Regeringens proposition med förslag till lag om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och brunnsborrning
1975 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975:38, Regeringens proposition med förslag till lag om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och brunnsborrning
Dokumentets text
Regeringens
proposition nr 38 år 1975 Prop. 1975: 38
Nr 38
Regeringens
proposition med förslag till lag om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning
och brunnsborrning;
beslutad
den 13 mars 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen all antaga del förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar OLOF PALME
RUNE
B. JOHANSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att den som yrkesmässigt trtför gnmd vattentäktundersökning
eller brunnsborrning skall vara skyldig alt lämna skriftlig uppgift om arbetet
och dess resultat lill Sveriges geologiska undersökning. Vidare föreslås att,
om särskild skriftiig sammanställning av resultat av grundvattentäktundersökning
har lappräBats, också kopia av sammanställningen lämnas.
1
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 38
Prop. 1975: 38
Förslag
till
Lag
om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och brunnsborrning
Flärigenom
föreskrives följande.
1
§ Den som yrkesmässigt utför
borrning, rördrivning, grävning eller liknande arbete i syfte alt undersöka
förekomst av grundvatten eller att utvinna sådant är skyldig alt till Sveriges
geologiska undersökning skriftligen lämna redogörelse för arbetet och dess
resultat.
2
§ Den som yrkesmässigt utför grundvattentäktundersökning
och därvid skriftiigen sammanställer resultat av undersökning för uppdragsgivares
räkning är skyldig att till Sveriges geologiska undersökning lämna en kopia av
sammanställningen. Vad som har sagts nu medför ej inskränkning i skyldighet att
lämna redogörelse som avses i 1 §.
3
§ Redogörelse enligt 1 §
skall innehålla uppgift om
1.
tid och plats för arbetet,
2.
ändamålet med arbetet samt dess
omfattning och tekniska utförande,
3.
jord- och bergarter som
påträffats och dessas mäktighet.
Har
grundvatten påträffats skall redogörelsen även innehålla uppgift om
1.
grundvattenytans nivå eller
nivåer,
2.
resultat av provpumpning, om
sådan har skett,
3.
resultat av vattenanalys, om
sådan har företagits.
4 §
Redogörelse enligt 1 § skall lämnas inom tre månader efter del
att arbete har avslutats.
SanMnanställning
som avses i 2 § skall lämnas inom tre månader efter det att den har
färdigställts.
5
§ Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer får för visst fall medge undantag från denna lag, om särskUda
skäl föreligger.
6
§ Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet eller lämnar oriktig uppgift dömes,
om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken, till böter. Allmänt åtal
får väckas endast efter anmälan av Sveriges geologiska undersökning.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.
Lagen
gäller ej arbete som har påbörjats före ikraftträdandet.
Prop. 1975: 38
UTDRAG
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-03-13
Närvarande:
stalsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén.
Föredragande:
statsrådet Johansson.
Proposition
med förslag till lag om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och
brunnsborrning.
1
Inledning
I
skrivelse den 23 januari 1969 har Sveriges geologiska undersökning (SGU)
föreslagit alt viss skyldighet införs för borrningsfirmor att lämna de prov från
och uppgifter om brunnsborrningar som är behövliga för att skapa en bättre
kännedom om landets grundvattenförhållanden. Dokumentation har av.setts ske i
ett hos SGU fört brunns- och borrarkiv. Med anledning av skrivelsen har, på
uppdrag av chefen för industridepartementet, upprättats en promemoria den 1
september 1972. I denna föreslås lagstiftning om uppgiflsskyldighel vid
brunnsborrning. I promemorian diskuteras också frågan om uppgiflsskyldighel bör
föreskrivas även vid vattentäktutredningar. Enligt promemorian bör dock åtminstone
till en början material från sådana utredningar insamlas på frivillig väg.
Efter
remiss har yttranden över promemorian avgelts av vattenöver-domstolen,
vattendomstolarna vid Luleå, Umebygdens, Jämtbygdens, Södertörns, Växjö och
Vänersborgs tingsrätter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
statens naturvetenskapliga forskningsråd, stålens planverk, SGU,
länsstyrelserna i Kalmar, Gotiands, Kristianstads, Malmöhus, Hallands och
Örebro län, Svenska kommunförbundet och Svenska vallen- och
avloppsverksföreningen. Statens naturvetenskapliga forskningsråd har bifogat
yttrande av rådets kommitté för internationella hydrologiska dekaden (svenska IHD-kommittén).
Justitieombudsmannen
Bertil Wennergren (JO) har till mig översänt ett exemplar av sitt beslut den 12
december 1973 med anledning av skri-
Prop. 1975: 38 4
velser
angående utlämnande av uppgifter från SGU:s brunns- och borrarkiv. Den av JO
behandlade sekretessfrågan har samband med förutsättningarna för nämnda arkivs
verksamhet.
SGU
har i skrivelse den 10 september 1974 på nytt behandlat hithörande frågor. I
skrivelsen förordar SGU att vissa modifikationer görs i den i promemorian
föreslagna uppgiftsskyldigheten vid brunnsborrning. SGU föreslår vidare alt
uppgiftsskyldighet också införs i fråga om de i promemorian diskuterade gnmdvattentäktundersökningarna.
Efter
remiss har yttranden över sist nämnda skrivelse avgetts av samtliga
länsstyrelser. Svenska konrammförbundet. Svenska vatten- oefa avloppsverksföreningen.
Svenska konsultföreningen, Sveriges Avanti-bor-rare förening. Allmänna
ingenjörsbyrån AB, Malmbergs i Yngsjö AB, AB Skånska cementgjuteriet, SENTAB
Svenska entreprenad AB, Terra-test AB, VBB Vattenbyggnadsbyrån och VIAK AB.
Länsstyrelsen i Uppsala län har överlämnat yttranden ar länsläkaren i Uppsala
län och naturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet. Vidare har
länsstyrelsen i Gollands län bifogat yttrande av Gotiands kommun.
2
Nuvarande ordning
Inom
SGU inrättades den 1 januari 1966 på försök ett s. k, brunns-och borrarkiv.
Sedan den 1 juli 1974 ingår detta arkiv i kvartar- och hydrogeologiska byrån inom
SGU och benämns bninnsarkivet. Arkivets verksamhet bildar delvis underlag; för SGU':s
delprogram Grundsvattew-dokumentation, vilkel innevarande budgetår beräknas omsluta
drygt 1 milj. kr.
Arkivet
har till uppgift bl. a. att från pågående och tidigare utförd» brunnsborrningar
samla ia geologiska och hydrogeologiska data, att bearbeta, katalogisera och
arkivera uppgifterna samt att tiUhandahålla dem för myndigheter, institutioner
och enskilda.
Arkivets
verksamhet har koncentrerats främst till områden med sedimentär berggrund,
nämligen Kalmar, Gotiands, Kristianstads, Malmöhus och Örebro län. En viss
verksamhet har skett även i Hallands län och sedan år 1973 i Östergötlands
län. Arkivets verksamhet byggde ursprungligen på insamling av uppgifter och
prov som frivilligt tillhandahölls av brunnsborrare. På senare år har nya väigar
prövats för att säkerställa resultat från bruimsborrningar. Sålunda har mot
ersättning av kopieringskostnader data övertagits från en konsulterande
ingenjörsfirma beträffande ca 2 200 brunnar på Öland. YtterUgare ca 8 000 äldre
brunnsbormingsuppgiftcr har insamlats från olika firmor inom landet. Totalt
finns uppgifter från ca 31 000 brnnnar i arkivet. Av dessa äldre uppgifter, som
är av varierande kvalitet, har dock endast ca 18 000 hunnit registreras.
Prop. 1975: 38 5
Delvis
på basis av brunnsarkivets verksamhet sker f. n, utgivning av s.k. hydrogeologiska
kartor i skala 1:50 000 på vilka redovisas grundvattenförekomster av större
intresse, lämpliga uttagspunkter, grundvattnets kvalitet i
konsumtionshänseende etc. Hittills har fem blad givits ut och tre är under
arbete,
I
samband med ställningstagandet tUl SGU:s framtida verksamhet i prop. 1973: 41 (s.
158159) uttalade jag bl. a. att värdefull information som erhålls vid
borrningar, schaktningar, sprängningar o. d. bör i rimlig utsträckning las till
vara och ställas samman för att eventuellt vid en senare tidpunkt
utnyttjas.
3
Promemoria angående uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning m. m.
3.1
Förslaget
I
SGU:s framställning den 23 januari 1969 anförs bl. a. alt insamlingen av data
och prov från brunnsborrningar blivit alltmer otUlfredsställande och
ofullständig. Goda kunskaper om befintliga grundvattentUl-gångar krävs
emellertid såväl för en rationeU samhällsplanering som för vattenresursernas
rätta utnyttjande och skydd. Betydelsefulla data erhålls vid brunnsborrningar.
Del synes därför enligt SGU nödvändigt atl skapa en lagsladgad
uppgiftsskyldighet. Denna bör dock i en första etapp begränsas till vissa s. k.
försökslän, framhåller SGU i denna skrivelse (SGU anser numera all
uppgiftsskyldigheten bör avse hela landet, jfr avsnitt 5.1).
I
promemorian den 1 september 1972 konstateras att en lösning på längre sikt av
insamlingsfrågan är av vital betydelse för etl rationellt tillvaratagande av
våra grundvatlentillgångar och ett effektivt fungerande brunnsarkiv. En sådan
lösning måste gå ut på att säkerställa såväl tillströmningen av material från
brunnsborrningar som en hög kvalitet hos materialet. Tre altemativa sätt för
insamling av borrdala diskuteras i promemorian, nämligen insamUng enligt det s.
k. Skånesystemet, insamling utförd av kvalificerade borrningsfirmor mot
ersättning och in-sanUing på grundval av lagsladgad uppgiflsskyldighel för yrkesborrare.
Insamling
av borrdata enligt Skånesystemet innebär att en av SGU:s geologer varje vecka
söker upp brunnsborrania vid aktuella arbetsplatser och därvid tar hand om
insamlat material. Systemet har enligt promemorian många fördelar. Besöken ger
tillfälle lill samråd i aktuella vattenfrågor och geologen får efter hand nära
kännedom om de flesta borrarna och om deras yrkesskicklighet. Det är vidare möjUgt
för geologen att i fält kontrollera materialet eller vara närvarande vid särskUt
intressanta borrningar. Även för borraren och brunnsägaren har geologens
fältbesök fördelar, eftersom de t. ex, kan få förslag till planering av brunnar
eller rekonmiendationer om lämpligt brunnsdjup. Att låta Skå-
2
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 38
Prop. 1975: 38 6
nesyslemel
tjäna som modeU för den framtida materialinsamlingen skulle emellertid enligt
promemorian betyda all den nuvarande ordningen med frivilligt uppgiftslämnande
i allt väsentligt bibehålls. Systemet är dessutom personalkrävande,
Elt
andra alternativ för att samla in borrdala är enUgt promemorian atl SGU träffar
överenskommelse med kvalificerade borrningsfirmor om att dessa mot ersättning
sänder in erforderliga prover och uppgifter från borrningar till SGU. Inle
heller elt sådant system utgör emellertid enligt promemorian en lämplig lösning
av insamlingsfrågan. Det framhålls bl, a, att risk finns för att det insända
materialet blir ofullständigt och kvalitativt ojämnt och att administrationen
av systemet blir tungrodd.
Tillfredsställande
garanti för att brunnsarkivet fortlöpande får uppgifter om utförda brunnsborrningar
torde enligt promemorian kunna skapas endast om borrningsföretagen i lag åläggs
skyldighet att lämna sådana uppgifter.
Problemet
atl tillförsäkra arkivet material av godtagbar kvalitet anses vara betydligt
mera svårlöst, särskilt som kraven måsle ställas högt, I promemorian avvisas
möjligheten att ställa krav på auktorisation som villkor för behörighet att
utföra brunnsborrningar. Det anses nämligen inte troligt all en sådan åtgärd
skulle medföra någon väsentiig förbättring jämfört med nuvarande förhållanden,
då många borrare läm-. nar material av god klass. I varje fall bedöms nyttan av
en eventuell förbättring sannolikt inte stå i rimlig proportion tUl samhällets
kostnader för auklorisationsproceduren.
På
grund av alt brunnsarkivets resurser f. n. är begränsade bör enligt promemorian
uppgifts- och provtagningsskyldighet föreskrivas endast för arbeten som utförs
inom etl mindre antal s. k, försökslän. Del är emellertid inte lämpligt att i
lagen göra denna geografiska avgränsning eftersom del framdeles sannolikt blir
aktuellt att utvidga eller på annat sätt ändra arkivets geografiska
verksamhetsområde. Även i fråga om skyldighetens sakliga innehåll kan det visa
sig nödvändigt med ändringar eller kompletteringar. Del bör därför enligt
promemorian anförtros åt regeringen att precisera skyldighetens omfattning
såväl geografiskt som sakligt. I enlighet härmed har ett till promemorian fogat
lagförslag utformats som en fullmakt för regeringen att i den omfattning det
är påkallat från hydrogeologisk synpunkt förordna om uppgifts- och prov-tagnmgsskyldighet.
En sådan skyldighet skall enligt förslaget dock endasl kunna åläggas den som
yrkesmässigt utför grundvattenläkter.
Den
merkostnad för en brunn som uppkommer till följd av arbetet med
materialinsamlingen kommer enligt promemorian i sista hand att falla på
beställaren av brunnen. Enligt en överslagsmässig beräkning kan den
genomsnittliga merkostnaden per brunn antas öka med ca 100 kr. vilket motsvarar
ca 1 % av kostnaden (i 1970 års prisnivå) för en 60 meter djup brunn.
Prop.
1975: 38 7
Kosmader för förpackning och befordran av blanketter och
prover förutsätts enligt promemorian bäras av SGU. Den som uppsåtiigen eller av
oaktsamhet underlåter att lämna uppgifter eller prover bör enligt promemorian
kunna dömas tUl böter.
I promemorian diskuteras också former för insamling av
uppgifter till ett arkiv för vattentäktutredningar. Planer på att inrätta elt
centralt arkiv också för tekniska utredningar beträffande vattentäkter
aktualiserades under den lid arbetet med promemorian pågick, SGU hade därför,
i syfte att säkra tillströmningen av utredningar till ett sådant arkiv, under
hand anmält behov av lagstiftning enligt vUken huvudmännen för vattentäkterna
i fråga skulle åläggas att tillhandahålla SGU ett exemplar av den tekniska
utredningen angående berörd läkt.
Enligt promemorian är det emeUertid mycket osäkert om en
lagstiftning i etl fall som delta erbjuder några fördelar framför en materialinsamling
som bygger på frivillig medverkan från huvudmännen för vattentäkterna. En lagstiflnmg
skulle nämUigen bli tillämplig endast vid enstaka tUlfällen och risken är
enligt promemorian därför stor att bestämmelserna faller i glömska. Det skulle
sannolikt bli nödvändigt att komplettera lagstiftningen med en förhållandevis
omfattande kontroll av bestämmelsernas efterlevnad. Vid en sådan ovisshet i
fråga om lämpligheten av en lagstiftning synes det enligt promemorian
motiverat att materialinsamlingen beträffande grundvattenläkter åtminstone lUl
en början sker på frivillig väg enligt vissa angivna riktlinjer.
3.2 Remissyttrandena över promemorian
3.2.1 Uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning
Förslaget atl i lag föreskriva uppgiftsskyldighet vid
brunnsborrning tillstyrks av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
statens planverk, vattendomstolen vid Växjö tingsrätt, länsstyrelserna i
Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus, Hallands och Örebro län samt Svenska
kommunförbundet. Vattendomstolarna vid Luleå, Jämtbygdens och Södertörns
tingsrätter har inget att erinra mot förslaget och vatten-överdomstolen
motsätter sig inte att det genomförs. Dessa positivt inställda remissinstanser
betonar ofta brunns- och borrarkivets värde och ansluter sig i aUmänhet tiU de
motiveringar för behovet av lagstiftning som lämnats i promemorian.
Vattendomstolen vid Jämtbygdens tingsrätt pekar på att principiella
invändningar kan riktas mot förslaget eftersom det innebär ökade kostnader för enskUda,
men anser att betänkligheterna bör vika under förutsättning att kostnaderna
blir så begränsade som anförs i promemorian. Liknande synpunkter förs fram av
vattendomstolen vid Växjö tingsrätt och länsstyrelsen i Kalmar län.
Svenska vatten- och avloppsverksföreningen understryker
den nytta som en samlad dokumentation av data i elt brunnsarkiv kan ha vid ex-
Prop. 1975: 38 8
ploatering
av grundvatten, men anser sig inle böra ta ställning till frågan om lagstiftning
är motiverad för att säkerställa uppgiftsinsamlingen. Också statens
naturvetenskapliga forskningsråd framhåller betydelsen av atl brunnsarkivet ges
lämpligt stöd för att säkra tillströmningen av data, men anser det tveksamt om
enbart lagstiftning är det bästa hjälpmedlet att trygga dalainsamlingen.
Ingen
remissinstans har avstyrkt förslaget om lagsladgad uppgiftsskyldighet.
SGU
ansluter sig lill förslaget om lagstiftning men föreslår vissa ändringar, främsl
beträffande uppgiftsskyldighetens omfattning. SGU:s synpunkter på frågan om
uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning redovisas närmare i del följande (se
avsnitt 5,1).
I
fråga om uppgiflsskyldighelens omfattning framhåller vattenöver-domstolen att
skyldigheten bör begränsas till uppgifter och prover som ulan större
olägenheter kan erhållas i samband med arbetet. Skyldighet bör sålunda inle
åläggas någon att till arkivet sända in uppgifter rörande t. ex.
vattentemperatur, valtenanalyser m, m. som annars inle skulle ha inhämtats. Inle
heller bör förslaget få tUl resultat att man vid arbeten efter grundvatten
tvingas övergå till andra borrmetoder eller anskaffa särskild utrustning för
alt tUlgodose kravet på berg- och jordprover till SGU. Den i promemorian
angivna beräknade merkostnaden, 100 kr, får med andra ord inte överskridas
väsentligt. Också vattendomstolen vid Vänersborgs tingsrätt anser atl uppgiftsskyldlgheten
inte bör gälla prover av annan beskaffenhet och omfattning än vad vederbörande
bormingsföretag har möjlighet att utföra med den lelcniska apparatur som
företaget oberoende av den föreslagna uppgiftsskyldlgheten är utrustat med och
som lämpligen bör användas för det aktuella brunnsarbetet. Vattendomstolen vid
Jämtbygdens tingsrätt menar att möjlighet till dispens från den obligatoriska
uppgiftsskyldigheten och provtagningen bör finnas om SGU anser att provlagning
inte är nödvändig på grund av att prov redan finns i tUlräcklig omfattning från
aktuellt område eller av andra skäl. Liknande synpunkter förs fram av
länsstyrelsen i Kalmar län. Lånsstyrelsen i Gotlands län efterlyser en
precisering av de uppgifter som skall lämnas och uttalar farhågor för att kostnadema
blir betydligt högre än angivna ca 100 kr. per brunn.
Länsstyrelserna
i Kalmar, Kristianstads och Örebro län understryker att datainsamlingen helt
bör utföras av SGU-personal, eftersom länsstyrelserna saknar resurser för
sådana ändamål. Betydelsen av att kopior av uppgifterna tUlställs
länsstyrelserna som underlag för samhällsplaneringen betonas särskilt av
länsstyrelserna i Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Hallands och Örebro län.
Förslaget
i promemorian om alt den som försummar sin insamlingsskyldighet skall kunna
dömas tUl böter, krUiseras av vattenöverdomsto-len, som påpekar att man i modem
lagstiftning för att framtvinga- en
Prop. 1975: 38 9
prestation
vanligen föreskriver vite utan kombination med straff. Det kan emellertid
enligt vattenöverdomstolen vara svårt ibland omöjligt att i efterhand genom
vite tvinga fram material från ett arbete där föreskrivna observationer och
provtagningar har försummats. Om påföljden för utebliven prestation anses böra
vara böter i stället för vite bör enligt vattenöverdomstolen även ofullständiga
eller oriktiga uppgifter och prov tUl arkivet straffbeläggas. Länsstyrelsen i
Malmöhus län ifrågasätter om inte vite utgör en bättre sanktionsform än böter
för alt framtvinga uppgifter. Vattendomstolen vid Vänersborgs tingsrätt anser
att penningböter utgör tillräcklig straffsanktion. Det bör vidare enligt
vattendomstolen i författningstexten klarläggas vem i brunnsbormingsföretagel
del straffrättsliga ansvaret för uppgiflsskyldighelens fullgörande skall åvila.
3.2.2
Uppgiftsskyldighet beträffande vattentäktutredningar
De
remissinstanser som behandlar frågan om inrättande av elt arkiv för vatlentäktuiredningar
instämmer i uppfattningen att ett sådant behövs och förordar i allmänhet att
uppgifter insamlas på frivillig väg. Enstaka remissinstanser anser dock att
vissa skyldigheter att lämna uppgifter bör föreskrivas i författning.
Vattendomstolarna
vid Luleå och Växjö tingsrätter, länsstyrelsen i Gotlands län, Svenska
kommunförbundet och Svenska vatten- och avloppsverksföreningen instämmer i
eller lämnar utan erinran de synpunkter som framförs i promemorian.
Vattenöverdomstolen
erinrar om atl SGU hos sökanden i vattentäkts-mål i många fall torde kunna
erhålla ett mer omfattande hydrogeologiskl material än som finns redovisat i
den tekniska utredningen i valtenmå-lel. Ofta kan nämligen andra gmndvaltentillgångar
ha undersökts innan man bestämt sig för uttag vid den aktuella vattentäkten.
Vidare torde enligt vattenöverdomstolen gmndmalerialet till den tekniska
utredningen i många fall inte ha ansetts vara av sådan betydelse för valtenmålet
all materialet har redovisats i sin helhet.
Vattendomstolen
vid Vänersborgs tingsrätt menar att en enkel och tillförlitlig metod för att
bringa grundvattentäktsmålen till SGU:s kännedom skulle vara att
vattenrättsdomaren åläggs skyldighet alt till SGU översända ett exemplar av den
kungörelse som enligt vattenlagen skall utfärdas om ansökningen. Med elt sådant
förfaringssätt skapas garantier för att SGU får kännedom om samtliga gmndvattentäktsmål
som handläggs vid vattendomstolarna. SGU kan därefter från sökanden låta
skaffa in den tekniska utredningen i målet. Värdet av de uppgifter som skulle
komma all tillföras ett grundvattentäktsarkiv från vattendomstolarna torde dock
enligt vattendomstolens mening bil av begränsad omfattning på grund av målens
ringa antal. Vattendomstolen vid Umebygdens tingsrätt erinrar om all det i 11
kap. vattenlagen (1918: 523) finns föreskrifter om skyldighet för
vattendomstol att till vissa myndigheter över-
Prop. 1975: 38 10
sända
kungörelser i vattenmål. Det är i dessa fall fråga om myndigheter som har att
ta till vara olika intressen i målet. Med hänsyn till det ändamål varom nu är
fråga anser vattendomstolen del emellertid knappast tänkbart att i vattenlagen
stadga skyldighet för vattendomstol alt till SGU översända kungörelser i mål
rörande gmndvattentäkt. Men SGU har möjlighet att genom skriftiig hänvändelse
till vattendomstolarna säkerställa alt ett exemplar av varje sådan kungörelse
tillställs SGU. Ofta inges enligt vattendomstolen ansökningshandlingarna i så
många exemplar att domstolen har möjlighet att tiUsammans med.kungörelsen översända
etl exemplar av den tekniska utredningen i målet. Länsstyrelsen i Kalmar län
hävdar att det helt övervägande antalet grundvattenutredningar utförs av ett
begränsat antal konsulterande ingenjörsbyråer. Det torde inte innebära några
svårigheter att ålägga dessa en lag-stadgad skyldighet atl till arkivet
överlämna de utredningar som regelmässigt upprättas. Uppdragsgivarna lär
enligt länsstyrelsen inte kunna ha några berättigade invändningar mol elt
sådant förfarande. Statens planverk finner det angeläget att SGU samlar in ett
så omfattande material som möjligt av tekniska utredningar beträffande större
grundvattentäkter,
SGU:s
synpunkter avseende vattentäktutredningar redovisas i det följande (se avsnitt
5.1).
4
Sekretesskydd för uppgifter i brunns- och borrarkivet
Som
framgår av vad jag har anfört inledningsvis har JO till mig översänt ett
exemplar av sill beslut den 12 december 1973 med anledning av skrivelser
angående utlämnande av uppgifter från SGU:s brunns-och borrarkiv. Bakgrunden
till JO:s beslut är i huvudsak följande.
Tre
innehavare av enskilda brunnsborrningsfirmor i Skåne hade i skrivelse till JO
år 1973 påtalat att SGU ämnade lämna ut av bmnns-arkivel i Lund insamlat
material tiU etl konsultföretag. Brunnsborrarna hävdade att bmnnsarkivets
registerkort var grundade på lånat material och att registerkorten inte kunde
betraktas som offentiiga handlingar. Konsultföretaget gjorde gäUande att
registerkorten var aUmänna och offentiiga handlingar.
I
yttrande tUl JO åberopade SGU bestämmelserna i 9 § lagen (1937: 249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen), där
det föreskrivs att handlingar som innefattar redogörelse för utredningar,
experiment eller prov av naturvetenskaplig eller teknisk art som myndighet låtit
verkställa för det aUmännas räkning, inte får utan myndighetens tiUstånd
lämnas ut tidigare än tjugo år efter handlingens datum. SGU hade tidigare i det
fåtal fall som aktualiserats lämnat ut uppgifter sedan berörda brunnsborrare
hade
Prop.
1975: 38 11
meddelat
att de inle gjorde invändningar i det enskilda fallet. Sedan konsultföretaget
begärt få ta del av brunnsarkivets material rörande stora regioner i Skåne,
hade SGU dock inte lämnat ut sådant material vars befintiighet vid SGU varit
betingat av att del av brunnsborrare ställts tiU förfogande uteslutande för SGU:s
egen användning. SGU framhöll särskilt att SGU var försatt i en känslig
mellanställning, eftersom värdefulla uppgifter om geologi och grundvatten
kunde erhållas ur borrningsresultaten men atl dessa betraktades som personlig
egendom av vissa brunnsborrare.
I sitt beslut uttalade JO
att han fann det svårt att bedöma om brunns-och borrarkivets handlingar var alt
betrakta som handlingar innefattande redogörelser för utredningar av
naturvetenskaplig eller teknisk art, som SGU hade låtit verkställa för del
allmännas räkning, och därför kunde åtnjuta sekretess enligt 9 §
sekretesslagen. Klarhet i denna fråga kunde enligt JO endasl åstadkommas genom
prövning i regeringsrätten.
Med anledning av vad SGU
hade anfört om sitt dilemma framstod det enligt JO som angeläget att frågan
huruvida uppgiftsskyldighet skulle åläggas brunnsborrarna eller ej snarast fick
sin lösning. I samband därmed torde del, ansåg JO, vara befogat att också
närmare överväga i vad mån en sådan skyldighet borde förenas med ett
sekretesskydd för bmnnsborrarnas yrkes- och affärshemligheter, eller om ett
dylikt skydd kunde undvaras.
Efter det att JO meddelat
sitt beslut har regeringsrätten i dom den 26 juni 1974 funnit att de av SGU på
arkivkort gjorda sammanställningarna av lämnade uppgifter får anses utgöra
handlingar som enligt 9 § sekretesslagen inte får lämnas ut utan tUlstånd.
5
SGLI:s reviderade förslag om uppgiftsskyldighet vid grundvatten-täktundersökningar
och brunnsborrningar, m. m.
5.1
SGU:s skrivelse den 10 september 1974
Som
bakgrund lUl de synpunkter SGU anför i skrivelse den 10 september 1974 lämnas
inledningsvis en sammanfattning av de synpunkter som SGU tidigare har anfört i
yttrande över promemorian.
I remissyttrandet över promemorian
betonade SGU att frågan om registrering av brunnsborrningar är en del av det
betydligt större problemkomplex som innefattar tillvaratagande, registrering
och nyttiggörande av sådana geologiska, byggnadsgeologiska, geotek-niska och hydrogeologiska
dala som kommer fram vid anläggningsarbeten. Bmnnsarkivets registrermgsverksamhet
har enligt SGU etl dubbelt syfte, nämligen att ge data om gmndvattnet och att
ge rent. geologiska upplysningar om jord- och berglager på större djup. Avgränsningen
av
Prop. 1975: 38 12
bmnnsarkivets
verksamhet under försökstiden till vissa län var enligt SGU betingad av det
tänkta insamlingsförfarandet under medverkan av de tUl dåvarande väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen knutna läns-ingenjörema. Vidare måste beaktas, att ett
allmänt införande av snabbborrmaskiner (Iryckluftsmaskiner) har inneburit att
det blir svårare för bmnnsborrarna att utan tidsförlust lämna pålitiiga
uppgifter om genomborrade lager och att ta prover, SGU ansåg därför atl en
obligatorisk uppgiftsskyldighet borde begränsas till vad bmnnsarkivet kunde
praktiskt hantera och till sådana uppgifter, som det rimligen borde ligga i bmnnsborrarnas
intresse att ta lill vara för eget behov. Enligt SGU var den bästa
arbetsmetoden insamling enligt det s.k. Skånesystemet. Då emellertid bmnnsarkivets
verksamhet i hög grad var att anse som en resursfråga, och eftersom SGU:s
organisation och framtida arbetsuppgifter var under utredning, lämnades frågan
öppen om ett beslut om lagstiftning borde anstå till dess SGU:s framtida
organisation och arbetsuppgifter preciserats. Också den i promemorian aktualiserade
frågan om ett arkiv för vatlentäklutredningar betecknade SGU som främst en
resursfråga.
I
skrivelsen anför SGU i huvudsak följande.
De
synpunkter rörande syftet och värdet av att lagvägen säkra tillströmningen av hydrogeologiska
data från brunnsborrningar som framförts i SGU:s remissyttrande över
promemorian kvarstår oförändrade. Någon metod atl på frivillig väg lösa
problemet med insamling av uppgifter har inle kommit fram. Frågan om en
begränsning av obligatorisk uppgiftsskyldighet till vissa områden, liksom
frågan om provtagning, har emellertid varit föremål för ytterligare
utredningar. SGU:s nuvarande ståndpunkt är att uppgiflsskyldighel beträffande
brunnsborrning bör gälla hela landet utan undantag och att den tidigare
föreslagna skyldigheten att lämna in prover på genomborrade jord- och
bergarter bör ulgå. Praktiska skäl talar nämligen mol provtagning, bl. a. del
förhållandel att vid användning av de moderna tryckluftsdrivna maskiner vilka
till övervägande del används vid borrning i berg, detta males ned till ett fint
stoft som kan vara svåranalyserbart i geologiska sammanhang. Del skulle
således, enligt vad som anförs i skrivelsen, räcka med att bmnns-bormingsfirmoma
till SGU sänder ett ifyllt formulär med de önskade uppgifterna.
Problemet
med registrering och arkivering av sådana borrdata som framkommer vid grundvattentäktundersökningar
berörs särskilt i skrivelsen. Den geologiska information som kan erhållas vid
undersöknings-borrningar är ytterst värdefuU, då det vanligen är förhåUandevis
stora områden som undersöks. Eftersom dylika undersöknuigar i regel utförs av
ett fåtal större konsulterande ingenjörsfirmor och bmnnsbormings-företag, torde
det inte innebära större kostnader eller merarbete för dessa firmor att
vidarebefordra en kopia av resultaten av undersökningarna tUl SGU.
Prop. 1975: 38 13
Arbete
med insamling av geologiska och hydrogeologiska data från äldre gmndvattentäklutredningar
bedrivs för närvarande av personal från SGU:s bmnnsarkiv. Arkivets värde i
samband med kartverksamheten har enligt SGU redan hunnit bekräftas. Eftersom
det inte är möjligt för SGU att få kännedom om var gmndvatlentäklundersök-ningar
äger mm eller vem eller vilka som utför sådana undersökningar skulle enligt SGU
en arkiveringsskyldighet, gällande resultaten från dylika undersökningar, vara
ett enkelt men verkningsfullt sätt atl la tillvara all den geologiska och hydrogeologiska
information som på delta sätt kommer fram. En komplettering av
uppgiftsskyldigheten all gälla också resultal från gmndvattentäklundersökningar
framstår därför enligt SGU som synneriigen önskvärd.
I
skrivelsen tas också upp de sekretessproblem som aktualiserats genom JO:s
beslut och regeringsrättens dom, varvid anförs alt regeringsrättens dom visar
att äldre material kan sekretessbeläggas av SGU. Allt nyinkommet material som
genom en eventueU lagstiftning kommer SGU tillhanda bör dock enligt SGU bli
offentligt.
Avslutningsvis
framhåller SGU att för att en lagsladgad uppgiftsskyldighet skall kunna få
stöd hos brunnsborrare, konsultfirmor, m, fl,, det är viktigt all SGU får
resurser för såväl tillvaratagande av uppgifter som utökad rådgivnings- och
konsultverksamhet i hydrogeologiska sammanhang, Uppgiftslämnama bör enligt SGU
i utbyte mot ökad arbetsbelastning kunna kräva en ökad serviceverksamhet som
motprestation, SGU hänvisar i detta sammanhang också till vad som anförts i anslags-framsläUningen
för budgetåret 1975/76 (jfr prop. 1975: 1 bil, 15 s, 104106).
5.2
Remissyttrandena över skrivelsen
5.2.1
Allmänna synpunkter
Remissinstanserna
är ense om behovet av förbättrad dokumentation av sådana data som kommer fram i
samband med gmndvattentäklundersökningar och brunnsborrningar. SGU:s
reviderade förslag om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktutredningar och brunnsbomiingar
tillstyrks eller lämnas utan erinran av praktiskt taget samtliga instanser,
även om det från enstaka håll sätts ifråga om en lagstadgad skyldighet behövs,
särskilt i fråga om gmndvattentäklundersökningar. Från flera håll betonas att
förslaget tillstyrks under fömtsättning att SGU får erforderliga resurser att bearbeta
och ställa lill förfogande uppgifter som samlas in. Det anses allmänt vara en
förbättring av det urspmngliga förslaget att den föreslagna
uppgiftsskyldigheten beträffande brunnsborrningar nu avses gälla hela landet,
samtidigt som någon skyldighet att sända in prover inte fömtsätts.
De
flesta remissinstansema delar uttryckligen SGU:s bedömning att
Prop.
1975: 38 14
lagstiftning fordras för atl samla in dala från gmndvattentäklundersökningar
och bmnnsbormingar. Hit hör länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Svenska
kommunförbundet. Svenska vatten- och avloppsverksföreningen. Allmänna
ingenjörsbyrån AB, Malmbergs i Yngsjö AB, VBB Vattenbyggnadsbyrån samt VIAK
AB. Sveriges Avanti-borrare förening uppger sig ha den principieUa inställningen
att det vore mera önskvärt att på frivillig väg uppnå överenskommelser med
berörda parter. A andra sidan har föreningen en positiv inställning till alt SGU
skall erhålla uppgifter av den art som föreslås. Föreningens instäUning har
kommit lill uttryck i en överenskommelse våren 1974 med SGU om inrapportering
från föreningens medlemmar av uppgifter om utförda brunnsarbeten. De uppgifter
som rapporteras stämmer överens med de uppgifter som den nu av SGU föreslagna
obligatoriska uppgifts-skyldigheten innefattar.
Ett fåtal remissinstanser uttrycker tveksamhet inför
metoden atl med hjälp av lagstiftning säkerstäUa uppgifter från
brunnsborrningsfirmor till arkivet. Bland dessa märks länsstyrelsen i
Kopparbergs län, som sätter i fråga om inte en lämpligt avvägd ersättning till uppgiftslämnar-na
skulle kunna ersätta systemet med lagstadgad uppgiflsskyldighel och leda till atl
brunnsbormingsfirmorna frivUligt sänder in uppgifter. Liknande synpunkter anför
länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser det
reviderade förslaget om uppgiflsskyldighel visserligen värdefullt, men menar
alt lagstiftning bör kombineras med en regional verksamhet så att uppgiflsinsamlingen
koncentreras till vissa delar av landet.
Kritik mot metoden alt lagstiftningsvägen säkerställa
uppgifter från grundvattentäktundersökningar uttalas av länsstyrelsen i
Kronobergs län. Länsstyrelsen menar att del bör vara möjligt alt iräffa
överenskommelser mellan SGU och det fåtal firmor som berörs om alt en extra
kopia av undersökningarna skall sändas in lUl SGU. I varje fall bör enligt länsstyrelsen
möjligheten av ett sådant förfarande klarläggas. Liknande synpunkter anförs av
länsstyrelsen i Blekinge län. Inte heller länsstyrelsen i Kopparbergs län
anser ätt det finns behov att lagstifta om uppgiftsskyldighet beträffande gmndvattentäklundersökningar.
Enligt länsstyrelsen finns inga svårigheter att ta del av dessa
undersökningar, vilka genomgående utförs på uppdrag av kommuner för samhällens
vattenförsörjning.
De remissinstanser som uttalat sig för lagstadgad
uppgiftsskyldighet, tUlstyrker i allmänhet också SGU:s förslag i ämnet. Några
instanser gör vissa kompletterande påpekanden. Sålunda framhåller länsstyrelsen
i Stockholms län att insamlade data om bmnnsbormingar bör kunna
Prop. 1975: 38 15
bli
särskUl värdefulla för planering i skärgårdsområdena. Också vid bedömningar av
konflikter mellan grustäkts- och vattentäktsintressen i samband med tillståndsgivning
för grustäkter torde värdefulla upplysningar kunna erhållas från ett centralt
arkiv. Uppgifternas betydelse för bedömning av gms- och slentäkters inverkan på
grundvaltentillgångar-na framhålls också av länsstyrelsen i Gotlands län.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län understryker att information om
grundvattenytans läge och gmndvatlenformationernas kapacitet är av synnerlig
vikt speciellt i samband med upprättande av förslag till skyddsområden kring
vattentäkter samt vid utvärdering av vattentillgångar i framför allt Bohusläns
skärgård och kustområden och i länets anmärkningsvärt långsträckta och sedimentsfyllda
sprickdalgångar.
Flera
av de remissinstanser som kan förutsättas komma att fungera som uppgiftslämnare
framhåller sin beredvillighet att medverka vid uppgiftsinsamling. Till dessa
hör, utom Sveriges Avanti-borrare förening, även Malmbergs i Yngsjö AB och VIAK
AB. Allmänna ingenjörsbyrån AB understryker betydelsen av att SGU får resurser
att samla in och eventuellt kopiera det stora material om gmndvattenundersök-ningar
sedan början av 1900-talet som fiims arkiverat på olika håll, bl. a. hos vissa
större konsultfirmor.
5.2.2
Uppgiftsskyldighetens omfattning samt insamling, arkivering och bearbetning av
inkomna data, m.m.
Frågan
om omfattningen av den föreslagna uppgiftsskyldlgheten behandlas av vissa
länsstyrelser. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att uppgiftsskyldlgheten
bör vidgas och omfatta uppgifter om grundvattnets strömningsriklning,
vattenytans årslidsvariationer och förekommande analysprotokoll över vattnets
kvalitet, vilkel också framhålls av Terratest AB och VIAK AB. Enligt VBB
Vattenbyggnadsbyrån bör provlagningsmetod anges, särskilt när det gäller
bestämning av genomborrade jordlager. Man bör enligt byrån länka sig en stark
sovring och klassificering av inkomna uppgifter med hänsyn till borrmetoder och
provtagningsförfaranden. I linje härmed bör antalet begärda uppgifter begränsas
till vad som är praktiskt användbart för vidare bearbetning. Också Svenska
kommunförbundet understryker vikten av atl redovis-ningsmtinen för uppgiftslämnama
görs så enkel som möjligt och att mängden av inrapporteringsskyldiga data
begränsas. Länsstyrelsen i Norrbottens län betonar betydelsen av information lill
berörda brunnsborrare om syftet med den obligatoriska uppgiftsskyldigheten.
AB
Skånska cementgjuteriet efterlyser en klarare definition av tipp-giftsskyldighetens
omfattning. Företaget anser det nätnllgen vara oklart om uppgiflsskyldighel
avses föreligga i de fall man vid anläggningsarbete utför bormingar för
bestämning av grundvattenytans läge, förekomst av arlesiskt vatten m. m. eller
borrar brunnar, inte för atl under-
Prop. 1975: 38 16
söka
förekomst av eller för att utvinna gmndvatten, ulan för att följa gmndvattenytans
variationer under byggnadstiden.
Länsstyrelsen
i Stockholms län påpekar att arkiveringsskyldighet bör införas också för de
omfattande geologiska och geotekniska utredningar som utförs i Stockholm i
samband med planering för nybebyggelse och som innehåUer bl. a. data om
grundvattnet. Också länsstyrelserna i Skaraborgs och Örebro län anför liknande
synpunkter.
Några
remissinstanser tar upp frågan om vem som bör vara uppgiftsskyldig. Svenska
konsultföreningen, liksom Allmänna ingenjörsbyrån AB, menar att
uppgiftsskyldighet bör ligga på beställaren av utredning eller bormmg och
alltså inte, som SGU föreslår, på den som utför arbetet. Enligt konsultföreningen
strider det mot konsultens gängse arbetsformer att till utomstående, enskUda
eller myndigheter, lämna uppgifter om beställaren och beställt uppdrag.
Föreningen pekar på möjligheten att beställaren, då han är uppgiflsskyldig,
ålägger konsult eller borrningsfirma att tUlhandahålla en extra omgång av de
handlingar som visar resultatet av undersökningen eller borrningen. Denna extra
omgång handlingar sänder bcstäUaren själv inom viss tid tUl SGU. SENTAB Svenska
entreprenad AB anser emellertid att uppgiflsskyldighel bör åligga den som utför
arbetena, vUken enligt SENTAB har bäst möjligheter att på etl rikligt och
fackmässigt sätt redovisa de framtagna resultaten.
Flera
länsstyrelser framhåller alt ett ökat samarbete mellan länsstyrelserna och SGU
bör vara av värde. Detta samarbete bör komma till uttryck vid insamling, arkivering
och bearbetning av de data som kommer in tUl SGU. Länsstyrelsen i Norrbottens
län pekar på alt flera länsstyrelser, med stöd av 2 kap. 64 § vattenlagen
(1918: 523), har fastställt ett stort antal skyddsområden för vattentäkter och
att de utredningar som legat till gmnd för dessa beslut även torde vara av
stort värde för SGU. Länsstyrelserna i Gotlands, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Skaraborgs, Örebro och Västmanlands län understryker att uppgifter ur SGU:s
centrala arkiv också behöver vara lättiUgängliga regionalt, SGU bör därför
åläggas sända en kopia av de registrerade uppgifterna tUl berörd länsstyrelse eUer
på annat sätt säkerstäUa att informationen finns lättillgänglig för denna och
för andra intressenter på det lokala och regionala planet. Samtidigt
framhålls från flera länsstyrelser alt dessa inle har resurser att aktivt
medverka vid insamlingen av uppgifter, något som särskUt länsstyrelserna i
Södermanlands och Kalmar län betonar.
Naturgeografiska
institutionen vid Uppsala universitet påpekar vikten av att data i bmnnsarkivet
arkiveras i sådan form att samordning möjliggörs med andra informationssystem
på geodata-området.
Några
instanser behandlar frågan om auktorisation av bmnns-bormmgsfirmor, varvid
behovet av auktorisation påtalas av länsläkaren i Uppsala län, AB Skånska cementgjuteriet
och Terratest AB.
Prop. 1975: 38 17
5.2.3
Sekretessfrågan
Ett
femtonlal remissinstanser berör i sina yttranden sekretessfrågan. Av dessa
betonar främst länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Skaraborgs, Västmanlands och
Norrbottens län samt Allmänna ingenjörsbyrån AB och VIAK AB vikten av att allt
material som förvaras i brunns- och borrarkiv och vattentäktsarkiv görs
offentligt tUlgängligt. Allmänna ingenjörsbyrån AB understryker härvid att SGU
inte bör ha rätt alt sekre-tessbelägga uppgifter i arkiven. Länsstyrelsen i
Västmanlands län nämner att det till länsstyrelsen gjorts gällande att SGU
genom atl sekretess-belägga befintligt material i bmnns- och borrarkivet för
sin konsultverksamhet kommit i en gynnad ställning i förhållande till övriga
konsulter. VIAK AB betonar att befintiiga arkivdata i möjligaste mån bör göras offentiiga
och erbjuder sig att vara SGU behjälplig att till brunnsarkivet överföra vissa
tillstånd att utnyttja andra förelags uppgifter som VIAK erhållit och att från bmnnsägare
erhålla tUlstånd att offentiig-göra uppgifter som nu kan sekretessbeläggas.
Länsstyrelsen
i Blekinge län erinrar om atl gmndvattenläktundersök-nmgar kan innehålla
uppgifter som med hänsyn tUl enskildas intressen och gällande
sekretessbestämmelser inte får offentliggöras. Länsstyrelsen i Örebro län
påpekar atl det förhållandel all uppgiftsskyldighet föreskrivs i lag inte bör
medföra annan bedömning i fråga om uppgifternas offentlighet än den som görs
nu. Om behov anses föreligga att sekretessbe-lägga uppgifter som har infordrats
med stöd av lag, bör detta enligt länsstyrelsen ske uttryckligt i författning.
6
Föredraganden
Inom
Sveriges geologiska undersökning (SGU) inrättades år 1966 på försök ett s. k.
brunns- och borrarkiv, numera kallat brunnsarkivel. Där samlas och bearbetas
geologiska och hydrogeologiska data om brunnsborrningar. SGU lillhandahåUer
myndigheter, institutioner och enskilda uppgifter ur arkivet. Till att börja
med insamlades uppgifter och prov från endast vissa delar av landet, varvid
uppgifterna och proven frivilligt tillhandahölls av brunnsborrare. Till
arkivet har hittills inkommU uppgifter från ca 31 000 brunnar, av vilka dock endasl
ca 18 000 hunnit registreras, dvs, föras på arkivkorl. Dessa äldre uppgifter
varierar i kvalitet.
Frågan
om sättet för insamling av uppgifter till bmnns- och borrarkivet
aktualiserades år 1969 av SGU i en skrivelse lill Kungl. Maj:l. Verksamheten
och organisationen vid SGU var emellertid vid denna tidpunkt föremål för en
genomgripande översyn, som resulterade i de av riksdagen år 1973 godkända
riktlinjerna för SGU:s verksamhet och
Prop. 1975:38 18
organisation
(prop. 1973: 41, NU 1973: 54, rskr 1973: 225) och i en ny organisation för SGU
som genomfördes den 1 juli 1974 (prop. 1974: 60, NU 1974: 23, rskr 1974: 152).
Den slutiiga beredningen av frågan om sättet för insamling av uppgifter till
det nuvarande brunnsarkivet har anstått i avvaktan på alt frågorna om SGU:s
verksamhet och organisation blev lösta.
Som etl
led i beredningen av frågan om insamlande av uppgifter till SGU:s arkiv
upprättades år 1972 en promemoria angående uppgifts-skyldighet vid
brunnsborrning m. m. I promemorian diskuterades också formerna för insamling av
uppgifter lill ett arkiv för valtenläktulred-ningar. Denna promemoria remissbehandlades.
Efter remissbehandlingen och sedan beslut hade fattats om SGU:s framtida
organisation, aktualiserade SGU i skrivelse den 10 september 1974 på nytt hithörande
frågor och lade fram ett reviderat förslag om uppgiftsskyldighet vid dels grundvattentäktundersökningar,
dels brunnsborrningar. Också denna skrivelse har remissbehandlats. Vidare bör
nämnas att JO till mig har översänt ett exemplar av beslut den 12 december
1973, där frågan om sekretesskydd för uppgifter i SGU:s brunns- och borrarkiv
behandlas.
Det
reviderade förslaget från SGU innebär i huvudsak att regeringen genom en
särskild lag bör ges bemyndigande att föreskriva skyldighet för den som
yrkesmässigt utför brunnsborrning eller grundvattentäktundersökning att till SGU
lämna uppgifter om arbetet. Då det gäller grundvattentäktundersökning föreslås
i skrivelsen att uppgiftsskyldlgheten skall fullgöras genom att en kopia av
undersökningsresultaten lämnas.
Remissinstanserna
är ense om behovet av förbättrad dokumentation av de dala som kan erhållas i
samband med gmndvattentäklundersökningar och brunnsborrningar. De flesta
instanser instämmer i bedömningen att en lagstadgad uppgiftsskyldighet behövs
för alt säkerställa tillströmningen av data till brunnsarkivet. Inga mer
väsentliga erinringar riktas mot SGU:s reviderade förslag till förfaltningsreglerad
uppgiftsskyldighet.
Som
bakgrund tUl mitt eget ställningstagande vill jag först erinra om alt frågan om
registrering av bmnnsbormingar endasl är en del av del betydligt större
problemkomplex som innefattar tUlvaratagande och registrering av sådana
geologiska, geotekniska och hydrogeologiska data som kommer fram vid
anläggningsarbeten. Jag har i annat sammanhang uttalat mig för atl värdefull
information som erhålls vid bort-ningar, schaktningar, sprängningar o. d. bör
tas till vara i rimlig utsträckning och ställas samman för att eventuellt
vid en senare tidpunkt utnyttjas (prop. 1973: 41 s. 159). SGU tUlhör de
myndigheter som deltar i försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen.
Gmndvattendokumentation ingår som ett särskilt del-
Prop. 1975: 38 19
program
i SGU:s verksamhet. Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit ökade
medel bl. a. för detta delprogram (prop. 1975: 1 bU. 15 s. 107).
I
samband med grundvattentäktutredningar utförs ofta elt stort antal
undersökningsborrningar. Den geologiska information som kan erhållas vid dessa
undersökningar är ytterst värdefull, eftersom del vanligen är förhållandevis
stora områden som undersöks. Sedan en tid tillbaka p.agår insamling av äldre grundvattentäktutredningar
till SGU:s brunnsarkiv. Detta materials värde i samband med SGU:s kartverksamhet
har redan hunnit bekräftas. Svårigheter föreligger emellertid för SGU att få
kännedom om var grundvattentäktundersökningar äger rum och av vem eller vilka
sådana undersökningar utförs.
Av bmnnsarkivets
hittUlsvarande verksamhet kan dras slutsatsen, att de data som kan tas fram i
samband med brunnsborrningar har elt stort värde, främsl från hydrogeologisk
synpunkt.
Mot
bakgrund av vad jag nu har sagt finner jag det angeläget att garantier skapas
för att de data som kan erhållas i samband med grand-vattentäktundersökningar
och brunnsborrningar kan tas till vara på ett effektivl sätt. En samlad
dokumentation på delta område kan användas som ett betydelsefullt underlag i
olika avseenden, bl. a, vid samhällsplaneringen.
Under
beredningen av detta ärende har diskuterats olika former för materialinsamling.
SGU har mol bakgrund av hUlUlsvarande erfarenheter med frivilligt uppgiftslämnande
föreslagit atl uppgiftsskyldighet föreskrivs i författning. I likhet med SGU
och flertalet remissinstanser finner jag alternativen tUl lagstadgad
uppgiftsskyldighet frivilligt insändande av uppgifter mot viss ersättning
och uppsökande verksamhet från SGU:s sida alltför dyrbara och svåradminislrerade,
HärtUl kommer att omfattningen av den uppgiftsskyldighet som jag i det
följande kommer att föreslå får anses vara en ringa belastning för den uppgiftsskyldige
och medföra endast obetydliga merkostnader för denne. Företrädare för dem som
enligt förslaget blir uppgiftsskyldiga har också under remissbehandlingen
framhållit sin beredvillighet alt medverka vid uppgiflsinsamlingen.
I
SGU:s reviderade förslag förutsätts uppgiflsskyldighelen vila på den som utför grundvattentäktundersökning
eller brunnsborrning och inte på den som beställer arbetet. Förslaget får i
denna del stöd av nästan samtliga remissinstanser. Bl. a. Svenska konsultföreningen
anser dock att uppgiftsskyldlgheten bör ligga på bestäUaren av ett arbete och
hävdar att del strider mot konsullens gängse arbetsformer att till utomstående
lämna uppgifter om beställaren och om beställt uppdrag. För egen del vUl jag
framhålla alt de uppgifter som här blir aktuella måste samlas in fortlöpande
under arbetets gång av sakkunniga personer. Endast den som utför arbetet kan ta
ansvaret för att behövliga nole-
Prop. 1975: 38 20
ringar
görs. Jag ansluter mig således till den av SGU och flertalet remissinstanser
förordade lösningen,
I
likhet med SGU anser jag atl uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökningar
och brunnsborrningar bör åläggas endasl den som yrkesmässigt utför sådana. Om
det är etl företag som ansvarar för arbetet, bör förelaget och inle den enskUde
arbetstagaren vara uppgiftsskyldig. Några invändningar mot avgränsningen av
uppgiftsskyldigheten tUl dem som yrkesmässigt utför grundvattentäktundersökning
eller brunnsborrning har inte kommit fram under remissbehandUngen, Visserligen
får SGU härigenom inte tillgång liU de data som skulle kunna tas fram i samband
med sådana smärre brunnsgrävningar och sprängningar som ofta utförs av
fastighetsägare själva. Men de olägenheter detla medför för uppbyggnaden av
brunnsarkivet är begränsade och får vägas mot den fördel som en avgränsning av uppgiflsskyldighelen
till yrkesmän innebär. Härtill kommer att det kan vara svårt att övervaka
efterlevnaden av alltför ingående regler om uppgiflsskyldighel.
Jag
förordar att del i lag föreskrivs skyldighet att vid både brunnsborrning och grundvattentäktundersökning
lämna uppgifter om tid och plats för arbetet, ändamålet med detta, arbetets
omfattning och tekniska utförande samt påträffade jord- och bergarter. I
förekommande fall bör vidare lämnas uppgift om grundvattenytans nivå samt
resultat av provpumpning och valtenanalys. Uppgifterna bör lämnas på
fastställt formulär. En uppgiflsskyldighel av nu nämnd omfattning torde ulan
vidare kunna fullgöras med hjälp av den tekniska apparatur som oberoende av
den föreslagna uppgiflsskyldighelen finns lill hands för arbetet,
Grundvattentäktundersökningar
utförs ofta av konsultförelag på uppdrag av kommuner och andra. I sådana fall
upprättas vanligen för uppdragsgivarens räkning en skriftlig sammanställning
av undersökningsresultaten, där detaljerade uppgifter om undersökningen kan
hämtas. Lagstadgad skyldighet bör föreligga atl, om sådan sammanställning
gjorts, också lämna en kopia av denna tUl SGU. Skyldighet att lämna sådan
sammanställning bör inte medföra inskränkning i skyldigheten att lämna
uppgifter på formulär enligt vad jag nyss anfört. Eftersom det förekommer att
konsultföretag som har åtagit sig att ulföra gmndvattentäklundersökningar i
sin tur anlitar fristående förelag för borrning o. d., kan följden alltså bli
att uppgiftsskyldighet kommer att åvila olika förelag i skilda hänseenden.
Mot
den av mig förordade lösningen för uppgiftsskyldighetens fullgörande kan
visserligen invändas atl något ifyllt formulär inte behövs om sammanställning
lämnas, eftersom de uppgifter som lämnas på formuläret bör kunna hämtas ur sammanstäUningen.
Det merarbete som följer av att också formulär skaU fyllas i torde emellertid
vara obetydligt, medan det praktiska arbetet hos SGU blir betydligt enklare
med en sådan lösning.
Prop. 1975: 38 21
Enligt
SGU:s reviderade förslag bör uppgiftsskyldigheten omfatta hela landet. SGU:s bedömning
i denna del har också vunnit allmän anslutning under remissbehandlingen. Även
jag finner detta vara en lämpUg ordning.
1
enlighet med det anförda har inran industridepartennentet utarbetats förslag lill
lag om uppgiflsskyldighel vid grund-vatlentäktunder-sökning och brunnsborrning.
Lagen
bör träda i kraft den 1 januari 1976. SGU bör nämligen få tid att informera om
uppgiftsskyldigheten och att utarbeta formulär ocb anvisningar, Lagen bör inte
gälla arbeten som påbörjas före ikraftträdandet.
Vid
tillämpningen av lagen bör tiUses att de uppgiftsskyldiga inte betungas
onödigt. 1 detta syfte bör också finnas en möjUghet för regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer att medge undantag från lagens bestämmelser,
om särskUda skäl föreligger. Sädana skäl kan föreligga 1. ex, om nyttan av viss
uppgift mte står i rimlig- proportion till kostnaden för att inhämta uppgiften
eller om arkfret redan innehåller tillräcklig detaljinformation om det aktuella
området.
Under
remissbehandlingen av SGU:s rc-viderade förslag har påpekats, bl. a. av några
länsstyrelser och av AB Skånska cementgjuteriet, att det finns andra
undersökningar än gnmdvattentäktundcrsökningar som också innehåller väsentlig
geologisk, geoteknisk och hydrogeoiogisk information. Exempel härpå är
utredningar som utförs i samband med större nybebyggelse och andra
anläggningsarbeten. Del har därvid ifrågasatts om skyldighet också bör
föreligga att sända in kopior av resultaten från sådana undersökningar till SGU.
Med hänsyn till de resurser som nu står till buds hos SGU för arkivering m. m.
anser jag atl någon skyldighet atl sända in kopior av sådarta undersökningsresultat!
f. n. inte bör föreskrivas. Enligt vad jag har inhämtat är SGU emellertid
mycket intresserad av sådant material och avser atl i mån av resurser spåra upp
och samla in uppgifter även från denna typ av undersökningar och utredningar.
Jag vill i detla sammanhang också påpeka all del givelvis är SGU obetaget alt
på frivillig väg samla in uppgifter från grundvattentäktundersökningar som har
utförts före lagens ikraftträdande.
För SGU:s
arbete med att föra m- uppgifter i bmmsBarkvrct är det av värde atl uppgifterna
fortlöpande kommer SGU till hända. Jag fwF-ordar därför all uppgift skall
sändas in till SGU inom tre månader från det grundvattentäktundersökning eller
brunnsborrning har avslutats. I fråga om kopior av sammanställda
undersökningsresultat vid grundvattentäktundersökningar föreslås motsvarande
tidsfrist gälla från det att sammanställningen har gjorts färdig. Om någon uppsåtiigen
eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra sm uppgiftsskyldighet eller länmar
oriktig uppgift bör straffpåföljd kunna inträda. Enligt min mening bör
Prop. 1975: 38 22
påföljden
vara dagsböter. Allmänt åtal bör kunna väckas endast efter anmälan av SGU,
Vad
angår frågor om sekretesskydd för uppgifter i brunnsarkivet vill jag anföra
följande. Regeringsrätten har nyligen funnit atl sammanställningar av
uppgifter på arkivkorl i bmnnsarkivet får anses utgöra redogörelse för
utredning av naturvetenskaplig art som myndighet har verkstäUt för det
allmännas räkning. Genom regeringsrättens dom är sålunda fastslaget att
arkivkort i SGU:s brunnsarkiv är sådan handling som avses i 9 § sekretesslagen.
Detta innebär alt handlingen är sekretess-skyddad, om inte myndigheten ger
tillstånd till att den lämnas ut. A andra sidan följer av 37 § sekretesslagen
att regeringen kan förordna, att utiämnande skall ske utan hinder av vad som
sägs i 9 § om tillstånd. Av förarbetena till 37 § framgår alt förordnande kan
meddelas generellt för vissa slag av handlingar.
Som
jag tidigare har anfört är elt av syftena med brunnsarkivet att till
myndigheter, institutioner och enskilda tillhandahålla geologiska och hydrogeologiska
data av allmänt intresse. Härför krävs alt uppgifterna som SGU tagit in i
brunnsarkivet är allmänt tUlgängliga. Samtiiga arkivkort bör således vara
offentliga. I syfte att uppnå detta bör nyssnämnda möjlighet till förordnande
enligt 37 § sekretesslagen utnyttjas. Förslag om sådant förordnande avseende
handlingar som ingår i SGU:s brunnsarkiv kommer senare att läggas fram för
regeringen.
7
Hemställan
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
att
antaga förslaget tUl lag om uppgiflsskyldighel vid grundvattentäktundersökning
och brunnsborrning.
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition
föreslå riksdagen alt antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:38
Innehållsförteckning
Propositionen...................................................... 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1
Lagförslag
........................................................ 2
Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1975-03-13 3
1. Inlednmg......................................................... 3
2.
Nuvarande ordning ........................................ ... 4
3.
Promemoria angående
uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning
m.
m.............................................................. ... 5
3.1
Förslaget ................................................. 5
3.2
Remissyttrandena över
promemorian .............. 7
3.2.1
Uppgiftsskyldighet vid
brunnsborrning ........ 7
3.2.2
Uppgiftsskyldighet
beträffande vattentäktutredningar 9
4.
Sekretesskydd för uppgifter i
brunns- och borrarkivet 10
5.
SGU:s reviderade förslag om
uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökningar och brunnsborrningar, m. m............................................................... .. 11
5.1
SGU:s skrivelse den 10
september 1974............ .. 11
5.2
Remissyttrandena över
skrivelsen..................... 13
5.2.1
Allmänna synpunkter ............................ 13
5.2.2
Uppgiflsskyldighelens
omfattning samt insamling, arkivering och bearbetning av inkomna data, m. m. .. 15
5.2.3
Sekretessfrågan .................................. . 17
6. Föredraganden.................................................. . 17
7. Hemställan
................................................... . 22
Beslut
..................................... ....................... 22
MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1975 750125
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Bet. 1975/76:KU22 Med anledning av förslag av riksdagens JO-utredning beträffande JO-ämbetets uppgifter och organisation s. 78 i texten · dokumentnivå
- Bet. 1975:NU25 Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:38 med förslag tili lag om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrn… i texten
- Skr. 1975/76:141 1975/76:141 s. 7 i texten · dokumentnivå