Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor

1975 · 218 sidor, varav 97 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 97 av 218 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:13, Regeringens proposition om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 13 år 1975 Prop. 1975:13

Nr 13

Regeringens proposition om lokalradio och vissa andra
nindradiofrågor;,

beslutad den 6 februari 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF PALME

BERTIL ZACHRISSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs förslag fram om lokalradio och
stereosändningar i ljudradions riksprogram. Frågan om samhällsinformation i
radio och television Uksom om reklam i radio och television behandlas också.
Propositionen tar vidare upp rundradiorörelsens anslagsbehov för budgetåret
1975/76.

Förslagen som bygger i första hand på 1969 års
radioutredning och reklamutredningen innebär i fråga om lokalradio att landet
indelas i 24 lokalradioområden, som vart och ett får en egen redaktion och en
sändningstid i P3 som kan variera från 10 till 15 timmar i veckan. Sändningarna
som föreslås omfatta bl. a. lokala nyheter, opinionsspeglan-de program och
annan information avses börja under år 1977. Som huvudman för lokalradion
föreslås ett dotterbolag till Sveriges Radio. Genom förslaget kommer
samhällsinformationen att kunna öka väsentligt.

Vidare föreslås att samtliga tre sändarnät utrustas för
stereosändningar. Utbyggnaden föreslås vara slutförd budgetåret 1977/78 för P 2
och P 3 och budgetåret 1979/80 för P 1.

I propositionen avvisas tanken på reklam i radio och
television.

1 Riksdagen 1975 1 saml. Nr 13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13

Förslag till

Lag om ändring i radiolagen (1966:755)

Härigenom
föreskrives att 5 och 6 §§ radiolagen (1966:755)' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det
företag som regeringen bestämmer äger med ensamrätt avgöra vilka
radioprogram som skola förekomma i rundradiosändning från sändare här i
riket.

Det aktiebolag som regeringen bestämmer äger med ensamrätt
avgöra vilka radioprogram som skola förekomma i rundradiosändning från sändare
här i riket.

Regeringen får bestämma att det aktiebolag som avses i
första stycket får överlåta på ett dotterbolag att med ensamrätt avgöra vilka
ljudradioprogram som skola förekomma i lokal rundradiosändning från sändare
här i riket. För sådan överlåtelse skall gälla de villkor som fastställas genom
avtal mellan regeringen och moderbolaget

Företaget
får ej överlåta sin rätt enligt första stycket helt eller delvis utan
medgivande av regeringen.

Det aktiebolag som avses i första stycket får i övrigt ej
överlåta sin rätt enligt sagda stycke helt eUer delvis utan medgivande av
regeringen. Detsamma gäller dotterbolaget i fråga om den rätt som enligt andra
stycket tillkommer detta.

6f Ensamrätten enligt 5 § skaU utövas
opartiskt och sakUgt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ensamrätten
skall i övrigt utövas efter riktlinjer som fastställas genom avtal mellan
regeringen och företaget.

Ensamrätten
skall i övrigt utövas efter rikfiinjer som faststäUas genom avtal meUan
regeringen och det aktiebolag som avses i 5 § första stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 1972:240.

Med nuvarande lydelse avses i prop. 1975:8 föreslagen
lydelse.

3 Med nuvarande lydelse avses i prop. 1975:8 föreslagen
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-02-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Zachrisson, Leijon, Hjelm-WaUén

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Proposition om lokalradio och vissa andra lundiadiofiågor

Föredraganden anför.

1 prop. 1975:1 (bil. 10 s. 471 och 473) har regeringen
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1975/76 preliminärt beräkna

till Televisions- och Ijudradioanläggningar ett
investeringsanslag av 40 100 000 kr.;

till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio ett
investeringsanslag av 4 700 000 kr.

Jag vill nu ta upp dessa och andra frågor rörande
rundradioverksam-heten.

1 Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969
tillkallades sex sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om ökat
sändningsutrymme i ljudradion för utbildnings- och informationsändamål m. m.
De sakkunniga antog namnet 1969 års radioutredning (U 1970:49) (RUT 69)'.

Utredningen avlämnade i april 1973 betänkandet (SOU
1973:8)-Radio i utveckling. I betänkandet föreslås att lokalradio successivt
införs i Sverige för att fullt utbyggd bilda ett landstäckande system med 36
lokalradioområden, I betänkandet behandlas vidare bl. a. samhälls-

' Förbundsdirektören Sven Jäidler, ordförande,
rik.sdagsmanncn Rune Gustavsson, statssekreteraren Nils-OIov Hasslev (t. o. m.
den 27 januari 1971), riksdagsmannen lassen Lindahl, docenten Kurt Samnelsson,
överdirektören Lars Sköld samt generaldirektören Lars Ag (fr. o. m. den 15
februari 1971).

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 4

information och utbildning i riksprogram samt ljudradions-
och televisionens sändningsutrymme. Betänkandet innehåller förslag till lag om
ändring i radiolagen (1966:755). Lagförslaget bör fogaS till protokollet i
detta ärende som bilaga 1.

Utredningens förslag vad avser utbildning i riksprogram
behandlas inte i detta sammanhang.

Över
betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av rikspolisstyrelsen,
kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, statens handikappråd,
riksförsäkringsverket, televerket, statens trafiksäkerhetsverk, sjösäkerhetsrådet,
statskontoret, riksrevisionsverket, nämnden för samhällsinformation, dåvarande
kulturrådet, dåvarande teater- och musikrådet, radionämnden, statens
ungdomsråd, skolöverstyrelsen (SÖ), statens läroboksnämnd,
universitetskanslersämbetet (UKÄ), utrustningsnämnden för universitet och
högskolor, statens naturvårdsverk, kommerskollegium efter hörande av vissa
handelskamrar , statens pris- och kartellnämnd, konsumentverket,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetarskyddsstyrelsen, statens invandrarverk,
statens planverk, samtliga länsstyrelser - efter hörande av vissa kommuner,
landsting och andra instanser -, massmedieutredningen, 1972 års
pressutredning, kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX),
sameutredningen, utredningen angående den fortsatta verksamheten med radio och
television inom utbildningsväsendet, invandrarutredningen, bygglagutredningen
och utredningen om den kommunala demokratin.

Vidare har
yttranden avgetts av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges riksidrottsförbund, Sveriges Radio
AB, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens
riksförbund (SR), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Tidningarnas
telegrambyrå (TT), Pressens samarbetsnämnd (Publicistklubben, Svenska
journalistförbundet och Svenska tidningsutgivareföreningen), Sveriges
radiohandlares riksförbund gemensamt med Sveriges radioleverantörer.
Folkuniversitetet, Svenska kyrkans centralråd, Sveriges frikyrkoråd. Handikappförbundens
centralkommitté. Folkets husföreningarnas riksorganisation och Kooperativa förbundet
(KF).

Härutöver har skrivelser kommit in frän Svenska
lantmännens riksförbund, Stockholms läns blindförening, Hallands
centerpartidistrikt. Svenska samernas riksförbund. Försäkringskasseförbundet,
Sveriges Radios tjänstemannaklubb gemensamt med Sveriges Radios
journalistklubb, civilförsvarsstyrelsen, Sveriges kristna ungdomsråd.
Riksförbundet DX-alliansen, Stockholms handelskammare, Kristen demokratisk ungdom.
Svenska musikerförbundet, hyresgästföreningen i Stor-Stockholm, TCO-kommittén
för Härnösand/Kramfors, Statstjänstemannaförbundets avdelning 428 ST-TRU,
Stiftelsen Institutet för rikskonserter. Föreningen Svenska tonsättare,
Sveriges författarförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation
gemensamt med Sveriges grossistförbund, Sveriges

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 5

industriförbund och Sveriges köpmannaförbund samt
Kulturarbetarnas

socialdemokratiska förening. , -

Vid beredningen av frågan om införande av lokalradio har
den arbetsgrupp för radio- och TV-frägor som tillkaUats för att behandla vissa
frågor inom ramen för nuvarande radioavtal medverkat (prop. 1974:1 bil. IO s.
466 och prop. 1974:28 s. 365).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1966
tillkallades elva sakkunniga med uppgift att utreda frågan om reklamens
verkningar med särskild hänsyn fill reklamsändningar i televisionen. De
sakkunniga antog namnet reklamutredningen (K 1967:43), Utredningen avlämnade i
november 1973 delbetänkandet (SOU 1973:10) Reklam III. TV-reklamfrågan.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
Göta hovrätt, postverket, televerket, statistiska centralbyrån (SCB), dåvarande
kulturrådet, kommerskollegium - efter hörande av vissa handelskamrar -,
marknadsdomstolen, näringsfrihetsombudsmannen (NO), konsumentombudsmannen
(KO), konsumentverket, 1972 års pressutredning. Landstingsförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Centerns ungdomsförbund. Moderata
ungdomsförbundet. Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(Klys), Kooperativa förbundet (KF), Sveriges Radio AB, Svenska
arbetsgivareföreningen gemensamt med Sveriges industriförbund och Sveriges
grossistförbund, Stockholms handelskammare, Näringslivets delegation för
marknadsrätt, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges
köpmannaförbund, Sveriges marknadsförbund. Svenska reklambyråförbundet. Svensk
industriförening. Svenska annonsörers förening. Pressens samarbetsnämnd och
Föreningen Svensk fackpress (Factu). Svenska kommunförbundet, Sveriges
akademikers centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund och
Folkbildningsförbundet har, var för sig, förklarat sig avstå från att yttra sig
över betänkandet.

Dessutom har skrivelser kommit in från länsstyrelserna i
Uppsala, Kronobergs och Norrbottens län, Föreningen Svenska populärauktorer
(SKÅP), Konstnärernas riksorganisation (KRO), Sveriges reklamfilmproducenter
och Sveriges sociologförbund.

Utredningens förslag vad avser stafistik och forskning på
reklamområdet bereds f. n. inom handelsdepartementet. Hithörande frågor
behandlas därför inte i detta sammanhang.

* Departementsrådet Gunnar Svensson, ordförande,
departementsrådet Leif Andersson, redaktören Berit Rollen samt ekon. lic. Sune
Tjernström. ' Vid tidpunkten för överlämnandet landshövdingen Nils Hörjel,
ordförande, riksdagsledamoten Karin Andersson, departementsrådet Leif
Andersson, f. d. riksdagsledamoten Johannes Blidfors, direktören Sven Gerentz,
direktören Lars G. Johnsson, författaren Sven Lindqvist, avdelningsdirektören
Ursula Wallberg, direktören Lars Wiege, generalsekreteraren Carl-Henrik
Winqwist och professorn Karl-Krik Wärneryd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 6

2 Rundradions nuvarande organisation

De nu gällande riktlinjerna för rundradioverksamheten
fastlades genom statsmakternas beslut år 1966 angående rundradions fortsatta
verksamhet m.m. (prop. 1966:136, SU 1966:163, rskr 1966:388). Besluten, som
grundades på förslag av 1960 års radioutredning, innebar bl. a. att en
betydande utbyggnad och förnyelse av rundradioverksamheten kunde påbörjas. En
andra TV-programkanal infördes. Riktlinjer gavs också för utbyggnaden av en
regional organisation. I princip bestämdes genom 1966 års beslut även införande
av färg-TV.

De grundläggande reglerna för radio- och TV-verksamheten
återfinns i radiolagen (1966:755, omtryckt 1972:240) (prop. 1966:149, K3LU
1966:1, rskr 1966:370), radioansvarighetslagen (1966:449) (prop. 1966:156, KILU
1966:1, rskr 1966:392) med tillämpningskungörelse samt instruktionen för
radionämnden (1967:449, ändrad 1970:577). I anslutning till statsmakternas
ställningstaganden är 1966 har vidare träffats avtal mellan staten och Sveriges
Radio aktiebolag angående rundradions programverksamhet. Avtalet löper ut den
30 juni 1977.

Radiolagen föreskriver bl. a. att det företag som
regeringen ger i uppdrag att svara för rundradioverksamheten med ensamrätt äger
avgöra vilka radioprogram som skall förekomma i rundradiosändning från sändare
här i riket. Ensamrätten skall utövas opartiskt och sakligt. Förhandsgranskning
av radioprogram får inte förekomma. Efterhandsgranskning sker genom
radionämndens försorg. Någon styrning av programutbudet från statsmakternas
sida får sålunda inte förekomma. Radiolagen är utformad som en ramlag för alla
författningar och föreskrifter på området.

Genom radioansvarighetslagen regleras det juridiska
ansvaret i samband med radiosändningar. För varje program skaU i regel finnas
en av programföretagets chef förordnad programutgivare med uppgift att
förebygga yttrandefrihetsbrott. Programutgivaren bär ensam det straffrättsliga
ansvaret och har jämte programföretaget skadeståndsansvar för sådant brott.

Avtalet mellan staten och Sveriges Radio reglerar rättigheter
och skyldigheter för Sveriges Radio i fråga om rundradiosändning och
programverksamhet. Sveriges Radio bestämmer ensamt vilka radioprogram som
skall sändas. Programverksamheten skall hävda de grundläggande demokratiska
värdena. Den skall bedrivas med beaktande av ljudradions och televisionens
centrala ställning i samhället. Av detta följer bl. a. skyldighet för bolaget
att i lämplig form upplysa om nuets händelser och orientera om viktigare
kultur- och samhällsfrågor samt stimulera till debatt kring sådana frågor.
Avtalet innehåller också närmare föreskrifter om hur radiolagens bestämmelser
om opartiskhet och saklighet skall utövas. Dessa bestämmelser skaU tillämpas
med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet skaU råda i
rundradion. I avtalet regleras vidare förbudet mot kommersieU reklam. Bolaget
får ej mot vederlag medge kommersiell reklam i program eller programinslag.

Av aktierna i Sveriges Radio aktiebolag tillhör 60 %
folkrörelserna och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 7

de stora intresseorganisationerna, 20 % pressen och 20 %
näringslivet.

Myndigheternas information tiU aUmänheten via rundradion
regleras särskilt i avtalet (11 §). Sveriges Radio skall på begäran av statlig
myndighet låta sända meddelande som är av vikt för allmänheten. Radioföretaget
har därvid att se till att meddelandet ges en för etersändning lämplig form och
att det inte genom sin omfattning eller eljest inverkar menligt på
programverksamheten. Myndigheternas information i Sveriges Radio sker i dag
genom s. k. uppläsning och blankare. Uppläsning är korta meddelanden av vikt
för allmänheten, t. ex. skjutvarningar, medan blankare är en information som
får en mera mediemässig form t. ex. genom att presenteras i form av en dialog
eller sketch. Uppläsning förekommer nästan uteslutande i radio medan blankare
sänds i både radio och television. Blänkarna i radio produceras av ljudradions
medarbetare och bekostas av radioföretaget medan myndigheterna själva
producerar och bekostar motsvarande material för televisionen.

Sveriges Radios verksamhet finansieras i huvudsak genom
avgifter. Av inflytande avgiftsmedel tilldelas rundradioverksamheten de belopp
som bedöms erforderliga med hänsyn till programverksamheten. Eventuella
överskott fonderas i en fond som förvaltas av televerket.

Under innevarande avtalsperiod har bedrivits ett
omfattande utredningsarbete som har väsentlig betydelse för
rundradioverksamhetens framtida utveckUng. Kommittén (U 1968:44) för television
och radio i utbildningen (TRU-kommittén) avgav år 1971 betänkandet (SOU
1971:36) Produktionsresurser för TV och radio i utbildningen. Efter
remissbehandling av betänkandet tillsattes en ny kommitté, utredningen (U
1971:13) angående den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet, med uppgift att överväga inriktningen och de
organisatoriska formerna för produktionen av utbildningsprogram m. m. Enligt
uppgift avser utredningen att redovisa resultatet av sina överväganden under
våren 1975. Den år 1973 tillkallade utredningen (U 1973:04) rörande
radionämndens organisation m. m. avlämnade i december 1974 betänkandet (DsU
1974:7) Radionämnden - Breddad granskning och ny organisation. Betänkandet
remissbehandlas [. n.

Ar 1970 tillsattes massmedieutredningen (Ju 1970:59) med
uppgift att lägga fram förslag om att föra samman de bestämmelser som behövs
till skydd för yttrandefriheten i massmedier, bl. a. radio och television, i en
särskild massmedielag som skall ersätta tryckfrihetsförordningen. Under år 1974
tillkallades vidare utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram med uppgift
att undersöka möjligheterna att förbjuda reklam i videogram eller att kraftigt
begränsa möjligheterna att utnyttja reklamen i detta medium. Med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 tillkallades slutligen radioutredningen (U
1974:08) för att utreda radions och televisionens fortsatta utveckUng.
Utredningen skall, inom

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 8

ramen
för de grundläggande villkor som nu gäller för rundradioverksamheten, kunna
föreslå förändringar, främst beträffande rundradioverksamhetens organisation
och finansiering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 9

3 Lokalradio, samhällsinformation och stereo

3.1 Lokalradio

3.1.1 Allmänna synpunkter

Utredningen

RUT 69 föreslår att lokalradio införs i Sverige.
Införandet avses ske successivt i fyra utbyggnadsetapper med sju stationer
1974/75, tio 1975/76, tio 1976/77 och nio 1977/78. Fullt utbyggd skulle
lokalradion således omfatta sammanlagt 36 stationer. Lokalradions programutbud
föreslås omfatta nyheter, opinionsspeglande program och annan information.
Lokalradion skall vidare underhålla sin publik. Den skaU också behandla sport
och kulturella frågor m. m. Programutbudet skall innehålla egen produktion som
är ortsanpassad och syftar till att stärka samhörigheten inom området och att
skapa intresse för detta genom debatter och på annat sätt. Lokalradion skall
ges en egen programprofil med de samhällsinformativa inslagen som en naturlig
del. Även om den mesta samhällsinformationen genomförs på redaktionell väg bör
enligt utredningen vid behov kunna förekomma särskild samhällsinformation i
lokalradion, dvs. information som utformas och sänds på begäran av statlig
eller kommunal myndighet. En grundläggande förutsättning för
programverksamheten är enligt utredningen att varje lokalradiostation skall
bestämma programutbudet i sitt område.

För lokalradion krävs sammantaget ett rikstäckande nät.
Lokalradion bör få generöst tilltagna tidsramar i ett av de nuvarande FM-näten.
Med hänsyn till programsättningen i normalfallet behöver lokalradions dispositionsrätt
vanligen inte omfatta sen kvällstid.

Enligt utredningen kan för ljudradions del en betydelsefuU
andel av informationsfrågorna i samhället lösas genom ett system med lokala
radiostationer. Lokalradion kan vidare både som informationsförmedlare och genom
annan programverksamhet förstärka den gemenskap inom ett område till vilken
orts- och länspress redan medverkar.

Remissyttrandena

En radioverksamhet som i ökad utsträckning inriktas på att
tillgodose lokala och regionala behov tillstyrks i princip av det övervägande
antalet remissinstanser.

Rikspolisstyrelsen anser att den allmänna målsättningen
för den föreslagna lokalradions verksamhet synes vara realistisk och riktig. Om
lokalradion, som föreslås, får resurser att ge en ortsanpassad samhällsinformation
löses redan därmed en stor del av de informationsproblem som t. ex. pofisen har
på det lokala planet. Kriminalvårdsstyrelsen anför liknande synpunkter.
Styrelsen pekar bl. a. på möjligheten att genom adekvat information komma
tiUrätta med lokalt betonade, affektladdade

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 10

konfliktsituationer, där kriminalvården är den ena parten.
Socialstyrelsen anser att en utbyggd lokalradio - där väl tilltagna tidsramar
för lokala sändningar ingår i systemet - som komplement till riksprogrammen
till största delen bör kunna täcka behovet av nödvändig, utökad information i
samhällsfrågor. Riksförsäkringsverket instämmer i uppfattningen att den
föreslagna ändringen i ljudradions struktur skulle ge väsentligt ökade
möjligheter till kommunikation meUan medborgarna och de lokala och regionala
samhällsorganen och organisationerna i området. Trafiksäkerhetsverket betonar
värdet av en lokalradio som kan möjliggöra en ortsanpassad information av
betydelse för trafiksäkerheten. Värdet av en ortsanpassad väderinformation för
båtfolk betonas av sjösäkerhetsrådet. Riksrevisionsverket finner det riktigt
att radioverksamheten i ökad utsträckning inriktas på att tillgodose lokala och
regionala behov. UKÄ ansluter sig till förslaget om lokalradio och anser det
rimligt att lokalradion får förhållandevis stor frihet beträffande
programverksamheten. SÖ finner att förslaget ligger i linje med en allmän
strävan att lokalt förankra de verksamheter som syftar till en mer aktiv
kulturkonsumtion och till ett vidgat engagemang i viktiga samhällsfrågor.
Arbetarskyddsstyrelsen delar utredningens slutsatser, att lokala
radiostationer har en stor uppgift att fylla på samhällsinformationens område.

Dåvarande kulturrådet tillstyrker utifrån sina i
betänkandet (SOU 1972:66) Ny kulturpolitik redovisade utgångspunkter en
decentralisering av radioverksamheten. Naturvårdsverket anser att ett
länsradiosystem bör byggas upp där utrymme ges för regional samhällsinformation
bl. a, på miljövårdens område. Statens pris- och kartellnämnd påpekar att lokalradion
kan bli ett lämpligt medel att föra ut upplysningar om pris- och
konkurrensförhållanden med ett regionalt/lokalt anpassat innehåll. Konsumentverket
förklarar att lokalradion skulle få stor betydelse när det gäller att stödja
och spegla en landsomfattande lokal konsumentverksamhet. AMS anser att det
liksom för annan eterburen informationsförmedling framstår som i hög grad
önskvärt att även en stor del av informationen till olika målgrupper vad gäUer
utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor sker på lokal nivå. Genom en nära kontakt
mellan informationsgivare och allmänhet kan frågorna levandegöras på ett bättre
sätt. Statens invandrarverk ansluter sig till förslaget om lokalradio och
utgår från att det kommer att medföra betydligt ökat utrymme för program för
invandrare. Statens planverk anser att lokalradion borde vara väl ägnad att ge
bättre medborgerlig kontakt med och ett större engagemang i bl. a. de fysiska
planeringsfrågorna. Statens handikappråd konstaterar att den ortsanpas-sade
informationen för handikappade, som ofta inte har samma möjligheter som andra
att delta aktivt i samhällslivet, kan bidra till att öka känslan av delaktighet
i samhället och att den också kan vara aktiverande. För blinda och gravt
synskadade skuUe lokalradion delvis kunna bli en ersättning för vad dessa
människor går miste om genom att de inte kan tillgodogöra sig lokala nyheter
och annan information genom pressen och endast i mycket begränsad utsträckning
genom TV. Dåvarande teater- och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 11

musikrådet påpekar att lokalradion ger unika möjligheter
för de lokala kulturarbetarna att komma i kontakt med människorna inom
regionen. Ett samspel mellan de kultureUt aktiva och de kulturellt passiva är
här enhgt rådet ett viktigt mål. Statens ungdomsråd anser att ljudradions
snabbhet och möjlighet att differentiera sitt utbud för skilda målgrupper gör
den särskUt lämpad för samhäUsinformation.

Samtliga
länsstyrelser tillstyrker eller uttalar sig positivt om en ökad
decentralisering av ljudradioverksamheten. Länsstyrelsen i Östergötlands län
hävdar att tillbakagången av ortspress har lett till att den lokala
informafionen försämrats. De kvarvarande tidningarna har inte kunnat bibehålla
ortspressens detaljinformation utan tvingats ge en mer generell information.
Den lokala gemenskap som byggts upp av ortspressen kan därmed komma att minska.
Regionalradion har med nuvarande indelning och resurser endast små
förutsättningar att motverka en sådan utveckling. Länsstyrelsen i Jönköpings
län påpekar att genom lokalradion skapas nya kontaktvägar mellan allmänheten
och olika offentliga organ. Även i programverksamheten i övrigt är
möjligheterna att anknyta till olika lokala förhållanden av stort värde och
sådana inslag torde omfattas av stort intresse. Ett påtagligt uttryck härför är
det mycket positiva mottagande och det stora intresse från allmänheten som
Sveriges Radios försöksverksamhet med lokalradio i Jönköpings län våren 1973
möttes av. Länsstyrelsen i Gotlands län anser att ett särskilt värde ligger i
att lokalradion bidrar till att minska glesbygdsbefolkningens isolering.
Länsstyrelsen i Hallands län ställer sig principiellt positiv till förslaget
att införa ett landstäckande lokalradiosystem. Till grund för denna inställning
ligger bl. a. erfarenheterna av Sveriges Radios försöksverksamhet med
lokalradio i Halland under våren 1973. Ett införande av lokalradio med dess
möjligheter att mycket snabbt återspegla lokala skeenden torde bl. a. medföra
att allmänhetens intresse för samhällslivets olika problem ökar. Detta kan på
sikt innebära en vitalisering för den lokala demokratin. Länsstyrelsen i
Västmanlands län anför liknande synpunkter.

Ett nittiotal kommuner har avgett yttranden till
länsstyrelserna. Av kommunerna är drygt 80 .positiva till förslaget medan de
resterande ställer sig tvekande. Stockholms kommun understryker att en utvidgad
lokal radioverksamhet är av betydelse för en vidgad och förbättrad information
om lokala angelägenheter vilket bidrar till att fördjupa och stärka den
kommunala demokratin. Göteborgs kommun anför att tätortsbildning,
kommunsammanläggning, serviceutbyggnad m. m. medfört ett allt mer accentuerat
behov av kommunikation mellan samhällsorgan och medborgare. Ökat
sändningsutrymme i ljudradion för informationsändamål bl. a. genom lokala
radiosändningar bör underlätta denna kommunikation. Örnsköldsviks kommun anser
att lokalradion skulle få avsevärd betydelse inte bara för kommunens möjlighet
att nå ut med information till allmänheten utan även för den fria och öppna
debatt som är en nödvändighet i ett demokratiskt samhälle. Flera kommuner anför
synpunkter med liknande innebörd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 12

Samtliga tio landsting som yttrat sig över förslaget om
lokalradio är positiva. Landstinget i Jönköpings län anför bl. a. att ökade
möjligheter skapas för en vikfig och meningsfull kommunal information.

Av de statliga utredningar som yttrat sig om
lokalradioförslagct ställer sig massmedieutredningen, FÖVUX. sameutredningen,
invandrarutredningen och utredningen om den kommunala demokratin i princip
bakom tanken på en lokal radio.

De flesta av de organisationer som beretts tillfäUe att
yttra sig är i princip positiva till en lokal radioverksamhet. Svenska
kommunförbundet menar att genom lokalradion skapas förutsättningar att upprätta
och vidmakthålla ömsesidiga kommunikationer mellan medborgarna, samhällsorganen
och föreningslivet. Landstingsförbundet anser att införande av lokalradio och
en utökning av samhällsinformationen får ses som en betydelsefull åtgärd för
att främja demokratins utveckling. Sveriges Radio delar utredningens syn på
lokalradio som ett effektivt medel för ortsanpassad samhällsinformation.
Lokalradioförsöken våren 1973 visade att en väsentlig ökning av utbudet av
samhällsinformation kom till stånd och allmänhetens uppmärksamhet på kommunala
frågor förefaller ha ökat. LO förklarar sig mycket positiv till förslaget om en
snabb utbyggnad av lokalradion i Sverige. Utbyggnaden av lokalradion kan ses
som en del i samhäUets allmänna åtaganden då det gäller att trygga en bred och
nyanserad nyhetsförmedling och opinionsbildning. TCO förklarar att mot
bakgrund av koncentrationen inom dagspressen vill TCO ge hög prioritet åt
utbyggnad av lokal och regional verksamhet.

KF framhåller vikten av en bättre balans i den lokala
opinionsbildning som förmedlas av massmedier. En väl fungerande lokal- eller
regionalradio har förutsättningar att bU ett behövligt komplement fill
tidningspressen. KF poängterar särskilt denna aspekt med hänsyn till den
starka koncentrationen av dagspressen under senare år. Folkrörelserna är för
sitt arbete beroende av en opinionsbildning som ger denna sektor möjlighet att
förmedla nyheter, kommentarer och ett korrekt faktaunderlag. En monopolisering
av pressen, som i huvudsak är privatägd, k-an försvåra denna opinionsbildning,
som inte enbart är väsentlig för folkrörelserna utan för samhället i dess
helhet. En lokalt eller regionalt uppbyggd radioverksamhet kan, enligt KF:s
mening, vara ett effektivt medel att förverkliga en reell yttrandefrihet.

Andra remissorgan som har en positiv syn på lokalradio är
LRF, Sveriges riksidrottsförbund, SACO med instämmande av SR, SAF,
Folkuniversitetet, Svenska kyrkans centralråd, Sveriges frikyrkoråd.
Handikappförbundens centralkommitté och Folkets husföreningarnas
riksorganisation.

De flesta av det tjugotal skrivelser som kommit in ger
uttryck för en positiv inställning till principerna i lokalradioförslaget. Till
dem som uttryckt sig positivt hör bl. a. Hallands centerpartidistrikt,
Försäkringskasseförbundet, Sveriges Radios tjänstemannaklubb i gemensamt
yttrande med Sveriges Radios journalistklubb, civilförsvarsstyrelsen, Sveriges

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 13

kristna ungdomsråd. Riksförbundet DX-alliansen, Stockholms
handelskammare, Kristen demokratisk ungdom. Svenska musikerförbundet. Hyresgästföreningen
i Stor-Stockholm, TCO-kommittén för Härnösandf Kramfors, Sveriges hantverks-
och industriorganisation gemensamt med Sveriges grossistförbund, Sveriges
industriförbund och Sveriges köpmannaförbund samt Kulturarbetarnas
socialdemokratiska förening.

Några remissinstanser är avvisande eller tveksamma till
förslaget om lokalradio. Statskontoret är inte berett att tillstyrka
utredningens förslag med det underlag som fanns när remissen författades och
anser att frågan bör bedömas på grundval av erfarenheter från den
försöksverksamhet som bedrivits. Nämnden för samhällsinformation anser att
medborgarnas lokala informationsbehov bör studeras mycket noga mot bakgrund av
massmediesituationen innan långt gående beslut om utbyggnad av
radioverksamheten fattas.

1972 års
pressutredning anser att det ännu inte finns tiUräckligt beslutsunderlag vad
gäller lokalradio. Även om man i princip kan vara positiv till lokalradion som
lämpUg medieform för lokal kommunikation och information återstår en rad olösta
problem. Det gäller att skapa garantier för innehållets kvalitet och bilda sig
en uppfattning om konsekvenserna för andra medier. Det finns därför anledning
att uppskjuta ett ställningstagande om formerna för lokalradioverksamheten. För
att nå erforderlig kunskap bör försöksverksamheten i Sveriges Radios regi
fortsätta. Även Pressens samarbetsnämnd anför med instämmande av TT att
statsmakternas slutgiltiga ställningstagande till radioutredningens betänkande
bör uppskjutas. Enligt nämndens mening bör dels de utredningar på
massmedieområdet som f. n. pågår slutföras, dels en tidsmässigt väl tilltagen
försöksverksamhet ordnas i förslagsvis 34 lokala områden. Sveriges
författarförbund anser att förslaget om lokalradio för dagen helt bör avvisas
för att senare omprövas i denna eller annan form, möjligen i samband med att
Sveriges Radios nuvarande avtal med staten löper ut vid halvårsskiftet 1977.

Lokalradions inverkan på pressen diskuteras av flera
remissinstanser. Länsstyrelsen i Östergötlands län påpekar att lokalradion
skall ses som ett komplement till ortspressen och inte som en ersättning för
denna. Enligt länsstyrelsens mening kommer lokalradion att stimulera till ett
ökat intresse för samhällsfrågor och därmed på sikt även till ökat
tidningsläsande. Länsstyrelsen i Kronobergs län betonar att en utbyggnad av
lokalradion bör ske så att lokalradion och lokalpressen kompletterar varandra.
Länsstyrelserna i Blekinge och Västerbottens län befarar att allmänhetens
efterfrågan på lokalpress kan minska vilket i sin tur medför negativ effekt på
opinionsbildningen i samhället. Länsstyrelsen i Örebro län rekommenderar att
konkurrenseffekterna från lokalradion noga studeras när denna genomförs.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län ser lokalradion som ett
värdefullt komplement till pressen eftersom länet inte har någon tidning som
täcker hela regionen. Möjligheterna att nå ut till befolkningen i länet med

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 14

informafion om den övergripande samhällsplaneringen kommer
därför att väsentligt förbättras om utredningens förslag genomförs. Även
Svenska kommunförbundet ser lokalradion som ett värdefullt komplement till
lokalpressen och LO betonar att utbyggnaden av lokalradion inte är ett
alternativ till en vidare utveckling av samhällets stöd till pressen utan en
annan yttring av samma grundläggande massmediepolitik. De s. k. fria
marknadskrafterna har medfört ett alltmer trängt läge för många dagstidningar
samt tidningsdöd och monopolisering. Denna utveckling är delvis hejdad genom de
hittillsvarande presstödsåtgärderna, men situationen är ändå oroande. För att
skapa balans i den lokala opinionsbildning som förmedlas av massmedier kan
lokal- och regionalradio bli ett bra komplement till tidningspressen. Det är
vidare för att trygga den faktiska yttrandefriheten nödvändigt att upprätthålla
en rimlig mångsidighet. Det hot mot den faktiska yttrandefriheten som
monopoliseringen av pressen utgör, undanröjs dels genom samhällets stöd för en
mångsidig dags- och tidskriftspress, dels genom ett väl fungerande lokal- och
regionalradiosystem. LRF menar att lokalradion bör kunna knyta an till den
lokala debatten i ortspressen och undvika att "vattentäta skott"
uppstår mellan de olika medierna. Radions uppgift får således inte vara att
göra lokalpressen överflödig utan tvärtom att stödja denna.

3.1.2 Sändarnät, områdesindelning och utbyggnadstakt

Utredningen

RUT 69 redovisar vad gäller sändarnät för lokalradio fem
kända möjligheter som kan ge nya rikstäckande nät för ljudradion, nämligen

1. ljudradiokanaler i TV-banden

2.
tvåprogramsändningar
enligt FM/FM-kompandersystemet

3.
ett fjärde
ljudradionät (FM) inom frekvensområdet 100-104 MHz

4.
satelUtsändningar

5.
ett kombinerat
FM 4/AM-nät som dock inte är helt rikstäckande.

Utredningen finner att samtUga dessa alternativ har
svagheter om man önskar en snar men samtidigt varaktig lösning för lokalradions
behov. Alternativ 1, 3 och 4 kan genomföras tidigast i början av 1980-talet och
kräver dessutom lång övergångstid. Alternativ 2 kräver nya tillsatser och
innebär lång övergångstid. Alternativ 5 kan genomföras relativt snabbt men
varaktigheten är begränsad till omkring 1980 då huvuddelen av AM-resurserna
eventuellt kan bli avdelade för sändningar till publik utanför Sverige. Det
sistnämnda alternativet innebär att lokalradion sänds över FM 1-nätet som i dag
disponeras av ljudradions program 1 (P 1) och att P 1 sänds över ett med detta
FM-nät kombinerat AM-nät samt på kvällstid även över lokalradions FM 1-sändare,
eftersom AM-delen i det

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 15

kombinerade nätet inte aUtid kan tillgodose P 1 :s behov
under den mörka delen av dygnet.

Utredningen avvisar dessa lösningar och räknar i stäUet
främst med att lägga lokalradion i en av de existerande Ijudradiokanalema. I
valet mellan P 1, P 2 och P 3 finner utredningen att P 3 är bäst lämpat, därför
att P 3 medger den största flexibiliteten och innebär de minsta olägenheterna
för nuvarande riksutbud. P 3 når också i hög grad de lyssnare som utredningen
anser att lokalradion bör sikta på. Dessutom erbjuder P 3 det musikutbud
("ljudtapet") som utredningen anser nödvändig. Utredningen
konstaterar också att lokalradions inplacering i P 3 fordrar en renodling av
riksutbudet så att program med blandat tal och musik minskas på vissa tider
till förmån för mer renodlade musikinslag.

I fråga om områdesindelning för lokalradion föreslår RUT
69 att landet indelas i 36 lokalradioområden. En grundläggande princip är att
läns- eller kommungräns inte skaU brytas. Förslaget innebär att inget
lokalradioområde omfattar mer än ett helt län. Av landets 24 län utgör enligt
förslaget 13 lokalradioområden medan de återstående 11 länen uppdelas i två
eller tre områden.

De 13 län som föreslås var för sig utgöra ett
lokalradioområde är Jämtlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Uppsala,
Stockholms, Södermanlands, Skaraborgs, HaUands, Jönköpings, Gotlands,
Kronobergs och Blekinge län.

De län som indelas i två eller tre lokalradioområden är
Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs, Östergöfiands, Kalmar, Kristianstads samt Malmöhus län. I
ett par fall, nämligen i Skåne och Västsverige i fråga om de delar av
Västsverige som utgörs av Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län, bryter
lokalradion länsgränserna.

RUT 69 föreslår vad gäller utbyggnadstakten att lokalradion
byggs ut i fyra etapper med start budgetåret 1974/75 då lokalradio införs i sju
områden. Därefter skulle tio områden få lokalradio följande budgetår och tio
områden det därnäst följande. Budgetåret 1977/78 skulle lokalradio införas i de
resterande nio områdena. Utredningens förslag om turordning har bestämts med
utgångspunkt i en önskan att olika landsdelar skaU ingå i varje etapp. Frän och
med andra etappen föreslås att utbyggnaden genomförs så att lokalradion helt
ersätter de nuvarande regionala nyhetssändningarna för berörda distrikt.

Remissyttrandena

Utredningens förslag i fråga om sändarnät för lokalradion
accepteras av flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan, i vissa fall
dock endast som en övergångsföreteelse till dess att ett nytt nät byggts ut.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 16

Förslaget om tre FM-kanaler tillstyrks av televerket,
statens ungdomsråd och länsstyrelserna i Uppsala, Gotlands, Värmlands,
Kopparbergs och Västernorrlands län.

Sveriges
Radio accepterar en lösning där lokalradion härbärgeras inom rarnen för de
nuvarande tre kanalerna, men anser att på sikt en utbyggnad av en fjärde
FM-kanal bör aktualiseras. Företaget berör ingående återverkningarna på
riksprogrammen. Man påpekar bl. a. att genomförande av lokalradiosändningar i P
3 i den utsträckning som utredningen föreslår och renodlingen av kanalen till
endast "ljudtapet" medför utökad produktion av grammofon program.
Överflyttningen av del övriga programinnehållet från P 3 till P 1 och P 2 får
stora konsekvenser för ljudradions riksprogram. Genom att såväl talprogrammen
av informativ art (nyheter, sport, reportage) som underhållningsprogram måste
beredas plats, uppträder stark konkurrens om utrymmet med nuvarande program i
dessa kanaler, bl. a. med det nuvarande utbudet av kulturprogram och seriös
musik. Vissa outnyttjade sändningstider i P 1 och P 2 kan begagnas men
aUvarliga olägenheter kvarstår. Att som en konsekvens tilldela lokalradion ett
tillfälUgt FM 3/AM-nät i avvaktan på ett rikstäckande FM-nät avvisas.
Genomförandet av lokalradio prioriteras trots nackdelarna. Dessa kan dock
avsevärt reduceras eller successivt modifieras enligt det alternativ som
Sveriges Radio anför. Även SACO med instämmande av SR samt Sveriges Radios
tjänstemannaklubb i gemensamt yttrande med Sveriges Radios journalistklubb
anser att återverkningarna på riksprogrammen bör ägnas större uppmärksamhet än
vad utredningen gjort. Institutet för rikskonserter framhåller nödvändigheten
av att frågorna om disposition av ljudradions sändningskanaler löses på ett
sätt som överensstämmer med samhällets musikpolitiska strävanden.

LRF accepterar den av utredningen föreslagna lösningen som
en övergångsföreteelse till dess ett nytt nät byggts ut. Som permanent
företeelse förefaller det dock oacceptabelt att nuvarande program skall avstå
vissa tider och tillhandahålla en "ljudtapet" så att lokalradion inom
vissa tidsgränser kan komma in. En sådan ordning torde komma att innebära många
anledningar till tvister mellan de olika företagen. Även SAF befarar att
lokalradions krav på programutrymme, ökningen av samhällsinformationen och en
inte närmare preciserad ökning av sändningstiden för vuxenundervisningen i
riksprogram knappast kan genomföras inom nuvarande system med tre kanaler utan
avsevärda olägenheter. Ett system med tre kanaler minskar lokalradions
förutsättningar att hävda sig gentemot riksradion i konkurrensen om lyssnarna.
SAF föreslår därför att lokalradion får sändningsutrymme i en nyupprättad
fjärde kanal. Även Svenska musikerförbundet. Föreningen Svenska tonsättare samt
Sveriges hantverks- och industriorganisation gemensamt med Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund och Sveriges köpmannaförbund
förordar att en fjärde kanal inrättas för lokalradion.

Remissinstanserna är övervägande negativa till den
föreslagna om-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 17

rådesindelningen. Flera instanser anser att ytterligare
försök behövs för att belysa områdesindelningen. Endast ett fåtal instanser är
klart positiva däribland statens planverk och sameutredningen.

Länsstyrelserna och deras underinstanser lämnar utförliga
yttranden om områdesindelningen speciellt rörande det egna området. Samtliga
länsstyrelser utom storstadsområdenas är negativa tiU en indelning av länet i
mer än ett lokalradioområde.

I de 13 län som utgör eget lokalradioområde tillstyrker
eller accepterar länsstyrelserna i samtliga fall utom i Stockholms län att
lokalradioområdena följer länsgränsen. I de län som uppdelats i två eller tre
lokalradioområden förordas i regel länsradio. Detta är fallet med
länsstyrelserna i Östergötlands, Kristianstads, Gävleborgs, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Länsstyrelsernas uppfattning delas i regel
även av kommuner och andra remissinstanser inom länet. Ett antal undantag finns
dock. I exempelvis Östergötland där länsstyrelsen förordar ett område
accepterar kommunförbundets länsavdelning och Norrköpings kommun samt
landstinget RUT 69:s förslag om två lokalradioområden.

Länsstyrelsen i Kalmar län, som föreslås indelat i två
lokalområden, ser helst länet organiserat i ett område men anser sig inte kunna
motsätta sig uppdelningen i två områden på grund av att befolkningen i den
norra länsdelen starkt engagerat sig i erbjudandet att få ett eget lokalradioområde.

Länsstyrelserna i Kronobergs, Blekinge och Kopparbergs län
vill behålla regionalradion utbyggd med lokala program. En liknande uppfattning
har länsstyrelsen i Malmöhus län som anser att regionalsändningarna bör
behållas vid sidan av lokalradion. Man anser också att sydöstra Skåne bör få
egen lokalradio.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län accepterar en
delning av länet i två lokalradioområden men förordar andra gränser. Göteborgs
lokalradioområde anses för begränsat och länsstyrelsen kritiserar också att
trestadsregionen skulle komma att tillhöra två skilda lokalradioområden.

De remissinstanser som argumenterar för länsradio
poängterar att om radioområdena följer länsindelningen kommer de att
sammanfalla med de administrativa områdena för landsting samt för en rad
myndigheter och organisationer. Några länsstyrelser anser att en uppdelning av
länet i två eller tre lokalradioområden skulle spUttra gemenskapen i området
medan en länsradio skulle stärka samhörighetskänslan meUan länets olika delar.
Några remissinstanser hävdar också att nyhetsunderlaget kan bli för litet om
områdena blir alltför små och att informationen blir alltför ortsbegränsad på
bekostnad av viktig information från regionen eller hela riket.

En delvis annan uppfattning har länsstyrelsen och övriga
remissinstanser i Stockholms län som enligt RUT 69 skulle utgöra ett enda
lokalradioområde. Man konstaterar att Stockholms län omfattar 23

2 Riksdagen 1975 1 saml. Nr 13

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 18

kommuner med sammanlagt närmare 1,5 milj. invånare. Detta
område skulle tilldelas endast en lokalradiostation med 15 anställda medan de
norrländska länen med ca 1 milj. invånare skulle betjänas av elva
lokalradiostationer med 165 anställda. Resultatet skulle för Stockholms län bli
punktvisa tämligen sporadiska insatser vad gäller exempelvis kommunal
information. Med den befolkningsmässiga struktur Stockholms län har blir det
oundvikligt att vissa delar av regionen påtagligt kommer att missgynnas.

Länsstyrelsen påpekar också att i området finns ett stort
antal expansionskommuner med upp till 80 000 invånare och med alla de problem
som expanderande samhällen brottas med. Till lokalradions viktigare uppgifter
bör höra att ge de stora grupperna av nyinflyttade lokal information och
därigenom bidra till att ge människor rotfäste i en ny omgivning. Man hävdar
också att stora delar av länet saknar i egentlig mening lokal press då de stora
tidningar som utkommer i Stockholmsområdet ägnar en relativt Uten del av sitt
utrymme åt lokal information. Länsstyrelsen anger två alternativ för
områdesindelning i Stockholms län. Det ena går ut på att dela länet i tre
lokalradioområden. Det andra som länsstyrelsen anser vara mer realistiskt är
att väsentligt utöka redaktionsresurserna för Stockholms lokalradioområde och
införa särskilda nyhetssändningar för olika delar av området.

Centrala myndigheter och organisationer som förordar länet
som indelningsgrund ar bl. a. statens naturvårdsverk, AMS, Landstingsförbundet,
LRF, SACO med instämmande av SR, SAF, civilförsvarsstyrelsen samt Sveriges
hantverks- och industriorganisation, Sveriges grossistförbund, Sveriges
industriförbund och Sveriges köpmannaförbund i gemensamt yttrande. Även
Sveriges Radio anser att länen med ett par undantag är lämplig indelningsgrund.

Statskontoret, riksrevisionsverket, nämnden för
samhällsinformation, dåvarande teater- och musikrådet, LO och Sveriges
frikyrkoråd önskar att områdesindelningen utreds vidare. 1972 års
pressutredning anser att försök behöver föregå indelningen i områden.

Vad RUT 69 föreslagit om utbyggnadstakten föranleder
endast ett fåtal yttranden. Televerket är positivt till den föreslagna
utbyggnaden, vilken i huvudsak kan genomföras i enlighet med den tidsplan och
etappindelning som förordats av utredningen. 1 många av de län som placerats i
de senare etapperna önskar länsstyrelserna och deras underremisser att deras
eget område skall placeras i en tidigare etapp. Konsumentverket vill att
glesbygdsområden, dit konsumentverket och andra myndigheter har svårast att nå
med information, får förtur vid utbyggnaden.

LO förordar att lokalradion skall byggas upp snabbt medan
KF önskar en långsammare utbyggnad än vad utredningen föreslagit. Härigenom
skulle det enligt KF:s mening även vara möjligt att ta hänsyn till det resultat
och de förslag som bl. a. reklamutredningen och 1972 års pressutredning kommer
fram till.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 19

Sveriges Radio föreslår en paralleU utbyggnad över hela
landet. I en första etapp bör länsredaktioner etableras i samtliga län.
Därefter bör sändningsfid och resurser öka. När de länsvisa sändningarna nått
en viss volym kan de distriktsvisa sändningarna upphöra. För en sådan lösning
talar rättvisesynpunkter. Även rekryteringen underlättas av en successiv
uppbyggnad i varje län. Lösningen är också mindre känshg för en långsammare
utbyggnad än RUT 69:s där en fördröjd utbyggnad skulle innebära att vissa delar
av landet skulle ställas helt utan lokalradio.

3.1.3 Programverksamhet

Utredningen

RUT 69 betonar att programmens inriktning
måste

bestämmas lokalt. Friheten att utforma programutbudet
skall ytterst utövas av den lokale stationschefen som svarar för den
redaktionella ledningen och är programutgivare enligt radioansvarighetslagen.

Lokalradion skaU ge en ortsanpassad information. Detta kan
ske genom nyheter och debatter i bl. a. kommunala frågor och serviceprogram
med samhällsinformation. Vidare skaU enskilda medborgare, grupper och
intressen ges ökad möjlighet att komma till tals. Lokalradion skall aUsidigt
skildra näringsliv, arbetsmarknad, arbetsUv, skola, kyrkor, folkrörelser, sport
och konst i området. Utredningen betonar att lokalradion också skall förströ
och underhålla.

Riktpunkten för programverksamhetens omfattning bör
enligt utredningen vara 25 ä 30 timmar egenproducerade program per vecka inkl.
repriser av vissa program under förutsättning att verksamheten kan genomföras
med en personalstyrka på ca 15 personer per station.

Utredningen konstaterar att om lokalradio införs i Sverige
ökar antalet producerade ljudradioprogram högst avsevärt. En stör del av denna
ökning kommer på ett naturligt sätt att utgöra samhällsinformation och
ortsanpassad information. Det gör att den uppdelning på samhäUsinformation i
allmänhet och särskild samhällsinformation som utredningen gör, inte får samma
betydelse för lokalradion som för riksprogrammen i ljudradio och TV. En
väsentUg del av samhällsinformationen i lokalradion kan genomföras på
redaktioneU väg i nyhetsprogram, opinionsspeglande program och serviceprogram.
Givetvis bör dock särskild samhällsinformation vid behov förekomma i
lokalradion.

R e missy ttrandena

Den programverksamhet RUT 69 skisserar godtas i stora drag
av rikspolisstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens trafiksäkerhetsverk, sjö-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 20

säkerhetsrådet, SÖ och UKÄ. SÖ påpekar dock att
utbildningsprogrammen måste omfattas av lokalradion. Även statens ungdomsråd,
konsumentverket och statens planverk godtar förslaget i denna del. Planverket
anser dock att planfrågor bör få en bättre sändningstid än i utredningens
exempUfiering.

Uttalat positiva är också länsstyrelserna i Östergötlands,
Jönköpings, Kalmar, Göteborg och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Kopparbergs, Jämtlands och Uppsala län. De sistnämnda anser dock att lokalt
producerad grammofonmusik bör undvikas och att kvällssändningarna bör få mer
utrymme.

Positiva till RUT 69 :s förslag om programverksamheten är
vidare sameutredningen, invandrarutredningen, utredningen om den kommunala
demokratin. Svenska kommunförbundet, Sveriges Radio, LO, TCO, Sveriges
frikyrkoråd och Handikappförbundens centralkommitté. LO betonar speciellt
invandrarnas behov.

Några remissinstanser är tveksamma till den föreslagna
programinriktningen och framhäver olika ämnesområden som bör få ökad betydelse
i lokalradion. Statens handikappråd anser att även sändningar under morgontid
och tidig kvällstid bör innehålla bl. a. debatter och information om sociala
rättigheter och skyldigheter. Dåvarande kulturrådet anser att lokalradion kan
spela en betydligt mer aktiv kulturell roll i täckningsområdet än vad
utredningen förutsätter. Också konstnärliga prestationer som sådana borde kunna
komma till direkt uttryck i programmen med anlitande av konstnärUga
yrkesutövare i radions täckningsområde. Även avancerade amatörer och
amatörgrupper borde kunna få denna möjlighet att presentera sig för lyssnarna.
Rådet vill också ifrågasätta om "ljudtapet" är det mest effektiva och
lämpliga sättet att vinna lyssnare till lokalradion. Enligt dåvarande teater-
och musikrådet behöver de kulturella aspekterna komma till uttryck mer.
Statens invandrarverk noterar RUT 69:s positiva grundsyn till invandrarnas
behov men anser att dessa behöver beaktas ytterligare.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att områdets storlek
innebär att målsättningarna inte uppnås. Dessutom är enligt länsstyrelsens
uppfattning invandrarnas behov inte beaktade. Länsstyrelsen i Kronobergs län
anser att ett strängt lokalbundet material i lokalradion kan väntas avskärma
lyssnarna från värdefuU regional information, som fyller ett viktigt behov och
ger omväxling i programutbudet. Länsstyrelsen kan därför inte dela utredningens
uppfattning att lokalradion helt kan ersätta distriktsregional radio, i varje
fall inte i den sydöstra landsdelen. En liknande uppfattning har länsstyrelsen
i Blekinge län. Länsstyrelsen i Gotlands län varnar för att en lång programtid
i lokalradion inte kan fyllas med attraktiva lokalprogram och länsstyrelsen i
Älvsborgs län samt AMS anför en liknande synpunkt. Länsstyrelsen i
Västerbottens län kritiserar förslaget om en "ljudtapet" och menar
också att utredningen försummat lokalradions roll för ett
decentraliserat kulturliv. Även

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 21

Landstingsförbundet framhåller att kulturrådets förslag om
utvidgad och breddad kultureU verksamhet på regional och lokal nivå inte
kopplats till lokalradion. LRF menar att utredningen ägnat alltför Utet
intresse ät samarbete inom regionerna; program som berör en hel region, t. ex.
Skåne eller Västsverige bör produceras i samråd och sändas över samtliga
stationer inom regionen. Utredningen angående den fortsatta verksamheten med
radio och television inom utbildningsväsendet och SACO med instämmande av SR
anser det vara en brist att programutrymme för utbildning inte finns med i
lokalradion.

LO, SACO med instämmande av SR samt Sveriges Radios
tjänstemannaklubb gemensamt med Sveriges Radios journalistklubb anser att den
bemanning av lokalradiostationerna som utredningen föreslagit är otillräckUg.
Man pekar på risken för att programkvalitén blir aUtför låg och att möjligheten
till specialisering inte finns. SACO med instämmande av SR påpekar att med en
alltför liten personalstab följer en risk för att de egenproducerade nyheterna
blir få och att lokalradion nöjer sig med att referera lokalpressens nyheter
och i så faU blir syftet med lokalradions nyhetsbevakning förfelat. SACO med
instämmande av SR anser också att även globala nyheter och nyheter av
riksintresse i viss utsträckning bör förekomma i lokalradion. LO anser att
personalen måste bli så stor att man kan anställa kvalificerade medarbetare med
speciell inriktning på arbetsliv och folkrörelseföretag. 1972 års
pressutredning konstaterar att lokalradioredaktionernas resurser kommer att bU
obetydliga i jämförelse med regiontidningarnas vilket kan innebära att den
stimulerande tävlan som i bästa fall skulle kunna komma tiU stånd inte blir
verklighet. I stället för att öppna nya kanaler och finna nya bevakningsfält
tvingas lokalradion att endast reproducera vad tidningarna redan gett. Å\en
dåvarande kulturrådet anser att utredningen underskattat personalbehovet.
Svenska kyrkans centralråd konstaterar att om man tar hänsyn till att
lokalradion skall sända sju dagar i veckan kvarstår för daglig produktion fem
journalister som skall svara för fem timmars sändningstid varje vardag. Det är
tveksamt om dessa skaU orka bedriva en samhällskritisk journalistik som är väl
underbyggd.

Sveriges frikyrkoråd förvånas över att utredningen inte
närmare går in på organisationernas och folkrörelsernas informationsproblem och
heller inte söker göra en bedömning av hur dessa aktivt kan tänkas engagera sig
i lokalt eller rättare regionalt bedriven programverksamhet. Rådet anser det
angeläget att folkrörelseaspekterna på lokalradio blir grundligt ventilerade
innan formerna fastställs.

3.1.4 Statlig och kommunal information i lokalradion

Utredningen

RUT 69 anser att information för vilken myndighet begär
sändningsutrymme vid behov bör förekomma även i lokalradion. Med hänsyn till

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 22

att lokalradion får en programprofil där de
samhällsinformativa inslagen utgör en naturlig del blir dock beställd
information från myndigheter vanligen inte behövlig i lokalradion, menar
utredningen som avstår från att formulera några regler för
myndighetsinformationen i lokalradion.

Remissyttrandena

Pressens samarbetsnämnd påpekar att utredningens formulering
dels kan tolkas så att lokalradions redaktioner endast skall syssla med sådant
material som fyller klart redaktionella anspråk på nyhets- och informationsvärde,
dels kan tolkas så att den myndighetsinformation, som i riksprogrammen skall
sändas som begärd information, i lokalradion skuUe kunna distribueras som en
form av samhällsinformation i allmänhet. Med hänsyn till nödvändigheten att dra
en skarp gräns mellan redaktionellt material och offentliga meddelanden utgår
nämnden från att de textreklamregler som förutsätts gälla i riksprogrammen även
kommer att iakttas i lokalradion. Nämnden tolkar RUT 69:s skrivning, att begärd
information från myndighet vanligen inte skaU förekomma, så att kungörelser och
andra meddelanden av lokal och regional karaktär från kommunala och statliga
organ i princip skall distribueras via dagstidningarna. Eftersom dessa hämtar
en väsentlig del av sina intäkter från sådan annonsering, förutsätter nämnden
att statsmakterna avvaktar de rekommendationer som 1972 åts pressutredning kan
väntas framlägga.

Bristen pä regler och oklarheten i utredningens
formuleringar när det gäller myndighetsinformation i lokalradion kritiseras
från praktiska och principiella synpunkter även av andra remissinstanser,
däribland Sveriges riksidrottsförbund. Massmedieutredningen framhåller att
myndighetsinformationen har en naturlig plats också i lokalradion och att det
är betydelsefullt att skillnaden mellan olika slag av information upprätthälls.
Om det är fråga om beställd information från myndigheter och inte företagets
eget program måste detta klart framgå.

Även nämnden för samhällsinformation anser att
utredningens, definitioner är obestämda och ofullständiga och poängterar att
avgränsningen mellan den redaktionella informationen och den beställda har stor
betydelse för trovärdigheten när det gäller det redaktionella materialet.
Nämnden anser att utredningens förmodan att särskild samhällsinformation
vanligen inte bUr behövlig i lokalradion förefaller egendomlig och innebär att
lokala/regionala samhällsorgan blir sämre lottade än de statliga centrala
organen, som har möjhghet att få särskild samhällsinformation i
riksprogrammen.

Rikspolisstyrelsen däremot instämmer i utredningens
synpunkter att både nyheter och annan information skall redigeras och
presenteras journalistiskt, varför gränsen mellan olika sorters material inte
alltid blir så markerad. Socialstyrelsen anser att aU faktagivande
samhällsinformation skall ingå i Sveriges Radios program i form av allmän
samhälls-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 23

information. Statens naturvärdsverk anser att
myndighetsinformation endast bör förekomma i riksprogrammen medan
konsumentverket hävdar att för en myndighet som konsumentverket med dess
markerade behov att nå ut till så många medborgare och grupper som möjligt med
faktainformation, råd och varningar och därav följande behov av upprepningar
torde det vara realistiskt att räkna med att myndighetsinformation blir
nödvändig även i lokalradion. Arbetarskyddsstyrelsen anser att lokalradion
skall ha samma skyldigheter som Sveriges Radio att läsa meddelanden.
Länsstyrelsen i Uppsala län anser att avgiftsbeläggning av samhällsinformation
i lokalradion bör undvikas och att det bör fastläggas att lokalradions
nyhetsbevakning bör ske på sådant vis att något behov av myndighetsinformation
normalt inte uppstår för länsförvaltning och kommuner. Länsstyrelsen
framhåller också att reglerna för icke-redaktioneUa meddelanden bör utformas så
att läns- och kommunmyndigheternas behov att nå ut med information till
aUmänheten beaktas. Länsstyrelsen i Kronobergs län är positiv till kommunal information
i lokalradion men anser främst av principieUa skäl att myndighet inte skall
lämna ersättning. Det kan nämligen inte uteslutas att en dylik ersättning kan
leda tiU icke önskvärda konsekvenser och i viss mån påverkar programutbudet.
Medel bör i stället tillföras Sveriges Radio via statsbudgeten. Länsstyrelsen i
Gotlands län framför liknande åsikter. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
anser det väsentligt att kommunal myndighet får samma möjlighet att sända
meddelande i lokalradion som statlig myndighet nu har i riksradion och anser
att myndighet skall ha rätt att gå ut med egen information även i frågor som
fortfarande är under debatt. Även länsstyrelserna i Älvsborgs och Skaraborgs
län anser att lokalradion bör användas i väsentligt högre grad för
myndighetsinformation än vad utredningen föreslagit.

Sveriges Radio förordar stark restriktivitet beträffande
denna typ av program. Utredningen har enligt Sveriges Radios mening inte tiUfredsställande
belyst de problem som skulle kunna uppstå med myndighetsinformation i
lokalradions sändningar. Dessa frågor berör lokalradions oberoende i
förhållande till politiska och kommersiella intressen på lokal nivå.

3.1.5 Huvudman

Utredningen

RUT 69 föreslår att lokalradion placeras utanför Sveriges
Radios organisation i ett nytt radioföretag, Sveriges Lokalradio AB.
Utredningen hävdar att en ny verksamhet som lokalradion bäst kan uppfylla de
uppsatta målen om huvudmannaskapet är fritt från bindningar till Sveriges
Radio. Då lokalradion saknar eget sändarnät måste den få möjlighet att
effektivt bevaka sina intressen i främst P 3. Utredningen anser att denna
bevakning av dispositionsrätten

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 24

bäst uppfylls om lokalradion tillhör en organisation som
inte är beroende av Sveriges Radio.

I valet mellan ett enda bolag för samtUga
lokalradiostationer och en lösning som innebär att varje enskild
lokalradiostation ägs av ett eget aktiebolag väljer RUT 69 den första
lösningen. Ett bärande motiv är att organisationen med ett enda företag kan
skapa större garanti för integritet och självständighet i programverksamheten.
Ett annat motiv är att det i framtiden kan uppstå möjligheter att ytterligare
decentralisera till ett större antal lokalradiostationer. Detta kan lättare
genomföras vid ett alternativ där det finns en administrativ samordning av hela
verksamheten.

I ett särskilt yttrande föreslår ledamoten av utredningen
Kurt Samuelsson att varje lokalradio utgör ett eget företag drivet som aktiebolag.
Som aktieägare inbjuds organisationer inom resp. lokalradioområde. Styrelsen
utses till hälften av dessa huvudmän. Den andra hälften och ordföranden utses
av länsstyrelsen i det län där majoriteten av lyssnarna finns. För frågor av
gemensamt intresse bildas ett servicebolag.

Rem issy 11 ra ndena

Remissinstanserna kan delas upp i fyra huvudgrupper. En
grupp förordar ett självständigt företag. Detta förslag har stöd hos 36 av de
115 remissinstanser och underinstanser som yttrat sig i frågan om huvudman. En
andra grupp förordar ett fristående bolag för varje station. Detta förslag
eller varianter därav stöds av närmare 30 remissinstanser, däribland en rad
kommuner och några handelskammare. Den tredje gruppen vill att Sveriges Radio
skall vara huvudman även för lokalradion. Detta förslag stöds av ett 50-tal
remissinstanser däribland de stora organisationerna. I den fjärde gruppen
återfinns de som inte tagit klart ställning eller inte yttrat sig aUs i frågan
samt de som önskar fortsatta utredningar och experiment eller föreslår andra
lösningar.

Följande
remissinstanser tillstyrker eller ser positivt på utredningsförslaget :
socialstyrelsen, som även uttrycker sympatier för reservantens förslag, statens
ungdomsråd, UKÄ, länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Hallands, Älvsborgs,
Skaraborgs, Gävleborgs och Jämtlands län samt Nyköpings, Västerviks,
Karlskrona, Karlshamns, Ystads, Laholms, Lidköpings, Arvika, Hällefors, Örebro,
Surahammars, Sandvikens, Söderhamns, Sundsvalls och Östersunds kommuner
Positiva till tanken på ett särskilt lokalradiobolag är även sameutredningen,
utredningen om den kommunala demokratin, landstinget och Svenska kommunförbundet
i Östergötlands län. Sydöstra FCO-distriktet, Örebro läns landsting, Svenska
kommunförbundet i Gävleborgs län, Fokuniversitetet, Svenska kyrkans centralråd
och Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 25

För reservantens förslag om fristående lokala radioföretag
uttalar sig statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, kommerskollegium,
Gotlands och Göteborgs handelskamrar. Svenska kommunförbunden i Jönköpings och
Älvsborgs län samt Gislaveds, Växjö, Ljungby, Falkenbergs, Vänersborgs,
Tranemo, Falköpings, Skövde, Askersunds, Karlskoga, Arboga, Bollnäs,
Hudiksvalls och Kiruna kommuner. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt
Västmanlands län, Skaraborgs läns landsting, SAF, Sveriges kristna ungdomsråd,
Kristen demokratisk ungdom och Riksförbundet DX-alliansen. SAF rekommenderar i
andra hand Sveriges Radio som huvudman.

För en
placering av lokalradion inom Sveriges Radios organisation uttalar sig
statskontoret och riksrevisionsverket. Statskontoret anser att RUT 69:s motiv
inte är avgörande för frågan om lokalradions huvudmannaskap. Riksrevisionsverket
anser att garantier på organisatorisk väg kan skapas för att förhindra att
resurser avsedda för lokalradion förs över tUl övriga delar av Sveriges Radios
verksamhet. Andra remissorgan som förordar Sveriges Radio är sociologiska
institutionen vid Stockholms universitet, som pekar på monopolet som garanti
för opinions- och yttrandefriheten, och statens naturvårdsverk som ifrågasätter
om ett fristående lokalradioföretag får tillräckliga resurser för den aktiva
insats utredningen föreslår. För lokalradio inom Sveriges Radio uttalar sig
även AMS, statens planverk samt länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings,
Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Värmlands, Kopparbergs,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Ett antal remissinstanser
däribland flera underinstanser till länsstyrelserna har också förordat Sveriges
Radio som huvudman. Dit hör Skånes handelskammare, Jönköpings, Värmlands och
Västernorrlands läns landsting, Stockholms, Jönköpings, Gotlands,
Kristianstads, Landskrona, Malmö, Filipstads, Hagfors, Karlstads, Härnösands,
Umeå, Skellefteå, Luleå och Kalix kommuner samt Gävle-Dala FCO-distrikt. För
Sveriges Radio som huvudman argumenterar också en rad organisationer, nämligen
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges riksidrottsförbund, LO,
TCO, SACO med instämmande av SR, KF, Försäkringskasseförbundet, Sveriges
Radios tjänstemannaklubb gemensamt med Sveriges Radios journalistklubb.
Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm samt Sveriges hantverks- och industriorganisation
gemensamt med Sveriges grossist förbund, Sveriges industriförbund och Sveriges
köpmannaförbund.

Den utförligaste argumentationen i denna fråga har
Sveriges Radio som hävdar att en rad skäl talar för att lokalradion bör ligga
inom Sveriges Radios organisation. Man påpekar bl. a. att samordningen mellan
riks-och lokalradioverksamheten särskilt i fråga om nyhetsbevakningen
underlättas, att ingen ytterligare central organisationsenhet behöver byggas
upp, att distriktskontorens samlade resurser och erfarenheter kan tUlvaratas, att
administrativa dubbleringar och fördyringar kan undvikas och att uppbyggnaden
enligt detta alternativ kan ske flexibelt och så att den tillgodoser
geografiska rättvisekrav.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 26

Sveriges Radio finner att särskilt viktigt för ett
ställningstagande till huvudmannaskapet är sändningsrätten,
finansieringsformerna och programverksamhetens oberoende. Företaget anser det
från principiella utgångspunkter olyckUgt att häva ensamrätten om inte
samtidigt en entydig uppdelning av programkanalerna kan göras. Sveriges Radio
ser med oro fram mot en situation då bedömningar år från år blir avgörande för
rätten fill de disponibla kanalerna vid olika tidpunkter. Man kan inte utesluta
risken att tilldelning av sändningstiden i något läge kunde sammankopplas med
en värdering av de olika företagens sätt att fullgöra sina uppgifter. Sveriges
Radio anser det heller inte tillfredsställande att de finansiella resurserna
fördelas till olika företag i anslutning till det statliga budgetarbetet och
menar också att den ekonomiska långtidsplaneringen inom Sveriges Radio avsevärt
skulle försvåras om ett annat företags kostnadsutveckling och förmåga att
rationalisera direkt påverkade Sveriges Radios egen finansieringssituation.
Företaget pekar också på vikten av att lokalradioverksamhetens integritet
säkerställs. Varie massmedium känner av svårigheten att ta andra hänsyn än dem
som dikteras av publikens informationskrav. Ju lokalare ett medium är desto
större är riskerna att medarbetarna måste visa sådana ovidkommande hänsyn. 1 en
konfliktsituation som kan uppstå till följd av en kritisk bevakning av lokala
förhållanden är det värdefuUt för en enskild lokalradioenhet att kunna påräkna
ett fast stöd. Sveriges Radio anser att lokalradions integritet lättare kan
tillgodoses inom ramen för Sveriges Radios verksamhet med de erfarenheter och
resurser företaget har.

Några remissinstanser avvisar samtliga förslag och kräver
en ny utredning på denna punkt. Dit hör länsstyrelsen i Gotlands län, Växjö och
Gävle kommuner samt Sveriges frikyrkoråd, som föreslår lokala försök med radio-
och TV-verksamhet av varierande modell så att erfarenhet kan vinnas om olika
former. Pressens samarbetsnämnd anser att det slutliga stäUningstagandet bör
uppskjutas och i väntan på ett definitivt beslut bör en tidsmässigt väl
tiUtagen försöksverksamhet ordnas. Även 1972 års pressutredning och TT har en
liknande uppfattning.

Länsstyrelsen i Västmanlands län föreslår en helt
avvikande organisation av lokalradion. Östergötlands och Södermanlands
handelskammare föreslår att ett bolag bildas för vart och ett av de nuvarande
sju regionerna inom Sveriges Radio.

3.1.6 Kontakt med pubUken

Utredningen

RUT 69 erinrar om att förslag om att inrätta ett särskilt
programråd för Sveriges Radio avvisades i 1966 års proposition och
riksdagsbeslut angående rundradions fortsatta verksamhet m. m. Det uttalades
att kompetensgränserna i förhållande till styrelsen syntes oklara. Denna borde
ha ett odelat ansvar för verksamheten. Motsvarande skäl kan nu anföras mot att
införa särskilda programråd för varje lokalradioområde.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 27

Lokalradions och befolkningens ömsesidiga kontaktbehov kan
tillgodoses på andra vägar än genom att inrätta programråd. Lokalradion kan få
kontakter med allmänheten genom telefonsamtal och korrespondens samt genom
olika former av telefonväktar- och önskeprogram. Dessa förutsättningar för en
öppen debatt gällande även lokalradions programfrågor skulle kunna förstärkas
om representanter för olika grupper samt enskUda kunde få tillfälle tiU överläggningar
direkt med stationschefen för lokalradion inom området. Det är därför lämpligt
att sådana övedäggningar eller programkonferenser kommer till stånd. De ger fördelen
av erforderUgt samråd utan den risk för styrning som ett institu-fionsbundet
organ kan medföra. Deltagare i konferensen bör inbjudas med beaktande av
erforderlig balans mellan olika intresseinriktningar. Antalet konferenser kan
växla men bör bli åtminstone två per år. I avtalet med staten bör skrivas in
skyldighet att ordna sådana programkonferenser minst två gånger per år.

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser tar inte ställning i frågan.
Socialstyrelsen förutsätter att erforderligt utrymme vid programkonferenserna
ges åt handikapporganisationer och andra liknande intresseorganisationer.
Statens ungdomsråd finner förslaget värt att prövas och understryker att
programkonferenserna inte får institutionaliseras så att de blir de enda
kontakterna mellan programledning och allmänhet. Statens invandrarverk betonar
vikten av att invandrarna bUr representerade på programkonferenserna och anser
liksom länsstyrelserna i Uppsala och Gotlands län samt Svenska kommunförbundet
att konferenserna bör hållas oftare än utredningen föreslagit.

Även
länsstyrelsen i Östergötlands län är posifiv tiU programkonferenser men
tillägger att ett annat medel kan vara att skapa en mera bestående kontakt-
eller referensgrupp med representanter för organisationer, arbetsmarknadens
parter etc. Länsstyrelsen i Kalmar län delar helt utredningens förslag liksom
länsstyrelsen i Blekinge län, vilken betonar att programkonferensen inte får
ges en sådan ställning att den kan inverka på styrelsens för företaget och den
lokale stationschefens ansvar för programverksamheten enligt radiolagen.
Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att landstinget, länsavdelningen av
Svenska kommunförbundet och länsstyrelsen obligatoriskt bör ingå i
programkonferenserna. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att konferenserna
bör ordnas tre ä fyra gånger per år, att deltagarna vid varje tillfälle bör
väljas från nya grupper men att landsting och länsstyrelse liksom kommunerna
bör bU fast representerade. Minst hälften av konferensdeltagarna bör utses av
folkrörelsens organisationer och andra intressegrupper i samhället. Sameutredningen
förordar att också samerna blir företrädda vid programkonferenserna och LRF
pläderar för att lantbruket blir företrätt. Även Sveriges Radio instämmer i det
av utredningen förda resonemanget om kontaktfrågorna och förutsätter att
kontinuerligt och frekvent förekommande överläggningar med organisationer och
myndigheter samt allmänheten kommer

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 28

till stånd. Att, som RUT 69 föreslär, i avtalet mellan
Sveriges Radio och staten skriva in en skyldighet att två gånger per år ordna
sådana programkonferenser förefaller dock mindre lämpligt, då detta innebär en
onödig detaljreglering som går utanför avtalstextens ram. Det förefaller
nödvändigt att pröva olika former för att etablera kontakt i programfrågor
innan definitiv ställning tas beträffande frekvensen. LO anser att
programkonferensen är en kontaktform som även i övrigt borde vara fruktbar och
tillstyrker att den prövas inom lokalradion.

Länsstyrelsen i Kristianstads län är positiv till både
programkonferenser och programråd medan länsstyrelserna i Jönköpings,
Älvsborgs och Örebro län samt Landstingsförbundet förordar programråd.

Utredningen om den kommunala demokratin anser att lokala
programkonferenser och mera permanenta organ nödvändigtvis inte behöver
ersätta varandra. Lokala organ av permanent natur, som lämpligen kunde få en
bred folkrörelseförankring, skulle sannolikt kunna ge stationschefen en mera
kontinuerlig återföring av synpunkter på programutbudet. Utredningen om den
kommunala demokratin anser också att risken for kompetenskonflikt mellan den
centralt verksamma styrelsen och ett programråd inte bör övervärderas.
Styrelsen skall huvudsakligen administrera och leda hela företaget och har
inte till uppgift att styra innehållet i de lokala programmen. De lokala
programråden däremot skulle ha en rådgivande funktion enbart när det gäller
innehållet i programverksamheten. Man anser även att frågan bör ytteriigare
analyseras i det fortsatta beredningsarbetet.

3.1.7 Ekonomi Utredningen

Utredningen beräknar det sammanlagda investeringsbehovet
för lokalradion till ca 29 milj. kr. i 1972 års kostnadsnivå. Härvid har inte
frånräknats värdet av viss befintlig utrustning som eventuellt kan användas.
Det gäller bl. a. inspelningsblock och mobil utrustning på skilda orter ino;n
distrikten till ett värde av 23 milj. kr. Vidare tillkommer televerkets
kostnader för sändarkompletteringar och pro-gramväxlingsutrustningar vilka
beräknas uppgå till totalt 2,5 milj. kr.

De årliga driftkostnaderna för en typstation med 15
anställda beräknas av utredningen uppgå fill ca 1,8 milj. kr. vid fuUt
utvecklad verksamhet, dvs. 30 tiinmar per vecka inklusive repriser. För 36
lokalradioområden uppgår de sammanlagda driftkostnaderna således till 64,8
milj. kr. Utredningen anger att de tre folkrikaste områdena på sikt kan behöva
större insatser. I områden med liten folkmängd bör ingen markant avvikelse från
genomsnittsberäkningen göras, med hänsyn till dessa områdens geografiska
utbredning.

Televerkets driftkostnader för de nya sändarna uppskattas
tiU 0,2 milj. kr. per år.

Kostnaderna för gemensam central administration uppskattas
till ca 4

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 29

milj. kr. per år.

Sveriges Radios kostnader beräknas kunna minska med ca 12
milj. kr., på grund av att de distriktsvisa sändningarna upphör.

Vidare räknar utredningen med att lokalradion skall
erhålla ca 3 milj. kr. för leverans av nyheter m. m. till riksprogrammen. De
medel som frigörs genom Sveriges Radios interna översyn bör enligt utredningen
också kunna användas för att finansiera lokalradioverksamheten.

Re missy ttrandena

Endast ett fåtal remissinstanser har haft möjlighet att
granska utredningens ekonomiska beräkningar.

Den enda remissinstans som yttrat sig positivt är
länsstyrelsen i Uppsala län, som anser att driftkostnaderna verkar rimliga.
Statskontoret menar att en utbyggd försöksverksamhet bör ge vägledning för den
organisatoriska utformningen av en iandstäckande lokalradio och de därmed
förenade kostnaderna.

Riksrevisionsverket finner att utredningen beräknat
resursbehovet för lokalradion i underkant. Ämbetsverket pekar på att antalet
tekniker borde ökas och att en eventuell nyhetsservice till riksprogrammen
kräver särskilda insatser. De resurser som kan föras över från de nuvarande
distrikten till den planerade lokalradion torde därför bli mindre än vad utredningen
räknat med. Även kostnaderna för central administration finner verket för
knappt tilltagna.

TCO vill starkt ifrågasätta utredningens ekonomiska
beräkningar. Man anser att rationaliseringsvinsterna inom Sveriges Radio
räknats för högt och personalbemanningen på stationerna för lågt. Även
utrustningskostnaderna torde vara för lågt beräknade. Konsekvenserna av
ekonomiska felbedömningar kan få icke önskvärda effekter på lokalradions
programkvalité. Liknande synpunkter anförs från Sveriges Radios tjänstemannaklubb
gemensamt med Sveriges Radios journalistklubb, som anser att de ekonomiska
kalkylerna inte håller. Förutom att posterna för löner och teknisk utrustning
är för lågt räknade gäller detsamma för lokalkostnaderna med tanke på den
större personalstyrka som krävs.

Sveriges Radio anför en rad kritiska synpunkter på
utredningens ekonomiska överväganden. Sveriges Radio redovisar kostnaderna för
två alternativa verksamhetsnivåer; den ena (etappmål 1) har karaktären av ett
minimialternativ för lokalradion i utbyggt skick med 15 timmars sändningstid
per vecka. Den andra nivån (etappmål II) innebär en sändningstid med ca 25 veckotimmar.

I huvudsak godtas utredningens beräkningar av
investeringsbehoven. Med den lösning som förordas av Sveriges Radio blir
antalet lokalradioenheter färre, men antalet lokala redaktioner flera och
bättre utrustade. Detta innebär sammantaget att bruttoinvesteringsbehovet
ligger på en något lägre nivå än den av utredningen beräknade, ca 21 milj. kr.
för 15 veckotimmar och ca 29 milj. kr. för 25 veckotimmar räknat i 1973 års
kostnadsnivå.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 30

Sveriges Radio beräknar driftkostnaderna för etappmål 1
till ca 1,8 milj. kr. och räknar härvid endast med en länsredaktion om i
genomsnitt 18 personer. Vid den längre sändningstiden räknar Sveriges Radio med
driftkostnader om ca 3 milj. kr. för i genomsnitt 29 medarbetare, fördelade på
en länsredaktion, två större lokalredaktioner samt ep till tre enmannaredak
tioner.

De sammanlagda driftkostnaderna för lokalradioverksamheten
skulle uppgå till 46 milj. kr. för 15 timmar och 76 milj. kr. för 25 timmar i
veckan.

Beträffande möjligheterna att delvis finansiera
lokalradion med de medel som nu utnyttjas för de distriktsvisa sändningarna i
ljudradion pekar Sveriges Radio på att en stor del av kostnaderna för dessa är
gemensamma för flera verksamhetsgrenar vid distriktskontoren. Efter hand bör
dock mellan 5 och 10 milj. kr. kunna frigöras från distriktens budget, beroende
på hur övrig nyhetsverksamhet organiseras samt vilka personalpolitiska
bedömningar som görs.

Sveriges Radio anmärker att det ur avgiftsbetalarnas
synpunkt är ointressant om lokalradion tillförs 3 milj. kr. för
nyhetsleveranser, eftersom Sveriges Radios kostnader ju ökar med samma belopp.

Gemensamma centrala administrationskostnader i form av
förstärkning på Sveriges Radios regionala kontor och för gemensam service i
övrigt beräknas till 1 milj. kr. resp. 1,5 milj. kr. för de bägge
verksamhetsnivåerna.

3.2 Samhällsinformation i riksprogram

Utredningen

Samhällsinformation i riksprogram indelas av utredningen i
dels samhällsinformation i allmänhet, dels särskild samhällsinformation. Den
förstnämnda kategorin gäller allmänna nyhets- och informationsprogram,
debattprogram och andra opinionsspeglande program. Den andra kategorin gäller
sådan information som bedöms som angelägen främst från den enskildes synpunkt
och som inte täcks av den ordinarie programverksamheten därför att den med
hänsyn till nyhetsvärdering och opinionsspegling inte är aktuell. Denna
information avser upplysningar angående rättigheter och skyldigheter för
enskilda och grupper eller annan faktagivande information och skall kunna
sändas på begäran av statlig eller kommunal myndighet men med fortsatt odelat
programansvar för radioföretaget.

Utredningen diskuterar också möjligheten att även låta
organisationer få motsvarande rätt men avvisar tanken med hänvisning till att
de sändningstekniska resurserna är och kommer att vara begränsade. Inte ens
folkrörelser eller andra stora organisationer skulle kunna ges utrymme för
generell information, när man i första hand skall ta hänsyn till de mera
direkta samhälleliga behoven. Även när organisationer och företag fullgör

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 31

sin information på uppdrag eller i samråd med myndigheter
bör en samordning ske utifrån myndighetens behov.

Den
särskilda samhällsinformationen eller myndighetsinformationen kan ske i form av
uppläsning eller blankare i ljudradio ogh television. Utöver sädana
myndighetsmeddelanden föreslär utredningen ytterligare en kategori som man
kallar övrig särskild samhällsinformation. Härmed förstår utredningen hela
program, som skall kunna sändas på begäran av statlig eller kommunal myndighet
och finansieras av dessa.

Enligt 11
§ i avtalet mellan staten och Sveriges Radio aktiebolag är bolaget skyldigt att
på begäran av statlig myndighet sända meddelanden som är av vikt för
allmänheten. Meddelandena utgör helt korta programinslag. Utredningens förslag
innebär en vidgning av denna skyldighet i två avseenden, dels så att även
kommunala myndigheter skall kunna begära sändning av information, dels så att
skyldigheten skall omfatta längre program.

Utredningen
anser att behovet av sändningstid för utökad samhällsinformation är ca fem
timmar per vecka i ljudradion, därav en timme myndighetsblänkare och fyra
timmar program producerade antingen på initiativ av Sveriges Radio eller på
begäran av myndighet. Kostnaderna beräknas till högst 1,6 milj. kr. per år.

För
televisionens riksprogram beräknas den föreslagna ökningen av
samhällsinformafion till inemot två och en halv timme per vecka, därav drygt en
timme blankare och uppläsning av myndighetsmeddelanden och likaledes drygt en
timme opinionsspeglande program producerade av Sveriges Radio eller program av
myndighet, vilken förutsätts tillhandahålla ett färdigt program på film eller
videoband. Programmen, särskilt uppläsningen och blänkarna i TV, förutsätts bli
sända på tider då stor publik kan nås, antingen som rubricerade block eller i
programskarvar mellan kl. 19 och 22. Kostnaderna för utökad samhällsinformation
i televisionens riksprogram beräknas till högst 18,7 milj. kr. per år.

Utredningen
föreslår att kostnaderna fördelas så att avgiftsmedel i samtliga fall täcker
televerkets distributionskostnader och Sveriges Radios produktions- och sändningskostnader
för uppläsning i ljudradio och TV samt för blankare i ljudradio. Vederbörande
myndighet föreslås svara för produktions- och sändningskostnad för blankare i
TV och för hela program i ljudradio och TV.

Utredningen
föreslår också att ett informationsprogramråd inrättas. Dess främsta uppgift
bör bli att diskutera prioritering och principiella kvalitetsfrågor. Rådet
föreslås bestå av två ledamöter från nämnden för samhällsinformation, en från
Svenska kommunförbundet och en från Landstingsförbundet.

Remissyttrandena

Flertalet statliga myndigheter delar utredningens
uppfattning att både allmän samhällsinformation och myndighetsinformation
måste få större utrymme än nu i ljudradion. Däremot

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 32

finns på flera håll en viss tveksamhet till den
sändningsvolym som utredningen föreslår. Några remissinstanser anser att
nuvarande system fungerar tillfredsställande.

Rikspolisstyrelsen anser att myndighetsinformationen måste
få större betydelse än nu i ljudradions och televisionens riksprogram men att
behovet av ökad sändningstid är svårt att bedöma. En alltför stor volym
samhällsinformativa program kan leda till en övermättnad hos publiken vilket
minskar den avsedda effekten eller rentav får negativa återverkningar.
Kriminalvårdsstyrelsen och Stockholms invandrarnämnd är inne på liknande
tankegångar och konstaterar att utredningen utfört sitt uppdrag huvudsakligen
med sikte på sändarsidans möjligheter. Någon egentlig analys av den mottagande
partens förutsättningar att tillgodogöra sig denna information har inte
gjorts. Sjösäkerhetsrådet och arbetarskyddsstyrelsen är positiva till förslaget
liksom riksförsäkringsverket, som påpekar att även vissa oig-anisationer, t.
ex. Försäkringskasse-förbundet, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
bör jämställas med offentliga myndigheter. Även statens trafiksäkerhetsverk är
i stort positivt. Verket vill dock att myndighetsinformation även skall kunna
vara pläderande i trafiksäkerhetsfrågor. Dåvarande kulturrådet finner en vidgad
samhällsinformation motiverad men anser sig kunna konstatera att utredningens
modeller för samhällsinformation inte är alldeles klarläggande. Rent
principiellt anför rådet att journalistiskt kunnig personal i radioföretaget
och inte myndigheter måste ha det slutUga avgörandet om vad som har aUmänt
intresse. SÖ anser att skyldighet att sända särskild samhällsinformafion måste
föras in i avtalet med staten och man anser att radioföretaget och myndigheten
måste vara överens om utformningen av inslag. Statens naturvårdsverk hävdar att
blänkarna hittills haft förvånansvärt låg genomslagskraft. En orsak härtill kan
möjligen vara att samhällsorganen ofta saknar kunskap om förutsättningarna för
sådana inslag i radio och TV. Kommerskollegium anser att det inte torde vara
alldeles lätt att utforma myndigheternas information så att den inte bUr av
opinionsbildande karaktär. Problemet bör ses mot bakgrund av den utveckling som
ger myndigheterna allt vidsträcktare och ibland också direkt opinionsbildande
uppgifter.

Socialstyrelsen finner det svårt att dra gränsen mellan
olika typer av samhällsinformation och anser att den faktagivande
samhällsinformationen inte kan vara en angelägenhet för varie enskild
myndighet. Däremot bör Sveriges Radio ha resurser att t. ex. i riksprogrammen
ge medborgarna upplysning om deras rättigheter och skyldigheter. Statskontoret
delar i princip utredningens uppfattning om samhällsinformationens betydelse.
Många åtgärder från myndigheternas sida får inte full effekt på grund av
allmänhetens otillräckliga kännedom om rättigheter och skyldigheter. Man pekar
också på svårigheten att göra en kvantitativ bedömning av det totala behovet av
ökad samhällsinformation och efterlyser analyser både av myndighetemas krav och
allmänhetens behov. Statskontoret anser därför att utbyggnaden bör ske
successivt och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 33

förutsättningslöst varvid sändningsutrymmen m. m. enUgt
förslaget inte bör ses som tvingande slutmål. Riksrevisionsverket anser att den
hittillsvarande ordningen att sända samhällsinformation främst genom
nyhetsförmedlande och opinionsspeglande program i stort sett fungerat väl.
Denna ordning bör därför gälla även i fortsättningen. Undantag bör dock kunna
göras för kortare meddelanden från myndigheter, där någon diskussion om
innehållet i informationen inte kan bli aktuell. Nämnden för
samhällsinformation anser att utredningens förslag skulle öka sändningstiden
relativt blygsamt. Huruvida förslaget är realistiskt beror bl. a. på
myndigheternas aktiviteter och ekonomiska resurser och inte minst på
lyssnarnas/tittarnas intresse och uthållighet. UKÄ tillstyrker i princip
utredningens förslag om en förstärkning av den samhällsinfor-merande funktionen
i etermedierna; ett par underremisser vid Stockholms universitet är kritiska,
men pekar på att någon kartläggning av behoven inte gjorts och hävdar att
förslaget är oförenligt med normala ansvarsprinciper. Skånes handelskammare
ifrågasätter om inte den föreslagna utökningen av sändningstid för
myndighetsinformation är för stor och handelskammaren är också kritisk mot
förslaget att tid för information skall kunna köpas av de myndigheter som så
önskar. Det kan ur principiell synpunkt inte anses riktigt att utbudet av
samhällsinformation blir beroende av olika myndigheters skilda ekonomiska
möjligheter att använda etermedierna. Man kan heller inte bortse från att
möjligheten kan utnyttjas till att "tala i egen sak". Statens pris-
och kartellnämnd är positiv till utredningsförslaget men konstaterar att frågan
om prioritering vid trängsel inte ägnats någon mer ingående behandUng och att
denna bör beaktas. Konsumentverket är genomgående positivt tiU utredningens
förslag och konstaterar att betydligt ökade resurser krävs för bl. a.
konsumentverkets del.

Statens handikappråd samt dåvarande teater- och musikrådet
ser positivt på utredningens förslag. AMS betecknar förslaget som intressant
men det utgör enligt AMS:s mening en för snäv tolkning av utredningsuppdraget,
som avsåg frågan om en systematisk utbyggnad av särskilda serviceprogram.
Statens invandrarverk hävdar att sändningar till invandrargrupper måste få ett
väsentligt utökat utrymme och att en grupp där invandrarna är representerade
bör utreda programservicen för invandrarna och lägga fram förslag direkt till
radiobolaget. Man föreslår också att en särskild central invandrarredaktion
inrättas.

Länsstyrelsen i Stockholms län vitsordar behovet av en
väsentligt utökad myndighets- och samhällsinformation och påpekar apropå kravet
på opartiskhet och saklighet att myndigheter agerar under påverkan av regler
som är avsedda att garantera att objektivitetsprincipen upprätthålls.
Länsstyrelsen i Uppsala län accepterar utredningens förslag om volym och
finansiering av myndigheternas information men anser att principerna för
uppdelning mellan redaktionell och avgiftsbelagd samhällsinformation bör
preciseras bättre. Länsstyrelsen i Östergötlands län konstaterar att
annonsering i pressen förstärks om man samtidigt även

3Riksdagen 1975 1 saml. Nr 13

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 34

kan utnyttja radion för att sprida samma information.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län kan i princip inte acceptera att vissa
grupper eller institutioner ges möjlighet att själva utforma meddelanden i
radio och TV, men anser att man heller inte kan bortse från den skyldighet att
tillgodose vissa informationsbehov som samhället har gentemot medborgarna.
Information från myndigheter och kommuner bör därför förekomma men i begränsad
omfattning. Även länsstyrelsen i Jämtlands län vitsordar behovet från
myndigheterna men ifrågasätter om de former RUT 69 föreslagit innebär en
tillräcklig garanti för Sveriges Radios möjHgheter att bevara sin integritet.
Länsstyrelsen i Västerbottens län är allmänt positiv till RUT 69:s förslag och
massmedieutredningen pekar på betydelsen av att skillnaden mellan olika slag av
information upprätthålls.

FÖVUX anser att ökad satsning på samhällsinformation
skulle kunna bidra till att överbrygga den utbildnings-, kultur- och
informationsklyfta som finns i samhället. Härigenom skulle eftersatta grupper
något bättre kunna tillvarata sina intressen. Utredningen angående den
fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet konstaterar
att TRU-kommittén producerat program som av RUT 69 definieras som särskild
samhällsinformation och pekar på de problem som uppstår då man skall dra en
gräns mellan samhällsinformation och utbildning. För ett eventuellt framtida
utbildningsprogramorgan kan insatserna i form av särskild samhäUsinformation
endast bU av mindre omfattning.

Invandrarutredningen ställer sig avvisande till att
myndigheter tillhan-dahåUer färdiga program på film eUer videoband
produktionen bör Ugga inom Sveriges Radio. LRF värnar i sitt yttrande bl. a. om
prisnoteringarna på jordbrukets område, som lantbrukarna har svårt att på andra
vägar få snabbt och samtidigt.

Sveriges Radio konstaterar att RUT 69 föreslagit en ökning
av samhällsinformationen i förhållande till befintligt utbud utan att detta
angetts. Sveriges Radio visar att utbudet av informativa program i TV ökat
kraftigt sedan tvåkanalsystemet infördes i december 1969, från 15,2 timmar
hösten 1969 till 27,7 timmar hösten 1972. Publikens konsumtion visar dock ett
annat mönster. Jämfört med hösten 1969 har en förskjutning inträffat i pubUkval
från informativa till mer underhållnings-betonade program. Sveriges Radio
påpekar också alt de båda TV-kanalerna har ett givet sändningsutrymme för
myndighetsmeddelanden. TV 2 har valt att samla denna information i ett program.
Anslagstavlan, som sänds en gång i veckan. Det har dock inte alltid funnits
tillräckligt med material från myndigheterna för att fylla Anslagstavlan varför
denna vissa perioder fyllts med repriser eller lagts ned.

En statistik över informativa program i ljudradio och TV
de tre första månaderna 1973 visar att ljudradion producerade 56,5 timmar
första-sändningar, 21,9 timmar repriser eller totalt 78,4 timmar. TV producerade
47,9 timmar förstasändningar, 6,2 timmar repriser och 54,1 timmar totalt.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 35

Den sammanlagda tiden i radio och TV för
myndighetsinformation och blankare är ca 1,1 timme i veckan och denna mängd
motsvarar den efterfrågan som anmälts av myndigheterna.

Sveriges Radio påpekar också att om principerna för
myndigheternas rätt fill etersänd information ändras på något mer genomgripande
sätt kan principen om Sveriges Radios oberoende rubbas. Sveriges Radio får inte
uppfattas som ett språkrör för myndigheterna. Inte heller bör ingrepp göras i
Sveriges Radios ansvar för programutbudet som helhet.

Sveriges Radio ser dock positivt på en del av RUT 69:s
förslag till åtgärder och tillstyrker att man går vidare med i första hand
allmän samhällsinformation och myndighetsinformation. Utvidgning till andra
organ än statliga myndigheter tillstyrks.

LO
tillstyrker utredningens förslag om en utökning av samhällsinformationen i riksprogrammen
men anser i motsats till utredningen att de stora folkrörelserna bör få rätt
att lämna information på samma villkor som myndigheter och officiella
institutioner. TCO påpekar att information från de stora riksomfattande
organisationerna kan tillmätas samma betydelse som information från
myndigheter. Det förfarande som tillämpas inom Sveriges Radio bör göra det
möjligt även för dessa organisationer att lämna meddelanden. Liksom för
myndighet måste meddelandets karaktär från fall till fall vara avgörande för om
Sveriges Radio kan medge sändning och givetvis måste sådana meddelanden ha ett
betydande allmänt intresse. SAF anser att en prioritering av etermedierna som
bärare av samhällsinformation inte är självklar och att Sveriges Radio inte ensidigt
får framstå som myndigheternas språkrör. Etermediernas uppgift att bevaka
myndigheterna skulle, om utredningens förslag genomfördes på denna punkt,
förfelas eller åtminstone försvåras. Starka skäl talar för att rätten att
begära myndighetsinformation begagnas med restriktivitet och det utrymme
utredningen föreslagit bör därför avsevärt kunna reduceras. Även SAF påpekar
att inte bara myndigheterna har behov av att informera allmänheten. Det har
också de avtalsslutande parterna på arbetsmarknaden. SAF och LO har för övrigt
redan samverkat vid utformningen av sådan information i Anslagstavlan. Pressens
samarbetsnämnd kräver klara regler om gränsen mellan redaktionellt innehåll
och offentliga meddelanden i Sveriges Radios radio- och TV-sändningar. Allmänheten
skall inte behöva vara oviss om huruvida ett programinslag i TV eller radio
tillhör den normala programverksamheten eller är ett sådant informationsprogram
som i verkUgheten dirigeras av statliga och kommunala myndigheter. För att
undanröja denna ovisshet bör alla program med begärd information
annonsmarkeras. Handikappförbundens centralkommitté önskar
myndighetsinformation som innehåller uppgifter om samhällets åtgärder på
handikappområdet och denna informafion bör inte endast behandla nya åtgärder, bestämmelser
och lagar utan lämnas kontinuerligt. KF anser att upplysningar angående
medborgarnas rättigheter och skyldigheter i ökad omfattning bör kunna förmedlas
av Sveriges Radio inte minst på grund av dess karaktär som ett

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 36

public-serviceföretag. Det är dock angeläget att inga nya
regler införs som rubbar allmänhetens förtroende för Sveriges Radios förmåga
att förmedla information på ett opartiskt och sakligt sätt enligt radiolagen.

Utredningens förslag om s. k. övrig särskild samhällsinformation,
dvs. hela program beställda och finansierade av myndigheter, får ett positivt
mottagande endast hos rikspolisstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd och
konsumentverket Övriga remissinstanser som diskuterar denna punkt är starkt
kritiska. Nämnden för samhällsinformation avstyrker om man inte kan hitta en
lösning som innebär att lyssnaren/tittaren kan avgöra vem som är
informationsavsändaren. Massmedieutredningen anser att modellen väcker
betänkligheter och utgår från att den typ av information som avses kommer att
sändas av Sveriges Radio inom ramen för dess allmänna samhällsinformation. LO
avstyrker av myndigheterna finansierade program. Denna form av utifrån
finansierade program bör inte förekomma. Även TCO avstyrker detta förslag liksom
förslaget om fixerade kvantiteter för meddelanden från myndigheter. Det finns
stora risker att en utökning av myndighetsmeddelanden och myndighetsprogram
kan få till följd att de frågor som behandlas i dessa program kan få ett
motsvarande mindre utrymme i den allmänna programverksamheten. Även SACO
avstyrker med motiveringen att det kan ifrågasättas om statliga och kommunala
myndigheter skaU kunna lägga till rätta den information som framkommer via
vanlig journalistisk bevakning genom att myndigheterna ges möjligheter att köpa
informationstid. En tidningsläsare har ingen svårighet att skilja på
redaktionell text och annonser. För en TV-tittare eller radiolyssnare kan det
däremot vara förenat med stora svårigheter att avgöra vad som är redaktionell
text och vad som är information betald och kanske producerad av utomstående.
Svenska kyrkans centralråd anser att förslaget om en utifrån bokad programtid
allvarligt måste ifrågasättas på grund av de uppenbara risker det skulle
medföra för den fria opinionsbildningen. När övergår en fråga från debatt-
till informationsstadiet och vem avgör detta, undrar rådet. KF anser att
utredningens förslag om ekonomisk ersättning för s. k. övrig särskild
samhällsinformation kan komma att hota Sveriges Radios integritet. En myndighetsfinansierad
information av den omfattning som utredningen föreslår skulle dessutom kraftigt
förändra den totala informationssituationen i hela samhället bl. a. med
konsekvenser för folkrörelserna och få effekter på övriga nyhetsmediers
ekonomiska ställning. Även Sveriges Radio ifrågasätter modellen med
myndighetsprogram. Man pekar bl. a. på att opartiskhetskravet kan komma att
medföra besvärliga ställningstaganden för företaget i dess egenskap av ansvarig
då gränserna mellan denna programform och Sveriges Radios egen
programverksamhet blir svårdragna. Företagets självständighet och integritet
kan komma i fara om myndigheter och andra som medfinansiärcr skulle få styra
programinriktningen. Ett myndighetsfinansierat program i en viktig fråga kan få
konsekvenser för planeringen. En fråga kan komma att sakna aktualitet som en
följd av att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 37

en myndighet behandlat den i ett program. Detta trots att
den i och för sig förtjänar en kritisk granskning som går utanför ramen för
myndighets-beställd produktion. Publiken kan vidare komma att sväva i
tvivelsmål om vem som är ansvarig för programmet, Sveriges Radio eller myndigheten.

Finansieringen
diskuteras av några remissinstanser. Socialstyrelsen anser att Sveriges Radio
bör ha resurser att ge medborgarna upplysning om deras rättigheter och
skyldigheter enligt lagar och förordningar och denna uppfattning delas av
länsstyrelsen i Kronobergs län som tillägger att de medel som fordras bör
tillfaUa Sveriges Radio via statsbudgeten. Länsstyrelsen i Kopparbergs län
anser att förslaget att myndighetsprogram skall bekostas av vederbörande
myndighet kan leda till en icke önskvärd snedvridning av samhällsinformationen.
Att tillföra Sveriges Radio medel på annat sätt än genom mottagareavgifter och
genom av riksdagen direkt anvisade medel är enUgt länsstyrelsens mening
principiellt olämpligt. Myndighetsinformationen bör finansieras på samma sätt
som övrig eterburen samhällsinformation hävdar statens planverk, Skånes
handelskammare, länsstyrelsen i Värmlands län och Svenska kommunförbundet. Även
AMS är tveksam till förslaget att inslag skall betalas av myndigheter.
Arbetarskyddsstyrelsen m. fl. anser däremot att vederbörande myndighet bör
svara för kostnaden medan statskontoret, statens planverk och pressens
samarbetsnämnd menar att en central finansiering vore enklast och bäst
framför aUt under en relativt lång försöksperiod. Länsstyrelsen i Gävleborgs
län har inget att erinra mot en ordning där myndigheterna betalar sin
information men vill påtala den konkurrensrisk som kan uppstå i relation till
ortstidningarna, vilka kan gå miste om motsvarande annonsintäkter.

Utredningens
förslag om ett informationsprogramråd får ett uttalat positivt mottagande av
socialstyrelsen, SÖ och statens naturvårdsverk, vilka dock önskar en breddning
av rådet så att även företrädare för de statliga myndigheternas
informationsansvariga får plats där. Positiva är också UKÄ och statens pris-
och kartellnämnd, som dock anser att frågan om prioritering vid trängsel kan
behöva beaktas, samt konsumentverket och statens invandrarverk, som anser att
även mottagarna av informationen bör vara representerade. Statens handikappråd
ansei att handikappintressen bör vara företrädda i rådet. Arbetarskyddsstyrelsen
anser att verket bör vara representerat när dess frågor behandlas.
Länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län ansluter sig till utredningens
förslag men anser att samråd bör finnas även på lokal nivå. En Uknande
uppfattning har länsstyrelsen i Skaraborgs län. Positiva till förslaget är även
invandrarutredningen, LRF, Handikappförbundens centralkommitté och SAF, som
dock anser att arbetsmarknadens parter bör bli företrädda.

Invändningar och tvekan framförs från ett antal
remissinstanser. Riksförsäkringsverket anser att verken bör samråda direkt med
radioföretaget oeh statskontoret anser att ett organ för bedömning, samordning

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 38

och prioritering av från myndigheterna begärd information
så långt som möjligt bör vara fristående från de instanser som påkallar
informationsinsatser. I det fall nuvarande beredningsorgan inom Sveriges Radio
inte bedöms tillfredsställande fylla de uppgifter det är fråga om bör ett
eventuellt nyskapat organ vara mera allsidigt sammansatt. Bl. a. bör
representanter för allmänheten, journalistkåren och måhända för social
forskning vara företrädda.

Riksrevisionsverket avstyrker förslaget om ett råd. Detta
torde knappast ha förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt fullgöra
de uppgifter utredningen skisserat. Skulle ett behov av diskussioner om
samhällsinformationens innehåll och omfattning anses föreligga torde detta
kunna tillgodoses genom kontakter mellan redaktionspersonal inom Sveriges Radio
och representanter för myndigheter och organisationer. Statens planverk och
Göteborgs universitet anser att statens nämnd för samhällsinformation är lämpad
att ta hand om de uppgifter rådet föreslås få och massmedieutredningen påpekar
att ett informationsprogramråd som medverkar i frågor före sändning kan komma i
konflikt med förbudet mot censur i 8 § radiolagen. Risken bortfaller inte
enbart av den anledningen att företaget ensamt beslutar vUka program som skall
sändas. En formell föreskrift om samråd enligt vad som föreslagits av
utredningen är därför mindre lämplig. Uppenbarligen behövs i vissa fall samråd
mellan myndigheter och Sveriges Radio. Ett sådant samarbete bör emellertid
liksom nu kunna ske formlöst. En liknande uppfattning har länsstyrelsen i
Kopparbergs län. Även Sveriges Radio påpekar risken för att utredningens
förslag på den här punkten kan råka i strid med den paragraf som förbjuder
förhandsgranskning. Sveriges Radio anser att nuvarande system bör fortsätta.
Det innebär att ett centralt organ inom Sveriges Radio håller kontakt med
nämnden för samhällsinformation. Motsvarande kontakter kan när det gäller
kommuner oeh landsting hållas med Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet.

TCO anser att nuvarande ordning fungerar bra och Sveriges
Radios tjänstemannaklubb gemensamt med Sveriges Radios journalistklubb
avstyrker förslaget med hänvisning till att företaget helt ansvarar för den
särskilda samhällsinformationen och att risker finns för konflikt med
radiolagens förbud mot förhandsgranskning.

3.3 Stereo- och tvåprogramsändning

Utredningen

Stereofoni innebär att ljudåtergivningen upplevs med
rymdverkan. Vid musikåtergivning kan en mer verklighetstrogen återgivning av
rummets klang åstadkommas. Stereoeffekten kan också användas för att levandegöra
teater och debatter.

För svenskt vidkommande har valet kommit att stå mellan
två system. Det ena är det amerikanska pilottonsystemet. Det andra är det
svenska FM/FM-kompandersystemet eller Berglund-syste-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 39

mel. Båda systemen fyller kraven på att inte kräva större
frekvensutrymme än vanliga sändningar och att kunna avlyssnas i monomottagning
med vanliga FM-mottagare.

På det internationella planet har stereofrågan behandlats
av internationella rådgivande radiokommittén (CCIR) inom internationella
teleunionen (ITU). Efter ett resultatlöst möte i Wien år 1965 togs frågan upp
tiU ny behandling vid ett plenarmöte i Oslo år 1966. De svenska och amerikanska
systemen demonstrerades och vid jämförelse hävdade sig det svenska systemet
väl. Eftersom det svenska systemet är det enda som medger både stereo och
tvåprogramsändning (kanalklyvning) väckte det stort intresse bland delegaterna.
I rekommendationen infördes dock endast det amerikanska pilottonsystemet och
det ryska polarmodule-ringssystemet. En av plenarförsamUngen godkänd not
fogades emeUertid till rekommendationen. I denna not, som intogs på begäran av
den svenska teleadministrationen, heter det att länder som anser det väsentligt
att använda ett stereosystem ägnat att också sända två monoprogram när
utrustningen inte används för stereo även kan överväga användning av FM/FM-kompandersystemet.

Diskussionen ledde även tiU att man enhälligt beslöt att
ägna frågan om ytterligare sändningsmöjligheter genom kanalklyvning fortsatt
studium inom CCIR. Ätskilliga länder hade redan vid tiden för Oslomötet valt
stereosystem och var därför mer eller mindre bundna vid behandlingen av
rekommendationsfrågan. Från den synpunkten var det svenska systemet väl sent
ute. Med hänsyn till att många länder upplever sändningsutrymmet som knappt
finns det annars intresse för frågan om system för fler programmöjligheter.

Pilottonsystemet används i dag för stereosändningar i
flertalet länder i Europa samt i USA. Ett införande av detta system i Sverige
medför generellt de fördelar som alltid ligger i internationell standardisering
i form av förenklad export och import av mottagare för stereo.
FM/FM-kompandersystemet erbjuder emeUertid den stora fördelen att två skilda
program kan sändas i en och samma kanal när stereo inte sänds. Systemet används
inte för reguljära sändningar i något land.

I utredningen redogörs för olika prov i Sverige och på
andra häll där de båda stereosystemen jämförts. Utvärderingen sammanfattas i
följande punkter:

1.
Båda systemen
medger även avlyssning i mono med vanliga FM-mottagare.

2.
Vid
monomottagning ger båda systemen praktiskt taget samma täckning som vanlig
FM-mottagning.

3.
Båda systemen
har fullgod återgivningskvalitet vid ideala mottagningsförhållanden.

4.
Båda systemen
ger god stereoverkan.

5.
Pilottonsystemets
täckningsområde för stereomottagning är mindre än för mono. För rikstäckning
behöver därför ytterligare slavsändare uppföras. Antalet sådana kan dock
minskas om effektiva utomhusan-tenner används.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 40

6.
FM/FM-kompandersystemet
ger för stereomottagning nästan samma täckning som för mono. Utomhusantenner
fordras i regel inte för detta system.

7.
Båda systemen
medför vid monomottagning att vissa typer av störningar kan accentueras i
synnerhet vid mottagning i bUar.

FM/FM-kompandersystemet har även prövats vid tvåprogramsändning
eller kanalklyvning. Laboratorieprov i England, Finland och Västtyskland visar
att överhörningen mellan de två kanalerna varit det dominerande problemet. I
Sverige har systematiska fältlyssningsprov utförts i börian av år 1970 vilka
innefattat ett stort antal lyssnares bedömning. Utvärderingen av Sveriges Radio
och televerket sammanfattas i följande punkter:

1.
Den ena
kanalens (S-kanalen) ljud är inte fuUt så god som den som erbjuds av den andra
ordinarie kanalen (M-kanalen).

2.
Vid mottagning
av den ordinarie kanalen vid tvåprogramsändningar uppstår ibland störningar
från S-kanalen. Detta accentueras vid rörlig mottagning i t. ex. bilar.
Motsvarande gäller än mer vid mottagning av S-kanalen.

3.
Programsättningen
kan påverkas av att seriös musik inte kan sändas i S-kanalen på grund av
begränsningar i punkt 1 och 2.

4.
S-kanalen har
mindre täckningsområde än den ordinarie kanalen.

Utredningen finner att för pilottonsystemet talar att det
är ett internationellt etablerat och accepterat system som inte fordrar någon
modifiering av stereomottagare importerade till eller exporterade från Sverige
samt att stereolyssning över gränserna lättare möjliggörs i en del fall. Mot
systemet talar det faktum att det inte ger tvåprogrammöj-lighet, att det ibland
kräver dyrare antenner, att landstäckning enligt pilottonsystemet kräver
ytterligare ett antal slavsändare och att om man vid sidan av pilottonsystemet
vill införa FM/FM-kompandersystemet för tvåprogrammottagning mottagarna måste
förses med två skilda tillsatser. Pilottontillsatsen kostar ca 80 kr. och
FM/FM-kompandertillsatsen ca 100 kr.

För FM/FM-kompandersystemet talar att det kan användas
både för stereo- och tvåprogramsändning, att det fordrar enklare
mottagningsantenner än pilottonsystemet, att knappast några nya slavsändare
behöver byggas för att erhålla god stereomottagning och att mottagarna bara
behöver en tillsats om man önskar både stereo- och tvåprogrammöjlighet. Mot
FM/FM-kompandersystemet talar att vid tvåprogramsändning fordrar den ena
kanalen (S-kanalen) en viss komplettering av mottagningsantenner och att ett
antal slavsändare kan behövas beroende på vilka kvalitetskrav man ställer.
Vidare inskränks stereolyssning över gränserna och tvåprogrammöjlighet kan av
kvalitetsskäl inte utnyttjas helt vid mottagning i bilar. En viktig nackdel är
att handelshinder uppstår vid import och export av stereomottagare.

Vid bedömningen av de båda systemen är det givetvis
vikfigt att utröna om andra möjligheter att erhålla fler radiokanaler

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 41

kan uppstå inom rimlig tid. Utredningen redovisar utöver
FM/FM-kompandersystemet följande kända möjligheter som skulle kunna ge nya
heltäckande nät för ljudradiokanaler:

1.
Ljudradiokanaler
i TV-banden. Om systemet accepteras för användning torde det kunna vara i
drift först omkring år 1980. Investeringar på sändarsidan kan tills vidare
uppskattas till 10 milj. kr. för ett rikstäckande nät. Nya mottagare eller
också tUlsatser krävs, vilket sannolikt innebär lång tid innan nätet är
etablerat.

2.
Ett fjärde
ljudradionät inom frekvensområdet 100-104 MHz. En lösning för Sveriges del kan
inte ske förrän tidigast omkring år 1980 (senare reviderat tiU år 1985).
Investeringarna på sändarsidan uppskattas fin ca 10 milj. kr. vartiU kommer
kostnaden för att flytta nuvarande radiotrafik uppskattad tiU 5-10 milj. kr.
Mottagare är i stor utsträckning redan utrustade för mottagning av sändning
inom frekvensområdet och nya mottagare får i aUt större omfattning sådan
möjlighet.

3.
Satellitsändningar.
Dessa kan av allt att döma inte tillämpas förrän in på 1980-talet.
Investeringarna på sändarsidan blir marginella om även TV-sändning från
satellit ordnas. Nya mottagare krävs varför övergångstiden blir lång och
endast stationär mottagning är möjlig.

4.
Ett kombinerat
FM/AM-nät. Detta kan införas relativt snabbt men systemets varaktighet är begränsat
till omkring år 1980 då eventuellt huvuddelen av AM-resurserna kan komma att
bli avdelade för sändningar riktade tUl publik utanför Sveriges gränser.
Investeringar i FM-nätet uppskattas till ca 8 milj. kr. Befintliga mottagare
kan användas i stor utsträckning.

FM/FM-kompandersystemet bedömt på samma sätt visar att
systemet kan tas i fullt bruk på sändarsidan tre år efter beslut; för vissa
områden kan sändningarna påbörjas något tidigare. Investeringarna på
sändarsidan uppskattas till 3,4 milj. kr. för ett nät, 5,4 milj. kr. för två
och 7,4 milj. kr. för tre. Nya mottagare krävs för att kunna ta emot
sändningarna på S-kanalen och på mottagarsidan. Om systemet införs för stereo
kan man vänta att apparatmarknaden anpassas till situationen ganska snabbt. Om
systemet införs enbart för tvåprogramsändning är det svårare att bedöma
tidsperspektivet. Som jämförelse kan nämnas att vid övergången från AM till
FM-sändningar dröjde det tio år innan FM-mottagning blev regel.

För lokalradions del avvisar utredningen samtUga här
redovisade alternativ att erhålla fler radiokanaler och lägger den i de
existerande FM-näten. RUT 69 anser sig därför vid den slutliga bedömningen av
stereosystemen kunna bortse från möjligheten till tvåprogramsändning.
Systemvalet sker därför enbart utifrån stereosynpunkt.

Det avgörande för utredningens bedömning blir att
pilottonsystemet är ett internationellt accepterat system som även låt vara i
relativt begränsad omfattning - vunnit etablering på marknaden i Sverige. Andra
faktorer än bästa tekniska system väger härigenom tyngre. Utredningen föreslår
därför att pilottonsystemet väljs för svenska stereosändningar.

RUT 69 föreslår också att stereo införs i FM 2- och FM
3-näten till en

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 42

kostnad av 10,7 milj. kr. Ett tredje nät kan utnyttjas för
stereo först när förbindelsenätet till sändarna kompletterats. Kostnaderna för
detta uppgick enligt utredningen vid tidpunkten för avlämnandet av betänkandet
till ca 10 milj. kr.

Remissyttrandena

Sveriges Radio delar RUT 69:s uppfattning att
pilottonsystemet är det lämpligaste systemet. Till skillnad från RUT 69 anser
Sveriges Radio att samtliga tre ljudradiokanaler bör utrustas för stereo, inte
enbart P 2 och P 3. Däremot behöver distributionsmöjligheterna för mer än två
samtidiga kanaler inte byggas ut f. n. Möjligheten att utnyttja det tredje
nätet för stereo skulle klaras med hjälp av omkopplingsanordningar. Lösningen
innebär att två nät, valfritt vUka, skulle kunna sända stereo samtidigt.
Motivet för att skapa stereomöjlighet även i P 1-kanalen är att lokalradion
tvingar fram en omdisponering av nuvarande riksprogram. Detta kan komma att
innebära att musik sänds även i P 1.

Även televerket delar RUT 69:s uppfattning att
pilottonsystemet är så etablerat att denna faktor avgör valet. I en skrivelse
hösten 1974 konstaterar televerket att den stereofoniska ljudåtergivningen
måste betraktas som ett totalt system som innefattar inte enbart radiostereo
utan även stereofoni via skivor, band och kassetter. Antalet pUottonut-rustade
stereomottagare i bruk hos svenska konsumenter uppskattas av radiobranschen
uppnå omkring en halv miljon vid utgången av år 1974. Man kan grovt uppskatta
de av konsumenterna gjorda investeringarna i stereoutrustningar försedda med
radiostereodel till ca en miljard kronor. Dessa investeringar kan f. n.
utnyttjas enbart för återgivning av skivor, band och kassetter samt för
mottagning av försökssändningar i Stockholms- och Göteborgsområdena. På
produktionssidan görs f. n. samtliga musikprogram i stereo; studiofaciliteter
och kompetens finns således inom Sveriges Radio.

Televerket föreslår även att man i stället för det av
Sveriges Radio föreslagna systemet med omkopplingsanordningar utrustar aUa tre
FM-näten med stereomöjlighet. Enny undersökning av möjligheten att få exklusiva
förbindelser för stereo även i den tredje programkanalen visar att den
påböriade kompletteringen och moderniseringen av radiolänknätet innebär att
behövliga förbindelser för stereo även i den tredje kanalen i huvudsak kan
tillhandahållas när utbyggnaden av radiolänk-nätet genomförts. Vissa smärre
kompletteringar behöver dock göras för att anpassa nätet till stereosändningar.
Dessa kompletteringar beräknas kosta ca 2 milj. kr. och beräknas vara
genomförda budgetåret 1979/80.

Att televerket rekommenderar tre permanenta nät motiveras
av att kostnaderna för erforderliga förbindelser till det tredje stereonätet
blir betydligt lägre än de kostnader som RUT 69 med då diskuterade tidsplan för
utbyggnaden hade att räkna med. En utbyggnad av förbindelserna tUl

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 43

ett tredje nät kan göras till i stort sett samma kostnader
som en omkopplings- och fjärrmanövreringsutrustning. Vidare anser televerket
att omkopplingen är ogynnsam från drift- och underhållssynpunkt samt att krav
på ett permanent tredje nät ändå torde komma varför man riskerar en
felinvestering om omkopplings- och fjärrmanövreringsutrust-ningar installeras.

Den utbyggnadstakt som RUT 69 föreslår bör enligt
televerket i princip bibehållas, vilket innebär en utbyggnad i tre etapper som
kan vara genomförda 2, 2,5 eUer 3 år efter beslut därom.

De större FM-stationerna föreslås i allt väsentligt bli
fördelade på de tre utbyggnadsetapperna i enlighet med RUT 69:s förslag. De tre
etapperna omfattar därför följande FM-stationer:

Etapp 1 Boden, Borlänge, Göteborg, Hörby, Kiruna, Malmö,
Motala, Norrköping, Skövde, Stockholm, SundsvaU och Örebro.

Etapp 2 Bollnäs, Borås, Emmaboda, Gällivare, Gävle,
Halmstad, Haparanda, Helsingborg, Hudiksvall, Jönköping, Karlstad, Mora,
Nässjö, Skellefteå, Sollefteå, Uddevalla, Uppsala, Vännäs, Västervik, Västerås,
Örnsköldsvik och Östersund.

Etapp 3 Arvidsjaur, Bäckefors, Finnveden, Karlshamn,
Karlskrona, Kisa, Lycksele, Pajala, Storuman, Sunne, Sveg, Trollhättan, Tåsjö,
Varberg, Visby, Vislanda, Ange och Östhammar.

Under förutsättning av beslut om införande av stereo under
år 1974 redovisar televerket följande fördelning av kostnaderna:

1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80

Komplettering av

sändarstationer 1,0 1,0 2,0 3,0 1,0 1,0

Komplettering av

förbindelser 1,0 1,0

1,0 1,0 2,0 4,0 2,0 1,0

Sveriges radiohandlares riksförbund gemensamt med Sveriges
radioleverantörer anser det angeläget att stereodistribution av radions musikprogram
införs snarast. Radiostereo blir därmed den viktigaste programkällan för
musikåtergivning. Det internationellt antagna pilottonsystemet bör följas.
Sverige skulle nämligen avskärmas från den internationella radiomarknaden om
ett separat svenskt stereosystem införs. Närmare en miljon svenska
radiolyssnare väntas dessutom ha stereo klara eller stereoförbercdda
radioenheter enligt pilottonsystemet vid 1974 års utgång. Provsändningar enligt
pilottonsystemet bör snarast möjligt startas över sändarna i Norrköping och
Motala med hänsyn till den svenska radioindustrins behov. Motalasändaren bör
inkluderas i etapp 1.

Örebro kommun är den enda remissinstans utöver Sveriges
Radio, televerket och radiobranschen, som ägnat stereofrågan
någon mer

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 44

ingående analys. Kommunen är starkt kritisk mot
utredningens slutsatser. Man hävdar att utredarna har samlat in ett mycket
övertygande bevismaterial för det svenska FM/FM-kompandersystemets
överlägsenhet. Att då falla undan för radioindustrins och främst radiohandelns
tillvägagångssätt (att före de svenska myndigheternas val av stereosystem till
aUmänheten sälja endast stereomottagare med tillsatser för pilottonsystemet)
förefaller olikt svenskt utredningsväsende. Kommunen anser att televerket klart
positivt bedömt FM/FM-kompandersystemets fördelar framför pilottonsystemets,
att FM/FM-kompandersystemet ger den enda nu realistiska möjligheten tiU
tvåprogramsändning på en oeh samma kanal; näten kan därigenom användas
omväxlande för tvåprogram- och stereosändningar, att ett och samma system för
tvåprogram- och stereosändningar innebär förenklingar i utrustning och avsevärt
lägre kostnader på både sandar- och mottagarsidan, att prov i Storbritannien
visat FM/FM-kompandersystemets fördelar främst vid ogynnsamma
mottagningsförhållanden, att prov i Västtyskland visat att FM/FM-kompandersystemet
är att föredra framför pilottonsystemet vid låga fältstyrkor samt att
FM/FM-kompandersystemet för stereomottagning ger nästan samma täckning som för
mono; utomhusantenner fordras i regel inte för detta system. Kommunstyrelsen
förordar därför stereo i P I, P 2 och P 3 enligt FM/FM-kompandersystemet.
Vidare förordas att möjligheterna till ökad sändningstid för utbildning tas
till vara genom kanalklyvning vissa tider i P 1.

4 TV-reklamfrågan 4.1 Utredningen

Reklamutredningen har prövat frågan om införande av reklam
i televisionen utifrån en allmän värdering av reklamens roll i samhället och
dess verkningar i olika avseenden. En utgångspunkt har därvid varit att
överflyttning av reklam till televisionen skulle medföra ökade ekonomiska
svårigheter för nu existerande reklammedier. Inverkan på dagspressens
nyhetsförmedling och opinionsbildande verksamhet har särskilt beaktats.
Utredningen har också bl. a. belyst frågan om den inverkan som de nya
kommunikationssätten (kabel-TV, videogram och satellitrundradio) kan få på
televisionens värde som reklammedium.

Utredningen har bedömt konsekvenserna av eventuell
TV-reklam på grundval av en konkret modell för hur reklamsändningar i den
svenska televisionen skulle kunna utformas. Modellen bygger delvis på utländska
erfarenheter. Utredningen ser modellen som tekniskt genomförbar, men
framhåller att den inte får ses som ett förslag från utredningens sida. Enligt
modellen skall Sveriges Radio, efter medgivande av Kungl. Maj:t, överlåta sin
ensamrätt i vad den avser reklamsändningar i television till ett fristående
företag, organiserat som ett av staten ägt aktiebolag. Riktlinjerna för dess
verksamhet fastställs genom ett avtal med Kungl. Maj.t. Nettointäkterna skall
inlevereras direkt till statsverket

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 45

utan specialdestination.

TV-reklamföretaget, som inte självt skall producera
reklamprogram, får till uppgift bl. a. att fördela sändningstid och
sammanställa annonserna tiU reklamblock, som överlämnas tiU Sveriges Radio för
sändning. Reklamblocken skall sändas på bestämda tider i båda TV-kanalerna i
anslutning till de nyhetssändningar, som sänds på fasta tider. Genom bild-och
ljudsymboler avgränsas reklamprogram från reguljära program. Man räknar med en
sändningstid om 12 minuter per kanal och helgfri dag. Som motvikt mot reklamen
krävs ökad konsumentupplysning i televisionen.

Enligt utredningen är radioansvarighetslagens regler om
ansvar och skadeståndsskyldighet för yttrandefrihetsbrott i radioprogram
tillämpliga även på TV-reklamprogram. Utredningen förutsätter vidare att
programinnehållet granskas inom TV-reklamföretaget på sätt som svarar mot
Sveriges Radios granskning av program som kommer i fråga för etersändning.
TV-reklamsändningen skall dessutom bli föremål för efterhandsgranskning, av KO
i vad avser annonsens kommersiella innehåll och i övrigt av radionämnden.

Utredningen har sökt bedöma TV-reklamens effekter i en rad
olika avseenden. Detta har bl. a. skett på grundval av fakta och erfarenheter
från länder med kommersiell television. TV-reklamens andel av de totala
utgifterna för s. k. A-mediereklam, dvs. press-, utomhus-, film-, TV- och
ljudradioreklam, uppskattas till något mer än en femtedel.

Erfarenheter från utlandet tyder pä att intäkterna av
TV-reklam till övervägande del representerar en överflyttning från pressen. Vid
den omfattning av TV-reklamen som förutsätts i modefien, skulle dags- och
fackpressen föriora inemot 20 % av sina annonsintäkter till televisionen och
populärpressen omkring 30 %. För utomhusreklam och särskilt filmreklam bedöms
den procentuella nedgången bli ännu större.

TV-reklamens fördelning mellan olika varugrupper uppvisar
en betydande överensstämmelse från land till land. De produkter som är starkt
representerade i TV-reklamen utmärks av hög köpfrekvens, relativt hög
förädlingsgrad, reklamintensitet klart över genomsnittet samt konkurrens mellan
ett fåtal säljare. Dagligvaror som livsmedel och drycker samt kemisk-tekniska
hushållsprodukter svarar för betydligt större del av TV-reklamen än av reklamen
i övrigt.

Med utgångspunkt frän konsumentvaruföretagens nuvarande
reklamanslag uppskattar utredningen antalet tänkbara TV-annonsörer till ca 200
räknat över en flerårsperiod, troligen lägre under ett och samma år.
TV-reklamen torde bU mer företagskoncentrerad än annan reklam. Företag med Uten
omsättning och små reklamanslag skulle endast undantagsvis förekomma som
TV-annonsörer. En satsning på TV-reklam för ett par hundra tusen kronor
förutsätter i allmänhet ett totalt reklamanslag på ca en miljon kronor, då
TV-reklamen i regel endast utgör en del av företagets reklaminsatser.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 46

Enligt de ekonomiska kalkylerna beräknas annonsörernas
utgifter för TV-reklam bli högst 230 milj. kr. Efter avdrag för
produktionskostnader skulle bruttointäkterna uppgå till högst 200 milj. kr.
Utredningen har räknat med att TV-reklamens införande skulle medföra en ökning
av reklamen i alla A-medier fillsammans med 50 milj. kr. Återstoden av
företagens TV-reklamutgifter, dvs. ca 180 milj. kr., skulle motsvaras av
minskad annonsering i pressen och övriga nu utnyttjade A-medier.

För sitt ställningstagande har utredningen ingående
granskat olika argument för och emot införande av reklam i televisionen.

Granskningen av framförda argument för TV-reklam ger, enligt
utredningen, inte vid handen att påtagliga fördelar från samhällets sida skulle
vinnas vid införande av sådan reklam. TV-reklam kan utnyttjas endast av ett
fåtal, i allmänhet mycket stora företag. De flesta är dagUgvaruföretag med
internationell marknad. En intensivare reklamkonkurrens på dessa områden torde
främst leda till höjda priser och får betraktas som ett hinder för en från
konsumentsynpunkt effektiv pris- och kvaUtetskonkurrens. En viss förstärkning
av koncentrationstendenserna skulle också bU följden. För annonsörer med
mindre reklamanslag kan reklam i televisionen inte bli aktueU.

I argumenteringen för TV-reklam hänvisas bl. a. till att
reklamintäkterna skulle kunna bidra till att finansiera den allmänna
programverksamheten. Utredningen finner dock att det statsfinansiella värdet
av TV-reklam är obetydligt. Efter nödvändiga avdrag bl. a. för sändnings-och
administrationskostnader, kompensationer till pressen, ökad konsumentupplysning,
ökat behov av reklamstatistik och forskning samt med hänsyn tagen till vissa
skatteeffekter skuUe den finansiella nettobehållningen utgöra 75115 milj. kr.
Även om hela detta belopp tiUfördes rundradioverksamheten skulle det täcka
mindre än en femtedel av verksamhetens kostnader, vilket endast skulle motsvara
ett bidrag på 35 kr. per år och hushåll med TV-apparat. Utredningen framhåller
emellertid att det skulle få allvarliga konsekvenser för Sveriges Radios
integritet, om reklamintäkter används som finansieringskälla för
rundradiosändningar.

Det har också hävdats att övergång till TV-reklam skulle
minska reklamens anspråk på reala resurser och därigenom ge upphov till
effektivitetsvinster, samhäUsekonomiskt sett. Utredningen delar inte denna
uppfattning. Argumentet att TV-reklam samhällsekonomiskt sett skulle innebära
resursbesparingar är enligt utredningens uppfattning inte hållbart.
Televisionen är visserUgen ett effektivt medium i den meningen att en stor
krets av hushåll kan nås med relativt små resursinsatser. Fördelarna gäller
dock i första hand massdistribuerade märkesvaror. Utredningen uppskattar
totalvärdet av resursbesparingar i produktionen av reklaminslag till ca 50
milj. kr. per år. Det rör sig endast om en resursbesparing i begränsad
bemärkelse, då hänsyn endast tagits tUl sändarsidans resursförbrukning. Värdet
av alternativ användning av den attraktiva sändningstiden har t. ex. ej
beaktats. Mot den tämligen begränsade kostnadssänkning, som uppkommer för
reklamens sändare.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 47

måste ställas betydande merkostnader bl. a. i form av tidsförluster
för av reklaminslagen ointresserade TV-tittare. Om hänsyn tas till aUa
relevanta kostnader, får en överflyttning av reklam tiU televisionen enligt
utredningens mening antas leda till sänkt effektivitet, samhällsekonomiskt
sett.

Utvecklingen på kommunikationsteknikens område har även
anförts som motiv för införande av TV-reklam. Det har sålunda hävdats att
utländska reklamsändningar skuUe kunna nå svenska hushåll exempelvis via
satellitsändningar. Utredningen avvisar detta argument bl. a. med hänvisning
till gällande internationella överenskommelser på området. Reklam kan också
sändas via kabel-TV och videogram. TV-sändningar via kabel, förutsätter dock
ett mediepolitiskt beslut av statsmakterna. Den framtida utvecklingen i fråga
om användningen av kabel-TV och videogram bör dock följas med uppmärksamhet.
Man bör även överväga om en ytterligare reglering av området är motiverad,
anser utredningen.

Argumenten mot TV-reklam har indelats i tre kategorier,
nämligen sådana som rör TV-politik, presspolitik och konsumentpolitik.

Vad beträffar argument som rör TV-politik framhåller utredningen
att radiolagens stadgande om opartiskhet och saklighet är det mest centrala
kravet på programverksamheten. Eftersom reklamen har karaktären av en starkt
subjektiv partsinlaga som får stå oemotsagd, är det enligt utredningen
uppenbart att ett införande av TV-reklam skulle innebära ett klart avsteg från
principen om opartiskhet och saklighet. Utredningen hävdar även att TV-reklam
starkt skulle förändra mediets karaktär. Publiken skulle inom samma medium möta
två typer av programutbud, varav det ena helt partsdominerat. Reklamsändningar
skuUe även försvåra televisionens programpolitik och påverka programverksamheten.
Förekomsten av reklamblock i televisionen vid vissa bestämda och attraktiva
tider kan, enligt utredningen, inte undgå att påverka den övriga
tidsplaneringen och möjligheten att sända andra program t. ex. barnprogram.
Utredningen befarar också att det kan uppkomma ett långsiktigt tryck från
annonsörerna att söka säkerställa höga pubUksiffror i anslutning tiU
reklamblocken.

I fråga om argument som rör presspoli tik understryks
redan i direktiven till utredningen, att TV-reklam inte bör införas, om
därigenom de ekonomiska möjligheterna för pressens opinionsbildande verksamhet
skulle äventyras. Enligt utredningens mening föreligger betydande risker för
att pressens nyhetsförmedlande och opinionsbildande uppgift skulle försvåras om
TV-reklam införs. För morgontidningarna utgör annonsintäkterna ca 60 % av de
totala intäkterna. En stor del därav härrör från märkesvaruannonseringen, där
konkurrensen från en eventuell TV-reklam skulle bli mycket stark.
Anpassningsmöjligheterna vid inkomstbortfall skiftar starkt mellan olika
kategorier av tidningar. För många andratidningar och tidningar i jämnt
konkurrensläge torde möjlighet saknas att undvika påtagliga ekonomiska effekter
vid införande av TV-reklam. Utredningen uppskattar att ett införande av reklam
i

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 48

televisionen skulle medföra ett årligt bortfall av
annonsintäkter (brutto) för pressen om ca 115 milj. kr. i 1970 års priser. Av
detta skulle ca 70 milj. kr. falla på dagstidningarna. NettointäktsbortfaUet
beräknas för pressen till 70-95 milj. kr., varav 45-60 milj. kr. avser
dagspressen. Relativt sett torde andratidningar drabbas hårdare än
förstatidningar bl. a. därför att nedskärningar i företagens annonsering
framför allt går ut över andratidningarna. Kompensation tiU i första hand
andratidningama bedöms kräva ett årligt ersättningsbelopp om ca 25 milj. kr.
Skulle bortfallet av nettointäkter hos alla dagstidningar kompenseras stiger
beloppet tUl ca 50 milj. kr. Utsträcks kompensationen även till andra delar av
pressen, blir beloppet väsentligt högre.

Konsumentpolitiken syftar till att stödja och förbättra
konsumenternas stäUning på marknaden. Ett införande av TV-reklam skulle medföra
att reklamvolymen ökar och att ökningen koncentreras till vissa fåtalsmarknader
inom dagligvarusektorn, dvs. områden med mycket hög reklamintensitet. En
ytterligare ökning av reklamen på dessa områden kan inte ha något
informationsvärde för hushåUen. TV-reklamens lägre informationshalt och större
suggestionsförmåga kan på vissa varuområden tvärtom medföra att konsumenternas
underlag för inköpsbeslut och planering försämras. TV-reklamen medför främst
genom mediets låga selektivitet - intrång och tidsförlust för allmänheten. Det
kommer inte att vara möjligt att skydda särskilt känsliga konsumentgrupper, t.
ex. barnen. Ett införande av TV-reklam skulle alltså, enligt utredningen,
motverka konsumentpolitikens syften.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att ett
införande av reklam i televisionen skulle medföra betydande skadeverkningar på
TV-poUtikens, presspohtikens och konsumentpoUtikens områden. Inom varje område
för sig skuUe skadeverkningarna bli så stora att de ensamma utgör tiUräckligt
skäl mot införande av TV-reklam. En samlad bedömning av aUa tre områdena
förstärker ytterUgare denna slutsats. Utredningen avstyrker därför bestämt att
reklam införs i televisionen.

Utredningen har även behandlat frågan om reklam i ljudradion.
I den svenska debatten har reklam i ljudradion ofta framställts som komplement
till resp. substitut för reklam i televisionen. Utredningen konstaterar att de
principiella resonemang kring reklam i televisionen, som förts, i stor
utsträckning är tillämpliga även på reklam i ljudradion. Utredningen
förutsätter att de regler som skulle gäUa för reklam i televisionen, t. ex.
sammanförande av inslagen till block, även skuUe gälla för reklam i ljudradion.
Utredningen finner dock ej anledning att presentera några modeller för reklam i
ljudradion. Enhgt en överslagskalkyl skuUe kostnaderna för ljudradioreklamen
troligen uppgå till ett par procent av kostnaderna för den totala
A-mediereklamen. Om ljudradion skulle bU det enda reklambärande etermediet,
skulle efterfrågan på radioreklam bli större. Kostnaderna torde då utgöra 34
%.

Vid sina överväganden av vilka konsekvenser ett införande
av reklam i ljudradion skulle medföra har utredningen bedömt det sannolikt att
speciellt andratidningarna skulle få svårigheter. I synnerhet regionala

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 49

reklamsändningar kan antas negativt påverka annonseringen
i andratidningarna, som är särskilt beroende av sin lokala annonsering.
Utredningen finner att det därför krävs mycket starka skäl för ätt iriföra
reklam i ljudradion. Då utredningen inte anser att några sådana skäl förehgger,
föreslås att reklam inte införs i ljudradion.

Utredningen lägger också fram förslag om bl. a. utbildning
inom reklamområdet. Enligt utredningen talar många skäl för ett ökat statligt
engagemang inom utbildningen på detta område. Kravet på utbildning rörande
reklamen har accentuerats sedan statsmakterna under de senaste åren beslutat
flera åtgärder som innefattar skärpta krav på reklamen. Främst mot denna
bakgrund och mot de vidgade informationsuppgifter, som reklamutredningen
förutser för reklamen, finner utredningen det angeläget att staten tar ansvaret
för reklamutbildningen. Målen för en sådan utbildning bör stå i samklang med
målen för samhäUets konsumentpolitik. Reklamutbildningen bör inte bedrivas
isolerat utan vara integrerad med utbildning för annan informafionsverksamhet.
Detta skulle, som 1968 års utbildningsutredning (U 1969:47) (U 68) föreslår,
kunna tillgodoses genom att en linje för kommunikations- oeh reklamutbildning
inrättades inom högskolesektorn för kultur och information. Reklamutredningen
ansluter sig därför till U 68 :s förslag och förutsätter att detta läggs till
grund för statsmakternas beslut.

Reservation

En minoritet inom utredningen bestående av ledamöterna
Johnsson och Wiege har reserverat sig i fråga om införande av reklam i
television och ljudradio. De anser att utredningens modell utgör en väl avvägd
kompromiss mellan konsument-, publik- och annonsörsintressen och förordar
därför alt reklam i televisionen införs i enUghet med modellen.

Enligt reservanterna innebär TV-reklam för annonsörerna
möjligheter till en effektivisering av marknadsföringen och för konsumenterna
en snabbare och mer lättillgänglig information. Utredningens bedömning av
TV-reklamens effekter på dagspressen och TV-programmen är betydligt överdriven,
anser reservanterna. TV-reklamen skulle dessutom lämna icke föraktUga intäkter,
som kunde disponeras för exempelvis finansieringen av rundradioverksamheten.

Frågan om reklam i ljudradion bör bedömas från olika
utgångspunkter beroende på om reklam införs i televisionen eller ej, anser
reservanterna. Om reklam införs i televisionen, föreslås att lokal eller
regional ljudradioreklam också införs. Om däremot reklam inte införs i
televisionen, föreslår reservanterna införandet av såväl rikstäckande
ljudradioreklam som regional eUer lokal sådan. En anpassning av TV-modeilen för
ljudradioreklam föreslås också. Enligt reservanterna är regionala/lokala
reklamsändningar av stort värde för detaUhandeln och

4 Riksdagen 1975 1 saml. Nr 13

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 50

för marknadsförare med geografiskt begränsade
marknadsområden. Då utredningen inte djupare penetrerat frågan om radioreklam,
föreslår reservanterna en kompletterande snabbutredning på radioområdet, som
främst bör förbereda en försöksverksamhet under ett år. Reklamsändningar i
ljudradion innebär, enUgt reservanterna, ett för konsumenterna värdefuUt
tillskott av information om varor och tjänster. Detta gäUer inte minst
konsumenterna i glesbygder. Genom den regionala/lokala uppdelningen skapas
också förutsättningar för ett komplement till information via lokalpressen.

Särskilda yttranden

Ledamöterna Winqwist och Wärneryd, vilka tillhör majoriteten,
har preciserat sina ståndpunkter i TV-reklamfrågan i särskilda yttranden.

Winqwist skulle ha föredragit att direktiven gjort det
möjligt att diskutera bl. a. TV-reklam som finansieringskälla för ett från
Sveriges Radio fristående rundradioföretag.

Wärneryd anser att frågan om TV-reklam bör omprövas i
samband med en aUmän översyn av samhäUets samlade mediepolitik.

4.2 Remissyttrandena

Reklamutredningens förslag att reklam inte införs i televisionen
och ljudradion tillstyrks av majoriteten av remissinstanserna däribland
dåvarande kulturrådet, KO, konsumentverket, länsstyrelserna i Uppsala,
Kronobergs och Norrbottens län, 1972 års pressutredning, Landstingsförbundet,
LO, TCO, LRF, Centerns ungdomsförbund, Klys, KRO, KF, Sveriges Radio, Svensk
industriförening, Pressens samarbetsnämnd och Sveriges sociologförbund. NO
biträder i huvudsak förslaget.

Utredningens förslag om utbildning inom reklamområdet
biträds av remissinstanserna över lag.

Vissa remissinstanser bl. a. Göta hovrätt, postverket,
televerket, SCB, kommerskollegium, marknadsdomstolen och Näringslivets
delegation för marknadsrätt tar inte ställning till huvudfrågan om reklam bör
införas i televisionen och ljudradion. Synpunkter på oUka delar av förslaget
framförs dock.

Ett tiotal remissinstanser tUlstyrker att reklam införs i
televisionen och ljudradion i stort sett i enUghet med utredningsmodellen,
nämligen bl. a. Moderata ungdomsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen
gemensamt med Sveriges industriförbund och Sveriges grossistförbund, Stockholms
handelskammare, Skånes handelskammare, handelskamrarna i Göteborg och Karlstad
(gemensamt), han-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 51

delskammaren för Örebro och Västmanlands län, Svenska
reklambyråförbundet. Svenska annonsörers förening, SKÅP och Sveriges reklamfilm-producenter
Östergötlands och Södermanlands handelskammare, som i princip tiUstyrker
införandet av reklam i televisionen, anser att resultatet av 1972 års
pressutredning bör avvaktas innan definitivt beslut i frågan fattas. SHIO och
Sveriges köpmannaförbund ställer sig positiva till införandet av reklam i
televisionen om förusättningar föreligger för en mer flexibel och
decentraliserad organisation, som t. ex. medger regional distribution. Flera av
instanserna ansluter sig till reservanternas mening.

Oavsett inställning fill TV-reklamfrågan uttalar sig
flertalet instanser posifivt om utredningens modell. Enligt handelskammaren för
Örebro och Västmanlands län utgör modellen en väl avvägd kompromiss mellan
konsument-, publik- och annonsörsintressen. KF finner att utredningens
arbetsmetod med en konkret modell gett framställningen realism och skärpa och
underlättat bedömningen av konsekvenserna av TV-reklam.- Det från Sveriges
Radio fristående reklambolaget och de fasta blocken med sändningar leder till
en klar åtskillnad mellan reklamen och Sveriges Radios programverksamhet. Flera
remissinstanser delar denna åsikt. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges
industriförbund och Sveriges grossistförbund i gemensamt yttrande anser att
modellen uppfyller rimliga krav beträffande programverksamhetens oberoende även
om den i vissa delar uppställer onödigt rigorösa regler. Modellen bör få
chansen att prövas. Däri instämmer Svenska reklambyråförbundet som föreslår att
modellen används för provsändningar i television under en sexmånaders-period.

Näringslivets delegation för marknadsfrågor finner
utredningens fram-stäUning om ansvaret för TV-reklamens innehåll väl avvägd.
Vad beträffar granskningen av TV-reklamen understryks vikten av att den praxis
som utbildas vid förhandsgranskningen inom TV-reklamföretaget står i god
samklang med de bedömningsprinciper som KO tillämpar. Vilseledande TV-reklam
bör kunna stoppas med omedelbar verkan framhåller KO, som ser granskningen av
det kommersiella innehållet som en uppgift för KO. Med stöd av
marknadsföringslagen skuUe användning av otillbörUg TV-reklam kunna förbjudas,
men lagens sanktionssystem måste först ses över. Denna uppfattning delas av
marknadsdomstolen.

Kommerskollegium anser att utredningen ej tillräckligt
systematiskt sökt identifiera och värdera effekterna i olika avseenden för
företagen vid ett införande av TV-reklam. För det begränsade antal företag och
produkter som kommer i fråga är huvudproblemet huruvida ett bättre säljresultat
till samma kostnad eller samma säljresultat till lägre kostnad skulle uppnås
vid tillgång till TV-mediet. De berörda produkternas priskänslighet har inte
heller undersökts. NO finneratt utredningens beräkningar av efterfrågan på och
intäkter av reklamtid präglas av osäkerhet och långtgående reservationer.
Vidare fäster NO särskild vikt vid risken att TV-reklam på vissa områden med
höggradig företagskoncentration och reklamintensitet dels kan leda till en
ökning av pris- och

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 52

kostnadshöjande reklamkonkurrens och försvagad
priskonkurrens, dels kan förstärka utvecklingen mot ökad koncentration genom
att TV-reklam främst kan utnyttjas av stora företag. Factu däremot ställer sig
tveksam till utredningens negativa bedömning av de effektivitetsvinster som kan
göras i den totala distributionsprocessen, och därmed även samhällsekonomiskt.
För vissa typer av produkter, som är aktuella för större grupper av
konsumenter, skulle utan tvekan en effektivare kommunikafion till lägre kostnad
kunna uppnås genom TV-reklam.

En del
remissinstanser kommenterar av utredningen redovisade argument för TV-reklam
bl. a. i fråga om fördelar för annonsörerna, samhällsekonomiska
resursbesparingar och reklamintäkterna som finansieringskälla för
rundradioverksamheten. Svenska arbetsgivareföreningen gemensamt med Sveriges
industriförbund och Sveriges grossistförbund anför bl. a. följande skäl för
införande av TV-reklam, nämligen TV-mediets effektivitet, dvs. låg kostnad per
kontakt samt snabbhet, möjlighet att kombinera ljud, bild och text, möjlighet
till hänvändelse- och påminnelsereklam genom kombination
pressannons-trycksak-TV, stimulans av konkurrensen på mediemarknaden, möjlighet
för leverantörer, särskilt vid regionala sändningar, att balansera inköpskoncentrationen
inom handeln genom att vända sig direkt till konsumenten. Dessa synpunkter
delas bl. a. av SHIO, Sveriges köpmannaförbund och Svenska reklambyråförbundet.
Ett övergripande syfte med reklamen är, enligt Skånes handelskammare, att få
ett så effektivt system för producentinformation genom reklam till
konsumenterna som modern masskommunikalionsteknik medger. Svenska annonsörers
förening påpekar att TV-reklam skulle leda till en effektivisering av
marknadsföringen av varor och tjänster. Svensk industriförening intar, som
företrädare för den mindre industrin, en i förhällande till övriga
näringslivsrepresentanter avvikande mening. Enligt föreningen skulle ett
införande av TV-reklam ensidigt gynna storföretagen och bl. a. resultera i en
försvagning av marknadsekonomin. Pressens samarbetsnämnd anser i Ukhet med
utredningen, att TV-reklamens fördelar för annonsörerna är begränsade till ett
fåtal i allmänhet mycket stora företag.

Svenska arbetsgivareföreningen gemensamt med Sveriges
industriförbund och Sveriges grossistförbund finner det felaktigt av
utredningen att belasta den statsfinansiella kalkylen med kostnaderna för
utbyggd konsumentinformation, forskning och statistik. Om man i övrigt accepterar
utredningens egna beräkningar skuUe då en mer rättvisande nettointäkt för
staten vara 110140 milj. kr. i 1970 års priser, vilket utslaget per hushåll med
TV-mottagare gör 50 kr. per år. Stockholms handelskammare, handelskammaren för
Örebro och Västmanlands län. Svenska annonsörers förening m. fl. anser att
reklamintäkterna, även om de inlevereras till statskassan, bör användas för att
förbättra programutbudet i televisionen. EnUgt Moderata ungdomsförbundet synes
kraven på förbättringar i programverksamheten inte kunna tillfredsställas utan
reklam i radio och television. Denna uppfattning delas inte av Klys m. fl.,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 53

som anser att alltför viktiga argument av allmänpoUtisk
och kulturpolitisk art talar för principen om reklamoberoende television. LRF
och Pressens samarbetsnämnd delar utredningens uppfattning att det statsfinansiella
värdet av TV-reklam får betraktas som relafivt obetydligt. Samarbetsnämnden
finner att TV-reklam inte heUer samhällsekonomiskt skulle innebära en
effektivare reklam.

LRF anser
att kabel-TV kan komma att bli ett ekonomiskt hot mot landsortspressens ekonomi
och att även kassett- och bildskivereklam kan bli ett hot mot pressen, kanske i
längden Uka stort som om reklam infördes i etermedierna. EnUgt KF kan
förändringar inom kommunikationstekniken leda tUl ett förändrat utgångsläge
vid bedömningar av TV-reklamfrågan.

De av utredningen framförda TV-politiska, presspolitiska
och konsumentpolitiska argumenten mot TV-reklam, som i stort sett delas av de
remissinstanser som ställt sig bakom utredningens förslag, behandlas av
flertalet instanser.

Vad gäller argument som rör TV-politik efterlyser Klys en
mera ingående penetrering av TV-reklamens inverkan på Sveriges Radios
programpolitik, både den inverkan som skulle uppstå vid införande av reklam i
televisionen och den som redan sker i form av smygkommersialisering. En
kommersialisering av programutbudet skulle uppstå genom långsiktig påverkan på
de program, som skall placeras i anslutning till reklamen och genom en alltmer
publikfriande kanalkonkurrens på bästa tittartid. De reella möjligheterna att
nä ut fill tittarna med kulturella, folkbildande eller samhällskritiska program
beskärs därigenom med vittgående konsekvenser för Sveriges Radios
kulturpolitiska mål oeh ansvar menar Klys, som särskilt vill betona detta
argument mot TV-reklam. Även Moderata ungdomsförbundet ser allvariigt pä
förekommande smygreklam.

NO anser att utredningens modell i allt väsentligt
säkerstäUer fortsatt integritet i programverksamheten. Utredningens farhågoratt
reklamsändningar kommer att bryta mot radiolagens krav på opartiskhet oeh
saklighet delas inte av KF, som anser att modellen skapar goda garantier för
att pubUken skall uppleva en klar skillnad mellan reklamsändningarna och
programmen. Sveriges Radio anser att principen om opartiskhet i programutbudet
svåriigen kan upprätthållas ens med en mycket kraffig utökning av
konsumentupplysningen i televisionen, vilket i sin tur skulle innebära en
begränsning av företagets möjligheter att självständigt och oberoende utforma
programverksamheten.

I fråga om press-politik framhåller 1972 års
pressutredning att en stor del av tidningarna har ekonomiska problem trots
statligt presstöd. Införandet av reklam i televisionen skulle innebära ett
allvarligt hot mot en betydande del av den svenska pressen. Troligen blir
andratidningarna särskilt hårt drabbade. Det torde enligt pressutredningen vara
mycket svårt att göra sådana överföringar av televisionens reklamintäkter till
tidningarna att inkomstbortfallet elimineras. Just den press, som har det

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 54

mest bekymmersamma ekonomiska läget, kommer troligen att
drabbas hårdast av reklam i televisionen och även få svårast att finna
möjligheter till kompensation. Landstingsförbundet, som understryker vikten av
ett system för kompensation till pre.ssen om TV-reklam införs, betonar att också
reklam i radio för dagspressen, speciellt andratidningarna, skulle medföra
betydande nackdelar.

LRF hävdar att den enda acceptabla linjen för kompensation
till pressen vid införande av reklam i televisionen är att press som mister
intäkter på grund av TV-reklamen skall erhålla kompensation. LRF tänker då
särskilt på fack- och populärpress, inberäknat fackförbunds- och
organisationspress. Ett på grund av reklam-TV ytterligare utbyggt statligt
presstöd leder till ett ökat statsberoende för pressen, vilket enligt LRF inte
är eftersträvansvärt. Moderata ungdomsförbundet finner det föreslagna
presstödet vid eventueU TV-reklam tUltalande. Samtidigt framhålls att pressens
ekonomi troligen är mer avhängig av redan befintliga faktorer än av ett
införande av TV-reklam. KF pekar på att reklamfattiga tidningar kan komma att
upplevas som mindre läsvärda, vilket i sin tur kunde leda till minskade
intäkter även från prenumeration och försäljning av lösnummer. De negativa
effekterna på pressens situation måste därför, enligt KF, tUlmätas stor
betydelse.

Då andratidningar med lokal spridning har en så liten del
av den rikstäckande märkesannonseringen anser Östergötlands och Södermanlands
handelskammare samt Svenska arbetsgivareföreningen gemensamt med Sveriges
industriförbund och Sveriges grossistförbund det mindre sannolikt att dessa
tidningar skuUe drabbas särskilt hårt vid eventueU TV-reklam. Detta hindrar
dock inte, att hänsyn till pressen utgör ett vägande skäl mot införande av
TV-reklam. Genom det föreslagna presstödet bör skadeverkningarna emellertid
kunna begränsas, menar förbunden.

Stockholms handelskammare är medveten om att TV-reklam
skuUe medföra inkomstbortfall för pressen men menar att de presspoUtiska
problemen kan lösas. En förutsättning för införandet av TV-reklam är dock att
pressen kompenseras för annonsbortfallel på ett tillfredsställande sätt.
Pressens samarbetsnämnd understryker starkt att ett införande av reklam i
televisionen skuUe få utomordentligt allvarliga konsekvenser för pressen. Inte
ens vid mycket generöst utformade ersättningsregler kan risken för försämring
av betingelserna för pressens nyhetsförmedling och opinionsbildande verksamhet
uteslutas. Förlusten av märkesvaruannonser innebär också att tidningarna går
miste om ett inte oväsentligt läsvärde. Samarbetsnämnden ansluter sig till
utredningens uppfattning att andratidningarna relativt sett skulle drabbas
hårdare än förstatidningarna. Enligt nämnden måste utredningens beräkningar av
annonsintäktsbortfallet betraktas som mycket osäkra. Factu befarar att
tillräcklig ekonomisk kompensation inte skulle komma fackpressen till del.
Förekomsten av ekonomiskt svaga tidningar skall inte utnyttjas som motiv för
ett

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 55

vidmakthållande av förbud mot reklam i etermedierna anser
däremot SKÅP, som föreslår att tidningsstöd i stället skaU åstadkommas genom
exempelvis omkonstruktion av reklamskatten.

Omfattningen av intäktsbortfallet för pressen framstår som
högst osäkert och kompensationsmöjUgheterna kommer att klarläggas först sedan
pressutredningen framlagts, påpekar NO. Om det skulle visa sig att en eventueU
TV-reklam blott i relati-vt ringa omfattning skulle öka ett redan av andra skäl
nödvändigt presstöd, kan dock enbart detta knappast tas till intäkt för en
fortsatt avvisande inställning tUl TV-reklam, framhåller NO vidare.

1 fråga om skäl som rör konsumentpolitik välkomnar
flertalet remissinstanser utredningens förslag om utvidgad konsumentupplysning
i televisionen. Många, bland dem NO, KF, Moderata ungdomsförbundet samt Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Sveriges grossistförbund
i gemensamt yttrande, anser att en utbyggnad av de konsumentinformativa
programmen inte får göras beroende av ett eventueUt införande av TV-reklam.

Stockholms handelskammare framhåUer att det föreligger ett
behov för näringslivet att få tUlgång till ett rikstäckande medium av det slag
televisionen utgör. Ökade informationsmöjligheter kan innebära en ökad
konkurrens mellan företag vUket ytterst kommer konsumenterna till godo. Enligt
Svenska reklambyråförbundet är annonser i etermedierna ett ovärderligt
hjälpmedel för konsumenten alt skaffa sig bättre kunskap om utbudet av varor
och tjänster och för producenten att nå kontakt med konsumenterna.

Vid en bedömning av TV-reklamfrågan från de konkurrens-
och därmed konsumentsynpunkter, som NO har att företräda, måste enligt NO
hänsyn tas tUl informationseffekterna. Även om vissa positiva effekter kan
tänkas måste relativt stor vikt läggas vid att TV-reklam är mindre informativ
än annan reklam. Genom att TV-reklam troligen kommer att utnyttjas av stora
förelag med riksomfattande marknadsföring av märkesvaror understöds
koncentrationslendenserna, vilket ofta har kostnadshöjande konkurrens till
följd, anser NO vidare.

Konsumentverket understryker särskilt de risker lu-
konsumentpolitisk synpunkt som ett införande av TV-reklam skulle innebära när
det gäller effekterna på konsumenternas köpbeteenden, hushållens
informations-inhämtande och större planeringsproblem. När det gäller en
eventuell TV-reklams påverkan på konsumenternas köpbeteende är utredningen
överdrivet försiktig i sin bedömning, menar NO. Införandet av TV-reklam med
dess låga selektivitet och ofta bristfälliga informationshalt kan medföra en
utveckling av reklamen rakt motsatt den önskvärda, framhåller KO, som delar
utredningens uppfattning, att starka konsumentpolitiska skäl talar mot
TV-reklam.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, som instämmer!
utredningens huvudargument mot TV-reklam, vUl dessutom åberopa
regionalpoUtiska skäl, innebärande att den mindre och medelstora industrins
konkurrensför-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 56

måga skulle inskränkas vid TV-reklam, som huvudsakligen
gynnar stora förelag.

Då det med
hänsyn till pågående pressutredning ej kan anses klargjort om de negativa
effekterna för pressen kan elimineras genom någon form av presstöd, anser NO
det inte klarlagt, att intresset av ökad konkurrens på mediemarknaden och andra
skäl för reklam i etermedierna f. n. väger starkare än de press- och
konsumenlpoUtiska risker som synes förbundna med sådan reklam. A andra sidan
finner NO, att de grunder utredningens ställningstaganden baseras på är mycket
osäkra och därför knappast motiverar ett kategoriskt avvisande av all reklam i
svenska etermedier, men att utredningen ändå gjort sannolikt att TV-reklam
skuUe få en negativ inverkan i främst presspoliliskt och konsument politiskt
avseende.

KF, som i huvudsak delar reklamutredningens bedömningar
och slutsatser, tillmäter inte argumenten mot TV-reklam samma styrka som
utredningen. Enligt KF:s uppfattning krävs del dock mycket starka skäl för att
öppna etermedierna för reklam. Då, enligt KF, sådana skäl f. n. inte
föreligger, bör reklam i televisionen inte införas.

LO finner skadeverkningarna på TV-politikens,
presspolitikens och konsumentpolitikens områden, vid reklam i television och
radio, vara av så allvarlig art att LO bestämt motsätter sig att reklam införs
i etermedierna.

Sveriges sociologförbund menar att införandet av TV-reklam
i alla avseenden strider mot samhällets sociala, politiska och kulturella mål.
Dåvarande kulturrådet avvisar reklam i television och radio med den
mofiveringen att etermedierna bör ses som kulturpolitiska instrument och att
reklamverksamhet i dessa medier skulle hindra uppfyllandet av de
kulturpolitiska mål, som uppställts för rundradioverksamheten i landet. Enligt
Klys räcker det inte med att avvisa TV-reklam. Den reklamfria televisionen
måste avkommersialiseras och Sveriges Radio rustas upp som kulturinstitution.

Endast ett
fåtal remissinstanser tar upp frågan om införande av reklam i ljudradion,
däribland Moderata ungdomsförbundet, Skånes handelskammare, handelskamrarna i
Göteborg och Karlstad (gemensamt). Svenska reklambyråförbundet. Svenska
annonsörers förening och SKÅP, som redovisar en positiv inställning. Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Sveriges grossistförbund
i gemensamt yttrande beklagar att frågan om ljudradioreklam över huvud taget
inte utretts och föreslår en skyndsam utredning av frågan, oavsett om reklam
införs i televisionen eller inte. Modellen för TV-reklam skall även kunna
användas för reklam i ljudradion. Förbunden framhåller, att flera av de
invändningar som gjorts mot TV-reklam, t. ex. beträffande suggestionskraft och
integritetsstörning, inte är tillämpliga när det gäller radion. Från
konsumentsynpunkt särskilt intressant är att använda radioreklam lokalt tller
regionalt. Mindre företag kan därigenom få tillgång till en informationskanal
som svarar mot deras behov, påpekas

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 57

också. Svenska reklambyråförbundet anser att utformningen
av radio-annonseringen skyndsamt bör utredas så att försökssändningar kan
inledas samtidigt med TV-provsändningarna. Radioannonsering kan betraktas som
ett naturligt komplement på det lokala planet till TV-annonseringen, menar man.
SHIO är beredd tillstyrka reklam i radio och television, endast om
förutsättningar för en mer flexibel och decentraliserad organisation av
sändningarna föreligger. SKÅP vill prioritera radioreklam framför TV-reklam.
Enligt NO hade det varit av värde om utredningen mera ingående analyserat för-
och nackdelar med att låta ljudradioreklam ge erfarenheter inför cn eventuell
ny prövning av TV-reklamfrågan. LRF och Pressens samarbetsnämnd delar
utredningens uppfattning att reklam i ljudradion troligen skulle drabba den
regionala och lokala pressen hårdare än den centralstyrda TV-reklamen. KO
finner utredningens skäl mot införande av ljudradioreklam övertygande.

Några
remissinstanser framför särskilda synpunkter på utbildningen inom
reklamområdet. KO, KF m. fl. framhåller att utbildningen bör få en inriktning
som överensstämmer med samhällets konsumentpolitik. Näringslivets delegation
för marknadsrätt betonar att reklamen också har viktiga rättsliga aspekter, som
bör uppmärksammas både i utbildning och forskning saml efterlyser en
standardisering av kursfordringarna i förslagsvis tre kategorier. Sveriges
reklamfilmproducenter understryker vikten av att audiovisuella medier får en
dominerande plats i utbildningsprogrammet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 58

5 Föredraganden

5.1 Reformverksamhet på radio- och TV-området

I det moderna samhället spelar massmedierna en central
roU. De bryter provinsieU och nationell isolering och bidrar till den
orientering som är nödvändig för ett engagemang i samhällsdebatt och kulturliv.
Genom massmedierna tillgodoses också en viktig del av vårt behov av
upplevelser, förströelse och underhållning.

Med tanke på den nyckelställning som massmedierna har är
det väsentligt att dessa utvecklas så att de utgör instrument för en demokratisk
samhällsutveckling. Garantier måste skapas för en vidsträckt yttrandefrihet
och för en mångfald i utbudet. Kontakter måste utvecklas mellan publiken och
dem som arbetar i massmedierna.

I den diskussion om förhållandena på massmedieområdet som
ständigt måste föras är det naturligt att radio- och TV-verksamheten får en
framträdande plats. Ansvaret för radio- och TV-sändningarna har med ensamrätt
anförtrotts Sveriges Radio, som därigenom fått den speciella förpliktelsen att
utgöra en rundradio i allmänhetens tjänst.

Statsmakternas ställningstaganden till radio- och
TV-verksamhetens inriktning och organisation kommer till uttryck i de
grundläggande riksdagsbesluten angående rundradioverksamheten och vidare i
radiolagen (1966:755, omtryckt 1972:240), radioansvarighetslagen (1966:756) och
det avtal som träffats mellan staten och Sveriges Radio. Lagarna och avtalet
innehåller principiellt hållna rikthnjer. Inom ramen för dessa ankommer det på
radioföretaget att självständigt utforma verksamheten. Genom denna ordning skapas
garantier för att radio- och TV-verksamheten kan utformas oberoende av
påtryckningar utifrån.

Det nu gällande avtalet är tecknat för en tioårsperiod och
är giltigt till den 1 juli 1977. Inför utgången av avtalsperioden har en
parlamentarisk utredning, radioutredningen (U 1974:08), fått i uppdrag att
pröva vilka riktlinjer som skall läggas till grund för den fortsatta
rundradioverksamheten.

Av de direktiv som 1974 års radioutredning har fått
framgår att det inte är aktuellt att förändra de grundläggande villkor som
sedan länge gällt för rundradioverksamheten i vårt land. I direktiven
understryks att den frihet från kommersiella hänsyn och den självständiga
stäUning i förhållande till myndigheter och intressegrupper som är grundval för
gällande reglering av rundradions programverksamhet framstår som omistliga
också för den framtida verksamheten. Detsamma gäller skyldigheten att iaktta
kravet på opartiskhet och saklighet.

I utredningens uppdrag ingår däremot bl. a. att pröva
erfarenheterna av den organisation som har valts för radions och televisionens
verksamhet, bedöma den långsiktiga ekonomiska utvecklingen, precisera Sveriges
Radios kulturpolitiska uppgifter samt diskutera hur kontakten mellan Sveriges
Radio och publiken ytterligare skall kunna utvecklas.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 59

Frågan om inriktningen och omfattningen av rundradions
framtida utbildningsverksamhet utreds av litredningen (U 1971:13) angående den
fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under våren 1975.

Statsmakternas beslut förra året om riktlinjerna för den
statUga kulturpoUtiken (prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248) innebär att
denna bl. a. avser åtgärder inom radions och televisionens områden. De
fastställda målen för den statliga kulturpolitiken bör alltså även avse
åtgärder i fråga om dessa medier.

Det är angeläget att radio och TV-verksamheten får
möjligheter att utvecklas fortlöpande. Detta är nödvändigt om det skall vara
möjligt att tillgodose de krav som allmänheten ställer på verksamheten. Några
angelägna reformer kan genomföras utan att resultatet av radioutredningens
arbete behöver inväntas. I det följande lägger jag fram förslag om införande av
lokalradio samt förslag om permanenta landsomfattande stereosändningar i
ljudradion. Jag tar också upp frågan om samhällsinformation i radio och
television. Mina förslag och ställningstaganden i dessa frågor grundar sig på
det utredningsarbete som 1969 års radioutredning (U 1970:49) (RUT 69) redovisar
i betänkandet (SOU 1973:8) Radio i utveckling. Jag lägger också fram förslag
till ställningstagande med anledning av reklamutredningens (K 1967:43)
betänkande (SOU 1973:10) Reklam III. TV-reklamfrågan.

5.2 Lokalradio

5.2.1 Lokalradion i ett mediepolitiskt sammanhang

De förslag som jag här lägger fram innebär en
decentralisering inom ljudradioverksamheten för att i ökad utsträckning söka
tillgodose regionala och lokala informationsbehov.

Förslagen skall ses mot bakgrund av de strukturella
förändringar i samhället som har skett under de senaste årtiondena, däribland
de förändringar som har inträffat pä dagstidningsmarknaden.

En koncentrationsprocess har sedan 1940-talet pågått inom
olika delar av samhäUet. En omfattande flyttning har ägt rum från landsbygd mot
tätorter. Kraven på bättre samhällsservice i form av socialvård, utbildning,
samhällsplanering m. m. har resulterat i sammanläggning av kommuner tUl större
och ekonomiskt starkare enheter. En Uknande tendens finns inom näringslivet och
organisationerna. Små enheter har i stor utsträckning försvunnit eller
sammanlagts med större.

En motsvarande strukturförändring kan iakttas också inom
dagspressen. Sedan andra världskrigets slut har ungefär 40 % av dagstidningarna
i Sverige lagts ned. Antalet var oförändrat 177 från är 1946 till 1950-talets
början då de snabbt stigande kostnaderna för löner, papper och distribution
skapade en ekonomiskt omöjlig situation för ett stort antal dagstidningar.
Under 1950-talet försvann ett 40-tal tidningar och

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 60

under 1960-talet ytterligare ett 30-tal. Under senare år
har nedläggningarna, tack vare aktiva insatser från samhällets sida genom
presstöd, varit få. I dag återstår drygt ett hundratal dagstidningar om man som
dagstidning räknar publikationer som utkommer med minst tre nummer i veckan.

Svårigheterna har i hög grad koncentrerats till de s. k.
andratidningarna, dvs. de tidningsföretag som har en upplagemässigt större
konkurrent på sin utgivningsort. En vanlig förklaring är att andratidningarna i
konkurrens med den dominerande tidningen på orten tvingas hålla sina kostnader,
i synnerhet de redaktioneUa, på en högre nivå än intäkterna tillåter.
Andratidningens upplagemässiga underläge motsvaras av ett underläge också
annonsmässigt. Detta innebär att den dominerande tidningen i konkurrensen
åtnjuter stordriftsfördelar som följer av den större upplagan men också genom
sitt överläge i fråga om annonser får extra inkomster.

Förändringarna på dagstidningsmarknaden har lett tUl att
aUt färre orter kommit att ha mer än en tidning. I landets 278 kommuner har -
med ett krav på 20 procents hushållstäckning - endast ca 40 % av kommunerna
tillgång till minst två tidningar av olika politisk färg.

De tendenser som här har berörts allt större enheter inom
den offentliga förvaltningen och näringslivet och aUt färre tidningar kan
innebära problem som måste uppmärksammas. Om informationen om vad som händer i
den egna kommunen eller organisationen inte fungerar tillfredsställande kan en
förtroendeklyfta uppkomma. Dessutom minskas medborgarnas möjligheter att
aktivt ta del i det demokratiska vardagsarbetet.

Ett intensivt och fritt informationsflöde är en av
förutsättningarna för en fungerande och vital demokrati. Det innebär inte att
man med information kan lösa alla problem. Verkliga problem och motsättningar
kan inte informeras bort, men en allsidig information kan hjälpa väljare och
valda att på ett riktigare sätt angripa problemen.

Informationen på olika nivåer måste gå i båda
riktningarna. En press, radio och television som huvudsakligen informerade i en
riktning, från beslutsfattare till medborgare, skuUe inte fyUa hela sin
uppgift. Massmedierna bör också ge medborgare med ett angeläget budskap
möjlighet att göra sin röst hörd och bör därvid vara särskilt lyhörda för eftersatta
grupper. En viktig uppgift för massmedierna i ett öppet samhälle är att
kritiskt granska de beslut som fattas i stat, kommun, näringsliv och
organisationer.

Det förslag om införande av lokalradio som har lagts fram
av RUT 69 och som efter remissbehandlingen setts över av en särskild
arbetsgrupp är i detta sammanhang att beteckna som ett betydelsefullt steg mot
en förbättrad samhällsinformation. Innan jag går närmare in på förslaget vill
jag - med hänvisning till vad jag i det föregående har redovisat i fråga om
riktlinjerna för den nuvarande rundradioverksamheten och Sveriges Radios
organisation i korthet beröra den regionala och lokala verksamhet som
Sveriges Radio f. n. bedriver.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 61

Enligt statsmakternas beslut på grundval av 1966 års
proposition angående rundradions fortsatta verksamhet m.m. (prop. 1966:136, SU
1966:163, rskr 1966:388) utövas ledningen av Sveriges Radio av styrelsen och
radiochefen. Företaget har vidare sex självständiga programenheter: en för
ljudradion, en för TV 1, en för TV 2, en enhet för utbildningsprogram, en för
utlandsprogram saml en för distrikten som tillsammans utgör en egen
organisation. En självständig teknikavdelning finns också. Distriktsenheterna
som f. n. är elva till antalet är självständiga i förhällande till
företagsledningen på samma sätt som de tre centrala programenheterna och får
årligen sina kostnadsramar faststäU-da enligt liknande principer som dessa.
Distriktens kostnadsramar skall innefatta både riksprogramproduktionen och den
regionala programverksamheten.

Inom ljudradion var utveckUngen under många år
huvudsakligen inriktad på den rikstäckande programverksamheten. En mer
omfattande regional produktion, där nyheterna utgör huvuddelen, startade i
början av 1960-talet. Den uppgick 1965/66 till ca 1 500 timmar och hade tio år
senare vuxit till över 4 000 timmar. Budgetåret 1973/74 sände den regionala
ljudradion omkring 4 200 timmar eller, fördelade på Sveriges Radios distrikts-
och sändningsområden, ca en timme per dag och område. Riksprogramverksamheten
uppgick under samma tid tiU ca 18 100 timmar.

Huvuddelen av produktionen i regionalradion utgörs av
nyheter, som sänds fyra eUer fem gånger varje dag. Sändningarna omfattar i
regel ett helt distrikt, vilket innebär alt de vanligen går ut över mer än ett
län. I flera fall täcker sändningarna tre eller fyra län. I något fall delas
vissa sändningar inom ett distrikt på två separata nyhetsprogram, som sänds
samtidigt.

En studie som har ulförts av Sveriges Radios avdelning för
publik- och programforskning i december 1973 visar att regionalprogrammen
tillhör ljudradions mest avlyssnade. De enskilda programmen har en publik pä
mellan 11 och 28 % och den totala regionalradiopubliken under en dag utgör
omkring 35 % av befolkningen. Från dessa riksgenomsnitt finns avvikelser, den
mest tydliga är att invånarna i de nordliga distrikten är flitigare
regionalradiolyssnare än de i de sydliga.

Utöver regionalradion förekommer sedan år 1970 försök med
regionala televisionsprogram. Sändningarna omfattar nyhetsprogram på tio
minuter vilka sänds måndagfredag över södra och västra regionerna samt nedre
och övre norrlandsregionerna. Den sammanlagda sändningstiden för den regionala
nyhetsverksamheten i televisionen uppgick budgetåret 1973/74 till 2,8 timmar i
veckan.

RUT 69:s förslag innebär en ytterligare decentralisering
av ljudradions verksamhet. Utredningen föreslår sålunda att landet indelas i 36
lokalradioområden, med en sändningstid för var och en av stationerna på 25-30
timmar i veckan över P 3-nätet. Personalstyrkan föreslås bli 15

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 62

personer per station. Som huvudman för verksamheten
föreslår utredningen ett nytt radioföretag av public-service-typ, Sveriges
Lokalradio AB.

Utredningen föreslår att lokalradion skall ge en
ortsanpassad information i form av nyheter, debatter och serviceprogram med
samhällsinformation. Enskilda medborgare, grupper och intressen föreslås få
ökade möjligheter att komma tUl tals. RUT 69 anser också att lokalradion
aUsidigt skaU skildra områdets samhällsliv samt förströ och underhålla.

Över utredningen har ett stort antal remissinstanser
yttrat sig. En överväldigande del av remissopinionen är klart positiv till att
en lokalradio upprättas. Den kritik som uttalats gäller utformningen av
förslaget.

Man kan på goda grunder anta att en liknande positiv
attityd till lokalradio finns hos radiolyssnarna. I samband med Sveriges Radios
försöksverksamhet med lokalradiosändningar i Jönköpings och Hallands län samt i
Malmfälten under februari-juni 1973 gjorde Sveriges Radios avdelning för
publik- och programforskning undersökningar för att söka utröna lyssnarnas
intresse för och inst-ä\lning till lokalradion. Undersökningarna visade bl. a.
att redan någon månad efter starten mer än 90 % av befolkningen i området kände
till lokalradion.

Försökssändningarna låg i P 3. Mätningar visar att
radiolyssnarna i de områden som berördes av försöken lyssnade på lokalradions
morgonprogram i ungefär samma omfattning som de tidigare hade lyssnat på
riksprogrammen i P 3, dvs. lyssnandet låg mellan 15 och 20%. Riksprogrammen i P
3 består på morgnarna huvudsakligen av lätt underhållning. Drygt 80 % av
lokalradiolyssnarna i de tre områdena ansåg att de lokalradiosändningar de hade
lyssnat på som helhet var bra.

De redogörelser som redaktionerna sammanställt efter
lokalradioförsökens slut tyder också pä att sändningarna mötte starkt gensvar
hos befolkningen i de tre lokalradioområdena vilket bl. a. yttrade sig i stora
mängder spontana brev och telefonsamtal.

Liknande positiva reaktioner finns från remissinstanser
med direkta erfarenheter av lokalradioförsöken. Så framhåller t. ex.
Kooperativa förbundet (KF) i sitt yttrande att helhetsintrycket förde
konsumentföreningar som berördes av försöken var positiva. Föreningarnas
representanter fick ökade kontakter med medlemmarna och allmänheten och
Sveriges Radios försök hade på ett väsentligt sätt stimulerat den lokala
pressen fill aktivitet och ökat intresse.

Positiva uttalanden finns även från länsstyrelser och
kommuner i försöksområdena. Länsstyrelsen i Jönköpings län pekar på
allmänhetens stora intresse för försöket och länsstyrelsen i Hallands län säger
sig ha enbart goda erfarenheter av proven. Samhällsfrågorna fick en väsentligt
allsidigare belysning genom lokalradion vars verksamhet länsstyrelsen önskade
förlängd till dess den blir permanent.

Ett av försöksområdena - Malmfälten - omfattade i motsats
till Radio Jönköping och Radio Halland ett betydligt mindre område än ett helt
län. 1 remissyttrandet från länsstyrelsen i Norrbottens län hävdas att

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 , 63

området var för litet för att ge underlag för en seriös
nyhetsbevakning. Kiruna kommun anser att en lokalradio som omfattar endast en
del av länet även måste ge de länsnyheter som den nuvarande regionalradion
sänder.

Det förslag till organisation av lokalradion som jag
lägger fram i det följande avviker i flera avseenden från utredningens.
Förslaget går i korthet ut på att landet indelas i 24 lokalradioområden, som
vart och ett får en egen ledning, en genomsnittlig bemanning på 14 medarbetare
och en sändningstid som kan variera från 10 tiU 15 timmar i veckan beroende på
områdenas storlek och befolkningsunderlag samt redaktionernas resurser. De 24
lokalradiostationerna föreslås starta sin verksamhet under år 1977. En stegvis
uppbyggnad förordas så att de första stationerna börjar sända i början av året
och de sista mot slutet. Som huvudman för lokalradion föreslås ett dotterbolag
till Sveriges Radio, i vilket Sveriges Radio innehar aktierna och regeringen
utser majoriteten av styrelsens ledamöter.

De lokala radiostationerna föreslås få tiU uppgift att
genom självständigt redaktionellt arbete spegla bl. a. de lokala
samhällsfrågorna och därvid ge enskilda medborgare samt olika grupper och
företrädare för olika intressen möjlighet att komma till tals.

Det
förslag om införande av lokalradio som här läggs fram innebär en förändring av
massmediestrukturen i Sverige. Jag ser lokalradion som ett värdefuUt komplement
till lokalpressen inte som ett alternativ tiU en fortsatt utveckling av samhällets
stöd till pressen utan som en annan yttring av samma grundläggande
massmediepolitik. Landsorganisationen i Sverige (LO) har i sitt remissyttrande
anfört att det hot mot den faktiska yttrandefriheten som monopoliseringen av
pressen utgör kan undanröjas genom samhällets stöd till en mångsidig dags- och
tidskriftspress och genom ett väl fungerande lokal- och regionalradiosystem.
Jag delar denna uppfattning.

5.2.2 Sändarnät, områdesindelning och utbyggnad

RUT 69 redovisar två alternativ då det gäller att finna
sändarnät för lokalradion. Det ena innebär att lokalradion placeras i ett av de
tre existerande FM-näten och att man därvid lägger lokalradion i FM 3-kanalen
tillsammans med riksradions program tre (P 3). Det andra alternativet innebär
att de nuvarande tre FM-näten kompletteras med ett fjärde nät. Detta skulle
tills vidare bU ett tillfälligt FM 4/AM-nät som på morgon- och dagtid får
disponeras av P 1, under det att FM 1-nätet under samma tid anvisas för
lokalradio.

RUT 69 finner att behoven av utökad sändningstid för
lokalradio, samhällsinformation och utbildning kan tillgodoses utan en ny
kanal. Utredningen förordar därför att alternativet med tre kanaler tillämpas
åtminstone fram till mitten av 1980-talet, då ett permanent landstäckande
fjärde nät sannolikt kan erhållas inom t. ex. frekvensområdet 100

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 64

104megahertz(MHz).

Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i
frågan godtar utredningens förslag, men det betonas av flera att lösningen får
betraktas som en övergångsföreteelse lUl dess att ett nytt permanent fjärde nät
kan byggas ut.

För dagen finns dock ingen godtagbar lösning som skulle
göra det möjligt att ge lokalradion en egen sändningskanal. Möjligheterna att
erhålla frekvenser för ett nytt landstäckande nät tycks dröja till mitten av
1980-talet. Även nya sändningskanaler med hjälp av kanalklyvning innebär en
lång introduktionstid därför att mottagarna saknar de tillsatser som behövs.
Ett kombinerat nät som består av FM- och AM-sändare skulle kunna upprättas
relativt snabbi för ett av de nuvarande riksprogrammen och därmed skulle ett
nät frigöras för lokalradion. Ett sådant kombinerat FM 4/AM-nät ger dock inte
total riksläckning och innebär sämre musikålergivning.

Jag är inte beredd att förorda ett uppskov med lokalradioreformen
i avvaktan på utbyggnad av nya distributionsnät och delar därför RUT 69:s
uppfattning att lokalradion bör starta i en av de existerande programkanalerna.
1 likhet med utredningen finner jag att en placering i P 3 är lämpligast både
med tanke på det existerande utbudet och med hänsyn tiU lokalradions behov. P 3
erbjuder större flexibilitet än P 1 och P 2 och de negativa effekterna på
riksutbudet är i P 3 mindre än i de två andra kanalerna. Jag föreslår därför
att lokalradions programutbud sänds över FM 3-nätet.

Om FM 3-nätet delas meUan P 3 och lokalradion får detta
emellertid återverkningar för programsällningen i alla tre kanalerna. P 3 är i
dag inte en renodlad musikradio. Av riksprogrammen i P 3 var budgetåret 1973/74
enligt vad jag har inhämtat drygt 49% lätt grammofonmusik, nära 27 % blandad
underhållning m. m., 10 % program för ungdom och 9 % nyheter, sport m. m.
Återstående 5 % utgjordes av kultur- och samhällsprogram, magasinsprogram,
barnprogram m. m. Till bilden hör också att flera av de populära
underhållningsprogrammen i P 3 Ugger på tider då en stor publik har möjlighet
att lyssna på radio dvs. på morgonen, vid lunchdags och på eftermiddagen.

Dessa tider är de intressantaste även för lokalradion. Om
lokalradion skall använda sändarnälet för P 3 måste en del av det nuvarande P
3-utbudet läggas på andra, mindre attraktiva tider, flyttas fill P 1 eUer P 2
eUer utgå. Detta kan medföra all alla tre kanalerna i viss mån kommer att ändra
karaktär när lokalradion införs. Både P 1 och P 2 kan få mer musik och
underhållning och P 3 mer information men kanske på vissa tider även mer lätt
grammofonmusik och mindre av blandad underhållning. Det hittillsvarande
systemet med differentierade programkanaler kan således i viss utsträckning
behöva förändras i samband med lokalradions uppbyggnad. Programsättningen
kommer att mer ingående prövas av 1974 års radioutredning vars
uppgift bl. a. är att i .ett

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 65

sammanhang diskutera sändningslider och sändningsutrymme
för olika kategorier av program.

RUT 69 föreslår att lokalradion fullt utbyggd får en
programtid på 2530 timmar per vecka. Utöver denna fastlagda tid anser
utredningen att lokalradion bör kunna förfoga över vissa reserverade tider på
upp till ett par fimmar dagligen, s. k. bufferttider. På dessa tider skulle P 3
endast sända grammofonmusik för att det skulle bh möjligt att uppnå rörlighet
vid placeringen av en del av lokalradions programutbud. Totalt vill utredningen
reservera sju limmar per dag för lokalradion utom på lördag och söndag då man
föreslår fem limmar. Detta skuUe låsa programsättningen i P 3 på god
lyssnartid tiU grammofonmusik vad utredningen kallar "ljudtapet"
omfattande ett betydande antal timmar i veckan. En sådan lösning skuUe vara
fördelaktig för lokalradion. Jag anser emellertid att konsekvenserna för
riksutbudel i aUa tre kanalerna vid ett genomförande av RUT 69s förslag skulle
bli så omfattande att det inte kan accepteras att ge lokalradion ett så väl
tilltagel utrymme som utredningen föreslår. Jag föreslår därför att lokalradion
under uppbyggnadsperioden får sändningstider på 10-15 timmar i veckan. Frågan
om inplaceringen i P 3 av lokalradions ordinarie sändningsutrymme får bestämmas
genom särskild överenskommelse mellan Sveriges Radio och lokalradioföretaget.

En vital lokalradio måste ges möjligheter att utöver de
ordinarie sändningarna gå ut med t. ex. extra nyhetssändningar eller debatter
och reportage som har stor aktualitet. Även sådana extra sändningar måste av
distribulionstekniska skäl huvudsakligen ligga i P 3 eftersom denna kanal för
lokalradions behov blir kompletterad med ytterligare sändare. Beslut om extra
sändningar bör fattas i den ordning som bestämts i den berörda överenskommelsen
om sändningsutrymme.

RUT 69 föreslår en områdesindelning för lokalradion som
innebär att landet indelas i 36 lokalradioområden. Av landets 24 län utgör
enligt förslaget 13 egna lokalradioområden. De återstående elva uppdelas i två
eller tre områden.

Denna områdesindelning har mött övervägande negativ
kritik. De alternativ som förs fram av remissinstanserna går i regel ut på att
länsindelningen skaU bestämma områdesindelning även för lokalradion. Motivet
för delta är främst alt länet är arbetsområde för en rad myndigheter och
organisationer samt att en länsradio skulle stärka samhörighetskänslan i länet
medan en uppdelning på två eller tre lokalradioområden skulle splittra
gemenskapen i området.

Jag anser att dessa argument har en betydande styrka. En
del remissinstanser har emellertid undervärderat de problem som stora områden
skapar. Verkligt lokal information är givetvis intressant just för den lokala
publik som denna information främst riktar sig till. Mycket stora områden kan
därför medföra svårigheter att väcka intresse för det lokala stoffet.

När jag i Ukhet med flertalet remissinstanser ändå med ett
par undantag förordar länen som områden för lokalradion är det av flera skäl.

5 Riksdagen 1975 1 saml. Nr 13

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 66

Ett stort antal frågor berör länet som helhet. Färre och
större områden innebär också att man för samma ekonomiska insats kan skapa
större redaktioner med fler specialiserade medarbetare och därmed också ett
kvafitativt bättre programutbud. En länsvis organiserad lokalradio kan vidare
ges betydande flexibilitet. Man kan t. ex. tänka sig att nyhetssändningarna
delas så att nyheter som är av intresse för samtliga länsbor går ut över hela
länet och att därefter de nyheter som är av utpräglat lokalt intresse sänds
över mindre områden. Detta kan gälla även andra program än nyheter, t. ex.
lokala debatter och lokal sport. Jag finner det inte lämpligt att nu reguljärt
starta en sådan verksamhet. För att vinna erfarenheter bör dock ett par
lokalredaktioner få möjlighet att försöksvis sända lokala program, främst
nyheter, över ett begränsat område. Södertälje och Borås är två orter som
enligt min mening lämpar sig väl för sådan försöksverksamhet.
Medelstilldelningen bör erbjuda utrymme för detta.

I de tre
storstadsområdena är synen på områdesindelningen en annan än i landet i övrigt.
Remissinstanserna i dessa områden finner det naturligt att dela upp länen i två
eller tre lokalradioområden, bl. a. därför att en länsradio med en relativt
liten redaktion och begränsad sändningstid skulle möta stora svårigheter att
tiUfredsställande bevaka det stora antalet kommunala och andra aktiviteter som
förekommer i storstadslänen. Jag har förståelse för denna uppfattning, men
finner del ändå lämpUgl att så konsekvent som möjligt låta länen utgöra
indelningsgrund för lokalradioområdena. De problem som storstadsområdena har
bör lösas genom att redaktionerna i dessa områden får en starkare bemanning och
något mer sändningstid än i mindre län.

På flera
håll bryter näringsgeografiska och andra samband länsgränserna. Invånarna i en
kommun eller länsdel kan ha huvuddelen av sina förbindelser med en tätort i ett
annat län och därmed också intresse av information från lokalradion i detta
län. I flertalet fall löses detta genom att lyssnarna i sådana områden har
möjlighet att med godtagbar hörbarhet ta emot sändningar från både den egna
länsradion och länsradion i det område med vilket de har de starkaste
näringsgeografiska förbindelserna. Lokalradioredaktionerna bör vara
uppmärksamma på problemen i sådana områden och genom samarbete ge invånarna
möjlighet att få aktiviteterna i sin kommun bevakade i båda programmen.
Lokalradioföretagets ledning bör följa dessa frågor och vidta de åtgärder som
behövs.

Exempel på
sådana områden som här åsyftas är Älvkarleby i Uppsala län som har en
näringsgeografisk samhörighet med Gävle samt Mullsjö och Habo i Skaraborgs län
som i näringsgeografisk bemärkelse tUlhör Jönköpings influensområde. Andra
exempel är norra delarna av Kalmar län som av tradition är inriktade mot
Östergötlands län och i HaUands län Kungsbacka som har stark anknytning tUl
Göteborg.

I
Västsverige är Cr näringsgeografiska sambanden över länsgränserna på vissa håll
så omfattande att det för lokalradions del finns starka motiv för

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 67

ett undantag från en indelning som följer länsgränserna.
Jag föreslår därför att Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län indelas i
två lokalradioområden som avviker från länsgränserna. Det norra har sin
tyngdpunkt i trestadsregionen Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla, som av
statsmakterna i den regionalpolitiska ortsklassificeringen betecknats som
primärt centrum. Lokalradioområdet bör omfatta kommunerna Strömstad, Tanum,
Munkedal, Sotenäs, Lysekil och Uddevalla i Göteborgs och Bohus län samt
Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Färgelanda, Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och
Lilla Edet i Älvsborgs län.

Det södra
radioområdet bör omfatta Göteborg och Borås med om-kringliggande kommuner. Till
området bör föras Orust, Stenungsund, Tjörn, Kungälv, Öckerö, Göteborg,
Partilie, Mölndal och Härryda i Göteborgs och Bohus län samt Ale, Lerum,
Alingsås, Vårgårda, Herr-Ijunga, Borås, Ulricehamn, Mark, Svenljunga och
Tranemo i Älvsborgs län. Borås bör få en egen lokalredaktion som förser
radioområdet med programstoff för sändning över hela området men som dessutom,
som ett led i den tidigare nämnda försöksverksamheten, svarar för sändningar
över Borås och omkringliggande kommuner.

Även i
Skåne existerar starka näringsgeografiska samband över länsgränsen mellan
Malmöhus och Kristianstads län. Särskilt påtagligt är detta i nordvästra och
sydvästra Skåne där samarbetsorgan har bildats bestående av kommuner från båda
länen. De kartläggningar som redovisas i länsberedningens (C 1970:28)
betänkande (SOU 1974:84) Stat och kommun i samverkan visar också att
myndigheter, organisationer och närings-Uv påfallande ofta betraktar Skåne som
en enhet.

Betydande näringsgeografiska och andra samband existerar
också över gränsen mot Blekinge och även här förekommer en viss pendUng i båda
riktningar över länsgränsen.

Mot denna bakgrund är det rimligt anta att i detta område
finns ett stort intresse för information som rör hela Skåne och Blekinge. Det
kan därför vara lämpligt att lokalradioredaktionerna i Malmöhus, Kristianstads
och Blekinge län samverkar för att få en god täckning av sådana regionala
nyheter. Dessa kan ingå som en del i varje redaktions länsvisa
nyhetssändningar. Om så anses befogat kan vissa nyhetssändningar och program
som är av intresse för hela regionen samtidigt sändas över Skåne och Blekinge.
Jag finner det dock inte motiverat med en särskUd redaktion för denna
verksamhet. Tekniska möjligheter att tUlfälligt sammanföra två eUer flera
lokalradioområden i gemensamma sändningar existerar även på andra håll i
landet.

Kartor som visar bl. a. områdesindelning och sändningsförhållanden
i enUghet med vad jag här har förordat bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 2.

Huvudort i lokalradioområdena bör i regel vara
residensstaden. I några områden är en annan ort än residensstaden lämpligare t.
ex. därför att existerande lokaler och teknik innebär en ekonomiskt
fördelaktigare

opaginerad Kontrollera mot PDF

lösning
eller därför att orten är lämpligare ur allmän programsynvinkel. Detta kan visa
sig bli faUet i t. ex. Västernorrlands, Södermanlands, Östergötlands och
Skaraborgs län.

Vad
jag anfört om områdesindelningen, om samverkan mellan lokalradioredaktioner
och om huvudorter för lokalradioområdena bör i allt väsentligt läggas till
grund för den överenskommelse om lokalradioverksamheten som bör träffas mellan
staten och Sveriges Radio.

RUT
69 föreslår en utbyggnadstakt som innebär att lokaha-dion byggs ut under fyra
budgetår varvid utbyggnaden skulle vara fullbordad under budgetåret 1977/78.
Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i denna fråga, däribland LO som
förordar att lokalradion byggs upp snabbt och KF som förordar en långsammare
utbyggnad än utredningen. Sveriges Radio föreslår en parallell utbyggnad över
hela landet varvid distriktssändningarna förutsätts upphöra när de länsvisa
sändningarna nått en viss volym.

Jag
föreslår att lokalradioföretaget börjar sin verksamhet budgetåret 1975/76.
Främst tekniska skäl såsom bl. a. leveranstider för teknisk utrustning talar
för att sändningar inte bör starta tidigare än årsskiftet 1976/77. Jag föreslår
därför att lokalradion byggs ut i fyra etapper under kalenderåret 1977. Under
samma tid avvecklas de regionala ljudradio-sändningarna. Följande
etappindelning föreslås.

Lokalradio-

Befolkning

Nuvarande distrikt

område

1973-12-31

inom Sveriges Radio

Etapp
1

Norrbotten

259 000

Norrbotten

Västerbotten

234 000

Västerbotten

Västernorrland

267 500

Nedre Norrland

Jämtland

123 000

Nedre Norrland

Gävleborg

292 000

Nedre Norrland och Gävle-Dala

Kopparberg

278 000

Gävle-Dala

Värmland

283 000

Värmland

Etapp
2

Uppsala

266 500

Stockholm

Stockholm

1 485 000

Stockholm

Örebro

273 500

Mellansvenska

Västmanland

260 000

Mellansvenska

Södermanland

249 000

Mellansvenska

Östergötland

386 000

Östra

Gofiand

54 000

Östra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13

Lokalradio-

Befolkning

Nuvarande distrikt

område

1973-12-31

inom Sveriges Radio

Etapp
3

Blekinge

154 500

Södra

Kristianstad

268 000

Södra

Malmöhus

731 500

Södra

Kalmar

240 000

Småland

Kronoberg

168 000

Småland

Jönköping

300 500

Småland

Etapp
4

Göteborg
och Borås-

området

843 500

Västra

Trestadsområdet

318 000

Västra

Skaraborg

261 500

Västra

Halland

177 500

Västra

69

s. 69 Kontrollera mot PDF

5.2.3 Huvudmannaskap

RUT 69 föreslår att de programpolitiskt självständiga
lokalradiostationerna samlas i ett separat lokalradioföretag, Sveriges Lokalradio
AB. Lokalradioföretaget skall enligt utredningen vara fristående från Sveriges
Radio, vars ensamrätt tiU rundradioverksamhet därmed upphör. Som motiv för
denna lösning anförs att garantier härigenom skapas för att lokalradioanslagen
går till avsett ändamål, att nya, enkla och rationella journalistiska och
tekniska rutiner lättare kan genomföras, att administrationen kan göras enklare
än i Sveriges Radio samt alt lokalradion i förhandlingar med Sveriges Radio om
tid i radiokanalerna och om resurser och tjänster från Sveriges Radios
distriktsorganisation är starkare som eget förelag än som en del av Sveriges
Radio.

En ledamot i utredningen, docenten Kurt Samuelsson,
skisserar i ett särskilt yttrande en lösning som innebär ett fristående bolag
för var och en av lokalradiostationerna samt ett gemensamt serviceföretag. Hans
huvudargument för denna konstruktion är att lokalradions lokala karaktär därmed
kommer till uttryck i organisationsformen.

I bedömningen av huvudmannaskapet för lokalradion har
remissopinionen delats i fyra grupper med sinsemellan olika uppfattningar. En
grupp av remissinstanser stöder utredningens förslag om självständiga
radiostationer samlade i ett bolag utanför Sveriges Radio. En annan grupp
stöder Samuelssons förslag om frislående bolag för var och en av
lokalradiostalionerna. En tredje grupp förordar att lokalradion inordnas i
Sveriges Radios organisation. En fjärde grupp som består av ett fåtal
remissinstanser uttalar sig för fortsatta utredningar och experimenlverk-samhet
eUcr antyder andra lösningar.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 70

De argument som anförs för att lägga lokalradion inom
Sveriges Radio är att samordningen mellan riks- och lokalradion, särskilt i
fråga om nyhetsbevakningen underlättas, att ingen ytterligare
organisationsenhet behöver byggas upp, att distriktsorganisationens samlade
resurser och erfarenhet kan tillvaratas framför allt under uppbyggnaden samt
att administrativa och tekniska dubbleringar kan undvikas. Ett motiv för att
placera lokalradion inom Sveriges Radio utgör också det förhållandet att
lokalradion under överskådlig tid inte har tillgång till en egen programkanal
utan delar kanal i första hand med ljudradions P 3.

Vid valet av huvudman för lokalradion bör man enligt min
mening sträva efter en organisationsform som så smidigt som möjligt kan
anpassas till existerande och framtida organisationsformer för den totala
rundradioverksamheten i landet. Den form som väljs bör inte medföra
dubbelinvesteringar eUer administrativa och tekniska dubbleringar. Väsentligt
är att finna en form som tillgodoser lokalradions krav på integritet och
självständighet mot myndigheter och intressegrupper. Man bör också överväga om
det är principiellt och praktiskt lämpligt att utöka Sveriges Radio med
ytterligare en betydande verksamhet.

När jag
från dessa utgångspunkter har bedömt huvudalternativen har jag funnit vissa
förtjänster men även brister både i utredningens förslag och i del alternativ
som innebär att Sveriges Radio blir huvudmän.

Mot utredningens förslag om ett separat bolag talar främst
att del inte fyUer kravet på en smidig övergång i administrativt och tekniskt
hänseende från nuvarande regionalradio tiU lokalradio. Samordningen av programutrymme
mellan å ena sidan ljudradions rikssändningar och å andra sidan lokalradion
sker sannolikt också enklare, smidigare och snabbare inom ett och samma
företag.

De anmärkningar som kan riktas mot ett separat förelag
gäUer i än högre grad förslaget att skapa ett stort antal fristående
lokalradioföretag. Jag delar dessutom uppfattningen hos utredningen och flera
remissinstanser alt en sådan lösning innebär betydande svårigheter för de
lokala radioenheterna all uppfylla kraven på självständighet och integritet i
programverksamheten.

Även mot förslaget med Sveriges Radio som huvudman kan
invändningar göras. Det har utifrån principiella utgångspunkter ansetts
betänkligt att lägga aU eterdislribuerad kultur-, nyhets- och
informationsverksamhet, musik och underhållning under en enda företagsledning
- ett problem som ökar med rundradioverksamhetens tillväxt.

När man överväger att lägga ytterligare en betydande
verksamhet tiU Sveriges Radio bör man även söka bedöma om detta är lämpligt ur
administrativa och ekonomiska synvinklar. Sveriges Radio är ett företag med en
komplex struktur och en kompUcerad och starkt varierande produktion. Oavsett
vilken företagsform man väljer tvingas ett sådant företag till en relativt
långt gående decentralisering. Den ständigt förändrade produktionen kräver så
mänga personella, ekonomiska, tekniska oeh programmässiga beslut att flertalet
av dessa måste ligga långt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 71

från den centrala ledningen.

En intern uppdelning av företaget Ugger också till grund
för statsmakternas beslut om rundradioverksamheten. Den nuvarande
organisationen innebär att de olika enheterna har betydande självständighet i
frågor som gäller programinnehåll, personal, teknik och ekonomi. Motivet för
denna delegering till enheterna har i första hand varit behovet att inom
landets enda rundradioföretag sprida programbesluten på flera olika grupper.

Jag anser inte att Sveriges Radio är så stort att det inte
kan klara ytterligare uppgifter. Företagets ensamrätt till rundradioverksamhet
skulle dock kunna motivera decentralisering i annan form än genom delegering.
Organisationsfrågan skaU övervägas av den år 1974 tillsatta radioutredningen.
Valet av huvudman för lokahadion bör om möjligt inte föregripa denna utredning.

Från denna utgångspunkt och med hänsyn tUl att lokalradion
under de närmaste åren kommer alt vara under uppbyggnad finner jag den lämpUgaste
organisationsformen för lokalradion vara alt låta ett dotterföretag till
Sveriges Radio stå som huvudman.

Lösningen är relativt neutral till de alternativa
organisationsförslag som kan bli resultatet av 1974 års radioutredning.
Dotterbolaget kan senare uppgå i Sveriges Radio om så anses lämpligt. Det kan
också sedan uppbyggnadstiden är över ombildas till ett helt fristående företag
eUer bestå som dotterbolag till Sveriges Radio.

Andra skäl för denna lösning är att Sveriges Radios
administrativa och tekniska service kan utnyttjas under uppbyggnadstiden och
att även i övrigt den erfarenhet som finns inom företaget i form av juridiska,
personaladministraliva och andra funktioner kan komma lokalradioföretaget till
del. Uppbyggnaden kan ske smidigare och fördelningen av programtid sannolikt
genomföras på ett enklare sätt än om lokalradion är ett separat förelag.

Med denna lösning kan styrelserepresentationen inom
rundradioverksamheten breddas nya grupper och intressen får möjlighet att bU
representerade. Lokalradion kan inom ramen för en koncern ges en betydande grad
av självständighet samtidigt som Sveriges Radio i egenskap av moderbolag får
ett övergripande ansvar för rund radio verksamheten i dess helhet, vilket bl.
a. kan innefatta krav på gemensam resursanvändning.

Sveriges Radio bör äga samtliga aktier i dotterbolaget och
begära medel ur rundradiofonden även för lokalradion. Det bör ankomma på
regeringen att ta ställning i frågan om storleken och sammansättningen av
styrelsen för lokalradioföretaget. För riksdagens information vill jag upplysa
om att dotterbolagets styrelse enligt min mening bör bestå av nio ledamöter,
därav två representanter för personalen inom lokalradioföretaget. Av
återstående sju bör regeringen tillsätta ordföranden och ytterligare fyra
ledamöter. De ledamöter som tillsätts av regeringen bör representera
samhälleliga och kulturella intressen i olika delar av landet. Återstående två
ledamöter får det ankomma på bolagsstämman att utse.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 72

Företagsledningen i dotterbolaget bör till sitt förfogande
ha en mindre stab men bör i en rad funktioner utnyttja service frän Sveriges
Radio.

I en koncern där en eller flera enheter får en egen
ledning och en betydande självständighet måste en närmare precisering ske i
fråga om moderbolagets befogenheter alt besluta i en rad för hela koncernen
centrala frågor. I princip bör därvid gälla att det skall åUgga koncernledningen,
dvs. företagsledningen i moderbolaget, att besluta i sådana frågor. En annan
ordning förutsätter ställningstaganden av statsmakterna i konkreta frågor inom
dessa områden, vilket skulle kunna rubba rundra-diorörelsens självständighet
och integritet. Koncernbildningen innebär således att förelagsledningen för
Sveriges Radio AB får uppgifter utöver dem som den har att fullgöra inom ramen
för den nuvarande rundradioverksamheten. Självfallet innefattar detta inte
någon ändring av företagsledningens uppgifter vad avser den programverksamhet
som anordnas av Sveriges Radio AB.

De uppgifter som företagsledningen för Sveriges Radio AB
skall fullgöra i sin egenskap av koncernledning beror av moderbolagets
befogenheter i förhållande till dotterbolaget. Den precisering som krävs
härvidlag bör komma till uttryck i ett samarbetsavtal mellan bolagen. Av detta
bör framgå att moderbolaget, Sveriges Radio AB, skall svara för övergripande
planering av rundradioverksamheten, göra framställning om medelstilldelning och
besluta om budgetramar för lokalradioföretaget saml besluta om system för
ekonomisk styrning och kontroll. Vidare bör moderbolaget fastställa för
rundradioverksamheten i dess helhet gemensamma programregler. I
personalpolitiskt hänseende skall företagen betraktas som en enhet. I avtalet
bör vidare inskrivas att det skall åvila Sveriges Radio AB att företräda koncernen
i förhandlingar om kollektivavtal, avtal om upphovsrätter m. m. liksom med
centrala instanser 1. ex. för sport, musik och nyheter. Del skall härvid
ankomma på Sveriges Radio AB att med beaktande av konsekvenser för hela
koncernen avgöra i vad mån förhandUngarna skall bedrivas centralt. Förelagens
ansvar i frågor som rör nyhetstjänsten i distrikten bör också regleras i detta
avtal. Sveriges Radio AB bör även vara huvudman för beredskapsplaneringen inom
rundradioverksamheten samt företräda koncernen i del internationella
rundradiosamarbetet.

I sådana frågor, som inte enligt vad jag nu har anfört bör
ankomma på företagsledningen i moderbolaget, bör lokalradioföretaget ges rätt
att självständigt besluta. Det bör sålunda åligga lokalradioföretaget all utarbeta
lång- och kortsiktiga planer för företaget och lokalradioenheterna samt
ansvara för att målen uppfylls. Lokalradioföretaget bör övergripande planera
och samordna verksamheten för lokalradiostationerna. Det bör också ankomma på
bolaget att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de riktlinjer som
statsmakterna fastställer och även i övrigt ansvara för att lagar, avtal och
andra för lokalradion meddelade föreskrifter följs. Det bör vidare åligga
lokalradioföretaget att se till att

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 73

behövlig samplanering och samordning sker i fråga om såväl
program som ekonomisk och administrativ verksamhet, att anställa personal samt
all besluta i personalärenden. Som en följd av att moder- och dotterbolagen är
en personalpolitisk enhet bör de båda företagen samråda i rekryteringsfrågor.
Inom lokalradioförelaget bör beslutanderätten i de frågor som jag här särskilt
har angett ankomma på lokahadioföretagels centrala ledning. Denna bör vidare
företräda lokalradioenheterna vid överläggningar om sändningsulrymme, besluta i
viktigare programpolicyfrågor inom ramen för de regler som gäller för
rundradioverksamheten samt företräda lokalradioförelaget inför radionämnden.
Lokalradioföretagets ledning bör utfärda särskilda riktlinjer för valprogram på
motsvarande sätt som gäller för sådana program inom Sveriges Radios område.

Vid val av administrativ, teknisk och annan service bör
det ankomma på lokalradioföretaget att efter samråd med Sveriges Radio välja
den lösning som för lokalradioverksamheten på sikt bedöms vara den mest
rationella och ekonomiska.

Del bör åligga lokalradioföretagets ledning att hos
Sveriges Radio begära medel för varje budgetår och besluta om årsbudget för de
enskilda lokalradioenhelerna. Ledningen bör vidare ha alt efter samråd med Sveriges
Radio fastställa normer för den tekniska sändningskvaliteten hos lokalradion.

Inom lokalradioföretaget bör gälla att lokalradioenhelerna
med långt gående självständighet skall bedriva sin verksamhet inom ramen för
fastställd budget och i enlighet med de mål och föreskrifter som har
fastställts av lokalradioföretagel.

Ansvaret för fullgörande av de uppgifter som läggs på de
lokala enheterna bör ankomma på chefen för resp. enhet. Samma bör gälla för
programansvaret enligt radioansvarighetslagen. Detta ansvar bör kunna överföras
på annan på förhand utsedd tjänsteman vid lokalradioenhet.

Koncernbildningen,
bl. a. frågan om aktiekapitalets storlek i del blivande dotterbolaget, blir i
första hand en förhandhngsfråga mellan staten och Sveriges Radio AB. Sådana
förhandUngar torde få tas upp så snart riksdagen tagit ställning till införande
av lokalradio och rikthnjer för denna. Förhandlingarna bör syfta till ett
särskilt avtal mellan staten och Sveriges Radio AB om genomförandet av
koncernbildningen. Avtalet bör innefatta bestämmelser om sammansättningen av
styrelsen för dotterbolaget och de grundläggande reglerna för det
samarbetsavtal som jag har berört i det föregående. Det bör innefatta
förpliktelse för Sveriges Radio AB att förbinda dotterbolaget att i
tillämpliga delar följa de rikthnjer för rundradioverksamheten som har
upptagits i det gällande avtalet mellan staten och Sveriges Radio AB. Det bör
vidare innehålla bestämmelser som tillförsäkrar dotterbolaget självständighet
i de avseenden jag har berört i det föregående, principerna för
områdesindelningen och åläggande alt följa de riktlinjer i fråga om
lokalradioverksamheten som jag behandlar i det följande. Avtalet bör vidare
föreskriva att samarbetsavtalet mellan Sveriges Radio

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 74

AB och det blivande dotterbolaget skaU ges en
giltighetstid som svarar mot det nuvarande radioavtalets giltighetstid.
Slutligen bör av avtalet mellan staten och Sveriges Radio AB om
koncernbildningen framgå att såväl det nuvarande radioavtalel som avtalet om
koncernbildningen kan sägas upp av staten under de förutsättningar som framgår
av det nuvarande radioavtalet om koncernbolaget bryter mot den reglering som
innefattas i radioavtalet och avtalet om koncernbildningen.

Radiolagens bestämmelser om programverksamheten avser det
företag som regeringen ger rätt all med ensamrätt avgöra vilka program som
skall förekomma i rundradio från sändare inom landet. För att dessa bestämmelser
skall avse också det dotterbolag tiU Sveriges Radio AB, som jag förordar skaU anförtros
lokalradioverksamheten, krävs en ändring i radiolagen, eftersom bolag som
tUlsammans utgör en koncern är skilda juridiska personer. Bestämmelserna i
radiolagen måste därför medge att regeringen får bestämma att Sveriges Radio AB
får överlåta lokalradioverksamheten på ett dotterbolag. Föreskrift av denna
innebörd bör tas in i 5 § radiolagen. Ändringen i 5 § radiolagen bör föranleda
att i 6 § samma lag anges att ensamrätten i övrigt skall utövas efter rikthnjer
som fastställs genom avtal mellan regeringen och det aktiebolag som avses i 5 §
första stycket. Jag utgår härvid från alt del som villkor för den överlåtelse
av ensamrätten tiU ett dotterbolag, som den föreslagna lydelsen av 5 § medger,
skall gälla alt dotterbolaget förbinder sig att i tiUämpliga delar följa 1967
års radioavtal Uksom de särskilda riktlinjer för lokalföretagets verksamhet som
har lagts till grund för avtalet om koncernbildningen och samarbelsavtalel
mellan Sveriges Radio AB och lokalradioföretaget.

Att radioansvarighetslagen kommer att gälla också i fråga
om yttrandefrihet i ljudradioprogram som anordnas av lokalradioföretaget följer
redan av lagens nuvarande utformning. Någon ändring i lagen behöver således
inte göras med anledning av tilUcomsten av ett lokalradioföretag. Också de
bestämmelser i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk (ändrad senast 1973:363) som har avseende på rundradioverksamheten, bl. a.
22 §, kommer att i sin nuvarande lydelse gälla för lokalradioverksamheten.
Förslag om de ändringar i kungörelsen (1961:348) med tillämpningsbestämmelser
till lagarna den 30 december 1960 (nr 729 och 730) om upphovsrätt till Utterära
och konstnärliga verk oeh om rätt till fotografisk bild som föranleds av
införandet av lokalradio får föreläggas regeringen i annat sammanhang.

5.2.4 Programverksamhet

RUT 69 understryker att lokalradions program skall
bestämmas lokalt och att friheten att utforma programmen ytterst skall utövas
av chefen för lokalradioenheten som leder redaktionen och är programutgivare
enligt radioansvarighetslagen. Varie lokalradiostation skall ge en information
som är anpassad till sändningsområdet. Programverksamheten skall

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 75

aUsidigt behandla områdets näringsliv, arbetsmarknad,
arbetsliv, skola, kyrkor, folkrörelser och konst. Utredningen betonar också att
lokalradion skall förströ och underhålla. Omfattningen av verksamheten
föreslås bli 25-30 timmar per vecka och personalstyrkan ca 15 personer per
station.

Flertalet remissinstanser, som har yttrat sig i frågan,
godtar i stora drag RUT 69:s förslag. De remissinstanser som har invändningar
framhåller bl. a. att lokalradion måste spela en mer aktiv roll i kulturlivet,
att invandrarnas behov måste beaktas mer och att ett strängt lokalbundet
material kan avskärma lyssnarna från regional information och information som
gäller inrikes och utrikes händelser.

Jag delar utredningens uppfattning att lokalradions
program skall bestämmas lokalt och att bestämmandet av programinnehållet
ytterst skall ankomma på chefen för den lokala radioenheten som också bör vara
programutgivare enligt radioansvarighetslagen. Jag har tidigare berört frågan
om programutrymmet för lokalradion utifrån dess inverkan på den övriga
ljudradioprogramverksamheten. Jag förordade därvid all lokalradion skulle få
sändningstider på 10-15 timmar i veckan. Personalstyrkan vid
lokalradioenhelerna har av RUT 69 föreslagils uppgå till 15 personer.
Lokalradioområdenas oUka geografiska storiek och befolkningsunderlag motiverar,
enligt min mening, att programtiden och redaktionernas storlek varierar mellan
olika områden. Jag räknar genomsnittligt med en medarbetarstab på 14 personer.
Betydande avvikelser bör dock kunna förekomma. Detta bör också gälla i fråga om
sändningstiden. Även sändningstider utanför ramen 1015 timmar i veckan bör
sålunda kunna förekomma.

En programtid på 1015 timmar i veckan innebär ungefär en
fördubbling av den lokala sändningstiden i de lokalradioområden som sammanfaller
med nuvarande regionalradio. I andra områden åter, där man i stället för de
nuvarande regionala sändningarna får två eller flera lokalradioområden,
innebär en sändningstid på 1015 timmar att den totala sändningstiden inom
området tre-, fyr- eller femfaldigas.

Den lid
som nu föreslås är väsentligt kortare än den av RUT 69 föreslagna men innebär
likväl betydligt ökade möjligheter att sända bl. a. lokal samhäUsinformation.
En viktig del av denna samhällsinformation kommer att bestå av nyheter från
olika delar av samhällslivet. Lokalradion bör så allsidigt som möjUgt söka
spegla näringsliv, arbetsmarknad, utbildning, folkrörelser och kulturliv inom
sitt område. Från den kommunala demokratins synpunkt är det väsentligt alt
lokalradions verksamhet ger ökade kunskaper om kommunala frågor och stimulerar
till debatt. Partier, folkrörelser och enskilda bör därför i olika former ges
möjUghet att inom ramen för principen om redaktionell självständighet öch
integritet för radioföretaget - framföra sina synpunkter på kommunala och andra
samhälleliga frågor. Ett av målen för lokalradion bör vara att utgöra ett forum
för dialog mellan kommunala och andra förtroendemän och medborgarna. En god
kontakt mellan lokalradion och folkrörelserna kan vitalisera samhällsdebatten
och öka den politiska aktiviteten.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 76

Lokalradion har speciella förutsättningar när det gäUer
att spegla och aktivera det lokala kulturlivet. Konstnärliga prestationer kan
komma till direkt uttryck i programmen. Det gäller framför alh sådana
aktiviteter som är särskilt lämpliga för mediet, t. ex. teater, sång och musik.
Lokala teater-, sång- och musikgrupper kan genom lokalradion nå en större
publik än annars och därmed ges en betydelsefull stimulans.

Lokalradion kommer naturligen att i viss grad behandla
samma nyheter och övrigt stoff som den lokala pressen. Det är dock av värde om
lokalradion även får ett innehåll som avviker från pressens och därmed
kompletterar denna. Ett samspel meUan lokalradion och tidningarna i syfte att
stimulera debatten är också önskvärt.

Ett samarbete med Sveriges Radios ljudradioenhet kan visa
sig önskvärt främst beträffande nyhetstjänsten. Del kan ur publikens synvinkel
visa sig praktiskt att i anslutning till lokalradions lokalt och regionalt
betonade nyheter även få nyheter producerade för riksprogrammet.

Det är angeläget att sändningar på minoritetsspråk i radio
och television får en större omfattning än i dag och att kulturella och andra
aktiviteter bland minoriteterna uppmärksammas. I många lokalradioområden finns
invandrargrupper och andra språkUga och etniska minoriteter. 1 de
lokalradioområden där dessa minoriteter är stora är det angeläget att lokal
samhällsinformation på andra språk än svenska ges som ett komplement till
riksradions sändningar. Plats i lokahadion bör också kunna beredas lokala och
regionala utbildningsprogram från Sveriges Radios utbildningsprogramenhet och
TRU eller från den organisatoriska enhet som kan komma alt inrättas med
anledning av förslag från utredningen angående den fortsatta verksamheten med
radio och television inom utbildningsväsendet.

I likhet med RUT 69 finner jag det styrkt att lokalradions
bästa sändningstid är morgontid, lunchtid och tidig kvällstid. Tiderna för
lokalradions ordinarie sändningar i P 3-kanalen bör som jag angett tidigare
fastställas genom särskild överenskommelse mellan Sveriges Radio AB och
lokalradioföretaget.

Jag har i det föregående förordat en ändring i radiolagen
av innebörd att rundradioverksamhet får bedrivas även av det radioföretag som i
egenskap av dotterbolag till Sveriges Radio AB avses få till uppgift att
ombesörja lokalradioverksamheten. Radiolagens bestämmelser om att
programverksamheten skall utövas opartiskt och sakligt kommer därmed att gälla
också för lokalradioföretagel. Detsamma gäller givetvis också bl. a.
bestämmelserna i radiolagen om radionämndens granskning av program som har
förekommit i rundradiosändning och om förbud mot myndighets eller annat allmänt
organs förhandsgranskning av program. Jag ser del som självfaUet att
programverksamheten i övrigt - i den mån den särskilda inriktningen av
lokalradions programverksamhet inte föranleder annat följer de riktlinjer
som har fastställts i det gällande radioavtalet. En föreskrift härom bör, som
jag har berört i det föregående, tas in i del avtal med Sveriges Radio AB om
bildandet av dotterbolaget som jag

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 77

- under förutsättning alt riksdagen godtar förslaget om
införande av lokalradio avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att
godkänna.

S.2.5 Kontakt med publiken

För lokalradion, som måste eftersträva en bred lokal
förankring för alt kunna utvecklas tiU ett språkrör för många människor inom
sändningsområdet, är det nödvändigt att bygga upp täta och regelbundna
kontakter med publiken.

RUT 69 föreslår att den organiserade kontakten med
publiken i programfrågor sker genom programkonferenser. Vid dessa skall
representanter för olika grupper samt enskilda ges tillfälle till
överläggningar direkt med stationschefen för lokalradion inom området. Detta
ger enligt utredningen möjligheter tiU samråd utan den risk för styrning som
ett instilutionsbundel organ kan medföra. Deltagare i konferensen bör inbjudas
med beaktande av erforderlig balans mellan olika intresseinriktningar. Antalet
konferenser kan växla men bör bli åtminstone två per år. Utredningen föreslår
också att skyldigheten att ordna programkonferenser minst två gånger per år
skrivs in i avtalet.

RUT 69:s förslag om programkonferenser accepteras av
flertalet remissinstanser som har yttrat sig i frågan. 1 några remissyttranden
förordas dock programråd av mera permanent karaktär.

I direktiven för 1974 års radioutredning anges frågan om
kontakter mellan Sveriges Radio och publiken som en av de frågor utredningen
särskUt bör uppmärksamma. Där konstateras att undersökningar om publikens
reaktioner på programmen nu främst bedrivs genom Sveriges Radios avdelning för
publik- och programforskning. I direktiven betonas att undersökningar rörande
publik och program inte får vara det enda medlet för kontakt mellan Sveriges
Radio och publiken. En mera direkt kontakt och ett förstärkt publikinflytande
är önskvärt. Utredningen har fått i uppdrag all pröva olika former av
publikkonlakter och att därvid särskilt överväga RUT 69:s förslag om
programkonferenser. Mot denna bakgrund finner jag det inte lämpligt att nu för
lokalradions del ta definitiv ställning till formerna för publikkontakter.
Reglerna för publik-kontakter bör så långt möjligt vara likformiga för
rundradioverksamheten i dess helhet. Formerna för dessa kontakter bör därför
prövas i ett senare sammanhang.

Lokalradioföretaget måste emellertid planera sin
verksamhet innan statsmakterna har hunnit ta ställning till de förslag som 1974
års radioutredning lägger fram. Frågan om publikkontakter kan därför inte
förbigås. Jag finner det naturligt att lokalradioföretaget i avvaktan på
resultatet av 1974 års radioutredning prövar olika former av publikkontakter.
Den typ av programkonferenser som RUT 69 har föreslagit oeh en majoritet av
remissinstanserna ställt sig positiv till bör därvid i första hand aktuaUseras.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 78

5.2.6 Kostnader för lokalradion

Investeringskostnaderna för att bygga upp lokahadion
uppgår enligt de beräkningar jag har låtit utföra tiU totalt 23,6 milj. kr. för
teknisk utrustning och 10,4 milj. kr. för utrustning och inredning av
redaktionslokaler. Driftkostnaderna beräknade på genomsnitthgt 12 limmars
sändningstid per vecka och lokalradioområde utgör vid fullt utbyggd verksamhet
47,8 milj. kr. i 1974/75 års kostnadsläge. När verksamheten är fullt utbyggd
bortfaller kostnaderna för den nuvarande regionalradion. Dessa kan beräknas
till 13,5 milj. kr. i 1974/75 års kostnadsläge.

Kostnaderna för uppbyggnaden av lokalradion under
budgetåret 1975/76 kan beräknas tiU totalt 18,9 milj. kr., varav Sveriges
Radios investeringar för lokalradioverksamheten utgör 14 milj. kr. saml
centrala kostnader, personalkostnader m. m. 4,8 milj. kr. Till detta kommer
televerkets investeringar som under budgetåret uppgår till 0,1 milj. kr.

Det ankommer på Sveriges Radio att i samband med sina
anslagsframställningar redovisa utbyggnadsplaner. Dessa planer bör innehålla
reviderade kostnadsberäkningar och även redovisa hur uppbyggnaden tidsmässigt
samordnas med avveckUngen av den nuvarande regionala ljudradioverksamheten.
Jag räknar med att den personal som i dag har sysselsättning i den regionala
ljudradioverksamheten erbjuds motsvarande arbetstillfällen i lokalradion.

5.3 Samhällsinformation i radio och television

I uppdraget till RUT 69 ingick att pröva formerna för
samhäUsinformation i radio och television. I direktiven för utredningen
framhöU dåvarande departementschefen att den enskilde medborgarens rätt till
aktiv upplysning alltmer har kommit att betonas och att de krav som ställs på
samhället i fråga om information tUl aUmänheten har vuxit i samma mån som
samhällets åtaganden har vidgats.

Utredningen har tagit fasta på den roll som en
decentraliserad radioverksamhet kan spela i kommunikationen mellan myndigheter
och medborgare. En betydande del av informationsfrågorna kan för ljudradions
del, menar utredningen, lösas genom att man bygger upp ett system med lokala
radiostationer, som får tiU uppgift att genom självständigt redaktionellt
arbete spegla samhällsfrågorna genom nyheter, debatt och annan information.
Utredningen anser det viktigt att man också öppnar nya möjligheter för
allmänheten att medverka i samhällsdebatten.

Utredningen föreslår vidare att samhällsinformationen ökas
också i ljudradions riksprogram och i televisionen. Utredningen uppehåller sig
i detta sammanhang vid två begrepp, nämligen samhällsinformation i allmänhet
och särskild samhällsinformation. Med samhällsinformation i allmänhet avser
utredningen vanliga nyhets- och informationsprogram, debattprogram och andra
opinionsspeglande program. Som särskild samhällsinformation betecknar
utredningen upplysningar om den enskildes

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 79

rättigheter och skyldigheter som kan sändas på begäran av
myndighet, men med fortsatt odelat ansvar för radioförelaget. Myndighetsinformationen
förutsätts Uksom hittUls sändas i form av uppläsning eUer blankare i ljudradio
och television. Utredningen föreslår därutöver en särskild programtyp som den
kallar övrig särskild samhällsinformation. Härmed avser utredningen mera
omfattande program som skaU kunna sändas på begäran av en myndighet och
finansieras av denna. Produktionen av sådana program skulle främst ske genom
att myndigheten tiUhandahåller ett färdigt program på ljudband, film eUer
videogram.

Utredningen anser att behovet av sändningstid för utökad
samhällsinformation i riksprogrammen är ca fem timmar per vecka i ljudradion
och inemot två och en halv timmar per vecka i televisionen. Utredningens
förslag innebär sammanfattningsvis en kraftigt ökad volym av uppläsningar och
blankare, rättighet för myndighet att sända hela program samt jämställdhet
mellan kommunala och statliga myndigheter när det gäller rätten att sända
information. Utredningen diskuterar möjligheten att låta också organisationer
få motsvarande rätt men avvisar tanken främst med hänvisning tiU att de
sändningstekniska resurserna är och kommer att vara begränsade.

Flertalet remissinstanser delar utredningens uppfattning
att både allmän samhällsinformation och information från myndigheterna bör få
större utrymme än nu i radio och television. Flera remissinstanser är dock
tveksamma till den volym RUT 69 föreslår. Några remissinstanser efterlyser en
analys av allmänhetens behov och förutsättningar att tillgodogöra sig
informationen. LO, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) påpekar att inte bara myndigheter har behov av att
informera allmänheten. LO föreslår att de stora folkrörelserna bör få rätt att
lämna information på samma villkor som myndigheter och officiella
institutioner.

I debatten har på senare år allt kraftigare understrukits
att samhällsinformationen inte endast bör förmedla fakta utan också ge
bakgrunden till aktuella samhällsproblem. Den bör syfta tUl att söka göra
människor medvetna om strukturer och sammanhang. Den får inte söka förtiga
eller släta över existerande problem och motsättningar. Informationen bör
vidare gå i båda riktningarna mellan myndigheter och medborgare.

Utifrån denna grundsyn på samhällsinformationen framstår
RUT69:s förslag att inrätta ett nät av lokala radiostationer enligt min mening
som en god lösning av en betydande del av de informationsfrågor utredningen har
haft att behandla.

Sedan RUT 69 tillkallades har mer än fem år förflutit. Det
kan därför vara av intresse att notera att de informativa programmen i radio
och television volymmässigt har ökat under denna tid.

Inom ljudradion har faktaprogrammen, dvs. nyheter och
olika slag av informationsprogram, de senaste åren haft följande
volymutveckling: 1968/69 3 514 timmar, 1969/70 3 674 timmar, 1970/71 3 838
timmar, 1971/72 3 953 timmar, 1972/73 3 985 timmar och en prognos för

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 80

1973/74 slutar på 4 074 timmar. Den årliga sändningstiden
har under perioden varierat mellan 16 600 och drygt 18 000 timmar.

Inom televisionen har utbudet av informationsprogram nära
nog fördubblats främst därför att TV 2 tillkommit. En analys av utvecklingen av
förhållandet mellan informativt stoff och förströelsestoff i televisionen under
tvåkanaltiden pågår f. n. inom Sveriges Radio. Enligt uppgift kommer analysen
sannolikt att visa att andelen förströelseprogram i TV 1 och TV 2 under de år
tvåkanalsystemet hittills har funnits varit mindre än motsvarande andel i
enkanaltidens television. Den ökning av informativa program som skett inom
ljudradion oeh - genom införandet av ytterUgare en kanal - i televisionen har
inte mötts av ett ökat gensvar hos publiken.

Meddelanden i radio och television är en av många kanaler
för myndigheter att nå ut med information. Statliga och kommunala myndigheter
utnyttjar ett brett register av åtgärder i sitt informationsarbete. Dit hör
annonser i massmedier, bioreklam, affischering, egna tidningar, broschyrer,
brev, cirkulär, film och bildband, utställningar, möten, konferenser,
telefonservice och inte minst individuella personliga kontakter. Radio och
television har då det gäller att förmedla information både fördelar och
nackdelar. TiU fördelarna hör möjligheten att snabbi och samtidigt nå en
relativt stor publik. Televisionen anses ha läll att fånga intresset om
budskapet har en mediemässigt riklig utformning. Selekliviteten anses lägre än
i pressen; lyssnaren eller tittaren har inte samma möjlighet att undvika
informationen. Mediets svaghet är dess flyktighet. Det medger i motsats lUl det
skrivna ordet mgen dokumentation, meddelandet kan f. n. i allmänhet inte
bevaras. Det kan heller inte tas emot i den takt som passar lyssnaren eller
tittaren och heller inte alltid vid den tid som passar bäst. Man kan heller
inte gå fillbaka till informationen och repetera den. Detta ställer relativt
stora krav på begränsning av budskapet och på en enkel och begriplig
utformning.

RUT 69 behandlar i anslutning till sina förslag om
samhällsinformation frågan om i vilken utsträckning myndighet kan ges möjlighet
att etersända information utan att principen om Sveriges Radios oberoende
rubbas. Enligt utredningen är det härvid inte bara fråga om huruvida radioföretaget
eventuellt kan uppfattas som språkrör för myndigheterna som har intresse.
Sådana sändningar berör också Sveriges Radios uppgift att i de olika kanalerna
komponera programsättningen till en attraktiv helhet. Denna skyldighet måste
enligt utredningens mening radioföretaget alltid väga mot kravet att tillgodose
angelägna samhällsbehov, observerade både inom och utom företaget.

Sändningstiden för meddelanden inom rundradion har ökat
relativt kraftigt i volym de senaste fem åren. Den uppgår f. n. tiU 1,1 timme
per vecka. Även om en ökning skett är sändningstiden aUtjämt av blygsam
omfattning. Jag anser med hänsyn härtill att en viss ytterligare ökning kan ske
utan att detta behöver påverka principen om rundradioföretagets

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 81

oberoende eller företagets möjligheter att komponera
programsättningen. Hur stor en sådan ytterligare ökning kan bU beror på
myndigheternas bedömningar och ekonomiska resurser men påverkas också av
Sveriges Radios skyldighet att se till att meddelandena varken genom sin
omfattning eller på annat sätt inverkar menligt på programverksamheten. Det är
enligt det gällande radioavtalet Sveriges Radios uppgift all ta ställning till
frågorna om utformning och utrymme för de slag av meddelanden jag här har
uppehållit mig vid.

Möjligheten att i form av meddelande ge information i
riksprogram i radio och television står enligt del gällande radioavtalet öppen
för statliga myndigheter som har behov att nå stora målgrupper. I enlighet med
vad utredningen föreslagit bör även kommunala myndigheter ges rätt att sända
meddelanden. Detta bör av naturliga skäl främst ske i lokalradion. En sådan
rätt kan tillförsäkras de kommunala myndigheterna endast genom en ändring av
den bestämmelse i radioavtalet (11 §), som reglerar rätten att sända
meddelanden. Sådan rätt föreligger nämligen som jag nyss har berört f. n.
endast för statliga myndigheter. Jag vUl emellertid framhålla att Sveriges
Radio enligt vad som framgår av dess yttrande över RUT 69:s betänkande uttalat
en vilja att tillmötesgå de informationsbehov som föreligger inte endast på
kommunalt håll utan också från organisationernas sida. Med hänsyn härtill och
till den praxis som f. n. tillämpas i dessa frågor finns det därför goda skäl
anta att de kommunala myndigheternas behov av information i etermedierna skall
kunna tillgodoses oaktat det aktuella avtalets utformning. Mot denna bakgrund
finner jag inte skäl att vad gäller de kommunala myndigheternas
informationsmöjligheter föreslå en avtalsändring för den korta tid som återstår
till dess att avlalsfrågan i sin helhet blir avgjord i samband med att
ställning tas till de förslag som 1974 års radioutredning lägger fram.

Motiv finns för att också organisationer bör ges samma
möjligheter som statliga och kommunala myndigheter att hos rundradioföretaget
kunna påkalla utrymme för etersänd information i den mån det gäller frågor av
samma räckvidd och betydelse som beslut av riksdagen, regeringen eller
myndighet. Som exempel på sådan information kan nämnas upplysningsverksamheten
i televisionen kring LO/SAF:s överenskommelse i pensionsfrågan år 1973. Som jag
har redovisat i det föregående har RUT 69 avvisat en sådan utvidgning av rätten
att ge information, medan vissa remissinstanser, bland dem LO, har uttalat sig
för en sådan rätt. För egen del vill jag i denna fråga ta fasta på den vilja
att tillmötesgå organisationerna som Sveriges Radio uttalat i sitt nyss berörda
yttrande över RUT 69:s betänkande. En viss praxis synes sålunda komma alt
utbildas som i realiteten ger också organisationer en ställning som är likartad
myndigheternas när del gäller att utnyttja rundradion för betydelsefull
information.

RUT 69 föreslår att information, som sänds på begäran av
myndighet, vid behov bör förekomma även i lokalradiosändning ar. Enligt
utredningens bedömning kan myndighetsinformation med hänsyn tiU

6 Riksdagen 1975 1 saml. Nr 13

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 82

lokahadions förutsättningar inte väntas bli tidskrävande.
Lokalradion får en egen och självklar programprofil där de samhällsinformativa
inslagen utgör en naturlig del. Myndighetsinformation skulle därför enligt
utredningen vanligen inte bli behövlig i lokalradion. Utredningen avstår
därför från att formulera några regler för myndighetsinformation i lokalradion.
Denna avsaknad av regler har kritiserats av en rad remissinstanser både från
praktiska och principiella utgångspunkter. En rad kommuner, landsting och
länsstyrelser och även några andra remissinstanser anser att kommunal myndighet
skall ha samma rätt att sända meddelanden i lokalradion som statliga
myndigheter har i riksradion. Pressens samarbetsnämnd påpekar att RUT 69:s
ställningstagande kan tolkas så att lokalradions redaktioner endast skall
syssla med sådant material som fyller klart redaktionella anspråk på nyhets-
och informationsvärde. Men den kan enligt samarbetsnämnden även tolkas så att
myndighetsinformation, som i riksprogrammen skall sändas som begärd
information, i lokalradion skall distribueras i form av samhällsinformation i
allmänhet. Med hänsyn till nödvändigheten att dra en klar gräns mellan
redaktionellt material och offentliga meddelanden utgår Pressens samarbetsnämnd
från att samma regler som förutsätts gälla i riksprogrammen även kommer att
iakttas i lokalradion.

Jag delar uppfattningen att samma regler för
myndighetsinformation i princip bör gälla för rundradioverksamheten i dess
helhet.

I och med att volymen myndighetsinformation i rundradion
ökar är det från principiell synpunkt önskvärt att få klara regler om gränsen
mellan redaktionellt innehåll och offentliga meddelanden i radio- oeh
TV-sändningar. Allmänheten skall inte behöva tveka om huruvida ett
programinslag i television eller radio tUlhör den normala programverksamhet
som radioföretaget självt bestämmer eller är ett informationsinslag från en
statlig eller kommunal myndighet eller en organisation. För att undanröja
ovisshet i detta avseende är det önskvärt att det i fråga om alla program som
utgörs av begärd information framgår på vems begäran informationen sänds.
Myndighetsinformation i radio och television bör så långt möjligt placeras på
god sändningstid. Formen för myndighetsmeddelanden i radio och television bör
vara mediemässig och medge en enkel och rationell hantering.

De meddelanden som publiceras i radio och television ingår
ofta i brett upplagda upplysningskampanjer där radio och television är ett av
flera medier. Med den finansieringsmetod som f. n. används är radio och
television i många fall ett billigare sätt att nå ut med ett budskap än via
pressen. Om myndigheter i ökad utsträckning väljer radio och television framför
pressannonsering skulle detta påverka tidningarnas ekonomi. För de stora
tidningarna spelar de offentliga myndighetemas kungörelser och meddelanden
mindre roll. Sådan annonsering utgör 2-3 % av den totala annonsmängden. För
landsortstidningarna har den offentliga annonseringen betydligt större
betydelse, det gäller främst de ekonomiskt ofta hårt klämda andratidningarna.
För dessa utgör de offentliga myndigheternas

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 83

kungörelser och meddelanden 10-12 % av den totala
annonsstocken.

För att
förhindra att pressen förlorar annonser tiUämpas emeUertid en praxis som
innebär att meddelanden vanligen får publiceras i radio och television endast
om de ingår i en information som utnyttjar även press och andra medier.

Vad jag
här har anfört om gränsdragningen mellan redaktionellt material och offentliga
meddelanden, om utformningen m. m. av blankare och andra meddelanden och om den
praxis som innebär att meddelanden vanligen skall motsvaras av information i
press och andra medier är med hänsyn till den praxis Sveriges Radio f. n.
tUlämpar i dessa frågor inte av den beskaffenhet att det föranleder mig att
förorda någon ändring av det gällande radioavtalet.

Kostnaderna
för myndighetsinformation kan läggas på myndigheterna eller på Sveriges Radio
oeh televerket eller fördelas mellan dessa parter. De kostnader som är
förknippade med meddelanden i radio och television utgörs av televerkets
distributionskostnader som för radion enligt RUT 69 beräknas till 35 kr. per
minut och för televisionen tiU 200 kr. per minut. Sändningskostnaderna varierar
kraftigt framför allt på TV-sidan. Även produktionskostnaderna varierar starkt.
För fUmade blankare i televisionen torde de f. n. genomsnittligt Ugga på
omkring 15 000 kr. per minut.

Utredningen
föreslår att avgiftsmedel skall användas för att täcka televerkets
distributionskostnader samt Sveriges Radios produktions- och sändningskostnader
för uppläsning i ljudradio och television samt blankare i ljudradio.
Vederbörande myndighet föreslås svara för både produktions- och
sändningskostnad för blankare i television.

Några få
remissinstanser yttrar sig i denna fråga. Flertalet av dessa däribland
socialstyrelsen, statens planverk. Svenska kommunförbundet och länsstyrelserna
i Värmlands och Kronobergs län anser att de medel som behövs bör tillföras
Sveriges Radio via Ucensmedel eller via statsbudgeten. Statskontoret, statens
planverk och Pressens samarbetsnämnd förordar en central finansiering av
myndigheternas information.

Jag
föreslår att avgiftsmedel i samtUga fall skaU användas för att täcka
distributions- och sändningskostnaden. Kostnaden för själva programproduktionen
bör däremot vad gäller såväl radio som television myndigheten eller
organisationen själv svara för.

Sveriges Radios handläggning av frågor rörande information
från kommunala och statliga myndigheter föresläs av RUT 69 ske i särskild
ordning. Utredningen föreslår för detta ändamål ett särskilt reglerat
samrådsförfarande som skall ankomma på ett nytt organ, informationsprogramrådet.

Några remissinstanser, däribland massmedieutredningen och
Sveriges Radio, invänder att ett informationsprogramråd som före sändning
medverkar i frågor om programutformningen kan komma i konflikt med förbudet mot
censur.

Jag anser att praktiska och principiella skäl talar för
att uppkommande behov av samråd i frågor som rör myndighetsinformation i
riks-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 84

radio, television och lokalradio i enlighet med nu
tillämpad praxis -tillgodoses genom samråd mellan å ena sidan Sveriges Radio AB
och lokalradioföretaget och å andra sidan nämnden för samhällsinformation.
Samrådet bör i första hand avse allmänna riktlinjer för myndighetsinformation.
Det bör sålunda till sin karaktär ses som en parallell till vad som f. n.
gäller mellan Sveriges Radio å ena sidan och skolöverstyrelsen och
universitetskanslersämbetet å andra sidan vad gäller utbildningsprogram. Någon
uttrycklig avtalsbestämmelse om detta samråd anser jag emellertid med hänsyn
till den praxis som redan tillämpas inte behövlig.

Utöver de av Sveriges Radio producerade samhällsprogrammen
och myndigheternas blankare och meddelanden föreslår RUT 69 att en ny
programkategori införs, nämligen s. k. övrig särskild samhällsinformation.
Härmed förstår utredningen mera omfattande program som beställs och finansieras
av myndigheter och produceras av myndigheter ensamma eller i samarbete med
Sveriges Radio. Förslaget om myndighetsfinansierade program har, som har
framgått av redogörelsen för remissyttrandena, mött kraftig kritik hos flera
remissinstanser, särskilt bland de stora organisationerna. Förslaget har
kritiserats också i den allmänna debatten. Kritiken har inriktats på det
principiellt olämpliga i denna form av utifrån finansierade program. Det har
vidare hävdats att det finns stora risker att frågor som behandlas i sådana
program får ett motsvarande mindre utrymme i den allmänna programverksamheten.
Man har också pekat på svårigheterna för tittaren att avgöra vad som är
redaktionella produkter och vad som är information betald och kanske producerad
av utomstående. Förslaget skulle enligt den framförda kritiken kunna hota
Sveriges Radios självständighet och integritet. Sveriges Radio hävdar för sin
del att kravet på opartiskhet vad gäller den föreslagna programtypen kan komma
att medföra besvärliga ställningstaganden för företaget vad gäller dess ansvar
enligt radiolagen och avtalet mellan Sveriges Radio och staten.

Jag anser att dessa invändningar måste fillmätas stor
betydelse. Förslaget om särskilda myndighetsfinansierade program bör därför
inte genomföras.

5.4 Stereosändningar i ljudradion

Stereofoni innebär att ljudåtergivningen upplevs med
rymdverkan, vilket är betydelsefullt främst vid musikåtergivning, men även för
att levandegöra radioteater och debatter.

Vid valet av stereosystem har övervägandena i Sverige
kommit att stå mellan å ena sidan pilottonsystemet och å andra sidan
FM/FM-kompandersystemet,

Pilottonsystemet är sedan flera år etablerat i USA och
Västeuropa, Det har vid sidan av det ryska polarmoduleringssystemet
rekommenderats av den internationella rådgivande radiokommittén (CCIR) inom
internationella teleunionen (ITU), Systemet kan på mottagarsidan anses
etablerat även i Sverige.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 85

FM/FM-kompandersystemet är en svensk konstruktion. Det har
tillkommit senare än pilottonsystemel och har inte vunnit någon internationell
utbredning. Det har prövats experimentellt ett antal år men inte använts
reguljärt i något land. Någon industriell tillverkning av tillsatser existerar
heller inte. FM/FM-kompandersystemet anses från stereosynpunkt vara en
tekniskt något bättre lösning än pilottonsystemel. Det medger dessutom s. k.
tvåprogramsändning, vilket innebär att en existerande FM-kanal kan klyvas oeh
därmed möjliggöra sändningar av två monoprogram samtidigt.

RUT 69 bedömer systemvalet enbart utifrån stereosynpunkt
efter att dessförinnan ha avvisat kanalklyvning med hjälp av FM/FM-kompandersystemet
som en möjlighet att ge sändningsutrymme för lokalradion. Utredningen finner
att pilottonsystemels etablering internationellt och i Sverige utgör avgörande
skäl för val av detta system. Utredningen rekommenderar följaktligen att
pilottonsystemel införs för stereosändningar i Sverige.

Endast några få remissinstanser har yttrat sig i denna
fråga. Televerket, Sveriges Radio, Sveriges radioleverantörer och Sveriges
radiohandlares riksförbund delar utredningens uppfattning att pilottonsystemet
bör väljas främst därför att det är ett internationellt och även i Sverige
etablerat system. Televerket uppskattar antalet pilottonutruslade
stereo-mottagare i bruk hos svenska konsumenter till ca en halv miljon och de
totala investeringarna i stereoutrustningar med radiostereo till ca en miljard
kr.

Pilottonsystemets etablerade ställning på marknaden är
givetvis också en faktor som måste tillmätas stor vikt. Sammantaget anser jag
att övervägande skäl talar för att pUottonsyslemet bör införas för stereosändningar
i ljudradion i Sverige.

Utredningen föreslår att två nät, P 2 och P 3, utrustas
med stereomöjligheter. En sådan begränsning till två kanaler kan dock visa sig
olyckUg. Som jag tidigare har redovisat kommer programsättningen i samtliga tre
kanaler att påverkas av att lokalradion placeras i FM 3-kanalen. Om man önskar
ett system där programsättningen i de tre kanalerna inte blir beroende av olika
stereomöjligheter, bör samtliga kanaler utrustas för stereo. Jag föreslår
därför att P 1, P 2 och P 3 förses med utrustning för slereosändningar.
Kostnaderna för delta är 11 milj. kr. För utbyggnaden behövs en tid av fem år.
Den bör ske i tre etapper och vara slutförd år 1978 vad gäller P2 och P 3.
Stereosändningar i P 1 måste anstå till år 1980 i avvaktan på nödvändiga
förbindelsekompletteringar.

5.5 TV-reklamfrågan

En central fråga i diskussionen kring införandet av
televisionen var huruvida kommersiell reklam skulle tillåtas i TV-sändningar.
Televisionen anses erbjuda en möjlighet att pä ett effektivt sätt sprida
reklambudskap. Inkomster av kommersiella reklaminslag har därför i många
länder

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 86

utnyttjats för att finansiera televisionsverksamheten,

I vårt land har statsmaktema ansett det väsentUgt att
radion och televisionen har en självständig ställning i förhållande till
myndigheter och intressegrupper och att verksamheten kan bedrivas oberoende av
kommersiella hänsyn. Med denna principiella syn var det naturligt att såväl
regeringen som en bred opinion inom riksdagen avvisade tanken på TV-reklam när
televisionen infördes.

Frågan om införandet av TV-reklam har emeUertid
från lid till annan aktualiserats i massmediedebatten, främst från
näringslivet. När reklamutredningen tillsattes med uppgift att göra en analys
av reklamens roll i samhället ansågs det därför befogat att också belysa
effekterna av en eventuell TV-reklam.

Det material som reklamutredningen nu har lagt fram gör
det möjligt att bedöma TV-reklamfrågan med utgångspunkt i ett betydligt
fylligare underlag i fråga om fakta och analyser än vad som fidigare har varit
möjligt. Utredningen har prövat frågan om reklam i rundradion på grundval av en
brett upplagd granskning av reklamens roll i samhället.

I två tidigare framlagda betänkanden (SOU 1972:7) Reklam II. Beskrivning och analys och (SOU
1973:11) Reklam IV. Reklamens
kostnader och bestämningsfaktorer har utredningen kartlagt reklamens nuvarande
omfattning och inriktning, redogjort för sin inställning i fråga om reklamens
rimliga omfattning och sökt att bedöma utvecklingstendenserna på
reklamområdet. I det nu aktuella betänkandet (SOU 1973:10) Reklam 111.
TV-reklamfrågan behandlas i första hand TV-reklamen men också reklam i
ljudradion och effekterna av sådan reklam belyses ur ett flertal oUka aspekter.
Utredningen diskuterar vad TV-reklamen kan betyda från samhällsekonomisk
synpunkt, på vilket sätt den kan fylla informativa uppgifter, hur införandet av
TV-reklam kan förändra pressituationen, hur reklaminslagen kan påverka
televisionens programutbud och vilka konsekvenser TV-reklamen kan bedömas få
för konsumenterna.

Utredningen anser det statsfinansiella värdet av TV-reklam
vara obetydligt. Det är jämförelsevis blygsamma belopp som skulle kunna
tillföras rundradioverksamheten genom reklaminslagen. Någon resursbesparing
samhällsekonomiskt sett räknar utredningen heller inte med om reklamen i viss
utsträckning flyttade över till televisionen. Det är visserligen möjligt att
genom etersändning nå många människor med hjälp av relativt begränsade
insatser, Annonsörerna kan alltså göra vissa resursbesparingar. Tar man hänsyn
tiU aUa relevanta kostnader blir dock resultatet enligt utredningens
bedömningar snarast en sänkt effektivitet.

Utredningen har illustrerat svårigheterna att förena
annonsörernas krav på bra sändningstid för reklaminslagen med önskemålet att
reklamsändningarna inte skall inverka menligt på programverksamheten. Det
finns enligt utredningen anledning att räkna med att det på sikt skulle
uppkomma ett tryck från annonsörerna att söka säkerställa höga publiksiffror i
anslutning till reklamsändningarna.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Utredningen visar vidare att införandet av TV-reklam
skulle komma att allvarligt försämra pressens ekonomiska situation genom ett
bortfall av annonsintäkter som enligt utredningens bedömningar skulle bli
allvarligast för de s. k. andratidningarna. Om TV-reklam infördes i Sverige
skulle det bli nödvändigt att kompensera pressen för ett betydande
inkomstbortfall. Enligt utredningens mening är det mycket svårt att finna ett
adekvat system för en sådan kompensation, eftersom TV-reklamens inverkan på
olika tidningars ekonomi och konkurrenssituation är svår att beräkna.

Även från konsumentpolitisk synpunkt skulle reklam-TV
enligt reklamutredningens bedömningar få ogynnsamma konsekvenser. Reklamens
volym skulle totalt sett komma att öka. Ökningen skulle främst komma att gälla
varor som redan i dag säljs med hjälp av stora reklaminsatser och för vilka
reklamen spelar en avgörande roll i marknadskonkurrensen. Det är endast ett
mycket litet antal företag som har en sådan produktion och sådana ekonomiska
resurser att det är möjligt och förmånligt att utnyttja TV-mediet. Erfarenheten
talar dessutom för att de informativa inslagen i TV-reklamen på grund av bl. a.
den korta sändningstiden trängs undan till förmån för suggestiva element.

De överväganden som utredningen har gjort har lett
utredningsmajori-teten till slutsatsen att ett införande av TV-reklam skulle
medföra betydande skadeverkningar på TV-politikens, presspolitikens och konsumentpolitikens
områden. Majoriteten avstyrker därförbestämt att reklam införs i televisionen.
Utredningens majoritet avvisar också tanken på reklam i ljudradion.

Majoritetens ställningstagande har fått stöd av ett mycket
stort antal remissinstanser, däribland konsumentombudsmannen, konsumentverket,
dåvarande kulturrådet, 1972 års pressutredning, Landstingsförbundet, LO, KF,
Sveriges Radio och Svensk industriförening som representerar de mindre
företagen. De remissinstanser som förespråkar införande av TV-reklam
representerar så gott som uteslutande näringslivets eller reklambranschens
intressen.

När ett införande av reklam-TV hittills har avvisats har
detta, som jag tidigare framhållit, främst skett med hänsyn till riskerna för
att reklaminslag får en negativ inverkan på programverksamheten. De riktlinjer
som gäller för Sveriges Radios verksamhet innebär att programmen skall kunna
utformas och programsättningen ske oberoende av utomstående intressen. Ett
brett register av smak- och intresseinriktningar hos publiken skall kunna
tillgodoses. Dessa för rundradioverksamheten grundläggande principer får inte
rubbas.

Reklamutredningen har visat hur svårt det är att vid ett
införande av reklam i televisionen skydda programmen från en negativ påverkan
även om stor restriktivitet iakttas beträffande reklaminslagen. Härigenom har
utredningen förstärkt argumenteringen för att avvisa reklam i rundradion med
hänsyn till nödvändigheten att bevara radioföretagets självständighet och
oberoende.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 88

Därutöver har utredningen uppmärksammat andra förhållanden
som har stor betydelse vid en bedömning av reklam-TV-frågan. Utredningen har
klargjort de negativa effekterna från konsumentpolitisk synpunkt av reklam i
televisionen och har vidare påvisat de svåra konsekvenserna för pressen om
TV-reklam infördes.

Det material som reklamutredningen har lagt fram ger
enligt min mening ett övertygande underlag för ett avvisande av kommersiell
reklam mot vederlag i televisions- och ljudradioprogram.

Reklamutredningen har inte endast uppehållit sig vid
frågan om reklamens inverkan på televisions- och ljudradioprogram utan också
diskuterat vilken roll reklamen kan komma att spela i satellitsändningar,
kabeltelevision och videogram. Utredningen framhåller att den framtida
utvecklingen i fråga om användningen av kabel-TV och videogram bör följas med
uppmärksamhet och att man i samband härmed bör överväga om en ytteriigare
reglering av området är motiverad.

Möjligheterna att ta emot program via satellit och kabel
är enligt gällande regler beroende av statsmakternas ställningstaganden i varje
enskilt fall varför förekomsten av reklaminslag i sådana sändningar kan hållas
under kontroll. Däremot saknas möjligheter för statsmakterna att påverka
förekomsten av reklam i videogram. Mot användningen av reklam i detta medium
talar i stort sett samma skäl som kan anföras mot TV-reklam. Regeringen har
därför ansett del vara motiverat att ge utredningen (Ju 1974:14) om reklam i
videogram i uppdrag att utreda möjligheterna att förbjuda eller kraftigt
begränsa reklam i videogram. Reklamutredningens önskemål om att denna fråga
skall bU föremål för närmare uppmärksamhet har härigenom tillgodosetls.

Reklamutredningen aktualiserar även frågan om utbildning
inom reklamområdet. Jag erinrar i delta sammanhang om att jag i samband med
min anmälan av proposition om reformering av högskoleutbildningen m. m. har
tagit upp frågan om överförande till statligt huvudmannaskap av utbildningen
vid Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och
reklamutbildning.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 89

6 Upprättat lagförslag

I enligt med vad jag har anfört vid min behandUng av
frågan om huvudmannaskapet för lokalradioverksamheten (5.2.3) har inom
utbildningsdepartementet upprättals förslag till lag om ändring i radiolagen
(1966: 755).

Om
innehållet i förslaget till lag om ändring i radiolagen får jag, utöver vad som
framgår av den tidigare framställningen, anföra följande tUl den föreslagna
ändringen av lagens 5 §. Den föreslagna lydelsen av denna paragraf bygger på
förutsättningen att avtal under tid då 1967 års radioavtal alltjämt löper -
kan träffas med Sveriges Radio AB om att bolaget skall avstå från sin ensamrätt
vad gäller ljudradioprogram i lokala rundradiosändningar och alt överlåtelsen
av ensamrätten kan ske på villkor som överensstämmer med de riktlinjer som jag
har angett för lokalradioverksamheten. Av skäl som jag redovisat i det
föregående (5.2.3) har jag förordat att huvudmannaskapet för
lokalradioverksamheten skall ankomma på ett dotterbolag till Sveriges Radio
AB. Detta innebär med de preciseringar av förhållandet mellan moderbolaget
och dotterbolaget som jag har förordat - att Sveriges Radio AB behåller ett
övergripande ansvar för rundradioverksamheten i dess helhet. Det bör med hänsyn
härtill av lagtexten uttryckligen framgå att lokalradioföretaget skall utgöra
ett dotterbolag till Sveriges Radio AB. Som en konsekvens härav bör ordet
"företag" såsom åsyftande Sveriges Radio AB bytas ut mot
"aktiebolag". Regeln i paragrafens nuvarande andra stycket om att det
företag som har ensamrätt till programverksamheten inte får överlåta denna rätt
helt eller delvis utan regeringens medgivande bör med det undantag som följer
av det nyinsatta andra stycket -självfallet gälla såväl Sveriges Radio AB som
dess dotterbolag.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 90

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag sålunda har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att dels godkänna

1.
de riktlinjer
för lokalradions organisation och uppbyggnad som jag har förordat,

2.
den
utbyggnad (öt stereosändningar
i ljudradion som jag har förordat,

3.
de riktlinjer
för samhällsinformation i rundradiosändiiingar som jag liar angett,

4.
vad jag har
anfört i fråga om avvisande av kommersiell reklam mot vederlag i televisions-
och Ijudradioprogiani,

dels antaga förslaget till lag om ändring i radiolagen
(1966:755).

1 fråga om anslagsberäkningarna för budgetåret 1975/76
återkommer jag i det. följande.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 91

8 Anslagsberäkningar för budgetåret 1975/76

8.1 Televisions- och ljudradioanläggningar'

1973/74 Utgift 35
800 000 Behållning 4 900 000

1974/75 Anslag 40 100 000

1975/76 Förslag 38 000 000

2 Investeringsanslaget RundraJioanläggningar

Detta investeringsanslag avser televerkets investeringar i
televisions-och ljudradioanläggningar. Under anslaget redovisas också
medelstilldelningen till televerket för driftkostnader, till Sveriges Radio
för investeringar och driftkostnader samt till byggnadsstyrelsen för
investeringar.

Enligt
avtalet mellan staten och Sveriges Radio aktiebolag svarar Sveriges Radio med
ensamrätt för rundradions programverksamhet. Televerket svarar för
distribution av rundradioprogram, avstörningsverksam-het samt uppbörd av
avgifter för innehav av mottagare. Byggnadsstyrelsen har ansvar för bl. a.
projektering och byggande av större byggnader för Sveriges Radio.

Enligt
gällande principer för rundradioverksamhetens finansiering skall såväl drift-
som investeringsutgifterna bestridas av avgiftsmedel. Investeringarna avskrivs
omedelbart till 100 %. Av de samlade avgifter som inflyter ställs genom årliga
beslut av regeringen medel till förfogande för de med verksamheten förenade
utgifterna. Eventuella överskott fonderas hos televerket för att kunna användas
under andra år, då de löpande intäkterna inte förslår att täcka utgifterna.
Sålunda reserverade medel kan utnyttjas av televerket som rörelsemedel mot
erläggande av ränta, vilken tillförs fonden.

Undantagna
från avgiftsfinansiering är Sveriges Radios skolprogramverksamhet och
programverksamhet för utlandet. Medelsbehovet för dessa ändarnål täcks genom
riksstatsanslagen Viss utbildning via radio och television m. m. under åttonde
huvudtiteln resp. Information om Sverige i utlandet under tredje huvudtiteln.
Från förstnämnda anslag bestrids även kostnaderna för den programproduktion som
handhas av utredningen angående den fortsatta verksamheten med radio och
television inom utbildningsväsendet. Ersättning till televerket för att vissa
synskadade är befriade från att erlägga ljudradioavgift utgår från det under
åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Bidrag till de handikappades kulturella
verksamhet. Sveriges Radios kostnader för beredskapsutrustning betalas vidare
från det under samma huvudtitel uppförda anslaget Viss beredskapsutrustning m.
m. för Sveriges Radio.

' Anslaget redovisas normalt i budgetpropositionen (bil.
10) under Kapitalbudgeten, Statens aflarsverksfonder (Televerkets fond).

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13 92

De anslagsframställningar, som årligen ges in av Sveriges
Radio och berörda myndigheter, skall utgå från en samlad planering, som skall
utföras på sådant sätt att underlag erhålls för en avvägning under en viss
period av intäkter och kostnader i rundradioverksamheten. Sveriges Radio skall
ha huvudansvaret för planeringen, som skall bedrivas i nära samråd med berörda
myndigheter.

I anslutning till redovisningen i det följande av
televerkels förslag för budgetåret 1975/76 redogörs därför för
rundradiorörelsens beräknade resultat för budgetåren 1973/74 och 1974/75 samt
för det av televerket, byggnadsstyrelsen och Sveriges Radio beräknade
medelsbehovet fram 1. o. m. budgetåret 1979/80.

Nuvarande mottagaravgifler, som är oförändrade sedan den 1
juU 1971, utgör för hushåll med TV-mollagare och radiomottagare eller bara
TV-mottagare 55 kr. för kvartal (allmän mottagaravgifl). För hushåll med
färg-TV-motlagare gäller en sådan tilläggsavgift av 25 kr. för kvartal. Den
särskilda ljudradioavgift för hushåll som endast har radiomottagare uppgår till
50 kr. för år. Antalet särskilda ljudradioavgifter uppgick den 30 juni 1974
till ca 245 000 och antalet tilläggsavgifter för färg-TV till 920 000. Antalet
allmänna mottagaravgifler uppgick vid samma lidpunkt till ca 2,8 milj.
Praktiskt taget varje hushåll har en eller flera radiomottagare. Ca 90 % av
alla hushåU beräknas inneha TV-mottagare.

Kostnaderna för ljudradio- och lelevisionsverksamheten
under budgetåret 1973/74 utgjorde enligt preliminära uppgifter 680,9 milj. kr.
varav (31,0-H 35,8+13,1 =) 79,9 milj. kr. avsåg avskrivning tUl 100% av
Sveriges Radios, televerkets och byggnadsstyrelsens investeringar och (491,3 +
109,7 =) 601 milj. kr. Sveriges Radios och televerkets kostnader för produktion
och distribution av program.

Under samma budgetår uppgick de totala intäkterna i
rundradiorörelsen till 736,2 milj. kr. Totalt innebär resultatet under
budgetåret 1973/74 ett överskott av 55,3 milj. kr. Delta innebär att del
ackumulerade överskollel per den 30 juni 1974 uppgår till 332,7 milj. kr.

Kostnaden för radionämndens verksamhet, som bestrids i
särskild ordning med avgiftsmedel, uppgick för budgetåret 1973/74 till 322 000
kr.

Televerket Investeringar

Medelsförbrukningen under budgetåret 1974/75 beräknas till
38,9 milj. kr.

Investeringskostnaderna för rundradioanläggningar under
perioden 1975/76-1979/80 i 1974 års kostnadsnivå framgår av följande sammanställning.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 93

Milj. kr.

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

Stationer

Radiolänklinjer

Rundradiocentraler

23,0

13,5

3,5

28,5 7,0 5,5

34,0 3,5

5,5

34,0 3,5 3,5

24,0 3,5 3,5

40,0

41,0

43,0

41,0

31,0

därav
stereo

(1,0)

(2,0)

(4,0)

(2,0)

(LO)

Beträffande del för budgetåret 1975/76 upptagna beloppet
för stationer anför televerket att detta i huvudsak behövs för att uppföra
några mindre stationer för ljudradio och TV 1 och ett fyrtiotal mindre
stationer för TV 2, samt för att påbörja kompletteringen av FM-näten för stereo.
Det för radiolänklinjer upptagna beloppet behövs för att öka kapaciteten på
vissa linjer. Vidare beräknas för budgetåret 1975/76 medel för arbeten på
rundradiocentralerna i Göteborg, Sundsvall och Stockholm.

Den nu pågående utbyggnadsetappen av TV 2-nätet avser dels
utbyggnad av ytterligare stationer för att uppnå en täckning av ca 99 % av
befolkningen, dels ombyggnad av provisoriska anläggningar tiU permanenta samt
anskaffande av reservutrustningar för hela TV 2-nätel. Inom ramen för
femårsplanen räknar televerket med att bygga stationer för
befolkningskoncentrationer med ned till 75 hushåll. Vidare räknas med en
slutlig täckning av TV 2, som med endast någon tiondels procent understiger TV
1-täckningen. Under perioden planeras ca 200 mindre TV 2-siationer tillkomma.
Därvid kommer glesbygden, speciellt i inre Norrland, att prioriteras.
Stationsbyggnader för TV 2 under nu aktuell femårsperiod beräknas kosta ca 100
milj. kr.

I övrigt behövs under femårsperioden i första hand medel
för reinvesteringar i befintliga ljudradio- och TV 1-stationer, kompletteringar
av radiolänklinjerna samt utrustning för fjärrövervakning av distributionsnätet.
I beräkningarna ingår kostnader för införande av stereo. Några
investeringsmedel för införande av lokalradio ingår dock inte.

Då bl. a. anskaffning av radiomateriel innebär att mera
långsiktiga avtal måste träffas behövs ett beställningsbemyndigande om 25 milj.
kr. för budgetåret 1976/77.

Driftkostnader

Televerkets driftkostnader för programdistribution och
avgiftsinkassering har beräknats till 110 milj. kr. för innevarande budgetår.

Televerket beräknar driftkostnaderna för perioden
1975/76-1979/80 i 1974 års kostnadsnivå enligt följande sammanställning.

Milj. kr.

1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80

Televerkets
driftkostnader

114,0 116,0 116,0 117,0 118,0

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 94

Kostnadsökningen från 1974/75 till 1975/76 beror
huvudsakligen på fluktuationer i reservmateriels- och
mälinstrumentanskaffningen samt ökade kostnader för förhyrda programledningar
och personal.

Byggnadsstyrelsen Investeringar

Medelsförbrukningen för investeringar i radio- och
televisionshus beräknas för budgetåret 1974/75 till 11,3 milj. kr.

Investeringskostnaderna under perioden 1975/76-1979/80 i
1974 års kostnadsnivå framgår av följande sammanställning.

Milj. kr.

1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80

Radio
och televisionshus

15,0 10,0 5,0

För byggnadsstyrelsens förslag lämnas en närmare
redogörelse vid anmälan av investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för
Sveriges Radio.

Sveriges Radio Investeringar

Investeringskostnaderna beräknas för innevarande budgetår
till 31,5 milj. kr.

Sveriges Radios beräknade investeringskostnader under
perioden 1975/ 761979/80 i 1974 års kostnadsnivå och med oförändrad
verksamhetsnivå framgår av följande sammanställning.

Milj.
kr.

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

Sveriges

Radios
investeringar

32,9

36,0

32,0

32,0

32,0

Sveriges Radio räknar med att kostnaderna under budgetåret
1975/76 kommer att ligga 10% över nuvarande nivå. De beräknade investeringskostnaderna
blir då 36,2 milj. kr. Av detta belopp hänför sig 8,8 milj. kr. tUl sådana
byggnadsarbeten och inredningar för vilka Sveriges Radio skall svara och
återstoden till tekniska och administrativa inventarier.

Driftkostnader

Sveriges Radios driftkostnader beräknas för innevarande
budgetår till 526,5 milj. kr. I detta belopp ingår 15 milj. kr. som med
krav på

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 95

återleverans har tilldelats företaget i särskild ordning
via den s. k. dragningsrätten.

I 1974 års statsverksproposition (prop. 1974:1 bU. 10 s.
466, KrU 1974:6, rskr 1974:107) framhölls att Sveriges Radio under den kommande
treårsperioden borde planera sin verksamhet på grundval av oförändrade
förutsättningar vad gäller sändningstid m. m. Något inkomst-tUlskott i
verksamheten genom höjda avgifter förutsattes inte heller behövas under de
närmaste åren.

Sveriges Radio har för budgetåret 1974/75 budgeterat
televisionens sändningstid till 77,5 veckotimmar. För kommande budgetår
planerar man att återställa sändningstiden tiU 80 veckotimmar. För ljudradions
riksprogram räknas med samma sändningstid som under innevarande budgetår dvs.
ca 18 000 timmar för år.

Av följande sammanställning framgår hur Sveriges Radio
beräknat driftkostnaderna för budgetåret 1975/76.

1974/75

1975/76 Förslag milj. kr.

Förändring

Tillgängliga medel 1974/75 Återställd kvalitetsnivå m.
m.

526,5

526,5 30,6

+ 30,6

Summa i 1974/75 års priser

526,5

557,1

- 30,6

Kompensation för kostnadsökning 1975/76 (10 %)
Kompensation för utnyttjad dragningsrätt 1974/75

-

55,7 15,0

55,7 - 15,0

Totalt begärda driftmedel 1975/76

526,5

627,8

+ 101,3

Avgår
återbetalning av dragningsrätt

-

-15,0

För Sveriges Radio tillgängliga medel 1975/76

526,5

612,8

+ 86,3

Sveriges Radio framhåller att effekterna av en realt sänkt
medelstilldelning gjort sig märkbar i främst tre hänseenden, nämligen med
avseende på verksamhetens ambitionsnivå, på möjligheterna till rationellt
resursutnyttjande samt på möjligheterna att utnyttja utomstående krafter.

Beräkningen av medelsbehovet budgetåret 1975/76 har byggts
på en genomsnilllig kostnadsökning av 10% jämfört med beräknade kostnader för
budgetåret 1974/75. Sveriges Radio förutsätter därutöver att företaget i
särskild ordning skall tillföras erforderlig kompensation för av statsmakterna
beslutade nya avgifter eller höjningar av nu utgående sådana. I en skrivelse
den 5 december 1974 till utbildningsdepartementet har Sveriges Radio sålunda
hemställt om särskild kompensafion för förhöjda arbetsgivaravgifter.
Medelsbehovet beräknas som en följd av delta öka med 11,8 milj. kr. och uppgå
tiU sammanlagt 639,6 milj. kr.

Sveriges Radio förutsätter också att andra
kostnadsökningar utöver beräknade 10% skall kompenseras och föreslår att
regeringen utverkar bemyndigande att vid behov få tillföra Sveriges Radio ytteriigare
medel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medelsberäkningen inkluderar 15 milj. kr. avsedda att
utgöra återbetalning av den under budgetåret 1974/75 ianspråktagna
dragningsrätten. Sveriges Radio motiverar denna särskilda tilldelning med att
dragningsrätten utnyttjades för att täcka kostnadsökningar av bestående art
och att besparingar inom ramen för i övrigt tilldelade medel därför är
omöjliga.

Sveriges Radio begär inga medel för lokalradio och inte
heller för utökning av den regionala TV-verksamheten med hänvisning till att
dessa frågor aviserats bli behandlade i en särskild proposition.

I sin anslagsframställning framhåller Sveriges Radio att
kulturutskottets uttalande år 1973 (KrU 1973:42) om önskvärdheten att
ytterligare öka distriktsandelen i programutbudet och att därvid även satsa
resurser på regioner utanför storstadsområden inte kan tillgodoses under
budgetåret 1974/75. Sveriges Radio hävdar att en sådan utveckling torde
förutsätta en ökning av den totala verksamhetsnivån varvid ökningen kan förläggas
tiU distrikten.

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(Klys) yrkar i sin årliga skrivelse med prioriteringsförslag för kulturområdet,
att Sveriges Radio får sådana resurser, att svenska kulturarbetare kan anlitas
i minst samma omfattning som tidigare, helst i ökad omfattning, samt att varje
avdelning inom Sveriges Radio skall sända minst 50 % egenproducerade program.

Avgiftsintäkterna och fondbehållningen

Den av Sveriges Radio, televerket och byggnadsstyrelsen
beräknade intäkts- och kostnadsutvecklingen samt fondbehållningen under innevarande
oeh nästa budgetår framgår av följande sammanställning.

Milj.
kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader

Intäkter

Särskilda
ljud radioavgifter

Allmänna mottagaravgifler

l-ärg-TV-avgifter

Ränta på avgiftsmedel

Över/underskott Ackumulerad fondbehållning

833,0

720,0

12,0 623,0 108,0

30,0

11,0 634,0 136,0

35,0

773,0

816,0

+53,0 386,0

-17,0 369,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enligt en av Sveriges Radio upprättad långtidsprognos för
kostnadsutvecklingen t. o. m. budgetåret 1979/80 kan verksamheten, om den
bedrivs på oförändrad nivå, finansieras med nuvarande avgifter och tillgänglig
fondbehållning t. o. m. utgången av perioden om pris- och

opaginerad Kontrollera mot PDF

lönenivån förutsätts förändras med i genomsnitt 6 % per
år. Om pris- och lönenivån ökar med 10 % om året krävs ett inkomsttillskott i
rundradio-rörelsen senast vid utgången av budgetåret 1977/78.

Föredraganden

Televisions- och ljudradioverksamheten finansieras genom
avgifter från innehavare av TV- och radiomottagare. Det gäller både Sveriges
Radios egna utgifter för programverksamheten, televerkets investeringar och
driftkostnader samt byggnadsstyrelsens investeringar i vissa byggnadsarbeten
för Sveriges Radio. Eventuella överskott av mottagaravgiftsmedel fonderas hos
televerket för att kunna användas under andra år, då de löpande intäkterna inte
förslår att täcka utgifterna. Skolprogramverksamheten, programverksamheten för
utlandet och de av TRU producerade TV- och ljudradioprogrammen finansieras med
skattemedel.

För att garantera Sveriges Radio programpolitisk frihet
gäller speciella regler för relationerna meUan statsmakterna och
radioföretaget. Jag har inledningsvis redogjort för de lagar och avtal som
bestämmer rundradioverksamheten. I dessa ger staten vissa övergripande regler
beträffande ansvarsfördelning, organisation, inriktning etc., men inom dessa
ramar har Sveriges Radio en betydande frihet.

Motsvarande regler gäller för den årliga
medelstilldelningen. Statsmakterna anger vissa ambitioner rörande det totala
programutbudets omfattning och regionala fördelning, men lämnar i övrigt
Sveriges Radio full frihet. Anslagsgivningen tiU Sveriges Radio skiljer sig med
hänsyn härtill väsentligt från den som gäller för myndigheter och statliga
kullurinstitu-tioner. Det årliga driftanslaget består sålunda av totalbelopp
och vid prövningen av medelsbehovet för automatiska kostnadsökningar gör
regeringen ingen detaljgranskning utan en schablonbedömning. Den valda
anslagsmetoden, som alltså innebär alt Sveriges Radio ensamt svarar för
prioriteringar och intern anslagsfördelning, är ett uttryck för statsmakternas
vilja att garantera företaget en programpohtisk integritet.

De förslag som Sveriges Radio har lagt fram i sin
anslagsframställning för budgetåret 1975/76 innebär i några avseenden avsteg
från hittills tillämpad praxis för medelstilldelningen. I
anslagsframställningen beräknas en genomsnittlig kostnadsökning tiU 10 %, men
radioföretaget begär därutöver kompensation för av statsmakterna beslutade nya
avgifter eller höjningar av nu utgående sådana. Företaget förutsätter också att
regeringen utverkar riksdagens bemyndigande att vid behov tillföra Sveriges
Radio ytterligare medel om den faktiska kostnadsökningen skulle komma att
överstiga 10%. Dessutom motiverar företaget en Ökning om 30,6 milj. kr. med
behovet av en höjning av kvaliteten på programmen.

Det är enhgt min mening av stor vikt att slå vakt om
Sveriges Radios I själ-vständighet och programpolitiska frihet även i formerna
för medelstilldelningen. Jag förordar således att medelstilldelningen
för Sveriges

7 Riksdagen 1975 1 samt. Nr 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 98

Radios driftkostnader såsom hittiUs ges som en totalsumma
utan bindningar och i ett sammanhang.

Vad jag nu har anfört innebär inte att jag underskattar de
problem som kan uppstå med den valda formen för medelstilldelning, särskilt
under verksamhetsår då kostnadsökningarna är stora och svårberäknade. Jag har i
direktiven liU 1974 års radioutredning gett de sakkunniga i uppdrag att
överväga nya former för medelstilldelningen till Sveriges Radio vilka
underlättar långtidsplaneringen.

Med den form för medelstilldelning som nu tillämpas läggs
ansvaret för att rundradioverksamheten bedrivs effektivt i huvudsak på Sveriges
Radio.

Statsutskottet anförde i sitt av 1970 års riksdag godkända
utlåtande (SU 1970:52, rskr 1970:146) att frågorna om finansieringen av
Ijudradio-och televisionsverksamheten borde tas upp till ingående prövning. Utskottet
fann del inte minst viktigt att kostnadsansvarigheten för Sveriges Radios del
noga beaktades samt alt långtidsplaneringen inom förelaget och därmed
sammanhängande frågor uppmärksammades i högre grad än vad som ditliUs syntes ha
varit fallet.

Genom
initiativ från styrelsen för Sveriges Radio tillkom den 20 oktober 1970 den
s.k. översynsutredningen. Utredningsarbetet slutfördes år 1972 med en plan för
genomförandet av utredningens rekommendationer. 1 en skrivelse tiU
utbildningsdepartementet den 5 april 1974 har Sveriges Radio redovisat
resultatet av utredningen och genomförandet.

Även om besparingsmålen inte till fullo har uppnåtts har
Sveriges Radio på ett påtagligt sätt effektiviserat sin verksamhet sedan år
1970. En ökad produktivitet har dels möjliggjort en i förhållande tiU faktiska
kostnadsökningar återhållsam medelstilldelning, dels resulterat i att Sveriges
Radio kunnat ålerleverera vissa medel tiU radiofonden. Det är angeläget att
Sveriges Radio även i fortsättningen eftersträvar kostnadsmedvetenhet och att
de effektivitetsvinster som har vunnits inte förspUls. Jag viU särskilt erinra
om att utbyggnaden av lokalradion enligt mitt förut redovisade förslag kan
komma att möjliggöra ytterligare rationaliseringar genom att befintlig personal
kan föras över till den nya verksamheten.

Sveriges
Radio har vad gäller sändningslid m. m. bedrivit verksamheten med oförändrade
ambitioner sedan budgetåret 1973/74. De förslag rörande lokahadio som jag
tidigare har redovisat innebär en kraftig ambitionshöjning för de närmaste
åren. I övrigt bör ambitionsnivån vara oförändrad i väntan på
ställningstagandena tiU förslaget från 1974 års radioutredning.

Jag går nu över till frågan om medelstilldelningen för
nästa budgetår. Mina förslag framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76

1974/75

Televerket,

Föredra-

beräknat

byggnadsstyrelsen och Sveriges Radio

ganden

Televerket

Investeringskostnader Driftkostnader

38,9 110,0

40,0 114,0

40,1 114,0

Byggnadsstyrelsen Investeringskostnader

8,1

15,0

4,7

Sveriges
Radio

Investeringskostnader
för den allmänna

programverksamheten Investeringskostnader för
lokalradion Driftkostnader för den aUmänna

31,5

36,2

34,0 14,0

programverksamheten Driftkostnader för lokalradion

511,5

627,8

624,6 4,8

700,0

833,0

836.2

Av det för televerkets investeringar upptagna beloppet är
1 milj. kr. avsedda att användas för en komplettering av ljudradions FM-nät i
syfte alt möjliggöra stereosändningar och 0,1 milj. kr. avsedda att användas
för lokalradioändamål. Resterande del av beloppet är avsett för olika
kompletteringar m. m. av distributionsnätet för ljudradio, TV 1 och för
fortsatt utbyggnad och komplettering av distributionsnätet för TV 2. Härigenom
kan utbyggnaden av täckningen för TV 2, som beräknas tiU 98,9% per den 1 juh
1975, fortsätta. Jag förordar vidare att ett bestälhiingsbemyndigande om 25
milj. kr., för budgetåret 1976/77 lämnas till televerket.

Anslaget tiU Television- och ljudradioanläggningar bör
beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas
för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eUer andra skäl påkallad ökning av
medelsförbrukningen. Jag förordar därför att medel för nästa budgetår anvisas
enligt följande anslagsberäkning:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beräknad
medelsförbrukning 1975/76

10 % marginal

Avgår
beräknad ingående behållning 1975-07-01

Behövligt
anslag budgetåret 1975/76

milj. kr.

40,1

4,0

-6,1

38,0

Beträffande televerkets driftkostnader räknar jag med
samma belopp som televerket.

Jag är f. n. inte beredd att ta ställning till
byggnadsstyrelsens förslag om nybyggnad av en stor musikstudio i Stockholm. Del
belopp för byggnadsstyrelsens investeringar som jag har beräknat avser fortsatt

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 100

nybyggnad av TV-huset i Malmö. Jag återkommer härliU i del
följande vid min anmälan av investeringsanslagel Vissa byggnadsarbeten för
Sveriges Radio.

Jag har
följaktligen inte heller vid beräkningen av Sveriges Radios
investeringskostnader tagit upp medel för musikstudion. För investeringar för
lokalradion har beräknats 14,0 milj. kr.

I 1974 års statsverksproposition beräknade jag Sveriges
Radios driftkostnader för innevarande budgetår till 511,5 milj. kr. (prop.
1974:1 bil 10, KrU 1974:6, rskr 1974:107). Genom särskilt beslut erhöU Sveriges
Radio därutöver rätt att redan vid budgetårets början genom den s. k.
dragningsrätten rekvirera ytterligare 15 milj. kr. ur radiofonden, under
förutsättning att ianspråktagna medel ålerlevereras under budgetåret 1975/76.
Dragningsrätten gavs med hänvisning till att tidigare inte kända
kostnadsökningar tillkommit sedan anslagsframställningen hade gjorts.

Jag har beräknat Sveriges Radios driftkostnader för den
allmänna programverksamheten budgetåret 1975/76 tiU 624,6 milj. kr., vilket
motsvarar en ökning med 98,1 milj. kr. jämfört med den sammanlagda
tilldelningen för innevarande budgetår. Vid beräkningen har jag beaktat ökade
kostnader fr. o. m. den 1 januari 1975 till följd av höjningar av
arbetsgivaravgiften samt övriga allmänna kostnadsökningar. Jag har vidare
beräknat medel för återleverans av nyssnämnda dragningsrättsmedel. Jag utgår
från att Sveriges Radio skall kunna planera och genomföra sin verksamhet för
budgetåret 1975/76 inom ramen för denna medelstilldelning. Driftkostnaderna
för lokalradion har därvid beräknats till 4,8 milj. kr.

Utöver de för Sveriges Radio beräknade medlen för
investerings- och driftkostnader för budgetåret 1975/76 bör bolaget ha
möjlighet att i kostnadsuljämnande syfte rekvirera ett belopp av högst 15 milj.
kr., med skyldighet att under nästföljande budgetår återbetala sådana medel.

Med anledning av vad Konstnärliga o'-h Utterära
yrkesutövares samarbetsnämnd har framfört i sin skrivelse beträffande de
kullurpolitiska insatserna under budgetåret 1975/76 vill jag betona att jag
anser del angeläget att Sveriges Radio planerar sin verksamhet så alt
arbetsmöjligheter ges även åt kulturarbetare som inte eftersträvar ett fast
anställningsförhållande till radioföretaget. Detta är angeläget för att
förverkliga kravet på mångsidighet och mångfald i programutbudet.

Sveriges Radio bedriver sedan år 1970 på eget initiativ
försök med regionala TV-program. Denna försöksverksamhet startade i södra regionen
och har sedan utvidgats att omfatta även västra regionen samt nedre och övre
Norrlandsregionerna. Sändningarna omfattar tio minuters nyhetsprogram
måndagfredag under tio månader. Den sammanlagda sändningstiden för den
regionala nyhetsverksamheten uppgick 1973/74 till 2,8 veckotimmar.

Kostnaderna för försöksverksamheten med regionala
TV-nyheter upptogs i Sveriges Radios budget för 1973/74 med 7 milj. kr.
Motsvarande belopp för 1974/75 är 8 milj. kr. vid oförändrad total
sändningslid.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 101

Totalkostnaderna för en permanent verksamhet med regionala
TV-nyheter i samtliga sju regioner kan beräknas uppgå liU 16 milj. kr.

Med hänvisning till de insatser som jag har föreslagit
beträffande lokalradion har jag inte funnit anledning alt beakta
kostnadsbehovet för en utbyggnad av den regionala TV-verksamheten.

Eftersom avgiftsintäkterna inom rundradiorörelsen under
nästa budgetår - som har framgått av det föregående - kan uppskattas tiU 816
milj. kr. skulle rörelsen uppvisa ett underskott av 20,2 milj. kr. Vid
budgetårets slut kan därför behållningen i radiofonden beräknas uppgå till
365,8 milj. kr. Jag räknar inte med någon avgiftshöjning under de närmaste två
budgetåren. Moltagaravgifterna bör följakthgen förbli oförändrade.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
medge att
televerket lämnas det beställningsbemyndigande som jag har förordat i det
föregående,

2.
tiU
Televisions- och ljudradioanläggningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett
investeringsanslag av 38 000 000 kr.

8.2 Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio'

1973/74 Utgift 11670 486 Behållning' 3 474 828

1974/75 Anslag 8
145 000

1975/76 Förslag 4
700 000

2 Anslaget Radio- och televisionshus

Detta invesleringsanslag avser byggnadsarbeten för
Sveriges Radio i de fall då byggkostnaderna överstiger 2 milj. kr. En särskild
investeringsplan finns fastställd för anslaget. Sveriges Radio svarar för
upprättandet av programhandlingar för byggnadsobjekt och för redovisningen av
dessa till regeringen, medan byggnadsstyrelsen har huvudansvaret för projekteringen
och byggandet.

Byggnadsstyrelsen

Medelsbehovel för nästa budgetår har beräknats till 15
milj. kr. Av detta belopp avser 10 milj. kr. nybyggnad av stor musikstudio för
Sveriges Radio i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har den 3 oktober 1974 redovisat
syslemhandlingar för detta objekt.

Föredraganden

Medelsbehovet för radio- oeh televisionshus för nästa
budgetår beräknar jag enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

' Anslaget redovisas normalt i budgetpropositionen (bil.
10) under Kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13

102

Investeringsplan
(1 000-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Kostnadsram 1973-04-01

1974-04-01

Medelsförbrukning Faktisk Beräknad för

Byggstart

Färdigställande

t. 0.
m.

1974-06-30
1974/75 1975/76

år-mån.

år-mån.

Kontorshus
B i

Stockholm m. m. TV-hus i Malmö

Erfarenhetsgrundad

reducering
av

medelsbehovet Beräknat medelsbehov

35 340 16 300

36 600 18 000

34
262 2 338

3 452 9 000 5 000 37 714
11338 5 000

18 4 982

71-11 73-11

73-06 75-05

Anslagsberäkning
(I 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medelstillgång

Beräknad
medelsförbrukning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Behållning
1974-01-07 Anslag 1974/75 Anslag 1975/76 (förslag)

3 475

8 145

4 700

16 320

1974/75
1975/76

11 338 4 982

16 320

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag är f. n. inte beredd att ta ställning till
byggnadsstyrelsens förslag till nybyggnad av stor musikstudio i Stockholm. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio för
budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 4 700 000 kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig liU föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

RUT 69 :s förslag

Förslag till

Lag om ändring av radiolagen den 30 december 1966 (nr 755)

Härigenom
förordnas att 5-7 §§ radiolagen den 30 december 1966 skall erhålla ändrad
lydelse på det sätt nedan angives samt att efter 7 § i lagen skall införas en
ny paragraf, 7 a §, av nedan angiven lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

(Föreslagen
lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det
företag som Konungen bestämmer äger med ensamrätt avgöra vilka radioprogram
som skola förekomma i rundradiosändning från sändare här i riket.

Företaget får ej överlåta sin rätt enligt första stycket
helt eller del-vis utan medgivande av Konungen.

De
företag som Konungen bestämmer äger, vart och ett inom ramen för de
programuppgifter som åvilar företaget, med ensamrätt avgöra vilka radioprogram
som skola förekomma i rundradio-sändning från sändare här i riket. Konungen
tilldelar företagen erforderligt sändningsutrymme.

Företagen får ej överlåta sin rätt enligt första stycket
helt eller delvis ulan medgivande av Konungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ensamrätten enligt 5 § skall utövas opartiskt och
sakligt.

Ensamrätten skall i övrigt utövas efter riktlinjer som
faststäUas genom avlal mellan Konungen och företaget

Ensamrätt enligt 5 § skall utövas opartiskt och sakligt.

Ensamrätt skall i övrigt utövas efter riktlinjer som
fastställas genom avtal mellan Konungen och företagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosändning finnes
radionämnden. Konungen meddelar närmare bestämmelser om nämndens verksamhet.

För
granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosändning finnes
radionämnden. Om den granskning av radioprogram för utbildningsändamål som därjämte
kan utföras av (läromedelsnämnden) föreskrives i. . .

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13 104

Konungen
meddelar närmare bestämmelser om radionämndens verksamhet.

7a § .

För
samråd med det företag som med ensamrätt bedriver aUmän programverksamhet
rörande sådan av statlig eller kommunal myndighet begärd information som är av
vikt för allmänheten finnes informationsprogramrådet. Konungen meddelar närmare
bestämmelser om rådets verksamhet.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:13

105

Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO STOCKHOLM

Oir å dct f ö rs ö rjs p.v f ö ljande F:.i-edndarstationer aed
placering och t ä ckningsodr å den enligt kartan

STOCKHOLM 99,3 MHz 60 kV

V Ä CO Ö 94,7 MH2 1 k »

P å
kartan har ä ven kwHunnaan och koaungriknsw
inlagts.

Områdesindelning m. m. enligt
föredragandens förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

VÄDDÖ

94,7
MHz

Da

Danderyd

Jt

JSrfmia

Li

Lidinga

Na

Nacka

So

Solna

Soll

Sollentuna

Su

Sundbybarg

Up-VK Upplands-Vasby

50 ka

Skala
1:1 ailj

opaginerad Kontrollera mot PDF

(
0,5 %)

1
485 500 Inv (100,0 i)

Oarida mil genoasnittligt god aotUgning av ett eller
flera lokalradioprograa:

[." - 1 enbart dat agna
lokalradioprogranat 1 431 COO inv (96,5 t)

46 000 Inv ( 3,0 X)

ut ö var
dat agna dvon att fr&aaanda lokalradioprograa

SSDQ

utevar dat agna flvan tvS fr ä aaande lokalradioprograa

8 GOO inv (0,5 t)

40
000 inv (2,5 X)

15 000 inv (1,0 X)

54 500 inv (3,5 X)

Mottagning
av frilnaande lokalradioprograa kan ska 1 fOljand* oafattning:

Radio
Soderaanland

Radio
UppaaU

Radio V ä stmanland

Totalt

opaginerad Kontrollera mot PDF

PI grund av ogynnaaau tarrtngf ö rhSliandan kan dock aHare
aotUgningaa ö jlighaUr f ö rakowu fA viaaa plataar vilket

aadf ö r att
aara pAkostada antenner beh ö va.

I viaaa dalar av de oarldan dir Hvan frlwwide
lokalradioprograa kan aottagaa, kan aotUgningMtJlighaterna fSr att

aidant prograa vara b ä ttra In far dat agna lokalradioprograaMt.

Radio Stoekhola kan Ivan aottagaa av ca 150 000 inv
huvudaakligen i S ö deraomlands och Uppsal » lokalradiooorSden,

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO UPPSALA

Onrldet f ö rs ö rjs av f ö ljande FH-s ä ndarstationer ned placering och t ä ckningsoar&den enligt kartan

UPPSAU 96,6 MHz 3 kW

Ö STHAMMAR 95,5 MHz 3 kU

ENK Ö PING
95,2 MHz 3 kV

PS kartan har ttven koimunnann och konnungrttnser inlagts.

Radio Gflvleborg G ä vlo 99,8 MHz

Radio V ä ataanland VasterSs 98,0 MHz

Radio Stockholm

Stockholm 99,3 MHz

V ä dd ö 94,7 MHz

20 30

Skala
1:1 ailj

opaginerad Kontrollera mot PDF

OarAde aed ganoaanittligt god raottagning av ett eller
flera lokalradioprograa:

enbart det egna lokalradioprogrammet 95 000 inv (42,0
%)

ut ö ver
det egna ä ven ett fr ä aaande 65 000 inv (28,5 %)
lokalradioprogran

ut ö ver
det egna Wen tv å eller flera 66 500 Inv (295
%)

fr ä iwande lokalradioprograa _ » ___ « __-__

226 500
inv (100,0 56)

Mottagning
av fr ö nnandc lokalradioprogran kan ske i
fcljanc'o omfattning;

Radio
G ä vleborg Radio Stockholm Radio V ä ster å s

Totalt

54 030 inv (24,0 %) 89 000 inv (39,5 %) 57 000 inv (25,0 %)

131 500 inv (50,0 %)

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å
grund av og/nnsaana terrangf ö rh ä llanr-en kan dock s>:.ire
mottagninranojligheter f ö rekontra
pi vissa platser vilket

aedf ö r att nera pSkostado antenner beh ö vs.

I vissa delar av de omr å den d ä r ilven frc.nmande
lokalradioprograa Var ciottagas, kan nottagringsm ö jlighetema for ett

a å dant
program Vira b ä ttre ä n for det egna
lokalradioprogranaet.

Radio Uppsala kan ä ven nottagas av ca 50 000 inv huvudsakligen i Stockhol-as
lokalradioonr å de.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO S Ö DERMANLAND

Oar å det f ö rs ö rja av f ö ljande FH-sttndareiationer aed
placering och tftckningsonrSden enligt kartan

NORRKOPINS 98,7 MHz 60 kV

ESKILSTUNA 94,0 MHt 0,3 kW STR Ä NGN Ä S 94,4 MHz 0,3 M

P å
kartan har Iven koaaunnaan och koaaungrlnaar inlagta*

Radio
v ä ataanland V ä sterla 98,0 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio Ö rebro Ö rebro 99,55 MHz

Radio Stoekhola Stoekhola 99,3 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio
Stoekhola Radio V ä ataanland Radio Ö rebro

Totalt

Oarfida aad ganoaanittligt god aottagning av ett eller
flera loka Irad ioprograa;

I ' I enbart dat egna lokalradioprograaaet 55
000 inv (22,0 X)

utSvar dat agna Ann att friaaanda 57 000 Inv (23,0
X) lokalradioprograa

utsver det egna ä ven tvi eller flera 137 000 inv (55,0 X)

friaaanda
lokalradioprograa ___________

249 000 inv (100,0 X)

Mottagning
av friaaande lokalradioprograa kan ake i f ö ljande oafattning:

47 000 inv (19,0 X)

185 000 inv (74,5 X)

105 000 inv (42,0 X)

194 000 inv (78,0 X)

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å
grund av ogynnaaaaa tarrlngf ö rh å llanden kan dock a ä are aottagningaa ö jligheter f ö rekoaoa p å viaaa plataar vilket

aedf ö r att
aera p å koatade antenner beh ö va*

1 viaaa dalar av da oar å den dir ä ven frliaaende lokalradioprograa
kan aottagaa, kan aottagningsattjlighatema f ö r att

a å dant
prograa vara bittra In f ö r det
egna lokalradioprograaaet.

Radio Soderaanland kan aottagaa av ca 350 000 inv å nare huvudaakligen i Ö atorg ö tlanda lokalradiooar å de*

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO Ö STERG Ö TLAND

tarldet föraörja av följande FM-alndaratationer aed placering
och tickningaoaråden enligt kartan

KISA 96,9 MHz 3 kW

MOTAU 96,2 MHz 3 kW

NORRKÖPING 94,8 MHz 30 kW

LINKÖPING 99,9 MHz 0,5 kW

På kartan har Iven koaaunnaan och koaaungrlnser inlagts.

Radio VIstaanland Vlataråa 96,0 MHz

Radio Soderaanland Norrköping 98,7 MHz

*NORRKÖPING 194,8 MHz

Skala
1:1 ailj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oaråda
aad genoaanittllgt god aottagning av att aller flara lokalradioprograa:

utöver det agna ifn ett friaaanda 290 000 (75,0 X) lokalradioprograa

utSvar dat agna Ivan två allar flera 96 000 (2S,0 X)

friaaunda
lokalradioprograa

386 000 (100,0 X)

Hottagning
av fräaaande lokalradioprograa kan ska i följande oafattnlngi

27
000 inv

35
000 inv

94
000 inv

300
000 inv

3 000 inv 29 000 inv

Radio
Jönköping Radio Kalaar Radio Skaraborg Radio Soderaanland Radio Väataanland
Radio Örebro

Totalt

( 7,0 X) ( 9,0 X) (24,5 X) (77,5 X) ( 1,0 X) ( 7,5 X)

386 000 inv (100,0 X)

opaginerad Kontrollera mot PDF

På grund av esvnnaaaaa tarrlngförhållanden kan dock alara
aottagningaaöjlighetar förekoaaa på viaaa plataar vilket

adför
att aara påkostade antenner behövs,

I viaaa
delar av da oaråden dir även fräaaande lokalradioprograa kan aottagaa, kan
aottagningsaöjlighetema för att

aådant
prograa vara bittra In ffir dat egna lokalradioprograaaet.

Radio Östergötland
kan Ivan aottagaa av ca 100 000 inv 1 angränsande lokalradiooaräden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO J Ö NK Ö PING

Chir å det f ö rs ö rjs av f ö ljan:l9 FM-a ä ndarstationor aed placering och t ä ckningsomr å den enligt kartan

N Ä SSJ Ö

99,0 MHz

60 kW

FINNVEDEN

99,9 MHz

3 kW

JOMKOPINS

97,1 MHz

1 kW

På kartan har även koaaunnaan och konwungrlnser inlagts.

FRadio Kalnar V ä starvik » Ui

50 ka

Skala
1:1 ailj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oar å den aed genoasnittligt god
aottagning ;iv ett eller flera lokalradioprograa:

Mottagning
av fr ä aaande lokalradioprograa

kan
ake i f ö ljande oafattning:

ffadio Gd teborg .Bor å a 24 000 inv ( 8,0 X)

ilgi:! enbart det ö gna lokalradioprogranaet

I

ut ö ver
dat egna Sven ett fr ä nnande
lokalradioprograa

1 ut ö ver
det egna ä ven tv å fr ä aaande ' lokalradioprograa

89 000 inv (255 i)

128 500 inv (43,0 X)

83 000 inv (27,5 X)

300 500 inv (100,0 X)

Radio
Halland Radio Kalaar Radio Kronoberg Radio Skaraborg Radio Ö aterg ö tland

Totalt

62
000 inv (20,3 X) 7 900 inv ( 2,5 X) SI 000 inv (17,0 X) 110 000 inv (36,5 X) 40 000 inv (13,5 %)

211 500 inv (70,5 X)

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å
grund av ogynnsaaaa tarigf ö rh å llanden kan dock s ä mre aottagningsn ö jligheter f ö rekoaaa p å vissa platser vilket

aedf ö r att aera p å kostade antenner beh ö vs.

I viaaa
dalar av da oar å den d ä r ä ven fr ä aaande lokalradioprograa kan
aottagaa, kan nottagnlngsa ö jlighetema for ett

a å dant
prograa vara b ä ttre 'An f ö r det egna lokalradioprograaaet.

Radio J ö nk ö ping kan ä ven aottagaa av ea 150 000 inv i
angrsnsand* lokalradiooar å den.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO KRONOBERG

Oarädet försörjs av följande FM-sändarstationer ned
placering och

täckningsonråden enligt kartan

VISLANDA 94,7 MHz 10 kW

EMMABOOA 99,75 MHz 60 kW

HALMSTAD 92,8 MHz 5 kW

På kartan har Sven koaaunnaan oeh koaaungränser inlagts.

Radio Kalaar Eaaaboda 95,6 MHz Västervik 96,0 MHz

HALMSTAD
92,8 Mliz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio Halland HalasUd 95,4 MHz

EMMABODA »99,75 VJIz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio
Blekinge Karlshamn 98,3 MHz Karlskrona 97,7 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Område aed genoasnittligt god aottagning av ett eller
flera lokalradioprograa:

I enbart det egna lokalradioprograaraet 78 XO inv
(46,5 X)

utaver det egna även ett fräanande 70 000 inv
(41,5 X)
lokalradioprograa

I utöver dat egna även tvS eller flera 20 000 inv
(12,0 X)

fräaaande lokalradioprograa ----------------------

168 000
inv (100,0 X)

Hottagning
av fräaaande lokalradioprograa kan eks i följande oafattning:

Radio
Blekinge Radio Kalland Radio Jönköping Radio Kalaar Radio Kristianstad

ToUlt

16 500 inv (10,0 X)

59 000 inv (35,0 X)

22 500
inv (13,5 X)

4 000
inv { 2,5 X)

8 500
inv { 5,0 X)

90 000 inv (53,5 X)

opaginerad Kontrollera mot PDF

På grund av ogynnaaaaa terrangförhållanden kan doek sänre
aottagningsaöjligheter förekoama på vissa platser vilket

aedför att Mera påkostade antenner behövs.

I vissa delar av de områden där även fräaiiiande
lokalradioprograa kan aottagas, kan aottagningsnöjligheterna för ett

sådant prograa vara bättre- än för det egna
lokalradioprograaaet.

Radio Kronoberg ken även aottagas av ca 350 000 inv
huvudsakligen i Blekinge och Kalaar lokalradiooaråden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO KALMAR

Oar å det f ö ra ö rja av f ö ljande FH-s ä ndarstationer aed placering och t ä ckningsomr å den enligt kartan

EMMABOOA 95,6 MHz 60 kW V Ä STERVIK 96,0 HHz 60 kW

P å
kartan har ä ven koaaunnaan och koaaungr ä nser inlagts.

Radio J ö nk ö ping N ä ssj ö 99,0 MHz

Radio Kronoberg Eaaaboda 99,75 HHz

EMMABODA
95,6 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio
Blekinge Karlshaan 98,3 MHz Karlskrona 97,7 MHz

50 ka

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å grund av ogynnaaaaa terrangf ö rh å llanden kan dock a ä are aottagningea ö jligheter f ö rekot

aedf ö r att aera p å koatade antenner beh ö vs.

I visaa dalar av da oar å den d ä r Ivan fr ä aaande lokalradioprograa kan
mottagas, kan aottagningaaajlighetema f ö r ett

s å dant
prograa vsra bittre ä n f ö r det egna lokalradioprograaaet.

Radio Kalaar kan ä ven aottagaa av ea 100 000 inv i angr ö naande lokalradiooar å den.

terade aed ganoaanittligt god aottagning av ett eller
flera lokalradioprograa:

[ I enbart det egna lokalradioprograJBot 28 000
inv (11,5 X)

170 000 inv (71,0 X)

42
000 inv (17,5 %) 240 000 inv (100,0 XI

ut ö ver
det egna ä ven ett fr ä aaande lokalradioprograa

ut ö var
det egna tvan tv å fr ä naand* lokalradioprograa

Mottagning
av fr ä aaande lokalradioprograa kan ske i
f ö ljande oafattning:

Radio
Blekinga Radio Gotland Radio J ö nk ö fiing Radio Kronoborg Radio
Soderaanland Radio Ö sterg ö tland Totalt

14 000 inv (6,0 X)

20 000 inv (8,5 X)

29 000 inv (12,0 %)

160 000 inv (66,5 X)

6 000 inv (2,5 X)

25 000 inv (10,5 X)

212 000 inv (88,5 X)

p å
visaa platser vilket

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO GOTLAND

Oar å det f ö ra ö rja av f ö ljande FH-s ä ndarstation aed placering och t ä ckningsoar å de enligt kartan

VISBT 97,2 MHz 60 kW

Radio
Kalaar V ä sUrvik 96,0 HHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio
Kalaar

Oar å de
aed genoaanittllgt god aottagning av ett eller flera lokalradioprograas

enbart dat agna lokalradioprograaMt 36 000 inv (66,5
X)

Mottagning
av friaaanda lokalradioprograa kan ak* 1 fSlJanda oafattning:

18 000 inv (33,5 X)

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

ut ö var
dat agna ä ven eti friaaanda lokalradioprograa

18
000 inv (33,5 %)

54 000 inv (100,0 X)

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å
grund av ogynnaMaa tarPingfBrh å llandan kan doek alar* aottagningaaBjlighstar f ö raknaaa p å viaaa platsar vilket

aadfsr
att aara pikostada antannar bahSva.

I viaaa dalar av da oartdsn dir Ivan friaaanda
lokalradioprograa kan aottagaa, kan aoitagningaatjlighetsma fSr ett

a å dant prograa
vara bittra In f ö r det agna lokalradioprograaaet.

Radio Gotland kon Ivan aottagaa av oa 20 000 inv i Kalaar
lokalrodiooarida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO BLEKINGE

Oar å det f ö rs ö rjs av f ö ljande FM-s ä ndarstationer aed placering oeh t ä ckninc;soar å den enligt Kartan

KARLSHAMN 98,3 MHz 3 kW KARLSKRONA 97,7 MHz 10
kW

opaginerad Kontrollera mot PDF

gts.

P å kartan har ä ven kommunnamn och koaaungr ä nser inlai

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

_ L.

30

20

Skala 1:1 ailj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

82 500 inv (53,5 X)

72 000 inv (45,5 X) 154 500 inv (100,0 X)

l « r!tr """T",
t « -9f ö rh å Uanden kan doek s ä mre mottagningsadjUgheter f ö rekoaaa p å vissa pl.tseril.et medf ö r att mera p å kosUda antenner behovs.

L'dir T" " * 7.' "K "'" """""
''""' '"'"''-S-" ksn
aotuga » . kan motUgningsaojligheterna f ö r ett s å dant pregram vara b ä ttre ä n f ö r det egna lokalradioprograaaet.

Radio
Blekinge kan ä ven mottaga, av ca 100 000 inv
huvud=al

Omr å de
aed genoasnittligt god aotUgning av ett eller flera lokalradioprograa:

. ut ö ver
det egna ä ven ett fr ä aaande 1 lokalradioprograa

ut ö ver
det egna ä ven tv å fr ä amande 1oka1radioprograa

Mottijning av fr ä aaande lokalradioprojraa kan skC! i f ö ljande oafattninq:

Radio Kalaar l7 5l)0 inv (11,5 X)

Radio
Kristianst.iJ 65 000 inv (42,0 X)

Radio
Kronebepg 144 000 inv (93,0 X)

TotiiU 154
500 inv (lOJ.O X)

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Riksdagen 1975 1 saml. Nr 13

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO KRISTIANSTAD

Omrjdct f ö rs ö rjs av f ö ljande FM-c ä ndarst.dtionor noJ plactjrinn och
luokninijsonrSdoit enligt (tnrlan

HALMSTAD 97,3 HHz 1 k'V

A Ö RJf 97,C MH2 fiC IW

P å
kartan har iiven koninunnar-rt och l « 'niiror{ti3cr inlr « 9t6 »

HALMSTAD 97,3 MHz

.'rUio ..renoborg EiiTaor.rta 99,7? MHz Vislanda 94,7
:-i:'z

Radio 31eT

ftodJD KalT.c itclsirigUrg 93,65 :;;i

mn-j 91,5 MHz

ilicminrje '.'9,5 Mlz

HÖRBY 97,0 MHz

10

31(ala
1:1 iiilj

opaginerad Kontrollera mot PDF

C.sr3de
med oenonsnittlicjt god r.ottjgning av ett ollcr flera lokalradioprogram:

notiatjning
;=iv frJinmande lokalradioprogran kan SK*' i folj:inde onfatt'iinj

opaginerad Kontrollera mot PDF

[~D

enbart 'let pgna lokalradioprogrannGt 52 Ö JO iiv (19,.*5 7i)

ut ö ver
det egna ä ven ett frdmmandfl 132 QOO
inv {49,C T-) lok?lradiopro9ram

ut ö ver
det ö gna iiven tvi eller flera
04 OCO inv (3l,5 %)

fr ä mmande lokalradioprograffl _ __ __ ___

2SE 000 inv (100,0 %)

Radio Blekinge

Radio Halland

Radio Kroioborn

Radio Malcin

Totalt

06 fiX inv (32,5 K)

00 COC inv (3.3,5 Ä )

7 5Ca inv (3,0 %)

117 OCO inv (43,5 SS)

216 OOC inv (80,5 %)

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å grund av ogynnsauaa terriingf ö rMllanden kan dock sawe mottagninijsai ö jlinbetor fiprpkonma p ä vissa platser vilket

nedf ö r att nera p å kostade
antenner behovs.

I vissa
delar av de onr å den d ä r ä ven fr ä nmande lokalradioproyram kan nottagas, kan
nottagningsndjligheterna f ö r ett

s å dant proora* vara b ä ttre ä n f ö r det egna lokalradioprogranaet.

Radio
Kristianstad kan ä ven nottagae av ca 650 COO inv
huvudsakligen i Maln ö iokalradioonr å de*

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO MALM Ö

Omr å det f ö rs ö rjs av f ö ljande FM-s ä ndarstationer med placering och t ä ckningsonr å den enligt kartan

HELSINGBORG 98,G5 Hllz 3 kW

H Ö RBY 91,5
HHz 0,3 kV

MALM Ö 98,0
MHz 3 kW

SLIWItlGE 69,5 KHz 1 Wk

P å
kartan har ä ven konnunnaiirn och konaungr ä nser inlagts.

Radio Kristianstad H ö rby 07,0 MHi

Skala
1:1 ailj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Onr å de
aed gononsnlttligt god nottagning av ett eller flara lokalradi oprogr aA:

r I enbart det egna lokalradioprograomet
219 000 inv (30,0 %)

ut ö ver det egna ä ven ett fr ä nnande 490 000 inv (67,0 %)

lokalradioprograia

22
500 inv (3,0 %)

ut ö ver
det egna Ö ven tv å fr ä mmande lokalradioproQratf

Hottagning
av fr ä mmande lokalradioprogran kan ske
i f ö ljande omfattning:

Radio Halland 22 500 inv {3,0 %)

Radio Kristianstad 512 500 inv (70,0 %)

Totalt 512 500 inv (70,0 %)

opaginerad Kontrollera mot PDF

731 500 inv (100,0 %)

P å
grund av ogynnaanna terrangf ö rh å llanden kan dock saare mottagningsm ö jligheter f ö rekomaa p å vissa platser vilket

medf ö r att
mera p å kostade antenner beh ö vs.

1 vissa delar av de onraden d ä r ä ven fr ä nnande Lokalradioprograa kan
mottagas, kan motiagningaa ö jligheterna f ö r ett

s å dant progran
vara b ä ttre in f ö r det egna lokalradioprogranBat.

Radio Haln ö kan ä ven nottagas av ca 150 000 inv
huvudsakligen i Kristianstads lokalradioonr å de.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO HALLAND

Oar å dat fSraorJs av fdljanda FNHndarstationer
aed placering ooh tadcningsoar å den enligt kartan

opaginerad Kontrollera mot PDF

HALMSTAD VARBERG

95,4 HHz
98,8 HHz

60 kW 10 kW

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å
kartan har ftven koaaunnaan och koaaungr ä nser Inlagts,

Radio JOnkSping Finnveden 99,9 HHz

Radio Kronoberg HalaaUd 92,8 HHz

Radio
Kristianstad HaUsUd 97,3 MHz HSrty 97,0 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 20

30 40

50 ka

Radio Mala ö Helsingborg 98,63 HHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oar å de aed genoasnittligt god aottagning
av ett ollar flera lokalradioprograai

P å grund av ogynnaaaaa tarringfSrhIllanden
kan dock siare aottagningea ö jligheter fOrakoi

aadfBr
att aara p å kostade antenner bahOvs,

I viaaa delar av da oar å den dir Iven friaaanda lokalradioprograa
Kan aottagaa, kan aottagningaa ö jlighetama fSr ett

s å dant prograa vara bittra In fSr dei
egna lokalradioprograaaet.

Radio Halland kan Iven aottagaa av ea 300 000 inv i ongrlnsonde
lokalradiooar å den.

enbart det egna lokalradioprograaaet

ut ö ver dat
egna even att frAoaande lokalradioprograa

I ut ö ver dat
egna Hvtn tv å frlkauuida I lokalradioprograa

40 500 inv
(19,0 t) 161 000 inv (76,0 X)

11 000 inv (5,0 %)

212 500 inv (100,0 %)

Hottagning
av frttaaande lokalradioprograa kan ske i fiiljande oafattning:

Radio 6 « taborg-eor å 8 81 000 inv (38,0 %)

Radio JSnkfiping 11 500 inv ( 5,5 %)

Radio
Kriatianatad Radio Kronoberg Radio HaloS

ToUlt

67 000 inv (31,5 %) 10 500 inv ( 5,0 %) 13 000 inv ( 6,0
X)

172 000 inv (81,0 %) p å vissa platser vilket

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO G Ö TEBORG-BOR Å S

Oarådet försörjs av följande FM-alndaratationer aed placering
och tickningaoaråden enligt kartan

BORÅS 917,9 MHz 10 kW

eöTEBORG 99,4 HHz 60 kW

På kartan har Iven koaaunnaan ooh koaaungrlnaar inlagt*.

Radio
Jönköping Fimveden 99,9 HHz NIaajS 99,0 HHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Skala 1:1 allj

30 ka

Radio Halland Halaatad 95,4 HHz Varberg 98,8 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mottagning
av friaaanda lokalradioprograa kan ake i följande oafattningt

På gnaid
av ogymaaaaa tarrlngförhållanden kan dock alar* aottaingaatfjligheter ftrak»

aedför
att aara påkoatade antenner behöv*.

I vloaa delar av de oaråden dir iven friaaanda lokUradioKograa
kan aottagaa, kan aottagningaaöjltghatama för ett

adant
prograa vara bittra in för dat egna lokalradioprograaaet.

Radio
Getaborg-Berta kan Iven aottagaa av oa 350 000 inv huvudaakligen 1 Traatada lakalradiooaråd*.

Oaråde aed genoaanittllgt god aottayiing av ett eller
flera lokalradioprograa:

enbart det egna lokalradioprograaaet

utöver det eyia Iven ett friaaanda lokalradioprograa

utövar det egna Iven två friouuida lokalradioprograa

671 000 lav (76,0 K) 186 000 inv (21,0%)

26 500 inv (3,0 %)

sas 500 inv (100,0 t)

Radio Halland Radio Jönköping Radio Skaraborg Radio Treatad

ToUlt

43 500 inv (5,0)1)

28 30O inv (3,0)1)

40 000 inv (4,5 %)

127 000 inv (14,5)1)

212 500 inv (24,0)1)

på viaaa plataar vilket

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 Riksdagen 1975 1 saml. Nr 13

opaginerad Kontrollera mot PDF

GREBBESTAO

95,93
MHz

0,03
kW

HAMBURGSUNO

99,7
MHz

0,03
kV

STR Ö MSTAD

95,2
HHz

0,03
kW

SVIHESUND

96,1
MHz

0,025
kW

Owådet försörjs av följande FH-aindarstationer aed placering
ooh tioknings- oarlden onligt kartan

e Ä CXEFORS 99,1
HHz 60 kW

TROaH Å TTAN 99,8 MHz 3 kV

UDDEVALLA 97.2 MHz 3 kW

opaginerad Kontrollera mot PDF

PI
kartan hsr Kven konMinnam och koaaungränser inlagts

Radio VIraland Korlatad 96,5 MHz 96,45 MHX

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio Skaraborg Skövde 97,5 MHz

WMBURGStMO 99,7 HHz

Radio GSteborg-Boråe Borås 97,9 MHz Göteborg 99,4
MHz

10 20

Skala 1l1 ailj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mottagning
av friaaanda lokalradioprograa kan sk* i fSljond* oafattning:

Radio Sötaborg-Bort* 164 000 inv (67,5 %)

Oaråd* aed ganoaanittligt god aottagning av ett ellw flera
lokalradioprograa t fiM enbart dat siina lokalradioprograaaet 59 000 inv (24,5
%)

9 000 inv (3,5 t) 12 300 inv (5,0 %)

184
000 inv (75,3 %) . på viaaa plataar vilkat

Radie
Skaraborg Radio VIraland

Totalt

utöver det agna Ivan ett frdaaande 182 500 inv
(75,0 t) lokalradioprograa

utöver det aa Ivan två friaaanda 1 500 inv (0,5 %)

lokalradioprograa _____

243 000 inv (100,0 %)

n griiid av ogynnaaiaa tarrlngförhållanden kan dock aiar* aottagningaaöjlighater
fSraka

aadfSr att aera påkostade antannsr behövs,

I vl**a delar av de oaråden dir Ivan friaaanda lokalradioprograa
kan aottagas, kan aottagningaaöjlighetema för att

aådant prograa vara bittra In för det egna lokalradioprograaaet.

Radie Treatad kan Ivan aottagaa av ea 200 000 inv huvudsakligen
i Söteborg-äorås lokalradiooaråde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO SKARABORG

Oarådet försörjs av följande FM-sändarstation aed
placering och täckningsoaråde enligt kartan

SKÖVDE 97,5 MHz 60 kW

På kartan har »ven koaaunnaan och koaaungränser inlagts.

Radio Örebro Örebro 99,55 HHz

Radio Östergötland Motala 98,2 HHz

Radio Jönköping Nässjö 99,0 HHz

Skala
1:1 ailj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oaråde aad genoaanittligt god nottagning av ett ollcr
flera lokalradioprograa:

Hottagning
av frännande lokalradioprogran kan ske i följande onfattning:

Radio Göteborg-Borås 78 000 inv (30,0 %)

Radio Jönköping 28 000 inv (10,5 %)

enbart det egna lokalradioprograoiret

utöver det egna även ett frännande lokalradioprogran

utöver det egna även tvä fräaaande lokalradioprograa

98
000 inv (37,5 %) 120 000 inv (46,0 %)

43
500 inv (16,5 %) 261 500 inv (100,0 %)

Radio Treatad
Radio Örebro Radio östergöUand

Totalt

62 000 inv (23,5 t) 13
000 inv (5,0 %) 26 000 inv (10,0 ()

163 500 inv (62,5 ()

opaginerad Kontrollera mot PDF

På grund av ogynnaaaaa terrangförhållanden kan dock sänro nottagningsnöjllgheler
förekoaaa på vissa platser vilket

nedför att aera påkostade antenner behovs.

I vissa delar av de oaråden dir även frännande lokalradioprogran
kan aottagas, kan aottagningsaöjlighetema för ett

aådant prograa vara bättre än för det egna lokalradioprograaaet.

Radio Skaraborg kan även aottagas av ca 300 000 inv
huvudsakligen 1 Jönköpings och Östergötlands lokalradiooaråden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO VARMLAND

Oar å det f ö rs ö rjs av f ö ljande Fi4-sdndarstationer aed
placering och t ä okningaonrSden enligt kartan

opaginerad Kontrollera mot PDF

KARLSTAD
96,5 HHz 3 kW

SUNNE 98,45
MHz 60 kW

FILIPSTAO
99,2 HHz 0,5 kW

H Ö LJES 99,9 HHz 30
W

KRISTINEHAMN 99,9
MHz 30 W

LESJ Ö FORS 92,0 MHz 30 W

SrSSUB Ä CK 99,35 MHz 300 W

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å
kartan har ä ven koaaunnaan och koaaungr ä nser inlagts.

Radio Kopparberg Borl ä nge 97,7 HHz

Radio Ö rebro Ö rebro 99,55 HH;

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skala
1:1,5 nilj

Radio Traatad Biokafora 99,1 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio Skaraborg Sk ö vde 97,5 MHz

Mottagning av fr ä naande lokalradioprograa kan ske i f ö ljande oafattning;

Oar å de aed genoasnittligt god aottagning av ett eller flera lokalradioprograa:

nbart det egna lokalradioprogranraet 157 500 inv
(48,5 %)

139 000 inv (49,0 %)

ut ö ver det egna Iven ett fr ä nnande lokalradioprograa

ut ö ver
det egna ä ven tv å fr ä aaande lokalradioprograa

6 500 inv (2,5 %) 2S3 000 inv (100,0 X)

Radio Kopparberg Radio Skaraborg Radio Trestad Radio Ö rabro

Totalt

2 500 inv ( 1,0 %)

4 300 inv
( 1,5 %)

35 000 inv
(12,5 %)

110 000
inv (39,0 %)

145 500 inv (31,5 %)

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å
grund av ogynnsanaa terr ä ngf ö rh å llanden kan dock siare nottagningsa ö jlighcter f ö rekoana p å vissa platser vilket

aedf ö r att
aera p å kostade antenner beh ö vs.

I vissa delar av de oar å den d ä r ä ven fr ä aaande lokalradioprograa kan
mottagas, kan nottagningsa ö jlighetema f ö r ett

a å dant prograa
vara b ä ttre In f ö r det egna lokalradioprograaaet.

Radio VIraland kan Ivan aottagaa av oa 25 000 inv huvudaakligen
i Treatads ooh Ö rebro lokalradiooar å den.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:13

RADIO Ö REBRO

Omr å det
f ö rs ö rjs av f ö ljande FH-sandarstation med
placering och t ä ckningsomr å de enligt kartan

ÖREERO 99,55 MHz 60 kW

P& kartan har ä ven kcmnunnaffln och kommungr ä nser inlagts

121

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio V ä raland

Karlstad 96,5 HHz

Sunna 98,45 KHz

Filipstad 99,2 MHz

Radio
V ä stnanland V ä sUr å s 98,0 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio
Skaraborg Sk ö vde 97,5 MHz

Radio S ö dermanland Norrk ö ping
98,7 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oar å da aed
genoasnittligt god nottagning av ett eller flera lokalradioprograa:

enbart det egna lokalradioprogrannet 96 000 inv
(35,0 %)

ut ö ver det
egna ä ven ett fr ä anande 143 SOO inv (52,5 %)
lokalradioprograa

ut ö ver det egna ä ven tv å eller 34 000 inv (12,5 t)

Flera fr ä aaande lokalradioprograa

273
500 inv (100,0 %)

Hottagning
av fr ä naande lokalradioprograa kan ske
i f ö ljande oafattning:

Radio Kopparberg 23 000 inv ( 8,5 )>)

Radio
Skaraborg 33 000 inv (12,0X)

Radio
S ö dernanland 10 000 inv ( 3,5)1)

Radi*
V ä raland 13 000 inv (
5,0 X)

Radio
V ä stmanland 124 000 inv (43,5
%)

Radio
Ö sUrg ö tland 10 000 inv ( 3,5
%)

Totalt

177 500 inv (55,0 %)

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å
grund av ogynnsaaaa tarr ä ngf ö rh å ilanden kan dock sanre nottagningsaojligheter
f ö rekonaa p å vissa platser vilket

nedf ö r att
nera p å kostade antenner beh ö vs.

I vissa delar av de oar å den d ä r ä ven fr ä anande lokalradioprograa kan aottagaa,
kan aottagningsa ö jlighetema f ö r ett

s å dant progrsa
vara b ä ttre ä n f ö r det egna lokalradioprograaaet.

Radio Ö rebro kan Sven aottagas av ea 450 000 inv huvudsakligen i S ö dernanlands, V ä mlands ooh V ä stnanlands lokalradioonr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO V Ä STMANLAND

Omr å det
f ö rs ö rjs av f ö ljande FM-sandarstation ned
placering och t ä ckningsomr å de enligt kartan

V Ä STER Å S 98,0 HHz 60 kW

P å
kartan har ä ven koaaunnaan och koaaungr ä nser inlagts.

Radio G ä vleborg G ä vle 99,8 HHz

Radio
Uppsala Fnk ö ping 95,2 HHz Uppsala 96,6 HHz
Ö sthaiaisar 95,5 HHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Onr å de sed
genoasnittligt god mottagning av ett eller flera

lokalradioprograa:

nbart det egna lokalradioprogrammet 50 000 inv (19,0
%)

I ut ö ver
det egna Sven ett fr ä mmande 140
000 inv (54,0 %)

lokalradioprograa

I ut ö ver det egna ä ven tv å eller flera 70 000 inv (27,0 %)

fr ä amande
lokalradioprogram ----------------- ---------

260 000 inv (100,0 %)

Radio
tj ä vlcborg Radio Kopparbepj Radio Stoekhola
Radio Sodernariland Radio Uppsala Radio Ö rebro

Totalt

Mottagning
av fr ä mmande lokalradioprograa kan ske
i f ö ljande omfattning:

27 000 inv (10,5 Ä )

35 000 inv (13,5 %)

12 500 inv ( 5,0 %)

10 000 inv ( 4,0 %)

7 000 inv ( 2,5 %)

195 000 inv (75,0 %)

210 000 inv (81,0 %)

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å grund
av ogynnsanaa terr ä ngf ö rh å llanden kan dock s ä ore mottagningsa ö jlighoter f ö rekomma p å vissa platsar vilket

nedf ö r att
mera p å kostad* antenner beh ö vs.

I visaa delar av de omr å den d ä r ä ven fr ä amande lokalradioprogram kan nottagas,
kan mottagningam ö jligheterna f ö r ett

s å dant prograa
vara b ä ttre an f ö r det egna lokalradioprogrannet.

Radio V ä ataanland kon ä ven aottagas
av ca 400 OQQ Inv huvudsakligen i S ö dermslaniis och Ö rebro
lokalradiooar å den.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO KOPPARBERG

Onr å det f ö rs ö rjs av f ö ljande FM-sandarstationtjr med
placering och tackningsomriden enligt kart-ui

opaginerad Kontrollera mot PDF

GROVELSJCN

..,.. MHz If

0REVDA6EN r~X 1; .'IBRE 98,65 rIKz JL#\ V0.93,4
MHz

aOhLANGE

97,7
MHz

60 kW

OREVDAGEH

98,65
HHz

30 K

HORA

98,95
HHz

10 kW

:'.R0VEL5J Ö N

..,..
MHz

.. u

COROALEN

97,"JS
MHz

30 W

lORE

03,4
MHz

30 W

RUiOACKStlAS

93,0
MHz

30
\l

5ARMA

95,7
HHz

30
H

TRANSTRAND

95.8
HHz

300 W

P å
kartan har civen komniunnaian och kommungr ä nser inlagts. Radio J ä mtland

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOROALOJy l « | S Ä RNA' « 97,55 HHz ik' / 95,7 HHz

Radio G ä vleborg Bolln ä s 96,0
HHz G ä vle 99,3 HMz

Radio V ä rnland

Filipstad 99,2 MHz

Sunne 98,45 HHz

Skala
1:1,5 nilj

opaginerad Kontrollera mot PDF

500
inv (0,2 %)

Cnr ä den aed genomsnittligt gcd
mottagning av ett eller flera lokalradioprogran: I 1 enbart det egna lokalradioprogramcet
i76 500 inv (63,5 %]

ut ö ver det egna ä ven att fr ä mmande 62 030 inv (22,3 %)

lokalradioprograa

ut ö ver det egna ä ven tv å fr ä aaande 39 000 inv (14,0 %)

lokalradioprograa

enbart fr ä mmande lokalradioprogram

Hottagning av fr ä nnande lokalradioprogram kan ske i f ö ljande omfattning:

Radio
G ä vleborg 91 000 inv (32,5 %)

Radio
J ä mtland 500 inv (0,2 %)

Radio
V ä raland 1 000 inv (0,5 %)

Radio V ä staanland 40 500 inv (14,5 %)

Radio Ö robro 7 500 inv (2,5 %)

Totalt 101 500 inv (36,5 %)

opaginerad Kontrollera mot PDF

278 000 inv (100,0 %)

P å
grund av ogynnsanaa terr ä ngf ö rh å llanden kan dock s ä nre nottagningsm ö jligheter f ö rekoaaa p å vissa platser vilket aedf ö r att aera p å kostade antenner behovs*

I vissa delar av de onr å den dar ä ven fr ä maande lokalradioprogran kan
mottagas, kan nottagningsa ö jligheterna f ö r ett
s å dant program vara b ä ttre ä n f ö r det egna lokalradioprograanet.
Radio Kopparberg kan ä ven
mottagas av ca 100 000 inv huvudsakligen i G ä vleborgs lokalradioonr å de.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO GAVLEBORG

Oar å det f ö rs ö rjs av f ö ljande FH-sandarstationer aed
placering 0oh t ä ckningsonr å den onligt kartan

BOLLN Ä S 96,0 MHz 60 kV

G Ä VL £ 99,8 MHz 60 kW

HUDIKSVALL 93,8 MHz 1 kW P å kartan har ä ven koaaunnaan och koanungr ä nser inlagts.

Radio V ä sternorrland

Sundsvall 99,2 MHz

Ange 99,6 HHz

Rndio Uppsala Ö sthammar 95,5 HHz

25

Skala 1:1,5 milj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio

Vfistnauiland

V ä ster å s 98,0 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

161
000 inv (55,0 %) 126 500 inv (43,5 %)

4 5X inv ( 1,5 %)

292 000 inv (100,0 %)

P å
grund av ogynnsaaaa terrangf ö rh å llanden kan dock s ä nre mottagning ö jlloheter f ö rekoaaa p å vissa platser vilket medf ö r att nera p å koatade antenner beh ö vs.

I
vissa delar av de onr å den
d ä r ä ven fr ä nnande lokalradjoprogram kan
mottagas, kan mottagningsa ö jligheterna f ö r ett
s å dant program vara b ä ttre ä n f ö r det egna lokalradioprograaaet.
Radio G ä vleborg kan ä ven mottagas av ca 2W 000 Inv
huvudsakligen i Kopparberg och Uppsala lokalradiooar å den.

OnrSde /aed genoasnittligt god mottagning av ett eller
flera lokalradioprograa:

enbart det egna lokalradioprogrannet

ut ö ver
det egna ä ven ett fr ä nnande lokalradioprograa

ut ö var
det egna ä ven tv å fr ä mnande loka1radi oprogran

Mottagning
av friinnande lokalradioprogran kan ske i f ö ljande oafattning:

Radio J ä mtland 23 000 inv (8,0 Si)

Radio Kopparbarg
61 500 inv (21,0 Si)

Radio
Uppsala 1 000 inv (0,5 %)

Radio
V ä sternorrland 48 000 inv (16,5 %)

Radio
V ä staanland 2 000 inv (0,5 %)

Totalt 131 000 inv (45,0 %)

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO V Ä STERNORRLAND

Oar å det f ö rs ö rjs av f ö ljande FM-s ä ndarstationer med placering och t ä ckningsonr å den enligt kartan

SOLLEFTE Å 98,1 HHz 60 kW

SUNDSVAa 99,2 MHz 60 kW

ANGE 99,6 HHz 10 kW

Ö RNSK Ö LDSVIK 97,8 MHz 10 kW

P å
kartan har ä ven koaaunnaan och komaungr ä nser inlagts

Radio V ä sterbotten Lycksele 98,7 MHz T å sj ö 89,15
MHz V ä nn ä s 95,8 MHz

Radio J ä mtland

T å sj ö 89,8 MHz

Ö stersund 94,0 MHz

Skala
1:1,5 ailj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totalt 24 5M inv (9,0 « )

267 500 inv (100,0 %)

P å
grund av ogynnsaona tarr ä ngf ö rh å ilanden kan dock sfinre aottagningsa ö jligheter f ö rekoaaa p å viaaa platser vilket

aedf ö r att aara p å kostade antenner beh ö vs.

I
vissa delar av de onr å den
d ä r ä ven fr ä anande lokalradioprogran kan mottagas,
kan mottagningsn ö jligheterna f ö r ett

s å dant
progran vara b ä ttre ä n f ö r det egna lokalradioprogrannet.

Radio V ä sternorrland kan ä ven mottagas av ca IX 000 inv huvudsakligen 1 G ä vleborgs oeh J ä ntlands lokalradiooar å den.

Radio G ä vleborg Bolln ä a 96,0
HHz

Oar å de aed
genomsnittligt god mottagning av ett eller flera lokalradioprogran:

enbart det egna lokalradioprogramaet 243 000 inv (91,0 %)

ut ö ver det
egna ä ven ett fr ä aaande 21 500 inv (8,0 %)

lokalradioprogran

ut ö ver det egna ä ven tv å fr ä amande 3 000 inv (i,O %)

lokalradioprogram ____ ._.___

Hottagning av fr ä amande lokalradioprograa kan ske i f ö ljande oafattning:

Radio G ä vleborg 1 5X inv (0,5 %)

Radio
J ä mtland 11 000 inv (4,0 %)

Radio
V ä sterbotten 15 000 inv (5,5 %)

opaginerad Kontrollera mot PDF

126

Prop. 1975:13

RADIO J Ä MTLAND

Oar&det
f ö ra ö rja av f ö ljande FM-s ö ndarstationer ned placering och t ä ckningaonr å den enligt kartan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö STERSUND 94,0 HHz 60 kW

tISJ Ö 09,8 MHz 25 kV

SVEG 97,9
HHz 60 kW

Pi kartan har ä ven koaaunnaan ooh koanungr ö nser inlagta.

OUVEO 98,6
MHz 30 W

ENAFORS 98,8
HHz 30 W

FUN Ä SOALEN 99,9 MHz 200
W

G Ä OOEOE 88,9 HHz _W

JORHVATTNET

08,0
MHz

30 W

KALLR Ö R

99,7
MHz

30 W

LJUNGDALEN

96,8
MHz

30
V

MEOSTUGAN

99,9 HHx

30 W

RAGUNDA

98,5
MHz

300 W

STORLIEN

... .
HHz

.. w

T Ä NNDALEN

96,3
MHz

30 S

ViLiOALEN

..,.
MHz

.. W

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radio V ä sterbotten TSsj ö
89,15 MHz

Radio V ö aternorrland Solleftel 98,1 Mliz

Radio Vttsternorrland

Sundsvall 99,2 MHz

inge 99,6 MHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skala 1:2 ailj

Mottagning
av friianande lokalradioprograa kan ske i f ö ljande oafattning:

Radio V ä sterbotten 19 500 inv (14,5 X)

Oar ä de aad
genoaanittligt god aottagning av ett eller flara lokalradioprograa:

Radio V ä sternorrland 35 000 inv (26,5 %) 52 500 inv (39,5 %)

48 500 Inv (36,5 %) 2 000 inv (1,5 X)

j enbart det egna lokalradioproqrammet 80 000 inv (60,5 %)

I

ut ö ver
det egna Sven ett frSaaande lokalradioprograa

Totalt

utSver det egna ä ven tv å friiaaanda lokalradioprograa

\//\ enbart fr ö aaande lokalradioprograa 2 000 inv (1.5 O

V//A 132
500 inv (100,0 ! « )

P2 grund av ogynnsaaaa terrangf ö rh å llanden kan dock s ä are aottagningsa ö jligheter f ö rekoaaa p å vissa platser vilket

aedf ö r att aera p å kostade antenner beh ö vs.

I vissa
delar av de oir å den dar ä ven fr ä aaande lokalradioprograa kan aottagaa,
kan aottagningaa ö jlighetema f ö r ett

s å dant
vara b ä ttre ä n f ö r det egna lokalradioprograaaet.

Radio Jaatland kan ä van aottagaa av ea 50 000 inv huvudsakligen i G ä vleborgs lokalradlooar å d*.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO V Ä STERBOTTEN

Onridet
f ö rs ö rjs av f ö ljande FH-s ä ndarstationer mod placering och t ä cknlnqsonrSden enligt kartan

opaginerad Kontrollera mot PDF

LYCKSELE 98,7
NHz 60 kW

SKELLEFTE Å 99,9 l'Hz 10
kW

STORUMAN 99,0
HHz 60 kW

l Å Sjb 89,15
MHz 25 kW

V Ä NIJAS 95,8 MHz 60 kW

AKH.iH;iAS 97,7 MHz 30 V

HEMAVAN 97,3 MHz 30
W

KULTSJ Ö N 96,1 MHz 30
W

T Ä Rr;Afir 98,2 KHz 3C W

UiJFORS 96,3 MHz 30
W

opaginerad Kontrollera mot PDF

P å
kartan har ä ven konnunnamn och kommjngr ö nser inlagts.

Skala
1:2,5 milj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totalt

Onr å de
med genoasnittligt (]od nottagning av ett eller flera lokalradioprograa:

enbart det egna lokalradioprogrammet 192 000 inv
(82,0 %)

I ut ö ver det egna ä ven ett fr ä aaande t lokalradioprogran

40 500 inv (17,3 %) 5M inv (0,2 « )

ut ö ver
det egna ä ven tv å fr ä nnande lokalradioprogran

enbart fr ä mmande lokalradioprogram

1 OX
inv (0.5 %)

Mottagning
av fr ä nnande lokalradioprograa kan ske
i f ö ljande omfattning:

Radio V ä sternorrland 6 500 inv (3,0 %]

Radio J ä mtland 15 000 inv
(6,5 %)

Radio
Norrbotten 21 000 inv (9,0 » )

42 000 inv (18,0 %)

opaginerad Kontrollera mot PDF

234 OX inv (1X,0 %)

P å
grund av ogynnsanaa terrangf ö rh å llanden kan dock s ä nre aottagningsa ö jligheter f ö rekomna p å vissa platser vilket nedf ö r att nera p å kostade antenner beh ö vs*

I vissa dolar av de oar å den d ä r ä ven fr ä notande lokalradioprograa kan nottagas,
kan nottagningsa ö jligheterna f ö r ett

s å dant
program vara b ä ttre ä n for det egna lokalradioprogranmat.

Radio V ä sterbotten kan ä ven
nottagas av ca 60 OX inv 1 angr ä nsande lokalradioonr å den.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RADIO NORRBOTTEN

Oar å det f ö rs ö rjs av f ö ljande FH-s ä ndarstationer aed placering och t ä ckningsomr å den enligt kartan

opaginerad Kontrollera mot PDF

ARVIDSJAUR 97,1
NHz 60 kW

BODEN 99,4
HHz 60 kW

G Ä LLIVARE 93,5 NHz 60 kW

HAPARANDA 97,9
MHz 60 kW

KIRUNA %,4
MHz 60 kW

PAJALA 95,9
HHz 60 kW

P å
kartan har ä ven koanunnantn och koanrungr ä nser inlagts.

ARJEPLOG
99,7 MHz 30 W

BJ Ö RKLIOEN 99,9 MHz 30 W

J Ä CKVIK 93,9 HHz 30 U

KARESUANDO
97,8 MHz 300 W

KVIKKJDKK/T
99,9 MHz 30 W

KVIKKJOKK/i_afiJ_HHz 30
w

LAISVALL 98,0 MHz 30
W

SEITEVARE 9C,8 MHz 30
W

STORDALEN 99,05 HHz 30
W

S Ä OVALUSPEN 99,2 HHz 30
W

TORNETRASK 98,0 MHz 30
W

VASSIJAURE 97,7 HHz 30
W

VISTAS 97,4 KHz 75
W

opaginerad Kontrollera mot PDF

IWRESUAfJDO 97,8 MHz

VASSIJAUHE 97,7 HHz.

i KVIKKJOKK/i 96,1 HHz

S Ä OVALUSPEN

Haparanda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skala 1:2,5 ailj

Radio V ä sterbotten ellefte ä 90,9 KHz

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oor ä de aed
genoasnittligt god aottagning av ett eller flera lokalradioprograa:

I enbart dot egna lokalradioprograannct 231 000 inv
(89,0 X)

Mottagning
av fraande lokalradioprograa kan ske i f ö ljanoe oafattnirtg:

Radio V ä sterbotten 28 000 inv (11,0 X)

opaginerad Kontrollera mot PDF

ut ö ver
det egna ä ven ett fr ä naande lokalradioprograa

28 000 inv
(11,0 X)

opaginerad Kontrollera mot PDF

259 ODO inv (100,0 %)

P å
grund av ogynnsaana terrangf ö rh å llanden kan dock s ä are aottagningsa ö jligheter f ö rekoana p ä vissa platser vilket

aedf ö r att nera p å koatade antenner beh ö va.

I visaa
delar av de oar å den d ä r ä ven fr ä naande lokalradioprograa kan aottagas,
kan aotUgningsa ö jlighoterna f ö r ett

s å dant prograa
vara b ä ttre ä n f ö r det egna lokalradioprograaaet.

Radio Norrbotten kan ä ven aottagas av ca 20 000 inv i V ä sterbottens l ä n.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehåll

Sid.

Propositionen ................................................................ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll............................... 1

Förslag till Lag om ändring i radiolagen (1966:755) ...... 2

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde
1975-02-06 3

1
Inledning ................................................................... ...... 3

2
Rundradions
nuvarande organisation ......................... ...... 6

3
Lokalradio,
samhällsinformation och stereo ............... 9

3.1 Lokalradio .......................................................... ...... 9

3.1.1 Allmänna synpunkter .................................. ...... 9

3.1.2 Sändarnät, områdesindelning och
utbyggnadstakt .. 14

3.1.3 Programverksamhet ................................. .... 19

3.1.4 Statlig och kommunal information i
lokalradion .. 21

3.1.5 Huvudman ................................................. .... 23

3.1.6 Kontakt med publiken ............................... .... 26

3.1.7 Ekonomi .................................................... .... 28

3.2
Samhällsinformation
i riksprogram ..................... 30

3.3
Stereo- och tvåprogramsändning
....................... .... 38

4 TV-reklamfrågan
........................................................ 44

4.1
Utredningen ...................................................... 44

4.2
Remissyttrandena
............................................. 50

5 Föredraganden
......................................................... 58

5.1
Reformverksamhet
på radio-och TV-området ..... 58

5.2
Lokalradio .......................................................... 59

5.2.1 Lokalradion i ett mediepolitiskt
sammanhang 59

5.2.2 Sändarnät, områdesindelning och
utbyggnad 63

5.2.3 Huvudmannaskap......................................... 69

5.2.4 Programverksamhet .................................. 74

5.2.5 Kontakt med publiken ............................... 77

5.2.6 Kostnader för lokalradion .......................... 78

5.3
Samhällsinformation
i radio och television ......... 78

5.4
Stereosändningar
i ljudradion ............................ 84

5.5
TV-reklamfrågan
................................................ 85

6
Upprättade
lagförslag ................................................ ... 89

7
Hemställan ................................................................. 90

8
Anslagsberäkningar
för budgetåret 1975/76 ............ ... 91

8.1
Televisions-och
ljudradioanläggningar ............... .... 91

8.2
Vissa
byggnadsarbeten för Sveriges Radio ........ 101

Regeringens beslut ........................................................ 102

Bilaga 1 RUT 69:s förslag till Lag om ändring av
radiolagen den 30

december 1966 (nr 755) .................................... 103

ÄiVaa 2 Områdesindelning m. m. enligt föredragandens
förslag .. 105

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

53 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (50)

50 kopplingar i 27 dokument.

  1. Ds 2022:1 Viktigt meddelande till allmänheten - en översyn av VMA-systemet s. 189 om s. 7 · s. 208 om s. 7 i texten
  2. Prop. 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 s. 58 om s. 82 i texten
  3. Bet. 1988/89:KrU21 Medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m. s. 22 i texten
  4. Prop. 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet m. m. s. 5 i texten
  5. Bet. 1983/84:KrU17 om radio och television (prop. 1983/84:100 bil. 10 delvis) s. 21 · s. 33 i texten

Visa alla 27

Doktrin (3)

3 kopplingar i 1 dokument.

  1. Levin, Satellitreklam och konsumentskydd, 1987 s. 74 om s. 88 · s. 128 om s. 88 · s. 172 i texten