsler.

Nordiska fonden för teknologi och
industriell utveckling (Nordiska industrifonden) har till uppgifl all främja
lekniskl forsknings- och utvecklingsarbete med industriell inrikining av gemensaml
inlresse lör två eller flera nordiska länder. Fonden lägger stor vikt vid att
slimulera teknologiskt samarbete mellan nordiska industriföretag. Den inriktar
sin verksamhel på att siödja dels lekniska utvecklingsprojekt som genomförs i
samarbele mellan nordiska industriföretag, dels bransch- eller leknikinriklade
projekl som avser atl lösa problem av cenlral belydelse för vissa
industriseklorer. Utöver den industriellt inriklade verksamhelen ansvarar
fonden för forsknings- och utvecklingssamarbete inom de seklorer på
energiområdel där nordisk samverkan ej tillvaratas av andra organ. Eflerfrågan
på fondens medel är stor. För att förstärka fondens resurser beräknas ökade
medel för fonden i 1981 års budget.

Nordlesl är etl samnordiskt organ
inom provningsområdei. Dess verksamhel är av central belydelse för strävandena
alt undanröja tekniska handelshinder i Norden och bidrar genom sin verksamhel
lill all förverkliga tanken pä Norden som en hemmamarknad. Medel lill
Nordlesis verksamhet har hittills utbetalats från den nordiska industrifonden.
Nordtesls

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:171 6

verksamhet breddas nu från atl ha varil enbart
industriellt inrikiad till atl även omfatta bl. a. arbetsmiljö- och
konsumentomrädena. Nordlesis verksamhet kommer därför fr. o. m. år 1981 att
hell finansieras direkl från den allmänna budgeten. Ett program för Nordlesis
verksamhel i ell längre perspekliv skall sändas på remiss lill berörda
ämbetsmannakommitléer. Nordtests verksamhet har prioriterats i 1981 års budget.

2.3 Projekt

Beiräffande projektmedel har
ämbetsmannakommittéerna inkommii med ansökningar om sammanlagi ca 48.7 milj.
norska kr. Del belopp ministerrådet har enats om, 41,3 milj. norska kr. är 8
milj.kr. högre än är 1980. Den genomsnitlliga prisökningen mellan år 1980 och
år 1981 har beräknats till ca 8%.

Medlen är avsedda för såväl
fortsättning av pågående projekt som igångsättning av nya projekl under år
1981. Samtidigt med budgeien fastställer ministerrådet indikativa ramar för de
olika områdena. Med ledning av dessa skall ämbetsmannakommittéerna utarbeta
ansökningar för de konkreta projekten. För huvuddelen av dessa beviljar
ministerrådet medel strax före budgetårels början.

Enligt beslut av ministerrådet kan
ämbetsmannakommittéerna planera sin verksamhet för belopp motsvarande 90% av de
fastställda ramarna. De återstående 10% av ramarna skall möjliggöra
omprioriteringar mellan sektorerna. Ramen för konkreta åtgärder på
regionalpolitikens område får dock disponeras till 100%.

En reserv på 2 milj. norska kr. har
avsalls för projekt som kan bli aktuella senare under 1981.

För år 1980 och år 1981 har
ministerrådet faslslälll följande indikativa ramar uttryckta i lusen norska kr.
Jag anger i båda fallen kosinader i 1980 års prisnivå.

1980 1981

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allm ä nna utredningar

Socialpolitik

Arbetsmarknad

Arbetsmiljö

Miljövård

Jämställdhet
mellan män och kvinnor

Handelspolitik

Induslri- och energipolitik

Säkerhetsforskning inom energipro-

duklionsområdel

-
allmänl

-
miljö
Byggsektorn Nordiska Iräskyddsrädet Regionalpolitik generellt Regionalpolilik
Nordkalotten Samefrågor

Regionalpolitik - konkreta frågor

-

700

1800

2000

2 600

2 800

2 600

2 700

2 200

2.300

600

750

650

620

850

4 400

4 500

-

2000

2 000

1400

-

320

2 000

2 400

800

1 060

-

250

-

3 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 171

-

1 500

2 400

2 600

2 400

2 400

700

900

700

750

:5 850

36 300

2 650

3 000

4 800

2 000

Jordbruksfr å gor

Konsumentfr å gor

Samlårdsel

Trallks å kerhet

Turism

Summa

Pris ö kning Allman reserv

Summa 33
300 41300

Fr. O. m. år 1981 har
jordbruksfrågor lilldelals en indikaliv ram i projekt-budgeten. Mot bakgrund av
det regionalpolitiska handlingsprogrammet har regionalpolitiken givils ökade
resurser. Det nordiska jämslälldhelsarbelel får en organisatorisk förstärkning
genom ökade personella insatser från ministerrådssekrelarialets sida. Induslri-
och energisamarbelet omfallar bl.a. en utredning om en gemensam nordisk kolhamn
samt en utredning rörande möjligheterna till nordiskt samarbele på Nordkalotten
om utnyttjandet av eventuella olje- och gasförekomster utanför Nordnorges
kust. Etl nyll projekt rörande säkerhelsforskning inom energiproduktionområdet
inleds fr.o.m. år 1981. De två sektorerna under detta projekt, den allmänna
delen och miljödelen, hör intimt samman. Den slulliga medelsfördelningen
mellan dem kommer atl avgöras i samband med ministerrådets behandling av de
konkreta disponeringsförslagen.

3 Föredragandens överväganden

De nordiska ländema har länge haft
ett nära samarbete, som främjats av en likartad samhällsulveckling.
Sammanhållningen har blivil en självklarhet i Norden. Samarbetet sträcker sig
över nästan alla samhällslivets områden och slöds av samtliga poliliska partier.
De nordiska parlamentarikernas aktiva deltagande i delta samarbele är av stor
vikl. Genom förslag och rekommendationer till regeringarna och minislerrådel
ulövar de sill inflytande på samarbetet och dess inrikining. Genom deras
engagemang i detta arbete har del nordiska samarbelel en fast bas i alla de
nationella parlamenten. Den årliga sessionen och gemensamma regelbundel ålerkommande
mölen erbjuder regeringsrepresentanler och parlamentariker nyttiga tillfällen
till samråd.

De nordiska kontakterna genom
folkrörelserna och Föreningarna Nordens verksamhet har väsentligl bidragit
till atl stärka allmänhelens känsla av nordisk samhörighet. Jag anser det
viktigt atl allmänheten hålls underrättad om del nordiska samarbetets syflen
och prakliska resultat genom en effektiv informalion. Del är en angelägen
gemensam uppgifl för ministerråd och parlamentariker.

Kontakterna med arbelsmarknadens parler är av storl värde.
Därigenom får de nordiska regeringarna värdefulla synpunkter och uppslag i
olika t2
Rik.sdagen 1979/80. I saml. Nr 171

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 8

samarbetsfrågor. Möten mellan de ansvariga ministrarna och
parterna har hittills varit vanligast inom områdena arbetsmarknad,
industripolitik, arbetsmiljö och socialpolitik.

De ekonomiska problemen i världen
och den allt hårdare konkurrensen på världsmarknaden har ytterligare
understrukit behovel av samråd och samverkan de nordiska länderna emellan. De
ekonomiska frågorna i vidsträckt bemärkelse har den senaste liden dominerat
även den nordiska debatten.

I diskussionerna om det nordiska
samarbetets fortsatla uiveckling har från såväl regerings- som
parlamenlarikerhåll betonats vikten av all fördjupa samarbetet på de
ekonomiska, energipoliliska och industriella områdena.

I samband med Nordiska rådels
session i mars 1980 i Reykjavik diskuterade de nordiska ländernas
statsministrar de globala energiproblemen och effekterna på de nordiska
länderna. De nordiska ländernas energiministrar fick i uppdrag att studera
möjligheterna till elt utvidgat samarbete pä delta område.

De nordiska ländernas
finansministrar överlämnade lill Nordiska rådet i december 1979 en rapport om
nordiskt ekonomiskt-politiskt samarbele. Finansministrarna pekade bl.a. på de
nordiska ländernas internationella beroende och det intresse länderna har av en
god internationell ekonomisk tillväxt. Frågan har därmed aktualiserats om
ytterligare ansträngningar kan göras för att föra ut de nordiska ländernas
synpunkier i olika fora för internationellt samarbete. Finansministrarna
beslutade även inräita etl nordiskt ekonomiskl forskningsråd med syfte bl. a.
all analysera de ekonomiska problem som kommer att möta våra länder under
198()-lalet. Sådana undersökningar bör förbättra underlaget för politiska
beslut om en vidare utveckling av det ekonomiska samarbetet.

Rapporten understryker den vikl den
nordiska hemmamarknaden har haft för den industriella ulvecklingen. Del är
angelägel all med denna hemmamarknad som bas underlätta en fortsatt ulbyggnad
av del industriella samarbetet. Nordtest och Nordiska kommittén för
byggbeslämmelscr utför tillsammans med de nordiska standariseringsorganen etl
värdefulll arbete med alt undanröja tekniska handelshinder. Ministerrådet
kommer att låla utreda möjligheterna att eliminera de hinder som kan finnas i
de nordiska ländernas lagstiftning för industriellt samarbete. Ministerrådet
kommer också alt fortsätta sina anslrängningar att åstadkomma en harmonisering
av den rättsliga miljö, i vilken företagen verkar. En vidgad nordisk samhandel
och etl ökat nordiskt industriellt samarbete kommer atl vara till fördel för
vart och etl av de nordiska länderna som i internationella sammanhang alla är
små stater.

Till 1980 års session med Nordiska
rådet förelåg också rapporlen "Valulapolitisk samarbeid i Norden". I
denna rapport fastsläs alt del nordiska valutapolitiska samarbetet kan vidgas
och fördjupas inom de nu existerande kanalerna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 9

Automatiseringen inom industrin och
den snabba utvecklingen av industrirobotar kommer att f å betydande konsekvenser f ö r n ä ringslivel
och syssels ä ttningen. De teknologiska f ö r ä ndringarna
st ä ller slora krav p å omsl ä llning och f ö rnyelse men skapar samiidigi nya utvecklingsm ö jligheter. De nordiska l ä nderna kan ha mycket atl vinna p å elt samarbele om dessa problem.

Statsministrarnas beslut att i
forts ä ttningen m ö tas oftare ä n
hittills f å r ses som en markering av det
nordiska samarbetets belydelse och av intresset f ö r en samverkan kring de framlidsfr å gor
jag har ber ö rt i det f ö reg å ende.

Jag ö verg å r nu till alt behandla budgeien f ö r
å r 1981.

Omfattningen av ministerr å dets allm ä nna
budgel har vuxil snabbi fr å n 6 milj. norska kr. å r 1974 till 93 milj. norska kr. å r 1980. Budgeten som har fastst ä llts f ö r
å r 1981 uppg å r lill 111.9 milj. norska kr. vilkel inneb ä ren ö kning med ca
20% j ä mf ö rt med budgeien f ö r å r 1980.

Den svenska regeringen l ä gger slor vikl vid den nordiska budgeien som ett
instrument f ö r att i gemenskap ulf ö ra f ö r de
nordiska l ä nderna angel ä gna uppgifler.

Medlen f ö r adminislralion har i budgeten upptagils lill ca
16,6 milj. norska kr. mot 15.1 milj. f ö r
å r 1980. Ö kningen beror fr ä mst
p å personalf ö rsl ä rkning vid
ministerr å dssekretarialel i Oslo saml v ä ntade l ö ne-
och kostnads ö kningar.

H ä rut ö ver avs ä its 650000 norska kr. f ö r etl stipendiesystem f ö r nordiskt Ij ä nslemannaulbyle
som inleddes under å r 1979. Verksamheten, som har m ö tts av stort intresse, b ö r kunna ö ka
kunskapen om andra nordiska l ä nder och det
nordiska samarbetets betydelse f ö rutom att ge
v ä rdefulla erfarenheter p å resp. tj ä nstemans
eget arbetsomr å de.

Inslitulionsbudgeten ö kar fr å n
45,0 milj. norska kr. lill 54,0 milj. norska kr. och ulg ö r den st ö rsta
poslen i ministerr å dets allm ä nna budget. Innan ministerr å dets budget skapades, finansierades de flesta
gemensamma nordiska institutioner direkt genom nationella bidrag i olika
former. Genom all f ö ra in s å dana institutioner p å den allm ä nna budgeien skapas en st ö rre ö versk å dlighet och b ä ttre
redovisning av det nordiska samarbetet. Det ger ocks å b ä lire f ö ruts ä ttningar f ö r en prioritering och samordning av de olika
samarbetsomr å dena saml f ö r rationalisering. En s å dan ö verf ö ring sker ocks å
i enlighel med ö nskem å l fr å n Nordiska r å det. Motsvarande å tg ä rder har redan genomf ö rts inom kulturomr å det.

Under å r 1979 har tv å
nya institutioner skapats, n ä mligen
NordREFO och Nordiska n ä mnden f ö r handikappfr å gor,
vilkas verksamhel tidigare finansierades ö ver
projektbudgeten. Anledningen h ä rtill ä r att dessa organ numera f å tt en tillr ä ckligt
sj ä lvst ä ndig st ä llning och en verksamhet av mera
permanent karakt ä r f ö r alt uppfylla kriterierna f ö r
att bli en nordisk institution. Medel har avsatts f ö r all inr ä ita
ell Nordiskt ekonomiskt forskningsr å d.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 10

Medel har prioriterats till
fortsall utbyggnad av Nordiska hälsovårdshögskolan. Det industripolitiska
samarbetet förstärks genom uiökad medelstillförsel till Nordiska
industrifonden och Nordlesl.

För projeklverksamhelen under
budgetåret har ministerrådet efler överläggningar med Nordiska rådets
budgetkommilté beslutat om en totalram om 41,3 milj. norska kr. Del bör påpekas
atl det under inslitulionsbudgeten finns medel avsatta för projekt uppgående
till ca 10 milj. norska kr. Minislerrådel har för projeklverksamhelen angivii
en reserv på 2 milj. norska kr., vilken är avsedd för nya projekl som
aktualiseras under året.

Vidare har medel avsatts för atl
finansiera vissa gemensamma projekt inom jordbruksområdet över den allmänna
budgeien.

På industri- och energiområdena har
medel i projektbudgelen avsatts till uiredningar om bl. a. en gemensam nordisk
kolhamn och om möjligheterna till Nordiskl samarbele på Nordkalotten rörande
utnylljandel av evenluella olje- och gasförekomster utanför Nordnorges kust.
De konkreta regionalpoliliska insalsema är av stor betydelse. Detla samarbele
har därför prioriterats i 1981 års budget.

Ett 4-årigl kärnsäkerhelsprogram har
t.o.m. är 1980 flnansierats över den allmänna budgeten. I budgeten för år 1981
har avsatts medel för påbörjande av etl nyll 4-ärsprogram rörande de säkerhets-
och miljömässiga konsekvenserna av olika energiproduktionsformer.

Det har varit viktigt att i
budgetbehandlingen prioritera och välja ut de mesl angelägna områdena för alt
få elt så effektivt utnyttjande av resurserna som möjligt.

Tolall uppgår kostnaden för
ministerrådets allmänna budgel under år 1981 till 111.9 milj. norska kr. Från
detla belopp skall avdrag göras för ministerrådels beräknade inkomsler under
samma år vilka uppskattas till sammanlagt 9,4 milj. norska kr. Återstoden, som
skall läckas med nationella bidrag, omfattar sålunda 102,5 milj. norska kr.

Däruiöver har Nordiska industrifonden
fåll bemyndigande av minislerrådel all uiöver beviljade medel för 1981 göra
fleråriga ålaganden om högsl 11 milj. svenska kr. för år 1982 och 6,6 milj.
svenska kr. för år 1983.

Ländernas bidrag lill
minislerrådets budgetar belalas enligi en fördelningsnyckel grundad på
förhållandel mellan ländernas bruttonationalprodukter. I december 1978
fastställde ministerrådet följande fördelning för åren 1980-1982. nämligen
Danmark 23,7%, Finland 16.0%. Island 0,9%, Norge 18,0% och Sverige 41,4%.
Sveriges andel av de nationella bidragen utgör 42 435 000 norska kr., vilkel
för år 1981 motsvarar ungefär 36900000 svenska kr.

Härtill kommer den svenska andelen
av kostnaderna för nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg under år 1980 som
har förskotterals av ministerrådet. Andelen beräknas efter uinylljade
elevplaiser och är ännu inte känd. Jag beräknar därför samma andel som den
svenska andelen av ministerrådets budget, dvs. 41.4% av kostnaden som är
5845000 norska kr. Detta motsvarar ungefär 2 1(10000 svenska kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 171 II

Den svenska andelen av budgeten för
år 1981 föreslås således beräknad till 39000000 svenska kr., dvs. en ökning med
7225000 svenska kr. i förhållande till år 1980

Medlen bör anvisas i statsbudgeten
för budgetårel 1980/81. Då nordiska ministerrådets budget avser kalenderåret
1981. kan del svenska bidragel delvis komma atl behöva belalas ul efler det
svensk;i budgelåreis utgång.

4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu
anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen alt

1.
till Nordiska
ininlstcrrådcls allmänna hiidgei för budgetåret 1980/81 under elfte huvudtiteln
anvisa ell förslagsanslag av 39000000 kr.

2.
bemyndiga
regeringen all medge atl slöd lämnas av Nordiska fonden för teknidogi och
induslridl utveckling, vilket inräknal löpande beslut för Sveriges del innebär
ålaganden om högst 3 250000 kr. underår 1982 och högsl 2 375 000 kr. underår
1983.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöie.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till
föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå
riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 12

Bilaga

Sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1979
inom ministerrådets verksamhetsområde.

I del följande lämnas en
sammanfatining av den berättelse rörande del nordiska samarbetet som nordiska
ministerrådet i december 1979 överlämnade till Nordiska rådet.

I Arbetsmarknad

Många nordiska projekl och
rapporter har kunnat utnyttjas såväl nordiskt och nationellt som inom och
utanför arbetsmarknadsområdet. Ministerrådets bedömning är därior att
samarbelel bör utvecklas vidare.

Del nordiska arbetsmarknadsprogrammels
andra etapp antogs i juni 1979.

Ministerrådet igångsatte år 1979
ett omfattande projekl om utvecklingstendenserna på arbetsmarknaden.
Projektets första del belyser vilka om-siällningskrav de nordiska ländernas
ekonomi och arbetsmarknad slår inför på mellanlång sikt. Vidare siuderas
sysselsättningseffekter av ny teknologi och för det tredje värderas
förändringar i arbelsmarknadens struktur och funktionssätt. Projektet skall
utmynna i en rapport våren 1980.

År 1979 var del 25 är sedan
överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad trädde i kraft år 1954.
Under året väcktes från finländsk sida förslag om atl ajourt"öra
överenskommelsen utgående från önskemål om alt stärka individens sociala och
ekonomiska Irygghel vid flyitning. En särskild arbelsgrupp tillsattes i januari
1980 för alt se över 1954 års överenskommelse.

En studie om arbetskraftens och
kapitalets rörlighet avsluladesunder höslen 1979.

En rapport om åtgärder för
jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden i Norden lades fram och
behandlades av minislerrådets organ under år 1979.

Ett flertal projekt inom
arbelsmarknadsserviceområdel avslutades under år 1979.

Under november månad 1979
arrangerades ett konlaktseminarium om nordisk arbetsmarknadsforskning.

En jämförande sludie i
arbetskraftskostnaderna i de nordiska länderna saltes i gång under året.

Den offentliga sektorns belydelse
för sysselsättningen är etl viktigt diskussionstema i Norden. Ett projekl om
detta förbereddes under hösten 1979.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 13

Nordiskl samarbele för alt bekämpa
ungdomsarbetslösheten priorileras fortfarande mycket högl och insatser har
förekommil på flera delområden.

En rapporl och en rekommendalion om
uthyrnings- och enlreprenadfö-retags verksamhel i Norden har behandlats av
ministerrådet. Saken har sänls för kännedom, behandling och uppföljning lill en
rad berörda samarbetsorgan i Norden. En arbetsgrupp har tillsatts av
samarbelsministrarna för alt följa upp rapportens förslag.

På åtskilliga områden har
arbetsmarknadsparlerna deltagit i samarbetet underår 1979.

2 Arbetsmiljö

Dokumentation av yrkeshygieniska
gränsvärden och den nordiska vidareutbildningen av specialister inom
arbetsmedicin och företagshälsovård ulgör en central del av samarbetet om
arbelsmiljö.

Samarbetet mellan
arbetarskyddsmyndighelerna har också intensifierats, speciellt vid
ularbetandel av skyddsföreskrifter.

Etl viktigt led i
arbetsmiljösamarbetel är den samnordiska dokumentationscentralen för
arbetarskyddsföreskrifter (SDA) som i alll högre grad används vid utarbetandet
av föreskrifter.

Utvecklingen i alla nordiska länder
pekar pä alt en alll slörre del av de samlade arbetsmiljöresurserna går till
sektorn psykosocial arbetsmedicin. Man har inom ministerrådels organ startat en
utredning om hur detla kan följas upp på nordiskt plan.

3 Bistånd till utvecklingsländerna

De nordiska ländernas samarbele på
biståndsområdet bygger på gemensamma erfarenheter. Samarbelel har vuxil fram
som ett naturligt komplement till de enskilda ländernas nationella
biståndsprogram.

En nordisk arbetsgrupp har
lillsalts för atl undersöka del framlida nordiska biståndssamarbetet.
Slutrapporten har behandlats och ministerrådet har tillställt Nordiska rådel
ett meddelande till sessionen 1980.

Gemensamt finansierade
biståndsprojekt (jordbruk, kooperation och utbildning) pågår i Kenya. Tanzania
och Mocambique.

Betydelsen av det nordiska samrådet
i multilaterala frågor ökar. Inför de flesta avgöranden och framträdanden i de
multilaterala biståndsorganen äger någon form av nordisk samråd rum.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 14

4 Byggsektorn

Del nuvarande handlingsprogrammet
för nordiskt samarbele inom byggsektorn fastställdes av ministerrådet i maj
1977.

Enligt handlingsprogrammet skall
samarbelel för en ökad inlegr;iliun av de nordiska byggmarknaderna fortsätta.
Samarbelel har ulvidgals all omfalla de politiska målsättningarna inom
bygglagsliftningen. Vidare prioriteras energisamarbelet. stärkt nordisk
medverkan i del inlernalionella byggsamarbetel samt utvidgat samarbetet mellan
byggföretag i två eller flera länder vid byggexpert ulom Norden.

Man försöker även nå fram lill en
gemensam nordisk lolalsyn på bevarande och förändring av exislerande
bebyggelse.

Av nya projekt under år 1979 kan
nämnas ett samarbelsprojekt rörande bostadssubventioner och bostadskostnader i
Norden saml ett annal bostadspolitiskt projekt om socialt bostadsbygge och
bosladsdemokrali.

Inom energiområdet eller i nära
anslutning till det pågår flera projekl. NKB, Nordiska kommittén för
byggbeslämmelscr, har gjort ell nyll program för energiekonomiskt samarbete.
Ell av ministerrådet iniiieral samarbetsprojekt som rör informationsutbyte om
energibesparing inom befintlig bebyggelse har utmynnat i två rapporter.

5 Handels- samt finans- och valutapolitiska frågor

Utvecklingen i de nordiska
ländernas ekonomier i storl liksom i den nordiska samhandeln har under de
senaste åren präglals av den inlernalionella ekonomiska situalionen. De
vikande konjunkturtendenserna och de strukturomvandlingar som pågått och pågår
har i olika grad medfört svårigheter för samtliga nordiska länder.

Fortsatta täta kontakter mellan de
nordiska adminislralionerna på del handels-, finans- och valulapoliliska
området spelar en betydelsefull roll för alt diskulera aktuella frågor samt för
att samordna gemensamma nordiska ställningstaganden i internationella
sammanhang.

I februari 1979 beslöl de nordiska
stats- och finansministrarna att inrätta ett nordiskt ekonomiskl forskningsråd.
Verksamhelen beräknas kunna påbörjas underår 1980.

De nordiska länderna har
fortsättningsvis hållit nära kontakt pä en rad centrala handelspolitiska områden
som under årel aktualiserats i olika internationella organisationer.
Ministerrädei lägger vikl vid alt samarbetet om lösningar av prakliska problem
på främst handelns område mellan EG och EFTA fortsätter.

Genom NORDIPRO (samarbetsorgan för
de nordiska ländernas han-delsprocedurkommittéer) har man specielll inriktat
arbetet på att utveckla framtida procedurer som inte fordrar användning av
dokument.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 15

6 Industri- och energifrågor

Ministerrådet är av den
uppfaltningen atl del energipoliliska samarbelel. inte minst på längre sikt.
kan ha en stimulerande inverkan på del induslripoliliska samarbetet. Mot
bakgrund härav behandlas del industripolitiska samarbetet i anknytning till det
energipolitiska samarbetet. När det gäller det energipolitiska samarbetet vill
man peka på att Nordiska industrifonden sedan år 1976. efler beslul i
ministerrådet, har haft ansvaret för del fortsatla nordiska samarbetet inom de
sektorer av energi-FOU (forskning och utveckling) området där nordiskl samarbel
inte lillvaratas av andra organ.

Ett fyraårigt kärnsäkerhetsprogram
inleddes år 1977 inom Nordiska kontaktorganet för atomenergi. Samarbelel på
kärnsäkerhetsområdet omfattar en rad betydelsefulla projekt inom
kvalitetskontroll, kontrollrumsulformning. avfallsfrågor och radioekologi.

Vidare har ministerrådet tagil
initiativ lill en utredning om frågan om gemensam nordisk kolimport, därvid
eventuellt en gemensam importhamn för de nordiska länderna. En rapport kommer
atl framläggas om detta före utgången av år 1980.

I ministerrådet diskuleras
regelbundet akluella induslripoliliska frågor både med anknylning till de
nordiska ländema och i förhållande till ulomnordiska länder. Mol bakgrund
härav igångsattes år 1978 etl gemensaml nordiskt forskningsprojekt beträffande
små och medelstora förelag och under år 1979 en ulredning om de
induslripoliliska aspekterna på Nordsat-projektel.

Arbetet inom Nordiska
industrifonden och Nordtest har förts vidare under år 1979. Från och med år
1979 har fonden, efler beslut i ministerrådet, överförts som institution på
ministerrådels allmänna budget. Fonden skall under år 1980 lillföras ell belopp
på 20,4 miljoner Nkr till såväl industri- som energisamarbelsprojekt. Nordiska
industrifonden är ett viktigt inslrumenl av belydelse för nordiskl samarbete
om konkreia forsknings- och ulvecklingsprojekt inom industri- och
energiområdel.

Mot bakgrund av rapporten
"Nordisk råvaru- och resursutredning - en precisering av några samarbetsmöjligheter"
(NU A 1977: 14) har minislerrådel lagil initiativ till en ulredning
beträffande nordiskt samarbele om projektexport. Denna ulredning har som syfte
atl belysa intresset och behovet för nordiskt projektexportsamarbele,
informalions- och finansieringsproblem i anknytning till projektexporl, samt
hur nordiskl projektexportsamarbele i så fall kan organiseras. Detta
utredningsarbete kommer all avslutas under våren 1980.

Nordiska ministerrådet har också
beslutat utreda möjligheterna till elt industriellt samarbele på Nordkalotten,
baserat på evenluella olje- och gasfyndigheter utanför Nordnorges kusl.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 16

Bilaterala överläggningar har ägl
rum mellan Norge och Sverigeom olika former av olje- och industrisamarbete.
Norska oljeleveranser till övriga nordiska länder har också diskuterats.

7 Jord- och skogsbruk

Nordiskt samarbele på
jordbruksområdet, inklusive skogsbruk och veterinärmedicin, sker inom en mängd
organ. Tre av dessa är institutioner som finansieras över ministerrådets
allmänna budgel: Nordiska genbanken för jordbruks- och trädgårdsväxter som
upprättades den 1 januari 1979. Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning
(SNS) och Nordiska skogsarbetsstudiers råd (NSR). De två sistnämnda infördes på
ministerrådels budgel år 1978.

I februari 1979 beslöl
ministerrådet upprätta Nordiska ämbelsmannakommiltén för jord- och
skogsbruksfrägor (NÄJS). Den nya ämbetsmannakommittén har i begynnelsefasen
arbetat med koordinering av samarbetet mellan de olika organen. Man strävar
efter att få en bättre styrning av hela sektorn, inklusive utbildning,
forskning och praktiskt arbete.

8
Jämställdhet

På jämställdhetsområdet har del
under år 1979 skett en ökning i projektverksamheten. En utredning beträffande
perioden runt graviditet, födelse och barnels första levnadsår som gäller såväl
föräldrar som barn har slutförts under år 1979.

Minislerrådel har gett finansielll
bistånd till en TV-film om förhållandel far-barn. Vidare har ett seminarium om
jämställdhet i bostads- och samhällsplanering arrangerats. En utredning
"Äktenskap och försörjning" har följts upp bl. a. med etl seminarium.
Jämställdhetsfrågor griper in i många samarbetssektorer och projekt av
betydelse för jämställdheten har därior genomförls också inom andra sektorer.

I november 1979 hölls ett möte med
representanter för arbetsmarknadens parter, nationella
jämslälldhelsorganisalioner och Nordiska rådet. Vid mötet framkom en rad idéer
och synpunkter som kommer alt vara en viktig bas för det framtida
jämställdhetssamarbelet.

9 Konsumentfrågor

De för konsumentpolitiken ansvariga
ministrarna sammanträdde förför-sia gången som Nordiskt ministerråd i mars
1979. Ministerrådet dryftade bl. a. produktsäkerhetsfrågor. Ministerrådet fann
del angeläget alt del i alla

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 17

nordiska länder inrättas system för inrapportering av
olycksfall som underlag för olycksfallsförebyggande arbete.

1 det löpande samarbetet har bl. a.
behandlats olika aspekter pii konsumentskydd för barn. Barnet i
konsumiionss;imhällei var temat vid ell nordiskt seminarium i april 1979.

Under årel beslöts atl utsträcka
det konsumentpolitiska samarbetet lill att gälla även konsumenlrättsliga
frågor. En av de första arbetsuppgifterna gäller resebyrålagsliftning och
sällskapsresor.

Också andra konsumeniproblem på
tjänsteområdet har diskuterats främst i samband med service och reparationer.
Om service och reparationer finns flera projektförslag för 1980.

10
Kultur

Det är flera centrala områden inom
kulturavtalet som varil aktuella under är 1979. Störst intresse tilldrog sig
slutomgången av arbelel med utredningen om nordisk radio och television via
satellit. Fyra omfattande expertrapporter och ett par forskarrapporter har
färdigställts under årel. Huvudrapporten överlämnades lill minislerrådel i
oktober och sändes i november på remiss till inemot 400 myndigheter och
organisationer i Norden.

Språkels centrala roll i del
nordiska samarbetet har belysts i ett flertal olika projekl. Ministerrådet har
fatlat beslut om atl från mitten av nästa år inrätta ett nordiskt språk- och
informationscentrum i Helsingfors.

En annan central del av
utbildningssamarbetet är frågan om utbildning och arbetslöshet.

Sedan de nordiska statsministrarna
i slulel av år 1978 ulialade sig forell utbyggt nordiskt forskningssamarbele
har inlressel för della på olika salt ökat. En speciell ämbetsmannagrupp har
tillsammans med de båda mini-sterrädssekrelariaten arbelal med de tankar och
önskemål som låg i slats-minisleruttalandet. Ämbetsmannagruppens rapporl ingär
som bilaga lill ministerrådels berättelse.

Under årel har ett
ministerrådsbeslul om forskarstipendier och forskarsymposier genomförts och
det har visat sig att intresset för dessa båda nyii samarbetsformer är myckel
slort. De första nordisku forskarslipendiatern;i fick redan hösten 1979
möjlighet att fördjupa sin forskning vid en forskningsinstitution i ett annat
nordiskt land.

I berättelsen till Nordiska rådets
27:e session redovisade ministerrådet det beslut, som fatlats bl.a. mol
bakgrund av önskemål från kulturutskottets sida. om en värdering av
kultursamarbetet 1972-1978 (jfr yttrande nr 5/1979). Arbetet genomfördes under
år 1979.

Utredningsrapporten överlämnades
till ministerrådet i november 1979 och ingår i ministerrådets berättelse som
särskild bilaga.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 18

En sammanfattande värdering hos
många bedömare är alt verksamheten väl motsvarar kulturavtalets syften och att
organisalionen har en beredskap atl fånga upp iniliativ och atl snabbi sälla
igång och genomföra utredningar.

11 Lagstiftning

Nordiskt lagstiflningssamarbele har
bedriviis under lång (id och är ell vikligl led i den vidare samverkan mellan
de nordiska länderna.

Betydelsen av det nordiska
lagstiflningssamarbetet har ökal i lakl med den allt större rörligheten över
gränserna i Norden. En annan omständighet som har gjort del nordiska
samarbetet alll viktigare är del omfattande arbetet i lagstiftningsfrågor i
olika internationella organ.

Under den senasle tiden har man
försökl att i viss mån förnya formerna för samarbetet. De övergripande
diskussionerna äger liksom tidigare rum vid återkommande mölen med nordiska
ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor. I dessa mölen deltar
chefstjänstemän från de olika justitiedepartementen. Härutöver sker emellertid
sedan någon lid en närmare genomgång av de olika ländernas lagstiftningsprogram
vid sammankomster mellan rättscheferna i departementen. Antalet löpande
kontakter i skilda lagsliftningsprojekl har också ökat. Frågor rörande det
nordiska lagstiftningsprogrammet och samarbetets framtida inriktning diskuteras
fortlöpande mellan de nordiska justitieministrarna och juridiska utskottet.

12 Miljövård

Miljövårdssamarbetel omfattar
frågor som rör skydd och vård av den yttre miljön.

Ministerrådet antog i april 1978
ett handlingsprogram för nordiskl samarbele på miljövårdsområdet för femårsperioden
1978-1982.

Under årets lopp har
projektverksamhet bedriviis pä delområdena luftförorening, vatten- och
havsförorening, trafikbuller, indusiribuller, avfall och äteranvändning,
produktkontroll, naturvård och friluftsliv, naturresursräkenskap, ekologisk
planering, miljövårdsforskning och miljödata. 1980 kommer verksamheten att
fortsätta på samma delområden.

Pä delområdena kan följande projekt särskilt nämnas.

Elt projekl som syftar till att
samordna undersökningarna av föroreningssituationen i Skagerack och Kattegatt
kommer atl avslutas år 1980.

År 1979 igångsattes
projekverksamhet på etl nytt delområde, vatten- och avloppssektorn
(VA-sektorn).

Ett projekl som gäller
övervakningsystem för luftföroreningar fortsatie under år 1979. Syftet är alt
genom en samnordisk insals bidra till det

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:171 19

europeiska programmet för övervakning av långväga
transport av luftföroreningar, särskilt problemen med "sur
nederbörd".

På basis av Nordiska rådets rekommendalioner
nr 8/1978 och 9/1979 har en nordisk kontaktgrupp för forskning om skydd av
ozonlagret tillsatts.

Nordiskt samarbete på bullerområdel
har aklualiserals bl.a. av Nordiska rådels rekommendalion nr 11/1974 om
begränsning av trafikbuller. År 1980 avslulas en sludie om effekler av
bullerreducerande åtgärder.

Arbelel med ell nordiskl program
för ålervinning av avfall beräknas bli avslutat underår 1980.

På produkikontrollområdet har under
årels lopp tvä slutrapporter publicerats: "Normer för
produkttillverkning" (NU B 1979: 2) och "Produktre-laterad
informalion hos myndigheterna (sekretess)" (NU B 1979: 9).

Rapporten från projekl "Hotade
djur och växter i Norden" (NU A 1978:9) godkändes år 1979. På grundlag av
rapporten har åtta rekommendationer antagits som pålägger ministerrådet och de
nationella miljövårdsmyndigheterna atl genomföra en rad ålgärder för all
skydda hotade djur och plantor.

Man håller också på atl kartlägga
representativa naturtyper och hotade biotoper i Norden och skall komma fram
till förslag om naturskyddsområden under försia hälflen av år 1980.

Nordforsk har under året utarbetat
en utredning med översikt över och analys av de nordiska ländernas
forskningsplaner på miljövårdsområdet. Ulredningen identifierar framlida nordiska
forskningsbehov och projekl av speciellt intresse för miljövårdsmyndigheterna.

Vidare påbörjades elt samarbele
kring frågan om miljökvaliletsöver-vakning i Norden, där de nordiska länderna
skall samarbeia om planering av nationella miljöövervakningsprogram (för
vatten, luft, mark, organismer) saml all företa en systematisk genomgång av
nordiska samarbetsmöjligheler i ell operaiivt miljöövervakningsprogram.
Projekiel beräknas bli avslutat under år 1980.

13 Multinationella företag

Ministerrådet fastställde i
december 1975 mandatet fören nordisk utredning om de multinationella
företagens roll i de nordiska ländernas ekonomi. Utredningen har koncenirerat
sitl arbele lill all karllägga och beskriva juridiska förhållanden samt
omfattningen och ulbredningen av de multinalionella företagen i de nordiska
länderna. Denna avgränsning får delvis även ses mot bakgrund av alt annal
ulredningsarbele pågår inom Norden. Det finns enligt ministerrådet skäl att
avvakta de metodiska erfarenheterna från dessa utredningar, innan några vidare
nordiska sludier planeras just på dessa områden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 20

Vidare har elt samarbete etablerats
pä nordisk basis vid förhandlingar i inlernationella fora - främst OECD -
angående deklarationer och riktlinjer för multinationella företag och
internationella invesiering;u-.

Utredningen ingår som bilaga till ministerrådels
meddelande.

14 Nordiska investeringsbanken

Från bankens start i augusli 1976
fram till den 31 augusti 1979 har sammanlagt 36 lån på totalt 255,7 milj. SDR
(Special Drawing Rights) beviljats. Av bankens totala utlåning fördelade sig
tvä tredjedelar på sektorerna utbyggnad av råvaruresurser och traditionell
basindustri samt energi. I fråga om antal lån dominerade investeringar i
strukturanpassning och expansion.

Under årets första månader
introducerade banken sig på nya kapitalmarknader med två lån i SDR och med
obligationslån i svenska kronor samt finska mark. Bankens lotala långfristiga
upplåning under perioden ökade med ett belopp motsvarande 59 milj. SDR.

För banken uppgick räntenettot
under perioden till 6,3 milj. SDR i jämförelse med 4,4 milj. SDR under
motsvarande period 1978.

I procenl av nettoöverskottet
utgjorde förvaltningskostnaderna ca 14% såväl i år som förra året.

Nettoöverskottet var 5.7 milj. SDR
jämfört med 3.5 milj. SDR för motsvarande period året innan.

15 Regionalpolitik

Ett nytt regionalpolitiskt
handlingsprogram fastställdes år 1979 av Nordiska ministerrådet.

Programmet syftar lill att öka
ambitionsnivån på detta område och främja konkreta samarbelsprojekt. Bl.a.
föreslås särskilda ålgärder för gränstrakter och de mest utsatta regionerna i
Norden.

Ett nytt element i samarbetet som i
fortsättningen också kan få slor belydelse för olika länder är en procedur för
all nordiskt behandla nya nationella regionalpolitiska förslag som kan ha
effekter på den regionala Utvecklingen i grannländerna.

Vidare har ministerrådet beslutat
atl Nordiska investeringsbanken kan ge lån till regionalpolitiska projekt.

Forskningssamarbetet har inom ramen
för arbelsgruppen för regionalpolitisk forskning (NordREFO) i år utmynnat bl.
a. i en sammanfallningsrap-port om den regionala utvecklingen i Norden.

Fr. o. m. den I januari 1980 blir NordREFO nordisk
institution.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 21

16 Socialpolitik

De senasle årens slrävanden alt
inslilulionalisera etablerad nordisk samverkan på det socialpolitiska områdel
har under åren 1978/79 nått längre än tidigare. År 1979 bildades genom
sammanslagning nämnden för alkohol-och drogforskning. Ministerrådet har även
beslutat all Nordiska läkemedelsnämnden och Nordiska nämnden för
handikappfrågor fr. o. m. den I januari 1980 blir nordiska institutioner.

Det nordiska socialpolitiska
samarbetet är nu inne i en fas där etl flertal större utredningar, som startats
de senasle fyra åren. aniingen håller på atl avslutas eller omsätlas i praktisk
verksamhel. I slutskedet befinner sig exempelvis översynen av den nordiska
konventionen om social trygghet och utredningen om gemensam arbetsmarknad för
viss personal inom hälso- och sjukvården m. m. Båda dessa utredningar skall
remissbehandlas underår 1980.

Ministerrådet har vidare beslulal
verka för att det före den I januari 1983 införs ell nordiskt system för
märkning av trafikfarliga läkemedel. Nordiska läkemedelsnämnden skall samordna
detta arbete.

Nordiska nämnden för
handikappfrågor har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till nordiskt system
för klassificering och regisirering av tekniska hjälpmedel för handikappade.

Av de rådsrekommendalioner som
blivil föremål för ingåendebehandling under år 1979 kan nämnas dels den som
angår jordbruksbefolkningens arbetsmiljö, hälsovård m. m. och dels den om
möjligheterna att förebygga uppkomsten av handikapp. 1 båda dessa fall har
rapporter med rekommendationer och förslag överlämnats till ministerrådet.
Rapporterna behandlas i de beslulande organen under första hälflen av år 1980.

Ulvecklingen på del nordiska
socialpolitiska områdel under åren 1978-79 har inneburil atl det nordiska
samarbetsprogrammet på social-och hälsovårdsområdet, som fastställdes i augusti
1977, i många avseenden förverkligats och en översyn blir nödvändig under de
närmaste åren. En sådan översyn, och evenluell revision, förutsätts i
samarbelsprogrammet.

17 Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

Samarbelel inom tranpsort- och
kommunikationsområdet regleras av det nordiska transportavtalet av den 6
november 1972.

Vägforskning är etl samarbetsområde
där lönsamma effekter kan uppnås.

Elt planeringsutskoll, i vilket
ingår represenlanler för Nordiska Väglekniska Förbundet (NVF) samt
vägadministralionerna och vägforskningsin-slituten i respektive land har
upprättats.

Projektet för nordisk kollektivtrafik (NORDKOLT). som nu
har avslu-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 22

lats, redogör för och bedömer utvecklingsmöjligheterna för
persontran-sporlsyslem, särskilt kolleklivirafik i mindre och medelstora tätorter
med sikte på år 2000.

Vären 1979 undertecknades tre avtal
rörande inrättandet av en flygförbindelse på sträckningen
Tromsö-Kiruna-Uleåborg fr.o.m. den 1 juni 1979.

Färöarnas Landssiyre har inte varit
i stånd att avge elt uttalande i frågan om färjeförbindelse mellan Island.
Färöarna och del övriga Norden. För närvarande anses det därtör inle möjligt
alt gå vidare med saken.

De betänkanden om
Öresundsförbindelscrna. som i juni 1978 överlämnades lill Irafikminislrarna i
Danmark och Sverige (Belänkning 833 resp SOU 1978: 18), har remissbehandlats i
de båda länderna. Den danska lufihamnsutredningens rapport om Köpenhamns
lufthamn har också varit på remiss i Danmark. Utredningsmaterialet studeras för
närvarande i Danmark och Sverige.

En rapport från den arbetsgrupp som
tillsatis för atl uireda behovet av en harmonisering av reglerna för
transportstöd i Finland. Norge och Sverige vänlas föreligga under år 1979.

Nordisk kommitté för
iransporlekonomisk forskning (NKTF) har under verksamhetsåret 1978/79
arrangerat två konferenser, en om godsterminaler/samhällsplanering och en
annan om Nordkoliprojektet.

Vid utgången av år 1979 kommer NKTF
alt publicera en översikt över gods- och persontransporlarbelels utveckling
fram till 1978 med prognoser för åren 1990 och 2000.

Samarbetet i trafiksäkerhetsfrågor
sker genom Nordiska Trafiksäkerhetsrådet (NTR) och påverkar de nordiska
ländernas nationella vägtrafiklagstiftning och forskningsstrategi för
irafiksäkerhel.

Utgående från Nordiska rådels
rekommendalion 11/1977 och från NKT:s karlläggning på områdel hölls en
konferens om barns säkerhel i trafiken i juni 1979. NTR har igångsatt
forskningsprojekt kring barns trafiksäkerhet.

Under år 1980 kommer NTR all börja
sludera eftereffekler av alkohol på förares beteende i kritiska
trafiksituationer, saml karllägga åldringars beleende i kritiska
trafiksituationer.

18 Turism

Ministerrådets program för nordiskt
samarbele på turislområdel anlogs i juni 1978 och i enlighet med det
upprättades etl turistutskott.

Två projekt avslutades under år
1979. Del ena gäller ledarutbildning i holell- och restaurangfacket
(rekommendation nr 13/1974) och det andra spridning av semestrar och
kapacitetsutnyttjande vid turistanläggningar i Norden. Institutet för
förelagsledning i Sverige har åtagit sig atl genomföra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:171 23

kurser rörande chefsutbildning i samråd med övriga
nordiska länder.

Ett projekt om turismens effekter
på ekonomi uch sysselsiittning och ett projekt om gemensam nordisk
booking-organisalion vänlas bli ;ivslulade under år 1980. Det förra projektet
fördjupar vissa aspekler i den nordiska modellen för konsekvensanalyser som
behandlats vid ell seminarium på Gotland år 1978. Ell projekl med anknytning
lill denn;i modell kommeralt sältas i gång år 1980. Man skall undersöka vilka
tolerans- och kapacitets-gränser naturen saml den sociala och strukturella
miljön har när del gäller ett ökat reseliv. Projektet rörande
booking-organisalioncn syftar till atl göra det lättare för turister att skaffa
sig nödvändig informalion om olika alternativ för semesterresor och rekreation.

Under de närmasle åren efter 1980
planerar lurisluiskollcl atl revidera handboken "Reseliv i Norden".
Vidare kommer bl.a. frågan om billigare internordiska flygpriser och mer
liberala charlerregler atl las upp.

19 Finansiering av det nordiska samarbetet

De nationella bidragen till
nordiskl samarbete under minislerrådel går genom fyra finansieringskanaler.
Nettobidragen framgår av nedansiående tabell (alla tal i löpande priser):

R ä kenskap

Budget

Budget

1978

1979

1980

Ministerr å dets

allm ä nna budget

46684000 Nkr.

71
600000 Nkr.

84
100000 Nkr.

Nordiska

Industrifonden

lOOOOOOO Skr

-

-

Ministerr å dets

kulturbudgel'

66 265 (KK »
Dkr

709(MHmODkr

77
625000 Dkr

Nordiska

bist å ndsprojekt

95 000000 Skr

IIIOOOOIHI
Nkr.

-

Nordiska Industrifonden finansieras
fr. o. m. år 1979 över Minislerrådets allmänna budget

Ministerrådet har beslutat atl
fördela kosinaderna mellan de nordiska länderns enligt en nyckel baserad på
bruttonationalprodukten:

Perioden Perioden

1977-79 1980-82

Danmark

23.4

23.7

Finland

15.8

16.0

Island

0.9

0.9

Norge

17.0

18.0

Sverige

42.9

41.4

' Exklusive investeringsutgifter för Nordens hus på
Färöarna, vilka medel anvisas särskilt (1978 = 2 milj. Dkr. 1979 = 4 milj. Dkr.
1980 = 3 milj Dkr.)

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 171 24

Ministerrådet har fattat beslul om
elt revideral budgetrcglemenie för ministerrådets allmänna budget och
kulturbudget som gäller fr.o.m. 1 januari 1979.

Utkast till reglemente för
ekonomiförvaltningen för verksamhet finansierad inom den allmänna budgeten och
kulturbudgeten har sänts till de nordiska statliga revisionsorganen för
utlåtande.

20 Kontakter med Nordiska rådet

Den 13 juni 1979 hölls elt möle
mellan ministerrådet och Nordiska rådets presidium. Vid mötet enades man om atl
som en försöksordning uividga frågeinstitutel vid Nordiska rådets session på
ett sådant sätt att del ges möjlighet för en vald medlem av rådet atl slälla
muntliga frägor lill ministerrådet under sessionen, senasl 24 limmar innan
plenum behandlar del område där frågan hör hemma. Förutsättningen för delta
syslem är emellertid att del svar en minister avlämnar i regel beiraktas som
personligt, d. v. s. inle som avgivet på ministerrådels vägnar. Uiöver detla
har Nordiska ministerrådet och Nordiska rådets presidium i samråd möjlighet
att ge en vald medlem tillfälle att. när särskilda skäl föreligger, ställa
skriftliga frågor till ministerrådet även om treveckorsfristen har
överskridits. Huvudregeln är emellerlid fortfarande atl skriftliga frågor
skall inkomma senast tre veckor före sessionens börjar.

Vid det ovannämnda mötet uttalade
minislerrådel atl, såvida del överhuvud laget är möjligt, kommer ministerrådet
atl avlämna förslag lill samarbetsprogram senast tre månader före den session
vid vilken programmet skall behandlas.

Beträffande ministerrådets
årsberättelse lill Nordiska rådel uttalade ministerrådet alt man vill
eftersträva atl ge berättelsen en mer framåtrikiad karaktär samt all profilera
inledningskapitlet mera.

I mars 1979 hölls elt möte mellan
ministerrådet och Nordiska rådels budgetkommitlé, varvid man behandlade
ministerrådets allmänna budget för är 1980. Mot bakgrund av de kommentarer och
förslag som kom fram vid mötet anlog ministerrådet den slulliga budgeien senare
samma dag.

Den 31 oktober behandlade man
frågan om fördelningen avprojektmedel inom de i budgeien fastsalla ramarna.
Ministerrådet hade även ett möle med Nordiska rådets budgetkommitté den 11
december. Den 3 maj hade ministerrådet möte med Nordiska rådets
informationskommitté för att diskutera riktlinjer för den nordiska
informationsverksamheten.

Under årets lopp har möten hållits
med Nordiska rådels uiskott. Ställ-företrädarkommitién och Nordiska rådets
sekreterarkollegium har hållit tre möten under år 1979 och detsamma gäller
sekretarialscheferna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 171 25

21 Kontakter med arbetsmarknadens parter

Konlaklerna med de nordiska
arbetsmarknadsorganisationerna har specielll koncentrerat sig till samarbelel
inom omr å dena arbetsmarknad, industripolitik,
arbetsmilj ö och socialpolitik.

Vid utformningen av elapp Iv å av minislerr å dets
arbelsmarknadspro-gram lades stor vikt vid synpunkter fr å n arbelsmarknadens parter.

I samband med Nordiska r å dets session i mars 1979 h ö lls ell m ö te
med arbelsmarknadens parler d å man
diskulerade arbetsmilj ö samarbetel under ministerr å det samt enskilda projekt.

Nordens fackliga samorganisalion
fick vid etl m ö le i Nordiska h ä lsov å rdsh ö gskolan i G ö teborg
information om del socialpolitiska arbetet i ministerr å det. Representanter f ö r NFS deltog vidare under november i elt s ä rskilt kontaklm ö te
som arrangerades av ministerr å det och d ä r man diskuterade j ä msl ä lldhetsarbetet och annal av
gemensamt inlresse.

Som referensgrupp har
arbelsmarknadens parter f ö relagts utredningen om de
multinationella f ö retagens roll i de nordiska l ä ndernas ekonomi.

22 Nordiskt tj ä nstemannautbyte

Under å r 1979 har
ij ä nslemannaulbyle genomf ö rts i nordisk regi.

Della nordiska ij ä nslemannaulbyle g ä ller
slalliga tj ä nstem ä n (och molsvarande), s å v ä l centralt som lokall ansl ä llda i de nordiska l ä nderna. Med tj ä nstemannaulbyle menas att en Ij ä nslem ä n fr ä n ett nordiskl land i utbildningssyfte tj ä nstg ö r i ell
annal nordiskl land. Syftet ä r att ge ij ä nslem ä n i f ö rvaltningen b ä ttre
k ä nnedom om adminislralion. f ö rvallning och lagstiftning i de andra nordiska l ä nderna.

F ö r budget å rel 1979 avsattes Nkr 250000 p å Nordiska ministerr å dets budget f ö r att t ä cka stipendier och resekostnader m.m. Avsiklen var
att f ö rs ö ksvis dela ul 4 stipendier i varie nordiskt land under del f ö rsia å rel.
Stipendiaten beh å ller sin l ö n nationellt.

Dessutom utbetalas ett stipendium
motsvarande Nkr 3 000 per m å nad under
utbytesliden. Stipendiet ä r skallefritl och skall l ä cka merulgifter f ö r
boslad och andra extra kostnader.

Utbytestiden f å r
inte ö verstiga elt å r. N å gon nedre gr ä ns ä r inte salt.

Ministerr å det finner alt tj ä nstemannautbytet
har fungerat bra under å r 1979. De medel som har avsatts h ä rf ö r, har till
fullo utnylljats.

Systemet administreras och
koordineras nordiskt av Nordiska minislerr å dets
sekretariat i Oslo. 1 varje land finns elt landskoordinerande organ.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 23 Informationsverksamheten

Nordiska ministerr å det och Nordiska r å det har i alll st ö rre utstr ä ckning koordinerat sin informalionsverksamhel under å r 1979. M å lel
ä r all ge en enhetlig och ö vergripande bild av hela del nordiska offentliga
samarbetet. De gemensamma insatserna har framf ö r alll g ä lll tre omr å den, gemensamma seminarier, distribution och
publikalionsverksamhet.

Ut ö ver den gemensamma informationsverksamheten med Nordiska r å del bedrivs naturligtvis en omfattande information
kring ministerr å dels egen vet;ksamhel.

Samarbete p å informationsomr å del
bedrivs ä ven med F ö reningarna Nordens F ö rbund, de nordiska utrikesdepartementens pressavdelningar och
informationsansvariga vid departement i de nordiska l ä nderna.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. SOU 2009:68 Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU), del 1 om s. 16 i texten
  2. Prop. 1980/81:182 om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1982 m.m. s. 2 i texten
  3. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
  4. Rskr. 1979/80:371 i texten
  5. Bet. 1979/80:UU26 med anledning av proposition 1979/80:171 om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1981 m. m. s. 1 i texten

Visa alla 6