Sök i Ratio Lex

om ändring i vallagen (1972:620), m.m.

33 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:55, om ändring i vallagen (1972:620), m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55

Regeringens proposition

1975/76:55

om
ändring i vallagen (1972:620), m. m.;

beslutad
den 30 oktober 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

LENNART
GEIJER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås nya regler för hur dubbelvald kandidat, dvs. kandidat
som står i tur att få mandat i mer än en valkrets, skall ersättas i valkrets
där han inte tillträder mandat. Förslaget förebygger att särlislor som har
samlat *brhållandevis få röster blir överrepresenterade.

Vidare
föreslås all parti som inte får partimarkerade valsedlar utlagda genom centrala
valmyndighetens försorg - dvs. de partier som f n. inte är representerade i
riksdagen - skall få rätt all lägga ul partimarkerade valsedlar på postanstalt
där röstning anordnas. En förutsättning är dock att partiet har fåtl sin
partibeteckning registrerad. Samtidigt föresläs en mindre vidgning av
statsverkets åliggande att förse lokal där röstning äger rum med partimarkerade
valsedlar.

Slutligen
föreslås en mindre jämkning i lagen om kyrkofullmäktigval.

De
nya reglerna är avsedda att tillämpas första gången vid 1976 års allmänna val.

I Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i vallagen (1972:620) »

Härigenom
föreskrives i fråga om vallagen (1972:620)

dels
att 6 kap. 9 i?, 9 kap. 6 ij saml 14 kap. 7, 10, 16, 18 och 19 SS skall

ha
nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 5
a S,'av nedan angivna

lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

I lokal där röstning
äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med parti- och
valbeteckning för parti vilket är i-epi-esenteiat i riksdagen (partimarkerade
valsedlar) samt

2. blanketter lill valsedlar.

6
kap. 9§'

I
lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar
som försetts med par

ti- och valbeteckning för parti som

vid det senaste riksdagsvaletfåti mer än

2,5 procent av rösterna i hela landet

(partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter
till valsedlar.

Lanlbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör rhedförä partimar

kerade valsedlar och'valsedelsblanketter enligt första-stycket:

Partimarkerade
valsedlar och valsedelsblankeiter enligt första stycket tillhandahålles genom
centrala valmyndighetens försorg. - ' '

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommunen skall
tillhandahålla lämpliga vallokaler. 1 anslutning till vallokalen eller i
denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltageri valen kan
lägga ut sina valsedlar: Valförrätlaren skall tillse all väljarna där har
tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för
parti som vid det senaste riksdagsvaletfåti mer än 2,5 procent av rösterna i
hela landet.

9
kap 6 § Kommunen skall tillhandahålla-lämpliga vallokaler. I anslutning lill vallokalen
eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltager i valen
kan lägga ut sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse atl väljarna där har
tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti
som är representerat i riksdagen.

'Senaste
lydelse 1975:310.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:55 3

Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse

10
kap.

5a§

/
anslutning till lokal där poströstning äger rum eller I sådan lokal skall
anordnas lämplig plats där parti, som har tålt sin partibeteckning registrerad men
vars valsedlar icke tillhandahålles enligt 6 kap. 9 §, kan lägga ut partimarkerade
valsedlar, för partiet. Parti som fått sin partibeteckning i-eglstrerad för val
av landstingsmän eller för val av kommunfullmäktige får dock ej lägga ut
valsedlar på postanslali som är belägen utanför landstingskommun eller kommun
som anges I registreringsbesluiei.

Ersättare utses på gmndval
av de valsedlar som gällde för namnet, när det erhöll plats i ordningen. Vid
denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn
på den som redan fåtl plats i ordningen anses som obefintligt skall
röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får
högsta röstetalet erhåller plats i ordningen. Mellan lika tal avgöres
företrädet genom lottning.

14
kap. 7§ För varje namn som erhållit plats i ordningen enligt 6 § bestämmer länsstyrelsen
i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar inom det parti som
namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på partiets valsedlar för
utseende av ersättare.

Ersättare
utses på gmndval av de valsedlar som gällde för namnet, när det erhöll plats i
ordningen enligt 6 §. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst.
Med iakttagande av att namn på den som redan lått plats i den särskilda
ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som
står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller plats i den
särskilda ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

\or

Centrala
valmyndigheten fastställer på gmndval av protokollen från länsstyrelserna vilka
personer som skall erhålla mandaten som ledamöter.

Har
länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan sä många namn som behövs för att de
mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna besättas med ledamöter,
skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndigheten

'
Senaste lydelse 1974:215.

1*
Riksdagen 1975/76. / saml. Nr 55

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

vid ny förrättning bestämma ytterligare skall kungöras
enligt 1 §.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en
valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla
mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda
det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han ej
tillträder Aö//////- fälla den
kandidat som slår närmast i lur atl erhålla mandat i den valkretsen eller, jör
det parilei. Mellan lika tal avgöres föieträdet genom lottning.

Har
kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han till följd
därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han tilldelas den plats för
vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som han ej lilliräder tillfaller
den kandidat som slår närmast I lur alt erhålla plats for partiet i den valkretsen.
Mellan lika .jämförelsetal avgöres föreirädet genom lottning.

Föreslagen lydelse

namn i ordningen. Sådan förrättning

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets
eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer
än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för
vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som kandidat ej tillträder illl-jaller
den som slår fiänisi I den for kandidatens namn enligl 7 § bestämda särskilda
ordningen. Dämd bortses fiån namn på den som redan valls till ledamot. Har till
följd av denna paragraf Ivå eller flera mandal ej lillirälts, tillsätts de etl
och etl alh efter storieken på jämförelsetalen för namnen enligl 6§.

16!

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets och
skulle han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han
tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde.för kandidatens
namn när detta erhöll plals I ordningen faslställes vid ny sammanräkning vem
som skall erhålla plals som kandidaten ej lilliräder. Ar fråga om plats fÖr
mer än ell parti skall sammanräkningen ske inom del parti från vilket plats
först skulle ha tilldelats kandidaten. Vid uträkning som avses i detta siycke
gäller varie valsedel som hel röst. Med Iakttagande av all namn på kandidat
som redan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lyddse

tillträtt plats.för partiet anses som obe-ftnlligl skall
röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får
högsta röstetalet erhåller platsen. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

Har Ull följd av denna paragraf h'å eller.flera platser ej
lillirälts. tillsälls de en och en alh efter storleken på jämförelsetalen för
namnen enligl 6 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18§ För
landstingsmän utses suppleanter på följande sätt.

För
varje landstingsman göres inom det parti, för vilket han blivit vald, lika
många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit platser. Har
landstingsman fått plats från mer än ett parti, anses han vald för det parti
från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje sammanräkning äger 16
andra stycket motsvarande tillämpning.

För varje landstingsman göres inom del parti, för vilket
han blivit vald, lika många nya sammanräkningar, dock minsl tre, som partiet
erhållit platser. Har landstingsman fått plats från mer än ett parti, anses han
vald för det parti från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje
sammanräkning lages hänsyn blott till de valsedlar som gällde.for landstingsmannen
när han fick platsen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas
det namn som står.först på sedeln, varvid bortses, från namn på den som redan
blivit utsedd till landstingsman eller lill suppleant för den landstingsman
som sammanräkningen avser. Den som får högsta röstetalet uises lill suppleant
för den landstingsman som sammanräkningen avser. Mdlan lika röstetal avgöres.företrädet
genom lottning.

Kan
föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall därvid
bero.

19 §

För utseende av suppleanter för För
utseende av suppleanter för

fullmäktige
företages ytterligare fullmäktige företages ytterligare
sammanräkningar för att besätta de sammanräkningar för att besätta de

"Senaste Ivdelse 1974:215.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

suppleantplatser
som varje parti skall erhålla enligt beslut som fattats med stöd av 5 a §
kommunallagen (1953:753) eller 5 § kommunallagen (1957:50)förStockholm. Därvid
äger 6 § och 10 § tredje slyckel i detta kapitel motsvarande tillämpning. Vid tillämpning
av 6 § skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar som vid valet av fullmäktige
ej deltagit i besättandet av plats.

Föreslagen
lyddse

suppleantplatsersom
varje parti skall erhålla enligt beslut som fattats med stöd av 5 a §
kommunallagen (1953:753) eller 5 § kommunallagen (1957:50) för Stockholm.
Därvid äger 6 och 16 §§ i detta kapitel motsvarande tillämpning. Vid
tillämpning av 6 § skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar som vid valet av
fullmäktige ej deltagit i besättandet av plats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 7

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1975:474) om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrives
att 14 kap. 16 och 18 §§ vallagen (1972:620) i den lydelse dessa paragrafer
erhållit genom lagen (1975:474) om ändring i nyssnämnda lag skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

14
16 Har kandidat vid val till landsting fått plats i ordning i mer än en valkrets
eller för mer än elt parti och skulle han till följd härav erhålla mandal i mer
än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat, för
vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tilhräder tillfaller
den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i den valkretsen eller
för det partiet. Mellan lika jämförelsetal avgöresfÖre-trädet genom lottning.

Föreslagen
lydelse.

kap.
§

Har
kandidat vid val till landsting fått plals i ordning i mer än en valkrets
eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandal i mer
än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda del mandat, för
vilket hans jämförelsetal är störst.

På
grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när detta erhöll plats
I ordningen .fastställes vid ny sammanräkning vem som skall erhålla mandat som
kandidaten ej tillträder. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel
röst. Med iakttagande av att namn pä kandidat som redan tilhrätt mandat för
partiet anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som
står främst på sedeln. Den som får högsta röstetal erhåller mandatet. Mellan lika
tal avgöres företrädet genom lottning.

Har
tillföljd av denna paragraf två eller flera mandal ej lillirälts, lillsätts de
ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen.för namnen enligt 6 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I** Riksdagen 1975/76. 1 saml Nr 55

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Har
kandidat vid val till kommunfullmäktige fått plats I ordning i mer än en
valkrets och skulle han tillföljd därav erhålla plats I mer än en valkrets, skall
han tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som han
ej tilhräder tillfaller den kandidat som står närmast i tur all erhålla plats
för partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet
genom lottning.

Föreslagen
lydelse

Bestämmelserna
i försla-tredje styckena äger motsvarande tillämpning för det fall alt
kandidat vid val tlll kommunfullmäktige Jall plåts I ordning i mer än en
valkrets och tillföljd därav skulle erhålla plats i mer än en valkrets. Arvid
tillämpningen av andra stycket fråga om plats för mer än elt partiskall
sammanräkningen ske inom det pariiför vilket plats, försl skulle ha tilldelats
kandidaten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18§ För landstingsman
utses suppleanter på följande sätt.

För varje
landstingsman göres inom del parti, för vilket han blivit vald, lika många
nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit platser. Vid varje
sammanräkning äger 16 § andra stycket motsvarande tillämpning.

För varje landstingsman göres inom del parti, för vilket han blivit
vald, lika många nya sammanräkningar, dock minsl tre, som partiet erhållit
platser. Vid varje sammanräkning tages hänsyn ull blott de valsedlar som
gällde för landstingsmannen när han fick platsen. Varje valsedel gäller som
hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på valsedeln,
varvid bortses från namn på den som redan bliva utsedd till landstingsman
eller till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Den som får
högsta röstetalet utses till suppleant för den landstingsman som
sammanräkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres företrädet genom lottning.

Kan
föreskrivet antal suppleanter inte utses enligl andra stycket, skall därvid
bero.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 9

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom
föreskrives att 41 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

41 §

Omedelbart
efter det att röstning- .Omedelbart efter det att röstning

en i vallokal förklarats avslutad räk- en i vallokal förklarats avslutad räk

nar valförrättarna preliminärt de av- nar valförrättarna preliminärt de av

givna rösterna. Rösträkningen skall givna rösterna. Rösträkningen är of-

genomföras utan avbrott. fentlig och skall genomföras utan av-

brott.

Den
preliminära rösträkningen i vallokal genomföres i enlighet med 13 kap. 6 § och
7 § första stycket vallagen (1972:620). Valsedel skall, förutom i fall som
avses i 13 kap. 6§ 3, läggas åt sidan, om den ej är av vitt papper.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 10

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-10-30

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson, Leijon,
Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Geijer

Proposition om ändring i vallagen (1972:620), m. m.

1 Inledning

I
skrivelse den 21 mars 1975 har riksskatteverket (RSV) lagt fram förslag som rör
frågan hur och i vilken ordning plats som dubbelvald kandidat, dvs. kandidat
som står i tur att få mandat i mer än en valkrets, inte tillträder skall
besättas.

Efter
remiss har yttranden över skrivelsen avgivits av valprövningsnämnden,
länsstyrelserna i Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och Jämtlands
län. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund.

I
en den 17 januari 1975 dagtecknad promemoria har RSV redovisat vissa förslag till
förändringar i valförfarandet. Förslagen grundas på bl. a. erfarenheterna från
1973 års allmänna val, då vallagen (1972:620) för första gången tillämpades.

Yttranden
över promemorian har avgetts av valprövningsnämnden, postverket,
statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Skaraborgs, Kopparbergs,
Västernorrlands och Jämtlands län, röslrätlsulredningen (Kn 1974:02),
personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19), Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Pressens samarbetsnämnd
och Sveriges Radio AB. Länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län har
bifogat yttranden från valnämnderna i Stockholms och Sundbybergs kommuner samt
av valnämndens ordförande i Täby kommun resp. från valnämnden i Malmö kommun.

Vissa
förslag i promemorian har lagts lill grund för lagstiftning (prop. 1975:27, KU
1975:18, rskr 1975:226, SFS 1975:310). I fråga om vissa andra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 11

i
promemorian upptagna förslag intog jag i propositionen den ståndpunkten att de
borde övervägas ytterligare innan ställning togs till dem. Till denna kategori
hör elt förslag rörande utvidgad valsedelsservice på postanstalterna. Innebörden
av förslaget är atl den nuvarande regeln i 6 kap. 9 ij vallagen - som innebär
alt väljarna på poslanstalterna skall ha tillgång till partimarkerade
valsedlar för riksdagspartierna - skall kompletteras med en rätt för varje
parti som inte är representerat i riksdagen att själv lägga ut partimarkerade
valsedlar på postanstalt.

Postverket
förklarade i sitt remissyttrande alt frågan inrymde många problem och att den
borde utredas ytterligare. Mot denna bakgrund fann jag att ytterligare
utredning var påkallad. Denna borde göras av RSV i samråd med postverket.

I
skrivelse den 3 september 1975 har RSV i samråd med postverket redovisat det
förslag rörande tillhandahållande av valsedlar på postanstalt, som det
fortsatta utredningsarbetet har lett till.

I
samband med behandlingen av förslagen i prop. 1975:27 föreslog konstitutionsutskottet
en mindre ändring i 13 kap. I § vallagen. Riksdagen antog förslaget och
lagändringen genomfördes (KU 1975:18, rskr 1975:226, SFS 1975:310). Med
anledning därav har fråga uppkommit om en motsvarande ändring i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval.

Innan
jag övergår till att behandla de frågor som jag nu har nämnt vill jag uppehålla
mig något vid de frågor i RSV:s promemoria som jag inte tog ställning lill i prop.
1975:27. En av dessa frågor rör stängning av vallokal kl. 20 i stället för 21.
Frågan har aktualiserats bl.a. genom en skrivelse av Pressens samarbetsnämnd i
januari 1974 och motioner vid 1974 års riksdag (1974:184 och 926). Enligt RSV
finns skäl att överväga stängning kl. 20. Som argument anförs bl. a. att
sammanräkningen skulle kunna börja tidigare och att valresultatet därigenom
skulle kunna tas fram snabbare.

Flertalet
remissinstanser har ställt sig positiva till den ifrågasatta ändringen, men
från fiera håll har den avstyrkts. För min del vill jag erinra om atl frågan
övervägdes vid tillkomsten av vallagen (prop. 1972:105, KU 1972:49, rskr
1972:269). Jag framhöll då att jag visserligen kunde förstå att det fanns
intresse, i första hand från massmedias sida, att så tidigt som möjligt få del
av resultatet av den preliminära sammanräkningen i vallokalerna men att jag
ansåg att intresset av att bereda väljarna bästa möjliga förutsättningar för atl
delta i valet vägde tyngre. Jag var alltså inte beredd att förorda stängning av
vallokalerna kl. 20. Jag är fortfarande av samma mening.

Enligt
12 kap. 5 § vallagen gäller att väljare får rösta i vallokal även om han
tidigare röstat på posten, i utlandet eller på fartyg. I sådant fall blir förtidsrösten
ogiltig. RSV har i promemorian förordat att den avlämnade förtidsrösten bör
kunna betraktas som definitiv. Som skäl har anförts att denna ordning skulle
leda till en förkortning av tiden för den preliminära sammanräkningen. Vidare
har framhållits att det förekommer endast i syn-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 12

nerligen
ringa omfattning att en förtidsröstande röstar också i vallokalen.

Remissinsianserna
har i regel godtagit förslagel. Statskontoret har emellertid framfört
invändningar både av praktisk och principiell innebörd. Bl. a. är man tveksam lill
de fördelar som ändringen skulle innebära för snabbheten.

Även
denna fråga övervägdes vid tillkomsten av vallagen år 1972. Resultatet innebar
att dittills gällande system borde behållas. Tillräckliga skäl att nu frångå
denna bedömning synes inle föreligga.

I
sammanhanget vill jag erinra om de med anledning av prop. 1975:27 genomförda
ändringarna rörande valdistriktsindelningen. Som jag uttalade i prop. 1975:27 (s.
20) utgör en med lanke på befolkningstalet väl avvägd inledning en
förutsättning för att röstningen skall kunna genomföras smidigt och störningsfritt
och röstsammanräkningen snabbt och säkert. Del kan finnas anledning att närmare
studera effekten av de nya reglerna rörande valdistrikts storlek innan
ytterligare ändringar övervägs i syfte atl erhålla tidigare
sammanräkningsresultat.

Vad
angår övriga förslag vill jag slutligen nämna alt frågan om delegation av
valnämnds beslutanderätt till ledamot eller tjänsteman har tagits upp i en inom
kommundepartementet upprättad promemoria (Ds Kn 1975:6) Minskad statlig
detaljreglering av kommunerna, PM 111, Övriga special-reglerade kommunala
nämnder m. m. Promemorian är f n. föremål för remissbehandling. Det finns inte
anledning att föregripa resultatet av de fortsatta övervägandena inom
kommundepartementet.

2
Avveckling av dubbelvalsituationen 2.1 Gällande ordning

Särskilt
vid kommunfullmäktigval är det vanligt att parti i två eller fiera valkretsar
går fram med listor med delvis samma kandidatnamn. Det händer därför inte
sällan att samma kandidat kommer i fråga lill mandat i mer än en valkrets. Det
föreligger då en s. k. dubbelvalsituation. Regler om avveckling av
dubbelvalsituationer finns i 14 kap. vallagen.

Som
en bakgrund till dessa regler bör nämnas atl del både vid riksdagsval och
kommunala val ofta förekommer att ett parti går fram med olika listtyper i
samma valkrets. Det finns därför regler som innebär att del vid den slutliga sammanräkningen
fastställs en s. k. ordning mellan partiets kandidalnamn för varje krets.
Avgörande för namnens plats i ordningen är de jämförelsetal för namnen som
fastställs genom särskilda uträkningar(14 kap. 6 § vallagen). Partiets mandat
besätts med de kandidater som är upptagna i denna "ordning". Finns
endast en lista företrädd bland partiets valsedlar, framgår ordningen mellan
kandidaterna omedelbart av denna. Också i detta fall är det emellertid möjligt
att räkna ut namnens jämförelsetal.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:55 13

Har
en kandidat fått plats i ordningen i flera valkretsar och skulle han till följd
därav erhålla mandat i mer än en valkrets, skall han enligt gällande
avvecklingsregler tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst.
Mandal som han inte tillträder skall tillfalla den kandidat som slår närmast i
tur att erhålla mandat i valkretsen (14 kap. 10 § Iredje stycket och 16 §
vallagen). Motsvarande gäller vid val av kyrkofullmäktige. I 48 § lagen (1972:704)
om kyrkofullmäktigval hänvisas nämligen lill bl. a. 14 kap. 16 § vallagen.

Bestämmelsen
i 14 kap. 10 § vallagen gäller också det fallet atl kandidat i riksdagsval har
fått plals i ordning /öV mer än etl parti i samma valkrets. 1 fråga om de
kommunala valen behövs f n. inte någon särskild regel för detta fall. I stället
blir bestämmelsen i 14 kap. 15 § tredje stycket vallagen tillämplig (jfr prop.
1972:105 s. 138). Riksdagen har emellertid under våren 1975 antagit vissa
ändringar i vallagen (prop. 1975:101, KU 1975:19, rskr 1975:227, SFS 1975:474).
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 1977 men skall tillämpas redan vid
1976 års val. Bl.a. har 16 S utformats i enlighet med 10 § tredje stycket vad
gäller den situationen atl kandidat i landstingsval har fått plats i ordning
för mer än ett parti i samma valkrets.

Också
vid avveckling av dubbelvalsituationer som kan uppkomma då suppleanter för
kommunfullmäktige eller kyrkofullmäktige skall utses blir 14 kap. 10 S vallagen
tillämplig, genom hänvisningar i 14 kap. 19 § samma lag resp. 48.§ lagen om kyrkofullmäktigval.

Mandat
som dubbelvald kandidat inte tillträder tillfaller alltså den kandidat som
enligt den uppgjorda ordningen står i lur att erhålla mandat i valkretsen.
Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställs som nämnts genom
särskilda uträkningar, som utförs av länsstyrelserna. Vid fastställandet av
ordningen mellan kandidatnamn bortses från eventuella dubbelvalsituationer.
Dessa kommer alltså in i bilden först sedan ordningen mellan namnen har
fastställts i samtliga valkretsar.

Det
namn som står i tur enligt den fastställda ordningen kan vara ett annat än det
namn som slår i tur på de valsedlar som gällde för den som skall ersättas.
Detta kan inträffa om namnen inom ordningen är hämtade från två eller flera lisityper.
Resultatet kan därför bli alt listtyp som har fått färre röster i en valkrets
än en annan lista trots det besätter fler platser i valkretsen än denna andra
lista.

Principen
för avveckling av dubbelvalsituationer sådan den kommer till uttryck i 1972 års
vallag är inte ny. Redan tidigare gällde att, om samme riksdagskandidat hade fåtl
mandal för mer än etl parti eller i mer än en valkrets, han skulle tillträda
det mandat för vilket hans jämförelsetal var störst. När det gällde att utse
innehavare av det mandat som han inte tillträdde skulle det anses som han inte
hade varit kandidat vid valet. Vid tillkomsten av nu gällande vallag uttalades
alt sistnämnda bestämmelse, som infördes år 1969, inte var helt klar till sin
innebörd (se prop. 1972:105 s. 136) men att den torde böra tolkas så alt mandat
som den dubbelvalde

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 14

inte
tillträdde skulle besättas av den kandidat som stod närmast i lur alt erhålla
mandat för det partiet eller den valkretsen. Regeln i 14 kap. 10 § vallagen
utformades i enlighet därmed. Samtidigt infördes en motsvarande reglering för
de kommunala valen. Enligl tidigare gällande ordning för dessa val ankom det på
den dubbelvalde att själv bestämma i vilken valkrets han skulle anses vald. Den
som hade fått mandat från mer än en valkrets ansågs ha avgått som landstingsman
eller fullmäktig i den valkrets där han inte mottog uppdraget. Efterträdare för
honom skulle utses i den ordning som gällde vid landstingsmans eller fullmäktigs
avgång.

2.2 Dubbelvalfrågans
behandling i riksdagen

I
samband med behandlingen av prop. 1974:35 med förslag till lag om ändring i
vallagen, m. m. och i anslutning därtill väckt motion (1974:353) berörde KU frågan
om avveckling av dubbelvalsituationer (KU 1974:21).

Utskottet
konstaterade i betänkandet, efter alt ha redogjort för gällande regler, atl
dessa kan lå till konsekvens atl lisityp som har fåll färre röster i en
valkrets än en annan lista likväl besätter fler mandat i valkretsen än
sistnämnda lista. Utskottet förklarade sig instämma i den i motionen framförda
uppfattningen att reglerna för dubbelvalavveckling vid kommunala val i vissa
lägen leder till ett ur demokratisk synpunkt otillfredsställande resultat.

Enligl
utskottets mening borde de ifrågavarande reglerna därför ses över. Utskottet
uttalade vidare att frågornas tekniska lösning är avhängig av valsystemet i
stort vid de kommunala valen, varför översynen borde göras i samband med Kungl.
Maj;ts ställningstagande härtill. Förslag borde föreläggas riksdagen så att
nya bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val. Riksdagen beslöt att ge Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet hade anfört (rskr 1974:160).

2.3 RSV:s
förslag

1
syfte att undersöka om någon annan metod för avveckling av dub-belvalsilualioner
än den nu tillämpade skulle kunna införas i vallagen har RSV låtit genomföra en
utredning. Som målsättning för utredningen har RSV haft alt den nya metoden
skall ge ett så rättvisande resultat som möjligt samtidigt som den från
administrativ synpunkt skall vara enkel, förståelig och lätt att tillämpa.

RSV
framhåller att några invändningar inte har riktats mot alt dubbel vald kandidat
tar plats i den valkrets där hans jämförelsetal är störst och att han sålunda
ersätts i valkrets där hans jämförelsetal är mindre. Denna regel bör enligl RSV;s
mening behållas också i fortsättningen.

RSV
framhåller vidare att nuvarande regler kan få till följd att dubbéivald kandidat
ersätts av kandidat från en valsedel som har fått betydligt färre

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 15

röster
än den valsedel på vilken den avvecklade kandidaten var upptagen. För att
platsfördelningen mellan de olika listtyperna skall överensstämma med röstfördelningen
även efler genomförd dubbelvalavveckling måsle man enligt RSV utnyttja någon
form av listlroget system för att besätta de lediga platserna.

RSV
har undersökt möjlighetema att komma lill rätta med problemet på så sätt att
nuvarande system där kandidaterna tilldelas de lediga platserna efler
jämförelsetalens storlek kombineras med någon form av listlroget system. Det
har därvid visat sig alt sammanräkningarna i sådant fall skulle bli mycket
komplicerade och ge upphov till oöverskådliga administrativa problem. Enligt RSV:s
mening skulle sammanräkningarna sålunda komma atl kräva en inte godtagbar tidsuldräkt
och en orimlig arbetsinsats. RSV har därför stannat för en lösning som innebär
att dubbelvalda kandidater ersätts på samma sätt som man nu utser efterträdare
till kandidat som avgår under pågående mandatperiod. Lösningen innebär att
plats som avvecklad kandidat ej tillträder skall tillfalla den kandidat som
erhåller högst röstetal vid ny sammanräkning. Vid denna sammanräkning skall
hänsyn tas endast till de valsedlar som gällde när den avvecklade kandidaten
tog plats i ordningen.

RSV
erinrar om att principen med efterträdare har tillämpats tidigare. Då ankom det
emellertid på den dubbelvalde alt avgöra i vilken valkrets han skulle ta plats
och det var inte reglerat i vilken ordning efterträdar-sammanräkningarna skulle
göras. Metoden medförde därigenom att platsfördelningen kunde bli beroende av
i vilken ordning sammanräkningarna genomfördes. För alt detta resultat skall
kunna undvikas bör jämförelsetalens storlek avgöra inte bara i vilken valkrets
dubbelvald kandidat skall ta plats ulan också i vilken ordning efterträdare
skall utses till kandidat som har avvecklats i fiera valkretsar.
Sammanräkningarna bör i sådant fall påbörjas i den valkrets där den avvecklade
kandidatens jämförelsetal är näst störst och fortsättas valkrets efter valkrets
allt efter jämförelsetalens storlek.

RSV
sammanfattar innebörden av den föreslagna metoden för avveckling av dubbelvalsituationer
på följande sätt. Dubbelvald kandidat ersätts alltid med kandidat från den egna
listan. Den ursprungliga namnordningen beaktas alltså inte. I den föreslagna
metoden ligger att s. k. spränglista inte kan komma att dominera en valkrets på
grund av dubbelvalavveckling. Eftersom den föreslagna metoden innebär att dubbelvalda
kandidater avvecklas i tur och ordning varje gång med bortseende från namn som
redan har tilldelats mandat, behöver man inte befara att nya
dubbelvalsituationer uppkommer under avvecklingens gång. Metoden innebär
slutligen att det antal namn som vid den slutliga sammanräkningen behöver
ordnas i varje valkrets begränsas.

Den
föreslagna metoden bör enligt RSV tillämpas vid dubbelvalsituationer vid val till
såväl riksdag, landsting och kommunfullmäktige som kyrkofullmäktige. Dess
genomförande förutsätter ändringar i 14 kap. 10

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 16

och
16 §§ vallagen. Mot bakgrund av det anförda har RSV lagt fram följande
principförslag.

Har
kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än elt parti
och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för
mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal
är störst.

Mandat
som han ej tillträder skall tillfalla den kandidat som erhåller högst röstetal
vid ny sammanräkning. Vid denna sammanräkning tas hänsyn endast till de
valsedlar som gällde när den avvecklade kandidaten tog plats i ordningen. Varje
valsedel räknas som röst och röstvärdet tillgodoräknas del namn som står först
på valsedeln varvid bortses från namn som redan tillträtt mandat i någon
valkrets.

Sammanräkningarna
genomförs i ordning efter kandidaternas plats i ordningen med början i
valkrets där kandidatens jämförelsetal är näst störst, därefter i tur och
ordning efter jämförelsetalens storlek tills samtliga kandidater som erhållit
mandat i mer än en valkrets har ersatts i samtliga valkretsar utan där
kandidaternas jämförelsetal är störst.

Principförslaget
är åtföljt av exempel på tillämpning av den nya metoden.

2.4
Remissbehandlingen av RSV:s förslag

Samtliga
länsstyrelser samt landsiingsförbiindei, kommunförbundet och.församlings- och pasloratsförbundei
har tillstyrkt RSV:s förslag eller lämnat del utan erinran. Allmänt uttalas att
den föreslagna metoden synes ge ett mera rättvisande utfall än den nuvarande
och att den är enkel att tillämpa. Församlings- och pasloratsförbundei har
tillfogat att tillämpningen av metoden dock kräver alt man också ser över
reglerna för val av suppleanter.

Också
valprövningsnämnden ser positivt på förslaget. Enligt nämnden kan den
föreslagna regeln för dubbelvalavveckling - som innebär att dubbelvald kandidat
ersätts med kandidat från den egna listan - vara ett steg i rätt riktning för
att undanröja de olägenheter som KU tidigare har pekat på. Valprövningsnämnden
tillägger dock att den inte har kunnat underkasta förslaget någon närmare
teknisk granskning och att den därför inte kan bedöma, om förslaget i alla
lägen löser de problem som är förknippade med dubbelvalsituationer.

2.5
Föredraganden

I 14
kap. vallagen (1972:620) ges regler rörande den slutliga sammanräkningen och
mandatfördelningen efter allmänna val. Eftersom det särskilt vid de kommunala
valen förekommer att parti i två eller flera valkretsar går fram med listor med
delvis gemensamma kandidatnamn är det inte ovanligt att samma kandidat befinns
stå i tur att tilldelas mandat i fiera valkretsar. I sådana fall föreligger vad
som brukar kallas en dubbelvalsituation. I 14 kap. 10 § iredje stycket finns
regler för riksdagsvalen och i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 17

14
kap. 16 § för landstings- och kommunfullmäktigvalen om vilket mandat den dubbelvalde
skall tillträda och hur annan kandidat skall utses.

Vid
en avveckling av dubbelvalsituationer är den av länsstyrelsen för varje parti
och valkrets uppgjorda s. k. ordningen mellan kandidatnamnen avgörande. Att en
ordning måste fastställas beror på att samma parti ofta har flera listtyper i
samma valkrets. Ordningen bestäms med ledning av kandidatnamnens jämförelsetal.
Avvecklingsreglerna innebär att dubbel vald kandidat skall tillträda mandat i
den valkrets där hans jämförelsetal är störst. Mandat i annan valkrets tillfaller
det namn som enligl den uppgjorda ordningen för den valkretsen står på tur att
erhålla mandat. I systemet ligger atl namnet på den som utses inte behöver vara
hämtat från samma listtyp som den ersattes. Ordningen kan ju uppta namn från
olika listtyper.

Konstitutionsutskottet
har konstaterat (KU 1974:21) alt gällande avvecklingsregler kan få till följd
att listtyp som har fått färre röster i en valkrets än en annan trots det
besätter fler mandat i valkretsen. Enligt utskottets uppfattning leder reglerna
i vissa lägen till ett från demokratisk synpunkt otillfredsställande resultat.
De borde därför ses över. Förslag borde föreläggas riksdagen så alt nya
bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val. Riksdagen har godtagit
utskottets uppfattning (rskr 1974:160).

Riksskatteverket
(RSV) har lagt fram förslag till en ny avvecklingsmetod vilken innebär att en
särskild räkneoperation skall utföras för att man skall få fram vem som skall
ersätta den som har erhållit mandat i annan valkrets. Det nya namnet utses på gmndval
av de valsedlar som gällde för den som skall ersättas när denne tilldelades plals
i ordningen. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på valsedeln,
givetvis med bortseende från namnen på dem som redan har tillträtt mandat. Den
som får högsta röstetalet erhåller mandatet. Förslaget ansluter till de
principer som har kommit lill uttryck i 14 kap. 7, 18 och 22 §§ vallagen om
utseende av ersättare för riksdagsledamot, suppleant för landstingsman och
efterträdare för fullmäktig som har avgått före mandatperiodens utgång. Även
här görs en uträkning på grundval av de valsedlar som gällde för
riksdagsledamoten, landstingsmannen eller den fullmäktige då han tilldelades
plats i ordningen. RSV:s förslag innebär vidare att jämförelsetalens storlek
skall avgöra inte bara som nu i vilken valkrets dubbelvald kandidat skall ta
plats utan också i vilken ordning ersättare skall utses till kandidat som
avvecklas i två eller fiera valkretsar.

Förslaget
har vid remissbehandlingen mottagits positivt. Enligt min mening erbjuder det
en lämplig ordning. Framför allt undanröjs den nackdelen att listor som har
samlat förhållandevis få röster blir överrepresenterade. Men förslaget har
också andra fördelar. Enligl gällande regler kan det när kandidat skall
ersättas i fiera valkretsar visa sig att en och samma kandidat står i tur att
erhålla mandat i de valkretsar där avveckling skall ske. Del uppkommer med
andra ord en ny dubbelvalsituation. Den föreslagna metoden utesluter sådana nyadubbelvalsituationer
under avvecklingarnas gång.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:55 18

eftersom
de frånträdda platserna tillsätts en efter en och kandidaterna i det särskilda
fallet hämtas från den avvecklades lista bland dem som inte har tilldelats
mandat.

På
grund av vad jag har anfört förordar jag att nya regler för avveckling av dubbelvalsitualioner
skall införas i enlighet med riksskatteverkets principförslag. Reglerna bör
tas in i 14 kap. 10 § tredje stycket och 16 § vallagen. I samband därmed bör
mindre redaktionella jämkningar göras i 14 kap. 7, 18 och 19§§.

Den
inledande föreskriften i 14 kap. 10 § tredje stycket, som avser riksdagsval
och som innebär att den dubbelvalde skall tillträda mandat i den valkrets där
hans jämförelsetal är störst, bör behållas oförändrad. Därefter bör föreskrivas
all mandat som han inte tillträder tillfaller den som står främst i den för
honom enligt 7 § bestämda ordningen, dvs. den särskilda ordning som fastställs
för utseende av ersättare för riksdagsledamot, varvid bortses från namn som
redan har valts till ledamot.

Som ett nytt sista led i
14 kap. 10 § tredje stycket bör en ny regel ges för det fall att två eller
flera mandat har frånträtts av en eller fiera kandidater därför atl kandidaterna
har erhållit andra mandat. Regeln bör gå ut på alt de frånträdda mandaten
tillsätts allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §. Denna
lösning innebär en viss vidareutveckling av RSV:s förslag därigenom att den
omfattar - förutom fall när flera kandidater skall ersättas i en valkrets och
när en kandidat skall ersättas i flera valkretsar - även det fallet att flera
kandidater skall ersättas i flera valkretsar.

Även
14 kap. 16 §, som avser landstings- och kommunfullmäktigval, bör inledas med
nuvarande föreskrift om vilket mandat den dubbelvalde skall tillträda. Denna
föreskrift överensstämmer helt med motsvarande regel i 14 kap. 10 § tredje
stycket.

Även
i övrigt bör 16 § i sak ges samma innehåll som 10 i; tredje stycket. Av
redaktionella skäl torde emellertid reglerna få utformas något annorlunda. 1
paragrafen bör vidare tas in en motsvarighet till den särskilda regeln i 14
kap. 22 !; som rör utseende av ersättare för avgången fullmäktig, som var vald
för fiera partier.

De
nya bestämmelserna bör tillämpas också på uppkommande dubbelvalsituationer vid
utseende av kyrkofullmäktige och vid utseende av suppleanter för kommun- och
kyrkofullmäktige. Härför krävs en redaktionell ändring i 14 kap. 19 S- I övrigt
behövs inte några ytterligare lagändringar. 1 48 S lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval
hänvisas nämligen till bl. a. 14 kap. 16 och 19 §§ vallagen.

De
nya bestämmelsema bör träda i kraft den 1 januari 1976.

Som
har nämnts i det föregående har riksdagen under våren 1975 antagit en lag om
ändring i vallagen (prop. 1975:101, KU 1975:19, rskr 1975:227, SFS 1975:474). 1
lagen föreskrivs ändringar i bl.a. 14 kap. 16 och 18 SS. Bestämmelserna i deras
nya lydelse träder i kraft den 1 januari 1977 men skall tillämpas även
dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 19

av
år 1976. De bör nu anpassas lill de regler rörande dubbelvalavveckling som jag
har förordat i det föregående.

Vissa
frågor om ändring i reglerna om utseende av suppleanter har berörts i
betänkandet (SOU 1975:41) Kommunal demokrati (s. 113). Frågorna övervägs f n.
inom RSV som inom kort väntas lägga fram förslag i ämnet. Frågorna bör därför
inte behandlas i förevarande sammanhang.

3
Valsedelsutläggning på postanstalt 3.1 Gällande ordning m. m.

Enligt
6 kap. 9 § vallagen skall i varje lokal där röstning äger rum -således också i
poströstningslokal -genom centrala valmyndighetens försorg tillhandahållas dels
valsedelsblanketter, dels valsedlar som har försetts med parti - och
valbeteckning för parti, som är representerat i riksdagen (partimarkerade
valsedlar).

Vad
gäller vallokal innehåller 9 kap. 6 § vallagen den regeln att det i anslutning till
eller i vallokal skall anordnas lämplig plats där de partier som deltar i valen
kan lägga ut sina valsedlar. Valförrätlaren skall se till att väljarna där har
tillgång till valsedelsblanketter och partimarkerade valsedlar för parti som
är representerat i riksdagen. Någon motsvarande regel som ger parti rält alt
lägga ut valsedlar i anslutning till eller i poströstningslokal innehåller
vallagen inle.

Regeln
i 6 kap. 9 S att partimarkerade valsedlar skall finnas tillgängliga i varje
lokal där röstning äger rum var en nyhet i den nu gällande vallagen och
tillämpades första gången vid 1973 års allmänna val. Inför dessa val anhöll
Kristen Demokratisk Samling (KDS) hos RSV och därefter också hos postverket att
få lägga ut valsedlar på postanstalterna. RSV lämnade framställningen utan
bifall under hänvisning lill 6 kap. 9 § vallagen. Inte heller postverket biföll
framställningen. Anförda besvär till regeringsrätten resp. Kungl. Maj;t ledde
inte till ändring.

Frågan
om en vidgning av valsedelsservicen på postanstalterna har som nämnts
inledningsvis väckts i bl. a. motioner till riksdagen. I motionerna 1974:359
och 1974:922 kritiserades det förhållandel att inte alla partier som deltar i
val får lägga ut sina valsedlar i alla vallokaler. Möjlighet härtill borde
skapas genom ändring i vallagen. I motionen 1974:359 begärdes dessutom att det
tillhandahållande av valsedlar som centrala valmyndigheten skall svara för
beträffande alla lokaler där röstning äger rum skall avse alla partier som har rält
att få partistöd.

1
sitt betänkande (KU 1974:55) hänvisade KU till det då inom RSV pågående
utredningsarbete, som sedermera resulterade i den inledningsvis nämnda
promemorian med förslag till ändringar i valförfarandet. Något initiativ från
riksdagens sida behövdes inte med hänsyn till den pågående översynen och till
behovet av ett samlat ställningstagande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:55 20

3.2
RSV;s promemoria

I
promemorian föreslogs följande. Regeln i 6 kap. 9 § vallagen lämnades oförändrad.
Statsverkets tillhandahållande av valsedlar skulle också fortsättningsvis avse
endast partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna. Däremot skulle parti
som inte var representerat i riksdagen få möjlighet att självt lägga ut partimarkerade
valsedlar på postanstalterna. Ansvaret för att sådana valsedlar lades ut skulle
vila på partierna liksom tillsyn av valsedlarna. En viss tillsyn kunde dock
komma att ligga på postmästaren eller motsvarande bl. a. med hänsyn till
eventuell förekomst av obehörig propaganda.

3.3
Remissbehandlingen av RSV:s promemoria

Flertalet
av de remissinstanser som berörde förslagel ställde sig positiva till del.
Däremot ställde sig länsstyrelsen I Västernorriands län tveksam till förslaget
medan postverket uttalade att det inte kunde ta ställning till förslagel ulan
ytterligare utredning.

1
sitt remissyttrande redovisade postverket utförligt de problem som enligt
verket var förenade med ett utvidgat tillhandahållande av valsedlar på postanstalt.
Inledningsvis anmärkte verket att redan den begränsade utläggning av partimarkerade
valsedlar för riksdagspartierna som förekom vid 1973 års val var förenad med
stora problem när det gällde tillsynen. En efter 1973 års val genomförd
undersökning vid sammanlagt 200 postanstalter gav sålunda vid handen att det
vid 61 av de tillfrågade postanstalterna hade förekommit att oordning
avsiktligt hade skapats bland de ullagda valsedlarna. 1 yttrandet framhölls
vidare att medan utläggningen i vallokal är koncentrerad till en enda dag skulle
enligt förslaget valsedlar finnas tillgängliga på postanstalt under hela
poströstningsperioden samtidigt som den ordinarie verksamheten pågår. Vidare
avser valsedelsutläggningen i vallokal endast det egna valdistriktet medan valsedelsulläggningen
på postanstalt skulle avse hela landet. Eftersom endast partimarkerade
valsedlar skulle få läggas ut på postanstalt fick man räkna med att obehörig
utläggning av namnvalsedlar kunde komma att ske.

Mot
denna bakgrund diskuterade postverket vidare det lämpliga i RSV:s förslag att
postverket fortfarande skulle svara för utläggningen av partimarkerade
valsedlar för riksdagspartierna medan utläggningen av övriga partimarkerade
valsedlar skulle ombesörjas av partierna själva. En sådan ordning skulle kunna
leda till alt alla valsedlar inte fick en likvärdig placering och exponering. Ä
andra sidan kunde postverket inte se några andra lösningar som var invändningsfria.
Om postverket ålades att svara för utläggandet av alla partimarkerade valsedlar
skulle detta medföra stora krav på tillsyn. En fortlöpande tillsyn genom
särskilt avdelad personal skulle behövas vid minst hälften av de ordinarie poslanstalterna
under åtminstone de två sista

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 21

veckorna
av valperioden. Om å andra sidan all utläggning av partimarkerade valsedlar
skulle åvila partierna skulle detla för partierna bli nära nog lika krävande
som alt tillhandahålla valsedlar genom valsedelsutdelare vid poslanstalterna.
Del måsle nämligen förutsättas alt en någorlunda god ordning upprätthålls bland
valsedlarna och all väljarna som regel kan förlila sig på atl del finns
valsedlar tillgängliga när de skall rösta.

Vilken
lösning som än valdes skulle det enligt postverket bli svårt all ge väljarna
vägledande officiell information om valsedelsservicen. I vilken utsträckning de
olika partierna kunde komma att använda sig av möjligheten atl lägga ut partimarkerade
valsedlar på postanslalt var svårt att förutse. En stor del av värdet med denna
service syntes gå förlorad om man inte i den officiella informationen kunde ge
närmare besked. Postverket pekade bl. a. på de svårigheler som är förknippade
med förekomsten av lokala partibeteckningar som många gånger inle är så
vägledande att väljaren därigenom kan avgöra om valsedeln är användbar i hans
kommun eller inle.

1
sitt yttrande berörde postverket slutligen ulrymmesfrågan vid de små och
medelstora poslanstalterna liksom frågan om valsedelsservice vid de tillfälliga
postanstallerna.

3.4
Det fortsatta utredningsarbetet

Som
redan har nämnts inledningsvis uttalades i prop. 1975:27 att frågan om en
utvidgning av valsedelsservicen på poslanslalter borde utredas ytterligare av
RSV i samråd med postverket. Resultatet av det fortsatta utredningsarbetet har
RSV redovisat i den fömt nämnda skrivelsen den 3 september 1975. Till skrivelsen
finns fogad en av postverket upprättad promemoria rörande utökat
tillhandahållande av valsedlar på poslanstalterna. De förslag som RSV:s
skrivelse innehåller har utformats med i huvudsak nämnda promemoria som
utgångspunkt.

3.4.1
Postverkets promemoria

1
promemorian uttalar postverket sammanfattningsvis bl. a. följande.

Från
praktisk synpunkt är det för postverkels del i och för sig möjligt all på alla poslanslalter
tillhandahålla partimarkerade valsedlar för alla partier som ställer upp till
val, även om utrymmesproblem kommer alt uppstå i en del fall. En sådan lösning
fordrar dock garantier för alt postverket i viss omfattning får låna personal
från andra statliga och kommunala organ för uppdraget. Den medför höga
kostnader för tillsyn m. m., minst 5 milj. kr. i personalkostnader i 1975 års
prisnivå. En så omfatlande valsedelsul-läggning blir förmodligen en överservice.
Det ullagda materialet kan vidare bli svåröverblickbart för väljarna. En
begränsning kan därför anses behövlig. Den bör vara knuten lill läll idenfierbara
gränser. En lösning kan vara atl begränsa utläggningen till registrerade
partier i del län eller den kommun

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 22

där
postanstalten är belägen. Personalkostnaderna kan då beräknas bli något lägre,
kanske ca 2-3 milj. kr. i 1975 års prisnivå. - Vid en mera omfattande utläggning
synes böra prövas möjligheten atl tillhandahålla valsedlarna i s. k. dispensers
för att på så vis kunna minska tillsynskostnaderna. - Vilken lösning man än
väljer för en utvidgad valsedelsservice synes den böra få karaktären av en
försöksanordning. - Postverket förutsätts fl ersättning från statsverket för
sina kosinader för tillhandahållandet av valsedlar på postanstallerna.

3.4.2
RSV.s modifierade förslag

Enligl
RSV:s modifierade förslag vidgas statsverkets skyldigheter enligt 6 kap. 9 §
vallagen något. Centrala valmyndigheten skall sålunda se till att del på postanstallerna
finns tillgång till partimarkerade valsedlar för parti som är berättigat lill
partistöd.

Härutöver
föreslår RSV att parti som har fåtl sin partibeteckning registrerad enligt 5
kap. vallagen skall få lägga ut partimarkerade valsedlar på poslanstalterna.
Den begränsningen skall dock gälla atl parti som har fått partibeteckning
registrerad endast för val av landstingsman i viss landstingskommun eller för
val av kommunfullmäktige i viss kommun inle skall få lägga ul partimarkerade
valsedlar på postanslalt som är belägen utanför den landstingskommun resp.
kommun som registreringen avser. Ansvaret för atl valsedlar tillhandahålls
skall åvila partierna. Dessa skall också svara för tillsynen av valsedlarna.
Viss tillsyn bör dock enligl RSV åvila postverkels personal.

Från
postverket har under hand inhämtats att beloppet 2-3 milj. kr. som nämns i
postverkets promemoria täcker både kostnaderna enligl gällande ordning och koslnaderna
för en utvidgning i enlighet med RSV:s modifierade förslag. Den egentliga
merkostnaden för en reform enligt förslaget skulle alltså bli avsevärt lägre.

3.5
Föredraganden

Det
är i törsta hand partiernas sak att se till alt väljarna har tillgång till valsedlar
när röstning sker i vallokal. Del har därför sedan länge funnits en regel som
innebär alt del i anslutning till eller i varje vallokal skall finnas lämplig plals
där de partier som deltar i valen kan lägga ul sina valsedlar (9 kap. 6 §
vallagen). Regeln kompletterades vid vallagens tillkomst år 1972 med en
föreskrift som ålägger valförrätlaren atl se till atl väljarna i vallokalen har
tillgång - fömtom till valsedelsblankeiter - också till par-limarkerad
valsedlar för riksdagspartierna.

Beträffande
röstning på postanslalt har lägel varit elt annat. Någon motsvarighet till
regeln att särskild plats skall finnas för partierna att lägga ul sina
valsedlar har inte funnits. Tvärtom har det ansetts all partierna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 23

inte
har någon rätt att lägga ut sina valsedlar. Däremot infördes år 1972 även för
postanstalternas del regler att det i lokalen skall finnas valsedelsblanketter
och partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna (6 kap. 9 §).

Den
ordning som infördes år 1972 innebär således att väljarna i poströstningslokal
numera har tillgång till - förutom valsedelsblankeiter - partimarkerade
valsedlar för riksdagspartierna men inte för övriga partier. Denna ordning har
kritiserats. Det har ansetts otillfredsställande från väljarnas synpunkt att
de inte har tillgång till alla partiers valsedlar på postanstalterna. Krav på
ändring har framförts i skrivelse från Kristen Demokratisk Samling och i
motioner till 1974 års rikdag (1974:359 och 922).

Mot
denna bakgrund föreslog riksskatteverket (RSV) i en särskild promemoria i
januari 1975 en ordning som innebar att alla partier som inle är representerade
i riksdagen skulle få lägga ut sina valsedlar på postanstalterna. Under
remissbehandlingen av promemorian anförde postverket Invändningar av praktisk
art mot förslaget. Därefter har RSV i samråd med postverket kommil in med ett
nytt modifierat förslag. Det nya förslaget innebär att partier som har låtit
registrera sin partibeteckning skall få rätt att lägga ut partimarkerade
valsedlar. Avser registreringen bara landsiings-eller kommunfullmäktigval
gäller rätten bara på postanslalt inom landstingskommunen eller kommunen.
Förslaget innebär också att skyldigheten för det allmänna att tillhandahålla
valsedlar utsträcks till att omfatta - förutom riksdagspartierna - även övriga
partier som är berättigade till partistöd.

1
samband med tillkomsten av nuvarande ordning framhöll jag bl.a. att det
obestridligen kunde ses som en brist att väljarna vid tidigare val inte hade
kunnat vara säkra på att finna sitt partis valsedlar även på poslanslalter (prop.
1972:105 s. 93). Att servicen i fråga om tillgången på valsedlar begränsades
på det sätt som skedde berodde givetvis av praktiska överväganden. Behovet av
att gå längre bedömdes som förhållandevis begränsat och de praktiska
svårigheterna ansågs betydande. Jag är fortfarande av samma uppfattning.
Emellertid är det otvivelaktigt så alt gällande ordning har uppfattats som
orättvis på sina håll. Vidare har andelen poströstande ökat kraftigt vid de
senaste valen. En fortsatt ökning är sannolik. Mot denna bakgrund anserjag det
motiverat att det nu genomförs en viss förbättring av den service som erbjuds
de väljare som röstar på postanstalt.

När
det gäller att utforma en ändrad ordning kan man inte bortse från de praktiska
problem som postverket har pekat på. Redan de regler som infördesår 1973
medförde sålunda problem med tillsynen. Det måste givetvis antas att dessa
svårigheter skulle bli mer kännbara om varje parti som deltar i valen fick rätt
att lägga ut sina valsedlar på postanstalter över hela riket. En sådan rätt
skulle dessutom göra det mycket svårl att på förhand uppskatta ens det
ungefärliga antalet valsedelstyper som skulle komma att läggas ut. Slutligen
måste självfallet kostnadssynpunkten beaktas.

Mot
den angivna bakgrunden är det påkallat att, åtminstone till dess vidare
erfarenheter har vunnits, gå försiktigt fram när det gäller att ändra

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:55 24

nu
gällande regler. Enligt min mening innefattar RSV:s modifierade förslag en
lämplig lösning. Parti, som har låtit registrera sin partibeteckning, bör alltså
få rält att lägga ut partimarkerade valsedlar på de postanstalter där röstning
anordnas. Som RSV har föreslagit bör den begränsningen gälla att parti som har
fått sin partibeteckning registrerad endast för val av landstingsmän eller för
val av kommunfullmäktige inte får lägga ut valsedlar på postanstalt som är
belägen utanför den ifrågavarande landstingskommunen eller kommunen. Något
skäl att ge partier som enligt 6 kap. 9 § får sina valsedlar utlagda genom det
allmännas försorg den nu berörda rätten att lägga ut valsedlar torde inte
föreligga. Även i det avseendet bör alltså en begränsning göras.

Den
föreskrift som behövs bör tas upp i 10 kap. som en särskild paragraf, benämnd 5a§.
Den bör utformas med 9 kap. 6 § som förebild. Det bör alltså föreskrivas att
det i anslutning till lokal där poströstning äger rum eller i sådan lokal skall
anordnas lämplig plats där parti som jag har nämnt i det föregående kan lägga
ut partimarkerade valsedlar.

RSV
har som nämnts också föreslagit den vidgningen av skyldigheten för det allmänna
alt i lokal där röstning äger rum, alltså inte bara poslröst-ningslokal,
tillhandahålla partimarkerade valsedlar till att avse - förutom
riksdagspartiernas valsedlar-också valsedlar för annat parti som är berättigat till
partistöd. Också detta förslag bör enligt min mening genomföras även om det med
de röstsiffror som gällde vid 1973 års val inte skulle få någon omedelbar
praktisk effekt. Förslaget förutsätter ändringar i 6 kap. 9 § och 9 kap. 6§.

4
Ändring i lagen om kyrkofullmäktigval

I
anslutning lill sin behandling av prop. 1975:27 med förslag till lag om ändring
i vallagen, m. m. tog KU upp frågan om röstsammanräkningens offentlighet (KU
1975:18 s. 16). Utskottet konstaterade därvid att gällande bestämmelser i denna
del innebär att den preliminära röstsammanräkningen i vallokalen skall vara
offentlig. För undvikande av varje missförstånd i denna del förordade utskottet
att en uttrycklig bestämmelse om den preliminära röstsammanräkningens
offentlighet togs in i 13 kap. 1 ij vallagen. Riksdagen beslöt i enlighet med
utskottets förslag och lagändringen har genomförts (SFS 1975:310).

På grund av hänvisningar till
vallagen i 41 tj andra stycket lagen om kyrkofullmäktigval är vallagens
bestämmelserom den preliminära sammanräkningen i väsentliga delar lillämpliga
också på kyrkofullmäktigvalen. Någon hänvisning sker dock inte till 13 kap. 1
§ vallagen. I stället återfinns motsvarande regler i 41 § första stycket lagen
om kyrkofullmäktigval. Den uttryckliga regeln i 13 kap. I § vallagen om
röstsammanräkningens offentlighet avser således enligt ordalagen inte kyrkofullmäktigvalen.
Jag föreslår därför att 41 § första stycket lagen om kyrkofullmäktigval ändras
så att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:55 25

det
klart framgår att den preliminära sammanräkningen är offentlig också vid dessa
val.

5 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
antaga inom justitiedepartemenlet upprättade förslag till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1975:474) om ändring i
vallagen (1972:620),

3. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar i 6 dokument.

  1. Bet. 1993/94:KU12 Vissa ändringar i vallagen i texten
  2. Bet. 1979/80:KU43 med anledning av motioner i vissa vallagsfrågor m. m. s. 9 i texten
  3. Bet. 1978/79:KU31 med anledning av propositionen 1978/79:171 om ändring i vallagen (1972:620) m. m. jämte motioner s. 7 · s. 12 i texten
  4. Rskr. 1975/76:77 i texten
  5. Bet. 1975/76:KU24 Med anledning av propositionen 1975/76:55 om ändring i vallagen (1972:620) m. m. jämte motioner s. 1 · s. 5 i texten

Visa alla 6