Sök i Ratio Lex

om lirarutbildningens dimensionering och lokalisering m.m.

71 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 68 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:89, om lirarutbildningens dimensionering och lokalisering m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 Regeringens proposition

1975/76: 89

om
lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m. m.

beslutad
den 22 januari 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

G. E.
STRÄNG

LENA
HJELM-WALLÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att antalet intagningsplatser tUl klasslärar- och ämnesläramtbUdningen
skall stabUiseras vid ungefär nuvarande nivå under den närmaste tiden.
Samtidigt föreslås att antalet inlagningsplat-ser lill utbildningen av
förskollärare och fritidspedagoger skall ökas med ca 1 250 resp. ca 1 000
platser.

Vidare
föreslås att den nuvarande lärarhögskoleorganisationen anpassas till tidigare
beslutade minskningar av antalet intagningsplatser. Till gmnd för förslagen i
denna del Ugger att man för varje ort och utbildningslinje måsle ha ett visst
minsta antal lärarkandidater för alt få en väl fungerande utbildning. Enligt
propositionen skall ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del i
fortsättningen vara förlagd till Lin-köpmg, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och
Uppsala. Klassläramt-bildning föreslås fr. o. m. budgetåret 1976/77 bedrivas
vid nuvarande lärarhögskolor i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping,
Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå.

Förslagen
innebär att den praktisk-pedagogiska utbUdningen av ämneslärare i Karlstad,
Växjö och Örebro samt klassläramlbUdningen i Falun, Hämösand, Kristianstad,
Uppsala och Växjö skall avvecklas. Samtidigt föreslås att utbUdningen av
förskollärare och fritidspedagoger utökas och förläggs till bl. a. de orter där
avveckling sker av annan läramtbUd-ning. Denna omfördelning av
intagningskapaciteten mellan olika linjer innebär att samtiiga berörda orter
kommer att få ett större antal lärarstuderande än de närmast föregående åren.

I
proposilionen behandlas även vissa personalfrågor, beräkningar av anslag tUl lärarutbildning
samt ersättning tUl vissa lärarkandidater för budgetåret 1976/77. Vidare
framläggs förslag om utbUdning av dietister.

1
Riksdagen 1975t76.1 saml. Nr 89

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammaniräde 1976-01-22

Närvarande: statsråden Sträng, ordförande, Andersson,
Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Feldl, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén saml såvilt avser littera
H, punkten 7, statsrådet Zachrisson

Proposition om lärarutbildningens dimensionering och
lokalisering m. m.

1 Rapport från arbetsgruppen för vissa
lärarhögskolefrågor

1 enlighet med uttalanden i prop. 1975: 1 (bil. 10 s. 382)
tiUkaUades den 13 januari 1975 en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn
av lärarhögskoleorganisationen. Enligt riktlinjerna för gruppens arbete skulle
bl. a. frågor rörande dimensionering och lokalisering på längre sikt av klass-
och ämnesläramlbildningarna belysas, liksom konsekvenserna av nedläggning av
dessa utbildningar på vissa orter. Förslag skulle ges om alternativ användning
av lärarhögskolornas friställda resurser. Gruppens arbete skulle föreligga i
sådan lid alt det kunde behandlas i 1975 års budgetarbete. Arbsgruppen för
vissa lärarhögskolefrågor överlämnade den 5 september 1975 sin rapport (Ds U
1975: 12). Rapporten har remissbehandlats.

I rapporten redovisas inledningsvis den nuvarande
lärarutbildningens mål, uppbyggnad, organisation och omfattning. Arbetsgruppen
framhåller emellertid alt läramtbUdningens mål, innehåll och stmktur utreds av
1974 års läramtbildningsutredning (U 1974: 04), varför gruppens uppgifter har
begränsats tUl vissa frågor om dimensionering och lokalisering utifrån de i dag
rådande förutsättningama och med syfte alt åstadkomma etl rationellt
utnyttjande av lärarutbildningens resurser.

Arbetsgruppen redogör därefter i korthet för den hiltUlsvarande
utvecklingen på lärararbetsmarknaden. Tillgången på behöriga lärare uppvisar
stora variationer såväl mellan orter som mellan olika lärarkategorier.

1 Departementssekreteraren Agneta Charpentier,
departementsrådet Carl Tomas Edam (ordförande), departementssekreteraren Gunnel
Farm, kanslirådet Erland Ringborg, departementssekreteraren Svante Sjöberg och
avdelningsdirektören Stig Wandén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89

Prognoser

Beräkningar
av behovet av klasslärare gjordes av skolöverstyrelsen (SÖ) och statistiska
centralbyrån (SCB) år 1972. Vad gäller behovet av ämneslärare har 1972 års
prognos reviderats under våren 1975. De fyra altemativ som anges i sistnämnda
prognosmaterial ger, beroende på olika antaganden om kvarvaron i läraryrket och
lärarbenägenhel, elt årligt utbildningsbehov under den kommande tioårsperioden
av resp. 1 112, 1 053, 854 och 506 studerande på ämneslärarUnjen. Som huvud-altemaliv
anger SCB 1 053 studerande, inkl. vidareutbildning av mellanstadielärare samt
utbildning av folkhögskollärare. Detla antal grundar sig på förutsättaingen att
95 % av de nyexaminerade går till läraryrket samt att läramas aktivitet och kvarvarofrekvens
i yrket förblir ungefär oförändrade.

Dimensionering

Vid
övervägandena rörande läramtbUdningens dimensionering har gmppen sökt ta hänsyn
tUl såväl individens som arbetsmarknadens behov av utbildning. Därvid har
vissa osäkerhetsfaktorer vägts in, samtidigt som gmppen framhåller att en
rimlig balans mellan tillgång och efterfrågan på lärararbetsmarknaden är
nödvändig i ell tioårsperspektiv. Eventuella kommande politiska reformer har
inte kunnat vägas in i föreslagen. Läramtbildningsorganisationen bör enligt
gruppen i framliden vara så elastisk att den medger förändringar till följd av
sådana beslut.

Arbetsgruppen föreslår en årUg
intagningskapacitet under budgetåren 1976/771984/85 av 216 studerande på
lågstadielärarlinjen, 528 på mellanstadielärarlinjen och 1 035 vid
ämneslärarlinjens praktisk-pedagogiska del. Den föreslagna
intagningskapaciteten på ämneslärarlinjen inkluderar 60 studerande på folkhögskoUärargrenen
samt 75 platser för vidareutbildning av mellanstadielärare tiU ämneslärare.
Främst vad gäller intagningstalen för lågstadielärarlinjen och
ämneslärarlinjen utgör nämnda tal maximital för hur många som bör utbildas per
år under planeringsperioden.

Minimikapacitet
och lokalisering

Beräkningar
med ulgångspunkt i gällande timplaner för ämneslärarutbildningen ger vid
handen alt en ämneslärarlinje inle bör omfatta färre än 15 studerande per
termin. För att en enhet med ämneslärarutbildning skall vara funktionsduglig
och erbjuda reella valmöjligheter beträffande ämneskombinationer krävs
emellertid drygt 30 kandidater per termin, vUket arbetsgruppen anser vara ett
minimum.

Vad gäller det antal
utbildningsenheter vid vUka praktisk-pedagogisk ämneslärarutbildning bör
bedrivas har gruppen övervägt dels möjligheten att bibehålla sådan ulbUdning
på samtliga nio nuvarande orter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 4

dels
en fördelning på de sex nuvarande större lärarhögskoloma, dels en ytterligare
koncentration.

Arbetsgmppen
anser att en fördelning av 450 platser per termin på nuvarande nio orter medför
nackdelar i fråga om uppfyllandet av målen för UtbUdningen. En sådan spridning
av utbildningsplatsema medför dessutom stora kostnader.-

På
de s. k. fUialorlerna, Karlstad, Växjö och Örebro, anordnas änmes-' läramtbUdning
sedan år 1968. Det ursprungliga motivet för anordnandet av sådan utbildning på
dessa orter var att de största lärarhögskoloma behövde avlastas. Situationen
har nu förändrats så att detta motiv inte längre kvarstår. Vid filialerna tas
15 lärarkandidater in per termin, vUket innebär en organisation med ett smalt
ämnesutbud och begränsade valmöjligheter för de studerande. Vid sina
överväganden rörande ämneslärarutbUdningen har gruppen bl. a. undersökt om den
lokala rekryteringen till filialorterna är sådan att den motiverar ett
bibehållande av ifrågavarande ulbUdning på dessa orter men funnit att så inte
är fallet.

Gmppen
har även övervägt en awecking av ämneslärarutbUdningen vid en större
lärarhögskola i stäUet för på filialorterna men avvisat den möjligheten.

Vid
en koncentration av ämneslärarutbUdningen tUl sex orter kan nuvarande ämnesuppsättaing
erbjudas vid de största enheterna. SpUttring i utbildningen motverkas och timunderlaget
utnyttjas till fullo för de ordinarie lärama. Med hänsyn till dessa faktorer
skulle den praktisk-pedagogiska ämneslärarutbildningen kunna koncentreras tUl
färre enheter än de sex nuvarande större lärarhögskoloma. Den ort som i första
hand skuUe komma i fråga för aweckUng är Uppsala, med hänsyn tiU närheten till
Stockholm och det större lärarbehovet i Stockholmsregionen. Gruppen finner
emellertid att på en' ort med så brett utbud förutsättningama för en
utveckling av sammanhåUna utbUdningslinjer för ämneslärarutbildningen i det
längsta bör bevaras. En avveckling av den praktisk-pedagogiska utbUdningen i
Uppsala bör därför uite nu aktualiseras.

Mot
denna bakgrund föreslår gmppen att all praktisk-pedagogisk utbildning för
blivande ämneslärare fr. o. m. budgetåret 1976/77 förläggs till Linköping,
Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Den
fördelning av ämnen och platser som gmppen finner lämpUgast framgår av följande
tabell.

Antal platser

Antal ämnen

Linköping

55

15

Malmö

90

19

Mölndal

95

21

Stockholm

100

23

Umeå

55

14

Uppsala

55 450

14

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 5

Eftersom
SÖ enligt gäUande bestämmelser har bemyndigande att fördela utbildningsplatsema
på ämneskombinationer bör gmppens förslag betraktas som riktiinjer för kommande
fördelningsarbete.

Gmppen
föreslår vidare att berörda myndigheter i sitt kontinuerliga arbete med
intagnings- och fördelningsfrågor analyserar dels vUka fördelar som kan uppnås
genom olika stor totalintagning och/eller intagning tUl olika
ämneskombinationer vår- resp. hösttermui, dels följderna av en övergång tUl
endast en intagning per läsår.

Beträffande
klasslärarutbildningen framhåller gmppen vikten av pedagogisk och metodisk
stimulans för både studerande och lärarutbildare. För att detta skall kunna
uppnås bör bl. a. elt rimligt utbud av tillvalsmöjligheter erbjudas vid varje
enhet med klasslärarutbildning. En rimUg minimistorlek på enheten bör även
kunna bidra till att lärarutbUdama stimuleras tUl fömyelse. Med beaktande av
såväl pedagogiska som organisatoriska aspekter på utbudet av tillvalskurser och
mot bakgrimd av föreslagna dimensioneringstal för låg- och mellan-stadielärarutbUdningarna
föreslår arbetsgmppen en minimikapacitet per enhet av 48 intagningsplatser per
år på mellanstadielärarlinjen och 48 platser vartannat år på
lågstadielärarlinjen.

För
att valmöjUghet skall medges även i fråga om tillvalsämnena bild-och
formarbete, musik och gymnastik inom lågstadieläramtbildningen krävs viss extra
timresurs utöver nu gällande timplan. Vidare anser gmppen att vissa pedagogiska
fördelar kan vinnas om skoltjänstgöringen för lektorer i låg- och
mellanstadiets metodik utökas till förslagsvis halv tjänstgöring i det allmänna
skolväsendet.

Gruppen har undersökt möjlighetema
att, mot bakgrund av nämnda minimikapacitet, fördela det föreslagna antalet
intagningsplatser inom klasslärarutbildningen på nuvarande 15 enheter med sådan
utbUdning, på sex enheter samt på nio enheter. En fördelning på 15 enheter
innebär så stora pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska nackdelar att
gruppen inte anser sig kunna förorda detta alternativ. Inte heUer vill gmppen tUlstyrka
den geografiska koncentration av klassläramlbUdningen som en organisation
baserad på sex enheter skulle innebära, även om en sådan har stora fördelar ur funktioneU
och ekonomisk sjmpunkt. Det antal enheter vid vilka klasslärarutbUdning
maximalt skulle kunna erbjudas, mot bakgrund av såväl föreslagna
dimensioneringstal som fö- reslagen minimikapacitet per enhet, uppgår
till nio. Därvid kan på mellanstadielärarlinjen tas in 72 kandidater vid fyra
enheter och 48 vid fem varje år samt på lågstadielärarlinjen 48 kandidater vid
fyra enheter ena året och 48 -vid övriga fem det andra året.

Med
utgångspunkt i bl. a. vad som har anförts i propositionen 1975: 9 om
reformering av högskoleutbUdningen och riksdagens ställningstagande till denna
(UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) har gruppen eftersträvat en jämn geografisk
spridning av lärarutbildningen över landet. I

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 6

enlighet
med intentionema i beslutet om högskolereformen har gruppen vidare tagit hänsyn
lill del samlade utbud av högskoleutbUdning inom sektom för utbildning för
undervisningsyrken som finns på resp. ort.

Inom
varje högskoleregion har gruppen sökt bibehålla en eUer två enheter med klassläramtbildning
samt sett det som naturligt att de nuvarande större lärarhögskolorna därvid i
första hand bör komina i fråga. Mot bakgrund av bl. a. strävan till jämn
geografisk spridning, rekryte-rmgsunderlaget samt närheten tUl Stockholm
föreslår gruppen emellertid alt klassläramlbUdningen avvecklas vid
lärarhögskolan i Uppsala. Vid övriga nuvarande större lärarhögskolor, dvs.
Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå, bör däremot klasslärarutbUdning
bedrivas även fr. o. m. läsåret 1976/77.

Arbetsgmppen
har sökt bibehåUa klassläramtbUdning vid en nuvarande mindre lärarhögskola per
högskoleregion. Med hänsyn tUl att Jönköping och Kalmar i samband med beslutet
om högskolereformen har angetts tillhöra de prioriterade utbyggnadsorlerna
föreslår gruppen att klasslärarutbUdning även i fortsättningen skall bedrivas
på dessa orter. 1 fråga om Göteborgs högskoleregion förordar gmppen, mot
bakgrund av tidigare nämnda principer, alt klasslärarulbildningen bibehålls
även i Karlstad.

Beträffande
Uppsala högskoleregion innebär gmppens förslag att klassläramtbildning skall
bedrivas endast i Gävle. Hänsyn har därvid tagils bl. a. till fördelningen av
sådan utbUdning över landet. Främst mot bakgrund av uttalanden i prop. 1975: 9
vad gäller det angelägna i att hålla sluderandeantalet i Umeå uppe föreslår gmppen
att klasslärar-utbUdningen i Umeå högskoleregion koncentreras till Umeå.

Den
fördelning av orter på intagningsplalserna inom klasslärarulbildningen som
gruppen, med hänsyn till bl. a. lokaler, personal, rekryteringsunderlag och
tillgång på praklikplatser, finner lämpligast framgår av följande tabell.

Mellansladie-

Lågstadielärarlinjen

lärarlinjen

Arl

År2

Linköping

48

48

Malmö

72

48

Mölndal

72

__

48

Stockholm

72

__

48

Umeå

72

__

48

Gävle

48

48

--

Jönköping

48

48

Kalmar

48

__

48

Karlstad

48

48

För
att sektom för utbUdning för undervisningsyrken även i fortsättningen skaU
vara representerad på samtiiga här aktuella orter fömtsätter

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 7

gruppen
alt en utökad förskollärar- och fritidspedagogutbildning förläggs i första
hand till orter på vilka en avveckling av klassläramlbUdningen föreslås.

Alternativt
utnyttjande av friställda resurser

Gruppen
framhåller att vissa av förslagen rörande alternativa sysselsättningsmöjligheter
för övertalig lärarhögskolepersonal erfordrar förhandlingar och överläggningar
med berörda personalorganisationer. Bedömningen av lämpliga åtgärder föreslås
i viss utsträckning ske från fall tUl fall.

När
det gäller ökad tjänstgöring för övertaliga lärarutbildare inom det allmänna skolväsendet
föreslår gruppen all denna möjlighet prövas, liksom eventuell tjänstgöring inom
annan högskoleutbildning än lärarutbildning. Det betonas emellertid att dessa
möjligheter inte är särskilt stora mot bakgrund av arbetsmarknadsläget för
lärare.

Redan
för innevarande budgetår har åtgärder vidtagits för att möjliggöra bl. a.
inräknande i tjänsteunderlaget av viss aiman tjänstgöring för ordinarie läramtbildare.
SÖ, och sedermera universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), bör även i
fortsättningen överväga vilka åtgärder som kan erfordras för att trygga tjänsleunderlaget
för ifrågavarande kategorier.

En
del av de övertaliga läramtbUdarna i svenska, samhällskunskap, biologi, bild-
och formarbete, gymnastik och musik inom klassläramlbUdningen föreslås få
tjänstgöring inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningen. Gruppen
föreslår att en utökning av nämnda utbildningar i första hand förläggs lill de
orter där avveckling av klasslärarutbUdning föreslagils, dvs. Falun, Härnösand,
Kristianstad, Luleå, Uppsala och Växjö. Lokaliseringen av sådan utbildning
blir emellertid beroende av i vilken utsträckning praktikplatser kan erbjudas.

De
lärarutbildare som föreslås gå över till förskollärar- eller
frilids-pedagogutbildning bör få möjlighet atl komplettera sin utbildning genom
bl. a. deltagande i arbetet i förskola eller fritidsverksamhet.

Möjligheterna
tUl tjänstgöring i annan lärarutbildning än förskollärar- och frilidspedagogutbildning
anser gruppen vara av mindre betydelse för tryggande av tjänsleunderlaget.

Med
hänsyn tiU alt organisationen av fortbildningen f. n. övervägs i annat
sammanhang samt att fortbildningen bör vara behovs-styrd anser gruppen att en
bindning och institutionalisering av organisationen så långt möjligt bör
undvikas. Möjligheter bör skapas för övertaliga ordinarie och extra ordinarie
lärarutbildare alt få sysselsättning inom länsskolnämndernas
verksamhetsområde. De arbetsområden. som därvid främst bör komma i fråga är
nämndernas lokala Och re-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 8

gionala
fortbildningsverksamhet, kommunernas fortbildningsverksamhel samt nänmdemas admuiistralion,
i första hand inom fortbildningen.

Friställda
resurser inom läramtbUdningen kan enligt gruppen även utnyttjas inom det
pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet genom att lämpliga
lärarutbildare sysselsätts med de nya forskningsprojekt som kan komma att
läggas ut av SÖ.

Vad gäUer
friställda lokal- och utrustningsresurser kan dessa enUgt gruppens bedömning i
stor utsträckning användas inom en utökad förskollärar- och frilidspedagogutbildning
eller annan högre utbildning. För de lokaler som inte behövs för högre
utbildning bör byggnadsstyrelsen få i uppdrag att föreslå alternativ
användning.

2
Remissyttranden

Efler
remiss har yttranden över arbetsgruppens rapport avgetls av socialstyrelsen,
statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket (RRV), statens
personalnämnd (SPN), universitelskanslersämbelet (UKÄ), utrustningsnämnden för
universitet och högskolor, LUP-kom-mittéerna för Uppsala, Lund, Linköping,
Göteborg och Umeå, skolöverstyrelsen (SÖ) som bifogat yttranden från
samtliga länsskolnämnder utom länsskolnämnden i Malmöhus län , samtliga
lärarhögskolor, samtliga förskoleseminarier, 1974 års lärarutbildningsutredning
(U 1974:04), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsstyrelsema i län med läramtbUdningsanslalt,
de regionala organisationskommittéerna (U 1975: 0813) för högskolereformen, de
flesta kommuner med lärarutbildningsanstalt. Svenska kommunförbundet. Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges förenade
studentkårer (SFS), Läramas riksförbund (LR), Svenska facklärarförbundet
(SEL), Sveriges lärarförbund (SL), Statsanställda förbund. Statstjänstemännens
Riksförbunds Allmänna Tjänstemannaförbund saml Universitetslärarförbundet.

Vidare
har skrivelser i ärendet inkommit från Norrbottens läns södra förbundskrets av
SL, Gällivare-ortens SAP, Folkpartiels länsförbund i Norrbotten, elevkåren vid
lärarhögskolan och förskoleseminariet i Luleå, Luleå TCO-kommitté,
studentkåren vid lärarhögskolan i Kristianstad, lokala högskolekommittén för
BorlängeFalun, studentkåren i Växjö, kommittén för postgymnasial utbildning i
Värmlands län, SSU Demos i Växjö, samarbetskommittén för SundsvallHärnösands
högskola, Norrbottens läns landsting, Kronobergs läns landsting samt Överkalix
kommun.

Allmänt

En
stor del av remissinstansema riktar kritik mot att arbetsgruppens förslag
föregriper de regionala organisationskommittéernas arbete. UKÄ finner det
märkvärdigt och högst otillfredsställande att inte de sju orga-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 9

nisationskommittéerna
för den sammanhållna högskolan får leda planeringsarbetet även i detta
avseende. Den korta remisstiden gör alt organi-sationskommittéema inte har en
reell chans att behandla frågan. UKÄ föreslår att arbetsgmppens förslag
överlämnas till organisationskommit-téema, som kan använda dem som
beslutsunderlag när man väger behovet av lärarutbildning mot andra slag av
högskoleutbildning. Organisa-tionskommittéema bör även inom ramen för det
planeringsarbete man utför handha frågor om lokaUsering av högskoleutbildning,
anser UKÄ.

Uppfattningen
att arbetsgruppens förslag bör överlämnas till organisationskommittéerna
framförs även av bl. a. samtliga regionala organisationskommittéer för
högskolereformen, statskontoret, länsstyrelsen i Uppsala län, lärarhögskolorna
i Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö, förskoleseminarierna i Malmö, Södertälje
och Umeå samt Statsanställdas förbund och SFS.

Prognoser

En
myckel slor del av remissinstansema är stakt kritiska mot de prognoser som arbetsgmppen
baserar sina överväganden på. Länsskolnämnderna i Kronobergs, Jönköpings,
Kristianstads och Uppsala län, lärarhögskolan i Växjö, Härnösands kommun m. fl.
erinrar om alt utbildningsutskottet (UbU 1975: 10) uttalat tveksamhet mot
prognosers lillförlitiighel. Nämnda remissorgan menar att arbetsgmppen
försummat att ta hänsyn till de rekommendationer som framförts av utskottet. Vidare
förulsälter, framhåller lärarhögskolorna i Umeå och Uppsala, SFS 171. fl.,
prognosen ett statiskt utbildningssamhälle och en oförändrad arbetsmarknad.
Lärarhögskolan i Malmö menar alt efterfrågan på arbetskraft ej är absolut och
alt den på lång sikt påverkas,av utbildningssammansättningen hos den gmpp som
ger sig ut på arbetsmarknaden. Därför bör inte bara dagens arbetsmarknadsbehov
vara styrande, utan även de enskilda individernas efterfrågan på studier bör
vara normerande vid fastställande av dimensionering. Bl. a. 1974 års lärarutbild-;
ningsutredning samt lärarhögskolorna i Faluni Karlstad, Mölndal och Uppsala
anser att arbetsgruppen förbisett denna faktor och ensidigt utgått ifrån
arbetsmarknadens behov.

Flera
instanser erinrar om tidigare dåliga erfarenheter beiräffande prognoser och
deras tillförlitiighet. AMS vill betona alt tidigare erfarenheler har visat
att ett enligt prognoser förväntat överskott på lärare inte har inträffat eller
har varit högst tillfäUigt. Liknande synpunkter förs fram av de flesta länsskolnämnderna,
länsstyrelserna i Malmöhus och Norrbotteris län, lärarhögskolan i Luleå,
förskoleseminariet i Västerås, Kristianstads kommun och organisationskommittén
för högskolereformen i Uppsala högskoleregion.

Länsstyrelserna
i Stockholms, Västernorrlands, Östergötlands, Kop-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 10

parbergs och Kristianstads län, lärarhögskolorna i Luleå,
Härnösand och Kristianstad, förskoleseminariet i Västerås samt Falu och Luleå
kommuner menar atl prognosmalerialet är föråldrat och redan 1972 bedömdes som
osäkert vilket gör dess resultat inaktuellt.

1 allmänhet ifrågasätter inte remissinstansema prognoserna
vad beträffar ämneslärare, medan däremot behovet av klasslärare, i första hand
lågstadielärare, uppges vara större än vad arbetsgruppen antar. De flesta
lärarhögskolor, länsstyrelsen i Kopparbergs län samt Borås och Härnösands
kommuner redovisar en brist på främst lågsladidärare men uppger sig även ha
svårigheter att skaffa behöriga vikarier för både klass- och ämnesläraré. AMS verifieirar
att elt flertal län inte kan skaffa behöriga lärare för längre vikariat.
Lärarhögskolan i Uppsala påpekar att man vid bestämmande av lärarbehovet bör
vara införstådd med att det totala riksbehovet awiker från de regionalt
uppdelade siffrorna. AMS m. fl. förklarar detla med hänvisning lill den omfatlande
lokala bundenheten, som i undersökningar visat sig uppgå till 76 % av arbetssökande
lärare. Styrelsen uppger alt antalet lokalt bundna lärare är störst i Malmöhus,
Stockholms, Västerbottens, Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län i nu nänind
ordning. Mån framhåller alt den lokala bundenheten gör att en stor del av
lärarhögskolomas examinationskapacitet ej kan utnyttjas i full utsträckning i
stora delar av landet.

Ett icke ringa antal instanser menar alt arbetsgruppen i
sina utgångspunkter förbisett vissa inslag på lärararbetsmarknaden, som på
senare år blivit allt vanligare. En påtaglig tendens är alt utnyttjandegraden
av lärare blir allt lägre. Det ökande antalet deltidstjänster gör atl det,
framför allt på lågstadiet, går mer än en lärare per tjänst. Luleå kommun
uppger att det i Norrbottensregionen erfordras tre lärare för att besätta två
lågstadielärartjänster. Även länsskolnämnderna i Kronobergs och Kopparbergs
län, länsstyrelserna i Värmlands, Västernorrlands och Kristianstads län,
lärarhögskolorna i Linköping, Luleå och Falun, Borås och Karlstads kommuner, LR
m. fl. påpekar det ökande antalet deltidstjänster för lågsladidärare. Några
organ åberopar SCB:s rapport om examinerade, där det framgår alt endast två
tredjedelar av lärare utbildade 1959/601973/74 verkligen tjänstgjort som
lärare 1973.

Vidare kritiserar lärarhögskolorna i Luleå, Mölndal och
Stockholm arbetsgmppen för att ej tillräcklig hänsyn lagils tUl skillnaden
mellan antalet intagna och antalet examinerade. LR m. fl. uppskattar bortfallet
under utbildningstiden till 7 %.

Arbetsgruppens beslut alt inte väga in kommande politiska
reformer, utan att vid bedömande av utbildningsbehovet gmnda sig enbart på redan
fattade beslut, blir föremål för en omfattande kiilik. De kritiska remissorganen
menar att flera aktuella utredningar och politiska beslut kommer atl öka lärarbehovet,
varför gruppens underlåtenhet att bedöma dessa leder lill en underskattning av
lärarbehovet. Man nämner

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 11

dels
generella arbelsmarknadspolitiska reformer, dels för lärararbetsmarknaden
specifika reformer.

De
arbelsmarknadspolitiska reformer som nämns är:

Det redan fattade
beslutet om flexibel pensionering ökar examina

tionsbehovet, anser länsskolnämnderna i Uppsala, Västerbottens och

Kronobergs län, länsstyrelserna i Värmlands och Norrbottens län, lärar

högskolorna i Luleå, Falun och Jönköping, Karlstads och Kristianstads

kommuner, LR, SACO/SR, SFS m. fl

-
Ett förväntat beslut om kortare arbetsdag ökar behovet av lärartjänster enligt
vissa länsskolnämnder, länsstyrelsen i Värmlands län, lärarhögskolorna i Luleå
och Växjö, Kristianstads kommun, SL m. fl.

Den utökade rätlen tUl ledighet för bl. a. studier
nämns av länsstyrelsen i Kopparbergs län, Falu kommun m. fl.

Inrättandet av fackligt förtroendemannainstitut
nämns av lärarhögskolorna i Falun och Jönköping samt av Växjö kommun.

Vidare
uppger bl. a. Växjö kommun att förlängningen av ersättningstiden för
föräldrapenning medför ett ökat lärarbehov.

Reformer
som ökar efterfrågan på speciellt lärararbetsmarknaden uppges vara:

Förändringar har initierats av
utredningen om skolans inre arbete (SIA) som markerar ett nytänkande i
lärarutbildningen med t. ex. lagarbete och behovsorienterad undervisning. Detla
ställer krav på fortbildning och lärarhögskolan i Luleå påpekar att SÖ i petita
för 1976/77 räknar med fortbildningsåtgärder vUka kommer att kräva 500
helårs-tjänster. Lärarhögskolan i Uppsala konstaterar att man med endast små
förändringar i för prognosen centrala antaganden beträffande lärartäthet,
undervisningsskyldighet, lärarbenägenhel och läraraktivitet kommer fram till väsentiigt
högre lärarbehov.

Övriga reformer som härrör från
läramtbUdningskommittén, 1974 års läramtbildningsutredning, utredningen om
skolan, staten och kommunema m. fl.

I
övrigt nämner enstaka instanser faktorer som ny praktikorganisa-lion,
försiktighet med nedläggande av skolor i glesbygd etc.

Dimensionering

Sö
ställer sig i huvudsak positiv till gruppens förslag och konstaterar att den
föreslagna dimensioneringen av läramtbUdning överensstämmer med vad SÖ tidigare
har redovisat i avlämnad petita för 1975/76. Även Kalmar kommun anser att gmppen
dragit realistiska slutsatser och tillstyrker dimensioneringsförslaget.
Liknande allmänt positiva synpunkter över den föreslagna dimensioneringen
framförs av länsstyrelserna i Kalmar samt Göteborgs och Bohus län,
förskoleseminariet i Norrköping, Gävle ocb Umeå kommuner samt TCO, SEL och SL.

Ett
slörre antal organ har dock motsatt uppfattning om den föreslagna
dimensioneringen. Man ställer sig tveksam till dimensionerings-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 12

förslaget
i olika avseenden. Lärarhögskolan i Malmö erinrar om att ut-bUdningsutskottet i
sitt betänkande (UbU 1975:10) vamat för en alltför drastisk nedskärning av
antagningskapaciteten. Förslaget står, menar lärarhögskolan, i motsats tUl
detta uttalande. Nedskärningen anses bl. a. förhindra en vidgad syn på
lärarrollen. Länsskolnämnderna i.Hallands och Västerbottens län, länsstyrelsen
i Malmöhus län, lärarhögskolan i Mölndal m.fl. menar att en viss
överexamination borde tillåtas i syfte att hålla beredskap om lärarbehovet skiUle
öka. Det är även angeläget att basorganisationen för läramtbUdning görs så
flexibel att man vid en högre ambitionsnivå snabbt kan fyUa lärarbehovet. Dessa
synpunkter framförs av bl. a. länsstyrelsen i Jönköpings län och Växjö kommun. Övriga
instanser som inte anser sig kunna tillstyrka dimensioneringsförslaget är AMS,
länsstyrelsen i Norrbottens län, lärarhögskolorna i Härnösand och Stockholm,
förskoleseminariet i Västerås, organisationskommittén för högskolereformen i
Göteborgs högskoleregion, Mölndals kommun m. fl.

De
flesta instanser tar inte upp arbetsgruppens förslag om dimensionering av ämneslärarutbildningen
till diskussion. De som berör ämnesläramtbildningens dimensionering har inget
att invända mot arbetsgmppens förslag. Länsstyrelsen i Östergötlands län,
lärarhögskolan i Stockholm, SACO/SR, SL, LR, Universitetslärarförbundet m.fl.
accepterar arbetsgruppens förslag om dimensionering av ämneslärarutbildning.

Remissinstansemas
intresse i dimensioneringsfrågoma koncentreras i allmänhet till klasslärarutbildningen.
Majoriteten av organen anser att den föreslagna dimensioneringen i denna del
är för låg och några instanser presenterar även alternativa intagningslal.
Kritiken gäller i första hand den föreslagna dimensioneringen av lågstadieläramtbildningen.

Som
tidigare redovisats godtar SÖ arbetsgruppens förslag. Man menar dock alt det
kan ifrågasättas om inte den föreslagna utbUdningskapacite-len för lågsladidärare
är för hög. Förskoleseminariet i Norrköping och SL anser gmppens förslag väl
avvägda. Även länsstyrelsen i Kalmar län, lärarhögskolorna i Linköping och
Kalmar, SACO/SR, LR och Universitetslärarförbundet accepterar den föreslagna
intagningen till klasslärarutbUdning.

Bland
de kritiska instansema kan nämnas AMS, som anser att de föreslagna
intagningstalen till klassläramtbildning i första hand låg-' stadielärarutbildning,
är för låga. Denna bedömning gör styrelsen mot bakgmnd av den aktueUa
arbetsmarknadssituationen för lärare som kännetecknas av inslag som ger
svårigheter att tillgodose behovet av behöriga lärare i större delar av landet.
Faktorer som bristande geografisk rörlighet, yrkesverksamhelsgraden och
utvecklingstendenser på ar-betsmarknadsseklom som gränsar tiU lärarbanan m. m.
gör att dimensioneringen borde varit högre.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 13

övriga
instanser som anser att dimensioneringen av klasslärarutbildningen bör höjas
är vissa länsskolnämnder, länsstyrelserna i Östergötlands och Jönköpings län,
lärarhögskolorna i Härnösand, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Stockholm och
Växjö, organisationskommittén för högskolereformen i Göteborgs högskoleregion
samt Falii Mölndal, Norrköpings och Borås kommuner. Vissa av dessa framlägger
även altemativa dimensioneringsförslag av klassläramlbUdningen samt framhåller
att en intagning av 360 kandidater per år på lågstadielärarlinjen och 720
kandidater per år på mellahsladielärarlinjen skulle möjUggöra ett bibehållande
av samtliga 15 lärarhögskolor. Lärarhögskolan i Jönköping anser att ett inlag
av 420 kandidater per år på lågstadielärarlinjen är befogat.

Arbetsgmppen
hade inte till uppgift att avge förslag om dimensionering av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningen och det är endast vissa förskoleseminarier som
tagit upp frågan. Svenska kommunförbundet erinrar om överenskommelsen med regeringen
om utbyggnad av den kommunala barnomsorgen, vilken medför behov av ökad ulbUdningskapacitet
för ifrågavarande personal. Förskoleseminariet i Stockholm stöder arbetsgmppens
uppfattning att det är angeläget att en kraftig ökning av antalet
intagningsplatser till för-skoUäramtbUdning omedelbart kommer till stånd. Förskoleseminariernä
i Borås, Malmö och Norrköping manar emellertid tUl stor försiktighet vid
eventuell utökning av förskollärar- och fritidspedagogutbUdning. Först måsle
ett tUlräckligt antal seminarielärare utbildas så att kvaliteten i UtbUdningen
inte blir lidande.

Minimikapacitet
och lokalisering

Beträffande
minimiorganisation per enhet framhåller SÖ, Falu kommun, SFL och SL att, för
att undvika en kvalitativ försämring av utbUdningen, minimiantalet per enhet
inte bör sättas lägre än vad som nu föreslås.

Lärarhögskolan
i Stockholm konstaterar dock att den föreslagna mi-nimikapacileten kommer att
innebära stora pedagogiska nackdelar. Genom att intagning tiU lågstadieläramtbildning
äger rum endast var fjärde termin kommer det naturliga sambandet mellan
lärarkandidater på låg- och mellanstadiet att spoUeras. Även lärarhögskolorna i
Kristianstad och Mölndal påtalar detta förhållande och föreslår att 24 lågstadielärarkandidater
tas in per år och enhet. Växjö kommun tycker det är viktigt att man vid
bestämmande av minimistorlek per enhet gör en distinktion mellan nyetablering
och avveckling. Kommunen håUer med om att en bedömning utifrån snävt ekonomiska
synpunkter är riktig när det gäUer nyetablering men menar att man vid
avveckling bör göra en vidare bedömning.

Remissinstanser
med lokal eUer regional anknytning framhåller främst

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 14

den
egna ortens eller regionens utbildning. Sålunda anför olika länsskolnämnder,
länsstyrelser, kommuner pch läroanstalter i regel ett antal skäl varför just
länets lärarhögskola bör bibehållas. I vissa fall, företrädevis bland orter
som föreslås få behålla läramtbUdnmg, har man dock anlagt ett vidare perspektiv
och framlägger även synpunkter på hur andra regioner bör bli tillgodosedda.
Vidare har även ett antal myndigheter och fackorganisationer mer allmänna
synpunkter på hur lärarutbildningen skaU lokaliseras.

Arbetsgmppens
förslag att ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del fortsättningsvis
endast skall bedrivas vid se sex nuvarande större lärarhögskolorna väcker
blandade reaktioner. SÖ erinrar om atl överstyrelsen redan tidigare föreslagit
nedläggning av filialema i Växjö, Karlstad och Örebro. Även RRV har tidigare
framfört dessa synpunkler. Övriga organ som tillstyrker den föreslagna
koncentrationen är SPN, länsstyrelsen i Kalmar län, lärarhögskolorna i Kalmar
och Mölndal, Stockholms kommun samt SL.

De
orter där ämnesläramtbUdningen föreslås bli nedlagd, dvs. Karlstad, Örebro och
Växjö, är även universitetsfilialorter. Statskontoret menar att denna
speciella situation bör beaktas. Ett genomförande av gmppens
lokaliseringsförslag skulle kunna äventyra den utbyggnad som redan skett där.
Detta förhåUande, att en nedläggning skuUe skapa rekryteringssvårigheter till universitetsfUialema,
påtalas även.av berörda länsskolnämnder, länsstyrelser, läroanstalter och
kommuner.

I
övrigt inriktar man argumentationen på att framhålla varför ämneslärarutbUdningen
bör behållas på resp. ort.

Länsstyrelsen
i Kronobergs län m. fl. anser att en rad skäl talar för att ämnesläramtbildningens
praktisk-pedagogiska del behålls i Växjö. Förutom att det, som redan nämnts,
finns en universitetsfilial, har rrian en god praktikorganisation och välutmstade
lokaler. Det finns även regio-. nalpolitiska skäl för att bibehålla
utbildningen. Man nämner att man ej fått någon nämnvärd del av den statliga omlokaliseringen,
varför en reducering av utbildningsmöjligheterna blir extra kännbar. Lärarhögskolan
i Växjö menar alt 8 av de 15 lärarhägskoleortema bör ha ett fullständigt utbud
av läramtbildningslinjer. Dessa bör vara de sex uni-versitetsortema och fUialorlerna
Karlstad och Växjö.

Organisationskommittén
för högskolereformen i Göieborgs högskoleregion, länsstyrelsen i Värmlands län
m.fl. pläderar för att Karlstad skall få behålla sin praktisk-pedagogiska ämnesläramlbildning.
Man understryker det nära samband som råder mellan universitetsfilialer och lärarhögskolor,
både vad beträffar lokaler och. rekrytering av elever. Vidare erinrar man om att
1968 års läramtbildningskommilté anfört starka skäl för alt omvandla ämnesläramtbUdningen
i Karlstad till en ämneslärarlinje vid lärarhögskolan där. Man menar även att
direktiven till 1974 års läramtbildningsutredning borde föranleda ett bibehåUande
av ämnesläramtbUdningen. Där markeras en önskan om elt bredare

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 15

synsätt
på läramtbUdningen, vUket ger större möjligheter till samar

bete mellan traditionell universitets- och lärarhögskoleutbildning. Elt

nedläggande av ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del både

i Karlstad och Örebro skulle vidare innebära att denna utbUdning blir

svårtillgänglig för dem som bor i de stora och tätbefolkade delarna av

västra och centrala Mellansverige. '

Länsstyrelsen
i Örebro län m. fl. anser inte att de skäl som arbetsgmppen använder för
nedläggning av ämnesläramlbildnmg i Örebro är hållbara. Påståendet att
lärarutbildningen inte är attraktiv ur lokal rekryteringssynpunkt avfärdar man
med att den hårda merilkonkurrensen bryter sambandet mellan bostads- eller
studieort och val av lärarulbild-ningsort. Man erinrar även om att det från
1977 kommer att förläggas s. k. LUK-ulbildning till Örebro, varför det är
särskilt angeläget med elt bibehållande av ämnesläramtbildningens praktisk-pedagogiska
del.

Lokaliseringen
av klasslärarutbildningen är den delfråga som röner störst intresse i
remissvaren. Meningama är delade om behovet av den föreslagna koncentrationen
till nio enheter. De allra flesta instanser är av olika skäl negativa till
valet av orter.

Till de organ som är
positiva till valet av orter hör RRV och lärarhögskolan i Linköping. Dessa
instanser ifrågasätter dock om inle en koncentration till sex orter vore att föredra.
RRV menar att en sådan ytterligare koncentration behövs med hänsyn till läramtbUdningens
mål och kravet på ett rationellt resursutnyttjande i denna utbildning samt
kravet på en flexibel organisation som inte är alltför känslig för framtida
förändringar i fråga om utbildningen. Länsstyrelsen i Kalmar län, lärarhögskolorna
i Kalmar och Mölndal, förskoleseminariet i Solna och Gävle kommun finner
förslaget väl avvägt och tillstyrker den föreslagna lokaliseringen.

De flesta organ i regioner
där klasslärarulbildningen föreslås upphöra påtalar förslagets bristande
överensstämmelse med de gmndläggande lankegångama i prop. 1975: 9 om reformerad
högskoleutbildning. Den decentraliseringstanke som där kommer till uttryck blir
åsidosatt genom gruppens förslag. Man betonar även den decentraliserade
utbildningens fördelar från bl. a. rättvise- och rekryteringssynpunkt. En del
remissinstanser framhåUer att arbetsgmppens argumentering beträffande prioriterade
utbyggnadsorter är inkonsekvent.

En
annan vanligen återkommande synpunkt i remissvaren är att man genom nedläggning
av klasslärarutbildningen förhindrar eventuella möjligheter till samverkan
mellan förskollärar- och lågstadieläramtbUdning.

Beträffande valet av orter
är det framför allt arbetsgruppens förslag att lägga ned klasslärarulbildningen
i Luleå som kritiseras. Denna kritik kommer inte bara från de lokalt och
regionalt berörda organen ulan även från andra instanser. SÖ, SPN,
lärarhögskolan i Karlstad och förskoleseminariet i Göteborg menar ;att sålunda
klasslärarulbildningen i Luleå inle bör avvecklas. SÖ framhåller alt, genom alt
klassläramlbild-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 16

ningen
kommer att saknas i Norrbotten, vissa rekryteringssvårigheter uppstår tUl
länet. SÖ anser det nödvändigt med klassläramtbildning i länet för alt på lång
sikt tiUgodose lärarbehovet på låg- och mellanstadiet. Vidare omtalar SÖ den specieUa
språksituation som råder i länet. Förekomsten av etniska minoriteter i länet
ställer också särskilda krav på läramtbUdning. Det finns även regionalpolitiska
skäl mot en nedläggning. Stålverk 80 och den allmänna expansion som blir
följden därav talar för ett bibehållande av klassläramlbUdningen i Luleå. Byggnadsstyrelsen
menar att Luleå ur lokalförsörjningssynpunkt är bättre utmstat än andra orter.

5Ö
menar vidare att ett bibehållande av klassläramlbUdningen i Luleå endast är
möjligt om moisvarande avveckling sker vid någon annan lärarhögskola. Man
anser att den östra högskoleregionen är särskUt gynnad, varför lärarhögskolan
i Jönköping framstår som det mest realistiska altemativel. Intagningsplaser
där.bör i stället tas i anspråk för utbUdning i Luleå. Lärarhögskolan i
Jönköping m. fl bestrider att den egna regionen skulle vara mer gynnad och
pekar på det faktiska rekryteringsunderlaget.

SL
invänder mot förslaget att klasslärarutbUdning i Uppsala nedläggs. Klasslärarulbildningen
bör bedrivas på de orter som också har ämneslärarutbildning. Dessa har elt
rikt utbud av ämnes- och tillvalskombinationer och har nära anknytning till
forsknings- och utvecklingsarbete. Fömtom organ knutna till länet anför även Sö
betänkligheter mot förslaget om ett uppbrytande av den fuUständiga
lärarhögskolan i Uppsala, överstyrelsen är dock inte beredd att föreslå en
avvikelse från gmppens förslag.

Länsstyrelsen
i Västernorrlands län m. fl. finner arbetsgruppens påstående att
rekryteringsunderlaget till klassläramtbildningen i Härnösand skulle inge
farhågor helt obestyrkt. Vidare understryker man det ur regionalpolitisk
synpunkt betydelsefulla i att ha läramtbUdning inom regionen.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län m. fl. menar att den geografiska fördelningen måste
betraktas som orättvis. I landets södra delar blir antalet utbUdningsplatser
för klasslärare i det närmaste dubbelt så stort per studerande som i de norra delama.
De meUersta regionema blir härvidlag mest Udande. Man betonar att den högre utbUdningen
genom innovationsspridning bidrar till en regions tiUväxtmöjUgheter. Det är
därför högst angeläget att klassläramtbUdnmg även fortsätmingsvis får anordnas
i Falun.

Länsstyrelsen
i Kristianstads län m. fl. konstaterar att ett av landets folkrikaste områden
föreslås få endast en läramtbUdningsanstalt, den i Malmö. Kristianstad har även
det lägsta antalet platser i högskoleutbildning av de berörda högskoleorterna.
Man menar även att regionalpolitiska hänsyn motiverar ett bibehåUande av klasslärarutbUdningen
i Kristianstad.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 17

Länsstyrelsen i Kronobergs län m. fl. konstaterar att
Växjö drabbats hårdast av förslaget. Tre av de nu befintliga fyra
utbildningarna föreslås nedlagda. 1 övrigt har man den principiella
uppfattningen att de orter som redan har ämnes- och klassläramtbildning bör få
behålla dessa.

Ett mindre antal instanser yttrar sig även om den framlida
lokaliseringen av en utökad förskollärar- och fritidspedagogutbildning.

Gmppens uppfattning alt en utökad förskollärar- och frilidspedagogutbildning
bör förläggas till orter där klassläramlbUdningen föreslås a'wecklad delas av
RRV, länsstyrelserna i Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län och Stockholms
kommun. SFL påtalar det nödvändiga i att förskollärar- och frilidspedagogulbildningen
inte enbart förläggs till orter där läramtbUdningen läggs ned, utan även tiU
lärarhögskolor där endast en nedskärning av denna utbildning föreslås. Denna
ståndpunkt intar man mot bakgrund av önskemål om den integration mellan förskollärar-
och lågstadieläramtbUdning som tidigare omtalats. Vid lokaUseringen bör
tillgången på praklikplatser och fritidshem vara avgörande, anser
förskoleseminarierna i Göteborg, Luleå och Umeå. Förskoleseminariet i Malmö
menar även att intresset och behovet på orten måste vara styrande faktorer.
Förskoleseminarierna i Norrköping, Västerås och Örebro anser att ulbildntngarna
bör förläggas till orter där de redan är etablerade.

Alternativt utnyttjande av friställda resurser

Lärarhögskolan i Falun, SFL och SL understryker att frågor
om friställd personal m. m. måste bli föremål för förhandlingar. Detta gäUer
även för extra personal, för vilken man menar att arbetsgruppen försummat att
belysa konsekvensema. LR m. fl. anser att arbetsgivarens ansvar vid en
förändring av här aktuellt slag även måsle omfatta sådan personal.

Arbetsgmppens förslag att övertalig personal skall beredas
plats inom det allmänna skolväsendet mottas positivt av Gävle, Linköpings,
Mölndals och Göteborgs kommuner. Av denna uppfattning är dock inte
lärarhögskolorna i Jönköping, Kristianstad, Malmö 'och Mölndal, Malmö kommun
samt LR, som i stäUet menar atti detta endast kan ses som en sista utväg. Gruppens
lösning anses innebära att övertalighetsproblemet flyttas från en skolform till
en annan.

Flera instanser har även förslag på åtgärder som skuUe
reducera övertalighetsproblemet ytterligare. Lärarhögskolan i Karlstad, LR m.
fl. föreslår att gruppstorlekarna vid klass- och förskollärarutbUdningen
minskas. Härigenom skulle antalet lärartimmar öka, samtidigt som utbildningens
kvaUtet förbättras. Vidare föreslår man att koefficienten för lärarutbildares skoltjänstgöring
avskaffas vid beräkning av tjänsteunderlaget. En ytterligare åtgärd som skulle
göra det möjligt att behålla fler lärarutbUdare är alt arvoderade uppdrag, t.
ex. som institutionsföre-

2 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 89

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 18

ståndare,
inräknas i tjänsten 1 form av nedsättning av undervisnings-skyldigheten.

Gruppens förslag att delar
av övertalig lärarpersonal skall användas i utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger
stöds av de instanser som behandlar frågan. Socialstyrelsen, RRV,
lärarhögskolan i Gävle, LR m.fl. anser detta vara en ändamåls-' enlig lösning.
Förskoleseminarierna i Malmö och Göteborg kan dock inle instämma i gruppens
förslag att gymnastiklärare som tjänstgör inom klassläramtbildningen skall
undervisa i rytmik i förskollärarutbUdningen. Däremot torde, anser man, både
rytmik- och gymnastiklärare kunna anlitas i frilidspedagogulbildningen.

En
stor del av remissorganen understryker behovet av utbildningskomplettering för
de lärare. som skaU tjänstgöra inorii förskollärar-och/eller
fritidspedagogutbildningen.

Arbetsgruppens
förslag att bereda övertalig lärarpersonal sysselsättning inom länsskolnämndernas
fortbildningsverksamhet ger upphov till motstridiga uppfattningar. Länsskolnämnderna
ställer sig positiva tiU förslaget.

Länsskolnämnden
i Stockholms län menar dock att det är viktigt alt man tar hänsyn till läramtbildarens
önskemål, lämplighet och möjlighet att ställa sig till förfogande. Vidare anser
man att även den administrativa sidan av fortbildningen bör förslärkas genom
överförande av kvalificerad biträdespersonal. Flera lärarhögskolor menar
emellertid att en medverkan i länsskolnämndemas fortbildning i vissa fall kan
leda tUl en mycket splittrad tjänstgöring för lärarutbildaren. I första hand
borde läramtbUdarna medverka i utbUdning som planeras och genomförs av lärarhögskolornas
fortbildningsavdelningar.

SPN,
Linköpings, Malmö och Mölndals kommuner understryker behovet av att anslagen SärskUda
åtgärder på skolområdet och Lärares fortbUdning m. m. höjs kraftigt för att
kunna täcka de kostnader som uppstår. LR menar däremot att det krävs elt
särskilt anslag för att trygga läramtbUdarnas sysselsättning och avvisar därmed
den föreslagna medelsläckningen.

Remissinstanserna
tillstyrker förslaget att lärarutbildare med sviktande tjänsteunderlag skall
få tillfälle att delta i forsknings-och utvecklingsarbete. Vissa
förskoleseminarier är angelägna att forskningsarbete också förläggs till
seminarierna.

Beträffande
lokalresurser konstaterar byggnadsstyrelsen att arbetsgmppens förslag
resulterar i att de mindre lärarhögskolorna, främst de i Falun, Härnösand,
Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö, kommer att få en lokalmässig
överkapacitet. Den nya användning av lokalerna som arbetsgmppen diskuterar
medför krav på vissa ombyggnadsarbeten. Byggnadsstyrelsen tiUstyrker gruppens
förslag om att styrelsen får i uppdrag att lämna förslag tUl altemativ användning
av de lokaler som inte behöver användas för högre utbildning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

3
Utbildning av förskollärare och fritidspedagoger

Under
hösten 1975 har överläggningar ägt rum mellan regeringen och Svenska
kommunförbundet om en utbyggnad av barnomsorgen med sikte på full behovstäckning
inom en tioårsperiod. Som en första åtgärd har överenskommelse träffats om att
öka antalet platser i daghem och fritidshem med 100 000 resp. 50 000 under
perioden 19761980.

Mot
bakgnmd av denna överenskommelse uppdrog regeringen den 25 september 1975 åt SÖ
att redovisa de ökade resurser i fråga om UtbUdning av bamskötare,
fritidspedagoger och förskollärare som behövs vid den angivna utbyggnaden av
förskola och fritidshem.

SÖ
har i skrivelse den 28 oktober 1975 redovisat uppdraget och därvid föreslagit
en ökning budgetåret 1976/77 av utbildningskapaciteten inom förskollärarutbUdningen
med 1134 platser och inom fritidspe-dagogutbUdningen med 1 050 platser. Därvid
har SÖ fömtsatt alt fri-tidspedagogutbUdningen inom gymnasieskolan kvarstår
oförändrad. Förslaget är baserat på en kartläggning av tillgången på lärare,
praktikplatser och lokaler.

SÖ
har föreslagit följande fördelning av intagningsklasserna på utbUd-ningsort och
utbUdningslinjer.

Utbildningsort

FörskoUärarulbildning

Fritidspedagogut-

Antal

intagningsklasser

bildning

1975/76

1976/77

klasser 1976/77

2-årig

50 v

2-årig

50 v

Borås

4

4

Falun

2

_

4

_

2

Gävle

6

2

8

__

2

Härnösand

4

_

6

__

1

Jönköping

5

6

2

Kalmar

4

2

6

Karlstad

4

1

6

_

1

Kristianstad

4

_

6

_

1

Linköping

4

Luleå

4

1

7

1

Malmö

6

1

12

1

2

Mölndal/Göteborg

6

1

10

4

Norrköping

6

8

Solna

6

2

6

6

Stockholm

4

10

2

4

Södertälje

4

4

T

Umeå

3

_

4

--

Uppsala

6

6

--

4

Västerås

4

1

4

2

2

Växjö

4

4

2

Örebro

4

_

6

2

Halmstad

1

2

1

90

12

127

13

35

Totalt
antal intagnings-

platser

2 9881

4122

I 050

Ökning
1976/77

-1-1134

-fl 050

4-60
lågstadielärare till förskoUärare (utbildningen inställd)

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 20

Intagningsplatserna
inom fritidspedagogutbildningen skall enUgt Sö:s förslag fördelas med 750
platser på reguljär 2-årig utbUdning och 300 platser på 50-veckorsutbildning
för personer med erfarenhet av eUer utbildning för arbete bland barn och
ungdom.

För
tjänstgöring inom den utökade utbildningen räknar SÖ med att sammanlagt ungefär
70 fritidspedagoger och förskollärare behöver utbU-das. En första utbUdningsomgång
bör starta våren 1976. Vidare bör en utbUdningskomplettering anordnas för
nyrekrytering av sammanlagt ungefär 400 handledare. SÖ räknar med att ett antal
ordinarie och extra ordinarie lärare vid lärarhögskolor kan beredas
tjänstgöring vid de utökade fritidspedagog- och förskoUäramtbildningarna. För
att underlätta övergången föreslås att de under ungefär en halv termin får
förbereda sig genom viss inskolning. UtbUdningen skall, enligt förslaget,
anordnas våren 1976.

SÖ
har vidare redovisat vissa överväganden rörande rekryteringsunderlaget tUl
fritidspedagog- och förskollärarutbUdningama. Bland behöriga sökande till förskolläramlbUdning,
som inte antagits tUl utbUdningen, finns personer i åldrarna från 25 år och
däröver med varierad arbetslivserfarenhet. Det är därför möjligt att genom
intagningsbestämmelser, som gynnar exempelvis arbetslivserfarenhet, åstadkomma
en åldersfördelning som inkluderar ett slörre antal äldre personer i utbUdningen.

SFL
och Stockholms sociala centralnämnd har i skrivelser tiU regeringen anfört att
kraftiga utökningar av antalet utbildningsplatser i fritidspedagog- och förskollärarutbildning
bör komma till stånd. SFL hävdar, utifrån egna behovsberäkningar, att under
perioden 19761980 behöver utbildas ca 3 000 förskollärare utöver nuvarande
dimensionering. Sociala centralnämnden i Stockholm hemställer att sådana åtgärder
sätts in från statlig sida att behovet av personal kan tUlgodoses redan under
år 1976.

Studerande,
lärare och övrig personal vid förskoleseminariet i Uppsala har anhållit att
regeringen inte följer SÖ:s förslag till dimensionering av förskollärarutbUdningen
i Uppsala budgetåret 1976/77 utan tUl-delar seminariet åtta intagningsklasser.

Rektorn
vid förskoleseminariet i Malmö har i skrivelse hemsläUt alt utbildningen av
förskolepersonal i Malmö inte förläggs tUl lärarhögskolan i Malmö ulan i
stället tUl Södervämskolan eller annan lämplig skola i Malmö kommun.

Rektorsnämnden/utbildningsnämnden
vid förskoleseminariet i Luleå samt Sveriges förskoleseminariers reklorsförening
har i skrivelser föreslagit att den utökade fritidspedagogulbildningen
pedagogiskt och administrativt knytes tUl befintlig förskollärarutbUdning i
avvaktan på den slutgiltiga behandlingen av barnstugeutredningens betänkande (SOU

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 21

1975:
67) Utbildning i samspel med dess förslag om en framlida gemensam sammanhåUen högskoleutbUdning
för de nuvarande förskollärar- och fritidspedagogutbUdningama. Rektorsnämnden
har också framhållit att förskolseminariet i Luleå står mycket väl mstat för en
Utbyggnad.

Samtiiga
organisationskommittéer för högskolereformen har beretts tiUfäUe att komma in
med ytterligare synpunkler på de av arbetsgmppen för vissa lärarhögskolefrågor
behandlade frågorna, nu mot bakgmnd av SÖ:s förslag beträffande förskollärar-
och fritidspedagogutbUdningama.

Den centrala
organisationskommittén för högskolereformen anser att det material som SÖ nu
har presenterat ger ett väsentligt nytt perspektiv på förslaget om minskning av
kapaciteten för klasslärarutbildning. Kommittén konstaterar att det är fråga om
en omfördelning av resurser från vissa utbUdningslinjer inom sektorn för
utbildning för undervisningsyrken till andra linjer. De nu aktuella
förändringarna ansluter enUgt kommittén tUl de planeringsprinciper som har
lagts fast genom högskolereformen även om planeringen av särskilda skäl måste
bedrivas imder stor tidspress. Kommittén tiUstyrker mot denna bakgrund de föreslagna
förändringama men framhåller viklen av alt eventuellt friställd personal kan
engageras i annan högskoleutbildning.

Organisationskommittén för
högskolereformen i Umeå högskoleregion hänvisar lill SÖ:s yttrande över
arbetsgruppens förslag i vad avser fortsatt klasslärarutbildning i LiUeå och
utgår från alt sådan ulbUdning även framgent skall bedrivas där. En begränsning
av klasslärarutbildningen i Härnösand medger enligt kommittén en ytterligare öknmg
av förskoUäramtbUdningen i förhållande till SÖ:s förslag. Organisationskommittén
för högskolereformen i Uppsala högskoleregion tillstyrker SÖ:s kapaciletsförslag
vad gäller Falun, Gävle och Örebro men anser att en ytterligare ökning av förskoUäramlbildningen
bör ske i Uppsala. En sådan är möjlig också i Västerås, anser kommittén.
Organisationskommittén för högskolereformen i Stockholms högskoleregion anser
att Sö:s dimensioneringsförslag snarast är alt betrakta som ett minimum. Den
föreslagna utbyggnaden är både möjlig och angelägen alt genomföra 1976/77.
Kommittén understryker också alt kvalitetsaspekten och den pedagogiska
målsättningen inte får gå förlorade i den förestående kvantitativa expansionen.
Kommittén anser det vara en fördel att övertalig lärarpersonal kan engageras i
en utbyggd förskollärar- och frilidspedagogutbildning för att därigenom
bibehålla delar av läramtbildningsorganisationen intakt och i nya utbildningar
nyttiggöra erfarenhet av pedagogiskt arbete.

Organisationskommittén
för högskolereformen i Linköpings högskoleregion stäUer sig positiv till den
föreslagna utbyggnaden men anser att

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 22

en
omfördelning av resurserna snarare bör ske över seklorsgränsema än inom sektorn
för utbUdning för undervisningsyrken. Vidare pekar kommittén på vikten av att
regionernas relativa slorlek inte blir den enda dimensioneringsfaktom för
enskilda utbildningar.

Organisationskommittén
för högskolereformen i Göteborgs högskoleregion tUlstyrker SÖ:s
lokaliseringsförslag och framhåUer att det fortsatta beredningsarbetet inte
får leda till att nytillskottet i regionen minskas i förhållande till
förslaget. Enligt organisationskommittén för högskolereformen i Lund/Malmö högskoleregiön
måste eftersträvas att förslaget om en ökad utbUdning av förskollärare och
fritidspedagoger inte leder till beslut av avgörande betydelse för
högskoleplaneringen på sikt. Mot bakgrund av att de expanderande läramtbUdningama
i betydande utsträckning efterfrågar samma resurser på lärarsidan som lågstadielärarutbildningen
menar kommittén att man nödgas räkna med en avveckling av lågstadieläramtbildningen
i Kristianstad. För mellan-stadielärarlinjen föreslår kommittén att 24
studerande flyttas från Malmö till Kristianstad. Samma kapacitet föreslås på
mellanstadielärarlinjen i Växjö med hänsyn tUl sambandet med ämnesläramtbUdningens
praktisk-pedagogiska del, vilken förutsätts finnas kvar i Växjö. Vidare uttalar
kommittén önskemål om ytterligare en klass i förskollärarutbUdningen i Växjö.

4
Föredraganden Vissa gemensamma frågor

Inledning

De
utbildningar som berörs av mina förslag i det följande tillhör enligt rUisdagens
beslut (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) högskolan fr. o. m. den 1
juli 1977. Jag har därvid samrått med chefen för UtbUdningsdepartementet. I
frågor rörande utbyggnaden av förskollärar- och frilidspedagogutbildning har
jag dessutom samrått med chefen för socialdepartementet.

Till
gmnd för mina överväganden och förslag i det följande ligger rapporten (Ds U
1975:12) från den av chefen för utbildningsdepartementet tiUkallade arbetsgmppen
för vissa lärarhögskolefrågor jämte remissyttranden över rapporten. I denna
har bl.a. vägts in de prognoser över del framtida lärarbehovet som utarbetades
av skolöverstyrelsen (SÖ) och statistiska centralbyrån (SCB) år 1972 vad gäller
klassläramlbUdningen samt åren 1972 och 1975 vad gäUer ämneslärarutbildningen.
Vidare har SÖ på regeringens uppdrag kommit in med förslag tUl utbyggnad av
utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger för samhällets bamomsorg. Arbetsgmppens
förslag tog principiellt upp frågan om en utbyggnad av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningarna. En utbyggnad av den storleksordning som nu har
aktualiserats ändrar vä-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 23

sentligt
på förutsättningarna för planeringen av sektorn för utbildning för
undervisningsyrken. Organisationskommittéerna för högskolereformen har därför beretts
tUlfälle att yttra sig över SÖ:s förslag.

Den brist på behöriga
lärare inom grundskolan och gymnasieskolan som tidigare har förelegat är nu i
huvudsak hävd. Denna för skolvä-. sendet gynnsamma situation har sin gmnd i den
betydande utbyggnad av läramtbUdningen som ägde mm från mitten av 1960-talet
och som sedan 1969/70 har förbylts i en successiv nedskäming av kapaciteten i klass-
och ämneslärarutbildningama. Samtidigt byggdes utbUdningen av förskollärare ut
under hela 1960-talet. Det är nu viktigt att resursema inom sektom för
utbildning för undervisningsyrken i första hand inriktas på utbildning av
sådan personal som det råder brist på. Om de åtaganden som har gjorts beiräffande
utbyggnaden av samhällets barnomsorg skall kunna uppfyllas, måste en
ytterligare kraftig utbyggnad av utbUdningen av förskollärare och
fritidspedagoger snarast komma lill slånd. Samtidigt är det angeläget att de
kunskaper och erfarenheler som har samlats inom den nuvarande klass- och ämnesläramtbildningsorga-nisalionen
kommer de nämnda expanderande utbildningarna till del.

Jag
vUl framhåUa vikten av att studerandeantalet inom utbUdningar av den karaktär
som det här är fråga om på varje berörd ort hålls på en sådan nivå att
kvaliteten i utbUdningen kan upprätthållas. Utgångspunkten för läramtbUdningens
yttre organisation måste enligl min mening i första hand vara alt fömtsättningar
skall ges, i vad avser både personal och studerande, för en väl fungerande läramtbUdning.
Vid en alltför begränsad intagning blir antalet läramtbUdare på en viss linje
så litet att den stimulans och utveckling som ligger i det dagliga samarbetet
med kolleger kan komma att hämmas. Elt alltför litet timunder-lag kan också
göra det svårt alt rekrytera de mest kvalificerade och intresserade läramtbildama.
För lärarkandidatemas del kan utbildningen komma alt utformas av en eller ett
fåtal lärare, vUket inle främjar allsidigheten i särskUt metodikutbildningen.
Utan några ingrepp i den nuvarande utbildningens mål och innehåll, vilka utreds
av 1974 års läramtbildningsutredning, bör en anpassning av den yttre
organisationen nu ske tUl en betydligt minskad intagning till klass- och ämnesläramlbUd-ning.
Samtidigt måsle en sådan anpassning göras med ulgångspunkt bl. a. i tidigare
ställningstaganden om en geografisk spridning av dessa utbUdningar och i
perspektivet av vilken betydelse en läramtbUdning i olika avseenden har för en
region. Kostnadema per lärarkandidat för att bedriva UtbUdning på viss ort
måste självfaUet också vägas in i en tolal-bedömning.

Behovet
av klasslärare och ämneslärare

En
av utgångspunkterna för arbetsgmppens förslag om dit.neMsione-ring av klass-
och ämnesläramlbildningarna har, som jag nyss har nämnl, varit tillgängliga
prognoser. Ett stort antal remissinstanser har kritiserat

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 24

prognosmaterialet
som underlag för långsiktiga bedömningar av behovet av olika lärargmpper. Det
har anförts alt materialet har utarbetats med skolväsendets behov av
arbetskraft som enda utgångspunkt och att prognoserna inte i tUlräcklig ulslräckning
har tagit hänsyn till successiva förändringar i behovet av lärare, t. ex. i
form av ökad deltidstjänstgöring för lågstadielärare, rörlig pensionsålder m. m.

Jag
vill för egen del framhålla alt prognoserna endast kan utvisa en tendens
rörande behovet av lärare. Något krav på exakt överensstämmelse mellan prognos
och faktisk efterfrågan kan aldrig uppställas. Det är angeläget alt
organisationen för läramtbUdning är sådan att utbildningskapaciteten smidigt
kan anpassas till nya förhållanden.

Jag
vill i delta sammanhang beröra några av de faktorer som av flera
remissinstanser anses öka behovet av lärare och som enligt dessa inte har
beaktats i prognosmalerialet. Kritiken beiräffande den bristande tillförlitligheten
i prognosmalerialet är i första hand inriktad på det beräknade behovet av
klasslärare, främst lågsladidärare.

Flera
instanser menar alt dagens arbetsmarknadssituation inte får vara avgörande för
beslut om läramtbUdningens dimensionering. Även individemas efterfrågan på utbUdning
bör tUlmätas slor vikt när utbildningskapaciteten fastställs. Till detla
kommer alt pedagogiskt utbildad personal efterfrågas även av andra avnämare än
skolväsendet.

Vid
ställningstaganden till förslagen från 1960 års läramlbildnings-sakkunniga (prop.
1967: 4) anförde dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet alt det var
nödvändigt alt vid beslut om läramtbUdningens kapacitet anlägga ett vidare
perspektiv än vad som följde av att strikt tillgodose skolväsendets behov av
lärare. Med hänsyn bl. a. till den då rådande lärarbristen och de höga
födelsetalen och därmed ell förutsebart ökat behov av lärare inom skolväsendet
förordades för den period som då kunde överblickas en ulbUdningskapacitet som
översteg den av de sakkunniga föreslagna. Man räknade då med att personer med
lärarutbildning i väsentlig utsträckning skulle söka sig också till andra
sektorer av arbetsmarknaden.

Situationen
har nu väsentligt förändrats. Skolväsendets kvantitativa utbyggnad har
avstannat samtidigt som födelsetalen har sjunkit. Tillskottet av nyexaminerade
lärare har under senare år varit betydande. Arbetsmarknadsläget för personer
med annan högre utbildning har också undergått förändringar, vilket har
inneburit en ökad konkurrens om arbetstillfällen. Med hänsyn lill denna
utveckling finns skäl att iakttaga en viss försiktighet vid bedömningen av möjlighetema
för ulbU-dade lärare alt få anställning utanför skolväsendet. Av dessa är del enligl
min bedömning i första hand utbUdade ämneslärare som i slörre utsträckning har
möjlighet att få anställning utanför undervisningsområdet. Det principiella
synsätt som präglade förslagen i prop. 1967: 4 om reformerad lärarutbildning
har sålunda fortfarande giltighet även

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 25

om
utbildningens dimensionering måste avvägas också med hänsyn lill andra förhåUanden.
Jag vill erinra om vad jag anförde i direktiven lUl 1974 års läramtbildningsutredning
angående läramtbUdningens användbarhet även inom verksamhetsområden utanför
skolan. Jag framhöll då alt elt bredare synsätt på utbUdningen får konsekvenser
bl. a. för studiemas innehåll.

Som jag i det föregående
har konstaterat har den tidigare lärarbristen i stort hävts. Den kvarstående
bristen är, som bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) framhåller, av lokal
karaktär. Enligt den regislrering som utförs av AMS förhåller det sig så alt sedan
en tid tillbaka elt antal utbildade klasslärare och lärare i läroämnen inle
kan få önskad anställning som lärare. Till detla kommer alt ett stort antal
lärarkandidater, som togs in i utbildningen läsåren 1973/74 och 1974/75, kommer
alt utexamineras inom kort. Vissa remissinstanser bestrider alt ett visst lä-raröverskoti
föreligger genom att visa på svårigheten alt få alla vikariat lillsälta med
utbildade lärare. Flera länsskolnämnder har t. ex. påpekat alt det en lid in
på terminen ofla inte går. att få behöriga vikarier, inte ens på orter där läraröverskottet
är registrerat som särskilt stort. Detta lorde främst bero på den s. k. lokala
bundenheten.

Lärararbetsmarknaden kännetecknas
under senare år av alt det samtidigt har rått både över- och underskott på
behöriga lärare. Detta förklaras främst av alt elt antal lärare är bundna tUl
annan ort än där efterfrågan finns på lärare. Enligt min mening kan vissa
över- eller underskott på behöriga lärare vid en given tidpunkt inte utgöra gmnd
för dimensionering av utbildningen med syfte att nå balans mellan tillgång och
efterfrågan först på längre sikt. Om det råder överskott eller ej kan enligt
min bedömning inte avläsas av det förhållandet alt alla tillfälliga vikariat
inte kan täckas med utbildade lärare. Jag anser del inte möjligt all genom
rimliga kvantitativa ulbUdningsinsalser häva lärarbristen så långt alt alla
uppkommande tillfälliga lärarbehov kan läckas med behöriga lärare. Med
nuvarande lärartillgång är problemet snarast en organisationsfråga och inte en
fråga om utbildningskapacitet. Fömtsättningama för alt i rimlig utsträckning
täcka också tillfälliga lärarvikarial med behöriga lärare är beroende av möjlighetema
ätt anställa lärare på hellid eller deltid också för uppgiften att täcka
tillfälligt uppkommande vikariat. Jag avser att ta upp hithörande frågor inom
kort i en proposition på gmndval av förslag från uiredningen (SOU 1974: 53) om
skolans inre arbete. Jag vill emellertid peka på atl elt system för vikariat, t.
ex. med s. k. reserwikarier, inte ger elt ökat lärarbehov.

Flera remissinstanser har
också riktat kritik mot arbetsgmppens förslag till intagningslal, främst till klassläramtbildningen,
med hänsyn lill all gruppen inte har vägt in vissa generella
arbetsmarknadspolitiska reformer i förslagen. Särskilt nämns möjlighetema till
flexibel pensionsavgång, rätten lill ledighet för studier, tillkomsten av det
fackliga för-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 26

troendemannainstitutet,
förlängningen av .ersättningstiden för föräldrapenning m. m. Några större
förändringar i utbUdningsbehovet torde dock knappast uppstå på grand av dessa
reformer. Så t. ex. beviljas intresserade lärare oftast tjänstledighet för
studier redan nu. Den rörliga pensionsavgången behöver enligl min mening inle
betyda att pensionsavgång generellt kommer att ske vid en lägre ålder än nu. 1
övrigt har jag sökt väga in dessa reformer i de allmäima överväganden om
utbildningskapaciteten som jag anger i det följande.

Arbetsgmppens
dimensioneringsförslag ifrågasätts också mot bakgrund av väntade reformer på
skolväsendets område, vilka i framtiden skulle medföra en ökad lärartäthet.
Främst pekas då på väntade ställningstaganden till förslagen från uiredningen
om skolans inre arbete. Enligt mina bedömningar kommer den nuvarande
.lärartätheten inte nämnvärt alt förändras om förslagen genomförs.

Flera remissinstanser
framhåller att många utbildade lärare bara arbetar på deltid och menar att
detta skapar ett behov av alt öka läramtbUdningen. Deltidstjänstgöring är nu
mer vanlig, framför allt bland lågstadielärare, framhåller dessa. Tendensen
påpekades emellertid redan i yttranden över läramtbildningssakkunnigas förslag (SOU
1965: 29). Möjligheten till partiell tjänstgöring för klasslärare tillkom
genom riksdagens beslut år 1962 (prop. 1962: 54, SU 1962: 1, rskr 1962: 328).
Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet uttalade då att en sådan åtgärd
uppenbarligen står i viss motsättning till principen om klasslärar-syslemet.
Med hänsyn till möjlighetema att genom en partiell tjänstgöring kunna öka
rekryteringen tUl läraryrket och samtidigt tillmötesgå enskilda lärares
önskemål om reducerad tjänstgöring stannade departementschefen dock för att
föreslå alt möjlighet lUl partiell tjänstledighet resp. deltidsanställning
skulle införas fr. o. m. läsåret 1962/63 för klasslärare.

För
egen del vill jag framhålla alt frågan om deltidstjänstgöring för lärare måsle
vägas mol önskemålen att minska antalet lärare som undervisar en gmpp elever.
Samtidigt kan den enskilda läraren, liksom andra arbetstagare, ha berättigade
skäl för att arbeta dellid. Jag är emellertid inte beredd alt anpassa
intagningen till i första hand lågstadieläramt-bUdningen till elt syslem där
deltidstjänstgöring blir alltmer vanlig. Det skulle innebära att man bygger in
deltidstjänstgöring i ett utpräglat kvinnoyrke som en fömtsättning för utbildningens
dimensionering. Jag vill också framhålla alt det finns en inte obetydlig reserv
av utbildad lärar-arbetskraft i den gmpp som f. n. arbetar deltid.
Åldersfördelningen i lärarkåren gör det sannolikt att de som tillhör denna
arbetskraftsreserv senare kommer att öka sin yrkesverksamhet. Berörda
personalorganisationer har också uttalat att kapaciteten i olika läramtbUdningar
inte får anpassas tUl elt system med deltidstjänstgöring.

Jag
vUl framhålla att önskemålet alt anpassa läramtbUdningens dimen-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 27

sionering
tiU intresset hos de enskilda självfaUet mte kan tiUgodoses helt. Sektorn för
utbildning för undervisningsyrken som helhet kommer fortfarande att ha sådan
omfattning att olika intresseval bland de studerande kan tillgodoses. SkiUnadema
i arbete som frUidspedagog, förskollärare och lågstadielärare bör inte
överdrivas. Inom ramen för de principer för planering av högskoleutbUdningen
som riksdagen har fatlat beslut om måste övervägas vilken del den nu aktueUa sektom
kan få la i anspråk. Elt klart dokumenterat behov av en ökad utbUdnmg av
förskollärare och fritidspedagoger föreligger. Det är därför naturUgt alt inom
sektom nu prioritera en utbyggnad av dessa utbildningar samtidigt som begränsningar
görs i utbildningar där behovet av utbildad personal har minskat. Härigenom kan
befintliga resurser utnyttjas för nya samhälls-behov.

Dimensionering
av ämneslärar- och klasslärariitbildningarna

Arbetsgmppen
har föreslagit en årlig intagningskapacitet av 216 studerande på
lågstadielärarlinjen, 528 på mellanstadielärarlinjen och 1 035 inom änmeslärarutbildningens
praktisk-pedagogiska del.

När det gäller
dimensionering av ämneslärar- och klassläramtbild-ningama har jag i det
föregående redovisat att bl. a. SÖ, SACO/SR och TCO i huvudsak anser arbetsgmppens
dimensioneringsförslag rimligt. SÖ ifrågasätter emellertid om inle den
föreslagna utbildningskapaciteten på lågstadielärarUnjen är för hög. I detta
sammanhang vill jag erinra om alt SÖ i petita för 1975/76 förordade en
intagningskapacitet för perioden 1975/761979/80 av 140160 på lågsladielärarimjen,
540 på mellanstadielärarlinjen och 1 200 på ämneslärarlinjen. SÖ erinrade då
också om att den föreslagna intagningen var större än det behov som
prognosmaterialet utvisar.

Kritiken
mot arbetsgmppens dimensioneringsförslag har, som tidigare framgått, i första
hand gällt klassläramtbildningen. Flertalet remissinstanser accepterar sålunda
arbetsgmppens förslag om dimensionering av ämnesläramtbUdningen. Däremot
framförs förslag om en intagning på lågstadielärarUnjen med 360 och på mellansladielärarlinjen
med 720 kandidater per år, vUket skulle medge att utbildningsUnjema, med den minimikapacitet
som arbetsgmppen har föreslagil, skulle kunna bibehållas på alla de orter där utbildningama
i dag är förlagda.

Enligt
den av SCB och SÖ nyligen reviderade prognosen rörande behovet av ämneslärare
föreligger fyra altemativa dimensioneringsnivåer, från ca 500
intagningsplatser per år till drygt 1 000. Arbetsgruppen har stannat för att
föreslå en intagningskapacitet av 1 035 platser per år på ämneslärarlmjen.
Denna siffra inkluderar 75 platser inom vidareutbildning av mellanstadielärare
samt 60 platser på folkhögskoUärargrenen. De remissinstanser som har yttrat
sig över dimensioneringen av

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 28

ämnesläramtbUdningen
har i stort sett tUlstyrkt förslaget. Jag ansluter mig därför till arbetsgmppens
förslag på denna punkt.

Beträffande
dimensioneringen av klasslärarutbildningen delar jag; mot bakgrund av vad jag
tidigare har anfört om prognoser m. m., de synpunkter som har framkommit från bl.a.
SÖ, SL m. fl. 1 likhet med SÖ anser jag det värdefullt att finna en
dimensioneringsnivå som kan hållas någorlunda jämn under en längre period. När
det gäller de uppgifter som har framförts från skilda håll om svårigheter alt
få vikarier för klasslärare vill jag erinra om att den av gmppen föreslagna
årliga intagningskapaciteten avser att åstadkomma balans mellan tillgång och
efterfrågan först mot millen av 1980-talet. En jämn intag-ningskapacilet under
denna period bör enligt min mening inte få äventyras av vissa lokala
underskott på klasslärare i dag. Som jag tidigare har nämnt finner jag det inte
rimUgt alt gmnda dimensioneringen av klassläramtbildningen på förekomsten av
systematisk deltidstjänstgöring bland utbildade klasslärare eller på det faktum
att en stor del av de UtbUdade klasslärare som inte har fått adekvat
tjänstgöring är lokalt bundna. Jag finner därför arbetsgruppens förslag i stort
sett väl avvägda. Med hänsyn tlll vad jag tidigare har anfört förordar jag
dock en försiktig ökning av antalet inlagningsplalser jämfört med arbetsgruppens
förslag. Lågstadieläramtbildningen bör enligt min mening tills vidare ha en
årlig intagningskapacitet av 240 platser och meUanstadie-läramtbildningen en
motsvarande kapacilet av 528 platser.

De sålunda föreslagna intagningslalen
bör ses som rikllinjer för planeringen av utbildningen under den närmaste
tidsperioden. Det är självklart alt reformer på skolans område eller
arbetsmarknaden i övrigt kan ge nya utgångspunkter för bedömningen av behovet
av berörda lärarkategorier och att en omprövning av intagningstalen då måsle
göras.

Med den dimensionering och
lokalisering som jag föreslår i det följande skapas en organisation med en
viss rörlighet nedåt i intagningslalen och en betydande rörlighet uppåt.
Möjligheterna alt, om utvecklingen så skulle motivera, snabbt öka
utbildningskapaciteten är goda. Atl anpassa utbildningskapaciteten med ulgångspunkt
i önskemålet alt bibehålla utbildningen på samtiiga orter där den bedrivs i dag
innebär emellertid en dimensionering av klasslärarutbildningen för vilken
enligt min mening gmnd saknas i befintliga behovsanalyser.

Här vUl jag infoga att jag
vid mina beräkningar av anslaget till SÖ:s verksamhet för budgetåret 1976/77 (prop.
1975/76: 100 bU. 10) under posterna ersättning till expertis och automatisk
dalabehandling har beaktat behovet av resurser för en rullande lärarprognosverksamhet.

Med
hänsyn till det angelägna i att snabbt kunna utöka förskollärar-och fritidspedagogutbUdningama
är jag sålunda inte beredd att tillstyrka bl. a. universitetskanslersämbetets
förslag att man i avvaktan på den nu

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 29

påbörjade
högskoleplaneringen bör uppskjuta ett ställningslagande till klass- och ämnesläramtbUdningens
dimensionering och lokalisering. Några skäl för att inte nu genomföra
huvuddragen av arbetsgmppens förslag har inle heller framförts av 1974 års läraratbildningsutredning.

Minimikapacitet
och lokalisering av utbildning av ämneslärare och klasslärare

Arbetsgruppen
har föreslagit att på ämneslärarlinje minst 30 lärarkandidater bör tas in per
termin och ort. Till utbildningen på de s. k. fUialorlerna, dvs. Karlstad,
Växjö och Örebro, tas f. n. in endast 15 lärarkandidater per termin. Vid en
sådan inlagningskapacilet blir studiegmpperna så små atl fastställda mål och
riktlinjer för utbildningen är svåra alt uppnå. Det bör uppmärksammas att den
av arbetsgruppen angivna minimiorganisationen endast kan fungera om de 30
lärarkandidaterna representerar högst åtta ämnen och endast de vanligaste
ämneskombinationerna. Vid remissbehandlingen har gruppens förslag beträffande
minimikapacitet tillstyrkts. Även jag finner det angeläget alt skapa
funktionsdugliga utbUdningar med goda förutsättningar för de studerande att få
sina valmöjligheter i fråga om olika ämneskombinationer tillgodosedda. Jag
ansluter mig därför tiU gruppens förslag i detta avseende.

Enligt
gmppens förslag skall praktisk-pedagogisk utbUdning bedrivas vid de sex
nuvarande slörre lärarhögskoloma. Förslaget innebär en avveckling av ämnesläramtbildningens
praktisk-pedagogiska del på de s. k. fUialorterna, dvs. Karlstad, Växjö och
Örebro. Jag delar gmppens uppfattning.

Med
hänsyn till att den i det föregående förordade årliga intagningskapaciteten
för ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del är relativt hög i
förhållande till förutsebara behov kan man enligt min mening inte dimensionera
utbildningen per ort så att endast små variationer i antalet studerande leder
till att utbildningens lokalisering måste omprövas. Arbetsgmppen har diskuterat
en sådan möjlighet vad gäller UtbUdningen i Uppsala. Jag finner emellertid
starka skäl tala för alt så långt möjligt söka hålla samman den ämnesteoretiska
och den praktiskpedagogiska delen av ämneslärarutbildningen på samtliga orter
med nuvarande större lärarhögskolor.

1
det föregående har jag förordat att utbUdning inom ämneslärarlinjens praktisk-pedagogiska
del bör kunna anordnas på en ort först om det finns minst 30 studerande. Om man
vill behålla ämneslärarfilialema måste man alltså fördubbla antalet studerande
där. Detla skuUe i en situation då utbildningen totalt sett måste begränsas
leda till en betydande minskning av studerandeantalet vid nuvarande större lärarhög-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 30

skolor.
Ätt behålla ämneslärarfilialema skulle alltså innebära en försvagning av hela
organisationen. En ökad intagning på fUialorlerna skulle också medföra elt
nyrekryteringsbehov av läramtbUdare på dessa orter samtidigt som övertalighet i
ökad utsträckning skulle uppstå på övriga utbildningsorter. Man skulle sålunda
lägga ned en inarbetad ämneslärarlinje och samtidigt ställa ökade resurser
till förfogande för en uppbyggnad av nya sådana på fUialortema.

Resurser måste vidare
tillföras fUialorlerna för alt bygga upp en funktionsduglig utbildningslinje,
bl. a. genom inrättande av fasta tjänster och elt utbildningskansli samt
uppbyggnad av institutioner, i den mån sådana inte finns i ifrågavarande ämnen,
och en organisation för försöks- och demonstrationsverksamhet. Som jag tidigare
har nämnt skulle sådana åtgärder vidtas paralleUt med atl motsvarande resurser
vid de nuvarande större lärarhögskolorna inte kom till användning. En betydande
osäkerhet om huruvida utbildningen på sikt kan bibehållas på fUialortema skulle
ändå kvarstå.

I utbildningen av
ämneslärare föreligger elt direkt samband mellan olika ämnen. Detta kommer till
uttryck i skolförordningens bestämmelser om vilka ämnen som kan förenas i en
tjänst. Beroende på detta samband är det inte möjligt att bryta ut elt antal
ämneskombinationer och förlägga utbildningen i dessa till fUialortema. För alt
bibehålla ämnesläramtbUdningens praktisk-pedagogiska del på filialorterna krävs
ett stort ingrepp i den inre organisationen genom att ett antal ämnen i UtbUdningen
stryks och denna koncentreras till elt färre antal ämneskombinationer. En
sådan åtgärd finner jag inte möjlig alt förorda. Genom bl. a.
försöksverksamheten med utbildning av lärare i gymnastik och hemkunskap jämte
annat ämne (prop. 1975: 24, UbU 1975: 14, rskr 1975: 159) ökar i stället
antalet ämneskombinationer.

Som har framgått av det
föregående skulle en uppbyggnad av funk

tionsdugliga enheter på fler orter än sex, för undvikande av kvalitets

försämring i utbildningen, också medföra ökade kosinader. Jag vill i

detta sammanhang erinra om att filialutbUdningen kom till för att av

lasta de större lärarhögskolorna i ell skede då ämneslärarutbUdningen

var av betydligt större omfattning än vad den nu är. Ätt hålla fast vid

en under sådana omständigheter tillkommen organisation finner jag i

nuvarande läge svårt att försvara från såväl pedagogisk som ekonomisk

synpunkt. Avsikten har från början inle varit att permanent förlägga

praktisk-pedagogisk utbildning för ämneslärare på dessa orter. Mot

denna bakgrund och med hänsyn till vad jag i det föregående har för

ordat angående dimensioneringen av ämneslärarutbUdningen och mini

mikapacitet per enhet finner jag i likhet med bl. a. RRV och SÖ det

således inte längre möjligt alt bibehålla ifrågavarande utbUdning på

fUialorterna. .

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 31

Vad
gäller fördelningen av intagningsplatser för praktisk-pedagogisk utbildning
mellan de sex angivna högskoleorterna utgår jag från alt SÖ tar hänsyn lUl bl.
a. de studerandes valniöjUgheter och koncentrationen av s. k. profilämnen till
vissa orter. Det bör vidare, i enlighet med gruppens förslag, uppdras åt SÖ att
analysera dels vilka fördelar som. kan uppnås genom olika stor totalintagning
och/eller antagning lill olLka ämneskombinationer vår- resp. hösttermin, dels
följderna av en övergång tUl endast en antagning per läsår.

För
att på motsvarande sätt medge ell tillräckligt utbud av tillvals-möjligheter
för de studerande i klasslärarutbildningen föreslår gmppen en minimiorganisation
per utbildningsenhet om 48 inlagningsplalser per år på mellanstadielärarlinjen
och 48 vartannat år på lågstadielärarlinjen. Några remissinstanser har framfört
önskemål om en intagning av 24 studerande varje år på lågstadielärarlinjen. Jag
anser dock att möjligheterna alt erbjuda samtliga i utbildningen förekommande
tillvalsmöjligheter försvåras vid en sådan intagning och biträder därför gmppens
förslag till minimikapacitet per ort inom låg-sladie- och meUansladielärafutbUdningama.
Jag vill framhålla att en sådan begränsad ulbUdningskapacitet inle ger den
gynnsamma pedagogiska mUjö för både lärare och lärarkandidater som bör
eftersträvas i utbildningsorganisationen; Arbetsgmppen har därför övervägt en
än mer koncentrerad organisation, vilken skulle kiinna innebära en mer utveckluigsbefrämjande
mUjö och en mer rationell organisation. Liksom arbetsgruppen och flertalet
remissinstanser har jag emellertid funnit skäl för alt förorda en minimikapacitet
per ort av den storlek gmppen har föreslagit.

Arbetsgruppen
har föreslagit att klassläramtbildning i forsällningen skall bedrivas på nio
orter mot f. n. 15. Förslaget innebär en avveckling av klasslärarutbildningen i
Falun, Hämösand, Kristianstad, Luleå, Växjö och Uppsala. Mot bakgrund av vad
jag har anfört beträffande dimensioneringstal och minimikapacitet per enhet
för klassläramlbUdningen anser jag, i likhet med bl. a. SÖ, RRV och SL, att det
är nödvändigt all utbildningen koncentreras till färre orter än nu. Beträffande
lokaliseringen av utbildningen vUl jag anföra följande.

1
likhet med arbetsgruppen finner jag det naturligt att ta hänsyn tUl hela
sektorn för utbildning för undervisningsyrken, så alt denna förblir
representerad på de orter där utbildning inom sektom nu finns. En' sådan omfördelning
överensstämmer också med ställningstagandena till den framtida lokaliseringen
av högskoleutbildning (prop. 1975: 9 s. 488). Vidare bör en jämn geografisk
fördelning av utbildningsutbudet eftersträvas, såväl inom högskoleregionema
som mellan regionema.

Beträffande
helhetssynen på sektom vUl jag hänvisa till mina ställningstaganden i det
följande vad gäller dimensioneringen av förskol-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 32

lärar-
och fritidspedagogutbildningarna. Flera remissmstanser har framhållit det önskvärda
i att samverkan mellan förskollärar- och lågstadieläramtbildning äger rum och
att dessa utbildningar därför bör finnas på samma orter. Det är emellertid, med
hänsyn till att förskoUäramlbildningen redan innevarande budgetår omfattar ca
3 000 intagningsplatser och föreslås öka tUl drygt 4 000, omöjligt alt
tillgodose detta önskemål. Som gruppen har framfört får olika mönster för
samverkan mellan olika utbildningar utvecklas. SÖ pekar också på möjligheten av
att utbildningar på olika orter sariiverkar.

I fråga om Umeå
högskoleregion har gruppen föreslagit alt klasslärarutbildning endast skall
bedrivas i Umeå. Flera remissinstanser, bl. a. SÖ, har riktat invändningar mot
den föreslagna avvecklingen av klassläramlbUdningen i Luleå. Länsstyrelsen i
Norrbottens län m. fl. pekar på regionala, språkliga och etniska särdrag som
motiv för att bibehålla utbUdningen i Luleå. Även enligt min bedömning talar utvecklingen
i regionen för elt rekryteringsbehov av klasslärare i Norrbotten som skulle
motivera att man bibehåller klasslärarulbildningen i Luleå. Jag förordar därför
all utbildning av låg- och mellanstadielärare även i fortsättningen skall
bedrivas där.

Med
hänsyn lUl att det är önskvärt med en jämn geografisk spridning av utbildningsutbudet
har gruppen vad gäller Uppsala högskoleregion funnit det möjligt att bibehålla klassläramlbUdningen
endasi i Gävle. Vid ställningstagandet beiräffande Uppsala har även närheten
till motsvarande utbUdning i Stockholm spelat slor roll.

Vad
gäller klasslärarulbildningen i Uppsala, Stockholms, Linköpings, Göteborgs och
Lund/Malmö högskoleregioner finner jag gruppens förslag väl avvägda. Jag
finner det angeläget att betona att utbildningskapaciteten inom sektom för
utbildning för undervisningsyrken, trots de förändringar som nu föreslås,
kommer alt vara jämnt fördelad mellan regionema i förhållande till
befolkningsunderlaget. Jag vill i delta sammanhang, i likhet med
organisationskommittén för högskolereformen i Linköpings högskoleregion, avvisa
möjligheten att i planeringen systematiskt söka anpassa antalet studerande vid
en enstaka mindre utbildning till befolkningsantalet i regionen. Någon sådan
överensstämmelse är inte möjlig att uppnå. Inom hela den nu aktuella sektom
bör däremot en viss överensstämmelse med befolkningsantalet föreligga. Så är
också fallet med den organisation som jag har förordat. NytUlkom-mande förskollärar-
och fritidspedagogutbUdning kommer sålunda att kompensera bortfall i fråga om
klass- och ämneslärarutbildning.

Jag
anser således att klassläramtbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 bör bedrivas
på tio orter. Den fördelning av inlagningsplatsema som jag förordar framgår av
följande tabell.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 33

Mellanstadie-

Lågstadielärarlinjen

lärarlinjen

Årl

Är2

Umeå
högskoleregion

Luleå

48

48

Umeå

48

--

48

Uppsala
högskoleregion

Gävle

48

48

____

Stockholms
högskoleregion

Stockholm

48

__

48

Linköpings
högskoleregion

Jönköping

48

48

Linköping

48

48

Göteborgs
högskoleregion

Göteborg

72

48

Karlstad

48

48

____

Lund/Malmö
högskoleregion

Kalmar

48

48

Malmö

72

48

528

240

240

Utbyggnaden
av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna

Den
överenskommelse som har träffats hösten 1975 mellan regeringen och Svenska
kommunförbundet om utbyggnad av barnomsorgen kräver en kraftig ökning av bamskötar-,
fritidspedagog- och förskollä-ramtbUdningarna. Regeringen har tidigare i år i
budgetpropositionen för budgetåret 1976/77 (prop. 1975/76: 100 bU. 10 s. 251)
föreslagit en ökning av barnskötamtbildningen inom gymnasieskolans ram. Enligt förslaget
skaU största delen av ökningen anordnas i form av 20- och 40-veckokurser som är
avsedda för -vuxna studerande med erfarenhet från yrkeslivet eller från arbete
med egna barn.

Fritidspedagogutbildning
fmns f.n. dels som en tvåårig specialkurs i gymnasieskolan, dels som en 50-veckors
bristyrkes-ulbildning inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Den senare
utbildningen är avsedd för vuxna studerande med erfarenhet av arbete bland barn
i skolåldern. Sammanlagt har fritidspedagogutbildningen innevarande budgetår
drygt 800 inlagningsplalser. Den utbyggnad av fritidsverksamheten som planeras
förutsätter en stor utökning av fri-tidspedagogulbUdningen. Det är svårl alt
här ange några exakta tal, eflersom sannolikt även gmpper med annan utbildningsbakgmnd
kommer alt rekryteras till denna verksamhet. De grupper som framför allt
kommer i fråga är bamskötare med utbildning för barn upp lill 12-års-åldem och
fritidsledare eller ungdomsledare.

Arbetsgruppen
för vissa lärarhögskolefrågor har i sin rapport föreslagit att en utökad frilidspedagogutbildning
förläggs till orter som har förskollärar- och/eller klasslärarutbildning.
Därmed underlättas integreringen mellan dessa utbUdningar, och vissa lärare
inom klassläramtbild-

3
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 89

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 34

ningen
med vikande Ijänsteunderlag kan beredas sysselsättning inom frilidspedagogulbildningen.
Regeringen har den 25 september 1975 bl.a. givit SÖ i uppdrag att påbörja
arbetet med att förbereda organisationen av en frilidspedagogutbildning som skaU
knytas tUl övrig lärar-utbUdning.

Fritidspedagogutbildningen
kommer, enligt riksdagens beslut våren 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr
1975: 179), att ingå som en utbildningslinje i högskolan från den 1 juU 1977.
Under budgetåret 1976/77 bör den utökade utbildningen organisatoriskt knytas
till lärarhögskola eller förskoleseminarium på resp. ort. Del är angeläget atl
utbildningens pedagogiska ledning utövas av personer som har erfarenhet av
dels praktiskt arbete inom fritidsverksamhet, dels undervisning i frilidspedagogutbildning.
Under utbyggnadsperioden bör fritidspedagogutbildningen i gymnasieskolan och
arbetsmarknadsutbildningen inte utökas.

Den
utökade fritidspedagogulbildningen bör i enlighet med SÖ:s förslag omfatta 35
klasser. Därav bör ungefär tolv klasser utgöras av 50-veckorsulbildning för
sökande med lång erfarenhet av och/eller annan utbildning för arbete bland
barn och ungdomar. Om det skulle visa sig nödvändigt med hänsyn lill antalet
sökande bör platser som inte utnyttjas i 50-veckorsulbildningen kunna
överföras till tvåårig utbildning. Klasserna bör i den tvååriga utbildningen
omfatta 30 elever och i 50-veckorsulbildningen 24 elever. 1 förhållande lill SÖ:s
förslag har jag räknat med ylterligare en klass i Härnösand.

På
grundval av önskvärdheten av all snabbt öka förskollärar-ulbildningen och den
redovisning av förutsällningarna för att gå utöver SÖ:s förslag som har lämnats
av organisationskommittéerna för högskolereformen i Uppsala och Lund/Malmö
högskoleregioner räknar jag med en ytterligare ökning av förskoUäramlbildningen
i Uppsala och Växjö. Härutöver har jag vidtagit vissa andra mindre justeringar
i förhållande lill SÖ:s förslag. Den totala ökningen av förskoUäramlbildningen
skulle därmed uppgå till ca 1 250 platser. Den närmare fördelningen på orter
av antalet inlagningsklasser i förskollärar- och fritidspedagogutbUdningama
läsåret 1976/77 framgår av tabell på s. 35. Det ankommer på regeringen atl
fatta beslut härom.

Tillgången
på handledare och på praktikplalser medför begränsningar i möjligheterna all
öka utbUdningskapacilelen. För den utökade förskoUäramlbildningen räknar SÖ
med alt ca 35 förskollärare bör utbildas lill seminarielärare. För fritidspedagogulbildningen
räknar SÖ med ungefär samma nyrekryleringsbehov av frilidspedagoglärare. Vidare
räknar SÖ med ell behov av ytterligare ungefär 200 praktikhandledare för förskollärarutbUdningen.
För fritidspedagogulbildningen är behovel av handledare ungefär lika stort.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fritidspedagog-

Förskollärarutbildning

utbildning

2-årigi

50-veckors!'

2-årig>

50-veckors"

Umeå
högskoleregion

Hämusand

1

1

6

__

Luleå

1

__

7

__

Umeå

__

__

4

__

Uppsala
högskoleregion

Falun

1

1

4

Gävle

2

---

8

Uppsala

2

2

8

Västerås

1

1

5

1

Örebro

2

__

6

__

Stockholms
högskoleregion

Solna 1 Stockholm/

2

2

14

10

Södertälje

4

Linköpings
högskoleregion

Jönköping

2

.

6

Linköping

2

2

Norrköping

8

Göteborgs
högskoleregion

Borås

__

__

4

Karlstad

1

6

Mölndal/Göteborg

2

2

10

1

Lund/Malmö
högskoleregion

Halmstad

__

__

1

Kalmar

__

6

Kristianstad

1

__

8

Malmö

1

1

10

2

Växjö

2

5

23

12

129

15

»
30 lärarkandidater per klass » 24 lärarkandidater per klass

I
enlighet med regeringens förslag i tilläggsbudget 1 (prop. 1975/76: 25), har
riksdagen i december 1975 beslutat (UbU 1975/76: 16, rskr 1975/76: 76) att
utbildning av lärarutbUdare skall komma till stånd våren 1976. För tjänstgöring
inom de utökade fritidspedagog- och förskollärarutbUdningama skall således
utbildas ungefär 80 fritidspedagoger och förskollärare. För handledare inom
dessa utbUdningar skall tolv kurser anordnas våren 1976. Dessutom har medel
beräknats till en UtbUdning av de lärare inom nuvarande klasslärarutbildning
som önskar gå över lill tjänstgöring inom fritidspedagog- eUer förskoUäramlbildningen.
Utbildningens syfte skall vara att ge en allmän orientering om förskol- och
fritidsverksamheten och om huvudpunkterna i förskolereformen samt en viss
praktisk erfarenhet av arbetet i heltids- och deltidsförskola och fritidshem,
liksom i förskollärar- och fritidspedagogutbildning. Utbildningstiden skall
omfatta tio veckor. Därav skall ungefär åtta veckor ägnas åt fältstudier vid
fritidshem, förskola, fritidspedagog-och förskollärarutbUdning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 36

SÖ
har i det tidigare nämnda förslaget om utbyggnad av förskoUärar-och fritidspedagogutbUdningama
berört frågan om rekrytering lUl dessa av vuxna personer med
yrkeslivserfarenhet. För de sökande till förskollärarutbildning, som har barnskötamtbUdning
och minst fyra års yrkeserfarenhet från förskola, finns en särskild 50-veckorsutbildning.
Jag har i det föregående föreslagit att denna utbildning läsåret 1976/77 skall
omfatta 360 intagningsplatser. UtbUdningen kommer enligl förslaget att
förläggas huvudsakligen tUl storstadsområdena. För frilidspe-dagogulbUdningen
föreslås en motsvarande 50-veckorsulbildning för vuxna med erfarenhet av arbete
bland barn i skolåldern. Den utbildningen skall enligt vad jag har anfört i
det föregående omfatta ca 290 inlagningsplalser. Jag har i det föregående
redovisat den närmare fördelningen av klasserna per ort på 50-veckorsulbUdning
och tvåårig utbildning. Med hänsyn lill att planeringen av dessa utbildningar
ännu inte är avslutad kan ändringar i den föreslagna fördelningen visa sig
erforderliga.

Även
de vuxna sökande som inte är behöriga till 50-veckorsutbildning bör ha
möjlighet att lUlgodoräkna sig yrkeslivserfarenhet vid antagningen till den
tvååriga utbildningen. Hänsyn härtUl bör las vid beräkningen av den s.k. fria
kvoten enligt 11 § kungörelsen (1966:24) om gmndskolans kompetensvärde.

Sedan
antagningen tUl förskoUärarutbUdning höstterminen 1971 pågår försöksverksamhet
inom ramen för fri kvot för att få en jämnare fördelning mellan könen av
studerande vid förskolläramlbUdning. Försöksverksamheten har gett positiva
resultat och har lett lill att antalet antagna män successivt har ökat.

Personalfrågor
m. m.

I
likhet med bl. a. den centrala organisationskommittén för högskolereformen viU
jag framhålla värdet av att den personal som kommer att bli övertaUg tUl följd
av de förändringar som jag i det föregående har förordat så långt möjligl
bereds tillfälle att övergå till verksamhet mom andra delar av högskolan. I
delta syfte har vid överläggningar mellan företrädare för UtbUdningsdepartementet
och berörda personalorganisationer förutsatts att även extra ordinarie
personal bör tryggas i fråga om anställning trots att tjänstgöringsunderlag
helt eller delvis saknas. Därmed bör gynnsamma förulsällningar skapas för alt
personalens kunskaper och erfarenheter kommer till användning även
fortsättningsvis. Samtidigt innebär ett sådanl åtagande från samhällets sida
att den enskildes trygghet tillvaratas. Den anställde kan emellertid inte
alltid utgå från all arbetsuppgifterna, arbetsplatsen eller arbetsorten blir
desamma.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 37

Arbetsgruppen
har angivit vissa arbetsuppgifter som kan bli aktuella för övertalig
lärarpersonal. Förslagen har vidareutvecklats av olika remissinstanser och i
kontakter mellan berörda personalorganisationer och utbildningsdepartementet.
Regeringen har också i tilläggsbudget 1 (prop. 1975/76: 25) föreslagit åtgärder
för att genom utbildningsåtgärder söka förbereda övertalig lärarpersonal för tjänstgöring
inom de utökade förskollärar- och fritidspedagogutbUdningama. Riksdagen har inle
haft något att mvända mot detta förslag (UbU 1975/76:16, rskr 1975/76: 76). Jag
räknar vidare med att personal inom nuvarande lärarhögskoleorganisation skall
kunna erbjudas tjänstgöring inom annan högskoleutbildning eller inom
fortbildningsverksamhet. Hämtöver kan andra ål-gärder komma i fråga. Regeringen
bör därför inhämta riksdagens bemyndigande alt vidta de åtgärder som behövs
för den personal som genom nu aktuella förändringar kan komma att bli
övertalig. Jag förutsätter alt överväganden om åtgärder för övertalig
personal, liksom hittills, kommer att göras i nära kontakt med berörda
personalorganisationer.

De
förändringar i fråga om lokal- och uttustningsbehov som aktualiseras genom
mina förslag i det föregående ger anledning lill ytterligare överväganden.
Byggnadsstyrelsen bör därför få i uppdrag alt i samråd med andra berörda
myndigheter föreslå alternativa användningar för de av de nuvarande lärarhögskolornas
lokaler som i framtiden inle behöver användas för läramtbUdning eller annan
högre utbUdning. Berörda myndigheter bör på samma sätt få i uppdrag att göra
en översyn av utmslningssituationen med hänsyn till de ändrade förhållandena.

5
Anslagsberäkningar för budgetåret 1976/77

F
1. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m.

1974/75
Utgift 187 977 448 1975/76 Anslag 168 941 000 1976/77 Förslag 178 596 000

Lärarhögskolor
finns dels i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala (större
lärarhögskolor), dels i Falun, Gävle, Hämösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad,
Kristianstad, Luleå och Växjö (mindre lärarhögskolor). Bestämmelsema om
verksamheten vid lärarhögskola återfinns i förordningen (1968: 318) om lärarhögskolorna
(omtryckt 1971: 463, ändrad senast 1975: 1224).

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 38

1975/76

Beräknad ändring 1976/77

Skolöverstyrelsen Föredraganden

Personal

Lärar-
och forskarpersonal

998

-163

-72

Anslag

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Lokalkostnader

131 993
000

130 000

36 838
000

-f6 045 000

of.

-1 139 000

-HO 433
000

of.

-
778 000

168
961 000

-14 906 000

+ 9 655 000

Uppbördsmedel

Upplåtelse
av lokaler m. m.

20 000

of.

of.

Nettoutgift

168
941 000

J-4 906 000

+ 9 655 000

Skolöverstyrelsen

1.
Pris- och löneomräkning m.m. 28
428 000 kr., varav 3 649 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.

2.
Skolöverstyrelsen (SÖ)
framhåller att en minskning enligt O-alternativet medför stora komplikationer
mot bakgmnden av pågående reducering av verksamheten vid lärarhögskoloma.

3.
Beslutade förändringar i fråga
om intagningskapacilelen medför ett minskat medelsbehov (-25 667 000 kr.).

4.
Beträffande ämneslärarlinjen
har SÖ utgått från oförändrad dimensionering med hänsyn till pågående arbete
inom utbildnmgsdepar-temenlet.

5.
Till den särskilda utbildningen
av klasslärare med finska som modersmål har antagning skett av 24 studerande på
lågstadielärarlinjen vårterminen 1975 och 24 studerande på
mellanstadielärarlinjen höstterminen 1975. SÖ räknar med 24 intagningsplatser
på vardera linjen under budgetåret 1976/77 till en merkostnad av 66 000 kr.

6.
För att, vid en intagning av
endast 24 studerande på lågsladie-lärarlinje högst en gång om året, bibehålla
en hög ulbUdningsnivå i tillvalskursema erfordras enligt SÖ ytterligare lärartimmar.
Dessa kan ofta fullgöras av ordinarie och extra ordinarie lärare, vilkas Ijänsteunderlag
har minskat på grund av beslutade kapacilelsförändringar. SÖ anser det rimUgt
att gmpper om tolv studerande i tUlvalskurs generellt kan medges samt grupper
om ner tUl nio studerande i vissa fall (-fl74 000kr.).

7.
Förskollärarlinjen vid lärarhögskolan
i Falun bör byggas ut med ytterligare 60 intagningsplatser tUl totalt 120
vårterminen 1977 (-j-179 000 kr.).

8.
Enligt en kartläggning som redovisais
för SÖ av speciallärarlinjen

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 39

vid
lärarhögskolan i Göteborg är tjänstgöringsbenägenhelen hög för UtbUdade
speciallärare. SÖ föreslår oförändrad intagningskapacitet tUl gren 1 inom specialläramtbildningen.

9. Under
läsåren 1974/75 och 1975/76 har särskild specialläramt-

bildning anordnats vid lärarhögskoloma i Jönköping, Karlstad och

Umeå. Antalet inlagningsplalser har varit 24 per år och lärarhögskola.

Utbildningens sista termin är förlagd till Göteborg/Mölndal och Umeå.

Med hänsyn till att andelen specialundervisningstimmar som handhas

av behöriga speciallärare är låg i bl. a. Kronobergs och Östergötlands

län föreslår SÖ atl den decentraliserade delen av den särskUda special-

läramtbUdningen i stället förläggs lill lärarhögskolorna i Växjö och

Linköping, medan Umeå bibehålls som ulbUdningsort för Norrland.

10.
UtbUdningen av talpedagoger vid
lärarhögskolan i Umeå föreslås utökad med fyra platser lUl tolaU 16 platser
(-1-82 000 kr.).

11.
SÖ föreslår att utbildning av
lärare för särskolans Iräningsskola (gren 3:2) anordnas med 12 platser vid
lärarhögskolan i Umeå (-1-145 000 kr.).

12.
En arbetsgmpp inom SÖ har
utrett behovet av lärare för syn-eller hörselskadade gravt utvecklingsstörda
elever. Utbildning av lärare för blinda, döva och utvecklingsstörda föreslås
starta vid lärarhögskolan i Stockholm med sex deltagare (4-85 000 kr.).

13.
SÖ framhåller atl brislen på
behöriga musiklärare fortfarande är stor och påpekar att benägenheten hos
utbildade musiklärare att undervisa är låg. Enligt en enkät rörande tUlgången
på lärare i musik var vårterminen 1975 andelen icke behöriga undervisande
lärare i musik 57 % på gmndskolans högstadium och 41 % i gymnasieskolan (Örebro
län undantaget).

För att avhjälpa bristen
på behöriga musiklärare föreslår SÖ en vidareutbildning av klasslärare för full
behörighet till tjänst som lärare på gmndskolans högstadium och i
gymnasieskolan. Vidareutbildningen föreslås omfatta 36 platser och förläggas lill
lärarhögskoloma i Mölndal, Stockholm och Umeå (-f 378 000 kr.).

Under läsåren
1970/711973/74 anordnades särskUd utbUdning av lärare i musik. UtbUdningen gav
behörighet lill tjänst som extra ordinarie eUer extra lärare i musik. De
sökande tUl utbUdningen var i en ålder då de bort konkurrera om platserna i den
reguljära ulbildnuigen. Vidare gav utbildningen endast begränsad behörighet. SÖ
har därför tidigare inte velat förorda ett fortsatt anordnande av denna utbildning.
Med hänsyn till bl. a. rådande bristsituation föreslår SÖ emellertid att
särskild utbildning i musik med högst 48 deltagare anordnas under budgetåret
1976/77 vid fem lärarhögskolor. UtbUdningen föreslås administreras av
lärarhögskolan i Kalmar. Inom ramen för den särskilda utbildningen bör enligt
SÖ också kunna anordnas avkortad utbildning, förlagd lill Framnäs
folkhögskola, för personer som avlagt inslmktörsexamen vid denna skola (-f 404
000 kr.).

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 40

14.
EnUgt tiUgängUgt
prognosmaterial beräknas behovet av utbUdade lärare inom industri och hantverk
för gymnasieskolan uppgå till ungefär nuvarande inlagningskapacilet om 240
platser per läsår. Med hänsyn till alt ca 100 av dessa platser behöver tas i
anspråk för lärare inom arbelsmarknadsutbUdningen föreslår SÖ en ökning med 96
platser (-t-959 000kr.).

15.
Antalet inlagningsplalser i
utbildning av lärare för handel och kontor föreslås öka från 48 tUl 96. Inom
denna ram kan utbildning av lärare för arbelsmarknadsutbUdningen komma i fråga
(-1-627 000 kr.).

16.
I StäUet för nuvarande flyginstmktörsutbildning
räknar SÖ med att central flygläramtbildnmg för 12 deltagare kommer till stånd
budgetåret 1976/77. Förslaget bygger på en i skrivelse den 21 mars 1975 överlämnad
utredning om central flygläramtbUdning (-M09 000 kr.).

17.
SÖ redovisar en enkät från
våren 1974 om antalet inom skolväsendet yrkesverksamma syo-konsulenter med
kurs i studie- och yrkesvägledning. Enhgt enkäten var flertalet utbUdade syo-konsulenter
verksamma inom andra områden än skolans. SÖ pekar dock på att
rekryteringsbehovet läsåret 1974/75 torde ha varit stort för skolväsendets
del. Antalet utbUdnmgsplatser bör enligt SÖ hållas oförändrat vid 180 platser.

18.
FortbUdning för personal vid arbetsvårdsinstitut
har hittills skett genom kurser, vUka på uppdrag av arbetsmarknadsstyrelsen (ÄMS)
bedrivits vid statens institut för företagsutveckUng. Kurskostnaderna har bestridils
av statsmedel via AMS.

Förslag
tUl inskolning och fortbUdning av instmklörer och föreståndare vid arbetsvårdsinstitut
har utarbetats av en arbetsgrapp, tillsatt av ÄMS. Arbetsgmppens förslag jämte
remissyttranden har av Landstingsförbundet överlämnats lUl SÖ. I avvaktan på
ytterligare utredning av utbildning för nyrekryterad personal föreslår SÖ att
utbildning anordnas för ca 24 redan anställda instmklörer budgetåret 1976/77. UtbUdningen
föreslås ske i tjänsten och kursdeltagarna fömtsatts erhålla lön med B-avdrag
eller motsvarande från resp. huvudman. Om medel beviljas under förevarande
anslag kan motsvarande minskning ske av berört anslag för ÄMS (-[-220 000 kr.).

19.
SÖ finner en förstärkning av
den pedagogiska institutionen vid lärarhögskolan i Umeå ytterst angelägen och
föreslår inrättande av en tjänst som biträdande professor och i anslutning
härtill ytterligare 500 assistenltimmar (-I-173 000 kr.).

20.
Frågan om studievägledning och kurativ
verksamhet vid lärarhögskoloma har behandlats av en arbetsgrupp inom SÖ.
Enligt det förslag som gmppen lagt fram bör samtliga läramtbUdningar på sikt
tilldelas medel för studievägledning och kurativ verksamhet. 1 avvaktan på
samordning av denna typ av service mellan läramtbUdningama och

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 41

annan
typ av högskoleutbUdning föreslår SÖ en ökning av medlen till studievägledning
och kurativ verksamhet (-1-245 000 kr.).

21.
Inom förskoUäramtbUdningen
förekommer s. k. kontinuerliga samtal ett par gånger om året mellan
lärarkandidaten och någon av läramtbUdarna. Arbetsgmppen för betyg i läramtbUdningen
(BUL) har föreslagit alt försöksverksamhet med konlinuerUga samtal införs i läramtbildningen,
vilket SÖ tUlstyrkt. SÖ föreslår en etappvis utbyggnad av försöksverksamheten
under en treårsperiod. Vid lärarhögskoloma bör verksamheten kunna bedrivas inom
ramen för de resurser som friställs i och med minskningama av
intagningskapaciteten. Kostnaden för övriga läramtbUdningar vid en fuUt utbyggd
verksamhet uppgår lill 735 000 kr., fördelade på tre år (4-245 000 kr.).

22.
SÖ föreslår att timunderlaget
vid förskoleseminariema i Gävle, Jönköping, Luleå, Malmö och Mölndal får
inräknas i underlaget för arvodestjänst som institutionsföreståndare. Ett
sjunkande timantal per institution vid lärarhögskola på gmnd av kapacitelsminskningen
medför att underlaget för sådan tjänst i många fall försvinner. På nämnda orter
beräknas fömtsättningar finnas för ett nära samarbete mellan lärarhögskola och
förskoleseminarium. Frågan om ersättning tUl institutionsföreståndare vid
förskoleseminarium är f.n. oreglerad (4-86 000 kr.)

23.
Under anslaget F 12. Särskilda läramtbUdningsåtgärder
beräknas sedan budgetåret 1971/72 medel för pedagogisk utbUdnmg av lärare för
lantbrukets och skogsbmkets yrkesutbUdningar. Denna utbUdning har karaktären av
reguljär grandutbUdning. Medel bör därför enUgt SÖ beräknas under förevarande
anslag. Bristen på lärare med pedagogisk utbildning inom jordbrak, skogsbmk
och trädgårdsskötsel är oroande. Utbildningen bör därför utökas tUl att omfatta
60 studerande i utbildning om 20 veckor (4-614 000 kr.).

24.
I avvaktan på att uiredningen
om sjöpersonalens utbUdning (UTSJÖ) skall avsluta sitt arbete föreslår SÖ att
en provisorisk naviga-tionslärarutbildnmg anordnas. UtbUdningen föreslås
omfatta 12 deltagare och pågå under budgetåren 1976/77 och 1977/78. Även denna
utbildning är grandutbUdning, varför medel bör beräknas under förevarande
anslag (4-143 000 kr.). I skrivelse den 17 oktober 1975 har SÖ närmare redogjort
för förslag till utformning av utbildningen samt redovisat etl preliminärt
timplaneförslag.

25.
Ur anslaget F 12. Särskilda läraratbildningsåtgärder
utgår medel tUl särskUda utbildningskostnader för svårt handikappade studerande
inom lärarutbildningen. Med hänsyn till att stödåtgärderna i stor utsträckning
består av lön till lektorer och tolkar föreslår SÖ att medel beräknas under
förevarande anslag. Medelsbehovet beräknas tiU 51 000 kr.

26.
Riksdagen beslöt vid 1975 års
riksmöte (prop. 1975:24, UbU

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 42

1975:
14, rskr 1975: 159) att utbUdningen av leckningslärare skulle utökas och att
en ny utbUdning skulle starta i Umeå budgetåret 1976/77. Det lokala ansvaret
för genomförandet av utbUdningen skulle enligt beslutet under det första året
ligga på lärarhögskolan i Umeå.

SÖ
har i skrivelse den 10 oktober 1975 lagt fram förslag beträffande teckningslärarutbUdningens
dimensionering och utformningen av utbildningen i Umeå. SÖ har även föreslagit
att en särskild utbildning av icke behöriga lärare i teckning skall anordnas
vid teckningslärar-inslilutet i Stockholm. Med ledning av en snabbenkät rörande
tillgången på lärare i teckning har SÖ bedömt all utbildningsbehovet motsvarar
en antagning i reguljär leckningsläramtbildning av 96 lärarkandidater årligen
t. o. m. budgetåret 1985/86. Änlagningskapacitelen vid lecknings-lärarinstitutet
i Stockholm bör enligt SÖ budgetåret 1976/77 bibehållas vid 72 studerande. TUl
utbildningen i Umeå bör därför detta år antas endast 24 studerande (4-384 000
kr.). För budgetåret 1977/78 har SÖ föreslagit att man överväger att minska
intagningen vid teckningslärar-institutet med en klass och i stället öka
intagningen till utbildningen i Umeå i motsvarande mån.

Skrivelser
med synpunkter på SÖ:s dimensioneringsförslag har inkommit från följande
organisationer: Teckningslärarinstitutels lärarförening, Teckningslärarinstilutels
elevkår. Svenska facklärarförbundet, Stockholms lärarhögskolas studentkår, Clårtéförbundet
och Teckningslärarnas riksförbunds lokalavdelning i Umeå. Samtliga
organisationer utom den sistnämnda anser alt SÖ:s beräkningar visar alt den
reguljära utbildningen inte bör byggas ut, utan att bristen på behöriga leckningslärare
bör motverkas genom en sådan särskild utbildning av icke behöriga leckningslärare
som SÖ har föreslagit. Samtidigt bör, enligt Teckningslärarinstitutels
lärarförening, den lokala dispensgivningen begränsas. Teckningslärarnas
riksförbunds lokalavdelnmg i Umeå välkomnar riksdagens beslut att förlägga leckningsläramtbildning
till Umeå och hävdar alt an-lagningen redan från början bör omfatta 48
studerande för att timunder-lagen i olika ämnen skall bli tillräckligt stort
för alt locka kvalificerade lärare.

Lärarnas
riksförbund har inkommit med synpunkter på arbetsvUlkor och
behörighetsbestämmelser för de lärare som skall tjänstgöra inom
teckningslärarutbildningen i Umeå.

Elevkårsstyrelsen
vid gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro har i skrivelse begärt att med
hänsyn tUl försöksulbUdningen i gymnastik och annal ämne praktisk-pedagogiskl
utbildning även i framtiden anordnas i Örebro.

I
skrivelse den 4 oktober 1975 har SÖ med eget yttrande överlämnat en framslällning
från rektorerna för lärarhögskolorna i Malmö, Stockholm och Umeå om inrättande
av tjänster som studiereklor vid studiekursen i studie- och yrkesvägledning
samt leklorstjänster i samhällskunskapens metodik med särskUd inriktning på
studie- och yrkes-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 43

vägledning.
Med hänsyn till syo-utbildningens provisoriska karaktär samt beräknade kapacilelsförändringar
på klass- och ämneslärarlinjema med åtföljande vikande Ijänsteunderlag på redan
inrättade tjänster finner SÖ inte skäl att tiUstyrka framställningen utan
föreslår att denna fråga prövas i anslutning till högskolereformens
genomförande.

Samarbetskommittén
för Sundsvalls/Härnösands högskola har i skrivelse anhållit att den av SÖ
föreslagna vidareutbildningen av klasslärare till full behörighet som lärare i
musik samt den särskilda utbildningen av lärare i musik förläggs till
lärarhögskolan i Härnösand. Skrivelser angående SÖ:s förslag tUl åtgärder för
att avhjälpa brislen på behöriga musiklärare har vidare inkommit från Svenska
facklärarförbundet samt Sveriges lärarförbund.

Rektorn
för lärarhögskolan i Jönköping har i skrivelse den 10 november 1975 anhållit
att det vid lärarhögskolan får antas 24 studerande till särskild speciaUäramtbildning
även höstterminen 1976 och fortfarande så länge behov föreligger av sådan
utbildning i regionen.

Svenska
kommunalarbetareförbundet har i skrivelse anhållit att medel anvisas för
utbildning av institutions- och AV-tekniker vid gymnasieskolan enligt elt av
förbundet upprättat läroplansförslag samt atl ul-bUdningskostnader och lön m. m.
tUl eleverna utgår med statliga medel. SÖ har den 28 febmari 1975 avgett
yttrande i ärendet och därvid ifrågasatt det befogade i all anordna en utbUdning
av den omfattning och med den inriktning som förslaget innebär. Svenska
kommunalarbetareförbundet har inkommit med ytterligare synpunkter i ärendet.

Föredraganden

Med
hänvisning till vad jag i det föregående har anförl vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor inom lärarutbildningen räknar jag med 1 035 intagningsplatser
på ämneslärarlinjen, inkl. 75 platser för vidareulbUdning av mellanstadielärare
samt 60 platser på folkhögskol-lärargrenen (4). På mellansladielärarlinjen räknar
jag för budgetåret 1976/77 med en inlagningskapacilet av 528 platser samt på
lågstadielärarlinjen med 240 platser. Därvid räknar jag, i likhet med SÖ, med
en viss merkostnad för den särskilda utbildningen av klasslärare med finska som
modersmål (5).

Genom
beslut den 23 januari 1975 uppdrog regeringen åt SÖ att i samband med
anslagsframställningarna för budgetåret 1976/77 inkomma med förslag lill
åtgärder för atl på orter med 24 inlagningsplalser vid klassläramtbildningen
erbjuda lärarkandidaterna olika tillvalsmöj-ligheler. I enlighet med SÖ:s
förslag beräknar jag medel för alt möjliggöra etl tillskott av lärartimmar och
minskad gruppstorlek i tillvals-kurserna på lågstadielärarlinjen för budgetåret
1976/77 (6).

För
den fritidspedagogutbildning, som under budgetåret 1976/77 skall knytas
organisatoriskt lill lärarhögskola resp. förskoleseminarium räknar jag med en
intagningskapacitet av ca 1 000 platser (-f4 786 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 44

kr.).
På förskollärarlinje vid lärarhögskola räknar jag med en ökning av kapaciteten
med 300 intagningsplatser (4-1 485 000 kr.).

Vad
gäller utbUdningen av speciallärare avser jag atl i proposition om skolans inre
arbete m. m. behandla frågan om lärares utbildning i specialpedagogik, i stort
sett moisvarande nuvarande speciallärarutbUd-ning på gren 1. Jag räknar härvid
med atl utbildningskapaciteten på nuvarande gren 1 ökar med ca 50 % eller ca
300 Intagningsplatser. För delta ändamål beräknar jag under förevarande anslag
en ökad medels-tUlddning av 2 400 000 kr. (8).

I prop. 1975: 1 (bU. 10 s.
381) anmälde jag att särskild utbUdning av speciallärare påbörjades budgetåret
1974/75 i syfte att tUlgodose regionala behov av speciallärare. TUl utbUdningen
har vid lärarhögskolorna i Jönköping, Karlstad och Umeå antagits vardera 24
studerande under vart och ett av läsåren 1974/75 och 1975/76. För att syftet
med utbildningen skaU uppnås anser jag, lUcsom SÖ, att antagning till den decentraliserade
delen av utbildningen för budgetåret 1976/77 i stället bör ske vid
lärarhögskolorna i Linköping, Umeå och Växjö med 24 platser vardera (9).
Utbildningens sista termin bör förläggas till Stockholm, Malmö och Umeå.
Regeringen uppdrog den 3 juli 1975 åt SÖ att inkomma med förslag till
kompletterande utbildning och andra åtgärder som bedömdes erforderliga för alt
ge behörighet åt de personer som utan speciallärarutbUdning under minst sju
läsår tjänstgjort som lärare inom specialundervisningen i grundskolan. 1 skrivelse
den 15 oktober 1975 har SÖ föreslagit att lärare, som saknar speciallärarutbUdning,
tills vidare hänvisas till reguljär utbUdning och den befintiiga särskUda utbildningen
av speciallärare. Av skrivelsen framgår att SÖ avser alt i samverkan med Sveriges
lärarförbund göra en uttömmande undersökning och utvärdering av den särskilda specialläramtbildningen.
I avvaktan på resultatet av denna utvärdering finner jag del, i likhet med SÖ,
inte lämpligt alt nu genomföra ytterligare kompletterande utbildningar.

För
alt tillgodose behovet av undervisning för utvecklingsstörda bam och ungdomar
som är syn-, hörsel- eller talskadade är det enligt min mening angelägel att
anordna utbildning av lärare för denna grapp elever. 1 enlighet med SÖ:s
förslag räknar jag därför med sex utbildningsplatser vid lärarhögskolan i
Stockholm budgetåret 1976/77. (12)

Jag
beräknar medel för ylterligare 24 platser i utbUdning av lärare för handd och
kontor med 314 000 kr. (15)

I
likhet med SÖ anser jag det lämpligt atl till SÖ överföra den utbUdning av
redan anställda instruktörer och föreståndare vid arbetsvårdsinstitut (18).
Jag finner det vidare naturligt att under förevarande anslag beräkna medel för
pedagogisk utbUdning av lärare inom jordbruk, skogsbmk och trädgårdsskötsel.
Jag räknar därvid med 48 intagningsplatser i 20-veckorsutbildning. (23)

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 45

Jag
har beräknat medel för en tjänst som biträdande professor i pedagogik vid
lärarhögskolan i Umeå saml ytterligare 500 assistenltimmar i anslutning tUl
tjänsten. (19).

Ett behov av en utbyggnad
av teckningsläramtbildningen redovisades av lärarutbildningskommittén (SOU
1972: 92) och låg tUl gmnd för förslagen i prop. 1975: 24 om viss
försöksverksamhet inom läramtbildningen m. m. I propositionen anförde jag att
starka skäl talar för en utbyggnad av teckningsläramtbildningen utanför
Stockholm. Tillgången på teckningslärare i Stockholmsområdet är god, medan stor
brist föreligger i t. ex. norra och västra Sverige. Jag anförde vidare att det
är rimligt att eftersträva en lokalisering av utbUdningen som bidrar lUl en geografisk
spridning av utbildningsmöjlighetema, motiverad från såväl regionalpolitiska
som utbUdningspolitiska och kulturpolitiska synpunkter. Riksdagen har i
enlighet med regeringsförslaget beslutat att en utbyggnad av
teckningslärarutbildningen skall förläggas tiU Umeå (UbU 1975: 14, rskr 1975:
159).

Den undersökning som SÖ nu
har redovisat av tUlgången på behöriga teckningslärare pekar på ett mindre
utbildningsbehov än tidigare prognoser. SÖ har bedömt all utbUdningsbehovet
motsvarar en intagning i reguljär teckningslärarutbildning av 96
lärarkandidater per år och föreslagil atl 24 studerande antas tUl utbildningen
i Umeå nästa läsår. För läsåret 1977/78 har SÖ föreslagit att antagningen tUl teckningslärar-institulet
minskas med en klass och att utbildningskapaciteten i Umeå i stället ökas i
motsvarande mån.

Jag delar SÖ:s uppfattning
om utbildningsbehovet läsåret 1976/77 samt anser liksom SÖ att
utbildningskapaciteten vid teckningslärarin-stitulet bör bibehållas oförändrad
nästa läsår. Till teckningsläramtbUd-ningen i Umeå bör därför läsåret 1976/77
antas endast 24 studerande. Jag har beräknat medel för utbUdningen i enlighet
med SÖ:s kostnadsberäkningar (26). Det kan emellertid inte uteslutas att
tillgången på behöriga teckningslärare inom kort kommer alt ha nått en sådan
nivå att det finns anledning att ompröva dimensioneringen. SÖ bör redovisa ytterligare
undersökningar av tillgången på lärare och av utbUdningsbehovet. Jag vill i detla
sammanhang erinra om alt regeringen i budgetpropositionen för budgetåret
1976/77 (prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 141) har föreslagit att en särskild utbildning
av icke-behöriga lärare i teckning skall anordnas vid leckningslärarinstitutet
med början läsåret 1976/77. Det ankommer på regeringen att meddela bestämmelser
för UtbUdningen i Umeå. Jag anser att SÖ:s förslag i huvudsak kan ligga tUl
grund för dessa bestämmelser.

SÖ har framhållit att
bristen på behöriga musiklärare är stor. Jag anser att åtgärder av olika slag
är nödvändiga för alt avhjälpa bristen. Regeringen har i nämnda proposition (s.
146) för budgetåret 1976/77 föreslagit en utbyggnad av tvåämnesulbildningen i
musik och annat

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 46

ämne
i anslutning till musikutbildningen vid Framnäs folkhögskola. Någon ytterligare
utökning av musiklärarutbildningen är jag inte beredd atl förorda. SÖ har föreslagil
en särskild utbildning av lärare i musik vid fem lärarhögskolor. En sådan
utbildning anordnades under läsåren 1970/711973/74. Den kritiserades av
berörda personalorganisationer bl. a. därför att den endast gav begränsad
behörighet. Jag anser att SÖ bör redovisa erfarenheter från den tidigare
genomförda utbUdningen. Om SÖ anser att en sådan särskild utbUdning bör
anordnas på nytt bör innehållet ses över mot bakgrund av dessa erfarenheter. SÖ
bör då också pröva om en särskUd utbUdning kan utformas så att den ger fuUständig
behörighet till tjänst som musiklärare.

Vad
gäller den av Svenska kommunalarbetareförbundet föreslagna UtbUdningen av
institutions- och AV-tekniker vid gymnasieskolan delar jag SÖ:s uppfattning att
behovet av pedagogisk utbUdning för ifrågavarande personalkategori bör kunna
tillgodoses genom lokalt anordnade institutionskonferenser.

Fr.
o. m. läsåret 1974/75 har en ny praktikorganisalion genomförts inom klass- och
ämneslärarutbildningen (prop. 1973: 78, UbU 1973: 34, rskr 1973: 274). I
propositionen framhölls bl. a. att den nya organisationen ger möjligheter all
inom de olika praktikleden förslärka moment som belyser skolans elevvård, barna-
och ungdomsvård i kommunen och kontakterna skolasamhälle. Denna s. k. samhällsinriklade
praktik, som huvudsakligen fullgörs under sista terminens praktikanlljänst-göring,
har enligt vad jag har erfarit i stort sett fallit väl ul. Inom ramen för
denna praktik kan de studerande bl. a. besöka olika arbetsplatser för att
studera arbetsmiljön och i viss mån medverka i arbetet där under någon eller
några dagar. Genom skadeståndslagen (1972: 207) blir arbetsgivare som lar emot
elev i skola eller kurs för provanställning eller annan utbildning numera
ansvarig för skador som eleven vållar arbetsgivaren eller annan person.
Kommunerna och landstingskommunerna har gentemot arbetsgivare, som lar emot
elev i grundskola eller gymnasieskola m. fl. för pryoverksamhet, elevpraktik m.
m., i princip tagit på sig ansvaret för sådana skador. I brev den 8 november
1974 har Kungl. Maj:t utfärdat bestämmelser om ansvarsåtagande för staten vid
viss arbetsmarknadsutbildning m. m. (prop. 1974: 87, InU 1974: 12, rskr 1974:
245). 1 prop. 1975: 1 (bU. 10 s. 189, UbU 1975: 4, rskr 1975: 49) inhämtades
riksdagens bemyndigande att besluta om ansvarsåtagande för staten vid
specialskolans praktiska yrkesorientering. Jag finner det motiverat alt
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att på liknande sätt besluta även
om statens ansvar för skada som under s. k. samhällsinriktad praktik orsakas av
studerande inom lärarutbildning. Moisvarande bör i förekommande fall gälla för
lärare under fortbildning.

I
delta sammanhang vUl jag, med anledning av bl. a. skrivelser från

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 47

studerande
vid olika lärarhögskolor med krav om lön under den vecka då handledaren är
borta för fortbildning, erinra om att syftet med den nya praktikorganisationen är
atl åstadkomma en bättre integration mellan teori och praktik. Såväl de
teoretiska som de praktiska inslagen bör enligl min mening ses som led i en
sammanhängande utbildning. Delta gäller således även självständiga övningar.
Handledning av lärarkandidaten i samband med handledarens fortbildningsvecka
bör kunna ske före och efter denna vecka. Propositionen om utformning av
praktiken för studerande vid lärarhögskolas klass- och ämneslärarlinje
utesluter inte atl en lämplig person förordnas som slöd ål lärarkandidaten
under fortbildningsveckan om behov härav skulle visa sig föreligga. Jag vill slutiigen
erinra om atl riksdagen vid två tillfällen (prop. 1973: 78, UbU 1973: 34, rskr
1973: 274 samt prop. 1974: 1 bU. 10 s. 367, UbU. 1974: 17, rskr 1974: 172)
tagit ställning tiU frågan om lärarkandidaternas förmåner under studietiden.

Jag
räknar under förevarande anslag med en viss minskning av medelsbehovet till
personal för central antagning med hänsyn lill att verksamheten föreslås
överförd till universitets- och högskoleämbetet fr. o. m. den 1 oktober 1976.

Vid
min beräkning av del sammanlagda medelsbehovet har jag tagit hänsyn lill redan
beslutade kapacilelsförändringar (3) och är i övrigt inle beredd att lillslyrka
ytterligare utökningar av utbildningskapaciteten.

Med
hänvisning lill vad jag anförl hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna,

2.
besluta alt antagning tUl klasslärarutbUdning
för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske endast vid lärarhögskolorna i
Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal,
Stockholm och Umeå,

3.
besluta att antagning tUl ämneslärarutbildningens
praktisk-pedagogiska del för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske
endast vid lärarhögskolorna i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och
Uppsala,

4.
besluta att antagning till
fritidspedagogutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid
lärarhögskolorna i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Karistad, Kristianstad,
Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm, Uppsala och Växjö,

5.
bemyndiga regeringen att i
övrigt vidta de åtgärder som fordras för alt genomföra de av mig förordade
förändringarna i läramtbildningsorganisationen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 48

6.
bemyndiga regeringen alt
besluta om ansvarsåtagande för staten vid viss praktik inom läramtbUdning och
fortbildning,

7.
lill Lärarhögskolorna:
Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett
förslagsanslag av 178 596 000 kr.

F
2. Lärarhögskolorna: Driftkostnader

1974/75
Utgift 32 574 266 Reservation 3 907 849

1975/76
Anslag 33 063 000 1976/77 Förslag 40 709 000

Anslaget
är fördelat på 16 anslagsposter. Anslagspostema 115 upptar belopp som
fördelats på de femton lärarhögskolorna. Från dessa anslagsposter, som för
budgetåret 1975/76 uppgår till sammanlagt 29 440 000 kr., bekostas tjänster för
kanslipersonal m. fl. enligt särskUda bestämmelser samt extra arbetskraft,
reseersättningar tUl tjänstemän och studerande, expenser vid förvaltningarna
samt materiel m. m. Under anslagsposten 16 Särskilda medelsbehov har för
budgetåret 1975/76 beräknats 3 623 000 kr., varav skolöverstyrelsen dels
fördelar medel till ovan angivna ändamål samt till produktion av ITV m. m.
mellan lärarhögskolorna, dels disponerar medel till bl. a. expenser vid
central intagning.

Skolöverstyrelsen

1.
Pris- och löneomräkning m. m. 6
710 000 kr., varav 605 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.

2.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har i
anslutning lUl redan beslutade kapa-citetsförändrmgar beräknat minskade
kostnader för reseersättningar, expenser och materiel m. rn. ( 1 027 000
kr.).

3.
För de av SÖ föreslagna
utökningarna av utbildning av förskollärare, speciallärare, musiklärare,
lärare i industri och hantverk samt handel och kontor har medel beräknats för
reseersättningar, expenser och materiel m. m. (4-583 000 kr.).

4.
Merkostnaden för utbUdning av
klasslärare med finska som modersmål utgör 15 000 kr.

5.
SÖ anser att de studerande på
speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Umeå bör få möjlighet att företa
studieresor till skolor med handikappade elever av olika slag. Bidrag som vid
obligatorisk studieresa bör därvid utgå (4-30 000 kr.).

6.
1 anslutning till förslaget om
central flygläramtbUdning har medel för flygplanshyra beräknats (4-30 000 kr.).

7.
För UtbUdning av instruktörer
och föreståndare vid arbetsvårdsinstitut beräknas under förevarande anslag 30
000 kr. Minskning med

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 49

motsvarande
belopp kan göras på berört anslag under elfte huvudtiteln.

8.
SÖ föreslår all reseersättning
enligt allmärma resereglementet skall kunna ulgå ur driflkostnadsanslag vid
resor i tjänsten till annat nordiskt land för rektorer och lärare vid
lärarhögskolor, förskoleseminarier och seminarier för huslig utbildning. De
resor som kan bli aktuella är enligt SÖ jämförbara med tjänsteresor inom
Sverige. Elt bemyndigande tUl SÖ att medge räll lill sådan ersällning beräknas inle
medföra ökat nie-delsbehov.

9.
Medel för pedagogisk utbildning
av lärare inom jordbruk, skogsbruk samt trädgårdsnäring beräknas lill 200 000
kr.

10.
Kostnadsökningen för den av SÖ
föreslagna utbildningen av lärare i nautiska ämnen uppgår till 40 000 kr.

11.
För teckningslärarutbildning i
Umeå beräknar SÖ under förevarande anslag ett ökat medelsbehov av 67 000 kr.

Centrala
sludiestödsnämnden (CSN) har i skrivelse den 24 oktober 1975 inkommit med
förslag tUl nya bestämmelser rörande bidrag till studerande för vissa kostnader
i samband med studieresor och studiepraktik inom landet. I avvaktan på
ställningstaganden från den nyligen tillsalla utredningen (U 1975: 16) om det
studiesociala stödet bör enligt CSN övergångsvisa förbättringar införas samt
enklare och mer enhetiiga regler skapas. Nämndens förslag innebär i huvudsak
följande.

1
fråga om resebidrag föreslås den självkoslnad om 12 kr. som hittills gällt för
vissa grupper av studerande nu gälla generellt vid enstaka resor. Den regel om
hel reseersättning först vid etl avstånd av minsl 30 km mellan studieort och praklikort
som hittills gällt för vissa lärarkandidater föreslås nu upphöra. Vid pendling
mellan studieort och praktikort föreslås en självkostnad av 50 kr. per månad.
Dock bör högsl 300 kr. per månad kunna betalas ul.

CSN
föreslår vidare höjningar av bidragen till kosinader för övernattning på annan
ort än studie- eller hemorten. Höjningarna avser dels kortare studieresor eller
praktikperioder, dels bidrag för bostadskostnad per månad. För studieresor upp
lill fem dygn föreslås 37 kr./nalt ulgå. Om studieresan eller praktiken varar
mellan en vecka och 15 dagar föreslås oförändrat 20 kr./nalt utgå. För längre
tid än 15 dagar förutsätts den studerande hyra rum mot månadskostnad. Bidrag
för månadskostnad bör kunna betalas ut med 300 kr. per månad. Vid längre praktikperiod
än ca tolv veckor förutsätts atl lärarkandidaterna liksom hittills frånträder
sin bostad på lärarhögskoleorlen.

Nämnden
uppskattar kostnadsökningen till ca 5 % för resebidragen och 15 % för
bostadsbidragen.

Sveriges
lärarförbund har i skrivelse understrukit det angelägna i att frågan om
reseersättning för lärarstuderande i den nya praklikorga-nisationen löses på
ett tillfredsställande sätt.

1
skrivelse den 17 oktober 1975 har SÖ avgett förslag beträffande

4
Riksdagen 1975f76.1 saml. Nr 89

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 50

läromedelsintendenter
och ITV-personal vid lärarhögskolor. SÖ:s förslag innebär i korthet att vid
varje stor lärarhögskola inom var och en av de sex högskoleregionerna en extra
ordinarie tjänst som läromedelsintendent får inrättas. Möjlighet bör finnas
alt inrätta ytterligare en eller en halv tjänst som läromedelsinlendent vid
någon annan lärarhögskola inom regionen. Beträffande ITV-verksamheten föreslås
atl de sex slörre lärarhögskolorna får möjlighet alt anställa viss extra
ordinarie ITV-personal. Sådan personal är f. n. arvodesanslälld och bekostas av
de medel ur förevarande anslag som SÖ årligen fördelar till lärarhögskolorna
för ITV-produktion. SÖ föreslår även att vissa teknUcertjänster får inrättas
vid förskoleseminarier och seminarier för huslig utbUdning.

I
skrivelse den 17 november 1975 har SÖ avgelt förslag beiräffande behovet av
kanslipersonal m. fl. vid lärarhögskolor och andra läraml-bUdningsanstalter. SÖ
har därvid räknat med en basresurs om fyra befattningshavare på varje mindre
lärarhögskola och 10 på var och en av de större. Den minskning i behovet av
ifrågavarande personal vid större lärarhögskolor som för budgetåret 1976/77 kan
förutses på grundval av dessa schablonmässiga beräkningar torde enligl SÖ till
viss del uppvägas av en ökning påföljande budgetår med hänsyn till bl. a.
fortsatt ökad intagning till förskollärar- och frilidspedagogutbildning. En
viss utjämning sker enligt SÖ:s förslag mellan slörre och mindre lärarhögskolor
till förmån för de senare. För förskoleseminarier på andra orter än sådana med
lärarhögskola föreslår SÖ en standardhöjning i riktning mol likhet med lärarhögskolcorter.
Biblioteks-, vaktmästar- och lekni-kerpersonal föreslås oförändrade. Totalt
innebär förslagel oförändrat antal anställda inom ifrågavarande kategorier. SÖ
betonar dock att förslagel förutsätter samverkan mellan olika läramtbUdningar
på samma ort. Medel för föreslagna tjänster vid förskoleseminarier på annan
ort än lärarhögskoleort bör enligt SÖ beräknas under förskoleseminariernas
avlöningsanslag. Koslnaderna för nämnda tjänster uppgår till 828 000 kr.

Pedagogiska
institutionen vid lärarhögskolan i Stockholm har inkommit med en skrivelse i
ärendet.

Föredraganden

Vid
min beräkning av anslaget har jag tagit hänsyn till ställningstagandena under
anslaget F 1. Lärarhögskoloma: Avlöningar till lärarpersonal m. m. För utbUdningen
i specialpedagogik, i huvudsak motsvarande nuvarande utbildning på
speciallärarlinje gren 1, räknar jag med ett ökat medelsbehov av 530 000 kr.
Den utökade utbildningen av lärare i handel och kontor medför ell ökat
medelsbehov av 27 000 kr. och utbildningen av lärare för blinda, döva och
utvecklingsstörda barn 70 000 kr. (3). Jag beräknar medelsbehovet för den
pedagogiska utbUdningen av lärare inom jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring till

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 51

160
000 kr. (9). De ökade fritidspedagog- och förskollärarulbildningarna medför ett
medelsbehov under detta anslag av 1 084 000 kr. Därav är 480 000 kr. engångsanvisning.

Under förutsättning alt
anslaget inte belastas med ökade kosinader är jag beredd att föreslå regeringen
att bemyndiga SÖ atl medge rält till reseersättning för rektorer vid
lärarhögskolor vid tjänsteresor till annal nordiskt land i enlighet med SÖ:s
förslag (8). Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen i denna
fråga.

SÖ
har föreslagit att medel till särskilda utbildningskostnader för svårt
handikappade studerande i lärarutbildningen skall beräknas under
lärarhögskolornas avlöningslag. Jag anser att sådana kostnader bör belasta
förevarande anslag och beräknar för detta ändamål 150 000 kr.

Jag
delar CSN:s uppfattning atl vissa förbättringar bör vidtas beträffande rese-
och bostadsbidrag för bl. a. studerande inom lärarutbildningarna. Jag avser
därför alt i annat sammanhang föreslå regeringen all utfärda bestämmelser i
huvudsaklig överensstämmelse med CSN:s förslag. Det ökade medelsbehovel
beräknar jag till 75 000 kr.

Förändringar
rörande anställningsvillkor för läromedelsinlcndenter och ITV-personal bör
enligt min mening anstå i avvaktan på att högskolereformen genomförs.

Med
hänsyn lill den ojämna fördelningen av kansliresurser mellan slörre och mindre
lärarhögskolor samt mellan lärarhögskolor och förskoleseminarier bör enligt
min mening viss omfördelning ske av nämnda resurser, inte minsl mot bakgrund av
de i det föregående förordade ka-pacilelsförändringarna. Omfördelningen bör ske
i enlighet med SÖ:s förslag, vilket bl. a. innebär atl 828 000 kr. överförs
frän förevarande anslag tUl anslaget F 3. Förskoleseminarierna: Avlöningar till
lärarpersonal m. m. Jag har beräknat medel i enlighet härmed.

Jag
räknar under förevarande anslag med ett minskal behov av medel till central
antagning med hänsyn lUl alt verksamheien föreslås överförd till universitets-
och högskoleämbetet den 1 oktober 1976.

Med
hänvisning lUl vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservationsanslag
av 40 709 000 kr.

F
3. Förskoleseminariema: Avlöningar till lärarpersonal m. m.

1974/75
Utgift 36 832 587

1975/76
Anslag 39 774 000 1976/77 Förslag 54 876 000

Förskoleseminarium
finns i Borås, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Solna,
Stockholm, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro. För verksamheien
gäller Kungl. Maj:ts be-

s. 52 Kontrollera mot PDF

slämmelser
den 29 april 1964 rörande förskoleseminarierna (ändrade senast den 10 september
1975).

1975/76

Beräknad ändring 1976/77

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Personal

Lärarpersonal övrig personal

269,5 51

-h 7 4- 1

+ 61

i- 6

320,5

4- 8

4- 67

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Lokalkostnader

31 158 600

40 000

8 575 400

4- 7 263 570

of.

4- 1 544 600

4- 13 407 670

of.

-t- 1 694 700

39 774 000

4- 8 808 000

4- 15102 370

Avrundat

-f 15 102 000

Skolöverstyrelsen

Förskollärarutbildning
bedrivs både vid lärarhögskolor och förskoleseminarier. Det sammanlagda
antalet intagningsplatser budgetåret 1975/ 76 uppgår lill 3 048, varav 792 vid
lärarhögskolor. Med hänsyn till den överenskommelse som träffades hösten 1975
mellan regeringen och Svenska kommunförbundet angående utbyggnad av fritidshem
och förskolor uppdrog regeringen den 25 september 1975 åt skolöverstyrelsen
(SÖ) all redovisa det ökade utbildningsbehov av bl. a. förskollärare som följer
av överenskommelsen.

SÖ
har därefter i skrivelse den 28 oktober 1975 föreslagit en ökning budgetåret
1976/77 av kapaciteten inom förskollärarutbUdningen med 1 134 platser.
Förslaget är grundat på en karlläggning av tillgängen på lärare, praktikplatser
och lokaler. SÖ:s dimensioneringsförslag innebär en ökning av den reguljära
tvååriga utbildningen med 37 klasser. 50-veckorsutbildningen för barnskötare
med lång yrkeserfarenhet föreslås öka med en klass.

Kostnaden
för den föreslagna kapacitetsökningen beräknas till sammanlagt 6,8 milj. kr.
Därav belastar ca 6,3 milj. kr. förslagsanslagen Lärarhögskolorna: Avlöningar
till lärarpersonal m. m. resp. Förskoleseminarierna: Avlöningar till
lärarpersonal m. m. Ungefär 0,5 milj. kr. belastar lärarhögskolornas och
förskoleseminariernas driflkostnadsanslag.

SÖ
har i skrivelse den 17 november 1975 mot bakgrund av lärarhögskolornas
kapacitetsminskning föreslagit att medel motsvarande sju kansliljänsler och sex
teknikertjänsler överföres från lärarhögskolomas driftskostnadsanslag till förevarande
anslag (4-828 000 kr.).

SÖ
har den 19 april 1974 fåtl regeringens uppdrag alt i samråd med socialstyrelsen
och 1968 års bamstugeutredning utreda möjligheterna

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 53

alt inom ramen för den nuvarande förskollärarutbUdningen
anordna särskild utbildning för behöriga sökande med finska eller annat
minoritetsspråk som modersmål. SÖ har i skrivelse den 14 oktober 1975
föreslagit att utbildningen för budgetåret 1976/77 skall omfatta 90 studerande,
fördelade på språkgmpperna finska, grekiska, serbokroatiska och turkiska.
Kostnaden för den föreslagna utbildningen beräknas för budgetåret 1976/77 tUl
165 000 kr. Rektorn vid förskoleseminariet i Malmö har i en skrivelse
föreslagit att tvåspråkig förskollärarutbildning för sökande med
serbokroatiska som modersmål inrättas vid seminariet fr. o. m. höstterminen
1976.

Vissa studerande som är tvåspråkiga eller talar utpräglad
dialekt har behov av stödundervisning i svenska för att kunna genomföra sina
studier vid förskoleseminarium ulan svårigheler. SÖ föreslår att medel för
stödundervisning beräknas för tolv lärarkandidater budgetåret 1976/77 (-1-24
000 kr.).

Varje förskoleseminarium får f. n. använda högsl 1 400 kr.
för tillfälliga föreläsningar. Seminarierna har emellertid under åren vuxit i
omfattning. Vidare sker nu intagning både höst och vår. SÖ föreslår med
anledning härav att varje seminarium får rätt alt utnyttja 2 000 kr. för
tillfälliga fördäsningar under budgetåret 1976/77.

SÖ:s förslag i övrigt innebär i korthet:

1.
Pris- och löneomräkning
m.m. 8 203 000 kr., varav 880 000 kr. avser höjt lönekostnadspälägg.

2.
1
O-alternativet har SÖ räknat med dels en minskning av antalet intagningsplatser,
dels minskat antal lärartimmar.

3.
Under
budgetåret 1975/76 ökades intagningen till den reguljära utbildningen med två
klasser och intagningen tiU 50-veckorsulbildningen med fyra klasser. För den
andra årskursen i den reguljära utbildningen, resp. den andra terminen i 50-veckorsutbUdningen
beräknas 886 000 kr.

4.
För budgetåret
1975/76 hade medel anvisats tiU en försöksutbildning av lågsladielärare till
förskollärare. Utbildningen har på grund av otillräckligt antal sökande inte
kommit tUl stånd ( 245 000 kr.). Sveriges lärarförbund har enligt egen
uppgift i skrivelse tUl regeringen beslutat avråda sina medlemmar från att
ansöka lill utbildningen.

Föredraganden

Med hänvisning tUl vad jag har anfört i del föregående vid
min anmälan av vissa gemensamma frågor inom lärarutbildningen föreslår jag alt
utbildningskapaciteten vid förskoleseminarierna ökas med ungefär 900 platser
budgetåret 1976/77. UtbUdningen vid förskoleseminarierna kommer då att omfatta
ca 3 200 inlagningsplalser och tillsammans med motsvarande utbUdning vid
lärarhögskolorna ca 4 200. Därav avser, enligt vad jag föreslagil i det
föregående, 360 platser 50-veckorsulbild-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 54

ning
för barnskötare med lång arbetserfarenhet. Ökningen av utbildningskapaciteten
medför ett ylterligare medelsbehov av 5 283 000 kr.

Den
minskade kapaciteten vid lärarhögskolorna medför atl vissa medel för
administrativ och teknisk personal kan föras över lill förskoleseminarierna
(4-828 000 kr.).

Den
av SÖ föreslagna förskollärarutbUdningen för 90 sökande med finska, grekiska,
serbokroatiska eUer turkiska som modersmål beräknas kunna starta våren 1977.
För budgetåret 1976/77 har jag beräknat ytterligare 183 000 kr. under
förevarande anslag för en sådan tvåspråkig UtbUdning. Därav är 20 000 kr. en engångsanvisning
för utarbetande av prov. 1 enlighet med förslaget anser jag att utbildningen
bör förläggas lUl Stockholm, Göteborg och Malmö. Antagning av sökande med serbokroatiska
som modersmål bör ske i Malmö.

Vidare
räknar jag medel för stödundervisning i svenska och ett ökat antal
föreläsningar vid seminarierna (4-33 000 kr.).

Jag
räknar under förevarande anslag med etl minskat behov av medel till central
antagning, med hänsyn till att verksamheien föreslås överförd lill
universitets- och högskoleämbetet den 1 oktober 1976.

Med
hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om antalet inlagningsplalser vid förskoleseminariema,

2.
besluta all antagning tUl frilidspedagogutbildning
fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid förskoleseminarierna i Västerås och
Örebro,

3.
till Förskoleseminarierna:
Avlöningar lill lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett
förslagsanslag av 54 876 000 kr.

F
4. Förskoleseminariema: Driftkostnader

1974/75
Utgift 2 402 473 Reservation 337 535

1975/76
Anslag 2 315 000

1976/77
Förslag 3 025 000

Anslaget
är fördelat på 15 anslagsposter. Anslagsposterna 114 upptar belopp som
fördelats på de 14 förskoleseminarierna. Från dessa anslagsposter, som för
budgetåret 1975/76 uppgår till sammanlagt 1 655 000 kr., bekostas
reseersättningar tUl tjänstemän och studerande, expenser, studieutfärder,
skötsel av trädgårdar samt materiel m. m. Under anslagsposten 15. Särskilda
medelsbehov har för budgetåret 1975/76 beräknats 660 000 kr. för vissa utgifter
i samband med central intagning av studerande, för tUlhandahållande av vissa betygsblanket-ler
samt för gemensamma kosinader för förskoleseminarierna sammanhängande med den statUga
redovisningsorganisationen m. m.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 55

Skolöverstyrelsen

1.
Prisomräkning 300 000 kr.

2.
I O-alternativet föreslår
skolöverstyrelsen (SÖ) en minskning med 133 000 kr. med hänsyn till den i
O-alternativet under anslaget Förskoleseminarierna: Avlöningar lill
lärarpersonal m. m. föreslagna kapacitelsminskningen och minskningen av
antalet lärartimmar.

3.
Med hänsyn lUl den ökning av förskoUäramlbildningen
som ägt rum från innevarande budgetår krävs ökade medel (4-56 000 kr.).

4.
Den för innevarande budgetår
planerade utbildningen av 60 lågstadielärare lill förskollärare skall enligt SÖ:s
förslag inte komma till slånd budgetåret 1976/77 (-20 000 kr.).

5.
Den ökning av förskoUäramtbildningens
kapacitet med 1 134 intagningsplatser som SÖ föreslagit i skrivelse den 28
oktober 1975 medför ökade kostnader även under detta anslag. Sammanlagt berälcnas
ungefär 500 000 kr. belasta lärarhögskolornas och förskoleseminariernas
driftkostnadsanslag.

6.
Kostnaden för den av SÖ
föreslagna utbildningen av tvåspråkiga förskollärare beräknas för budgetåret
1976/77 under förevarande anslag till 56 000 kr.

7.
SÖ föreslår under anslaget
Lärarhögskolorna: Driftkostnader att reseersättning enligt allmänna resereglemenlet
skall kunna utgå ur driftkostnadsanslag vid resor i tjänsten tUl annat
nordiskt land för rektorer och lärare vid bl. a. förskoleseminarier. De resor
som kan bli aktuella är enligt SÖ jämförbara med tjänsteresor inom Sverige. Ett
bemyndigande tUl SÖ att medge rätt till sådan ersättning beräknas inte medföra
ökat medelsbehov.

Föredraganden

Den
ökning av utbildningskapaciteten vid förskoleseminarierna som har föreslagils i
del föregående medför elt ökat medelsbehov under förevarande anslag av 394 000
kr.

För
utbildningen av förskollärare med finska, grekiska, serbokroatiska eller
turkiska som modersmål räknar jag med etl medelsbehov budgetåret 1976/77 av 78
000 kr. Därav är 30 000 kr. en engångsanvisning för inköp av litteratur på
hemspråk m. m.

Med
hänvisning lill vad jag har anfört under anslaget Förskoleseminarierna:
Avlöningar till lärarpersonal m. m. räknar jag under förevarande anslag med etl
minskat behov av medel till central antagning.

Under
förutsättning att anslaget inle belastas med ytterligare kostnader är jag
beredd alt föreslå regeringen atl bemyndiga SÖ alt medge rätt tiU
reseersättning för rektorer vid förskoleseminarierna vid tjänsteresor tiU
annat nordiskt land i enlighet med SÖ:s förslag. Jag avser all i annat
sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
lill Förskoleseminarierna: Driftkostnader för budgetåret 1976/ 77 anvisa ell
reservationsanslag av 3 025 000 kr.

F
5. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m.

1974/75
Utgift 10 246 670

1975/76
Anslag 11 044 000 1976/77 Förslag 12 672 000

Gymnastik-
och idrottshögskola finns i Stockholm och Örebro. Bestämmelser för verksamheien
återfinns i förordningen (1967: 273) om gymnastik- och idrottshögskolorna
(ändrad senast 1975: 1201). Utbildningen på gymnastiklärarlinje och idrottslärarlinje
omfattar två år. Den senare linjen finns endast i Stockholm. Ledningen av högskolorna
utövas av styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna. Intagningskapaciteten
för innevarande budgetår är 225 platser.

1975/76

Beräknad
ändri

ing
1976/77

Styrelsen

Föredraganden

Personal

Lärarpersonal

46,5

+
4

-2

Övrig
personal

27

+
4

of.

73,5

+ 8

-2

Anslag

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Lokalkostnader

Differens
mellan anslag och

utgifter
enligt regleringsbrev

6 679 600

5 500

4 352 900

+ 1 968 000 + 500 + 507 300

- 39 000

+ 1 149 500 + 500 + 524 000

- 39 000

11
038 000

+2 436 800

+1 635 000

Uppbördsmedel

Lokalhyror
m. m.

33 000

+ 7 000

+ 7000

Nettoutgift

11
005 000

+2 429 800

+ 1628 000

Avrundat

+2 430 000

Styrelsen
för gymnastik- och idrottshögskolorna

1.
Pris- och löneomräkning m. m. 1
833 000 kr., varav 189 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.

2.
I O-alternativet har styrelsen
räknat med alt rninska intagningen till gymnastik- och idrottshögskolorna med
25 elevplatser, minska behovel av lärarkrafter genom att de studerande får
undervisas i slörre

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 57

grupper,
minska tiden för de årUga fjällfärderna, övergå till varannan-dagsstädning och
dra in en vaktmästartjänst vid örebroskolan. Styrelsen erinrar om att
antagningen tUl gymnastikläraratbUdningen innevarande budgetår har minskats
med 25 platser. De övriga åtgärderna skulle enligt styrelsen medföra en
avsevärd försämring av utbUdningens kvalitet.

3.
På gmnd av den
kapacitetsminskning som ägt rum innevarande budgetår bortfaller en lärartjänst
i Stockholm ( 93 000 kr.).

4.
Styrelsen anser att lärarresurserna
i psykologi och pedagogik är kraftigt underdimensionerade vid gymnastik- och
idrottshögskolorna. Styrelsen föreslår därför att en lektorstjänst i pedagogik tUlkommer
vid vardera skolan. Därvid bortfaller en de! av de assistenttimmar som f. n.
utnyttjas av skoloma (+235 000 kr.).

5.
För arvodering av danspedagoger
och musiker som anlitas vid obligatoriska kursmoment i oUka former av dans
begärs 31 000 kr.

6.
För Stockholmshögskolan begärs
en vaktmästartjänst med uppgift att bl. a ge service åt den fysiologiska
institutionen ( + 58 000 kr.).

7.
För den fysiologiska
institutionen begärs en tjänst som laboratorieassistent (+64 000 kr.).

8.
För alt få tUl stånd forskning
i anatomi och rörelselära föreslår styrelsen att en professur i dessa ämnen mrättas
budgetåret 1976/77 vid högskolan i Stockholm. Kostnaderna för professuren samt
följdkostnader för assistenttinunar och biträdeshjälp beräknas tUl 348 000 kr.

Föredraganden

Pedagogikresursema
vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm bör förstärkas. Jag beräknar
medel för en lektorstjänst. Antalet assistenttimmar i pedagogik vid högskolan i
Stockholm bör samtidigt minskas ( + 85 000 kr.). För pedagogikundervisningen
vid högskolan i Örebro är jag f. n. inte beredd att räkna med någon
resursökning, eftersom antalet pedagogiksluderande vid högskolan kommer att
reduceras under budgetåret 1977/78 då försöksverksamhet med tvåämnesut-bildning
av gymnastiklärare påbörjas i Örebro.

För
arvodena till danspedagoger och musUcer räknar jag med ett ökat medelsbehov av
31 000 kr.

Vid
högskolan i Örebro har funnits inrättade två extra tjänster som
universitetslektor i anatomi resp. fysiologi. Innehavarna av dessa tjänster är
skyldiga att tjänstgöra bl. a. vid sjukgymnast- och arbetsterapeut-utbUdning. I
enlighet med regeringens beslut den 7 maj 1975 har medel räknats för dessa
tjänster under anslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar tUl
lärarpersonal (prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 345), varför här en motsvarande
minskning görs.

1
övrigt hänvisar jag till sammanställningen och hemställer alt regeringen
föreslår riksdagen

5 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 89

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 58

att
till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar lill lärarpersonal m. m.
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 12 672 000 kr., -:

F
6. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader

1974/75
Utgift 931013 Reservation 66 310

1975/76
Anslag 986 000

1976/77
Förslag 1 086 000

Ur
detta anslag bekostas reseersättningar åt tjänstemän och studerande, expenser saml
materiel m. ra.

Styrelsen
för gymnastik- och idrottshögskolorna

1.
Prisomräkning 108 000 kr.

2.
Styrelsen framhåUer att
anslaget under senare år i praktiken reducerats kraftigt. Det beror bl. a. på
de stora prishöjningar som ägt mm. Styrelsen föreslår därför en höjning av
anslaget med 150 000 kr. utöver prisomräkningen.

Föredraganden

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
liU Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77
anvisa ett reservationsanslag av 1 086 000 kr.

F
7. Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal m. m.

1974/75
Utgift 16 551 351

1975/76
Anslag 14 767 000 1976/77 Förslag 17 953 000

Seminarium
för huslig utbUdning finns i Göteborg, Umeå och Uppsala. Bestämmelser för
verksamheten vid seminarium för huslig utbildning återfinns i förordningen
(1961: 433) om seminarierna för huslig UtbUdning (omtryckt 1973: 447, ändrad
1975:1222). Vid sådant seminarium utbildas bamavårdslärare, hushållslärare och
textUlärare på treårig linje. Vidare utbUdas ekonomiföreståndare på tvåårig
linje. Antalet intagningsplatser läsåret 1975/76 är på barnavårdslärarlinjen
36, på hushållslärarlinjen 108, på textillärarlinjen 96 samt på ekonomiföre-ståndarUnjen
60.

s. 59 Kontrollera mot PDF

1975/76

Beräknad ändring 1976/77

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Personal

Lärarpersonal Övrig personal

117,5 23

+8

+ 1

+8 of.

140,5

+ 9

+ 8

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Lokalkostnader

11746
000

14 500

3 006
500

+2 954 100

of.

+ 188 000

+2 958 600

of.

+ 227 200

Nettoutgift

14 767
000

+3 142 100

+3185 800

Avrundat

+ 3 142 000

+ 3 186 000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen
(SÖ) föreslår att antalet intagningsplatser på hushållslärarlinjen utökas med
24 tiU 132 platser. EnUgt arbetsmarknadsstyrelsens statistUc råder våren 1975
påtaglig brist på hushåUslärare i många län.

Den
särskilda kurs för yrkeslärare i sömnad för behörighet tUl tjänst som textUlärare
som har anordnats under tre budgetår upphör, enligt SÖ:s förslag, och de 24 utbUdningsplatsema
återförs tUl den reguljära textUläraratbUdningen.

För
att träna slorköksmatlagning driver lärare och studerande vid ekonomiföreståndarlinjen
i Göteborg ett lunchram. För att avlasta dem arbetskrävande biträdesarbete
föreslår SÖ att medel moisvarande en tjänst som ekonomibiträde ställs tiU
förfogande.

För
pris- och löneomräkning m. m. beräknar SÖ ett ökat medelsbehov av 2 689 000
kr., varav 230 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.

I
0-altemativet räknar SÖ med en minskning av utbUdningskapacilelen med två
klasser i årskurs elt på vardera textU- och hushållslärarlinjen.

Föredraganden

Skolöverstyrelsen
(SÖ) har i skrivelse den 4 mars 1974 avgivit förslag till grandutbUdning till dietist.
Svenska diabetesförbundet och Svenska ekonomiföreståndares förening har i
skrivelser till regeringen framhållit betydelsen av att dietistutbildning
anordnas utan dröjsmål. Riksdagen har i samband med behandlingen av prop. 1975:
24 om viss försöksverksamhet inom läramtbildningen m. m. uttalat (UbU 1975:14,
rskr 1975: 159) att det är angeläget att den föreslagna ulbildnuigen av dietister
kommer till slånd snarast möjligt.

Den
av SÖ föreslagna utbildningen kräver betydande undervisningsresurser i
kostkunskap. Undervisning i den form som förutsätts i Sö:s

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 60

förslag
bedrivs f. n. inte i landet. Den av riksdagen våren 1975 beslutade tvåämnesulbildningen
till tjänst som lärare vari bl. a. ämnet hemkunskap ingår, kommer alt omfatta
studier i kostkunskap. Försöksutbildningen som har förlagts tUl Umeå kommer
emellertid till en början att få en så begränsad omfattning att resurserna i
kostkunskap blir OtillräckUga för en dietislutbUdning enligt SÖ:s förslag. En dietistutbildning
bör därför f. n. inte knytas till försöksverksamheten i Umeå.

Behovet
av terapeutiska dietister för tjänstgöring inom sjukvården är dock stort redan
nu. Den föreslagna grundutbildningen kräver, förutom tid för planering av
utbildningen, 2,5 års utbUdningslid. Enligl vad jag har inhämtat finas det ett
antal ekonomiföreståndare och hushållslärare som tjänstgör som dietister eller
som är intresserade av sådan tjänst-, göring. Resursema utnyttjas enligl min
mening bäst om en utbildning om 20 veckor anordnas för ekonomiföreslåndare och
hushållslärare som tjänstgör eller önskar tjänstgöra som dietist. Två sådana
kurser bör anordnas med tolv deltagare i varje. De bör förläggas tUl
seminarierna för huslig UtbUdnmg i Göieborg och Uppsala ( + 307 000 kr.).

Med
tanke på utvecklingen mot allt slörre centralanläggningar behöver även de
ekonomiföreståndare som tjänstgör inom storhushåll en ytterligare utbUdning.
Kraven på ekonomiföreståndamas kunskaper har ökat beträffande ekonomiskt
kunnande, personaladministration och rationalisering. Jag föreslår därför att
två 20-veckors påbyggnadskurser anordnas i administration för ekonomiföreslåndare.
Utbildningen bör omfatta främst företagsekonomi och personaladministration. De
bör anordnas på samma orter som den ovan nämnda utbildningen för terapeutiska dietister
och omfatta lika många deltagare (+192 000 kr.).

EnUgt
riksdagens beslut våren 1975 (prop. 1975:9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) skall
de utbildningar som är förlagda till nuvarande seminarier för huslig utbildning
ingå i högskolan från den 1 juli 1977. För tilllräde tiU högskoleutbildning
skall enligt riksdagsbeslutet krävas genomgången minst tvåårig linje i gynmasieskolan
med fullständiga studiekurser, jämte kunskaper i svenska och engelska moisvarande
minst två årskurser på gymnasieskolans sociala linje. Dessa förkunskaper kan
enligt beslutet inhämtas i gymnasieskolan eUer på annat sätt. Utbildningarna
vid seminarierna för huslig utbildning bygger f. n. på genomgången gmndskoleulbUdning.
1974 års lärarulbildningsutred-ning har i tilläggsdirektiv den 20 november 1975
fått i uppdrag alt behandla bl. a. de lärarutbildningar som är knutna tiU
seminarierna för huslig utbildning. Utredningen skall enligt direktiven bl. a.
avge förslag till förändringar i fråga om behörighei, urval och antagning på
grundval av riksdagens beslut om reformering av högskoleutbildningen. Även ekonomiföreståndarulbildningen
bör ses över och anpassas till den reformerade högskolan och till arbetslivets
förändrade krav. Berörda myndigheter bör få i uppdrag att göra denna översyn
med beaktande av

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 61

dels
SÖ:s förslag tUl grundutbildning av dietister, dels riksdagens beslut våren
1975 med anledning av regeringens propositioner 1975: 9 (UbU 1975: 17, rskr
1975: 179) och 1975: 24 (UbU 1975: 14, rskr 1975: 159).

SÖ:s
förslag lill dietistutbildning omfattar även internatföreståndamt-bildningen
som nu bedrivs som specialkurs i gymnasieskolan. SÖ framhåller att det allmänt
förekommer alt internatföreståndare söker och erhåller tjänst som
ekonomiföreståndare. Även internatföreslåndamtbUd-ningen skall ingå i högskolan
fr. o. m. läsåret 1977/78. Den föreslagna översynen av ekonomiföreståndarulbildningen
bör därför enligt min mening omfatta även utbildningen av internatföreståndare.
Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

De
utbildningsplatser som under innevarande budgetår har tagils i anspråk av den
särskilda kursen för yrkeslärare i sömnad för behörighet tUl tjänst som textUlärare
bör, i enUghet med SÖ:s förslag, återföras till den reguljära texliUäraratbUdningen.

Jag
är inle beredd att tillstyrka en utökning av intagningskapacilelen på
hushållslärarlinjen. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt
regeringen föreslår riksdagen atl

lill
Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 17 953 000 kr.

F
8. Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader

1974/75
Utgift 1180 115 Reservation 204 877

1975/76
Anslag 1 080 000

1976/77
Förslag 1 214 000

Ur
delta anslag bekostas reseersättningar åt tjänstemän och studerande, expenser,
bidrag till sludieulfärder, skötsel av trädgårdar saml materiel m. m.

Skolöverstyrelsen

1.
Prisomräknmg 108 000 kr.

2.
1 0-altemativet räknar
skolöverstyrelsen (SÖ) med dels en minskning med 28 000 kr. med hänsyn till
den i 0-altemativet imder anslaget Seminarierna för husUg utbildning:
Avlöningar tUl lärarpersonal m. m. föreslagna kapacitetsminskningen, dels en
allmän resursnedskäming med ytteriigare 28 000 kr.

3.
Med hänsyn tUl den föreslagna
ökningen ay antalet intagningsplat-, ser på hushåUslärarlinjen räknar SÖ med
ett ökat medelsbehov under förevarande anslag med 31 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föredraganden

Anslaget
bör räknas upp med 134 000 kr. för atl täcka prisomräkning samt ökade
kostnader med anledning av de föreslagna vidareut-bUdningskurserna för
ekonomiföreståndare och hushållslärare. Under förutsättning att anslaget inte
belastas med ytterligare kostnader är jag beredd att föreslå regeringen att
bemyndiga SÖ att medge rätt till reseersättning för rektorer vid seminarierna
för huslig utbildning vid tjänsteresor till annat nordiskt land i enlighet med
SÖ:s förslag. Jag avser alt i. annat sammanhang återkomma till regeringen i
denna fråga.

Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader för budgetåret 1976/77
anvisa elt reservationsanslag av .1 214 000 kr.

F
9. Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m.

1974/75
Utgift 1 529 866

1975/76
Anslag 1311000

1976/77
Förslag 1 603 000

Slöjdlärarseminariet,
som är beläget i Linköping, har till ändamål att utbUda lärare i trä- och
metallslöjd. Bestämmelser för verksamheten vid seminariet återfinns i
förordningen (1960: 511) om slöjdlärarseminariet (omtryckt 1973: 420, ändrad
senast 1975:1225). Utbildnmgen vid seminariet är ettårig.

1975/76

Beräknad ändring 1976/77

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Personal

larpersonal Övrig personal

12 3,5

of. of.

of.

of.

15,5

of.

of.

Anslag

Lönekostnader Sjukvård " Lokalkostnader

900 300

1400

409 300

+ 263 300

of.

+24 200

+ 263 300

of.

+ 28 700

Nettoutgift

1 311
000

+287 500

+292 000

Avrundat

288 000

Skolöverstyrelsen

Den
minskning av kapaciteten vid slöjdlärarseminariet, som beslöts budgetåret
1975/76, medför en kostnadsminskning med 43 000 kr. under fömtsättning att
fyllnadstjänstgöring kan erhållas för övertaliga lärare.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 63

Regeringen
har den 26 juni 1975 förordnat om en försöksverksamhet, med blockundervisning
vid seminariet med början innevarande budgetår. Kostnaderna för budgetåret
1976/77 beräknas tUl 113 000 kr.

Föredraganden

Den
försöksverksamhet med blockundervisning som påbörjas innevarande budgetår bör
fortsätta budgetåret 1976/77.

Med
hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

atl
till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 603 000 kr.

F
10. Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader

1974/75
Utgift 84 465 Reservation 13 888

1975/76
Anslag 91 000

1976/77
Förslag 100 000

Ur detla
anslag bekostas reseersättningar åt tjänstemän och studerande, expenser,
bidrag till studieutfärder samt materiel m. m.

Skolöverstyrelsen

1.
Prisomräkning 11 000 kr.

2.
I O-alternativet räknar
skolöverstyrelsen med en minskning av anslagsposten materiel med 5 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föredraganden

Jag hemställer atl
regeringen föreslår riksdagen

alt
till Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader för budgetå anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kr.

r
att regeringen föreslår riksdagen

!tåret 1976/77

F
11. Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor

1974/75
Utgift 16 534 940

1975/76
Anslag 7 730 000

1976/77
Förslag 9 260 000

De
av riksdagen godtagna riktlinjerna för vidareutbUdning av sjuksköterskor m. m.
(prop. 1968: 66, SU 1968:108, rskr 1968: 259) innebär bl a. att statens
institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS) i fortsättningen
huvudsakligen skall svara för lärarutbildning och viss kursverksamhet i
anslutning till denna, övergångsvis fömtsättes dock vissa uppgifter utanför läramtbUdnmgen
ligga kvar hos institutet. Så-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lunda
skulle i mån av behov särskilda avdelningssköterskekurser och anestesikurser
kunna anordnas.

Enligt
avtal den 2 april 1971 och den 30 juni 1972 mellan staten och
Landstingsförbundet skulle som en temporär åtgärd under budgetåren 1971/721974/75
kunna anordnas anestesikiurser och avdelningssköterskekurser.

Enligt
avtal den 15 maj 1975 mellan staten och Landstingsförbundet skall under
budgetåret 1975/76 anordnas avdelningssköterskekurser.

För
verksamheten gäller bestämmelser i Kungl. Maj:ts brev den 11 november 1966 (ändrat
senast den 15 februari 1974).

Genom
beslut den 17 juli 1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen (SÖ) att
utreda fömtsättningarna för att organisatoriskt samordna den läramtbUdning som
bedrivs vid de yrkespedagogiska instituten och läramtbUdningen vid sjuksköterskerinstitutet.

1975176

Beräknad ä

ndring
1976/77

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

Utgifter

Lönekostnader

6 203
000

+ 439 000

+ 1243 000

Sjukvård

3000

of.

of.

Reseersättningar

85 000

+ 19 000

+

12000

Lokalkostnader

1 346
000

- 96 000

19 000

Expenser

242 000

+ 7 000

+

1000

Övriga
utgifter

a) inköp
och underhåll av

undervisningsmateriel

m. m.

116 000

+ 15 000

+

15000

b)
diverse utgifter

7 000

of.

+

6 000

8 002
000

+438 000

+ 1258 000

Uppbördsmedel

Ersättning
för kurser

272 000

+272 000

+

272 000

Nettoutgift

7 730
000

+ 710 000

+ 1530 000

Skolöverstyrelsen

1.
Pris- och löneomräkning m.m.
1777 000 kr., varav 127 000 kr. avser förhöjt lönekostnadspålägg.

2.
I 0-allemativet har SÖ räknat
med att anslaget minskas med 450 000 kr. genom att en lärarkurs om tre terminer
och en fortbildningskurs utgår ur verksamheien.

Den
av SÖ föreslagna omfattningen av verksamheien utom såvitt gäller fullföljande
av redan påbörjade kurser jämförd med planerad verksamhet innevarande
budgetår framgår av följande sammanställning.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 65

1975/76 Antal
kurser

SÖ:s
förslag för 1976/77

Lärarkurs
(3 terminer) 12 12

Fortbildningskurser avseende ämnesför

djupning 3 3

Lärarkurs (19 v.) 1 1

Avdelningssköterskekurser 20

3.
SÖ föreslår att medel ställs
till förfogande för anlitande av ytterligare en studieledare (+99 000 kr.). SÖ
räknar även med ytterUgare medel för anlitande av institutionsteknUcer ( + 14
000 kr.).

4.
För pedagogiskt
utvecklingsarbete föreslås 23 000 kr. SIHUS skulle därigenom få möjlighet att
anlita experter och utvidga samarbetet med de pedagogiska institutionerna vid lärarhögskoloma.

SÖ
har i en komplettering tUl sin anslagsframställning redovisat lä-rarsitualionen
i oktober 1975 vid skolor med vårdutbUdning.

Kalmar
läns landstingskommun har i skrivelse hemställt om decentralisering av den praktisk-pedagogiska
utbUdningen av lärare för vårdsektorn. SÖ har den 2 september 1975 avgivit
yttrande i ärendet.

Föredraganden

Jag
räknar inte med atl någon förändring ay institutels (SIHUS) yttre organisation
skall komma till stånd under budgetåret 1976/77. Inle heller räknar jag med
någon utökning av antalet utbUdningsorter för institutets lärarkurser.

Äv
skolöverstyrelsens (SÖ:s) anslagsframsläUning framgår att det fortfarande finns
viss brist på behöriga lärare. Jag beräknar därför medel tUl 13 lärarkurser om
tre terminer. Tre av dessa kurser, bör vara avsedda för nu verksamma obehöriga
lärare som tjänstgör vid skolor som har särskUt stor brist på behöriga lärare.

Enligt
det avtal som träffals mellan staten och Landstingsförbundet den 15 maj 1975 om
anordnande av avdelningssköterskekurser är parterna överens om att staten ej
längre skall anordna avdelningssköterskekurser efler utgången av budgetåret
1975/76. Jag har därför ej beräknat medel för sådana kurser.

I
övrigt räknar jag med att det antal kurser som SÖ föreslagil kommer till
stånd. Regeringen bör dock kunna besluta all planerad kurs byts ut mot annan
kurs.

Jag
är inte beredd all biträda förslaget om ytterligare en tjänst som studieledare
för den praktisk-pedagogiska lärarutbildningen, inte heller förslagen om särskUda
medel för institutionstekniker och till pedagogiskt UtveckUngsarbete.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 260 000 kr.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 66

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen alt besluta om anordnandet av kurser vid institutet för högre utbUdning
av sjuksköterskor,

2.
lill Statens
institut för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret 1976/77 anvisa
ett förslagsanslag av 9 260 000 kr.

F 12. Särskilda lärarutbildningsåtgärder

1974/75 Utgift 2 560 759 Reservation 1003 076

1975/76 Änslagi 1 129 000 . .

1976/77 Förslag 1 629 000

' Dessutom har ett anslag om 6 200 000 kr. anvisats på tiUäggsbudget.

Skolöverstyrelsen

Höjt lönekostnadspålägg 33 000 kr.

Skolöverstyrelsen
(SÖ) föreslår följande disposition av 'anslaget för budgetåret 1976/77. Kiirsernä
är förtecknade efter angelägenhetsgrad.

1. Till SO:s disposition

Kurs för fritidspedagoger, som tjänstgör eUer avser att tiänstgöra

som lärare vid utbUdning av friti(kpedagoger (12
deltagare) 155 000

Kurs för förskollärare, som tjänstgör eller avser att
tjänstgöra som

lärare vid f örskolläraratbUdning (16 deltagare) 265 000

Kurs i yrkesvägledning för särskolans lärare (16
deltagare) 219 000

Metodikkurs
om sex veckor inom. vidareutbildning av mellan

stadielärare (75 deltagare) 225 000

Tillvalskurser m. m. inom vidareutbildning av mellanstadielärare

(75 deltagare) 250 000

Särskild metodisk fortbUdningskurs. (40 deltagare) 42 000

Samordningsfrågor inom lärarutbildningen m.m. 115 000

Undervisning i simning för icke simkunniga
studerande, inom

klasslärar- och förskoUäraratbUdningarna- 70 000

Stipendier till vissa deltagare i av Hermods anordnade
kurser 8 000

2. Andra särskilda lärarutbildningsåtgärder 500 000

1849 000

Ett anslag enligt altemativ O iimebär att inte ens de mest
angelägna kurserna kan komma tiU stånd.

Kostnaderna för metodikkursen om sex veckor inom
vidareutbildningen av mellanstadielärare har under förevarande anslag
beräknats av SÖ till 225 000 kr. under föratsättning att viss del av
undervisningen kan ges av läramtbildare vilkas tjänsteunderlag sviktar. Denna
del av undervisningen föreslås täckas av medel ur lärarhögskolornas avlöningsanslag.

För innevarande budgetår har medel för tillvalskurser
eller motsvarande inom bl. a. vidareutbildning av mellanstadielärare anvisats
under anslaget tUl lärares fortbUdning. SÖ föreslår att medlen överförs till
förevarande anslag.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:89 . 67

Den
särskilda metodiska fortbildningskursen för lärare i esletiskt-praktiska ämnen
avser SÖ att samordna med melodikkursen inom-vi-dareutbUdningen av
mellanstadielärare. Därigenom kan antalet deltagare utökas.
Kostnadsberäkningen bygger på att viss fyllnadstjänstgöring utförs av
övertaliga pedagogik- och metodiklärare vid lärarhögskoloma.

Bland
de samordningsfrågor som SÖ räknar med blir aktuella under budgetåret 1976/77
nämns frågor i samband med lärämtbildningskom-mitténs förslag, genomförande av
högskolereformen samt förslag från barnstugeulredningen angående utbildning av
personal för förskolan.

SÖ
disponerar under innevarande budgetår 20 000 kr. för särskilda
utbildningskostnader för svårt handikappade studerande inom läramtbildningen.
En ökad medelstUldelning är enligt SÖ erforderlig om en mindre snäv bedömning
av fysiska handikapp skall kunna göras vid intagning till läramtbildning.
Stödåtgärderna utgörs av medel till dels lön till lektorer och tolkar, dels
ersättning för särskilda pedagogiska hjälpmedel. SÖ föreslår alt medlen överförs
till lärarhögskolornas avlönings- respektive driftkostnadsanslag. Om
stödåtgärder av större omfattning krävs i enstaka fall, föreslås även sådana
kostnader belasta lärar- utbildningsanslaltemas avlönings respektive
driftkostnadsanslag.

SÖ
föreslår att anslagsposten 2 till regeringens disposition upptas med lägst
oförändrat belopp, 500 000 kr. Medel bör enligt SÖ finnas, tiUgängliga för bl.
a. anordnande av avkortad pedagogisk utbildning för lärare vid
arbetsmarknadsutbildningen. I särskUd,skrivelse den 4 juni 1975 tUl. arbetsmarknadsdepartementet
har SÖ föreslagit att under några år etl belopp skall reserveras för att
genomföra en sådan kurs per år vid lärarhögskola. Kostnaderna för budgetåret
1976/77 beräknas preliminärt till 240 000 kr.

Föredraganden

Med
hänsyn till den kraftiga utökning av utbildningen av förskollärare och
fritidspedagoger som jag i det föregående har föreslagit, beräknar jag medel
för en kurs för vardera förskollärare och fritidspedagoger, vilka tjänstgör
eller avser att tjänstgöra vid resp. utbUdning. Vid beräkningama av
medelsbehovet har jag utgått från samrna förutsättningar som SÖ.

Utbildning
av yrkesvalslärare inom särskolan anordnades senast under läsåret 1974/75. I
sin anslagsframställning för innevarande budgetår räknade SÖ med alt det
dåvarande behovet därmed i stort sett skulle vara täckt. Innan SÖ har närmare
preciserat ytterligare behov av yrkesvalslärare inom särskolan är jag inte
beredd att beräkna medel för ifrågavarande utbUdning.

Jag
har under anslaget F 2. Lärarhögskolorna: Driftkostnader be-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 68

räknat
150 000 kr. för särskilda utbildningskostnader för svårt handikappade
studerande inom läramtbUdningen.

För
undervisning i simning för icke simkunniga studerande inom klasslärar- och förskolläramtbUdnbgama
har jag beräknat 55 000 kr. Anslagsposten 2. Andra särskilda läramtbUdningsåtgärder,
vUken står till regeringens disposition, bör enligt min mening öka till 600 000
kr. Ur nämnda anslagspost bör medel efter framställning härom kunna StäUas tUl SÖ:s
förfogande för bl. a. samordningsfrågor inom läramtbildningen, varför jag inte
bar beräknat medel för sådana frågor under anslagsposten 1. I övrigt har jag
inget att erinra mot SÖ:s förslag till disposition av anslaget. Jag räknar med
ett sammanlagt medelsbehov av 1 629 000 kr. för budgetåret 1976/77, varav 29
000 kr. utgör höjt lönekostnadspålägg.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
tUl Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 1 629 000 kr.

H
7. Ersättning till vissa lärarkandidater

1974/75
Utgifti

1975/76
Anslag 21 600 000 1976/77 Förslag 31742 000

'
Under budgetåret 1974/75 utgick medel ur dels anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar
lill lärarpersonal m. m., dels anslaget Statens institut för högre utbildning
av sjuksköterskor.

Från
anslaget utbetalas ersättning tiU vissa lärarkandidater vid lärarhögskolorna saml
vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.

Skolöverstyrelsen

1.
Pris- och löneomräkningen m. m.
5 600 000 kr.

2.
Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar
med en ökning av anslaget till följd av redan fattade beslut beträffande lärare
för industri och hantverk och lärare för handel och kontor (+1 988 000 kr.).

3.
ökning av medelsbehovet för
statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor på grund av redan
tidigare beslutad ökning av vård-lärarutbildningen (+585 000 kr.).

4.
Under anslaget F 12. SärskUda lärarutbildningsåigärder
föreslår SÖ en kurs för tolv fritidspedagoger. Utbildningsarvode bör enligt SÖ
utgå lill dessa kursdeltagare (+175 000 kr.). ,

5.
SÖ räknar med en ökad intagning
av lärare för industri och hantverk och av lärare för handels och kontor,
vilket medför ett ökat medelsbehov under anslaget (4-2 120 000 kr.).

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 89 69

Föredraganden

Jag
har beräknat medel för ersättning tUl lärarkandidater med hänsyn tagen till intagningskapacilelen
vid berörda läramtbUdningar. Frågan om intagningskapacitelen har anmälts under
gemensamma frågor inom läraratbUdningen..

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
tUl Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1976/77 anvisa elt
förslagsanslag av 31 742 000 kr.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 89 70

Innehåll

1
Rapport från arbetsgruppen för
vissa lärarhögskolefrågor .... 2

2
Remissyttranden................................................ .. 8

3
Utbildning av förskollärare och
fritidspedagoger ...... .. 19

4
Föredraganden ............................................. .. 22

5
Anslagsberäkningar för
budgetåret 1976/77............ .. 37.

6
Beslut ......................................................... .. 69

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM \11t 7505B5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

48 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (48)

48 kopplingar i 27 dokument.

  1. Bet. 1990/91:UbU12 Grundläggande högskoleutbildning i texten
  2. Bet. 1989/90:UbU22 Anslag till utbildning för undervisningsyrken s. 12 i texten
  3. Bet. 1981/82:UbU25 om anslag till utbildning för undervisningsyrken, m.m. (prop. 1981/82:100) s. 4 i texten
  4. Bet. 1977/78:UbU22 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag till högskola och forskning jämte motioner samt propositionen 1977/78:82 om stöd till de fria s… s. 55 i texten
  5. Bet. 1977/78:UbU12 med anledning av propositionen 1977/78:14 om utbildning på musikområdet jämte motioner s. 4 i texten

Visa alla 27