Sök i Ratio Lex

om ändring i lagen (I955:183) om bankrörelse

52 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:53, om ändring i lagen (I955:183) om bankrörelse

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 Regeringens proposition

1975/76:53

om
ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse;

beslutad
den 27 november 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att systemet med offentlig representation i affärsbankerna
byggs ut. Regeringen föreslås få rätt alt tillsätta en offentlig ledamot i de
styrelser som inom de större bankema leder verksamheten för en viss region.
Vidare skall kommunfullmäktige i kommun, där affärsbank har lokalkontor,
tillsätta två ledamöter i styrelse som är knuten till kontoret. Del föreslås
också att offentlig styrelseledamot i affärsbanks huvudstyrelse liksom
offentlig ledamot i regionstyrelse skall ha rätt att närvara och delta i
överläggningarna inom direktion eller annat organ under styrelsen.

l-Riks(J. 1975/7(.. I saml. Nr.';3.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom
föreskrives atl 74 a och 159 §§ lagen (1955: 183) om bankrörelse skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

74a§'

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Offentlig
styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter utses, den som regeringen
förordnar, äger närvara och deltaga i överläggningarna när ärende, som senare
skall avgöras av styrelsen, förberedes av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter
eller befattningshavare i banken.

Regeringen
äger, om särskilda skäl föranleda det. förordna alt uppdrag enligt 74 § andra
stycket, som avser flera personer, skall omfatta jämväl offentlig styrelseledamot.

Regeringen äger förordna att uppdrag enligt 74 § andra
stycket, som avser flera personer, skall omfatta jämväl offentlig styrelseledamot.
Avser uppdraget regionstyrelse eller motsvarande organ, äger regeringen förordna
att person som Icke är ledamot av bankens styrelse skall omfattas av uppdraget
med uppgift att särskilt verka för atl samhällets intressen beaktas i verksamheten.

Avser uppdrag enligt 74 § andra stycket kontorsstyrelse,
skola kommunfullmäktige i kommun, där kontoret är beläget, förordna alt
uppdraget skall omfatta jämväl Ivå personer, som utses av fullmäktige och som
skola ha till uppgift atl särskilt verka för att samhällets intressen beaktas
i verksamheten. Är kontorsstyrelse gemensam för kontor i två kommuner, skola
fullmäktige i vardera kommunen utse en sådan person. Är styrelsen gemensam
för kontor i tre eller flera kommuner, utses personerna av fullmäktige i de
två kommuner som ha flest invånare.

Offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter
utses, den eller de som regeringen förordnar, har rätt att närvara och deltaga
i överläggningarna när ärende behandlas av därtill särskilt utsedda
styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. Person som avses l.första
stycket andra meningen har moisvarande rätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste Ivdelse 197.': 227.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

\j9P

Till bestridande av
kostnaden för tillsynsmyndighetens organisation och verksamhet skall
bankaktiebolag årligen eriägga bidrag efter visst, för bolagen lika
förhållande till sammanlagda beloppet av bolagets eget kapital och skulder vid
utgången av nästföregående kalenderår, dock icke över tre tusendels procent.
Närmare föreskrifter om fastställande av bidrag och bidrags erläggande
meddelas av regeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det åligger bankbolag
jämväl atl utgiva ersättning, dels till offentlig styrelseledamot med belopp
som regeringen bestämmer, dels till revisor, ombud eller likvidationsrevisor,
som förordnas enligt 149 § eller 158 § 1 mom., med belopp som tillsynsmyndigheten
bestämmer.

Det åligger bankbolag
jämväl att utgiva ersättning, dels lill offentlig styrelseledamot och person
som avses i 74 a § första stycket andra meningen med belopp som regeringen besiämmer,
dels lill revisor, ombud eller likvidationsrevisor, som förordnas enligl 149 §
eller 158 § 1 mom., med belopp som tillsynsmyndigheten bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligl uppgifl på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Sådana ledamöter i
kontorsstyrelser som avses i 74 a § andra stycket skall utses före utgången av
är 1976.

2
Senaste lydelse 1975:227.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1975/76:53

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-11-27

Närvarande:
slatsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvisl,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Noriing, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson.

Föredragande:
statsrådet Sträng

Proposition
om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

1
Inledning

År
1971 infördes möjlighet för regenngen att tillsätta offentliga styrelseledamöter
i affärsbankernas styrelser (prop. 1970: 141, BaU 64, rskr 395. SFS 1970:666).
Reformen innebar att högst tre offentliga styrelseledamöter fick tillsältas i
varje bank. Med anledning av sammanslagningen av Skandinaviska Banken och
Stockholms Enskilda Bank vidgades år 1972 rätten att utse offentliga
styrelseledamöter till att avse högst fem sådana ledamöter i varje bank (prop.
1971: 166, NU 51, rskr 324, SFS 1971: 1032).

1
en inom finansdepartementet utarbetad promemoria (Ds Fi 1975: 12) har lagts
fram förslag till en utbyggnad av systemet med offentliga styrelseledamöter i
syfte alt ytterligare stärka samhällets medverkan i och inflytande över
besluten i affärsbankerna. Promemorian innehåller förslag till lag om ändring i
lagen (1955: 183) om bankrörelse. Lagförslaget bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga.

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av bankinspektionen, fullmäktige
i Sveriges riksbank. Landsorganisationen i Sverige (LO), Post- och Kredilbanken,
PK-banken, Svenska bankföreningen. Svenska bankmannaförbundet. Svenska
kommunförbundet. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges föreningsbankers
förbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen
SACO/SR. Särskilda yttranden har avgivits av Skandinaviska Enskilda Banken.
Svenska Handelsbanken och Jämtlands Folkbank.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 5

2 Nuvarande ordning

Enligl 71 § lagen (1955: 183) om bankrörelse skall för
bankaktiebolag finnas en styrelse som består av minst fem och högst tjugotre
ledamöter. Regeringen har rätt att utse högst fem ledamöter i styrelsen,
offentliga styrelseledamöter. Övriga styrelseledamöter, högst aderton, väljs
på bolagsstämma. Enligt bestämmelser, som tagils in i bolagsordningen, kan
dock en eller flera av dessa ledamöter tillsättas i annan ordning. Förutom
styrelseledamöter utsedda enligt 71 § banklagen kan i styrelsen ingå två arbetsta-garledamöter
som utsetts med lillämpning av lagen (1973: 1093) om styreiserepresentation
för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag.

Styrelseledamot skall vara myndig och här i riket bosatt
svensk medborgare. Av styrelseledamöterna får inte flera än en för varje
påbörjat femtal vara befattningshavare i banken. Vid denna beräkning skall
hänsyn inte las till offentlig styrelseledamot (72 § banklagen) och inle heller
till arbetsla-garrepresentant enligt nämnda lag.

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör och
ställföreträdare för denne. Om det behövs kan flera verkställande direktörer
utses. Verkställande direktör skall under styrelsens överinseende leda bankens
verksamhet och i den utsträckning som styrelsen bestämmer avgöra ärenden som
det annars ankommer på styrelsen att pröva. Styrelsen kan också uppdra åt annan
person, s. k. delegal, än verkställande direktör att ensam eller i förening med
annan avgöra ärenden för styrelsens räkning (74 § första och andra styckena
banklagen).

Affärsbanksstyrelsernas delegering av den egna
beslutanderätten är mycket omfattande. Det åligger styrelsen att ange delegeringens
omfattning i en årlig instruktion. Om uppdraget avser beviljande av kredit
eller garanti, skall grunderna härför anges i instruktionen. Avskrift av denna
skall överlämnas till bankinspektionen som också skall få kännedom om ändringar
i instruktionen. Uppdrag kan när som helst återkallas och styrelsen kan också
oavsett lämnat uppdrag avgöra ärende av varje slag. Vissa ärenden får styrelsen
inte delegera. Förbudet omfattar ärenden om inrättande eller indragning av
avdelningskontor eller övertagande av annan bankrörelse, om förvärv eller
försäljning av bankfastighet, om beviljande av kredit eller garanti till vissa
befattningshavare, delegat, styrelseledamot och sådan person närstående
sammanslutning och vissa andra personer, om förvärv av aktie och förlagsbevis i
andra fall än där fråga är om alt skydda fordran samt ärenden om fastställande
av allmänna räntesatser för in- och utlåning. Styrelsen kan dock i fråga om
"rörelsekredit" till delegater m. fl. fastställa vissa gränser inom
vilka underordnat organ kan besluta i styrelsens ställe. Vidare kan delegat
besluta om ändrade räntesatser för tiden intill nästa styrelsesammanträde, om
det är påkallat av allmän ränteförändring (74 § tredje-femte styckena
banklagen).

Enligt 74 a § första stycket banklagen har offentlig
styrelseledamot rätt

ti-Riksdagen :97.V76. I saml. Nr ."iS

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:53 6

att närvara och delta i överläggningarna när ärende, som
senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda
styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. Finns flera offentliga
styrelseledamöter bestämmer regeringen vem av ledamöterna som skall ha denna
rätt. Enligt andra stycket i samma paragraf kan regeringen förordna atl
offentlig styrelseledamot skall omfattas av delegatuppdrag att avgöra ärenden
i stället för styrelsen. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas endast om
särskilda skäl föranleder det och är begränsad till fall när flera delegater utsetts.
Bestämmelsen infördes för att öppna möjlighet till samhällsrepresentation i
Skandinaviska Bankens tre centralkontorsstyrelser. Bakgrunden härtill var att
denna banks styrelse utgjordes av de personer som ingick i centralkontorsstyrelserna.

Offentlig styrelseledamot är underkastad de
kvalifikationskrav och bestämmelser i övrigt som gäller styrelseledamöter
utsedda av banks bolagsstämma.

Offentliga styrelseledamöter finns f. n. i nio av de
tretton privata affärsbankerna. 1 var och en av de sex provinsbankerna - Wermlandsbanken,
Sundsvallsbanken. Skånska Banken, Östgötabanken, Skaraborgsbanken och Uplandsbanken
- finns en offentlig styrelseledamot.

Efter
ikraftträdandet den I januari 1971 av lagstiftningen om offentlig
styrelserepresentation utsågs två offentliga styrelseledamöter i tre av de fyra
privata storbankerna, nämligen i Svenska Handelsbanken, Stockholms Enskilda
Bank och Göteborgs Bank. I Skandinaviska Banken utsågs tre offentliga
styrelseledamöter, därvid varje ledamot tillika var ledamot i en av bankens tre
centralkontorsstyrelser. Efter sammanslagningen den 1 januari 1972 av
Skandinaviska Banken och Stockholms Enskilda Bank finns fem offentliga
ledamöter i den nya banken. Skandinaviska Enskilda Banken. Antalet offentliga
styrelseledamöter i Göteborgs Bank, numera Göta-banken, är två också efter
övertagandet år 1972 av Smålands Bank.

Beträffande de privata storbankerna gäller sålunda f. n.
att det finns två offentliga styrelseledamöter i Svenska Handelsbanken och i Gölabanken,
varav en med rätt att delta i beredningen av styrelseärende, saml fem offentliga
styrelseledamöter i Skandinaviska Enskilda Banken, därvid tre av ledamöterna
efter förordnande enligt 74 a § andra stycket banklagen tillika ingår i
centralkontorsstyrelsen i Stockholm, Göteborg resp. Malmö.

Någon offentlig styrelserepresentation finns f. n. inte i
Jämtlands Folkbank, Bohusbanken, Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas
Bank.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 7

3 Affärsbankernas beslutsorgan

3.1 Allmänt

Det ankommer på bankens styrelse att förvalta banks
angelägenheter och fatta därav påkallade beslut. Allt beslutsfattande under
bankstyrelsen giundas på delegering från styrelsen med tillämpning av 74 §
banklagen. Som förut nämnts skall styrelsen utfärda föreskrifter angående delegering
av befogenheter i en för ett år i sänder fastställd instruktion. Med delegering
från styrelsen till viss instans i banken följer således inte rätt för denna
instans att föra befogenhet vidare till underställt organ om inte föreskrift
därom meddelats i instruktionen. Banklagen ger möjlighet att delegera personlig
beslutanderätt till verkställande direktör eller annan befattningshavare.
Delta förekommer i mera betydande utsträckning i en bank. Svenska
Handelsbanken, men i övrigt i ganska ringa utsträckning, åtminstone beträffande
annan befattningshavare än verkställande direktör. Som regel utövas den
delegerade beslutanderätten kollegialt i direktioner och motsvarande organ samt
i regionala och lokala styrelser (konlorsstyrelser). Dessa slag av styrelser
har inte någon associationsrättslig grund i bank- eller annan lagstiftning.
Termen styrelse är därför något vilseledande. 1 själva verket är det fråga om
delegationer, som utrustats med en från bankslyrel-sen överläten beslutanderätt
och som kännetecknas av att delegaterna, vilka utses av bankens styrelse, så
gott som helt utgörs av personer utanför banken. Ett undantag är de tre
regionala centralkontorsstyrelserna inom Skandinaviska Enskilda Banken.
Ledamöterna i dessa rekryteras från bankstyrelsens stämmovalda ledamöter och
har därmed också ett egentligt styrelseansvar.

Av det sagda följer atl det definitiva ansvaret för banks
förvaltning ligger hos den centrala bankstyrelsen, således även i den mån
verksamheten blir bestämd av delegerade beslut. På grund härav krävs en
omfattande rapportering lill styrelsen av delegerade beslut. Periodisk
rapportering sker i princip till närmast överordnad instans och vidare till
styrelsen, varvid styrelsen får möjlighet att granska i vart fall de
väsentligare besluten och den inriktning verksamheten får på grund av skilda
instansers beslutsfattande. Genom att bankstyrelsen årligen har att ta
ställning till instruktionen kan styrelsen forflöpande ompröva delegeringen på
basis av vunna erfarenheler, ändra densamma eller komplettera sina riktiinjer.

Konlorsstyrelsema har i princip samma funktion och uppgifier
i samtiiga affärsbanker. Delegerade befogenheter lar sikte på kredilärenden. Kre-dillimiten
är avpassad efter rörelsens omfattning men varierar också från bank till bank.

Etl stort antal kontor (expeditionskontor) saknar
kontorsstyrelse. Antalet bankkontor i affärsbankerna var vid 1974 års utgång
1612 och antalet lokala konlorsstyrelser var då 883. Konlorsstyrelse förekom
alltså vid drygt hälften av bankkontoren.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 8

Storbankernas
kontorsstyrelser består vanligtvis av tre-sju ledamöter. Även i provinsbankerna
har flertalet kontorsstyrelser detta antal ledamöter. En huvuduppgift för
kontorsstyrelseledamöterna är att tillföra avdelningskontoren information om
förhållandena i orten till ledning särskilt vid bedömningen av kreditfrågor.
Deras medverkan har också betydelse för etableringen av kundförhållanden.
Bankerna strävar därför efter att i kontorsstyrelserna få representation från
väsentliga aktiviteter i orten (näringsidkare, kommunala förtroendemän och
tjänstemän, lantbrukare, advokater etc). Endasi undantagsvis förekommer
särskilt beslutsorgan under kontorsstyrelse. I regel kan kontorsföreslåndaren
i brådskande ärenden avgöra kreditärenden - i tveksamma fall efter samråd med
kontorsstyrelsens ordförande eller annan ledamot. Beslut anmäles vid nästkommande
sammanträde med styrelsen. Samråd sker också - även om kontorsstyrelsen
beslutar - med centralt eller regionalt ansvariga befattningshavare.

I
de största bankerna behandlas i bankstyrelsen främst policybelonade frågor och
enskilda ärenden av särskilt stor betydelse, medan i de mindre bankerna även
ärenden som hör till den löpande förvallningen i betydande utsträckning går till
bankstyrelsen. 1 det följande lämnas en översikt i stora drag över de nuvarande
beslutsorganen i affärsbankerna.

3.2
De privata storbankerna

I
Skandinaviska Enskilda Bankens styrelse ingår, som förut nämnts, bl. a. fem
offentliga styrelseledamöter. Under styrelsens inseende utövas ledningen av
bankens verksamhet av förste verkställande direktören och av verkställande
direktörerna för bankens tre centralkontor i Stockholm. Göteborg och Malmö. Enligl
en i år beslutad omorganisation skall verkställande ledningen fr.o.m.
bolagsstämman 1976 bestå av fyra likställda verkställande direktörer med
gemensamt ansvar inför styrelsen. En av dem skall vara chef för huvudkontoret
och de övriga chefer för centralkontoren. Deras överläggningar skall ledas av
en av dem med byte vartannat år enligt en lurordning som bestäms av styrelsen.

Den
cenlralkonlorsstyrelse som finns vid eltvart av Skandinaviska Enskilda Bankens
centralkontor består av personer som är ledamöter i ban kens centralstyrelse -
därav en offentlig styrelseledamot - saml verksläU lande direktören för kontoret
jämte ersättare. Verkställande direktören är tillika suppleant i
centralstyrelsen. Cenlralkonlorsstyrelse sammanträder som regel minsl en gång i
veckan. Den generella kredillimilen, dvs. den allmänna rätten atl lämna lån
till en och samma låntagare, är 10 milj. kr. Under vatje cenlralkonlorsstyrelse
finns en direktion bestående av verkställande direktören, hans
ställföreträdare och de ytterligare ledamöter som styrelsen utser. Direktionen
sammanträder som regel varje bankdag. Direktionens generella kreditlimit är 5
milj. kr. Inom banken finns också sär-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:53 9

skilda
kreditkommittéer bestående av befattningshavare och med en generell
kreditlimit av I milj. kr. Kontorsstyrelses ledamöter utses av centralkontorsstyrelsen,
varjämte även kontorsföreståndaren ingår i kontorsstyrelsen. Utöver dessa
ledamöter kan i kontorsstyrelsen också ingå ledamöter som utsetts av kommunala
organ. Ordinarie sammanträde med styrelsen äger rum en gång varje eller
varannan vecka. Den generella kreditlimiten varierar från I milj. kr. till
250000 kr.

Den
under senare år genomförda omorganisationen av Svenska Handelsbanken innebär
att under den centrala bankstyrelsen finns åtta regionala enheter -
regionbanker - med stor självständighet. Regionbankerna omfattar Stor-Stockholm,
Stockholms city. Södra Sverige, Västra Sverige, Östra Sverige, Mellansverige.
Södra Norrland resp. Norra Norriand. För varje regionbank finns en regionbanksslyrelse
som består av regionbankschefen och de andra personer som centralstyrelsen
utser. För regionbanksslyrelse gäller en generell kreditlimil av 15 milj. kr.
Under varje regionbanksslyrelse finns en direktion bestående av regionbankschefen
och vissa andra befattningshavare i chefsställning. Regionbanksdi-rektionens
generella kreditlimit är 7,5 milj. kr.

Konlorsstyrelsema
inom Svenska Handelsbanken består av kontorsföreståndaren och de andra
personer som regionbanksstyrelsen utser. Gemensam styrelse för två eller flera
kontor kan inrättas. Kontorsstyrelse sammanträder som regel en gång varannan
vecka. Den generella kreditlimiten för kontorsstyrelserna varierar från 1,5 milj.
kr. till lOOOOO kr.

De
kreditärenden och andra viktigare ärenden som skall behandlas av Svenska
Handelsbankens centralstyrelse förbereds av centralstyrelsens beredning. Denna
består av styrelsens ordförande, de båda vice ordförandena, verkställande direktören
och hans ersättare saml ytterligare högst fyra styrelseledamöter.

Verksamheten
i Götabanken är inte på samma sätt som i övriga privata storbanker
decentraliserad till regionala förvaltningar. Närmast under centralstyrelsen
finns ett arbetsutskott som består av styrelsens ordförande och de två vice
ordförandena och verkställande direktören. Utöver befogenheten att avgöra
kreditärenden inom en allmän limit av 10 milj. kr. ankommer det på
arbetsutskottet bl. a. att förbereda styrelseärenden.

I
Götabanken finns endast en regional styrelse, nämligen för Östra regionen
(Jönköping). Denna styrelse, som består av ledamöter som huvudstyrelsen utser
och regionchefen, sammanträder en gång i månaden. Den generella kredillimilen
för regionstyrelsen är 5 milj. kr. Under regionslyrel-sen finns en direktion
bestående av befattningshavare i banken och med en kreditlimil av 2,5 milj. kr.
En särskild regional förvaltning finns också för Västra regionen (Göteborg)
resp. Norra regionen (Stockholm). För dessa regioner finns inte några
regionstyrelser utan enbart regiondirektioner. Dessa har befogenheter som
svarar mot regionstyrelsens i Östra regionen. 1 regiondireklionema ingår enbart
ledamöter som rekryteras inom banken.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 10

Kontorsstyrelserna inom Götabanken består av kontorsföreslåndaren
och av ledamöter som utses av bankstyrelsen. Kontorsstyrelse sammanträder
en-två gånger i månaden. Den generella kreditlimiten varierar från I milj. kr. lill
100000 kr.

3.3 Post- och Kreditbanken, PK-banken

PK-banken har detta år varit föremål för en genomgripande
omorganisation. Liksom tidigare finns närmast under styrelsen bankledningen i
vilken bankens verkställande och vice verkställande direktörer ingår. Vidare
finns sedan tidigare en kreditkommitté. Även i denna ingår bankens verkställande
och vice verkställande direktörer. Kreditkommittén utökas i vissa fall med
styrelsens ordförande eller suppleant för denne (stor kreditkommitté). Av kreditkommittén
avgörs styrelseärenden som inle anses tåla uppskov och kreditärenden inom en
generell kreditlimit på 15 resp. 20 milj. kr.

En nyhet i organisationen är att fyra regionbanker har
inrättats, östra och norra regionbankerna med huvudkontor i Stockholm, västra i
Göteborg och södra i Malmö. 1 regionstyrelse ingår regionchefen och ledamöter
som inte är befattningshavare i banken. Den generella kreditlimiten för regionstyrelse
är 10 milj. kr. På lokal nivå finns det kontorsstyrelser, vars generella
kreditlimit varierar från 2 milj. kr. till 400000 kr.

3.4 Övriga affärsbanker

1 provinsbankerna förekommer under bankstyrelsen
huvudsakligen endast två beslutsnivåer, nämligen en eller flera direktioner
samt konlorsstyrelser. Delegeringen gäller så gott som helt kreditgivningsfrågor
och därmed sammanhängande ärenden. Allmänt kan sägas att provinsbankstyrelserna
har bättre möjligheter att följa den löpande verksamheten än storbankernas
styrelser beroende på att de enskilda ärendena i större utsträckning kommer
under styrelsens prövning och alt kontaktvägarna till verksamheten på fältet
är kortare.

I
flertalet provinsbanker saknas krav på att direktionen skall ha andra medlemmar
än befattningshavare i banken. 1 fråga om Wermlandsbanken gäller dock atl
bankstyrelseledamot, som inle är befattningshavare i banken, skall ingå i
direktionen. För Uplandsbanken gäller all den offentlige styrelseledamoten
skall ingå i direktionen. I Skaraborgsbankens direktion kan en av ledamöterna
vara icke befattningshavare. I Skånska Bankens direktion kan finnas ledamöter
som inle är befattningshavare men de måsle i så fall ingå i styrelsen.

Direktion sammanträder så ofta det föranleds av ärenden.
För några banker gäller all direktionen i regel sammanträder varje bankdag
eller minst en gång i veckan. För direktionen gäller som regel en kreditiimit
av 2 milj. kr. I fyra av provinsbankerna finns även speciella kreditdirektioner
eller liknande organ, vari ingår befattningshavare, med befogenhet alt be-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:53 II

vilja kredit inom en lägre limit än direktionen. Kredildirektionen
i en av bankerna bestar av ledamöterna i direktionen jämte en bankstyrelseledamot
som inte är befattningshavare. Denna direktion kan avgöra ärende utanför
direktionens kreditlimit om ärendet bör avgöras utan uppskov.

Kontorsstyrelserna inom provinsbankerna består av
ledamöter, som utses av bankstyrelsen, jämte kontorsföreståndaren på resp.
kontor. Konlorsstyrelse sammanträder en-två gånger i månaden. Styrelserna för
några större kontor har en kreditlimit av I milj. kr. För övriga
kontorsstyrelser ligger kredillimilen i huvudsak inom området 100000-500000 kr.

Sparbankernas
Bank och Föreningsbankernas Bank är affärsbanker av speciell karaktär genom
att utgöra centralbank för sparbanksrörelsen resp. föreningsbanksrörelsen. 1
organisatoriskt avseende skiljer de sig främst från övriga större affärsbanker
genom att båda saknar kontorsorganisation på lokal nivå.

Sparbankernas
Bank har under bankstyrelsen dels ett arbetsutskott och dels en direktion och
en särskild lånedirektion. Vidare finns en koncerndirektion, som är ett forum
för samråd och informationsutbyte i för banken och dess dotterbolag väsentliga
frågor. 1 arbetsutskottet ingår styrelsens ordförande och fyra av styrelsen
inom sig utsedda ledamöter, varav högst en befattningshavare i banken. Arbetsutskotlet
beslutar bl. a. i kreditärenden inom en generell kreditlimit av 10 milj. kr.
och i vissa fall upp till 20 milj. kr. Direktionen liksom lånedirektionen
består endasi av befattningshavare i banken. I båda direktionerna kan kredilärenden
avgöras inom en generell kreditlimit av 5 milj. kr. med vissa undantag.

1 Föreningsbankernas Bank finns förutom styrelsen en
direktion och en direktionens kreditdelegation. Direktionen beslår av
styrelsens ordförande, verkställande direktören och hans ställföreträdare,
verkställande direktören i Sveriges Föreningsbankers Förbund och en femte
ledamot som utses av styrelsen. Den generella kreditlimiten för direktionen är
I milj. kr. Kreditdelegationen, som består av verkställande direktören, dennes
ställföreträdare samt chefen för bankens låneavdelning, har en generell kreditlimit
av 100000 kr.

Bohusbanken och Jämtlands Folkbank är de två minsta affärsbankerna.
Som beslutsorgan under styrelsen finns i båda bankerna en direktion med en
generell kreditlimit av 200000 kr. Direktionen består i Jämtiands Folkbank av
verkställande direktören, dennes ställföreträdare och en av styrelsen utsedd
ledamot. I Bohusbankens direktion ingår förutom verkställande direktören två
av styrelsen utsedda ledamöter som skall vara styrelseledamöter eller
befattningshavare i banken.

Bohusbanken har inga avdelningskontor och därmed ej heller
några konlorsstyrelser. Jämtiands Folkbank har sådana styrelser bestående av
ledamöter, som utses av bankstyrelsen, jämte kontorets föreståndare eller hans
ställföreträdare. Konlorsstyrelse kan bevilja kredit till det belopp som
bankens styrelse årligen fastställer.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 12

4 Departementspromemorian

I promemorian konstateras att försöket att genom statlig
representation i de privatägda affärsbankernas styrelser skapa direkt insyn och
medverkan från samhällets sida i dessa bankers beslut och politik i stort sett
har slagit väl ut. De offentliga styrelseledamöterna har sålunda enligt
promemorian i allt väsentligt motsvarat den målsättning som skisserades i prop.
1970: 141. Vissa svårigheter för dem att följa verksamheten - särskilt i
storbankerna - anses dock utgöra skäl att överväga en utökad samhällsrepresentation
i affärsbankerna.

1 prop.
1970: 141 förutsattes att varje offentlig styrelseledamot aktivt följer
bankens verksamhet och håller sig informerad om handläggningen av viktigare
ärenden, även om de beslutas av annat organ i banken än styrelsen. I
promemorian fastsläs att de offentliga styrelseledamöterna - hur rationellt de
än söker fullgöra sitt uppdrag - dock omöjligen kan hinna befatta sig med
annat än en begränsad del av det beslutsfattande som förekommer på olika
nivåer inom en bank. Det tilläggs att detta särskilt gäller i de storbanker som
har decentraliserat betydande delar av verksamheten till regionala styrelser
och andra organ. Visserligen regleras formerna för den omfattande delegationen
av styrelsens beslutanderätt i detalj av den instruktion som bankstyrelsen
fastställer för banken. Styrelsen följer i efterhand genom ett rapportsystem
hur den överlåtna beslutanderätten har utövats av de styrelsen underställda
organen. Bankstyrelsen kan emellertid i praktiken inte korrigera de beslut som
har fattats på lägre nivå i banken. Den enda möjlighet som härvid står till
buds är att ändra instruktionen med avseende på framtida beslut. Slutsatsen
blir därför att samhällsrepresenta-tionen i affärsbankerna nu bör byggas ut för
att ytterligare förbättra samhällets möjligheteratt påverka beslutsfattandet
inom bankerna.

Promemorian
behandlar först frågan om ökad samhällsrepresentation pä central och regional
nivå i var och en av de privatägda storbankerna, dvs. Skandinaviska Enskilda
Banken. Svenska Handelsbanken och Götabanken. Vad gäller Skandinaviska
Enskilda Banken arbetar under styrelsen tre stora och tämligen självständiga
enheter, centralkontoren i Stockholm. Göteborg och Malmö. 1 promemorian
framhålls den skillnad som råder i förhållande till andra banker i det att
ledamöterna i de tre centralkontorsstyrelserna rekryteras från bankstyrelsens stämmovalda
ledamöter. De har därmed ett direkt styrelseansvar även då de arbetar i
centralkontorsstyrelser. Bankens högsta ledning, verkställande ledningen,
kommer fr.o.m. bolagsstämman år 1976 att beslå av fyra likställda verkställande
direktörer, varav en skall vara chef för huvudkontoret och de tre övriga chefer
för centralkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö. Nuvarande regler, som gör
del möjligt för en av de offentliga styrelseledamöterna att delta i
överläggningarna såvitt gäller beredning av styrelseärende, bör enligt
promemorian ändras så all den offentlige ledamoten får rätt att delta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 53 13

också i överläggningarna i andra ärenden som avgörs eller
behandlas av verkställande ledningen. Vidare påpekas i promemorian alt det av
de offentliga representanterna i banken uppfattats som en brist att gällande
rätt inte innehåller någon bestämmelse om att den offentlige representant, som
ingår i varje centralkontorsstyrelse, inte har motsvarande möjlighet närdet
gäller direktionsarbetet vid centralkontoret. Pä denna punkt föresläs en
ändring så att den offentlige representanten i centralkontorsstyrelse får rätt
att närvara och delta i överläggningarna såväl vid beredning av ärende som
senare skall avgöras i centralkontorsstyrelsen som när annat ärende behandlas i
direktion eller annan delegatgrupp. Det tilläggs att han i kraft av sin
ställning som styrelseledamot därjämte har rätt att begära all den information
han vill ha.

I Svenska Handelsbanken finns under bankstyrelsen och dess
beredningsutskott åtta regionbanker med relativt stor självständighet.
Offentlig representant finns inte i någon av de åtta regionbanksstyrelserna.
Enligt promemorian talar samma skäl som anförts för samhällsrepresentation i
bankstyrelserna och i Skandinaviska Enskilda Bankens centraikontorssty-relser
för att former skapas för samhällets medverkan i beslutsprocessen på regionbanksnivå.
1 fråga om Svenska Handelsbanken föreslås i promemorian dock en annan ordning
än i Skandinaviska Enskilda Banken, eftersom ledamöterna i Svenska
Handelsbankens regionstyrelser inte ingår i huvudstyrelsen. 1 Svenska
Handelsbankens regionstyrelser bör sålunda en särskild samhällsrepresentant
utses för var och en av de åtta regionbankerna med uppgift att i regionbanksstyrelsen
verka för att samhällets intressen beaktas i regionbankens verksamhet. Samhällsrepresentanten
bör i analogi med vad som föreslagits i fråga om Skandinaviska Enskilda Banken
ges rätt att deltaga i regionbankens direktionsarbete. Det påpekas, att häri
ligger att han också har rätt att erhålla önskad information i fråga om de
ärenden som i hans frånvaro behandlats i direktionen. Samhällsrepresentanten
bör enligt promemorian utses av regeringen. 1 fråga om ansvar gentemot
bankstyrelsen, sekretess och arvodering anses samma regler böra gälla för samhällsrepresentanten
som för övriga som ingår i regionbanksstyrelsen. Det föreslås dock, att
regeringen, liksom beträffande de offentliga styrelseledamöterna, skall
bestämma arvodesbeloppets storlek.

I promemorian föreslås vidare att samhällsrepresentation
införs i Götabankens tre regionala förvaltningar på motsvarande sätt som i
fråga om Svenska Handelsbanken. Det innebär att regeringen skall kunna
tillsätta en samhällsrepresentant i styrelsen för Östra regionen och i envar av
de regiondirektioner som utgör topporgan för Västra resp. Norra regionen.

Promemorieförslaget att offentlig styrelseledamot skall ha
rätt alt närvara och deltaga i överläggningarna när ärende behandlas i
direktionen eller annan s. k. delegatgrupp omfattar också de offentliga
styrelserepresentanter som finns i andra affärsbanker än de tre storbankerna.

Enligt promemorian bör inte bara de offentliga
styrelseledamöterna ulan

t2-Riksilasen 197'i/76. I saml. Nr .3

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 14

också
samhällsrepresenlanterna i de regionala styrelserna inbjudas att delta i de
informationsmöten som med jämna mellanrum brukar anordnas av finansdepartementet
för utbyte av erfarenheter mellan finansministern och samhällsrepresenlanterna
i affärsbankerna.

Det
framhålls i promemorian att de skäl som har anförts för statlig representation
i bankerna saknar giltighet i fråga om PK-banken. Om regeringen i
fortsättningen skall utse samhällsrepresentanleri de regionala styrelserna i de
privata affärsbankerna, anses del emellertid vara rimligt, att regeringen
också utser en ledamot i var och en av de fyra regionstyrelser, som PK-banken
har enligt sin nya organisation. I promemorian förordas vidare alt de sålunda
utsedda ledamöterna bereds tillfälle att deltaga i det informationsutbyte och
samråd som anordnas genom finansdepartementets försorg och att också två
ledamöter från PK-bankens huvudstyrelse inbjuds till dessa möten.

1
promemorian behandlas även frågan om samhällsrepresentation i affärsbankernas
lokalkontorsstyrelser. Som en väsentlig uppgift för ledamöter i kontorsstyrelserna
framhålls uppgiften atl tillföra lokalkontoren en så bred information som
möjligt om förhållanden på orten till ledning särskilt vid bedömningen av kredilfrågor.
Del påpekas att del redan nu förekommer på flera håll att kommunala förtroendemän
ingår i de lokala kontorsstyrelserna. Enligt promemorian bör denna ordning nu
lagfästas och gälla för samtliga affärsbanker. Kommunerna bör sålunda ges rält
att utse två representanter för det allmänna i lokalstyrelser vid
affärsbankskontor belägna i kommunen. Är kontorsstyrelse gemensam för kontor i
två eller flera kommuner bör varje kommun ha rätt att utse en ledamot i
styrelsen. De kommunala representanterna får enligt förslaget väljas av
kommunfullmäktige för den tid som fullmäktige besiämmer.

I
promemorian framhålls all för de kommunala ledamöterna i lokalkontorsstyrelserna
kommer alt gälla samma regler som för övriga ledamöter i fråga om ansvar
gentemot banken, skyldighet att iaktta sekretess m. m. Enligl promemorian bör
affärsbank honorera de kommunala representanterna på samma sätt som de övriga
ledamöterna utan att detta anges i någon föreskrift.

Om
systemet med samhällsrepresentation byggs ul enligt vad som föreslås i
promemorian anses del vara naturligt all offentliga styrelseledamöter i
fortsättningen utses även i de privata affärsbanker där sådana hittills inte funnits,
dvs. Sparbankemas Bank, Föreningsbankernas Bank, Jämtlands Folkbank och
Bohusbanken.

5
Remissyttrandena

En
utökad offentlig representation i affarsbankema enligt förslagen i promemorian
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av flera remissinstanser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 53 15

Till dessa hör riksbanksfullmäktige (majoriteten), LO.
TCO, Svenska bankmannaförbundet. Svenska kommunförbundet (majoriteten av styrelseledamöterna)
och PK-banken. Avvisande till förslagen i promemorian är bankorganisationerna,
dvs. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen och Föreningsbankernas
förbund. En kritisk inställning till förslagen har också några reservanter
inom riksbanksfullmäktige resp. inom kommunförbundets styrelse.

Riksbanksfullmäktige (majoriteten) har inte någon erinran
mot de framlagda förslagen, vilka anses vara en naturlig utbyggnad av det
numera tämligen allmänt accepterade systemet med offentlig representation inom
bankerna. Fullmäktige anser att det är värdefullt att systemet med offentliga
ledamöter har tillfört bankstyrelsema personer som har en allmän bakgmnd av
erfarenhet i samhällsfrågor och är oberoende av den normala proceduren för
utväljande av styrelseledamöter. Det samhällsinflytande inom bankerna som
skapas på detta sätt är av ett helt annat slag än den kontroll som direkt
utövas av kreditpolitiska myndigheter och tillsynsmyndigheter och utgör inte
någon ersättning för denna. Enligt fullmäktige är det inte självklart att
skälen för systemet med offentliga styrelseledamöter är giltiga enbart för
privata bankaktiebolag och inte för sparbanker och föreningsbanker. Förslaget
att tillsätta offentliga styrelserepresentanter i Sparbankernas Bank och
Föreningsbankernas Bank kan möjligen ses som etl experiment i att utsträcka
systemet även till bankinstitut med andra ägarförhållanden. Förslaget att
införa statliga styrelseledamöter också i regionala styielser framstår som en
anpassning till storbankernas organisation. Tillsättandet av styrelseledamöter
i de båda minsta affärsbankerna innebär inte något annat än en tillämpning av
redan fastlagda regler. - Av större principiellt intresse är förslagen att av
regeringen utsedda ledamöter skall kunna deltaga i alla beslut av
delegatgrupper på direktionsnivå och att av kommunerna utsedda ledamöter skall
ingå i konlorsstyrelsema. Fullmäktige framhåller att i praktiken blir de
offentliga representcinternas inflytande i hög grad beroende av deras
möjligheter att anslå tillräcklig tid till uppdraget.

LO framhåller att en utökad samhällelig kontroll och
styrning av affärsbankerna är ett led i strävan efter en mer planmässig
utveckling av näringslivet. En vidgad samhällspåverkan av affärsbankernas
verksamhet bör ske på olika sätt varav en effektivisering och utökning av
systemet med offentliga styrelserepresentanter är ett. LO tillstyrker därför
förslägen i promemorian. LO understryker vikten av att de offentliga
styrelseledamöterna ges också reella möjligheter atl delta i arbetet på
direktionsnivå eller motsvarande. Därför bör vidtas åtgärder som skapar reella
förutsättningar för ett meningsfullt deltagande i detta arbete. Avsikten med
offentliga styrelseledamöter är enligt LO att dessa på ett övergripande plan
skall bidra till en förbättrad information som underlag för en effektivare
näringspolitik och att de skall utgöra ett led i en effektivare styrning av
näringslivet i en-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 53 16

lighet med de näringspolitiska intentionerna. För att
detta skall fungera behövs en kontinuerlig kontakt mellan de offentligt
utsedda styrelseledamöterna på central och regional nivå och de instanser som
har det ledande ansvaret för näringspolitiken. En utökad offentlig
representation i bankerna bör också innebära att de offentligt utsedda
ledamöterna i väsentligt större utsträckning än hittills ges vägledning och
samhälleligt stöd i sitt arbete. Vidare bör ett för ledamöterna gemensamt
sekretariat upprättas där de kan få hjälp med mindre utredningar,
statistikinsamling m. m.

Även TCO tillstyrker promemorieförslagen och framhåller
att de är en konsekvens av den tidigare knäsatta principen om direkt insyn och
inflytande i bankema genom offentliga styrelseledamöter. Det är väsentligt att
till samhällsrepresentanter utses personer som kan ägna uppgiften en betydande
och kontinuerlig arbetsinsats. Även om avgörande av kreditgivningsfrågor är
bankernas viktigaste uppgift bör samhällsrepresenlanterna delta i
beslutsorganens övriga arbete i samma utsträckning som andra ledamöter.

Svenska hunknuinnaförbundet
anser också att det är befogat att utöka den offentliga representationen på sätt
som föreslås i promemorian. Även om behovet av insyn och beslutsmedverkan i kreditgivningen
aren central beståndsdel av bankverksamheten kan enligt förbundet ledamolskap i
bankstyrelse och andra beslutsorgan inte begränsas till att vara "kontrollant"
för ett visst avsnitt av verksamheten. De offentliga styrelserepresentanterna
får givetvis vara beredda att ta samma ansvar för verksamheten som helhet som
övriga styrelseledamöter. Förbundet framhåller att utvecklingen mot att allt
mer vittgående frägor numera avgörs på regional nivå också finns i större
sparbanker och inom föreningsbanksrörelsen. 1 de affärsbanker som hunnit längst
i detta avseende har - såsom anges i promemorian de regionala enheterna stor
självständighet inte bara vad beträffar kreditgivningen. utan också i frågor
som t. ex. utlandsengagemang, fond- och notariatrörelse samt organisation och
personaladministration. Detta hindrar inte att bankernas direktioner och
motsvarande beslutsorgan såväl nu som i fortsättningen har ett betydande reellt
inflytande både på inriktningen av bankverksamheten i stort och i enskilda
frågor. Dessa förhållanden är anledningen till att förbundet i samband med
utvärderingen av försöksverksamheten med facklig representation i bankstyrelsema
framfört krav på att representation för de anställda skall vidgas till att
omfatta jämväl nämnda organ. Om den föreslagna kommunala representationen i de
lokala kontorsstyrelserna skulle innebära, att dessa får ökad betydelse och
därmed en på sikt stärkt ställning, så kan detta aktualisera frågan om
representation för de anställda även på kontorsstyrelsenivå. Förbundet
förutsätter vidare atl den information, som behövs för alt de offentliga ledamöterna
skall kunna fullgöra sina uppdrag, även kommer personalrepresentanterna och
övriga styrelseledamöter till del.

Svenska koinniunförbundet (majoriteten inom förbundets
styrelse) till-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 53 17

styrker förslaget om kommunalt utsedda ledamöter i affärsbankernas
lokalstyrelser. Det framhålls att möjligheten till kommunalt inflytande i PK-bankens
förvaltning också är motiverad. Den föreslagna kommunala representationen bör
bli värdefull för både kommun och bank. Förbundet finner från kommunal synpunkt
inte någon erinran mot övriga förslag i promemorian.

PK-banken
ställer sig i princip positiv till den föreslagna utbyggnaden av systemet med
offentliga styrelseledamöter. Vissa erinringar av praktisk natur som har
samband med PK-bankens organisation redovisas i det följande.

Bankinspektionen framhåller att de offentliga
styrelseledamöterna liksom de övriga är ansvariga för att bankrörelsen drivs
rationellt och lönsamt. Med den ställning av halvofficiella organ som bankerna
sedan gammalt haft och i ännu högre grad kommit att inta med
samhällsutvecklingen under senare årtionden är det numera en självklarhet att
de bolagsstämmo-valda ledamöterna även verkar för att samhällets intressen
beaktas i bankens verksamhet. I fråga om bankinspektionens tillsyn görs ingen åtskillnad
mellan de offentliga styrelseledamöterna och de stämmovalda. Inspektionen
anser att utvecklingen med delegering av ärenden från bankstyrelsen till
regionala och lokala organ inte varit till nackdel för de offentliga styrelseledamöternas
möjligheter till inflytande. Härigenom har nämligen en lång rad tidskrävande
och även i övrigt tyngande rutinärenden avlastats frän centralstyrelserna till
förmån för en grundligare behandling av centrala frågor rörande bankens policy
och de viktigaste kreditärendena. Det sagda innebär inte något hinder för att
ge de offentliga styrelseledamöterna vidgade befogenheter eller att fördjupa
den offentliga representationen till regional och lokal nivå. De offentliga representanterna
på dessa nivåer har dock att följa centralstyrelsens generella instruktioner
och de beslut som fattas av bankstyrelsen eller annat överordnat organ till
vilket beslutanderätt delegerats. I vilken utsträckning rätten att delta och
få insyn begagnas kommer att bero på olika praktiska förhållanden, i första
hand den offentliga representantens möjligheter att offra lid för uppdraget
men också på de praktiska förutsättningarna att tillkalla honom vid brådskande
beslut. Att bankerna på olika nivåer måsle ha en beredskap till snabba ståndpunktslaganden
är en självklarhet. I den mån en offentlig representant inte har praktiska
möjligheter all delta i besluten, skall han givetvis kunna få full insyn i
efterhand. De överlag goda erfarenhetema av de offentliga representanternas
deltagande i beslutsprocesserna ger anledning förmoda atl hithörande praktiska
frågor skall kunna lösas på elt smidigt sätt.

Bankorganisationerna ställer sig som förut har nämnts
avvisande till förslagen i promemorian. Svenska bankföreningen anför att
gällande lagbestämmelser ger det allmänna en total insyn i bankerna och
fullgoda möjligheter att i olika hänseenden påverka deras verksamhet. Enligt
föreningen

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 18

finns inte tillräckliga sakskäl för de i promemorian
framförda förslagen. I fråga om näringspolitiken har inte från något håll
hävdats att bankernas uppträdande har gått emot av samhället uppställda mål.
Beträffande regionalpolitiken har de sakkunniga myndigheterna veterligen inte
funnit anledning till någon kritik mot bankernas medverkan. Tvärtom är
principen den att statligt regionalpolitiskt stöd normalt kommer ifråga endast
på villkor att även stödföretagets bank vill medverka med kredit. Denna princip
skulle vara otänkbar om myndigheterna ansåg bankernas bedömningar och
uppträdande stå i strid med samhällets intresse. Bankernas instruktioner, som
successivt fastställs under medverkan av de offentliga ledamöterna och tillställs
bankinspektionen, ger klart besked om vilka ärenden som delegerats till andra
organ än styrelsen. Offentlig styrelseledamot har i praktiken en vidsträckt
möjlighet att påfordra att ett ärende, som har delegerats till annat organ inom
banken, skall återföras till styrelsens beslutanderätt. Han har också rätt att
få den information om arbetet i banken som han kan önska. Bankföreningen
framhåller att för bankerna är det naturligt att successivt möta varje
önskemål från de offentliga styrelseledamöterna om en sådan organisation av
samarbetet att dessa ledamöter kan fylla sin uppgift. Detta kan enligt
bankföreningens mening väl uppnås inom ramen för nuvarande lagstiftning. De
föreslagna reglerna kan inte undgå att tynga handläggningen av åtskilliga
ärenden i bankerna och över huvud försvåra bankernas arbete utan att
resultatet ens utifrån promemorians synsätt förbättras i motsvarande mån. De
avsedda förbättringarna skulle - utan dessa negativa verkningar - kunna uppnås
på annat sätt. Vid behov skulle sålunda kunna ske en mer omfattande
rapportering till styrelsen och i de fall så anses önskvärt - en starkare
koncentration till styrelsen av praktiskt eller principiellt särskilt
betydelsefulla ärenden.

Svenska sparbanksföreningen år kritisk mot att
promemorieförslagen har lagts fram utan beskrivning och analys av rådande
förhållanden i bankväsendet som helhet. Särskilt den ifrågasatta kommunala
representationen i de privatägda affärsbankernas kontorsstyrelser kan påverka
de grundläggande balans- och arbetsförhållandena inom banksektorn.
Sparbanksföreningen avstyrker att departementspromemorian läggs till gmnd för
lagstiftning utan att konsekvenserna därav för bankverksamheten i sin helhet
utreds. Föreningen har däremot ingen erinran mot att offentlig styrelserepresentation
införs i Sparbankernas bank.

Sveriges
föreningsbankers förbund anser atl behovet av en utökad offentlig
representation inte på elt övertygande sätt har motiverats i promemorian.
Förbundet motsätter sig att offentliga styrelseledamöter tillsätts i föreningsbanksrörelsens
affärsbank Föreningsbankernas bank. Förenings-banksrörelsens regionala
föreningsbanker har genom sina aktieinnehav det dominerande inflytandet i
Föreningsbankernas Bank. Denna utgör sålunda en integrerad del av den föreningsbankskooperativa
rörelsen med indirekt, representativt inflytande för de lokala
föreningsbankernas 260000 med-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:53 19

lemmar. Offentlig representation i ett kooperativt ägt
företag har inte tidigare ansetts erforderlig annat än i speciella
situationer. Under rörelsens uppbyggnadsskede fanns det sålunda statlig
representation i dåvarande Svenska Jordbrukskreditkassan. Detta berodde
emellertid på att staten försett kassan med en grundfond. 1 samband med att grundfonden
avvecklades år 1958 upphörde även den offentliga representationen. Banken har
utöver sin funktion som rörelsens centralbank endast en mycket begränsad,
traditionell bankverksamhet och hart. ex. endast ett kontor. Vid tillkomsten
år 1971 av systemet med offentlig styrelserepresentation i affärsbankerna
ansågs det uppenbariigen att det inte fanns någon anledning atl utnyttja rätten
all utse offentliga styrelseledamöter i Föreningsbankernas Bank. Enligt
förbundels mening har därefter inle något inträffat som gör del påkallat att
ompröva denna inställning.

Tre
ledamöter Inom riksbanksfullmäktige har reserverat sig mot fullmäktiges beslut
till remissyttrande. Hernelius och Nettelbrandt kan inte biträda förslagen i
föreliggande skick. De menar att förslagen innebär en så omfattande utvidgning
av det nuvarande systemet med offentlig styrelserepresentation att det ligger
nära till hands att tala om elt helt nytt system. Enligt de båda reservanterna
företer promemorian brister som försvårar varje försök till granskning. Antalet
kommunrepresentanter, som skall utses, kan inte förutses, då utredning saknas
om hur många styrelser som avses verka inom flera kommuner. De kommunalt
utsedda kan komma att bilda majoritet i en del styrelser. De föreslagna kommunrepresentanlema,
som kommer att representera olika meningsriktningar inom en kommun, skall bl.a.
tillvarata kommunens samhällsekonomiska intressen, sådana dessa uppfattas av
dem själva. Det finns därvid en uppenbar risk för sammanblandning av olika
intressen. Bengtsson anser att del inte på grundval av materialet i promemorian
är möjligt att bedöma de föreslagna åtgärdernas lämplighet och att
riktlinjerna i promemorian inte oförändrade kan ligga till grund för
bestämmelser om offentliga ledamöters representation och befogenheter.

Fem reservanter inom kommunförbundets styrelse kan inte
biträda att samhällsrepresentationen i affärsbankerna byggs ut till atl även
omfatta medverkan på den regionala nivån samt deltagande i direktionsarbelet.
Särskilt arbetet i direklionema är tidskrävande. 1 praktiken kommer det icke
all visa sig möjligl att lill detta arbete knyta personer med den kapacitet
och allmänna överblick, som de offentliga ledamöterna förutsätts besitta. Det
ursprungliga syftet med atl till bankstyrelsema knyta offentliga representanter
kan sålunda inte tillgodoses. Reservanterna är vidare starkt tveksamma lill förslagel
atl två offentliga representanter, utsedda av kommunfullmäktige, skall ingå i
varje lokal konlorsstyrelse. En ordning som innebär att särskilt valda
kommunala representanter skulle ha att tillse all "samhällsekonomiska
överväganden i ökande utsträckning" beaktas vid kreditprövningar innebär enligl
reservanternas mening en sammanbiand-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 53 20

ning av skilda intressen. De anser att behovet av den
föreslagna ändringen inte är styrkt.

Jämtlands
Folkbank framhåller att någon offentlig styrelseledamot inte tillsatts i banken
på grund av den mindre omfattningen av verksamheten. Banken har f. n. nio
kontor i Jämtlands län och etl i Stockholm. Sex av kontoren är belägna på
orter med stagnerande expansion. Krediterna får vara högst 5.5 milj. kr. till
samma låntagare och styrs därmed automatiskt till privatpersoner samt små och
medelstora företag. Den övervägande delen av kreditgivningen avgörs av
centralstyrelsen vars ledamöter representerar såväl kommunal verksamhet som
näringslivet. Aktieägarnas antal är så stort som 4 000 och ingen får rösta för
mer än 50 aktier. Något sakligt behov att låta banken omfattas av systemet med
samhällsrepresentanter finns inte. Däremot kommer bankens arbete alt försvåras.
Kontorsstyrelserna har endast 2-3 ledamöter och systemet med
kommunrepresentanter blir därför ohanterligt och effektivitetssänkande.

Svenska
bankföreningen har anfört vissa synpunkter pä den närmare utformningen och
tillämpningen av regler om en vidgad samhällsrepresentation i affärsbankerna.
Föreningen utgår från att bestämmelsen att regeringen kan förordna att
offentlig styrelseledamot skall ingå i persongrupp till vilken delegerats
styrelseärenden skall - liksom f. n. användas endast då delegatgruppen består
av styrelseledamöter. I fråga om den föreslagna nya regeln att offentlig
styrelseledamot skall ha generell rätt atl närvara och delta i överläggningarna
när ärende behandlas av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller
befattningshavare anför föreningen följande. Offentlig styrelseledamot bör i
fortsättningen liksom hittills äga närvara och deltaga i överläggningarna när
ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds. Frågan är hur långt
närvarorätten därutöver skall sträckas. För att uppnå en reglering som ger
samma sakliga innebörd för alla banker och som inte på ett olyckligt sätt
skapar svårigheter i det praktiska arbetet bör följande beaktas. Gemensamt för
alla banker är atl kreditgivningen intar en dominerande plats i verksamheten.
Den offentliga ledamoten kan tänkas i princip ha närvarorätt i delegatgrupp som
beslutar i kreditärenden. Detta rimmar också med uppfattningen atl kreditgivningen
innefattar en form av resursallokering, i vilken samhället kan ha ett intresse.
Kreditbesluten i en bank är emellertid så frekventa och av så skiftande valör
att offentlig styrelseledamot omöjligen kan närvara vid dem alla. Riktpunkten
bör vara atl närvarorätten å ena sidan inle skall utsträckas så långt att arbetets
fortgång i banken hämmas och å andra sidan inte begränsas så mycket att det
tänkta syftet med närvarorätten förfelas.

Bankföreningen förutsätter att syftet med närvarorätten
framför allt skall vara att den offentliga ledamoten får tillfälle att sätta
sig in i och bli förtrogen med kreditärenden av särskild praktisk och/eller
principiell betydelse. Ett kriterium för sådana ärenden synes vara antingen att
ärendet skall slutligt avgöras av styrelsen själv i den delen räcker
nuvarande rätt för of-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 21

fentlig styrelseledamot att närvara och deltaga i
överläggningar vid beredning av styrelseärenden - eller att beslutanderätten
har anförtrotts en delegatgrupp närmast under styrelsen. 1 en sådan
delegatgrupp bör en offentlig ledamot utifrån promemorians åskådning
tillerkännas närvarorätt. En delegatgrupp på denna nivå avgör ofta inte endast
kreditärenden. Gruppen kan även ha anförtrotts att besluta i andra
kvalificerade ärenden. Regeln bör därför enligt bankföreningen innehålla att en
offentlig styrelseledamot äger närvara och delta i överläggningarna i sådan
delegatgrupp närmast under styrelsen, vars uppdrag huvudsakligen avser
kreditärenden. Denna regel skulle inte täcka andra från det allmännas synpunkt
viktiga ärenden, om de skulle utgöra det huvudsakliga innehållet i uppdraget
för någon delegatgrupp. Sådana ärenden hör dock redan till följd av sin
karaktär till styrelsens egen beslutsfär. Dessa ärenden har inte heller sådan
frekvens att de på den grund behöver delegeras till andra organ. Genom sin
medverkan i styrelsen får offentlig styrelseledamot därför i stor utsträckning
möjlighet att påverka beslutsfattandet i dessa ärenden. Med hänsyn till
ärendenas karaktär kan en eventuell delegering förutsättas regelmässigt ske
endast till en regionstyrelse eller likvärdigt organ. Det är en av
kärnpunkterna i promemorian att de offentliga ledamöternas medverkan och insyn
i beslutsprocessen f. n. kan blibegränsad just genom delegering ut i regionerna.
Från den offentliga styrelseledamotens synpunkt bör en sådan delegering
normalt inte möta någon erinran. Offentlig ledamot har emellertid i praktiken
en vidsträckt möjlighet att päfordra att ett ärende, som delegerats till annat
organ inom banken, skall återföras till styrelsens beslutanderätt. 1 sista
hand kan han påkalla bankinspektionens prövning av delege-ringsbeslutet. Vad
bankföreningen anfört om närvarorätt för offentlig styrelseledamot bör äga
motsvarande tillämpning för särskild samhällsrepresentant i regionstyrelse och
regiondirektion.

Enligt
bankföreningen bör i lagen inte anges att samhällsrepresenlanterna skall
särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten, eftersom
det är grundläggande för samarbetet i styrelser och delegatgrupper att de
olika ledamöterna inte anser sig tillhöra skilda fraktioner med olika mål.
Föreningen utgår från att de nya samhälls- och kommunrepresentanterna skall
uppfylla samma kvalifikationskrav som ställts upp för de offentliga
styrelseledamöterna och att samråd sker med banken innan förordnande sker.
Person som är huvudman i sparbank eller på annat sätt engagerad i annat
bankinstitut bör inte få komma i fråga som företrädare för det allmänna i
affärsbank.

Några banker har tagit upp frågor som närmast rör resp.
bank. Skandinaviska Enskilda Banken lämnar vissa uppgifter om bankens tre
centralkontorsstyrelser. Vid varje veckosammanträde ges en redogörelse för
verksamheten under den gångna veckan, omfattande utvecklingen av bankens
kassaställning, valutaläget och deltagande i emissioner på svensk

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 22

och utländsk kapitalmarknad samt andra frågor av större
betydelse eller intresse. Vidare finns vid dessa tillfällen protokollen från de
dagliga direktionssammanträdena jämte bilagor tillgängliga och cirkulerar
mellan deltagarna. Dessa kan då begiira att i direktionen avgjorda ärenden
skall behandlas också i centralkontorsstyrelsen eller i bankstyrelsen.
Därigenom kan styrelsens medlemmar hålla en löpande uppsikt över den kreditgivning
som beslutas i respektive direktion. Vid veckosammanträdena lämnas även en
orientering om verksamheten inom de båda övriga regionerna genom föredragning
av protokollen från föregående veckosammanträde där. Genom att de offentliga
styrelseledamöterna deltar i centralkontorsstyrelsernas sammanträden har den
offentliga representationen fått en större omfattning och en mera långtgående
reell innebörd i Skandinaviska Enskilda Banken än i de övriga bankerna. Mot
bakgrund av redan existerande möjligheter att i samband med centralkontorsstyrelsernas
veckosammanträden löpande följa direktionsarbetet finns enligt banken inte
något egentligt behov för de offentliga ledamöterna att närvara vid
direktionssammanträden. Banken framhåller att formerna för hur direktionens
avslagsbeslut i kreditärenden skall komma till centralkontorsstyrelsens
kännedom är en fråga som kan lösas inom ramen för nuvarande system.
Direktionsledamöternas arbete med de löpande bankärendena - kundkontakter,
förhandlingar, affärsavslut, resor etc. - nödvändiggör att det dagliga
direktionssammanträdet normalt begränsas till en koncentrerad genomgång av de
frågor, i vilka gemensamt, protokollfört beslut krävs. Vid oförändrade anspråk
på effektivitet och kundservice kan en förlängning inte medges av den tid som
dessa befattningshavare är engagerade i interna sammanträden. Vidare synes
principen om styrelseledamöternas likställdhet leda till att även övriga
ledamöter i centralkontorsstyrelsen borde ges rätt att närvara vid
direktionens sammanträden. En sådan utveckling av arbetsformerna skulle vara
mycket olycklig. Banken ser helst att närvarorätt för offentlig
styrelseledamot i direktionen undviks. I övrigt hänvisar banken i denna del
till Svenska bankföreningens remissyttrande.

Ett annat
organisatoriskt särdrag för Skandinaviska Enskilda Banken är att banken är
ensam bland de svenska bankerna om att ha mer än en verkställande direktör.
Antalet är f n. fyra. varav en är förste verkställande direktör och de övriga
chefer för var sitt centralkontor. Bankstyrelse som begagnar den i banklagen
inskrivna möjligheten att utse flera verkställande direktörer har att årligen
meddela föreskrifter om arbetsfördelningen mellan dem. Det sker i en särskild
instruktion, i vilken regler ges om varje verkställande direktörs särskilda
funktioner och om formerna för samråd mellan de verkställande direktörerna. För
dem och deras ställföreträdare används därvid den gemensamma beteckningen
verkställande ledningen. Från 1976 års bolagsstämma avses denna beteckning bli
reserverad för de fyra verkställande direktörerna. Banken framhåller att de
verkställande direktörerna varken enligt nuvarande instmktion eller i den
kommande och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 23

varken enskilt eller såsom ett kollegium har någon från
styrelsen delegerad beslutanderätt utöver vad som ligger i uppdraget att vara
verkställande direktör. Inte heller när det gäller att lörbereda
styrelseärenden har verkställande ledningen andra uppgifter än som ligger i
varje medlems uppdrag såsom verkställande direktör. Banken ser allvarligt på
förslaget om närvarorätt vid verkställande ledningens sammanträden. Om
förslaget genomförs, skulle det innebära att den nya lagstiftningens sakliga
innebörd blev väsentligt mera långtgående för Skandinaviska Enskilda Banken än
för övriga banker genom att en offentlig representant därigenom skulle sättas
in direkt i den verkställande funktionen i banken. Till en verkställande direktörs
uppgifter hör givetvis att fatta beslut i för banken gemensamma angelägenheter,
däribland riktlinjer för verksamheten inom olika rörelsegrenar. 1 stor
utsträckning kommer sådana beslut att avse antingen vad som i sådant hänseende
skall föreslås styrelsen eller hur styrelsens beslut i dessa frågor skall
genomföras. Det är inte riktigt att säga att verkställande direktören därvid
utövar delegerad beslutanderätt i bankärenden eller att han såsom därtill
särskilt utsedd förbereder styrelseärenden. Framför allt föreligger det inte
någon skillnad i uppgiftens natur beroende på om den tilldelas en eller flera
personer. I instruktionen för verkställande ledningen talas om sammanträden
mellan de verkställande direktörerna, som skall hållas i regel varje vecka.
Någon bundenhet vid vissa former kan dock inte accepteras när det gäller
kontakterna mellan de verkställande direktörerna, eftersom kontakterna till
frekvens, tidpunkt och längd kommerall bli styrda av den ström av frågor som
verkställande direktörerna får att ta ställning till under sitt gemensamma
ansvar. De kommer även därvidlag att vara i samma situation som en ensam
verkställande direktör och regler om närvarorätt vid deras behandling av
gemensamma ärenden skulle möta samma praktiska problem som i hans fall. Banken
hemställeratt närvarorätt för offentlig ledamot i Skandinaviska Enskilda
Bankens verkställande ledning inte tas med i det slutliga förslaget.

Svenska Handelsbanken anför att vid sidan av
centralstyrelsen och dess beredning samt regionbanksstyrelserna och regionbanksdirektionerna
finns inom banken ett mycket stort antal internt tillsatta arbetsgrupper, som
allt efter behov bildas för att handlägga olika i den löpande bankverksamheten
förekommande ärenden. Det kan vara projektgrupper för utformning av arbelsmtiner,
för data- och systemfrågor, för byggnadsfrågor, för marknadsföringen m. m.
Sådana arbetsgrupper tillsätts inte av styrelsen och är alltså inte heller delegatgrupper
enligt 74 § andra stycket banklagen. Enligt lydelsen av de nu föreslagna bestämmelsema
skulle emellertid de offentliga representanterna ha möjlighet alt delta också i
arbetet inom sådana grupper. Detta skulle innebära avsevärda praktiska olägenheter.
Dessa grupper måste bl.a. kunna sammanträda med mycket kort varsel. De frågor
de behandlar faller dessutom vid sidan av syftet med den utökade offentliga
representationen. Enligt banken bör bestämmelserna därför

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 53 24

utformas så att det framgår, att avsikten är att de
offentliga representanterna skall närvara och delta i överläggningar enbart
vid sammanträde med persongrupp som utsetts av styrelsen. Banken menar vidare
att det kan finnas delegatgrupper, dvs. grupper som utsetts av styrelsen, i
vilkas arbete samhällsrepresenlanterna knappast har intresse av att delta. Vid
centrala huvudkontoret i Handelsbanken finns sålunda en administrativ
förvaltning inrättad för beslut i främst vissa mindre viktiga personalärenden
och smärre investeringsärenden. Instruktion för denna förvaltning fastställs
av centralstyrelsen. I instruktionen fastställes också vilka tjänstemän, som
skall delta i olika beslut. Med tanke på fall av denna typ bör bestämmelserna
utformas på sådant sätt. att det klart framgår att samhällsrepresentan-terna.
när så av myndigheterna anses lämpligt, endast skall ingå i vissa delegatgrupper.

Några remissinstanser berör särskilt förslaget att kommun
skall ha rätt att utse representanter i affärsbankernas kontorsstyrelser.
Bankinspektionen framhåller att bankstyrelserna i en del fall kanske ser sig
nödsakade att utse fler "egna" ledamöter än som eljest är motiverat
för att balansera en kommunal dominans. Saken skulle kunna få särskild
aktualitet, när lokalstyrelsen är gemensam för kontor i fler än två kommuner.
Även kostnadsaspekten bör beaktas i den praktiska tillämpningen. Vidare kan
tillgången till lämpliga kandidater våra begränsad på grund av att många kommunalmän
är engagerade i sparbanksrörelsen. Inspektionen ifrågasätter om inte den
avsedda bestämmelsen kunde få den lydelsen att. om kontorsstyrelse är gemensam
för kontor i mer än en kommun, fullmäktige i de två kommuner som har det
största invånarantalet äger förordna vardera en ledamot.

Svenska
bankföreningen anser att två företrädare för kommunen är en alltför omfattande
kommunal representation, om en kontorsstyrelse består endast av några fä
ledamöter. En lämpligare regel är att kommun skall äga utse två ledamöter, om
antalet övriga ledamöter i kontorsstyrelsen uppgår till minst fyra och i andra
fall endast en ledamot. Bankföreningen påpekar vidare att i åtskilliga
kontorsstyrelser är redan i dag kommunala befattningshavare och förtroendemän
ledamöter. Skulle i dessa fall kommunen dessutom utse särskilda representanter,
skulle ledamöterna av detta slag kunna bli oproportionerligt många och framför
allt skulle det totala antalet ledamöter i det särskilda fallet kunna bli
alltför stort. Bankföreningen, som förutsätter att den kommunala
representationen i konlorsstyrelsema skall bli föremål för samråd med bankema.
utgår ifrån att i här avsedda fall kommunen skall låta anstå med motsvarande
val av kommunrepresentant till dess den av banken utsedde avgår. Enligt
bankföreningen är en bestämmelse härom önskvärd.

PK-banken anför att dess från Kreditbanken övertagna
kontorsrörelse bl.a. omfattar ett 80-tal avdelningskontor med egna styrelser.
Antalet ledamöter av dessa styrelser är f. n. ca 380 eller inemot fem per
styrelse i ge-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 25

nomsnitt. I flera fall är antalet endast tre. Ett 70-tal
personer representerar den primärkommunala sektorn i egenskap av
chefstjänstemän eller förtroendevalda. Landstingen är representerade genom 17
ledamöter. Den kunskap dessa personer genom sin goda kännedom om ortens
ekonomiska förhållanden och sin allmänna erfarenhet av ekonomiska frägor
tillfört dessa styrelser har visat sig mycket värdefull för banken. Konkreta
kreditärenden dominerar kontorsstyrelsernas föredragningslistor och bankpoli-cyfrågor
av större räckvidd förekommer knappast. Goda insikter hos samtliga ledamöter i
företagsekonomiska och samhällsekonomiska frågeställningar är nära nog en
nödvändighet sett ur bankens synvinkel. Detta torde också vara en förutsättning
för att en representation i kontorsstyrelserna skall te sig meningsfull frän
kommunernas synpunkt sett. Erfarenheterna visar att styrelserna för mindre
avdelningskontor inte behöver ha fler ledamöter än tre föratt frågorna skall
bli tillräckligt belysta. I det perspektivet torde en kommunrepresentant vara
till fyllest på vissa platser. Enligt banken kan en kvotregel vara att föredra
framför förslaget att två ledamöter skall utses. En annan för banken väsentlig
fråga är om den kommer att få förslagsrätt när det gäller val av kommunala
styrelseledamöter. I varje fall synes det önskvärt att få någon form av
övergångsbestämmelser, som gör det möjligt för nuvarande kommunrepresentanter
att sitta kvar i styrelserna. Skulle ytterligare kommunrepresentanter utses
finns det fisk för kommunal överrepresentation, vilket inte torde vara avsikten
med förslaget. Det sagda har enligt banken motsvarande giltighet i fråga om
regionstyrelserna. I tre av dessa finns redan representanter för den
offentliga sektorn.

6 Föredraganden

Det år 1971 införda systemet med offentliga
styrelseledamöter i de privata affärsbankernas styrelser syftade till att ge
samhället möjlighet till direkt medverkan i och inflytande över bankernas
beslut i fråga om såväl finansieringsverksamhetens allmänna inriktning,
enskilda kreditfrågor som andra från samhällets synpunkt viktiga ärenden.
Reformen innebar att regeringen fick möjlighet att tillsätta högst tre
styrelseledamöter i varje affärsbanks styrelse. Med anledning av
sammanslagningen av Skandinaviska Banken och Stockholms Enskilda Bank
utvidgades år 1972 rätten att utse offentliga ledamöter till att avse högst
fem sådana ledamöter. Vidare gäller att offentlig ledamot har rätt att delta i
beredning på direktionsnivå av ärenden som senare skall avgöras av bankens
styrelse. F. n. finns offentliga styrelseledamöter i nio av de tretton privata
affärsbankerna. I var och en av de sex provinsbankerna - Wermlandsbanken.
Sundsvallsbanken. Skånska Banken. Östgötabanken. Skaraborgsbanken och Uplandsbanken
- ingår en offentlig styrelseledamot i bankens styrelse. Vidare finns två
offentliga styrelseledamöter i Svenska Handelsbanken och i Gö-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 26

tabanken samt fem i Skandinaviska Enskilda Banken, därvid
tre av ledamöterna även ingår i centralkontorsstyrelsen i Stockholm. Göteborg
resp. Malmö. Offentliga styrelseledamöter har däremot hittills inte utsetts i
Jämtlands Folkbank, Bohusbanken, Sparbankernas Bank eller Föreningsbankernas
Bank.

1 en inom finansdepartementet upprättad promemoria (DS Fi
1975: 12) angående utökad offentlig representation i affärsbankerna har lagts
fram förslag om en utbyggnad av samhällsrepresentationen i affärsbankerna i
syfte att ytterligare förbättra samhällets möjligheter till insyn i och inflytande
över beslutsfattandet inom affärsbankerna. Innan jag går in närmare på dessa
förslag vill jag i korthet beröra den allmänna bakgrunden till systemet med oö"entliga
styrelseledamöter i affärsbankerna och till de i promemorian framlagda
förslagen.

En förutsättning för att den samhällsekonomiska
utvecklingen skall fortgå efter de riktlinjer som bestäms av statsmakterna är
att samhället har erforderiigt inflytande över landets kreditväsende.
Samhället har därför på olika vägar skaffat sig en stark ställning på den
svenska kredit- och kapitalmarknaden. Detta har skett bl. a. genom
tillskapande av AP-fonderna och genom direkt ägande av kreditinstitut, främst PK-banken
och investeringsbanken. Även den privata banksektorn styrs och kontrolleras i
betydande grad från samhällets sida. Genom olika penningpolitiska åtgärder kan
riksbanken påverka bankernas kreditgivningsförmåga och placeringsinrikl-ning.
Vidare kontrollerar bankinspektionen fortlöpande all bankerna driver sin
verksamhet inom de ramar som anges i banklagstiftningen.

Med hänsyn till den nyckelroll som affärsbankerna har på
kreditmarknaden är det helt naturligt av särskilt intresse för samhället att fä
inflytande i och kontroll över dessa bankers verksamhet. Affärsbankerna har
tilldelats flera betydelsefulla uppgifter som exekutiva organ för statens
ekonomiska politik. De handlägger sålunda bl. a. ärenden inom ramen för
valutaregleringen. Vidare spelar affärsbankerna en central roll inom
näringspolitiken. Detta har självfallet sin grund i att bankerna genom sin kreditgivning
och övriga verksamhet deltar i beslut som kan ha stora återverkningar på den
näringspolitiska utvecklingen i landet eller i större eller mindre regioner. Därttll
kommer det inflytande affärsbankerna häröver näringslivet genom den nära
förbindelse - via styrelserepresentation eller på annat sätt - som finns mellan
bankerna eller dessa närstående investmentbolag och många både större och
mindre företag.

1 departementspromemorian läggs fram förslag som innebär
en breddning och fördjupning av systemet med samhällsrepresentanter i
affärsbankerna. 1 promemorian föreslås att det skall bli möjligl för
regeringen att tillsätta samhällsrepresentanter också i de s. k.
regionstyrelser som under senare år har inrättats i några av de stora affarsbankema
och till vilka bankens styrelse har delegerat betydande delar av sin
beslutanderätt. Det föreslås också att offentlig ledamot i bankens styrelse
skall få generell rätt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 27

att närvara och delta i överläggningarna inom direktion
eller annat organ och således inte som f. n. endast när styrelseärende
förbereds. Motsvarande rätt föreslås för samhällsrepresentant i
regionstyrelse. I promemorian föreslås också att kommunfullmäktige i kommun där
affärsbanks lokalkontor är beläget skall fä rätt att utse högst tvä ledamöter
i kontorsstyrelsen. Såväl samhällsrepresentanterna i regionstyrelserna som de kommunvalda
ledamöterna skall - i enlighet med vad som gäller för de offentliga ledamöterna
i huvudstyrelsen - ha till uppgift att särskilt verka för att samhällets
intressen beaktas i bankens verksamhet. Det föreslås vidare att systemet med
offentlig representation i affärsbankerna skall få vidgad tillämpning på så
sätt att offentliga styrelseledamöter skall tillsättas även i de båda minsta
affärsbankerna liksom i Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank samt att
samhällsrepresentation skall finnas också i PK-bankens regionstyrelser och lokalkontorsstyrelser.

Vid remissbehandlingen har riksbanksfullmäktige lämnat
förslagen utan erinran. Fullmäktige ser dessa som en naturlig utbyggnad av det
numera allmänt accepterade systemet med offentlig representation i affärsbankerna.
Även LO. TCO och bankmannaförbundet. liksom PK-banken, tillstyrker förslagen.
Kommunförbundet tillstyrker förslaget om kommunal representation i
lokalkontorsstyrelserna och har inte någon erinran mot övriga förslag i
promemorian. Bankinspektionen ser inte något hinder för att ge de offentliga
styrelseledamöterna vidgade befogenheter eller att fördjupa den offentliga
representationen till regional och lokal nivå.

Från bankhåll riktas kritik mot förslagen i promemorian.
Svenska bankföreningen anser att det inte finns tillräckliga sakskäl för
förslagen. Svenska sparbanksföreningen har ingen erinran mot alt offentlig
styrelserepresentation införs i Sparbankernas Bank men avstyrker i övrigt
promemorieförslagen. Även Sveriges föreningsbankers förbund avstyrker
förslagen och motsätter sig vidare att offentlig styrelseledamot tillsätts i
Föreningsbankernas Bank. En minoritet inom riksbanksfullmäktige resp. inom kommunförbundets
styrelse har också en negativ inställning till promemorieförslagen.

För egen del vill jag anföra följande. Den statliga
representationen i affärsbankernas styrelser har nu fungerat i inemot fem år.
1 stort sett har detta försök att genom offentliga styrelseledamöter skapa
direkt insyn och medverkan från samhällets sida i de privatägda affärsbankernas
beslut och politik slagit väl ut. De offentliga ledamöterna, som har utvalts
bland personer med väl dokumenterade kunskaper i samhällsfrågor, har kunnat
tillföra bankstyrelserna kunskap och information från sina intresseområden. De
farhågor som från bankhåll uttalades innan reformen beslutades, bl. a. i fråga
om risk för splittring i styrelsernas arbete och för misstroende mellan
styrelseledamöterna, har sålunda inte besannats.

Det är väsentligt att samhällsrepresentanterna kan följa
verksamheten i banken även i fråga om andra viktigare ärenden än sådana som
avgörs av

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:53 28

styrelsen. I 1970 års proposition om införande av
offentliga styrelseledamöter i affärsbankerna (prop. 1970: 141) förutsatte jag
sålunda att varje offentlig styrelseledamot skulle aktivt följa bankens
verksamhet och hålla sig informerad om handläggningen av viktigare ärenden även
om de beslutades av annat organ i banken än styrelsen. I två hänseenden
infördes, som jag redan berört, regler som ger offentliga styrelseledamöter
möjlighet att utanför styrelsesammanträdena delta i arbetet inom banken. Enligt
den ena regeln har offentlig styrelseledamot - om det finns flera, den som förordnas
av legeringen - rätt att närvara och delta i överläggningama när ärende, som
senare skall behandlas av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda
styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. Den andra regeln somjag
syftar på ger regeringen rätt att förordna att av styrelsen lämnat uppdrag att
avgöra ärenden i stället för styrelsen skall omfatta också offentlig
styrelseledamot. Bestämmelsen var föranledd av de speciella
organisationsförhållandena inom Skandinaviska Banken och har tillämpats endast
på denna bank och den efter bankens sammanslagning år 1971 med Stockholms
Enskilda Bank bildade banken. Skandinaviska Enskilda Banken. Genom att
utnyttja denna bestämmelse har det varit möjligt att låta en offentlig
styrelseledamot ingå i envar av de tre regionala centralkontorsstyrelser med
stor självständighet som finns i denna bank. Detta har också varit motiverat
med hänsyn till att de tre centralkontorsstyrelserna i övrigt består av
ledamöter som också ingår i centralstyrelsen.

Den nyss berörda regeln om möjlighet för bankstyrelserna
att delegera sin beslutanderätt till direktioner och kreditutskott och till
regionala eller lokala styrelser har utnyttjats i stor utsträckning. Delegeringens
art och omfattning i de olika bankerna skiftar dock beroende på bankstyrelsens policy
och bankens organisatoriska uppbyggnad. 1 en instruktion som styrelsen
fastställer för ett år i sänder skall i detalj anges vilka befogenheter de
olika delegatgrupperna har. Styrelsen följer via ett rapportsystem hur den
överlåtna beslutanderätten har utövats av de olika delegatgrupperna. I
praktiken kan bankstyrelsen knappast ändra på beslut som har fattats på lägre
nivå. Följden härav är att de offentliga styrelseledamöternas möjligheter att
påverka beslutsfattandet i banken minskas i samma mån som styrelsen har
delegerat beslutanderätt till andra organ. Det sagda innebär att det finns skäl
att bredda det allmännas representation i bankerna. Behovet av att bygga ut det
nuvarande systemet med samhällsrepresentanter i bankerna framträder särskilt
tydligt mot bakgrund av den betydande delegering av styrelseärenden som inom
storbankerna sker till regionala styrelser. Som framgår av det föregående är
frågan redan löst såvitt gäller Skandinaviska Enskilda Banken i vars tre
centralkontorsstyrelser en offentlig styrelseledamot ingår. De organisatoriska
ändringar som har skett i de båda andra privata storbankerna Svenska
Handelsbanken och Götabanken - sedan lagstiftningen om offentliga
styrelseledamöter trädde i kraft innebär att också i dessa banker har
inrättats delegatgrupper med stor själv-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:53 29

ständighel som leder verksamheten inom ett större
geografiskt område. Under Svenska Handelsbankens styrelse finns sålunda nu åtta
stycken regionbanker och till var och en av dessa är knuten en regionbanksslyrelse
bestående av regionbankschefen och ett antal andra personer som utses av
huvudstyrelsen. Regionbanksstyrelserna har f.n. generell möjlighet atl bl. a.
lämna kredit på en hand upp till 15 milj. kr. och. beträffande kredit lill stat
och kommun, upp till 40 milj. kr. 1 Götabanken finns numera tre regionala
förvaltningar. 1 en av dessa finns i spetsen en styrelse bestående av personer
både inom och utom banken. 1 spetsen för var och en av de båda andra förvaltningama
finns en direktion bestående av tjänstemän i banken. Alla tre delegatgrupperna
har en generell kreditlimit som f. n. utgör 5 milj. kr. Enligt min mening bör
nu - i konsekvens med vad som redan gäller för Skandinaviska Enskilda Banken -
införas samhällsrepresentation även i dessa båda bankers regionala topporgan.
Den för Skandinaviska Enskilda Banken tillämpade ordningen enligt vilken
offentliga ledamöter i huvudstyrelsen tillika ingår i de regionala styrelserna
är emellertid inte lämplig för övriga banker. Jag ansluter mig därför till
förslaget i promemorian att i banklagen införs en bestämmelse som ger
regeringen rätt att utse en särskild samhällsrepresentant som skall ingå i
regionstyrelse eller annat regionalt topporgan och ha till uppgift att verka föratt
samhällets intressen beaktas i bankens verksamhet.

Den
nuvarande regeln om rätt för regeringen att bestämma att offentlig
styrelseledamot skall ingå i delegatgrupp bör som föreslagits i promemorian
behållas och tillämpas på Skandinaviska Enskilda Bankens centralkontorsstyrelser
även i fortsättningen. Bankföreningen framhåller att bestämmelsen därutöver
bör kunna tillämpas om i annat fall viss del av en banks styrelse såsom
arbetsutskott eller under annan benämning fungerar som delegatgrupp. Enligt
bankföreningen bör i lagtexten anges att som förutsättning för tillämpning av
bestämmelsen skall gälla att delegatgruppen består uteslutande av personer som
är ledamöter i styrelsen. Jag vill för egen del framhålla att bestämmelsen
liksom hittills skall kunna tillämpas när -som fallet är med Skandinaviska
Enskilda Banken - ledamöterna i huvud-styrelsen också bildar olika
delegatgrupper. Jag vill dock inte biträda förslaget om att en absolut
förutsättning skall vara att samtliga delegater är styrelseledamöter. Del kan
nämligen länkas fall där inle alla personerna i delegatgruppen är
styrelseledamöter men där del ändå kan anses befogat alt också en offentlig
styrelseledamot får ingå i gruppen.

En viktig fråga är i vilken utsträckning samhällsrepresentanterna
skall ha möjlighet att delta i arbetet inom direktioner och andra persongrupper
med särskilda uppgifter inom en bank. Som förut nämnts gäller f. n. att offentlig
styrelseledamot - eller, om flera sådana finns i en bank, den som regeringen
förordnar - har rätt att närvara och delta i överiäggningarna när ärende som
senare skall avgöras av styrelsen förbereds av därtill särskilt utsedda
styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. I prop.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 30

1970:
141 framhölls att syftet med regeln var att den offentliga styrelseledamoten
skulle bli i stånd att närmare orientera sig i styrelseärenden som förbereddes
vid sammanträde inom t.ex. bankens direktion, verkställande ledning eller s. k.
kreditutskott. Om sådan beredning inte förekom i någon enstaka bank avsågs inte
att åstadkomma någon ändring i bankens organisation eller arbetsformer.
Förslaget i promemorian att ge samhällsrepresentanterna i huvudstyrelser och
regionala styrelser generell rält att närvara och delta i överläggningarna när
ärenden behandlas av en särskilt utsedd grupp av personer har ägnats särskild
uppmärksamhet av de mot förslaget kritiskt inställda remissinstanserna.
Invändningarna går närmast ut på att samhällsrepresentanterna har möjlighet att
skaffa sig den önskade informationen från arbetet i direktioner och andra
organ utan att de själva deltar i arbetet samt att den föreslagna ordningen
kommer atl medföra praktiska olagenheter för arbetet inom resp. bank. Med
anledning härav vill jag framhålla att det visseriigen kan vara möjligl för en
offentlig ledamot att genom rapporter i efterhand skaffa sig en tämligen god
överblick över viktigare kreditärenden och andra, mera betydelsefulla ärenden
som avgörs av direktioner och andra organ inom banken. Det är emellertid
uppenbart att en samhällsrepresentant på ett helt annat sätt kan påverka
beslutsfattandet inom direktion, kreditutskott och liknande organ, om han får
närvara vid behandlingen av ärendena där och inte enbart i efterhand får besked
om besluten. I sammanhanget kan erinras om att enligt de delegationsregler som
f. n. gäller för de olika bankernas direktioner och kreditutskott krediter till
en och samma låntagare kan beviljas lill betydande belopp, i vissa fall upp
till 15 milj. kr.

Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört anserjag att det är befogat att vidga samhällsrepresentanternas
möjligheter till insyn i och inflytande på arbetet utanför huvud- och
regionstyrelser för alt de bättre skall kunna fylla sin uppgift att verka för
att samhällets intresse beaktas i bankens verksamhet. En väsentlig fråga är
hur långt samhällsrepresentanternas närvarorätt skall sträcka sig. Enligt
promemorieförslaget skall dessa, som nämnts, ha närvaro- och yttranderätt vid
sammanträde inom varje persongrupp av styrelseledamöter eller tjänstemän som tillsatts
för att handlägga vissa ärenden, oavsett om beslutanderätten i dessa delegerats
från styrelsen eller om det är fråga om andra ärenden. Av promemorian framgår emellertid
att förslaget utgår från att närvarorätten i första hand avser direktioner,
kreditutskott och andra liknande organ till vilka styrelsen har delegerat
beslutanderätten i viktigare kreditfrågor och andra väsentligare ärenden.
Bankföreningen föreslåratt närvarorätten skall i lag begränsas till att avse
sammanträden dels -som f.n. - med personer som har utsetts att förbereda
styrelseärenden, dels med ledamöter i delegatgrupp som har till huvudsaklig
uppgift att avgöra kreditärenden, dock enbart om delegatgruppen är verksam
närmast under huvudstyrelsen resp. regionslyrelse. Med anledning härav vill jag
framhålla att samhällsrepresentanten av na-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 31

turliga skäl måste koncentrera sin medverkan i arbetet
utanför huvudstyrelsen resp. regionstyrelse till direktion eller motsvarande
organ närmast Under styrelsen. Med hänsyn särskilt till att den organisatoriska
uppbyggnaden skiftar mellan olika banker anserjag det emellertid inte lämpligt
att i lag avgränsa samhällsrepresentanternas arbetsområde pä det sätt som
bankföreningen har föreslagit. Offentlig ledamot bör sålunda ha möjlighet att
delta också i sammanträde inom t. ex. särskilda kreditutskott, utlandsförvaltningar
och andra organ i banken, i den mån där behandlas ärende som det finns
anledning alt bevaka därför att samhällsintressen berörs.

Bankernas kritik mot förslaget på denna punkt grundas till
stor del på farhågor för att samhällsrepresentanternas rätt att medverka i
arbetet utanför styrelsen kan leda till en byråkratisering av arbetsformerna
inom bankerna. Jag anser att dessa farhågor är betydligt överdrivna. Med hänsyn
till att de skilda bankernas organisation är olika och ändras efter hand är det
knappast möjligt att utforma närmare anvisningarom samhällsrepresentanternas
medverkan i arbetet utanför styrelsen. Enligt min mening bör det vara möjligt
att på ett smidigt sätt med beaktande av de särskilda förhållandena i resp.
bank passa in de offentliga representanternas medverkan i bankarbetet i direktioner
och andra organ. Utgångspunkten skall vara bankernas och samhällets gemensamma
intresse för att statsmakternas intentioner i olika hänseenden beaktas. Mot
denna bakgrund bör de offentliga representanterna i samråd med resp.
bankledning kunna utstaka vissa rikllinjer för hur deras medverkan i arbetet
praktiskt skall ordnas. Direktioner och de andra bankorgan det här är fråga om
sammanträder ofta. i vissa fall regelmässigt dagligen. Det är självfallet inte
möjligt för samhällsrepresentanterna att delta i alla dessa sammanträden.
Genom ett lämpligt rapportsystem bör den berörda offentliga representanten
fortlöpande kunna hållas underrättad om de viktigare kreditärenden eller andra
ärenden som är under handläggning i banken så att han därigenom kan beredas
tillfälle att infinna sig i banken och lägga fram de synpunkter som han kan ha
i ärendet. De praktiska problem som är förknippade härmed bör kunna lösas på
sådant sätt att handläggningen av ärendena inte onödigtvis fördröjs eller
försvåras.

Sammanfattningsvis förordar jag atl offentlig
styrelseledamot - eller om flera sådana utsetts, den eller de som regeringen
förordnar - ges rätt att närvara och delta i överläggningarna när ärende
behandlas av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller tjänstemän i
banken, samt alt samhällsrepresentant i regional styrelse eller förvaltning
skall ha motsvarande rätt i fråga om därtill knuten direktion eller annat
organ. Regeln bör i fråga om de privata storbankerna självfallet tillämpas så
alt offentlig ledamot i huvudstyrelsen inte deltar i sammanträden till vilka samhällsrepresentant
i regionstyrelse har tillträde.

Med hänsyn till Skandinaviska Enskilda Bankens speciella
organisation finns det anledning att särskilt beröra vad som i dessa hänseen-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 32

den bör gälla för denna bank. En självklar konsekvens av
vad jag har anfört i det föregående är att de offentliga styrelseledamöter i
huvudstyrelsen som enligt regeringens förordnande tillika ingår i
centralkontorsstyrelse skall ges rätt att delta i arbetet inom direktion och
andra organ som är knutna till resp. centralkontorsstyrelse. En särskild fråga
gäller i vad mån en av de offentliga styrelseledamöterna bör genom förordnande
av regeringen ges rätt att delta i sammanträden inom bankens verkställande ledning.
Denna består f. n. av förste verkställande direktören samt verkställande
direktörerna vid de tre centralkontoren. Efter en omorganisation i samband med
1976 års bolagsstämma kommer den verkställande ledningen att bestå av fyra likställda
verkställande direktörer. Det ankommer på verkställande ledningen att bl. a.
handha för banken gemensamma uppgifter och svara för föredragningar i
styrelsen. Enligt bankens nu gällande instruktion svarar förste verkställande
direktören för bankens gemensamma angelägenheter och centralkontorsdirektörerna
för frågor som rör resp. centralkontor. Några beslutsfunktioner har inte
delegerats av styrelsen till de verkställande chefstjänstemännen för att av dem
avgöras gemensamt. Verkställande ledningen sammanträder enligt instruktionen i
regel en gång i månaden för överläggningar i frågor som bör tas upp till
gemensamt dryftande. Banken har i sitt yttrande avvisat tanken att offentlig
styrelseledamot skall kunna ges rätt att närvara vid dessa sammanträden. Jag
vill för egen del framhålla att frågan om offentlig representation i samband
med de sammanträden som regelbundet avhålls mellan bankens fyra ledande
chefstjänstemän från det allmännas synpunkt synes vara av mindre betydelse.
Jag tänker då närmast på att de kreditfrågor som inför ett möte med
huvudstyrelsen kan bli föremål för överiäggningar regelmässigt dessförinnan
torde ha behandlats inom den berörda centralkontorsstyrelsen eller dess
direktion. I dessa organ har då en offentlig styrelseledamot haft möjlighet
att framföra sina synpunkter och samme ledamot kan därefter delta i
huvudstyrelsen när ärendet där avgörs. Med hänsyn härtill anserjag atl något
förordnande för offentlig styrelseledamot atl delta i här omnämnda sammanträden
begränsade till de fyra verkställande direktörerna inte behöver ges.
Eventuella framtida ändringar i avseende på chefstjänstemännens befogenheter
kan självfallet leda till en annan bedömning av frågan.

I prop. 1970: 141 förutsatte jag att de offentliga
ledamöterna utsågs bland' personer med stort allmänekonomiskt kunnande och med
god kännedom om de samhälleliga målsättningarna inom den ekonomiska politiken i
allmänhet och näringspolitiken i synnerhet. Med de nya uppgifter som enligt
vad jag nyss har föreslagit läggs på de offentliga ledamöter som skall medverka
i arbetet på direktionsnivå blir en ytteriigare förutsättning alt de har
tillräcklig tid att avsätta för det utökade arbetet i banken. Det blir självfallet
av vikt för möjligheten att stärka det allmännas inflytande i bankarbetet att samhällsrepresentanterna
utses bland personer som uppfyller de angivna förutsättningarna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:53 33

Bankstyrelses delegering av sin beslutanderätt sker, som
jag förut har nämnt, också till kontorsstyrelser, dvs. styrelser som är knutna
till avdelningskontor och andra lokala kontor. Antalet sådana styrelser
uppgick vid 1974 års utgång till 883. De handlägger ofta kreditfrågor som är
viktiga för den kommun eller den bygd där kontoret är beläget. Deras
befogenheter skiftar. Beträffande kreditärenden finns det kontorsstyrelser som
får lämna lån upp till 1,5 milj. kr. Styrelserna består vanligen av kontorsföreståndaren
och ett mindre antal personer som representerar olika intresseområden i orten.
Affärsbankerna har själva insett värdet av att i kontorsstyrelserna ha med
personer med kommunal erfarenhet och därför ingår redan i dag kommunala
förtroendemän eller befattningshavare i åtskilliga kontorsstyrelser. Från
samhällets synpunkt är det å andra sidan självfallet värdefullt om
representanter för kommunerna får möjlighet att påverka besluten i kreditfrågor
som är av betydelse för kommunernas liv och utveckling. Detta gäller så myckel
mer som det i praktiken inte torde vara möjligt för de offentliga styrelseledamötema
eller samhällsrepresentanterna i regionstyrelserna att bevaka de ärenden som
avgörs på kontorsnivå. Mot denna bakgrund anserjag att regler om kommunal
representation i affärsbankernas kontorsstyrelser nu bör införas i banklagen.
Förslaget i promemorian avser en rätt för kommuner att tillsätta ledamöter i
kontorsstyrelserna. Eftersom samma ordning bör gälla över hela landet förordar
jag att kommunfullmäktige skall ha skyldighet utse ledamöter i affärsbankernas
lokala styrelser. 1 överensstämmelse med vad som redan gäller i fråga om de
offentliga styrelseledamöterna och som har föreslagits i det föregående beträffande
samhällsrepresentanterna i regionslyrelserna bör i lagen anges att de kommunala
representanterna skall ha till uppgift att särskilt verka för att samhällets
intressen beaktas i verksamheten.

Enligt förslaget i promemorian skall i princip högst två
kommunrepresentanter kunna utses för varje kontorsstyrelse. Om sådan styrelse
är gemensam för två eller flera kommuner skall enligt förslaget kommunfullmäktige
i varje kommun ha rätt att utse var sin representant. Vid remissbehandlingen
har från bankhåll hävdats att det i de mindre kontorsslyrelser-na är
tillräckligt med en kommunvald ledamot. Vidare har det föreslagits
övergångsregler för de fall där i kontorsstyrelsen redan ingår ledamot som är
att anse som representant för kommunen. Reglerna skulle innebära att kommun inle
skall få utse ledamot i sådan styrelse förrän den nuvarande ledamoten med
kommunal förankring avgått.

Om antalet kommunvalda ledamöter i en kontorsstyrelse är
två kan ett ärende uppenbarligen många gånger bli mera allsidigt belyst från
samhälleliga utgångspunkter än om enbart en kommunrepresentant finns i styrelsen.
Detta måste vara av värde för såväl banken som kommunen. Jag förordar därför
att kommun där lokalkontor är beläget skall utse två ledamöter i
kontorsstyrelse. 1 de fall då kontorsstyrelse är gemensam för kontor i två
kommuner skall kommunfullmäktige i varje kommun utse en ledamot i

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:53 34

styrelsen. I linje med vad bankinspektionen har föreslagit
förordar jag vidare för det fåtal fall där kontorsstyrelsen är gemensam för
kontor i tre eller flera kommuner att skyldigheten att utse ledamöter skall
begränsas till de två till invånarantalet största kommunerna. Antalet kommunvalda
ledamöter kan därigenom aldrig överstiga två.

I prop. 1970: 141 framhöll jag att beslut om tillsättande
av offentlig styrelseledamot borde fattas först efter det ifrågavarande bank
under hand beretts tillfälle att framlägga sina synpunkter i fråga om
personvalet. Också i fråga om de samhällsrepresentanter som skall ingå i
regionstyrelser och lokalstyrelser bör tillsättandet föregås av en kontakt med
berörda bank. Därvid bör samförstånd kunna nås om t. ex. den mandattid som
skall gälla för uppdraget. Vid samrådet mellan kommun och bank bör också de övergångsproblem
som bl. a. bankföreningen berört kunna lösas på ett lämpligt sätt. Jag vill i
detta sammanhang också instämma i vad bankföreningen har anförl om att till samhällsrepresentant
i en bank inle bör utses person som har närmare anknytning till annat
bankinstitut. Särskilda bestämmelser i de avseenden somjag nu har berört torde
inte behövas.

Offentliga styrelseledamöter har, somjag förut har anförl.
hittills inte utsetts i de båda minsta affärsbankerna, Jämtlands Folkbank och
Bohusbanken och inte heller i Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank.
Enligt promemorian bör offentliga styrelseledamöter i fortsättningen utses även
i dessa banker. Jämtlands Folkbank har för sin del motsatt sig detta och
Föreningsbankernas förbund har avvisat förslaget såvitt gäller Föreningsbankernas
Bank. Förbundet hänvisar därvid främst till att den kooperativa karaktären hos
föreningsbanksrörelsen gör att en offentlig styrelserepresentation i rörelsens
affärsbank inte är motiverad. För egen del anserjag att den fördjupning och
utvidgning av systemet med samhällsrepresentation som jag har förordat i det
föregående bör leda till att offentliga styrelseledamöter utses även i nämnda
banker och att dessa också skall omfattas av den föreslagna skyldigheten för
kommuner att utse ledamöter i lokalstyrelser. Vad gäller Föreningsbankernas
Bank vill jag särskilt framhålla att dess karaktär som en del av en kooperativ
rörelse visserligen möjliggör en öppnare insyn i verksamheten, men alt denna
insyn inte kan ersätta det inflytande på beslutsfattandet i affärsbankerna som
åsyftas med systemet med offentliga representanter i affärsbankerna.

I fråga om den statliga PK-banken ansluter jag mig till förslagel
i promemorian all en samhällsrepresentant bör utses i var och en av de fyra regionstyrelser
som f n. är under uppbyggnad. Likaså bör den förut förordade skyldigheten för
kommun atl utse ledamöter i konlorsstyrelser avse också PK-bankens kontorsnät.

Om de olika förslag somjag här har förordat genomförs, bör
det medföra atl det allmännas medinflytande i beslutsprocessen i affarsbankssyslemet
väsentligt breddas och fördjupas. För att samhällsrepresentanterna skall kunna
fylla sin uppgift på avsett sätt är del, som LO har framhållil i sitt ytt-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 35

rande, angeläget att kontakt upprätthålls mellan samhällsrepresentanterna
och dem som har det ledande ansvaret för näringspolitiken och den ekonomiska
politiken i stort. För det ändamålet har den ordningen tillämpats atl
finansdepartementet en eller två gånger om året har samlat de offentliga styrelserepresentanterna
för informationsutbyte och överläggningar med mig. Denna form för
informationsutbyte bör förekomma även i framtiden och, om det visar sig
erforderligt, byggas ut. Till mötena bör i framliden inbjudas såväl de
offentliga styrelseledamöterna som samhällsrepresentanterna i storbankernas
regionala förvaltningar. Även två ledamöter från PK-bankens huvudstyrelse bör
ges tillfålle att delta i dessa möten.

LO anser att det dessutom bör inrättas ett för samhällsrepresentanterna
gemensamt sekretariat som kan bistå dessa med utredningar av olika slag. Att
inrätta ett sekretariat för ledamöter i olika bankers styrelser är emellertid
förenat med särskilda problem från sekretessynpunkt. Med hänsyn härtill och då
ledamöterna torde kunna erhålla önskade uppgifter via resp. bank eller på annat
sätt kan jag inte biträda förslaget om inrättandet av ett sådant sekretariat.

Samhällsrepresentanterna i affärsbankerna blir
underkastade de ansvars- och sekretessregler som gäller för övriga ledamöter i
det organ i vilka de ingår. Vad gäller den närmare innebörden av sekrelesspliklen
vill jag hänvisa till uttalanden i prop. 1970: 141 och i bankoutskotlets
utlåtande 1970:64.

I
överensstämmelse med vad som gäller i fråga om de offentliga styrelseledamöterna
bör en bestämmelse ges om att samhällsrepresenlanterna i storbankernas
regionstyrelser - för Götabankens del i en regionstyrelse och två
regiondirektioner - skall erhålla arvode med belopp som regeringen besiämmer.
Utöver ersättning för styrelsearbete bör ersättning utgå också för arbete som
offentlig ledamot i huvudstyrelse eller regionstyrelse utför inom direktion
eller annat organ utanför resp. styrelse. För de kommunala representanternas
del förutsätter jag att banken arvoderar dem på samma sätt som de övriga ledamötema
i konlorsstyrelsema utan att delta föreskrivs i lag.

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse.

7 Specialmotivering

74 a §

I paragrafens nuvarande andra stycke anges att regeringen
kan, om särskilda skäl föranleder det, förordna att sådant delegatuppdrag enligt
74 § andra stycket som avser flera personer skall omfatta även offentlig styrelseledamot.
Bestämmelsen tillkom, som har framgått av det föregående, för

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:53 36

att lösa de särskilda problemen med samhällsrepresentation
i Skandinaviska Bankens - sedermera Skandinaviska Enskilda Bankens tre
centralkontorsstyrelser, vilka består av ledamöter som ingår i
centralstyrelsen. I förslaget till ny lydelse av paragrafen har bestämmelsen
tagits upp som en första punkt i första stycket, dock att kravet att särskilda
skäl skall föreligga har tagits bort. Bestämmelsen är liksom hittills närmast
avsedd att tilllämpas på Skandinaviska Enskilda Bankens cenlralkontorsstyrelser.
Enligt vad jag har anfört i den allmänna motiveringen skall bestämmelsen kunna
tillämpas också på andra delegatgrupper som helt eller delvis består av styrelseledamöter.

I första stycket har som en andra punkt tagits upp den nya
bestämmelsen som ger regeringen rätt att tillsätta en särskild samhällsrepresentant
i delegatgrupp som utgör regionstyrelse eller annat högsta organ för ett större
geografiskt område. Bestämmelsen tar. somjag har utvecklat i det föregående,
sikte på de regionstyrelser som numera finns i Svenska Handelsbanken.
Götabanken och PK-banken och på de regiondirektioner som finns i Götabanken.

Andra
stycket i förslaget innehåller de nya reglerna om skyldighet för
kommunfullmäktige att utse två ledamöter i delegatgrupp som fungerar som
styrelse för verksamheten vid affärsbanks avdelningskontor eller annat
lokalkontor. Enligt en särskild övergångsbestämmelse skall kommunerna före
utgången av år 1976 ha tillsatt kommunala representanter i kontorsstyrelserna.

Tredje
stycket i paragrafens nya lydelse, som svarar mot första stycket i den
nuvarande lydelsen, reglerar de av regeringen utsedda offentliga ledamöternas
rätt att närvara och delta i överiäggningarna inom direktion, kreditutskott
eller annat liknande organ som finns inom banken. Med tanke på Skandinaviska
Enskilda Bankens organisation har första punkten formulerats så att den ger
utrymme för regeringen att bestämma att de tre offentliga styrelseledamöter
som förordnats att ingå i var sin centralkontorsstyrelse också får delta i
arbetet inom den direktion och andra persongrupper som är knutna till resp.
centralkontorsstyrelse.

159 §

Andra stycket innehåller bestämmelser om skyldighet för
bank att utge ersättning bl.a. till offentlig styrelseledamot med belopp som
regeringen bestämmer. Det har nu lagts till att sådan skyldighet gäller också i
fråga om samhällsrepresentant i regionstyrelse eller motsvarande organ.
Ersättning kan utgå både för styrelsearbete och för arbete inom direktion eller
annat organ utanför huvudstyrelsen resp. regionstyrelse.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:53 37

8
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1955: 183) om
bankrörelse.

9
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA

Förslaget i promemorian

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom
förordnas att 74 a och 159 S§ lagen (1955: 183) om bankrörelse skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter
utses, den som regeringen förordnar, cVg-närvara och deltaga i överläggningarna
när ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förberedes av därtill
särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i banken.

Regeringen
äger", om särskilda skäl föranleda det. förordna att uppdrag enligt 74 S
andra stycket, som avser flera personer, skall omfatta jämväl offentlig
styrelseledamot.

Regeringen äger förordna att uppdrag enligt 74 § andra
stycket, som avser flera personer, skall omfatta jämväl offentlig styrelseledamot.
Avser uppdraget regionslyrelse eller annat högsta organ för ett större område,
äger regeringen även förordna att annan än offentlig styrelseledamot skall
omfattas av uppdraget med uppgift att säiskilt verka.för att samhällets intressen
beaktas i verksamheten.

Avser uppdrag enligt 74 § andra stycket konlorsstyrelse
äger koin-inunfullmäktige i kommun, där kontoret är beläget. jÖrordna högst Ivå
ledamöter i konlorsstyrdsen. likaledes med uppgift atl särskilt verka för atl
samhällets intressen beaktas i verksamheten. Är konlorsstyrelse gemensam för
kontor i Ivå eller flera kommuner äger kommunfullmäktige i varje kommun förordna
en ledamot.

Offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter
utses, den som regeringen förordnar, har rätt att närvara och dellaga i överläggningarna
när ärende behandlas av därttll särskilt utsedda styrelseledamöter eller
befattningshavare i banken. Den för vilken förordnande meddelats enligt första
stycket andra punkten har motsvarande rätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste Ivdelse 1975:227.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

159 P

Till
bestridande av kostnaden för tillsynsmyndighetens organisation och verksamhet
skall bankaktiebolag årligen erlägga bidrag efter visst, för bolagen lika
förhållande till sammanlagda beloppet av bolagets eget kapital och skulder vid
utgången av nästföregående kalenderår, dock icke över tre tusendels procent.
Närmare föreskrifterom fastställande av bidrag och bidrags eriäggande meddelas
av regeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det
åligger bankbolag jämväl att utgiva ersättning, dels till offentlig
styrelseledamot med belopp som regeringen bestämmer, dels till revisor, ombud
eller likvidationsrevisor, som för ordnas enligt 149 § eller 158 § I mom., med
belopp som tillsynsmyndigheten bestämmer.

Det
åligger bankbolag jämväl att utgiva ersättning, dels till offentlig
styrelseledamot och annan som förordnals enlig! 74 a § första stycket med
belopp som regeringen bestämmer, dels till revisor, ombud eller
likvidationsrevisor, som förordnas enligt 149 § eller 158 § I mom., med belopp
som tillsynsmyndigheten bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste
lydelse 1975:227.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1976

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (15)

15 kopplingar i 7 dokument.

  1. Prop. 1992/93:89 om ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m. s. 169 i texten
  2. Prop. 1986/87:12 om ny banklagstiftning i texten
  3. Prop. 1984/85:35 om styrelseordförande i affärsbank s. 16 i texten
  4. Prop. 1982/83:153 om ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m.m. s. 144 i texten
  5. Bet. 1977/78:NU40 Med anledning av motion om viss utbildning av offentliga styrelseledamöter i banker s. 1 i texten

Visa alla 7