Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m.m.

1975 · 57 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:36, Regeringens proposition om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 36 Prop. 1975:36

Nr 36

Regeringens
proposition om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m.;

beslutad
den 27 februari 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF PALME

SVEN
ASPLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen läggs fram förslag till lagändringar som avser ändrade ersättningsregler
inom sjukförsäkringen. Till grund för förslagen ligger en överenskommelse med
sjukvårdshuvudmännen om vissa finansieringsfrågor för sjukvården.
Överenskommelsen innebär bl.a. en höjning av sjukförsäkringens läkarvårdsersättning
till sjukvårdshuvudmännen från 48 kr. lill 70 kr. per läkarbesök och en höjning
av patientavgiften från 12 kr. till högst 15 kr. fr. o. m. den I januari 1976.
En väsentlig förbättring görs i sjukförsäkringens ersättningsregler för
sjukvårdande behandlingar som utförs av annan personal än läkare genom all här
införs ett utvidgat och enhetligt ersättningssystem. Sjukförsäkringens resekostnadsersättning
utsträcks samtidigt till att bl. a. gälla även för sådana behandlingar.
Karens-beloppet för resekostnadsersättningen ändras från 6 kr. lill 8 kr.
Systemet för sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen för
ambulans-transporter m. m. förenklas. Vidare höjs sjukförsäkringens ersättning lill
sjukvårdshuvudmännen för sjukhusvård liksom den försäkrades sjukpenningavdrag
vid sjukhusvård. Reglerna för sjukförsäkringens ersättning lill
sjukvårdshuvudmännen för vissa läkarintyg och för preventivmedelsrådgivning
knyts an till de enhetliga bestämmelserna om läkarvårdsersättning m. m.

1
enlighet med den träffade överenskommelsen övertar sjukvårdshuvudmännen helt
ansvaret för all tillhandahålla hjälpmedel till handikappade. En enhetlig hjälpmedelsersäilning
från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen införs. Sjukvårdshuvudmän som
medverkar vid anskaffning

1
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 2

av
kostnadsfria eller prisnedsatia glasögon till barn och ungdom tår förhöjd hjälpmedelsersäilning
från sjukförsäkringen.

1
anslutning lill överenskommelsen ändras sjukförsäkringens läkemedelsrabatt så
all maximiavgifien vid inköp av medicin på recept blir 20 kr. mol del sedan år
1968 gällande beloppet 15 kr. Reglerna om avgiftsfria läkemedel vid vissa
sjukdomar behålls oförändrade.

De
ändrade ersättnings- och avgiftsreglerna avses gälla fr. o. m. den 1 januari
1976. De i propositionen redovisade förslagen innebären ekonomiskt lillskoll
för sjukvårdshuvudmännen på 650 milj. kr. per år. Kostnadsökningen för
sjukförsäkringen beräknas till 634 milj. kr. per år. För att täcka dessa kostnader
jämte en kostnadsökning för sjukförsäkringen lill följd av konstaterad ökad
sjukfrekvens höjs socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen från
arbetsgivare m. fl. med 0,6 procentenheter fr. o. m. år 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:36

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives
att 2 kap. 5-7 SS och 3 kap. 4 i? lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 kap.

5S'

Har
försäkrad åinjulil läkarvård, landvård eller sjukhusvård som avses i 2-4 SS,
utgår ersättning enligt vad regeringen med riksdagen förordnar för utgifter i
anledning av resor lill och från läkaren, landläkaren eller vårdinrättningen,
där ef med hänsyn till resans längd samt den försäkrades tillstånd skäligen
kunnat fordras att han gått eller färdats på an-not sätt, som Icke krävt
särskild kostnad.

Har försäkrad åtnjutit läkarvård, tandvård eller
sjukhusvård som avses i 2 SS, utgår ersättning enligt grunder som regeringen
fastställer för utgifter i anledning av resor lill och från läkaren,
tandläkaren eller vårdinrättningen.

Ersättning för sfuktransporter utgår enligt vad regeringen
föreskriver.

opaginerad Kontrollera mot PDF

er

Regeringen äger föreskriva, all ersättning enligt av
regeringen fastställda grunder skall utgå för försäkrads utgifter för annan
vård eller behandling i anledning av sjukdom än i 2-4 SS sägs ävensom för i
samband med sådan vård eller behandling företagna resor. Motsvarande gäller i
fråga om försäkrads utgifter i anledning av resor i samband med vård som vid
sjukdom meddelats av distriktssköterska eller dislriktsbarnmorska.

För hjälpmedel åt handikappade utgår ersättning enligt
vad regeringen föreskriver.

7S" Har kommun genom att anställa eller eljest träffa
avtal med läkare eller på annat sätt vidtagit ålgärder för alt bereda medellösa
eller mindre be-

' Lagen omtryckt 1973:908 'Senaste lydelse 1974:510

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

medlade
personer läkarvård, må allmän försäkringskassa på framställning av kommunen
förordna, att kommunen efter grunder som fastställas av regeringen skall vara
berättigad all av kassan erhålla ersättning för kostnad för läkarvård, som
sålunda beretts försäkrad. Sådan ersättning må i varje särskilt fall utgivas
allenast i den mån ersättning i anledning av vården ej tillkommit den
försäkrade själv samt må ej överstiga vad som skolat utgivas lill denne, därest
han lått vidkännas motsvarande kostnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmän försäkringskassa äger med arbetsgivare, som
anordnar läkarvård eller vidtager andra sjukvårdande åtgärder så att kassans
utgifter för sjukvårdsersättning kunna antagas minska, överenskomma om skälig gollgörelse
för arbetsgivarens ifrågavarande kostnader.

Allmän försäkringskassa äger jämväl med kommun,
landstingskommun eller transportföretag, som åtager sig att ombesörja
transporter, för vilka ersättning från sfukförsäkringen må utgivas, träffa
överenskommelse om skälig gollgörelse härför saml om avgifter, vilka kommunen,
landstingskommunen eller företaget må uttaga av de försäkrade for utförda
transporter.

Överenskommelse som avses I andra eller tredje stycket
skall för atl vara gällande fastställas av riksförsäkringsverket.

Allmän
försäkringskassa äger med arbetsgivare, som anordnar läkarvård eller vidtager
andra sjukvårdande åtgärder så all kassans utgifter för sjukvårdsersättning
kunna antagas minska, överenskomma om skälig gollgörelse för arbetsgivarens
ifrågavarande kostnader. Sådan överenskommelse skall för alt vara gällande
fastställas av riksförsäkringsverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har arbetsgivare för sjöman jämlikt sjömanslagen
(1973:282) haft att vid sjömans sjukdom vidkännas kostnad som avses i 2-6
SS,äger han hos allmän försäkringskassa erhålla gollgörelse för kostnaden
enligt bestämmelserna i denna lag.

3 kap. 4S Hel sjukpenning utgör för dag nittio procent av
den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med trehundrasexiiofem.
Sjukpenningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

avrundas till närmaste hela
krontal. För försäkrad som avses i 1 S andra stycket utgör hel sjukpenning åtta
kronor för dag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För dag då försäkrad
åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning minskas med tio kronor, dock med högst
en tredjedel av sjukpenningens belopp. Därvid skall del belopp varmed minskning
sker avrundas till närmast lägre hela krontal. Sjukpenning vid sjukhusvård
skall dock alllid utgå med lägsi åtta kronor.

För dag då försäkrad
åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning minskas med tjugu kronor, dock med
högst en tredjedel av sjukpenningens belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning
sker avrundas till närmast lägre hela krontal. Sjukpenning vid sjukhusvård
skall dock alllid utgå med lägst åtta kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:36

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954:519) angående
kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1954:519)
angående kostnadsfria och prisnedsatia läkemedel m. m.'

dels all i 2, 4, 7 och 8 SS ordet "Konungen"
skall bytas ut mot "regeringen",

dels att i 1 och 4-8 SS ordet "förordning" och
böjningsform av detla ord skall bytas ut mot "lag" i motsvarande
form,

dels atl rubriken till förordningen och 3 S skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Kungl. Maj:ls förordning angående Lag om kostnadsfria och prisnedsatia

kostnadsfria och prisnedsatia läkeme- läkemedel m. m.

del m. m.

3S'

1 annat fall än som avses i 2 S äger 1
annat fall än som avses i 2 S äger

vid sjukdom den som är omfattad vid sjukdom
den som är omfattad

av sjukförsäkring enligt lagen om av
sjukförsäkring enligt lagen om

allmän försäkring eller här i riket är allmän
försäkring eller här i riket är

i allmän ellerenskild tjänst vid inköp i
allmän ellerenskild tjänst vid inköp

av läkemedel åtnjuta nedsättning av av
läkemedel åtnjuta nedsättning av

fastställt pris för samtidigt förskrivna fastställt
pris för samtidigt förskrivna

och inköpta läkemedel med hälften och
inköpta läkemedel med hälften

av del belopp varmed priset översli- av
del belopp varmed priset översti

ger fem kronor och hela del belopp ger
fem kronor och hela det belopp

varmed priset överstiger ljugofem varmed
priset överstiger trettiofem

kronor. Är förskrivning avsedd atl kronor.
Är förskrivning avsedd all

expedieras mer än en gång, skall expedieras
mer än en gång, skall

nedsällningen hänföra sig lill varje nedsättningen
hänföra sig lill varje

avsett expeditionstillfälle. avsett expeditionsiilirälle.

Vad nu sagts om den som är omfattad av sjukförsäkring
enligt lagen om allmän försäknng skall beträffande försäkrad, som är bosatt
utom riket.

' Förordningen omiryckl 1962:405. Senaste lydelse av

1 S 1967:737

4S 1972:711

5S 1973:471

förordningens rubrik 1972:188 'Senaste lydelse 1967:737

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

gälla allenast för tid
varunder han vistas härstädes.

Från
prisnedsäitning enligt denna Från prisnedsäilning enligt denna

paragraf
äger Konungen undantaga paragraf äger regeringen undantaga

visst läkemedel eller viss
grupp av visst läkemedel eller viss grupp av

läkemedel som i första
stycket avses, läkemedel som i första stycket avses.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:36

3 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1969:653) om bidrag från
landstingskommuner och kommuner som ej tillhör landstingskommun till
bestridande av kostnaderna för vård vid karolinska sjukhuset

Härigenom
föreskrives atl förordningen (1969:653) om bidrag från landstingskommuner och
kommuner som ej tillhör landstingskommun till bestridande av kostnaderna för
vård vid karolinska sjukhuset' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Kungl. Maj:ts förordning om bidrag frän landstingskommuner
och kommuner som ef tillhör landstingskommun lill bestridande av kostnaderna
för vård vid karolinska sfukhusei

Intages någon som är bosall ulan-för Stockholms län på
karolinska sjukhuset för vård, som det enligt sjukvårdslagen den 6 juni 1962
(nr 242) åligger landstingskommun att ombesörja,skall den landstingskommun
inom vilken den intagne är bosatt lill sjukhuset erlägga bidrag till
kostnaderna för vården enligt vad nedan sägs.

1 fråga om vård på annan avdelning vid karolinska
sjukhuset än radiumhemmet föreligger skyldighet all utge vårdbidrag som avses
i första stycket endast under förutsättning atl den på sjukhuset intagne antingen
insjuknat i den sjukdom vården avser under vistelse inom Stockholms län eller
fatt hänvisning lill sjukhuset för vård, som ej kan beredas på
landstingskommunens

Föreslagen
Ivdelse

Lag om vissa bidrag f ö r v å rd
vid karolinska sjukhuset

Intages någon som är bosall ulan-för Stockholms län och
icke omfattas av avtal om regionsfukvård m. m. vid karolinska sjukhuset på
sjukhuset för vård, som det enligt sjukvårdslagen (1962:242) åligger
landstingskommun alt ombesörja, skall den landstingskommun inom vilken den intagne
är bosalt till sjukhuset erlägga bidrag till kostnaderna för vården enligt vad
nedan sägs.

1 fråga om vård på annan avdelning vid karolinska
sjukhuset än radiumhemmet föreligger skyldighet atl utge vårdbidrag som avses
i första stycket endast under förutsättning att den på sjukhuset intagne antingen
insjuknat i den sjukdom vården avser under vistelse inom Stockholms län eller lalt
hänvisning lill sjukhuset för vård, som ej kan beredas på
landstingskommunens

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1972:674

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36

Nuvarande
lydelse

sjukhus.
Närmare föreskrifterom sådan hänvisning meddelas av Konungen.

Vårdbidraget utgår för
varje vårddag med del belopp, varnied den för patienten tillämpliga
vårdavgiften på allmänt rum vid karolinska sjukhuset överstiger /('/M/o/i
kronor.

Föreslagen
lydelse

sjukhus.
Närmare föreskrifter om sådan hänvisning meddelas av regeringen.

Vårdbidraget utgår för
varje vårddag med del belopp, varmed den för patienten tillämpliga vårdavgifien
på allmänt rum vid karolinska sjukhu-.set överstiger ijugo kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad
ovan föreskrives om landstingskommun äger motsvarande tillämpning på kommun
som ej tillhör landstingskommun.

Utgår
vårdbidrag, minskas vårdavgifien med motsvarande belopp.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1976.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 10

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för viss födel-sekontrollerande
verksamhet m. m.

Härigenom
föreskrives att 1 och 3 SS lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande
verksamhet m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 S

Staten,
landstingskommun eller kommun får enligt vad nedan sägs ersättning för
kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte som vid personligt besök
meddelas den som omfattas av sjukförsäkring enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Motsvarande ersättning utgår även till organisation, som med
socialstyrelsens tillstånd bedriver sådan rådgivning.

Ersättning
till privatpraktiserande läkare för rådgivning i födelsekontrollerande syfte
utgår enligt grunder som regeringen fastställer.

Ersättning
enligt denna lag utgår Ersättning enligt denna lag utgår även för rådgivning
angående abort, även för rådgivning angående abort

eller sterilisering.

Ersättning
enligt denna lag utgår endasl om rådgivning och i anslutning därtill utlämnade
preventivmedel lillhandahålles den försäkrade kostnadsfritt.

För utgifter för resor som foretages i samband med rådgivning enligt denna
lag utgår ersättning till den försäkrade enligt grunder som regeringen fastställer

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:36

Uldrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssanimaniriide 1975-02-27

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon.

Föredragande:
statsrådet Aspling

Proposition
om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m.

1. Gällande bestämmelser

1.1
Allmänt

Sjukförsäkringsförmånerna
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)bestårav
sjukvårdsersättning,sjukpenning och föräldrapenning. Sjuk-vårdsersätining utgår
enligt 2 kap. AFL i form av ersättning för läkarvård, landvård, sjukhusvård och
för vissa särskilda sjukvårdande ålgärder jämte resor i samband med vården. Sjukvårdsersäiining
utgår även för läkemedelskostnader.

1.2
Ersättning För läkarvård

Ersättning
för läkarvård ulgår om vården ombesörjs av staten, landstingskommun eller
kommun som inle tillhör landstingskommun (offentlig läkarvård) eller lämnas av
läkare som är uppförd på en av allmän försäkringskassa upprättad förteckning
(annan läkarvård). Ersättning ulgår enligt grunder som regeringen fastställer.
1 fråga om vård som lämnas av läkare som uppförts på den nämnda förteckningen
fastställs grunderna för högst två år i sänder efter förslag av
riksförsäkringsverket. Regeringen kan därvid bestämma det högsta arvode som får
tas ut för vård som lämnas av läkare som är uppförd på nyssnämnda förteckning.
Grunder för läkarvårdsersättning m.m. har fastställts i läkarvårdstaxan
(1974:699).

För
offentlig läkarvård bslaldT försäkringskassan till sjukvårdshuvudmannen genom läkarvårdsersättning
48 kr. för varje läkarbesök. Av patienten får tas ut en avgift på högst 12 kr.
Beloppen inkluderar ersättning även för del första läkarbesök som sker med
anledning av remiss saml för

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 12

sådana
röntgen- och laboraiorieundersökningar m. m. som patienten blir remitterad till
vid läkarbesöket. Meddelas vården vid läkares besök hos den sjuke kan en
tilläggsavgift av 8 kr. las ut av den försäkrade. Vid råd-frågning per telefon
utgår ersälining från försäkringen med 5 kr. och patientavgift far tas ut med högsi
5 kr.

1
annan läkarvård får läkare för varje patientbesök tillgodoräkna sig arvode högst
med de belopp som anges i taxan. Läkarna får i patienvavgift la ul högst 20 kr.,
i vissa fall 25 eller 30 kr. Patientavgiften inkluderar ersättning för
remissbesök hos läkare inon-i offentlig vård saml för röntgen- och laboraiorieundersökningar
m.m. son-i patienten remitteras lill. Vid läkares besök hos den sjuke får las
ut en lilläggsavgift med 10 kr. För telefon-rådfrågning utgör patientavgiften
högst 10 kr. Försäkringskassan betalar direkt lill läkaren skillnaden mellan läkararvode
och patientavgift genom läkarvårdsersällning.

Enligt
beslut av regeringen skall läkarvårdstaxans bestämmelser om ersättning för
röntgen- och laboraiorieundersökningar vid remiss inom pri-vatpraktikervården
äga motsvarande tillämpning när remiss utfärdas inom företagshälsovården.

1.3
Ersättning för sjukvårdande behandlingar m. m.

1 2
kap. 6 S AFL ges regeringen möjlighet föreskriva all ersälining skall utgå lör försäkrads
utgifter för annan vård eller behandling i anledning av sjukdom än läkarvård,
tandvård och sjukhusvård liksom för resor i samband med sådan vård eller
behandling. Närmare bestämmelser härom finns i kungörelsen (1962:387) angående
ersättning enligt lagen om allmän försäkring för vissa utgifter för vård eller
behandling i anledning av sjukdom. Enligt 2 S i nämnda kungörelse ulgår
ersättning till den försäkrade för utgifter för följande slags behandling:

sjukgymnastisk
behandling (rörelsebehandling eller massage jämte förberedande uppvärmning),

behandling
med kortvåg, ulirakortvåg, mikrovåg eller ultraljud, som inte lämnas i samband
med sjukgymnastisk behandling,

tryckvariationsbehandling
av arteriella genomblödningsrubbningar,

elektrisk
retningsbehandling vid muskelföriamningar,

mekanisk
sträckbehandling av ryggraden, saml

foniatrisk
behandling.

Ersättning
för utgifter för sådan behandling utgår om behandlingen varit nödvändig på
grund av sjukdom och föreskrivits av läkare samt meddelats under lid då den
försäkrade inte åtnjuiii sjukhusvård.

Ersättning
för här avsedd behandling utgår lill den försäkrade nied högst ire fjärdedelar
av följande belopp, nämligen

för
sjukgymnastisk behandling, utförd av läkare eller legitimerad sjuk-

s. 13 Kontrollera mot PDF

gymnast,
16 kr. eller, om behandlingen utförts vid besök hos den försäkrade, 22 kr.
jämte skälig ersättning för resekostnad;

för
sjukgymnastisk behandling, utförd av s. k. förieckningsgymnasl, 14 kr. eller,
om behandlingen utförts vid besök hos den försäkrade, 18 kr. jämte skälig
ersättning för resekostnad;

för
foniatrisk behandling 16 kr., samt

för
annan behandling 6 kr.

1.4 Ersättning
för sjukhusvård

Ersättning
från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudman utgår enligt 2 kap. 4 S AFL för försäkrads
sjukhusvård som behövts på grund av sjukdom eller föriossning. Fr. o. m. år
1973 utgör denna ersättning 15 kr. per vårddag. För dem som inle omfattas av
sjukförsäkringens ersättningsregler i detla hänseende tar sjukvårdshuvudmännen
i regel ut en avgift med motsvarande belopp.

För
varje dag som försäkrad vistas på sjukhus görs enligt 3 kap. 4 S AFL avdrag med
10 kr. på den sjukpenning denne är berättigad till. Avdraget får dock Utgöra
högst en tredjedel av sjukpenningens belopp och den återstående sjukpenningen
skall uppgå till lägst 8 kr. per dag.

1.5 Ersättning
för resor

Den
grundläggande bestämmelsen om ersättning för resekostnader vid sjukvård fmns i
2 kap. 5 S AFL. Försäkrad som erhållit läkarvård, tandvård eller sjukhusvård
har rätt lill ersättning för utgifter i anledning av resor lill och från
läkare, landläkare eller sjukvårdsinrättning. Närmare bestämmelser om resekostnadsersättning
finns främst i sjukreseförordningen (1962:385).

I
fråga om resor i samband n-ied läkarvård gäller enligt sjukreseförordningen atl
ersättning ulgår med det belopp varmed den samn-ianlagda kostnaden för resa till
och från läkaren överstiger 6 kr. Vid sjukhusvård utgår ersättning för resor till
och från sjukvårdsinrättningen. Utgifter i anledning av återresa från
sjukvårdsinrättning ersätts endasl i den mån de överstiger 6 kr. Regeringen har
förordnal alt bestämmelserna om resekostnadsersättning i samband med läkarvård
som lämnas av privatpraktiserande läkare skall äga motsvarande tillämpning i samband
med besök inom företagshälsovården.

När
det gäller resor i samband med tandvård utgår ersättning med del belopp varmed
den sammanlagda kostnaden för resa lill och från landläkaren överstiger 15 kr.

Sedan
år 1971 ulgår också resekostnadsersättning för resor i samband med sjukgymnastisk
behandling, s. k. apparaibehandling samt foniatrisk behandling. Motsvarande
gäller beträffande utgifter för resor i samband med

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 14

sjukvård
som meddelats av distriktssköterska eller distriktsbarnmorska. Nämnda
behandlingar samt vård som meddelas av distriktssköterska eller dislriktsbarnmorska
anses vid sjukresebesiämmelsernas tillämpning i huvudsak som läkarvård.

Enligt
2 kap. 7 S tredje stycket AFL får allmän försäkringskassa träffa överenskommelse
med kommun, landstingskommun eller transportföretag, som ålar sig atl ombesörja
transporter för vilka ersättning från sjukförsäkringen kan utges.
Överenskommelsen får gälla ersättning för transporter samt de avgifter som får
tas ul av försäkrad för utförda transporter. Sådana överenskommelser skall för atl
vara gällande fastställas av riksförsäkringsverket. Med stöd av nämnda
bestämmelser har fiertalet försäkringskassor träffat sådana överenskommelser
med kommun eller landstingskommun. De innebär bl.a. alt ambulanstransport för
inom resp. område mantalsskrivna personer ombesörjs av kommunen resp.
landstingskommunen mol viss ersättning från försäkringskassan. 1 vissa fall har
överenskommelserna också avsett transporter med s. k. bårbil.

1.6
Ersättning för vissa läkarintyg

Enligt
4S kungörelsen (1962:394) med vissa bestämmelser rörande ansökan om pension
enligt AFL, m. m. skall den som söker förtidspension på grund av nedsatt
arbetsförmåga, handikappersättning eller vårdbidrag lämna läkarutlåtande om
hälsotillståndet där inte särskilda skäl föranleder annat. Har sådant
läkarintyg ombesörjts av staten, landstingskommun eller kommun som inte tillhör
landstingskommun, utgår enligt kungörelsen 1962:518 ersättning från den
allmänna försäkringen lill den som tillhandahållit intyget med 31 kr.
Ersättning utgår under förutsättning atl av den försäkrade inte tagits ut högre
avgift än 7 kr. för intyget jämte undersökning som legat till grund härför. Har
försäkrad i annan ordning anskaffat sådant intyg, utgår ersättning från den
allmänna försäkringen motsvarande tre fjärdedelar av den försäkrades utgift
för intyget, dock högst med 31 kr.

Enligt
16 kap. 2 S AFL kan som villkor för rätt till förtidspension eller handikappersättning
föreskrivas all den försäkrade skall genomgå undersökning av läkare. Har
undersökning jämte läkarutlåtande i sådant fall ombesörjts av staten,
landstingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun, utgår
ersättning med 38 kr. från vederbörande allmänna försäkringskassa lill den som
ombesörjt undersökningen och utlåtandet, under förutsättning att avgift inte
tagits ut av den försäkrade. Har sådan undersökning jämte utlåtande ombesörjts
i annan ordning utgår ersättning med belopp som prövas skäligt.

För
läkarutlåtande, grundat på journal som förts vid sjukhus, skall ersättning
utgå med 3 kr. eller - om utlåtandet är mera omfattande - med högre belopp dock
högst 15 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:36 >5

1.7 Ersättning för preventivmedelsrådgivning m. m.

1 lagen (1974:525)om ersättning för viss födelsekontrollerande
verksamhet m. m. ges regler om ersättning från sjukförsäkringen för
preventivmedelsrådgivning. Samma regler gäller vid abortrådgivning.
Ersättningen omfattar även kostnader för preventivmedel som lämnas ut vid
besöket. En förutsättning för sådan ersättning från sjukförsäkringen är all
rådgivning och i anslutning därtill utlämnade preventivmedel tillhandahålls
utan avgift för den försäkrade.

Ersättning kan enligt lagen ulgå lill staten,
landstingskommun eller kommun, till organisation som med socialstyrelsens
tillstånd bedriver sådan rådgivning samt till privatpraktiserande läkare.
Ersättning ulgår för varje rådgivningstillfälle med belopp som regeringen
fastställer.

Enligt 14 S läkarvårdslaxan (1974:699) utgår ersättning i
form av läkarvårdsersättning med 45 kr. Patientavgift får inle las ul för
rådgivningen. Berättigar läkarbesök lill arvode på grund av sjukdom ulgår inle
samtidigt arvode för preventivmedelsrådgivningen.

1.8 Läkemedelsrabatter

Ersättning från sjukförsäkringen för läkemedelskostnader
regleras bl. a i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatia
läkemedel m. m. Enligt huvudregeln skall på apotek kostnadsfritt eller till
nedsatt pris under vissa angivna förutsättningar tillhandahållas läkemedel som
ordinerats av läkare eller tandläkare.

Den som omfattas av sjukförsäkringen och som lider av
långvarig och allvarlig sjukdom kan ulan kostnad erhålla läkemedel, som enligt
vad regeringen förordnal skall tillhandahållas kostnadsfritt vid sådan
sjukdom. Särskild förteckning är fastställd över sådana avgiftsfria läkemedel.

1 andra fall sker nedsättning av fastställt pris för
samtidigt förskrivna och inköpta läkemedel med hälften av det belopp varmed
priset överstiger 5 kr. och hela del belopp varmed priset överstiger 25 kr.
Denna regel innebär all maximiavgifien vid inköp av medicin på recept är 15 kr.
Denna prisnedsäitning gäller även för p-piller. Vid beräkningen av prisnedsätlningen
får dock inte kostnaden för p-piller räknas samman med kostnaden för läkemedel.
Är förskrivning avsedd all expedieras mer än en gång, skall nedsällningen
beräknas för varje avsett expeditionsiilirälle.

Den som omfattas av sjukförsäkringen enligt AFL kan
avgiftsfritt erhålla injektionssprutor, kanyler, kaletrar och bandage och
därmed jämföriiga förbrukningsartiklar, som han fortlöpande behöver på grund
av allvariig sjukdom eller behandling för sådan sjukdom. Bestämmelserna om
avgiftsfria och prisnedsatia läkemedel äger motsvarande tillämpning på sådana
förbrukningsartiklar för handikappade. Förutom av läkare eller tandläkare kan
sådana förbrukningsartiklar ordineras av annan som socialstyrelsen förklarat
behörig därtill.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 16

1.9
Sjukförsäkringens finansieringsregler

Fr.
o. ni. år 1975 finansieras sjukförsäkringen till 25 % genom statsbidrag och lill
75 % genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egen-företagare (19
kap. 1, 2, 4 och 7 SS AFL). Socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen
utgår med 7 96 av ett avgiftsunderlag som för arbetsgivare ugör summan av de
löner och naturaförmåner som under året utgått lill de anställda. Vid beräkningen
av avgiftsunderlaget bortses från den del av en arbetstagares lön som
överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet, vilkel för år
1975 innebär 67 500 kr. Hänsyn las inte heller lill arbetstagare vars hela lön
under året inle uppgått till 500 kr. Avgiftsunderlaget för egen företagare
beräknas på motsvarande sätt. För egenfö-retagare som vall karenslid för
sjukpenningförsäkringen eller står utanför denna försäkring utgår avgiften med
lägre procentsals.

I
den mån infiulna avgifter till sjukförsäkringen över- eller understiger vad som
motsvarar 75 % av försäkringens ulgifier under året sker en reglering genom
överföring till eller ianspråktagande av allmänna sjukförsäkringsfonden.

1.10 Statsbidrag
till hjälpmedel för handikappade

Enligt
kungörelsen 1968:238 ulgår statsbidrag lill vissa hjälpmedel som på ordination
kostnadsfritt tillhandahålls handikappade. De stalsbidragsbe-rältigade
hjälpmedlen är upptagna i en s. k. hjälpmedelsförteckning som förs av socialstyrelsen.
Sjukvårdshuvudmännen och vissa enskilda institutioner tillhandahåller
hjälpmedel och uppbär statsbidrag för ordinerat hjälpmedel. Statsbidrag
beviljas av socialstyrelsen och utbetalas halvårsvis i efterskott. 1 1975 års
budgetproposition (bil. 7 punkt K 2) har för budgetåret 1975/76 beräknats etl
anslag av 147 milj. kr. för statsbidrag till hjälpmedel för handikappade.

Fr.
o. m. år 1973 svarar sjukvårdshuvudmännen för kostnaderna för ca 130 enklare
hjälpmedel som förts upp på en särskild av Landstingsförbundet rekommenderad
lista, den s. k. L-listan.

1.11 Statsbidrag
till psykisk barna- och ungdomsvård

Landstingskommun
eller kommun, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag för sådan psykisk barna-
och ungdomsvård som bedrivs vid central i anslutning lill barn- och ungdomspsykialrisk
lasareltsklinik eller vid fristående centraler eller filialer. Bidrag utgår till
avlönings-och resekostnader för läkare, psykolog, kurator m. fl. Bestämmelserna
finns i kungörelsen (1960:619) om statsbidrag till psykisk barna- och
ungdomsvård (ändrad 1973:491). I 1975 års budgetproposition (bil. 7 punkt F 2)
har medelsbehovet under budgelårel 1975/76 för statsbidrag till detla ändamål
beräknats lill 2 130 000 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 17

2.
Utredningsförslag

2.1
Sjukförsäkringsutredningen

I
sill slutbetänkande Ersättning vid vissa sjukvårdande åtgärder och sjukresor (SOU
1970:56) behandlade 1961 års sjukförsäkringsulredning bl. a. frågor rörande ersättning
enligt AFL för försäkrades utgifter i samband med sjukvårdande behandling och
sjukresor.

1
fråga om sjukvårdande behandlingar erinrar utredningen om atl den allmänna
försäkringens ersätlningsålagande hittills begränsats lill all avse vissa uttryckligen
angivna behandlingsformer och vårdgivare. Utredningen föreslår att rätlen till
ersättning enligt AFL för sjukvårdande behandlingar i öppen vård som meddelas
av annan än läkare utvidgas till all omfatta även andra behandlingsformer.
Fortfarande skall enligt utredningens mening som förutsättning för ersältningsrätten
gälla att behandlingen skall vara föranledd av sjukdom och ha föreskrivits av
läkare. Vidare bör behandlingen lämnas av kompetent personal så atl vårdens
kvalitet garanteras. Vårdgivaren bör därför i fråga om sin sjukvårdande
verksamhet slå under tillsyn av offentlig sjukvårdsmyndighet. Detta krav
uppfylls av sjukvårdspersonal som är s. k. medicinalpersonal enligt kungörelsen
1964:428 och av annan hos offentlig sjukvårdshuvudman anställd vårdgivare.
Utredningens förslag innebär att samtliga av sjukvårdshuvudman i öppen vård
meddelade sjukvårdande behandlingar som uppfyller de uppställda villkoren i
princip blir ersätlningsberälligade.

Vad
beträffar medicinalpersonal utanför den offentliga sektorn föreslår utredningen
all sådan personal genom avtal i olika former skall kunna knytas till sjukvårdshuvudmännens
organisation och därigenom berättiga till ersättning från den allmänna
försäkringen enligt del föreslagna ersättningssystemet. Sådan ersättning bör
enligt utredningens mening ulgå också i de fall huvudmännen sluter avtal med
andra vårdgivare än medicinalpersonal, om huvudmannen har lillsynsmöjlighel
över verksamheten. Samråd bör i dessa fall också ske med socialstyrelsen.

Utredningen
förordar all patientavgiften i öppen läkarvård lar innefatta även sjukvårdande
behandlingar. Sjukförsäkringens ersättning vid sjukvårdande behandlingar bör
enligt utredningen fastställas efter förhandlingar mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen.

1
anslutning lill förslaget om vidgad ersätlningsrätt för sjukvårdande behandlingar
föreslår utredningen all ersättning från sjukförsäkringen införs för
resekostnader i samband med sådana behandlingar.

2.2
Hjälpmedelsgruppen

Hjälpmedelsgruppen,
som tillkallades år 1969 för all behandla vissa frågor rörande verksamheten med
hjälpmedel för handikappade, har i januari 1975 lagt fram betänkandet Slaisbidragsfrågor
inom hjälpmedelsverksamheten

2
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 36

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 18

(Ds
S 1975:2). Därvid redovisas en undersökning om möjligheterna till en hållbar avgränsning
mellan statsbidragsberättigade handikapphjälpmedel och sådana
behandlingshjälpmedel som skall bekostas av sjukvårdshuvudmannen.
Hjälpmedelsgruppen finner att en sådan avgränsning är förenad med stora
svårigheter. Alt genom definitioner ange en gränslinje har visat sig ogöriigi,eftersom
vissa hjälpmedel kan användas i båda funktionerna. Därtill kommer all vissa
hjälpmedel, som är alt anse som behandlingshjälpmedel, sedan länge ersätts
genom statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen.

Hjälpmedelsgruppen
förordar därför etl enhetligt kostnadsansvar, som gör en avgränsning mellan de
två hjälpmedelslyperna onödig. Del direkta kostnadsansvaret för
tillhandahållande m. m. av hjälpmedel bör enligt gruppens mening därmed vila på
sjukvårdshuvudmännen. Ersättning för denna verksamhet bör ulgå till
sjukvårdshuvudmännen och fastställas genom förhandlingar mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen.

Om
sjukvårdshuvudmännen på delta sätt får det samlade ansvaret för
hjälpmedelsverksamheten är det enligt gruppens mening möjligt atl sammanföra
hjälpmedelsförteckningen och den s. k. L-lislan lill en enda förteckning.
Huvudmännen kan då ytteriigare rationalisera verksamheten bl. a. genom inköp av
större kvantiteter och viss lagerhållning av ofla förekommande hjälpmedel. För
många handikappade kan detta innebära förkortade väntetider och förbättrade
möjligheter lill ulprovning.

Den
nuvarande statliga bidragsgivningen lill hjälpmedelsverksamheten förulsälter
medverkan av i första hand socialstyrelsen som bl. a. svarar för hjälpmedelsförteckningen
och betalar ul statsbidragen. Hjälpmedelsgruppens förslag om ett enhetligt
kostnadsansvar hos sjukvårdshuvudmännen leder till förenklingar i verksamhetens
administration.

Hjälpmedelsförteckningen
förs nu av socialstyrelsen medan den s. k. L-lislan utarbetas av
Landstingsförbundet. Vid etl samlat ansvar hos sjukvårdshuvudmännen i enlighet
med hjälpmedelsgruppens förslag bör den nya hjälpmedelförleckningen föras av
Landstingsförbundet. Självfallet måste detta ske i nära samarbete med
socialstyrelsen och handikappinstitutet. Inom Landstingsförbundet bör därför
finnas ett organ med i huvudsak samma uppgifter och kompetens som
socialstyrelsens hjälpmedelsråd. 1 detta organ bör socialstyrelsen och
handikappinstitutet vara företrädda.

Socialstyrelsens
tillsyn över hjälpmedelsverksamheten bör ha formen av råd och upplysningar lill
sjukvårdshuvudmännen i deras hjälpmedelsverksamhet, i första hand beträffande
de medicinska ansvarsfrågorna.

De
hjälpmedel som ställs lill handikappades förfogande måste vara lämpliga för
sitt ändamål och fylla säkerhetskraven. Handikappinstitutet besitter den
tekniska utrustning och sakkunskap som en sådan prövning kräver. Koslnadsprövning,
teknisk utveckling och information är uppgifter som också måste fyllas.
Hjälpmedelsgruppen anser därför all handikappinstitutets verksamhet bör fortsätta
i huvudsakligen samma omfattning som f. n. Frågan om formerna för den framtida
samverkan mellan sjukvårdshuvudmän-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 19

nen
och handikappinstitutet bör enligt hjälpmedelsgruppens mening utredas närmare.

De
uppgifter som statligt upphandlingsorgan som ankommer på utrustningsnämnden
för universitet och högskolor (UUH) vidgades den 1 juli 1972 lill alt även avse
handikapphjälpmedel. UUH har slutit centrala av-ropsavtal beträffande olika
typer av hjälpmedel. Enligt hjälpmedelsgruppens mening bör centrala avropsavial
vara att föredra även i fortsättningen med hänsyn till de rationaliseringar och
ekonomiska fördelar del innebär. Det finns också behov av centrala uppköp
beträffande hjälpmedel som tillverkas i små serier och därför inte är
kommersiellt intressanta. Hjälpmedelsgruppen lämnar frågan öppen om
upphandlingen av hjälpmedel fortsättningsvis bör ske genom UUH, t. ex. i form
av uppdragsverksamhet, eller om funktionen bör skötas av ett organ knutet till
sjukvårdshuvudmännen.

Socialstyrelsen
disponerar (. n. högst 1 milj. kr. för alt i samarbete med UUH och
handikappinstitutet initiera och stimulera tillverkning av sådana handikapphjälpmedel
för vilka det finns svårigheter alt 11 igång tillverkning på gängse
industriella villkor. Särskilt bör främjas tillkomsten av ändamålsenliga och
billiga hjälpmedelsallernativ. Det är enligt hjälpmedelsgruppens mening
angelägel all denna verksamhet kan fortsätta.

Hjälpmedelsgruppen
har också haft i uppdrag all pröva frågan om behovet av bidrag lill glasögon
för barn och ungdomar i skolåldern. Gruppen skulle kartlägga glasögonbehovel i
de olika åldersklasserna saml familjernas kostnader för glasögon, beräknade
med utgångspunkt i kostnaden för glas med enkla och ändamålsenliga bågar.
Gruppens beräkningar skulle vidare ulgå från nyanskaffning av sådana glasögon
endast vid förändringar i synförmågan.

Hjälpmedelsgruppen
redovisade sitt uppdrag i betänkandet (Ds S 1974:4) Glasögon för barn och
ungdom. Karlläggning av behovet.

1
del nu redovisade betänkandet (Ds S 1975:2) har gruppen funnit det naturiigt
alt frågan om glasögonbidrag anknyts lill förslaget om atl sjukvårdshuvudmännen
bör få det enhetliga kostnadsansvaret för hjälpmedelsverksamheten. Beslut om
glasögonbidrag lill barn och ungdom har redan fattats av ett par landsting. 1
andra landsting är frågan under utredning eller aktualiserad på annat sätt.
Hjälpmedelsgruppen finner del naturiigt alt denna fråga väckts hos sjukvårdshuvudmännen,
eftersom den har ett nära samband med hälsovården av barn och ungdom.

Gruppen
förordar för sin del att de sjukvårdshuvudmän, som beslutar att införa bidrag till
glasögon för barn och ungdomar (0-18 år), ges stöd lill kostnaderna för denna
förmån. Slorieken av bidraget bör fastställas i förhandlingar mellan staten och
Landstingsförbundet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 20

3
Föredraganden

3.1
Inledning

De
senaste årens utveckling inom hälso- och sjukvården har i hög grad inriktats på
en utbyggnad av den decentraliserade öppna hälso- och sjukvärden. Målet är all
göra samhällets hälso- och sjukvård lättare tillgänglig för medborgarna genom
att så långt möjligt ge den formen av en närhetsservice. Utbyggnaden av de
öppna vårdformerna har getts förtur inom ramen för byggnadsregleringen och omfatiar
under åren 1973-1975 närmare 100 nya läkarstationer och vårdcentraler.
Läkarutbildningen har också kraftigt inriktats på etl ökat antal allmänläkare
för den öppna sjukvården. Genom den ändring av sjukvårdslagstiftningen som
trädde i kraft den 1 januari 1973 har sjukvårdshuvudmännen också lått de förfaltningsmässiga
förutsättningarna all föra ut mera kvalificerade vårduppgifter lill den decentraliserade
öppna sjukvården. Större och välutrustade öppenvårdsenheler kan därmed skapas
och erbjuda både allmänläkarvård och viss specialistvård ute i läkardistriklen.
En ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialvården har också
kommit lill stånd i olika former under senare år.

Den
av sjukvårdshuvudmännen bedrivna öppna sjukvården finansieras lill väsentlig
del genom ersättningar till huvudmännen från den allmänna försäkringen enligt
det reformerade ersättningssystem som infördes genom beslut vid 1969 års
riksdag. Del finns behov av alt bl. a. med hänsyn lill den allmänna
kostnadsutvecklingen tid efter annan se över de fastställda ersättningsbeloppen
från försäkringen liksom de därtill knutna patientavgifterna. En sådan översyn
gjordes år 1972 och ledde bl.a. till höjningar av sjukförsäkringens läkarvårdsersättning
fr. o. m. den 1 januari 1973.

Efter
överiäggningar mellan representanter för socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen
har överenskommelse nyligen träffats om en översyn av ersättningsbeloppen fr.
o. m. den 1 januari 1976. Överenskommelsen innefattar en rad vikliga
finansieringsfrågor på sjukvårdsområdet och en lösning av fiera betydelsefulla
sjukvårdsfrågor med anknytning lill sjukförsäkringen. En förutsättning för
överenskommelsen är all den godkännes av regeringen som en integrerad del i en
lösning av aktuella frågor beträffande kommunal- och landstingsskatten för åren
1976 och 1977. Som framgår av prop. 1975:51 är detla villkor numera uppfyllt.
Jag kommer i det följande att redovisa innehållet i överenskommelsen och lägga
fram förslag till de lagändringar m. m. som behövs för dess genomförande. Det
ankommer på regeringen atl närmare bestämma ersättningsreglerna. Överenskommelsen
torde 11 fogas som bilaga till regeringsprolokollet i detla ärende.

Enligt
överenskommelsen skall ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen
för offentlig öppen läkarvård höjas från nuvarande 48 kr. till 70 kr. för varje
läkarbesök. Patientavgift (Ir tas ul med högst 15 kr per läkarbesök. Del
innebär alt del sammanlagda ersättningsbeloppet

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 21

som
huvudmannen lår ta ut ökar från 60 kr. till 85 kr. per läkarbesök. Vissa
ändringar avses också ske bl. a. när det gäller ersättningar och avgifter för lelefonrådfrågning
hos läkare.

Utöver
denna höjning av läkarvårdsersätlningen innefattar överenskommelsen fiera
betydelsefulla förändringar och utvidgningar när del gäller sjukförsäkringens
ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Till de viktigaste nyheterna hör
införandet av etl enhetligt ersättningssystem för olika former av sjukvårdande
behandlingar som efter läkarordinalion utförs av annan än läkare. Ersättning
från försäkringen lill sjukvårdshuvudmännen skall därvid ulgå med 35 kr. för
varje besök hos sjukgymnast, psykolog m. fi. personalkategorier.
Patientavgiften för sådana besök blir högst 7 kr. Sjukförsäkringens resekostnadsersättning
avses samtidigt bli utvidgad lill att bl.a. gälla även för sådana sjukvårdande
behandlingar. Karensbeloppet för resekostnadsersätlningen ändras från 6 kr lill
8 kr. Ett väsentligt förenklat system införs för sjukförsäkringens ersättning lill
sjukvårdshuvudmännens ambulanslransporler m. m. Reglerna för ersättning från
försäkringen till sjukvårdshuvudmännen för vissa läkarintyg och för
preventivmedelsrådgivningen knyts an lill de enhetliga bestämmelserna om läkarvårdsersättning
m. m.

För
dem som behöver upprepade behandlingar, bl.a. många handikappade. Hr de nya
ersättningsreglerna för sjukvårdande behandlingar särskild betydelse. För
patienter med många besök inom den offentliga sjukvården skall liksom hittills
finnas möjlighet till nedsättning av patientavgiften. Som framgår av överenskommelsen
kommer frågan om generella regler härför hos sjukvårdshuvudmännen alt tas upp till
behandling av Landstingsförbundet.

Utöver
nämnda förändringar av ersättningsreglerna, som främsl berör den öppna
sjukvården, innebär överenskommelsen också en höjning av sjukförsäkringens
ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för sjukhusvård från 15 kr. till 20 kr.
per vårddag och en motsvarande avgift för dem som inle omfattas av
försäkringens ersättningsregler. De försäkrades sjukpenningavdrag vid
sjukhusvård blir högst samma belopp.

Överenskommelsen
innebär vidare atl sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 januari 1976 övertar
hela ansvaret för atl tillhandahålla hjälpmedel lill handikappade. En enhetlig hjälpmedelsersäilning
från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen införs med 22 kr. per invånare
och år. De sjukvårdshuvudmän som medverkar vid anskaffning av kostnadsfria
eller prisnedsatta glasögon till barn och ungdom fåren förhöjning av denna
ersättning från sjukförsäkringen lill sammanlagt 24 kr per invånare och år.

1
anslutning lill överenskommelsen bör vidare sjukförsäkringens läke-medelsrabalt
ändras så all maximibeloppet vid inköp av medicin på recept blir 20 kr. mot det
sedan år 1968 gällande beloppet på 15 kr. Reglerna om kostnadsfria läkemedel
vid vissa sjukdomar behålls oförändrade.

3
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 36

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 22

De
nya ersättnings- och avgiftsreglerna avses gälla fr. o. m. den 1 januari 1976.
De innebär ett ekonomiskt tillskoll för sjukvårdshuvudmännen med 650 milj. kr.
per år räknat på nuvarande vårdvolym. För sjukförsäkringen beräknas de nya
ersättningsreglerna innebära en kostnadsökning med sammanlagt 634 milj. kr.
per år. Överenskommelsen gäller för åren 1976 och 1977.

Jag
förordar alt de i överenskommelsen angivna åtgärderna genomförs på del sätt som
jag kommer att redogöra närmare för i det följande.

3.2
Ersättning för offentlig öppen sjukvård

För
läkarvård som ombesörjs av staten, landstingskommun eller kommun som inte
tillhör landstingskommun ulgår ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmannen
med ett enhetligt belopp av 48 kr. för varje besök. Huvudmannen får samtidigt
ta ut en patientavgift med högst 12 kr. per besök. Vid läkarbesök hos den sjuke
får tas ut 8 kr. i tilläggsavgift. Vid rådfrågning per telefon ulgår ersättning
från försäkringen med 5 kr. och patientavgift Hr tas ul med högst 5 kr.

I
enlighet med vad som anges i överenskommelsen bör sjukförsäkringens läkarvårdsersättning
lill sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 januari 1976 höjas lill 70 kr. för
varje besök. Patientavgiften bör därvid fl uppgå till högst 15 kr. per besök.
De nämnda beloppen inkluderar liksom f n. sådana röntgen- och laboraiorieundersökningar
m. m. som patienten kan bli remitterad till vid läkarbesöket. Vid höjningen av
läkarvårdsersätlningen har även sjukvårdshuvudmännens kostnader för läkares
vidareutbildning beaktats. Vid läkarbesök hos den sjuke bör tilläggsavgiften
uppgå till högst 10 kr. Vid rådfrågning per telefon hos läkare bör maximiavgifien
för patienten höjas lill samma belopp, dvs. 10 kr. Någon särskild ersättning till
sjukvårdshuvudmännen från sjukförsäkringen för sådana rådfrågningar bör inte ulgå
fr. o. m. år 1976.

Undersökning
eller behandling hos sjukvårdshuvudman efter remiss från försäkringsansluten
privatpraktiserande läkare är avgiftsfri för patienten. Ersättning ulgår f. n.
från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmannen med 60 kr. för varje sådan
undersökning eller behandling. Delta ersättningsbelopp bör höjas till 85 kr. 1
samband härmed vill jag nämna alt frågan om patientavgiften vid sjukvård hos
privatpraktiserande läkare avses komma alt prövas i samband med framtida beslut
om läkarvårdstaxan.

Sjukförsäkringens
ersättningar lill sjukvårdshuvudmännen för den öppna vården avser f. n. enbart
läkarnas insatser. Därutöver ulgår endasl ersättning till den försäkrade för
utgifter för vissa behandlingar av främst sjukgymnast. Införandet enligt
överenskommelsen av ett nytt enhetligt ersättningssystem även för sådana
sjukvårdande behandlingar som utförs av annan personal än läkare innebär en
viktig breddning av försäkringens ersättningsregler.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:36 23

som
därmed inte blir enbart knutna till läkarnas vårdinsatser. 1 enlighet med
överenskommelsen bör ersättning ulgå från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen
med 35 kr. för varje behandling som ges på grund av sjukdom och har ordinerats
av läkare. Ersättningen bör också utgå för ulprovning och anpassning efter läkarordinalion
av hjälpmedel för handikappad. Patientavgiften bör sättas lill högst 7 kr. för
varje besök. Den nya behandlingsersältningen kan på motsvarande sätt som den
höjda läkarvårdsersätlningen underiätta en mera allsidig utbyggnad av
resurserna inom den öppna sjukvården. Eftersom behandlingarna utförs efter
lakar-ordination och inom ramen för sjukvårdshuvudmännens vårdansvar finner jag
det inie nödvändigt all för egen del ange några kompelensregler eller begränsningar
av de personalkategorier som skall svara för de ersättnings-berättigade
behandlingarna. Del bör ankomma på riksförsäkringsverket alt utfärda de närmare
tillämpningsföreskrifter som behövs. Om flera sjukvårdande behandlingar ges
vid samma besök utgår endasl ett ersättningsbelopp. Behandlingsersätlning ulgår
inte förbehandling som ges i anslutning lill ersältningsberälligat besök hos
läkare.

Genom
de nya ersättningsreglerna för sjukvärdande behandlingar inom den offentliga
öppna vården kommer nuvarande bestämmelser om ersättning för
sjukgymnastbehandling m. m. enligt kungörelsen 1962:387 att i fortsättningen
gälla enbart för behandling hos privatpraktiserande vårdgivare. I den mån
behandling hos privatpraktiserande sjukgymnast eller annan vårdgivare utförts
enligt avtal mellan vårdgivaren och sjukvårdshuvudman skall behandlingen enligt
överenskommelsen kunna räknas som behandling hos huvudmannen och således
omfattas av de nya ersättningsreglerna. Därmed kommer tillämpningsområdet för
det äldre ersättningssystemet alt minska ytterligare. Frågan om hur
sjukförsäkringens ersättningsregler skall utformas när det gäller sådana
behandlingar enligt nämnda kungörelse som utförs av privatpraktiserande
sjukgymnaster m. fl. behöver utredas i särskild ordning. Jag kommer senare
denna dag alt föreslå att regeringen uppdrar ål riksförsäkringsverket alt göra
en sådan utredning och lägga fram förslag i denna fråga. Vid fullgörandet av
detta uppdrag skall riksförsäkringsverket samråda med socialstyrelsen.
Landstingsförbundet och berörda personalorganisationer.

Avsikten
är att det nya ersättningssystemet skall tillämpas även när del gäller
verksamheten inom sjukvårdshuvudmännens psykiska barna- och ungdomsvård. 1
enlighet med överenskommelsen bör därmed det nuvarande särskilda statsbidraget till
denna verksamhet upphöra fr. o. m. den 1 januari 1976.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 24

3.3
Ersättning för sjukhusvård

När
en försäkrad vårdas på sjukhus utgår i. n. ersättning från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmannen med 15 kr. per vårddag. För varje dag som den försäkrade
vistas på sjukhus görs samtidigt avdrag med 10 kr. på den sjukpenning denne är
berättigad till. Avdraget får dock utgöra högst en tredjedel av sjukpenningens
belopp och den återstående sjukpenningen skall alllid uppgå lill lägst 8 kr.
per dag.

Överenskommelsen
innebär alt sjukhusavgiften höjs lill 20 kr. per vårddag och alt sjukförsäkringen
liksom hittills svarar för denna avgift när det gäller försäkrade patienter.
För patienter som inle omfattas av sjukförsäkringens ersättningsregler för
sjukhusvård kommer sjukvårdshuvudmännen atl fastställa vårdavgiften med
utgångspunkt i nämnda nivå för ersättningen från försäkringen. Därvid
förutsätts i enlighet med överenskommelsen all huvudmännen liksom hittills vid
behov medger avgiftsnedsällning eller avgiftsbefrielse.

1
samband med de överiäggningar som föregått överenskommelsen har företrädarna
för sjukvårdshuvudmännen framhållit behovet av en översyn beträffande
avgiftsreglerna vid sluten sjukvård för dem som inle omfattas av
sjukförsäkringens ersättningsregler för vården. En sådan översyn är befogad
och jag avser att senare denna dag föreslå alt regeringen uppdrar åt socialuiredningen
alt bl. a. mol bakgrund av gällande avgiftsregler vid vård i ålderdomshem
utreda denna fråga.

Det
nuvarande sjukpenningavdraget med 10 kr. vid sjukhusvård fastställdes år 1972
med utgångspunkt i då gällande sjukpenningbelopp. Vid sjukpenningreformen år
1974 skedde en allmän höjning av sjukpenningbeloppen som samtidigt blev
beskattade. Mol bakgrund bl. a. av den allmänna beloppshöjningen vid
sjukpenningreformen bör sjukpenningavdragel vid vård på sjukhus i enlighet med
överenskommelsen fastställas lill 20 kr. per dag fr. o. m. den 1 januari 1976.
Avdraget bör liksom f n. utgöra högst en tredjedel av sjukpenningbeloppet och
den återstående sjukpenningen alltid uppgå till lägst 8 kr per dag.

3.4
Ersättning för resekostnader

Resekostnadsersättning
från sjukförsäkringen utgår i samband med er-sällningsberälligad läkarvård,
landvård eller sjukhusvård. Ersättning utgår också för resor i samband med
sådan vård eller behandling av sjukgymnast m. fl. som är ersätlningsberältigad
enligt den tidigare nämnda kungörelsen 1962:387. Vidare ulgår reseersättning i
samband med sjukvård som lämnas av distriktssköterska eller
distriktsbarnmorska. Ersättning utgår som regel i den mån resekostnaderna för
varje besök överstiger 6 kr. För resor till och från tandläkare är karensbeloppel
15 kr.

Den
reformering av sjukförsäkringens ersättningsregler för sjukvårdande behandlingar
inom den offentliga sjukvården som jag har förordat i det

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 25

föregående
bör följas upp när det gäller reseersättningarna. Sjukförsäkringens ersättningsregler
för resekostnader bör därvid utvidgas på motsvarande sätt så att de omfattar försäkrads
resor i samband med läkarordinerad sjukvårdande behandling inom offentlig
öppen sjukvård och i samband med ulprovning och anpassning av hjälpmedel för
handikappad. Vid tillämpningen av sjukresebesiämmelserna bör för nämnda
behandlingar gälla i huvudsak samma regler som beträffande läkarvård.

Gällande
ersättningsregler avser endast resekostnader för den sjuke och i vissa fall för
medföljande anhörig eller vårdare. Del förekommer emellertid bl. a. inom den
psykiska barna- och ungdomsvården att en förälder till ett barn med psykiska
eller andra besvär i vissa fall besöker läkare eller annan personal utan att
barnet följer med. Återkommande samtal med föräldrarna kan i sådana fall utgöra
en viktig del i behandlingen av barnet. Ersättningsreglerna för sjukresor bör
därför ges en sådan utformning atl resekostnadsersättning kan ulgå lill
förälder eller annan anhörig vid besök i offentlig öppen sjukvård i samband med
barns sjukdom, om besöket ingår som en del i behandlingen av barnet, även om
barnet inte är med vid besöket. Reseersättning bör därvid ulgå med tillämpning
av motsvarande bestämmelser som om barnet hade följt med vid besöket.

Som
tidigare nämnts utgår reseersättning i den mån resekostnaden för varje besök
överstiger 6 kr. eller i samband med landvård 15 kr. Förstnämnda karensbelopp
bör i enlighet med vad som anges i överenskommelsen höjas lill 8 kr., vilkel
belopp således kommer all gälla även i fråga om de utvidgningar av
ersättningsreglerna som jag har förordat i det föregående.

Ersättning
från sjukförsäkringen ulgår numera för prevenlivmedelsråd-givning och aborirådgivning
med visst belopp för varje besök under förutsättning att rådgivningen är
avgiftsfri. Jag återkommer i det följande till de ändringar av ersättningen lill
sjukvårdshuvudmännen som följer av överenskommelsen. Del är angelägel all
sådan rådgivning är tillgänglig för alla utan hinder av höga resekostnader när
del är långa reseavstånd. Jag förordar därför all resekostnadsersättning från
sjukförsäkringen får utgå vid besök för preveniivmedelsrådgivning eller
abortrådgivning. Ersättning bör därvid på motsvarande sätt som gäller för
tandvård ulgå för resekostnad som överstiger 15 kr. för varje besök.

Jag
vill i detta sammanhang också beröra frågan om resekostnader för föräldrar som
behöver besöka barn som vårdas på sjukhus. Resekostnadsersättning för
sjukförsäkringen ulgår inle för sådana besök. Denna fråga anknyter till del
utredningsarbete som pågår inom familjesiödsulredningen och bör prövas i del
sammanhanget.

När
del gäller transporter till och från sjukhus eller läkare av personer som
kräver särskilda vårdåtgärder har sjukvårdshuvudmännen ansvaret för all det finns
en fungerande ambulansorganisaiion. Sjukförsäkringens ersättningsregler gäller
i princip även för sådana transporter. För att underiätta administrationen av
försäkringsersättningarna för dessa ambulanstransporter

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 26

har
flertalet sjukvårdshuvudmän träffat avtal med respektive försäkringskassa om
särskilda beräkningsregler för ersättningarna. Del är i hög grad önskvärt alt
dessa regler kan förenklas och göras enhetliga.

Överenskommelsen
med sjukvårdshuvudmännen innebär att eu förenklat och enhetligt
ersättningssystem införs för transporter med ambulansbil eller annat fordon som
är särskild anpassat för sjuktransport. För dessa transporter utgår en enhetlig
sjuktransportersältning med 12 kr. per invånare och år från sjukförsäkringen lill
sjukvårdshuvudmännen. Huvudmännen svarar därvid för alt erforderiiga sjuklransportmöjligheter
finns alt tillgå inom resp. sjukvårdsområde för en avgift av högst 8 kr. Det
nya ersättningssystemet innebär en betydande förenkling och bör genomföras.

3.5
Hjälpmedel för handikappade

Hjälpmedelsgruppen
framhåller i sill betänkande (Ds S 1975:2) Slaisbidragsfrågor inom
hjälpmedelsverksamheten att ett enhetligt och samn\an-hållel ansvar för
hjälpmedelsverksamheten hos sjukvårdshuvudmännen innebär många fördelar såväl
organisatoriskt som för de handikappade. Hjälpmedelsgruppen finner det också naturiigt
all frågan om bidrag lill glasögon för barn och ungdom handläggs av
sjukvårdshuvudmännen, eftersom dessa frågor barett nära samband med hälso- och
sjukvården för barn och ungdom.

Den
mellan socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen träffade överenskommelsen
ligger i linje med hjälpmedelsgruppens förslag. Den innebär atl
sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 januari 1976 helt övertar ansvaret for
tillhandahållande m. m. av hjälpmedel lill handikappade. Det förutsätts i
överenskommelsen all sjukvårdshuvudmännen fortsätter hjälpmedelsverksamheten i
huvudsaklig överensstämmelse med de bestämmelser som nu gäller.

Jag
förordar att finansieringsreglerna för handikapphjälpmedel läggs om i enlighet
med överenskommelsen. Nuvarande statsbidrag till vissa hjälpmedel för
handikappade bör således upphöra vid utgången av år 1975 och en ny
ersättningsform från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen införas. Den
nya hjälpmedelsersätiningen bör ulgå med 22 kr. per invånare och år.
Sjukvårdshuvudmän som medverkar vid anskaffning av avgiftsfria eller prisnedsatia
glasögon till barn och ungdom bör få en förhöjning av hjälpmedelsersätiningen
från sjukförsäkringen lill sammanlagt 24 kr. per invånare och år. Det ankommer
på sjukvårdshuvudmännen all själva besluta om den närmare utformningen av
reglerna för sådan medverkan vid anskaffning av glasögon till barn och ungdom.
Den andel av hjälpmedels-ersättningen som avser kostnader för glasögon avses
utgå lill landsting som infört bidragsregler som innebär avgiftsfria eller
prisnedsatta glasögon till barn och ungdom under 19 år. Om bidragsreglerna
gällt endasl under en del av kalenderåret bör ulgå så stor andel av hjälpmedelsersätiningen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 27

som
svarar mot den lid bidragsreglerna varit i kraft.

Det
bör ankomma på regeringen atl meddela närmare bestämmelser om hjälpmedelsersätiningen,
som inkluderar ersättning för den hjälpmedelsverksamhet som r n. åvilar
sjukvårdshuvudmännen inom ramen för den s. k. L-listan. De förbrukningsartiklar
som f n. tillhandahålls avgiftsfritt på apotek enligt den s. k. C-listan och
som finansieras genom sjukförsäkringen berörs däremot inte av de ändrade
reglerna på hjälpmedelsområdet.

Enligt
överenskommelsen upphör statsbidraget till sjukvårdshuvudmännen för
försöksverksamhet med tolkar åt döva samtidigt som den nya hjälpmedelsersätiningen
införs. Försöksverksamheten påbörjades år 1969 efter förslag av handikapputredningen
som ansåg alt de dövas behov av tolk borde tillgodoses på samma sätt som andra
handikappades behov av hjälpmedel (prop. 1968:41,SU 1968:88,rskr 1968:206).
Fr. o. m.år 1972 medverkar samtliga sjukvårdshuvudmän i försöksverksamheten.
Statsbidraget till verksamheten, ca 500 000 kr., bekostas från
hjälpmedelsanslaget. Sjukvårdshuvudmännens insatser för tolkhjälp åt döva får
nu ses som ett led i den verksamhet för handikappade som ersätts genom hjälpmedelsersätiningen.
Jag vill i detla sammanhang också erinra om de vidgade möjligheter som fr. o. m.
den 1 juli i år genomförs för bl. a. döva att erhålla handikappersättning.

Sjukvårdshuvudmännens
överlagande av hela ansvaret för hjälpmedelsverksamheten innebär vissa
organisatoriska förändringar. Den nuvarande statliga bidragsgivningen till
hjälpmedelsverksamheten handhas av socialstyrelsen, som upprättar
hjälpmedelsförteckning och meddelar lillämpningsbestämmelser lill denna saml
betalar ut statsbidragen. Överenskommelsen innebär att socialstyrelsens
handläggning av dessa frågor upphör. Socialstyrelsen bör dock även i
fortsättningen ha tillsyn över hjälpmedelsverksamheten.

Den
nuvarande hjälpmedelsförteckningen anger vilka hjälpmedel som är statsbidragsberättigade.
Förteckningen fyller också en viktig funktion genom atl upplysa de ordinaiionsberättigade
om vilka godkända hjälpmedel som finns på marknaden. Med ett samlat ansvar hos
sjukvårdshuvudmännen för hela hjälpmedelsverksamheten är det naturiigt att
Landstingsförbundet svarar för den nya hjälpmedelsförteckningen. Självfallet
bör detla ske i nära samarbete socialstyrelsen och handikappinstitutet. Enligt
överenskommelsen kommer det alt finnas ett lill Landstingsförbundet knutet
organ som i huvudsak övertar de uppgifter som nu ankommer på socialstyrelsens
hjälpmedelsråd. 1 detta organ kommer socialstyrelsen och handikappinstitutet alt
vara företrädda.

Handikappinstitutet,
som drivs gemensamt av staten och Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR),
har bl. a. till uppgift atl svara för prövning av funktionsduglighet och
säkerhet m. m. hos nya eller förändrade hjälpmedel. Enligt överenskommelsen
förutsätts handikappinstitutets verksamhet fortsätta på i huvudsak samma sätt
som nu. Statens anslag lill han-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 28

dikappinslilulet
samt institutels verksamhet och finansiering påverkas inte av den träffade
överenskommelsen avseende hjälpmedelsverksamheten. Frågan om formerna för den
framlida samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet kommer
att las upp till behandling i särskild ordning.

Socialstyrelsen
disponerar f. n. högst 1 milj. kr. för tillverkning m. m. av vissa
handikapphjälpmedel. Beloppet för användas för atl i samarbete med bl. a.
handikappinstitutet initiera och stimulera tillverkning av sådana handikapphjälpmedel
för vilka det finns svårigheter alt få igång produktion på gängse industriella
villkor. Det är angeläget alt denna verksamhet kan fortsätta. Nämnda belopp på
1 milj. kr. per år för tillverkning m. m. av vissa handikapphjälpmedel som
ingår i nuvarande hjälpmedelsanslag bör framdeles föras över lill anslaget
Bidrag till handikappinstitutet.

Ulrustningsnämnden
för universitet och högskolor (UUH) är statligt upphandlingsorgan för
handikapphjälpmedel. UUH har slutit centrala avropsavial beträffande olika
typer av hjälpmedel. En fortsatt verksamhet på detla område från UUH:s sida bör
kunna ske i form av uppdragsverksamhet som ersätts av sjukvårdshuvudmännen.
Enligt överenskommelsen ankommer det på Landstingsförbundet atl avgöra om man
önskar medverkan av UUH för central upphandling av hjälpmedel efter den 1
januari 1976.

3.6
Ersättning för vissa läkarintyg

När
någon begär förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag från den
allmänna försäkringen skall som regel läkarutlåtande bifogas ansökan. Om sådant
intyg utfärdas inom den offentliga sjukvården utgår ersättning för undersökning
och utlåtande med 31 kr. från den allmänna försäkringen till sjukvårdshuvudmannen.
Ersättningsbeloppet fastställdes år 1970. Patientavgift flr tas ut med högst 7
kr. Nämnda belopp bör i enlighet med överenskommelsen höjas lill 70 kr. resp.
15 kr., dvs. till samma belopp som avses gälla för läkarbesök i övrigt.

1
samband med prövning av rätten till pension eller handikappersättning kan
föreskrivas all den sökande skall genomgå särskild läkarundersökning. Denna
undersökning är avgiftsfri för den sökande. Om undersökningen görs inom den
offentliga sjukvården utgår ersättning för undersökning och utlåtande med 38
kr. Detta belopp, som likaledes gällt sedan år 1970, bör i enlighet med
överenskommelsen höjas till 85 kr. Undersökningen skall fortfarande vara
avgiftsfri för den sökande. Någon särskild ersättning skall i fortsättningen
inte utgå till sjukvårdshuvudmännen för läkarutlåtande som grundats på
sjukhusjournal och begärts i samband med prövning av rätt till pension från den
allmänna försäkringen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 29

3.7
Ersättning för preventivmedelsrådgivning m. m.

För
preveniivmedelsrådgivning eller abortrådgivning ulgår ersättning från sjukförsäkringen
till sjukvårdshuvudmännen med 45 kr för varje besök hos rådgivningsbyrå eller
motsvarande. Rådgivningen skall vara avgiftsfri och ersättningen innefattar
kostnader för utlämnade preventivmedel.

Försäkringsersättningen
till sjukvårdshuvudmännen för nämnda rådgivningsverksamhet bör i enlighet med
överenskommelsen anknytas till de belopp som avses komma atl gälla inom den öppna
sjukvården. Ersättningen bör därvid inkludera belopp motsvarande den
patientavgift som får tas ut inom sjukvården. Frågan om sjukförsäkringens
ersättning till privatpraktiserande läkare för preveniivmedelsrådgivning
kommer atl prövas i samband med framlida beslut om läkarvårdslaxan.

3.8 Läkemedelsrabatter

Läkemedel
som ordineras av läkare bekostas till stor del av sjukförsäkringen. Den som
köper läkemedel på recept flr en prisnedsäitning med hälften av del belopp som
överstiger 5 kr. och med hela det belopp som överstiger 25 kr. Det innebär atl
ingen behöver betala mer än 15 kr vid inköp av medicin på recept.
Sjukförsäkringens läkemedelsraballering innebär vidare atl läkemedel
tillhandahålls helt kostnadsfritt vid vissa sjukdomar.

Genom
bestämmelserna om kostnadsfria och prisnedsatia läkemedel finns ett effektivt högkoslnadsskydd
för dem som måsle använda mycket medicin. Detta försäkringsskydd bör behållas
och jag vill särskilt peka på den stora betydelse som reglerna om helt
avgiftsfria läkemedel vid vissa sjukdomar har för långvarigt sjuka och
handikappade. Nuvarande maximiavgifl vid läkemedelsinköp har gällt sedan år
1968 och en viss anpassning till den allmänna kostnadsutvecklingen är därför motiverad.
Jag förordar därför atl reglerna ändras på så sätt att maximiavgifien vid
läkemedelsinköp på recept blir 20 kr. Någon annan ändring i reglerna bör inte
ske f n. i avvaktan på en prövning av bl. a. hithörande frågor inom
Apoteksbolaget. Möjligheterna all få helt avgiftsfria läkemedel vid vissa
sjukdomar bör liksom hittills slå öppen för de grupper som har särskilt stort
behov av läkemedel.

3.9 Kostnader
och rmansiering

Den
ekonomiska innebörden av överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen och av vad
jag här har förordat i fråga om försäkringsersättningar och avgifter framgår av
följande sammanställning (milj. kr. per år).

4 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 36

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ändamål

Total-
Tillskoll Kostnads-

belopp för sjuk- ökning för

vårds- sjukfbr-

huvud- säkringen

männen

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Läkarvård:

Sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen
höjs från 48 kr. (46:75) lill 70 kr./besök

Patientavgiften höjs från högst 12 kr. till högst 15 kr./besök
och för lelefonrådfrågning från 5 kr. lill 10 kr.

2. Sjukvärdande behandlingar:

Ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen
införs med 35 kr./besök Patientavgift högst 7 kr./besök Resekostnadsersättning
frän sjukförsäkringen införs även för sju k vårdande behandlingar i offenllig
öppen vård m. m. Karensbeloppet för sjukförsäkringens resekostnadsersättning
höjs frän 6 kr till 8 kr. Reglerna för den allmänna försäkringens ersättning lill
sjukvårdshuvudmännen för vissa läkarintyg och för preventivmedelsrådgivning
justeras

3. Sjukhusvård:

Sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen
höjs från 15 kr. till 20 kr./värddag

Avgiften för utförsäkrade ändras på motsvarande sätt

Sjukpenningavdragel vid sjukhusvärd ändras frän 10 kr.
till 20 kr./dag

4.
Hj-älpmedel för
handikappade samt bidrag till glasögon för barn och ungdom: Sjukvårdshuvudmännen
svarar för dessa uppgifter och får ersättning från sjukförsäkringen med 24
kr./invånare

5.
Ambulans- och
andra sjuktransporter: Enhetlig ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen
införs med 12 kr./invånare

6.
Läkemedel:

Maximiavgifien vid inköp av medicin pä recept ändras från
15 kr. till 20 kr.

358

120 358 250 56

70 57

59

11 -10

440 110 110

270
60

-AS

177

197

98 4 4

-35

opaginerad Kontrollera mot PDF

650 634

Genom de nya ersättningsreglerna flr sjukvårdshuvudmännen
således ett ekonomiskt tillskott som beräknas till 650 milj. kr. per år vid
nuvarande vårdvolym. För sjukförsäkringen innebär de nya reglerna en sammanlagd

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 31

kostnadsökning
med 634 milj. kr. per år. Detta medför enligt nuvarande finansieringsregler för
sjukförsäkringen en ökning av siatens kostnader för bidrag till
sjukförsäkringen under budgetåret 1975/76 med ca 80 milj. kr., vilket för helt
år motsvarar 160 milj. kr 1 årets budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 7 punkt
B 5) beräknades, bl.a. med utgångspunkt i 1974 års löne- och prisnivå,
förslagsanslaget Bidrag lill sjukförsäkringen för budgetåret 1975/76 till 2 760
milj. kr. Med beaktande av de nya ersättningsreglerna samt en schablonmässig
uppräkning av löne- och prisnivån beräknas vid nuvarande finansieringsregler
statens kostnader under anslaget för budgetåret 1975/76 till ca 3 100 milj.
kr. Anslagsbehovet för statsbidrag till hjälpmedel för handikappade kommer med
hänsyn lill utbetalningsreglerna att för budgelårel 1975/76 förbli i huvudsak
oförändrat jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen för all därefter
bortfalla.

De
nya ersättningsreglerna föranleder en höjning av socialförsäkringsavgiften till
sjukförsäkringen från arbetsgivare och egenförelagare. 1 årets budgetproposition
(prop. 1975:1 bil. I s. 22) har anmälts atl avgiftsuttaget för denna
socialförsäkringsavgift behöver höjas även till följd av en konstaterad ökning
av sjukfrekvensen. Den erforderiiga avgiftshöjningen för dessa ändamål utgör
vid nuvarande finansieringsregler för sjukförsäkringen sammanlagt 0,6
procentenheter. Förslag i denna avgiftsfråga kommer att läggas fram i samband
med lagförslag beträffande andra ändringar i grunderna för sjukförsäkringens
finansiering.

4 Upprättade
lagförslag

1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta
läkemedel m. m.,

3. lag om ändring i förordningen (1969:653) om bidrag från landstingskommuner
och kommuner som ej tillhör landstingskommun lill bestridande av kostnaderna
för vård vid karolinska sjukhuset,

4. lag
om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekon

trollerande verksamhet m. m.

5 Specialmotivering
till lagförslagen

5.1
Inledning

De
grundläggande bestämmelserna om sjukvårdsersäiining ges i 2 kap, lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Kapitlet är så uppställt atl del i skilda
paragrafer behandlar bl. a. ersättning för läkarvård (2 §), landvård (3 §), sjukhusvård
(4 §), resor (5 §) och sjukvårdande behandling och konvale-scenlvård (6§).
Bestämmelserna har emellertid fått olika utformning vid

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 32

de
olika ersältningsberälligade sjukvårdsutgifterna. 2 och 3 §§ innehåller således
vissa grundläggande regler om förutsättningarna för ersättning för läkarvård
resp. tandvård. De närmare grunderna för ersättning har det överlämnats ål
regeringen all fastställa. Med stöd av dessa bemyndiganden har bl. a. utfärdats
läkarvårdslaxan (1974:699) och tandvårdstaxan (1973:638).

1 fråga
om sjukhusvård ges i lagen direkta bestämmelser som anknyter

till de vårdavgifter som tillämpas. Regeringen har emellertid möjlighet all

fastställa taxa för beräkning av ersättning för vården. Som framgått av avsnitt

3.3 bestäms vårdavgifien vid sjukhusvistelse av sjukvårdshuvudmännen

efter överiäggningar med staten. Något behov för regeringen all fastställa

en taxa har därför inte uppkommit. När det gäller utgifter för resor till

och från läkare, landläkare och sjukvårdsinrättning föreskrivs atl ersättning

ulgår enligt vad regeringen med riksdagen förordnar. Närmare bestämmelser

har meddelats i sjukreseförordningen (1962:385) som således har utfördats

av regeringen med stöd av riksdagens beslut. Ytteriigare bestämmelser finns

i kungörelsen (1962:386) med tillämpningsföreskrifter till sjukreseförord

ningen. Slutligen kan erinras om att ersättning för utgifter för sjukvårdande

behandling och konvalescentvård samt resor i samband med sådan vård

eller behandling ulgår enligt grunder som fastställs av regeringen. Med stöd

av delta bemyndigande har ersättningsbestämmelser meddelats i en kungö

relse (1962:387).

Sjukreseförordningens
bestämmelser har detaljkaraktär. Erfarenheterna har visat att det finns ett
återkommande behov att ändra i förordningen. Bestämmelserna kan inte anses ha
den vikt att beslut i dessa frågor bör fattas av riksdagen. Något hinder mot
att det överiämnas till regeringen alt bestämma i de ersättningsfrågor det här
gäller föreligger inte enligt regeringsformen. Med hänsyn härtill och i
analogi med vad som gäller beträffande läkarvård, landvård och sjukvärdande
behandlingar bör del i framtiden överiämnas åt regeringen att fastställa
grunderna för resekostnadsersättning. 2 kap. 5 S AFL har ändrats i
överensstämmelse härmed. Avsikten är all bestämmelserna liksom hittills skall
ha sin placering i sjukreseförordningen.

En
anpassning till den nya regeringsformen bör också ske i samband med de
ändringar som nu vidtas i förordningen angående kostnadsfria och prisnedsatta
läkemedel m. m. och förordningen om bidrag från landstingskommuner och
kommuner som ej tillhör landstingskommun lill bestridande av kostnaderna för
vård vid karolinska sjukhuset. Förordningarna föreslås i fortsättningen bli
betecknade lag.

5.2
Förslaget tiU lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

2 kap.

5§

1
avsnitt 5.1 har en bakgrund getts till förslaget atl överiämna ål regeringen alt
fastställa grunderna för resekostnadsersättning. Som därvid framhållits

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 33

avses
ersättningsbestämmelserna få sin plats i sjukreseförordningen. Reglerna för de
nya förmånerna om reseersättning vid bl. a. föräldrars besök i öppen sjukvård i
samband med barns sjukdom när besöket ingår som en del av behandlingen av
barnet bör också tas in i sjukreseförordningen.

Enligt
den nuvarande lydelsen av 5 § är rätten lill resekostnadsersättning beroende av
att del inle med hänsyn till resans längd och den försäkrades tillstånd skäligen
kunnat fordras all han gått eller färdats på annat sätt som inte krävt särskild
kostnad. Dessa bestämmelser har den karaktären att de lämpligen bör ha sin
plats i förordningen. De har därför tagits bort i den föreslagna lydelsen av
första stycket.

Enligt
det nya andra stycket av 5 § utgår ersättning för sjuktransporter enligt vad
regeringen föreskriver. Avsikten är att den föreslagna
sjukirans-portersättningen till sjukvårdshuvudmännen (se avsnitt 3.4) för
transporter med ambulansbil eller annat fordon som är särskilt anpassat för
sjuktransport skall regleras genom förordning i likhet med övriga frågor om
sjukresekostnader.

6§

Enligt
del tillagda andra stycket ulgår ersättning för hjälpmedel ät handikappade
enligt vad regeringen föreskriver. Den nya hjälpmedelsersätiningen har
beskrivits i avsnitt 3.5. Ersättningsbestämmelserna avses bli införda i
särskild förordning.

7 §

Det
förenklade systemet för ersättning vid sjuktransporter medför alt nuvarande
tredje stycket av 7 § kan utgå.

3
kap. 4§

Ändringen
avser slorieken av avdraget på sjukpenningen vid sjukhusvård och har behandlats
i den allmänna motiveringen.

5.3
Förslaget till lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria
och prisnedsatta läkemedel m. m.

1
3 § första stycket har gränsen för nedsättning av priset med hela det överskjutande
beloppet ändrats från 25 till 35 kr. Detta medför all maximibeloppet vid inköp
av medicin på recept blir 20 kr, i stället för som nu 15 kr.

Enligt
den nya 3a § som trädde i kraft den 1 januari 1975 har bestämmelserna i 3 §
motsvarande tillämpning på medel som läkemedelsförord-

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 34

ningen
är tillämplig på och som förskrives enbart i födelsekontrollerande syfte. Vid
beräkning av prisnedsäitning får kostnaden för sådant medel dock inle räknas
samman med kostnaden för läkemedel som avses i 3 S- Ändringen av 3 § får lill
följd atl högsta kostnaden för p-piller som skrivs ut i födelsekontrollerande
syfte också blir 20 kr.

5.4 Förslaget
till lag om ändring i förordningen (1969:653) om bidrag frän

landstingskommuner och kommuner som ej tillhör landstingskommun till

bestridande av kostnaderna för värd vid karolinska sjukhuset

Ändringen
hänger samman med all enligt överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen
ersättningen från sjukförsäkringen för sjukhusvård höjs från 15 kr. lill 20 kr.
per vårddag fr. o. m. den 1 januari 1976. För patienter som omfattas av
gällande avial om regionsjukvård m. m. vid karolinska sjukhuset (prop. 1972:35,
SoU 1972:16, rskr 1972:168) eriäggs ersättning enligt avtal. Dessa patienter undantas
därför i lagförslaget.

5.5 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1974:525) om ersättning För viss

födelsekontrollerande verksamhet m. m.

IS

Chefen
för justitiedepartementet förordar i ett samtidigt denna dag framlagt förslag lill
proposition om sleriliseringslag, m. m., all ersättning skall utgå från den
allmänna sjukförsäkringen för rådgivning angående sterilisering i samma
ordning som ersättning för preventivmedels- och aborirådgivning. Den ändring i
1 S som föranleds av förslaget har tagits upp i delta sammanhang.

3S

Genom
det föreslagna nya andra stycket bemyndigas regeringen att fastställa
grunderna för ersättning för utgifter för resor som företages i samband med
rådgivning enligt lagen. Förslaget har berörts närmare i avsnitt 3.4.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen alt antaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om ändring i förordningen (1954:519) angående
kostnadsfria och prisnedsatia läkemedel m. m.,

3. lag om ändring i förordningen (l969:653)om bidrag
från landslingskom-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:36 35

muner
och kommuner som ej tillhör landstingskommun till bestridande av kostnaderna
för vård vid karolinska sjukhuset,

4.
lag om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande
verksamhet m. m.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 36

Bilaga

SOCIALDEPARTEMENTET

LANDSTINGSFÖRBUNDET 1975-01-22

Överenskommelse
om vissa finansieringsfrågor pä sjukvårdsområdet

Efter
överläggningar mellan representanter för socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen
har överenskommelse iräfTals om följande åtgärder avseende vissa
finansieringsfrågor beträffande sjukvården m. m.

1. Ersättningen
från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för of

fentlig öppen läkarvård höjs fr. o. m. den 1 januari 1976 från 48 kr. lill

70 kr. för varje besök som är föranlett av sjukdom. Patientavgift får las

ut med högst 15 kr. per läkarbesök. Vid läkarbesök hos den sjuke får las

ut en tilläggsavgift med 10 kr. För rådfrågning hos läkare per telefon får

patientavgift tas ut med högst 10 kr. Ersättning för sådan rådfrågning utgår

inle från försäkringen, vilket beaktats vid ovannämnda höjning av läkar

vårdsersätlningen.

De
nämnda beloppen skall liksom f n. inkludera remisser för röntgen-och laboraiorieundersökningar
m. m.

Ersättning
lill sjukvårdshuvudman för undersökning eller behandling efter remiss från
privatpraktiserande läkare som är ansluten till försäkringen ulgår med 85 kr.
Ingen avgift las ul av patienten. Frågan om patientavgiften vid sjukvård hos
privatpraktiserande läkare prövas i samband med framtida beslut om
läkarvårdstaxan.

2. Den
1 januari 1976 införs ett enhetligt ersättningssystem från sjuk

försäkringen lill sjukvårdshuvudmännen för sjukvårdande behandlingar i

öppen vård utförda av annan än läkare (behandlingsersätlning). Ersättning

utgår med 35 kr. för varje behandling (besök) som ges på grund av sjukdom

och har ordinerats av läkare. Patientavgift får las ul med högst 7 kr. per

behandling (besök).

Behandling
hos privatpraktiserande vårdgivare får räknas som behandling hos
sjukvårdshuvudmannen om behandlingen utförts enligt avtal mellan vårdgivaren
och huvudmannen och med tillämpning av motsvarande bestämmelser som gäller för
behandling hos sjukvårdshuvudmannen.

Nuvarande
ersättningar enligt kungörelsen (1962:387) angående ersättning enligt lagen om
allmän försäkring för vissa utgifter för vård och behandling i anledning av
sjukdom (sjukgymnastik m. m.) upphör vid utgången av år 1975 när del gäller
behandlingar som ombesörjs av sjukvårdshuvudman. Riksförsäkringsverket kommer
all få i uppdrag atl efter särskild utredning lägga fram förslag till nytt
ersättningssystem från sjukförsäkringen beträffande behandling enligt nämnda
kungörelse som utförs av privatpraktiserande sjukgymnaster m. fl.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna
om resekostnadsersättning från sjukförsäkringen utvidgas så alt ersättning
utgår för läkarordinerade sjukvårdande behandlingar i offenllig öppen vård fr.
o. m. den 1 januari 1976. Karensbeloppel för sjukförsäkringens resekostnadsersättning
höjs samtidigt från 6 kr. till 8 kr.

3. För patienter med många besök enligt punkterna 1
och 2 skall liksom för närvarande finnas möjlighet till nedsättning av
patientavgiften. Frågan om generella regler härför hos sjukvårdshuvudmännen
kommer alt tas upp till behandling av landstingsförbundet.

4. Ersättning från sjukförsäkringen enligt punkterna 1
och 2 skall under motsvarande förutsättningar ulgå för verksamheten inom sjukvårdshuvudmännens
psykiska barna- och ungdomsvård (PBU). Siatens bidrag lill psykisk barna- och
ungdomsvård enligt kungörelsen 1960:619 upphör samlidigl med all de nya
ersättningsreglerna träder i kraft.

5. Ersättningen från försäkringen lill sjukvårdshuvudman
som ombesörjt läkarintyg i samband med ansökan om pension enligt lagen om
allmän försäkring höjs från 31 kr. lill 70 kr. för varje intyg fr. o. m. den 1
januari 1976. Patientavgiften får tas ul med högst 15 kr. för intyget jämte erforderiig
undersökning.

För
undersökning och läkarutlåtande som föreskrivits i samband med prövning av rätt
till pension eller handikappersättning från den allmänna försäkringen höjs
försäkringens ersättning lill sjukvårdshuvudman fr. o. m. den 1 januari 1976
från 38 kr. till 85 kr. Ingen avgift får tas ul av patienten. Från nämnda
lidpunkt utgår inte särskild ersättning för läkamtlålande som grundats på
sjukhusjournal och begärts i samband med prövning av rätt till pension.

6. Ersättning
från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen för pre

veniivmedelsrådgivning m.m. enligt lagen 1974:525 utgår fr. o. m. den 1

januari 1976 med 85 kr. för varje besök hos läkare och med 42 kr. för

varje besök hos annan rådgivande personal än läkare.

Frågan
om ersättningen till privatpraktiserande läkare för preventivmedelsrådgivning
kommer atl prövas i samband med ändringar i läkarvårdstaxan fr. o. m. den I
juli 1975.

7. Sjukvårdshuvudmännen
övertar fr. o. m. den 1 januari 1976 kostnads

ansvaret för tillhandahållande, ulprovning m. m. av hjälpmedel för han

dikappade. Del förutsätts atl sjukvårdshuvudmännen fortsätter hjälpme

delsverksamheten i huvudsak i överensstämmelse med de bestämmelser

som nu gäller.

En
ny ersättningsform (hjälpmedelsersäilning) från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen
införs den 1 januari 1976. Hjälpmedelsersäilning utgår med 22 kr. per invånare
och år (inkl. den s. k. L-listan), Till sjukvårdshuvudman som medverkar vid
anskaffning av kostnadsfria eller prisnedsatta glasögon till barn och ungdom
under 19 år utgår dock hjälpmedelsersättning med 24 kr. per invånare och år.

Nuvarande
statsbidrag enligt kungörelsen (1968:238) om statsbidrag till

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 38

vissa
hjälpmedel för handikappade upphör vid utgången av år 1975.

8. Fr. o. m. den 1 januari 1976 införs etl förenklat
system för sjukförsäkringens ersättning för ambulanstransporter m.m.
Ersättning (sjuktransportersältning) utgår lill sjukvårdshuvudmännen med 12
kr. per invånare och år. Denna ersättning inkluderar nuvarande ersättningar
från sjukförsäkringen för resor med ambulansbil eller annat fordon som är
särskilt anpassat för sjuktransport. Sjukvårdshuvudmännen svarar från denna
tidpunkt för att erforderiiga sjuktransportmöjligheter finns att tillgå inom
resp. sjukvårdsområde för en avgift av högst 8 kr. för varje resa.

9. Ersättningen från sjukförsäkringen för sjukhusvård
höjs från 15 kr. lill 20 kr. per vårddag fr. o. m. den 1 januari 1976. Avdraget
på den försäkrades sjukpenning höjs samtidigt från 10 kr. till 20 kr. per dag
bl. a. med hänsyn lill den allmänna beloppshöjningen vid sjukpenningreformen
1974. Avdraget skall liksom f n. uppgå till högst en tredjedel av sjukpenningens
belopp och sjukpenningen utgå med lägst 8 kr. per dag. Vårdavgifien för ulförsäkrade
patienter fastställs av sjukvårdshuvudmännen med utgångspunkt i nivån för
ersättningen från sjukförsäkringen. Det förutsätts all sjukvårdshuvudmännen
liksom hittills vid behov medger avgiftsnedsällning eller avgiftsbefrielse för
ulförsäkrad patient. Socialutredningen kommer all få i uppdrag att snarast
möjligt utreda frågan om vårdavgifierna för ulförsäkrade bl. a. med hänsyn
till gällande avgiftsregler vid vård på ålderdomshem.

10. De
överenskomna ersättningarna skall gälla 1. o. m. utgången av år

1977. Frågan om ersättningarna för tiden därefter förutsätts bli föremål för

nya överiäggningar.

11.1
anslutning lill överenskommelsen avses reglerna för sjukförsäkringens läkemedelsrabail
komma all ändras så att maximibeloppet vid inköp av medicin på recept blir 20 kr
fr. o. m. den 1 januari 1976. Reglerna om vissa kostnadsfria läkemedel behålls
oförändrade.

12.
Förslag lill de lagändringar m. m. som behövs för genomförande av åtgärderna
enligt punkterna l-l 1 läggs fram i en proposition till riksdagen under våren
1975 under förutsättning all regeringen godkänner överenskommelsen som en
integrerad del i den lösning av aktuella frågor beträffande kommunal- och
landstingsskatten för åren 1976 och 1977.

Den
ekonomiska innebörden av överenskommelsen vid nuvarande vårdvolym framgår av
bifogade sammanställning,"

Göte
Fridh Kurt Ward

Gustav
Jönsson Rune Carisson

'Motsvarande
sammanställning redovisas på s. 30

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kommentarer
till överenskommelse 1975-01-22 om vissa ekonomiska frågor på sjukvårdsområdet

Med
sjukvårdshuvudman avses staten, landstingskommun eller kommun som inle ingår i
landstingskommun utom när del gäller punkterna 7 och 8 där det med
sjukvårdshuvudman avses enbart landstingskommun eller kommun som inle ingår i
landstingskommun.

1. Den
särskilda försäkringsersättningen för rådfrågning hos läkare per

telefon (5 kr. per rådfrågning) har inarbetats i den enhetliga läkarvårdser

sätlningen. Den kvarstående möjligheten att ta ul patientavgift vid sådan

rådfrågning tar främst sikte på förskrivning av läkemedel per telefon.

Vid
höjningen av läkarvårdsersätlningen har beaktats sjukvårdshuvudmännens
kostnader för läkares vidareutbildning.

2. Om
fiera sjukvårdande behandlingar ges vid samma tillfälle (besök)

ulgår endasl etl ersättningsbelopp. Behandlingsersätlning utgår inle för be

handling som ges i anslutning lill ersättningsberälligai besök hos läkare.

Behandlingsersättning
utgår även för ulprovning och anpassning efter läkarordinalion av tekniska
hjälpmedel.

Antalet
ersällningsberätiigade behandlingar har anlagils uppgå lill 2 milj. per år.

Sjukvårdshuvudmännen
svarar för atl patienterna erhåller de handlingar som behövs för att få resekostnadsersättning
från sjukförsäkringen vid sjukvårdande behandling inkl. ulprovning av
hjälpmedel.

7.
Den överenskomna hjälpmedelsersätiningen inkluderar ersättning för den
hjälpmedelsverksamhet som f n. åvilar sjukvårdshuvudmännen (den s. k. L-lisian)
och för vilken ersättning f n. ulgår via läkarvårdsersätlningen. Statsbidraget lill
sjukvårdshuvudmännen för försöksverksamhet med tolkar ål döva upphör samtidigt
som den nya hjälpmedelsersätiningen införs. De förbrukningshjälpmedel som f n.
tillhandahålls kostnadsfritt på apotek (C-listan) berörs inte av den ändrade
ansvarsfördelningen på hjälpmedelsområdet.

Del
ankommer på sjukvårdshuvudmännen atl själva besluta om och på vilkel sätt
medverkan skall ske vid anskaffning av glasögon till barn och ungdom. Den andel
av hjälpmedelsersätiningen som avser kostnader för glasögon utgår lill
landsting som infört bidragsregler som innebär kostnadsfria eller prisnedsatta
glasögon lill barn och ungdom under 19 år. Om bidragsreglerna gällt endast
under en del av kalenderåret utgår så stor andel av hjälpmedelsersättningen som
svarar mot den tid bidragsreglerna varit i kraft.

Hjjälpmedelsersätlningen
beräknas på grundval av invånarantalet vid ingången av del kalenderår
ersättningen avser. Ersättningen betalas ut kvartalsvis i förskoll.

Socialstyrelsens
hjälpmedelsråd ersätts av ett motsvarande organ knutet till landstingsförbundet
och med representanter för bl. a. socialstyrelsen och handikappinstitutet. Detla
organ skall verka för enhetliga regler inom hjälp-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 40

medelsverksamhelen
och bl. a. svara för utgivningen av en rådgivande hjälp-medelsförteckning.

Del
belopp på högst 1 milj. kr. per år för tillverkning m. m. av vissa
handikapphjälpmedel som ingår i nuvarande hjälpmedelsanslag överförs lill anslaget
Bidrag lill handikappinstitutet. Statens anslag till handikappinstitutet saml
institutets verksamhet och finansiering förutsätts i övrigt inte påverkas av
det ändrade ansvaret för hjälpmedelsverksamheten. Frågan om formerna för den
framlida samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet tas upp
till behandling i särskild ordning.

Landstingsförbundet
skall före den I juli 1975 meddela om man önskar medverkan av
utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) för central upphandling
av hjälpmedel efter den 1 januari 1976. Ersättning lill UUH för sådan medverkan
debiteras enligt reglerna för uppdragsverksamhet.

8.
Vid beräkning och utbetalning av sjuktransportersältning tillämpas motsvarande
regler som för hjälpmedelsersättning.

De
avtal mellan resp. sjukvårdshuvudman och allmän försäkringskassa ang.
ersättning för ambulanstransporter som gäller för år 1974 förutsätts komma all föriängas
att gälla även för år 1975, dock att ersättningsbeloppen för år 1975 skall
beräknas med utgångspunkt i 3:90 kr. per kilometer.

12.
De närmare anvisningarna för tillämpningen av de nya ersättningsreglerna
utarbetas av riksförsäkringsverket efter samråd med landstingsförbundet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 41

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionens huvudsakliga
innehåll ..................... 1

Lagförslag ...................................................... ...... 3

Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde 1975-02-27 11

1 Gällande
bestämmelser.................................... .... 11

1.1
Allmänt......................................... ........ 11

1.2
Ersättning för läkarvård.................... ........ 11

1.3
Ersättning för sjukvårdande
behandlingar m. m. 12

1.4
Ersättning för sjukhusvård................ ........ 13

1.5
Ersättning för resor......................... ........ 13

1.6
Ersättning för vissa läkarintyg........... ........ 14

1.7
Ersättning för
preventivmedelsrådgivning m.m. 15

1.8
Läkemedelsraballer.......................... ........ 15

1.9
Sjukförsäkringens finansieringsregler... ........ 16

1.10
Statsbidrag lill hjälpmedel för
handikappade 16

1.11
Statsbidrag till psykisk barna- och
ungdomsvård 16

2 Utredningsförslag .................................... ........ 17

2.1
Sjukförsäkringsutredningen............... ........ 17

2.2
Hjälpmedelsgruppen......................... 17

3 Föredraganden........................................... ........ 20

3.1
Inledning....................................... ....... 20

3.2
Ersättning för offentlig öppen
sjukvård ....... 22

3.3
Ersättning för sjukhusvård................ ....... 24

3.4
Ersättning för resekostnader ......... ....... 24

3.5
Hjälpmedel för handikappade............. ....... 26

3.6
Ersättning för vissa läkarintyg........... ....... 28

3.7
Ersättning för preveniivmedelsrådgivning
m. m. 29

3.8
Läkemedelsraballer.......................... ....... 29

3.9
Kostnader och finansiering................ ....... 29

4 Upprättade lagförslag ............................... 31

5 Specialmotivering till lagförslagen................... 31

5.1
Inledning....................................... ....... 31

5.2
Förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring 32

5.3
Förslaget lill lag om ändring i
förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatia läkemedel m. m.............. ....... 33

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:36 42

Sid.

5.4 Förslaget
lill lag om ändring i förordningen

(1969:653)om
bidrag från landstingskommuner och

kommuner
som ej tillhör landstingskommun lill

bestridande
av kostnaderna för vård vid karolinska

sjukhuset...................................... ........ 34

5.5
Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:525) om

ersättning för viss födelsekontrollerande verksam

het m. m........................................ 34

6 Hemställan.................................................. 34

7 Beslut ...................................................... 35

Bilaga
Överenskommelse om vissa finansieringsfrågor på sjuk

vårdsområdet ................................................ 36

Doktrin (1)

  1. Håkan Strömberg, Några reflexioner om normgivningsmakten i nya regeringsformen, FT 1976 nr 2 s. 51, på s. 67 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

49 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (46)

46 kopplingar i 32 dokument.

  1. Prop. 1988/89:42 om vissa socialförsäkringsfrågor i texten
  2. Bet. 1980/81:SfU29 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m. (prop. 1980/81:187, punkt 1) s. 8 i texten
  3. Bet. 1980/81:SfU3 om tekniska hjälpmedei till handikappade s. 1 i texten
  4. Bet. 1979/80:SfU4 Med anledning av motion om samordning av distributionen av tekniska hjälpmedel till handikappade, m. m. s. 3 i texten
  5. Bet. 1977/78:SoU7 Med anledning av motioner om tekniska hjälpmedel för handikappade s. 1 i texten

Visa alla 32

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 1999 s. 165 om s. 32 · s. 213 i texten
  2. FT 1976 s. 51 Håkan Strömberg, Några reflexioner om normgivningsmakten i nya regeringsformen s. 67 i texten