med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utändskt avgörande angående underhållsskyldighet
99 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 73 av 99 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:98, med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utändskt avgörande angående underhållsskyldighet
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens proposition Prop. 1975/76:98
1975/76:98
med
förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande
angående underhållsskyldighet;
beslutad
den 15 januari 1976.
Regeringen
föreslär riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
LENNART
GEIJER
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att Sverige skall tillträda en inom Haagkonferensen för
internationell privaträtt utarbetad konvention om erkännande och
verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet. Genom
konventionen, vilken är avsedd att ersätta 1958 års motsvarande Haagkonvention
i förhållandet mellan stater som tillträder den nya konventionen, har skapats
ökade förutsättningar för verkstäUighet i utlandet av avgöranden rörande
underhållsskyldighet. Den är i motsats till den äldre konventionen tillämplig
även på underhåll till vuxna. Konventionen innebär vidare förbättrade möjligheter
att indriva underhållsbidrag till barn. En betydelsefull nyhet är också att
barnavårdsnämnd, som har utgett bidragsförskott till en underhållsberättigad,
för egen del kan begära indrivning av underhållsbidrag i annan
konventionsstat.
Propositionen
innehåller även förslag till en av 1973 års konvention föranledd ny lag om
erkännande och verkställighet av utländskt avgörande om underhållsskyldighet.
I-Riksdagen l97.s;7lS. I saml. Nr 98
Prop. 1975/76:98
Förslag
till
Lag
om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande
angående
underhållsskyldighet
Härigenom
föreskrives följande.
1 § Bestämmelserna i denna lag äger enligt förordnande av regeringen
tillämpning i förhållande till stat som har tillträtt Haagkonventionen den 2
oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående
underhållsskyldighet.
2 § Lagakraftvunnet avgörande av behörig myndighet i fördragsslutande
stat gäller även här i riket, om det avser skyldighet alt på grund av
föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har
fyllt tjugoett år eller ingått äktenskap eller avser skyldighet att utge
underhållsbidrag till make eller förutvarande make.
Har
fördragsslutande stat förbehållit sig att ej erkänna och verkställa avgörande,
varigenom underhållsbidrag har bestämts till visst belopp att utges en gång för
alla, kan regeringen förordna att sådant avgörande som har meddelats i den
staten ej skall gälla här i riket.
3§
Med avgörande avses i denna lag dom eller slutligt beslut av domstol eller
annan myndighet.
Vad
i lagen sägs om avgörande gäller i tillämpliga delar också förlikningsavtal,
som har träffats inför domstol eller annan myndighet i fördragsslutande stat
och som kan verkställas där.
Har
fördragsslutande stat avgivit förklaring att konventionen skall gälla även sådan
officiell handling (acte autheniique) rörande underhållsskyldighet som har
upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär och som
omedelbart kan läggas till grund för verkställighet i den stal där handlingen
har upprättats, kan regeringen förordna atl vad som sägs om avgörande i lagen
skall i tillämpliga delar gälla även handling av nämnda slag.
4
§ Erkännande eller verkställighet av avgörande kan vägras
1. om erkännande eller verkställande av avgörandet är
uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket,
2. om avgörandet har påverkats av svikligt förfarande
i samband med bandläggningen.
Prop. 1975/76:98 3
3. om mål angående samma sak är anhängigt här i riket
och talan däri har väckts innan talan väcktes i den andra staten,
4. om här i riket har meddelats avgörande angående
samma sak,
5. om i annan stat har meddelats avgörande angående
samma sak och det avgörandet uppfyller övriga villkor för att gälla här i
riket.
Avgörande mot utebliven
svarande gäller här i riket endast om stämning med underrättelse om det
väsentliga innehållet i kärandens talan har delgivits svaranden enligt
föreskrifterna i den stat, där avgörandet har meddelats, och denne med hänsyn
till omständigheterna har haft tillräcklig tid för att svara i saken.
5 §
Avgörande anses vara meddelat av behörig myndighet i fördrags
slutande stat
1. om den underhållsskyldige eller den
underhållsberättigade hade sitt hemvist i den staten, när talan väcktes,
2. om den underhållsskyldige och den
underhållsberättigade var medborgare i den staten, när talan väcktes,
3. om den underhållsskyldige uttryckligen har godtagit
att saken prövas av myndigheten eller utan invändning angående myndighetens
behörighet har ingått i svaromål i saken.
Utöver
vad som följer av första stycket skall myndighet i fördragsslutande stal som
har meddelat avgörande angående underhåll anses behörig, om underhållet utgår
med anledning av äktenskapsskillnad eller legal separation eller med anledning
av ogiltighelsförklaring eller återgång av äktenskap samt beslutet härom har
meddelats av myndighet i samma stat och myndigheten i sådant hänseende var behörig
enligt svensk lag.
Vad
myndighet i fördragsslutande stat har funnit utrett angående de omständigheter,
på vilka myndigheten har grundat sin behörighet, skall godtagas.
6 §
Har offentligt organ på grund av avgörande som avses i denna lag
betalat bidrag till underhållsberättigad, äger organet i hans ställe
ansöka om erkännande eller verkställighet av avgörandet, om organet
är behörigt därtill enligt lagen i den stat det tillhör.
Har
avgörande meddelats på ansökan av offentligt organ, som har utgivit bidrag i
förskott till underhållsberättigad, fordras för att avgörandet skall gälla här
i riket, utöver vad som följer av 1 5 §§.
1. atl det offentliga organet kan erhålla återbetalning
av den underhållsskyldige enligt lagen i den stat det tillhör,
2. att skyldighet att utge underhåll till den
underhållsberättigade är föreskriven i den lag som är tillämplig enligl svensk
internationell privaträtt.
Prop. 1975/76:98 4
7 §
Avgörande, som gäller bär i riket enligt denna lag, skall pä
ansökan verkställas här.
Ansökan
får avse avgörandet i dess helhet eller del därav.
8 §
Även icke lagakraftvunnen dom angående underhåll, vilken får
verkställas i den stat där den har meddelats, skall på ansökan
verkställas bär. Detsamma gäller domstols beslut om underhåll för
tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger, om beslut
av detta slag kan meddelas av svensk domslol i motsvarande fall.
Ansökan
enligl första stycket får icke bifallas, om hinder mot verkställighet av
lagakraftvunnet avgörande skulle föreligga enligl denna lag.
9 §
Ansökan om verkställighet göres hos Svea hovrätt.
Vid
ansökningen skall fogas
1. huvudskrifl eller av myndighet bestyrkt avskrift av
exekutionstiteln,
2. bevis att verkställighet får ske i den stal, där
exekutionstiteln har upprättats,
3. om genom dom eller beslut underhållsskyldighet har
ålagts någon som uteblivit, handling i original eller bestyrkt avskrift,
utvisande atl stämning med underrättelse, som avses i 4 § andra stycket, har
delgivils i den ordning som gäller enligl lagen i den stat där domen eller
beslutet har meddelats,
4. om sökanden är offentligt organ, behövliga
handlingar angående organets behörighei atl begära verkställighet,
5. bestyrkt översättning till svenska språket av ovan
angivna handlingar, i den mån hovrätten ej flnner det obehövligt.
Uppfyller
ansökningshandlingarna ej föreskrifterna i andra stycket . eller är de eljest
ofullständiga, skall tillfälle beredas sökanden att avhjälpa bristen.
10 § Ansökan om verkställighet får ej bifallas ulan att tillfälle har
lämnals motpart all yttra sig över ansökningen.
11 § Bifalles ansökningen, sker verkslällighel på
samma sätt som gäller i fråga om svensk domstols lagakraftägande dom, om ej
högsta domstolen förordnar annat. Föreskrift om Ivångsmedel i den utländska
exekutionstiteln skall ej vinna lillämpning.
12 § Föreskrifterna i denna lag gäller ej i förhållande lill Danmark,
Finland, Island och Norge, i den mån särskilda bestämmelser äger tillämpning.
Prop. 1975/76:98 5
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
I
fråga om underhållsbidrag, som har fastställts i fördragsslutande stat före
konventionens ikraftträdande i förhållande till den staten, galler lagen endast
såvitt avser bidragsbelopp som förfaller till betalning efter ikraftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde
1975-12-04
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson,
Noriing. Lidbom, Carisson, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsrådet Geijer
Lagrådsremiss med förslag till lag om erkännande och
verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet
1 Inledning
Vid den tolfte Haagkonferensen för internationell
privaträtt år 1972 utarbetades en konvention om erkännande och verkställighet
av avgöranden angående underhällsskyldighet. I förhållandet mellan stater som
ansluter sig till den nya konventionen träder denna i stället för 1958 års
Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhäll till
barn. Den nya konventionen lades fram för undertecknande den 2 oktober 1973.
Hittills har den undertecknats av Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna,
Portugal, Schweiz, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet och
Förbundsrepubliken Tyskland. Konventionen har ännu inte ratificerats av någon
stat.
I en inom justitiedepartemenlet upprättad promemoria (Ds
Ju 1975:2) med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt
avgörande angående underhållsskyldighet m.m. föreslås att Sverige tillträder
1973 ärs underhållskonvention. 1 promemorian återges de engelska och franska
texterna av konventionen jämte svensk översättning. Promemorian bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Efter remiss har yttranden över departementspromemorian
avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för Övre Norrland, socialstyrelsen, länsstyrelserna
i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus saml Jämtlands län,
familjelagssakkunniga, Sveriges advokatsamfund och Sveriges domareförbund.
Prop. 1975/76:98 7
Remissinstanserna
har bifogat yttranden
länsstyrelsen i Stockholms
län från statens socialvårdskonsulent i första distriktet och sociala centralnämnderna
i Huddinge, Järfälla, Stockholms och Sundbybergs kommuner,
länsstyrelsen
i Malmöhus län från sociala centralnämnderna i Malmö och Lunds kommuner samt
från styrelsen för socialförvaltningen i Helsingborgs kommun,
länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län från sociala centralnämnderna i Göteborgs och Uddevalla kommuner
saml
länsstyrelsen i Jämtlands
län från sociala centralnämnden i Östersunds kommun, socialvårdskonsutenten i
Västernorriands och Jämtlands län och bamavårdskonsulenten i Jämtlands län.
2
Föredraganden
2.1
Tillträde till konventionen
Den
som har en fordran på underhåll mot annan person har ibland behov av atl vända
sig till annat land för atl få hjälp med indrivning av fordringen. Detta blir
aktuellt om den underhållsberättigade och den underhållsskyldige vistas i olika
länder och den senare inte fullgör sin skyldighet. För att underlätta sådan
indrivning av underhållsbidrag har sedan länge funnits olika internationella
överenskommelser. Dessa syftar bl.a. till att göra det möjligt att verkställa
beslut om underhåll, som har meddelats i en stat, i det land där den
underhållsskyldige vistas. Av sociala skäl har det internationella samarbetet
inriktats främst på verkställighet av avgöranden om underhåll till barn.
Sverige
har redan i början av 1930-talet ingått överenskommelse med övriga nordiska
länder om indrivning av underhållsbidrag. Detta samarbete gäller underhåll till
såväl barn som vuxna. Från det vidare internationella fältet kan erinras om alt
Sverige har anslutit sig till 1956 års New Yorkkonvention om indrivning av
underhållsbidrag i utlandet. Denna konvention reglerar främst praktiska
anordningar för att tillhandahålla rättshjälp över gränserna. Den innehåller
däremot inte föreskrifier om verkslällighel av underhållsbeslul som har
meddelats i främmande stat. Sådana föreskrifter återfinns i den tidigare nämnda
Haagkonventionen från år 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om
underhåll till barn. Sverige har år 1966 tilltrält denna konvention.
1973
års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden angående
underhållsskyldighet syftar till att ylterligare vidga samarbetet på området.
Genom den nya konventionen har skapats förutsättningar för verkställighet i
utlandet också av avgöranden rörande underhåll till vuxna. Konventionen innebär
vidare
Prop. 1975/76:98 8
förbättrade
möjligheter att indriva underhållsbidrag till barn. I förhållande till 1958 års
Haagkonvenlion medför den nya överenskommelsen att verkställighet blir möjlig
på grund av vissa ytterligare exekutionstitlar, nämligen förlikningsavtal, som
har ingåtts inför judiciell eller administrativ myndighet, samt vissa
officiella handlingar (s.k. actes authentiques). Offentligt organ som har
förskotteral bidrag lill en underhållsberättigad kan dessutom för egen del
begära indrivning av underhållsbidrag i annan konventionsslat.
Som
har nämnts inledningsvis har inom justitiedepartementet upprättats en
promemoria där frågan om Sveriges tillträde till den nya Haagkonventionen
närmare behandlas. I promemorian framhålls att de genom konvenlionen avsevärt
utvidgade möjligheterna till internationellt erkännande och verkställighet av
domar och beslut angående familjerällslig underhållsskyldighet med styrka talar
för en svensk anslutning lill konventionen. Det påpekas samtidigt att man kan
vänta sig alt konventionen vinner bred anslutning bland stater med vilka
Sverige har nära förbindelser.
Vid
remissbehandlingen har rått allmän enighet om värdet av ökat internationellt
samarbete på området. Remissinstanserna har också genomgående tillstyrkt att
Sverige tillträder konventionen.
Svea
hovrätt, som finner utvecklingen mot vidgat ömsesidigt erkännande och
verkställighet av avgöranden om underhåll önskvärd, framhåller dock att den
främsta avsikten med konventionen -nämligen att underlätta möjligheterna alt
indriva underhållsbidrag mellan vuxna - inte helt motsvarar nutida svensk
rättsuppfattning. Av särskilt värde är enligl hovrätten att avtal om underhåll
i samband med faderskapserkännanden kan komma att omfattas av konventionen.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser det tillfredsställande alt konventionen
innefattar även underhållsskyldighet mellan vuxna. Advokatsamfundet belönar
särskilt vikten av att familjerättsliga bidrag som har fastställts med stöd av
svensk lag kan bli föremål för internationell verkställighet i så stor
utsträckning som möjligt.
Socialstyrelsen
anser att Sverige bör ratificera konventionen på grund av de förbättringar
konventionen innebär beträffande verkställighet av beslut om underhållsbidrag
till barn. Socialstyrelsen betonar också värdet av att svensk barnavårdsnämnd
med regressfordran på den underhållsskyldige kan begära verkställighet i den
bidrags-berättigades ställe. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att möjligheten
för offentligt organ alt för egen del i annan konventionsstat begära indrivning
av underhållsbidrag kommer att få slor betydelse när invandrare erhåller rätt
till bidragsförskott.
Enligl
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län gäller saken främst hur långt vi med hänsyn
till svensk suveränitet bör sträcka oss i fråga om utländska rältsavgörandens
rättskraft och exigibililel i vårt land.
Prop. 1975/76:98 9
När
en konvention kan komma att omfatta talrika, sinsemellan myckel heterogena
rätts- och samhällssystem, kan det från svensk synpunkt finnas anledning till
återhållsamhet, menar länsstyrelsen.
I likhet med
remissinstanserna finner jag det angelägel atl Sverige deltar i ett utvidgat
internationellt samarbete beträffande erkännande och verkställighet av
avgöranden angående underhåll till barn. Den nya Haagkonventionen innefattar
väsentliga förbättringar i förhållande till 1958 ärs konvention. Nya
exekutionstitlar har tillkommit. Barnavårdsnämnd eller annan myndighet, som
har utgett bidragsförskott, kan begära verkställighet i den underhållsskyldiges
hemvistland. Möjlighet öppnas även till indrivning av underhåll mellan vuxna.
Någon anledning atl vara återhållsam beträffande det utökade internationella
samarbetet i nämnda hänseenden anserjag inte finnas.
Det
är sannolikt att den nya konventionen liksom sin föregångare kommer att
tillträdas av ett betydande antal stater. Hittills har ett tiotal stater
undertecknat konventionen. Från övriga nordiska länders sida har uttalats en
positiv inställning till konventionen. Jag vill dock anmärka att den nya
konventionen liksom dess föregångare inte kommer att vinna tillämpning mellan
de nordiska länderna, eftersom vi sedan länge har en särskild reglering på
området inom Norden.
I
förhållandet mellan stater som tillträder 1973 års konvention kommer denna att
ersätta 1958 års Haagkonvenlion på området. Det innebär att man under en
övergångstid får räkna med att frågor om erkännande och verkställighet av
utländska underhållsavgöranden kommer att regleras i olika överenskommelser beroende
på om en stat har anslutit sig till 1973 års konvention eller till dess
föregångare. Några olägenheter av elt sådanl "dubbelt" system synes
inte vara alt befara.
Med
hänsyn till det anförda förordar jag att Sverige tillträder den nya
konventionen.
2.2
Förbehåll och förklaringar
Stal
som tillträder underhällskonveniionen kan enligt art. 26 första stycket
förbehålla sig rätt atl inte erkänna eller verkställa
1. avgörande och förlikningsavtal som avser underhåll
för tiden efter det att underhållsberättigad har ingått äktenskap eller fyllt
tjugoett år, utom när den underhållsberättigade är eller har varit den
underhållsskyldiges make,
2. avgörande och förlikningsavtal om
underhållsskyldighet
a. mellan
släktingar i sidled,
b. mellan
släktingar genom gifte,
3. avgörande
och förlikningsavtal som inle avser periodisk betalning
av underhåll.
Prop. 1975/76:98 10
Har
stal gjort förbehåll enligl vad som sagts nu. kan den inie kr;i\a tillämpning
av konventionen beiräffande avgörande eller förliknings-avtal som har undantagits
genom förbehållei.
Enligt
art. 25 kan antalet exekutionstitlar utökas genom all fördragsslutande stat
förklarar alt konventionen skall gälla även officiell handling ("acte
autheniique") som har upprättats av eller inför myndighet eller offentlig
funktionär och är omedelbart verkslällbar i den stat där den har upprättats.
Sådan utvidgning av konventionens tillämpningsområde gäller endasi i
förhållandet mellan suuer som har avgelt samma förklaring. För svenskt
vidkommande kan möjligheien att avge förklaring enligt arl. 25 få betydelse vid
indrivning av underhållsbidrag till barn utom äktenskap, niir avial har
träffats i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 7 ij andra stycket
föräldrabalken (FB),
I
promemorian förordas alt Sverige med hänsyn lill den interna regleringen av
familjerällslig underhållsskyldighel gör förbehåll beträffande avgörande och
förlikningsavtal som avser underhåll för tiden efler det att
underhållsberättigad har ingått äktenskap eller fylli tjugoett år, utom när den
underhållsberättigade är eller har varit gifl med den underhålisskyldige (arl.
26 första stycket 1). Av samma skäl bör enligl promemorian göras förbehåll
också mol all erkänna och verkställa avgörande och förlikningsavtal om
underhållsskyldighel mellan släktingar i sidled (syskon) och genom gifte
(svågerskap), dvs. enligl art. 26 första stycket 2. Enligt promemori;in bör
Sverige även avge förklaring enligl arl. 25.
Remissinstanserna
instämmer allmänt i de förslag till förbehåll enligt art. 26 som har förordats
i promemorian. Svea hovrätt frågar sig om inte förbehåll bör göras även enligt
art. 26 första stycket 3. Med hänsyn till att lagen (1965:723) om erkännande
och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till
barn inte undantar engångsbelopp och eftersom det inle föreligger något
principiellt hinder mol alt här i landet indriva sådant underhållsbidrag, anser
emellertid hovrätten övervägande skäl tala för att förbehåll inte görs mot att
erkänna och verkställa underhållsbidrag som har fastställts alt ulgå som
engångsbelopp.
Även
förslaget att avge förklaring enligt art. 25 har mottagits positivt vid
remissbehandlingen. Socialstyrelsen ifrågasätter om inte även annat avtal om
underhållsbidrag än som avses i 7 kap. 7 § andra stycket FB omfattas av förklaring
enligt art. 25 i konventionen. Styrelsen erinrar om att social myndighet ofla
medverkar till att upprätta avtal om underhållsbidrag till barn i äktenskap när
den ursprungliga underhällsskyldigheten har fastställts genom dom. Detta
gäller bl.a. vid ändring av underhållsbidrag. I dessa fall har
barnavårdsnämnd/social centralnämnd inte samma skyldigheter och befogenheter
som då det gäller barn utom äktenskap. Del ankommer emellertid på nämnden att
lämna
Prop. 1975/76:98 11
vårdnadshavaren
stöd och hjälp vid utövandet av vårdnaden. Om nämnden med stöd av 3 a §
barnavårdslagen (1960:97) har medverkat vid upprättande av avtal om
underhållsbidrag bör enligt socialstyrelsen avtalet omfattas av konventionen.
Mera tveksamt är om detsamma blir förhällandet beiräffande avtal som upprättas
under medverkan av allmän advokatbyrå.
1
likhet med remissinstanserna godtar jag promemorians förslag att Sverige skall
göra förbehåll enligt arl. 26 första slyckel 1 och 2. Tillräcklig anledning
synes inle finnas att för svensk del erkänna och verkställa också utländska
avgöranden om underhållsplikt i andra fall än som väsentligen motsvarar
nuvarande svenska reglering i ämnet.
Jag delar ock.så
uppfattningen att Sverige bör avge förklaring enligt art. 25. Avtal om underhållsbidrag
enligl giftermålsbalken (GB) eller FB utgör enligl svensk rätt exekutionstitel,
om bidraget är fastställt genom skriftlig, av två personer bevittnad
förbindelse. För verkställighet krävs säledes i och för sig inte atl myndighet
har medverkat vid avtalets tillkomst. Med "acte autheniique" avses
emellertid enligt konventionen handling som har upprättats under medverkan av
myndighet. Detta medför för svensk del att annat avtal om underhållsbidrag än
sådant som har tillkommit i den ordning som sägs i 7 kap. 7 § andra stycket FB
i regel inte omfattas av konvenlionen. Rent privata avtal om underhåll faller
utanför konventionen, även om avtalet utgör exekutionstitel i Sverige. Skulle
underhållsavtal i annal fall än som har berörts nu tillkomma under medverkan av
myndighet, t.ex. barnavårdsnämnd, och vara omedelbart verkställbart i Sverige,
torde arl. 25 innebära atl avtalet kan begäras verkställt också i annan konveniionsstat.
2.3
Konventionens införlivande med svensk rätt
1958
års konvention kommer även i fortsättningen alt gälla i förhällande till
konventionsstater som inte tillträder den nya konventionen. Detta innebär att
lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar
angående underhåll till barn, vilken bygger på den äldre konventionen, tills
vidare bör stå kvar oförändrad. I promemorian förordas därför att 1973 års
konvention transformeras lill en ny svensk lag, som skall gälla i förhållande
till stat som tillträder denna konvention.
Remissinsianserna har inte
haft någon erinran mot promemorieförslaget i denna del.
Även
jag finner del naturligt alt samma lagstiftningsteknik som har använts i fråga
om den äldre konventionen tillämpas när det gäller att införliva den nya
konvenlionen med svensk rätt. Jag ansluter således mig lill promemorians
förslag härvidlag.
Prop. 1975/76:98 12
Som
framgår av promemorian har en del detaljregler i konventionen inie ansetts
behöva transformeras till svensk lag. Socialstyrelsen anser emellertid alt
föreskriften i art. 11 om att verkställighet kan medges för både förfallna
belopp och belopp som förfaller lill betalning framdeles för tydlighetens skull
bör las med i lagtexten.
Det
är enligt min uppfattning självklart alt ansökan om erkännande och
verkställighet (exekvatur) får avse även belopp som inte har förfallit till
betalning. Någon uttrycklig beslämmelse härom i lagtexten anserjag inte
behövas.
I
samband med att konventionen träder i kraft krävs vissa ändringar i
författningar som utfärdas av regeringen. Jag syflar närmast på bestämmelser om
allmän rättshjälp och om säkerhet för rättegångskostnad (jfr art. 15, 16 och
17 p. 4).
2.4
Lagstiftningens innehåll
Som
följer av den tidigare redogörelsen skall den nya lagen reglera erkännande och
verkställighet av ett större antal utländska exekutionstitlar rörande
familjerällslig underhållsskyldighet än som är fallet med 1965 års lag i ämnet.
I första hand bör enligt promemorian avgörande som har meddelats av judiciell
eller administrativ myndighet omfattas av den nya lagen. Denna bör emellertid
vidare göras tillämplig på förlikningsavtal rörande underhållsskyldighet som
har ingåtts inför sådan myndighet. I förhållande till stat som har avgelt
förklaring enligt art. 25 bör lagen efter förordnande av regeringen dessutom
bli tillämplig på vissa officiella handlingar som har upprättats av eller
inför myndighet eller offentlig funktionär ("actes authentiques").
Inte
bara bidrag till den underhållsberättigade själv föreslås i promemorian skola
omfattas av den nya lagen. Denna bör avse också bidragsbelopp som tillkommer
ett offentligt organ, vilket har förskotteral bidraget och därför har elt
regresskrav mot den som är underhållsskyldig. Motsvarande gäller det fallet att
avgörande går ut på atl den underhållsskyldige skall erlägga betalning direkt
lill offentligt organ, som har elt regresskrav mol honom. Som villkor för
erkännande och verkställighet bör i sist nämnda fall gälla att del offentliga
organet kan vinna återbetalning enligt den lag som det lyder under och atl det
föreligger en familjerällslig underhållsskyldighet enligl den lag lill vilken
Sveriges inlernalionelll privairältsliga regler hänvisar.
De
närmare reglerna om villkoren för och förfarandet vid erkännande och
verkställighet av exekutionsiiiel som skall omfattas av lagen föreslås i promemorian
utformade i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i 1965
års lag.
Promemorians
lagförslag har överlag lämnats utan erinran av remissinstanserna. Anmärkning
har riktats bara mol några detaljer i förslaget.
Prop. 1975/76:98 13
Även
jag godtar i allt väsentligt promemorians lagförslag. I fråga om deltas
utformning och innebörd vill jag i första hand hänvisa till promemorian och
lill vad jag har anförl i del föregående. I det följande kommer jag atl beröra
de särskilda bestämmelserna i förslaget endast när de avviker från
promemorieförslagel eller del annars finns särskild anledning lill del. De
justeringar av redaktionell natur som har gjorts i promemorieförslagel kräver
ingen särskild kommentar.
För
all vinna bättre överensstämmelse med den lagstiftningsteknik som har använts i
liknande sammanhang har i / § skjutits in orden "enligt förordnande av
regeringen" (jfr bl.a. prop. 1975/76:3 s. 147). I samband härmed har 1 § i
promemorieförslaget delals upp i två paragrafer. Numreringen av övriga
paragrafer har därför förskjutits.
1
2 § första stycket har tagils in huvudregeln angående lagens
tillämpningsområde. 1 förhållande till promemorieförslagel innefattar regeln
den ändringen atl orden "till barn eller dess avkomling" har bytts ut
mot uttrycket "på grund av föräldraskap". Detta uttryck stämmer
närmare överens med konventionstexlen och klargör dessutom all inle bara
underhåll lill barn omfattas utan också underhåll till moder till barn utom
äktenskap.
Föreskriften
i 2 § andra stycket all regeringen kan förordna alt avgörande som avser
engångsbelopp inle skall gälla bär i landet, om avgörandet härrör från stal som
har gjort förbehåll mot atl erkänna sådana avgöranden, har vid
remissbehandlingen berörts av Svea hovrätt. Med hänsyn till all del inle
föreligger något principielll hinder mol atl indriva underhållsbidrag i form av
engångsbelopp ifrågasätter hovrätten behovel av denna regel. Jag vill för min
del endasi erinra om att föreskriften baseras på principen om ömsesidighet. Jag
anser därför föreskriften böra bibehållas.
Några
remissinstanser har uttalat tveksamhet om rättegångskostnader omfattas av
konventionen. Med anledning härav vill jag erinra om atl sådana kosinader, som
framgår av promemorian, lorde kunna verkställas till den del de hänför sig till
underhållsfrågan. Konvenlionen innehåller visserligen inte någon uttrycklig
bestämmelse härom. Av förarbetena framgår emellertid klart all rättegångskostnader
som hänför sig till underhållsfrägan skall kunna verkställas. Eftersom någon
regel härom inte ingår i 1965 års lag, anser jag en sådan föreskrift kunna
undvaras även i den nya lagen.
Med
erinran om lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag har Svea
hovrätt aktualiserat frågan om verkställighet enligl konvenlionen skall omfatta
generell höjning enligt lagstiftning, som gäller i del land där avgörandet har
meddelats.
Spörsmålet
om automatisk förhöjning av underhållsbidrag har inte behandlats i promemorian.
För alt generell förhöjning av underhållsbidrag skall beaktas vid
verkslällighel nligt 1973 års konvention.
Prop. 1975/76:98 14
krävs
enligt min uppfattning att sådan förhöjning kan ske enligt den främmande
statens lag. Jag vill tillägga att sådan lagstiftning vid till-Icomsten av 1965
års lag om erkännande och verkställighet av utländska underhållsavgöranden har
ansetts böra beaktas ex officio (se prop. 1965:139 s. 14, jfr SOU 1973:22 s.
193).
Enligt
4 § första stycket 2 kan erkännande och verkställighet vägras om avgörandet har
påverkats av svikligt förfarande i samband med handläggningen. Med anledning av
ett påpekande vid remissbehandlingen vill jag framhålla att svikligt
förfarande enligt förarbetena till konventionen förutsätter uppsåt. Som
exempel på svikligt förfarande kan nämnas att den underhållsberättigade har
förfalskat handling eller gjort sig skyldig till mened eller annan liknande
gärning.
1 4
§ andra slyckel har tagits in en föreskrift om att avgörande mot utebliven
svarande skall erkännas och verkställas endasi om stämning, som innefattar
underrättelse om det väsentliga innehållet i kärandens talan, har delgetts
svaranden enligt lagen i den stat där avgörandet har meddelats och svaranden
med hänsyn till omständigheterna haft tillräcklig lid att svara i saken. Svea
hovrätt har i fråga om denna föreskrift förklarat sig förutsätta att
kungörelsedelgivning, i den mån sådan har använts, är av den arten att
svaranden verkligen har nåtts av delgivningen. För egen del vill jag härvidlag
påpeka att om den stat där avgörandet har meddelats godkänner kungörelsedelgivning
sådan delgivningsform i princip skall anses giltig. För atl stävja eventuellt
missbruk krävs emellertid att svaranden med hänsyn till omständigheterna har
haft tillräcklig tid att svara i saken. Häri ligger ett krav på att svaranden
måste ha fått en reell chans att gå i svaromål. Jag vill särskilt understryka
att avsikten med föreskriften är att göra det möjligt att vägra godta fiktiva
delgivningsformer.
Till
5 § har fogats ett nytt, tredje siycke, som i anslutning till arl. 9 i
konventionen klargör att det som myndighet i fördragsslutande stat har funnit
utrett angående de omständigheter, på vilka myndigheten grundat sin behörighet,
skall godtas.
I 6
§ andra stycket 2 har i förhållande till promemorieförslaget gjorts
den ändringen alt orden "svensk lag" har ersatts av uttrycket
"svensk
internationell privaträtt". Det senare uttrycket ansluter närmare till
konventionstexlen. Det torde dessutom bättre klargöra att här endast
åsyftas tillämpliga svenska lagvalsregler.
II §
första stycket motsvarar 9§ 1965 års lag. Om ansökningen
bifalles, sker verkställighet på samma sätt som svensk lagakraftägande
dom. Som villkor för införsel gäller att det är fråga om underhålls
bidrag enligt GB eller FB. Begränsningen till underhållsbidrag enligt
GB eller FB är dock inte avsedd all utesluta införsel för underhåll
enligt utländsk lag i motsvarande fall, när giltig exekutionstitel finns
(jfr SOU 1973:22 s. 194).
Prop. 1975/76:98 15
2.5
Övriga frågor
Mellan
Sverige och Schweiz gäller konventionen den 15 januari 1936 om erkännande och
verkställighet av domar och skiljedomar. Konventionen gäller även domar i
fråga om underhållsbidrag. Avgöranden angående underhållsbidrag lill barn
behandlas dock enligl 1958 års Haagkonvenlion.
Vad
gäller förhållandet till Schweiz synes önskvärt atl erkännande och
verkställighet av domar angående underhållsskyldighet i fortsättningen sker
enligl 1973 års Haagkonvention. 1936 års konvention lägger inte något hinder i
vägen härför (jfr art. 14). Frågan om ändring i lagen (1936:79) om erkännande
och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz lorde få tas upp i ett senare
sammanhang.
3
Upprättat lagförslag
I
enlighet med vad jag nu har anförl har inom justitiedepartementet upprättals
förslag till
lag
om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående
underhållsskyldighet.
Förslaget
bör fogas till regeringsprolokollel i detta ärende som bilaga 2.'
4 HemstäUan
Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.
5 Beslut
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
'
Bilagan har uteslutits här. Förslaget är likalydande med det förslag som är
fogat till proposilionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ds Ju
1975: 2 BUagal
PM
med f ö rslag till lag om erk ä nnande och verkst ä llig het av utl ä ndskt avg ö rande ang å ende underh å llsskyldighet m. m.
Justitiedepartementet
2-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 98
Prop.
1975/76:98 19
1 Inledning
Sverige
har sedan länge deltagit i det internationella samarbete angående erkännande
och verkställighet av domar och beslut rörande familjerättslig
underhållsskyldighet som har aktualiserats i olika sammanhang.
De
nordiska länderna ingick den 6 februari 1931 en konvention, som innehåller
internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och
förmynderskap (SÖ 1931:19). Enligt denna konvention erkänns bl.a. avgöranden om
underhållsskyldighet i anslutning till skillnad i äktenskap. Samtidigt
avslutade de nordiska länderna en konvention om indrivning av underhållsbidrag
(SÖ 1931:20). Denna konvention har sedermera ersatts av en ny konvention den 23
mars 1962 i samma ämne (SÖ 1963:14).
Mellan
Sverige och Schweiz gäller konventionen den 15 januari 1936 om erkännande och
verkställighet av domar och skiljedomar (SÖ 1936:10). Konventionen, vilken
gäller avgöranden i flertalet civilrättsliga ämnen, är tillämplig även på
domstolsavgöranden i fråga om underhållsbidrag i de båda länderna. Frågor om
verkställighet av avgöranden rörande underhåll till barn handläggs emellertid
i enlighet med 1958 års Haagkonvention om underhåll till barn (se nedan).
Vid
en av Förenta nationerna (FN) år 1956 anordnad konferens i New York antogs en
konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (prop. 1958:138, SFS
1958:522 och 1961:120-123). Konventionen, som är dagtecknad den 20 juni 1956,
trädde i kraft den 25 maj 1957. Syftet med New Yorkkonventionen är alt
underlätta indrivning av underhållsbidrag. Den reglerar i huvudsak praktiska
frågor för atl tillhandahålla rättshjälp över gränserna. Konventionen saknar
regler om verkställighet av underhållsbeslut som har meddelats i främmande
stat. Utöver Sverige är följande främmande stater och områden anslutna till
konventionen (SFS 1971: 4, ändrad senast 1972: 494).
Algeriet,
Barbados, Belgien, Brasilien, Centralafrikanska republiken, Chile, Danmark, Filippinerna,
Finland, Frankrike jämte besittningar, Grekland, Guatemala, Haiti, Israel,
Italien, Jugoslavien, Luxemburg, Marocko, Monaco, Nederländerna med
Nederländska Antillerna, Niger, Norge, Pakistan, Polen, Portugal, Spanien, Sri
Länka, Tjeckoslovakien, Tunisien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland,
Ungern, Vatikanstaten, Österrike och Övre Volla.
Den
åttonde Haagkonferensen för internationell privaträtt utarbetade i oktober
1956 ett förslag till konvention om erkännande och
Prop. 1975/76:98 20
verkställighet
av avgöranden om underhåll till barn. Konvenlionen, som lades fram för
undertecknande den 15 april 1958, trädde i krafl den I januari 1962. 1958 års
Haagkonvention underlättar erkännande och verkställighet i konventionsstat av
underhållsbeslut som har meddelats i annan konventionsslat. Den innebär atl
avgörande, som har meddelats i en stat rörande underhåll tiU den som är under
21 år, som huvudregel gäller också i annan stat. Ett sådant avgörande utgör
vidare exekutionstitel i de övriga anslutna staterna. I överensstämmelse med
det sociala och humanitära intresse som uppbär konventionen har dess
förpliktelser inle begränsats till atl gälla enbart i fråga om underhåll lill
den som är medborgare i konveniionsstat. Avgörande för alt förpliktelserna
enligt konvenlionen skall inträda är att den myndighet som har fallat
underhållsbeslutet tillhör konventionsslat. Även beslut i underhållsfrågor, som
har meddelats i mål utan internationell anknytning, kan verkställas i annan
stal. Konventionens praktiska betydelse begränsas i viss mån av atl
förlikningsavtal om underhåll inle omfattas av konventionens regler.
Med
anledning av 1958 års konvention tillkom lagen (1965:723) om erkännande och
verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn
(prop. 1965:139). Genom lagen införlivades konventionen med svensk rätt.
Bestämmelserna i 1965 års lag äger enligl kungörelsen (1966:406, omtryckt
1973:21, ändrad senast 1974:86) numera tillämpning beträffande avgöranden som
meddelats i följande stater, nämligen Belgien, Danmark, Finland, Frankrike,
Italien, Liechtenstein, Nederländerna, Nederländska Antillerna, Norge,
Portugal, Schweiz, Spanien, Surinam, Tjeckoslovakien. Förbundsrepubliken
Tyskland, Ungern och Österrike. 1 förhållande till övriga nordiska länder
gäller lagen bara i den mån särskilda bestämmelser inte äger tillämpning.
Vid
den tolfte Haagkonferensen för internationell privaträtt är 1972 behandlades
frågan om alt utsträcka det internationella samarbetet på området också till erkännande
och giltighet av avgöranden beträffande underhåll till vuxna. Härvid
aktualiserades spörsmålet om att samordna en konvention i ämnet med 1958 års
konvention. Arbetet ledde till antagande av en internationell konvention
rörande erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll. Konventionen
hänför sig tili alla former av familjerättsliga underhållsbidrag. I
förhållandet mellan stater som ansluter sig till den nya konvenlionen träder
denna i stället för 1958 års konvention.
Den
nya Haagkonventionen om underhåll ldes fram för undertecknande den 2 oktober
1973. Den har hittills ui|dertecknals av Frankrike, Luxemburg, Nederländerna,
Portugal, Storbritannien, Turkiet och Förbundsrepubliken Tyskland. Ingen stat
har ännu ratificerat konvenlionen. Konventionen i engelsk och fransk
originaltext jämte översättning till svenska bifogas som bilaga 1.
Prop.
1975/76:98 21
2
1973 års Haagkonvention 2.1 (»runddragen i konventionen
. ' \vsikten med 1973 års konvention är atl åstadkomma
gemensamma bestämmelser om ömsesidigt erkännande och verkställighet av avgöranden
om underhåll till både vuxna och barn. Principen om ömse-sidighel innebär
liksom enligt 1958 års konvention att avgörandet skall härröra från en
konventionsstat. Däremot skall de enskilda parternas nationalitet eller hemvist
i allmänhet inte ha någon betydelse för avgörandets internationella giltighet.
Konvenlionen
är i första hand tillämplig på avgöranden om familjerällsliga underhållsbidrag
som har meddelats av judiciell eller administrativ myndighet. Den har
emellertid tillämpning även på förlikningsavtal i samma ämne som har ingåtts
inför sådan myndighet. Detta innebär en nyhet i förhållande till 1958 års
konvention. Inle bara bidrag som skall utges till den underhållsberättigade
själv omfattas av konventionen, utan också bidragsbelopp som tillkommer ett
offentligt organ, vilket har förskotteral bidraget och därför har elt
regresskrav mo! den som är underhållsskyldig. Även elt Iredje fall täcks av
konvenlionen, nämligen att avgörande går ut på all den underhållsskyldige
skall erlägga betalning till ell offentligt organ, som har etl regresskrav mot
honom. Sådant avgörande skall erkännas och verkställas enligt konvenlionen, om
det offentliga organet kan vinna återbetalning enligl den lag som det lyder
under och del föreligger en familjerättslig underhållsskyldighet enligt den
lag lill vilken den anmodade statens internationellt privaträttsliga regler
hänvisar.
Reglerna
om villkoren och förfarandet för erkännande och verkställighet av avgörande
som omfattas av konventionen stämmer i huvudsak överens med motsvarande
bestämmelser i 1958 års konvention.
Stal
som ansluter sig till konventionen kan avge vissa förbehåll av innebörd att
denna inte skall tillämpas på alla slag av familjerättsliga underhållsbidrag.
2.2.
De särskilda bestämmelserna i konventionen
Konventionen
består av sju kapitel. 1 kapitel 1 anges konventionens tillämpningsområde.
Kapitel 2 reglerar villkoren för och kapitel 3 för-' farandet vid erkännande
och verkställighet av avgöranden som omfattas av konventionen. Kapitel 4
behandlar offentliga organs rätt att begära verkställighet av avgöranden
rörande underhållsskyldighet och kapitel 5 förlikningsavtal om underhåll. 1
kapitel 6 har samlats bestämmelser om bl.a. förbehåll och förklaringar. Kapitel
7 innehåller sedvanliga slutbestämmelser om undertecknande, ratifikation,
ikraftträdande m.m.
Prop.
1975/76:98 22
Beiräffande
konventionens tillämpningsområde kan till en början framhållas att
konventionstexlen inte innehåller någon formell bestämning av begreppen
underhållsskyldighet eller underhåll. Begreppen används för alt beteckna alla
legala former av underhållsskyldighet som hänför sig till ett familje- eller
släktskapsförhållande i vidsträckt bemärkelse.
Konvenlionen
är enligl huvudregeln i art. 1 tillämplig på avgörande som meddelats av
judiciell eller administrativ myndighet i fördragsslutande stat rörande
underhållsskyldighet på grund av familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller
svågerlagsförhållande. Jämförd med 1958 års underhållskonvention, som endast
avser underhållsskyldighet gentemot barn som är under 21 år, innebär den nya
konventionen en avsevärd utvidgning. Alla andra former av underhåll, t. ex,
sådant som inle är rättsligt reglerat eller som inte härrör från en
familjerelation, faller i princip utanför konventionens tillämpningsområde.
FrivUligt åtagande att underhålla annan person omfattas inte av konventionen,
om det inle är fråga om en ren bekräftelse av en legal underhållsplikt.
I
fråga om den närmare innebörden av huvudregeln kan framhållas atl konventionen
för det första gäller underhållsskyldighet mot den som är under 21 år och
ogift. Härunder innefattas skyldighet atl utge underhåll till släktingar i
såväl upp- och nedstigande led som sidled. 1 denna del innebär den nya
konventionen inte någon ändring i förhållande till 1958 års konvention.
1
huvudregeln avses för det andra underhållsskyldighel på grund av äktenskap.
Till denna kategori hör underhäll mellan sammanlevande makar (även makar under
21 år) och mellan makar som lever åtskilda efler domstols beslut eller eljest
pä grund av söndring. Hit hör också underhållsskyldighet mellan makar som har
erhållit äktenskapsskillnad eller vilkas äktenskap förklarats ogiltigt eller
skola gå åter.
Konventionen
äger slutligen tillämpning på underhållsskyldighet mellan släktingar genom
gifte.
Konventionen
är inte tillämplig på underhåll som utgår enligt successionsrältsliga regler.
Enligt
art. 26 kan konveniionsstat göra förbehåll om all konventionen endast skall
tillämpas på avgörande rörande underhållsskyldighet gentemot den som är under
21 år och ogift saml mellan makar och f.d. makar. Förbehåll kan också göras om
att konventionen inte skall vara tillämplig på underhållsskyldighet mellan
släktingar i sidled och släktingar genom gifte.
Konventionen
är enligl en särskild regel i arl. 1 andra stycket tillämplig också på
förlikning ("transaction") som ingåtts inför en judiciell eller
administrativ myndighet i fråga om underhållsskyldighet som avses i
konventionen (jfr även vad som sägs i det följande om art. 25). Privairältsliga
avtal i allmänhet angående underhåll faller däremot
Prop.
1975/76:98 23
utanför
konventionens tillämpningsområde. Erfarenheterna av 1958 års konvention har
visat att också förlikning av nyss nämnda slag bör utgöra exekutionstitel.
"Transaction" som exekutionstitel finns redan i en rad medlemsstater,
t.ex. Belgien, Nederländerna, Schweiz, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike.
Med "transaction" avses i konventionen en skriftlig överenskommelse
som parterna i avsikt att förlikas träffat inför behörig myndighet, vanligtvis
domstol. Sådan överenskommelse kan för svensk del jämställas med en förlikning
som fastställts av domstol.
Under
förarbetena till konventionen har uttalats att konventionen även skall äga
tillämpning på skriftliga avtal som innehåller överenskommelse med anledning
av förestående äktenskapsskillnad och som behandlar underhållsfrågor. En
förutsättning härför är att avtalet företes inför behörig myndighet och
införlivas i sådan myndighets avgörande. Överenskommelser av detta slag är
vanliga i Irland och en del amerikanska stater.
Konventionen
är tillämplig på avgörande och förlikning, oavsett vilken beteckning handlingen
har. Konventionen äger lillämpning även på avgörande eller förlikning som
innebär ändring av tidigare avgörande eller förlikning (art. 2).
Kravet
på ömsesidighet understryks på flera ställen i konventionen. Denna gäller
uttryckligen inte avgöranden som meddelats i stat som inte är ansluten till
konvenlionen och inte heller förlikningar som träffats i icke-konventionsstat.
När det gäller ett ändringsbeslut, kan det ursprungliga beslulel vara meddelat
av en stat som inte är ansluten till konvenlionen. Ändringsbeslutet måste
emellertid alltid härröra från en konventionsstat (art. 2 andra stycket).
Enligt
art. 2 tredje stycket skall vederbörande myndighet tillämpa konventionen utan
avseende pä parternas nationalitet eller hemvist. I princip räcker det att
undersöka om det främmande beslutet avser en lagsladgad underhållsskyldighet
som hänför sig till en i konventionen avsedd familjerelation.
Enligt
arl. 3, som nästan ordagrant motsvarar arl. 1 andra stycket i 1958 års
konvention, skall konventionen tillämpas bara på den del av beslutet eller
avtalet som gäller underhållsbidrag.
Konventionen innehåller
inte någon bestämmelse om rättegångskostnad. Rättegångskostnader som hänför
sig till underhållsfrågan skall enligt förarbetena kunna verkställas. Någon
säker uppgifl om vad som tillämpas enligt 1958 års konvention föreligger inte.
Vad härefter gäller
bestämmelserna om villkoren för erkännande och verkställighet av
underhållsbeslul är det grundläggande villkoret härför liksom enligt 1958 års
konvention att avgörandet meddelats av behörig myndighet i en konveniionsstat
(arl. 4). Med myndighet avses både domstol och administrativ myndighet. Sådan
myndighet skall enligt art.
Prop. 1975/76:98 24
7
anses behörig om någon av parterna, när målet anhängiggjordes, hade hemvist i
ursprungsstaten eller båda parterna var medborg;ire där. Även myndighet vars
behörighet den underhållsskyldige godtagit, antingen uttryckligen eller genom
att ingå i svaromål i sak ulan all göra behörighetsinvändning, anses behörig.
Enligl art. 8 är myndighet, som meddelat dom rörande underhållsbidrag, utan
hinder av art. 7 under vissa förutsättningar att anse som behörig, om
underhållel är utdömt på grund av äktenskapsskillnad eller separation eller
till följd av att äktenskapet ogiltigförklarats eller återgång skett.
Vid
behörighetskonlroll enligt konventionen får den anmodade staten inte ingå i
prövning av de omständigheter på vilka myndigheten i ursprungsstaien grundat
sin behörighei (art. 9).
Som
allmän regel gäller, alt elt främmande beslut bara kan erkännas om det vunnit
laga kraft. Undantag gäller enligl konventionen dels för avgöranden som får
verkställas utan hinder av att de inte äger laga kraft, dels för interimistiska
beslut (art. 4). Bestämmelsen, som överensstämmer med art. 2 i 1958 års konvention,
är tillämplig endast om motsvarande beslut kan meddelas och verkställas i den
anmodade staten.
I art. 5 och 6 anges när
den anmodade staten kan vägra erkännande och verkställighet av etl främmande
avgörande. Som grund för sådan vägran nämns i art. 5 hänsyn till ordre public,
svikligt förfarande vid avgörandets tillkomst, lilis pendens och res judicata.
I art. 6, som gäller avgörande i parts utevaro, slås fast att erkännande och
verkställighet i detta fall skall vägras om inte vissa villkor är uppfyllda.
Det krävs dels att kallelse till förhandling och underrättelse om innehållet i
under-hållsyrkandel delgivits den uteblivna parten i enlighet med lagen i ursprungsstaten,
dels all han med hänsyn till omständigheterna haft tillräcklig tid för att avge
svaromål. Enbart en kallelse att inställa sig viss dag inför en myndighet är
således inte tillräckligt.
I
art. 10 behandlas fall då ett avgörande om underhållsskyldighet innefattar
flera olika frågor. Den anmodade staten skall tillämpa konventionen på den del
av avgörandet som kan erkännas eller verkställas. Om ett avgörande även avser
frågor om annat än underhållsskyldighel, är art. 3 och inte art. 10
tillämplig.
I
art. 11 föreskrivs i fråga om periodiskt understöd att verkställighet får
beviljas för både förfallna belopp och belopp som framdeles förfaller till
betalning.
I
art. 12 slås fast den allmänna regeln atl vederbörande myndighet i den anmodade
staten inte får ompröva det sakliga innehållet i avgörandet. Myndigheten har
uteslutande att medge eller vägra erkännande respektive medge eller vägra
verkslällighel av ett underhållsbeslut, om inte konventionen föreskriver annat.
Beträffande
förfarandet vid erkännande och verkställighet stadgas i
Prop. 1975/76:98 25
arl.
13 atl den anmodade statens processuella regler skall tillämpas. Bestämmelsen
motsvaras av art. 6 i 1958 års konvention. Vissa undantag från regeln finns i
art. 1417.
Ärt.
14 erbjuder en möjlighet för den underhållsberättigade att erhålla partiellt
erkännande och partiell verkställighet. En underhållsberättigad kan t.ex. för
att undvika invändning om ordre public, dvs. att erkännande eller
verkställighet av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för
rättsordningen i den anmodade staten, i andra hand yrka verkställighet av ett
lägre belopp än del utdömda. Bestämmelsen får praktisk betydelse endast om en
liknande regel inte redan existerar i den anmodade statens rättssystem.
I
art. 15 ingår en regel om rätt för underhållsberättigad, som haft rättshjälp i
ursprungslandet, alt åtnjuta motsvarande förmån vid begäran om erkännande eller
verkställighet i del anmodade landet. Regeln sträcker sig längre till den
underhållsberältigades favör än motsvarande stadgande i art. 9 i 1958 års
konvention. Del krävs inle atl den rältssökande är medborgare i en
fördragsslutande stat för att han skall komma i åtnjutande av rätishjälp. Även
om den underhållsberättigade inte varit berättigad till fullständig rättshjälp
eller befrielse från rätte-gängskostnader i ursprungslandet, skall han vidare enligt
den nya konvenlionen i största möjliga utsträckning vara berättigad till rättshjälp
enligl den anmodade statens regler. Det finns inle något hinder för en
underhållsberättigad att begära rättshjälp även om han inte åtnjutit sådan
förmån i det land från vilket avgörandet härrör.
Säkerhet,
borgen eller deposition får enligl arl. 16 inle krävas för säkerställande av
rättegångskostnader. Samma föreskrift ålerfinns i 1958 års konvention.
Art. 17 innehåller en
förhållandevis restriktiv uppräkning av handlingar som skall företes vid
ansökan om erkännande och verkställighet av etl underhållsbeslut. Till en
början krävs en fullständig och riktig avskrift av avgörandet jämte
lagakraftbevis. 1 fråga om s.k. utevaro-beslut skall sökanden dessutom förete
de handlingar som krävs för att myndigheten skall kunna verkställa den prövning
som sägs i art. 6. I förekommande fall skall även handlingar rörande rättshjälp
i ursprungsstaten inges. Slutligen föreskrivs att handlingarna skall åtföljas
av bestyrkt översättning. Kravet på översättning kan efterges.
Om
ansökan om erkännande eller verkställighet är ofullständig, skall myndigheten
förelägga sökanden att inom viss lid komplettera ansökningen med erforderliga
dokument. Kompletterande uppgifter bör i första hand inhämtas under hand eller
muntligen vid förhandling. I art. 17 sista slyckel stadgas förbud mot att kräva
legalisering eller annan liknande formalitet.
I
motsats till 1958 års konvention upptar den nya konventionen bestämmelser om
offentligt organs möjlighet att begära erkännande och
Prop. 1975/76:98 26
verkställighet
av underhållsbeslut. Härvidlag skiljs mellan två slag av underhållsbeslut. Art.
18 avser beslut med anledning av ansökan av elt offentligt organ, vilket yrkat
återbetalning av bidrag som organet förskotteral en underhållsberättigad. Art.
19 avser beslut som meddelats i mål mellan en underhållsskyldig och en
underhållsberättigad och där det offentliga organet begär erkännande och
verkställighet av avgörandet i den underhållsberältigades ställe.
Uttrycket
"offentligt organ" är inte definierat i konventionen. Del får
emellertid lolkas vidsträckt. Härunder faller inte bara offentlig myndighet i
snäv mening, såsom barnavårdsnämnd eller annat allmänt organ. Även ett
halvstalligi organ eller lill och med en privat organisation, åt vilken
uppdragits att fullgöra en offentlig funktion, omfattas av uttrycket offentligt
organ. En tjänsteman vid ett lands utrikesrepresentalion är alt betrakta som
elt "offentligt organ" i den mening som avses i konventionen.
Vid
begäran om erkännande och verkställighet av beslut kan det offentliga organet
inte kräva mer än återbetalning av underhållsbidrag som utbetalats till den
underhållsberättigade. För alt inte del offentliga organet skall behöva anlita
domstolsförfarande med jämna mellanrum finns enligt art. 11 möjlighet att
begära verkställighet av sådant underhällsbidrag som förfaller till betalning
i framtiden.
Elt
ytterligare villkor för tillämpning av art. 18 och 19 är, att lagen i den stal
som det offentliga organet lyder under tillåter organet att kräva återbetalning
av förskotteral underhåll resp. att begära erkännande eller verkställighet i
den underhällsberättigades ställe. Enligt arl. 18 punkt 2 gäller vidare att den
anmodade myndigheten skall erkänna eller verkställa ett utländskt
underhållsbeslut som meddelats på ansökan av ett offentligt organ, om
underhållsskyldighet mellan den underhållsberättigade och den
underhållsskyldige är föreskriven i den inhemska lag som är tillämplig enligt
den anmodade statens internationella privaträtt.
Äv
art. 20 framgår atl den anmodade myndigheten skall ha tillgång lill
erforderliga handlingar för den prövning som sägs i art. 18 och 19.
Bestämmelsen utgör elt komplement till art. 17.
Föruisäiiningarna
för atl elt förlikningsavtal rörande underhåll skall omfattas av konventionen
har behandlats i anslutning lill art. 1. I art. 21 föreskrivs alt ett sådant
avtal skall förklaras exigibell på samma villkor som elt avgörande, om avtalet
är exigibell i ursprungslandet.
Under
rubriken Övriga bestätnmelser har i konventionen samlats elt antal regler
rörande olika frågor med anknytning lill det materiella innehållet i
konvenlionen. Huvudinnehållet i dessa regler är följande.
Enligt
art. 22, som motsvarar art. 10 i 1958 års konvention, ålar sig konventionsstat
atl underiätta valutatransakiioner beträffande underhållsbidrag. Bestämmelsen
i nuvarande överenskommelse är av stor
Prop. 1975/76:98 27
praktisk
betydelse och har elt flertal gånger åberopats från svensk sida.
Konventionen
utgör enligt arl. 23 inte hinder för den underhållsberättigade alt - i stället
för konventionens bestämmelser - åberopa andra bestämmelser som kan vara
förmånligare för honom. Sådana bestämmelser kan finnas i bilaterala eller andra
överenskommelser mellan stater eller i inhemsk lag. Rätt all kombinera delar av
sådana komplex föreligger inte. Motsvarande beslämmelse finns i art. 11 i 1958
års konvention.
Art.
12 i 1958 års konvention föreskriver all konventionen inte är tillämplig på
beslut som meddelats innan konventionen trädde i kraft. Bestämmelserna i 1973
års konvention gäller däremot enligt art. 24 första stycket i princip utan
avseende på beslutsdatum. Delta innebär att den nya konvenlionen kommer att
gälla även beträffande avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet. Av
andra stycket framgår dock att beslut, som meddelats innan konventionen trätt i
krafl mellan ursprungsstaten och den anmodade staten, kan verkställas i den
anmodade staten endast för underhållsbidrag som förfaller till betalning efter
det att konvenlionen trätt i krafl.
Varje
fördragsslutande stat kan enligt art. 25 förklara atl konvenlionen - i
förhållande till stater som gör motsvarande förklaring - skall omfatta sådana
officiella handlingar ("actes authentiques") rörande underhåll som
upprättats av eller inför elt offentligt organ och som är omedelbart
verkställbara enligt lagen i ursprungsstaien.
Enligt
art. 26 kan fördragsslutande stat göra vissa reservationer senast vid tillträde
lill konvenlionen. Genom reservation kan tillämpningsområdet för konventionen
begränsas i olika hänseenden. Det finns sålunda för del första en möjlighet att
göra förbehåll beträffande andra avgöranden och förlikningar om
underhållsskyldighet än som gäller underhåll mellan makar eller förutvarande
makar eller underhåll till den som är under 21 år och ogift. För det andra kan
förbehåll göras beiräffande underhåll mellan släktingar i sidled och släktingar
genom gifte. För det tredje kan förbehåll göras för underhållsbidrag som fastställts
atl utgå som engångsbelopp. Stat som har gjort förbehåll är inte berättigad att
kräva lillämpning av konventionen på sådana avgöranden och avtal som
uteslutits genom förbehållet.
I
art. 27 och 28 berörs frågor om tillämplig lag i bl.a. federala stater med
flera rättssystem.
Som
tidigare framhållits ersätter den nya konventionen 1958 års
underhållskonvention i förhållandet mellan stater som är anslutna både till den
nya konvenlionen och 1958 års konvention (art. 29).
Konventionen
innehåller avslutningsvis sedvanliga slutbestämmelser. Konvenlionen är öppen
för undertecknande av stater som var medlemmar i Haagkonferensen vid tiden för
dess tolfte session (art. 30). Även annan stat kan ansluta sig till
konventionen efter ikraft-
Prop. 1975/76:98 28
trädandet,
nämligen om den blir medlem i Haagkonferensen efter dess tolfte session eller
är medlem av FN eller något av dess fackorgan eller är ansluten till stadgan
för internationeUa domstolen. Sådan stats anslutning blir dock utan verkan i
förhållande till konventionsslat som motsätter sig anslutningen (art. 31).
I
arl. 32 och 33 ingår bestämmelser om konventionens lillämpning på områden för
vars internationella förbindelser viss stat ansvarar och på stal med flera
rättssystem.
Som
har nämnts nyss kan stat vid ratifikation eller anslutning göra vissa förbehåll
(art. 34). Endast de i art. 26 nämnda förbehållen är tillåtna.
Art.
35 innehåller bestämmelser angående ikraftträdandet. Konvenlionen träder
enligt första stycket i kraft den första dagen den tredje kalendermånaden efter
depositionen av det tredje instrumentet angående ratifikation, antagande eller
godkännande. I andra stycket regleras ikraftträdandet för stater som tillträder
konvenlionen efter den tidpunkt då den har trätt i kraft.
Konventionen
gäller enligt arl. 36 i fem år från dess ikraftträdande enligt art. 35 första
stycket. Giltighetstiden förlängs sedan med fem år i taget, om uppsägning inte
sker.
Enligt
art. 37 ankommer det på nederländska utrikesministeriet att i sedvanlig ordning
underrälla berörda stater om ratifikation m.m.
3
Överväganden
3,1
Sveriges anslutning till konventionen
Sverige
har som tidigare nämnts sedan länge deltagit i det internationella samarbetet
angående erkännande och verkställighet av domar och beslut rörande
familjerättslig underhållsskyldighet. En sådan samverkan förekommer både mellan
de nordiska länderna och på ett vidare internationellt fält. 1 det senare
hänseendet märks särskilt 1958 års Haagkonvention i ämnet, vilken Sverige
ratificerade år 1965. Samma år tillkom den ännu gällande lagen (1965:723) om
erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående
underhåll till barn.
Inom
Haagkonferensen har nu utarbetats en ny konvention om internationell giltighel
av beslut rörande underhållsskyldighet. Konvenlionen har lagts fram för
undertecknande år 1973. Hittills har sju stater undertecknat den.
Den
främsta avsikten med 1973 års Haagkonvention är atl underlätta möjligheterna
atl indriva underhållsbidrag mellan vuxna. 1958 års konvention gäller endast
underhåll till barn, något som i och för sig är den viktigaste formen av
underhållsskyldighet. Den nya konventionen
Prop.
1975/76:98 29
gäller
däremot alla former av familjerätlsligt underhåll. Liksom sin föregångare
uppbärs 1973 års konvention av etl starkt socialt och humanitärt intresse.
Den
nya konvenlionen innebär också ökade möjligheter atl indriva underhållsbidrag
lill barn. I förhållande lill 1958 års konvention har en ny kategori av
exekutionstitlar tillkommit. Sålunda har intagits en bestämmelse om att förlikningsavtal
som fastställts av judiciell eller administrativ myndighet skall utgöra
exekutionstitel. Från renodlad svensk synpunkt är detla visserligen av mindre
intresse, eftersom en av svensk domslol stadfäst överenskommelse ingår som en
del av domstolens dom och därför är verkslällbar på samma sätt som vanliga
domar. I likhet med vad som gäller enligt 1958 års konvention, faller däremot
frivilliga avtal om underhåll utanför den nya konventionens tillämpningsområde.
Detta torde vara den i Sverige vanligaste formen för reglering av
underhållsskyldighel i samband med fastställande av faderskapet till barn utom
äktenskap (jfr 7 kap. 7 § föräldrabalken). Såsom framgår av art. 25 finns
vidare möjlighet atl avge särskild förklaring atl konventionen skall omfatta
även s.k. acles authentiques, dvs. officiell handling om underhåll som
upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär. Detta innebär
atl en sådan förbindelse att betala underhållsbidrag utgör exekutionstitel i
stater som gör samma förklaring.
Den
nya konventionen innehåller också vissa andra förbättringar i jämförelse med
1958 års konvention. Så t.ex. kan svensk barnavårdsnämnd, som betalat
bidragsförskott lill en underhållsberättigad, för egen del i annan
konventionsslat begära erkännande och verkställighet av dom som avser
underhållsbidrag. Över huvud har frågan om offentligt organs möjlighet att
påkalla sådan verkställighet utomlands getts en framträdande plats i
konvenlionen.
I
jämförelse med 1958 års konvention innefattar således den nya konventionen
avsevärt utvidgade möjligheter till internationellt erkännande och
verkställighet av domar och beslut rörande familjerättslig
underhållsskyldighet. Det kan förväntas att 1973 års konvention liksom sin
föregångare kommer all vinna bred anslutning bland stater med vilka Sverige har
nära förjjipdelser. Detla talar med styrka för en svensk anslutning lill
konve||tionen.
Till
förmån för all inta en mer avvaktande hållning i ratifikationsfrågan kan
visserligen anföras att den främsta nyheten i konventionen, nämligen
underlättandet av möjligheterna att indriva underhållsbidrag mellan vuxna,
stämmer mindre väl med den utveckling som har ägt rum i Sverige under senare år
på familjerättens område. Sin väsentliga betydelse har den famUjerättsliga underhållsskyldigheten
numera i förhållande till minderåriga barn. På grund av socialförsäkring och
andra samhälleliga trygghetsanordningar spelar underhåll mellan
Prop. 1975/76:98 30
vuxna
en mindre roll än tidigare. 1 sammanhanget kan vidare erinras om alt det i
direktiven för familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) bl.a. har framhållits, att
det minskade ömsesidiga beroende som är en följd av nutida utbildnings-,
arbetsmarknads- och socialpolitik måste resultera i att äktenskapets ekonomiska
rättsverkningar begränsas i skilda hänseenden. Utgångspunkten för
utredningsarbetet bör enligl direktiven vara, atl underhållsbidrag mellan makar
inte skall komma i fråga efter upplösning av äktenskapet. Del framhålls dock
att det kan vara svårl att genomföra denna princip fullt ut. Som exempel på
undantag nämns all maken saknar yrkesutbildning eller av en eller annan
anledning har svårt att få arbete. Uiredningen har ännu inte avgivit något
förslag i denna del.
Även
om utvecklingen på det familjerällsliga området för svenskt vidkommande närmast
går i riktning mot atl underhåll mellan vuxna fär en starkt minskad betydelse,
utgör delta inte någon avgörande invändning mol en svensk anslutning till 1973
års underhållskonvention. Man torde under överskådlig lid ha atl räkna med att
behov av internationell verkställighet av avgöranden rörande familjerällslig
underhållsskyldighet kommer alt finnas också i fråga om underhållsbidrag
mellan vuxna. Den nya konvenlionen innefattar dessutom vissa förbättringar
såvilt gäller underhåll till barn. Den är vidare tillämplig också på avgöranden
och förlikningar som hänför sig lill tiden före konventionens ikraftträdande,
dock endast såvitt avser belopp som förfallit lill betalning efter denna
lidpunkt. Detla medför att konventionen redan från början fär en slörre
räckvidd än 1958 års konvention.
På
grund av det anförda förordas atl Sverige tillträder 1973 års Haagkonvention om
underhåll.
3.2
Förbehåll och förklaringar
Som
har nämnts tidigare kan fördragsslutande stat enligt art. 26 vid ratifikation
begränsa konventionens tillämpningsområde. Enligt första stycket 1 kan
förbehåll göras beiräffande andra avgöranden eller avtal än som gäller
underhåll mellan makar eller förutvarande makar eller underhåll till den som är
under 21 år och ogift. Vidare kan förbehåll göras i fråga om underhåll mellan
släktingar i sidled och genom gifte (första stycket 2) samt beträffande
underhållsbidrag som fastställts atl utgå som engångsbelopp (första stycket 3),
Lagsladgad
underhållsskyldighet finns i Sverige främst för de fall som avses i art. 26
första stycket 1. En vidare underhållsplikt i förhållande till barn följer
emellertid av 7 kap. 3 § första stycket föräldrabalken. Härjämte föreskrivs en
liknande underhållsskyldighet mot föräldrar i 7 kap. 3 § andra stycket. Enligl
7 kap. 4 § föreligger även skyldighet för den som är gift med någon, som har
barn i tidigare gifte
Prop. 1975/76:98 31
eller
utom äktenskap under sin vårdnad, att jämte den andra maken bidra till barnets
underhåll.
Något
mera framträdande behov av all öppna möjlighet för underhållsberättigad att
begära internationell verkställighet i andra fall än som avses i art. 26 första
stycket 1 torde inle föreligga från svensk synpunkt. Härvid är bl.a. atl beakta
den utveckling på familjerättens område som har berörts i föregående avsnitt.
Internationell verkställighet av underhållsanspråk i fall som avses i arl. 26
första stycket 2 skulle dessutom kunna få konsekvenser som ler sig oacceptabla
för svensk rättsuppfattning. Som exempel kan nämnas att underhållsplikt i annan
stat föreligger mellan släktingar i mer avlägsna led. Del synes inte finnas
skäl att i sådanl fall medge verkställighet här i landet av ell utländskt
avgörande. Mol denna bakgrund får övervägande skäl anses tala för atl Sverige
vid ratifikation av konvenlionen gör förbehåll enligl arl. 26 första stycket 1.
I enlighet härmed bör Sverige göra förbehåll också enligt arl. 26 första
stycket 2.
Underhållsbidrag
kan undantagsvis i Sverige bestämmas att utges med visst belopp en gång för
alla. 1 vissa främmande stater är det däremot inte ovanligt atl underhåll
bestäms atl utgå med engångsbelopp. Något principiellt hinder mot all här i
riket indriva sådant underhållsbidrag föreligger inle. Härtill kommer att
principen om ordre public kan komma att bli tillämplig i fall som klart avviker
från svenska rättsgrundsatser. Skäl att enligt art. 26 första stycket 3 göra
förbehåll mot engångsbelopp kan därför inte anses föreligga.
Enligt
arl. 25 kan stal genom särskild förklaring utvidga konvenlionen till all
omfatta också vissa officiella handlingar som upprättats under medverkan av
myndighet eller offentlig funktionär ("actes authentiques"), och som
är verkställbara i ursprungslandet. Möjligheten att avge en sådan förklaring
har för Sveriges del betydelse i fråga om underhållsavlal som avses i 7 kap. 7
§ föräldrabalken. Förklaring bör därför avges enligt art. 25.
3.3
Konventionens införlivande med svensk rätt
Ratifikation
av konvenlionen förutsätter att konventionens regler införlivas med svensk
lagstiftning. För att införliva en konvention med nationell rätt kan man
använda sig av olika metoder. Konventionens innehåll kan omarbetas -
transformeras - till svensk lag genom att man använder den lagstiftningsteknik
som är bruklig vid rent intern lagstiftning (transformationsmetoden). Detla är
den metod som har kommit till användning vid ratifikationen av 1958 års
underhållskonvention. En annan metod är att konventionens regler i så gott som
helt oförändrat skick las upp i en intern lag (inkorporeringsmetoden). Denna
metod har använts t.ex. vid tillkomsten av lagen (1912:69) om vissa intematio-
Prop. 1975/76:98 32
nella
rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar, vilken föranleddes av
Sveriges tillträde till 1905 års Haagkonvention rörande konflikter mellan olika
lagar i fråga om vissa rättsverkningar av äktenskap. Man kan också förfara pä
det sättet att konventionen görs omedelbart tillämplig här i landet utan
transformering. Detta förfarande har använts bl.a. i samband med Sveriges
tillträde år 1969 lill konvenlionen om fraktavtalet vid internationell
godsbefordran på väg.
Eftersom
1958 års konvention alltjämt kommer alt gälla i förhållande lill stater som
inte lUltrält den nya konventionen torde del krävas en ny verkställighetslag
som ansluter till nu föreliggande konvention. Den nya konventionen innehåller
också nya institut, såsom erkännande och verkställighet av förlikning och
möjlighet för barnavårdsnämnd alt begära verkställighet utomlands av regressanspråk
på grund av utgivet bidragsförskott. Även i övrigt innefattar 1973 års
konvention viss omarbetning av 1958 års konvention. Med en sådan lagteknisk
lösning kan 1965 års lag kvarstå oförändrad och fortfarande gälla beträffande
erkännande och verkställighet av underhållsbeslut i förhållande till stater
som inte tillträtt den nya konventionen.
Den
Iransformationsmelod som har använts vid ratifikationen av den äldre
konvenlionen bör lämpligen tillämpas även i fråga om den nya överenskommelsen.
För den närmare innebörden härav redogörs i nästa avsnitt.
Mol
bakgrund av det anförda har upprättats förslag till lag om erkännande och
verkställighet av utländskt avgörande angående under» hållsskyldighel m.m.
Förslaget bifogas promemorian som bilaga 2.
4
Specialmotivering till lagf(>rslaget
1
motiveringen till de särskilda bestämmelserna i lagförslaget behandlas
företrädesvis frägor som innefattar nyheter eller ändringar i förhållande till
1965 års lag. I de delar den föreslagna lagen stämmer överens med den äldre
torde i första hand få hänvisas till vad som har uttalats i prop. 1965:139.
En
del delaljregler i den nya konventionen har inle ansetts behöva ges några
direkta motsvarigheter i lagförslaget. Som exempel kan nämnas atl konventionen
enligl art. 2 är tillämplig på avgöranden och förlikningsavtal, oavsett hur de
har betecknats. Konventionen är enligl samma artikel tillämplig också på
avgöranden och förlikningsavtal, varigenom ett tidigare avgörande eller
förlikningsavtal har ändrats, även om den ursprungliga exekutionstiteln härrör
från en icke fördragsslutande stat. 1 art. 2 finns slutligen en bestämmelse om
alt konvenlionen är tillämplig utan avseende pä om underhållskravet är av
inhemsk eller internationell natur och utan hänsyn lill parternas
Prop. 1975/76:98 33
nationalilel
eller hemvist. Med hänsyn till den generella utformning som getts 1 och 2 §§ i
lagförslaget har det inte synts nödvändigt att belasta lagtexten med
föreskrifier moisvarande de nu nämnda konventionsreglerna. Motsvarande
överväganden har gjorts beträffande vissa andra detaljbestämmelser i
konventionen (bl.a. art. 3, 10, 27 och 28).
1
§ Paragrafens första stycke motsvarar art. 1 första stycket och art. 4 punkt 2
i konventionen saml 1 § första stycket, 2 § och 3 § första stycket 1965 års
lag. Definitionen i andra stycket motsvarar art. 4 punkt I i konventionen och 1
§ andra stycket 1965 års lag. Tredje stycket anknyter lill arl. 26.
1
huvudregeln angående den nya lagens tillämpningsområde (första stycket)
klargörs i enlighet med vad förut nämnts alt lagen gäller bara avgörande som
meddelats i stat vilken har tillträtt 1973 års underhållskonvention. Härvid
underförstås att del rör sig om antingen stat, som är medlem av
Haagkonferensen, eller stat, mot vars anslutning till konventionen Sverige inte
gjort någon invändning enligt arl. 31 tredje slyckel. Beiräffande avgörande som
härrör från stal som har tillträtt 1958 års konvention men inte 1973 års
konvention blir alltjämt 1965 års lag att lillämpa. Uppgifier om vilka staters
avgöranden som den nya lagen blir tillämplig på bör tas in i en av regeringen
utfärdad förordning.
En
av de viktigaste nyheterna i 1973 års konvention är alt den gäller även
underhåll till vuxna. 1 förhållande lill 1965 års lag innefattar del nu
föreliggande lagförslaget därför den utvidgningen atl lagen gäller -förutom
avgöranden angående underhållsskyldighel mot ogift barn (eller avkomling till
barn) under 21 år - även avgöranden angående underhållsskyldighel mot make
eller förutvarande make. Med förutvarande makar avses även makar vars
äktenskap förklarats vara ogiltigt eller skola återgå. Som följer av del som
anförts i avsnitt 3.2 faller underhåll (ill släktingar i sidled m.m. utanför
lagens tillämpningsområde.
Liksom enligt 1965 års lag
krävs i princip att det utländska avgörandet vunnit laga kraft för all det
skall gälla bär i landet (jfr även 7 §). Som allmän fömtsättning gäller vidare
att avgörandet meddelats av myndighet som är behörig enligl 4 §.
Med
avgörande förstås enligt andra stycket i paragrafen dels utländsk domstols dom
eller slutliga beslut, dels utländsk administrativ myndighets slutliga beslut.
1
tredje stycket ges regeringen möjlighet atl förordna att avgörande som avser
engångsbelopp inte skall gälla här i landet, om avgörandet härrör från stat som
gjort förbehåll mot att erkänna och verkställa sådana avgöranden (se art. 26).
3-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 98
Prop. 1975/76:98 34
2§
Denna paragraf, som motsvarar art. I andra stycket samt art. 21 och 25 i
konventionen, avser giltigheten av förlikningsavtal m.m. angående underhåll.
Paragrafen saknar motsvarighet i 1965 års lag.
Enligt
första stycket kan utländsk förlikning ("transaction"), som ingåtts
inför behörig judiciell eller administrativ myndighet rörande
underhållsskyldighel som avses i 1 §, verkställas i Sverige under förutsättning
alt förlikningen kan verkställas även i ursprungslandet. Detla innebär en nyhet
i förhållande lill 1965 års lag, som endast gäller utländska myndigheters
avgöranden rörande underhåll. Kravet på att förlikningen ingåtts inför behörig
myndighet begränsar dock regelns räckvidd. Privairältsliga avtal som upprättats
utan medverkan eller godkännande av myndighet faller utanför den nya lagen.
I
överenssiämmelse med arl. 21 utsägs i första stycket atl lagen "i
tillämpliga delar" gäller förlikning varom nu är fråga. De villkor som
ställs upp för erkännande och verkslällighel av avgörande skall således gälla
även i fråga om förlikning, i den mån villkoren är tillämpliga på sådanl avtal.
Del ligger i sakens natur att en del av de krav .som avser avgöranden inte har
någon aktualitet beträffande förlikningar, t.ex. reglerna om forum i 4 ij.
Art.
25 öppnar möjlighet att utöka antalet utländska exekutionstitlar med vissa
officiella handlingar ("actes authentiques"). Som har berörts i
avsnitt 3.2 lorde från svensk sida böra avges förklaring all Sverige skall
tillämpa konventionen också på sådana handlingar. För alt en handling av detta
slag skall gälla som exekutionstitel i Sverige krävs dels atl den har viss
officiell karaktär, dvs. att den upprättats av eller inför myndighet eller
offentlig funktionär, dels att den är omedelbart verkslällbar i det land där
den har upprättals, dels alt det är fråga om underhållsskyldighel som avses i I
§ lagförslaget. "Actes authentiques" avser i försia hand sk. "actes
notaries", dvs. i bl.a. Frankrike handling sorn mottagits av offentlig
funktionär (notarie) och upprättats i viss form (jfr Code civil arl. 1317).
Beiräffande handlingar varom nu är fråga ulsägs i 2 § andra slyckel alt
regeringen, under förutsättning av ömsesidighet. kan förordna atl lagen i
tillämpliga delar skall gälla även sådan handling. Förordnande torde kunna bli
aktuellt visavi vissa kontinentaleuropeiska stater.
3
§ Denna paragraf, som motsvarar arl. 5 och 6 i konvenlionen och 3 !; iindra
slyckel 1965 års lag, behandlar vissa allmänna villkor för erkännande och
verk.stäHighet av utländska avgöranden.
Beslämmelserna
i försia stycket är, i motsats lill vad som gäller enligl 3 S 1965 års lag,
fakultativa. Erkännande och verkställighet kan men behöver inle nödvändigtvis
vägras under angivna förhållanden.
Enligl
punkl 1 kan erkännande och verkställighet av avgörande vagras, om erkännande
och verkställighet av avgörandet är uppenbart
Prop. 1975/76:98 35
oförenligt
med grunderna för rättsordningen här i riket, dvs. strider mot ordre public.
Bestämmelsen förutsätter inte att själva avgörandet strider mot ordre public,
utan det är tillräckligt atl erkännande eller verkställande av avgörandet
skulle vara uppenbart oförenligt härmed. 1 1965 års lag är däremot regeln om
ordre public knuten till själva avgörandet.
1
punkl 2 anges som grund för vägran av erkännande och verkställighet, att
avgörandet påverkals av svikligt förfarande i rättegången. Bestämmelsen saknar
direkt motsvarighet i 1965 års lag.
Punkt
3 innehåller en s.k. indirekt litispendensregel. Enligl denna regel kan
avgörande undantas från erkännande och verkställighet, om mål mellan samma
parter och med samma syfle anhängiggjorts här i riket innan talan väckts i den
främmande staten. Den föreslagna bestämmelsen syftar till att förhindra atl
talan angående samma sak förs samtidigt i flera länder. Därigenom motverkas
också att del meddelas inbördes motstridiga avgöranden som i och för sig
uppfyller förutsättningarna för erkännande och verkställighet.
Som
ytterligare grund för vägran att erkänna och verkställa utländskt avgörande
finns i punkt 4 en bestämmelse om res judicata.
Andra
slyckel behandlar avgöranden mot utebliven svarande. Bestämmelsen, som i
motsats till första stycket inte är fakultativ, innebär att svaranden måsle i
vederbörlig ordning ha fåtl del av underhållskravet och lid alt svara för alt
avgörandet skall erkännas och verkställas här. Det krävs atl stämning
innefattande underrättelse om del väsentliga innehållet i kärandens talan har
överbringats till svaranden enligl ursprungslandets lag. Vad som skall anses
ligga häri är inle helt klart. Av förarbetena vill synas som om även
kungörelsedelgivning i vissa fall kan godtas. Samtidigt har emellertid
uttalats viss misstro mot fiktiva delgivningsmetoder. Ett korrektiv mol
missbruk ligger i kravet på att svaranden "med hänsyn till
omständigheterna" skall ha haft tillräcklig tid alt svara i saken (jfr SOU
1968:40 s. 1 19). Del bör observeras att andra stycket till sin lydelse i
avsevärd mån avviker från motsvarande regel i 1965 års lag.
4
§ Denna paragraf motsvarar art. 7 och 8 i konventionen samt 4 !} 1965 års lag.
Ett
grundläggande villkor för erkännande och verkställighet av etl utländskt
avgörande är alt avgörandet meddelats av behörig myndighet i den främmande
staten. Detta följer redan av I § andra stycket i lagen.
Enligt
punkt I i första slyckel skall avgörandet anses meddelat av behörig myndighet,
om någon av parterna hade sitt hemvist i den främmande staten när talan
väcktes. Myndighet skall alltså anses behörig även om enbart käranden hade sitt
hemvist i den främmande staten. I 4 § andra stycket 1965 års lag öppnas
möjlighet att vägra
Prop. 1975/76:98 36
erkännande
och verkställighet av avgöranden som meddelats av myndighet vars behörighet
betingats enbart av den underhållsberältigades hemvist. Sådan möjlighet till
vägran medges inle i 1973 års konvention.
Den
utländska myndigheten skall vidare anses behörig om både käranden och svaranden
var medborgare i den främmande staten, när talan väcktes (punkt 2). Motsvarande
forumregel saknas i 1965 års lag. Det bar vid tillkomsten av den nya
konventionen ansetts motiverat alt öppna en möjlighet att erkänna och
verkställa avgörande från myndighet, vars behörighet grundats enbart på parternas
nationalilel även om de inte har hemvist i ursprungslandet.
Enligt
punkt 3 föreligger inte behörigbetshinder om svaranden uttryckligen godtagit
atl saken prövas av myndigheten eller ulan förbehåll ingått i svaromål i saken.
Om en svarande, som instämts lill annan domslol än som avses i punkt 1 eller 2
vill undgå verkställighet utomlands av det blivande avgörandet, fär han således
antingen underlåta att ingå i svaromål eller positivt ge uttryck för sin
inställning. Alt förbehållslöst ingå i svaromål i saken tilläggs samma effekt
som eii prorogationsavtal.
Andra
stycket innebär i likhet med punkt 2 en utvidgning av forumkatalogen i
förhållande till 1965 års lag. Myndighet i främmande stat, .som meddelat
avgörande angående underhåll, skall anses behörig om underhållet utgår med
anledning av alt äktenskap upplöses, under förutsättning att myndigheten i
sådant hänseende varit behörig enligl svensk rätt. De situationer som avses är
att underhållet utdömts på grund av äktenskapsskillnad eller legal separation
eller med anledning av ogiltighelsförklaring eller återgång av äktenskap.
5 §
Paragrafen motsvarar arl. 18 och 19 i konvenlionen.
Som
har berörts tidigare kan offentligt organ under vissa förutsällningar begära
erkännande oéh verkställighet av avgörande rörande underhållsskyldighet. I
paragrafens försia stycke klargörs att offentligt organ som förskotteral bidrag
tUl underhållsberättigad äger att i dennes iitälle begära erkännande och
verkställighet, om organet är behörigt därtill enligl lagen i den stat det
tillhör (art. 19).
Andra
stycket behandlar det fall som regleras i art. 18. Det är alltså fråga om fall
då det offentliga organet hos myndighet i det egna landet har utverkat en
exekutionstitel mot den underhållsskyldige med anledning av att organet
förskotteral underhållsbidrag. De närmare förutsättningarna för organets rätt
atl begära erkännande och verkställighet har angetts i överensstämmelse med
konventionstexlen.
6 §
Paragrafens första stycke motsvarar närmast art. 4 första stycket i
konventionen och 5 § 1965 års lag. Andra stycket, som saknar motsva-
Prop. 1975/76:98 37
righet
i 1965 års lag, överensstämmer med art. 14.
Enligl
försia stycket skall avgörande, som gäller här i riket enligt den nya lagen, på
begäran verkställas här. Som framgår av 2 § är bestämmelsen tillämplig också
på föriikning. För att "acte autheniique" skall bli exekutionstitel
krävs särskild förklaring av regeringen.
Andra
slyckel avser partiellt erkännande och partiell verkställighet av ett avgörande
(eller motsvarande). Föreskriften har tagits med i tydlighetens intresse. En
underhållsberättigad kan alltså begränsa sin ansökan till all avse endast en
del av det utdömda underhållsbidraget.
7
§ Paragrafen motsvarar art. 4 sista stycket i konventionen och 6 § 1965 års lag.
Paragrafen,
vilken helt stämmer överens med sin motsvarighet i 1965 års lag, innehåller
undanlag från kravet i I § på att avgörandet skall ha vunnit laga krafl.
Paragrafen avser dels avgöranden som enligt särskilt förordnande får
verkställas utan hinder av att de inte äger laga kraft, dels interimistiska
beslut för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger. Det
krävs att motsvarande avgörande kunnat meddelas av svensk domslol. Möjligheten
att erhålla provisorisk verkställighet har därför begränsats ull att avse
utländska domar och beslut som meddelats av domstol. Administrativa avgöranden
kan således inte bli föremål för provisorisk verkställighet. Som allmän
förutsättning gäller all hinder för erkännande och verkställighet inte föreligger
enligt 3 eller 4 §.
8§
Denna paragraf ansluter till arl. 17 ocb 20 i konventionen och motsvarar 7 §
1965 års lag.
Exekvaturförfarandet
bör, i likhet med vad som i övrigt gäller beträffande verkställighet av
utomnordiska avgöranden, förläggas till Svea hovrätt. Uppräkningen av de
handlingar sökanden skall tillhandahålla domstolen stämmer i huvudsak överens
med vad som gäller enligt 1965 års lag men har anpassats till den nya
konventionens krav.
Bestämmelserna
i första stycket punkt 13 synes inte ge anledning lill särskilda kommentarer.
En viktig nyhet i förhållande till 1965 års lag är som redan nämnts att
offentligt organ kan uppträda som sökande med anledning av att organet
förskotteral underhållsbidrag. I sådant fall är sökanden skyldig att inge behövliga
handlingar angående organets behörighei all begära verkställighet (punkt 4), se
under 5 §.
Punkl
5 innehåller etl principiellt krav på att de aktuella handlingarna skall
åtföljas av en bestyrkt översättning till svenska språket. Översältningskravet
är emellertid inte absolut utan kan efterges med hänsyn till omständigheterna.
Delta innebär, i likhet med vad som gäller i andra sammanhang, bl.a. att
handling som är avfattad på danska eller norska språket får godtas (jfr dock 11
§ lagförslaget). Även
Prop. 1975/76:98 38
handling,
som är avfattad på annat språk (exempelvis ett världsspråk) bör i vissa fall
kunna godtas (jfr 33 kap. 9 § rättegångsbalken).
Om
ansökningshandlingarna är ofullständiga, skall sökanden beredas tillfälle all
inkomma med komplettering.
9-11
§§ Dessa paragrafer har tiUkommit med slöd av art. 13 i konvenlionen, som
utsäger atl exekvaturförfarandet skall följa den anmodade statens regler.
Föreskrifterna stämmer med smärre redaktionella ändringar i sak överens med 8
10 §§ 1965 års lag.
Del
kan påpekas alt prövning som avser periodiskt utgående underhållsbidrag
behöver ske endast en gång. Verkslällighel kan därefier ske allteftersom de
olika bidragsbeloppen förfaller lill betalning (arl. 11). Vidare kan nämnas atl
den allmänna grundsatsen atl exekvaturmyn-digheien inte får ompröva avgörandets
materiella innehåll liksom i fråga om 1965 ärs lag inte ansetts behöva inflyta
i lagtexten (art. 12).
Ikraftträdande
m.m.
Den
nya lagen bör träda i krafl den dag regeringen bestämmer.
Även
utländska avgöranden som meddelats innan konventionen träder i kraft mellan
Sverige och annan stat omfattas av lagförslaget. Däremot gäller sådant
avgörande endast såvitt avser belopp som förfaller lill betalning efler det att
konvenlionen trätt i kraft mellan Sverige och den stal där avgörandet meddelats
(arl. 24). En uttrycklig ikrafiirädandebestämmelse härom bör meddelas.
Lagen
kommer i försia hand atl vara tillämplig i förhållande till stater som ansluter
sig till 1973 års konvention. 1965 års lag gäller alltjämt beträffande
erkännande och verkställighet av underhållsbeslut i förhållande lill stater,
som är anslutna lill 1958 års konvention och som inte tillträtt den nya
konventionen. Dessutom är 1965 års lag lillämplig beträffande underhållsbidrag
som förfallit till betalning före ikrafiträdandel av den nya lagen.
Förslaget
aktualiserar en ändring av lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av
dom som meddelats i Schweiz. Eftersom varken Sverige eller Schweiz tilltrält
1973 års konvention framläggs inget sådanl lagförslag redan nu. En sådan
ändring förutsätter förhandlingar om begränsning av 1936 års konvention mellan
Sverige och Schweiz.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Convention
on the recognition and enforcement of decisions relating to maintenance
obligations
The States signatory to this Convention,
Desiring to establish common provisions lo govern the
reciprocal recognition and enforcement of decisions relating to maintenance
obligations in respect of adults,
Desiring
to coordinate these provisions and those of the Convention of the 15th of April
1958 on the Recognition and Enforcement of Decisions Relating to Maintenance
Obligations in Respect of Children,
Have
resolved to conclude a Convention for this purpose and have agreed upon the
following provisions
Convention
concernant le reconnaissance et 1'exécution de decisions relatives aux
obligations alimentaires
Les Etats signataires de la présente Convention,
Désirant
élablir des dispositions communes pour regler la reconnaissance et Texécu-tion
réciproques de decisions relatives aux obligations alimentaires envers les
adulles,
Désirant
coordonner ces dispositions et celles de la Convention du 15 avril 1958
concernant la reconnaissance et Pexécution des decisions en matiére
d'obligations alimentaires envers les enfants.
Ont résolu
de conclure une Convention å cet effet et sont convenus des dispositions
suivantes:
CHAPTER 1
SCOPE OF THE
CONVENTION
Article 1
This Convention shall apply to a decision rendered by a
judicial or administrative authority in a Contracting State in respect of a
maintenance obligation arising from a family relalionship, parentage, marriage
or affinity, induding a maintenance obligation towards an infant who is not
legitimate, between
1. a maintenance creditor and a maintenance
debtor; or
2.
a maintenance
debtor and a public body which claims reimbursement of benefils given lo a
maintenance creditor.
Il shall also apply lo a settlement made by or before such
an authority ('transaction') in respect of the said obligations and between
the same parties (hereafler referred to as a 'settlement').
Article 2
This Convention shall apply to a decision or settlement
however described.
CHAPITRE I CHAMP DAPPLICATION DE LA CONVENTION
Article premier
La présente Convention $'applique aux decisions en matiére
d'obligations alimentaires découlanl de relations de famille, de parenté, de
mariage ou d'alliance, y compris les obligations alimentaires envers un enfant
non legitime, rendues par les autorités judiciaires ou adminislratives d'un
Elal contraclant entré:
1. un créancier et un débiteur
d'aliments; ou
2.
un débiteur
d'aliments el une institution publique qui poursuit le remboursement de la
prestation fournie ä un créancier d'ali-ments.
Elle
s'applique également aux transactions passées dans cette matiére devant ces
autorités et entré ces personnes.
Article 2
La Convention s'applique aux decisions et aux
transactions, quelle que soit leur denomination.
Prop.
1975/76:98 41
Bilaga 1
Konvention om erkännande och verkställighet av avgöranden
angående underhållsskyldighet
Denna konventions signatärmakter,
vilka önskar åstadkomma gemensamma bestämmelser om
ömsesidigt erkännande och verkställighet av avgöranden beträffande underhåll
till vuxna,
vilka önskar samordna dessa bestämmelser och
bestämmelsema i konventionen den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet
av avgöranden om underhåll till barn,
har beslutat att ingå en konvention för detta ändamål och
har överenskommit om följande bestämmelser.
KAPITEL I KONVENTIONENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Artikel 1
Denna konvention är tillämplig på avgöranden som
meddelats av judiciell eller administrativ myndighet i fördragsslutande stat
och avser underhållsskyldighet på grund av familje-, släktskaps-,
äklenskaps-eller svågerlagsförhållande, inbegripet underhållsskyldighet mot
barn utom äktenskap, mellan
1.
underhållsberättigad
och underhållsskyldig; eller
2.
underhållsskyldig
och offentiigt organ som gör anspråk på' återbetalning av bidrag som utbetalats
till underbållsberättigad.
Konventionen är också tillämplig på förlikningsavtal
(transactions) i samma ämne, vilka ingåtts inför sådan myndighet mellan samma
parter.
Artikel 2
Konvenlionen är tillämplig på avgöranden och
förlikningsavtal, oavsett hur de betecknats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
It shall
also apply to a decision or settlement modifying a previous decision or
settlement, even in the case where this ori-ginales from a non-Contracting
State.
It shall apply irrespective of the international or
internal character of the maintenance claim and whatever may be the
nationality or habitual résidence of the parties.
Article 3
If a decision or settlement does not reläte solely lo a
maintenance obligation, the effect of the Convention is limited to the parts
of the decision or settlement which concern maintenance obligations.
Elle s'applique également aux decisions ou transactions
modifiant une decision ou une transaction antérieure. méme au cas oii ceUe-ci
proviendrail d'un Etat non conlractant.
Elle s'applique sans égard au caractére intemational ou
interne de la réclamation d'aliments et quelle que soit la nationalité ou la
résidence habituelle des parties.
Article 3
Si la decision ou la transaction ne concerne pas
seulement Tobligation alimentaire, Teffet de la Convention reste limite å cette
derniére.
opaginerad Kontrollera mot PDF
CHAPTER II
CONDITIONS FOR RECOGNITION AND ENFORCEMENT OF DECISIONS
Article 4
A decision rendered in a Contracting State shall be
recognised or enforced in anolher Contracting State
1.
if it was
rendered by an authority considered to have jurisdiction under Arlicle 7 or 8:
and
2.
if il is no
longer subject to ordinary forms of review in the State of origin.
Provisionally
enforceable decisions and provisional measures shall, although subject to
ordinary forms of review, be recognised or enforced in the State addressed if
similar decisions may be rendered and enforced in thal State.
CHAPITRE II CONDITIONS DE LA RECONNAISSANCE
ET DE L'EXÉCUT10N DES DECISIONS Arlicle 4
La decision rendue dans un Etat contraclant doit étre
reconnue ou déclarée exécutoire dans un autre Etat contraclant :
1.
si elle a été
rendue par une autorité considérée comme compétente au sens des artides 7 ou 8;
et
2. si elle ne peut plus faire Tobjet
d"un recours ordinaire dans TEtat d'origine.
Les
decisions exécutoires par provision et les mesures provisionnelles sont,
quoique susceplibles de recours ordinaire, reconnues ou déclarées exécutoires
dans TElat requis si pareilles decisions peuvent y étre rendues et exécutées.
Article 5
Recognition or enforcement of a decision may, however, be
refused
1. if
recognition or enforcement of the
decision is manifestly incompalible with the
public policy ('ordre public') of the State
addressed; or
2.
if the decision
was obtained by fraud in connection with a matter of procédure; or
3.
if proceedings
between the same parties and having the same purpose are pending before an
authority of the Slale addres-
Article 5
La
reconnaissance ou Texécution de la decision peut néanmoins étre refusée :
1.
si la
reconnaissance ou Texécution de la decision est manifestement incompalible avec
Tordre public de TElat requis; ou
2.
si la decision
résulte d'une fraude commise dans la procédure; ou
3.
si un litige
enlre les mémes parties et ayant le méme objet est pendanl devant une autorité
de TElat requis, premiére saisie; ou
Prop. 1975/76:98
Den är även tillämplig på avgörande eller förlikningsavtal
varigenom tidigare avgörande dier tidigare förlikningsavtal ändrats, även om
detta avgörande eller förlikningsavtal härrör från icke fördragsslutande stat.
Den är
tillämplig oavsett om underhållskravet ar av internationell eller inhemsk
karaktär och utan hänsyn till parternas nationalitet eller hemvist.
43
Artikel 3
Om avgörandet eller förlikningsavlalet icke avser enbart
underhållsskyldighet, begränsas konventionens verkan till de delar av
avgörandet eller förlikningsavtalet som giiller underhållsskyldighet.
KAPITEL II
VILLKOR FÖR ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV AVGÖRANDEN Arlikd 4
Avgörande som meddelats i fördragsslutande stat skall
erkännas eller verkställas i annan sådan stat
1. om del meddelats av myndighet som
enligt artikel 7 eller 8 anses behörig; ocb
2. om del vunnit laga kraft i den stat där
det meddelats.
Avgörande, som utan hinder av alt del ej äger laga kraft
får verkställas i den stat där det meddelats, samt beslut för liden intill dess
laga krafl ägande dom eller beslut föreligger skall erkännas eller verkställas
i den anmodade staten, om liknande avgörande kan meddelas ocb verkställas där.
Artikd 5
Erkännande eller verkställighet av avgörande kan dock
vägras
1.
om erkännande
eller verkställande av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för
rättsordningen i den anmodade staten; eller
2.
om avgörandet
påverkats av svikligt förfarande i rättegången; eller
3.
om mål mellan
samma parter angående samma sak är anhängigt vid myndighet i den anmodade
staten och detta mål an-
sed and
those proceedings were the first to be instituted; or
4. if the
decision is incompalible with a decision rendered between the same parlies and
having the same purpose, either in the State addressed or in another State, provided
that this latter decision fulfils the conditions necessary for its recognition
and enforcement in the State addressed.
4. si la decision est incompalible avec une decision
rendue entré les mémes parties et sur le méme objet, soit dans TElat requis,
soit dans un autre Etat lorsque, dans ce dernier cas, elle réunit les
conditions nécessaires å sa reconnaissance et å son execution dans TEtat
requis.
Article 6
Without prejudice lo the provisions of Article 5, a
decision rendered by default shall be recognised or enforced only if notice of
the institution of the proceedings, induding notice of the substance of the
claim, has been served on the defaulting party in accordance with the law of
the State of origin and if, having regard to the circumstances, thal party has
had sufficient time to enable him to defend the proceedings.
Article 6
Sans prejudice des dispositions de Tartide 5, une decision
par défaul n"est reconnue ou déclarée exécutoire que si Tade introduclif
d'instance contenant les elements essentids de la demande a été notifie ou
signifie å la partie défaillante selon le droit de TEtat d'origine et si,
compte tenu des circonstances, cette partie a disposé d'un délai suf-fisant
pour presenter sa défense.
Arlicle 7
An authority in the State of origin shall be considered to
have jurisdiction for the purposes of this Convention
1. if
either the maintenance debtor or the
maintenance creditor had his habitual ré
sidence in the State of origin at the time
when the proceedings were instituted; or
2. if
the maintenance debtor and Ihe
maintenance creditor were nationals of Ihe
Slale of origin at the lime when the pro
ceedings were instituted; or
3. if
the defendanl had submitted to the
jurisdiction of the authority, either expressly
or by defending on the merits of the case
without objecling lo the jurisdiction.
Article 7
L'autorité de PEtat d'origine est considérée comme
compétente au sens de la Convention :
1. si le débiteur ou le créancier
d'aliments avait sa résidence habituelle dans TElat d'origine lors de
rintroduction de Tinstance; ou
2. si le débiteur et le créancier
d'aliments avaienl la nationalité de TEtat d'origine lors de rintroduction de Tinstance;
ou
3. si le défendeur s'est soumis å la
compélence de cette autorité soit expressémenl, soit en s'expliquant sur le
fond sans réserves louchant ä la compélence.
Artide 8
Without prejudice to the provisions of Article 7, the
authority of a Contracting State which has given judgment on a maintenance
claim shall be considered to have jurisdiction for the purposes of this Convention
if the maintenance is due by reason of a divorce or a legal separation, or a
dédaration thal a marriage is void or annulled, obtained from an authority of
that State
Article 8
Sans prejudice des dispositions de Tarticle 7, les
autorités d'un Etat conlractant qui ont statué sur la réclamation en aliments
sont considérées comme compélentes au sens de la Convention si ces aliments
sont dus en raison d'un divorce, d'une separation de corps, d'une annulation
ou d'une nullité de mariage intervenu devant une autorité de cet Etat reconnue
comme com-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:98 45
hängiggjorts först; eller
4. om avgörandet strider mot avgörande som meddelats
mellan samma parter angående samma sak, antingen i den anmodade staten eller
annan stat, under förutsättning att detta senare avgörande uppfyller de krav
som är nödvändiga för erkännande och verkställighet i den anmodade staten.
Artikel 6
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 5 skall avgörande
som meddelats mot utebliven svarande erkännas eller verkställas endast om
stämning, innefattande underrättelse om del väsentliga innehållet i kärandens
talan, delgivits svaranden enligt lagen i stat där avgörandet har meddelats och
denne med hänsyn till omständigheterna har haft tillräcklig tid för atl svara i
saken.
Arlikd 7
Myndighet i den stat som meddelat av-görandel skall anses
vara behörig i den mening som avses i denna konvention
1.
om den
underhållsskyldige dier den underhållsberättigade när målet anhängiggjordes
hade sitt hemvist i den stal som meddelat avgörandet; eller
2.
om den
underhållsskyldige och den underhållsberättigade när målet anhängiggjordes var
medborgare i den stat som medddat avgörandet; eller
3.
om svaranden
godtagit myndighetens behörighet antingen uttryckligen eller genom att utan
invändning angående myndighetens behörighet ingå i svaromål i saken.
Artikd 8
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 skall myndighet
i fördragsslutande stat som har meddelat avgörande angående underhåll anses
behörig enligt denna konvention, om underhållet utgåi med anledning av
äktenskapsskillnad, legal separation, ogiltighelsförklaring eller återgång av
äktenskap som beslutats av myndighet i samma stat och denna myndighet varit
behörig i så-
recognised
as having jurisdiction in that malier, according to the law of the Slale
addressed.
Arlicle 9
The authority of the State addressed shall be bound by the
findings of fact on which the authority of the State of origin based its
jurisdiction.
pétenle en
cette matiére selon le droit de TElat requis.
Artide 9
L'autorité de PEtat requis est liée par les constalations
de fait sur lesqueUes Paulorité de TEtat d'origine a fondé sa compélence.
Article 10
If a decision deals with several issues in an application
for maintenance and if recognition or enforcement cannot be granled for the
whole of the decision, the authority of the State addressed shall apply this Convention
to that part of the decision which can be recognised or enforced.
Artide 11
If a decision provided for the periodical payment of
maintenance, enforcement shall be granted in respect of payments already due
and in respect of future payments.
Article 10
Lorsque la decision porte sur plusieurs chefs de la
demande en aliments et que la reconnaissance ou Texécution ne peut étre
accordée pour le tout, rautorité de TEtat requis applique la Convention å la
partie de la decision qui peut étre reconnue ou déclarée exécutoire,
Article 11
Lorsque la decision a ordonné la prestation d'aliments
par paiements périodiques, rexécution est accordée tant pour les paiements
échus que pour ceux å écboir.
Article 12
There shall be no review by the authority of the State
addressed of the merits of a decision, unless this Convention otherwise
provides.
Article 12
L'autorité de PEtat requis ne procéde å aucun examen au
fond de la decision, å moins que la Convention n'en dispose autrement.
CHAPTER
III PROCÉDURE FOR RECOGNITION AND ENFORCEMENT OF DECISIONS
CHAPITRE
III PROCÉDURE DE LA RECONNAISSANCE ET DE LEXÉCUTION DES DECISIONS
Article 13
The procédure for the recognition or enforcement of a
decision shall be governed by the law of the Slale addressed, unless this
Convention otherwise provides.
Article 14
Partial recognition or enforcement of a decision can
always be applied for.
Artide 15
A maintenance creditor, who, in the State
Article 13
La procédure de la reconnaissance ou de rexécution de la
decision est régie par le droit de PEtat requis, å moins que la Convention
n'en dispose autrement.
Article 14
La reconnaissance ou Texécution partielle d'une decision
peut toujours étre demandée.
Article 15
Le créancier d'aliments qui, dans TEtat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:98 47
dant hänseende enligt lagen i den anmodade staten.
Artikel 9
Myndigheten i den anmodade staten är bunden av vad
myndigheten i ursprungs-staten har funnit utrett angående de omständigheter på
vilka den senare myndigheten grundat sin behörighei.
Artikd 10
Avser avgörande flera frågor som rör underhåll och kan
erkännande eller verkställighet icke medges för avgörandet i dess helhet,
skall myndigheten i den anmodade staten tillämpa konventionen på den del av
avgörandet som kan erkännas dier verkställas.
Arlikd 11
Har i avgörande om underhåll förordnats att underhållet
skall erläggas genom periodiska betalningar, kan verkställighet medges för
både förfallna belopp och belopp som framdeles förfaller till betalning.
Artikel 12
Myndigbeten i den anmodade staten får icke underkasta
avgörandet någon saklig prövning, om ej annat följer av denna konvention.
KAPITEL III FÖRFARANDET I FRÅGA OM ERKÄNNANDE OCH
VERKSTÄLLIGHET AV AVGÖRANDEN
Artikd 13
Förfarandet i fråga om erkännande eller verkställighet av
avgörande regleras av den anmodade statens lag, om ej annat följer av denna
konvention.
Artikel 14
Partiellt erkännande eller partiell verkställighet av
avgörande får alltid begäras.
Artikd 15
Underhållsberättigad som i urspmngssta-
opaginerad Kontrollera mot PDF
of origin,
has benefited from complete or partial legal aid or exemption from costs or
expenses, shall be entitled, in any proceedings for recognition or
enforcement, to benefit from the most favourable legal aid or the most
extensive exemption from costs or expenses provided for by the law of the State
addressed.
d'origine,
a bénéficie en tout ou en partie de Tassistance judiciaire ou d'une exemption
de frais el dépens, bénéficie, dans toute procédure de reconnaissance ou
d"exécution, de Tassistance la plus favorable ou de Texemp-tion la plus
large prévue par le droit de TEtal requis.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide 16
No security, bond or deposit, however described, shall be
required to guarantee the payment of costs and expenses in the proceedings to
which the Convention refers.
Article 16
Aucune caution ni aucun dépöt, sous quelque denomination
que ce soit, ne peut étre impose pour garanlir le paiement des frais et dépens
dans les procedures visées par la Convention.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide 17
The party seeking recognition or applying for enforcement
of a decision shall furnish
1.
a complete and
true copy of the decision;
2. any document necessary to prove
that the decision is no longer subject lo the ordinary forms of review in the
State of origin and, where necessary, thal it is enforceable;
3. if the decision was rendered by default,
the original or a certified true copy of any document required to prove that
the nolice of the institution of proceedings, induding notice of the substance
of the claim, has been properly served on the defaulting party according to
the law of the Slale of origin;
4. where appropriate, any document necessary
to prove that he obtained legal aid or exemption from costs or expenses in the
State of origin;
5.
a translation,
certified as true, of the abovementioned documents unless the authority of the
State addressed dispensés with such translation.
If there
is a failure to produce the documents mentioned above or if the conlents of
the decision do not permil the authority of the State addressed to verify
whether the conditions of this Convention have been fulfilled, the authority
shall allow a specified period of time for the production of the necessary
documents.
No légalisation or other like formality may be required.
Artide 17
La partie que invoque la reconnaissance ou qui demande
Pexécution d'une decision doit produire :
1. une expedition complete et conforme
de la decision;
2. tout document de nature å prouver
que la decision ne peut plus faire Tobjet d'un recours ordinaire dans TEtat
d'origine et, le cas échéant, qu'elle y est exécutoire;
3. s'il s'agit d'une decision par défaul,
Toriginal ou une copie certifiée conforme du
document de nature ä prouver que Tacte
introduclif d'inslance contenant les elements
essentids de la demande a été réguliére-
ment notifie ou signifie å la partie défail
lante selon le droit de PEtat d'origine;
4.
le cas échéant,
loute piéce de nature ä prouver qu'elle a obtenu Tassistance judiciaire ou une
exemption de frais et dépens dans TElat d'origine;
5.
sauf dispense
de Tautorité de TEtat requis, la traduction certifiée conforme des documents
mentionnés ci-dessus.
A défaul de production des documents mentionnés ci-dessus
ou si le contenu de la decision ne permet pas ä rautorité de TElat requis de
vérifier que les conditions de la Convention sont remplies, cette autorité
im-partit un délai pour produire tous documents nécessaires.
Aucune légalisation ni formalité analoque ne peut étre
exigée.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:98 49
ten åtnjutit helt eller delvis kostnadsfri rättshjälp dier
befrielse från kostnader och avgifter, skall vid förfarandet i fråga om
erkännande eller verkställighet vara berälligad till rättshjälp eller
befrielse från kostnader och avgifter enligt de förmånligaste regler som
gäller i den anmodade staten.
Artikel 16
Borgen, deposition eller annan säkerhet, oavsett dess
benämning, får icke krävas för att säkerställa betalning av kostnader och
avgifter vid de förfaranden som avses i denna konvention.
Artikd 17
Part, som ansöker om erkännande eller verkställighet av
avgörande, skall förete
1.
en fullständig
ocb bestyrkt avskrift av avgörandet;
2.
de handlingar
som erfordras för att styrka alt avgörandet vunnit laga kraft i ursprungsstaten
och, i förekommande faU, att avgörandet får verkställas där;
3.
om avgörandet
meddelats på gmnd av utevaro, originalen till eller bestyrkta avskrifter av de
handlingar som erfordras för att styrka att stämning med underrättelse om del
väsentliga innehållet i kärandens talan vederbörligen delgivits den uteblivna
parten enligt lagen i ursprungsstaten;
4.
i förekommande
fall, handling som visar all parten erhållit rättshjälp dier befrielse från
kosinader och avgifter i ursprungsstaten;
5. bestyrkt översättning av ovan nämnda handlingar,
såvida icke myndigheten i den anmodade staten medger undantag.
Företes ej ovan nämnda handlingar eller framgår ej av
avgörandet om villkoren i konventionen är uppfyllda, skall tillfälle beredas
sökanden att inom viss tid förete erforderliga handlingar.
Legalisering eller likartat förfarande får icke krävas.
4-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 98
CHAPTER IV
ADDITIONAL PROVISIONS RELATING TO PUBLIC BODIES
Artide 18
A decision rendered against a maintenance debtor on the
application of a public body which claims reimbursement of benefits provided
for a maintenance creditor shall be recognised and enforced in accordance with
this Convention
1.
if
reimbursement can be obtained by the public body under the law to which it is
subject; and
2.
if the
existence of a maintenance obligation between the creditor and the debtor is
provided for by the internal law applicable under the rules of private
international law of the State addressed.
CHAPITRE IV
DISPOSITIONS COMPLÉMENTAIRES RELATIVES AUX INSTITUTIONS PUBLIQUES
Artide 18
La decision rendue contre un débiteur d'aliments å la
demande d'une institution publique qui poursuit le remboursement de prestations
fournies au créancier d'aliments est reconnue et déclarée exécutoire conformément
ä la Convention :
1.
si ce
remboursement peut étre obtenu par cette institution selon la loi qui la régit;
el
2.
si Texistence
d'une obligation alimentaire enlre ce créancier el ce débiteur est prévue par
la loi interne désignée par le droit international privé de TEtat requis.
Article 19
A public body may seek recognition or claim enforcement of
a decision rendered between a maintenance creditor and maintenance debtor to
the extent of the benefits provided for the creditor if it is entitled ipso
jure, under the law to which it is subject, to seek recognition or claim
enforcement of the decision in place of the creditor.
Article 19
Une institution publique peut, dans la mesure des
prestations fournies au créancier, demander la reconnaissance ou Texéculion
d'une decision rendue enlre le créancier et le débiteur d'aliments si, d'aprés la
loi qui la régit, elle est de plein droit habilitée å invoquer la
reconnaissance ou å demander rexécution de la decision å la place du créancier.
Article 20
Without prejudice to tbe provisions of Article 17, the
public body seeking recognition or claiming enforcement of a decision shall
furnish any document necessary to prove that it fulfils the conditions of subparagraph
1, of Article 18 or Article 19, and that benefits have been provided for the
maintenance creditor.
Article 20
Sans prejudice des dispositions de rarlide 17,
rinstitution publique qui invoque la reconnaissance ou qui demande Pexécution
doit produire tout document de nature ä prouver qu'elle répond aux conditions
prévues par rarticle 18, chiffre 1, ou par Tar-ticle 19, et que les prestations
ont été fournies au créancier d'aUmenls.
CHAPTER V
SETTLEMENTS
Article 21
A settlement which is enforceable in the State of origin
shall be recognised and enforced subject to the same conditions as a decision
so far as such conditions are applicable to it.
CHAPITRE V
TRANSACTIONS
Article 21
Les transactions exécutoires dans TElat d'origine sont
reconnues et déclarées exécutoires aux mémes conditions que les decisions, en
tant que ces conditions leur sont applicables.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:98 51
KAPITEL IV
TILLÄGGSBESTÄMMELSER BETRÄFFANDE OFFENTLIGA ORGAN
Artikd 18
Avgörande som meddelats mot underhållsskyldig på ansökan
av offentligt organ, som kräver återbetalning av bidrag som utbetalats till
underhållsberättigad, skall erkännas och förklaras verkställbart i enlighet
med konventionen
1. om det offentliga organet kan erhålla
återbetalning enligl den lag det lyder under;
och
2. om underhållsskyldighet mellan den
underhållsberättigade och den underhålls
skyldige är föreskriven i den inhemska lag
som är tillämplig enligt den anmodade sta
tens internationella privaträtt.
Artikel 19
Offentligt organ kan, i den mån bidrag lämnats till
underhållsberättigad, begära erkännande eller verkställighet av avgörande som
meddelats i mål mellan underhållsberättigad och underhållsskyldig, om organet
enligt den lag det lyder under är omedelbart berättigat att ansöka om erkännande
eller verkställighet av avgörandet i den underhållsberältigades ställe.
Artikel 20
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 17 skall
offentligt organ, som ansöker om erkännande eller verkställighet av avgörande,
förete handlingar som erfordras för att styrka att villkoren i artikd 18 punkt
1 eller artikel 19 är uppfyllda samt atl underhållsbidrag har lämnats till
den underhållsberättigade.
KAPITEL V FÖRLIKNINGS AVTAL
Artikel 21
Förlikningsavtal, som kan verkställas i ursprungsstaten,
skall erkännas och förklaras verkställbart på samma villkor som gäller för
avgöranden, i den mån dessa villkor är tillämpliga.
MISCELLANEOUS
CHAPTER VI PROVISIONS
Artide 22
A Contracting Slale, under whose law the transfer of funds
is restricted, shall accord the highesl priority to the transfer of funds
payable as maintenance or to cover costs and expenses in respect of any claim
under this Convention.
CHAPITRE VI
DISPOSITIONS DIVERSES
Artide 22
Les Etats contractants dont la loi impose des restrictions
aux transferts de fonds ac-corderont la priorité la plus élevée aux transferts
de fonds destinés ä étre versés comme aliments ou å couvrir des frais et dépens
encourus pour toute demande régie par la Convention.
Artide 23
This Convention shall not restrict the application of an
international instrument in force between the State of origin and the State
addressed or other law of the State addressed for the purposes of obtaining recognition
or enforcement of a decision or settlement.
Artide 23
La Convention n'empéche pas qu"un autre instrument
international liant TElal d"origine et TElat requis ou que le droit non
conven-tionnel de FEtat requis soient invoqués pour obtenir la reconnaissance
ou Fexécution d'une decision ou d'une transaction.
Artide 24
This Convention shall apply irrespective of the date on
which a decision was rendered.
Where a
decision has been rendered prior to the entry into force of the Convention
between the State of origin and the State addressed. it shall be enforced in
the latter State only for payments falling due after such entry into force.
Article 24
La Convention est applicable quelle que soit la date å
laquelle la decision a été rendue.
Lorsque la
decision a été rendue avant Tentrée en vigueur de la Convention dans les
rapports enlre TEtat d"origine et FEtat requis, elle ne sera déclarée
exécutoire dans ce dernier Etat que pour les paiements å échoir apres cette
entrée en vigueur.
Artide 25
Any Contracting State may, al any lime, declare that the
provisions of this Convention will be extended, in relation to other States
making a dédaration under this Artide, to an official deed ("acte
autheniique") drawn up by or before an authority or public official and
directly enforceable in the State of origin insofar as these provisions can be
applied to such deeds.
Article 25
Tbul Etat conlractant peut, ä loul moment, déclarer que
les dispositions de la Convention seront étendues, dans ses relations avec les
Etats qui auront fait la méme dédaration, å tout acte autheniique dressé
par-devant une autorité ou un officier public, refu el exécutoire dans FEtat
d'origine, dans la mesure oCi ces dispositions peuvent étre appliquées å ces
actes.
Article 26
Any Contracting State may, in accordance with Artide 34,
reserve the right not to recognise or enforce
1. a
decision or settlement insofar as it relätes to a period of time after a maintenance
creditor attains the age of twenty-
Artide 26
Tout Etat conlractant pourra, conformément å rarlide 34,
se reserver le droit de ne pas reconnaitre ni déclarer exécutoires :
1. les
decisions et les transactions portant sur les aliments dus pour la période
postérieure au mariage ou au vingt-et-
Prop.
1975/76:98 53
KAPITEL VI
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
Arlikd 22
De lördragsslutande stater, vars lagar begränsar
överföring av penningmedel, skall bevilja högsta prioritet för överföring av
penningmedel för betalning av underhåll eller för att täcka kostnader och
avgifter hänförliga till krav som avses i denna konvention.
Artikel 23
Denna konvention utgör ej hinder mot alt åberopa annat
internationellt fördrag som gäller mellan ursprungsstaten och den anmodade
staten eller lagen i den anmodade stålen för att erhålla erkännande eller
verkställighet av avgörande eller förlikningsavtal.
Arlikd 24
Konventionen är tillämplig oavsett när avgörandet har
meddelats.
Har avgörandet meddelats innan konventionen trätt i kraft
mellan ursprungsstaien och den anmodade staten, skall det verkställas i den
anmodade staten endast beträffande belopp som förfaller till betalning efter
sådant ikraftträdande.
Artikel 25
Fördragsslutande stal får när som helst förklara atl
bestämmelserna i denna konvention skall, i förhållande till andra stater vilka
har avgett samma förklaring, gälla även beträffande sådan officiell handling
(acte autheniique) som är upprättad av eller inför myndighet eller offentlig
funktionär och är omedelbart verkställbar i ursprungsstaien, i den mån dessa
bestämmelser kan tillämpas på sådana handlingar.
Artikel 26
Fördragsslutande stat får, i enlighet med artikel 34,
förbehålla sig rätt att icke erkänna eller verkställa
1. avgörande och föriikningsavtal som avser underhåll för
liden efter det att underhållsberättigad ingått äktenskap eller
one years or marries, except when the creditor is or was
the spouse of the maintenance debtor;
2. a decision or settlement in respect of
maintenance obligations
a)
between persons
related collaterally;
b)
between persons
related by affinity;
3. a decision or settiement unless it pro
vides for the periodical payment of main
tenance.
A Contracting State which has made a reservation shall not
be entitled to claim the application of this Convention to such decisions or
settlements as are excluded by its reservation.
Article 27
If a Contracting State has, in matters of maintenance
obligations, two or more legal systems applicable to different calegories of
persons, any reference to the law of that State shall be construed as referring
to the legal system which ils law designates as applicable to a particular
category of persons.
uniéme anniversaire du créancier par un débiteur autre
que Fépoux ou Tex-époux du créancier;
2. les decisions et les transactions en matiére
d'obIigations alimentaires
a)
enlre
collatéraux;
b)
enlre alliés;
c)
les decisions
el les transactions ne pré-voyant pas la prestation d'aliments par paiements
périodiques.
Aucun Etat contraclant qui aura fait Tusage d"une
réserve ne pourra prétendre å rapplicalion de la Convention aux decisions et
aux transactions exclues dans sa réserve.
Article 27
Si un Elal conlractant connait, en matiére d'obIigations
alimentaires, deux ou plusieurs systémes de droit applicables å des calegories
différentes de personnes, toute référence å la loi de cet Etat vise le systéme
juridique que son droit désigne comme applicable ä une catégorie parliculiére
de personnes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide 28
If a Contracting State has two or more territorial units
in which different systems of law apply in relation to the recognition and
enforcement of maintenance decisions
1.
any reference
to the law or procédure or authority of the State of origin shall be construed
as referring lo the law or procédure or authority of the territorial unit in
which the decision was rendered;
2. any reference to the law or
procédure or authority of the State addressed shall be construed as referring
to the law or procédure or authority of the territorial unit in which
recognition or enforcement is sought;
3.
any reference
made in the application of sub-paragraph 1 or 2 lo the law or procédure of the
State of origin or to the law or procédure of the State addressed shall be
construed as induding any relevant legal rules and principles of the
Contracting Slale which apply lo the territorial units com-nrising it;
4. any reference to the habitual résidence
Arlicle 28
Si un Etat conlractant comprend deux ou plusieurs unités
territoriales dans lesqueUes différenls systémes de droit s'appliquent en ce
qui concerne la reconnaissance et rexécution de decisions en matiére
d'obligations alimentaires :
1. toute référence ä la loi, ä la
procédure ou å rautorité de FEtat d'origine vise la loi, la procédure ou
rautorité de Punité territoriale dans laquelle la decision a été rendue;
2.
loute référence
å la loi, å la procédure ou ä rautorité de FEtat requis vise la loi, la
procédure ou rautorité de Funité territoriale dans laquelle la reconnaissance
ou Pexécution est invoquée;
3.
toute référence
faite, dans Fapplication des chiffres 1 et 2, soil å la loi ou ä la procédure
de FElat d'origine soil å la loi ou å la procédure de FEtat requis doit élre
inter-prétée comme comprenant tous les régles et principes légaux appropriés de
FEtat conlractant qui régissent les unités territoriales qui le förment;
4.
loute
référence å la résidence habi-
Prop.
1975/76:98 55
uppnått tjugoett års ålder, utom när den underhållsberättigade
är eller har varit den underhållsskyldiges make;
2. avgörande och förlikningsavtal om un
derhållsskyldighet
a. mellan släktingar i sidled;
b. mellan släktingar genom gifte;
3. avgörande och förlikningsavtal som
icke avser periodisk betalning av underhåll.
Fördragsslutande stat som har gjort förbehåll kan icke
kräva tillämpning av konventionen beträffande avgörande eller förlikningsavtal
som undantagits genom förbehållet.
Artikel 27
Har fördragsslutande stat i fråga om underhållsskyldighet
två eller flera rättssystem för olika kategorier av personer, skall varje
hänvisning till lagen i denna stat avse det rättssystem vilket enligt lagen i
den staten är tillämpligt på den särskilda kategorin av personer.
Artikel 28
Omfattar fördragsslutande stat två eller flera områden med
olika rättssystem beträffande erkännande och verkställighet av
underhållsavgöranden skall
1.
hänvisning till
lagen, förfarandet eller myndigheten i ursprungsstaten avse lagen, förfarandet
dier myndigheten inom del område där avgörandet har meddelats;
2.
hänvisning till
lagen, förfarandet eller myndigbeten i den anmodade staten avse lagen,
förfarandet eller myndigheten inom det område där erkännande eller verkställighet
begäres;
3.
hänvisning som
göres vid tillämpning av punkt 1 eller 2 till antingen lagen och förfarandet i
ursprungsstaien eller lagen och förfarandet i den anmodade staten omfatta alla
tillämpliga rättsregler ocb rättsgrundsatser i den fördragsslutande staten
vilka är lillämpliga inom de områden staten består av;
4.
hänvisning till
den underhållsberättiga-
1 \
opaginerad Kontrollera mot PDF
of the
maintenance creditor or the maintenance debtor in Ihe State of origin shall be
construed as referring to his habitual résidence in the territorial unit in
whidi the decision was rendered.
Any
Contracting State may. at any time. dedare thal it will not apply any one or
more of the foregoing rules to one or more of the provisions of this
Convention.
tuelle du créancier ou du débiteur d"aliments dans
FElat dorigine vi.se
sa résidence habituelle
dans 1'unité territoriale dans laquelle la decision a été rendue
Tout Etat conlractant peut, en tout temps, déclarer qu'il
n'appliquera pas Fune ou plusieurs de ces régles ä une ou plusieurs
dispositions de la Convention.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide 2)
This Convention shall replace, as regards the States who
are Parties to it, the Convention on the Recognition and Enforcement of
Decisions Rdating to Maintenance Obligations in Respect of Children, conduded
at Ihe Hague on the 15th of April 1958.
Ariide 29
La présente Convention remplace dans les rapports enlre
les Etat qui y sont Parties, la Convention concernant la reconnaissance el
rexécution des decisions en matiére d"obliga-tions alimentaires envers les
enfants, conclue å la Haye le 15 avril 1958.
opaginerad Kontrollera mot PDF
CHAPTER
VII FINAL CLAUSES
Article 30
This Convention shall be open for signature by the Stales
which were Members of the Hague Conférence on Private International Law at the
time of its Twelfth Session.
It shall
be ratified, accepted or approved and the instruments of ratification. acceptance
or approval shall be depositeti with the Ministry of Foreign Affairs of the
Nelherlands.
DISPOSITIONS
CHAPITRE VU FINALES
Artide 30
La Convention est ouverte ä la signature des Etats qui
étaient membres de la Conférence de la Haye de droit international privé lors
de sa Douziéme session.
Elle sera ratifiée, acceptée ou approuvée et les
instruments de ratification, d"accepta-tion ou d'approbation seront
déposés auprés du Ministére des Affaires Etrangéres des Pays Bas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide 31
Any State which has become a Member of the Hague
Conférence on Private International Law after the dale of its Twelfth Session,
or which is a Member of the United Nations or of a specialised agency of thal
Organisation, or a Party to the Statute of the International Court of Justice
may accede to this Convention after it has entered into force in accordance
with the first paragraph of Article 35.
The
instrument of accession shall be deposited with the Ministry of Foreign
Affairs of the Nelherlands.
Such accession
shall have effect only as regards the relations between the acceding State
and those Contracting States which
Artide 31
Tout Etat qui n"est devenu membre de la Conférence
qu'aprés la Douziéme session, ou qui appartient å ]'Organisation des Nations
Unies ou ä une institution spécialisée de celle-ci, ou est Partie au Statut de
la Cour internationale de Justice, pourra adhérer å la présente Convention
apres son entrée en vigueur en vertu de Farlide 35, alinéa premier.
L'instrument d'adhésion sera déposé auprés du Ministére
des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.
L'adhésion
n'aura d'effet que dans les rapports enlre FElat adhérant et les Etats contractants
qui n'auront pas élevé d'objec-
Prop. 1975/76:98 57
des dier underhållsskyldiges hemvist i ursprungsstaien
avse hans hemvist inom det område där avgörandet meddelats.
Fördr.igsslutande stat kan när som helst förklara att den
icke kommer att tillämpa en dier flera av reglerna i denna artikel på en eller
flera av bestämmelserna i denna konvention.
Artikd 29
Denna konvention skall, i förhållandet mellan stater som
har tillträtt konvenlionen, ersätta konventionen om erkännande och
verkställighet av avgöranden om underhåll till bam, vUken ingicks i Haag den 15
april 1958.
KAPITEL VII - SLUTBESTÄMMELSER
Artikd 30
Denna konvention är öppen för undertecknande av de stater
som var medlemmar i Haagkonfcrensen för internationell privaträtt vid
tidpunkten för dess tolfte session.
Den skall ratificeras, antagas eller god
kännas och ratifikations-, antagande- eller
godkännandeinstrumenten deponeras hos
det nederländska utrikesministeriet.
Artikel 31
Stat, som har blivit medlem av Haagkonferensen för
internationell privaträtt etter dess tolfte session eller som är medlem i
Förenta Nationerna eller något av denna organisations fackorgan eller är
ansluten till stadgan för den internationdla domstolen, kan ansluta sig till
denna konvention sedan den trätt i kraft enligt artikel 35 första stycket.
Anslulningsinstrumenlet skall deponeras hos det
nederländska utrikesministeriet.
Anslutningen får verkan endast i förhållandet mellan den
stat som anslutit sig och de fördragsslutande stater som icke gjort
5-Riksdagen 1975/76. I saml. Nr98
opaginerad Kontrollera mot PDF
have not raised
an objection to its accession in the twelve months afler the receipt of the notification
referred to in sub-paragraph 3 of Article 37. Such an objection may also be raised
by Member States at the time when they ratify, accept or approve the Convention
after an accession. Any such objection shall be notified to the Ministry of Foreign
Affairs of the Nelherlands.
tion å son
encontre dans les douze mois apres la reception de la notification prévue au chiffre
3 de Farticle 37. Une telle objection pourra également étre élevée par tout Etat
membre au moment d"une ratification, acceptation ou approbation de la Convention,
ultérieure å Fadhésion. Ces objections seront notifiées au Ministére des Affaires
Etrangéres des Pays-Bas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide 32
Any State may, at the time of signature, ratification, acceptance,
approval or accession, dedare thal this Convention .shall extend to all the territories
for the international relations of which it is responsible, or lo one or more
of them. Such a dédaration shall take effect on the date of entry into force of
the Convention for the State concerned.
Ät any time
thereafter, such extensions shall be notified lo the Ministry of Foreign Affairs
of the Nelherlands.
The extension
shall have effect as regards the relations between the Contracting States which
have not raised an objection to the extension in the twelve months after the receipt
of the notification referred to in sub-paragraph 4 of Artide 37 and the territory
or territories for the international relations of which the State in question
is responsible and in respect of which the notification was made.
Such an objection
may also be raised by Member States when they ratify, accept or approve the Convention
after an extension.
Any such objection shall be notified to the Ministry of Foreign
Affairs of the Nelherlands.
Artide 32
Tout Etat, au moment de la signature, de la ratification,
de Fapprobation, de Faccep-lation ou de Fadhésion, pourra déclarer que la Convention
s'élendra ä Fensemble des territoires qu'il représente sur le plan international,
ou å Fun ou plusieurs d'entre eux. Cette dédaration aura effet au moment de Fentrée
en vigueur de la Convention pour ledit Etat.
Par la suite,
toute extension de cette nature sera notifiée au Ministére des Affaires Etrangéres
des Pays-Bas.
L'extension
aura effet dans les rapports entré les Etats contractants qui, dans les douze mois
apres la reception de la notification prévue å Farticle 37, chiffre 4, n'auront
pas élevé d'objection å son encontre, et le territoire ou les territoires dont les
relations inlernalionales sont assurées par FEtat en question, et pour lequel ou
lesquels la notification aura été faite.
Une telle objection pourra également étre élevée par tout Elal
membre au moment d'une ratification, acceptation ou approbation ultérieure å 1'extension.
Ces objections
seront notifiées au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ärtide 33
If a Contracting State has two or more territorial units
in which different systems of law apply in relation to the recognition and enforcement
of maintenance decisions, it may, at the lime of signature, ratification, acceptance,
approval or accession, declare that this Convention shall extend to all its
territorial units or only to one or more of them and may modify its dederation
by submitting another dédaration at any time thereafter.
Artide 33
Tout Etat contraclant qui comprend deux ou plusieurs unités
territoriales dans lesquel-les des systémes de droit différenls s'appli-quent
en ce qui concerne la reconnaissance et 1'exécution de decisions en matiére d"ob-ligalions
alimentaires pourra, au moment de la signature, de la ratification, de 1'accepla-tion,
de Fapprobation ou de Fadhésion, déclarer que la présente Convention s"étendra
å toutes ces unités territoriales ou seulement å Fune ou å plusieurs d"entre
elles et pourra,
Prop. 1975/76:98 59
invändning mot anslutningen inom tolv månader efter
mottagandet av sådan underrättelse som avses i artikel 37 punkt 3. Sådan
invändning får även göras av medlemsstater när de ratificerar, antager eller
godkänner konventionen efter en anslutning. Invändningarna skall meddelas till
det nederländska utrikesministeriet.
Artikel 32
Stat som undertecknar, ratificerar, antager, godkänner
eller ansluter sig till konventionen kan i samband därmed förklara att
konventionens tillämpning utsträcks till samtliga de områden, för vilkas
internationella förbindelser staten svarar, eller lill ett eller flera av
dessa. Sådan förklaring får verkan från del att konventionen träder i kraft för
den berörda staten.
Det nederländska utrikesministeriet skall underrättas om
sådana utvidgningar som sker senare.
Den utsträckta tillämpningen av konventionen gäller
endast i förhållandel mellan stater som icke gjort invändning mol den utsträckta
tillämpningen inom tolv månader från mottagandet av underrättelse enligt artikel
37 punkt 4 och del eller de områden för vilkas internationella förbindelser staten
i fråga är ansvarig och för vilket eller vilka underrättelsen skedde.
Sådan invändning får även göras av medlemsstater när de
ratificerar, antager eller godkänner konventionen efter en utvidgning.
Det nederländska utrikesministeriet skall underrättas om
sådana invändningar.
Artikel 33
Fördragsslutande stat, som består av två eller flera
områden med olika rättssystem för erkännande och verkställighet av undcr-hållsavgöranden,
kan vid undertecknande, ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning,
förklara att denna konvention skall utsträckas till att omfatta alla dess
områden eller endast ett dier flera av dessa och kan när som helst ändra sin
förklaring genom att avge ny förklaring.
opaginerad Kontrollera mot PDF
These déclarations shall be notified to the Ministry of Foreign
.Affairs of the Nelherlands. and shall state expressly the territorial unit to
which the Convention applies.
Other Contracting
States may dedine to recognise a maintenance decision if, at the date on which recognition
is sought, the Convention is nol applicable to the territorial unit in which the
decision was rendered.
ä loul moment, modifier cette dédaration en faisant une nouvelle
dédaration.
Ces déclarations seront notifiées au Ministére des Affaires
Etrangéres des Pays-Bas et indiqueront expressémenl Funité territoriale ä laquelle
la Convention s'applique.
Les autres Etats contractants pourront refuser de reconnaitre
une decision en matiére d'obligations alimentaires si, å la date ä laquelle la
reconnaissance est invoquée, la Convention n'est pas applicable å Funité territoriale
dans lequdle la decision a été obtenue.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ariide 34
Any State may, not later than the moment of its ratification,
acceptance, approval or accession, make one or more of the said reservations referred
to in Article 26. No other reservation shall be permitted.
Any State may
also, when notifying an extension of the Convention in accordance with Artide
32, make one or more of the said reservations applicable to all or some of the territories
mentioned in the extension.
Any Contracting
State may at any time withdraw a reservation il has made. Such a withdrawal shall
be notified to the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.
Such a
reservation shall cease to have effect on the first day of the third calendar month
after the notification referred to in the preceding paragraph.
Article 34
Tout Etat pourra, au plus tärd au moment de la ratification,
de Facceptation, de Fapprobation ou de Fadhésion, faire une ou plusieurs des réserves
prévues ä Farticle 26. Aucune autre réserve ne sera admise.
Tout Elal pourra également, en notifianl une extension de
la Convention conformément å Farticle 32, faire une ou plusieurs de ces réserves
avec effet limité aux territoires ou -k certains des territoires vises par 1'extension.
Tout Etat contraclant pourra, å tout moment, retirer une réserve
qu'il aura faite. Ce retrait sera notifie au Ministére des Affaires Etrangéres
des Pays-Bas.
L'effet de la réserve cessera le premier jour du troisiéme
mois du calendrier apres la notification mentionnée ä Falinéa précédent.
Artide 35
This Convention shall enter into force on the first day of
the third calendar month after the deposit of the third instrument of ratification,
acceptance or approval referred to in Article 30.
Thereafter the Convention shall enter into force
1. for each State ratifying, accepting
or
approving it subsequently, on the first day
of the third calendar month after the de
posit of its instrument of ratification, ac
ceptance or approval;
2, for each acceding State, on the first
day of the third calendar month after the
Article 35
La Convention entrera en vigueur le premier jour du troiséme
mois du calendrier suivant le dépöt du troisiéme instrument de ratification, d'acceptalion
ou d'approbation prévu par Farticle 30.
Ensuite. la Convention entrera en vigueur:
i. pour chaque Etat signalaire ratifiant, acceptanl ou approuvanl
postérieurement, le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres le dépot
de son instrument de ratification, d'acceptation ou d'approbation;
2. pour tout Etat adhérant, le premier jour du troisiéme mois
du calendrier apres
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:98 6f
Underrättelse om dessa förklaringar skall lämnas till det
nederländska utrikesministeriet med uttrycklig uppgift på vilket område
konventionen skall tillämpas.
Övriga fördragsslutande stater kan vägra att erkänna ett
avgörande om underhållsskyldighet, om konventionen icke är lill-lämplig på del
område där avgörandet meddelats den dag erkännande begäres.
Artikd 34
Stat kan senast vid ratifikationen, antagandet,
godkännandet eller anslutningen göra ett eller flera förbehåll enligt artikel
26. Andra förbehåll är ej tillåtna.
Stal kan även, i samband med underrättelse om
utsträckning av konventionen enligt artikel 32, göra ett eller flera av dessa
förbehåll tillämpliga på alla eller några av de i underrättelsen angivna
områdena.
Fördragsslutande stat kan när som helst frånträda
förbehåll som den har gjort. Det nederländska utrikesministeriet skall underrättas
om sådant frånträdande.
Sådant förbehåll skall upphöra att gälla den första dagen
i den tredje kalendermånaden efter det att underrättelse som avses i
föregående stycke lämnats.
Artikel 35
Denna konvention träder i kraft den första dagen i den tredje
kalendermånaden efter deponeringen av det tredje instrumentet angående
ratifikation, antagande eller godkännande som avses i artikel 30.
Därefter träder konventionen i krafl
1.
beträffande
varje stat som ratificerar, antager eller godkänner den senare, den första
dagen i den tredje kalendermånaden efter deponeringen av dess instrument angående
ratifikation, antagande eller godkännande;
2.
för varje stat
som ansluter sig, den försia dagen i den tredje kalendermånaden
expiry of the period referred lo in Article 31;
3. for a territory
to which the Convention has been extended in conformity with Artide 32, on the
first day of the third calendar month after the expiry of the period referred
lo in that Arlicle.
Fexpiration
du délai vise å Farlide 31;
3. pour les territoires auxquels la Convention a été élendue
conformément ä Farlide 32, le premier jour du troisiéme mois du ca-landrier qui
suit Fexpiration du délai vise audil arlicle.
Article 36
This Convention shall remain in force for five years from the
dale of its entry into force in accordance with the first paragraph of Artide
35, even for States which have ratified, accepted, approved or acceded lo it subsequently.
If there has been no denunciation, il shall be renewed lacitly
every five years.
Any denunciation shall be notified lo the Ministry of Foreign
Affairs of the Nelherlands, at least six months before the expiry of the five year
period. It may be limited to certain of the territories to which the Convention
applies.
The denunciation shall have effect only as regards the
State which has notified it. The Convention shall remain in force for the other
Contracting States.
Article 36
La Convention aura une durée de cinq ans ä partir de la date
de son entrée en vigueur conformément ä Farticle 35, alinéa premier, méme pour les
Etats qui Fauront postérieurement ratifiée, acceptée ou approuvée ou qui y auroni
adhéré.
La Convention sera renouvdée tadlement de cinq ans en cinq
ans, sauf dénonciation.
La dénonciation sera, au moins six mois avant Fexpiration
du délai de cinq ans, notifiée au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.
Elle pourra se limiter ä certains territoires auxquels s'applique la Convention.
La dénonciation n'aura d'effet qu'ä Fégard de FEtat qui 1'aura
notifiée. La Convention restera en vigueur pour les autres Etats contractants.
Article 37
The Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands shall notify
the States Members of the Conférence, and the States which have acceded in accordance
with Article 31, of the following
1.
the signatures
and ratifications, ac-ceplances and approvals referred to in Artide 30;
2.
the date on which
this Convention enters into force in accordance with Article 35;
3.
the accessions referred
to in Artide 31 and the dates on which they lake effect;
4.
the extensions referred
to in Article 32 and dates on which they take effect;
5.
Ihe objections raised
to accessions and extensions referred to in Artides 31 and 32;
6.
the déclarations
referred lo in Artides 25 and 32;
7.
the denunciations
referred to in Article 36;
Article 37
Le Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas notifiera
aux Etats membres de la Conférence, ainsi qu'aux Etats qui auront adhéré conformément
aux dispositions de Farticle 31;
1. les signatures, ratifications, acceptations
et approbalions visées ä Fartide 30;
2. la date ä laquelle la présente Convention
entrera en vigueur conformément aux dispositions de Farticle 35;
3. les adhésions visées å Farticle 31
et la date å laquelle elles auront effet;
4. les extensions visées å Farticle 32
et la dale å laquelle elles auront effet;
5. les objections aux adhésions et aux
extensions visées aux artides 31 et 32;
6. les déclarations mentionnées aux artic-les
25 et 32;
7. les dénonciations visées å Farticle
36;
Prop.
1975/76:98 63
efter utgången av den i artikel 31 angivna perioden;
3. för områden lill vilka konvenlionen enligt artikd 32
utsträckts, den försia dagen i den Iredje kalendermånaden efter utgången av
den i artikel 32 angivna perioden.
Artikel 36
Denna konvention gäller i fem år, räknat från den dag då
den enligl artikel 35 försia stycket, trätt i krafl. Detsamma gäller för
stater, som senare ratificerat, antagit, godkänt eller anslutit sig till
konventionen.
Konventionen skall, om uppsägning icke sker, utan vidare
tillkännagivande anses förlängd för fem år i sänder.
Uppsägning skall tillkännages hos del nederländska
utrikesministeriet minst sex månader före femårsperiodens utgång. Uppsägning
kan begränsas till att avse vissa av de områden för vilka konvenlionen är
tillämplig.
Uppsägningen får verkan endast för den stat, som gjort
uppsägningen. För övriga fördragsslutande stater förblir konventionen i kraft.
Artikd 37
Det nederländska utrikesministeriet skall underrätta
konferensens medlemsstater saml de stater som anslutit sig enligt artikel 31 om
1.
underskrifter,
ratifikationer, antaganden och godkännanden som avses i artikel 30,
2.
dagen för
konventionens ikraftträdande enligt bestämmelsema i artikel 35,
3.
anslutningar
som avses i arlikd 31 och dagen för dessas ikraftträdande,
4.
utvidgningar
som avses i artikel 32 och dagen för dessas ikraftträdande,
5.
invändningar
som anmälts mol de anslutningar och utvidgningar som avses i artiklarna 31 och
32,
6.
förklaringar
som avses i artiklarna 25 och 32,
7.
uppsägningar
som avses i artikel 36,
8. the
reservations referred to in Artides 26 and 34 and the withdrawals referred to
in Article 34.
8. les réserves
prévues aux artides 26 et 34, et le retrait des réserves prévu ä Farticle 34.
opaginerad Kontrollera mot PDF
In witness whereof the undersigned, being duly authorised thereto,
have signed this Convention.
Done at
The Hague, on the 2nd day of October 1973, in the English and French languages,
both lext being equally authentic, in a single copy which shall be deposited in
the archives of the Government of the Nelherlands, and of which a certified copy
shall be sent, through the diplomatic channel, to each of the States Members
of the Hague Conférence on Private International Law at the date of its Twelfth
Session.
En foi de quoi, les soussignés, döment autorisés, ont signé
la Convention.
Fait a La Haye, le 2 octobre 1973, en franais el en anglais,
les deux textes faisant également foi, en un seul exemplaire, qui sera déposé
dans les archives du Gouvernement des Pays-Bas et dont une copie certifiée conforme
sera remise, par la voie diplomatique, ä chacun des Etats membres de la Conférence
de La Haye de droit international privé lors de sa Douziéme session.
Prop. 1975/76:98 65
8. förbehåll som avses i artiklarna 26 och 34 och frånträdanden
som avses i artikd 34.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill behörigen
bemyndigade, underskrivit denna konvention.
Som skedde i Haag den 2 oktober 1973 på engelska och
franska språken, vilka båda texter äger lika vitsord, i ett enda exemplar som
skall förvaras i Nederländernas regerings arkiv och varav bestyrkt avskrift på
diplomatisk väg skall tillställas varje medlemsstat i Haagkonferensen för
internationell privaträtt vid tidpunkten för dess tolfte session.
Prop. 1975/76:98 66
Bilaga 2 Promemorieförslaget
Förslag till
Lag om
erkännande och verkställighet av utländskt avgörande
angående
underhållsskyldighet m. m.
Härigenom förordnas som följer.
1 S Lagakraftvunnet avgörande angående skyldighet att utge
underhålls
bidrag till barn eller dess avkomling för tid innan den underhållsberättigade
fyllt tjuguetl år eller ingått äktenskap eller lill make eller förutvarande ma
ke gäller även i Sverige, om avgörandet meddelats av behörig myndighet i
stat som har tilltrält den i Haag den 2 oktober 1973 dagtecknade konvenlio
nen om erkännande och verkställighet av avgöranden angående under
hållsskyldighet.
Med avgörande avses dom eller slutligt beslut av domstol
eller annan myndighet.
Har fördragsslutande stat förbehållit sig atl ej erkänna
avgörande, varigenom underhållsbidrag bestämts till visst belopp alt utges en
gång för alla, kan regeringen förordna att sådanl avgörande som medddals i den
staten ej skall gälla i Sverige.
2 S Vad i denna lag sägs om avgörande gäller i lillämpliga
delar också
förlikningsavtal, som har träffats inför domslol ellerannan myndighet i för
dragsslutande stat och som kan verkställas där.
Har fördragssluiande stat avgett förklaring att
konventionen skall gälla även officiell handling rörande underhållsskyldighel
som har upprättats av eller inför myndighet elier offentlig funktionär och
omedelbart kan verkställas i den stat där handlingen har upprättats, kan
regeringen förordna att vad som sägs om avgörande i lagen skall i tillämpliga
delar gälla även handling av nämnda slag.
3 § Erkännande och verkställighet av avgörande kan
vägras
1.
om erkännande
och verkslällighel av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för
rättsordningen här i riket,
2.
om avgörandet påverkats
av svikligt förfarande i rättegången,
3.
om mål mellan
samma parter angående samma sak är anhängigt här i riket och talan i detta må
väckts först,
4.
om avgörande
meddelats angående samma sak antingen i Sverige eller i annan stal och
avgörandet uppfyller övriga villkor för alt gälla här i riket.
Avgörande mol utebliven svarande gäller här i rikel endasi
om stämning innefattande underrättelse om det väsentliga
innehållet i
Prop. 1975/76:98 67
kärandens
talan delgivits svaranden enligl föreskrifterna i den stal, där avgörandet har
meddelats, och denne med hänsyn till omständigheterna haft tillräcklig lid för
att svara i saken.
4 §
Avgörandet anses vara meddelat av behörig myndighet i fördrags
slutande stat
1. om den som ålagts underhållsskyldighet eller den underhållsberättigade
hade sitt hemvist i den staten, när målet anhängiggjordes,
2. om den som ålagts underhållsskyldighet och den underhållsberättigade
var medborgare i den staten, när målet anhängiggjordes, eller
3. om den som ålagts underhållsskyldighel uttryckligen
godtagit all saken prövas av myndigheten eller utan invändning angående myndighetens
behörighet ingått i svaromål i saken.
Utan hinder av
bestämmelserna i första stycket skall myndighet i fördragsslutande stat som har
meddelat avgörande angående underhåll anses behörig, om underhållel utgår med
anledning av äktenskapsskillnad eller legal separation eller med anledning av ogiltighelsförklaring
eller återgång av äktenskap och beslutet härom meddelats av myndighet i samma
stat som i sådanl hänseende varit behörig enligt svensk lag.
5 §
Har offentligt organ på grund av avgörande som avses i denna lag
betalat bidrag till underhållsberättigad, äger organet i hans ställe
ansöka om erkännande eller verkställighet av avgörandet, om organet
är behörigt därtill enligt lagen i den stat det tillhör.
Har
avgörandet meddelats på ansökan av offentligt organ, som kräver återbetalning
av bidrag som utbetalats lill underhållsberättigad, fordras för att avgörandet
skall gälla i Sverige, utöver vad som följer av l-4§§,alt
1. det offentliga organet kan erhålla återbetalning i
den stal del tillhör,
2. skyldighet alt utge underhäll till den underhållsberättigade
är föreskriven i den inhemska lag som är tillämplig enligl svensk lag.
6 §
Avgörande, som gäller här i rikel enligt denna lag, skall på
ansökan verkställas här.
Ansökan
fär avse avgörandet i dess helhet eller del därav.
7 §
Även sådan dom angående underhåll som utan hinder av att den
ej äger laga kraft får verkställas i den stat där den meddelats eller
domstols beslut om underhåll för tiden intill dess laga kraft ägande
dom eller beslut föreligger skall på ansökan verkställas här, om domen
eller beslutet meddelats i stat som avses i 1 § och dom eller beslut av
detta slag kunnat meddelas av svensk domstol i motsvarande fall.
Prop. 1975/76:98 68
Ansökan
får icke bifallas, om sådanl förhällande föreligger atl enligt 3 eller 4 § ett
avgörande ej skulle gälla här i riket.
8 §
Ansökan om verkställighet göres hos Svea hovrätt. Vid ansök
ningen skall fogas
1. avgörandet i huvudskrift eller i avskrift som
bestyrkts av myndighet,
2. bevis atl avgörandet får verkställas i den stat,
där del meddelats,
3. i fråga om avgörande mol utebliven svarande
handling i original . eller bestyrkt avskrift som visar att svaranden delgetts
stämning och underrättelse som sägs i 3 § andra slyckel i den ordning som
gäller enligl lagen i den stat, där avgörandet meddelats,
4. om sökanden är offentligt organ, behövliga handlingar
angående organets behörighet att begära verkställighet,
5. bestyrkt översättning till svenska språket av ovan
angivna handlingar, i den mån hovrätten ej finner det obehövligt.
Uppfyller
ansökningen ej föreskrifterna i första stycket eller är den eljest ofullständig,
skall tillfälle beredas sökanden att avhjälpa bristen.
9 §
Ansökan om verkställighet får ej bifallas utan att tillfälle lämnats
motpart atl yltra sig över ansökningen.
10 § Bifalles ansökningen, verkslälles avgörandet på samma sätt som svensk
domstols laga kraft ägande dom, om ej högsta domstolen efter talan mot
hovrättens beslut förordnar annat. Innehåller avgörandet föreskrift om
tvångsmedel, skall den föreskriften ej vinna tillämpning.
11 § Föreskrifterna i denna lag gäller ej i
förhållande lill Danmark, Finland, Island eller Norge, i den mån särskilda
bestämmelser äger tillämpning.
Denna
lag träder i kraft den dag regeringen förordnar.
1
fråga om avgörande, som meddelats i fördragsslutande stal före konventionens
ikraftträdande i förhållande lill den staten, gäller lagen endast såvitt avser
underhåll som förfaller till betalning efter ikraftträdandet.
Prop.
1975/76:98 69
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid
sammanträde 1975-12-23
Närvarande:
justitierådet Hult. regeringsrådet Simonsson. justitierådet Mannerfelt, justitierådet
Welamson.
Enligt
lagrådet den 19 december 1975 lillhandakommet utdrag av protokoU vid
regeringssammanträde den 4 december 1975 har regeringen på hemställan av
statsrådet Geijer beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om
erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående
underhållsskyldighet.
Förslaget,
som finns bilagt detta protokoll, har inför lagrådei föredragits av hovrättsassessom
Arne Nyberg.
Lagrådet
lämnar förslagel utan erinran.
Prop. 1975/76:98 70
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1976-01-15
Närvarande: slatsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist. Aspling, Lundkvist. Geijer, Bengtsson,
Norling, Lidbom, Carisson, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson
Föredragande: statsrådet Geijer
Proposition med förslag till lag om erkännande och
verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet
Föredraganden upplyser att lagrådet' lämnat lagförslaget
utan erinran.
Vid
remissen till lagrådei föreslog jag atl Sverige tillträder Haagkonventionen
den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående
underhållsskyldighet. Vidare förordade jag alt vid ratifikationen görs
förbehåll enligt art. 26 första stycket I och 2. Jag förordade slutligen alt
förklaring enligt aii. 25 avges.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
dels att antaga del av lagrådet granskade lagförslaget,
dels att godkänna Haagkonventionen den 2 oktober 1973 om
erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet i
enlighet med vad jag förordat i det föregående.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 4 december 1975.
Norstedts Tryckeri 1976. 750653
Doktrin (4)
- Lennart Pålsson, Underhållsfrågor och internationell privaträtt, SvJT 1993 s. 613, på s. 615, 627, 628 · Fritt tillgänglig
- Maarit Jänterä, Har föräldrarna en livslång underhållsskyldighet i internationella förhållanden?, SvJT 1993 s. 327, på s. 332 · Fritt tillgänglig
- Lennart Pålsson, Svensk rättspraxis Internationell privat- och processrätt 1981—1985, SvJT 1987 s. 331, på s. 342 · Fritt tillgänglig
- Michael Bogdan, Familjerättsligt underhåll i svensk internationell privaträtt, SvJT 1978 s. 161, på s. 185 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
21 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (10)
10 kopplingar i 8 dokument.
- SOU 2013:63 Verkställighet av utländska domar och beslut s. 266 i texten
- SOU 2005:111 Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn i internationella situationer - 1996 års Haagkonvention m.m., del 1 s. 241 i texten · dokumentnivå
- Prop. 1991/92:128 om Sveriges tillträde till Luganokonventionen s. 152 i texten
- Prop. 1987/88:106 om utvidgat internationellt samarbete vid indrivning av underhållsbidrag om s. 37 · s. 10 · s. 12 i texten
- Bet. 1976/77:KU44 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning i texten
Rättsfall (3)
3 kopplingar.
- NJA 2008 s. 873 om s. 14 i texten
- NJA 1988 s. 134 om s. 32 i texten
- NJA 1986 s. 690 om s. 33 i texten
Doktrin (8)
8 kopplingar i 6 dokument.
- SvJT 1993 s. 613 Lennart Pålsson, Underhållsfrågor och internationell privaträtt s. 615 · s. 627 · s. 628 i texten
- Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 1999 s. 213 i texten
- SvJT 1993 s. 327 Maarit Jänterä, Har föräldrarna en livslång underhållsskyldighet i internationella förhållanden? s. 332 i texten
- SvJT 1987 s. 331 Lennart Pålsson, Svensk rättspraxis Internationell privat- och processrätt 1981—1985 s. 342 i texten
- Eek, Lagkonflikter i tvistemål 2, 1978 s. 78 i texten