om åtgärder för beklädnadsindustrin
42 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 32 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:206, om åtgärder för beklädnadsindustrin
Dokumentets text
Prop.
1975/76: 206 Regeringens proposition
1975/76:206
om
åtgärder för beklädnadsindustrin
beslutad
den 1 april 1976.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits
i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
G.E.
.STRÄNG
RUNE
n. JOHANS.SON
Propositionens
huvudsakUga innehåU
I
propositionen föreslås att ytterligare industri-,och försörjningsberedskapspolitiska
åtgärder, vidtas ,för beklädnadsindustrin. För att stärka den lång.siktiga
konkurrenskraften inom i första hand konfeklionsindu-strin föreslås ett särskUt
rationaliseringsprpgram,under två år med avskrivningslån för investeringar i,effektivitetshöjande
produktionsutrustning. Ökat stöd till utveckling av produktionsmetoder och rsystem
samt bidrag till konsultinsatser vid införandet av ny produktionsteknik i företagen.
Det totala medelsbehovet för rationaliseringsprogrammet beräknas till 54 milj.
kr. Vidare föreslås ökade ramar- för exportfränijande åtgärder och
räntebefrielse vid striiktui-garantier. Ramen för struktur-garantier föreslås
bli höjd med 25 milj. kr. till 125 milj. kr. . ,
För
den gmndtextila bomullsindustrin och för skoindustrin anmäls vissa åtgärder som
syftar till.att samordna produktionen så att från försörjningsberedskapssynpunkt
viktig produktion kan ske i så långt möjligt effektiva former. Vidare föreslås
medel för, s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån att under vissa
omständigheter utgå till företag främst inom skoindustrin. För detta ändamål
föreslås för; budgetåret 1916/11: 12 milj. kr. För fortsatt
försörjningsberedskapsviktig produktion av kam--garn och kardgarn av ull vid
spinneriet vid Stigtex AB föreslås under en femårsperiod högst 12,5 milj. kr.
kunna utgå genom.överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För budgetåret 1976/77
föresläs högst 2,5 milj. kr. för detta ändamål.
För
att underlätta beklädnadsföretagens finansiering av säsongbetingad lageruppbyggnad
aviseras föreskrifter om krediter i form av induslri-garantilån m. m.
1
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 206
Prop. 1975/76: 206
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-04-01
Närvarande:
statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, lohansson, Holmqvist, Aspling,
Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson.
Föredragande:
statsråden Johansson och Lidbom
Proposition
om åtgärder för beklädnadsindustrin
Statsråden
föredrar förslag till åtgärder för beklädnadsindustrin. Anförandena redovisas
i underprotokollen för de berörda departementen.
Statsrådet
Johansson anför: Stora delar av den svenska beklädnadsindustrin har under lång
tid befunnit sig i ett bekymmersamt läge. Under det senaste året har
situationen påtagligt försämrats. Det är av vikt att inom landet få till stånd
en långsiktigt konkurrenskraftig beklädnadsindustri. För detta talar såväl
industripolitiska som försörjningsberedskapspolitiska och arbetsmarknadspolitiska
skäl. Omedelbara åtgärder bör mot den bakgrunden vidtagas för
beklädnadsindustrin.
I
detta sammanhang aktualiseras bl. a; ett rationaliseringsprogram för i första
hand konfektionsindustrin samt ytterligare försörjningsberedskapspolitiska
åtgärder för den grundtextila industrin och skoindustrin.
Under
hänvisning till vad sålunda har anförts hemställer jag att regeringen i en
gemensam proposition föreslår riksdagen
att
antaga de förslag som jag och chefen för handelsdepartementet har lagt fram.
Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.
Regeringen
ansluter sig till föredragandenas övervägänden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandena har lagt
fram.
Regeringen
förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen skall bifogas
propositionen som bilagorna 12.
Prop. 1975/76: 206
Bilaga
1 till regeringens proposition nr 206 år 1975/76
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-04-01
Föredragande:
statsrådet Johansson
Anmälan
till proposition om åtgärder för beklädnadsindustrin
Inledning
Den
svenska beklädnadsindustrin (textU-, konfektions- och skoindustrierna) har vad
gäller handelsmönstret under de senaste decenniema genomgått en snabb
internationaliseringsprocess. Denna utveckling har för de svenska tillverkarna
inneburit vidgade exportmöjligheter men också väsentligt ökad importkonkurrens.
Karakteristiskt för utvecklingen har härvid varit de konkurrensnackdelar för
de svenska tillverkarna som har accentuerats under efterkrigstiden genom ett
internationellt sett högt kostnadsläge utan motsvarande övertag i teknologiska
eller andra avseenden. Parallellt härmed har tullskyddet gentemot den utländska
konkurrensen successivt minskat. De struktureUa påfrestningarna har för
beklädnadsindustrin blivit mycket stora och ett stort antal företag har
tvingats lämna marknaden.
Mot
bakgrund av denna utveckling har riksdagen vid flera tillfällen under
1970-talet beslutat om särskilda stödåtgärder för beklädnadsindustrin. Dessa
har främst avsett åtgärder på de industri- och försörjningsberedskapspolitiska
områdena. De av riksdagen hittUls beslutade industri-poUtiska åtgärderna (prop.
1970: 41, SU 1970: 60, rskr 1970: 164, prop. 1971: 1 bU. 15, NU 1971: 13, rskr
1971: 120, prop. 1972: 46, NU 1972: 32, rskr 1972: 195 och prop. 1975/76: 57,
NU 1975/76: 15, rskr 1975/76: 107) syftar i huvudsak tiU att åstadkomma en
ändamålsenlig struktur inom beklädnadsindustrin för att därigenom stärka den
långsiktiga konkurrenskraften hos kvarvarande företag. De industripolitiska
åtgärderna omfattar sålunda bidrag till konsultundersökningar i
omställningsfrämjande syfte, strukturlånegarantier samt stöd tiU utbUdning.
Därutöver förekommer bidrag tUl forsknings- och utvecklingsarbete samt stöd
till exportfrämjande åtgärder.
En
sammanställning av omfattningen av hittills beslutade industri-, försörjningsberedskaps-,
och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för be-
fl
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 206
Prop. 1975/76: 206 4
klädnadssektorn
har upprättats och bör fogas tiU protokollet i detta ärende som bilaga 1:1.
Den
försämring av situationen inom beklädnadssektorn som inträdde under år 1975 har
föranlett bl. a. berörda organisationer att till regeringen föra fram
synpunkter och förslag till åtgärder för att lösa såväl akuta som mer
långsiktiga problem inom branschen. Förslag har sålunda förts fram i gemensam
skrivelse från Beklädnadsarbetarnas förbund, Sveriges arbetsledareförbund och
Svenska industritjänstemannaförbundet och i skrivelser från bl. a. Sveriges
industriförbund. Beklädnadsarbetarnas förbund avdelning 3 i Växjö, Svenska lönsömmares
förbund, Sveriges skohandlarförbund samt länsstyrdsen i Kronobergs län. Vidare
har det i enlighet med riksdagens beslut hösten 1975 vid överstyrelsen för
ekonomiskt försvar inrättade beklädnadsrådet till regeringen kommit in med
förslag tUl åtgärder för att tUlgodose försörjningsberedskapen inom
beklädnadsområdet. Därutöver har vid överläggningar mellan regeringen och
företrädare för företag och anställda inom beklädnadssektorn och i andra
sammanhang förts fram förslag till åtgärder för den svenska beklädnadsindustrin.
De framställningar som sälunda har gjorts till regeringen innefattar i första
hand förslag till industripolitiska och försörjningsberedskapspolitiska
åtgärder.
Riksdagen
begärde under år 1975 en utredning om åtgärder till förmån för importkonkurrerande
hemmamarknadsindustri (NU 1975: 14, rskr 1975: 102). Vidare hemstäUde riksdagen
om utredning av möjligheterna att för beklädnadsindustrin införa ett system m.ed
bidrag till lönekostnader (NU 1975/76:15, rskr 1975/76:107). Regeringen gav
mot denna bakgrund den 22 januari 1976 statens industriverk i uppdrag att
utreda vissa frågor rörande den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin. I
uppdraget ingår som en särskUd deluppgift att undersöka de tekniska
möjligheterna till stöd av nämnda slag för beklädnadsindustrin och de problem
som är förknippade härmed.
Utvecklingen
inom beklädnadsindustrin
Huvuddragen
i utvecklingen inom beklädnadsindustrin, till vilken här räknas såväl textil-
och konfektionsindustrierna (teko-industrierna) som skoindustrin, kan sägas
vara följande.
Under
den senaste tioårsperioden har den svenska ie)f.o-importen värdemässigt ökat
med i genomsnitt ca 10 % per år. Särskilt snabb har uppgången varit för
kläder, dvs. konfektion och trikåplagg, med en årlig ökningstakt på ca 16 %,
medan den har varit väsentligt lägre för flera textila produkter, exempelvis
garner och vävnader. Importen av skor har under perioden 19651975 ökat med i
genomsnitt ca 11 % per år och importens värdemässiga andel av den totala
marknadstillförseln har
Prop. 1975/76: 206 5
därmed
ökat från ca 30 % i mitten av 1960-talet tUl omkring 10 % i dagsläget. Även för
textilvaror och kläder har importandelarna ökat kraftigt och uppgår nu tiU värdemässigt
ca 60 %.
Exporten
av textilvaror, kläder och skor har traditionellt varit låg. I början av
1960-talet utgjorde den samlade exporten av teko-produkter och skor endast ca
200 milj. kr. per år. Därefter har emellertid exportökningen varit utomordentligt
snabb för flera produktgrupper. I genomsnitt per år har under den senaste
tioårsperioden den samlade tekoexporten ökat med värdemässigt 1314 % och
uppgår nu tUl nära 2 000 milj. kr. Inom textilområdet har exportframgångarna
varit särskilt påtagliga för hemtextilier och vissa tekniska textilier medan
inom konfektionsindustrin exportframgångarna i första hand avsett kvalitets-
och modeinriktade plagg i högre prislägen. Exportens värdemässiga andel av den
inhemska produktionen har successivt ökat och uppgår nu till ca 35 % för
textilvaror och nära 30 % för kläder (inkl. trikåplagg). Även skoexporten har
ökat och år 1975 exporterades skor för ca 150 milj. kr. mot endast 20 milj. kr.
i mitten av 1960-talet. F. n. exporteras uppskattningsvis 40 % av den totala
inhemska skoproduktionen. Exportökningen på skoområdet har avsett i första hand
träskor och sportskor.
Under trycket av en
tilltagande importkonkurrens har beklädnadsindustrin utsatts för stora stnikturdla
påfrestningar. Ett stort antal företag har tvingats lägga ned verksamheten,
vilket i vissa fall medfört svåra lokala sysselsättningsproblem. Nedgången i
sysselsättningen har pågått under mycket lång tid och utgjorde enbart för
perioden 19651975 ca 42 000 personer. Beklädnadsindustrins andel av den totala
industrisysselsättningen, som år 1975 uppgick till knappt 6 %, har därmed i
det närmaste halverats under den senaste,tioårsperioden. Särskilt kraftig har sysselsättningsminskningen
varit inom skoindustrin där den uppgått till i medeltal drj'gt 9 % per år
mellan 1965 och 1975. Sysselsättningsminskningen har i väsentlig omfattning
skett genom nedläggningar. Sedan mitten av 1960-talet har inom
beklädnadsindustrin drygt 800 arbetsställen med sammanlagt ca 32 000 anställda
lagts ned.
Den
omfattande nedläggning av företag som har skett har inte nämnvärt förändrat
storleksstrukturen. Inom textilindustrin är sålunda sysselsättningen alltjämt
relativt jämnt fördelad på produktionsenheter i olika storleksgrupper, medan
den inom konfektionsindustrin liksom tidigare är koncentrerad till mindre
arbetsställen. Inom skoindustrin har däremot nedläggningen av flera större
företag medfört att de mindre produktionsenheterna kommit att svara för en
ökad andel av sysselsättningen.
Vad
gäller produktionsvolymen, mätt som förädlingsvärde i fasta priser, har denna
inte uppvisat samma dramatiska utveckling som sysselsättningen.
Utvecklingsförloppet har emellertid i detta hänseende varit olikartat mellan
såväl delbranscher som produktgrupper. Inom textilindustrin, inkl. trikåvaruindustrin,
har sålunda produktionsvolymen kun-
Prop. 1975/76: 206 6
nat
bibehållas på en ungefärligen oförändrad nivå sedan mitten av 1960-talet, medan
den inom konfektions- och skoindustrierna minskat med i genomsnitt 23 % per
år. Inom textilindustrin är det framför allt tillverkningen av trikåvaror,
hemtextilier och vissa tekniska textilier som har expanderat medan däremot den
grundtextila tillverkningen av garner och beklädnadsväv har gått tillbaka. Hårt
drabbade områden inom konfektionsindustrin har varit framför allt lättare
bomullskonfektion av standardkaraktär samt tyngre överplagg av traditionell
typ. Byxor och fritidskonfektion är exempel på de få expansiva produktområdena.
Inom skoindustrin är det endast träskoproduktionen som expanderat märkbart,
medan läderskoproduktionen har gått tillbaka mycket kraftigt.
Beklädnadsindustrin
har däremot haft en gynnsam produktivitetstillväxt som genomsnittligt har
legat något högre än för industrin som helhet. Detta gäller särskilt
textilindustrin, där arbetsproduktiviteten har ökat med i genomsnitt nära 7 %
per år under perioden 19651974. För konfektions- och skoindustrierna har
motsvarande ökningstakt uppgått till 56 %. Produktivitetsökningen inom teko-industrierna
torde i mycket hög grad ha betingats av nedläggningar av olönsamma tillverkningsenheter.
Inom skoindustrin är det framför allt en ändrad teknologi och en ökad
användning av komponenter, i huvudsak importerade, som varit avgörande för
produktivitetsstegringen.
Investeringsutvecklingen
inom beklädnadsindustrin har varit svag. Under perioden 19621974 minskade
sålunda investeringsvolymen trendmässigt med ca 2 % per år, räknad i 1968 års
priser, medan den inom industrisektorn som helhet låg på en ökningstakt av nära
4 % per år. Investeringsnedgången inom beklädnadsindustrin måste dock ses mot bakgrund
av den krympning av verksamheten som skett. Utvecklingen har inte heller varit
densamma inom de olika delbranscherna. Vad gäller textilindustrin har sålunda
investeringarna ökat kraftigt de allra senaste åren. En bidragande orsak
härtill har varit de avskrivningslån för investeringar i försörjningsberedskapsviktig
produktion som beslutades av statsmakterna år 1972 (prop. 1972: 127, FöU 1972:
25, rskr 1972: 325). Avskrivningslånen har hittills främst avsett investeringar
inom den grundtextila tillverkningen.
Under
den senaste tioårsperioden har investeringsvolymen per anställd inom
konfektions- och skoindustrierna ökat i långsammare takt än för industrin i
genomsnitt. Samtidigt hai: investeringarna många gånger understigit
avskrivningsbehovet. Sammantaget tyder investeringsutvecklingen på att
maskiner och anläggningar inom flera företag inte har moderniserats i
erforderlig omfattning.
Detta
senare förhållande måste dock ses i perspektivet av den svaga lönsamtiet som
under lång tid har rått inom stora delar av beklädnadssektorn. Även om
skiljaktigheter i detta avseende föreligger mellan enskilda företag och
varuområden har den genomsnittiiga lönsamheten
Prop.
1975/76: 206 7
varit
för låg för att tillåta erforderliga investeringar i rationella anläggningar
och maskiner. Omständigheten att den genomsnittliga lönsamheten förbättrades
markant under åren 19721974, främst inom textilindustrin, torde inte ändra
denna bUd.
Utvecklingen
under år 1975
Medan
utvecklingen inom branschen under främst åren 1973 och 1974 innebar ett visst
mått av stabilisering, inträffade en i olika hänseenden klar försämring under
år 1975. Samtidigt med en för flera varugrupper försämrad efterfrågesituation,
framför allt från exportmarknaderna, kom det relativa kostnadsläget gentemot
utländska tillverkare att drastiskt förändras. Redan tidigare existerande
kostnadsgap mellan inhemskt och utländskt producerade varor har därmed
vidgats.
Utvecklingen
under år 1975 kan i övrigt karaktäriseras på följande sätt.
Efter
exporlökmngar med i runda tal 25 % per år under åren 1973 och 1974 var
exportvärdet för teko-industrierna under år 1975 värdemässigt ungefär
oförändrat jämfört med år 1974. Om hänsyn tas tUl prisökningar torde det vara
fråga om en icke oväsentlig volymmässig exportminskning. Trots denna tiUbakagång
för teko-sektorn som helhet har exportutvecklingen för flera produkter varit
expansiv även under år 1975. Sålunda kan för varuområdena trikå och strumpor
samt konfektion noteras exportvärdeökningar på drygt 12 %.
Även
/n7por/utvecklingen var svag under år 1975. Den totala importen av teko-varor
ökade i värde med endast ca 1,5 %, vilket kan jämföras med ökningar med ca 12
% och ca 33 % under resp. år 1973 och år 1974. Det är framför allt importen av
råvaror, garner och vävnader som minskat kraftigt. Importökningar kan däremot
samtidigt noteras för sömnadsvaror, trikå och strumpor samt konfektion.
Vad gäller den inhemska
efterfrågan kan för färdiga plagg noteras en stagnerande utveckling under är
1975. Samtidigt har den värdemässiga importökningen vida överstigit
exportökningen. Detta har resulterat i att den inhemska produktionen i flera
fall ytterligare har trängts tillbaka. Detta gäller för i första hand
överrockar, underkläder och nattkläder. För några vamgrupper, bl. a. kjolar
och kostymer kan samtidigt en viss produktionsökning noteras. Den överlag svaga
produktionsutvecklingen inom konfektions- och trikåplaggområdena har
resulterat i att även efterfrågan på gamer, vävnader och andra halvfabrikat har
minskat. Trots att importen samtidigt har minskat kraftigt, har detta medfört
en minskad produktion inom den grundtextila industrin.
Inom
skoområdet har den inhemska efterfrågan på läderskor i ökad omfattning tUlgodosetts
genom import. Då exporten samtidigt minskat kraftigt har detta för de inhemska tUlverkarna
inneburit en fortsatt produktionsminskning.
Prop.1975/76: 206 8
Det
totala antalet sysselsatta inom beklädnadssektorn synes ha varit i stort sett
oförändrat under år 1975. Härtill kan antas ha bidragit lag-. stiftningen om
vidgat anställningsskydd och särskilda sysselsättningspolitiska åtgärder samt
även en tendens hos företagen att i större utsträckning än tidigare behålla
arbetskraften även under lågkonjunktur. En ytterligare faktor torde vara de
produktionsinskränkningar genom förkortad arbetstid som har införts vid flera arbetsstäUen.
Under år 1975 beräknas nära 2 000 personer inom beklädnadsindustrin ha berörts
av förkortad arbetsvecka, vilket är det högsta antalet under hela 1970-talet.
Antalet varsel om nedläggningar har dock åter ökat och antalet arbetstagare
som berördes låg på den högsta nivån sedan år 1971. Detta medförde bl. a. en tUltagande
arbetslöshet för arbetare inom beklädnadsindustrin under senare delen av år
1975.
Lönsamheten
synes år 1975 ha varit mycket dålig för beklädnadsindustrins företag. Av
statistiska centralbyråns rapport över de större industriföretagens
delårsrapporter framgår bl. a. att rörelseresultaten för de i undersökningen
ingående teko-företagen har minskat med närmare 100 % medan nedgången för
industrin som helhet har varit knappt 20 %. Räknat på brattomarginalen
rörelseresultat före avskrivnmgar/om-sättning rör det sig om en nedgång från
7,9 % till 0,1 %. Trots att endast tio företag ingår i undersökningen varav
flertalet är textilföretag är tendensen så tydlig att man kan räkna med att teko-
och sko-industrierna sammantagna har haft en negativ avkastning på eget kapital
under år 1975.
Föredraganden
Statliga
åtgärder för den svenska beklädnadsindustrin, till vilken jag här räknar såväl
textil- och konfektionsindustrierna (teko-industrierna) som skoindustrin, har
vid flera tillfällen under 1970-talet beslutats av riksdagen. Ytterligare
åtgärder bör nu övervägas.
Innan
jag övergår till att behandla förslagen till industripolitiska åtgärder vill
jag i korthet redovisa min syn på branschutvecklingen och då med särskUd
tonvikt på utvecklingen under år 1975. Jag skall vidare redogöra för de principieUa
utgångspunkter som har varit vägledande för dels avvägningen mellan de
industripolitiska och försörjningsberedskapspolitiska åtgärderna i det samlade
åtgärdsprogram som nu föreläggs regeringen, dels utformningen av de
industripolitiska förslagen. Chefen för handelsdepartementet redovisar i dag
förslagen på det försörjningsberedskapspolitiska området.
Utvecklingen
inom beklädnadsindustrin
Beklädnadsindustrin
var länge en utpräglad hemmamarknadsindustri. Såväl import som export var av
relativt blygsam omfattning. Under de
Prop. 1975/76: 206 9
senaste
decennierna har emellertid branschen genomgått en snabb internationaliseringsprocess
som, vid sidan av vidgade exportmöjligheter, har inneburit också en kraftigt
ökad importkonkurrens. Genom ett internationellt sett högt kostnadsläge utan
kompenserande övertag i teknologiska och andra hänseenden har
beklädnadsindustrins konkurrenssituation gradvis blivit aUt sämre. Svårigheterna
för den inhemska tUlverkningen har accentuerats av den liberalisering av
främst den inomeuropeiska handeln som har genomförts under 1960- och 1970-talen.
För den grundtextila industrin och skoindustrin har importkonkurrensen sålunda
främst härrört från de utvecklade industriländerna bl. ä. Storbritannien,
Västtyskland och Italien. För konfektionsindustrin torde dock importen från
vissa u-länder, främst i Ostasien, vid sidan av importen från länder som
Finland och Portugal, ha utgjort den mest betydelsefulla konkurrensfaktorn.
Den
genomgripande omstruktureringen av detaljhandeln inom' konfektionsområdet har
vidare bl. a. resulterat i tUlkomsten av starka inköpsorganisationer med
möjlighet att snabbt organisera omfattande import från olika delar av världen.
De
svenska företagen har sökt möta kombinationen av en ökad import och en svag
inhemsk konsumtionsutveckling genom att i ökad omfattning avsätta sin
produktion på exportmarknader. Trots att exportansträngningarna har varit
framgångsrika för flera produkter, har detta inte kunnat kompensera en minskad
avsättning på den inhemska marknaden. Den produktionsminslcning som därigenom
har skett inom flera varuområden har medfört att den inhemska
produktionskapaciteten i flera fall har kommit att understiga vad som från
försörjningsberedskapssynpunkt kan anses vara erforderligt. Som en ytterligare
kon« sekvens av denna utveckUng har antalet sysselsatta inom beklädnadssektorn
kraftigt minskat, främst genom de omfattande produktionsinskränkningar och
nedläggningar av hela tillverkningsenheter som har skett.
Detta
är i sammanfattning de viktigaste dragen i den utveckling som har kännetecknat
svensk textil-, konfektions- och skoindustri under den gångna
femtonårsperioden.
UtveckUngen
under år 1975 har inneburit en i flera hänseenden ytterligare försämring av
det redan tidigare ansträngda läget. Innan jag övergår tUl att redovisa
huvuddragen i branschutvecklingen under år 1975 och därmed de omedelbara skälen
tUl att ytterligare stödåtgärder nu bör övervägas, skall jag i korthet beskriva
syftet med och omfattningen av de StatUga åtgärder som hittills har vidtagits
för beklädnadsindustrin.
Hittills
vidtagna åtgärder
Statsmakterna
har vid ett flertal tillfällen under senare år beslutat om särskilda åtgärder
för beklädnadsindustrin. Målsättningen för de industripolitiska åtgärderna,
främst av branschpolitisk natur, har varit att
Prop. 1975/76: 206 10
medverka
till att skapa en långsiktigt konkurrenskraftig beklädnadsindustri. Försörjningsberedskapspolitiskt
har syftet varit att upprätthålla en produktionskapacitet i en sådan
utsträckning att vi kan uppfylla de mål som uppställts härvidlag. Den syssdsättningsminsknuig
som har varit ofrånkomlig, och i många fall nödvändig för att trygga en
fortsatt livskraft för branschen totalt sett, har mötts med en successiv
utbyggd medelsarsenal inom regional- och arbetsmarknadspolitikens område.
Vad
gäller industripolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin infördes i början av
1970-talet bl. a. exportfrämjande åtgärder, stöd till utbildning och s. k.
omställningsbidrag. Något senare tUlkom särskilda s. k. Strukturgarantier.
För exportfrämjande.åtgärder
har t. o. m. budgetåret 1974/75 totalt ca 30 milj. kr. beviljats
beklädnadsföretag, som individuellt eller kollektivt har satsat på
exportaktiviteter. Det utbildningsprogram som infördes år 1970 syftar till att
höja kompetensnivån inom teko-industrierna i fråga om bl. a. teknik, ekonomi,
administration och planering. Utbildningsprogrammet hade vid utgången av
budgetåret 1974/75 omfattat ca 7 300 kursdeltagare. Under en femårsperiod fr.
o. m. budgetåret 1970/71 har ca 14 milj. kr. utgått i form av bidrag. Sedan
budgetåret 1971/72 har vidare utgått statliga bidrag för konsultundersökningar,
omställningsbidrag, med inriktning på frågor rörande företagens behov av
specialisering, rationalisering och samarbete eller samgående med andra
tillverkare. Denna verksamhet kompletterades fr. o. m. budgetåret 1972/73 med
särskilda lånegarantier strukturgarantier för att underlätta samarbete
eller samgående mellan olika företag inom bl. a. beklädnadsindustrin. Samtliga
nu nämnda aktiviteter administreras eller föreslås i årets budgetproposition
bli administrerade av statens industriverk.
Genom
bl. a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) kanaliseras statligt stöd till
forsknings- och utvecklingsverksamhet av betyddse för branschen.
Under
budgetåren 1970/711974/75 har bidrag till exportfrämjande åtgärder, utbildning
samt omstäUning beviljats med totalt ca 53 milj. kr. Om därtill läggs de bidrag
om sammanlagt nära 10 milj. kr. tiU teknisk forsknings- och
utvecklingsverksamhet som har beviljats av STU har beklädnadsindustrin under femårsperioden
erhållit statUga bidrag på ca 63 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1974/75
hade strukturgarantier pa ca 29 mit]. Kr. lämnats tUl beklädnadsindustrin.
Sveriges
Investeringsbank AB (Investeringsbanken) har i flera fall genom omfattande
krediter till företag inom beklädnadsindustrin verkat för att främja
strukturomvandlingen inom denna industrisektor. Även på annat sätt har banken
sökt påverka utvecklingen i denna riktning. Under perioden 19691975 har
Investeringsbanken till företag inom beklädnadsindustrin beviljat lån på totalt
ca 96 milj. kr. Slutiigen har
Prop.
1975/76: 206 11
stöd
lämnats även i form av industrigarantilån samt hantverks- och industrilån på ca
35 milj. kr. resp. ca 34 milj. kr.
Utöver
industripoUtiska åtgärder har som nämnts beslutats även om åtgärder av försörjningsberedskapspolitisk
natur samt åtgärder inom ramen för arbetsmarknads- och regionalpolitiken. För
att trygga försörjningsberedskapsviktig produktion har sedan december 1972 bevUjats
avskrivningslän och lånegarantier till belopp av ca 88 milj. kr. resp. ca 28
milj. kr. Den 1 mars 1976 fanns härutöver ansökningar om sådana kreditstöd på
ytterligare totalt ca 33 milj. kr. Under budgetåren 1970/ 711974/75 har vidare
lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån beviljats företag inom
beklädnadssektorn till ett belopp av sammanlagt ca 76 milj. kr. Dessutom har
under samma period regionalpolitiskt stöd i form av utbildnings- och sysselsättningsstöd
lämnats med sammanlagt ca 103 milj. kr., merparten i samband med beslutet om Algots
Nord AB. Som har framgått av vad jag nu redovisat har de statliga stödåtgärderna
för beklädnadsindustrin varit mycket omfattande (se bilaga 1: 1). Trots att
åtgärderna överlag har haft omvittnat god effekt, har den produktions- och sysselsäliningsmässiga
stagnationen resp. nedgången inom beklädnadsindustrin fortgått. Jag viU dock
ånyo betona att den syssel-sättningsmjnskning som har skett under första
hälften av 1970-talet till stor dd varit en förutsättning för att bereda
beklädnadsindustrin möjligheter att på sikt kunna uppnå rimlig
konkurrenskraft.
Utvecklingen
under år 1975
Medan
utvecklingen under åren 1973 och 1974 innebar en viss stabUisering inom
beklädnadsindustrin inträffade under år 1975 en markant försämring. Den
internationella lågkonjunkturen medförde att efterfrågan frän såväl den
inhemska marknaden som exportmarknaderna stagnerade dier minskade inom flera vamområden.
Efter exportökningar på i storleksordningen 25 % per år under åren 1973 och
1974 var exportvärdet för teko-industrierna år 1975 värdemässigt ungefär oförändrat
jämfört med 1974 års nivå. Volymmässigt torde det vara fråga om en inte
oväsentlig exportminskning. Den vikande inhemska efterfrågan medförde även att
importutvecklingen var svag samtidigt som avsättningsmöjligheterna för ett
flertal inhemskt producerade beklädnadsprodukter försämrades avsevärt under år
1975. Även om den internationella konjunkturen förbättras och därmed
efterfrågan åter ökar torde kostnadsutvecklingen samtidigt medföra att de
inhemska beklädnadsföretagens internationella konkurrenskraft tills vidare
förblir försvagad. Detta gäller i första hand för tillverkningsområden med en
förhållandevis enkel och arbetsintensiv produktionsteknik. Mycket talar för
att den internationella konkurrenssituationen inte under den närmaste framtiden
kommer att tillåta kompenserande prishöjningar i nägon nämnvärd omfattning. Den
allvarliga lönsamhetsförsämring som med
t2
Rifisdagen 1975176.1 saml. Nr 206
Prop. 1975/76: 206 12
stor
säkerhet kan bedömas ha inträffat för beklädnadsindustrin som helhet under år
1975 kommer därmed sannolikt att bli bestående en tid framöver.
Vad
gäller sysselsättningen har denna för helåret 1975 kunnat upprätthållas på en
förhållandevis hög nivå. En fortsatt prispress i kombination med ökade
produktionskostnader kan emellertid komma att påverka sysselsättningen
negativt under år 1976. För tvåmånadersperio-den januarifebruari låg antalet
varsel, uttryckt i berörda arbetstagare, på en nästan dubbelt så hög nivå som
under motsvarande period förra året. Trycket mot en fortsatt
sysselsättningsminskning kommer troligtvis att gälla för hela
beklädnadssektorn, dock i första hand för konfektionsindustrin. Inom denna
delbransch har dessutom den pressade lönsamheten och den därav försämrade soliditeten
resulterat i att en välbehövlig ökning av investeringsaktiviteten inte har kommit
tUl stånd.
Inom
vissa varuområden går nu utvecklingen mot att den inhemska produktionen minskar
till en nivå som från försörjningsberedskapspolitiska utgångspunkter är
alltför låg. Detta gäller i första hand inom den grundtextila bomullsindustrin
och skoindustrin men även inom grundtextil ylleindustri är en likartad tendens
märkbar. De åtgärder som beslutades av statsmakterna hösten 1975
huvudsakligen ökad statiig upphandling samt importbegränsning för skor och
stövlar har givit ett behövligt andrum för flera företag. Däremot syftade
dessa åtgärder inte till att lösa de mer långsiktiga problemen.
Överväganden
och förslag
I
det läge som beklädnadsindustrin befinner sig i synes ytterligare statliga
åtgärder nödvändiga. Den grundläggande utgångspunkten för de åtgärder som
förordas i det följande har jag redan tidigare antytt. Syftet är att på bästa
sätt medverka till att den långsiktiga konkurrenskraften inom
beklädnadsindustrin stärks samtidigt som den inhemska produktionskapaciteten
inte tillåts underskrida den nivå som behövs av försörjningsberedskapspolitiska
skäl.
Chefen
för handelsdepartementet anmäler i dag vissa förslag till åtgärder inom
försörjningsberedskapspolitikens område i fråga om grundtextil
bomullsproduktion och skotillverkning.
För
egen del kommer jag att föreslå ett tvåårigt rationaliseringsprogram för i
första hand konfektionsindustrin, ökat stöd till exportfrämjande åtgärder samt
en utvidgning av ramen för de ovan nämnda strukturgarantierna.
Sålunda
tas upp dels industripoUtiska åtgärder för att stärka den långsiktiga
konkurrenskraften i första hand inom konfektionsindustrin, dels
försörjningsberedskapspolitiska åtgärder för att trygga produktionen av
grundtextila varor och skor.
En
sammanställning av de förslag tiU åtgärder för beklädnadsindustrin som anmäls
i dag bör fogas till protokollet som bilaga 1:2.
Prop. 1975/76: 206 13
Utgångspunkten
för detta åtgärdsprogram är att vi måste acceptera en fortsatt
strukturomvandling med nedläggning av icke konkurrenskraftiga företag som
oundviklig följd. Samtidigt inrymmer näringspolitiken ett ansvar för att
strukturomvandlingen sker i sådana former och sådan takt att de enskilda
människornas trygghet och alternativa sysselsättningsmöjligheter värnas. Det
är först genom en strukturomvandling i kontrollerade former som vi bäst kan
tillvarata våra samlade resurser. Den omfattande medelsarsenal som successivt
har byggts upp inom ramen för arbetsmarknads- och regionalpolitiken kommer
härvid att sättas in för att sociala påfrestningar i största möjliga
utsträckning skall kunna undvikas. De ytterligare åtgärder som nu föreslås för
beklädnadsindustrin ställer samtidigt ökade krav på nära samordning av de
industripolitiska, försörjningsberedskapspolitiska, arbetsmarknadspolitiska
och regionalpoUtiska insatserna.
Till regeringen har förts
fram ett flertal förslag till åtgärder för beklädnadsindustrin. Förslagen har
varit föremål för överväganden inom närmast berörda departement samt inom en
särskild interdepartemental delegation. Några av förslagen faller inom
industridepartementets verksamhetsområde. Sålunda har beklädnadsrådet vid
överstyrelsen för ekonomiskt försvar bl. a. föreslagit åtgärder för att höja
den produktionstekniska nivån inom konfektionsindustrin. Härvid har
föreslagits ett ökat stöd till teknisk utveckling samt ett särskilt
investeringsstöd i form av exempelvis avskrivningslån. Vid de överläggningar
som har ägt rum mellan regeringen och företrädare för företag och anställda
inom beklädnadssektorn har vidare förts fram förslag om bl. a. avslaivningslån
med en relativt generell tillämpning, bl. a. för investeringar i produktionsutrustning.
Av övriga förslag som har förts fram kan nämnas förstärkning och förlängning
av de nu löpande branschfrämjande åtgärderna, bl. a. exportstödet.
I
fräga om framställningar om generella åtgärder av subventions-karaktär vill jag
efter samråd med chefema för handels- och arbetsmarknadsdepartementen
framhålla följande. Generella subventioner för beklädnadsindustrin medför
uppenbara risker för att en långsiktigt konkurrenssvag och ineffektiv
branschstruktur bevaras. Detta kan innebära att grundläggande strukturella
problem skjuts på framtiden; Subventioner för långsiktigt upprätthållande av
produktion som inte är konkurrenskraftig bör endast komma i fråga för sådan
tillverkning där särskilda försörjningsberedskapspolitiska skäl motiverar
sådana åtgärder och där samtidigt effektivitetsfrämjande insatser inte är
tillräckliga för att åstadkomma företagsekonomiskt lönsam produktion.
Tyngdpunkten i ett långsiktigt fruktbärande åtgärdsprogram för
beklädnadsindustrin bör ligga på sådana åtgärder som syftar till att stärka den
långsiktiga konkurrenskraften inom branschen.
För
många företag inom beklädnadsindustrin uppkommer särskilda problem att anskaffa
tillräckligt rörelsekapital för den lageruppbyggnad
Prop. 1975/76: 206 14
som
regelmässigt måste ske mellan de starkt markerade försäljningssäsongerna.
Detta förhållande har understrukits i olika sammanhang och förslag till
åtgärder har förts fram. För att bidra till en lösning av dessa
finansieringsproblem kommer, efter vad jag har inhämtat, chefen för
arbetsmarknadsdepartementet att föreslå regeringen att meddela särskilda
föreskrifter om säsongmässigt avpassade krediter till företag inom beklädnadsindustrin
i form av industrigarantilån samt hantverks- och industrilån.
Jag
övergår nu till att mera i detalj behandla frågor och förslag inom
industridepartementets verksamhetsområde.
Induslripoliliska
åtgärder
Flera
företag inom konfektionsindustrin torde redan ha utnyttjat de rationaliseringsmöjligheter
som finns inom ramen för i dag prövad produktionsteknik. Alltjämt kännetecknas
emellertid konfektionstillverkningen i stor utsträckning av hantverksmässiga
metoder. Produktionen är arbetsintensiv vilket i kombination med successivt
ökade lönekostnader har medfört en försvagad konkurrenskraft gentemot utländska
tillverkare. Efter vad jag har erfarit finns emellertid inom flera
tillverkningsområden utrymme för en långsiktigt stärkt konkurrenskraft om i
dag känd bästa produktionsteknik kan få en bredare tillämpning och om nya produktionsmetoder
kan införas inom svensk konfektionsindustri.
Såväl
utomlands som i Sverige pågår f. n. ett omfattande utvecklingsarbete på det
produktionstekniska området avseende konfektionstUl-verkning. De aktuella
projekten är väsentligen inriktade på ökad automatisering av tillverkningen.
Det gäller t. ex. automatisk mönsteranpassning och tillskärning, märknings-
och sorteringssystem för plaggdelar, numerisk styrning av sömnadsarbete samt
pressning av färdiga plagg. Sedan en tid tUlbaka ger STU visst stöd tUl
produktionsteknisk utveckling inom beklädnadsområdet.
Enligt
min mening är det av stor vikt att en omedelbar och bred satsning på avancerad
produktionsteknik kommer tUl stånd. Den nya produktionsteknik som redan i dag
har tagits fram torde tiUsammans med de produktionstekniska framsteg som bör
vara möjUga inom en snar framtid, avsevärt kunna stärka den svenska
konfektionsindustrins långsiktiga konkurrenskraft. Den pressade lönsamheten
under lång tid för ett flertal företag inom branschen har emellertid resulterat
i bl. a. uppenbara svårigheter vad gäller finansieringen av ny och mer avancerad
produktionsutrustning.
Mot
denna bakgrund förordar jag att statliga stödåtgärder i form av ett särskilt
rationaliseringsprogram för konfektionsindustrin sätts in under en tid av två
år för att främja införandet av ny produktionsteknik. Rationaliseringsprogrammet
bör inrymma stöd till effektivitetshöjande investeringar, bidrag för konsultin-
Prop. 1975/76:206 15
satser
vid införandet av ny produktionsteknik samt ökade insatser för teknisk utveckling.
Programmet bör inriktas mot plaggtillverkande industri och således omfatta i
huvudsak konfektionsindustrin.
För
effektivitetshöjande investeringar i produktionsutrustning bör ett direkt stöd
lämnas i form av särskilda avskrivningslån. Dessa bör normalt utgå med högst
25 % av investeringskostnaderna. I de fall investeringar sker i anslutning
till omfattande strukturella förändringar, exempelvis projekt där flera mindre
företag samarbetar eller går samman om gemensam produktionsutrustning eller där
större företag i samverkan till sig knyter mindre företag, bör avskrivningslån
kunna ges motsvarande högst 50 % av den totala investeringskostnaden.
Mot bakgmnd av de
avsättningsproblem som har gjort sig gällande för flera inhemskt producerade
konfektionsvaror bör vid prövning av avskrivningslån särskilt uppmärksammas
förutsättningarna för långsiktiga och stabila avsättningsmöjligheter för
aktuella tillverkningsområden. Som allmän utgångspunkt bör härvid gälla att
avskrivningslån till investeringar som långsiktigt ökar den totala
produktionskapaciteten i branschen normalt endast bör komma ifråga för sådana tUlverknings-områden
där konkurrenssituationen och marknadsutvecklingen kan bedömas ge ett på sikt
naturligt utrymme för en ökad inhemsk produktion. Det är dessutom angeläget
att investeringsstödet fördelas så att genomförda investeringar står i samklang
med en ändamålsenlig strukturomvandling inom branschen. För flera företag
kommer detta att innebära att en föratsättning för stöd är långtgående
samarbete eller samgående med andra företag. Vid beviljande av
investeringsstödet bör vidare uppmärksammas angelägenheten av att undvika
snedvridningar av konkurrensförhållandena inom en delbransch.
Avskrivningslånen
bör bevUjas av statens industriverk efter prövning i varje enskilt faU. Lånen
bör vara ränte- och amorteringsfria och normalt skrivas av med ett lika stort
belopp under varje år av en period av högst tio år. Erhållande av
avskrivningslån bör förutsätta att statens industriverk ges full insyn i
berört företags ekonomiska utveckling och samverkansplaner på investeringssidan
med andra företag i branschen. I enlighet med vad jag tidigare anfört, bör
industriverket ges möjlighet att ställa vissa vUlkor vad gäller planerade
investeringar och samutnyttjande för beviljande av avskrivningslån. Det
ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter för beviljande av
avskrivningslån. För investeringsstöd i form av särskUda avskrivningslån
beräknar jag medelsbehovel till 20 milj. kr. per år under en tvåårsperiod.
För
bidrag till konsultundersökningar i omställningsfrämjande syfte och
utbildningsinsatser för teko-industrierna har regeringen i årets budgetproposition
under anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder (prop. 1975/76: 100 bU.
15 s. 71) tagit upp en medelsram av 7 milj.
Prop. 1975/76: 206 16
kr.
Konsultundersökningama är främst inriktade på organisatoriska förhållanden och
kan härvid avse även produktionstekniska frågor. Dessa resurser bör nu
väsentligt utökas;
För
att främja att en bättre produktionsteknik så snabbt som möjligt skall kunna
införas inom konfektionsindustrin bör sålunda intensifierade konsultinsatser
göras för att bistå företagen med behövUgt beslutsunderlag vid införandet av effektivitetshöjande
produktionsteknik. I den utsträckning som införandet av ny produktionsteknik
bör kombineras med strukturella omställningar behövs intensifierade
konsultinsatser även utanför det tekniska området. Mot den bakgrund jag har
tecknat i det föregående och med den inriktning av åtgärderna som jag förordar
bör den ram som har angivits i budgetpropositionen höjas. Jag räknar med att
anslagsnivån bör höjas med 5 milj. kr. för budgetåret 1976/77 utöver vad som
har angivits i budgetpropositionen. Denna nivå bör bibehållas även budgetåret
1977/78. Härvid har jag räknat in ökade kostnader vid statens industriverk för
administrationen av såväl avskrivningslånen som den utökade verksamheten med
konsultinsatser. HUtills-varande regler för de s. k. omställningsfrämjande åtgärdema
bör gälla även för den utvidgade verksamheten.
Ökade
insatser bör vidare göras för utveckling av metoder och system för
tillverkning ay kläder. Det stöd som f. n. utgår från STU för detta ändamål bör
ökas. Jag räknar med att en viss ökning av stödet kan ske redan nästa budgetår
om riksdagen anvisar medel tUl STU i enlighet med regeringens förslag i årets
budgetproposition (prop. 1975/ 76: 100 bil. 15 s. 207). För budgetåren
1976/771977/78 räknar jag med att ett belopp av totalt ca 4 milj. kr. kommer
att stå till förfogande för stöd till teknisk utveckling inom
konfektionsindustrin.
Jag
övergår nu till att redogöra för vissa kompletterande förslag på det
industripolitiska området.
Riksdagen
avvisade hösten 1975 tanken på att strukturstöd skall kunna utnyttjas för
överförande av resurser från teko-produktion till andra produktområden (prop.
1975/76: 57 s. 27, NU 1975/76: 15, rskr 1975/ 76: 107). Enligt min mening är
det i rådande läge angeläget att öka insatserna för att mildra verkningama för
de sysselsatta av beklädnadsindustrins tillbakagång. Efter samråd med chefen
för arbetsmarknadsdepartementet förordar jag därför att inom ramen för
branschfrämjande åtgärder konsultinsatser för teko- och skoföretag bör kunna
innefatta även undersökningar av företagens förutsättningar att helt eller
delvis övergå till produktion inom andra branscher och marknader.
De
s. k. strukturgarantierna innebär att staten ikläder sig borgen för lån i
samband med fusioner, företagsförvärv och liknande strukturella omställningar
inom vissa branscher, bl. a. teko- och skoindustrierna. I årets
budgetproposition (prop. 1975/76: 100 bU. 15 s. 85) har föreslagits att
systemet med strukturgarantier förlängs att gälla t. o. m. budgetåret
Prop.
1975/76: 206 17
1976/77
för nu ingående branscher. För teko-industrierna förordar jag nu en förlängning
med ytterligare ett budgetår. Härigenom erhålls en tidsmässig samordning med
det föreslagna rationaliseringsprogrammet.
Den totala ramen för strakturgarantier
uppgår f. n. till 100 milj. kr., varav drygt hälften var utnyttjad vid utgången
av budgetåret 1974/75. Under innevarande budgetår har efterfrågan på
strukturgarantier ökat märkbart. För att möjliggöra intensifierade insatser för
teko-industrierna bör ramen för strukturgarantierna höjas med 25 milj. kr. till
125 milj. kr.
För räntebefrielse vid
strukturgarantier har regeringen i årets budgetproposition (prop. 1975/76: 100
bU. 15 s. 85) föreslagit en ram på 1,2 mUj. kr. för budgetåret 1976/77. Som en
följd av förslaget om höjd strukturgarantiram bör anslaget för räntebefrielse
för budgetåret 1976/ 77 höjas med 0,8 milj. kr. tUl 2 milj. kr. och den högre
nivån bibehållas även under budgetåret 1977/78.
Slutiigen bör medlen för
exportfrämjande åtgärder räknas upp. För åtgärder av detta slag har i årets
budgetproposition under anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder (prop.
1975/76: 100 bU. 15 s. 71) tagits upp 8 milj. kr. Trots det hårda
konkurrenstryck som råder internationellt föreligger enligt samstämmiga
bedömningar goda möjligheter att i framtiden få till stånd en ytterligare ökad
och stabil avsättning utomlands för flera av de svenska teko-industriernas
produkter. Mot den bakgrunden och med hänsyn till den stora betydelse som
exporten redan i dag har för stora delar av dessa branscher bör ramen för
exportfrämjande åtgärder för teko-industrierna höjas med 2 milj. kr. per år tUl
10 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1976/77 och 1977/78.
Jag
behandlar i det följande de anslagsmässiga konsekvenserna av de förslag som jag
nu har lagt fram. Beträffande de åtgärder som falles under anslaget Företags-
och branschfrämjande åtgärder får dock av budgettekniska skäl frågan om
medelsanvisning tas upp i samband med tilläggsbudget I för nästa budgetår.
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
godkänna de av mig förordade riktiinjerna för industripolitiska åtgärder för
beklädnadsindustrin.
Prop.
1975/76: 206 18
Anslagsfrågor
för budgetåret 1976/77
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN
B.
Industri m. m.
B
9. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier tiU företag inom vissa
industribranscher. Enligt budgetpropositionen för budgetåret 1976/ 77 (prop.
1975/76: 100 bU. 15 s. 85) har regeringen föreslagit riksdagen att under denna
anslagsrubrik föra upp ett reservationsanslag av 1,2 milj. kr. Vidare har för
budgetåret 1976/77 föreslagits en oförändrad ram för strukturgarantier på 100
milj. kr.
Med
hänvisning till vad jag nyss har anfört förordar jag att strukturgarantiramen
för budgetåret 1976/77 höjs med 25 milj. kr. tiU 125 milj. kr. och att
anslagsramen för räntebefrielse höjs med 800 000 kr. till 2 milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen med återkallande av sina tidigare förslag
föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga regeringen att under
budgetåret 1976/77 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som
inberäknat redan beviljade garantier innebär åtaganden om högst 125 000 000
kr.,
2.
till Kostnader för räntebefridse
vid struktiirgarantier till företag inom vissa industribranscher för
budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Y:
14. Lån tUl rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin.
Inom
ramen för ett tvåårigt rationaliseringsprogram för i första hand
konfektionsindustrin bör, som jag tidigare har anfört,.utgå lån till effektivitetshöjande
investeringar inom en ram av totalt 40 milj. kr. För bud-cetåret 1976/77 bör
anvisas 20 milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin för
budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1:1
Bilaga 1:1 till bilaga 1 till regeringens proposition nr
206 år 1975/76
Av följande sammanställningar framgår omfattningen av
industripolitiska, försörjningsberedskapspolitiska samt arbetsmarknads- och
regionalpolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin uttryckta i termer av
beviljade medel och beslutade framtida anslagsramar.
A. Industripolitiska åtgärder
Teko-industrierna (1 OOO-tal kr.)
Budgetår
Bidrag
Summa
Lånegarantie
omställning (strukturgarantier)
;r
utbildni
ing
omställning
export
FoU
export
Beviljade
niedel
1970/71
1 018 1971/72 3 816 1972/73 3 226 1973/74 3 038 1974/75 2
616
I 951 1975
1 783
2 809
3 535
5 474
6 663
6 600
6 775
1 164
1 775
1975
2 050
2 100
5 717 13016 13 839
13 471
14 300
28 1751
900 1010
400
Summa
13 714
8 518
29 047
9 064
60 343
28 175
2 300
Anslagsramar
1975/76
2 000
5 000
7 000
8 000
8 000
2 490 2 750
16 490
17 750
15 000
100 000= 100 000=
22 500*
1976/77 1977/78
7 000 7
000
22 500* 22 500*
1 Avser budgetåren 1972/731974/75
' Avser internbudgeterad ram inkl. tilläggsanslag
= Ackumulerad ram för samtliga ingående branscher
(beklädnadsindustri, gjuteriindustri, manuell
glasindustri samt delar av träbearbetande industri och
metallmanufakturindustri) * Ackumulerad ram
Skoindustrin samt garveriindustrin (1 OOO-tal kr.)
Budgetår
Bidrag
Summa bidrag
Lånegarantier för omställning
omställning
export
samar för bl.
betsbidrag
.a. produkt-
(strukturgarantier)
utveckling och
utbild
ning
Beviljade
bidrag
1972/73
104
,
104
1973/74
262
700
295
1257
600'
1974/75
245
365
325
.935
Summa
611
1065
620
2 296
600
Anslagsramar
1975/76
1000»
1000
500
2 500
100 000=
1976/77
1000
1000
500
2 500
100 000=
1977/78
1 000
1 000
2 000
-
1 Avser budgetåren 1972/731974/75 = Avser internbudgeterad
ram inkl. tilläggsanslag
' Ackumulerad ram för samtliga ingående branscher
(beklädnadsindustri, gjuteriindustri, manuell glasindustri samt delar av träbearbetande
industri och metallmanufakturindustri)
opaginerad Kontrollera mot PDF
B. Försörjningsberedskapspolitiska åtgärder
Kreditstöd
(i OOO-tal kr.)
länegarantier
Produktionssektor
Beviljat stöd 1972-12-15-1976-02-29
avskrivnings- låne
lån garantier
Under
handläggning per 1976-03-01
avskrivningslån
Bomull'
54 600
Ylle'
4 400
Trikå
3 600
Övrig
textil
14 400
Garverier
4 200
Skor
6 400
Summa
87 600
19 900 2 000 2 300 2 100 400 1500
28100
600 1 300 5 100
10 000 1 800 4 000
22 800
3 700 800
2 600
1400 300
1700 10 500
opaginerad Kontrollera mot PDF
Spinneri och vävning.
Statlig
upphandling (1 OOO-tal kr. där annat ej anges)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Period
Aktivitet
Belopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kalenderåren
Beställningar genom
1973
1974 överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
Budgetåret ökade möjligheter till beställningar hos
svensk
1975/76 beklädnadsindustri enligt följande:
ÖEF:
ökning av buffertlager
(beställningsreserv)
ökning av
beredskapslager
lageruppbyggnad
av sjukhustextilier
försörjningsberedskapsstöd
Övriga myndigheter:
Försvarets
materielverk
Civilförsvarsstyrelsen
Rikspolisstyrelsen
30-40 :
milj.
kr.
per år
47 000
25 000
30 000'
102 000 10 000
61 000=
5 000
10 000'
76 000 188 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
i Beställningsbemyndigande. Betalningsutfall med 10 milj.
1975/761977/78. = Avser tidigareläggning.
kr. under
vart och ett av budgetåren
opaginerad Kontrollera mot PDF
C. Arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder för
beklädnadsindustrin (1 OOO-tal kr.)
Budgetår
Beviljade bidrag
Summa
Lokaliseringslän
-
bidrag
Lokaliserings-
Utbildnings-
Sysselsätt-
bidrag och av-
stöd
ningsstöd
skrivningslån
1970/71
6 400
4.300
1400
12 100
16 700
1971/72
1 500
3 000
2 300
6 800
5 500
1972/73
800
2 900
1 500
5 200
12 400
1973/74
11 800
78 900
1 600
92 300'
9 300
1974/75
2 600
6 800
2
9 400
9 400
Summa
23 100
95 900
6 800
125 800
53 300
Anm. T.o.m. år 1975 har dessutom investeringsfondmedel
fått tagas i anspråk till ett belopp av sammanlagt ca 220 milj. kr. Vidare har
under tiden 1 juli 1975 29 februari 1976 45 företag inom beklädnadsindustrin
beviljats lagerstöd för en beräknad lagerökning på ca 70 milj. kr.
' Huvuddelen utgör bidrag till Algots Nord AB.
= Uppgift föreligger ej.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1: 2
Bilaga 1: 2 till bilaga 1 till regeringens proposition nr
206 1975/76
Sammanställning
av förslag till åtgärder för beklädnadsindustrin
opaginerad Kontrollera mot PDF
Typ av
åtgärd
Kostnader
(milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
IndustripoUtiska åigärder
1. RationaUseringsprograin för konfektionsindustrin
stöd via
styrelsen för teknisk utveckling 4,0'
avskrivningslån
till effektivitetshöjande investeringar 40,0
konsultinsatser
vid införande av ny teknik 10,0
2.
Exportfränijande
åtgärder 4,0
3.
Räntebefrielsc
för strukturgarantilån 2,8 i 19161111911 jlS
Summa nu föreslagna industripolitiska åtgärder 60,8
Tidigare beslutade industripolitiska åtgärder 34,0
Totalt för tvåårsperioden 19161111911 jl8 94,8
4. Höjning
av ram för strukturgarantier 25,0' 1916J11
Försörjniiigsberedskapspolitiska åtgärder'
1.
Statsföretag
AB ges i uppdrag att medverka till en ägarmässig samordning av grundlextil
bomullsindustri
2.
Intensifierat
utredningsarbete avseende skoindustrins framtida struktur
3.
S. k.
villkorliga försörjningsberedskapslän för att skapa rådrum i kris- 12,0 1976/77 situationer under det att arbete pågår i
enlighet med ovan nämnda
pkt 1. och 2.
4. Avskrivningslån
till Stigtex AB under fem år för viss produktion av Högst 2,5 1976/77
kamgam och kardgarn av ull Högst 12,5 1976/771980/81
' Häri ingår viss ökning som beräknas kunna ske under
budgetåret 1976/77 under förutsättning att riksdagen anvisar medel till
styrelsen för teknisk utveckling i enlighet med förslag i prop. 1975/76: 100
bil. 15 s. 207.
= För att möjliggöra ökade insatser inom teko-industrierna
föresläs den totala ramen därmed höjd från 100 milj. kr. till 125 milj. kr.
Förutom teko-industrierna omfattar ramen även skoindustri, gjuteriindustri,
manuell glasindustri, samt delar av träbearbetande industri och
metallmanufakturindustri.
= Utöver här anmälda förslag till åtgärder har regeringen
i prop. 1975/76: 152 föreslagit vissa åtgärder inom programmet Beklädnad m.m.
För budgetåret 1976/77 beräknas härför på kapitalbudgeten 45,2 milj. kr. och på
driftbudgeten 33,9 milj. kr.
Prop.
1975/76: 206 22
Bilaga
2 till regeringens proposition nr 206 år 1975/76
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-04-01
Föredragande:
statsrådet Lidbom
Anmälan
till proposition om åtgärder för beklädnadsindustrin
Inledning
Vår
säkerhetspolitik och vårt näringslivs struktur i dag och i framtiden bestämmer
väsentligen omfattningen och inriktningen av den ekonomiska
försvarsberedskapen. Produktionsplanering och övriga beredskapsåtgärder i fred
inriktas på att göra det möjligt att vid krig, avspärrning eller annan kris
tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för landets försörjning och
försvar.
Den
ekonomiska försvarsberedskapen påverkas såväl av utvecklingen i det svenska
samhället som av förändringar i vår omvärld. Utvecklingen inom områden såsom
produktion, utrikeshandel, industristruktur och konsumtionsmönster får
konsekvenser för försörjningsberedskapen och därmed också för behovet av
beredskapsåtgärder.
Den
vidgade utrikeshandeln som har befrämjats bl. a. av liberaliseringen av de
internationella betalningarna samt tillkomsten av det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT), europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och de
europeiska gemenskaperna (EG) har bidragit till en successivt ökad
internationell arbetsfördelning vilket i sin tur har fått återverkningar på
strukturomvandlingen inom såväl industri som handel.
Den
inhemska produktionen har minskat väsentligt inom vissa från försörjningsberedskapssynpunkt
väsentliga varuområden. Vissa försörjningsviktiga varor har sålunda fallit
bort eller hotar att försvinna ur produktionen. Industrin har i växande grad
blivit beroende av tiUförsel av halvfabrikat och komponenter från utländska
leverantörer. Tillsammans med en kraftig ökning av konsumtionsstandarden och
ett vidgat varusortiment har denna utveckling inneburit att förutsättningarna för
det ekonomiska försvaret att verka i krislägen har förändrats och i vissa fall försvårats.
Mot
bl. a. denna bakgrund tUlkaUade dåvarande chefen för handelsdepartementet den
4 maj 1971 särskUda sakkunniga för att utreda olika
Prop. 1975/76: 206 23
metoder
för att upprätthålla en tiUfredsställande beredskap inom varuområden som har
väsentlig betydelse för försörjningen. De sakkunniga, som antog namnet
försörjningsberedskapsutredningen, hade till uppgift att i första hand se över
beklädnadssektorn, eftersom driftsinskränkningar och företagsnedläggningar
fått allvarliga återverkningar på försörjningsberedskapen i fråga om kläder
och skor.
I
augusti 1972 lade utredningen fram ddbetänkandet (Ds H 1972: 3) Kläder och skor
försörjningen i en kristid, med förslag till åtgärder för att förbättra
försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. Utredningen konstaterade att det
förelåg en allmänt minskande självförsörjningsgrad inom detta område.
Utredningens förslag lades tUl grund för en proposition i ämnet. De förslag
till åtgärder som där fördes fram godkändes av riksdagen (prop. 1972: 127, FöU
1972: 25, rskr 1972: 325).
Utveckling
och åtgärder under år 1975
Under
första halvåret 1975 försämrades beklädnadsindustrins marknadsläge. 1 en
skrivelse den 26 augusti 1975 framhöll överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
att läget inom den svenska beklädnadsindustrin kännetecknades av försämrad
orderingång och därav föranledd produktionsminskning i en utsträckning som
ingav stark oro bl. a. från försörjningsberedskapssynpunkt.
Mot
bakgrund av den från försörjningsberedskapssynpunkt allvarliga försämringen av
beklädnadsindustrins situation godkände riksdagen under är 1975 förslag tiU
vissa åtgärder för att trygga en tillfredsstäUande försörjningsberedskap på
beklädnadsområdet (prop. 1975/76: 57, NU 1975/76: 15, rskr 1975/76: 107).
Åtgärderna avsåg bl. a. tidigareläggning av statiiga industribeställningar,
ökad statiig lagerhållning samt ökad medelsram för statligt stod i form av
avskrivningslån för investeringar samt lånegaranti. Vidare gällde
riksdagsbeslutet förstärkta åtgärder för att främja teko- och skoindustriernas
strukturomvandling samt vidgat stöd för exportfrämjande åtgärder. I prop. 1975/76:
57 anmäldes även beslut av regeringen om vissa handelspolitiska åtgärder,
nämligen dels en begränsning av importen i fråga om skor av läder och plast
samt gummistövlar, dels licenstvång utan kvantitativa begränsningar för
importen av vissa tekovaror från årsskiftet 1975/76.
Framställningar
om åtgärder inom beklädnadsindustrin
Som
chefen för industridepartementet i dag redovisar har under hösten 1975 och
början av år 1976 tUl regeringen överlämnats en rad framställningar från
fackliga organisationer, branschorgan och myndigheter med förslag till åtgärder
för beklädnadsindustrin. I det följande behandlas sådana förslag som är
särskilt avsedda att stärka försörjningsberedskapen.
Prop. 1975/76: 206 24
Inom ÖEF upprättades hösten 1975 ett samrådsorgan, det s.
k. beklädnadsrådet. Rådet består av representanter för branschföreningar,
arbetstagarorganisationer, statiiga myndigheter, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet och Statsföretag AB. Beklädnadsrådet lämnade den 30
januari 1976 en promemoria tUl regeringen med förslag till åtgärder för
försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet.
I promemorian föreslås bl. a. att ÖEF får ytterligare
möjligheter att stödja investeringar i försörjningsviktig industri. Förslaget
innebär att avskrivningslån skall kunna ges för upp tUl 75 % av investeringen
samt lånegaranti för resterande 25 %. På lån upptaget mot lånegaranti skall
ränta ej utgå.
Beklädnadsrådet anser också att bestämmelserna för statlig
upphandling av tekovaror och skor m. m. även fortsättningsvis bör tillämpas.
Beklädnadsrådet föreslår vidare, med hänvisning till vad
försörjningsberedskapsutredningen anför i sitt slutbetänkande (SOU 1975: 57)
Varuförsörjning i kristid, att ett kapitalstöd i form av ränte- och amorteringsfria
lån bör kunna ges för företagens behov av rörelsekapital.
Frågan om staten i ökad utsträckning skall inträda som
ägare eller delägare i beklädnadsindustrin tas också upp av beklädnadsrådet.
Rådet framhåller vikten av att staten genom direkt eller indirekt ägande i företag
tryggar försörjningsberedskapen. Rådet anser att detta i första hand kan bli
aktuellt i branscher där de statliga stödåtgärderna är av särskild stor
omfattning.
Rådet tar också upp den svenska detaljhandelns
prissättningsmetod som rådet menar inverkar menligt på den svenska
beklädnadsindustrins avsättningsmöjligheter. Rådet anser det önskvärt med en
förändring av nuvarande påläggssystem så att prisskUlnaderna mellan teko- och
skovaror tillverkade i Sverige och i utlandet inte ytterligare skärps i detaljhandelsledet.
Avtal mellan Stigtex AB och ÖEF
AB Kamgarn i Borås är ett av de två kvarvarande kamgarnsspinne-rierna
i landet. ÖEF har i skrivelse till regeringen den 17 december 1975 anmält att
företaget kommer att under år 1976 lägga ner produktionen av kamgarn och kardgarn
om rörelsen inte kan överlåtas till staten. En nedläggning av företagets
spinneri är enligt ÖEF;s uppfattning synnerligen allvarlig från
försörjningsberedskapssynpunkt. Företaget har en modern utrustning och kan
framställa kamgarn av ulltyp från rayonfibrer, som framställs inom landet. En
maskinpark hålls genom ÖEF:s försorg i beredskap för detta ändamål.
Statsföretag AB har anmält till ÖEF att företaget genom Stigtex
AB har tecknat preliminäravtal med AB Kamgarn att överta spinnerirörel-
Prop. 1975/76: 206 25
sen
vid AB Kamgarn. Statsföretag AB har vidare anmält sig berett att driva dessa
spinnerier i första hand t. o. m. budgetåret 1980/81 under fömtsättning att
staten bidrar med täckning av en eventuell förlust. Denna beräknas till högst
2,5 milj. kr. årligen under 5 år.
ÖEF har i skrivelse tUl
regeringen den 22 mars 1976 anmält att ÖEF med förbehåll för statsmakternas
godkännande har träffat ett avtal med Stigtex AB som bl. a. innebär att Stigtex
AB åtar sig att under fem år upprätthålla en viss produktion av kamgam och kardgarn.
Avtalet innebär för ÖEF:s del bl. a. att ÖEF under avtalsperioden skall
tillhandahålla Stigtex AB ett räntefritt avskrivningslån, vilket varje år skall
täcka men inte överstiga under året uppkommande förlust i företagets
spinnerirörelse. Det totala lånebeloppet skall maximalt få uppgå till 12,5
milj. kr. fördelat med högst 2,5 milj .kr. per kalenderår.
Föredraganden
Den
inhemska produktionen av beklädnadsvaror minskade avsevärt i förhällande tUl
den samlade efterfrågan på den svenska marknaden under 1970-talet. I prop.
1975/76: 57 redovisades den kraftiga minskningen av självförsörjningsgraden för
flera varugrupper inom beklädnadsområdet.
Denna
från försörjningsberedskapssynpunkt negativa utveckling har vid olika tiUfällen
föranlett särskUda åtgärder från statsmakternas sida. Bl. a. beslöt riksdagen
år 1972 om åtgärder för att trygga försörjningsberedskapen inom
beklädnadsområdet (prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr 1972: 325). Åtgärderna
har medverkat till att väsentiig produktionskapacitet har kunnat bibehållas
inom landet.
Under
första halvåret 1975 inträffade en betydande försämring av beklädnadsindustrins
marknadsläge. I prop. 1975/76: 57 konstaterades att utvecklingen inte kunde få
fortsätta utan ingripande från samhäUet. Med pågående utveckling kunde vi förlora
produktionskapacitet i en sådan utsträckning att vi riskerade att i en
eventuell framtida krissituation inte kunna uppfylla de försörjningsmäl som
uppställts. Läget bedömdes särskilt kritiskt inom det grundtextila området
dvs. tUl verkning av garner och vävnader samt inom skoområdet. I propositionen
anmäldes vissa handelspolitiska åtgärder och föreslogs åtgärder inom landet för
att trygga försörjningsberedskapen. Förslagen godkändes av riksdagen (NU
1975/76: 15, rskr 1975/76: 107). Med de angivna åt gärderna förbättrades
möjligheterna för statsmakterna att vidta åtgärder för att upprätthålla en
tillfredsställande försörjningsberedskap inom be rörda områden.
Ett
inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) hösten 1975
Prop. 1975/76: 206 26
upprättat
samrådsorgan, det s. k. beklädnadsrådet, har i en promemoria den 30 januari
1976 till regeringen anmält att läget från försörjningsberedskapssynpunkt
försämrats ytterligare och föreslår vissa åtgärder.
Som
chefen för industridepartementet i dag redovisar är läget inom
beklädnadsindustrin nu sådant att jag anser det nödvändigt med ytterligare
åtgärder för att trygga att en från försörjningsberedskapssynpunkt godtagbar
produktionskapacitet bevaras inom landet.
Sainordning
av grundtextil bomullsindustri och skoindustri
Som
framhölls i prop. 1975/76: 57 är försörjningsläget särskilt inom det s. k.
grundtextila området och skoområdet sådant att en fortsatt minskning av
produktionskapaciteten är allvarlig från försörjningsberedskapssynpunkt.
Det
finns särskild anledning tiU oro beträffande möjligheterna för företagen inom
den grundtextila bomullsindustrin att fortsätta driften i nuvarande omfattning.
Jag bedömer att väsentliga fördelar står att vinna genom en samordning mdlan de
enskilda företagen.
I
statsmakternas beslut om bildande av Statsföretag AB (prop. 1969: 121, SU 1969:
168, rskr 1969: 381) fastslogs att den ekonomiska för-svarsfaeredskapcn är en
naturlig uppgift för staten. Statsföretag AB skall fullgöra sysselsättnings-,
försvarsberedskaps- eller andra speciella uppgifter som ägaren dvs. staten
begär att bolaget skall fullgöra. Statsföretag AB skall sålunda på statens
uppmaning lämna offert för fullgörandet av sådana speciella uppgifter. Detta
kan innebära att staten ersätter Statsföretag AB för de förluster som kan
uppkomma tiU följd av företagets engagemang. Behovet och storleken av ett
sådant stöd bedöms med utgångspunkt från de lämnade offerterna.
Statsföretagsgruppen
består av företag verksamma inom ett flertal branscher. Tyngdpunkten Ugger f. n.
inom gruvindustrin, stålindustrin och skogsindustrin. En grupp företag har
tillkommit av försörjningsberedskapsskäl. Hit hör bl. a. Ceaverken AB och AB
Svensk Torvföräd-ling.
Mot
bakgrund av det från försörjningsberedskapssynpunkt allvarliga läget inom den
grundtextila bomullsindustrin och med hänvisning tUl vad jag har anfört om
Statsföretags AB uppgifter inom försörjningsberedskapen anser jag, att Statsföretag
AB bör få i uppdrag att inleda förhandlingar med berörda företag i syfte att få
fram förslag till ägarmässig samordning av den grundtextila bomullsindustrin.
Målet för Statsföretag AB bör härvid vara att tillsammans med intresserade
företag i ett eller flera steg nå fram till den företagsstruktur som har de
bästa företagsekonomiska förutsättningarna och samtidigt svarar mot
försörjningsberedskapsbehoven. Uppdraget torde kunna genomföras inom ramen för
det offertförfarande som jag har närmare redogjort
Prop. 1975/76: 206 27
för
i prop. 1975/76: 152 (s. 47). Flera alternativa möjligheter till samordning
kan tänkas bli aktuella. Förhandlingarna bör dock i första hand syfta till att
ett enda bolag med eller utan statligt delägande bildas.
Chefen
för industridepartementet avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att
lämna uppdrag till Statsföretag AB med denna inriktning.
Beträffande
skoindustrin vill jag erinra om att ett särskilt strukturprogram för
skoindustrin aktualiserades i prop. 1975/76: 57. Bl. a. framhölls att
omställningsfrämjande åtgärder ensamma inte skulle kunna åstadkomma nödvändiga
förändringar inom branschen. Förutsatt att försörjningsberedskapsstöd av
tillräcklig styrka sattes in bedömdes det dock vara möjligt att genomföra en i
tiden koncentrerad insats för skoindustrins strukturella omdaning. Målet borde
härvid vara ätt på förhållandevis kort sikt åstadkomma en förändrad och mer
rationell företags- och arbetsställestruktur som är anpassad till
försörjningsberedskapens krav på produktionskapacitet.
Sedan
årsskiftet 1975/76 arbetar statens industriverk och ÖEF gemensamt med en
utredning om alternativa sätt för den svenska skoindustrin att så lönsamt som
möjligt upprätthålla en från försörjningsberedskapssynpunkt nödvändig
skoproduktion. Förslag skall lämnas i fråga om de åtgärder som bör vidtas för
att uppnå en ändamålsenlig branschstruktur. Det förutsätts att branschen själv
medverkar och är pådrivande i denna omstrukturering. Utredningsresultatet
beräknas föreligga vid slutet av år 1976.
Jag
avser att återkomma i dessa frågor när Statsföretag AB har lagt fram förslag
till ägarmässig samordning av den grundtextila bomullsindustrin samt när
industriverket och ÖEF har redovisat sitt utredningsresultat om skoindustrins
framtida struktur.
Temporär
siödmöjlighet för företag inom fräinst skoindusirin
Medan
den nu redovisade utredningen om skoindustrin pågår kan det inträffa att
enskilda företag kommer i en sådan situation att de finner en avveckling eller
stark nedskärning av produktionen vara påkallad. Detta kan också inträffa
under de förhandlingar med företagen om branschens framtida struktur som kan
bli aktuella när utredningsresultatet föreUgger. Jag anser det angeläget att
det under denna tidsperiod finns möjlighet att upprätthålla för
försörjningsberedskapen viktig produktion vid företag som bedöms behöva ingå i
en omstrukturerad sko-industri. Stöd tUl sådan produktion bör kunna ges genom statiiga
lån grundade på det s. k. offertförfarandet. Offertförfaradet innebär att företag
på begäran av staten lämnar offert avseende merkostnaderna för att upprätthålla
viss produktion. I prop. 1975/76: 152 föreslogs att offerter, som tidigare
endast har lämnats av Statsföretag AB, i fortsättningen
Prop.
1975/76: 206 28
bör
kunna tas in även från privata företag. Det framhölls vidare att i de fall då
privata företag erhåller statligt stöd måste samhället självfallet ges full
insyn i företagets verksamhet.
De
statliga lån grundade på offertförfarande, s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån,
som jag nu föreslår skall inrättas, bör utnyttjas för att i avvaktan på utredningsresultatet
och på resultatet av eventuella därpå följande förhandlingar trygga att en från
försörjningsberedskapssynpunkt oundgänglig produktion bevaras inom landet.
Vid
en bedömning av om lån skall utgå bör företagets möjlighet och vilja att på sikt
ingå i en omstrukturerad skoindustri beaktas. Lånets storlek bör fastställas på
grundval av en av företaget lämnad offert avseende kostnaderna för att under
en avtalad tid upprätthålla en viss överenskommen produktionskapacitet och
produktion.
De
villkorliga försörjningsberedskapslånen bör kunna underlätta den önskvärda
samordningen inom skobranschen. För sådana företag som har erhållit
försörjningsberedskapslån men som efter det att utredningsresultatet
föreligger inte bedöms kunna ingå i skoindustrins framtida struktur, bör det
från fall till fall kunna övervägas att helt eller delvis medge avskrivning av
erhållna försörjningsberedskapslån.
Som
jag tidigare har anmält bör Statsföretag AB få i uppdrag att inleda
förhandlingar med företag inom grundtextil bomullsindustri i syfte att lägga
fram förslag till ägarmässig samordning av denna. Det kan inte uteslutas att
det även inom grundtextil bomullsindustri kan bli nödvändigt att temporärt
stödja något företag genom villkorligt försörjningsberedskapslån för att
hindra att en från försörjningsberedskaps-synpunkt nödvändig produktion
försvinner. Försörjningsberedskapslån bör därför om särskilda skäl föreligger
kunna utgå även till företag inom den grundte.xtila bomullsindustrin.
Jag
föreslår att ÖEF efter samråd med statens industriverk och arbetsmarknadsstyrelsen
genom villkorliga försörjningsberedskapslån ges möjlighet att temporärt, dvs.
under utrednings- och förhandlingstiden, trygga att en från
försörjningsberedskapssynpunkt oundgänglig produktionskapacitet upprätthålls
inom skoindustrin och den grundtextUa bomullsindustrin. Lånen bör vara ränte-
och amorteringsfria och torde kunna redovisas i företagens balansräkning på
sådant sätt att de inte negativt påverkar företagens ställning. Det får förutsättas
att företag som beviljats villkorligt försörjningsberedskapslån inte lämnar
utdelning under tid då lånet uppbärs. Det ankommer på regeringen att efter
förslag frän ÖEF meddela närmare föreskrifter för beviljande av villkorliga
försörjningsberedskapslån.
För
nämnda lån beräknar jag ett medelsbehov av 12 milj. kr. Beloppet bör tas upp på
fonden för låneunderstöd under ett investeringsanslag benämnt
Försörjningsberedskapslån. Jag återkommer till detta i det följande vid min
anmälan av anslagsfrågor.
Prop. 1975/76: 206 29
För
de företag som inte kan komma i fråga för försörjningsberedskapslån och som
står inför nedläggning finns möjlighet att genom sedvanliga
arbetsmarknadsåtgärder säkra att en avveckling kan ske i socialt acceptabla
former.
För
många företag inom teko- och skobranscherna föreligger särskilda problem att
anskaffa tillräckligt rörelsekapital för den lageruppbyggnad som regelmässigt
måste ske mellan de starkt markerade försäljningssäsongerna. Detta förhållande
kan medföra att för försörjningsberedskapen värdefull produktionskapacitet
hotas av nedläggning. ÖEF har i sin promemoria pekat på behovet av
säsongkrediter. Som chefen för industridepartementet i dag anmäler kommer
chefen för arbetsmarknadsdepartementet att föreslå regeringen att meddela
särskilda föreskrifter om säsongsmässigt avpassade krediter till företag inom
beklädnadsindustrin i form av industrigarantilån samt hantverks- och
industrilån.
Med
de nu föreslagna villkorliga försörjningsberedskapslånen i förening med
säsongsmässigt avpassade krediter bedömer jag att möjlighet finns att från
försörjningsberedskapssynpunkt avvakta med ett slutligt ställningstagande till
skoindustrins framtida utformning tiUs statens industriverk och ÖEF har
presenterat sitt utredningsresultat.
Avskrivningslån
för investeringar m. m.
Är
1972 skapades möjlighet att genom avskrivningslån för investeringar vidta rationaliseringsbefrämjande
åtgärder i syfte att bevara från försörjningsberedskapssynpunkt viktig
produktion inom landet (prop. 1972: 127, FÖU 1972: 25, rskr 1972: 325).
Avskrivningslån kan ges aU textU-beklädnads-, läder- och lädervarutillverkning.
Dessutom kan avskrivningslån utgå till tillverkning av gummiskor och rayonfibrer.
Avskrivningslån har hittUls framför allt lämnats till grundtextil produktion
samt i viss utsträckning till läder- och skoindustrin. Jag vill erinra om att ÖEF,
som administrerar avskrivningslånen, redan nu har möjligheter att i den
utsträckning försörjningsberedskapsskäl motiverar det stödja investeringar även
inom ylle- och trikåindustrin. Utrymme för denna verksamhet anser jag för
närvarande finns inom den genom prop. 1975/ 76: 57 ökade ramen för avtal om
avskrivningslån till teko-, sko- och garveriindustrierna.
ÖEF:s
beklädnadsråd har föreslagit att avskrivningslån skall kurma ges för upp till
75 % av företagens investeringar, lånegaranti för resterande 25 % samt
räntebefrielse på lån upptaget mot lånegaranti. I fråga om kapitalstöd i form
av ränte- och amorteringsfria lån till företags behov av rörelsekapital vill
jag hänvisa till vad jag anförde i prop. 1975/76: 152. De regler som nu gäUer
för kapitalstödet har enUgt min mening visat sig ändamålsenliga. Det finns
således inte anledning att nu ta ställning till frågan om ett mer allmänt
inriktat kapitalstöd.
Prop. 1975/76: 206 30
Vad
gäller frågan att även i fortsättningen ge försörjningsberedskapsstöd vid
upphandling inom landet bör denna fråga övervägas i samband med den årliga
beredningen av ÖEF:s budgetframställning.
Avtal
mdlan Stigtex AB och ÖEF
ÖEF
har i skrivelse till regeringen den 17 december 1975 anmält att AB Kamgarn i
Borås kommer att lägga ner produktionen av kamgarn och kardgarn under år 1976
om rörelsen inte kan överlåtas tUl staten. En nedläggning av företagets
spinneri, som är ett av de två kvarvarande kamgarnsspinnerierna i landet
bedömer ÖEF som synnerligen allvarlig från försörjningsberedskapssynpunkt.
ÖEF
har i skrivelse till regeringen den 22 mars 1976 anmält att Stigtex AB har
tecknat preliminäravtal med AB Kamgam att överta spinnerirörelsen vid AB
Kamgam samt att styrelsen med förbehåll för statsmakternas godkännande har
träffat ett avtal med Stigtex AB. Avtalet innebär att Stigtex AB åtar sig att
under fem år upprätthålla en viss produktion av kamgarn och kardgarn. ÖEF å
sin sida skall tillhandahålla Stigtex AB ett räntefritt avskrivningslån, vilket
varje år skall täcka men inte överstiga under året uppkommande förlust i
företagets spinnerirörelse. Det totala lånebeloppet skall maximalt få uppgå
till 12,5 milj. kr. fördelat med högst 2,5 milj. kr. per kalenderår.
Jag
delar ÖEF:s bedömning att det vore allvarligt från försörjningsberedskapssynpunkt
om spinnerirörelsen hos AB Kamgarn lades ner. Jag förordar att regeringen får
riksdagens bemyndigande att träffa det avtal som erfordras för att under nämnda
tidsperiod säkerställa den vid Stigtex AB försörjningsviktiga produktionen och
produktionskapaciteten på spinneriområdet inom en medelsram av högst 12,5 milj.
kr.
Detaljhandelns
prissättningsmetod
ÖEF:s
beklädnadsråd tar även upp detaljhandelns prissättningsmetod. Denna fråga
kräver inget ställningstagande från riksdagens sida. Jag vUl emellertid
upplysningsvis anmäla följande.
Vid
överläggningar mellan statens pris- och karteUnämnd (SPK) och Sveriges textilhandlareförbund
har från SPK:s sida förts fram önskemål att förbundet skall medverka till en
omläggning av detaljhandelspåläggen som innebär en övergång från procentpålägg
till en prissättningsmetod med kronors- och örespålägg. Förbundet har
förklarat sig viUigt att medverka tUl att få företag inom textil- och
detaljhandeln att övergå till sådana prissättningsmetoder som SPK föreslagit.
En arbetsgrupp har tillsatts med uppgift att komma fram med material som
stöder detta syfte. Även Kooperativa förbundet har förklarat sig vilja medverka
till en utredning av den prissättningsmetod som tillämpas inom förbundet. I en
liknande arbetsgrupp för skor medverkar representanter för Sveriges skohandlarförbund.
Prop. 1975/76: 206 31
För
den svenska tekoindustrin innebär en omläggning från procentuella pålägg till
en prissättning med kronors- och örespålägg att de svenska produkterna får ett
gynnsammare utgångsläge i konkurrensen med den prisbilliga importen. I de
överläggningar som f. n. pågår meUan SKF och berörda branschorgan om en
omläggning av detaljhandelspåläggen har det visat sig svårt att nå en
acceptabel lösning. Om inte SPK och detaljhandeln kan nå en frivillig
uppgörelse i denna fråga får det självfallet övervägas att genom lagstiftning
göra det möjligt att framtvinga en kalkylmetod med åsyftad verkan.
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen att
1.
godkänna de åtgärder för
försörjningsberedskapen inom den grundtextila industrin och skoindustrin som
jag har förordat,
2.
bemyndiga regeringen att i
överensstämmelse med vad jag har förordat träffa avtal med Stigtex AB.
Anslagsfrågor
för budgetåret 1976/77 DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
F
1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Under denna anslagspunkt har
regeringen i prop. 1975/76: 152 föreslagit riksdagen att för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 128 756 000 kr.
För
programmet Beklädnad m. m. har på driftbudgeten beräknats 33 995 000 kr. På
kapitalbudgeten har vidare för programmet medel beräknats för
investeringsanslag om sammanlagt 39 milj. kr.
I
det föregående har jag föreslagit att regeringen begär riksdagens bemyndigande
att träffa det avtal som behövs för att vid Stigtex AB säkerställa
försörjningsviktig produktion och produktionskapacitet på spinneriområdet under
en period av fem år. Jag beräknar statens kostnader för detta ändamål tUl
högst 2,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Jag förordar att förevarande anslag
får belastas med dessa kostnader.
Med
hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att regeringen
föreslär riksdagen
att
till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1976/ 77 utöver i prop.
1975/76: 152 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 2 500 000 kr.
Prop.
1975/76: 206 32
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Försörjningsberedskapslån
Nytt
anslag (förslag) 12 000 000
Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregående angående villkorliga
försörjningsberedskapslån hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att
till Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 anvisa ett
investeringsanslag av 12 000 000 kr.
Prop.
1975/76: 206 33
Innehåll
Utdrag av protokoll den 1 aprU
1976 ....................... ... 2
Bilaga 1:
Industridepartementet.............................. ... 3
Inledning
...................................................... ... 3
Utvecklingen
inom beklädnadsindustrin................... ... 4
Utvecklingen
under år 1975 ............................. ... 7
Föredraganden
............................................... ... 8
Utvecklingen
inom beklädnadsindustrin .............. ... 8
HittiUs
vidtagna åtgärder ............................... 9
Utvecklingen
under år 1975 ............................. .. 11
Överväganden
och förslag................................ .. 12
Industripolitiska
åtgärder.................................. .. 14
Hemställan
................................................... .. 17
Anslagsfrågor
för budgetåret 1976/77 .................. .. 18
BUaga
1:1 .................................................... 19
Bilaga
1:2 ................................................... 21
Bilaga
2: Handelsdepartementet.............................. .. 22
Inledning
...................................................... .. 22
Utveckling
och åtgärder under år 1975 ................ .. 23
Framställningar
om åtgärder för beklädnadsindustrin. .. 23
Avtal
mdlan Stigtex AB och ÖEF .......................... .. 24
Föredraganden
............................................... .. 25
Samordning
av grundtextil bomullsindustri och skoindustri .. 26
Temporär
stödmöjlighet för företag inom främst skoindustrin 27
Avskrivningslån
för investeringar m. m................ .. 29
Avtal
mellan Stigtex AB och ÖEF ....................... 30
Detaljhandelns
prissättningsmetod...................... 30
Hemställan....................................................... .. 31
Anslagsfrågor
för budgetåret 1976/77 .................. 31
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760259
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
39 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (39)
39 kopplingar i 22 dokument.
- Bet. 1984/85:NU6 om vissa detaljhandelsfrågor s. 2 i texten
- Prop. 1982/83:130 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. s. 13 · s. 15 i texten
- Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
- Bet. 1976/77:NU41 Med anledning av propositionen 1976/77:105 om åtgärder för textiloch konfektionsindustrierna jämte motioner s. 12 i texten