om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.
24 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:42, om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:42
Regeringens proposition
1976/77:42
om
sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.
beslutad
den 4 november 1976.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten för 1977 års
inkomster. Skatteskalan görs förmånligare så atl låginkomsttagarna och de stora
löntagargmpperna lår sänkt skatt. Högsta skattelättnaden är 2 350 kr.
I
samband med sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås en höjning av
den socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen som tas ut av arbetsgivare
och egenföretagare. Denna avgift föreslås höjd med 1,5 procentenheter, från
6,8 96 till 8,3 96.
Förslag
läggs också fram om sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften i det inre
stödområdet. Nedsättningen av avgiften från 4 % till 2 % inom detta område för
år 1976 avses gälla också år 1977.
1
Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 42
Prop.
1976/77:42 2
1
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (11947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom
föreskrives all 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt' skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse 10 S
1
m o m . 2 Statlig inkom.stskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan
angivna grundbelopp.
Grundbeloppet
utgör:
när
beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 4 procent av den
beskattningsbara inkomisten;
när beskattningsbar
inkomst överstiger
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 000 men icke 25 000 kr.
25
000 '
30 GOO
30
000
35 000
35
000
40 000
40
000 -
45 000
45
000
65 000
65
000
70 000
70
000
80 000
80
000
100 000
100
000
'
150 000
150 000
kr.
800 kr
1 300
2 300
3 400
4 800 6 450
14 050 16 200 21000 30800 57 300
f ö r
20000 kr.
25 00C ..
30000 ..
35 000 ..
40 000 :
45 000 ..
65 000 ..
70 000 ..
80 000 ..
100 000 :
150 000 ..
och 10 %
av återstoden
. 20
%
: 22
%
. 28
%
..
33
%
: 38
%
..
43
%
..
48
%
.. 49
% '
..
53
%
57
%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ändå
alt statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet,
må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande
skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 57 procent av denna
inkomstdel.
Med
familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande
stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa
familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.
Föreslagen
lydelse
1
mom . Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och
familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna
grundbelopp.
'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 'Senaste
lydelse 1975:313.
Prop.
1976/77:42 3
Grundbeloppet
utgör:
när
beskatlningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av den
beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger
15 000 men
icke 20000 kr
300 kr. R
)r 15 000 kr. och 4 % av å terstoden
20
000
.. 25 000
500 ' '
20 000
6 %
25
000
..
30 000
800 '
25 000
10 %
30
000
.. 35000 "
1300
30 000
15 %
35
000
.. 40 000 "
: 2 050 "
35 000
21 %
40
000
., 45 000
: UOO
"
40 000
26 %
, ,,
45 000
50
000
: 4 400
45 000
35 %
. .,
50
000
55 000
: 6150
50 000
36 %
, ,.
55
000
.. 60 000 '
: 7950
55 000
37 96
60
000
.. 65 000 "
9800
60 000
38 %
, ,,
65
000 -
..
70000
: // 700
65 000
43 %
70
000
.. 80000
: 13
850
70 000
48 %
, .
80
000
.. 100 000
: 18 650 '
80 000
49 %
, ..
100
000
150000
: 28450 " '
100000
53 %
150 000
kr.
: 54 950 " '
150 000
58 %
. .,
Ändå
att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet,
må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande
skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna
inkomstdel.
Med
familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande
stadgar har till huvudsakligt ändamål alt lillgodose viss familjs, vissa
familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977 och liilämpas första gången vid 1978 års
taxering.
Prop. 1976/77:42 4
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (11962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrives att 19
kap. 4 a S lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse 19
kap.
4aS
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgift till
folkpensioneringen enligt 1 eller 3 § skall utgå med sex och åtta tiondels
procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sjöman som
avses i 1 S 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas
dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4 S andra
stycket. Avgifterna tillföras staten.
Avgift lill
folkpensioneringen enligt I eller 3 S skall utgå med åtta och tre tiondels
procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. 1 fråga om sjöman
som avses i 1 § 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas
dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efler regeringens
bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4 § andra
stycket. Avgiftema tillföras staten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.
'Lagen
omtryckt 1973:908. 'Senaste lydelse 1976:215.
Prop.
1976/77:42 5
3
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den allmänna
arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet
Härigenom föreskrives
att 1 och 2 §ij lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den allmänna
arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Utan
hinder av vad som föreskrives i 2 i; första stycket första meningen lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall allmän arbetsgivaravgift för år
1976 utgå med två procent för lön eller naturaförmån till arbetstagare, vilken
under/jä>w«-da år utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre
stödområdet. Vad nu har sagts gäller dock icke lön eller naturaförmån som har
utgivits av staten.
H
Föreslagen
lydelse
Utan
hinder av vad som föreskrives i 2 S första stycket första meningen lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall allmän arbetsgivaravgift för år
1976 och 1977 utgå med två procent för lön eller naturaförmån till
arbetstagare, vilken under året utfört sitt arbete huvudsakligen inom det
inre stödområdet. Vad nu har sagts gäller dock icke lön eller naturaförmån som
har utgivits av staten.
Utan
hinder av vad som föreskrives i 4 i; första stycket andra meningen lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall, såviu gäller inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen
(1928:370) om rätt beskattningsort är att hänföra till kommun inom det inre
stödområdet, allmän arbetsgivaravgift, som beräknas med ledning av taxeringen
till statlig inkomstskatt år 1977, utgå med två procent av den avgifispliktiga
inkomsten.
2S
Utan
hinder av vad som föreskrives i 4 S första stycket andra meningen lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall, såvitt gäller inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse som enligt beslämmelsema i kommunalskattelagen
(1928:370) om rätl beskattningsort är att hänföra lill kommun inom det inre
stödområdet, allmän arbetsgivaravgift, som beräknas med ledning av taxeringen
till statlig inkomstskatt år 1977 och 1978, utgå med två procent av den avgiftspliktiga
inkomsten.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.
Prop. 1976/77:42
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-11-04
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition
om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.
1
Inledning
Förslag
till skatteomläggning beträffande 1977 års inkomster läggs fram i det följande.
Förslaget innefattar en lindring av skalan för den statliga inkomstskatten och
ger skattesänkning för praktiskt taget alla inkomsttagare.
1 samband med
sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås en höj
ning av arbelsgivamas och egienföretagarnas socialförsäkringsavgift till folk
pensioneringen. Vidare föreslås att nedsättningen av den allmänna arbets
givaravgiften för år 1976 friin 4 96 till 2 96 i det inre stödområdet skall
gälla också för år 1977.
2 GäUande
bestämmelser
2.1 Inkomstbeskattningen
Inkomstbeskattningen
betalas till staten i form av statlig inkomstskatt och till kommunerna i forrn av
allmän kommunalskatt.
Den
statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer, oskiftade dödsbon
och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.
Den
allmänna kommunalskatten är i princip proportionell.
Den
fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen avser endast fysiska personer.
Som
underiag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomst för varje
skattskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag
och i förekommande fall s. k. extra avdrag. Beskattnings-underiaget bestäms för
stats-och kommunalbeskattningen var för sig genom
Prop.
1976/77:42 7
ett
åriigt laxeringsförfarande. Bestämmelser för inkomstberäkningen finns främst i
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SI, och kommunalskattelagen
(1928:370), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till stor del gemensamma för
de båda inkomstskatterna.
Skatteplikt
föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst,
tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaltaxeringen är också s.
k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. Inkomstberäkningen sker
särskilt för varje s. k. förvärvskälla.
Vid
beräkningen av inkomst från särskild förvärvskälla får avräknas alla
omkostnader under beskattningsåret som fordras för att förvärva och behålla intäkterna.
1 fråga om jordbruks- och rörelseinkomst medges avdrag för bl. a. egenavgifter till
sjukförsäkringen, folkpensioneringen, ATP och den allmänna arbetsgivaravgiften.
Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor utgör den skattskyldiges
sammanräknade inkomst.
Från
sammanräknad inkomst lar göras s. k. allmänna avdrag (46 S KL). 1 första hand
avräknas underskott som vid inkomstberäkningen har uppkommit i förvärvskälla.
Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa allmänna
avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla.
Sammanlagda
inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och föriustavdrag
samt med tillägg vid kommunaltaxeringen för eventuellt garantibelopp utgör
taxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.
Från
taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under förutsättning att den
skattskyldige varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret. Har den
skattskyldige varit bosatt i Sverige endasl under en del av beskattningsåret
jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (48 S KL).
Utöver
grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till s. k. extra avdrag (50
S 2 mom. KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt till
följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omständighet, dels när
hans inkomst efter skatt på gmnd av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad
arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet understiger
existensminimum.
Sedan
taxerad inkomst minskats med eventuellt grundavdrag och extra avdrag erhålles
beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.
Makar
taxeras var och en för sin inkomsi. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa
hänseenden särskilda regler för makar.
Den
statliga inkomstskatten tas ut med viss procent av ett s. k. grundbelopp, som
i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år
har regelmässigt tagits ut 100 % av grundbeloppet, vilket betyder alt uttagen
skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efter en progressiv
skiktskala, som har följande utseende (10 S 1 mom. SI).
Prop. 1976/77:42 8
Beskattningsbar inkomsi kr. %
- 20 000 4
20 000- 25 000 10
25 000- 30 000 20
30 000- 35 000 22
35 000- 40 000 28
40 000- 45 000 33
45 000- 65 000 38
65 000- 70 000 43
70 000- 80 000 48
80 000-100 000 49
100 000-150 000 53
150 000- 57
1
vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s. k.
skattereduktion resp. särskild skallereduktion. Beslämmelser härom finns i 2 S
4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272).
Rält
lill skattereduktion med 1 800 kr. har ensamslående skatlskyldig med
hemmavarande barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar statligt
laxerad inkomsi. Gift skallskyldig vars make har laxerad inkomst understigande
4 500 kr. lår skattereduktion med 40 96 av skillnaden mellan 4 500 kr. och
makens taxerade inkomsi. Skattereduktion avräknas mot flertalet skatter och
avgifter, dock inte mol bl. a. statlig förmögenhetsskatt, ATP-avgift eller
andra socialförsäkringsavgifter.
Den
kommunala inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhållande till
den beskattningsbara inkomsten och tas ut med en i särskild ordning bestämd
andel av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas till
ca 27 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst för år 1977, dvs. skattesatsen
blir i genomsnitt ca 27 96.
2.2
Sociairörsäkringsavgifter m. m.
Socialförsäkringarna
finansieras genom åriiga arbetsgivaravgifter och avgifter från försäkrade egenföretagare
(egenavgifter) samt genom statsbidrag. Avgifter tas också ut för finansiering
av vissa andra ändamål. Avgifterna och de procentsatser som tillämpas vid uttag
för år 1976 framgår av följande uppställning. 1 den mån annan uttagsprocent
beslutats för år 1977 anges även denna.
Prop.
1976/77:42
Procentsals
Arbetsgivaravgift
Egenavgift
Ändamål
1976 1977
1976
1977
Sjukförsäkringen
8,0
8,0
Folkpensioneringen
6,2 6,8
6,2
6,8
ATP
11,0 11,75
11,0
11,75
Delpensionsförsäkringen
0,125 0,25
Yrkesskadeförsäkringen
0,25
Barnomsorg
1,0
Byggnadsforskningen
0,7
Lönegarantin
0,02
Arbetarskyddet
0,13
Arbetslöshetsförsäkringen
m. m.
0,4
Arbelsmarknadsulbildningen
0,4
Vuxenutbildningen
0,15
Sjöfölks
pensionering
0,8
Allmän
arbetsgivaravgift
4,0/2,0
4,0/2,0
Socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen har efter förslag i prop. 1975/76:100 bil. 7 höjts till
6,8 96 för år 1977.
Enligt
redan fattade beslut kommer ATP-avgiften och avgiften till yrkesskadeförsäkringen
att tas ut efter 11,75 96 resp. 0,25 96 under åren 1977-1979. Avgiften till
delpensionsförsäkringen utgör enligt fattat beslut 0,25 96 fr. o. m. år 1977. I
arbetarskyddsavgiften ingår för åren 1976 och 1977 en tilläggsavgift på 0,03
96.
Arbetsgivare
skall fr. o. m. år 1977 eriägga socialavgift för utbyggnad av barnomsorgen.
Avgiftsuttaget har för år 1977 fastställts till 1 96. Egenföretagare skall
inte erlägga sådan avgift.
Allmän
arbetsgivaravgift på lön förarbete inom det s. k. inre stödområdet tas år 1976
ut efter 2 96 mot 4 96 för övriga landel.
Arbetsgivaravgifterna
beräknas på kontantlöner och naturaförmåner i form av kost eller bostad som
under året har utgått till arbetstagare. Vid avgiftsberäkningen tas inte
hänsyn till arbetstagare vars lön under året har understigit 500 kr. Vidare bortses
från arbetstagare som inte är obligatoriskt försäkrad enligl lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring. Det sistnämnda undantaget gäller dock inte för ATP-avgiften.
ATP-avgiften intar en särställning även så till vida att man vid
avgiftsberäkningen bortser från bl. a. arbetstagare som har fyllt 65 år vid
årets början och tillämpar s. k. basbeloppsavdrag och belopptsiak. Avdraget
motsvarar det vid årets början gällande basbeloppet (9 700 kr. år 1976)
multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren
under året. Beloppstaket innebär att hänsyn inte tas till den del av en årslön
som överstiger 7,5 gånger basbeloppet vid årets början, dvs. 72 750 kr. år
1976. Avgift eriäggs inte för lön vid sjukdom o. d. som motsvarar ersättning
från försäkringskassa till arbetsgivare med s. k. arbetsgivarinträde. Avgift
utgår ej heller för lön lill barn som inte är avdragsgill vid
inkomsttaxeringen. I princip skall varje enskild
Prop. 1976/77:42 10
arbetsgivare
eriägga alla de i uppställningen uppräknade avgifterna utom byggnadsforskningsavgiften
och avgiften för sjöfolks pensionering. Dessa påförs endast arbetsgivare inom
byggnadsindustrin resp. arbetsgivare som sysselsätter sjömansskattepliktiga
sjömän.
Egenavgifterna
beräknas på den försäkrades inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.
Det gäller här främsl inkomsi av rörelse eller jordbruk. Till grund för
beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete läggs i princip den
avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomstskatt. Sjukförsäkringsavgift skall
eriäggas av försäkrad som under det aktuella året inte har fyllt 65 år och inte
heller har uppburit ålderspension eller förtidspension för december månad.
Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen påförs försäkrad som vid årets
början inte har fyllt 65 år och inte heller har uppburit ålderspension eller
förtidspension för december månad. ATP-avgift utgår i den mån pensionsgrundande
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har fastställts för den
försäkrade för året. Vid beräkning av avgifterna till sjukförsäkringen och
folkpensioneringen tas i princip inle hänsyn till årsinkomster som understiger
5(X) kr. ATP-gmndande inkomst beräknas med tillämpning av såväl
basbeloppsavdrag som beloppstak. Allmän arbetsgivaravgift skall eriäggas av
fysisk person för inkomsi av rörelse och jordbruk som överstiger 18 000 kr. Sistnämnda
belopp har i prop. 1976/77:41 föreslagits bli höjt till 30 000 kr.
1
socialförsäkringslagstiftningen finns vidare särskilda regler om avgift på
ersättning för arbete som försäkrad har utfört för annans räkning utan att vara
anställd i dennes tjänst (s. k. uppdragsinkomster). Reglerna innebär i princip
att avgifterna obligatoriskt eriäggs av uppdragsgivaren i samtliga fall då
uppdragstagaren inte teskattas som egen företagare.
3
Föredraganden 3.1 Inledning
Den
vid regeringens tillträde avgivna regeringsförklaringen präglas av insikten
att en stark ekonomi är en grundläggande förutsättning för att förverkliga en
målmedveten reformpolitik och för att trygga sysselsättning och framsteg.
Den
svenska ekonomin står emellertid inför svåra problem. Samhällsekonomin och
utrikeshandeln påverkas således alltjämt ofördelaktigt av utvecklingen i vår
omvärld. Del svenska näringslivets internationella konkurrenskraft har
dessutom successivt försvagats under senare år. Kostnaderna har hos oss ökat
snabbare än i jämförbara länder och infiationen ligger kvar på en oacceptabelt
hög nivå. Handels- och bytesbalanssituationen har inte förbättrats på det sätt
som tidigare hade förutsetts.
Det
är nödvändigt att balansen i utrikesbetalningarna återställs. Detta är en
förutsättning för atl vi på sikt skall kunna vidmakthålla full sys-
Prop.
1976/77:42 11
selsättning
och en forisatt standardstegring. Det råder i vårt land också en hög grad av
politisk enighet om att det är nödvändigt att successivt eliminera underskottet
i bytesbalansen.
Detta
kräver i sin tur att takten i prisökningarna dämpas och att konkurrenskraften
hos exportindustrin och hos den importkonkurrerande hem-mamarknadsinduslrin
förstärks. Målet alt minska prisstegringarna har dessutom elt betydande
egenvärde eftersom infiationen från många synpunkler drabbar de svaga i
samhället hårdast och på ett godtyckligt sätt omfördelar inkomster och
tillgångar.
Infiationen
i vårt land har fiera orsaker, bl. a. spelar utifrån kommande impulser en
viktig roll. Inhemska faktorer inverkar emellertid också. Bl. a. medför
skattesystemets utformning - med dess utomordentligt starka progressivilet i
de inkomstlägen där den helt övervägande majoriteten av de heliidsarbetande
löntagarna befinner sig - alt löntagarna måste begära stora nominella
löneökningar för att kompensera prisstegringarna. Dessa löneökningar tenderar
i sin tur att späda på inflationen ytteriigare, osv. Detta är bakgrunden till
de på senare lid åriigen återkommande skatteprovisorierna. 1 dessa har man,
genom att sänka den direkta statsskatten, sökt skapa förutsättningar för att lönerörelsens
reala resultat skall bli tillfredsställande inom ramen för en nominellt måttlig
nivå. Ett ytteriigare provisorium blir nödvändigt för år 1977.
I
längden är det emellertid otillfredsställande att skatteskalorna är så kon-simerade
att de åriigen måsle ses över för att inte lå helt orimliga effekter på
avtalsrörelsen. En mer varaktig skattereform måste genomföras. Denna skall
innehålla bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen, inflationsskydd
i skattesystemet samt ålgärder föratl hålla tillbaka de kommunala skattehöjningarna.
3.2
Skatteomläggningen för år 1977
Den
skatteomläggning som nu föreslås för år 1977, och som har utarbetats efler överiäggningar
med löntagarorganisationerna, betyder alt både låginkomsttagarna och de stora löntagargmpperna
Hr sänkt skatt. Förslagel är för inkomsttagare med årsinkomster upp till 45 000
kr. identiskt med det som lades fram av den föregående regeringen (prop.
1975/76:217). I inkomsllägena mellan 45 000 och 65 000 kr. sänks marginalskatten
mer i milt förslag. 1 de allra högsta inkomstlägena innebär mitt förslag en
viss skärpning jämfört med den förra propositionen.
1
kronor räknat medför mitt förslag en skattesänkning på maximalt 2 350 kr. Den
närmare utformningen av skatteskalan framgår av tabell 1 i avsnitt 3.3. De
individuella effekterna framgår av tabell 2 i avsnitt 3.4.
Drygt
2/3 av de heliidsarbetande löntagarna befinner sig i inkomstskiktet 40 000-70
000 kr. Genom att marginal- och totalskatterna sänks något mer i dessa skikt
jämfört med den föregående regeringens förslag kan majoriteten
Prop. 1976/77.42 12
av
löntagarna uppnå en åsyftad standardförbättring inom ramen för lägre nominella
löneökningar. Detta påverkar företagens kostnadsnivå och den internationella
konkurrenskraften gynnsamt. Det förtjänar att understrykas att kommunernas
utgifter för löneökningar för sina anställda också blir i motsvarande mån
lägre.
De
föreslagna skattesänkningarna motsvarar mycket betydande bruttolöneökningar.
Omläggningens inverkan på företagens och kommunernas kostnader blir därför
starkt positiv även om man lar hänsyn till att ar-betsgivaravgifien - som jag
närmare utvecklar i det följande - samtidigt föreslås något ökad.
1
nuvarande samhällsekonomiska läge är det inte försvarbart att totalt sett
minska skatternas andel av den samlade inkomsten. Det är därför nödvändigt atl
kompensera inkomstbortfallet genom de reviderade skatteskalorna med andra
inkomstförstärkningar för staten. Mot denna bakgrund föreslår jag efier samråd
med socialministern att arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen höjs med 1,5 procentenheter till 8,3 96. Dessutom vill
jag redan nu anmäla att jag avser att senare föreslå vissa förändringar i
energibeskattningen. Syftet med det förslaget är i första hand att stimulera
brukarna atl bättre hushålla med knappa naturresurser, men det kommer även atl
medföra en ökning av statsinkomsterna. Reformen blir därigenom totalfinansierad
så att skatternas andel av inkomsten - skattetrycket - blir oförändrad.
Mitt
förslag innebär att arbetsgivaravgiften höjs med 1,5 procentenheter mindre än
vad som förordades i prop. 1975/76:217. Det förslag som lades fram av den
föregående regeringen skulle ha medfört en överfinansiering av
skatteomläggningen och en skärpning av skattetrycket.
Genom
den ökade socialföniäkringsavgiften till folkpensioneringen beräknas 78-80 96
av statens kostnader för folkpensioneringen komma atl täckas av dessa avgifter
Återstående kostnader, ca 4 400 milj. kr. år 1977, täcks av allmänna
skattemedel.
De
förslag jag nu lagt föranleder ändringar också beträffande sjömans-beskattningen.
Jag avser att senare ta upp denna fråga.
3.3
Skatteskalans Utformning
Som
jag tidigare har anfört bör skattesänkningen åstadkommas genom en justering av
skalan för den statliga inkomstskatten. Jag föreslår att skatteskalan fr. o. m.
1977 års inkomst får följande utseende.
Prop.
1976/77:42
Tabell
1
Beskattningsbar inkomst, kr. Skatt inom
skiktet, %
- 15 000 2
15 000-20 000 4
20 000- 25 000 6
25 000- 30 000 10
30 000-35 000 15
35 000-40 000 21
40 000- 45 000 26
45 000-50000 35
50 000- 55 000 36
55 000- 60 000 37
60 000- 65 000 38
65 000- 70 000 43
70000-80 000 48
80 000-100 000 49
100 000-150000 53
150 000- 58
Förslaget
föranleder ändring av 10 i; 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
3.4
Skatteomläggningens individuella verkningar
Skatteomläggningens
verkningar för de enskilda inkomsttagarna framgår av följande tabell som avser
anställda.
Prop.
1976/77:42 14
Tabell
2. Marginalskatteändring och skatteändring år 1977
Skattskyldiga
utan förvärvsavdrag eller skattereduktion (1 800 kr.). Kommunal utdebitering =
27:00 kr. Beskattningsbar inkomst = årsinkomst -5 000 kr.
Års-
Marginalskatt, 96'
Total inkomstskatt
inkomst, kr.
enligt
ändring
enligt
ändring
enligt
mitt
nuvarande
enlig:
nuvarande
förslag
regler
mitl
regler,
förslcig
kr.
kr.
96
1
2
3
4
5
6
10 000
31
-2
1 300
-100
-7,7
15 000
31
-2
2 850
-200
-7,0
20 000
31
-
4 400
-300
-6,8
25 000
37
-4
5 950
-300
-5,0
30 000
47
-10
7 800
-500
-6,4
35 000
542
-7
10 150
-1000
-9,9
40 000
55
-7
12 850
-1 350
-10,5
45 000
60
-7
15 600
-1 700
-10,9
50 000
65
-3
18 600
-2 050
-11,0
55 000
65
-2
21850
-2 200
-10,1
60 000
65
-1
25 100
-2 300
-9,2
65 000
65
-
28 350
-2 350
-8,3
70 000
70
-
31600
-2 350
-7,4
75 000
75
-
35 100
-2 350
-6,7
85 000
76
-
42 600
-2 350
-5,5
105 000
80
_
57 800
-2 350
-4,1
120 000
80
-
69 800
-2 350
-3,4
155 000
84
-1- 1
97 800
-2 350
-2,4
200 000
84
+ 1
135 600
-1900
-1,4
350 000
84
+ 1
261 600
-400
-0,2
500 000
84
-t- 1
387 600
+ 1 100
-1-0,3
'
Marginalskatt = Inkomstskatt som belöper på en ökning av inkomsten från ett i
kol. 1 angivet belopp till närmast högre belopp i samma kolumn. 2 Härav beror
5 procentenheter på att den särskilda skattereduktionen pä 250 kr. upphör inom
detta skikt.
3.5
Folkpensionärernas skattesänkning
För folkpensioniärerna
blir skatteuttaget liksom f n. förmånligare än för inkomsttagare i aktiv ålder.
Pensionärerna får skattesänkning inte bara på grund av statsskatieskalans
ändring utan även genom den automatiska ökningen av det extra avdraget lill
följd av indexhöjning av folkpensionsbeloppet. Om man som ett räkneexempel
antar att priserna stiger med knappt 5 96 under år 1977 kan det extra avdraget
för ensamstående folkpensionärer
Prop.1976/77:42 15
beräknas
öka med 1 100 kr. vid oförändrad inkoinst. Följande tablå visar skattesänkningen
år 1977 för ensamstående pensionärer jämfört med ensamstående i aktiv ålder. 1
inkomstlägen under 40 000 kr. blir sänkningen större för pensionärerna.
Exempelvis sänks skatten för en pensionär med 25 000 kr. i inkomst med 633 kr.
medan motsvarande siffra för en person i aktiv ålder blir 300 kr. Vid inkomster
över 40 000 kr. blir sänkningarna lika stora för de två kategorierna. Tablån
visar också den totala skattelättnad för pensionärerna som de extra avdragen
beräknas medföra år 1977.
Skattesänkning år 1977
Total
för skattskyldiga
skillnad
Årsinkomst,
i aktiv
i skatt
kr.
ålder pensionärer
kr.
10 000
100 1
1200
15 000
200 353
2 476
20 000
300 493
1896
25 000
300 633
1416
30 000
500 771
872
35 000
1 000 1 283
268
40 000
1 350 1 350
-
'
Ingen skatt utgår.
4
Allmän arbetsgivaravgift
Under
1975/76 års riksmöte beslöt riksdagen att tillfälligt nedsätta den allmänna
arbetsgivaravgiften inom del inre stödområdet (prop. 1975/76:16, SkU
1975/76:19, rskr 1975/76:74, SFS 1975:1145). Enligt detta beslut utgår allmän
arbetsgivaravgift för år 1976 med 2 96 för lön eller naturaförmån till arbetstagare
som har utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre stödområdet.
Motsvarande nedsättning gäller i fråga om egenavgift. Det inre stödområdet
omfattar enligt kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd
(omtryckt 1976:379) f n. följande delar av landet:
Norrbottens
län utom Piteå, Älvsbyns, Luleå och Bodens kommuner,
Västerbottens
län utom Nordmalings, Robertsfors, Skellefteå, Umeå och Vännäs kommuner,
Jämtlands
län,
av Västernorriands
län Sollefteå och Ange kommuner,
av
Gävleborgs län Ljusdals kommun,
av
Kopparbergs län Malungs, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner,
av
Värmlands län Torsby kommun.
Behovet
av särskilt stöd till företag inom dessa delar av landet kvarstår oförminskat.
Jag förordar därför att en nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften
från 4 96 till 2 96 som gäller för år 1976 utsträcks lill aii omfatta också år
1977.
Prop. 1976/77:42 16
5
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
aniaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig
nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet.
6 Beslut
Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
GOl AB .25.7 Slockholm 1176
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
14 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (14)
14 kopplingar i 9 dokument.
- Prop. 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning s. 284 i texten
- Bet. 1976/77:SkU48 Med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m. jämte motioner s. 41 i texten
- Bet. 1976/77:SfU26 med anledning av motioner om beräkning av socialförsäkringsavgifter s. 1 i texten
- Bet. 1976/77:SfU16 med anledning av motion om höjd socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen s. 1 i texten
- Bet. 1976/77:SkU15 Med anledning av propositionen 1976/77:45 om sänkning av sjömansskatten, m. m., jämte motioner s. 29 i texten