om ändringar i exportkreditstödet
19 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:72, om ändringar i exportkreditstödet
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1915/16:12
Regeringens proposition
1975/76:72
om
ändringar i exportkreditstödet
beslutad
den 6 november 1975.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det
förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar GE. STRÄNG
SVEN
ANDERSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i fråga om
rätlen att göra avdrag vid inkomsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit.
Exportkreditstödet behålls enligt förslaget i princip med samma konstruktion
som f n. Stöd föreslås för skillnaden mellan refinansieringsräntan och räntan
på exportkrediten upptill 4 9é av utestående exportkredit. Avdrag skall kunna
medges även när svenskt företag uppträder spm underleverantör till utländskt
företag som i sin tur svarar för den totala leveransen i förhållande till
köpare i tredje land. Stöd skall kunna lämnas, om minst hälften av exportkrediten
externfinansieras hos bank eller kapitalmarknadsinstitut. Föreligger synnerliga
skäl skall stöd kunna lämnas även om mindre än hälften av exportkrediten
externfinansierats. Dessutom föreslås en ändring, varigenom det blir möjligt
att om synneriiga skäl föreligger pröva även ansökning, som kommit in efter den
annars gällande sista lidpunkten för avlämnande av ansökningshandling.
De nya reglerna föreslås skola tillämpas på
exportkredilavial som ingås mellan den I oktober 1975-den 31 december 1979, 1
fråga om exportkredilavial som har ingåtis under tiden den 1 januari 1973-den
30 september 1975 skall nu gällande bestämmelser tillämpas.
Riksdagen
1975/76. I saml. Nr 72
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1975/76:72
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973:423) om avdrag vid
inkomsttaxeringen
avseende kostnad för exportkredit
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1973:423) om
avdrag vid inkomsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit dels att i 1 S
ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att
2-4 SS samt ikrafllrädandebeslämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 S Avdrag kan medges, om
1.
exporten kan
anses ha väsentlig betydelse från samhällsekonomisk och sysselsätlningspolilisk
synpunkt, samt anledning föreligger till antagande atl konkurrent om exporten
har tillgång till utländskt kreditslöd,
2.
exporten
avser kapitalvara, 2. exporten avser kapitalvara, som
sålts för användning i det land som sålts för användning i det land vartill
försäljning skett, vartill försäljning skett, eller vid
un-
derieveians, som sålts för användning I del land vartill
huvudleverantörens försäljning skett,
3.
exportkredit
lämnas köparen för mer än hälften av den avtalade köpeskillingen, dock minst
två miljoner kronor,
4.
exportkrediten
har en löptid av minst två och högst tio år,
5.
finansiering av
exportkrediten 5. finansiering av minsl hälften av
sker hos bank eller kapitalmarknads- exportkrediten sker hos bank eller
institut, och den ränta som utgår för kapitalmarknadsinstitut, och den denna
finansiering överstiger den ränta som utgår för denna finansie-ränta som utgår
enligt exportkredit- ring överstiger den ränta som utgår
avtalet. enligt
exportkreditavtalet.
I fall där flera skattskyldiga
dellager i försäljning, får avdrag medges avseende skattskyldigs del av
kostnad för exportkredit, även om denna del understiger två miljoner kronor,
under förutsättning att hela exportkrediten sammanlagt uppgår lill nämnda
belopp.
Föreligger synneriiga skäl, får av- Föreligger synneriiga skäl, får av-
drag medges, även om kredittiden drag medges, även om
kredittiden
överstiger tio år, överstiger i\o år eller om ej minsi
hälf-
ten av exportkrediien jinansicras hos bank eller
kapiiolmarknadsinsiiuii.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
exportkredilavialet ingåtts eller övertagits av den bank eller kapitalmarknadsinstitut
som flnansierat exportkrediten, och föreligger skyldighet för den
skattskyldige atl gentemot banken eller institutet svara för den
ränteskillnad som avses i första stycket, äger nämnda stycke motsvarande
tillämpning.
Avdrag medges från och med det beskattningsår då
exportkredilavialet ingåtts till och med det år dä krediten skolat vara till
fullo återbetald.
Avdrag
medges med ett belopp, som motsvarar skillnaden under beskattningsåret mellan
den ränta som den skaltskyldige eriagt för finansieringen av exportkrediten
och den ränta som han uppburit enligt ex-portkredilavtalet. Avdraget får dock
ej överstiga två procent av den del av exportkrediien som ej är återbetald vid
beskattningsårets ingång.
Avdrag
medges med ett belopp, som motsvarar skillnaden under beskattningsåret mellan
den ränta som den skattskyldige erlagt för finansieringen av exportkrediten
och den ränta som han uppburit enligt ex-porlkredilavtalet. Avdraget får dock
ej överstiga fyra procent av den del av exportkrediten som ej är återbetald
vid beskattningsårels ingång.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 S
Ansökan om medgivande till avdrag göres före
utgången av den tid inom vilken sökanden skall avlämna allmän självdeklaration
för det beskattningsår då exportkredilavialet ingåtts.
Ansökan om medgivande till avdrag göres före
utgången av den lid inom vilken sökanden skall avlämna allmän självdeklaration
för det beskattningsår då exporlkreditavtalel ingåtts. O777 synnerliga skäl
föreligger, får dock prövning ske av ansökan som inkommit efter utgången av
nämnda lid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling
och lillämpas i fråga om exportkredilavial som ingåtts under tiden den 1
oktober 1975-den 31 december 1979. Har exportkreditavtal ingåtts före den I
oktober 1975 tillämpas äldre bestämmelser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:72
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-11-06
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Carisson.
Föredragande:
statsrådet Sträng
Proposition om ändringar i exportkreditstödet
1 Inledning
Genom lagen (1973:423) om avdrag vid
inkomsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit (EKL) infördes ett
exporlkreditstöd, som innebär att svenska företag som lämnar krediter för
exporlleveranser under vissa förutsättningar medges skattelättnader i form av
ett särskilt avdrag vid inkomsttaxeringen. Lagen tillkom därför att konkurrensförhållandena
mellan företag i olika länder rubbades av de statligt subventionerade
exportkrediter som förelag i många länder hade möjlighet att lämna. 1 den
proposition (1973:126) som låg till grund för lagstiftningen anfördes att den
handel som hade blivit föremål för sådan konkurrens framför allt riktade sig
lill stats-handelsländerna och i växande utsträckning till utvecklingsländerna.
1 propositionen framhölls också att regeringens principiella uppfattning var
att statliga kreditsubventioner för alt påverka enskilda företags konkurrensmöjligheter
i möjligaste mån borde förhindras genom internationella överenskommelser men
all utvecklingstendenserna var sådana atl även Sverige måste vidta åtgärder för
att skydda vitala exportintressen och säkerställa alt de svenska företagens
konkurrensläge vid kapitalvaruexport inte allvarligt försämrades i förhållande
till andra länders företag.
1973 års lag lillämpas på exportkredilavial. som
ingåtis under tiden den 1 januari 1973-den 31 december 1976, I en promemoria
som har getts in till regeringen har Sveriges exportråd och Sveriges
industriförbund fört fram synpunkter på och förslag till ändringar i det
nuvarande exportkreditstödet. Promemorian har inte remissbehandlats.
Prop.
1975/76:72 5
2 Nuvarande
ordning
2.1 Förutsättningar
för exportkreditstöd
1 2 S EKL anges under vilka förutsällningar
exportkreditstöd kan utgå. Del krävs således att exporten avser kapitalvara som
har sålts för användning i det land vartill försäljning skett. Med hänsyn lill
lagens syfte kan stöd lämnas bara i sådana fall där kreditvillkoren har
betydelse från konkurrenssynpunkt, dvs. när det finns anledning att antaga att
konkurrent om exporten har tillgång lill utländskt kreditslöd. För stöd krävs
även att exporten kan anses ha väsentlig betydelse från samhällsekonomisk och
sysselsätlningspolilisk synpunkt. Beträffande exportkrediien krävs att sådan
lämnas köparen för mer än hälften av den avtalade köpeskillingen, dock minst
två milj. kr., att den har en löptid av minsl två och högst tio år samt att den
finansieras hos bank eller kapitalmarknadsinstitut till en ränta som överstiger
den som utgår enligt exportkreditavtalet. Om flera företag deltar i en
exportaffär, kan exporlkreditstöd medges de inblandade företagen under
förutsättning att deras totala exportkredit överstiger två milj. kr. Om
synnerliga skäl föreligger, får avdrag medges även om kredittiden överstiger
tio år.
2.2 Exportkreditstödets
konstruktion
Avsikten med det nuvarande exportkreditstödel är
att kompensera de svenska exportörerna för de ränteförluster som uppstår genom
att de tvingas betala en högre ränta för finansiering av exportkrediten än de
kan ta ut av de utländska beställarna. Denna ränteföriusl uppskattades till
skillnaden mellan exportkredilräntan och refinansieringsräntan, vilka
räntesatser i propositionen beräknades till 6 ä 7 % resp. 8 ä 9 %.
Kompensationen till de svenska exportörerna ges i form av skattelättnad, vilket
innebär att viss del av ränteintäkten från den utländske beställaren görs
skattefri för den svenske exportören. Denna effekt uppnås på det sätt som anges
i lagens
3 S,
genom att det svenska företaget får ett avdrag vid inkomsttaxeringen,
som motsvarar skillnaden mellan refinansieringsräntan och exportkrediträn
tan, dock högst 2 % av den del av exportkrediten som inte är återbetald
vid beskattningsårets ingång. Mptsvarande avdragsrätt föreligger, om ex
portkreditavtalet ingåtts eller övertagits av den bank eller det kapitalmark
nadsinstitut som finansierat exportkrediten, och skyldighet föreligger för
den skaltskyldige all gentemot banken eller institutet svara för nämnda
ränteskillnad.
2.3 Handläggning
av ärenden rörande exportkreditstöd
Ärenden om avdrag för kostnad för exportkredit
prövas av regeringen. Ansökan kan ske såväl före som efter det att kontrakt har
ingåtts, dock
Prop.
1975/76:72 6
senast
före utgången av den tid inom vilken sökanden skall avlämna självdeklaration
för det beskattningsår då exporlkreditavtalel har ingåtts. Beredningen av
ärendena sker i en särskild arbetsgrupp beslående av representanter för
utrikes-, finans-, handels-, arbetsmarknads- och industridepartementen.
3
Vissa statistiska uppgifter
Från det att EKL trädde i kraft den 26 juni 1973
fram till den I april 1975 har 105 ansökningar om avdrag för kostnad för
exportkredit kommit in och behandlats. Av dessa ansökningar har 96 bifallits.
Ett mindre antal har dock avsett ändringar i tidigare lämnade medgivanden. Nio
ansökningar har lämnats utan bifall. Ansökningarna representerar en total
exporisumma av 7 638 milj. kr. varav krediten utgör 6 388 milj. kr. Den
genomsnittliga exportkredilräntan har under perioden stigit från 6,6 % (under tiden
den 26 juni 1973-den 1 juli 1974) fill 7,6 % (under tiden den 1 juli 1974-den
31 mars 1975). På motsvarande sätt har refinansieringsräntan stigit frän 8,4 %
(under perioden den 26 juni 1973-den I juli 1974) till 9,8 % (under perioden
den I juli 1974-den 31 mars 1975), Avdrag har kommit i fråga främsi för export
till sialshandelsländer och utvecklingsländer. Om särskilda skäl har förelegat
har avdrag i några enstaka fall även kommit i fråga för export lill andra
länder. Under tiden den 26 juni 1973-den I juli 1974 föll 87 % av exportsumman
på export till sialshandelsländer och 13 % på export till utvecklingsländer.
Motsvarande siffror för tiden den I juli 1974-den 31 mars 1975 var 56 % resp. 8
%, vartill kom 36 % som avsäg export till andra länder. Exportprojekt för vilka
stöd medgivits fördelar sig på ett flertal varugrupper, varav de största
grupperna är hotell, andra byggnader samt maskiner och annan utrustning till
skogs- och metallindustri.
Någon exakt beräkning av det skattebortfall som
exportkreditstödet har medfört är inte möjlig att göra. Orsaken härtill är
främsi atl flertalet ansökningar har gjorts innan kontrakt har ingåtts och alt
det i dessa fall saknas kunskap om affärsförhandlingarnas utfall. Andra
osäkerhetsfaktorer är företagens möjligheter att utnyttja avdragsrätten under
hela den aktuella kredittiden och svårigheten att bedöma bolagsskattens
storiek i framtiden. En schablonmässig beräkning av den maximala totala
avdragssumman på grund av ansökningar som har bifallits under perioden ger ett
belopp av 600 milj, kr. Vid en statlig och kommunal bolagsskatt av tillsammans
55 % blir då det totala skallebortfallet maximalt ca 330 milj.kr. Den
genomsnittliga kredittiden har varit omkring sju år. Det maximala
skattebortfallet blir således 4:5-50 milj. kr. per år under en sjuårsperiod.
Det verkliga bortfallet torde dock bli lägre, främst därför atl del måste antas
att flera av de medräknade affärerna inte blir av.
Prop. 1975/76:72 7
4
Sveriges exportråds och Sveriges industriförbunds promemoria beträffande
exportkreditstödet
Sveriges exporiråd och Sveriges industriförbund har
i sin gemensamma promemoria beträffande exportkreditstödet i huvudsak anfört
följande i anslutning lill olika bestämmelser i EKL.
1 2 S 2 föreskrivs alt exporten skall avse
kapitalvara. Begreppet bör tolkas så att konsultuppdrag hänförs till
stödberättigad export. Visserligen har del hittills endast i elt fåtal fall
förekommit alt svenska konsultförelag varit tvungna att lämna kredit om minst
två år för alt erhålla uppdrag utomlands men önskemål om sådana krediter har
under senare år framförs i växande Ulsiräckning, särskilt från vissa u-länder
och även från sialshandelsländer i Östeuropa. Den främsta orsaken härtill är
att de förmånliga exportkrediter som många konkurrentliinder, t.ex. Frankrike,
Japan, Storbritaniien och USA lämnar, i regel också får utnyttjas för
konsultuppdrag. Det erinras också om att konsultuppdrag, som vanligen avser
byggnadsområdet, kan ha väsentliga sysselsättningseffekter inte endast för
konsultföretagets del utan också genom att de i inte ringa fall leder till en
export av varor från Sverige.
Lägsta kreditbeloppet enligt 2 S 3 bör sänkas från
2 milj. kr. till en halv milj, kr. vilket skulle medföra att även mindre och
medelstora företag i betydligt större utsträckning än f n. skulle kunna komma i
åtnjutande av exportkreditstödet. Om det inte anses möjligt att sänka
beloppsgränsen pä angivet sätt, borde i varje fall ett exportföretag fö
möjlighet att lägga ihop alla under samma år på ett land avslutade affärer för
att på så sätt komma upp till 2 milj. kr.
I 2 S 4 talas om exportkreditens löptid, men någon
definition av uttrycket kreditlid ges inte vare sig i lagen eller i
propositionen, Samma definition av uttrycket kredittid som exportkreditnämnden
(EKN) använder bör tillämpas, eftersom svårigheter annars kan uppstå när det
gäller atl fastställa kredittidens längd och kreditens storlek.
Bland de kostnader som f n. omfattas av
exportkreditstödet bör få inräknas inte bara själva räntan utan också andra
kostnader som exportören ådrar sig i samband med refinansieringen av en
exportaffär, t. ex. löftesprovision och s, k. management fee som den
skattskyldige måste erlägga till finansierande bank eller kapitalmarknadsinstitut.
Det vore också önskvärt alt premien för garanti från EKN fick inräknas på
motsvarande sätt. 1 den mån exportör inte har EKN-garanti får han vid
refinansieringen av en affär i regel betala en något högre ränta till
vederbörande bank än om garanti föreligger och denna räntedifferens är i
allmänhet större än EKN-premien.
Formuleringen i 3 S I tyder på alt den s, k.
koniantmetoden skall tillämpas vid beräkning av avdragets storlek, Detla kan
emellertid för exportörerna få effekter som 'är svåra att förut-se om den
utländske köparen inte betalar ränta på exportkrediten vid de tidpunkter som
har avtalats. Även ett relativt
Prop.
1975/76:72 8
kort
dröjsmål om 1-2 månader kan medföra att räntan inflyter till exportören under
ett annat år än det då han har att eriägga motsvarande räntebetalning lill den
finansierande banken. En följd av elt dröjsmål kan också bli all exportören
under ett och samma år mottar räntebetalningar från köparen som egentligen
skulle ha erlagts under två eller flera år, 1 så fall kan det inträffa att
någon räntedifferens inte uppkommer som exportören kan begära avdrag för i sin
deklaration. Del avsteg från eljest tillämpade grunder vid den skaltemässiga
redovisningen som görs genom att koniantmetoden läggs till grund för
redovisningen torde på sikt leda till mindre önskvärda konsekvenser. Här
liksom eljest bör därför bokloringsmässiga grunder lillämpas. Om ersättning
från EKN för ränta, som köparen inte har betalat, får räknas som uppburen ränta
för exportören, skulle emellertid svårigheterna med koniantmetoden delvis
försvinna.
Stöd bör kunna erhållas redan under
tiltverkningsiiden oberoende av vilken kredilform, leveranlörskredit eller
köpariån, som utnyttjas för en affär.
1 4 S föreskrivs i fråga om det formella
förfarandet alt ansökan om medgivande till avdrag "göres före utgången av
den tid inom vilken sökanden skall avlämna allmän självdeklaration för det
beskattningsår då exporlkreditavtalel ingåtts". Eftersom ett medgivande
att få åtnjuta avdrag i många fall inte torde kunna utnyttjas förrän två eller
tre år efter det att exportkreditavtalet har ingåtis framstår lagens tidsgräns
som väl snäv. Det borde vara lillräckligt om ansökan inlämnades senast före
utgången av den tid inom vilken sökanden skall avlämna självdeklaration för det
beskattningsår under vilket han för första gången önskar åtnjuta avdrag i
enlighet med medgivandet,
5
Föredraganden
5.1
Allmänna överväganden
Det behov som år 1973 konstaterades föreligga av
åtgärder för att skydda vitala svenska exportintressen och säkerställa all de
svenska företagens konkurrensläge vid kapitalvaruexport inte allvarligt
försämrades i förhållande till andra länders företag kvarstår enligt min mening
alltjämt. Exportkreditstödel i sin nuvarande utformning synes i princip vara
väl ägnat att tillgodose detta behov. Vissa ändringar är dock påkallade till
följd av utvecklingen på kapitallörsörjningsområdet. Näringslivet - framför
allt exportnäringen - har som framgår av det föregående, framfört vissa
önskemål som lämpligen kan tas upp i detla sammanhang. Vidare har det vid den
praktiska tillämpningen uppkommit vissa frågor, som bör leda till ändrade
regler. 1 det följande kommer jag att behandla dessa frågor och önskemål var
för sig, mot bakgrunden av en i princip oförändrad form för exportkreditstödet.
Prop.1975/76:72 9
5.2 Storleken
av avdrag för kostnad för exportkredit
Det nuvarande exportkreditstödet fungerar så alt
företagen medges ett extra avdrag vid den statliga och kommunala
inkomsttaxeringen med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
refinansieringsräntan och den ränta varmed exportkrediten löper, dock högst 2
%. Om hela tvåprocentsavdraget kan utnyttjas består alltså subventionen av elt
bortfall av inkomstskatten på dessa 2 %. Om den totala bolagsskatten antas vara
55 %, uppgår alltså stödet netto till drygt I % av utestående kredit.
1 prop. 1973:126 beräknade jag, som tidigare har
nämts, exportkredilräntan till 6 å 7 % och refinansieringsräntan till 8 å 9 %.
Denna uppskattning visade sig riktig beträffande den första tolvmånadersperiod,
som lagen varit i tillämpning. Dessa räntor uppgick då i genomsnitt till 6,6
resp. 8,4 %. Därefter har från senare delen av år 1974 en tendens till höjda
räntor varit tydlig. Således var den genomsnittliga exportkredilräntan 7,6 %
och den genomsnittliga refinansieringsräntan 9,8 % under tiden den 1 juli
1974-den 31 mars 1975. Gapet mellan exportkredit- och refinansieringsräntan har
således ökat från i genomsnitt 1,8 till 2,2 %. Bakom dessa genomsnittssiffror
ligger även ett ökande antal projekt som har refinansierats utomlands till
räntor på 10-12 %, och där ränteskillnaden följaktligen har blivit väsentligt
högre. Mot denna bakgrund anser jag alt del svenska exportkreditstödet bör
förstärkas för att även i fortsättningen kunna fylla sin funktion. Förstärkningen
kan lämpligen ske på det sättet att nuvarande maximibelopp för del extra
avdraget, 2 % av den utestående krediten, höjs till 4 %. För företag, som har
behov av att utnyttja hela avdraget, skulle därigenom stödet netto komma alt
uppgå till drygt 2 % av utestående kredit, vilket motsvarar en minskning av
bolagsskatten med 55 % på det extra avdraget 4 %. För det allmänna innebär
förslaget, alltjämt under förutsättning att avdraget kan utnyttjas maximall,
att kostnaden i form av skattebortfall fördubblas. Som jag tidigare har nämnt
torde det verkliga skattebortfallet komma alt bli betydligt lägre än det
maximall beräknade.
5.3 Räntebegreppet
Avsikten med exportstödet är att kompensera den
svenska exportören för den ränteföriusl som uppstår om han behöver betala en
högre ränta för refinansiering av exportkrediten än den han kan la ut av den
utländske beställaren. Dä även andra kostnader, som t. ex. löftesprovision,
administrationsavgift och s. k. management fee, kan belasta exportören, har
frågan uppställ om dessa skall få inräknas i den ränta som har erlagts för
finansiering av exportkrediien. För egen del vill jag framhålla att nämnda
kostnader regelmässigt torde uppkomma oberoende av räntenivån och de utgör
därför i princip konstanta kostnader medan exportkreditstödet avseratt
kompensera exportören för den merkostnad han drabbas av till följd av ett högt
ränteläge. Dessa kostnader bör därför inte få inräknas i refinansieringsräntan.
Äv sam-
Prop. 1975/76:72 10
ma
skäl bör inte heller premie för exportkreditgaranii få inräknas i refinansieringsräntan.
Detta innebär således atl jag föreslår att i fortsättningen liksom hittills
endast den egentliga räntan skall beaktas vid fastställande av
refinansieringsräntan.
5.4 Kreditens
minimibelopp
Som hittills bör även i fortsättningen för
exporlkreditstöd krävas alt exporten har väsentlig betydelse från samhällsekonomisk
synpunkt och att den har arbetsmarknadspoliliska effekter. För alt nämnda krav
skall kunna tillgodoses bör en exportaffär vara av viss storlek för atl avdrag
skall kunna komma i fråga. Någon anledning all nu sänka minimigränsen, 2 milj,
kr., finns således inte.
5.5 Kapitalvarubegreppet
1 gällande lagstiftning om exportkreditstöd finns
inte någon definition av begreppet kapitalvara, utan det ankommer på regeringen
att.i det enskilda fallet pröva vad som skall hänföras till stödberättigad
export. Denna prövning har hittills inte i något fall medfört att avdrag har
vägrats därför att det inte skulle ha varit fråga om kapitalvara. Då denna
fråga således inte hittills har medfört några problem vid den praktiska
handläggningen föreligger enligt min mening inte skäl att komplicera
lagstiftningen med ett försök till definition av begreppet kapitalvara. Jag
anser alltså att regeringen i framtiden liksom hittills bör pröva denna fråga
frän fall till fall. Enligt min mening kan dock begreppet inte ges en så vid
tolkning att det omfattar även rena konsultuppdrag.
5.6 Frågan
om beräkning av kredittid
Beträffande frågan om begreppet kredittid vill jag
anföra följande. Sveriges exportråd och Sveriges industriförbund har föreslagit
att begreppet ges samma innebörd som det har vid exponkreditnämndens (EKN:s)
tillämpning. Detta innebär att kredit vid t. ex, entreprenad och när säljaren
skall utföra montagearbete endast anses föreligga i fråga om belopp, som
erläggs efter arbetets avslutande. Betalningar under arbetets gång liksom vid
dess avslutande betraktas som koniantinbetalningar. Vid export, som inte
kräver någon arbetsprestation från säljarens sida, räknas kredittiden från den
tidpunkt när vara har kommit i säljarens besittning, från sista väsentliga delleverans
eller från liknande tidpunkt. Enligt min mening är det dock mindre lämpligt att
binda sig för denna tolkning vid tillämpning av EKL, eftersom detta kan medföra
svårigheter vid taxeringsarbetet. Vid prövning av yrkade avdrag skulle nämligen
taxeringsmyndigheterna i alla de fall där säljaren skall utföra något arbete,
i, ex, uppföra en byggnad eller installera en an-
Prop.
1975/76:72 11
läggning,
tvingas utreda om arbetet har avslutals eller inte. Jag föreslår därför att
kredittiden i fortsättningen liksom hittills vid tillämpningen av lagen anses
börja den dag från vilken köparen debiteras ränta enligt exportkredilavialet.
Detla innebär att kredittiden i många fall kommer att sammanfalla med den som
EKN tillämpar, men att den i andra fall kommer att börja vid en tidigare
tidpunkt.
5.7 Frågan
om tillämpning av kontantmetoden
Gällande lag innebär atl kontantmetoden skall
tillämpas vid beräkning av avdragets storiek. Orsaken härtill är att en
taxeringsmässig kontroll av ifrågavarande avdrag väsentligt underiättas om
kontantmetoden tillämpas. Denna fördel anserjag vara så tungt vägande att man
även i fortsättningen bör bygga pä metoden, trots alt detta kan medföra
nackdelar av den art som Sveriges exportråd och Sveriges industriförbund
angivit i sin promemoria. Med anledning av vad som i promemorian anförts om
att nackdelarna skulle kunna motverkas om ersättning från EKN för ränta som
köparen inte betalat fär räknas som intäklsränta på exportkrediien vill jag
framhålla att gällande bestämmelser enligi min mening ger möjlighet att förfara
på detta sätt.
5.8 Frågan
om exportkreditstöd under tillverkningstiden
Möjlighet att erhålla exportkreditstöd redan under
tillverkningstiden skall enligt min mening i fortsättningen liksom tidigare
endast föreligga under de förutsättningar som anges i 3 S. Detta innebär i
huvudsak atl avdrag kan medges från och med det beskattningsår
exporlkreditavtal har ingåtts, om den skattskyldige under året har eriagt en
refinansieringsränta som överstiger den exporlkreditränta han har uppburit. Om
dessa förutsättningar föreligger saknar det däremot betydelse vilken kreditform
som har valts.
5.9 Kravet
på externfinansiering av exportkrediten
För rätt till exportstöd enligt EKL krävs bl. a.
atl exportkredit har lämnats köparen för minst hälften av köpeskillingen, dock
minst 2 milj. kr. och att krediten finansieras hos bank eller
kapitalmarknadsinstitut till en ränta, som överstiger exportkrediträntans, 1
några fall har uppkommit fråga om avdrag kan medges när exportkredit har
lämnats men denna lill viss del självfinansierats, 1 dessa fall har - när den
externt finansierade delen av krediten uppgått till minst 50 % av
köpeskillingen och minst 2 milj. kr, - avdrag medgivits för den ränteskillnad
som belöper på den externt finansierade krediten. En ordning där företagen
medgavs att finansiera hela krediten internt medför atl man måste fastställa
bolagets kalkylränta för alt kunna beräkna dess kostnad för krediten. Detta är
komplicerat och ar-
Prop. 1975/76.72 12
belsbelastande
för taxeringsorganisationen. Jag finner inte tillräckliga skäl atl komplicera
förfarandet med regler om rätt till exportkreditslöd vid total
inlernfinansiering. Beträffande fallen av blandad intern och extern finansiering
föreslår jag emellertid att dessa i fortsättningen skall behandlas på i princip
samma sätt som hittills, dvs, att avdrag medges om den externt finansierade
krediten överstiger 50 % av köpeskillingen. Däremot bör i dessa fall inte
krävas att även den externt finansierade krediten överstiger elt visst
minimibelopp. Det bör således räcka med att den totala krediten överstiger 2
milj. kr.
Under delta lagstiftningsärendes beredning har
framhållits alt den föreslagna regeln om alt exportkrediten skall avse mer än
hälften av den avtalade köpeskillingen kan komma att innebära att någon
avdragsrätt inte får åtnjutas av svenska företag i samband med krediter för
vilka Värids-banken arrangerar s. k. samfinansiering. Det har påpekats att vid
samfinansierade projekt i regel minst hälften av kontraktsbeloppen betalas
kontant av köpariandel och Väridsbanken, Med anledning av vad som anförts anser
jag alt 2 S EKL bör kompletteras med en bestämmelse om att avdrag, om synnerliga
skäl föreligger, får medges även om inte minst hälften av exportkrediten
finansieras hos bank eller kapitalmarknadsinstitut. Denna be-sliimmelse bör
kunna tillämpas bl. a, i fall där Världsbanken arrangerar s. k,
samfinansiering.
5,10
Frågan om begränsning av exportkreditstödet till vissa länder
1 prop, 1973:126 framhöll jag att konkurrensen med
utländska statligt subventionerade kreditvillkor framför allt förelåg vid
export till sialshandelsländer och utvecklingsländer. EKL har i enlighet
härmed tillämpats så atl stöd i huvudsak har medgivits vid export till dessa
länder. Lagen ger emellertid även möjlighet att medge stöd vid export till
industriländer. Så har också skett i några enstaka fall där det gällt myckel
slora projekt och där lagens förutsättningar i övrigt har varit uppfyllda. Det
har emellertid från många företags sida framhållits att det vore angelägel att
medge stöd vid export till industriländer i större omfattning än som nu sker.
Ett skäl hiirtill är all många länder lämnar elt mera generellt exportstöd än
vad Sverige gör, t. ex. genom att göra det möjligt för företag att lämna kredit
på villkor som är förmånligare än som är normalt i resp. land, Detla innebär då
alt svenska företag vid export till industriländer har konkurrenter, som har
tillgång lill kreditstöd. För egen del anserjag att erfarenheten har visat att
skäl föreligger alt i större utsträckning än hittills medge stöd vid export
till industriländer. 1 dessa fall bör dock ställas högre krav på bevisning frän
sökandens sida om att konkurrens föreligger från förelag som har tillgång till
utländskt kreditslöd. Det främsta syftet med EKL bör dock alltjämt vara att ge
möjlighet till exportstöd vid affärer med sialshandelsländer och
utvecklingsländer.
Prop.
1975/76:72 13
Ett särskilt problem föreligger när ett svenskt
företag uppträder som un-derieveranlör till ett företag i ett industriland som
sedan i sin tur svarar för den totala leveransen i förhållande till den
slullige köparen i ett tredje land. 1 sådant fall har avdrag hittills vägrats
på grund av föreskriften i 2 S 2 EKL att varan skall ha sålts för användning i
det land vartill försäljning har skett. Exportnäringarna har emellertid
framhållit att detta sätt att organisera en affär har fått ökad betydelse, och
att det i framtiden sannolikt kommer att bli an mera vanligt, inte minst inom
öst-västhandeln. Vid bedömningen av denna fråga bör man enligt min mening utgå
från det principiella syftet med EKL, nämligen att skydda svensk exportör mot
konkurrens i form av utländska subventioner. Jag har fortfarande den uppfattningen
att bruket av räntesubventioner bör begränsas så mycket som möjligt. Man bör
således vara uppmärksam på fall av den aktuella typen, där intressekopplingar i
vissa industriländer kan leda till ackumulerade exporlkreditstöd. Del svenska
exportkreditstödel bör inte komma i fråga vid anbudskonkurrens om
underleverantörskap, såvida inte huvudleverantören finns i land som omfattas av
stödet och avser att utföra sitt arbete i detta land. Däremot bör sådant stöd
inte vara helt uteslutet i fall där huvudleverantören befinner sig i annat
land än sådant som bör omfattas av stödet, om arrangemanget med
underleverantörskap är betingat av organisatoriska skäl - t. ex. elt utländskt
moderbolag som är försäljningsbolag - och den reella konkurrenssituationen
avser export av svensk kapitalvara till land som bör omfattas av stödet.
En fråga som bör uppmärksammas i detla sammanhang
är hur man bör förfara när konkurrensen föreligger i form av räntesubventioner
till producent i del land vartill den svenska exporten är ämnad. 1 synnerhet
vad beträffar industriländer torde dessa genom internationella överenskommelser
vara förhindrade att lämna subventioner i sådana fall. Om emellertid sådan konkurrens
bevisligen förekommer bör lagen inte hindra att exportkreditstöd lämnas.
Nuvarande lydelse av EKL synes inte lägga hinder i vägen för stöd i nu avsedda
fall,
5.11
Förfarandet vid ansökan om exportkreditstöd
Ansökan om exportkreditslöd kan f n, göras såväl
innan exportkreditavtal har slutits som därefter. När avtal har ingåtts måste
ansökan enligt gällande lag ges in senast före utgången av den tid inom vilken
exportören skall avlämna självdeklaration för del beskattningsår då avtalet har
ingåtts, vilket i praktiken i flertalet fall innebär före den 31 mars året
efter avtalsåret, Sveriges exportråd och Sveriges industriförbund har
framhållit att denna lidsgräns är alltför snäv. Jag vill med anledning därav
framhålla att lagen förutsätter att avtalet har slutits under konkurrens från
företag med tillgäng till utländskt kreditslöd av sådant slag att den har
tvingat den svenska exportören att erbjuda en ränta på krediten som understiger
refinansierings-
Prop. 1975/76:72 14
räntan.
Detta är en viktig förutsättning för stödet, och avgörandet i ärendet skulle
avsevärt försvåras, om alltför lång tid tillåts förflyta mellan avtalets
ingående och prövningen av ansökningen om exporlkreditstöd. Ett förelag, som
har slutit exportavial men ännu inte ordnat finansieringen av lämnad
exportkredit, kan f ö. få prövning i förväg av rätten till exportkreditstöd
under förutsättning att refinansieringen ordnas på det sätt lagen föreskriver.
Jag anser det därför inte föreligga tillräckliga skäl att för normalfallen
ändra nu gällande regel om senaste tidpunkt för ansökan om exporlkreditstöd. En
kategorisk tillämpning av regeln kan dock i undantagsfall få stötande
konsekvenser. Elt sådant fall kan vara om exportören har felbedömt sina
möjligheter att få refinansieringskredit till viss ränta och därför underlåtit
att ansöka om exporlkreditstöd inom den i 4 S EKL angivna tidsfristen. 1 detla
och likartade fall bör därför, om synnerliga skäl föreligger, prövning kunna
ske även av ansökan som inkommer efter utgången av nämnda lid,
5,12
Ikraftträdande och tillämpningstid
EKL bör även i fortsättningen vara tidsbegränsad.
Jag föreslår därför att de nya reglerna lillämpas på exporlkreditavtal som
ingås mellan den 1 oktober 1975-den 31 december 1979. Delta innebär att äldre
bestämmelser alltjämt skall tillämpas i fråga om exporlkreditavtal sim har
ingåtts under tiden den 1 januari 1973-den 30 september 1975.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer
jag att regeringen föreslär riksdagen
all antaga inom finansdeparlemeniei upprättat
förslag lill lag om ändring i lagen (1973:423) om avdrag vid inkomsttaxeringen
avseende kostnad för exportkredit.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens
överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen all antaga
det förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop.
1975/76:72 15
Innehåll
Propositionen................................................... ...... I
Propositionens
huvudsakliga innehåll..................... ...... I
Förslag
till lag om ändring i lagen (1973:423) om avdrag vid in
komsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit. ..... 2
Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1975-11-06 4
1. Inledning...................................................... ..... 4
2. Nuvarande ordning......................................... ..... 5
2.1
Förutsättningar för
exportkreditstöd............. 5
2.2
Exportkreditstödets
konstruktion.................. ..... 5
2.3
Handläggning av ärenden rörande
exportkreditslöd 5
3.
Vissa statistiska uppgifter............................... ..... 6
4.
Sveriges exportråds och
Sveriges industriförbunds promemoria beträffande exportkreditstödel 7
5.
Föredraganden.............................................. ..... 8
5.1
Allmänna överväganden............................. 8
5.2
Storieken av avdrag för kostnad
för exportkredit 9
5.3
Räntebegreppet........................................ 9
5.4
Kreditens minimibelopp............................... .... 10
5.5
Kapitalvarubegreppet................................ .... 10
5.6
Frågan om beräkning av
kredittid................. .... 10
5.7
Frågan om tillämpning av
kontantmetoden..... .... 11
5.8
Frågan om exporlkreditstöd
under tillverkningstiden 11
5.9
Kravet på externfinansiering av
exportkrediten....... II
5.10
Frågan om begränsning av
exportkreditstödel till vissa länder 12
5.11
Förfarandet vid ansökan om exportkreditslöd.. 13
5.12
Ikraftträdande och
tillämpningstid................ 14
6.
Hemställan................................................... 14
7.
Beslut.......................................................... 14
opaginerad Kontrollera mot PDF
GOTAB
75 10225S Slockholm 197.S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar i 4 dokument.
- Bet. 1976/77:NU30 Med anledning av motioner om näringspolitiken s. 31 i texten
- Bet. 1975/76:SkU22 Med anledning av propositionen 1975/76:72 om ändringar i exportkreditstödet jämte motioner s. 1 · s. 5 i texten
- Prop. 1977/78:155 om exportkreditfinansiering, m. m. s. 97 om s. 14 i texten
- Prop. 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling om s. 10 i texten