med försiag till godkännande av konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning
21 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:95, med försiag till godkännande av konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:95
Regeringens proposition
1975/76:95
med
förslag til) godkännande av konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga
ställning;
beslutad
den 18 december 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
iegeringens vägnar
OLOF
PALME
LENNART
GEIJER
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
proposilionen föreslås att riksdagen godkänner en konvention om utomäktenskapliga
barns rättsliga ställning. Konventionen, som avslutades den 15 oktober 1975.
har utarbetats inom Europarådet. Den fastslär vissa grundläggande principer
rörande den rättsliga behandlingen av barn som har fötts utom äktenskap.
I - RiksJagen l
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:95
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-12-18
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldl, Sigurdsen, Guslafsson,
Zachrisson, Leijon, Hjdm-Wallén, Peterson.
Föredragande:
statsrådet Geijer.
Proposition
med förslag till godkännande av konvention om utomäktenskapliga barns
rättsliga ställning
1
Inledning
Europarådets
ministerkommitté antog i mars 1975 en konvention om utomäktenskapliga baras
rättsliga ställning. Konvenlionen fastslår vissa gmndläggande principer rörande
den rättsliga behandlingen av bam som har fölls utom äktenskap.
Konventionen
lades fram för undertecknande den 15 oktober 1975. Den undertecknades då av
Danmark, Luxemburg, Norge, Storbritannien och Sverige. Konvenlionen har ännu
inte ratificerats av någon stal.
Konventionen
i fransk och engelsk originalversion jämte översättning till svenska bör fogas till
regeringsprolokollel i delta ärende som bilaga.
2
Konventionens innehåll
Konventionen
syftar lill all förbättra och förenhetliga reglerna om de utomäktenskapliga
barnens rättsliga ställning i medlemsstaterna. Konventtonen bygger på
principen att bam födda utom äktenskap i rällsligl avseende skall ha samma
ställning som bam födda i äktenskap. För att konventionen skall kunna
tillträdas också av stater som inle f. n. anser del möjligt att i alla
avseenden lillämpa denna princip, bar slutbestämmelserna utformats så alt en
stegvis anpassning till konventionens regler är möjlig.
Genom
konventtonen åtar sig fördragsslutande stat att se till alt dess nationella
lag är förenlig med konventionen saml att underrätta Europarådets
generalsekreterare om de åtgärder som vidtas i detla syfte (art. I). Del förberedande arbetet med konventionen skedde i en expertkommitté.
Denna har också utarbetat en rapport med kommentarer till konventionstexlen.
Prop. 1975/76:95 3
Enligt rapporten skall méd lag likställas varje allmänt
godtagen rättsregel vare sig den är grundad på uttrycklig
författningsbestämmelse eller den har stöd i fast praxis.
1 de flesta länder anses utan vidare den som fött ett barn
vara mor till det. Emellertid har några länder regler som kräver särskilda
åtgärder för fastställande av moderskapet, varvid det också är möjligt att få
ett barn registrerat som fött av okänd mor. Konventionen vänder sig mot detta
slags regler och föreskriver att frågan om vem som är mor till ett barn som har
fötts utom äktenskap skall avgöras enbart med utgångspunkt från vem som har
fött barnet (art. 2). Konventionen föreskriver vidare atl faderskapet till
varje barn fött utom äktenskapet skall kunna fastställas genom erkännande eller
rättsligt avgörande (art. 3). Denna bestämmelse riktar sig främst mot regler
som inte tillåter faderskapstalan mot en man som vid tiden för barnels avlande
var gift eller som är nära släkt med barnels mor. Beträffande formen för
erkännande av faderskap blir nationell lag tillämplig. Även vissa former av
lyst erkännande kan, enligl expertkommitténs rapport, anses vara förenliga med
denna beslämmelse. Rättsligt avgörande innefattar både domstols och
administrativ myndighets avgöranden. Nationell lag avgör även vem som får
väcka faderskapstalan, inom vilken lidsfrist detta skall ske och huruvida
faderskapserkännande eller dom som innebär fastställande av faderskap skall ha
retroaktiv verkan.
Fastän den närmare regleringen av fastställande av
faderskap således har överlåtits till nationell lag innehåller konventionen
vissa processuella regler. Invändning mol faderskapserkännande får göras endast
om den som önskar erkänna eller har erkänt barnet inte är dess biologiske far
(art. 4). Vidare föreskrivs atl i mål om fastställande av faderskap
vetenskaplig bevisning, som kan bidra till alt fastställa eller utesluta
faderskap, skall vara tillåten (art. 5).
1 fråga om föräldrars underhållsskyldighet skall samma
regler gälla för barn födda utom äktenskap som för barn i äktenskap. En
motsvarande bestämmelse finns beträffande underhållsskyldighet gentemot barnet
för medlemmar av faderns eller moderns familj (art. 6). Underhållsskyldighetens
omfattning liksom den närmare fördelningen av underhållsskyldigheten mellan de
underhållsskyldiga får avgöras enligt nationell lag.
Föräldrar har myndighet över sina barn i flera olika
hänseenden. Man kan skilja på behörigheten alt företräda barnet, förvaltningen
av barnets tillhörigheter och vårdnaden om barnet. Som en sammanfattande benämning
för samtliga dessa funktioner används i konventionen uttrycket "pa-renlal authority"
("autorité parentale"). Denna term är emellertid inte entydig och i
art. 8 i konventionstexten härden använts på ett sätt som skulle kunna lyda på
alt den inle omfattar vårdnaden om barnet. Detta har inte varit avsikten och
som översättning har därför valts begreppet "föräldra-myndighet", som
innefattar både vårdnad och förmynderskap.
Konventionen överlåter till nationell lag atl bestämma vem
som skall ha
It-Riksdagcn 1975/76. 1 saml. Nr9.'i
Prop.
1975/76:95 4
föräldramyndighet
över barnet och hur föräldramyndigheten skall övergå från en person till en
annan. Det finns emellertid en spärregel som förhindrar att fadern automatiskt
ensam tilläggs föräldramyndigheten i fall när såväl faderskapet som moderskapet
lill ett barn utom äktenskap har blivit fastställt (art. 7). Bestämmelsen
hindrar inte att föräldrarna gemensamt utövar föräldramyndigheten över barnet.
I expertkommitténs rapport framhålls att detta tvärtom kan vara en lämplig
lösning när föräldrarna sammanlever utan att vara gifta med varandra.
Bestämmelsen hindrar inte heller atl föräldramyndigheten automatiskt
tillkommer fadern om modern är oförmögen atl utöva den.
Den
förälder som inte har föräldramyndighet över eller vårdnaden om elt barn skall
enligt konventionen ha rätt till umgänge med barnet "om detta är
lämpligt" (art. 8). Det överlämnas till nationell lag att ge närmare föreskrifter,
exempelvis genom att föreskriva att umgänge får utövas endast om det är
förenligt med barnets bästa. Omfattningen av umgängesrätten berörs ej heller i
konventionen.
Arvsrättsligt
likställer konventionen barn utom äktenskapet med barn i äktenskapet (art. 9).
Konventionen
innehåller slutligen en bestämmelse om legitimering, som föreskriver att
giftermål mellan fadern och modern lill ett barn utom äktenskap skall ge
barnet rättslig ställning som bam i äktenskap (art. 10). Denna bestämmelse
hindrar inte att lagstiftningen i en fördragsslutande stat har gemensamma
regler för alla barn utan att göra någon distinktion mellan barn i äktenskap
och barn utom äktenskap. Konventionen reglerar inte heller frågan om
legitimering skall ha tillbakaverkande kraft.
Enligt
slutbestämmelserna kan konvenlionen ratificeras eller godkännas av Europarådets
medlemsstater (art. 11:1). Sedan konventionen har trätt i krafl, vilket sker
tre månader efter den dag då det tredje ratifikations-, godtagande- eller
godkännandeinstrumentet deponerades (art. 11:2), kan Europarådets
ministerkommitté inbjuda stat som inle är medlem av rådet alt ansluta sig till konvenlionen
(arl. 12).
Som
antytts i det föregående möjliggör konventionen en stegvis anpassning till
sitt regelsystem. Fördragsslutande stat kan göra högst tre förbehåll avseende
konventionens materiella bestämmelser. Allmänna förbehåll är ej tillåtna utan
varje förbehåll får avse endast en beslämmelse (arl. 14: 1). Sådan förbehåll
gäller under fem år men kan förnyas för efterföljande femårsperioder (art. 14:
2).
Konventionen
kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningslid av sex månader (art. 15:1
och 2).
Prop.
1975/76:95 5
3
Gällande svenska bestämmelser m. m.
Huvuddelen
av svensk lags bestämmelser angående barns rättsliga ställning finns i föräldrabalken
(FB).
1 3
kap. I § FB föreskrivs att faderskapet till barn utom äktenskap fastställs
genom erkännande eller dom. Däremot saknas uttryckliga regler om fastställande
av vem som är mor till elt barn. Del är emellertid fullt klart att enligt
svensk rält den som har fött barnet automatiskt skall anses varadess mor. Denna
princip kommer indirekt till uttryck exempelvis i folkbokföringsförordningen
och i rättsfallet NJA 1949: 144, som rör förväxling av nyfödda. Det är enligt
svensk rält inle möjligt att få barnet folkbokförl som fött av okänd mor.
Faderskap
till barn utom äktenskap skall som nyss nämnts fastställas genom erkännande
eller dom. Närmare bestämmelser om faderskapserkännande ges i 3 kap. 2 § FB.
Erkännandet skall ske skriftligen, bevittnas av två personer och skriftligen
godkännas av barnavårdsnämnden samt av modern eller särskilt förordnad
förmyndare för barnet. Barnavårdsnämnden får lämna sitt godkännande endast om
det kan antas att mannen är far till barnet. Om det senare visar sig att mannen
inte är far till barnet skall rätten förklara att erkännandet saknar verkan.
Fastställande av faderskap genom dom regleras i 3 § samma kap. En man skall
förklaras vara far till barn utom äktenskap om det är utrett alt han har haft
samlag med barnets mor under den tid då barnet kan vara avlat och det med
hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av
honom.
Lagen
(1958:642) ang. blodundersökning m.m. i mål om äktenskaplig börd dier vid
utredning av faderskapet lill barn utom äktenskap föreskriver i 1 § alt rätlen
i mål om äktenskaplig börd eller om faderskap till barn utom äktenskap kan
förordna atl blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftiiga
egenskaper, som kan ske utan nämnvärt men, skall äga rum med avseende på modem,
barnet och betiörda män.
De
svenska reglerna om föräldrars underhållsskyldighet för bam (7 kap. I § FB) gör
ingen skillnad mellan barn födda i och utom äktenskap. Regler om legal
underhållsskyldighet för medlemmar av faderns och moderns familj gentemot
barnet saknas i svensk rätt. Om en make har vårdnaden om bam i tidigare gifte
eller barn utom äktenskap, är den andre maken dock skyldig att efler förmåga
bidra till barnels underhåll (7 kap. 4 § FB).
De
svenska reglerna om förmynderskap för barn i 11 kap. FB är nära förbundna med
reglerna om vårdnaden om bamet i 6 kap. FB. Barn utom äktenskap slår som regel
under moderns vårdnad och förmynderskap. Endast om fadern efler
domstolsförfarande får vårdnaden överförd på sig blir han förmyndare. Andra
bestämmelser i 6 och 11 kap. ger möjlighet att förordna ny vårdnadshavare
eller förmyndare när tidigare vårdnadshavare eller förmyndare blir oförmögen
eller visar sig olämplig all inneha vårdnaden eller förmynderskapel.
Prop.
1975/76:95 6
Umgängesrälten för den av föräldrarna som inte har
vårdnaden regleras i 6 kap. 10 § FB. Sådan förälder får inte betagas tillfälle
till umgänge med barnet med mindre särskilda omständigheter föranleder det.
Efter 1969 års ändringar i ärvdabalken (SFS 1969:621) är
arvsreglerna desamma för barn födda i och utom äktenskap. De i 2 kap. ärvdabalken
upptagna reglerna om släktingars arvsrätt likställer alla barn i arvshänseende.
Enligt I kap. 3 § FB får bam utom äktenskap äktenskaplig
börd om föräldrarna gifter sig.
I remiss till lagrådet den 23 oktober 1975 har regeringen
föreslagit vissa ändringar i FB. Bl. a. föreslås att det skall vara möjligt för
föräldrar som inte är gifta med varandra att gemensamt vara vårdnadshavare för
barnen. En förutsättning härför är att föräldrarna är ense om att utöva
vårdnaden gemensamt och att en sådan ordning inte är uppenbart stridande mot
barnens bästa. Om föräldrarna utövar vårdnad gemensamt blir de därmed också gemensamt
förmyndare för barnen.
I lagrådsremissen föreslås också att termerna barn i
äktenskap, barn utom äktenskap och äktenskaplig börd utmönstras ur
lagstiftningen. I fall då det är av betydelse för en viss lagregel om ett barns
föräldrar är gifta med varandra eller inte, får detta direkt anges i regeln.
Som en följd av att de berörda termerna slopas utgår bestämmelsen i 1 kap. 3 § FB
om legitimering vid föräldrarnas giftermål.
4 Föredraganden
Den rättsliga och sociala behandlingen av utomäktenskapliga
barn har varierat kraftigt i olika kulturer och under olika tider. Det är
påfallande att vitt skilda betraktelsesätt ännu idag läggs på dessa barns
rättsliga ställning även inom en så homogen kulturkrets som Västeuropa. I många
länder anses principiella föreställningar om betydelsen av att slå vakt om
äktenskapet som samlevnadsform motivera att barn födda utom äktenskap i rättsligt
avseende behandlas sämre än barn födda i äktenskap. Under senare år har
emellertid skett djupgående förändringar av de hävdvunna uppfattningarna om utomäktenskapliga
barn, förändringar som lett till lagändringar med barnets bästa som främsta
ledstjärna.
1 detta läge har Europarådet sett det som sin uppgift att
försöka förbättra de utomäktenskapliga barnens ställning och att åstadkomma ett
mer enhetligt regelsystem i de olika medlemsländerna. En expertkommitté inom
Europarådet har utarbetat ett förslag till en konvention med allmänna gmnd-principer
för den rättsliga behandlingen av utomäktenskapliga bam. Efter att ha antagits
av ministerkommittén lades konvenlionen fram för undertecknande i oktober
1975. Sverige deltog aktivt i arbetet på konventionen. Hittills har
konventionen undertecknats av Danmark, Luxemburg. Norge, Storbritannien och
Sverige.
Prop. 1975/76: 95 7
Konvenlionen bygger på principen att barn i rättsligt
avseende skall åtnjuta samma ställning vare sig de är födda utom äktenskap
eller i äktenskap. 1 de nio centrala artiklarna i konventionen dras
konsekvenserna härav i olika hänseenden.
Ett uttryck för principen all varje barn har rätt att veta
vem som är dess far och mor utgör bestämmelserna att faderskap till barn utom
äktenskap kan styrkas eller fastställas genom erkännande eller rättsligt
avgörande och att frågan vem som är mor till ett,barn fött utom äktenskap får
grundas endast på del faktiska förhållandet vem som har fött barnet (art. 2 och
3). Delta är helt i enlighet med svensk rätt liksom regeln att vetenskaplig bevisning,
som kan bidra till alt fastställa eller utesluta faderskap, skall vara
tilläten.
Närmare bestämmelser om faderskapserkännande ges i art. 4.
Där sägs atl faderskapserkännande får bestridas eller angripas endast om den
som önskar erkänna eller har erkänt barnet inte är dess biologiske fader.
Syftet med denna bestämmelse har varit att rensa ut föreskrifter i nationell
lag som gör erkännandets giltighet beroende av andra materiella omständigheter
än det biologiska faderskapet.
Enligl 3 kap. 2 5 föräldrabalken (FB) skall
faderskapserkännande avseende omyndigt barn godkännas av barnavårdsnämnden
samt av modern eller särskilt förordnad förmyndare för barnet.
Barnavårdsnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas alt
mannen är far till barnet. Om det senare visas att mannen inte är far till
barnet, skall rätten förklara att erkännandet saknar verkan. Svensk rätt ser
således liksom konventionen enbart det biologiska faderskapet som giltig grund
för etl erkännande. Om barnavårdsnämnden eller modern vägrar sitt godkännande
visar detla atl faderskapsfrågan inle är tillräckligt utredd för att kunna
lösas i den förenklade form som faderskapserkännande innebär. Dessa och övriga
be slämmelser om faderskapserkännande i svensk rätt får därför anses förenliga
med konventionen.
I fråga om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn
fastslår konventionen i arl. 6 att barn utom äktenskap skall ha samma rätt
till underhåll som barn i äktenskap. De svenska reglerna i 7 kap. I § FB gör
ingen skillnad pä föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn utom och i
äktenskap. I art. 6 sägs även att om legal underhållsskyldighet gentemot ett
barn i äktenskap åvilar vissa medlemmar av faderns och moderns familj, skall
samma skyldighet åvila dem i förhållande till elt barn utom äktenskap.
Konventionen har därvid främst åsyftat underhållsskyldighet för far- dier
morföräldrar eller mellan syskon, vilket förekommer i vissa rättssystem. Sådana
bestämmelser saknas i svensk lag. Däremot finns i 7 kap. 4 § FB en bestämmelse
som ålägger make underhållsskyldighet efter förmåga gentemot andra makens barn
i tidigare gifte eller utom äktenskap, som denne make har vårdnaden om. Denna
regel är alltså neutralt utformad såtillvida att den gäller oavsett om andre
makens barn är fött i eller utom äktenskap.
Prop.
1975/76:95 8
Även
pä denna punkt uppfyller säledes gällande svensk rätt konventionens krav.
Art.
7 i konventionen innehåller en spärregel som skall förhindra att fadern
automatiskt ensam tilläggs föräldramyndigheten över barn utom äktenskap när
båda föräldrarna är kända. Enligt svensk rätt tillkommer vårdnaden om och förmynderskapel
för underårigt barn utom äktenskap modern (6 kap. 12 S och 11 kap. 2 § FB). Om
fadern har tillagts vårdnaden blir han även bamets förmyndare. Detta system
liksom ett system med gemensam vårdnad och gemensamt förmynderskap är väl
förenligt med konventionen. Enligt ett andra siycke i arl. 7 skall det finnas
möjlighet all över-fiytta föräldramyndigheten. Detta motsvaras av reglerom
överflyttande av vårdnad respektive förmynderskap i 6 och 11 kap. FB.
En
förälders rätt till umgänge med barn utom äktenskap som inte står under
förälderns föräldramyndighet eller vårdnad behandlas i art. 8. Sådan rätt skall
tillerkännas föräldern om det lämpligen kan ske. Ett liknande moment av
lämplighetsprövning finns i den motsvarande svenska bestämmelsen i 6 kap. 10 §
FB. Där sägs det att en far eller mor. som är skild från vårdnaden, ej får
betagas tillfälle till umgänge med bamet, med mindre särskilda omständigheter
föranleder det.
Utomäktenskapliga
barn skall enligt art. 9 i konventionen ha samma rätt till arv efter fadern,
modern och medlemmar av faderns och moderns familjer som barn i äktenskap. Den
svenska arvsrättsreglerna i 2 kap. ärvdabalken är desamma för barn födda i och
utom äktenskap och därmed konventionsenliga.
En
regel som helt motsvarar den svenska bestämmelsen om legitimering (I kap. 3 S FB)
har tagits in i art. 10 i konventionen.
Av
vad jag nu har sagt framgår att de materiella bestämmelser som konventionen
innehåller redan har sin motsvarighet i svensk lag. Några lagändringar behövs
således inte för att Sverige skall kunna tillträda konventionen. De nyligen
framlagda förslagen till ändringar i FB torde inte medföra något problem i
förevarande hänseende. Huvudsyftet med förslagen är ju att ytterligare utjämna
skillnaderna i behandlingen av olika barn och så långt möjligt ha enhetiiga
regler, oberoende av om barnets föräldrar är gifta eller inle. Som etl led i
dessa strävanden föreslås att termerna barn i äktenskap, barn utom äktenskap
och äktenskaplig börd utmönstrrs ur lagstiftningen och all därmed också
bestämmelsen om legitimering i I kap. 3 § FB utgår. Dessa ändringar får anses
vara helt i konventionens anda.
Konventionen
har utformats så alt den skall kunna ratificeras även av stater som endast
delvis har genomfört konventionsenliga lagregler. En stal som tillträder
konventionen får dock inte göra förbehåll mot mer än tre av konventionens
materiella bestämmelser. Förbehållen gäller för en femårsperiod men kan därefier
successivt förnyas för ytterligare femårsperioder genom förklaring till
Europarådets generalsekreterare.
Med
detta system har man åsyftat att så många stater som möjligt skall
Prop, 1975/76:95 9
kunna ansluta sig till konventionens principiella
målsättning att åstadkomma likställighet mellan barn födda utom och i äktenskap.
Vidare har man skapat garantier för att de stater, som anser sig inte
omedelbart kunna genomföra denna målsättning med jämna mellanrum på nytt
överväger sitt ställningslagande.
Sverige har aktivt deltagit i konventionsarbetet. Vår
lagstiftning återspeglar de principer som bär upp konventionen. Jag anser att
vi bör tillträda konventionen för att markera alt vi gillar dess syfte.
Motsvarande bedömning har gjorts i Danmark och Norge. Jag förordar därför att
Sverige tillträder konventionen.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att godkänna den i Strasbourg den 15 oktober 1975
avslutade konventionen om utomäktenskapliga bams rättsliga ställning.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som
föredraganden har lagt fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
European Convention on the Legal Status of Children Born out
of Wedlock
The member States of the Council of Europé, signatory hereto,
Considering that the aim of the Council of Europé is to achieve
a greater unity between its Members, in particular by the adoption of common mles
in the field of law;
Noting that in a great number of member States efforts have
been, or are being, made to improve the legal status of children born oul of wedlock
by reducing the differences between their legal status and that of children born
in wedlock which are to the legal or social disadvantage oflhe former:
Recognising that wide disparities in the laws of member
States in this field still exist;
Believing that
the situation of children born out of wedlock should be improved and that the formulation
of certain common rules concerning their legal status would assist this objeclive
and at the same time would contribute to a harmonisation of the laws oflhe member
States in this field;
Considering however that it is necessary to allow
progressive stages for those States which consider themselves unable lo adopt immediately
certain rules of this Convention,
Have agreed as follows:
Arlicle 1
Each Contracting Party undertakes lo ensure the conformity
of its law with the provisions of this Convention and to notify the Secrelary
General of the Council of Europé of the measures taken for that purpose.
Article 2
Maternal affiliation of every child born oul of wedlock shall
be based solely on the fact of the birth oflhe child.
Convention Européenne sur le statut juridique des enfants
nés hors mariage
Les Etats membres du Conseil de 1'Europé, signataires de
la présente Convention,
Considérant que le but du Conseil de PEurope est de réaliser
une union plus étroite en-tre ses Membres, notamment en favorisant fadoption de
régles communes dans le do-mainejuridique;
Constatant que dans un grand nombre d'Etats membres. des efforts
ont été accomplis ou sont entrepris pour améliorer le statut juridique des enfants
nés hors mariage en réduisanl les differences entré le statut juridique de ces
enfants et celui des enfants nés dans le mariage, ces differences défavorisant les
premiers sur le plan juridique et social;
Considérant que dans ce domaine, de larges disparités existent
encore dans les droits des Etats membres:
Convaincus que la condition des enfants nés hors mariage doit
étre améliorée et que rélablissement de certaines régles communes concernant leur
statut juridique favo-riserait la realisation de cet objeclif et contri-buerait
en méme temps ä une harmonisation des législations des Etats membres dans ce domaine:
Considérant cependanl qu'il est nécessaire d'aménager des étapes
progressives pour ceux des Etats qui estiment ne pas élre en mesure d'adopter immédiatemenl
certaines des régles de la présente Convention,
Sont convenus de ce qui suit:
Article 1
Chaque Partie Contractante s'engage ä assurer la conformité
de sa législation aux dispositions de la présente Convention et ä notifier au
Secrétaire General du Conseil de 1'Europé les mesures prises ä cette fin.
Article 2
La filialion materndle de tout enfanl né hors mariage est établie
du seul fait de la naissance de fenfant.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:95
Europeisk konvention om utomäktenskapliga barns
rättsliga ställning
Signatärstaterna. medlemmar av Europarådet,
vilka beaktar att syftet med Europarådet är att åstadkomma
en fastare enhet mellan dess medlemmar, särskilt genom att få till stånd
gemensamma lagregler.
vilka konstaterar att i många medlemsstater
ansträngningar har gjorts eller görs för att förbättra den rättsliga
ställningen för barn födda utom äktenskap genom att minska sådana skillnader
mellan deras rättsliga ställning och den rättsliga ställning, som barn födda
inom äktenskapet åtnjuter, vilka ger barn födda utom äktenskap en sämre
ställning i rättsligt eller socialt avseende,
vilka är medvetna om att stora skillnader alltjämt råder
mellan medlemsstaternas lagstiftning på detta område,
vilka anser att den rättsliga ställningen för barn födda
utom äktenskap bör förbättras samt att uppställandet av vissa gemensamma regler
om deras rättsliga ställning skulle medverka till att detta syfte uppnås och
samtidigt bidraga till ett förenhetligande av medlemsstaternas lagstiftning på
detta område,
vilka emellertid anser det nödvändigt att tillåta en
stegvis anpassning för de stater som ej anser sig kunna omedelbart antaga vissa
regler i denna konvention,
har överenskommit om följande:
Artikel I
Varje fördragsslutande part utfäster sig att tillse att
dess lag överensstämmer med denna konventions bestämmelser och att meddela
Europarådets generalsekreterare de åtgärder som har vidtagits i detta syfte.
Artikd 2
Frågan vem som är moder till elt barn fött utom äktenskap
skall avgöras endast på gmndval av vem som faktiskt har fött barnet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ariide
3
Paternal affiliation of every child born out of wedlock may
be evidenced or established by volunlary recognition or by judicial decision.
Artide 4
The volunlary recognition of paternity may not be opposed
or contested insofar as the internal law provides for these procedures unless the
person seeking to recognise or having recognised the child is not the biological
father.
Article 5
In actions relating to paternal affiliation scientiflc evidence
which may help to establish or disprove paternity shall be admissible.
Artide
3
La filialion paternelle de tout enfanl né hors mariage peut
étre constatée ou établie par reconnaissance volontaire ou par decision juridictionnelle.
Artide 4
La reconnaissance volontaire de paternité ne peut faire
robjet d'une opposition ou d'une contestation, lorsque ces procedures sont prévues
par la législation interne, que dans le cas oii la personne qui veut reconnaitre
ou qui a reconnu fenfant n'en est pas biologiquement le pére.
Article 5
Dans les actions relatives ä la filialion paternelle. les
preuves scientifiques suscepti-bles d'établir ou d'écarter la paternité doivent
étre admises.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
6
1.
The father and mother
of a child born out of wedlock shall have the same obligation to maintain the child
as if it were born in wedlock.
2.
Where a legal
obligation to maintain a child born in wedlock falls on certain members of the
family of the father or mother, this obligation shall also apply for the benefit
of a child born out of wedlock.
Ariide 7
1. Where the affiliation of a child born out
of wedlock has been established as regards
both parents, parental authority may not be
attribuled automatically lo the father alone.
2. There shall be power to transfer paren
tal authority; cases of transfer shall be gov
erned by the intemal law.
Article 8
Where the father or mother of a child born out of wedlock does
not have parenlal authority över or the custody of the child, thal parenl may obtain
a right of access to the child in appropriate cases.
Artide 9
A child born out of wedlock shall have the same right of
succession in the estate of its
Artide
6
1.
Les pére et mere
d'un enfanl né hors mariage ont la méme obligation d'entretien ä fégard de cet enfanl
que celle qui existe ä Pégard de fenfant né dans le mariage.
2.
Lorsque fobligation
d'entretien d'un enfanl né dans le mariage incombe å certains membres de la famille
du pére ou de la mére, fenfant né hors mariage bénéficie également de cette
obligation.
Article 7
1.
Lorsque la filialion
d'un enfanl né hors mariage est établie ä Pégard des deux parents, Paulorité parentale
ne peut étre attribuée de plein droit au pére seul.
2.
L'autorité parentale
doit pouvoir étre Iransférée; les cas de transfert relévent de la législation interne.
Arlicle 8
Lorsque le pére ou la mére d'un enfanl né hors mariage n'a
pas Paulorité parentale sur cet enfanl ou la garde de celui-ci, ce parenl peut obtenir
un droit de visite dans les cas appropriés.
Article 9
Les droits de Penfant né hors mariage dans la succession
de ses pére el mére et des
Prop. 1975/76:95 13
Artikel 3
Faderskap till varje barn fött utom äktenskap kan styrkas
eller fastställas ge.iOm frivilligt erkännande eller rättsligt avgörande.
Artikd 4
Frivilligt erkännande av faderskap får bestridas eller
angripas, i den mån nationell lag tillåter sådant förfarande, endast om den som
önskar erkänna eller har erkänt bamet icke är dess biologiske fader.
Arrikd 5
I mål om fastställande av faderskap skall vetenskaplig
bevisning, som kan bidraga till att fastställa eller utesluta faderskap, vara tillåten.
Artikel 6
1. Fader och moder till barn fött utom äk
tenskap skall ha samma underhållsskyldighet
gentemot barnet som om det hade haft äkten
skaplig börd.
2. Åvilar enligl lag underhållsskyldighet
gentemot barn i äktenskap vissa medlemmar
av faderns eller moderns familj, skall de ha
samma skyldighet gentemot barn fött utom
äktenskap.
Arlikd 7
1. Är det utrett både vem som är fader och
vem som är moder till ett barn fött utom äk
tenskap, skall fadern ej automatiskt ensam
ges föräldramyndighet över barnet.
2. Föräldramyndigheten skall kunna över
föras. Fråga härom avgörs enligt nationell
lag.
Artikd 8
Om fadern dier modern till barn fött utom äktenskap ej har
föräldramyndighet över eller vårdnad om barnet, skall han dier hon kunna
tillerkännas räll till umgänge med barnet om detta är lämpligt.
Artikd 9
Barn fött utom äktenskap skall ha samma rätt som barn i
äktenskap till arv efter fadern.
opaginerad Kontrollera mot PDF
father and its mother and of a member of its faiher"s
or molher's family. as if il had been born in wedlock.
Article 10
The marriage between the father and mother of a child born
out of wedlock shall confer on the child the legal status of a child born in wedlock.
Ariide II
1.
This Convention
shall be open to signature by the member States oflhe Council of Europé. It shall
be subject to ratification, acceptance or approval. Instruments of ratification.
acceptance or approval shall be deposited with the Secrelary General of the Council
of Europé.
2.
This Convention
shall enter into force three months after the date of the deposit of the third
instrument of ratification, acceptance or approval.
3.
In respect of a
signatory State ratifying, accepting or approving subsequently, the Convention shall
come into force three months after the date of the deposit of its instmment of
ratification, acceptance or approval.
Artide 12
1.
After the entry
into force of this Convention, the Committee of Ministers of the Council of
Europé may invite any non-mem-ber State to accede lo this Convention.
2.
Such accession shall
be effected by depositing with the Secrelary General of the Council of Europé
an instmment of accession which shall take effect three months after the date
of its deposit.
Article 13
1.
Any State may,
al the time of signature, or when depositing its instrument of ratification, acceptance,
approval or accession, specify the territory or territories lo which this Convention
shall apply.
2.
Any State may, when
depositing its instmment of ratification, acceptance, approval or accession
or al any laler dale, by dédaration addressed to the Secrelary General of the Council
of Europé, extend this Convention lo any other territory or territories
membres de
leurs families sont les mémes que s'il était né dans le mariage.
Arnde 10
Le mariage enlre le pére et la mére d'un enfanl né hors mariage
confére ä cet enfanl le statut juridique d'un enfanl né dans le mariage.
Artide II
1. La présente Convention est ouverte ä la
signature des Etats membres du Conseil de
PEurope. Elle sera ratifiée, acceptée ou ap
prouvée. Les instmments de ratification,
d'acceptation ou d'approbation seront
déposés prés le Secrétaire General du Con
seil de PEurope.
2.
La Convention entrera
en vigueur trois mois apres la date du dépöt du troisiéme instmment de ratification,
d'acceptation ou d'approbation.
3.
Elle entrera en
vigueur ä Pégard de tout Etat signalaire qui la ratifiera, Pacceptera ou Papprouvera
ultérieurement. trois mois apres la date du dépöt de son instmment de ratification,
d'acceplation ou d'approbation.
Ariide 12
1. Apres Pentrée en vigueur de la présente
Convention, le Comité des Ministres du Con
seil de PEurope pourra inviter tout Etat non
membre du Conseil å adhérer ä la présente
Convention.
2. L'adhésion s'effectuera par le dépöt,
prés le Secrétaire General du Conseil de PEu
rope, d'un instmment d'adhésion qui prendra
effet trois mois apres la date de son dépöt.
Article 13
1.
Tout Etat peut,
au moment de la signature ou au moment du dépöt de son instrument de ratification,
d'acceptation, d'approbation ou d'adhésion, designer le ou les territoires auxquels
s'appliquera la présente Convention.
2.
Tout Etat peut,
au moment du dépöt de son instmment de ratification, d'acceptation, d'approbation
ou d'adbésion ou ä tout autre moment par la suite, élendre Papplication de la
présente Convention, par dédaration
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:95 15
modern och medlem av faderns eller moderns familj.
Artikd 10
Giftermål mellan fadern och modern till barn fött utom
äktenskap skall ge barnet rättslig ställning som barn i äktenskap.
Artikd 11
1.
Denna
konvention är öppen för undertecknande av Europarådels medlemsstater. Den
skall ratificeras, godtagas eller godkännas. Instmment rörande ratifikation,
godtagande eller godkännande skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.
2.
Konventionen
träder i kraft tre månader efter den dag då det tredje ratifikations-, godtagande-
eller godkännandeinstmmentet deponerades.
3.
1 förhållande
till signatärslal som därefter ratificerar, godtager eller godkänner konventionen
träder den i kraft tre månader efter den dag då dess ratifikations-, godtagande-eller
godkännandeinstrument deponerades.
Artikd 12
1.
Sedan denna
konvention har trätt i kraft, kan Europarådets ministerkornmitté inbjuda stat,
som ej är medlem av rådet, att ansluta sig till konventionen.
2.
Anslutning sker
genom att anslutningsinstrument deponeras hos Europarådets generalsekreterare
och träder i kraft tre månader efter dagen för deponeringen.
Arlikd 13
1. Varje stat kan vid undertecknandet eller
vid deponeringen av instrument rörande rati
fikation, godtagande, godkännande eller an
slutning närmare ange det eller de områden
beträffande vilka konventionen skall tilläm
pas.
2. Varje stat kan vid deponeringen av in-
strijment rörande ratifikation, godtagande,
godkännande eller anslutning eller vid vilken
som helst senare tidpunkt genom förklaring
till Europarådets generalsekreterare utsträc-
specified in the dédaration and for whose international
relations it is responsible or on whose behalf it is authorised to give undertakings.
3. Any dédaration
made in pursuance of the preceding paragraph may, in respect of any territory mentioned
in such dédaration, be wilhdrawn according to the procédure laid down in Article
15 of this Convention.
adressée au Secrétaire General du Conseil de PEurope. ä tout
autre territoire désigne dans la dédaration et dont il assure les relations inlernalionales
ou pour lequel il est habilité ä stipuler.
3. Toute dédaration
faite en vertu du paragraphe précédent. pourra étre retirée. en ce qui concerne
tout territoire désigne dans cette dédaration, aux conditions prévues par Partide
15 de la présente Convention.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ariide
14
1. Any State may, at the time of signature.
or when depositing its instrument of ratifica
tion, acceptance, approval or accession or
when making a dédaration in accordance
with paragraph 2 of Arlicle 13 of this Conven
tion, make not more than three reservations
in respect of the provisions of Artides 2 to 10
oflhe Convention.
Reservations of a general nature shall not be permitted: each
reservation may not affect more than one provision.
2.
A reservation shall
be valid for five years from the entry into force of this Convention for the Contracting
Party concerned. It may be renewed for successive periods of five years by means
of a dédaration addressed to the Secrelary General of the Council of Europé before
the expiration of each period.
3.
Any Contracting
Party may wholly or partly withdraw a reservation it has made in accordance with
the foregoing paragraphs by means of a dédaration addressed to the Secrelary
General of the Council of Europé, which shall become effective as from the date
of its receipt.
Arlicle 15
1.
Any Contracting
Party may, insofar as it is concerned, denounce this Convention by means of a notification
addressed lo the Secrelary General oflhe Council of Europé.
2.
Such denunciation
shall take effect six months afler the dale of receipt by the Secrelary
General of such notification.
Artide 16
The Secrelary General of the Council of Europé shall notify
the member States oflhe Council and any State which has acceded to this Convention
of:
Artide
14
1. Tout Etat peut, au moment de la signa
ture ou au moment du dépöt de son instru
ment de ratification, d'acceptation, d'appro-
bation ou d'adhésion ou lorsqu'il fera une
dédaration conformément au paragraphe 2
de Partide 13 de la présente Convention, for
muler au maximum trois réserves au sujet des
dispositions des artides 2 å 10 de celle-ci.
Des réserves de caractére general ne sont pas admises; chaque
réserve ne peut porter que sur une disposition.
2.
Chaque réserve aura
effet pendanl cinq ans ä partir de Pentrée en vigueur de la présente Convention
å Pégard de la Parlie considérée. Elle pourra étre renouvdée pour des périodes successives
de cinq ans, au moyen d"une dédaration adressée avant Pexpiration de chaque
période au Secrétaire General du Conseil de PEurope.
3.
Toute Partie Contractante
peut retirer, en tout ou en partie, une réserve formulée par elle en vertu des paragraphes
précédents au moyen d'une dédaration adressée au Secrétaire General du Conseil
de PEurope et qui prendra effet ä la date de sa reception.
Article 15
1. Toute Partie Contractante pourra. en ce
qui la concerne, dénoncer la présente Con
vention en adressant une notification au Se
crétaire General du Conseil de PEurope.
2. La dénonciation prendra effet six mois
apres la dale de la reception de la notification
par le Secrétaire General.
Article 16
Le Secrétaire General du Conseil de PEurope notifiera aux
Etats membres du Conseil et å tout Etat ayant adhéré ä la présente Convention :
Prop.
1975/76:95 17
ka konventionens tillämpning till annat område som anges
i förklaringen och för vars internationella förbindelser staten svarar eller för
vilket den äger sluta avtal.
3. Förklaring som har avgivits enligl föregående stycke
kan beträffande varje i förklaringen angivet område återlas i den ordning som
föreskrivs i artikel 15 i denna konvention.
Arlikd 14
1. Varje stat kan vid undertecknandet eller
vid deponeringen av instmment rörande rati
fikation, godtagande, godkännande eller an
slutning eller vid avgivandet av förklaring en
ligl artikel 13 andra stycket göra högst tre för
behåll avseende bestämmelserna i artiklarna
2-10 i konventionen. Allmänna förbehåll är
ej tillåtna. Varje förbehåll får avse endast en
bestämmelse.
2.
Förbehåll
gäller under fem år från den dag då konventionen träder i kraft för ifrågavarande
fördragsslutande part. Det kan förnyas för efterföljande femårsperioder genom
förklaring till Europarådels generalsekreterare före utgången av varje period.
3.
Fördragsslutande
part kan helt eller delvis återtaga förbehåll som har gjorts enligl föregående
stycken genom meddelande lill Europarådels generalsekreterare, vilket träder i
krafl den dag det mottages.
Artikel 15
1.
Fördragsslutande
part kan för sitt vidkommande säga upp konventionen genom underrättelse till
Europarådets generalsekreterare.
2.
Uppsägningen
träder i kraft sex månader efter den dag då generalsekreteraren mottog
underrättelsen.
Arlikd 16
Europarådets generalsekreterare skall underrätta
Europarådets medlemsstater och varje stat, som har anslutit sig till denna konvention,
om:
opaginerad Kontrollera mot PDF
a. any signature:
b. any deposit of an instmment of ratifica
tion. acceptance. approval or accession:
c. any date of entry into force of this Con
vention in accordance with Article 11 there
of:
d. any notification received in pursuance
of the provisions of Article I:
e. any dédaration received in pursuance
oflhe provisions of paragraphs 2 and 3 of Ar
ticle 13;
f. any reservation made in pursuance of
the provisions of paragraph I of Article 14;
g. the renewal of any reservation carrjed
out in pursuance of the provisions of para
graph 2 of Article 14;
h. the withdrawal of any reservation carried out in pursuance
of the provisions of paragraph 3 of Artide 14;
i. any notification received in pursuance of the
provisions of Article 15 and the date on which denunciation lakes effect.
In witness whereof, the undersigned, being duly authorised
thereto, have signed this Convention.
Done at Strasbourg, this I5th day of Octo. ber 1975, in English
and in French, both texts being equally authoritalive, in a single copy, which shall
remain deposited in the archives of the Council of Europé. The Secrelary
General of the Council of Europé shall transmit certified copies to each of the
signatory and acceding States.
a. toute signature:
b. le dépöt de tout instmment de ratifica
tion, d"acceptation, d"approbalion ou
d'adhésion:
c. toute date d'entrée en vigueur de la
présente Convention conformément å son ar
licle II;
d. toute notification regue en application
des dispositions de Partide 1;
e. toute dédaration re§ue en application
des paragraphes 2 et 3 de Partide 13;
f. toute
rései-ve formulée en application
des dispositions du paragraphe I de Partide
14;
g. le renouvdlement de toute réserve ef
fectué en application du paragraphe 2 de Par
tide 14;
h. le retrait de toute réserve effectuée en application
des dispositions du paragraphe 3 de Partide 14;
i. toute notification regue ep application des
dispositions de Partide 15 et la date ä laquelle la dénonciation prendra effet.
En foi de quoi, les soussignés, döment autorisés å cet effet,
ont signé la présente Convention.
Fait å
Strasbourg, le 15 octobre 1975, en frangais et en anglais, les deux textes faisant
également foi, en un seul exemplaire qui sera déposé dans les archives du Conseil
de PEurope. Le Secrétaire General du Conseil de PEurope en communiquera copie certifiée
conforme å chacun des Etats signataires et adhérents.
Prop. 1975/76:95 19
a. undertecknande:
b. deponering
av ratifikations-, godtagan
de-, godkännande- eller anslutningsinstru
ment:
c. dagar
för konventionens ikraftträdande
enligt artikel 1 1;
d. underrättelse
enligt artikel I;
e. förklaring
enligt arlikd 13 andra och
tredje styckena:
f. förbehåll
enligt artikd 14 första stycket;
g. förnyelse
av förbehåll enligt artikel 14
andrastycket;
h.
återtagande av förbehåll enligt artikel 14 tredje stycket:
i.
underrättelse enligt artikel 15 och dagen då uppsägningen träder i kraft.
Till
bekräftelse härav har undertecknade, som vederbörligen bemyndigats därtill, underskrivit
denna konvention.
Som
skedde den 15 oktober 1975 i Strasbourg på engelska och franska, vilka båda texter
äger lika vitsord, i ett exemplar, som skall förvaras i Europarådets arkiv.
Europarådets generalsekreterare skall översända bestyrkt avskrift därav till
varje stat som har undertecknat eller anslutit sig till konventionen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1976
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Bet. 1975/76:LU8 Med anledning av propositionen 1975/76:95 med förslag till godkännande av konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning i texten
- Prop. 1979/80:5 om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden s. 26 i texten
- Skr. 1977/78:6 1977/78:6 s. 6 i texten
Doktrin (3)
3 kopplingar i 2 dokument.
- Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, 2000 s. 368 om s. 3 · s. 555 i texten
- Saldeen, Barn- och föräldrarätt, 2013 s. 29 i texten