Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd, m.m.

1975 · 69 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:47, Regeringens proposition om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition nr 47 år 1975 Prop. 1975:47

Nr 47

Regeringens
proposition om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd, m. m.;

beslutad
den 27 februari 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga del förslag som har upptagits i befogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås bemyndigande för regeringen all tillsammans med Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet inrätta ell organ för lurismfrämjande
verksamhet, Sveriges turistråd. Rådet skall såsom centralt organ planera,
samordna och genomföra åtgärder för atl främja marknadsföring av turism i
Sverige. Sveriges turistråd övertar verksamheten från Svenska lurisllrarikförbundet.
1 propositionen föreslås all Svenges turistråd finansieras med statsanslag och
en obligatorisk avgift som las ut vid anläggningar för övernattning.

1 Riksdagen 1975. I saml. Nr 4 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:47 2

1.
Förslag till

Lag
om ändring i hotelirörordningen (1966:742)

Hängenom
föreskrives i fråga om hoteUförordningen (1966:742) dels atl i 22 ij ordet
"Konungen" skall bytas ut mol "regeringen", dels all i 22 fj
ordet "förordning" skall bytas ul mol "lag", rfe/s all
rubriken lill förordningen och 1-3,5,8-10,13,15,16 och 19-21 Sii skall ha nedan
angivna lydelse.

Lag om hotell-,
pensionat- och campingrörelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Med
hotell- eller pensionatrörelse avses i åennaförordning yrkesmässig verksamhet
med ändamål atl tillhandahålla lilirällig möblerad bostad. Förordningen är ej
tillämplig när bostad lillhandahålles som ett led i verksamhet för vård,
tillsyn, utbildning eller uppfostran.

Med
hotell eller pensionat avses i förordningen byggnad eller lägen-hel, vari
hotell- eller pensionalrörel-se drives.

1

Föreslagen
lydelse

s

Denna
lag äger tillämpning på hotell- och pensionatrörelse samt campingrörelse. Med
hotell-eller pensio-nalrörelse avses i denna lag yrkesmässig verksamhet med
ändamål all tillhandahålla tillfällig möblerad bostad. Med campingrörelse avses
i lagen yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla gästutrymme på
campingplats. Lagen är icke tillämplig när bostad eller möjlighet till camping lillhandahålles
som elt led i verksamhet för vård, tillsyn, utbildning eller uppfostran. Ej
heller är lagen tillämplig på ensligt belägen, obemannad stuga som står till
allmänhetens förfogande for tillfällig övernattning.

Med
hotell eller pensionat avses i lagen byggnad eller lägenhet, vari hotell- eller
pensionalrörelse drives. Med campingplats avses område inom vilket
campingrörelse drives och med gästutrymme förslås plats for uppställning av
husvagn eller uppsättning av tält eller liknande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2S

Hotell-
eller pensionalrörelse, som är avsedd all samlidigl mottaga minst nio gäster
eller som omfatiar minst fem gästrum, får drivas endast av den som har
tillstånd av polismyndigheten i orten. Tillstånd meddelas för holell-eller pensionalrörelse
i viss byggnad eller lägenhet.

Tillstånd enligt första stycket fordras även för campingrörelse som omfatiar
minst tio gästutrymmen. Sådant tillstånd meddelas för visst område.

Tillstånd skall
meddelas, om det icke finnes anledning antaga alt den som söker tillståndet
skall driva rörelsen så alt fara för allmän ordning och säkerhet uppkommer.
Tillstånd får ej meddelas den som är omyndig eller i konkurstillstånd.

Tillstånd enligl första
eller andra stycket skall meddelas, om del icke finnes anledning antaga alt den
som söker tillståndet skall driva rörelsen så att fara för allmän ordning och säkerhet
uppkommer. Tillstånd lår ej meddelas den som är omyndig eller i
konkurstillstånd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreståndare skall vara
godkänd av polismyndigheten. Utsedd föreståndare skall godkännas om han ej
är omyndig samt del icke finnes anledning antaga all han skall utöva rörelsen
så all fara för allmän ordning och säkerhet uppkommer.

3 §

Drives
hotell- eller pensionatrörelse för vilken tillstånd fordras enligl 2 i; av
bolag, förening eller annan sam-fällighet, skall föreståndare finnas för
rörelsen. Föreståndare får utses även av tillståndshavare som är enskild
person. Polismyndigheten äger ålägga sådan tillståndshavare all utse föreståndare,
om särskilda skäl föreligga.

Godkänd föreståndare ansvarar i lillslåndshavarens ställe för all
rörelsen utövas enligl föreskrifterna i denna förordning.

Drives
hotell-, pensionat- eller campingrörelse för vilken tillstånd fordras enligl 2 §
av bolag, förening eller annan samfällighel, skall föreståndare finnas för
rörelsen. Föreståndare får utses även av tillståndshavare som är enskild
person. Polismyndigheten äger ålägga sådan tillståndshavare atl utse
föreståndare, om särskilda skäl föreligga.

Godkänd föreståndare
ansvarar i lillslåndshavarens ställe för all rörelsen utövas enligl
föreskrifterna i denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Ansökan
om tillstånd all driva hotell- eller pensionalrörelse skall vara skriftlig och
åtföljas av

a)
uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och postadress saml, om sökanden
tidigare haft annat släktnamn, detta;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

b) för sökande, som är enskild person, uppgitt om födelsetid och yrke eller
titel samt bevis alt han ej är omyndig eller i konkurstillstånd;

c) Uppgift om fullständigt namn, födelsetid och yrke
eller titel för den som utsetts lill föreståndare eller ersättare saml bevis
alt han ej är omyndig;

d) uppgift
om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där rörelsen

avses skola drivas, det största antal gäster som skall kunna mollagas sam

tidigt och det största anlal gästmm som rörelsen skall omfatta;

e) om
byggnadslov meddelats för hotellet eller pensionatet, handlingar

som visa all så skett.

Beviljas tillstånd
skall skriftligt bevis utfärdas. Har byggnadslov ej meddelats och är ej
uppenbart all det icke behöves, skall beviset innehålla erinran om all
byggnadslov kan fordras. Finnes ej godkänd ersättare eller, i fall när
föreståndare skall finnas enligt 3 S,godkänd föreståndare, skall i beviset
anges all tillståndet icke lår utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare
utsetts och godkänts. Avskrift av beviset skall tillställas
byggnadsnämnden, brandchefen och hälsovårdsnämnden.

Ansökan
om tillstånd att driva campingrörelse skall vara skriftlig och åtföljas av
förutom uppgift som sägs i första stycket af-c) även uppgift om belägenheten
av det område där rörelsen avses skola drivas och det största antal gästutrymmen
som rörelsen skall omfatta. Kräver rörelsen tillstånd av hälsovårdsnämnd,
skall ansökan åtföljas av handlingar som utvisa att sådant tillstånd meddelats.

Beviljas
tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har byggnadslov ej meddelats och är
ej uppenbart all det icke behöves, skall beviset innehålla erinran om all
byggnadslov kan fordras. Finnes ej godkänd ersättare eller, i fall när
föreståndare skall fin-

nas
enligt 3 S, godkänd föreståndare, skall i beviset anges all tillståndet icke lår
utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Avskrift
av bevis om tillstånd att driva hotell- och pensionatrörelse skall tillställas
byggnadsnämnden, brandchefen, hälsovårdsnämnden och riksskatteverket. Avskrift
av bevis om tillstånd att driva campingrörelse skall tillställas brandchefen,
hälsovårdsnämnden och riksskatteverket. Om godkännande av föreståndare eller
ersättare skall skriftligt bevis utfärdas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Upphör rörelsen, skall tillståndshavaren
skriftligen anmäla del hos polismyndigheten. Delsamma gäller om tillståndshavaren
icke vill utnyttja tillståndet eller hinder mol atl börja rörelsen uppkommer.
Polismyndigheten skall återkalla tillståndet och underrätta byggnadsnämnden,
brandchefen och hälsovårdsnämnden härom.

Upphör rörelsen, skall tillståndshavaren
skriftligen anmäla del hos polismyndigheten. Delsamma gäller om tillståndshavaren
icke vill utnyttja tillståndet eller hinder mol all börja rörelsen uppkommer.
Polismyndigheten skall återkalla tillståndet och underälla brandchefen, hälsovårdsnämnden
och riksskatteverket härom. Avser tillståndet hotell- eller pensionatrörelse
skall även byggnadsnämnden underrättas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Polismyndigheten
skall föra regis-ler över de hotell- och pensionat rörel-ser för vilka
tillstånd meddelats. I registret skola göras anteckningar om de beslut
polismyndigheten meddelar i fråga om rörelsen. Rikspolisstyrelsen bestämmer i
övrigt hur registret skall föras.

9S

Polismyndigheten
skall föra register över de hotell-, pensionat- och campingrörelser för vilka
tillstånd meddelats. I registret skola göras anteckningar om de beslut
polismyndigheten meddelar i fråga om rörelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hotell-
eller pensionatrörelse skall drivas så alt den icke föranleder fara för allmän
ordning och säkerhet.

10 S

Hotell-,
pensionat- och campingrörelse skall drivas så att den icke föranleder fara
för allmän ordning och säkerhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13'

Gäst
skall vid ankomsten lill hotell eller pensionat, där rörelse drives med
tillstånd enligt 2 ij, avfordras uppgift om fullständigt namn, yrke eller
titel, födelselid, hemort och medborgarskap eller nationalitet. Sådana
uppgifter skola förvaras i form av gästförleckning, vari även skola antecknas
dagen för gästens ankomst och dagen för hans avftytt-ning.

Hotellgäst,
pensionatsgäst eller den till vilken gästutrymme upplåtes på campingplats skaW
vid ankomsten lill hotell, pensionat eller campingplats, där rörelse drives med
tillstånd enligt 2 S, avfordras uppgift om fullsändigt namn, födelsetid, hemort
och medborgarskap eller nationalitet. Sådana uppgifter skola förvaras i form
av gästförleckning, vari även skola antecknas dagen för gästens ankomst och
dagen för hans avnyllning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Polismyndigheten
äger förordna alt från hotell- eller pensionatrörelse i viss ort eller från
viss rörelse anmälan skall göras lill polismyndigheten om svensk,dansk, finsk,
isländsk eller norsk gäst på sätt och inom lid som polismyndigheten bestämmer.
Avser förordnandet rörelse för vilken tillstånd ej meddelats enligt 2 *!, gälla
bestämmelserna i första stycket för rörelsen.

Om
ytteriigare uppgifler som skola avfordras annan utländsk gäst och om anmälan lill
polismyndigheten i fråga om sådan gäst gälla bestämmelserna i
utlänningskungörelsen den 4 juni 1954 (nr 457). Sådana uppgifler skola
antecknas i gäslförteckningen.

Föreslagen lydelse

Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, polismyndigheten äger förordna all från
hotell- eller pensionatrörelse i viss ort eller från viss rörelse anmälan
skall göras till polismyndigheten om svensk, dansk, finsk, isländsk eller
norsk gäst på säll och inom lid som polismyndigheten bestämmer. Avser förordnandet
rörelse för vilken tillstånd ej meddelats enligt 2 S, gälla bestämmelserna i
första stycket för rörelsen.

Om
ytterligare uppgifter som skola avfordras annan utländsk gäst och om anmälan lill
polismyndigheten i fråga om sådan gäst gälla bestämmelserna i
utlänningskungörelsen (1969:136). Sådana uppgifter skola antecknas i gäslförteckningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 S Gästförleckning
skall föras noggrant och på anfordran hållas tillgänglig för polismyndigheten.
Den skall förvaras under minst tio år från dagen för den anteckning som
senast införts. Förteckning för rörelse som upphör skall lämnas till
polismyndigheten.

För gäslförteckning och
för anmälan enligl 13 § andra stycket skall användas blankett enligt formulär
som rikspolisstyrelsen fastställer. Blanketter tillhandahållas av polismyndigheten.

För gästförleckning och
för anmälan enligl 13 i; andra stycket skällan-vändas blankett enligt formulär
som regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer. Blanketter
tillhandahållas av polismyndigheten. Polismyndigheten må om särskilda skäl
föreligga medgiva befrielse från skyldighet att använda blankett som nu sagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 5

Till böler dömes den som a)
ulan tillstånd driver hotell- eller pensionatrörelse som avses i 2 S;

Till
böler dömes den som

a)
ulan tillstånd driver hotell-,

pensionat- eller
campingrörelse som

avses
i 2 S;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1975:47

Nuvarande
lydelse

b)
driver hotell- eller pensionatrörelse utan godkänd föreståndare, när -Sådan
skall finnas, eller utan godkänd ersättare.

Föreslagen
lydelse

b)
driver hotell-, pensionat- eller campingrörelse utan godkänd föreståndare, när
sådan skall finnas, eller ulan godkänd ersättare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
tillståndshavare icke lämplig all driva rörelsen av den anledningen all han
upprepade gånger funnits skyldig lill brott mol denna förordning eller
åsidosatt annan bestämmelse som gäller för rörelsen och trots anmaning
underlåtit att vidtaga rättelse inom skälig tid eller av annan anledning,
skall polismyndigheten återkalla tillståndet.

Är godkänd föreståndare eller
ersättare icke lämplig att förestå rörelsen av den anledningen atl han upprepade
gånger funnits skyldig lill brott mol denna förordning eller åsidosatt annan
bestämmelse som gäller för rörelsen och trots anmaning underiåtit all vidtaga
rättelse inom skälig tid eller av annan anledning, skall polismyndigheten
återkalla godkännandet eller, om särskilda skäl föreligga, återkalla
tillståndet för rörelsen.

Innan
tillstånd eller godkännande återkallas, skall den som beröres av återkallelsen
beredas tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan olägenhet.

191

Är
tillståndshavare icke lämplig all driva rörelsen av den anledningen all han
upprepade gånger funnits skyldig lill brott mol denna lag eller åsidosatt annan
bestämmelse som gäller för rörelsen och trots anma--ning underlåtit att vidtaga
rättelse inom skälig lid eller av annan anledning, skall polismyndigheten återkalla
tillståndet.

Är
godkänd föreståndare eller ersättare icke lämplig alt föreslå rörelsen av den
anledningen all han upprepade gånger funnits skyldig lill brott mol denna lag
eller åsidosatt annan bestämmelse som gäller för rörelsen och trots anmaning
underlåtit atl vidtaga rättelse inom skälig tid eller av annan anledning,
skall polismyndigheten återkalla godkännandet eller, om särskilda skäl föreligga,
återkalla tillståndet för rörelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20!}

Om del är nödvändigt för atl
upprätthålla allmän ordning och säkerhet, äger polismyndigheten vid vite förbjuda
hotell- eller pensionatrörelse, för vilken icke fordras tillstånd.

Om det är nödvändigt för
all upprätthålla allmän ordning och säkerhet, äger polismyndigheten vid vite förbjuda
hotell-, pensionat- eller campingrörelse, för vilken icke fordras tillstånd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

21 S

För
all tillse all bestämmelserna För all tillse all bestämmelserna

i
denna förordning iakttagas äger po- i denna lag iakttagas äger polismyn-

lismyndigheien
tillträde till hotell digheten tillträde till hotell, pensionat

och
pensionat. och campingplats.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976. Vid lagens ikraftträdande iaktiages

1. Tillstånd enligl hoteUförordningen att driva
hotell- eller pensionatrörelse gäller som tillstånd enligt lagen.

2. Den som avser atl driva campingrörelse som kan
antagas kräva tillstånd enligt denna lag från och med den 1 januari 1976 skall
senast den 1 december 1975 ansöka om tillstånd enligt 2 S- Har tillstånd sökts
i enlighet med vad som nu sagts, får rörelsen fortsättas efter lagens
ikraftträdande till dess att tillståndsärendet har avgjorts slutligt.

3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
lill föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:47 9

2.
Förslag till Lag om logiavgift

Härigenom
föreskrives följande.

1 § Avgift eriägges enligl denna lag för sådant tillhandahållande av
bostad, gästutrymme på campingplats eller liknande som kräver tillstånd enligl
lagen (1966:742) om hotell-, pensionat- och campingrörelse.

2 § Avgiftsmyndighet är riksskatteverket.

3 § Ävgiflsskyldig är den som bedriver verksamhet som avses il!?.

4 § Delägare i enkelt bolag är avgiftsskyldig i förhållande lill sin
andel i bolaget. Efter ansökan av samtliga delägare kan riksskatteverket
besluta, att den av delägarna som dessa föreslår tills vidare skall anses som
ensam ävgiflsskyldig för bolagels hela avgiftsplikliga verksamhet.

1
fråga om kommanditbolag eller annat handelsbolag är bolaget avgifts-skyldigt.
Har avgiftsskyldig avlidit, är dödsboet avgiftsskyldigl. Har avgiftsskyldig
försalts i konkurs, är konkursboet avgiftsskyldigl.

5 § Ävgiftsskyldighet inträder när tjänst som avses i 1 S tillhandahålles.

6 § Den som erhållit tillstånd som avses i I S skall anmäla sig för
registrering hos riksskatteverket inom fyra veckor från del tillstånd
meddelats.

Anmälan
göres på blankett enligl fastställt formulär. Ändras förhållande som uppgivils
i anmälningshandling skall riksskatteverket underrättas inom två veckor efler
ändringen.

Om
verkställd registrering utfärdar riksskatteverket särskilt bevis som sändes
till den avgiflsskyldige.

7 § För all avgöra om ävgiftsskyldighet föreligger kan riksskatteverket
infordra uppgift frän den som icke anmält sig för registrering.

8 ij Underiåler någon atl göra anmälan eller lämna underrättelse enligt
6 § eller lämna uppgift enligt 7§, kan riksskatteverket förelägga honom vid vite
att fullgöra sin skyldighet. Försuttet vite utdömes av verket.

9 § Logiavgift utgår i fråga om tillhandahållande av gäslulrymme på campingplats
med 75 öre för varje dygn och upplåtet gästutrymme och i övriga fall med 75 öre
för varje dygn och gäst.

Vad
i första stycket sagts om avgift för tillhandahällande av gästutrymme pä
campingplats skall ocksä gälla tillhandahållande av bostad i campingstuga.

1* Riksdagen 1975. I saml. Nr 47

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 10

Med
campingstuga avses enkelt utrustad byggnad utan vatten- och avloppsledning
belägen på sådan campingplats som avses i lagen (1966:742) om hotell-,
pensionat- och campingrörelse.

Med
dygn avses även del av dygn om särskild hyresersällning ulgår. Med gäst avses
person som enligt 13 § lagen om hotell-, pensionat- och campingrörelse skall
antecknas i gäslförteckning.

10 §
Redovisning för logiavgifl sker genom deklaration för bestämda re

dovisningsperioder.

Redovisningsperiod
omfatiar fyra kalendermånader. Redovisningsperioder är januari-april,
maj-augusti och september-december. För verksamhet som bedrives säsongmässigt
eller när annars särskilda skäl föreligger kan regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer besluta alt redovisningsperiod tills vidare skall omfatta
annan tid, dock ej längre tid än tolv månader.

11 §
Deklaration skall utan anmaning lämnas lill riksskatteverket senast

den 15 i månaden närmast efter redovisningsperiodens slut och, om verk

samhet som medför avgiftsskyldighet upphör eller överiåles, senast den

15 i månaden närmast efter den månad då verksamheten upphörde eller

överiäls.

Om
synnerliga skäl föreligger kan regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer medge att avgiftsskyldig får lämna deklaration senare.

12 § Riksskatteverket kan på ansökan av den som bedriver eller ämnar bedriva
verksamhet som medför skyldighet att erlägga logiavgift meddela förhandsbesked
i fråga som avser sökandens ävgiftsskyldighet. Förhandsbesked får meddelas om
del är av vikt med hänsyn till sökandens intresse eller för en enhetlig
lagtolkning eller rättstillämpning.

13 § Lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskallning äger med
undanlag av bestämmelserna i 32 S tillämpning på logiavgifl.

14 § Talan mol beslut av annan än regeringen enligl 10 i? andra stycket
eller 11 S andra stycket föres hos regeringen genom besvär.

Talan
mot beslut i fråga om utdömande av vite enligl 8 S föres hos kammarrätten
genom besvär.

Mot
beslut av riksskatteverket enligl 4 § första stycket, 6 eller 7 § eller mol
beslut om föreläggande av vite lår talan ej föras.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

2. Den som före ikraftträdandet erhållit tillstånd att
bedriva sådan verksamhet som medför ävgiftsskyldighet enligl denna lag eller giort
ansökan enligl 2. i övergångsbestämmelserna lill lagen (1975:000) om ändring i
ho-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 11

lellförordningen
(1966:742) skall senast den 15 januari 1976 göra anmälan för registrering enligl
6 S.

3.
För alt avgöra om anmälningsskyldighet för registrering enligt 6 S föreligger
kan riksskatteverket före ikraftträdandet infordra uppgift från den som kan
antagas bli avgiftsskyldig.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop, 1975:47 12

3.
Förslag till

Lag
om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrives atl 1
§ skaltebrollslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1§"

Denna lag gäller i fråga
om skatt eller avgift enligl 1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiflning
av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen
(1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
förordningen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295)
om sjömansskatt, förordningen (1970:99) om investeringsavgifi för vissa
byggnadsarbeten.

2. förordningen (1941:251)
om särskild värnskatt, förordningen (1943:477) om skatta vissa pälsvaror, förordningen
(1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis ä feltemulsion
m. m., lagen (1953:397) om avgift för fetlvaror som användas för framställning
av feltemulsion m. m., förordningen (1956:545) angående omsättningsskatt å
motorfordon /' vissa fall, förordningen (1957:262) om allmän energiskatt,
förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av mall- och
läskedrycker, lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor,
förordningen (1961:372) om bensinskatt, förordningen (1961:394) om
tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskallela-gen
(1964:308), förordningen (1964: 352) om gasolskall, förordningen (1966:21) om
särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968:430) om

2. förordningen (1941:251)
om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skall ä vissa pälsvaror, förordningen
(1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å feltemulsion
m. m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning
av feltemulsion m. m., /agen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon,
förordningen (1957:262)om allmän energiskalt, förordningen (1960:253) om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960:258)om uljämningsskatl
på vissa varor, förordningen (1961: 372) om bensinskatt, förordningen (1961:394)
om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), förordningen (1964:352) om gasolskall, förordningen (1966:21)om
särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskall, för-

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Senaste lydelse 1974:871

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

mervärdeskall,
förordningen (1971: 170) om annonsskalt, förordningen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam, förordningen (1972:820) om skall på spel, förordningen
(1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen
(1973: 601), förordningen (1973:602) om särskild väglrafikskatt, förordningen
(1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

Föreslagen lydelse

ordningen
(1971:170) om annonsskalt, förordningen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam, förordningen (1972:820) om skall på spel, förordningen (1973:37) om avgift
på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), förordningen
(1973:602) om särskild väglrafikskatt, förordningen (1973: 1216) om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter, lagen (1975:000) om logiavgift, 3. lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk försäkring, lagen
(1955:469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni
1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbele m. m., lagen (1960:77) om
byggnadsforskningsavgift, lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks
pensionering, lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1962:398) om
finansiering av folkpensioneringen, lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift, lagen (1970:742) om lönegaranliavgifl, lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgifi.

Lagen gäller även
preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i
uppbördslagen (1953:272).

Lagen
tillämpas ej om skatten eller avgiften fastslälles eller uppbäres i den ordning
som gäller för tull och ej heller beträffande restavgifi, skattetillägg eller
liknande avgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:47 4. Förslag till

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag
om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrives
alt 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatiefordringar m. m. skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

! §

Förmånsrätt
enligl 13 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

3. skatt eller avgift
enligt förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skall ä vissa lollerivinsler,
förordningen (1941:251) om särskild värnskatt, förordningen (1943:477) om
skatt ä vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt,
förordningen (1953:396) om accis å feltemulsion m. m., lagen (1953:397) om
avgift för fettvaror som användas för framställning av feltemulsion m.m.,
lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon, förordningen (1957:262)
om allmän energiskatt, förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa
varor, förordningen (1961: 372) om bensinskatt, förordningen (1961:394) om
tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännolje-

1. skall och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen(1953:272),
samt skall enligl lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskall och kupongskal-lelagen
(1970:624),

2. skatt enligt förordningen (1959:507) om allmän
varuskatt och lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908:129)
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen
(1928:376) om särskild skall å vissa lollerivinsler, förordningen (1941:251) om
särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen
(1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å feltemulsion
m. m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning
av feltemulsion m. m., förordningen (1956:545) angående omsättningsskatt å
motorfordon / vissa fall, förordningen (1957:262) om allmän energiskatt,
förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt-och läskedrycker,
lagen (1960: 258)om uljämningsskatl på vissa varor, förordningen (1961:372) om
bensinskatt , förordni ngen (1961:394) om tobaksskall, förordningen (1961:653)

Senaste
lydelse 1974:872.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 15

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

om
brännoljeskatt, slämpelskailela- skall, slämpelskailelagen (1964:308)

gen (1964:308), förordningen (1964: förordningen (1964:352) om gasol-

352) om gasolskall, förordningen skall,förordningen(1966;21)omsär-

(1966:21)om särskild på molorbräns- skild skall på motorbränslen, förord

len, förordningen (1971:170) om an- ningen (1971:170) om annonsskatt,

nonsskatt, förordningen (1972:266) förordningen (1972:266) om skatt på

om skall på annonser och reklam, annonser och reklam, förordningen

förordningen (1972:820) om skatt på (1972:820) om skall på spel, förord

spel, förordningen (1973:37) om av- ningen (1973:37) om avgift på vissa

gift på vissa dryckesförpackningar dryckesförpackningar, förordningen

samt förordningen (1973:1216) om (1973:1216) om särskild beredskaps

särskild beredskapsavgift för oljepro- avgift för oljeprodukter samt lagen

dukter, (1975:000) om logiavgift,

4. skall enligl förordningen (1922:260) om aulomobilskail,
kungörelsen (1934:122) om skatt å motorfordon, som för tillfälligt brukande i
riket från ullandel införts, kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskalt,
förordningen (1963:116) om trafikomläggningsskatl, kungörelsen (1964:43) om
skatt å automobil, som av utomlands bosatt person för tillfälligt brukande i
riket här förvärvals, iraktorskalteförordningen (1969:297), vägtrafikskattelagen
(1973:601) samt förordningen (1973:602) om särskild väglrafikskatt,

5. tull samt avgift enligt kungörelsen (1960:235) om
avgift för växt-skyddskonlroll vid införsel av växter och förordningen
(1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligl lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukels område och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskels område,

7. avgift, som anges i 1 § första stycket lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.
samt avgift enligl lagen (1961:300) om redareavgifi för sjöfolks pensionering
och lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, alll i den mån avgift som här
avses icke omfattas av 1.

Förmånsrätten
omfatiar ej reslavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse alt
redovisa eller betala fordringen och ej heller skalle- eller avgiftstillägg och
förseningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 16

Uldrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-02-27

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Löfberg, Carisson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon.

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd, m. m.

1. Inledning

1
prop. 1975:1 (bil. 12 s. 41) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Svenska turisttrafikförbundet för
budgetåret 1975/76 beräkna ett reservationsanslag av 7 449 000 kr. Jag anhåller
atl nu få ta upp dessa frågor.

2. Kommittén
för planering av turistanläggningar och friluftsområ

den

Med
slöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för
jordbruksdepartementet den 13 juni 1969 sakkunniga' med uppdrag att utreda
frågor rörande planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. De
sakkunniga, som antog benämningen kommittén för planering av turistanläggningar
och friluftsområden, avlämnade i december 1973 betänkandet (SOU 1973:52)
Turism och rekreation i Sverige.

Efter
remiss av chefen för jordbruksdepartementet har yttranden över betänkandet
avgetts av rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, socialstyrelsen, statens
järnvägar (SJ), statens vägverk, luftfartsverket, kammarkollegiet, statskontoret,
statistiska centralbyrån (SCB), riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket
(RSV), riksantikvarieämbetet och siatens historiska museum, lantbruksstyrelsen,
skogsstyrelsen, fiskeristyrelsen, siatens naturvårdsverk.

'
Ledamoten av riksdagen Arne Petterson, tillika ordförande, internationella
sekreteraren Bernt Carlsson, utredningssekreteraren Sven Dahlin (t. o. m.
1971-06-18), ledamoten av riksdagen Thorbjöm Fälldin (t.o.m. 1970-11-12),
redaktören Göran Holmberg, kanslirådet Ulf Lönnqvist, departementssekreteraren
Jan Palm (fr. o. m. 1972-11-01) och byråchefen Hans Åkerlund.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 17

kommerskollegium,
konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens planverk,
länsstyrelserna i Blekinge, Gollands, Gävleborgs, Göteborgs och Bohus,
Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kalmar, Kopparbergs, Kristianstads,
Kronobergs, Malmöhus, Norrbollens, Skaraborgs, Stockholms, Södermanlands,
Uppsala, Värmlands, Västerbottens, Västernorriands, Västmanlands, Älvsborgs,
Örebro och Östergötlands län samt domänverket, statens vattenfalisverk,
statens industriverk. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Sveriges museimannaförbund. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Kooperativa
förbundet (KF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges industriförbund,
Sveriges köpmannaförbund. Svenska turisttrafikförbundet (STTF), Svenska
turisthotellens riksförbund, Sveriges hotell- och restaurangförbund, Sveriges
allmänna restaurangaktiebolag (SARA), Sveriges campingvärdars riksförbund.
Riksorganisationernas campingkommillé. Svenska turistföreningen (STF),
Älvdalens turistförening, folkrörelsernas rese- och semesterorganisalion (RESO),
Svenska resebyråföreningen, Scandinavian airiines system och Linjeflyg AB
(SAS/LIN), Molormännens riksförbund (M), Molorförarnas helnykterhetsförbund (MHF),
Cykel- och mopedfrämjandel, Sveriges riksidrollsförbund, Sveriges
fritidsfiskares riksförbund. Svenska naturskyddsföreningen och Svenska samernas
riksförbund. Kommerskollegium har bifogat yttranden frän handelskamrarna i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro, Visby, Gävle och Luleå. Flera
länsstyrelser har bifogat yttranden av kommuner och regionala lurisltrafikförbund.

Betänkandet
avhandlar frågor om planering av områden och anläggningar för turism och
rekreation i Sverige och i samband därmed förslag om primära rekreationsområden
saml samordning av statliga investeringar m. m. inom turism och rekreation.
Dessa frågor avhandlas av chefen för jordbmksdepartementet. Betänkandet
innehåller också förslag om inrättande av elt centralt organ för
turismfrämjande verksamhet. Det ankommer pä mig att anmäla denna fråga.

2.1
Nuvarande ordning

2.1.1
Samhällsinsatser för turism

Samhällets
ekonomiska engagemang för medborgarnas frilid och rekreation är betydande.
Brislen på statistik har hittills inte gjort det möjligt alt bedöma hur pass
stort engagemanget i verkligheten är. Kommittén har med ledning av den
officiella statistiken, kommunförbundels undersökningar och del material som
redovisas i kommitténs delbetänkande om lokaliseringsstödet (Ds Jo 1971:7)
försökt klariägga omfattningen av samhällets ekonomiska insatser.

Kommitién
visar siffror som framförda till läget 1973/74 blir att staten satsar mellan 75
och 100 milj. kr. i form av bl.a. bidrag till Svenska tu-

1** Riksdagen 1975. I saml. Nr 47

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 18

risltrafikförbundet
(7 milj. kr), AMS beredskapsarbeten (ca 50 milj. kr.) och statens
naturvårdsverks anslag till uppförande av idrottsanläggningar samt till
säkerställande och vård av naturreservat m. m. (25-35 milj. kr.).

Landslingens
direkta satsningar på turism är inte särskilt slora. De direkta insatserna
beslår av årsanslag till regionala turistorganisationer. De uppgick år 1970 lill
sammanlagt 3,2 milj. kr. Många av de åtgärder som landstingen indirekt riktar till
turism och andra näringar är däremot av stor betydelse. Däribland märks
landslingens anslag lill flygtrafik och fiygfäll.

Kommunerna
är de klart dominerande ekonomiska intressenterna inom fritids- och
rekreationssektorn i fråga om såväl uppförande som drift av anläggningar och
aktiviteter. Under 1960-lalet har kommunerna ökat sina insatser för etl aktivt
utnyttjande av fritiden myckel kraftigt. År 1960 var kommunernas utgifter för
denna sektor ca 60 milj. kr. År 1971 var de ca 950 milj. kr. Under de fem senasle
åren har netioulgifterna ökal med ca 160 % eller med drygt 30 % åriigen. Driftulgifterna
svarade år 1971 för 3/4 och kapitalutgifterna för 1/4 av netioulgifterna.
Utvecklingen av kommunernas kostnader för fritidssektorn åren 1964-71 framgår
av figur 1.1.

Ätt
med utgångspunkt i kommunernas redovisningssystem avgöra hur stor del av
kostnaderna som är direkt hänförbara lill rekreationslivet låter sig ej göra.
Man kan endasl konstatera alt en betydande del av kommunernas åtgärder inom
fritidssektorn vänder sig till både kommunens egna invånare och gäster utifrån.
Elt rimligt antagande kan vara atl ca hälften av kommunernas åtgärder utgörs
av sådana som kommer fiera än kommunens egna invånare till godo. Några av de
verksamheter som klart vänder sig lill rekreationssökande i allmänhet finns i
många fall inte redovisade i den kommunala budgeten under rubriken sport, bad
och friluftsliv. Kommittén syftar då på kommunernas engagemang i slugbyar,
hotell och större friluftsområden, som förvaltas under andra former än kommunal
förvaltning. 1 stigande omfattning utgör stiftelser och aktiebolag de
verksamhetsformer i vilka kommunerna driver sin turislvärvande verksamhet.

Omfattningen
och kostnaderna för denna del av kommunernas verksamhet har kommittén ej haft
möjlighet att kartlägga. Vid sidan av de i figur 1.1 redovisade kommunala
kostnaderna för fritidssektorn, har kommunerna kostnader för den lokala
"turistinformationen" och övriga marknadsföringsåtgärder
(trycksaker, annonsering etc.) Genom en enkät till kommunerna har kommitién
försökt beräkna hur stort belopp som åriigen läggs ner på denna verksamhet. De
olika säll på vilka kommunerna bedriver sin information och marknadsföring
försvårar bedömningen av enkätsvaren. Mot bakgrund av lämnade uppgifter kan
kommittén endast redovisa etl minimibelopp av 20-25 milj. kr. för den lokala
verksamheten. Vidare satsar kommunerna 3-4 milj. kr. i form av bidrag till
regionala luristtrafiksam-manslulningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mil; kr

1 120

* 954

70G

*'.
2.'.8

opaginerad Kontrollera mot PDF

v.\e

MM B

19CG 1CG3

Bruttoutgifter, totalt Nettoutgifter, totalt
Driftkostnader, netto

1070

1071

Ar

opaginerad Kontrollera mot PDF

....... Kapitalutgifter, netto

Figur
1.1 Utvecklingen av kommunernas kostnader for fritidssektorn åren 1964-71.

2.1.2 Nuvarande organisation

Svenska
turisttrafikförbundet (STTF) bildades år 1902. Bland stiftarna fanns
representanter för järnvägsbolag, rederier, hotell och restauranger, resebyråer,
industrier och andra producenter av tjänster inom lurisiseklorn.

Till
en början finansierades STTF:s verksamhet i hög grad genom bidrag från medlemmarna.
Det statliga ekonomiska engagemanget fanns med från början genom bidrag frän
SJ. På 1930-talel beviljades STTF etl anslag över

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 20

statsbudgeten.
Fram till 1960 var den statliga andelen av STTF:s budget tämligen oförändrad,
men därefter började den att öka. Den statliga andelen av budgeten uppgår för
närvarande lill ca 90 96. Orsaken lill detta förhållande är turistnäringens och
de regionala turisttrafikförbundens vikande intresse för att bidra lill STTF:s
verksamhet.

STTF
skall, enligl sina av Kungl. Maj:t fastställda stadgar, främja resandet frän
utlandet lill och inom Sverige. STTF skall i detta syfte bedriva upplysningsverksamhet
samt verka för utveckling av landets turistväsende. I mitten av 1960-talel
ändrade STTF delvis arbelsinriktningen. Resurserna koncentrerades så långt som
möjligt till fyra målinriktade informationskampanjer. 1 slutet av 1960-lalel
fick hemmamarknaden ökad betydelse i STTF:s arbele - Sverige Nu-kampanjerna
inleddes. En omläggning av arbetet pä vissa utlandsmarknader har påbörjats. Den
verksamhet som hillills bedrivits genom egna kontor har överförts lill annan
svensk ullandsrepresentalion.

STTF
har som aktiva medlemmar kommuner och landsting (via lokala och regionala lurisltrafikförbund),
företag och föreningar samt som passiva medlemmar enskilda personer.
Medlemmarna utser etl råd som sammanträder en gäng om året i samband med STTF:s
årsmöte. STTF leds av en styrelse, som beslår av 13 ledamöter och 12
suppleanter. Regeringen ulser ordföranden och sex andra ledamöter saml sex
suppleanter.

Det
finns 24 regionala turistorganisationer. De kallas ofta lurisltrafikförbund
eller turisttrafikföreningar. Landsting, kommuner eller kommunala länsförbund
är medlemmar i de flesta av dem. Organisationer, hotell och andra
turistanläggningar, andra företag och enskilda medlemmar ingår i mänga av dem.
Styrelsernas sammansättning och antalet styrelseledamöter varierar.

Alla
eller så gott som alla organisationema har egna kontor, ger ul broschyrer,
annonserar och arrangerar studiebesök i regionen. Den kommersiella verksamheten
varierar.

Organisationerna
har inkomster i form av anslag frän kommuner och landsting, bidrag frän näringslivel,
turistavgifier eller frän egen rörelse.

Kommunernas
organisation av turism och rekrealionsverksamhel uppvisar inget enhetligt
mönster, eftersom kommunernas verksamhet inom fritidssektorn är oreglerad. Allt
fler kommuner samlar all verksamhet som berör fritid och rekreation till en
nämnd. Kommunernas turislvärvande verksamhet är f. n. organiserad efter tvä
huvudlinjer. Den ena är atl uppförande och drifl av anläggningar samt drift av
aktiviteten antingen sorterar under facknämnd eller all verksamheten bedrivs i
företagsform. Den andra är atl de kommunala åtagandena för information och
marknadsföring är organiserade direki under kommunstyrelsen eller i speciella luristnämnder.
I vissa kommuner, speciellt inom de traditionella turistområdena, svarar lokala
turistföreningar för både information och marknadsföring saml för service av
olika slag. Dessa föreningar finansieras i första hand genom kommunala bidrag,
men även näringen bidrar lill finansieringen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:47 21

Landstingen
har, med undanlag för landstinget i Västmanlands län, ingen organiserad turislvärvande
verksamhet. Ansvaret för denna verksamhet har landslingen tillsammans med
kommuner och enskild näring överiälit på de regionala turisllrafikförbunden.
Frågor rörande turism och rekreation bevakas även via de näringsråd/nämnder,
som landstingen har.

Svenska
turistföreningen (STF) bildades är 1885. STF har som etl väsentligt
intresseområde fjällväriden och vandringsturer i denna, men verksamheten har
spridning över hela landet. Föreningen äger anläggningar i Ijälllrakierna och
har upprättat ell omfattande vandringsledsystem. Föreningen svarar för
vandrarhem, gästhamnsverksamhet, och informationsverksamhet. Den haregen
resetjänst,organiserar fardledarutbild-ning och svarar för marknadsföringen av
vandrarhem.

Skid-
och friluftsfrämjandet arbetar framför alll för vardaglig rekreation ulan
längre transporter av det slag som präglar turism i vanlig mening. Speciella
program arrangeras. Främjandet svarar för ledarutbildning. Någon central turislvärvande
verksamhet bedrivs inte av Skid- och friluftsfrämjandet med undantag för viss
reklam för s. k. Håll-i-form-semesler. För flertalet anläggningar som ägs eller
förvallas av främjandets lokalföreningar eller motsvarande organ bedrivs en turislvärvande
verksamhet i egen regi.

Skid-
och friluftsfrämjandets inkomster utgörs av medlemsavgifter, kursavgifter m. m.
samt statsanslag.

RESO
började sin verksamhet år 1937. Huvudintressenter i RESO är LO och LO-förbunden,
TCO och TCO-förbunden saml sparbanksrörelsen, lanlbmkskooperationen, STF samt
Cykel- och mopedfrämjandel. RESO har ocksä individuella medlemmar.

RESO
bedriver en aktiv marknadsföring av sina anläggningar och arrangemang. RESO
haren egen resebyråkedja, egna stadshotell, semesterhotell och semesierstugor. RESO
är delägare i Sljärnresor och huvudintressent i RESO-DäN, elt nordiskt samarbele kring produktion av resor
för inkommande turism. RESO är ansluten lill några internationella reseorganisationer.

Sveriges
hotell- och restaurang förbund, till vilkel ell stort anlal anläggningar inom
branschen är anslutna, har initierat eller medverkat i vissa särskilda
försäljningskampanjer. Förbundet medverkar också i STTF:s kampanjer.

Svenska
turisthotellens riksförbund har tagit initiativ till flera specialerbjudanden,
i vilka en slor del av medlemmarna deltar. Förbundet har gjort enkäter bland
sina medlemmar och på grundval av dessa sammanställt uppgifterom aktiviteter
och miljö, barnvänlighet m. m. Förbundet har även deltagit i STTF:s kampanjer.

Riksorganisationernas
campingkommitté kan betraktas som en konsumentorganisation. Kommittén svarar
för auktorisation av campingplatser Den ger ut Campingboken, som innehåller
förteckning och

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 22

beskrivning
över landels auktoriserade campingplatser. Den bedriver också konsult- och
informationsverksamhet.

Kommitién
erhåller medel frän medlemmarna och genom statligt anslag.

Sveriges
campingvärdars riksförbund är en organisation för ägare av campinganläggningar.
Förbundet har informations- och utbildningsverksamhet för sina medlemmar. Del
svarar för olika slags undersökningar, bevakar campingplatsernas frågor
gentemot myndigheter m. m., vidtar olika marknadsföringsåtgärder. Det deltar
även i STTF:s kampanjer.

Förbundet
tillförs medel genom det s. k. campingkortsystemet.

Motormännens
riksförbund (M), Molorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) och Kungliga automobilklubben
( K A K) bedriver turistinformation. M har egna resebyråer.

Slalensjärnvägar(SJ)
har en egen resebyråkedja. SJ har deltagit i STTF:s kampanjer, men har även
själv arbetat aktivt utomlands bl. a. genom egna resebyråer.

Scandinavian
airiines syslem (SAS) spelar särskilt stor roll för turistresor från länder där
svenska turistkontor saknas eller endasl läckeren begränsad del av landet. SÄS
arbetar i första hand för Skandinavien som resmål. Genom sina handböcker och
annat material som distribueras lill reseförelag över en slor del av väriden
sprider SAS en omfattande information.

Även
flertalet andra flygbolag som trafikerar Skandinavien har en motsvarande service.

Rederierna
svarar för en omfattande marknadsföring av de tjänster de erbjuder i egenskap
av transportföretag, men etl alll större inslag i denna marknadsföring har
kommit atl bli turistresor till och i Sverige och olika arrangemang i samband
därmed. En del av rederierna ger ut egna Sverigeprogram. Ändra samverkar med researarngörer.

Svenska
resebyråföreningen är resebyråers och researrangörers samarbetsorganisation.

Regionala
researrangörer är de försäljnings- och boknings-föreiag som drivs i nära
anslutning lill regionala turistorganisationer. Slugsemestrar,
pensionärsveckor, vintersportarrangemang med hoiellinkvarte-ring saml olika
aktiviteter ingår i produktsortimentet. Företagen har en viss utlandsbearbelning.

Detaljhandelsföretagen
deltar i några få län med medel i de regionala turistorganisationernas arbele.
Några varuhuskedjor har deltagit i STTF:s kampanjer. På många häll bedriver
detaljhandeln marknadsföring gentemot turisterna i närområdet genom
annonsering, skyltning, särskilda priserbjudanden etc.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 23

2.2
Förslag till turist- och rekreationspolitik

Kommittén
anser all den viktigaste förutsättningen för att landets turism och rekreation
skall få en riklig utveckling är alt samhällel formulerar en politik med en
bestämd målsättning för sin verksamhet inom denna sektor. Denna politik måsle
komma till användning när samhället ställs inför krav på ålgärder och
ekonomiska medel. Den måsle också vara vägledande vid samhällets bedömningar av
hur de offentliga medlen till turist- och rekreationssektorn skall kanaliseras
och vilka ålgärder som skall prioriteras. En uttalad politik har hittills
saknats och kommittén söker därför all formulera vissa vikliga drag i en sådan.

Kommittén
anser, atl etl mäl i turist- och rekreationspolitiken bör vara, alt de
offentliga medel som används för turism och rekreation bör satsas pä etl sådant
sätt, atl en bred allmänhet kan utnyttja de anläggningar och områden som byggs
med allmänt slöd.

Kommittén
menar, all särskild vikt måsle fästas vid möjligheterna all få lill stånd billiga
transporter mellan områden med slora be-folkningskoncentralioner och de områden
i landet som har de bästa utvecklingsmöjligheterna för det fjärrinriktade
rekreationslivet.

En
svensk turislpolilik bör enligt kommitténs uppfattning inle innebära någon form
av direki näringsslöd lill turistnäringen. En bättre organisation av
verksamheten bör i stället eftersträvas. Förekomsten av en riktigt arbetande
turistnäring bedöms av kommittén som en nödvändig förutsättning för atl landet
skall kunna fä etl rikt varierat utbud av rekreaiionsmöjligheter.

I
sill arbele har kommittén inriktat sig på all förbättra rekreations-möjligheter
för landets egna invånare. När sådana nya rekreaiionsmöjligheter skall
utvecklas, spelar de utländska besökarna dock en ej oväsentlig roll. En
avgörande förutsättning för rekrealionsanläggning-arnas existens är god
beläggning och lönsamhet. 1 de fall denna kan förbättras genom utländska besök,
särskilt under perioder då svenskar i mindre utsträckning belägger
anläggningarna, är detta en avgörande fördel för såväl anläggningarna som de
inhemska besökarna. En särskilt intressant målgrupp är de utlänningar som
attraheras av anläggningar och områden som utformats för en bred svensk publik.
Besök av utländska turister i Sverige tillför landet många sociala och
kulturella värden och spelaren framträdande roll vid Sveriges kontaktutbyten
med andra länder Därför är det angeläget all turistnäringen ges möjligheter att
upprätta goda relationer med utländska besökare och reseföretag.

Betalningsbalansen
och önskemål om ökad införsel av valutor las ofta lill intäkt för ökade
satsningar pä turistnäringen för atl stimulera lurislslrömmen från ullandel.
Del är kommitténs uppfattning att detta ej är ett relevant motiv för satsningar
på turistnäringen i Sverige. Värdet av etl utländskt resande lill Sverige
ligger inle heller på detla plan. Medel för all öka infiödet av utländska valutor
måste sökas inom andra näringar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 24

Satsningar
på turistnäringen i Sverige skall ske främsl för atl stimulera svenskarnas och
nordbornas resande. Detla har sedan möjligen en effekt av minskal ufiöde av luristvaluta.

Åtgärder
bör enligl kommitténs mening sättas in i första hand för att underiätta den typ
av utländskt resande till svenska turistmål som lids-och koslnadsmässigl passar
in i del svenska rekreationsmönstret. Detta kan inte genomföras med mindre än
all de för svenskt vidkommande aktuella målgrupperna blir föremål för
kartläggning och marknadsföringsåtgärder av en mera målinriktad typ än vad som
nu förekommer.

Några
särskilda anläggningar eller områden enbart avpassade för en exklusivare ullandsturism
bör enligl kommitténs uppfattning inle komma lill stånd med samhällsstöd.

Den
utländska turism som redan i dag förekommer i de större städerna och i vissa
typiska andra turistiska resmål bör givelvis stimuleras till fortsatta resmöjligheler
genom förbättrad information och marknadsföring.

Kommittén
anser således alt en grundläggande värdering i en statlig turist- och rekrealionspolilik
är att landels egna behov och önskningar skall komma i första hand vid
prioriteringar av olika statliga åtgärder inom rekreationssektorn. Dessa
målsättningar har formulerats i kommitténs direktiv. De har ocksä kommit lill
uttryck vid de första pla-neringsätgärder som kommitién .föreslagit. 1 dessa
föreligger ett klart ställningstagande för all anläggningar och områden för
rekreation och turism måsle utformas på ell sådant sätt, all ingen skall vara
utestängd på gmnd av sociala, ekonomiska eller fysiska orsaker.

En
mycket slor del av turislresandel är inlernordiskl. Kommittén anser att
anläggningar och ålgärder som riktar sig mol en svensk publik även kommer att
attrahera en publik från övriga nordiska länder, främst på grund av de slora
likheterna i språk, beteendemönster, intresseinriktningar och levnadsstandard. Ålgärder
som ökar del inlernordiska resandet bör eftersträvas, särskilt om man därvid
försöker utnyttja skillnader i semesterperioder mellan de nordiska länderna.

2.3
Förslag till offentlig marknadsorganisation

De nuvarande
organisationsformerna för marknadsföring av landets områden och anläggningar
är, enligt kommittén, inte tillfredsställande. Verksamheten bedrivs av ett
flertal organisationer och företag med olika huvudmän, ulan alt
ansvarsförhållandena är klariagda. Dessa företag och organisationer arbetar
normall var för sig och med skilda målsättningar, vilkel leder till all
åtgärder inom marknadsföringen av svenska turistmöjligheler mänga gånger lappar
över varandra, och att effekten pä utvecklingen av reselivet blir reducerad,
trots avsevärda resursinsatser. Kommittén menar, atl elt starkl behov av
samordnande ålgärder föreligger. Den pekar också på behovet av ett ökat
kunnande och en utbyggd rådgivning

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:47 25

om
företeelser, beteenden och teknik av vikt för reselivets utveckling. Utvecklingen
av reselivei lill områden och anläggningar i Sverige bör ledas av det allmänna
i samarbete med de organisationer som redan har ell kunnande inom delta
område. Kommittén menar, all endasl en hell ny, neutral, rikstäckande och samhällsförankrad
organisation kan lösa samordningsproblemen. Kommittén föreslår därför, all den
nuvarande organisationen, STTF, avvecklas. 1 stället bör bildas en ny central organisation
för turism och rekreation med bättre ekonomiska resurser, mer renodlat
huvudmannaskap och med ansvar inte bara för information utan även för
produktutveckling. Kommittén föreslår, all organisationen får namnet Sveriges
turistråd.

Den
nya organisationen bör fa formen av en stiftelse. Som stiftare föreslår kommitién
staten. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, LO, TCO saml RESO och STF.
Genom en sådan konstruktion markeras förändringen från den nuvarande producentinriktade
organisationen till en konsumenlinrikiad central turistorganisation.

Kommittén
föreslär en styrelse sammansatt av 13 ledamöter. I styrelsen föreslås ingå,
förutom stiftarna, även Sveriges hotell- och reslaurangförbund samt Sveriges
campingvärdars riksförbund. Styrelsen föreslås inom sig utse ell arbetsutskott.

I
elt särskilt yttrande föreslär ledamoten Holmberg, atl den nya organisationen
bildas enligl majoriieisförslaget, men alt både stiftelsen och styrelsen
kompletteras med de konsumenlkooperaliva organisationerna.

Ledamoten
Palm föreslår, i elt särskilt yttrande, all enbart staten. Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet bör ingå som stiftare. Han anser alt
organisationen skulle stärkas pä sä säll. Styrelsen bör, anser Palm, ulses av
stiftarna och den bör bestå av sju ledamöter. Styrelsen föreslås inom sig utse
ett arbetsutskott. Palm föreslär även atl styrelsen bör utse en delegation för
turistnäringen, i vilken representanter för producenter och konsumenter,
ideella turist- och idrotlsorganisalioner, arbelsgivar- och arbetstagarorganisationer
samt irafikförelag bör ingå.

Det
är i första hand planerande och rådgivande funktioner som av kommittén
föresläs för den nya organisationen. Den operativa verksamheten bör bli föremål
för samarbete mellan olika nivåer. Detta ger möjligheter för näringens enskilda
förelag eller organisationer alt, vid sidan av sin egen marknadsföring, knyta
an sin verksamhet till de av den nya organisationen samplanerade funktionerna.
Den nya organisationen bör i samarbele med den regionala turistorganisationen
leda och samordna marknadsföringen av turism och rekreation i Sverige och i de
nordiska länderna. Organisationen föresläs även leda och samordna
marknadsföringen av Sverige som turistmål i övriga länder. Kommittén
sammanfattar organisationens huvudsakliga funktioner pä följande sätt.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 26

Planering

- marknadsvelande

- utredningsverksamhet och slatistikbearbelning

- rådgivning

Marknads
fö ring

- inventering, produktutveckling

- information och reklam

- säljslödjande ålgärder

- bokning av anläggningar och arrangemang

Organisationen
föreslås planera och leda denna verksamhet samt utvärdera resultaten av insatta
ålgärder.

Den
nuvarande bristen på statistik över inkvartering och övrig fritids-konsumtion
samt avsaknaden av en mera fullständig kännedom om fri-lidskonsumenlernas
önskemål för med sig all den nuvarande informationen och marknadsföringen
nödgas arbeta pä kort sikl och med osäkert basmaterial. Denna brist på
marknadsvetande är, menar kommittén, ännu all-varligare för de långsikliga
planerings- och investeringsprojekt som avser enskilda anläggningar eller
större rekreationsområden. En av de viktigaste arbetsuppgifterna kommer därför
under den första liden atl vara, alt bygga upp etl marknadsvelande för hela del
svenska rekreationslivet. Kommittén föreslår, atl en för hela landet gemensam
central för uppgifler om anläggningar, aklivileler, arrangemang,
kommunikationer m. m. upprättas och förläggs lill den nya organisationen.

Organisationen
föreslås svara för rådgivning och vara remissinstans i marknadsföringsfrågor. Vidare
föreslås organisationen inom ramen för sitt verksamhetsområde planera vidareutbildning
av olika grupper samt överta den internationella kontaktverksamheten.

Organisationen
föreslås även svara för produktutveckling inom turist- och fritidssektorn. Den
föreslås ocksä fä till uppgift all la initiativ till urval av produkter och
medverka vid kalkylering och prissättning av lämpliga resepaket och
arrangemang. Organisationen bör vidare ha som uppgift all i samarbele med näringens
enskilda representanter och organisationer arbeta med normering av produkter saml
medverka vid produktion av exempelvis charterresor och resepaket. Ytteriigare
en uppgift föreslås bli alt la initiativ lill vidareutveckling av arrangemang
och turistinformation.

2.4
Finansiering

De
årliga kostnaderna förden föreslagna organisationen härav kommittén beräknats
till ca 23 milj. kr.

Kommittén
har räknat med all organisationen kan samla in bidrag lill kampanjverksamhet
samt sälja tjänster i form av konsultuppdrag och produktion av trycksaker lill
elt värde av ca 1,1 milj. kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 27

Återstående kostnader 22 milj. kr. bör enligt kommitténs
förslag läckas med anslag från slalen och genom en marknadsföringsavgift.

Nuvarande och föreslagna finansieringsformer framgår av
följande sammanställning.

Belopp i milj. kr. Nuvarande anslag Förslag lill finan-

och bidrag till siering
av Sveriges

STTF turistråd

Slalen -
anslag

6,0

12,0

Regionala
lurisiorganisationer -

bidrag

0,4

-

Näringslivet
- bidrag och

konsullljänster

1,1

1,1

Marknadsföringsavgifi

-

10,0

7,5'

23,1

'Siffran avser budgetåret 1972/73. Budgelårel 1971/72 var
summan 8,1 milj. kr. beroende på större informaiionsverksamhel i utlandet.

Det statliga anslaget bör enligl kommittén räknas upp till
12 milj. kr. Till detla kommer kostnader för huvudmannaskapet för Sverigehuset
som åvilar STTF.

Kommittén föreslår en marknadsföringsavgift som uppbärs från
boen-deseklorn. Fördelningen av denna avgift mellan de olika formerna för inkvartering
bör slå i relation lill frekvensen gästdygn på hotell, motell, semesterbyar,
campingplatser och vandrarhem. Marknadsföringsavgiften föreslås bli 0:50 kr.
per gäsldygn/campingenhel.

Antalet gäsidygn på olika former av inkvartering uppgår
till följande unge-färiiga värden.

milj. gäsidygn per år

Hotell,
motell, pensionat

17,0

Semesterbyar

1,2

Campingplatser

2,0'

Vandrarhem

0,5

Detla skulle innebära följande storieksordning på
inkomsterna per år från marknadsföringsavgiften i milj. kr.

Hotell, motell, pensionat 8,5

Semeslerbyar 0,6

Campingplatser 1,0

Vandrarhem 0,2

Summa 10,3

Avser campingenheter i form av tält eller husvagn. Med elt
beräknat genomsnitt av 3 personer per enhet innebär detla 6,0 milj. gästdygn.
Kommittén föreslår att frekvensen campingenheter används som rördelningsnorm
för camping.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 28

Kommittén
föreslår, all samtliga typer av kommersiellt boende förs till hoteUförordningen
(1966:742). Uppgiflsskyldighel beträffande anlal gästnätter och beläggning bör
åvila innehavare av boendeanläggningar och föreskrivas i nämnda förordning.
Tillstånd atl bedriva hotellverksamhel bör kunna dras in vid uraktlåtenhet all
lämna uppgift om anlal gästnätter eller om medvetet felaktiga uppgifter lämnas.

3.
Remissyttrandena

1
det närmaste alla remissinstanserna ansluter sig till del målet alt de offentliga
medel som används för turism och rekreation skall satsas på ell sådant sätt att
en bred allmänhet kan utnyttja de anläggningar och områden som byggs med
allmänt slöd.

Statskontoret,
länsstyrelserna i Skaraborgs, Västernorrlands, Älvsborgs och Öreöro W/i saml Sy4/?/4
instämmer i, alt landels egna behov skall komma i första hand vid olika
statliga åtgärder inom rekreationssektorn. SARA anser, all
samhällsinvesteringarna även måste anpassas lill den utländska turismen. Även
länsstyrelsen i Skaraborgs län menar all vissa samhälleliga satsningar på ullandsturism
kan göras, eftersom de utländska lu-ristintressena delvis kan sammanfalla med
de nationella. Länsstyrelsen i Kalmar län, LO och RESO anser också atl ett
visst samhällsstöd för främjande av den utländska turismen i Sverige kan vara
motiverat. TCO framhåller, alt det inle föreligger något motsatsförhållande
mellan inhemsk och utländsk turism. SAS/LIN och MHFdeiar inle kommitténs
uppfattning i denna fråga ulan anför, att den utländska turislströmmen medför
en merinläkt för SäS. Vidare
framhålls atl de utländska turisterna har trafikpolitisk betydelse. Ulan dem
kan SAS inle bibehålla den trafiktäthet som Sveriges näringsliv önskar. MHF
menar all en undervärdering av det ekonomiska tillskott, som den utländska
turismen betyder för turistnäringen, kan fä allvariiga konsekvenser för
näringens lönsamhet.

Kommitténs
uppfattning all ålgärder som ökar del inlernordiska resandet bör eftersträvas,
särskilt om man försöker utnyttja skillnader i semesterperioder, delas av
statskontoret, länsstyrelserna i Västernorrlands och Älvsborgs län, medan
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län saml länsstyrelserna i Kronobergs och
Örebro län saml SAS/LIN menar, alt marknadsföringsinsatser bör göras även i
övriga utlandet, eftersom den utländska turismen medför en föriängning av
turistsäsongen. Länsstyrelsen i Stockholms län delar inte åsikten, all den
utländska turismen bör begränsas lill de tider dä svenskarna inte har semester,
åtminstone inte vad beträffar storstads-turismen, eftersom den har en annan
karaktär än friluftsturismen.

Bland
de remissinstanser som uttalat sig angående kommitténs uppfattning, atl
önskemål om ökal inflöde av utländska valutor inte är ell relevant motiv för
satsningar på turistnäringen i Sverige utan all medel att öka inflödet av
utländska valutor måste sökas inom andra näringar.

s. 29 Kontrollera mot PDF

har
statskontoret och länsstyrelserna i Västernorrlands och Ålvsborgs län inget all
invända. RRV menar, all turismens inverkan pä betalningsbalansen är en viktig
faktor all beakta vid avvägningen av målen för turistpoliliken. Handelskamrarna,
länsstyrelserna i Kronobergs, Skaraborgs och Stockholms län saml domänverket,
SAF, Sveriges hotell- och restaurangförbund. Svenska resebyråföreningen,
SAS/LIN och MHF menar, alt kommitténs inställning lill den utländska turismens
betydelse för inflödet av utländska valutor är alltför negaliv.

Statskontoret,
länsstyrelserna i Gävleborgs, Uppsala, Västernorrlands, Älvsborgs och Örebro
län liksom LO, SAF, RESO och Svenska naturskyddsföreningen delar kommitténs
uppfattning all sysselsältningsaspek-t e n inle flr vara enda avgörande faktor
för satsningar på områden och anläggningar för det Qärrinriktade rekreationslivet.
Länsstyrelsen i Östergötlands län menar, alt den sysselsättning, som sådana
satsningar ger kan vara ett nödvändigt komplement för annan stimulans, när man
försöker få en balanserad arbetsmarknad.

I
fråga om uttalandet all särskild vikt måste fästas vid möjligheterna all få lill
stånd billiga transporter mellan områden med stora be-folkningskoncentralioner
och de områden i landet som har de bästa utvecklingsmöjligheterna när del
gäller del fjärrinriktade rekreationslivet, menar SJ, all man med hänsyn lill
del i vårt land ringa resandeunderiagel bör undvika en uppsplittring på flera
olika trafikmedel. S/15/L/jV förutsätter,
all samhällel medverkar lill lägre kostnader för Irafikföretagen. Socialstyrelsen,
statskontoret, länsstyrelserna i Västernorrlands, Ålvsborgs, Örebro och Östergötlands
län liksom TCO instämmer i utredningens uttalande.

Många
remissinstanser har riktal anmärkning mol den nuvarande organisationen och
dess möjligheter atl lösa sina arbetsuppgifter. Den övervägande delen av remissinstansema
understryker behovet av en organisatorisk samordning. De stöder kommitténs
förslag atl STTF avvecklas, och att det i stället bildas en ny central turistorganisation,
benämnd Sveriges turistråd. Handelskamrarna avstyrker förslagel. De är Iveksamma
lill om det nu föreligger ell behov av elt nytt centralt organ. Kamrarna anför
som skäl atl de ifrågasätter lämpligheten av en centralisering av
marknadsföringen, och atl de finner producenternas intressen dåligt tillgodosedda
i den föreslagna organisationen. Länsstyrelsen i Jämtlands län har inget att
erinra mot förslagel, men vill att formerna för samarbetet mellan den nya
organisationen och de regionala och lokala organen utreds innan man beslutar
att inrätta den nya organisationen.

SAF,
Riksorganisationernas campingkommitté, STF, Älvdalens turistförening, SAS/LIN, M,
MHF samt Cykel- och mopedfrämjandel och STTF anser, att turisttrafikförbundet efler
reformering kan vara grunden för den centrala turistorganisationen, om den nya
organisationen bara skall överta STTF:s arbetsuppgifter.

Förslagel
all den nya organisationen skall bildas som en stiftelse

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 30

tillstyrks
av fiertalet av de instanser, som uttalat sig i saken. LO, TCO och RESO
tillstyrker all organisationen inrättas, men pekar samtidigt på möjligheten alt
i anknytning till eller vid sidan av denna inrätta etl särskilt organ, i vilkel
näringen och staten tillsammans påtar sig marknadsföringen i utlandet av
Sverige som turistland. Statskontoret anser all det centrala turistorganet bör
utformas som ell ämbetsverk eller en statlig nämnd. Statskontoret menar alt
del förhållandel atl specialdestinerade medel skall disponeras av
turistnäringen talar för den av utredningen föreslagna organisationsformen,
eftersom del kan bli svårl atl hålla dessa medel avskilda från statsverkets
övriga tillgångar, om man väljer en statlig centralorganisation. Statskontoret
menar emellertid att ell uttalande frän staten, all marknadsföringsavgifien inle
får las i anspråk för andra ändamål bör räcka som garanti för all medlen hålls
avskilda från den övriga statsverksamheten. Statskontoret anser all en
organisation för en verksamhet av sä allmän karaktär som här avses bör ha ämbetsansvar
med full insyn. Stiftelseformen garanterar inle detla. Statskontoret menar
också all organisationens förutsättningar all verka som centralorgan
förbättras, om den organiseras som elt ämbetsverk eller en nämnd. RR V menar
att organels arbetsuppgifter och former för finansieringen av dess verksamhet
bör vara avgörande för organisationsfrågan. RRV förordar atl den nya
organisationen lår rollen som ell centralt utrednings- och samordningsorgan.
Den bör då organiseras som en myndighet. RRV menar ocksä all möjligheterna lill
anpassning lill utvecklingen blir större, om myndighetsformen väljs.

Kommitténs
förslag lill stiftare stöds av vägverket, länsstyrelserna i Kristianstads,
Södermanlands, Västmanlands och Örebro län, LO, TCO och Sveriges
fritidsfiskares riksförbund. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län menar all
jämte RESO och STF bör andra organisationer inom denna sektor, såsom Skid- och
friluftsfrämjandet, ingå. Länsstyrelsen i Norrbottens län vill se SäF företrädd. LRF anser all LRF skall
vara representerat, eftersom rekreationslivet till slor del försiggår i jord-
och skogsbruksbygder och eftersom turismen är ett komplement till lantbruket.
Domänverket anser alt det bör finnas företrädare för markägare och
producentorganisationer bland stiftarna. STF menar alt etl direktinslag av
företrädare för turismens och reselivels producenter och branschorganisationer
bör finnas. SAS/LIN anser all aktiv medverkan från berörda producenter är
eftersträvansvärd. Svenska resbyråföreningen finner inte någon anledning lill
att RESO och STF särställs i förhållande lill andra resebyråer. Sveriges
riksidrottsförbund anser alt förbundet eventuellt bör ingå bland stiftarna. SJ
ansluter sig lill förslaget av ledamoten Palm. Delta gör också
kommerskollegium, länsstyrelserna i Kopparbergs, Kronobergs, Stockholms,
Västerbottens, Västernorriands och Östergötlands län, landstingsförbundet och
kommunförbundet. Om del är den långsikliga rekreationspolitiken baserad pä
förslaget lill primära rekreationsområden, deras utbyggnad och marknadsföring,
som skall understrykas, ansluter sig även STTF lill Palms förslag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 31

När
del gäller styrelsens sammansättning ansluter sig vägverket, länsstyrelsen i
Kristianstads, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län, Z.O. TCO och
Sveriges campingvärdars riksförbund iiW kommitténs förslag. Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum anser all även kulturminnesvården bör vara
företrädd. Fiskeristyrelsen vill att styrelsen kompletteras med representanter
för fritidsfiskets riksorganisation och med representanter för andra
organisationer inom del röriiga friluftslivet. Handelskamrarna anser producenlsidan
vara underrepresenterad. Konsumentverket menar all konsumentverket bör ingå.
Länsstyrelserna i Gotlands, Skaraborgs och Älvsborgs län anser att de regionala
turistorganisationerna borde vara företrädda. Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län samt Ålvdalens turistförening och Sveriges fritidsfiskares riksförbund
viW se Skid- och friluftsfrämjandet representerat. Länsstyrelsen i Jämtlands
län. Riksorganisationernas campingkommitté och M anser att turistnäringen bör
vara bättre representerad. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser atl AMS,
statens naturvårdsverk och statens planverk bör ingå i styrelsen i stället för
atl en samarbetsdelegation bildas. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar atl
företrädare för SÄF bör ingå. Länsstyrelsen i Stockholms län menar all även
andra berörda organisationer än de av utredningen nämnda bör vara företrädda.
Länsstyrelsen i Ålvsborgs län vill även komplettera med LRF. Domänverket menar atl
producenter och markägare bör vara företrädda. Som exempel nämns representanter
för trafikföretag. Domänverket bör också ingå i styrelsen enligt verkels uppfattning.
KF menar att företrädare för konsumentkooperationen bör ingå. STTF finner det
märkligt att Sveriges hotell- och reslaurangförbund och Sveriges campingvärdars
riksförbund föresläs ingå som representanter för boendeseklorn, vilken utgör
enbart en mindre del av turistnäringen. STTF invänder också mol all RESO och STF
föreslås representerade, när de kon-sumenlinriklade bilorganisationerna och
trafikföretagen inte är föreslagna. Riksorganisationernas campingkommitté anser
även all om en ny central organisation inrättas bör de organisationer, som
företräder konsumenternas intressen vara bättre företrädda. STF menar alt om
den föreslagna organisationen bildas bör STF saml andra ideella
riksorganisationer vara representerade. RESO menar all utöver representanter
för stat, landsting och kommuner bör enbart fyra företrädare för lönlagar- och
konsumentintressen ingå. Svenska resebyråföreningen menar all föreningen skall
utse representanter i styrelsen i stället för RESO och STF. Sveriges riksidrollsförbund
anser all förbundet bör ingå. Sveriges fritidsfiskares riksförbund vill också
se sig representerat. SJ ansluter sig lill ledamoten Palms förslag all staten,
kommunförbundet och landstingsförbundet utser styrelsen. Så gör också länsstyrelsen
i Kronobergs län, landstingsförbundet och kommunförbundet. Landstingsförbundet
påpekar, all arbetsutskottets befogenheter och sammansättning bör regleras i
en arbetsordning. STTF ansluter sig också lill Palms förslag, om den
långsikliga rekreationspolitiken skall understrykas. RRV menar att styrelsen
för den nya organisationen enligt den av RRV

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 32

föreslagna
organisationsformen bör ulses av regeringen, och alt företrädare för viktiga
intressegrupper bör ingå.

Till
Palms förslag alt styrelsen skall utse en delegation för turistnäringen ansluter
sig SJ, länsstyrelserna i Kronobergs, Västerbottens och Västernorrlands län. STTF
ansluter sig, om den långsiktiga rekreationspolitiken skall betonas.
Kommerskollegium och länsstyrelsen i Östergötlands län anser all del lill den
nya organisationen bör knytas en rådgivande nämnd, bestående av olika
intressenter

Äv dem som uttalat sig i
frågan stöder vägverket, länsstyrelserna i Gävleborgs, Jönköpings och
Skaraborgs län, LRFoCh Sveriges campingvärdars riks-.förbund kommitténs förslag
lill arbetsuppgifter för organisationen. Statskontoret menar att behovet av
styrning och samordning kan komma att slå i strid med kraven på tjänster av
utredningsnatur och säljslödande ålgärder. Kontoret anser, alt tyngdpunkten bör
ligga på den samordnande funktionen och all de operativa uppgifterna bör
skiljas från planerings- och utredningsarbetet redan vid organets bildande. När
det står klart vilka krav på resurser och arbelsvolym, som kommerait ställas,
boren uppdelning i sektioner ske. RR V menar atl organisationens uppgifler bör
begränsas saml att verksamheten bör byggas upp stegvis. Några direkt
kommersiella uppgifter bör inte organisationen ha. Utredningsverksamhet, slatistikbearbelning,
inventering och vissa administrativa och serviceinriklade uppgifter bör komma i
första hand i början av organisationens verksamhet. De allmäninformativa
uppgifterna, inle minst inom marknadsföringen, bör begränsas, menar RRV. Efter
de två första årens verksamhet kan den av RRV föreslagna begränsningen av
marknadsföringen omprövas. RRV menar ocksä alt den allmäninformativa
verksamheten i utlandet i stället bör ingå i ulrikesrepresenlalionens
arbetsuppgifter. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum är av den
åsikten all organisationens huvuduppgift bör vara utredningsarbete. Statens
naturvårdsverk påpekar alt gränsdragningen mellan den nya organisationen och
naturvårdsverket inle klariagls. Delar av de uppgifter, som den förestås
handlägga, ligger nu helt eller delvis på naturvårdsverket. Naturvärdsverket
anser atl del nya organels verksamhet bör koncentreras på information och
marknadsföring. Frågor som planering av utnyttjande av naturtillgångar,
undersökningar av önskemål och behov, planering av anläggningar,
utvecklingsarbete samt rådgivning angående områdens och anläggningars
utbyggnad bör läggas på naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Blekinge län vill
intensifiera marknadsföringen i utlandet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län vill att ullandsrepresenlationen förstärks, sä all kvalificerad
information om semestermöjligheler i Sverige kan lämnas. Svenska
resebyråföreningen understryker vikten av att värvningen av turister i ullandel
inle eftersatts. SARA föreslär att en särskild organisation bildas för den
kommersiella verksamheten inom organisationen, och att dennas första uppgift
bör vara att tillsammans med konsument- och pro-ducenlinlressen utforma
politiken rörande produktutveckling och marknads-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 33

föring.
Marknadsföring i egentlig mening kan, enligt SäRä,
bara komma lill stånd genom samarbele mellan organisationen och
producenterna. STF, som förordar en reformering av STTF, menar alt
marknadsföringen bör överföras till ett dotterföretag, lill vilket de av
marknadsföringen särskilt beroende kommersiella intressenterna skulle kunna
intresseras all lämna bidrag. Länsstyrelsen i Hallands län ställer sig tveksam till
alt den nya organisationen skall ägna sig ät andra uppgifter än dem, som har direki
samband med marknadsföring. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar atl del
ligger en fara i all försöka koncentrera de olika funktionerna lill elt centralt
organ. Detla bör inle överta funktioner, som nu ligger på de regionala organen.
Den nya organisationen bör i stället initiera och vara pådrivande vid produktion
av paketresor, bygga upp etl bokningssyslem och inrikta reklaminsatserna pä
branschreklam, för all öka rekreationens andel i konsumtionen och rikta
konsumtionen mot rekreation i Sverige. Kommunförbundet anser, att
organisationens ansvar för marknadsföringen motiverar alt den även får
huvudansvaret för utredningsarbetet. STTF anser all främsl insatserna på
områdena marknadsvetande, marknadsanalys och produktutveckling behöver
stärkas. Sveriges hotell- och restaurangförbund menar all den nya organisationen
inle får några förulsätlningar all marknadsföra turism, eftersom rådet saknar producenlmedverkan.
Förbundet vill begränsa organisationens uppbyggnad i avvaktan på utredningen (H
1974:01) rörande nuläge och utvecklingstendenser m. m. inom hotell- och
restaurangbranschen.

Majoriteten av de
instanser som ullalat sig om kommitténs förslag att organisationens verksamhet
delvis skall finansieras genom en marknadsföringsavgifi pä boendeanläggningar
avstyrker förslagel av två skäl. Del första äralt marknadsföringsavgiften ej är
skattetekniskt tilltalande, emedan den skulle få formen av en specialdestinerad
punktskatt. Del andra skälet är att den enbart skulle drabba en del av
turistnäringen, en del som dessutom har svag lönsamhet. Endast statskontoret,
SARA, riksskatteverket, Sveriges hotell- och restaurangförbund och länsstyrelserna
i Värmlands och Kopparbergs län sXäWer siginle direki avvisande. Statskontoret
anser, alt principen atl boendeanläggningarna svarar för en del av
organisationens marknadsföringskostnader är riklig, men menar, att
konsekvenserna av atl de billigare inkvarteringsformerna drabbas hårdare av
avgiften borde ha utretts. Statskontoret anser också, att förelag i senare produkiionsled
bör bidra lill finansieringen av organisationen. Statskontoret och SARA menar
all frågan bör utredas pä nytt. Riksskatteverket ser inga väsentliga tekniska
hinder för införandet av avgiften. Verkel anser all antalet
redovisningsskyldiga bör begränsas, genom all endast campingplatser av en viss minimisloriek
las med, eftersom de administrativa kostnaderna annars blir oproporlio-neriigt
höga. Enligt riksskatleverkels kalkyl kommer de lolala administrationskostnaderna
alt uppgå till 600-700000 kr. per år, vilkel utgör 6-7 96 av den beräknade
intäkten. Denna andel är större än motsvarande andel

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 34

för
övriga punktskatter. Sveriges hotell- och restaurangförbund förordar, all
finansieringsfrågan löses på något annat sätt. Förbundet anser, all kostnaderna
inle är rättvist fördelade mellan dem som har intresse av turismen och atl den
föreslagna organisationen inte kan marknadsföra turism på etl för holellnäringen
tillfredsställande sätt. Förbundet menar vidare att om dessa brister rättas till
kan en ekonomisk satsning från näringen vara befogad. Länsstyrelsen i
Kopparbergs län delar kommitténs uppfattning all boendeanläggningarna bör
bidra till den nya organisationens finansiering men vill ersätta det
föreslagna systemet med något administraiivi enklare syslem.

Förslagel
atl samtliga typer av kommersielll boende skall föras till h o -lellförordningen
saml all boendeanläggningarnas uppgiftsskyldig-hei beträffande anlal gästnätter
och beläggning skall skrivas in i förordningen tillstyrks av kommunförbundet.
Om marknadsföringsavgifien införs lillstyrker Sveriges campingvärdars
riksförbund, atl campingplatserna förs till hoteUförordningen.

Länsstyrelsen
i Stockholms län avstyrker kommitténs förslag all tillståndet att bedriva hotellverksamhel
skall kunna dras in vid uraktlåtenhet atl lämna uppgifter angående antal
gästnätter eller om medvetet felaktiga uppgifter lämnas. Sveriges
campingvärdars riksförbund anser all campingplatserna inle bör undantas från
denna sanklionsmöjlighel.

1
särskild skrivelse har Sveriges campingvärdars riksförbund meddelat all förbundet
kommit lill den uppfattningen all ell genomförande av kommitténs intentioner
inte kan ske under tryggade former om inte marknadsföringsavgiften införs.
Förbundet anser del nödvändigt atl utredningsförslaget genomförs och har
beslutat meddela sitt fulla stöd för avgiftens införande.

4.
Revisionsrapport angående STTF

RRV
har den 29 maj 1974 lämnat en revisionsrapport angående STTF. Denna visar atl STTF:s
roll varit oklar i förhållande lill centrala myndigheter saml regionala och
lokala inslanser. STTF:s problem beror även på dess svårigheter all bidra med
sådan kunskap som intressenterna anser sig behöva. RRV menar all finansieringen
av STTF bör ske på annat sätt än det nuvarande, emedan bidragen frän de
kommersiella intressenterna har en styrande effekt pä organisationen.
Insamlingen av bidragen tar dessutom resurser i anspråk från STTF.

5.
Föredraganden

Den
uppgift som kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden
fick sig förelagd inneslöt i sig många och sinsemellan olikartade

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 35

frågor.
1 sitt slutbetänkande (SOU 1973:52) Turism och rekreation i Sverige har
kommittén redovisat resultatet av sill arbete. Chefen för jordbruksdepartementet
behandlar de förslag som gäller rekreation och rörligt friluftsliv saml
markanvändning och finansieringsfrågor i anslutning därtill. Därutöver har
kommittén haft all utreda frågorom turistnäring och resande. Den delen av
förslagen, som innehåller riktlinjer för statens handlande när det gäller
marknadsföring inom turismen samt om elt centralt organ för samarbele mellan
staten, kommunerna och andra intressenter för en effektiv marknadsföring hemma
och utomlands av landets luristresurser ankommer del pä mig att anmäla.

Kommitién
lägger fram ell omfattande material om resandet, om tillgängen pä mark och
anläggningar för turism och om turisternas vanor. De institutionella
förhållandena inom turismen samt siatens och kommunernas handlande inom
området har också kartlagts. Kommittén anser all det råder en brist pä
samordning inom den offentliga sektorn både i fråga om investeringar och
marknadsföring. Detta medför bl. a. atl det trots slora insatser från
samhällets sida alltjämt är för dyrt för de fiesta människor all resa på
semester lill turistmål i Sverige.

Utöver
näringens egna investeringar förekommer en omfattande investeringsverksamhet
inom området turism och rekrealionsliv i vidare mening. Kommunernas invesleringsulgifter
ligger mellan 300 och 400 milj. kr. årligen. Arbetsmarknadsstyrelsen satsar
omkring 50 milj. kr. om året och naturvårdsverket ca 15 milj. kr. för bidrag lill
anläggningar. Jag delar i likhel med flertalet remissinstanser, kommitténs
grundsyn atl de anläggningstillgångar som skapas bör kunna på affärsmässig
grund nyttiggöras fören turism som blir mera tillgänglig för en bred allmänhet
än f. n.

Kommittén
visar att statens satsning på marknadsföringsåtgärder för turism, dvs.
anslaget lill Svenska luristtrafikrörbundet (STTF) pä 7,5 milj. kr. under budgelårel
1974/75, varav endast en mindre del avser operativa ålgärder, motsvaras av 20 lill
30 milj. kr. hos kommunerna. Liksom kommittén och remissinstanserna anser jag
att en bättre samordning av de åtgärder som finansieras med dessa medel bör
åstadkommas och all etl samordnande organ bör ha medel som kan sättas in i
aktioner för samverkan mellan staten, kommunerna och turistnäringen.

Bland
de riktlinjer som kommittén föreslår för samhällets handlande i de frågor som
här behandlas lar jag upp dem som berör näringen och marknadsföringen.

Kommittén
vill styra investeringsverksamhet och marknadsföring mol en prioritering av svenskarnas
och i viss mån nordbornas rekreationsbehov, eftersom de nordiska länderna kan sägas
utgöra en gemensam marknad för turism. Därtill kommer all marknadsföringen i
många fall kan bedrivas effektivare på nordisk bas. Etl om-fallande samarbele i
turistfrågor pågår sedan länge inom Norden. Delta har pä senare lid utvidgats
genom initiativ frän Nordiska rådet och Nordiska

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 36

ministerrådet.
Turistresor från andra länder har betydelse bl. a. som en möjlighet alt
förbättra lönsamheten hos turistnäringen genom säsongförlängning. Kommittén
anser all turistpoliliken i Europa befinner sig i ell skede dä innevånarnas
behov av rekreation sätts före möjligheterna till valutainkomster.

I remissultalandena
görs ingen invändning mot kommitténs förslag i detta avseende. Dock framhålls
från flera håll värdet av turislresandel från utlandet för Sveriges
internationella kontakter. Detta resandels betydelse för landets valutaintäkter
och för irafikförelagens kundunderiag framhålls också.

Jag
anser alt den lurismbefrämjande verksamheten i vårt land i hög grad bör
inriktas på alt stimulera och rationalisera försäljningen av semesler-och rekrealionsresor
i Sverige till svenskar och nordbor som elt bra alternativ lill utlandsresor.
Förutsättningarna för detta har pä senare är avsevärt förbättrats tack vare
all prisförhållandena har ändrats till Sveriges fördel. Dessa förhållanden ökar
ocksä våra möjligheter till elt växande valutainflöde från utländska turister i
Sverige. Jag delar kommitténs uppfattning alt turistströmmen om möjligt bör
kanaliseras i säsongutjämnande syfte, men framför alll bör marknadsföring av
ledig kapacitet främjas oavsett årstiden. Jag erinrar om atl del finns en
alltför slor ledig kapacitet vid stadshotell och liknande anläggningar över
hela landet. Dessa anläggningar representerar ett avsevärt kapital och är en
viktig del av orternas möjligheter all utveckla sitt ekonomiska liv. Ätt
förbättra marknadsföringen och därigenom öka lönsamheten av dessa befintliga
anläggningar lill inhemska och utländska turister måste ses som en angelägen
uppgift.

Kommittén
uttalar all anläggningar avsedda för en exklusiv ullandsturism inte bör få
komma till stånd med samhällsstöd. Flera remissinstanser framhåller ullandslurismens
betydelse för lönsamhet hos anläggningar, trafikförelag osv. Jag delar
kommitténs grundsyn och vill framhålla att de regionalpolitiska motiv, som i
allmänhet ligger lill grund för statens och kommunernas investeringar i
turistnäringen, kan förenas med en marknadsföring riktad lill en bred
allmänhet. 1 de flesla fall lorde delta inte leda till konflikt med kravel pä
lönsamhet.

Frägan
om billiga transporter som kommitién har behandlat från lurismsynpunkl lorde få
las upp i trafikpolitiska sammanhang.

Kommittén
föreslår, alt Svenska turisttrafikförbundet (STTF) avvecklas och alt en ny central
organisation bildas med namnet Sveriges turistråd. Flertalet remissinstanser
ansluter sig till förslagel. Några menar all del mera kan vara frågan om en
fortsättning och förändring av STTF:s verksamhet. STTF kritiseras av kommittén
och i riksrevisions-verkels förvaltningsrevision för atl det inle kunnat
tillhandahålla specifik information och arbeta mol konkreta kommersiella mäl.

Enligl
min mening har STTF av sina medlemmar inle getts de resurser som hade behövts
för atl genomföra den inriktning på en mera marknadsmässig och målinriktad
kampanj verksamhet som på senare är stått på STTF:s

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 37

program.
Detta har varit en allvariig brisl. Frän början av 1960-talel, då statens
bidrag lill STTF:s inkomster var ca 50 96 och återstoden kom från andra
intressenter, har utvecklingen gått därhän atl staten nu ansvarar för ca 95 96
av STTF:s finansiering. Detla förhällande rimmar dåligt med STTF:s ställning
som medlemsorganisation. Styrelsens sammansättning återspeglar inte heller del
nuvarande finansieringsansvaret. Liksom utredningen och de flesta
remissinstanserna finner jag övervägande skäl tala för all de uppgifter som STTF
ansvarar för, förs över på ett nytt organ. Jag förordar alltså att ett centralt
organ för turismfrämjande verksamhet bildas. Detta organ bör lämpligen benämnas
Sveriges turistråd. Det bör bildas på grundval av den verksamhet och de
resurser som STTF har idag. Rådet bör ges vidare arbetsuppgifter än de som STTF
har, och resurser som motsvarar dessa. Jag återkommer till detla i del
följande.

Rådets
verksamhet bör enligt kommitién bedrivas inom två huvudfunktioner som benämns planering
och marknadsföring. Denna indelning återspeglas i kommitténs organisalionsförslag.
Planerings-funktionen avses innefatta marknadsvelande, utredningsverksamhet och
stalistikbearbetning saml rådgivning. Den statistik, främsl inkvarterings-statistik,
som rådet behöver för utredningar m. m. skall insamlas av statistiska
centralbyrån. Marknadsföringsfunktionen avses innefatta produktutveckling,
information och reklam, säljslödjande åtgärder samt bokning av anläggningar och
arrangemang.

Kommitténs
grundtanke är atl funktionerna marknadsvelande, utredningsverksamhet och
rådgivning skall handläggas centralt hos rådet. Den operativa verksamheten, främsl
den som avser säljslödjande åtgärder, bör däremot bedrivas regionalt helst inom
större regioner - fjällvärlden, västkusten osv. - dvs. mera naluriiga
marknadsområden än den nuvarande länsvisa regionindelningen. 1 likhet med
remissinstanserna ansluter jag mig till kommitténs principiella inställning i
dessa frågor. Den sammanfallande beskrivningen av den verksamhet som rådet
enligt kommitténs mening bör bedriva, behöver enligl min mening kompletteras.
Jag vill med anledning härav anföra följande.

Inom
planeringsfunklionen bör marknadsanalys och rådgivning i anslutning till denna
vara av central betydelse. Det är därför av särskild betydelse alt kunskap inom
detta område utvecklas inom rådet. Planeringsarbetet bör i första hand inrikta
sig mol mera övergripande marknadsprioriteringar Planeringen för rådets
operativa verksamhet, främsl den säljfrämjande, bör avse verksamhet på regional
och högre nivå. För vissa ullandsaktiviteler kan en planering för verksamhet pä
central nivå vara lämplig. Planering av investeringar vare sig för det allmänna
eller för enskilda förelag bör inte förekomma hos rådet. Som jag har berört i
del föregående, finns del emellertid för såväl samhällsorganen som näringen elt
stort och växande behov av expertis, som kan göra analyser och prognoser av
lönsamheten i alt marknadsföra investeringsprojekt inom turism och angränsande
om-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 38

råden.
Meloder för sådana analyser, s. k. cost-benefitanalys, inom området turism
studeras inom Organisationen för ekonomiskt samarbele och utveckling (OECD)
och FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Det har i olika studier
framkommit atl satsningar på turism, i etl vidare perspektiv än det rent
företagsekonomiska, inle alltid är så lönsamma som man föreställer sig.
Möjlighet att få sädana analyser utförda bör vara av värde för såväl statliga
som kommunala organ och enskilda förelag. Rådgivning av detta och annat slag
bör ulföras som avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Sådan verksamhet bör på sikl
ge möjlighet till vidare utveckling av rådets verksamhet.

Kommitténs
beskrivning av marknadsföringsfunktionen har föranlett olika tolkningar hos
remissinstanserna. Detla har fört med sig alt några remissinstanser hävdar all
endasl central utredande verksamhet skall bedrivas inom rådet. För den
operativa verksamheten borde elt särskilt bolag eller dylikt organiseras. Som
framgår av det föregående förordar jag all den föreslagna verksamheten hålls
samman i etl organ för atl säkerställa en nära samverkan mellan rådets olika
verksamhetsgrenar. Kommitténs förslag innebär enligl min mening all rådet kan
organisera sin operativa verksamhet i marknadsprojekt och i säljsamverkan med
olika intressenter. Delta ger rådet möjlighet all pä elt flexibelt sätt
engagera sina finansiella resurser i samverkan med dem som finns på regional
och kommunal nivå. Någon särskild administrativ ordning för denna samverkan
varken kan eller bör nu läggas fast. Som jag tidigare har framhållit bör
ansträngningar göras all fä till stånd elt samarbete inom större regionala
enheter än de nu befintliga. Detla bör öka effekten av de insatta resurserna lill
exempel i sådana marknadsföringsprojekt som s. k. paketresor, gemensamma
reklamkampanjer m. m. Inom stat och kommun satsas slora resurser på turismen,
men de ger mänga gånger inte ett resultal som slår i proportion till de
insatser som görs. En av rådels centrala uppgifler bör vara all åsladkomma
sådant samarbete. Detta bör ske genom atl rådet utvecklar och tillhandahåller
kunskap av hög kvalitet ifråga om produktutveckling, marknadsplanering och marknadsutblick
saml engagerar sig i gemensamma projekl.

1
kommitténs direktiv har inle ingått uppgiften att studera frågor om
vidareutbildning av personal som arbetar med turism i företag och förvaltning.
Jag fäster stort avseende vid all dessa frågor uppmärksammas av rådet.
Vidareutbildning inom ekonomiadminstralion, företagsledning m. m. kan beräknas
väsentligt bidra lill konkurrenskraften hos turistnäringen och lill
effektiviteten hos de förvaltningsorgan som sysslar med turism. Utöver kommitténs
förslag vill jag föreslå att rådet får lill uppgift atl stimulera
vidareutbildning av personal inom turistnäringens branscher saml övrig personal
i offenllig och enskild tjänst som arbetar med turism.

Jag
vill erinra om all en särskild branschutredning pågår för hotell- och restaurangbranschen
(H 1974:01). Denna utrednings förslag kan komma all beröra rådets arbetsuppgifter.

Kommitién
föreslår atl rådet bildas som en stiftelse av staten, Svens-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 39

ka
kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO, RESO och Svenska turistföreningen
(STF). Genom denna sammansättning skulle stiftelsen bli konsumenlinrikiad.
Remissinstanserna lillstyrker i allmänhet stiftelseformen. Synpunkter finns på
breddning av kretsen av stiftare. Statskontoret och riksrevisionsverkel
föreslår alt rådet organiseras som statlig myndighet eller nämnd. För min del
anser jag alt önskemålet all fä lill stånd ett väsentligt utvidgat samarbele
inom turism mellan staten och kommunerna måste fä avgörande betydelse för
turistrådets utformning. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag atl rådet
bör vara en stiftelse, men förordar all endasl slalen, kommunförbundet och
landstingsförbundet går in som stiftare.

Enligt
kommitténs förslag bör rådet ha en styrelse med 13 ledamöter och lika många
suppleanter. Staten skulle representeras av fyra ledamöter och suppleanter,
kommunförbundet av två, landstingsförbundet, LO, TCO, RESO, STF, Sveriges
hotell- och reslaurangförbund och Sveriges campingvärdars riksförbund av
vardera en medlem och suppleant. Denna styrelse skulle representera stiftarna,
konsumentintressena och den del av näringen som föreslås bära en del av rådets
finansiering nämligen boendenäringen. Många synpunkter har framkommit pä
styrelsens sammansättning såväl i betänkandet i form av särskilda yttranden som
i remissvaren. Synpunkterna varierar mellan krav på effektivitet i styrelsens arbele
å ena sidan och en bred förankring hos den slora intressentkretsen å den andra.
Jag har föreslagit att vid stiftelsens grundande mycket klart skall markeras
turistrådets roll som samarbetsorgan för slalen, landslingen och kommunerna. 1
fråga om styrelsens sammansättning föreslår jag följande riktlinjer. Givelvis
skall stiftarna vara representerade. Enighet råder bland remissinstanserna om
alt konsumentintressena och boendenäringen bör representeras. En rad önskemål
och synpunkter har framförts angående styrelsens sammansättning i övrigt. Enligl
min mening tillgodoser inle den sammansättning av styrelsen som kommittén har
föreslagit tillräckligt de krav som måste ställas i fråga om samarbete med
viktiga delar av resenäringen och de intressenter som tillhandahåller utrymme
för den del av turismen som avser röriigl friluftsliv. Förslaget ger heller
ingen förankring hos producenterna av resor och det marknadsföringskunnande som
finns hos dessa. Konsumentkooperationen bör enligt min mening också vara
representerad. Styrelsen bör ha 16 ledamöter och lika många suppleanter.
Styrelsen bör beslå av två ledamöter och suppleanter som representerar staten, lika
många från kommunförbundet och en ledamot och suppleant från
landstingsförbundet. Övriga ledamöter och suppleanter bör representera LO, TCO,
Svenska resebyråföreningen, Sveriges campingvärdars riksförbund, RESO, STF,
Sveriges hotell- och reslaurangförbund, SAS lillsammans med LIN, SJ, LRF och
KF. Styrelsens ledamöter och suppleanter bör förordnas av regeringen efter
förslag av ifrågavarande intressenter. Stadgar för rådet bör fastställas av
regeringen. Vad jag har anfört om styrelsen och rådets stadgar fordrar inle
riksdagens medverkan.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 40

1
fråga om finansieringen av rådets verksamhet föreslår kommittén följande.
Staten skall åriigen bidra med 12 milj. kr. genom anslag över statsbudgeten.
Drygt I milj. kr. beräknas inflyta som inkomster på gmnd av utförda
konsultuppdrag, försäljning av publikationer m. m. Slutligen har kommittén
bland allernaliva finansieringsmöjligheter stannat för en lösning som är vanlig
i många länder, nämligen en övernallningsavgift. För campingplatser föresläs
avgiften ulgå med 50 öre per natt och cam-pingenhel och i övriga fall med 50
öre per natt och gäst. Kommittén har uppskattat avgiftsintäkterna lill 10 milj.
kr./år. Delta ger en totalram om ca 23 milj. kr. per år.

Nästan
samtliga remissinstanser avstyrker avgiftsfinansieringen, inte därför alt den
skulle bli en för tung börda i prisbilden ulan därför alt den samlade avgiflsuppbörden
inle får en sloriek som motiverar del nödvändiga administrations- och
uppbördssystemet. Vidare har påpekats atl endast en del av näringen träffas av
avgiften. De fiesta remissinstanserna anser atl utredningens förslag om
resursförstärkning och den föreslagna användningen av resurserna är riktig. Ingen
har anvisat någon annan väg atl finansiera verksamheten än genom statliga
bidrag.

För
min del ser jag avgiften som en möjlighet atl engagera en väsentlig del av
turist- och holellnäringarna finansiellt i rådels arbele i samverkan med de
insatser som staten och kommunerna gör Som kommittén har framhållit sätter
staten och kommunerna in avsevärda medel i turistnäringen. Det är enligl min
mening rimligt atl den av mig föreslagna nya utrednings- och marknadsföringsorganisalionen
finansieras av staten och genom en uppbörd hos boendenäringen. Jag anser alt
statens bidrag bör vara 8 milj. kr. De ytteriigare medel som behövs för rådets
verksamhet bör las ut genom en avgift från boendeanläggningarna. Denna avgift
bör lämpligen benämnas logiavgifl.

För
all uppnå den beräknade resursramen om ca 23 milj. kr. bör avgiften inbringa ca
15 milj. kr. Detta innebär att logiavgiflen måsle ulgå med 75 öre i stället för
med 50 öre som kommittén föreslagit. I enlighet med kommitténs förslag
förordar jag atl avgiften ulgår, dels för tillhandahållande av gäslulrymme på
campingplats för varje upplåtet utrymme och dygn, dels för tillhandahållande av
bostad för varje gäst och dygn. Jag föreslår vidare av praktiska skäl atl i
fråga om upplåtelse av s. k. campingsluga avgift skall ulgå såsom för
tillhandahällande av gästutrymme pä campingplats. Kostnaderna för kontroll och
uppbörd, som av riksskatteverket har beräknats till 600 000-700 000 kr., bör
bestridas av rådet. Jag beräknar atl kostnaden kommer all sjunka efter ell
inledningsskede av uppläggning av rutiner för registrering, deklaration,
uppbörd och kontroll saml av inkörning. F. n. finns inte några samlade
uppgifter om turistanläggningarnas kapacitet och beläggning. Del är en allvariig
brisl. Införs den föreslagna logiavgiflen skapas förutsättningar för atl
avhjälpa denna brisl. Jag föreslår att man utnyttjar denna möjlighet och all
det uppdras ål statistiska centralbyrån all

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 41

insamla
och bearbeta det material som behövs för statistiken. Statistiska centralbyråns
kostnader för sammanställning m. m. av denna statistik bör ocksä bestridas av
rådet.

Rådet
bör varje år till regeringen lämna en plan för verksamheten jämte verksamhetsberättelse
som underiag för regeringens anslagsframställning i budgetpropositionen.

De
väsentligt ökade resurser som tillkommer genom den föreslagna avgiften, lägger
enligl min mening grunden för gemensamma insatser för alt marknadsföra konkurrenskraftiga
alternativ i Sverige för turism och rekreation.

De
berörda näringsgrenarna erhåller härvid bl. a. följande.

- En ny näringsstatistik tillkommer som lägger grund
för planering av investeringar och marknadsföringsåtgärder.

- Väsentligt ökade resurser ges för samordnade
konkreta säljfrämjande åtgärder för turist- och holellnäringarna saml
utrednings- och planeringsverksamhet som stöder dessa ålgärder. Dessa bör
syfta bl. a. lill större beläggning på befintliga anläggningar.

- Ökad vidareutbildning av dem som arbetar inom de
berörda näringsgrenarna stimuleras.

Det
av mig i del föregående framlagda förslagel föranleder ändringar i hoteUförordningen
(1966:742). Förslagel lill lag om ändring i hoteUförordningen innebär bl. a. alt
författningsbestämmelserna i fortsättningen kommer atl tillämpas förutom på
hotell- och pensionatrörelser lill viss del även på campingrörelser. Med
campingrörelse förslås därvid yrkesmässig verksamhet med ändamål all
tillhandahålla gäslulrymme på campingplats. Med campingplats avses i förfallningsförslagel
område inom vilkel campingrörelse drivs och med gäslulrymme förstås plats för
uppställning av en husvagn eller uppsättning av etl lält eller liknande.
Uthyrning av möblerade stugor på campingplats faller således inte under
begreppet campingrörelse. 1 fråga om sädana stugor kan i stället
bestämmelserna om hotell-och pensionalrörelse vara tillämpliga.

En
konsekvens av all campingrörelser förs in under författningen blir atl
innehavaren av sådan rörelse av viss storieksordning blir skyldig all söka
tillstånd för atl få driva verksamheten. Gränsen mellan lillståndsplikiig och
inte lillsländspliktig rörelse har satts vid tio gäslutrymmen. En kontroll i
form av tillståndsgivning för de mindre rörelserna anser jag nämligen inte
behövlig. Frågan om tillstånd prövas av samma myndighet och enligl samma
principer som gäller vid prövningen av tillstånd lill hotell- och pensionalrörelse.
Ansökan om atl driva campingrörelse föreslås vara skriftlig och åtföljas av -
utöver vissa uppgifler om sökandens och föreståndarens eller ersättarens person
- även uppgift om belägenheten av del område där rörelsen skall drivas och det
största anlal gäslutrymmen som rörelsen skall omfatta. 1 lokal hälsovårdsstadga
kan finnas föreskrift om atl campingrörelse

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 42

kräver
tillstånd av hälsovårdsnämnd. Om så är fallet i fråga om viss campingrörelse,
skall ansökan lill polismyndighet åtföljas av handlingar som utvisar att
hälsovårdsnämnden meddelat sådant tillstånd. Jag föreslår vidare att
polismyndigheten skall tillställa riksskatteverket avskrift av bevis om tillstånd
all driva hotell-, pensionat- och campingrörelse. Bakgrunden till en sådan
ordning är att riksskatteverket enligl vad jag i det följande avser att föreslå
skall vara avgiftsmyndighel för den logiavgift som skall las ul av dem som
driver sådana rörelser. Förutom atl riksskatteverket tillställs dessa
avskrifter bör verket även underrättas om återkaUelse av tUlstånd all driva
hotell-, pensionat- och campingrörelse.

Att
campingrörelser av viss storleksordning blir tillståndspliktiga för med sig all
innehavare av sådan rörelse blir skyldig all utöva viss gäsikonlroll. Om sådan
kontroll beträffande hotell- och pensionalrörelse finns bestämmelser i 13 § hoteUförordningen.
1 motsats lill vad som gäller i fråga om hotell- och pensionalrörelse, där
varje gäst skall registreras, föreslär jag i fråga om campingrörelse atl denna
kontroll inskränks lill alt omfatta den till vilken gäslulrymme upplåts på
campingplats.

Jag
vill i detta sammanhang ta upp frågan om omfattningen av den nuvarande
registreringen av gäster vid hotell och pensionat. Med anledning av en motion till
1972 års riksdag (1972:151) och näringsutskoltels belänkande över den (NU
1972:49) har riksdagen sålunda hemställt om en översyn av 13 § hoteUförordningen
(rskr 1972:267). 1 betänkandet konstaterade utskottet till en början all den
skyldighet alt lämna personuppgifter som enligt hoteUförordningen åvilar gäst
pä hotell eller pensionat enligt motionärens uppfattning är onödigt omfattande.
Framför alll ifrågasätts behovet av uppgift om gästens titel eller yrke.
Utskottet erinrade vidare om all sådan uppgift inle längre tas in i de pass som
svenska myndigheter utfärdar. 1 likhel med motionären anser utskottet därför
alt uppgiflsskyldighelen - om än föga betungande - bör omprövas.

För
egen del kan jag instämma i alt uppgift om en gästs yrke eller titel torde vara
onödig och sakna betydelse från ordningssynpunkt. Jag föreslår därför att
skyldigheten alt avkräva gäst sådan uppgift las bort.

Enligl
15 § andra stycket hotellförordningen skall för gästförleckning och för anmälan
enligt 13 § andra stycket användas blankett enligl formulär som
rikspolisstyrelsen fastställer. Vissa campingrörelser, t. ex. sådana som är
anslutna lill Sveriges campingvärdars riksförbund, har emellertid ett fullt
utbyggt kontrollsystem med campingkort och konlrollkort. 1 den män elt sådant
kortsystem innehåller de uppgifter som krävs enligl 13 § i dess föreslagna nya
lydelse och förteckningen i övrigt är tillfredsställande ordnad frän ordningssynpunkl
lorde kravel på elt särskilt formulär för förteckningen inle behöva
upprätthållas. En bestämmelse med delta innehåll har tagits in i 15 §.

I
den praktiska rättstillämpningen har fråga uppkommit om hotellförordningen är
tillämplig även på de fjällstugor som STF ställer till allmän-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 43

helens
förfogande för tillfällig övernattning enligt särskilda bestämmelser. Del är
här fråga om enklare stugor som finns uppförda utefter olika vandringsleder i
den svenska fjällväriden. Stugorna står inle under konlinueriig tillsyn och
varje skidåkande och vandrande turist har rätt att utnyttja dem för tilirälligt
natthärbärge. Endast under högsäsong har vissa stugor föreståndare. De som
begagnar stugorna har all erlägga en mindre avgift för utnyttjandet. Enligl
avtal får stugorna i princip även användas av renskötande samer. Om dessa
fjällstugor skulle betraktas som hotell skulle detta medföra krav på ständig
tillsyn saml efterlevnad av de bestämmelser om brandsäkerhet och sanitär
standard som olika förfatlningar innehåller i fråga om hotell. Enligl STF
skulle en sådan ordning få till följd att kostnaderna för verksamheten skulle
bli så höga all den inte skulle kunna bibehållas.

Vid
holellförordningens tillkomst anfördes bl. a. alt om förutsättningarna i 1 §
föreligger skulle förordningen vara tillämplig på, förutom verksamhet som drivs
under beteckningen hotell eller pensionat, exempelvis motell, resandevåningar,
resanderum, natthärbärgen, vandrarhem och vissa småstugor. Något uttalande
angående de speciella förhållanden som måste anses föreligga beträffande de
fjällstugor som det nu är fråga om gjordes inte. För att någon osäkerhet om vad
som rimligen bör gälla i detta hänseende inle skall råda anser jag att etl
klart uttalande nu bör göras i författningstexten om all de aktuella stugorna
inte faller under begreppet hotell eller pensionat. Bestämmelsen bör ha sin
plats i 1 §.

Utöver
vad jag nu har anfört föranleder den omständigheten alt författningen i
fortsättningen kommer att omfatta även campingrörelser vissa justeringar i
texten. En följd av den nya RF blir atl förordningen i fortsättningen bör
betecknas som lag och alt vissa bestämmelser ersätts med av regeringen meddelande
verkställighelsföreskrifter. Vidare föresläs all bestämmelsen i 19 § tredje
stycket får utgå eftersom regler i detta ämne numera finns intagna i 15 §
förvaltningslagen (1971:290).

Slutligen
innehåller lagen vissa övergångsbestämmelser. Äv dessa framgår bl. a. att om
sådan campingrörelse som kan antagas kräva tillstånd enligt lagen avses all
drivas efter den 1 januari 1976 skall ansökan om tillstånd göras senast den 1
december 1975. Har tillstånd sålunda sökts, får rörelsen fortsättas även efler
lagens ikraftträdande liH dess alt tillståndsärendet har avgjorts slutligt.

Jag
har i det föregående föreslagit atl en logiavgifl införs. Beträffande den
tekniska utformningen av avgiftssystemet vill jag framhålla alt den i det
följande föreslagna lösningen nära ansluter till gällande punktskat-teförfatiningar
i fråga om redovisning och uppbörd m. m. Vad gäller avgränsningen av del
område som bör avgifisbeläggas anser jag all förslagel till lag (1966:742) om
hotell-, pensionat- och campingrörelse är en lämplig utgångspunkt. Jag föreslår
all avgift skall eriäggas för alll tillhandahållande av bostad eller gäslulrymme
pä campingplats som enligl vad som tidigare har anförts kräver tillstånd enligt
nämnda lag. Undantag för upplåtande

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 44

av
bostad eller gäslulrymme för camping i mindre omfattning behöver inte göras,
eftersom sådan verksamhet inle omfattas av lagen. Omfattar verksamhet såväl
hotell- och pensionalrörelse som campingrörelse, ulgår avgift för verksamhet
som är lillståndsplikiig. Jag föreslår vidare alt ävgiftsskyldighet åläggs den
som bedriver verksamhet som kräver tillstånd och atl ävgiftsskyldighet inträder
när bostad eller gäslulrymme på campingplats tillhandahålls.

1
likhet med vad som gäller för fiertalet övriga punktskatter bör riksskatteverket
vara avgiftsmyndighel. Samtliga avgiftsskyldiga bör registreras hos verket.
Anmälan om registrering bör ske inom viss kortare lid, förslagsvis fyra veckor,
efter del verksamheten upplagils. Genom den av mig föreslagna ändringen av 5 §
lagen om hotell-, pensionat- och campingrörelse kommer, som tidigare nämnts, riksskatteverket
frän polismyndigheten att underrättas om meddelade tillstånd m. m.

Jag
föreslår vidare att den avgiflsskyldige fortlöpande redovisar avgiften till riksskatteverket
genom deklarationer förbestämda redovisningsperioder. 1 syfte alt undvika
onödigt besvär för enskilda och avgiftsmyndigheten bör redovisningsperioderna
avse något längre lid än vad som annars är vanligt. Jag föreslår alt redovisningsperiod
enligt huvudregeln skall omfatta fyra kalendermånader, nämligen januari-april,
maj-augusti och september-december. 1 särskilda fall bör regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer fä medge redovisning för annan lid, dock inle
längre lid än tolv månader. Syftel med sistnämnda regel är all ge möjlighet lill
en praktisk och lätlhanleriig redovisning av avgiften i exempelvis säsongmässigl
bedriven verksamhet. Deklaration skall lämnas till riksskatteverket senast den
15 i månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång.

På
redovisningsperioden belöpande avgift bör i enlighet med vad som allmänt gäller
i fråga om indirekt skatt eriäggas samtidigt med atl deklaration lämnas. 1
praktiken lorde delta kunna arrangeras genom alt deklaration avfattas på en
handling som utgörs av ett inbetalningskort. Jag föreslår vidare alt influtna
avgifter skall tillgodoföras en härför avsedd inkomsttitel, Logiavgifier, och
all medlen fortlöpande ställs till Sveriges turistråds förfogande. Bestämmelserna
om logiavgiften bör samlas i en särskild lag. Som nämnts har vid utformningen
av avgiftsförfallningen punktskatterna tjänat som förebild. För fiertalet av
dessa skatter gäller lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskallning
när det gäller uppbörd, redovisning, kontroll, ansvar m. m. Jag föreslår alt
också logiavgiften inordnas under denna lags bestämmelser. Bestämmelserna i
nämnda lag om förhandsbesked lämpar sig emellertid inle för logiavgiften. Jag
föreslår därför all särskilda bestämmelser om förhandsbesked las in i lagen om
logiavgift. Vidare föresläs alt skallebrottslagen (1971:69) och lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skatiefordringar görs tillämpliga på logiavgiflen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 45

Sveriges
turistråd bör inleda sin verksamhet den I januari 1976. För atl genomföra
förhandlingar om avveckling av STTF och med de av mig föreslagna stiftarna av
Sveriges turistråd bör en särskild organisationskommitté tillkallas. Denna bör
också få till uppgift alt mera i detalj planera den av mig föreslagna reformen.
Jag ämnar senare denna dag inhämta regeringens bemyndigande atl tillkalla en
sådan kommitté med representanter bl. a. för STTF, landstingsförbundet och
kommunförbundet.

Under
första halvåret 1976 kommer rådet all vara under uppbyggnad enligl de närmare
förslag som organisalionskommillén kommer att utarbeta. Anslagsbehovet för
rådet under denna tid beräknar jag lill 6 milj. kr. Äv detla belopp bör för
budgetåret 1975/76 4 milj. kr. las upp under etl nytt obelecknal anslag benämnt
Sveriges turistråd. Emedan inkomster frän den föreslagna avgiften inle kommer
rådet tillhanda förrän i början av juni månad 1976, bör återstoden av medelsbehovel
dvs. 2 milj. kr. lämnas rådet som elt räntebärande län. Under fonden för
låneunderstöd bör för delta ändamål för budgetåret 1975/76 tas upp ell nytt invesleringsanslag
benämnt Lån lill Sveriges turistråd. Länet bör återbetalas under budgetåren
1976/77 och 1977/78.

5.1
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär
riksdagen dels all

1. godkänna de riktlinjer för en omorganisation av den
lurismfrämjande verksamheten m. m. som jag har angett i det föregående,

2. bemyndiga regeringen atl för staten enligl dessa
riktlinjer ingå som stiftare av Sveriges turistråd,

dels
all antaga förslagen lill

3. lag om ändring av hotellförordningen (1966:742),

4. lag om logiavgift (1975:000),

5. lag om ändring i skallebrottslagen (1971:69),

6. lag om ändring i lagen om förmånsberättigade skatiefordringar
m. m. (1971:1072),

dels
all

7. till Sveriges turistråd för budgelårel 1975/76
under tionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 4 000 0(X) kr.,

8. till Lån till Sveriges turistråd för budgetåret
1975/76 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 2 000
000 kr.

Lagförslaget
under 3. har upprättats inom juslitiedeparlemenlel och förslagen under 4., 5.
och 6. inom finansdepartementet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:47 46

6.
Anslagsframställning

Jag
har i del föregående föreslagit all elt centralt organ för lurislfrämjande verksamhet
skall inrättas den 1 januari 1976 och att nytt statsanslag till STTF skall ulgå
endast för andra halvåret 1975.

B
7. Svenska turisttrafikförbundet

1973/74
Utgift 6 968 000 1974/75 Anslag 7 449 000 1975/76 Förslag 4 057 000

1 prop.
1975:1 (bil. 12 s. 41) har regeringen föreslagit riksdagen, all i avvaktan pä
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1975/76 till Svenska turisttrafikförbundet
beräkna etl reservationsanslag av 7 449 000 kr.

6.1
STTF:s anslagsframsläUning

STTF
begär all anslaget lill förbundet för budgetåret 1975/76 ökas med 1 152 000 kr.
Därav hänför sig 902 000 kr. lill löne- och prisomräkning, 100 000 kr. till en
ökning av kampanjverksamhet i Sverige och 150 000 till försöksverksamhet på den
japanska marknaden.

6.2
Föredraganden

Med
hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående om inrättande av Sveriges
turistråd, m. m. beräknar jag medelsbehovet för STTF under budgetåret 1975/76 till
4 057 000 kr. Därav avser 333 000 kr. löne- och prisomräkning. Jag hemställer
alt regeringen föreslår riksdagen

att
lill Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1975/76 under tionde
huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 4 057 000 kr.

7.
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar 1 genom proposition
föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredra-

atl
genom proposil ganden lagt fram

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:47 47

Innehållsförteckning

Propositionen
................................................. 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag
...................................................... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1975-02-27 16

1. Inledning
.................................................... 16

2. Kommittén för planering
av turistanläggningar ... .... 16

2.1 Nuvarande
ordning ................................ .... 17

2.1.1 Samhällsinsatser för turism ...................... 17

2.1.2 Nuvarande organisation .......................... 19

2.2
Förslag till turist- och rekrealionspolilik
....... 23

2.3
Förslag till offentlig marknadsorganisalion
... .... 24

2.4
Finansiering ............................................ .... 26

3. Remissyttrandena .......................................... .... 28

4. Revisionsrapport angående STTF ..................... .... 34

5. Föredraganden ........................................... .... 34

6. Anslagsframställning ..................................... .... 46

6.1
STTF:s anslagsframställning .................... 46

6.2
Föredraganden ...................................... 46

7. Beslut ........................................................ 46

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB 75
9025 S Slockholm 1975

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

29 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (29)

29 kopplingar i 22 dokument.

  1. Prop. 2024/25:27 Avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser s. 29 om s. 42 i texten
  2. Prop. 1983/84:145 om turist- och rekreationspolitiken m.m. s. 3 i texten
  3. Bet. 1980/81:NU58 över propositioner - 1980/81:100 (delvis), 1980/81:130 (delvis), 1980/81:141 och 1980/81:171 - och motioner om exportfrämjande åtgärder och turism s. 23 i texten
  4. Bet. 1979/80:NU15 Med anledning av motion om gästkontroll på hotell s. 2 i texten
  5. Bet. 1978/79:KrU15 med anledning av motioner om fritidspolitiska frågor s. 4 i texten

Visa alla 22