om säkning av den statliga inkomstskatten, m.m.
20 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:217, om säkning av den statliga inkomstskatten, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:217
Regeringens proposition
1975/76:217
om
sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.;
beslutad
den 26 maj 1976.
Regeringen
loreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
Pä
regeringens vägnar
OLOF
PALME
GE.
STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten för 1977 års
inkomster. Skatteskalan justeras såatt både låginkomsttagarna och de stora
löntagargrupperna får sänkt skatt. I procent räknat är skattesänkningen störst
för dem som har årsinkomster mellan 35 000 kr. och 55 000 kr. Räknat i kronor
är den störst för personer i medelinkomstlägena och däröver. Maximalt uppgår
skattelättnaden till I 950 kr.
Statsskattesänkningen
finansieras genom en höjning av den socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen som tas ut av arbetsgivare och egenförelagare. Denna avgift
föreslås höjd med 3 procentenheter, från 6,8 % till 9,8 %.
I Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 217
Prop.1975/76:217 2
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrives att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse 10 §
I m o m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd
procent av nedan angivna grundbelopp.
Grundbeloppet ulgör:
när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor:
4 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när
beskattningsbar inkomst överstiger
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 000 men
25 000
30 000
35 000
40 000
45 000
65 000
70 000
80 000 100 000 150 000 kr.
icke
25 000 kr,
30 000
35 000
40 000
45 000
65 000
70 000
80 000 100 000 150 000
800 kr
1 300
2 300
3 400
4 800 6 450
14 050 16 200 21000 30800 57300
för 20
000 kr, och 10% av återstoden
25
000
' 20%
30
000 "
22%
35 000 "
' 28%
40
000 "
' 33%
45 000 "
38%
65 000 "
43%
70000 -
48%
80000 "
49%
100000
53%
150000
"
57%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100
procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den
beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som
motsvarar 57 procent av denna inkomstdel.
Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som
enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål alt
tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska
intressen.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 2 Senaste
lydelse 1975:313,
Prop.1975/76:217 3
Föreslagen
lydelse 10 §
1
m o m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och
familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna
grundbelopp.
Grundbeloppet
utgör:
när
beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av den
beskattningsbara inkomsten;
när
beskattningsbar inkomst överstiger
15 000 men ic
ke 20 000 kr.
300 kr. f ö r 15 000 kr, och 4% av å terstoden
20
000 '
25 000 "
500 "
20 000 "
6% "
25
000 "
' 30 000 "
800 "
25 000 "
' 10%
"
30 000
"
' 35 000 "
1300 "
' iOOOO "
- 15% "
'
35
000 "
40 000 "
2 050 "
' i5 000
-
' 2/% "
40000
'
' 45 000 "
3100 "
' 40000
28% "
45 000
"
65 000 "
4 500 "
' 45 000
"
i5% "
65 000
"
' 70
000 "
12 100 "
' 65 000 "
' 43% '
70 000
"
80 000 "
14 250 -
' 70000
"
48% "-
80 000
"
100 000 "
19 050 "
80 000 "
- 49% "
'
100000
"
' 150000 "
28850 "
100000
' 53% "
'
150
000 -
' 345 000 "
55 J50 "
' /50 000
"
- 55% "
.
345 000\r.
168 450
"
' 345 000 '
57% "
Ändå
att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet,
må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande
skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna
inkomstdel.
Med
familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande
stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa
familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1977 och tillämpas första gången vid 1978 års
taxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1975/76:217
1
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrives att
19 kap. 4a § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
19 4 Avgift lill
folkpensioneringen enligt I eller 3 § skall utgå med sex och åtta tiondels
procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sjöman som
avses i I § 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas
dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av
4 § andra styckei. Avgifterna tillföras slalen.
kap.
a§
Avgift
till folkpensioneringen enligt 1 eller 3 S skall utgå med nio och åtta
tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. 1 fråga om
sjöman som avses i 1 § I mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt
beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av
4 S andra stycket. Avgifterna tillföras staten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.
' Lagen omtryckt 1973:908. 2 Senaste lydelse 1976:215,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop
1975/76:217
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-05-26
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande:
statsrådet Sträng
Proposition
om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.
1
Inledning
Sedan
flera år tillbaka pågår en genomgripande översyn av vårt skattesystem.
Utredningsarbetet sker i fråga om de fysiska personerna inom 1972 års
skatteutredning (Fi 1972:02) och beträffande företagen inom förelagsskatteberedningen
(Fi 1970:77). Särskilda frågor rörande den kommunala beskattningen behandlas
inom kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08). Utredningarna samarbetar i de
delar där deras uppdrag berör varandra. Resultatet av den samlade översynen
väntas föreligga i huvudsak under år 1977. 1 avvaktan härpå bör en provisorisk
skatteomläggning såvitt gäller 1977 års inkomster komma lill stånd. Förslag lill
en sådan har utarbetats i samförstånd med löntagarorganisationerna. Förslagel
innefattar en lindring av skalan för den statliga inkomstskatten och det ger
skattesänkning för praktiskt taget alla inkomsttagare. Skattebortfallet för
det allmänna finansieras genom en höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas
socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen.
2
Gällande bestämmelser
2.1
Inkomstbeskattningen
Inkomstskatt
betalas till staten i form av statlig inkomstskatt och till kommunerna i form
av allmän kommunalskatt.
Den
statliga inkomstskatten är progressiv rör fysiska personer, oskiftade dödsbon
och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.
Den
allmänna kommunalskatten är i princip proportionell.
Prop.
1975/76:217 6
Den
fortsatta redogörelsen för inkomsbeskattningen avser endast fysiska personer.
Som
underlag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomsl för varje skatlskyldig.
Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag och i
förekommande fall s. k. extra avdrag. Beskattnings-underiaget bestäms för
stats- och kommunalbeskattningen var för sig genom ett årligt
taxeringsförfarande. Bestämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SI, och kommunalskattelagen (1928:370),
KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till stor del gemensamma för de båda
inkomstskatterna.
Skatteplikt
föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst,
tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaltaxeringen är också s.
k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. Inkomstberäkningen sker
särskilt för varje s. k. förvärvskälla.
Vid
beräkningen av inkomst från särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader
under beskattningsåret som fordras för att förvärva och behålla intäkterna.
Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor utgör den skattskyldiges
sammanräknade inkomst.
Från
sammanräknad inkomst lår göras s. k. allmänna avdrag (46 § KL). I första hand
avräknas underskott som vid inkomstberäkningen har uppkommit i förvärvskälla.
Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa allmänna
avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla. Avdragsrätt
föreligger för egenavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, ATP och
den allmänna arbetsgivaravgiften.
Sammanlagda
inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och föriuslavdrag
samt med tillägg vid kommunaltaxeringen för eventuellt garantibelopp ulgör
taxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.
Frän
taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under förutsättning att den
skattskyldige varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret. Har den
skattskyldige varit bosatt i Sverige endasl under en del av beskattningsåret
jämkas grundavdraget med hänsyn härlill (48 § KL).
Utöver
grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till s. k. extra avdrag (50
§ 2 mom. KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt till
följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omständighet, dels när
hans inkomst efler skatt på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad
arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet understiger
existensminimum.
Sedan
taxerad inkomst minskats med eventuellt grundavdrag och extra avdrag erhålles
beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.
Makar
taxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa
hänseenden särskilda regler för makar.
Prop.
1975/76:217 7
Den
statliga inkomstskatten tas ut med viss procent av ett s. k. grundbelopp, som
i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år
har regelmässigt tagits ul 100 96 av grundbeloppet, vilket betyder att uttagen
skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efter en progressiv
skiktskala, som har följande utseende (10 § 1 mom. SI).
Beskattningsbar
Inkomst
kr.
%
- 20 000
4
20 000-
25 000
10
25 000-
30 000
20
30 000-
35 000
22
35 000-
40 000
28
40 000-
45 000
33
45 000-
65 000
38
65 000-
70 000
43
70 000-
80 000
48
80
000-100 000
49
100
000-150 000
53
150 000-
57
1
vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s. k.
skattereduktion resp. särskild skattereduktion. Bestämmelser härom finns i 2 §
4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272).
Rätt
till skattereduktion med 1 800 kr. har ensamstående skatlskyldig med
hemmavarande barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar statligt
taxerad inkomst. Gift skattskyldig vars make har taxerad inkomst understigande
4 500 kr. får skattereduktion med 40 % av skillnaden mellan 4 500 kr. och den
taxerade inkomsten. Skattereduktion avräknas mot flertalet skatter och
avgifter, dock inle mot bl.a. statlig förmögenhetsskatt, ATP-avgift eller
allmän arbetsgivaravgift.
Den
kommunala inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhållande till
den beskattningsbara inkomsten och tas ut med en i särskild ordning bestämd
andel av denna mkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen är f. n, ca
26 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst, dvs. skattesatsen är i genomsnitt
ca 26 96.
2.2
Socialförsäkringsavgifter, m. m.
Socialförsäkringarna
finansieras genom åriiga arbetsgivaravgifter och avgifter från försäkrade egenförelagare
(egenavgifter) samt genom statsbidrag. Avgifter las också ut för finansiering
av vissa andra ändamål. Avgifterna och de procentsatser som tillämpas vid uttag
för år 1976 framgårav följande uppställning. I den mån annan utlagsprocent
beslutals för år 1977 anges även denna.
Prop.1975/76:217
Procentsats
Arbetsgivar-
avgift
Egenavgift
Ändamål
1976
1977
1976 1977
Sjukförsäkringen
8,0
8,0
Folkpensioneringen
6,2
6,8
6,2 6,8
ATP
11,0
11,75
11,0 11,75
Delpensionsförsäkringen
0,125
0,25
Yrkesskadeförsäkringen
0,25
Barnomsorg
1,0
Byggnadsforskningen
0,7
Lönegarantin
0,02
Arbetarskyddet
0,13
Arbetslöshetsförsäkringen
m, m.
0,4
Arbetsmarknadsutbildningen
0,4
Vuxenutbildningen
0,15
Sjöfolks
pensionering
0,8
Allmän
arbetsgivaravgift
4,0/2,0
4,0/2,0
Socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen har efter förslag i prop. 1975/76:100 bil. 7 höjts till
6,8 % för år 1977.
Enligt
redan fattade beslul kommer ATP-avgiften och avgiften till yrkesskadeförsäkringen
att tas ut efter 11,75 96 resp. 0,25 96 under åren 1977-1979. Avgiften till
delpensionsförsäkringen utgör enligt fatlat beslut 0,25 96 fr. o. m. år 1977. I
arbetarskyddsavgiften ingår för åren 1976 och 1977 en tilläggsavgift på 0,03
96.
Arbetsgivare
skall fr. o. m. år 1977 eriägga socialavgift för utbyggnad av barnomsorgen.
Avgiftsuttaget har för år 1977 fastställts till 1 %. Egenförelagare skall inte
eriägga sådan avgift.
Allmän
arbetsgivaravgift på lön för arbeie inom del s. k. inre stödområdet tas år 1976
ut efter 2 % mot 4 % för övriga landet.
Arbetsgivaravgifterna
beräknas på kontantlöner och naturaförmåner i form av kost eller bostad som
under året har utgått till arbetstagare. Har arbetstagaren varit tvungen att
svara för kostnader i anställningen, får riksförsäkringsverket medge avdrag på
lönen. Vid avgiftsberäkningen tas inte hänsyn till arbetstagare vars lön under
året har understigit 500 kr. Vidare bortses från arbetstagare som inte är
obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Del
sistnämnda undantaget gäller dock inte för ATP-avgiften. ATP-avgiften intar en
särställning även så till vida att man vid avgiftsberäkningen bortser från bl.
a. arbetstagare som har fyllt 65 år vid årets början och tillämpar s. k.
basbeloppsavdrag och beloppstak. Avdraget motsvarar det vid årets början
gällande basbeloppet (9 700 kr. år 1976) multiplicerat med det genomsnittliga
antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Beloppstaket innebär att
hänsyn inte tas till den del av en årslön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet
vid årets början, dvs. 72 750 kr. år 1976. Avgift eriäggs inte för lön vid
sjukdom o. d. som motsvarar ersättning från försäkringskassa till arbetsgivare
med s. k. arbetsgivarinträde. Avgift utgår ej heller för lön till barn som inte
är avdragsgill
Prop,
1975/76:217 9
vid
inkomsttaxeringen. I princip skall varje enskild arbetsgivare eriägga alla de i
uppställningen uppräknade avgifterna utom byggnadsforskningsavgiften och
avgiften för sjöfolks pensionering. Dessa påförs endast arbetsgivare inom byggnadsindustrin
resp. arbetsgivare som sysselsätter sjömansskattepliktiga sjömän.
Egenavgifterna
beräknas på den försäkrades inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.
Det gäller här främsl inkomst av rörelse eller jordbruk. Till grund för
beräkning av inkomsl av annat förvärvsarbete läggs i princip den
avgiftsskyldiges taxering lill statlig inkomstskatt. Sjukförsäkringsavgift skall
eriäggas av försäkrad som under det aktuella året inte har fyllt 67 år (65 år
fr. o. m. den 1 juli 1976) och inte heller har uppburit ålderspension eller
förtidspension för december månad. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
påförs försäkrad som vid årets början inte har fyllt 65 år och inte heller har
uppburit ålderspension eller förtidspension för december månad. ATP-avgift
utgår i den mån pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning har fastställts för den försäkrade för året. Vid beräkning av
avgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen tas inte hänsyn till
årsinkomster som understiger 500 kr. ATP-grundande inkomst beräknas med
tillämpning av såväl basbeloppsavdrag som beloppstak. Allmän arbetsgivaravgift
skall eriäggas av fysisk person för inkomst av rörelse och jordbruk som
överstiger 18 000 kr.
I
socialförsäkringslagstiftningen finns vidare särskilda regler om avgift på
ersättning för arbete som försäkrad har utfört för annans räkning utan att vara
ansfälld i dennes tjänst (s. k. uppdragsinkomster). Reglerna innebär i princip
att avgifterna obligatoriskt eriäggs av uppdragsgivaren i samtliga fall då
uppdragstagaren inte beskattas som egen företagare.
3
Föredraganden
3.1
A llmänna synpunkter
Kampen
mot inflationen är, som jag närmare har utvecklat i den reviderade
finansplanen (prop. 1975/76:150), en av de primära uppgifierna för regeringens
ekonomiska politik. Denna kamp måste föras på bred front och under medverkan av
alla dem i vårt samhälle som i sin verksamhet har inflytande på kostnads- och
prisutvecklingen. Det gäller såväl stat som kommun, löntagare, producenter och
kapitalägare.
En
avgörande förutsättning för en stabil ekonomi och en politik som motverkar
inflationen är en sund finanspolitik. I dagens konjunkturper-spekiiv innebär
del att det slora statliga budgetunderskottet måste successivt reduceras. Det
finns således inget utrymme för omfattande skattesänkningar eller nya
kostnadskrävande reformer som inle täcks av moisvarande inkomster.
Utfallet
av den kommande avtalsrörelsen blir också av stor betydelse
Prop.1975/76:217 10
för
en lugnare prisutveckling under år 1977. Den spelar även sin betydelsefulla
roll i avseende på vår inlernationella konkurrenskraft och vår möjlighet att
återställa den nu negativa bytesbalansen. De stora löntagarorganisationerna -
LO och TCO - är medvetna om sitt ansvar i dessa avseenden. Statsmakterna kan
lämna sitt bidrag till en balanserad avtalsrörelse genom att, liksom under
senare år, genomföra en sänkning av den direkta statsskatten på ett sätl som
kan beaktas i löneförhandlingarna. Därmed kan lönerörelsens reala resultat bli
tillfredsställande på en nominellt lägre nivå.
Sedan
några år pågår arbetet med en genomgripande översyn av vårt skattesystem. 1 avbidan
på att detta arbete slutförs har provisoriska skatteomläggningar genomförts.
Tidigare år har det visat sig möjligt att på ett tidigt stadium skapa en bred pariamenlarisk
majoritet kring dessa omläggningar. Så har inte varit fallet i år.
Oppositionens företrädare förklarade sig ointresserade av en uppgörelse som
omfattade löner och skatier. Regeringen har därför ensam haft överiäggningar
med företrädare för löntagarorganisationerna om utformningen av ett förslag till
skatteomläggning år 1977, Överiäggningarna har resulterat i att man har kunnat
enas om hur en för år 1977 gällande skatteskala skall se ut. Utformningen av
det förslag till en provisorisk omläggning för år 1977 som jag redovisar i det följande
har också accepterats av styrelserna i LO och TCO.
Skatteomläggningen
innebär för flertalet helårsarbetande i lönelägen mellan 50 000 och 150 000
kr. en sänkning av den direkta statsskatten med 1 950 kr, år 1977. För
inkomsttagare med 40 000 kr. i årsinkomst år 1977 blir skattesänkningen 1 385
kr. För inkomsttagare med inkomster över 150 000 kr. minskarskattesänkningen föratt
helt försvinna vid en årsinkomst av 350 000 kr.
Marginalskatten
sänks för inkomster upp till 50 000 kr. per år. Den skärps i inlervallel 150
000-350000 kr. Den största procentuella skattesänkningen sker i de lägsta
inkomstlägena. Genom årets och tidigare års skatteomläggningar är nu den
direkta statsskatten för lägre inkomsttagare blygsam.
Skatteomläggningen
innebär en minskning av statsinkomsterna med ca 5,6 miljarder kr. Föratt
kompensera detta inkomstbortfall och därmed värna om en sund finanspolitik bör
socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjas med 3 procentenheter till
9,8 % den 1 januari 1977, Härigenom kan denna socialförsäkringsavgift från
arbetsgivare och egenförelagare beräknas läcka drygt 90 96 av kostnaderna för
folkpensioneringen. Återstående kostnader, ca 1 500 milj. kr. år 1977, täcks av
allmänna skattemedel. Genom de förslag som redovisas i regeringens proposition
1975/76:178 kommer den eftersläpning av avdragsrätten beträffande företagarnas egenavgift
som tidigare har kritiserats att elimineras. Vidare sker avdraget i
förvärvskällan mot tidigare som allmänt avdrag vilket innebär en minskning av
avgifterna.
Den
föreslagna avgiftsökningen tar i anspråk en del av det annars tillgängliga
löneökningsutrymmet år 1977. Löntagarorganisationerna har som vid tidigare
tillfällen förklarat sig beredda att ta hänsyn härtill vid de kom-
Prop.1975/76:217 11
mande
avtalsförhandlingarna.
Genom
den föreslagna skatteomläggningen garanteras de flesia löntagare en ökning av
inkomsten efter statlig skatt på 1 950 kr. år 1977, Detta motsvarar i inkomstlägena
40 000-60 000 kr. en inkomstökning före skatt på 8-10 96. Genom
skatteomläggningens finansiering via socialförsäkringsavgifter kan della ske
genom att endasl 3 96 av löneökningsutrymmel mot annars 8-10 96 tas i anspråk.
Löneutgifterna för arbetsgivaren blir alltså i motsvarande mån lägre, samtidigt
som de anställda genom skattesänkningen fär samma reala förbättring vid en för
förelagen lägre kostnadsnivå. Den senare har, som inledningsvis understrukits, sin
slora betydelse vid en bedömning av företagens internationella konkurrenskraft.
Genom
den tidigare träffade uppgörelsen med kommunförbunden om en maximering av
kommunalskatternas höjning åren 1976-1977 har vidare rimlig säkerhet skapats
för att inte kommunala skattehöjningar skall förta effekterna av den här
föreslagna för år 1977 gällande statliga skattesänkningen.
Jag
har tidigare i den reviderade finansplanen angett att jag räknar med all
prisstegringstakten redan detta år kommer all avla. Genom en kraftfull anti-inflationistisk
politik där skatteuppgörelsen mellan regeringen och löntagarorganisationerna utgören
central del, boren fortsatt prisdämpning kunna åstadkommas även år 1977, Del
förtjänar särskilt understrykas att den samstämmighet som råder mellan
regeringen och landets löntagare om att gemensamt motverka inflationen är av
avgörande betydelse för en lugn och progressiv samhällsutveckling.
3.2
Skatteskalans utformning
Som
jag tidigare har sagt är den nu aktuella skatteomläggningen provisorisk i
väntan på utredningsförslag om en mera genomgripande ändring av skattesystemet.
Den avsedda skattesänkningen bör därför göras genom tekniskl enkla åtgärder och
utan att man binder skatteutredningarna i deras kommande ställningstaganden.
Den lämpligaste metoden är en justering av skalan för den statliga
inkomstskatten. Genom att sänka skattesatserna med 2 till 10 procentenheter i
inkomstskikten upp till den nivå där flertalet inkomsttagare befinner sig
erhåller man en betydande skattelättnad för praktiskt taget alla medborgare.
Vidare minskar marginalskatten påtagligt i de lägre inkomstskiklen. Anledning
saknas emellertid alt ge skattelättnad i de högsta inkomstlägena. Skatteskalan
bör därför utformas så att lättnaden elimineras i dessa inkomstlägen.
Jag
föreslår att skatteskalan från och med 1977 års inkomst lår följande utseende.
Den nuvarande skalan anges som jämförelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beskattningsbar
inkomst.
Skattesals inom
skiktet.
%
kr
Föreslagen
Nuvarande
Skillnad
skala
skala
- 15 000
2
4
- 2
15 000-
20 000
4
4
_
20 000-
25 000
6
10
- 4
25 000-
30 000
10
20
-10
30 000-
35 000
15
22
- 7
35 000-
40 000
21
28
- 7
40 000-
45 000
28
33
- 5
45 000-
65 000
38
38
-
65 000-
70000
43
43
-
70 000-
80 000
48
48
_
80 000-100
000
49
49
-
100
000-150 000
53
53
-
150
000-345 000
58
57
-1- 1
345 000-
57
57
-
De
individuella effekterna av den förordade skatteskalan framgår av följande
tabeller.
Skatten
på 1977 års inkomst, ogift inkomsttagare
Kommunal
utdebitering = 26,23 kr.
Taxerad inkomsl,
Total skall en-
Skatteminskning enligt förslaget
kr.
ligt nuvarande regler, kr.
kr, %
10 000
1413
110 7,8
15 000
2 924
210 7.2
20 000
4 436
300 6.8
25 000
5 977
320 5,4
30 000
7 839
550 7,0
35 000
10 160
1 035 10,2
40 000
12 852
1 385 10,8
45 000
15 588
1725 11,1
50 000
18 575
1 950 10,5
55 000
21 786
1 950 9,0
60000
24 998
1 950 7,8
70 000
31446
1 950 6,2
80 000
38 644
1 950 5,0
90 000
46 122
1 950 4,2
100 000
53 645
1 950 3,6
150 000
93 080
1 950 2,1
200 000
134515
1495 1,1
350 000
259 360
0 0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:217
Marginalskatten
år 1977, ogift inkomsttagare
Kommunal
utdebilering = 26,23 kr.
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Taxerad inkomst, kr.
Marginalskatt,
%
Förslaget
Nuvarande
Skillnad
regler
- 15 000
28,2
30,2
-2.0
15 000- 20 000
28,4
30.2
-1.8
20 000-
25 000
30,4
30,8
-0,4
25 000-
30 000
32.6
37,2
-4,6
30 000-
35 000
36.7
46,4
-9,7
35 000-
40 000
46,8
53,8
-7,0
40 000-
45 000
47,9
54,7
-6,8
45 000-
50 000
55,2
59,7
-45
50 000-
55 000
64,2
64,2
-
55 000-
60 000
64,2
64,2
-
60 000-
65 000
64,2
64,2
_
65 000-
70 000
64,7
64,7
-
70 000-
75 000
69,7
69,7
-
75 000-
80 000
74,2
74.2
-
80 000-
85 000
74,3
74,3
-
85
000-100 000
75.2
75,2
_
100
000-120 000
78.3
78,3
-
120
000-150 000
79,2
79,2
-
150
000-200 000
83,8
82,9
+ 0,9
200
000-350 000
84,2
83,2
-1- 1.0
350 000-
83,2
83,2
-
Förslaget
om ändrad skala för den statliga inkomstskatten föranleder ändring av 10 S 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
3.3
Finansieringen
Den
sänkning av den statliga inkomstskatten som jag här har föreslagit, innebär ett
skattebortfall på ca 5,6 miljarder kr. Som jag har nämnt bör bortfallet av
statsfinansiella skäl läckas i huvudsak. Efter samråd med chefen för
socialdepartementet föreslår jag alt detta sker genom en höjning av arbetsgivarnas
och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen från 6,8
% lill 9,8 96, dvs. med tre procentenheter. Det innebär en ökning av
statsinkomsterna med ca 5,5 miljarder kr. Härigenom ökar också arbetsgivarnas
finansiering av denna försäkring till drygt 90 96. Återstoden av kostnaden för
denna försäkring, ca I 500 milj, kr,, täcks av allmänna skattemedel.
En
höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen aktualiserar en
justering av det schablonavdrag för egenföretagarnas socialförsäk-
Prop.1975/76:217 14
ringsavgifter
som föreslagits i prop. 1975/76:178. Jag avser att senare återkomma till denna
fråga.
Jag
föreslår sålunda att socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjs
från 6,8 96 till 9,8 % och att egenavgiften till samma försäkring ändras i
motsvarande mån. Förslaget föranleder ändring i 19 kap. 4a § lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
4 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprällade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
5 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar i 3 dokument.
- Bet. 1976/77:SkU11 Med anledning av propositionen 1976/77:42 om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. jämte motioner s. 13 i texten
- Prop. 1976/77:24 om återkallelse av propositionen 1975/76:217 s. 2 i texten
- Prop. 1976/77:42 om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m. s. 11 · s. 12 i texten