om Sveriges anslntning till konvention angående uppättande av ett europeiskt rymdorgan, m.m.
47 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 40 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:58, om Sveriges anslntning till konvention angående uppättande av ett europeiskt rymdorgan, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76: 58 Regeringens proposition
1975/76: 58
om
Sveriges anslatning till konvention angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan,
m. m.;
beslutad
den 23 oktober 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
G.
E. STRÄNG
HANS
GUSTAFSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I proposilionen
föreslås att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till en konvention
angående upprättande av elt europeiskt rymdorgan (ESA). Denna konvention avses
ersätta den konvention för upprättande av Organisationen för europeisk
rymdforskning (ESRO), som Sverige undertecknade år 1962 och som trädde i kraft
år 1964. Anslutningen till den nya konvenlionen innebär inle några förändringar
i Sveriges dellagande i de samarbetsprogram på rymdområdet som tidigare har
godkänts av riksdagen.
Vidare
föreslås en av godkännandet betingad ändring i lagen (1966: 664) med vissa
bestämmelser om immunitet och privilegier.
1
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 58
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76: 58
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestänunelser om immunitet och
privilegier
Härigenom föreskrives att
3 § lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 § 2
Nuvarande lydelse
Utan
hinder av bestämmelse i annan författning åtnjuta följande intemationella
organisationer im-mimitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga
eller avtal som är i kraft i förhållande tUl Sverige
1. Förenta Nationerna,
2. till Förenta Nationerna anknutna fackorgan,
3. Europarådet,
4. rådet för samarbete på tullområdet,
5. internationella atomenergi-organet,
6. Europeiska frihandelssammanslutningen,
7. organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling,
8. organisationen för europeisk rymdforskning,
9. den internationella domstolen,
10. den europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna,
11. internationella centralorganet för biläggandet av
investerings-tvister,
12. Asiatiska utvecklingsbanken,
13. intemationella telesatellitorganisationen Intelsat,
14. Afrikanska utvecklingsfonden,
15. internationella oljeskadefonden.
Föreslagen lydelse
Utan
hinder av bestämmelse i annan författning åtnjuta följande intemationella
organisationer immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga
eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige
1. Förenta Nationerna,
2. till Förenta Nationema anknutna fackorgan,
3. Europarådet,
4. rådet för samarbete på tullområdet,
5. internationella atomenergiorganet,
6. Europeiska frihandelssammanslutningen,
7. organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling,
8. europeiska rymdorganet,
9. den internationella domstolen,
10. den europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna,
11. internationella centralorganet för biläggandet av
investerings-tvister,
12. Asiatiska utvecklingsbanken,
13. intemationella telesatellitorganisationen Intelsat,
14. Afrikanska utvecklingsfonden,
15. internationella oljeskadefonden,
opaginerad Kontrollera mot PDF
>
Lagen omtryckt 1973: 1204.
Senaste lydelse 1975: 61 (jfr 1975: 820).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
16. den europeiska organisationen för astronomisk
forskning rörande södra stjärnhimlen,
17. det europeiska centret för medellånga
väderprognoser.
Föreslagen lydelse
16. den europeiska organisationen för astronomisk
forskning rörande södra stjärnhimlen,
17. det europeiska centret för medellånga
väderprognoser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag trader i kraft den dag regeringen bestämmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:58
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-10-23
Närvarande:
statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande:
statsrådet Guslafsson
Proposition
om Sveriges anslutning till konvention angående upprättande av ett europeiskt
rymdorgan, m. m.
1
Inledning
Europeiskt
rymdforskningssamarbete inleddes i början av 1960-talet. Vid en konferens i
Paris år 1962 undertecknades av nio europeiska länder, däribland Sverige, en
konvention angående upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning (European
Space Research Organisation, ESRO). Konventionen trädde i kraft år 1964. Något
innan ESRO bildades hade en annan organisation, den europeiska organisationen
för utveckling av bärraketer (European Launcher Development Organisation, ELDO),
bildats. Sverige deltar inte i denna organisation.
Ända
sedan den senare delen av 1960-lalet har det europeiska rymdsamarbetet varit
föremål för en fortlöpande omprövning. Förhandlingama om detta har främst
förts inom den europeiska rymdkonferensen (European Space Conférence, ESC), ett
samrådsorgan på ministernivå i vars arbete Sverige har deltagit. En närmare
redogörelse för dessa förhandlingar har tidigare lämnats i prop. 1972: 48, prop.
1973: 1 (bil. 15 s. 97) och prop. 1974: 1 (bil. 15 s. 161).
Överläggningar
inom ESC förde lill enighet om att ett nytt europeiskt rymdorgan (European Space
Agency, ESA) skulle bildas. Till ESA skulle ESRO:s tillgångar och program föras
över. ELDO skulle läggas ned och vissa av dess tillgångar föras över lill ESA.
En samordning skulle ske mellan nationella rymdprogram och de gemensamma
europeiska rymdprogrammen.
Den
30 maj 1975 undertecknades konventionen angående upprättande av elt europeiskt
rymdorgan av ombud för regeringama i Bei-
Prop. 1975/76:58 5
gien,
Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbritannien,
Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Konventionen bör fogas tUl
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga. Konventionen träder i kraft
när den har ratificerats av nyss nämnda stater. Sanuna dag upphör konventionen
om upprättande av ESRO att gälla.
2
Konventionen angående upprättande av Organisationen för euro peisk
rymdforskning (ESRO)
Konventionen
angående upprättande av ESRO omfattar en inledning jämte 24 artiklar. Till
konventionen finns fogade två protokoll, ett rörande finansiella bestämmelser
samt etl om medelsbehovet under organisationens första åtta år. En närmare
redogörelse för konventionens innehåll lämnades i prop. 1962: 85. 1 samband med
att ESRO:s första verksamhetsperiod utgick år 1972 utarbetades förslag lill
vissa revideringar av konventionen och det till denna fogade
finansprotokollet. En närmare redogörelse för dessa förslag har lämnats i prop.
1972: 48 (s. 10). Trots att dessa förslag aldrig formellt infördes i konvenlionen
har de i realiteten i huvudsak tillämpats under organisationens senaste
treåriga verksamhetsperiod. De har också utgjort gmnden för arbetet med ESA-konventionen.
De tillämpningsprojekt som till följd av detta, utan att vara omnämnda i
konventionstexten, har bedrivits av organisationen har gmndats på särskilda
avtal som har godkänts av de deltagande statema.
1
fråga om privilegier och immunitet för ESRO, medlemsstatemas representanter och
personer i organisationens tjänst finns bestämmelser i etl av medlemsstaterna
särskilt upprättat prolokoll.
3
Konventionen angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan (ESA)
Konventionen
angående upprättande av ESA omfattar en inledning jämte 26 artiklar. Till
konventionen har fogats fem bilagor, en om privilegier och immunitet, en om
finansiella bestämmelser, en om fakultativa program, en om
internationalisering av nationella program och en om industripolitik.
I
konventionens artikel 1 anges villkoren för medlemskap i och sätet för ESA, i
artiklarna IIV anges organets syfte och verksamhet och i artiklarna VI IX den
policy som organet skall tillämpa vid genomförandet av verksamheten.
Artiklarna X XV
innehåller bestämmelser om organets intema
institutionella förhållanden och artiklarna XVI XXVI innehåller
beslänmielser om tillämpning av konventionen, så-
Prop. 1975/76: 58 6
som
förfarandet vid tvister, ratifikation, ikraftträdande och medlemmars till- och
frånträde.
I
det följande anges det huvudsakliga innehållet i konventionen och de fem
bilagorna.
Inledning
och upprättande av ESA
1
inledningen till konventionen framhåller de lill konvenlionen anslutna
staterna att de resurser som erfordras för verksamheten inom rymdområdet är av
en storleksordning som går utöver de enskilda staternas förmåga. De önskar
därför vidareutveckla och stärka det europeiska samarbetet för fredliga
ändamål inom rymdforskning och rymdteknologi och dessas rymdtillämpning. De
vill i detta syfte upprätta en enda europeisk rymdorganisation för att öka
effektiviteten av de samlade europeiska rymdansträngningarna genom en bättre användning
av de resurser som f. n. ägnas rymden och för att formulera ett gemensamt
europeiskt rymdprogram för uteslutande fredligt ändamål.
I
artikel I förklaras ESA vara upprättat och anges att medlemmar i ESA är de
stater som har ratificerat konventionen före dess ikraftträdande eller
därefter anslutit sig till denna. De med medlemskapet förknippade ekonomiska
skyldigheterna anges liksom att ESA:s säte förläggs till Parisområdet.
Syfte
och verksamhet
I
artikel II föreskrivs att ESA skall ha till syfte att för
uteslutande fredligt ändamål sörja för och främja samarbete mellan europeiska
stater inom rymdforskning och rymdteknologi och dessas rymdtillämpning, i
syfte att använda dem för vetenskapliga ändamål och för operativa rymdtillämpningssystem.
Detta skall ske genom att ESA utarbetar och genomför dels en långfristig
europeisk rymdpolilik, dels en för sina program ägnad industripolitik samt
lämnar medlemsstatema rekommendationer inom dessa områden. Vidare skall ESA
utarbeta och genomföra verksamheter och program på rymdområdet och samordna
det europeiska rymdprogrammet med de nationella programmen.
Artikel
III ger vissa riktlinjer för hur informationer och data skall hanteras inom ESA
och vilka rättigheter som tillkommer ESA och medlemsstaterna i förhållande till
resultaten av verksamheten. Huvudregeln är att medlemsstatema och ESA skall
underlätta utbyte av vetenskapliga och tekniska informationer samt säkerslälla
atl de vetenskapliga resultaten publiceras eller på annat sätt blir brett
tillgängliga. En medlemsstat skall dock inte behöva lämna ut information som
har erhållits utanför ESA om detta skulle stå i strid med säkerhelsin-tressen
eller överenskommelser med tredje part eller med villkor som har ställts upp i
samband med att information gavs. De uppfinningar
Prop. 1975/76: 58 7
och
tekniska data som ESA har äganderätten till får utan avgift utnyttjas av
medlemsstaterna och av fysiska och juridiska personer under dessas
jurisdiktion.
Enligt artikel IV åligger
det medlemsstatema att underlätta utbyte av personer med verksamhet inom ESA:s
område under fömtsättning att detta är förenligt med tillämpningen av
medlemsstatemas lagar och föreskrifter angående inresa, uppehåll och utresa.
I artikel V stadgas all ESÄ:s
verksamhet skall omfatta en obligatorisk del, vari alla medlemsstater deltar,
och en frivillig del, vari de medlemsstater deltar som är intresserade. Den
obligatoriska delen skall omfatta gmndläggande verksamheter såsom utbildning,
dokumentation och studium av framtida projekt, utarbetande och genomförande av
ett vetenskapligt program omfattande satelliter och andra rymdsyslem, insamling
och spridning av information till medlemsstaterna samt regelbunden kontakt med
avnämare av rymdteknik. Den frivilliga delen kan omfatta program för utveckling
och uppskjutning m. m. av satelliter samt program för utveckling och drift m. m.
av uppskjutningsanordningar och rymdtransportsystem. ESA kan också bedriva
operativ verksamhet inom området för rymdtillämpningar på de villkor som särskilt
bestäms. Kostnadema för sådan operativ verksamhet skall bestridas av de berörda
avnämarna.
Genomförande
av verksamheten
ESA
skall enligl artikel VI upprätthålla den intema kapacitet som är nödvändig
för genomförandet av sina uppgifter. Medlemsstatema och ESA skall därvid
eftersträva atl på bästa sätt och i första hand utnyttja redan existerande
anläggningar antingen de är nationella eller drivs av ESA. De skall
följaktligen inte inrätta nya anläggningar eller tjänster ulan alt först ha
undersökt möjligheterna alt utnyttja redan existerande resurser.
Artikel VII anger
riktlinjer för ESA:s industripolitik. Den skall tillgodose kraven från
programmen på ett från kostnadssynpunkt effektivt sätt, bl. a. genom alt
tillgodogöra sig fördelarna av fri konkurrens vid anbudsgivning, utom då detta
är oförenligt med andra mål för industripolitiken. Vidare skall den förbättra
den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft i världen samt säkerställa att
alla medlemsstater deltar på ett rättvist sätt med hänsyn till deras
finansiella bidrag vid genomförandet av det gemensamma europeiska
rymdprogrammet. I den utsträckning det är förenligt med bestämmelserna i
artikel VI skall ESA för genomförandet av programmen utnyttja
utomstående entreprenörer.
I artikd VIH föreskrivs
att ESA i största möjliga utsträckning vid genomförandet av sina program skall
utnyttja de bärraketer och andra rymdtransporlsystem som har utvecklats
antingen av ESA, av en med-
Prop. 1975/76:58 8
lemsstat
eller med betydande bidrag från ESA, om detta inte innebär oskäliga nackdelar.
Artikel
IX stadgar att en medlemsstat skall ha rätt att på
egen bekostnad utnyttja ESÄ:s anläggningar, under fömtsättning att detta inte
inkräktar på ESÄ:s egen verksamhet. På samma villkor kan medlemsstater medges
att utnyttja andra av ESA:s resurser. Produkter som har utvecklats inom ett
program skall på begäran till skäligt pris tillhandahållas en medlemsstat som
har deltagit i finansieringen av programmet.
Institutionella
bestämmelser
I
artikel X stadgas att ESÄ:s organ är rådet och
generaldirektören, biträdd av personal.
Artikel
XI innehåller bestämmelser om rådet. Detta
sammanträder när så behövs antingen på delegat- eller på ministernivå. Varje
medlemsstat har en röst. Rådet väljer för en tid av två år ordförande och vice
ordförande samt elt presidiimi. Vart tredje år fastställer rådet genom
enhälligt beslut av alla medlemsstater budget för ESÄ:s gmndprogram och
vetenskapliga program för den kommande femårsperioden. Med två tredjedels
majoritet av alla medlemsstater beslutar rådet om bl. a. antagande av ESÄ:s
årliga budgetar, övriga finansiella bestämmelser, upprättandet av och
fastställandet av bestämmelser för underkommitléer och lill medlemsstaterna
riktade rekommendationer. Enkel majoritet av samtliga medlemsstater krävs bl.
a. för antagandet av nya program.
Artikel
XII innehåller bestämmelser om generaldirektören och personalen.
Generaldirektören är ESÄ:s högste verkställande tjänsteman och dess legale
företrädare. Han avger en årlig rapport till rådet vilken offentliggörs.
Generaldirektören och högre befattningshavare anställs och entledigas av rådet
med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater. Övrig personal anställs
och entledigas av generaldirektören. Generaldirektörens och personalens
skyldigheter gentemot ESA skall vara av uteslutande intemationell karaktär och
de får därför varken begära eller mottaga instmktioner från någon regering
eller från någon myndighet som står utanför ESA.
Vissa
bestämmelser om medlemsstatemas finansiella bidrag lämnas i artikel XIII.
Bidragsskala för de olika medlemsstatemas bidrag till ESA:s gmndprogram och
vetenskapliga program fastställs av rådet antingen i samband med
fastställandet av ESÄ:s femårsbudget med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater eller enhälligt av alla medlemsstater vid annan tidpunkt.
Bidragsskalan skall fastställas på gmndval av varje medlemsstats
genomsnittliga nationalinkomst under de tre senaste år för vilka statistik
finns tillgänglig med vissa möjligheter till jämkning. På samma grand skall bidragsskaloma
till ESA:s frivilliga
Prop. 1975/76: 58 9
program
baseras såvida inte samtiiga i ett program deltagande stater beslutar aimat. Bidragsskaloma
revideras samtidigt som bidragsskalan till ESÄ:s gmndprogram och vetenskapliga
program. En medlemsstat som inte har varit medlem i ESRO eller ELDO måste
utöver sina bidrag erlägga ett särskilt bidrag, som på gmndval av värdet av ESA:s
tillgångar fastställs av rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater.
I
artikel XIV stadgas att ESA kan efter enhälligt beslut i rådet av alla
medlemsstater samarbeta med andra intemationella organisationer och
institutioner och med regeringar, organisationer och institutioner i icke
medlemsstater och ingå avtal med dem för detta ändamål. Rådet fastställer med
två tredjedels majoritet av alla berörda medlemsstater de närmare villkoren för
sådant samarbete.
Artikel
XV stadgar att ESA skall utgöra en juridisk person
samt att ESA, dess personal och sakkunniga liksom dess medlemsstaters företrädare
skall ha viss juridisk status och åtnjuta vissa privilegier enligt vad som
anges i bilaga I. Avtal angående ESÄ:s säte och anläggningar skall ingås mellan
ESA och av anläggningarna berörda medlemsstater.
Allmänna
bestämmelser
Rådet
kan enligt artikel XVI förorda ändring av konventionen och dess bilaga I. Sådan
ändring träder i kraft 30 dagar efter det att samtiiga medlemsstater lämnat
sitt skriftliga medgivande. Rådet kan genom enhäUigt beslut av samtliga medlemsstater
ändra övriga bUagor i konventionen under fömtsättning att ändringen inte
strider mot konventionen.
Enligt
artikel XVII skall varje tvist mellan två eller flera medlemsstater eller
medlemsstat och ESA rörande tolknmgen eller tiUämpningen av konventionen eller
dess bilagor liksom vissa i bUaga I specificerade tvister, vUka inte har kimnat
biläggas av rådet, hänskjutas tiU skUjedom på begäran av part i tvisten.
Skiljedomstolen skall bestå av tre medlemmar. Vardera parten i tvisten utser en
skiljedomare och dessa skUjedomare utser den tredje som skall vara ordförande i
skiljedomstolen.
Medlemsstat
som har underlåtit att uppfylla sina förpliktelser kan enligt artikel XVIII
uteslutas ur rymdorganet genom beslut av rådet med två tredjedels majoritet av
alla medlemsstater.
I
artikel XIX stadgas alt ESA den dag konventionen träder i kraft skall överta
samtliga rättigheter och skyldigheter från ESRO och ELDO.
I
artiklarna XX och XXI stadgas att konventionen hålls öppen för
undertecknande av de stater som är medlemmar i ESC. Konvenlionen skall träda i
kraft då de stater som är medlemmar i ESRO eller ELDO har ratificerat den.
Samtidigt upphör konvenlionema om upprättande av ESRO och ELDO att gäUa.
Prop. 1975/76: 58 10
Efler
det att konventionen har trätt i kraft kan stater eiUigt artikel XXII ansluta
sig tiU den efter enhäUigt beslut i rådet av samtliga medlemsstater.
Ratifikations- och anslutningsinstmment
skall deponeras hos franska regeringen. EnUgt bestämmelse i artikel XXIII skall
franska regeringen underrätta alla de stater som urspmngligen har underskrivit
konventionen eller senare har anslutit sig om dagen för deposition av ratifikations-
eller anslutningsinstrument, dagen för konventionens ikraftträdande och dagen
för ändringar av konventionen samt medlemsstats uppsägning av konventionen.
Uppsägning av konventionen kan enligt artikel XXIV ske tidigast sex år efter
det att den har trätt i kraft. Även efler det att uppsägningen har trätt i
kraft kan vissa ekonomiska förpliktelser åvUa medlemsstaten avseende dels
tidigare godkända avtalsbe-myndiganden, dels ESÄ:s egendom på medlemsstatens
territorium.
1
artikel XXV stadgas vidare att ESA skall upplösas om det vid någon
tidpunkt har mindre än fem medlemsstater. Det kan också upplösas vid vilken
tidpunkt som helst genom överenskommelse mellan medlemsstaterna.
I artikel XXVI slutligen stadgas att konvenlionen skaU efter det att den trätt i
kraft registreras hos Förenta Nationemas sekretariat i enlighet med artUcel
102 i Förenta Nationernas stadga.
Bilagor
Innehållet
i de fem bilagor som har fogats tUl konventionen kan sammanfallas på följande
sätt.
Bilaga I innehåller
bestämmelser om privilegier och immunitet för ESA, medlemsstaternas företrädare
och organisationens anställda och sakkunniga. ESA:s fastigheter, lokaler och
arkiv skall vara okränkbara. ESA skall åtnjuta immunitet mot rättsliga och exekutiva
åtgärder och dess egendom och inkomster skall vara befriade från skatter,
tullar o. d. Vissa undanlag finns dock från dessa regler. Medlemsstaternas företrädare
skall vid fullgörandet av sina uppgifter inom ESA åtnjuta privilegier och
immunitet i vissa närmare angivna hänseenden. Delta gäller också ESÄ:s
generaldirektör och anställda. Omfattningen av dessa förmåner stämmer överens
med vad som är bmkligt i fråga om andra internationella organisationer av
motsvarande slag. Det uttalas att privilegierna och immuniteten har tillkommit
uteslutande för alt säkerställa ESA:s obehindrade verksamhet samt fullständigt
oberoende för medlemsstaternas företrädare och ESA:s personal. Därför skall
immuniteten hävas i alla de fall då dess bibehållande skulle hindra att
rättvisa släpas och då den kan avstås utan förfång för ESA:s intressen.
Bilaga II innehåUer
finansiella bestämmelser. Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Före ingången av
varje räkenskapsår skall rådet godkänna en allmän budget och en budget för
varje program. Utgifterna för
Prop.
1975/76: 58 H
verksamheten
täcks genom bidrag enligt en bidragsskala som faststäUs av rådet antingen vart
tredje år i samband med fastställandet av femårsbudget eller när en ny stat
ansluter sig tUl konventionen eller när rådet enhälligt så beslutar. Genom
enhälligt beslut kan rådet anta en annan definition av organisationens
kontoenhet. Revision utförs av en särskilt tillsatt revisionskommission.
Bilaga
III innehåller bestämmelser om de frivUliga programmen. Där ges regler för hur
sådana program skall sättas igång och under vUka villkor som enskUda stater kan
tUl- eller frånträda ett sådant program. I regel är det bara när den beräknade
kostnaden överskrids med mer än 20 % som en deltagande stat kan frånträda ett
program. Äganderätten till de föremål och de anläggningar som har bekostats
inom ett program tillkommer ESA för de deltagande statemas räkning.
I
bilaga IV lämnas föreskrifter om internationalisering av
nationella program. Huvudsyftet med dessa föreskrifter är att åstadkomma att
varje medlemsstat skaU erbjuda andra medlemsstater möjlighet att inom ramen för
ESA:s verksamhet deltaga i varje nytt civUl rymdprojekt som den ämnar
genomföra antingen ensam eller i samarbete med annan medlemsstat. Medlemsstatema
skall också göra sitt bästa för att säkerstäUa att de bilaterala eller
multilaterala rymdobjekt som de genomför i samarbete med icke medlemsstater
inte inverkar menligt på ESä:s vetenskapliga,
ekonomiska eller industrieUa syften.
I
bilaga V ges vissa riktlinjer för genomförandet av ESÄ:s industri-poUtik.
Allmänt gäller att ESA vid utläggning av kontrakt skall ge företräde åt
medlemsstatemas industrier och organisationer. Inom varje frivUligt program
skall dock särskUt företräde lämnas åt de deltagande staternas industrier och
organisationer. Vid fördelning av kontrakt mellan medlemsstatema skall ESA
sträva efter atl värdet av kontrakten blir proportionellt mot de bidrag som de
olika statema lämnar tUl ESA. Vid de formella granskningar av den geografiska
fördelningen av alla kontrakt som skall göras vart tredje år får
kontraktsandelen för varje enskild stat inte understiga 80 % av resp.
bidragsandel.
4
Skillnader mellan konventionerna angående ESA och ESRO
De
viktigaste skiUnadema mellan ESA- och ESRO-konventionema betingas av att ESA
jämfört med ESRO har fått vidgade uppgifter. ESA skall arbeta för en långsiktig
europeisk rymdpolitik och för att samordna och på sikt integrera de nationella
rymdprogrammen med det europeiska rymdprogrammet. ESA skall vidare arbeta för
en för medlemsstatema enhetlig industripolitik på rymdområdet. Ytterligare en
viktig skUlnad är den uppgift som ESA har övertagit från ELDO, nämligen att
utveckla och driva uppskjutningsanordningar och rymdtransporlsystem.
Prop. 1975/76: 58 12
En
uppdelning har i ESA-konventionen gjorts av verksamheten i en obligatorisk och
en frivUlig del. Dessutom har ESA givits möjlighet att bedriva operativ
verksamhet som bekostas av avnämama. Möjligheten att driva tUlämpningsprojekt
infördes som tidigare har nämnts redan år 1972. önskan att genom samordning av ESA:s
och medlemsstatemas resurser uppnå största möjliga fördel för medlemsstaterna
och deras industrier kommer tiU uttryck i artiklama VI IX och
bUagoma III V som behandlar ESA:s industripolitik, utnyttjandet av ESÄ:s och medlemsstatemas
resurser samt genomförandet av friviUiga program.
Vissa
ändringar har också gjorts i de finansiella bestämmelsema. De stater som
underlåter alt betala sina bidrag kommer enligt ESA-konventionen att snabbare
förlora sin rösträtt i olika organ. I bUaga II har
vidare den ändringen införts att särskUda budgetar skall göras upp för varje
enskilt program. Varje stat skaU alltid erlägga bidrag i sin egen valuta.
Möjlighet att ändra definitionen av organisationens kontoenhet har också
införts. Organisationen avser f. ö. att utnyttja denna möjlighet för att anta
de europeiska gemenskapernas (EG) kontoenhet som sin egen.
Bestämmelsema
om lösandet av tvister har ändrats. Enligt ESA-konventionen skall tvist hänskjutas
tUl en särskUt tUlsatt skUjedomstol och ej som tidigare gå tUl intemationella
domstolen. Slutligen har en bilaga om privUegier och immunitet tagits in i
konventionen. Tidigare skedde hänvisning till ett av medlemsstatema upprättat protokoU.
5
Lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier
Enligt
lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privUegier åtnjuter
där särskUt angivna internationella organisationer den immunitet och de privUegier
som har bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till
Sverige. Beträffande vissa organisationer är också medlemsslalemas
representanter och personer med tjänst hos eller uppdrag av sådan organisation
berättigade tUl immunitet och privUegier.
Bland
de särskilt angivna organisationema återfinns ESRO. Också personer i denna
organisations tjänst (generaldirektör, personal och sakkunniga) samt
medlemsstaternas representanter åtnjuter immunitet och privilegier. Den närmare
innebörden av förmånema framgår av protokollet rörande privilegier och
immunitet för ESRO, vUket undertecknades av Sverige den 31 oktober 1963.
Riksdagen har godkänt protokoUet (prop. 1963: 202, UU 1963:11, rskr 1963:
423).
Bestämmelsema
i protokollet har huvudsakligen oförändrade förts över tUl bilaga I tiU ESA-konventionen.
Prop.
1975/76: 58 13
6
Föredraganden
Rymdtekniken
har utvecklats snabbt under 1960- och 1970-talen. Allt större och mer komplexa utmstningar
har kunnat placeras i satellitbana eller skjutas ut i rymden. Den rymdtekniska
utvecklingen har verksamt bidragit tUl utvecklingen inom annan teknik,
exempelvis materialteknik, halvledarteknik, tUlförlitlighetsteknik och reglerteknik.
Urspmngligen användes den
fredligt inriktade rymdtekniken endast för forskningsändamål. I takt med utvecklingen
utökades användningsområdena. Numera finns det praktiskt användbara och
betydelsefulla rymdtekniska tUlämpningar inom områdena telekommunikationer, navigation,
meteorologi och fjärranalys. Som exempel kan nämnas att en avsevärd del av de
telefonsamtal som utväxlas mellan Europa och Nordamerika nu överförs via telesatellil.
Inom en nära framtid kan rymdtekniken också vinna praktisk tUlämpning för
radio- och TV-sänd-ningar direkl från satellit tUl mottagare i hemmen.
Sverige har deltagit i det
europeiska samarbetet avseende rymdforskning och rymdtUlämpningar från dess
början. Ar 1962 undertecknade Sverige konventionen angående upprättande av
Organisationen för europeisk rymdforskning (ESRO), vUken ratificerades år 1964
(prop. 1962: 85, SU 1962: 75 och UU 1962: 2, rskr 1962:195 och rskr 1962: 232, prop.
1964:69 s. 56, SU 1964:109, rskr 1964:247). Sveriges deltagande motiverades
dels av önskan att låta svenska vetenskapsmän delta i utforskandet av rymden
och utnyttja de fördelar som rymdtekniken erbjöd, dels av strävan att ge
svensk industri möjligheter att delta i det rymdtekniska utvecklingsarbetet och
därmed stärka sin intemationella konkurrenskraft.
Alltsedan
senare delen av 1960-talet har man diskuterat formerna för det europeiska
rymdsamarbetet inom den europeiska rymdkonfe-rensen (ESC). I början av år 1975
nåddes enighet om att ersätta ESRO med ell nytt organ (ESA) med, jämfört med ESRO,
vidgade uppgifter. Den 30 maj 1975 undertecknades konventionen om upprättande
av ESA av tio europeiska länder, däribland Sverige. Konventionen träder i kraft
när den har ratificerats av dessa länder. Samtidigt upphör konventionen om
upprättande av ESRO att gäUa.
Formellt
sett irmebär bUdandet av ESA att ESRO slås samman med organisationen för
utveckling av bärraketer (ELDO). Sakligt sett innebär det dock inga större
förändringar i den verksamhet som ESRO har bedrivit under de senaste åren.
Sveriges dellagande i de fem tUlämpningsprojekt som tidigare har redovisats
för riksdagen (prop. 1975:1 bU. 15 s. 164166) förändras inte.
Konventionen
om upprättande av ESA innebär jämfört med nuvarande förhållanden en starkare
betoning av vikten av att genom samordning av ESA:s och medlemsstatemas
resurser uppnå största möj-
Prop. 1975/76: 58 14
liga
fördel för medlemsstatema och deras industrier. En av organets uppgifter är
sålunda atl samordna de nationella rymdprogrammen och på sikt integrera dessa i
det europeiska rymdprogrammet. Befintliga resurser i medlemsländerna skall
utnyttjas i största möjliga utsträckning. ESA har också getts möjlighet att
bedriva operativ verksamhet som bekostas av avnämama.
ESA-konventionen
ger en ökad tyngd åt rymdteknikens industripolitiska aspekter och ger bättre
möjligheter att praktiskt tiUämpa rymdtekniken. Samtidigt säkerställer den att
svenska vetenskapsmän får delta i det fortsatta utforskandet av rymden. Jag
förordar att Sveriges anslutning tUl konventionen om upprättande av ESA godkännes.
Ansluter
sig Sverige till ESA-konventionen måste vissa lagstiftningsåtgärder vidtas. I
lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier
föreskrivs att ESRO åtnjuter immunitet och privilegier enligt vad som har bestämts
i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande lUl Sverige. Ett sådant avtal
mellan medlemsstatema i ESRO har godkänts av riksdagen. Bestämmelser om
privilegier och immunitet finns intagna i bilaga tUl ESA-konventionen och ingår
som en del av denna. De stämmer i huvudsak överens med de bestämmelser som nu
finns för ESRO. Den bestämmelse i lagen som gäller ESRO bör nu upphöra atl
gälla. I stället bör ESA komma i åtnjutande av immunitet och privilegier enligt
konventionen. Lagändringen bör träda i kraft när ESA-konventionen blir bindande
för Sverige. Det bör därför ankomma på regeringen atl bestämma om
ikraftträdandet.
I
enlighet med del anförda har inom industridepartementet upprättats förslag lill
lag om ändring i lagen med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.
Lagförslaget
har upprättats i samråd med statsrådet Lidbom.
7 Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
1. godkänna Sveriges anslutning tUl konventionen angående
upprättande av ett europeiskt rymdorgan (ESA),
2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen
(1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.
8 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1975/76: 58 15
Bilaga
KONVENTION
angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan
De
tUl denna konvention anslutna statema,
vilka
beaktar att de mänskliga, tekniska och finansieUa resurser som erfordras för
verksamhet inom rymdområdet är av en storleksordning som går utöver vad de
europeiska ländema var för sig förmår,
vilka
beaktar den resolution som antogs av europeiska rymdkonferensen den 20
december 1972 och vUken bekräftades av europeiska rymdkonferensen den 31 juli
1973, enligt vUken en ny organisation kallad "Europeiska rymdorganet"
skall bildas av Organisationen för europeisk rymdforskning och Europeiska
organisationen för utveckling och tillverkning av bärraketer för rymdfarkoster
och enligt vilken syftet skaU vara att integrera de europeiska nationella
rymdprogrammen i elt europeiskt rymdprogram så långt och så snabbt som
rimligen är möjligt,
vilka
önskar vidareutveckla och stärka det europeiska samarbetet, uteslutande för
fredligt ändamål, inom rymdforskning och rymdteknologi och dessas rymdlUIämpning
i syfte att använda dem för vetenskapliga ändamål och för operativa rymdtUlämpningssystem,
vilka
för att uppnå dessa mål önskar upprätta en enda europeisk rymdorganisation för
att öka effektiviteten av de samlade europeiska rymdansträngningama genom en
bättre användning av de resurser som för närvarande ägnas rymden och för att
formulera ett gemensamt europeiskt rymdprogram för uteslutande fredligt
ändamål,
har
överenskommit om följande:
ARTIKEL
I Bymdorganets upprättande
1. En europeisk organisation, "Europeiska
rymdorganet", härefter kallad "rymdorganet", upprättas härmed.
2. Rymdorganets medlemmar, härefter kaUade "medlemsstatema",
skall vara de stater vUka tiUträtt denna konvention enligt artiklama XX och
XXII.
3. SamlUga medlemsstater skall deltaga i den
obligatoriska verksamhet som anges i artikel V 1. a) och skall bidraga tUl
rymdorganets fasta baskostnader enligt bUaga 11.
4. Rymdorganets säte förlägges tiU Parisområdet.
ARTIKEL
II Syfte
Rymdorganet
skall ha tUl syfte att för uteslutande fredligt ändamål sörja för och främja
samarbete mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknologi och
dessas rymdtUlämpning i syfte att an-
Prop. 1975/76: 58 16
vända
dem för vetenskapliga ändamål och för operativa rymdtUlämpningssystem genom
att:
a) utarbeta och genomföra en långfristig europeisk rymdpoUtik,
rekommendera medlemsstatema mål för rymdverksamheten och avstämma medlemsslalemas
politik gentemot andra nationella och internationella organisationer och
institutioner;
b) utarbeta och genomföra verksamheter och program på
rymdområdet;
c) samordna det europeiska rymdprogrammet med de
nationella programmen och integrera dessa senare efter hand och så
fullständigt som möjligt i det europeiska rymdprogrammet, i synnerhet vad
beträffar utvecklandet av tUlämpningssatelliter;
d) utarbeta
och genomföra den för sitt program ägnade industripoli
tiken och rekommendera medlemsstaterna en enhetlig industripolitik.
ARTIKEL
III Informationer och data
1. Medlemsstatema och rymdorganet skall underlätta
utbyte av vetenskapUga och tekniska informationer som hänför sig till områdena
rymdforskning och rymdteknologi och dessas rymdtUlämpning, dock all en medlemsstat
inte skall behöva lämna informationer som erhållits från annat håll än
rymdorganet om medlemsstaten anser att sådant meddelande skulle stå i strid
med dess egna säkerhetsintressen eller dess överenskommelser med tredje part eUer
med de vUlkor på vilka sådana informationer erhållits.
2. Vid bedrivandet av den verksamhet som avses i
artikel V skall rymdorganet säkerställa att de vetenskapliga resultaten
publiceras eller på annat satt blir brett tUlgängliga, sedan de utnyttjats av
de för experimenten ansvariga vetenskapsmännen. De reducerade data som erhålles
skall vara rymdorganets egendom.
3. När rymdorganet utlägger kontrakt eller träffar
avtal skaU det, med avseende på resulterande uppfinningar och tekniska data,
förbehålla sig vederbörliga rättigheter för att skydda dels dess egna
intressen, dels de medlemsstaters intressen som deltager i vederbörande
program, dels ock under dessas jurisdiktion lydande fysiska och juridiska
personers intressen. Dessa rättigheter skall särskilt täcka rätt tiU tiUgång,
rätt till yppande och nyttjanderätt. Sådana uppfinningar och tekniska data
skall delges de deltagande medlemsstatema.
4. De uppfinningar och tekniska data lUl vilka
äganderätten tillkommer rymdorganet skall yppas för medlemsstaterna och kan
användas utan avgift för egna behov av dessa medlemsstater och av fysiska och
juridiska personer under dessas jurisdiktion.
5. Detaljerade regler för tUlämpningen av ovannämnda
bestämmelser skall antagas av rådet med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater.
ARTIKEL
IV Utbyte av personer
Medlemsstatema
skaU underlätta utbyte av personer med verksamhet inom områden där rymdorganet
har behörighet under fömtsättning att
Prop. 1975/76: 58 17
detla åtagande beträffande någon person ej skall påverka
tillämpningen av medlemsstaternas lagar och föreskrifter angående inresa lill,
uppehåll inom eller utresa från deras territorier.
ARTIKEL V Verksamhet och program
1. Rymdorganets verksamhet skall omfatta obligatorisk
verksamhet,
vari alla medlemsstater deltar och fakultativ verksamhet, vari alla med
lemsstater deltar utom de som formellt förklarar sig inte intresserade atl
dellaga däri.
a) Vad beträffar den obligatoriska verksamheten skall
rymdorganet:
i) säkerställa atl sådana grundläggande verksamheter
bedrivs som utbildning, dokumentation, studium av framtida projekt och teknologiskt
forskningsarbete,
ii) säkerställa alt etl vetenskapligt program utarbetas
och genomförs vilket omfattar satelliter och andra rymdsystem,
ni) samla tUlämplig information och sprida den till
medlemsstaterna, påpeka brister och dubbleringar samt lämna råd och hjälp lill
harmonisering av internationella och nationella program,
iv) hålla regelbunden kontakt med avnämarna av rymdteknik
och hålla sig underrättat om deras behov.
b) Vad beträffar den fakultativa verksamheten skall
rymdorganet i
enlighet med bestämmelserna i bUaga III till denna konvention trygga
genomförandel av program som särskUt kan omfatta:
i) projektering, utveckling, tUlverkning, uppskjutning,
placering i kretsbana och kontroll av satelliter och andra rymdsystem,
ii) projektering, utveckling, tUlverkning och drift av
uppskjutnings-anordningar och rymdtransportsyslem.
2. Inom området för rymdtillämpningar kan rymdorganet
i förekom
mande fall bedriva operativ verksamhet på de villkor som rådet bestäm
mer med majoritet av alla medlemsstater. När rymdorganet gör detta
skall det:
a)
till
ifrågavarande operativa organs förfogande ställa sådana av sina egna
anläggningar som kan vara lill nytta för dem;
b)
när så
erfordras, för ifrågavarande operativa organs räkning ombesörja uppskjutning,
placering i kretsbana och konlroll av operativa till-lämpningssatelliter;
c)
bedriva annan
verksamhet som begäres av avnämarna och godkännes av rådet.
Kostnaderna för sådan operativ verksamhet skall bestridas
av de berörda avnämarna.
3. Vad beträffar den samordning och integrering av
program som av
ses i artikel II
c) skall rymdorganet i
god tid från medlemsstaterna få
meddelande om projekt som avser nya rymdprogram, underlätta konsul
tationer medlemsstaterna emellan, företa nödvändiga utvärderingar och
utarbeta ändamålsenliga regler all antagas av rådet genom enhälligt be
slut av alla medlemsstater. Mål och tillvägagångssätt för programmens
internationalisering anges i bilaga IV.
2 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 58
Prop.
1975/76: 58 18
ARTIKEL VI Anläggningar och tjänster
1. För att genomföra de program som anförtrolls det
skall rymdor-
ganet:
a)
upprätthålla
den interna kapacitet som är nödvändig för förberedandet och Övervakningen av
dess uppgifier och för delta ändamål upprätta och driva de för dess verksamhet
erforderliga anläggningarna och anordningarna;
b)
kunna vidtaga
särskilda anstalter som medger att vissa delar av dess program genomförs genom
eller i samarbete med nationella institutioner i medlemsstaterna eller som
syftar lill att rymdorganet skall driva vissa nationella anläggningar.
2. Medlemsstaterna och rymdorganet skall vid
genomförandel av sina
program eftersträva atl på bästa säll och i första hand utnyttja sina
redan existerande anläggningar och tillgängliga tjänster och alt rationa
lisera dem. De skall följaktligen inle inrätta nya anläggningar eller tjäns
ter utan att först ha undersökt möjligheten att utnyttja de existerande
resurserna.
ARTIKEL VII Industripolitik
1. Den industripolitik som rymdorganel har alt utarbeta
och tiUämpa
med stöd av artikel II d) skall
särskilt vara avsedd atl:
a)
tillgodose
kraven från det europeiska rymdprogrammet och de samordnade nationeUa
rymdprogrammen på elt ur kostnadssynpunkt effektivt sätt;
b)
förbättra den
europeiska industrins konkurrenskraft i världen genom atl hävda och utveckla
rymdteknologin och genom att främja rationalisering och utveckling av en
industristruktur som är anpassad lill marknadsbehoven, varvid i första hand
samtliga medlemsstaters förefintliga industripotential skall komma till
användning;
c)
säkerställa atl
alla.medlemsstater dellager på ett rättvist säll med hänsyn lill deras
finansiella bidrag vid verkställandet av det gemensamma europeiska
rymdprogrammet och vid därmed sammanhängande utveckling av rymdteknologin;
särskilt skall rymdorganet vid genomförandet av sina program i största möjliga
utsträckning ge företräde åt industriföretag i alla medlemsstater, vilka skall
ha alla möjligheter att delta i arbeten av teknologiskt intresse för
rymdorganets räkning;
d) tillgodogöra sig fördelarna av fri konkurrens vid anbudsgivning
i
samtliga fall utom då delta skulle vara oförenligt med andra fastställda
mål för industripolitiken.
Andra mål kan bestämmas av rådet genom enhälligt beslut av
alla medlemsstater.
Detaljerade bestämmelser för att förverkliga dessa mål
lämnas i bilaga V och i regler som antas av rådet med två tredjedels majoritet
av alla medlemsstater och vilka skall överses med regelbundna mellanrum.
2. Rymdorganet skall för genomförande av sina program
maximalt
utnyttja utomstående entreprenörer i den omfattning som överensstäm
mer med upprätthållandet av den interna kapacitet som avses i artikel
VI 1.
Prop. 1975/76: 58 19
ARTIKEL
VIII
Bärraketer
och andra rymdtransportsystem
1. När rymdorganet definierar sina projekt skall det
ta hänsyn till de bärraketer och andra rymdtransportsyslem som utvecklats
antingen inom ramen för dess program, av en medlemsstat eUer med ett betydande
bidrag av rymdorganet, och skall ge företräde åt dessas användning för lämpliga
nyttolaster om delta inte innebär en oskälig nackdel vid jämförelse med andra,
vid den avsedda tidpunkten tiUgängliga bärraketer eller rymdtransportsystem
med avseende på kostnader, tiUförlitlighet och projektlämplighet.
2. Om verksamhet eller program enligl artikel V
omfattar användning av bärraketer eller andra rymdtransporlsystem skall de
deltagande staterna, när ifrågavarande program underställs rådet för
godkännande eller antagande, underrälla det om den bärraket eUer det rymdtransportsyslem
som avses. Om de dellagande statema under programmets utförande önskar använda
en annan bärraket eller ett annat rymdtransportsyslem än som ursprungligen
beslutats, skall rådet besluta om ändringen enligl samma regler som vid del
ursprungliga godkännandet eller antagandet.
ARTIKEL
IX
Bruk
av anläggningar, bistånd till medlemsstater och tillhandahållande av produkter
1. Under förutsättning atl det inte inkräktar på deras användning för
rymdorganets egen verksamhet och program, skall det göra sina anläggningar tillgängUga
för medlemsstat, som begär att få bruka dem för egna program, på den statens
bekostnad. Rådet fastsläUer med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater
de praktiska arrangemang enligt vilka anläggningama kommer att göras
tillgängliga.
2. Om en eller flera medlemsstater önskar genomföra etl projekt som ligger
vid sidan av den verksamhet och de program som avses i artikel V men inom ramen
för rymdorganets syfle, kan rådet med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater besluta all bevUja bistånd från rymdorganel. De kostnader som
därvid uppkommer för rymdorganet skall bäras av den eller de berörda staterna.
3. a) Produkter som utvecklats inom ramen för ett av rymdorganets program
skall tiUhandahållas medlemsstat som deltagit i finansieringen av ifrågavarande
program och vilken begär alt sådana produkter tillhandahålls för dess egna
syften.
Rådet
fastställer med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater de praktiska
arrangemangen för tillhandahållandet av sådana produkter och särskilt de
rymdorganets åtgärder gentemot sina entreprenörer som syflar lill all för
begärande medlemsstat möjliggöra erhållandet av sådana produkter.
b) Denna
medlemsstat kan hos rymdorganet begära yttrande om
humvida pris som entreprenör föreslår är alt anse som rätt och skäligt
och om under liknande förhållanden rymdorganet skulle anse det god
tagbart vid tillgodoseende av sina egna behov.
c) Tillmötesgående
av begäran som avses under denna punkt får inte
förorsaka rymdorganet ytterligare kostnad; alla kosinader som härrör
från sådan begäran skall bäras av begärande medlemsstat.
Prop.
1975/76: 58 20
ARTIKEL
X Organ
Rymdorganets
organ är rådet och generaldirektören, biträdd av personal.
ARTIKEL
XI Rådet
1. Rådet skall bestå av företrädare för medlemsstatema.
2. Rådet skall sammanträda när så erfordras, antingen
på delegat-eller ministernivå. Sammanträdena skall hållas där rymdorganel har
sitt säte, såvida rådet inle beslutar annorlunda.
3. a) Rådet skall för en tid av två år välja
ordförande och vice ordförande, vUka får omväljas en gång för ytterligare ett
år. Rådets ordförande skall leda rådels arbete och ombesörja förberedandet av
dess beslut, han skall underrätta medlemsstatema om förslag för genomförande av
elt fakultativt program och han skall medverka vid samordningen av rymdorganels
verksamhet. Han skall upprätthålla kontakt med medlemsstaterna genom deras delegater
i rådet i frågor av allmänpolitisk art som berör rymdorganel och eftersträva
att harmonisera deras synpunkter i detta avseende. Under perioderna mellan
rådets sammanträden skall han bistå generaldirektören med råd och av denne
erhålla alla erforderliga upplysningar.
b)
Ordföranden skall biträdas av ett presidium vars sammansättning beslutas av
rådet och vilket sammankallas av ordföranden. Presidiet skall vara rådgivande
åt ordföranden vid förberedandet av rådels sammanträden.
4. Då rådet sammanträder på ministernivå skall del
utse ordförande för sammanträdel. Nästföljande minislermöte skall sammankallas
av honom.
5. Utöver övriga uppgifter som anges i denna
konvention och i enlighet med dess bestämmelser skall rådet
a) vad
beträffar verksamhet och program som avses i artikel V 1. a) i)
och ii):
i)
godkänna verksamheten och programmet med en majoritet av alla medlemsstater;
beslut härom kan bara ändras genom nytt beslut som fattas med två tredjedels
majoritet av aUa medlemsstater;
ii)
fastställa, genom enhäUigt beslut av alla medlemsstater, storleken av de tiUgångar
som skall ställas lUl rymdorganets förfogande under nästföljande femårsperiod;
iii)
fastställa, genom enhälligt beslut av alla medlemsstater, mot slutet av tredje
året av varje femårsperiod och efler granskning av rådande läge, storleken av
tillgångarna för den nya femårsperiod som börjar vid utgången av detta tredje
år;
b) vad
beträffar den verksamhet som avses i artikel V 1. a) iii) och
iv):
i)
fastställa den politik som rymdorganel skall följa vid förverkligandet av sitt
syfte;
ii)
antaga, med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater, lill medlemsstatema
riktade rekommendationer;
c) vad
beträffar de fakultativa program som avses i artikel V 1. b):
Prop. 1975/76: 58 21
i)
antaga varje program med majoritet av alla medlemsstater; u) fastställa, om så
erfordras, prioritetsordningen mellan programmen under dessas genomförande;
d) antaga
rymdorganets årliga arbetsplaner;
e) i
vad avser de budgeter som anges i bilaga II:
i)
antaga rymdorganets årliga aUmänna budget med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater;
ii)
antaga varje programbudget med två tredjedels majoritet av de deltagande
staterna;
f) antaga,
med två tredjedels majoritet av aUa medlemsstater, finans-
bestämmelserna och rymdorganels alla övriga finansieUa arrangemang;
g) hålla
uppsikt över utgiftema för den obligatoriska och fakultativa
verksamhet som avses i artikel VI.;
h)
godkänna och publicera rymdorganets granskade årsredovisningar;
i)
antaga personalreglementet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater;
j)
antaga, med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater, regler för
beviljande av tillstånd, med beaktande av rymdorganets fredliga ändamål, till
utförsel från medlemsstatemas territorier av teknologi och produkter utvecklade
genom rymdorganels verksamhet eller med dess bistånd;
k)
besluta om anslutnmg av nya medlemsstater i enlighet med artikel XXII;
1)
besluta om de åtgärder som skall vidtagas i enlighet med artikel XXIV för den
händelse medlemsstat säger upp denna konvention eller upphör alt vara medlem
enligt artikel XVIII;
m)
vidtaga alla andra åtgärder som erfordras för att uppfylla rymdorganets syfte
inom ramen för denna konvention.
6.
a) Varje medlemsstat äger en röst i rådet. Medlemsstat har dock inte rätt att
rösta i frågor som uteslutande rör ett antaget program vari den inte deltager.
b) Medlemsstat har inte rösträtt i rådet om beloppet
av dess förfallna icke erlagda bidrag till rymdorganet vad beträffar all
verksamhet och program som avses i artikel V i vilka den dellager, överstiger
det fastställda beloppet av dess bidrag för det löpande räkenskapsåret. Om vidare
en medlemsstats förfallna icke erlagda bidrag till något av de program som
avses i artikel V 1. a) ii) eller b) i vilket den deltager, överstiger det
fastställda beloppet av dess bidrag till detta program för det löpande
räkenskapsåret, har denna medlemsstat inle rösträtt i rådet i frågor som
uteslutande berör detta program. I sådant fall kan icke desto mindre denna
medlemsstat beviljas tillstånd alt rösta i rådet om minst två tredjedelar av
alla medlemsstater anser alt försummelsen alt erlägga bidragen beror på
omständigheter över vilka den inte råder.
c) Rådet är beslutfört när ombud för mer än hälften av
alla medlemsstater är närvarande.
d) Såvida
denna konvention inte föreskriver annat skall beslut av rå
det fallas med enkel majoritet av närvarande och röstande medlems
stater.
e) När
det gäller att fastställa om det föreligger enhällighet eller ma
joriteter enligt denna konvention skall hänsyn inte tagas till medlemsstat
som inte har rösträtt.
7. Rådet
skall antaga sin egen arbetsordning.
8. a)
Rådet upprättar en kommitté för det vetenskapliga programmet
3
Riksdagen 1975/76.1 saml Nr 58
Prop. 1975/76: 58 22
till
vilken den undersläUer angelägenhet som har avseende på det obligatoriska
vetenskapliga program som avses i artikel V 1. a) ii). Rådet bemyndigar denna
kommitté att falla beslut med avseende på delta program, dock alltid under
hänsynslagande lill rådets uppgift all fastställa storleken av tillgångarna och
antaga den årliga budgeten. Rådet fastställer, med två tredjedels majoritet av
alla medlemsstater och i enlighet med denna artikel, denna kommittés
befogenheter.
b) Rådet kan upprätta sådana andra underlydande organ
som erfordras för att rymdorganel skall kunna fullgöra sitt syfle. Rådet
beslutar, med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater, om upprättandet
av dessa underlydande organ och fastställer deras befogenheter liksom i vilka
fall de skall ha beslutsrätt.
c) Då etl underlydande organ studerar en fråga som
berör endast elt av de fakultativa program som avses i artikel V 1. b) har stat
som inle deltager ingen rösträtt, såvida inle alla de dellagande staterna
beslutar annorledes.
ARTIKEL
XII Generaldirektör och personal
1. a)
Rådet skall med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater
utnämna en generaldirektör för en bestämd tidsperiod och kan skilja
honom från uppdraget med samma majoritet.
b) Generaldirektören skall vara organets högste
verkställande tjänsteman och dess legale ställföreträdare. Han skall vidtaga
alla åtgärder som erfordras för alt leda rymdorganet, för alt verkställa dess
program, för alt genomföra dess politik och för all fullfölja dess syfle i
enlighet med rådels direktiv. Rymdorganets anläggningar skall vara underställda
generaldirektören. Vad beträffar den ekonomiska administrationen av rymdorganel
skall han handla i enlighet med bestämmelserna i bilaga II. Han skall avge en årlig rapport lUl rådet vilken skall offentiiggöras.
Han kan också väcka förslag om verksamhet och program liksom om åtgärder för
all säkerslälla fullföljandet av rymdorganets syfle. Han deltar i rymdorganets
sammanträden utan rösträtt.
c) Rådet kan uppskjuta utnämningen av generaldirektör
under den tidrymd som det anser påkallad, antingen i samband med denna konventions
ikraftträdande eller med en vid senare tidpunkt uppkommen vakans. Beslutar
rådet om uppskov skall det förordna en person all fungera i hans ställe vilken
skall ha de befogenheter och det ansvar som rådet föreskriver.
2, Generaldirektören
skall biträdas av vetenskaplig, teknisk och ad
ministrativ personal samt kontorspersonal i den utsträckning han anser
erforderlig inom av rådet medgivna ramar.
3
a) Högre befattningshavare enligl rådets bestämmande anställs och entledigas av
rådet på generaldirektörens rekommendation. Beslut om anställning och entiedigande
som fallas av rådet erfordrar två tredjedels majoritet av alla medlemsstater.
b) övrig personal anställs och entledigas av
generaldirektören som handlar på rådets vägnar.
c) All personal skall anställas på grundval av sina
meriter och med beaktande av all tjänsterna får en avpassad fördelning mellan
medborgare i medlemsstatema. Beslut om anställning och dess upphörande skall
stå i överensstämmelse med personalreglemenlet.
Prop.
1975/76: 58 23
d) Vetenskapsmän som inte tillhör personalen och som utför
forskningsarbete inom rymdorganets anläggningar lyder under generaldirektören
och är skyldiga att rätta sig efter de allmänna föreskrifter som antagits av
rådet.
4. Generaldirektörens och personalens skyldigheter
gentemot rymdorganet skall vara av uteslutande internationeU karaktär. Då de
fullgör sina åligganden skall de varken begära eller mottaga instruktioner från
någon regering eller från någon myndighet som står utanför rymdorganet. Varje
medlemsstat skall respektera atl generaldirektörens och personalens
skyldigheter är av internationell karaktär och inte söka påverka dem vid
uppfyllande av deras plikter.
ARTIKEL XIII
Finansiella bidrag
1. Varje medlemsstat skall bidraga lill kostnaderna för
den verksam
het och del program som avses i artikel V 1. a) liksom i enlighet med
bUaga II lill rymdorganets baskostnader enligt en skala som rådet skall
antaga med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater, antingen vart
Iredje år vid tidpunkten för den granskning som avses i artikel XI 5.
a) iii) eller då rådet genom enhälligt beslut av alla medlemsstater fast
ställer en ny skala. Bidragsskalan skall fastställas på grundval av varje
medlemsstats genomsnittliga nationalinkomst under de tre senaste år
för vilka statistik finns tillgänglig, dock all
a)
ingen
medlemsstat skall åläggas all såsom bidrag betala mer än ljugofem procent av
summan av samtliga de bidrag som fastställts av rådet för alt täcka dessa
kostnader;
b)
rådet med två
tredjedels majoritet av alla medlemsstater kan besluta, i ljuset av de
särskilda omständigheter som kan föreligga beträffande en medlemsstat, atl för
en begränsad lid nedsätta denna stats bidrag. I synnerhet om årsinkomsten per
capita i en medlemsstat är mindre än etl belopp som rådet bestämt genom beslut
faltal med nyssnämnd majoritet, skall detta räknas som särskild omständighet
vid tilllämpningen av denna bestämmelse.
2.
Varje
medlemsstat skall bidraga lill kostnaderna för genomförande av varje
fakultativt program som avses i artikel V 1. b) såvida den inte formellt har
förklarat sig inle intresserad atl deltaga däri och följaktligen inte är
deltagare. Såvida inle samtliga deltagande stater beslutar annal, skall
bidragsskalan liU ett visst program baseras på den genomsnittliga
nationalinkomsten för varje deltagande stat under de tre senaste år för vilka
statistik finns tillgänglig. Denna skala skall revideras antingen vart Iredje
är eller då rådet beslutar atl fastställa en ny skala enligl punkt 1. Ingen
deltagande stat skall dock på grund av skalan behöva betala bidrag
överstigande ljugofem procent av summan av bidragen till programmet i fråga.
Varje deltagande stals bidragsprocent skall detla oaktat uppgå till lägst
tjugofem procent av dess bidragsprocent sådan den fastställts enligt bestämmelsema
i punkt 1, såvida inle alla dellagande stater beslutar annorledes när
programmet godkänns eller under programmets genomförande.
3.
Samma
statistiska syslem skall användas för atl fastställa bidragsskalorna enligt punktema
1. och 2. och de skall fastställas i finansreglementet.
4. a) Stal som inte lUltrält konventionen angående
upprättande av
Prop. 1975/76: 58 24
Organisationen
för europeisk rymdforskning eller konventionen angående upprättande av
Europeiska organisationen för utveckling och tillverkning av bärraketer för
rymdfarkoster och vilken lUlträder denna konvention måsle utöver sina bidrag
erlägga ell särskilt bidrag som beror av gällande värde av rymdorganets tUlgångar.
Storleken på detta särskilda bidrag fastställs av rådet med två tredjedels majoritet
av alla medlemsstater.
b)
Betalningar som verkstäUes enligt a) ovan skall användas för alt minska övriga
medlemsstaters bidrag såvida inte rådet med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater beslutar annat.
5. Bidrag enligt beslämmelserna i denna artikel skall
erläggas i enlighet med bilaga II.
6. Med iakttagande av vad rådet kan ha föreskrivit kan
generaldirektören mottaga gåvor och donationer till rymdorganet under fömtsättning
alt till dessa inte är knutna villkor som är oförenliga med rymdorganets syfle.
ARTIKEL
XIV Samarbete
1. Efter beslut av rådet som fallats enhälligt av alla
medlemsstater kan rymdorganet samarbeta med andra internationella
organisationer och institutioner och med regeringar, organisationer och institutioner
i icke-medlemsstater och ingå avtal med dem för detta ändamål.
2. Sådant samarbete kan innebära dellagande av icke-medlemsstater
eller internationella organisationer i ett eller flera av de program som avses
i artikel V 1. a) ii) eller V 1. b). Om annat inle följer av beslut som kommer
att fallas enligt punkl 1. skall rådet med två tredjedels majoritet av de
stater som dellager i ifrågavarande program fastställa de närmare villkoren för
detta samarbete. I dessa villkor kan föreskrivas atl icke-medlemsslat har
rösträtt i rådet när detta behandlar frågor som uteslutande berör del program i
vilket den staten dellager.
3. Sådant samarbete kan även bestå i att bevUja
associerat medlemskap för sådana icke-medlemsstater som ålar sig alt bidraga
åtminstone till studier av framlida projekt i enlighet med artikel V 1. a) i).
Rådet skall med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater i varje särskilt
fall bestämma de närmare vUlkoren för varje sådant associerat medlemskap.
ARTIKEL
XV
Juridisk
status, privQegier och immunitet
1. Rymdorganet skall utgöra en juridisk person.
2. Rymdorganet, dess personal och sakkunniga liksom dess medlemsstaters
företrädare skall åtnjuta den juridiska status, de privilegier och den immunUet
som anges i bUaga I.
3. Avtal angående rymdorganels säte och de aiUäggnmgar som upprättats
enligt artikel VI skall ingås meUan rymdorganet och de medlemsstater
på vilkas territorier sätet och anläggningarna befinner sig.
Prop. 1975/76: 58 25
ARTIKEL
XVI Ändringar
1. Rådet kan inför medlemsstatema förorda ändringar i
denna konvention och dess bilaga I. Medlemsstat som önskar föreslå ändring skaU
underrätta generaldirektören därom. Generaldirektören skall underrätta medlemsstatema
om sålunda anmält ändringsförslag minst tre månader innan rådet behandlar det.
2. Äv rådet förordad ändring skaU träda i kraft
trettio dagar efter det att franska regeringen från samtliga medlemsstater
mottagit underrättelse om deras godkännande. Franska regeringen skall underrälla
samtliga medlemsstater om tidpunkten för ändringens ikraftträdande.
3. Rådet kan genom enhäUigt beslut av samtliga
medlemsstater ändra övriga bilagor i denna konvention under fömtsättning att
ändringen inte strider mot konventionen. Varje sådan ändring skall träda i
kraft den dag som rådet fastsläUer genom enhälligt beslut av alla
medlemsstater. Generaldirektören skall underrätta alla medlemsstater om sådan
ändring samt om tidpunkten för dess ikraftträdande.
ARTIKEL
XVII Tvister
1. Varje tvist mellan två eller flera medlemsstater
eller mellan medlemsstat och rymdorganet rörande tolkning eUer lUlämpning av
denna konvention eller dess bilagor liksom varje tvist som avses i artikel XXVI i bilaga I, vilken inle kunnat lösas av eller genom rådet, skall hänskjutas
till skiljedom på begäran av part i tvisten.
2. Såvida inte de tvistande partema annorledes
beslutar skall skiljedomsförfarandel slå i överensstämmelse med denna artikel
och med ytterligare regler att antagas av rådet med två tredjedels majoritet av
alla medlemsstater.
3. Skiljedomstolen skall bestå av tre medlemmar.
Vardera parlen i tvisten skall utse en skiljedomare; de två sålunda utsedda
skiljedomarna skall utse den tredje som skall vara ordförande i
skiljedomstolen. De ytterligare regler som nämns i punkl 2. skall fastställa
det förfarande som skall följas om nomineringarna inte skett inom viss tid.
4. Medlemsstat eller rymdorganet kan om de inte är
part i tvisten intervenera i förfarandet med skiljedomstolens samtycke om denna
finner alt de har väsentligt intresse i hur målet avgörs.
5. SkUjedomstolen skall besluta om sill säte och själv
fastställa sin arbetsordning.
6. Skiljedomstolens avgörande skall beslutas av en
majoritet av dess medlemmar, vilka inte får avstå från all rösta. Avgörandet är
slutgUtigl och bindande för alla parter i tvisten och kan inle överklagas.
Parterna skall utan dröjsmål rätta sig efter avgörandet. I händelse av tvist angående
avgörandets innebörd eller räckvidd åligger del skiljedomstolen alt tolka del
på begäran av endera parlen.
ARTIKEL
XVIII
Underlåtenhet
att uppfylla förpliktelser
Medlemsstat
som underlåter att uppfylla de förpliktelser den åtagit sig enligt denna
konvention skall uteslutas ur rymdorganet genom beslut
Prop.
1975/76: 58 26
av rådet som skall fattas med två tredjedels majoritet av
alla medlemsstater. I sådanl fall skall bestämmelsema i artikel XXIV
tillämpas.
ARTIKEL XIX
Fortlöpande rättigheter och förpliktelser
Den dag då denna konvention träder i kraft skall rymdorganel
överlaga samtliga rättigheter och förpliktelser från Organisationen för europeisk
rymdforskning och från Europeiska organisationen för utveckling och tUlverkning
av bärraketer för rymdfarkoster.
ARTIKEL XX Lindertecknande och ratifikation
1.
Denna
konvention skall hållas öppen för undertecknande intill den 31 december 1975 av
de stater som är medlemmar i Europeiska rymdkonferensen. Bilagorna tUl denna
konvention utgör en integrerande del av den.
2.
Denna
konvention skall ratificeras eller godkännas. Ratifikations-eller godkännandeinstrumenl
skall deponeras hos franska regeringen.
3.
Efler del att
konventionen trätt i kraft kan signatärslal dellaga utan rösträtt i
rymdorganets sammanträden i avvaktan på atl dess ratifikations- eller godkännandeinstmmenl
deponeras.
ARTIKEL XXI Ikraftträdande
1.
Denna
konvention träder i krafl då följande stater som är medlemmar i Organisationen
för europeisk rymdforskning eller i Europeiska organisationen för utveckling
och tillverkning av bärraketer för rymdfarkoster har undertecknat den och
deponerat sina ratifikations- eller godkännandeinstrument hos franska
regeringen: Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Franska Republiken,
Italienska Republiken, Konungariket Nederländerna, Schweiziska Edsförbundet,
Spanien, Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Konungariket Sverige
samt Förbundsrepubliken Tyskland. För varje stal som ratificerar, godkänner
eller ansluter sig lill konvenlionen efter dess ikraftträdande blir den
bindande den dag då ifrågavarande stal deponerar sitt ratifikations-,
godkännande- eller anslutningsinstmment.
2.
Konventionen
angående upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning och konvenlionen
angående upprättande av Europeiska organisationen för utveckling och
tillverkning av bärraketer för rymdfarkoster upphör atl gälla den dag då denna
konvention träder i krafl.
ARTIKEL XXII Anslutning
1.
Efter det all
denna konvention trätt i kraft kan stal ansluta sig lill den efter enhälligt
beslut av samtliga medlemsstater i rådet.
2.
Stat som önskar
ansluta sig lUl denna konvention skall meddela detta tUl generaldirektören, som
skall underrätta medlemsstaterna om
Prop.
1975/76: 58 27
ifrågavarande begäran minsl tre månader innan den undersläUs
rådet för beslut.
3. Anslutningsinstmment skall deponeras hos franska
regeringen.
ARTIKEL XXIII Underrättelser
Franska regeringen skall underrätta alla signatärstater
och anslutna stater om
a) dagen för deposition av varje
ratifikations-, godkännande- eller anslutningsinstmment,
b) dagen för denna konventions
ikraftträdande och för ändringar enligl artikel XVI 2. saml
c)
medlemsstats
uppsägning av konvenlionen.
ARTIKEL XXIV Uppsägning
1.
När denna
konvention varit i krafl under sex år kan den sägas upp av medlemsstat genom
underrättelse till franska regeringen, som skall underrätta övriga
medlemsstater och generaldirektören härom. Uppsägningen skaU träda i kraft vid
slutet av del räkenskapsår som följer på det år under vUkel den delgavs franska
regeringen. Efter del att uppsägningen trätt i kraft skall staten i fråga
förbli skyldig atl infria sin andel av belalningsanslag som motsvarar godkända avtalsbemyndiganden
som utnyttjats såväl enligl de budgeter liU vUka den bidrog det år under vUkel
underrättelse om uppsägningen lämnades franska regeringen som enligt tidigare
budgeter.
2.
Medlemsstat som
uppsäger konventionen skall gottgöra rymdorganel för förlust av egendom på
dess territorium, såvida inle ell särskilt avtal kan slutas med rymdorganet om
fortsatt rätt för rymdorganet all använda denna egendom eller att fortsätta
viss verksamhet på nämnda stats territorium. Sådanl särskilt avtal skall i
synnerhet fastställa i vilken utsträckning och på vUka villkor beslämmelserna i
denna konvention fortsättningsvis skall tillämpas vid den fortsalta
användningen av denna egendom och vid fortsättandet av denna verksamhet efter
det att uppsägningen trätt i krafl.
3.
Medlemsstat som
uppsäger konvenlionen och rymdorganet skall tillsammans fastställa de
ytterligare förpliktelser som skall åvila denna stal.
4.
Staten i fråga
skall behålla de rättigheter som den har förvärvat fram lill den dag då
uppsägningen träder i krafl.
ARTIKEL XXV Upplösning
1.
Rymdorganet
skall upplösas om det vid någon lidpunkt har mindre än fem medlemsstater. Det
kan upplösas vid vilken tidpunkt som helst genom överenskommelse
medlemsstaterna emellan.
2.
I händelse av
upplösning skall rådet utse en likvidationsmyndighel med uppgift alt förhandla
med de stater på vilkas territorier rymdorga-
Prop. 1975/76: 58 28
nets
säte och anläggningar då är belägna. För likvidationens syften skall
organisationen f ortvara som juridisk person.
3. Eventuellt överskott
skall fördelas mellan de stater som vid upplösningen är medlemmar i rymdorganel
i förhållande tUl de bidrag var och en faktiskt erlagt från och med sin
anslutning till denna konvention. Eventuellt underskott skall täckas av samma
stater i förhåUande tiU de bidrag som ålagts dem för det vid upplösningen
löpande räkenskapsåret.
ARTIKEL
XXVI
Inregistrering
Så
snart denna konvention trätt i kraft skall franska regeringen låta registrera
den hos Förenta Nationemas sekretariat i enlighet med artikel 102 i Förenta
Nationemas stadga.
Prop. 1975/76: 58 29
BILAGA
I
Privilegier
och immunitet
ARTIKEL
I
Rymdorganet
skall vara juridisk person. Det skall i synnerhet kunna ingå avtal, förvärva
och avyttra fast och lös egendom samt vara part i rättegång.
ARTIKEL
II
Rymdorganets
fastigheter och lokaler skall vara okränkbara, såvida inte annat följer av artiklama
XXII och XXIII.
ARTIKEL
III Rymdorganets arkiv skall vara okränkbart.
ARTIKEL
IV
1. Rymdorganet
skall åtnjuta immunitet mot rättsliga och exekutiva
åtgärder, dock ej
a) i den omfattning rymdorganet genom beslut av rådet
uttryckligen har avstått från immunitet i särskilt fall; rådet är skyldigt att
häva denna immunitet i alla de fall då dess bibehållande skulle hindra alt rättvisa
skipas och då den kan hävas utan att detta blir lill förfång för rymdorganets
intressen;
b) vid skadeståndstalan väckt av tredje man och grundad på olycka förorsakad
av motorfordon tillhörande rymdorganet eller framfört för dess räkning eller i
händelse av trafikförseelse vari sådant fordon är inblandat;
c) vid verkställighet av skiljedom som tUlkommit
enligt artikel XXV eller artikel XXVI;
d) vid utmätning enligt
beslut av juridisk myndighet av lön och annan
ersättning som rymdorganet är skyldigt någon av dess personal.
2. Var
än rymdorganels egendom och tillgångar befinner sig skall
de vara fritagna från varje form av rekvisition, konfiskation, expropria
tion och kvarstad. De skaU också vara fritagna från varje form av ad
ministrativa eller provisoriska rättsliga tvångsåtgärder utom när så
dana åtgärder tillfälligtvis kan anses nödvändiga till förhindrande av
och för utredning om olyckor i vilka motorfordon är inblandat som
tillhör rymdorganet eller framföres för dettas räkning.
ARTIKEL
V
1. Inom ramen för sin egentliga verksamhet skall
rymdorganet samt dess egendom och inkomster vara befriade från alla direkta
skatter.
2. När av rymdorganet självt eller för dess räkning
inköp göres eller tjänster tages i anspråk av betydande värde strängt
nödvändiga för utövandet av rymdorganets egentliga verksamhet, och priset på
dessa inköp eller tjänster inbegriper skatter eller avgifter, skall lämpUga åtgärder
vidtagas av medlemsstatema, närhelst det är möjligt, för atl medge befrielse
från dessa skatter och avgifter eUer för att återbetala dem.
4 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 58
Prop. 1975/76: 58 30
ARTIKEL
VI
Varor
som införts eller utförts av rymdorganet eller för dess räkning och vilka är
strängt nödvändiga för utövandet av dess egentliga verksamhet skall vara
undantagna från alla införselavgifter och utförsel-tullar liksom från alla
förbud och restriktioner avseende införsel eller utförsel.
ARTIKEL
VII
1. Vid tillämpningen av artiklama V och VI skall
rymdorganets egentliga verksamhet omfatta dess administrativa verksamhet, däri
inbegripet dess åtgärder sammanhängande med socialförsäkringssystemet, liksom
dess verksamhet inom områdena rymdforskning och rymdteknologi samt dessas rymdtUlämpning
vid fullföljande av rymdorganets syfte enligt konventionen.
2. I vUken omfattning annan tUlämpning av nänrnda forskning och teknologi
samt verksamhet som bedrivs eiUigt artiklama V 2. och IX i
konventionen skall anses utgöra del av rymdorganets egentiiga verksamhet skall
i varje enskUt fall beslutas av rådet efter samråd med behöriga myndigheter i
vederbörande medlemsstater.
3. Bestämmelsema i artikel V och VI är ej tUlämpliga
för sådana skatter och avgifter vUka inte utgör annat än vederlag för tjänster
från det allmäimas sida.
ARTIKEL
VIII
Befrielse
från skatter eUer avgifter skall inte bevUjas eidigt artiklarna V och VI för
inköp och införsel av varor eller för utförda tjänster vilka är avsedda för
rymdorganets personalmedlemmars personliga räkning.
ARTIKEL
IX
1. Varor som förvärvats enligt artikel V eller införts enligt artikel VI får
inte säljas eller bortskänkas annat än på villkor som fastställts av de
medlemsstater som beviljat befrielsen.
2. Överföring av varor eller tjänster mellan rymdorganels säte och anläggningar
eller mellan dess olika anläggningar eller, i syfte att genomföra något av rymdorganels
program, mellan dem och en nationell institution i en medlemsstat skall ej
underkastas något slag av pålagor eller restriktioner; om så erfordras skall
medlemsstaten vidtaga aUa lämpliga åtgärder för att medge befrielse från eller
återbetalning av sådana pålagor eller för att häva sådana restriktioner.
ARTIKEL
X
Distributionen
av publikationer och annat informationsmaterial som sändes till eller från
rymdorganet skall inte underkastas några inskränkningar.
ARTIKEL
XI
Rymdorganet
får mottaga och iimeha varje slag av tillgångar, valutor, kontanter och
värdehandlingar; det får fritt avyttra dem för varje ändamål som fömtses i
konventionen samt inneha konton i vilket myntslag som helst i den omfattning
som erfordras för att det skaU kunna uppfylla sina förpUktelser.
Prop. 1975/76: 58 31
ARTIKEL
XII
1. Vad beträffar befordran av dess tjänstemeddelanden
och alla dess dokument skall rymdorganet åtnjuta behandling som inte är mindre
förmånligt än den som av varje medlemsstat medges andra intemationella
organisationer.
2. Rymdorganets tjänstemeddelanden får inte bli
föremål för censur med vilket kommunikationsmedel de än befordras.
ARTIKEL
XIII
Medlemsstat
skaU vidtaga alla lämpliga åtgärder för alt underlätta inresa till, uppehåll
inom saml utresa från dess territorium för rymdorganets anstäUda.
ARTIKEL
XIV
1. Medlemsstatemas
företrädare skall vid fullgörandet av sina upp
gifter och under resa till och från sammanträdesorlen åtnjuta följande
privilegier och immunitet:
a) immunitet mot anhållande och frihetsberövande samt mot beslagtagande
av deras personliga resgods;
b) immunitet mot rättsliga åtgärder, även efter det att de fullgjort sitt
uppdrag, beträffande handlingar, däri inbegripet skriftliga och muntliga
uttalanden, som utförts av dem under fuUgörandet av deras uppgifter; deima
immunitet skall dock inte gälla i händelse av trafikförseelse som begåtts av
företrädare för en medlemsstat, ej heller i händelse av skada som förorsakats
av motorfordon tillhörigt eller framfört av denne;
c) okränkbarhet för alla deras tjänsteskrivelser och dokument;
d) rätt att använda
chiffer och rätt att mottaga dokument eller korre
spondens med kurir eller i förseglad kurirsäck;
e) befrielse för dem
själva och deras äkta makar från alla åtgärder
som begränsar deras inresa och från formaliteter sammanhängande med
regislrering av utlänningar;
f) samma lättnader
beträffande valuta- och växlingsbestämmelser,
som medges utländska regeringsrepresentanter på tillfälliga Ijänsteupp-
drag;
g) samma tuUätlnader
beträffande deras personliga resgods som tUl
kommer diplomatiska företrädare.
2. PrivUegier och
immunitet beviljas medlemsstatemas företrädare
inle för att tiUgodose dem personligen utan för att säkerställa fullstän
digt oberoende vid fullgörandet av deras uppgifter hos rymdorganet.
Följaktligen är en medlemsstat skyldig alt avstå från immuniteten för
sin företrädare i alla de fall då dess bibehållande skulle hindra att rätt
visa skipas och då den kan avstås utan all det syfte förfelas för vUket
den bevUjats.
ARTIKEL
XV
Utöver
de privUegier och den immunitet som avses i artikel XVI åtnjuter rymdorganets
generaldirektör liksom, då tjänsten inte är tiU-satt, den person som förordnats
i hans ställe de privilegier och den immunitet som tiUkommer diplomatiska
företrädare med jämförbar ställning.
Prop. 1975/76: 58 32
ARTIKEL
XVI
Medlemmar
av rymdorganets personal
a) skall även sedan de lämnat sin anställning hos
rymdorganet åtnjuta immunitet mot rättsliga åtgärder beträffande handlingar
som utförts av dem under utövande av deras tjänst, däri inbegripet muntliga
och skriftliga uttalanden; denna immunitet skall dock inte gäUa i händelse av
trafikförseelse som begåtts av medlem av rymdorganels personal, ej heller i
händelse av skada som förorsakats av motorfordon tUlhörigt eller framfört av
denne;
b) skall vara befriade från alla skyldigheter beiräffande militärtjänst;
c) skall åtnjuta okränkbarhet för alla sina
tjänsteskrivelser och dokument;
d) skall
åtnjuta samma lättnader beträffande åtgärder som begränsar
invandring och reglerar registrering av utiänningar som vanligen till
kommer personal i intemationella organisationer; samma förmåner
skall åtnjutas av dem av deras famUjemedlemmar som tillhör deras hus-
håU;
e) skall
åtnjuta samma privilegier beträffande valutabeslämmelser
som vanligen beviljas personal i internationella organisationer;
f) skall
vid intemationella kriser åtnjuta samma möjligheter till repa-
Iriering som diplomatiska företrädare; samma förmåner skall åtnjutas
av dem av deras familjemedlemmar som tillhör deras hushåll;
g) skall
ha rätt att tullfritt införa sina möbler och personliga tUlhörig
heter då de tillträder sin befattning i ifrågavarande medlemsstat samt
rätt att avgiftsfritt utföra sina möbler och personliga lillhörigheter då
deras tjänstgöring upphör i deima medlemsstat, i båda fallen dock på
de villkor som befinnes nödvändiga av den medlemsstat på vars terri
torium denna rätt utövas.
ARTIKEL
XVII
Sakkunniga
som inte tUlhör den personal som avses i artikel XVI skall vid fullgörandet av
sina uppgifter för rymdorganet eller då de utför uppdrag för dess räkning
åtnjuta följande privUegier och immunitet i den utsträckning de är nödvändiga
för fullgörandet av deras uppgifter, däri inbegripet resor som företas vid
fullgörandet av deras uppgifter och andra sådana uppdrag:
a)
immunitet mot rättsliga åtgärder beträffande handlingar som utförts av dem
under utövandet av deras tjänst, däri inbegripet muntliga eller skriftliga
uttalanden, utom i händelse av trafikförseelse som begåtts av en sakkunnig
eller i händelse av skada som förorsakats av motorfordon tillhörigt eller
framfört av denne; de sakkunniga skall åtnjuta denna immunitet även sedan deras
anstäUning hos rymdorganet upphört;
b) okränkbarhet
för alla deras tjänsteskrivelser och dokument;
c) samma
lättnader beträffande penning- och valutabeslämmelser
saml beträffande deras personliga resgods som bevUjas utiändska re
geringsombud på lUlfälliga tjänsleuppdrag.
ARTIKEL
XVIII
1.
På de villkor och i enlighet med det tUlvägagångssält som rådet fastställt
skall generaldirektören och rymdorganets personal bli föremål för beskattning
till förmån för rymdorganet av deras löner och andra ersättningar som
utbetalats av detsamma. Nämnda löner och ersätt-
Prop. 1975/76: 58 33
ningar
skall undantas från nationell inkomstskatt; medlemsstaterna behåUer dock
rätlen att beakta dessa löner och ersättningar vid beräkningen av den skatt
som pålägges inkomst från andra källor.
2.
Bestämmelsema i punkt 1. skall inte tillämpas på livräntor och pensioner som
betalas av rymdorganel tUl tidigare generaldirektörer och personal.
ARTIKEL
XIX
Artiklama
XVI och XVIII skaU tUlämpas på alla kategorier personal på vilka rymdorganets
personalreglemente är tUlämpligt. Rådet skall besluta på vilka kategorier sakkimniga
artikel XVII skall tiUämpas. Namnen på den personal och de sakkunniga som avses
i denna artikel liksom deras titlar och adresser skall tid efter annan meddelas
medlemsstatema.
ARTIKEL
XX
För
den händelse rymdorganet upprättar ett eget socialförsäkringssystem skall
rymdorganet, generaldirektören och personalen befrias från alla obligatoriska
avgifter till nationella socialförsäkringsorgan, såvida annat inte följer av
överenskommelser med medlemsstaterna som träffals enligt artikel XXVIII.
ARTIKEL
XXI
1. De privUegier och den immunitet varom stadgas i denna bUaga har inle beviljats
rymdorganets generaldirektör, personal och sakkunniga för att tillgodose dem
personligen. De har tUlkommit uteslutande för atl under alla omständigheter
säkerställa obehindrad verksamhet för rymdorganet samt fullständigt oberoende
för de personer som de beviljats.
2. Generaldirektören är skyldig att häva förekommande immunitet i alla de
fall då dess bibehållande skulle hindra atl rättvisa skipas och då den kan
avstås utan förfång för rymdorganels intressen. Vad beträffar generaldirektören
är rådet behörigt att häva honom tillkommande immunitet.
ARTIKEL
XXII
1. Rymdorganet skall alllid samarbeta med
medlemsstaternas behöriga myndigheter för att underlätta rättskipningen, för
att säkerställa att ordningsbestämmelser, bestämmelser beträffande explosiva
och eld-farliga varor, rörande allmän hälsovård och arbetarskydd liksom annan
liknande nationell lagstiftning efterleves samt för att förhindra missbruk av
de privilegier, den immunitet och de lättnader varom stadgas i denna bilaga.
2. ViUkoren för det samarbete varom talas i punkt 1.
kan fastställas i de tUläggsöverenskommelser som avses i artikel XXVIII.
ARTIKEL
XXIII
Varje
medlemsstat bibehåller sin rätt att vidtaga alla för dess säkerhet
ändamålsenliga försiktighetsåtgärder.
ARTIKEL
XXIV
Ingen
medlemsstat är skyldig bevUja egna medborgare eller personer, som vid den
tidpunkt då de tUlträder sin tjänst i medlemsstaten i fråga
Prop. 1975/76: 58 34
är
stadigvarande bosatta där, de privUegier och den immunitet varom stadgas i
artiklarna XIV, XV, XVI b), e) och g) samt XVII c).
ARTIKEL
XXV
1. När rymdorganet ingår skriftliga kontrakt utom
sådana som ingås i enlighet med personalreglementet skall det i dessa fömtse
skiljedom. Den skiljedomsklausul eller det särskUda skiljeavtal som ingåtts i
detta syfte skall ange vUken lag som skall vara tUlämplig och det land där skUjedomama
skaU sammanträda. Detta lands skUjemannaförfarande skaU vara det som tiUämpas.
2. Sådan skiljedom skall verkställas i eiUighet med
gällande bestämmelser i den stat där verkstäUighet sökes.
ARTIKEL
XXVI
Medlemsstat
kan hänskjuta tUl den intemationella skUjedomstol som avses i artikel XVII i
konventionen varje tvist
a) som uppkommit tUl följd av skada förorsakad av
rymdorganet;
b) som avser annan utomobligatorisk förpliktelse för
rymdorganet;
c) som berör generaldirektören, någon personalmedlem
eller sakkunnig i rymdorganet och i vUken vederbörande kan åberopa immunitet
mot rättsliga åtgärder enligt artiklama XV, XVI a)
eller XVII a), fömtsatt att denna immunitet inte hävts i enlighet med artikel XXI.
I sådana tvister där immunitet mot rättsliga åtgärder åberopas enligt artiklama
XVI a) eller XVII a) skall rymdorganet inträda såsom ansvarigt i de berörda
personernas ställe.
ARTIKEL
XXVn
Rymdorganet
skall vidtaga lämpUga åtgärder för att på ett tillfredsstäUande sätt bUägga
tvister som uppstår meUan rymdorganet och generaldirektören, någon personalmedlem
eller sakkunnig och vUka rör deras anställningsförhåUanden.
ARTIKEL
XXVIII
Rymdorganet
kan efter beslut av rådet ingå tilläggsöverenskommelse med en eller flera
medlemsstater för tiUämpning av bestämmelsema i denna bUaga i förhållande tUl
sådan stat eUer sådana stater samt för vidtagande av andra åtgärder för att
säkerställa att rymdorganet är verksamt på ett effektivt sätt och att dess
intressen tryggas.
Prop. 1975/76: 58 35
BILAGA
II
Finansiella
bestämmelser
ARTIKEL I
1. Rymdorganets räkenskapsår skall löpa från och med
den 1 januari till och med den 31 följande december.
2. Generaldirektören skaU senast den 1 september varje
år lUl medlemsstatema överlämna:
a) förslag tUl allmän budget,
b) förslag till programbudgeter.
3. Den
allmänna budgeten skaU omfatta:
a) en utgiftsdel som visar de beräknade utgiftema
avseende den verksamhet som avses i artikel V 1. a) i), ui) och iv) i
konventionen, inberäknat de fasta baskostnadema, liksom avseende de rörliga baskostna-dema
och kostnadema för stödfunktioner beiräffande de program som avses i artikel V
1. a) ii) och V 1. b) i konventionen; de fasta och de rörliga baskostnadema och
kostnadema för stödfunktioner skaU definieras i finansreglementet; ulgiftsberäkningama
skall fördelas på verksamhetsområden och kostnadsslag;
b) en inkomsldel som visar
i)
alla medlemsstaters bidrag tUl utgiftema för den verksamhet som avses i artikel
V 1. a) i), ui) och iv) i konventionen, inbegripet de fasta baskostnadema;
ii)
bidragen från deltagande stater till de rörliga baskostnadema och kostnadema
för stödfunktioner som enligt finansreglementet belastar de program som avses
i artikel V 1. a) ii) och V 1. b) i konventionen.
iii)
övriga inkomster.
4. Varje
programbudget skall omfatta:
a) en utgiftsdel som visar
i)
de beräknade direkta utgiftema för programmet, fördelade på de kostnadsslag som
definierats i finansreglementet;
ii)
de beräknade rörliga baskostnader och kostnader för stödfunktioner som
belastar programmet;
b) en
inkomstdel som visar
i)
deltagande staters bidrag tUl de direkta utgifter som avses i punkten a) i);
ii)
övriga inkomster;
iii)
upplysningsvis, deltagande staters bidrag tUl de rörliga baskostnader och
kostnader för stödfunktioner som avses i punkten a) U) sådana de fastställts i
den allmänna budgeten.
5. Rådet skall godkänna den allmänna budgeten och
varje programbudget före ingången av varje räkenskapsår.
6. Den aUmänna budgeten och programbudgetema skall
utarbetas och genomföras enligt finansreglementet.
ARTIKEL
II
1.
Om omständighetema påkallar delta kan rådet begära att generaldirektören till
det framlägger en reviderad budget.
Prop. 1975/76: 58 36
2.
Avgörande som iimebär ytterligare utgifter skall inte anses ha godkänts förrän
rådet godkänt generaldirektörens beräkningar av de ytterligare utgiftema.
ARTIKEL
III
1. Om rådet begär detta skall generaldirektören i den aUmänna
budgeten eller i programbudgelen i fråga taga med utgiftsberäkningar för
kommande år.
2. I samband med antagande av rymdorganets årUga
budgeter skall rådet på nytt pröva medelstUlgången och vidtaga erforderliga
justeringar i ljuset av förändringar i prisnivån och ofömtsedda ändringar under
programmens utförande.
ARTIKEL
TV
1. De utgifter som godkänts för verksamhet som avses i artikel V i
konventionen skall täckas genom bidrag som fastställts enligt artikel XIII i
konventionen.
2. Då en stat ansluter sig till konventionen enligt dess artikel XXII,
skall bidragen från övriga medlemsstater fastställas på nytt. En ny bidragsskala,
som skall träda i kraft på den dag som rådet beslutar, skaU upprättas på gmndval
av nalionalinkomststalistik för de år som lades till grund vid fastställandet
av gäUande bidragsskala. Återbetalningar skaU verkställas i förekommande fall
för att storleken av de bidrag alla medlemsstater erlagt för det löpande året skall
stå i överensstämmelse med rådels beslut.
3. a) De närmare bestämmelsema om betalning av bidragen vilka skall säkerslälla
att rymdorganet har en tUlfredsställande finansiering skaU fastställas i
finansreglementet.
b)
Generaldirektören skall meddela medlemsstatema storleken av deras bidrag och
de tidpunkter då betalning skall verkställas.
ARTIKEL
V
1. Rymdorganels budgeter skall uttryckas i
kontoenheter fixerade liU 0,88867088 gram rent guld. Rådet kan efler enhälligt
beslut av aUa medlemsstaterna antaga en annan definition av kontoenheten.
2. Varje medlemsstat erlägger sitt bidrag i sin egen
valuta.
ARTIKEL
VI
1. Generaldirektören skall sörja för att aUa inkomster
och utgifler noggrant bokföres. Vid räkenskapsårets slut skaU generaldirektören
i enUghet med finansreglementet göra upp särskUda årsredovisningar för varje
program som avses i artikel V i konventionen.
2. Redovisningen, budgeten och den finansiella
förvaltningen såväl som alla övriga åtgärder av finansiell innebörd skall
granskas av en revisionskommission. Med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstaterna skall rådet utse de medlemsstater som i rättvis turordning
skall anmodas utse revisorer alt tjänstgöra i denna kommission, företrädesvis
bland deras egna högre tjänstemän, och skall bland dessa med samma majoritet
utse kommissionens ordförande för en tidrymd inte överstigande tre år.
3. Revisionen, som skaU äga rom på grundval av
vederbörlig dokumentation och om så erfordras på ort och ställe, skall syfta
till att bestyrka alt utgiftema står i överensstämmelse med budgetberäkningama
Prop. 1975/76: 58 37
och
att bokföringen är lagenlig och riktig. Kommissionen skaU vidare avlägga
rapport om den ekonomiska förvaltningen av organets finansiella resurser. Vid
slutet av varje räkenskapsår skaU kommissionen utarbeta en rapport som skaU
antagas genom majoritetsbeslut av dess medlemmar och därefter tillställas
rådet.
4. Revisionskommissionen skall utföra de ylterligare
uppgifter som anges i finansreglementet.
5. Generaldirektören skaU lämna revisorerna aUa de
upplysningar och aU den hjälp som de kan behöva för att utföra sina uppgifter.
Prop. 1975/76: 58 38
BILAGA
IH
Fakultativa program som
omfattas av artikel V 1. b) i konventionen
ARTIKEL I
1. Om förslag att genomföra ett fakultativt program
som omfattas av artikel V 1. b) i konventionen framlägges skaU rådets
ordförande delgiva alla medlemsstater detta för prövning.
2. När rådet enUgt artikel XI 5. c)
i) i konventionen godkänt alt ett fakultativt program genomföres inom ramen för
rymdorganet, skall varje medlemsstat som inte har för avsikt att deltaga i
programmet inom tre månader formellt förklara att den inte är intresserad att
deltaga däri; de deltagande staterna skall utarbeta en deklaration som, om
annat inte följer av artikel III 1., fastställer deras åtaganden i vad avser
a) programmets olika faser;
b) fömtsättningama för dess utförande, inbegripet
tidsplanen, den in-dikativa finansiella ramen och delramama för programfasema
samt andra bestämmelser för dess förvaltning och genomförande;
c) bidragsskalan, fastställd enligt artikel XIII 2. i konvenlionen;
d) det
första bindande finansieUa åtagandets varaktighet och belopp.
3. Deklarationen skaU överlämnas tUl rådet för
kännedom samtidigt som ett förslag tUl regler för utförandet underställes rådet
för godkännande.
4. Om deltagande stat inte kan godtaga bestämmelserna
i deklarationen och i reglema för programmets utförande inom den tidrymd som
deklarationen fastställer, upphör den att vara deltagande stal. Annan
medlemsstat kan senare bli dellagande stat genom all godtaga dessa bestämmelser
på vUlkor som skall fastställas med de deltagande statema.
ARTIKEL
II
1. Programmet skall utföras enligt konventionens
bestämmelser och, såvida annat inte stadgas i denna bUaga eller i reglerna för
programmets utförande, enligt de regler och del förfarande som gäller för
rymdorganet. Beslut av rådet skall fattas i enlighet med denna bilaga och med reglema
för programmets utförande. I avsaknad av ultryckUga bestämmelser i denna bUaga
eUer reglema för programmets utförande skall de röstregler som fastställts i
konventionen eller rådets procedurregler tilllämpas.
2. Beslut att sätta igång en ny fas skall fattas med
två tredjedels majoritet av alla deltagande stater, förutsatt alt denna
majoritet representerar minst två tredjedelar av bidragen till programniet. Om
beslut atl sälta igång en ny fas inte kan fattas skall de deltagande stater som
inte desto mindre önskar fortsätta programmet rådgöra sinsemellan och
fastställa villkoren för dess fortsättning. De skall meddela rådet i enlighet
härmed vilket skall vidtaga de åtgärder som kan erfordras.
ARTIKEL
III
1.
När programmet omfattar en projekldefinitionsfas skall de del tagande statema
vid fasens slut göra en ny beräkning av kostnadema
Prop. 1975/76: 58 39
för
programmet. Om beräkningen visar att kostnadema för den i artikel
I omnämnda indikativa
finansiella ramen överskrids med mer än 20 %
kan deltagande stat frånträda programmet. De stater som inte desto
mindre önskar fortsätta programmet skall rådgöra sinsemeUan och fast
ställa vUlkoren för dess fortsättning. De skall meddela rådet i enlighet
härmed vilket skall vidtaga de åtgärder som kan erfordras.
2. Under varje fas sådan den bestämts i deklarationen skaU
rådet med två tredjedels majoritet av aUa deltagande stater antaga årliga
budgeter inom ifrågavarande finansiella ram eller delramar.
3. Rådet skall fastställa en procedur som möjliggör
revidering av den finansieUa ramen eller de finansieUa delramama i händelse av
prisnivåvariationer.
4. Då en finansiell ram eller en finansieU delram
måste revideras av andra orsaker än dem som avses i punktema 1. och 3. skaU de
deltagande statema tUlämpa följande förfarande:
a) Ingen deltagande stat skall ha rätt att frånträda
programmet om det inte föreUgger ett ackumulerat kostnadsöverskridande om mer
än 20 % av den ursprungliga finansieUa ramen eUer av den reviderade ram som
fastslagits i enlighet med det förfarande som fastställts i punkt 1.
b) I händelse av större ackumulerade kostnadsöverskridanden
än 20 % av den finansiella ramen i fråga kan deltagande stat frånträda
programmet. De stater som inte desto mindre önskar fullfölja programmet skaU
rådgöra sinsemellan, fastställa viUkoren för dess fortsättning och i enlighet
härmed meddela rymdorganels råd, som vidtar de åtgärder som kan erfordras.
ARTIKEL
IV
Rymdorganel
skall för de dellagande staternas räkning vara ägare tUl satellitema, rymdsyslemen
och övriga föremål som tiUverkats inom ramen för programmet liksom av de
anläggningar och den utmstning som förvärvats för dess utförande. Överlåtelse
av äganderätten beslutas av rådet.
ARTIKEL
V
1. Konventionens uppsägning av en medlemsstat skaU
innebära att den frånträder alla de program i vilka den deltager. Artikel XXIV
i konvenlionen skall tUlämpas på de rättigheter och förpliktelser som härrör
från dessa program.
2. Beslut att avbryta ett program enligt artikel II 2.
eller att frånträda det enUgt artikel III 1. och III 4. b) skall träda i kraft
den dag då rådet mottager de upplysningar som avses i nämnda artiklar.
3. Deltagande stal som beslutar att avbryta ett
program enligt artikel
II 2. eller som frånträder
ett program enUgt artikel III 1. och III 4. b)
skall behålla de rättigheter som de deltagande statema förvärvat fram
till den dag då frånträdandel trädde i kraft. Från denna dag kan ingen
ytterligare rättighet eller förpUktelse uppkomma från den del av pro
grammet, vari staten i fråga inte längre deltar. Den skall förbli skyldig
att infria sin andel av belalningsanslag som motsvarar godkända kon-
traktsbemyndiganden under löpande eller föregående räkenskapsår och
vUka avser den programfas som håller på alt utföras. De deltagande sta
tema kan dock enhälligt överenskomma i deklarationen att en medlems
stat som beslutar att avbryta eller frånträda elt program skall vara för
pliktad att erlägga hela sin andel av programmets ursprungliga ram eller
delramar.
Prop. 1975/76: 58 40
ARTIKEL
VI
1. De deltagande statema kan med två tredjedels
majoritet av alla deltagande stater vUka företräder minst två tredjedelar av
bidragen till programmet besluta att avbryta ett program.
2. Rymdorganet skall underrätta de deltagande statema
om att programmet fullbordats i enlighet med reglerna för dess genomförande.
Dessa regler skall upphöra att gäUa så snart sådan underrättelse mottagits.
Prop. 1975/76: 58 41
BILAGA
IV
Internationalisering av
nationella program
ARTIKEL I
Internationaliseringen av nationeUa
program har tUl huvudsyfte att åstadkomma att varje medlemsstat skaU erbjuda
andra medlemsstater möjlighet att inom ramen för rymdorganet deltaga i varje
nytt civUt rymdprojekt som den ämnar genomföra, antingen ensam eller i samarbete
med annan medlemsstat. I detta syfte
a) skall varje medlemsstat underrätta rymdorganets
generaldirektör om varje projekt av detta slag innan dess fas B påbörjas (projektdefini-tionsfasen);
b) bör lidsplanen och innehållet i förslag tiU
projektdeltagande göra det möjligt för andra medlemsstater att svara för en
betydande del av arbetet med projektet; rymdorganet skall i ett tidigt skede
upplysas om de eventuella skäl som förhindrar detta samt om de vUlkor som den
initiativtagande medlemsstaten kan önska stäUa upp för överlåtandet av arbete
på andra medlemsstater;
c) skall den medlemsstat
som tagit initiativ tUl projektet förklara den
föreslagna uppläggningen av projektets tekniska ledning och angiva skä
len därför;
d) skall den medlemsstat
som tagit initiativ tUl projektet göra sitt bästa
för att ta hänsyn till samtliga rimliga svar med förbehåll för att överens
kommelse nås om kostnadsnivån och sättet för fördelningen av kostna
derna och arbetet inom ramen för den tidsplan som krävs av projekt
besluten; den skall sedan framlägga ett formeUt förslag i enlighet med
bilaga III såvida projektet skall utföras enligt viUkoren i nämnda bUaga;
e) skaU utförandet av
ett projekt inom ramen för rymdorganet inte
uteslutas bara därför att det inte lyckats att få andra medlemsstater att
dellaga i den omfattning som ursprungligen föreslagits av den medlems-
stal som tagit initiativ tUl projektet.
ARTIKEL
II
Medlemsstatema
skaU göra sitt bästa för att säkerställa att de bUate-rala eller multilaterala
rymdprojekt som de genomför i samarbete med icke-medlemsstater inte inverkar menUgt
på rymdorganets vetenskapliga, ekonomiska eller industriella syften. De skall i
synnerhet
a) upplysa rymdorganet om sådana projekt i den mån de
anser att delta inte skulle menUgt inverka på projekten;
b) diskutera sålunda delgivna projekt med de övriga medlemsstatema
i syfle att skapa en ram för ett bredare deltagande. Om ett bredare deltagande
befinnes möjligt skall de förfaranden som faststäUts i artikel I b)e) tUlämpas.
Prop. 1975/76: 58 42
BILAGA
V Industripolitik
ARTIKEL
I
1. Vid genomförandet av den industripolitik som avses
i artikel VII i konvenlionen skaU generaldirektören handla i överensstämmelse
med bestämmelserna i denna bilaga och rådets direktiv.
2. Rådet skall hålla överblick över potentialen och
strukturen hos industrin med tanke på rymdorganets verksamhet, särskilt
a) industrins allmänna stmktur och
industrigrupperingar;
b) önskvärd specialiseringsgrad inom industrin och
metoder att uppnå den;
c) samordningen av tillämplig nationell
industripolitik;
d) växelverkan
med andra intemationella organs tiUämpliga industri
politik;
e) förhåUandet
mellan industrieU produktionskapacitet och möjliga
marknader;
f) organiserandet
av kontakter med industrin;
för
alt rådet skall kunna övervaka och om så erfordras anpassa rymd-organets
industripolitik.
ARTIKEL
II
1. Vid utläggning av kontrakt skall rymdorganet giva
företräde åt medlemsstaternas industri och organisationer. Inom varje
fakultativt program som omfattas av artikel V 1. b) i konventionen skall dock
särskilt företräde lämnas åt de dellagande staternas industri och organisationer.
2. Rådet skall fastställa om och i vUken omfattning
rymdorganet kan avvika från ovannämnda preferensbeslämmelser.
3. Frågan om elt företag skall anses tiUhöra en av medlemsstatema
skall avgöras i ljuset av följande omständigheter: platsen för företagels säte,
dess beslutscentra och forskningscentta samt det territorium på vilket arbetet
skall utföras. I tveksamma fall skall rådet avgöra om ett företag skall
betraktas såsom hörande till en av medlemsstaterna eller inte.
ARTIKEL
III
1. I
ett tidigt skede av upphandlingen och innan anbudsinfordran sänds ut skall
generaldirektören för rådets godkännande imderställa det sitt förslag tiU den upphandlingspoUtik
som skaU följas för varje kontrakt,
a) vars beräknade värde överstiger gränser som närmare
anges i reglerna för industripolitiken och vilka beror av arbetets art; eUer
b) vilket enligt generaldirektörens mening inte tUlfredsställande
täckes av reglerna för industripolitiken eller av ytterligare riktlinjer som rådet
fastställt eller vUket kan komma i konflikt med dessa regler eller riktlinjer.
2.
De i punkt 1. b) omnämnda riktlinjema skaU faststäUas från tid till annan av
rådet om det anser dem kunna vara till hjälp för att sär-
Prop. 1975/76: 58 43
skilja
de områden inom vilka förhandsgranskning är nödvändig enligt punkt 1.
3. Rymdorganets kontrakt
skall avslutas direkt av generaldirektören
och utan vidare indragande av rådet utom i följande faU:
a) då värderingen av mottagna anbud föranleder en
rekommendation av leverantör som strider mol antingen av rådet tidigare givna
instruktioner enligt villkoren i punkt 1. eller aUmänna riktlinjer för
industripolitiken som antagits som följd av rådets studier enligt artikel I
2.; generaldirektören skall då underställa rådet ärendet för avgörande varvid
han skaU utveckla skälen varför han anser en avvikelse nödvändig samt ange humvida
ett annat rådsbeslut tekniskt, operationellt eller på annat sätt skulle utgöra
ett välbetänkt alternativ;
b) då rådet av särskilda skäl har beslutat att
förelaga ny granskning innan ett kontrakt avslutas.
4. Generaldirektören
skall med regelbundna mellanmm som skall
närmare bestämmas rapportera tUl rådet om kontrakt som avslutals un
der den gångna perioden samt om de kontraktsåtgärder som planerats
för den följande perioden så att rådet kan följa hur organets industri
politik förverkligas.
ARTIKEL
IV
Den
geografiska fördelningen av alla rymdorganets kontrakt skall regleras genom
följande allmänna regler:
1. En medlemsstats
totala utbyteskoefficient skall utgöras av förhål
landel mellan dess procentuella andel av det totala värdet av de kontrakt
som placerats bland alla medlemsstaterna och dess procentuella andel av
de totala bidragen. Vid beräkning av denna totala utbyteskoefficient
skall dock hänsyn inte tas tUl kontrakt som placerats i eller bidrag er
lagda av medlemsstatema inom ramen för ett program som beslutats:
a) enligt artikel VIII i konventionen om upprättande
av Organisationen för europeisk rymdforskning, fömtsatt att den tUlämpliga
överenskommelsen innehåller bestämmelser därom eUer att alla deltagande stater
senare enhälligt samtycker därtiU;
b) enligl artikel V 1. b) i denna konvention fömtsatt
alt alla ursprungligen deltagande stater enhälligt samtycker därtUl.
2. Vid beräkning av utbyteskoefficientema skall värdet
av varje kontrakt vägas med en faktor som beror av dess teknologiska intresse.
Väg-ningsfaklorerna skall närmare bestämmas av rådet. Mer än en väg-ningsfaklor
kan tillämpas för ett och samma kontrakt då det har ett betydande värde.
3. Fördelningen av de av rymdorganet utiagda
kontrakten bör i idealfaUet leda tiU att samtiiga stater får den totala
utbyteskoefficienten 1.
4. Utbyteskoefficienten skall beräknas kvartalsvis och
visas ackumulerad för de formella granskningar som avses i punkt 5.
5. Formella granskningar av hur kontrakten fördelats
geografiskt skall äga rum vart tredje år.
6. Kontraktsfördelningen mellan två formella
granskningar bör vara sådan alt vid lidpunkten för varje formell granskning den
ackumulerade utbyteskoefficienten för varje medlemsstat inte avsevärt avviker
från idealvärdet. För den första treårsperioden har nedre gränsen för den
ackumulerade utbyteskoefficienten fastställts till 0,8. Vid tiden för
Prop. 1975/76: 58 44
varje
formell granskning kan rådet ändra värdet av denna nedre gräns för följande
treårsperiod. Den får dock aldrig understiga 0,8.
7. SärskUda beräkningar av
utbyteskoefficienten skall göras och rapporteras till rådet för olika slag av konttakt
som detta skall närmare ange, särskilt vad beträffar avancerade forsknings- och
utvecklings-kontrakt och kontrakt avseende projektrelaterad teknologi. Generaldirektören
skall med regelbundna mellanrum, som skall närmare anges, diskutera dessa
beräkningar med rådet för alt nå fram lill vUka åtgärder som erfordras för atl
rätta till eventuella brister i jämviktsläget.
ARTIKEL
V
1. Om en medlemsstats totala utbyteskoefficient vid
någon av de formella granskningar som skall företagas vid slutet av varje
treårsperiod befinnes understiga den nedre gräns som angivits i artikel IV 6.
skall generaldirektören framlägga förslag för rådet, ägnade att rätta tUl
situationen inom elt år. Dessa förslag skall hållas inom ramen för
rymd-organets regler för utläggning av kontrakt.
2. Om bristerna i jämviktsläget kvarstår efter denna
ettårsperiod skall generaldirektören underställa rådet förslag i vilka behovet atl
rätta till situationen tar över rymdorganets regler för utläggning av kontrakt.
ARTIKEL
VI
Beslut
som är industripolitiskt motiverat och vilket har tiU följd att visst företag
eller viss organisation i medlemsstat utesluts från att konkurrera om
rymdorganets kontrakt uiom elt visst område fordrar medgivande av den
medlemsstaten.
TILL
BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade därtUl vederbörligen befullmäktigade av
sina respektive regeringar underskrivit denna konvention.
SOM
SKEDDE i Paris den 30 maj 1975 på tyska, engelska, spanska, franska,
italienska, hoUändska och svenska språken vUka samtUga har samma vitsord, i elt
enda original som skall deponeras i franska regeringens arkiv och denna skall tUlstäUa
samtliga signatärstater och anslutna stater bestyrkta avskrifter härav.
Texter
tUl denna konvention som avfattats på andra officiella språk i rymdorganels
medlemsstater skall bestyrkas genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater.
Dessa texter skall deponeras i franska regeringens arkiv och denna skall tUlslälla
samtliga signatärstater och anslutna stater bestyrkta avskrifter härav.
För
Förbundsrepubliken Tyskland
För
Konungariket Belgien
För
Konungariket Danmark
För
Spanien
För
Franska Republiken
För
ItaUenska Republiken
För
Konungariket Nederländerna
För
Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland
För
Konungariket Sverige
För
Schweiziska Edsförbundet
Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1975 750441
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (11)
11 kopplingar i 9 dokument.
- SOU 2021:91 En ny rymdlag s. 211 i texten
- Prop. 1985/86:127 om riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet, m.m. i texten
- Bet. 1975/76:NU17 Med anledning av propositionen 1975/76:58 om Sveriges anslutning till konventionen angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan m. m. jämte motion s. 1 · s. 3 · s. 4 i texten
- Prop. 1975/76:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77 s. 429 i texten
- Prop. 1975/76:104 om godkännande av konventionerna den 29 mars 1972 om internationellt ansvar för skada som orsakas av rymdföremål s. 16 i texten