Regeringens proposition om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet
1975 · 62 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 59 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975:57, Regeringens proposition om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens
proposition nr 57 år 1975 Prop. 1975:57
Nr 57
Regeringens
proposition om ett nytt system för automatisk databehandling inom
folkbokförings- och beskattningsområdet;
beslutad
den 13 mars 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
Pä
regeringens vägnar OLOF PÄLME
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåU
I
propositionen dras riktlinjer upp för ett fortsatt utredningsarbete på ett nytt
ADB-system med sikte främst på de krav som folkbokföringen och beskattningen
uppställer. Del framhålls att övergång till ett modernt ÄDB-system bör kunna
leda till effektivitetsvinster inom främst taxerings- och
uppbördsfunktionerna.
Den
föreslagna systemstrukturen innebär en blandad regional och central registerföring.
För länsstyrelsemas del ger förslaget samma register-tUlgång som f. n. samt
härutöver terminalåtkomst tUl ett för hela landet gemensamt skallereglster. I
det fortsatta utredningsarbetet skall särskUt belysas möjligheterna att variera
de regionala anläggningarnas kapacitet och antal.
Utvecklingsarbetet
skall enligt förslaget bedrivas med sikte på ett successivt genomförande av etl
nytt ADB-system fr. o, m. år 1978.
1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 57
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975: 57
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-03-13
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Asplmg, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norlmg, Löfberg, Lidbom, Carisson,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande:
statsrådet Sträng
Proposition
om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och
beskattningsområdet
1
Inledning
1963
års riksdag fattade principbeslut om att maskiner för automatisk databehandling
(ADB) skulle införas som hjälpmedel inom folkbokföringen och för arbetet med
bl. a. uppbörd och redovisning av de direkta skatterna (prop. 1963: 32, SU
1963: 41, rskr 1963: 101). Principbeslutet innebar att länsstyrelserna med
vissa undantag skulle förses med datamaskiner.
Övergången
tiU ADB inom folkbokförings- och uppbördsverksamheten var i huvudsak genomförd
vid årsskiftet 19671968. Från början fanns 20 datamaskiner för dessa
uppgifter, fördelade på 19 länsstyrelser. Med hänsyn tUl folkmängden hade
länsstyrelsen i Stockholms län fått två maskiner. Länsstyrelserna i de fem tUl
befolkningen minsta länen Uppsala, Gotlands, Blekinge, Hallands och Jämtlands
län saknade egen datamaskin, men hade erforderlig utrustning för stansning
och sortering av hålkort. För driften av länsanläggningarna och vissa arbetsuppgifter
i samband därmed inrättades datakontor inom skatteavdelningen vid samtliga
länsstyrelser, således även vid de länsstyrelser som hade enbart stansulrustning.
Genom
beslut vid 1969 års riksdag modifierades organisationen av länsstyrelsemas
datamaskinanläggningar (prop. 1969: 81, SU 1969: 82, rskr 1969:221). Därigenom
övergick man tUl ett enhetligt maskinsystem av fabrikatet DATASAAB. Vidare
minskades antalet anläggningar till 15 i syfte att anpassa maskinkapaciteten tiU
behoven. YtterUgare fem län, nämligen Södermanlands, Kronobergs, Skaraborgs,
Värmlands och Gävleborgs län, saknar därefter egen datamaskin. Anläggningarna
för-
Prop. 1975: 57 3
hyrdes
till en början, men efter ett beslut härom vid 1973 års riksdag (prop. 1973:
142, FiU 1973: 39, rskr 1973: 297) köptes anläggningarna.
Grunddragen
i nuvarande magnetbandsorienterade ÄDB-system för folkbokföring och beskattning
utvecklades redan åren före 1963 och har sedan dess i stort sett bibehållits. UtveckUngen
på det administrativa området har därefter lett tUl en kraftig ökning av kraven
på databehandling.
Mot
denna bakgrund påbörjade riksskatteverket (RSV) under hösten 1972 tiUsammans
med statskontoret en förstudie till en total översyn av det nuvarande ADB-systemet
inom folkbokförings- och beskattningsområdet, I oktober 1973 framlades en
lägesrapport över förstudien. Ett stort antal remissinstanser bereddes av RSV tUlfäUe
att lämna synpunkter på denna rapport. Med rapporten, remissyttrandena och
viss ytterligare utredning som underlag har RSV därefter i samråd med
statskontoret utarbetat ett principförslag avseende ADB inom folkbokföring och
beskattning.
Efter
remiss har yttranden över RSV:s principförslag avgetts av domstolsväsendets
organisationsnämnd, rikspolisstyrelsen, centralnämnden för fastighetsdata,
datainspektionen, försvarets rationaliseringsinstitut, socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån, datamaskincentralen för
administrativ databehandling (DAFA), riksrevisionsverket, statens
personalpensionsverk, patent- och registreringsverket, överstyrelsen för
ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna i samtliga län
efter hörande av vissa lokala skattemyndigheter samt i vissa fall med bifogande
av en promemoria utarbetad av en arbetsgrupp ledd av landshövding NUs Hörjel
och länsöverdirektör Tore Nyqvist, och bestående av personal från länsstyrelsema,
i det följande benämnd Länsstyrelsemas arbetsgrupp (LAG), länsstyrelsernas
organisationsnämnd, samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet, fastighetsdatakommittén,
datasamordningskommittén, 1972 års skatteutredrung, riksnämnden för kommunal
beredskap, ADB-beredningsgruppen, Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner,
Stockholms läns. Malmöhus läns samt Göteborgs och Bohus läns
landstingskommuner, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges
industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska bankföreningen.
Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sveriges .standardiseringskommission
samt Föreningen Sveriges fögderichefer, Föreningen Sveriges kronofogdar och Föreningen
Sveriges länsdatachefer (FSL).
RSV:s
förslag har utarbetats mot bakgrund av bl. a. det av verket och statskontoret
avgivna förslaget till rationalisering av skatteadministrationen. Sistnämnda
fråga har jag anmält tidigare denna dag och regeringen har beslutat att
förelägga riksdagen proposition med förslag om riktlinjer för ändrad
skatteadministration och taxering i första instans, m.m.
Prop. 1975: 57 4
2
Riksskatteverkets principförslag
Behovet
av ett nytt system
RSV
anser att nuvarande .( \DB-system för
folkbokföring och beskattning måste ersättas med ett mera tidsenligt system.
Den främsta anledningen är att utvecklingen pil det administrativa området har
lett tUl en sådan ökning av kraven på databehandling att nuvarande programvara
och maskinutrustning inte kan tillfredsställa dessa krav. TUl detta kommer att
den nuvarande maskinparken måste ersättas mot slutet av 1970-talet dels på
grund av förslitning, dels på grund av den fortlöpande tekniska utvecklingen.
Någon samlad översyn av ADB-systemet inom folkbokförings- och beskattningsområdet
har inte skett sedan övergången tUl ADB genomfördes åren 19661968. Innan en ny
teknisk utrustning tas i bruk måste en total översyn av ADB-systemet ske.
Ett
tidsenligt ADB-systen:i inom folkbokförings- och skatteområdet måste enligt RSV
vara så flexibelt att det fortlöpande kan anpassas tUl förändringar i
författningar och i uppbyggnaden av administrationen. Det måste också kunna tiUgodose
stora krav på snabb åtkomst av data. ADB-system som är magnetbandsorienterade
uppfyller inte dessa krav. Ett ADB-system kan göras flexibelt genom att data
lagras på direktminne på ett sådant sätt att samma data kan användas för olika
tUlämpningar. Även snabb åtkomst av ADB-lagrade data kan åstadkommas genom
denna lagringsteknik.
Rationaliseringsmöjligheter
inom RSV:s ansvarsområde
Ett direktminnesorienterat
ADB-system inöjliggör enligt RSV åtkomst via terminal till information om bl.
a. personer och företag. Härigenom skulle ett stort antal kortregister,
förteckningar och listor kunna slopas. MöjUgheten till rationaliserings- och
effektivitetsvinster inom framför allt taxerings- och uppbördiifunktiohema
bedöms vara mycket stora. RSV fäster särskUd vikt vid att dessa
rationaliseringsåtgärder innebär dels en förenklad administration, dels minskat
uppgiftslämnande för allmänheten, arbetsgivare och andra myndigheter och dels
en förbättrad skattekontroll. Det i annat sammanhang av RSV avlämnade förslaget
till omfattande förändringar inom preliminärskatte-, taxerings- och debiteringsområdet
förutsätter tillgång tUl ett direktminnesorienterat ADB-system.
Flertalet
länsstyrelser har ansett att det ADB-system som RSV f. n. utvecklar för
exekutionsväsendet borde integreras med skatteförvaltningens system. RSV
framhåller att ADB-systemet för exekutionsväsendet planeras att tas i drift år
1978, dvs. samtidigt som det föreslagna nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattnmg.
Att på en gång och i ett integrerat mönster genomföra dessa båda system kräver
personella resurser för systemanalys och systemutvecklmg i en omfattnmg som
Prop. 1975:57 5
enligt
RSV:s bedömning inte kan påräknas. För att undvika betydande försenmg av
exekutionsväsendets ÄDB-system bör detta genomföras med oförändrad inriktning.
De samordningsmöjligheter som utan olägenhet kan tUlgodoses kommer att tas tUl
vara, t. ex. informationsutbyte och gemensamt utnyttjande av linjenät och
terminaler. Frågan om en närmare teknisk samordning av systemen får enligt RSV
tas upp sedari exekutionsväsendets ADB-system och de första etapperna av
folkbokföringens och skatteadministrationens ADB-system har genomförts.
Samordning
med verksamheter utanför RSV:s ansvarsområde
Information
från registren i nuvarande ADB-system utnyttjas av ett stort antal användare
utanför folkbokförings- och beskattningsområdet. Drygt 1 700 externa
myndigheter och övriga organ underrättas löpande om t. ex. adressändringar. Vid
utvecklingen av det nuvarande ADB-systemet beaktades i görlig mån extema
intressenters krav på hur önskad information skulle redovisas. En rätt avvägd
samordning mellan det kommande ADB-systemet och andra verksamheter är enligt
RSV av stor betydelse för att informationssystemet totalt sett skall fungera
rationellt.
Frågor
om system- och informationssamordning har under senare år blivit allt mer
belysta. Vid tidigare bedömningar rörande systemsamordning har man ofta utgått
från att utrustningskostnaden svarar för en övervägande del av de totala kostnadema.
Detta synes numera inte vara fallet eftersom den tekniska utrustningen väntas
bli allt kraftfullare och prisbilligare medan teknik och kostnader för system-
och programutveckling tenderar allt mer att bli begränsande faktorer i fråga
om utnyttjandet av ADB-teknik.
Framtida
system- och informationssamordning bör enligt RSV mot denna bakgrund inriktas
på frågor om förbättrat utnyttjande av registrerad information samt
dataöverföring mellan skilda ADB-system för att undvika dubblerad datainsamUng.
Samordnat utnyttjande av teknisk utrustning torde i allmänhet ge ett mindre
utbyte i synnerhet om utvecklingen och driften av ADB-systemen därmed blir
mer komplex och personalberoende. Detta är ofta fallet vid ett långtgående och
omfattande samordnat utnyttjande av teknisk utrustning.
En
inriktning av samordningsarbetet mot gemensamt informationsutnyttjande
aktualiserar även vissa frågor om skydd mot intrång i den personliga
integriteten. RSV och statskontoret har överenskommit med datainspektionen att
representanter för inspektionen kontinuerligt skall följa det fortsatta
utredningsarbetet och särskilt beakta att kraven på integritetsskydd
tillgodoses.
Nuvarande
länsdatamaskiner är primärt avsedda för uppgifter inom folkbokförings- och
beskattningsområdet. Under utredningsarbetet har till RSV framförts åsikten att
det framtida behovet av regional dator-
Prop. 1975: 57 6
kapacitet
för andra ändamål än folkbokföring och beskattning inte har utretts i tUlräcklig
omfattning i förstudien. Det har därvid framhåUits att den nya datorutrustningen
skall vara avsedd inte bara för folkbokföring och beskattning utan även för en
eller flera andra verksamheter, t. ex. exekutionsväsendet, lastighetsregistreringen
och den regionala samhällsplaneringen. Utrustningen har ansetts böra
dimensioneras för de samlade behoven.
En
bedömning av denna fråga måste enUgt RSV utgå från databehandlingsbehoven hos
de enskUda verksamheterna. När dessa behov är klarlagda finns förutsättningar
för att ta ställning till samutnyttjande av datorutrustning. Härvid måste man
ta hänsyn tiU att ADB-systemet för folkbokföring och beskattnuig är komplext
och omfattande samt i allt väsentligt författningsmässigi; starkt bundet tUl fatalietider.
Användningen
av länsdatorerna för externa uppgifter har hittUls varit relativt begränsad. Ar
1973 uppgick den totala registrerade datortiden på samtliga länsdatorer till 55
455 timmar. Härav svarade regional planering för 1 083 timmar (motsvarande 2 %).
Enligt
en inom statskontoret utförd utredning som har bifogats RSV:s principförslag
torde det på kort sikt vara lämpligt att den regionala samhällsplaneringen
utnyttjar överkapacitet på befintlig datorutrustning eller serviceanläggningar.
På längre sikt skulle samhällsplaneringen kunna få tillgång till ett för
planeringen anpassat datorsystem. Som ett komplement till detta kan befintlig
datorutrustning användas. Ytterligare utredningar behövs dock för att belysa
både den centrala samt den regionala och lokala samhällsplaneringens behov av
datorkapacitet. RSV ansluter sig till dessa bedömningar.
Vad
gäller frågor om statistikproduktion där data från det kommande ADB-systemet
inom folkbokföring och beskattning kan komma att utnyttjas framhåller RSV att
statistiska centralbyrån enligt sin instruktion handhar den löpande statliga,
statistikproduktionen i den mån den icke ankommer på annan myndighet och svarar
för samordningen av den statliga produktionen. När erforderliga data finns tUlgängliga
är det enligt RSV ekonomi, tiUgänglighet och lämplighet som bör avgöra var den
statistiska databehandlingen bör utföras. Genom ett nära samarbete med
centralbyrån i statistikfrågor bör det vara möjligt att tillgodose kvalitets-
och samordningskrtiv.
Vid
RSV:s remiss av förstudien framkom önskemål om att frågan om samordning med ADB-systemet
för fastighetsdata borde undersökas närmare. På uppdrag av centralnämnden för
fastighetsdata har Statskonsult AB år 1974 utarbetat en rapport i denna fråga.
Där redovisas tolv olika systemlösningar. En av dessa innebär en samordnad
total regionalisering av fastighetsdatasystemet och systemet för folkbokföring
och beskattning. Enligt Statskonsults uppfattning som delas av RSV medför
denna lösning begränsade fördelar, en komplicerad system-
Prop. 1975: 57 7
utveckling
som försenar genomförandet 34 år samt en riskabel systemdrift,
Kungl,
Maj:t bemyndigade den 22 mars 1974 chefen för justitiedepartementet att
tillkalla sakkunniga med uppdrag att pröva frågan om ett system för
fastighetsregistrering m. m. I statsrådsprotokollet anförs bl. a, att man skall
bedöma frågan om samordning med andra system, t, ex, systemet för beskattning.
I första hand bör därvid prövas en form av samordning, som innebär att önskad
information kan utväxlas mellan olika system.
I
fÖrsludierapporten föreslås alt ett organisationsregister tillskapas för juridiska
personer m. m. Det framhålls där att tidigare försök atl samordna registerföring
av juridiska personer har stupat på att enhetliga definitioner och
identitetsbegrepp har saknats. Sedan riksdagen beslutat om införande av idenliletsbetecknmg
för juridiska personer m, fl., (prop, 1974: 56, SkU 1974: 22, rskr 1974: 119)
har RSV fått till uppgift att planera genomförandet av och utöva tillsynen
över det nya identifieringssystemet. Grundläggande förutsättningar för alt
effektivisera informationsbehandlingen rörande organisationsdata både i
skatteväsendet och i elt stort antal andra verksamheter har härigenom
tillskapats.
Sammanfattningsvis
framhåller RSV angelägenheten av att det omfattande och materiellt sett
komplexa ADB-systemet för folkbokföring och beskattning utformas med hänsyn
till verksanUietens egna krav. Kostnaderna för ny teknisk utrustning för
databehandling är relativt små i förhållande lill de totala kostnaderna för
verksamheten. Systemsamordning bör därför primärt orienteras mot källor och
metoder för insamling av data, metoder för kvalitetskontroll och annan
behandling av data, dataskydd samt möjligheter till åtkomst och utnyttjande av
information. Liksom i nuvarande ADB-system kan samordningen sekundärt inriktas
mot möjligheten att gemensamt med andra tillämpningsområden använda den
tekniska utrustningen.
Externa
användare som utnyttjar datauppgifter ur det kommande ÄDB-systemet bör erlägga
ett självkostnadspris härför. Kostnadsberäkningar kommer att göras av RSV i
den fortsatta utredningen.
Genomförande
av ett nytt ADB-system och plan för huvudstudie
Genomförandet
av ett nytt ADB-system bör enligt RSV ske etappvis. Detta innebär att olika
funktioner överförs gradvis till ett nytt tekniskt system med en successiv
installation av datorutrustning, terminaler etc. RSV anser det angeläget att
snarast nå de rationaliserings- och effektivitetsvinster inom i första hand
taxerings- och debiteringsfunktionerna som ett direktminnesorienterat ADB-system
erbjuder. Därför anser verket att dessa funktioner, som väntas ge de största
rationaliseringsvinsterna, inte bör försenas utan genomföras år 1978. Med
anledning härav bör dessa funktioner läggas i en första etapp av genomförandet
Prop. 1975: 57 8
av
ett nytt ADB-system och således komma före folkbokföringsfunktionen. För att
erhålla tUlfredsställande säkerhet i genomförandet är det enligt RSV nödvändigt
att upphandling av utrustning sker under vintern 1976, att programmermg på testmaskm
påbörjas under våren 1976, att maskinleverans och systemtest genomförs under
våren 1977 och att utbildning i de nya taxeringsrutinerna ges under hösten
1977.
Såvitt
RSV nu kan bedöma stäUer inte taxerings- och debiteringsfunktionerna
omedelbart krav pä terminaltUlgång. Därför kan denna tekniskt mer komplicerade
del av systemet genomföras något senare.
För
att ett nytt system skall kunna genomföras enligt tidsplanen krävs att
statsmakternas principbeslut för utformning av nytt ÄDB-system för
folkbokföring och beskattning föreligger under våren 1975. Från bl. a.
länsstyrelsehåll har framförts att frågan om länsstyrelsernas totala behov av
datorkapacitet bör utredas. RSV anser emellertid att en sådan utredning inte
ligger inom ramen För arbetet med att utveckla ell nytt ÄDB-system för
folkbokföring och beskattning. Verket anser att nu presenterat
utredningsmaterial utgör tillräckligt underlag, för att statsmakterna skall
kunna ta stäUning till systemalternativ för databehandlingen inom
folkbokförings- och beskattningsområdet. Härigenom kan de principiella
riktlinjerna för utveckling av ett nytt ADB-system fastställas.
RSV
betonar att det fortsai;ta utvecklingsarbetet måste bedrivas i nära samarbete
med berörda myndigheter, bl,.a, länsstyrelserna och de lokala
skattemyndigheterna samt rned övriga intressenter. Verket kommer vidare att
uppehålla fortlöpsinde kontakter med datainspektionen och
datasamordningskommittén.
A
Iternativa principiella syslernförslag
RSV
redovisar tre alternativa systemskisser av principiell innebörd, som utgör underlag
för redo>'isade kostnadsberäkningar. Alla alternativen medger riksåtkomst
av information via terminal hos lokal skattemyndighet, länsstyrelse, RSV och
hos verkets sjömansskattekonlor. Utskrifter av bearbetad information förutsätts
i samtliga alternativ ske hos länsstyrelse.
Regionalt
system: Registerföring och utskrift sker på 14 regionala anläggningar. Ett
referensregister ger möjlighet till riksåtkomst.
Central/regionalt,
system: Registerföring sker på en för länsstyrelsema gemensam anläggning. KontroU
av indata samt utskrifter frän magnetband görs på 14 regionala anläggningar..
Utskriftsbanden blir kvar inom regionerna och bildar där grundregister, som kan
bearbetas maskineUt.
Centralt
system: Registerföring sker på en för länsstyrelserna gemensam anläggning. Utskril-ter.
från magnetband görs på 14 regionala off-line-radskrivare.
Prop. 1975: 57 9
RSV
framhåller att olika mellanformer av alternativen är tänkbara. I ett fortsatt
utredningsarbete får t. ex. närmare undersökas hur många länsstyrelser som bör
förses med dator resp. off-line-skrivare. Om ett central/regionalt alternativ
väljs får i ett fortsatt utredningsarbete också närmare undersökas blandformer
beträffande fördelningen av information mellan regional och central lagring
samt behovet av dubbellagring för att effektivisera driften.
Även
i vilken takt och omfattning terminaler och skrivare skall placeras vid olika
arbetsenheter får enligt RSV:s mening fastställas i ett fortsatt
utredningsarbete, då ytterligare kunskap om de olika funktionernas behov
föreligger.
I
det fortsatta utredningsarbetet måste enligt RSV frågorna kring datainsamlingen
utredas mera ingående. I lägesrapporten har för datainsamling preliminärt
räknats med att inkodare används på samtliga länsstyrelser. Om den tekniska
utvecklingen innebär att optisk läsning av grunddokument bör införas för
enstaka rutiner eller om viss begränsad registrering bör ske från terminaler
påverkar detta emeUertid inte i någon högre grad huvuddragen i systemlösningen
för ett nytt tekniskt system. Inte heller registreringens lokalisering har
någon sådan påverkan. Det är därför inte nödvändigt att ta ställning till
frågor om registreringsutrustningen och dess lokalisering förrän beslut
föreligger om nya uppbörds- och taxeringsrutiner.
För
lagring och bearbetning av data innebär det, regionala systemet registerföring
på 14 regionala anläggningar och de båda andra systemen registerföring på en
för länsstyrelsema gemensam anläggning. Givetvis finns olika mellanforiner.
Sålunda kan t, ex. register över fastigheter föras regionalt, medan övriga
register förs centralt.
Antalet
regioner för registerföring kan i princip variera mellan 1 och 24. Fler än 14
regioner synes emellertid f. n. inte realistiskt med hänsyn till den
datamaskinkapacitet, som krävs för att administrera även en liten databank med
terminalkommunikation. Altemativ mellan 1 och 14 regioner kan däremot
förekomma. De tre huvudsakliga systemalternativen synes dock tUlräckliga för
att belysa olika för- och nackdelar,
I
ett regionalt system med krav på riksåtkomst behöver det ingå ett
referensregister med uppgifter om i vilken region olika personer och företag är
registrerade. Om ett regionalt system väljs måste det utredas om ofta
efterfrågade uppgifter skall lagras både regionalt och centralt i
referensregistret.
RSV
framhåller att utformningen av datakommunikationsnälet inte kan optimeras utan
fördjupade kunskaper om trafikbelastning, transaktionernas utseende och
fördelning, terminalernas arbetssätt, m, m. Detta måste således anstå till ett
relativt sent skede i utredningsarbetet. Även införandet av ett allmänt datanät
påverkar linjeutformningen. Ett fullt utbyggt allmänt datanät beräknas vara i
drift först omkring år
Prop. 1975: 57 10
1980
och ännu föreligger inga detaljerade uppgifter beträffande vilka tjänster som
nätet skall erbjuda samt kostnaderna härför. Av denna anledning har RSV
förutsatt att fasta, separat uppkopplade nät skall användas.
Den
omfattande testverksamhet som bedrivs av RSV belägger i dag i stort sett den
testdator som finns hos RSV. Testverksamheten i ett nytt syslem bedöms komma
att öka. RSV anser därför att det finns behov av en särskild testdator i det
regionala systemet. Kraven på snabb omloppstid för testprogram kan ej
tillgodoses på en regionmaskin där prioritering meUan löpande drift och
testverksamhet skall göras.
Den
centraldator som föreslås i det centrala och i det central/regionala systemet
har bl. a. dubblerade centralenheter, in- och utstyrenheter samt minnesmoduler.
Den kan arbeta som två separata enheter. Med hänsyn härtill kan testverksamhet
ske parallellt med drift under fullt betryggande förhållanden.
Ett direktminnesorienterat
ADB-system beräknas ge möjlighet till rationaliseringsvinster hos
folkbokförings- och skattemyndigheter i storleksordningen ca 30 milj, kr, per
år genom inbesparing av löner, minskade blankettkostnader o. d. Ca 2/3 bedöms
kunna erhåUas inom taxerings- och debiteringsfunktionen.
Ett direktminnesorienterat
ADB-system bedöms också medföra effektivitetsvinster för folkbokförings- och
skatteväsendet. Genom snabbare och smidigare tillgång till folkbokförings-,
företags- och skattedata bedöms också externa intressenter (myndigheter,
arbetsgivare, kommuner m. fl.) kunna göra väsentliga besparingar och
effektivitetsvinster.
Dagens
datorer måste ersättas med modemare utrustning i slutet av 1970-talet även om
kommande datorutrustning används på likartat sätt som nuvarande utrustning. Kostnadema
för detta byte av datorutrustning är ofrånkomliga. Ett sålunda konverterat
nulägessystem benämns i det följande omräknat nuläigessystem.
Endast
kostnader, som påverkas av att ett nytt ADB-system införs, har beräknats av
RSV. Investeringar (inkl. investeringar i genomförandearbetet) och årliga
löpande kostnader för de tre alternativen samt för ett omräknat nulägessystem
framgår av följande uppställning. Beloppen anges i mUj. kr. exkl.
mervärdeskatt. De löpande kostnadema avser tiden efter det att systemet tagits
i full drift och inkluderar inte avskrivningar.
Investering
Ärlig
löpande kostnad
52
9
122
16
87
11
78
9
Omräknat
nulägessystem Regionalt system Central/regionalt system Centralt system
Vid
den ekonomiska värderingen har de tre direktminnesorienterade
Prop. 1975:57 11
systemaltemativen
stäUts i relation tUl ett omräknat nulägessystem, dvs. endast kostnader och
intäkter utöver detta har beaktats. Investeringskalkylen har beräknats enligt
nuvärdemetoden med 8 % ränta. Ett nytt ADB-systems ekonomiska livslängd har
beräknats vara t. o. m. år 1986. Resultatet av kalkylen där intäkter och
kostnader har diskonterats till år 1973 framgår av följande uppställning (milj.
kr. exkl. mervärdeskatt).
Kostnader
Netto
Nuvärdekvot
83
36
1,4
41
78
2,9
25
94
4,8
Alternativ Intäkter
Regionalt system 119
Central/regionalt
system 119
Centralt system 119
RSV
framhåller att intäkter och kostnader av naturliga skäl inte kan vara exakt
beräknade. Avsikten med beräkningarna är framför allt att visa relationerna
mellan kostnaderna för de olika systemaltemativen. Beräkningarna bygger på 1973
års pris- och lönenivå.
Om
kalkylen görs med hänsynstagande tUl förväntad sänkning av kostnader för datamaskinutmstning
och förväntad lönestegring uppvisar samtliga alternativ en markant bättre
lönsamhet.
Sammanfattningsvis
konstaterar RSV att samtliga systemalternativ visar god lönsamhet. Vid
värderingen bör dessutom hänsyn tas till icke direkt mätbara intäkter.
Bedömning
av alternativa principiella systemförslag
RSV
erinrar om att de tre redovisade systemalternativen är principlösningar.
Detaljutformningen kan ske först sedan systemarbetet kommit relativt långt.
Systemalternativens
karaktär av principlösning är särskilt framträdande för det central/regionala altemativet.
I principlösningen förutsätts för detta altemativ att registerföring sker centralt.
Vid detaljutformning av alternativet kommer det sannolikt att visa sig att
ytterligare bearbetningar och kanske också viss registerföring bör ske
regionalt. Datorernas storlek och antal kan heller inte bestämmas förrän
systemarbetet kommit längre. Alla de regionala datorerna behöver inte ha samma
kapacitet. De kan i stor utsträckning anpassas efter behoven. Detta ökar
möjligheterna att förse fler länsstyrelser än i dagsläget med egen dator,
särskilt de länsstyrelser som tidigare haft datoranläggning och därför har
tillgång tUl lämpliga lokaler. Smidigheten i systemet skulle därigenom öka. De
regionala datorerna kan också på ett ekonomiskt sätt beläggas med
arbetsuppgifter enbart inom folkbokförings- och beskattningsverksamheten.
Härigenom minskas behovet av att regionalt använda maskinerna inom ett flertal
olika och tämligen väsensskilda till-lämpningsområden. Vid ett långtgående
samordnat utnyttjande av teknisk utrustning skuUe nämligen enligt RSV kunna
skapas en driftmUjö, som är högst riskabel från säkerhetssynpunkt.
MöjUghetema
att variera de regionala datorernas kapacitet och antal
Prop. 1975: 57 12
är
mindre i det regionala systemet. De regionala datorerna skall nämligen i detta
system administrera en databank med terminalkommunikation. Detta kräver så
stor datorkapacitet att anskaffning av flera än 14 regionala datorer av ekoncmiska
skäl inte förefaller realistiskt. En minskning av antalet ligger närmare tUl
hands.
De
av RSV gjorda bedömningarna med utgångspunkt i olika faktorer av betydelse för
val av systemalternativ kan sammanfattas på följande sätt. Varje alternativ har
sina särskUda för- och nackdelar. Ingen enstaka faktor är tiUräcklig för att
avgöra valet av systemalternativ, utan en sammanvägning måste ske. Alla
alternativen bedöms dock genom möjlighet tUl direktåtkomst av data kunna ge en
bättre funktionsduglighet än nuvarande system.
De
faktorer som enligt RSV bedöms ha betydelse för val av systemalternativ är i
huvudsak följande:
Beslutsfunktioner
Kostnader
Säkerhet
Smidighet
Beredskaps- och
krigsförhållanden
Integritet
Tillgång till regional
datamaskinkapacitet
Utvecklingsmöjligheter
Lokaliserings- och näringspolitiska
frågor.
Faktorerna
beslutsfunktio:aer, beredskaps- och krigsförhållanden och utvecklingspotential
är enligi: RSV:s mening av tämligen neutral art vid ställningstagandet till
systemalternativ. Ätt göra några värderingar i lokaliserings- och
näringspolitiska frågor har bedömts ligga utanför RSV:s kompetensområde.
Vad
gäller beslutsfunktioK)er anser RSV att en övergång från nuvarande regionala
system till ett system med central registerföring inte skulle innebära någon
centralisering annat än för viss del av den maskinella databehandUngen. De i
lägesrapporten redovisade tekniska systemalternativen är utformade för att tUlgodose
verksamhetens krav på informationsbehandling och framställning av utdata.
Alternativen visar olika produktionsmetoder för att nå samma resultat. De är
därför sinsemellan neutrala vad gäller tieslutsfimktionema i materiella
frågor.
RSV
vUl också med instämmande referera tiU rapporten "Olika systemstrukturer",
utarbetad av en arbetsgmpp inom datasamordningskommitténs sekretariat och
daterad januari 1974. Enligt rapporten innebär utvecklingen på ADB-cmrådet att
tekniken blir alltmer neutral i sin påverkan på organisationen av och sättet
att arbeta i de verksamheter där den används. Tillkomsten av och övergången
till realtidsbase-rade system i kombination med användandet av datatransmission
och terminaler synes på sikt göra den organisatoriska och geografiska förläggningen
av datalagringen och databearbetningen tämligen betydelse-
Prop. 1975: 57 13
lös
för förläggningen av arbetsuppgifter och beslutsfunktioner. Med t. ex. bildskärms-
och skrivmaskinsterminaler kan man nämligen få data direkt till det ställe där
dé används.
Flera
länsstyrelser befarar svårigheter att i ett system med central registerföring
få tUlgång till ADB-systemets register. RSV anser att några sådana svårigheter
inte skall behöva föreligga. Oavsett om man har ett system med regional eller
central registerföring kommer länsstyrelserna att vara registeransvariga.
Skillnaderna
mellan altemativen i fråga om kostnaderna har redovisats i det föregående.
Sammanfattningsvis medför ett central/regionalt system investeringskostnader
som är 9 milj. kr. större än ett centralt system. Driftkostnaderna för ett
central/regionalt system överstiger det centrala med 2 mUj. kr. per år. Ett
regionalt system medför investeringskostnader som är 35 milj. kr, större än
ett central/regionalt system. Motsvarande skillnad i driftkostnad mellan ett
regionalt och ett central/ regionalt system är 5 mUj. kr.
Driftsäkerheten
bedöms i samtliga systemaltemativ kunna bli hög och fullt acceptabel, I det
regionala alternativet blir varje register mindre omfattande och därigenom
lättare att hantera. Alternativen med central registerföring bedöms dock ge
högre säkerhet än alternativet med regional registerföring. De skäl som framför
aUt talar härför är följande. TUlgängligheten bedöms bli något högre beroende
på att centralenhet, primärmuinesmoduler, in- och utstyrenheter samt
kommunikationsdator är dubblerade. I ett system med regional datalagring måste
data utväxlas mellan regionerna. Vidare är riksåtkomst till information möjlig
endast över en särskUd dator med ett referensregister. Att lösa dessa
funktioner innefattar komplicerade teletekniska och övriga systemtekniska
problem. I ett system med central registerföring behövs inte denna datautväxling
mellan regioner och inte heller någon särskild dator för referensregister,
varför nyssnänmda problem inte uppkommer. Systemen med central datalagring är
således i dessa avseenden mindre komplexa än systemet med regional datalagring.
Beträffande
smidigheten för de olika systemaltemativen är det uppenbart att transporterna
av feUistor samt inkodar- och utskriftsband blir större i systemen med central registerföring
än i det regionala systemet. I det central/regionala systemet kan dock åtskUUga
feltest ske regionalt. Ett system med central registerföring bör inte ge
länsstyrelserna påtagligt större planeringsproblem än ett regionalt system.
Möjligheterna till improvisationer och nödvändiga omplaneringar syns dock vara
störst i ett regionalt system.
Totalt
sett bedöms frågan om smidighet i systemet vara mera beroende av hur många
länsstyrelser som ges egen datorutrustning än av valet av systemaltemativ. Vid
samma antal anläggningar på länsstyrelserna har alternativet med regional registerföring
företräde. Det centrala
Prop. 1975: 57 14
systemet
ligger från allmän smidighetssynpunkt klart efter de båda andra systemaltemativen.
RSV
erinrar om att de regler som gäller för taxering, uppbörd och folkbokföring
under krigsförhållanden förutsätter betydande inskränkningar i dessa verksamhetsoimråden
under krig. Det torde dock kunna förekomma krigssituationer då det av olika
anledningar är angeläget att i vart fall delvis och för vissa delar av landet
fortsätta datordriften. RSV anser att det härvid är troligt att ett system med
regional registerföring skulle kunna fungera bättre än ett system med central registerföring.
Under beredskapsförhållanden bör folkbokförings- och beskattningsverksamheten
så långt som möjligt upprätthåUas i oförändrad omfattning. Enligt RSV:s uppfattnmg
torde under beredskap riskerna för störningar i kommunikationssystemen och
elnätet inte vara så aUvarliga att det har någon avgörande inverkan på valet av
systemstruktur. Under avspärrning kan svårigheter att få reservdelar för underhåU
av datorerna uppstå. I ett regionalt system kan driften därvid i viss
omfattning omplane-ras så att delar i vissa datorer kan användas som
reservdelar till övriga regionala datorer. Särskilda reservdelsavtal torde
emellertid kunna upprättas med datorleverantörerna oberoende av systemstruktur.
RSV bedömer reservdelsfrågan vara av marginell betydelse vid val av systemalternativ.
Sammantaget
bedömer RSV att uppbyggandet av ett rationellt ADB-system för folkbokföring ocfi
beskattning av både funktionsmässiga och ekonomiska skäl måste ske med tanke på
normal, dvs. fredstida användning. Faktorer som påverkas av krigs- eller
beredskapsförhållanden bör därför inte vara avgörande v\å val av
systemalternativ. Vid utformning av ÄDB-systemet bör dock sädana faktorer
beaktas.
Enligt
RSV:s uppfattning har inte registerföringens förläggning i ett ADB-system för
folkbokföring och beskattning någon betydelse för den personliga integriteten.
Koncentrationen av uppgifter om den enskilde individen påverkas inte av om
systemets register förs regionalt eller centralt. Däremot finns självfallet
uppgifter om flera personer i ett centralt än i ett regionalt register. Detta
bedöms inte påverka den enskildes integritet. Först om flera system samordnas i
en datoranläggning ökar koncentrationen av uppgifter om den enskilde
individen.
RSV
hänvisar tiU att datainspektionen har behandlat frågan om jntegritetsrisker i
huvudsakligen centraliserade resp. decentraliserade systemstrukturer i sitt
yttrande över datasamordningskommitténs rapport "Olika
systemstrukturer". I yttrandet framhålls: "I debatten om
centralisering eUer decentralisering av databehandlingen används ofta
integritetsskyddet som argument för olika lösningar av denna fråga. I regel får
integriteten därvid utgöra motiv för decentralisering.
Datainspektionen
som .ännu ej tagit ställning i frågan vill mot
Prop. 1975:57 15
denna
bakgrund erinra om vikten av att debatten underlättas genom att olika delfrågor
hålls isär." Datainspektionen behandlar därefter några frågor och exempel
som enligt inspektionen berör denna fråga och uttalar avslutnmgsvis att
"inspektionen vill varna för okritisk användrung av integriteten som
argument för centralisering eller decentralisering". Som nämnts under
faktorn beslutsfunktioner kommer länsstyrelserna att vara registeransvariga.
Frågor om utlämnande av uppgifter ur registren prövas av vederbörande
länsstyrelse. Beslutsfattandet påverkas således inte av tekniken för registerföring.
I
fråga om tillgång till regional datorkapacitet erinrar RSV om att nuvarande
länsanläggningar primärt är avsedda för databehandlingsbehoven inom
folkbokförings- och beskattningsverksamheten. Eventuell överkapacitet kan
användas för andra ändamål sedan de primära behoven har tillgodosetts. Det är
mot denna bakgrund som RSV enligt sin instruktion skall biträda länsstyrelsema
i olika datafrågor.
RSV
finner att utnyttjande av överkapacitet i referensanläggningen i det regionala
alternativet samt i den centrala datorn i de central/regionala och centrala temativen
inte torde kunna medges i någon större utsträckning beroeirae på den därvid
ökade komplexiteten i driften.
De
regionala datorerna i det regionala och central/regionala alternativet medför
att vissa behov av regional datorkraft kan tillgodoses. Skillnaden mellan altemativen
i detta avseende torde vara så liten att frågan om tillgång tUl regional
datorkraft knappast kan påverka valet mellan ett regionalt och
central/regionalt systemaltemativ.
Genom
att ett nytt system föreslås bygga på direktminnesteknik med terminalåtkomst
har alla alternativ goda utvecklingsmöjligheter vid ändring av materiella
regler, organisatoriska förändringar m. m. RSV anser vidare att maskmutbyggnad
är biUigare att göra i ett centralt än i ett regionalt system och att
alternativen med central registerföring härigenom också ger större möjligheter
att tUlvarata framsteg på det maskintekniska området.
Vad
gäller beslutspåverkande faktorer av lokaliseringspolitiskt och
näringspolitiskt slag begränsar sig RSV till att omnämna att minskningen av ADB-personal
vid övergång tUl ett system med central registerföring rör sig om ett fåtal
operatörer eller servicetjänster per region. Vidare hänvisar RSV till den
tidigare nämnda rapporten "Olika system-stukturer" där det sägs att
de regionala effektema beträffande kvalificerad ADB-teknisk personal blir
obetydliga så länge man räknar med en centralt samlad systemutveckling för de
riksomfattande systemen. Inom ADB-systemet för folkbokföring och beskattning
avses systemutvecklingen ske centralt.
En
jämförelse av särskiljande faktorer mellan det centrala och det regionala
systemet ger vid handen att driftkostnaderna och avskriv-
Prop. 1975: 57 16
ningar
för det centrala systemet är ca 3-6 mUj. kr. lägre per år än för den
central/regionala. Det centrala systemet ligger emellertid från
smidighetssynpunkt klart efter det central/regionala. Bl. a. medger det
centrala systemet inte samma möjligheter vad gäller den viktiga kontrollen av
indata. RSV bedömer olägenheten härav vara större än vad som motsvaras av
kostnadsdifferensen mellan de båda systemen. Härtill kommer att det centrala,
systemet ger avsevärt mindre möjligheter att tillgodose behov av regional
datamaskinkapacitet än det central/ regionala. RSV bedömer sammantaget det
central/regionala systemet klart överlägset det centrala.
Motsvarande
jämförelse ihellan det regionala och central/regionala systemet visar att
driftkostnader och avskrivningar för det central/regionala systemet är ca
1012 milj. kr. lägre per år än för det regionala systemet. Funktionssäkerheten
bedöms som hög och helt acceptabel för båda alternativen. Det central/regionala
systemet bedöms dock ge högre säkerhet än det regionala. Även
systemomläggningen bedöms kunna ske på säkrare sätt i det central/regionala
systemet, förutsatt att antalet länsstyrelser med datoranläggningar är lika i
de båda alternativen. Möj- |l ligheterna att förse flera länsstyrelser än i dag
med datorer är emeUer- "" tid avgjort större i det cenl:ral/regionala
än i det regionala systemet. Detta kan öka smidigheten i det central/regionala
systemet och t. o. m. göra den större än i det regionala. Sammantaget anser RSV
att det central/regionala systemet bör ges företräde även framför det
regionala.
3
Statskontorets samrådsyttrande
Statskontoret
behandlar i sitt samrådsyttrande över RSV:s principförslag främst den
problematik som är förknippad med att utveckla riksomfattande statliga
informationssystem samt frågor om samordning av den statliga informationsbehandUngen.
Vidare lämnas synpunkter på ändamålet med den nya datomtrustningen i ADB-systemet
för folkbokföring och beskattning.
Under
utredningsarbetets gång har en del berörda myndigheter i vissa avseenden
framfört skilda uppfattningar om det fortsatta utredningsarbetets inriktning
och avgränsning. De frågor som härvid har tilldragit sig det huvudsakliga
intresset har gäUt var datomtmstningen bör lokaliseras och i vad mån denna
utrustning skall dimensioneras för att även betjäna andra verksamheter. I detta
sammanhang har bl. a. nämnts exekutionsväsendets mformationssystem, ADB-systemet
för fastighetsdata samt den regionala samliällsplaneringens databehandlmg.
Den
svenska statsförvaltningen är enligt statskontoret av hävd sektor-indelad. Inom
flera samhäUssektorer med en aUmän uppbyggnad som i administrativt hänseende
liknar folkbokförings- och beskattningsväsendet har ADB-baserade
informationssystem byggts upp för att betjäna
Prop. 1975:57 17
verksamheten
inom resp. sektor. Exempel härpå är förutom nuvarande system inom
folkbokföring och beskattning den allmänna försäkringens, rättsväsendets och
arbetsmarknadsverkets informationssystem. Utgångspunkten har härvid i allt
väsentligt varit att informationsbehandlingen är så omfattande och svår att
överblicka att informationssystemen av såväl utrednings- och driftmässiga som
ekonomiska skäl måste sektororienteras.
Vid
översynen av ADB-systemet för folkbokföring och beskattning bör
utredningsarbetet enligt statskontorets mening även i fortsättningen väsentligen
begränsas till att avse detta verksamhetsområde. Det samordningsarbete som i
anslutning härtUl kan bli aktuellt att genomföra bör avse att i görlig mån öka
fördelama för såväl extema verksamheter som folkbokförings- och
beskattningssektorn. Ambitionsnivån för samordningen måste emellertid anpassas
till det utvecklingsarbete som krävs för folkbokförings- och
beskattningsväsendet, eftersom detta arbete är grundläggande.
Statskontoret
understryker att ett förbättrat utnyttjande av data och en ur samordningssynpunkt
förenklad datainsamling kan resultera i betydande kostnadssänkningar för såväl
förvaltningsmyndigheterna som uppgiftslämnama samt i bättre beslutsunderlag
genom att registrerade data görs mera tillgängliga för användarna. Enligt
statskontorets mening är det av vikt att sådana möjligheter tas tUl vara vid
utformningen av systemet.
När
det gäller ett gemensamt utnyttjande av teknisk utrustning anför statskontoret
att utrustningen normalt behöver ha en viss överkapacitet som kan vara tillgänglig
sedan databehandUngsbehoven för folkbokföring och beskattning har tiUgodosetts.
Vidare kan kapaciteten ökas genom att datorutrustningen byggs ut. Avgörande för
om och hur överkapacitet bör utnyttjas eller utmstningen byggas ut är enligt
statskontorets mening hur kraven på informationssystemet för folkbokföring
och beskattning därigenom påverkas. Medför ett samutnyttjande av viss
utrustning att kraven inte längre kan tUlgodoses i samma utsträckning kan
detta således resultera i att andra lösningar får väljas för de externa
användare som önskar samutnyttja utrustningen. Denna princip vinner stöd av det
väntade kraftiga prisfallet på teknisk utmstning som medför att utrustningskostnademas
andel av de totala kostnadema sjunker. De kostnadsmässiga fördelama av att
samutnyttja utrustning blir därmed relativt sett mindre.
De
största riskerna med ett samutnyttjande kan beröra den utrustning där
bearbetningsprogrammen utförs och där registren finns lagrade i systemet för
folkbokföring och beskattning. I det regionala alternativet består denna
utrustning av de regionala datorerna och anläggningen med referensregistren. I
de central/regionala och centrala altemativen är den centrala datorn med hänsyn
till risker för funktionsstörningar mindre
2 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 57
Prop. 1975: 57 18
lämplig
att utnyttja för utomstående användningsområden. Riskerna med ett
samutnyttjande uppträder enligt statskontorets uppfattning framför allt när den
externa användningen tidsmässigt sammanfaller med att utrustningen används för
folkbokföring och beskattning. Ett sådant samutnyttjande bör undvikas med
hänsyn till de i detta fall speciellt höga kraven på driftsäk:erhet.
Vad
gäller den utrustning som berör in- och utdatafunktioner samt vissa terminalfunktioner
är riskerna vid ett samutnyttjande med externa verksamheter i allmänhet mera
begränsade ur säkerhetssynpunkt. Det är här fråga om t. ex. utskriftsenheterna
i det centrala systemet och de regionala datorema i det central/regionala
systemet. Om vinster totalt sett kan erhållas av ett sådant samutnyttjande bör
självfallet en sådan möjlighet tas till vara.
Enligt
RSV:s principförslag skall datainspektionen löpande följa det fortsatta
utredningsarbetet för att beakta att kraven på integritetsskydd tillgodoses.
Nära kontakt bör vidare hållas med den inom statskontoret i samråd med
datasamordningskommittén bedrivna utredningen rörande säkerhetsfrågor inom ADB-området.
Vad
gäller ändamålet med de regionala datorema i det central/regionala
alternativet ansluter sig statskontoret i huvudsak till RSV:s uppfattning.
Statskontoret framhåller dock att de regionala anläggningarna i detta
alternativ med mindre risk än i det regionala alternativet skulle kunna
dimensioneras iFör vissa externa regionala och lokala databehandlingsbehov.
Investerings- och utnyttjandekostnaderna förutsätts därvid bli ersatta av
berörda användare. Enligt statskontorets mening synes den regionala
utrustningen i det central/regionala alternativet därmed kunna betraktas som
en basutrustnihg för vissa externa regionala och lokala databehandlingsbehov i
den utsträckning som driftsäkerheten i ADB-systemet för folkbokfiiring och
beskattning inte eftersatts.
När
det gäller samordning med ADB-systemet för fastighetsdata ger enligt
statskontoret det för folkbokföring och beskattning föreslagna
central/regionala altemativet störst handlingsfrihet vid utformning av ett
system för fastighetsregistrering utifrån sistnämnda systems krav.
Möjligheterna
kvarstår t. ex. att bygga ut de regionala datorema i det central/regionala
alternativet om det skulle visa sig vara motiverat med tanke på ADB-systemet
för fastighetsdata och fördelaktigt ur samordningssynpunkt. Vad gäUer
samordningen med exekutionsväsendets informationssystem anser statskontoret i
likhet med RSV att systemen t. v. bör utvecklas i separata tekniska mönster där
dock informationssamordningen säkerställs. Firågan om en närmare teknisk
samordning får tas upp senare.
Under
utredningsarbetet har bl. a. från flera länsstyrelser framhållits att den
regionala samhällsplaneringen bör utnyttja datorutrustningen
Prop. 1975: 57 19
för
folkbokföring och beskattning för att tillgodose sina databehandlingsbehov.
Enligt
en inom statskontoret genomförd utredning synes på lång sikt ett särskilt
datorsystem för planeringsändamål med särskilda för planeringen anpassade
register kunna vara den bästa systemlösnmgen ur användarnas synvinkel. Ett
sådant system skulle kunna användas av lokala, regionala och centrala
planeringsorgan. Som ett komplement till detta system kan överkapacitet på
datorutrustning för administrativa system samt serviceanläggningar användas.
Enligt
statskontorets uppfattning pekar utredningens resultat klart på att
samhällsplaneringens databehandlingsbehov bör närmare utredas och klarläggas i
avsikt att få fram ett fuUständigare underlag vid ställningstagande till den
datorkapacitet och driftorganisation som är mest lämpad för
samhällsplaneringen.
Statskontoret
bedömer - i likhet med den ovan angivna utredningen att det på kort sikt kan
vara lämpligt för samhällsplaneringen att som nu utnyttja överkapacitet på
befintlig datorutrustning och använda olika serviceanläggningar.
Enligt
statskontoret kan de regionala anläggningarna i det central/ regionala systemet
användas för samhällsplaneringens behov i avvaktan på resultaten av
erforderliga utredningar.
Beträffande
statistikproduktionen framhåller statskontoret att denna måste anpassas till
användarnas krav. Vidare är det angeläget att bl. a, statistikens innehåll,
datainsamlingen samt de statistiska bearbetningarna samordnas i görlig mån. Myndighetema
skall samråda med statistiska centralbyrån i enlighet med cirkuläret (1966:
750) till statsmyndigheterna om samråd i frågor rörande statistikproduktionen m.
m. Då det gäller myndighetsanpassad statistik ankommer det sedan enligt statskontorets
uppfattning på den enskUda myndigheten att efter samråd med centralbyrån avgöra
om och var statistiken skall produceras. Statskontoret fömtsätter att den
framtida användningen i statsförvaltningen av datorkapacitet kommer att
debiteras (eventuellt interndebiteras) i större utsträckning än vad som är
fallet f. n.
Statskontoret
bedömer kostnadskalkylen för de alternativa system-skisserna vara tillräckligt
genomarbetad för att utgöra underlag för principbeslut. Vid en sammanvägning av
de olika beslutspåverkande faktorema finner statskontoret att det
central/regionala alternativet bäst tillgodoser folkbokförings- och
beskattningsverksamhetens krav. Värdet av extema databehandlingsbehov skall
därför vägas mot de betydande kostnadsdifferenser som har redovisats mellan det
central/regionala och det regionala altemativet.
Statskontoret
delar i huvudsak RSV:s bedömningar om de enskUda faktorernas betydelse vid val
av systemalternativ. Härvid anger stats-
Prop. 1975:57 20
kontoret
särskilt vissa frågestäUningar som haft betydelse för verkets
ställningstagande.
För
att få ett högt funktionsskydd i ett datorsystem krävs att systemets tUlgänglighet
är hög. En av de faktorer som påverkar detta är tillgången till servicepersonjJ,
Olika fel kan inträffa som kräver servicepersonal med kompetens efter felets
art. Erfarenhetsmässigt uppträder en del fel som berör ciperativsystem,
databassystem och terminalövervakning där det kan vara svårt att snabbt få tiUgång
tiU kompetent servicepersonal. Detta problem ökar naturligt nog om den komplexa
delen av databehandlingen i ett ADB-system fördelas på ett flertal platser i
riket. Bristen på derma typ av personal kan inte alltid avhjälpas genom att
erlägga en högre underhållskostnad. Denna faktor ökar riskerna för en nedsatt funktioiissäkerhet
i det regionala systemet.
Vad
gäller frågan om tillgång tUl regional datorkapacitet anser statskontoret att
en väsentlig fördel med det central/regionala systemalternativet Ur
möjligheterna att utan större risker för driftsäkerheten i systemet för
folkbokföring och beskattning utnyttja de regionala datorerna för externa
regionala och lokala databehandlingsbehov. RSV framhåller i principförslaget
att ADB-systemet för folkbokföring och beskattning blir mera smidigt och funktiionsdugligt
om antalet regioner med datorutrustning ökar. Detta kan åistadkommas på ett
relativt enkelt och ekonomiskt sätt i det central/regionala altemativet
samtidigt som möjligheterna att tUlgodose externa databehandlingsbehov ökar.
Vidare blir det enklare och smidigare för länsstyrelsema att utnyttja
folkbokföringens och beskattningens register för externa ändamål. I det
regionala alternativet kan av ekonomiska skäl en minskning av antalet regioner
aktuaUseras,
Begreppet
utvecklingspoteitial innehåller flera faktorer som påverkar bedönmingen. Frågan
om att enkelt och ekonomiskt vidareutveckla och anpassa ÄDB-systemet ingår
enligt statskontorets mening i detta begrepp. De tre alternativen skiljer sig
delvis åt i detta avseende. Sammantaget bedömer statskontoret att det
central/regionala alternativet har de största utvecklingsmöjligheterna genom
att det ger de bästa förutsättningama för att utan risk för driftstömingar bygga
ut och förändra systemet på både regional och central nivå samt att
bearbetningar och kanske också registerföring lättare kan överflyttas mellan
den centrala datorn och de regionala datorerna.
Vid
en bedömning avseeniJe samtUga faktorer har statskontoret fun nit att det
central/regionala alternativet är klart överlägset både det regionala och det
centrala alternativet.
RSV:s
och statskontorets; utredning om taxeringsorganisationen i första instans m. m.
(RS-utredningen) har föreslagit omfattande förändringar av arbetsformerna inom
vissa delar av skatteadministrationen. Ett genomförande av dessa förslag kräver
tUlgång tiU ett ADB-system
Prop. 1975:57 21
som
är baserat på direktminnesteknik. Enligt statskontorets uppfattning medför RS-utredningens
förslag väsentUga förbättringar i olika avseenden. Genomförandet av det
erforderliga ADB-systemet får inte försena det reformarbete inom
skatteadministrationen som RS-utredningens förslag innebär.
Dataindustriutredningen
har i sitt betänkande "Data och näringspolitik 74" (SOU 1974: 10)
föreslagit att s. k. nationella projekt skall genomföras i avsikt att både tUlgodose
väsentliga samhällsbehov och bedriva effektiv näringspolitik. Ett av dessa
projekt är systemet för folkbokföring och beskattning. Det föreslås att det
fortsatta utredningsarbetet för detta system inriktas mot en regionaliserad
databehandling med utveckling av erforderliga specieUa systemkomponenter inom
ramen för en av RSV uppställd kravspecifikation. Statskontoret anser det vara
nödvändigt med hänsyn till den korta utrednings- och genomförandetiden samt
de betydande kraven på funktionssäkerhet i både maskinutrustning och
programsystem att kräva att enbart väl beprövad och intrimmad utrustning och
programteknik används. Erforderliga datorer och programsystem finns redan nu tiUgängUga,
Statskontoret finner avgörande skäl tala mot att ADB-systemet för folkbokföring
och beskattning utvecklas som ett nationellt projekt.
4
Föreningen Sveriges länsdatachefers förslag till principiell systemlösning
Föreningen
Sveriges länsdatachefer (FSL) har i en PM redovisat elt förslag till altemativ
utformning av ADB-systemet för folkbokföring och beskattning. Promemorian har
som bUaga fogats till FSL:s remisssvar. Systemalternativet påminner om RSV:s
regionala altemativ. Den grundläggande skillnaden utgör maskinvaran, FSL:s altemativ
bygr ger bl. a. på uppfattningen att utvecklmgen av minidatorer under tidsperioden
kan leda till ett utrustningsallemativ med bättre pris- och pre-standaförhåUanden
än i dagsläget. I FSL:s alternativ beräknas 19 länsstyrelser utrustas med
dataanläggningar, Registerföring och utskrifter sker på dessa regionala
anläggningar och på en anläggning för referens-register med möjlighet tUl
riksåtkomst av dala. De regionala anläggningarna beräknas klara 90 % av
frågeverksamheten i resp, region och resterande frågor skall via
referensanläggningen slussas tiU annat läns register. Varje regions anläggning
byggs upp med två minidatorer där den ena utnyttjas enbart för folkbokförings-
och beskaltningssystemel. Den andra minidatorn avses utnyttjas för extema behov
och anslutas direkt till den regionala databanken. Den på detta sätt anslutna
datorn tillåts läsa men ej skriva i databanken. Såväl programmerare som
operatörer avses i princip utestängas från maskinanläggningen. Kostnaden för
det sålunda skisserade systemet uppskattas av FSL till 97 milj. kr. i inves-
Prop. 1975: 57 22
teringskostnad
och 15 milj. kr. i åriiga driftkostnader.
Länsdatachefemas
alterniUiva systemskiss har remitterats tiU datasamordningskommittén.
Datasamordningskommittén har behandlat förslaget i ett yttrande som
kompletterar kommitténs huvudyttrande. Kommittén har med anledning av remissen
av FSL:s förslag uppdragit åt Statskonsult AB att göra en teknisk och kostnadsmässig
utvärdering av förslaget för att belysa hur detta förhåUer sig tUl de av RSV
presenterade systemaltemativen. TUl kommittén har också överlämnats en skrivelse
från landshövdingen i Malmöhus län med ytterligare material rörande valet av systemaltemativ.
I detta material ingår bl. a. en PM skriven av tekn. dr. Janis Bubenko, som på
uppdrag av länsstyrelsen i Malmöhus län gjort en systemteknisk och
prestandateknisk utvärdering av de alternativförslag som RSV och FSL
presenterat.
Enligt
Statskonsults bedömning går det inte att, i det tidsperspektiv som RSV
skisserat för arbetet med systemet för folkbokföring och beskattning,
genomföra ett regionalt systemalternativ med sådan datomt-rustning och till de kostnad
Beträffande
kostnaderna anser Statskonsult att - om upphandling i enlighet med planerna
sker år 1976 den skUlnad mellan regionalt och central/regionalt alternativ
som RSV beräknat är i stort realistisk. I ett längre tidsperspektiv om mellan
fem och tio år bedömer Statskonsult att dessa skiUnader till en del kommer att
reduceras.
Bubenko
anser däremot i sin promemoria att samtliga alternativ, inkl. FSL:s, är
realiserbara och att FSL:s regionala altemativ är jämförbart med RSV:s
central/regionala altemativ i fråga om investeringskostnader. De löpande
kostnaderna behandlas dock inte av Bubenko. Denne anser vidare att
systemutvecklings- och genomförande-planerna sannolikt inte kan håUas oavsett
vilket systemaltemativ som väljs. Bubenko betonar dessutom att det inte finns underlag
för en utvärdering av alternativa datororienterade systemstrukturer eftersom
osäkerheten vad avser kapacitetsbehov och kostnader är mycket stor.
Datasamordningskommittén
anser att systemet för folkbokföring och beskattning på grund av sin storlek,
komplexitet och känslighet från användningssynpunkt, måste baseras på en väl
beprövad och tillförlitlig teknik. Kommittén har på basis av tidigare nämnda
rapporter och material samt ytterligare inhämtade uppgifter kommit till ståndpunkten
Prop.
1975: 57 23
att
det föreligger en betydande osäkerhet beträffande möjligheten att använda de av
FSL förordade s. k. minidatorerna för de ändamål som det är fråga om i detta
sammanhang. Det förefaller enligt kommittén uteslutet att minidatorer kan komma
i praktiskt bruk i sådan tid att de utan större risk för förseningar kan
användas i systemet för folkbokföring och beskattning på det sätt som FSL
föreslagit. Kommittén har anfört att datautmstningen för systemet för
folkbokföring och beskattning i huvudsak bör vara avsedd och dimensionerad för
databehandlingen i detta system. Den överkapacitet som uppstår både i ett
regionalt alternativ och på de regionala datorerna i ett central/regionalt alternativ
kan dock användas för andra ändamål än folkbokföring och beskattning. Kommittén
stöder RSV:s och statskontorets uppfattning att det i elt central/regionalt
alternativ dessutom finns goda möjligheter att bygga ut de regionala datorerna
såväl kapacitets- som antalsmässigt, om detta visar sig önskvärt. För en
kostnad motsvarande den merkostnad som man kan räkna med i ett regionalt
alternativ i förhållande till ett central/regionalt alternativ (ca 2030 milj.
kr, i investeringskostnader och ca 5 milj. kr, i årliga driftkostnader) bör
det enligt kommittén vara möjligt att förse samtliga län med regionala datorer
och/eller i varierande utsträckning bygga ut de regionala datorerna i ett
central/ regionalt alternativ med hänsyn till de olika regionernas behov.
Ledamoten Virgin förordar
i ett särskilt kompletterande yttrande att ett principbeslut om ADB-system för
folkbokföring och beskattning begränsas till alt avse dels att elt nytt system
skall utvecklas och införas för de uppgifter och med den ambitionsnivå som RSV
och statskontoret föreslagit, dels att samordningen mellan detta syslem och
andra system i huvudsak bör begränsas till utbyte av data mellan systemen,
dels att datorutrustningen i första hand skall vara avsedd och dimensionerad
för systemet för folkbokföring och beskattning, dels att frågan om
länsstyrelsernas behov av databehandling och databehandlingsresurser för den
regionala samhäUsplaneringen skall utredas och lösas i särskUd ordning och i
god tid innan de nuvarande länsdatorerna tas ur bruk.
Den närmare utformningen
av systemet vad gäller förläggningen av registerföringen och
datorbearbetningarna samt dimensioneringen av datorutrustningen bör ses närmast
som en teknisk och ekonomisk fråga, som bör kunna avgöras på grundval av en
utvärdering av de offert-erbjudanden olika leverantörer lämnar i samband med
anskaffningen av datorutrustning. Leverantörerna bör härvid ges möjlighet atl
räkna på både central/regionala och regionala alternativ med databehandlingen
spridd på varierande antal datoranläggningar och regioner (dvs. 123 län).
Ledamoten
Vinge, som i ett särskilt yttrande till kommitténs remiss-svar över utredningen
förordar att den decentraliserade systemstruktu-
Prop. 1975: 57 24
ren
i dagens system vidareutvecklas, framhåller att särskUt avseende bör fästas vid
att Bubenko förordar att den fortsatta utredningen bör drivas vidare mot ett problemorienterat
systemförslag, innan man går in på val av ändamålsenUga tekniska lösningar.
5
Remissyttranden
Merparten
av remissinstanserna har tidigare varit i tillfälle att yttra sig över RSV:s
lägesrapport. De flesta remissvaren uppehåller sig vid val av principiell
systemlösning och graden av samordning med olika externa intressenter.
Behovet
av ett nytt system
Ätt
en total översyn av systemet för folkbokföring och beskattning behövs anser ett
övervägande antal av de remissinstanser som behandlar frågan. Länsstyrelsen i
Stockholms län anser att del finns behov av att skapa ett nytt ADB-system, som
bygger på modem dalateknik med utnyttjande av direktminnesteknik en teknik,
som möjliggör, att den lagrade informationen kan nås omedelbart och termi-nalålkomsl.
Liknande synpunkter framförs bl. a. av centralnämnden för fastighetsdata,
länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Örebro, Kopparbergs och Jämtlands län,
domstolsväsendets organisationsnämnd. Föreningen Sveriges kronofogdar samt
Malmö kommun.
Sveriges
industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen anser dock att behovet av
nya rutiner som ersättning för det nuvarande ÄDB-systemet är ofullständigt
kartlagda. En mera fullständig analys av förutsättningarna för altemativa systemkonstmktioner
bör ulföras sedan erforderliga direktiv har inhämtats.
Allmänna
frågor rörande samordning av statliga ADB-system
Remissinstanserna
företräder två principiellt olika synsätt på hur man genom samordning uppnår
ekonomi och effektivitet inom statliga ÄDB-system. En uppfattning som förs fram
av de flesta centrala myndigheter med ansvar för utveckling och drift av ADB-system
är att prisutvecklingen och den tekniska utve:klingen beträffande
datamaskinutrustning har lett till en situation där betydelsen av att tekniskt
samordna utnyttjandet av maskinvara har minskat i förhållande till strävan att
hålla kostnaderna för systemutveckling nere genom att minimera systemens
komplexitet. En motsatt uppfattning, som innebär att bl. a. ekonomiska skäl talar
för samordnat utn}/ttjande av datamaskinutrustning för flera stora statliga ADB-system,
i huvudsak på regional basis, företräds huvudsakligen av länsstyrelserna.
Prop. 1975: 57 25
Datasamordningskommittén,
som ser en belysning av denna frågeställning som en av kommitténs centrala
uppgifter, har i anslutning till sitt remissvar publicerat en promemoria
"Samordning av statliga ADB-system" (Ds Fi 1975: 1) där kommUténs
principiella syn redovisas. Promemorian sammanfattas i remissvaret. Kommitténs
uppfattning är att samordning av information eller data normalt inte bör ske i
form av gemensam lagring och bearbetning av data för större statliga ADB-system
av här berörd typ utan i form av utbyte av data. Kommittén har funnit en rad
principiella och praktiska skäl som talar för relativt avgränsade och tekniskt
lätthanterliga administrativa system. Bl. a. åberopas de växande kostnadema för
systemutveckling och de sjunkande kostnaderna för maskinvara som ett av skälen
för att sträva efter minskad komplexitet även om det medför viss dubbellagring
av information. Varje system bör härvid byggas ut i sin egen takt och fungera
som självständigt system oran långtgående tekniska och organisatoriska
beroendeförhållanden. Om system i hög grad görs beroende av varandra försvåras
kontinuerliga förändringar och moderniseringar av systemen, vilket kan bidra
till att det tekniska hjälpmedlet ADB kan verka styrande på utformningen av
verksamheten i övrigt. För att i stället kunna tillfredsställa krav på
samordnat utnyttjande av registrerad information krävs standardisering vad
avser definitioner av datatermer. Datasamordningskommittén anser vidare att
man på grund av driftsäkerhets- och lönsamhetsskäl inte bör räkna med att i
någon större utsträckning använda gemensamma datorer för flera system av den
storlek och komplexitet som de större riksomfattande statliga administrativa reelltidssyslemen
representerar. Detla hindrar dock inle att gemensamt utnyttjande av yttre
utrustning, som även kan innefatta olika slag av datorer, bl. a. utrustning
för registrering, inmatning, uttag och överföring av data kan komma ifråga.
En
liknande uppfattning om generella samordningsfrågor redovisas av
fastighetsdatakommittén, statistiska centralbyrån, domstolsväsendets organisationsnämnd
och riksförsäkringsverket.
Datamaskincentralen
för administrativ databehandling (DAFA) anför att de potentiella vinstema av
teknisk samordning på central nivå är relativt små, medan gemensam användning
av den regionala utrustningen som kringutmstning, linjenät m. m. kan visa sig
rationell. DAFA anser dock att uppbyggandet av separata organisationer för
systemunderhåll både vad gäUer maskinvara och programvara för varje större
system inte kan vara rationellt. Även riksrevisionsverket anser att effektivitetsvinster
står att vinna i en samordnad driftorganisation. Centralnämnden för
fastighetsdata anser dock att tekniska och ekonomiska skäl talar emot ett
gemensamt utnyttjande av utmstning såväl på central som regional nivå. Detta
leder till den principiella uppfattnmgen att systemet för folkbokföring och
beskattning skall konstmeras med hän-
Prop. 1975: 57 26
syn
primärt tUl folkbokföringens och skatteadministrationens krav. Detta synsätt
delas av datainspektionen, datasamordningskommittén, fastighetsdatakommittén,
statistiska centralbyrån och Göteborgs och Bohus läns landsting.
En
principiellt annorlunda uppfattning i samordningsfrågorna redovisas bl. a. i
länsstyrelsernas, remissvar. Vissa länsstyrelser och FSL har, som inledningsvis
nämnts, vid sina yttranden fogat en promemoria utarbetad av LAG. LAG anser att
betydande fördelar står att vinna i en rätt avvägd samordning. Utan att
avsevärt komplicera vare sig driftmiljö eller systemarbete bedöms enligt LAG
en tekniskt samordnad lösning kunna genomföras för folkbokförings- och
beskattningsverksamheten, exekutionsverksamheten och systemet för
fastighetsdata. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att samordningsvinster kan
utnyttjas om den fysiska samordningen ombesörjs i en regional driftmiljö bestående
av skilda minidatorer bestämda för olika databaser men samordnade till
länsstyrelsernas dataenheter. Länsstyrelsen kan inte acceptera en fortsatt sektoriell
avgränsning mellan ADB-system, som gäller verksamheter vilka har ett klart
materiellt och funktionellt samband, främst exempelvis systemen för
fastighetsregistrering, exekutionsväsendet samt ADB-systemet för folkbokföring
och beskattning.
Sammanfattningsvis
uttrycker de flesta länsstyrelser åsikten att utredningen om ett nytt system
för folkbokföring och beskattning inte skall avgränsas tUl att behandla endast
folkbokföringens och beskattningens behov. De anser att utredningen i stället
bör gälla länsstyrelsernas behov av databehandling i stort, i vilket
inkluderas, fömtom folkbokföring och beskattning, även samhällsfilaneringen,
kronofogdeväsendet och fastighetsregistreringen. Dessa synpunkter gmndar sig i
vissa fall på uppfattningen att gemensam användning av datorutrustning bör
leda tUl effektivitetsvinster, i andra fall, på uppfattningen att
länsstyrelserna måste förses med databehandlingskapacitet och att detta går
att förverkliga om fler intressenters krav får slå igenom vid dimensioneringen
av maskinvaruanskaffningen. Sålunda anser länsstyrelsen i Hallands län att när
beslutet om regionala datorer fattades år 1963 det klart sades ifrån att
datorerna skulle tillgodose länsstyrelsernas totala behov av databehandling.
Länsstyrelsen finner det angeläget att detta riksdagens beslut inte nu omöjliggöres
genom ett nytt system som inte tar hänsyn till länsstyrelsernas behov av
datorkapacitet. Denna uppfattning återkommer i flertalet länsstyrelsers
remissvar.
Länsstyrelsen
i Värmlands län, som delar RSV:s principiella syn på samordningsproblematiken,
anser det inte styrkt att en regionalisering av registerföring och datorcirift
skulle behöva öka komplexiteten i utveckling, drift och underhåll. Liknande
synpunkter framförs av länsstyrelsen i Västmanlands län. Även pverstyrelsen
för ekonomiskt försvar, ADB-beredningsgruppen och länsstyrelsernas
organisationsnämnd
%
Prop. 1975: 57 27
anser
alt en fördjupad diskussion om behoven utanför folkbofcförings-och
beskattningsområdet bör genomföras innan en definitiv låsning till ett av altemativen
för detta speciella system sker.
Rationaliseringsmöjligheter
inom RSV:s ansvarsområde
Under
denna mbrik behandlar remissinstansema främst frågan om en eventuell samordning
av systemet för folkbokföring och beskattning med exekutionsväsendets planerade
ADB-system. Föreningen Sveriges kronofogdar anser att det är nödvändigt att i
systemarbetet med de båda systemen noga beakta integralionsmöjligheterna. Detta
får dock enligt föreningen inte fördröja genomförandet av exekutionsväsendets ADB-system,
DAFA anser i likhet med RSV att på gmnd av de fördyringar och förseningar som
skulle bli följden av ytterligare samordning frågan om en närmare teknisk
samordning mellan systemen bör tas upp när de första etapperna i
folkbokförings- och beskattningssystemet har genomförts. LAG anser å andra
sidan att det måste förebringas mycket starka skäl för uppbyggnad av, som RSV
föreslår, två parallella centrala system inom samma myndighets
verksamhetsområde, där sambandet ter sig självklart och som enligt LAG ger av
ingen bestridda kostnadsbesparingar. LAG anser inte att sådana starka skäl har
redovisats och förordar att systemarbetet omedelbart inriktas mot en total
systemsamordning. Länsstyrelsen i Stockholms län anför att exekutionsväsendet
till sin väsentligaste del är en gren av skatteadministrationen och att två
skilda system för de båda verksamhetema därför är helt enkelt oacceptabelt.
Länsstyrelsen i Kronobergs län hänvisar till den försening av utvecklingsarbetet
med exekutionsväsendets ADB-system som har skett och ifrågasätter om inte
försöken inom detta projekt bör avbrytas tills en förutsättningslös utredning
utvisar huruvida en samordning kan komma till stånd. Liknande synpunkter
framförs av riksrevisionsverket, länsstyrelsernas organisationsnämnd,
länsstyrelserna i Östergötlands, Gotlands, Kristianstads, Hallands, Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Örebro och Västernorrlands län. Länsstyrelsen
i Värmlands län förordar också en samordning med exekutionsväsendets ÄDB-system
och menar att det är för sent att ta upp denna fråga först när de båda systemen
var för sig genomförts. Skulle emellertid statsmakterna finna det ekonomiskt
försvarbart att gå på RSV:s linje med två parallella system, bör dessa i vart
fall utvecklas enligt riktiinjer som medger en framtida sammanslagning.
Samordning
med verksamheter utanför RSV:s ansvarsområde
Många
remissinstanser behandlar konkreta samordningsproblem. Samhällsplaneringens
behov äv tillgång tUl dels information, dels databehandlingskapacitet tas upp
av flertalet remissinstanser. Datasamordningskommittén anser att man bör räkna
med att det i framtiden kom-
Prop. 1975: 57 28
mer
att finnas ett ökat behciv av att ha tUlgång i någon form till data-behandlingsresurser
vid länsstyrelserna, framför allt för den regionala samhällsplaneringen. Databeihandlingen
för sist nämnda ändamål innebär huvudsakligen framstäUning av statistisk
information. Den bör ses som en del av den offentligti sektoms
statistikproduktion och vara samordnad med denna. Frågan om hur den regionala samhäUsplaneringens
behov av databehandling och databehandlingsresurser skall tUlgodoses i
framtiden bör enligt kommitténs menuig av flera skäl inte primärt kopplas ihop
med frågan om databehandUngen och databehandlings-resursema i systemet för falkbokföring
och beskattning utan gäller i första hand hur databehandlingen för produktionen
av regionalstatistik tekniskt och organisatoriskt bör utformas. Olika altemativ
för produktionen av regionalstatistik äi: härvid tänkbara, såväl sådana där
databehandlingen sker huvudsakligen centralt med terminaler regionalt och
lokalt som sådana där databehandlingen huvudsakligen sker regionalt. När det
gäller samordningi;n av databehandlingen för den regionala samhäUsplaneringen
med systemet för folkbokföring och beskattning Uksom med andra adminiistrativa
system är det däremot viktigt alt samhällsplaneringens krav på datas
kvalitet, variabeldefinilioner, identifikationsbegrepp m. m. tUlgodoses så
långt möjligt i dessa system för att dala i dessa skall kunna överföras tUl och
användas i samhällsplaneringen. Frågan om behovet av databehandUng och basdata
inom samhäUsplaneringen på regional nivå utreds dels av ADB-bered-ningen inom
kommundepartementet, dels av statistiska centralbyrån inom ramen för en
särskild utredning om samordning och samarbete inom regionalstatistiken.
Eftersom man enligt datasamordningskommitténs mening inte bör koppla ihop
databehandlingen för den regionala samhällsplaneringen med databehandlingsresursema
i systemet för folkbokföring och beskattning, bör man a-wakta dessa
utredningar innan man tar ställning till hur dsitabehandlingen för den
regionala samhällsplaneringen skall organiseras i framtiden. Detta behöver
enligt kommitténs mening inte ske än på några år. Det kan nämligen konstateras
att det regionala utnyttjandet av länsdataanläggningama för berörda ändamål hittiUs
varit av relativt ringa omfattning och att det vid dessa kommer att finnas viss
databehandlingskapacitet tUlgänglig fram till omkring år 1980. Vidare finns det
databehandlingskapacitet tillgänglig bl. a. inom SCB och på universitetsdataanläggningama.
Dessutom kommer man om statsmak tema som systemlösning för systemet för
folkbokföring och beskattning väljer något av huvudaltemativen, dvs. det
central/regionala eller regionala altemativet att ha möjlighet att senare
bygga ut de regionala, datorerna, om det visar sig önskvärt. Data-samordnmgskommittén
anser det dock angeläget att frågan om länsstyrelsemas behov av
databehandlingsresurser löses i god tid innan de nuvarande länsdatorema tas ur bmk.
Prop.
1975: 57 29
Statistiska
centralbyrån (SCB) anför att när det gäller statistiskt utnyttjande av data ur
administrativa system som ADB-systemet för folkbokföring och beskattning skaU SCB
som central förvaltningsmyndighet på statistikens område svara för de
statistiska bearbetningarna för olika användares räkning. Detta motiveras
enligt centralbyrån av bl. a. samordnings- och ekonomiskäl. SCB skall således tillgodose
bl. a. den regionala planeringens behov av databehandling, i vid bemärkelse,
för framtagning av statistik, statistiska register m. m. I fråga om den regionala
samhällsplaneringens databehandlingsbehov anser SCB att det primära är
informationsbehoven, medan databehandlingskapaciteten, varav datorkapaciteten
är en del, kommer i andra hand. Statistikproduktionen för samhällsplaneringen
kräver vidare enligt SCB fackkunskaper på statistikproduktionsområdet bl. a.
avseende metodik samt frågor som gäller kvalitet och definitioner,
klassificeringar m. m. På basis bl, a. av dessa skäl anför SCB att behovet av
databehandling för samhällsplanering bör tUlgodoses utanför systemet för
folkbokföring och beskattning. SCB ställer sig vidare tveksam tiU att det nu skaU
genomföras en för hela samhällsplaneringen total kartläggning av informationsbehov,
databehandlingsbehov och datorbehov. Om en sådan kommer till stånd bör den
utföras av SCB. Riksrevisionsverket gör bedömningen att det inom ramen för den
tekniska stmktur som det central/regionala alternativet innebär bör vara möjUgt
att tUlgodose den regionala samhällsplaneringens behov i inte obetydlig
utsträckning. Det bör vidare enligt verket övervägas att skapa vissa för den
regionala planeringens behov centralt placerade serviceresurser för
programmering, statistiskt kunnande m. m.
Föreningen
Sveriges kronofogdar anser mOt bakgrund av det relativt låga utnyttjandet av länsanläggningama
för samhällsplaneringens behov, att ett samutnyttjande av anläggningarna för
folkbokföring och beskattning och samhällsplaneringen är mindre sannolikt med
hänsyn till att detta skulle kräva två helt skUda kompetensområden hos den
personal som har ansvar för systemet. Enligt föreningens åsikt är det mer realistiskt
att räkna med ett särskUt datasystem för samhällsplaneringens behov.
LAG
delar inle RSV:s uppfattning att de på vissa länsstyrelser utplacerade
datorerna skuUe vara avsedda för i första hand systemet för folkbokföring och
beskattning. De uttalanden som gjorts i propositioner rörande syftet med
länsstyrelsemas dataanläggningar tolkar LAG så att länsanläggningarna är
avsedda att stödja länsstyrelsemas hela verksamhetsfält. Att anläggningarna
endast i begränsad omfattning kommit att utnyttjas för andra intressenter beror
enligt LAG dels på bristen på ADB-kunskap på länsstyrelserna, dels på
länsanläggningarnas svårtiUgängliga programmeringsspråk och dels på svårigheter
att från RSV erhålla assistans för programmering för samhällsplaneringens be-
Prop. 1975: 57 30
hov.
LAG ser stora utnyttja [idemöjligheter för samhällsplaneringen av den
information som samlas in i det administrativa systemet för folkbokföring och
beskattning. LÄ(j framhåller att
förutsättningarna för en effektiv regionaipolitisk planering i hög grad vilar
på möjligheterna att från regionala myndigheter lämna snabb och aktuell
information till lokal nivå. LAG anser att samhällsplaneringens
databehandlingsbehov på ett smidigt och effektivt sätt bör inordnas i systemet
för folkbokföring och beskattning under den tid detta utgör det enda regionala
ÄDB-system där samhällsplaneringens behov kan tillfredsställas. Det av FSL
föreslagna regionala minidatoraltemativet framstår enligt yttrandet i detla
hänseende som klart överlägset övriga av RSV redovisade alternativ.
ADB-beredningsgruppen
redovisar i sitt remissvar de informationsbehov som föreligger för den fysiska
planeringen och för den regionalpolitiska planeringen. För den regionalpoUtiska
planeringen behövs basuppgifter om individer, företag och fastigheter tiUsammans
med uppgiftei ur folk- och bostadsräkningen, industristatistUcen och
arbetskraftsundersökningarna. F. n. utreds t. ex. möjligheterna att ur
skattebanden ta ut information för aktualisering av folk- och bostadsräkningens
sysselsättningsuppgifter. Den fysiska planeringen har behov av samma typer av
data som används i den regionalpolitiska planeringen. Beredningsgmp-pen anser
att samhällsplaneiringens krav måste få påverka systemutformning och
dimensionering av det föreslagna systemet för folkbokföring och beskattning
emedan det under överskådlig tid av beredningsgruppen bedöms bli det system
som samhällsplaneringen får re-pliera på. Även länsstyrelsen i Stockholms län
redovisar den användning av ADB som kan tänkas utvecklas i framtiden för
samhällsplaneringens behov. Med hänsyn till länens individuella
förutsättningar är enligt länsstyrelsen den regionala datorkraften och
beslutanderätten över länsstyrelsernas egna register en förutsättning för att
förse länsstyrelsema med aktuellt planeringsunderlag för den regionala samhäUsplaneringen.
Denna innefattair redan nu ett antal projekt av största be tydelse för den
kommunala samhällsutvecklingen. Ett vidgat regionalt datautbyte är också
nödvändigt för landstingens och kommunernas planeringsarbete. Länsstyrelsen i
Jönköpings län framhåller att samhällsplaneringen befinner sig i ett expansivt
skede. För denna verksamhet kommer behovet av aktuell datainformation att
framdeles göra sig alltmer gällande. Härvid kommer enligt länsstyrelsen
särskilt möjligheterna till integration med datainformation utanför RSV:s
område exempelvis med innehållet i företags- och koordinatregister att spela
stor roll. En uppbyggnad av basdataregister på regional nivå rörande personer,
fastigheter och företag, samt ett samordnat uttnyttjande av innehållet i dessa
register skulle medföra helt andra förutsättningar att bedriva en ständigt
aktuell samhällsplanering på regional nivå än f. n. Mot bakgrund av
Prop. 1975: 57 31
detta
är det enligt länsstyrelsen av stor vikt att vid utformningen av ADB-systemet
för folkbokföring och beskattning vederbörlig hänsyn tas tUl kommande databehov
på den regionala samhällsplaneringens område. Ätt samhällsplaneringens behov
bäst tUlgodoses i ett regionalt system anser länsstyrelsernas
organisationsnämnd, länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Svenska Kommunförbundet ställer
sig tveksamt till om samhällsplaneringen motiverar ett separat ADB-system och
anser att de administrativa systemen i största möjliga utsträckning bör
anpassas för att täcka även viktiga externa behov. Konununförbundet anser
vidare att samhällsplaneringens databehandlingsbehov bör närmare utredas och
klarläggas innan ställning tas tUl den datorkraft och driftorganisation som är
mest lämpad för samhällsplaneringen, och förutsätter att förbundet ges
tillfälle att lämna synpunkter i anslutning till en dylik utredning. Göteborgs
och Bohus läns landsting finner i likhet med RSV behovet av ett datasystem för
planeringsändamål inte vara tillräckligt utrett. Landstinget stöder RSV:s
uppfattning att behov och utformning av system för regional samhällsplanering
bör utredas skilt från systemet för folkbokföring och beskattning. Stockholms
kommun uttrycker förståelse för RSV:s avgränsning av utredningsområdet, men
framför att samordningsfrågorna med hänsyn till folkbokförings- och
skattesystemets gmndläggande karaktär i fråga om invånarinformalion inte bör
skjutas på framtiden utan snarast tas upp till behandling. Med tanke på kommunemas
behov av invånarinformalion är det angeläget att kommunerna får delta i sådant
utvecklingsarbete. Även Göteborgs kommun trycker på samarbetsfrågorna och anför
att en samarbetsgmpp för bevakning av externa kunders intressen bör tillsättas.
Vissa
remissinstanser behandlar samordningsfrågor med det system för
fastighetsregistrering som utvecklas av centralnämnden för fastighetsdata. RSV:s
uppfattning att systemen skall utvecklas separat med beaktande av möjligheterna
till informationsutbyte delas av centralnämnden för fastighetsdata. Nämnden
konstaterar inledningsvis att samordning mellan systemen är nödvändig och att uppgiftslämnande
systemen emellan är författningsreglerat. Fastighetsregister- och inskrivningsregistermyndigheter
behöver uppgifter om adresser, taxeringsvärden m. m. Skattemyndigheter behöver
uppgifter om lagfarter, ändringar i fastighetsindelningen, köpeskillingar m. m.
Ett problem i informationsutbytet i dag är olika definitioner på
identifikationsbegrepp. Vid övergång till ett nytt system bör man enligt
nämnden beakta möjligheterna att i systemet bygga in sådana
identifikationsbegrepp som möjliggör utbyte av information på maskinell väg
utan kostsamt manuellt arbete. Nämnden delar helt RSV:s och statskontorets
uppfattningar att en långtgående teknisk samordning inte bör ske mellan två så
komplexa
Prop. 1975: 57 32
system
för fastighetsdatasystemet och systemet för folkbokföring och beskattning.
Nämnden kan för sin del inte finna några skäl som talar för att en
sammanbindning mellan den regionala tekniska utrustning som i systemet för folkbokiiöring
och beskattning främst behövs för i första hand dalaregistrering och utskrift
av dokument, och den utrustning som i fastighetsdatasystemet behövs för
handläggning av inskrivningsärenden m. m. skulle te sig särskUt meningsfull. Inle
heller fastig-hetsdatakommittén ser några uppenbara fördelar vid en långtgående
teknisk samordning mellan ett nytt system för folkbokföring och beskattning
och fastighetsdatasystemet. En samordning skulle inte heller enligt kommittén
gagna den verksamhet som vart och ett av systemen primärt bör tillgodose. För
att underlätta informationsutbytet mellan systemen bör gemensamma
integrationsnycklar fastställas. Kommittén anser det därför angeläget att fasta
former för ett fortlöpande samarbete i frågan mellan centralnämnden för
fastighetsdata och RSV skapas redan nu. Även domstolsväsendets
organisationsnämnd betonar viklen av att gemensamma integrationsnycklar
fastställs.
Länsstyrelsen
i Stockholms län anser att fastighetsdatakommittén bör ges tillfälle att pröva
ett rejäionalt altemativ uppbyggt på samordnade minidatorer för systemen för
fastighetsdata och folkbokföring och beskattning. LAG och länsstyrelsen i
Örebro län anser att det inte är o-sannolikt att en vägning av kostnader,
intäkter och intangibla effekter avseende samordnad regionalisering av ett
flertal system skuUe ge underlag för ett beslut i sådan riktning. Bland de
system som kan ingå i en sådan bild är systemet för fastighetsdata resp.
systemet för folkbokföring och beskattning. Även DAFA anser att vinstema av
samutnyttjande av teknisk utrustning och driftorganisatorisk samordning mellan fastighets-datasystmet
och systemet för folkbokförmg och beskattning kan vara betydande och att olika
samordningsalternativ bör utredas vidare. Länsstyrelsen i Värmlands län
erinrar om att fastighetsdata produceras och till större delen också konsumeras
regionalt och därför lämpar sig för regional registerföring. Länssityrelsen
hyser förståelse för RSV:s bedömning av svårighetema med en omedelbar
samordning men förordar att systemet för folkbokföring och beskattnmg byggs upp
så att möjligheterna till samordning på regionalplanet med CFD-systemet i ett
senare skede hålls öppna.
Det
organisationsregister som är under uppbyggnad hos RSV tas upp av några
remissinstanser. Patent- och registreringsverket pekar på de enhgt verket
betydande problem rörande samordning av olika myndigheters verksamhet som måste
lösas i det fortsatta utredningsarbetet rörande ett centralt firmaregister.
Utredningsarbetet bör ges en bred förankring och bör integreras med
datasamordningskommitténs arbete. Av avgörande betydelse är därvid frågan om
det tUltänkta organisationsnummerregistret är avsett att ersätta redan
existerande företagsre-
Prop.
1975: 57 33
gister. Svenska Bankföreningen uttrycker ett intresse för
en samordnad firmagranskning och företagsregistrering och betonar härmed vikten
av alt, även om detla inte kan uppnås genom del föreslagna organisa-tionsregislret,
som långsiktigt mål uppställs, atl försöka samordna all föielagsregislrering.
RSV har föreslagit att externa användare bör debiteras
självkostnaden för det utnyttjande som kommer lill stånd. Statistiska
centralbyrån har intet att invända häremot. Om den avsedda effekten en
rättvisande kostnadsredovisning skaU uppnås är enligt centralbyrån en
förutsättning för införande av denna nya debiteringsprincip emellertid atl
samma princip gäller vid eventueUa uttag av data ur systemet för statistiska
bearbetningar o. d. inom länsstyrelserna t. ex. för planeringsändamål.
Centralbyrån betonar vikten av denna fråga dä bristande enhetlighet i
taxesättningen i dag är ett problem som på sikt kan leda till orationell
arbetsfördelning och resursallokering i förvaltningen.
Tidplan för genomförande av ett nytt system samt
samordningen i databehandlingen mellan folkbokföringen och beskattningen
Flera remissinstanser har behandlat RSV:s förslag till tidplan
och uppläggning av huvudstudie. I detta sammanhang kan nämnas att datasamordningskommittén
tillstyrker att ett nytt system genomförs etappvis och att därvid systemet för
folkbokföring utvecklas i ett senare skede än systemet för taxering och
debitering av skatt. Kommittén anför att ADB-systemet för folkbokföring och
beskattning kan ses som tvä samordnade system för folkbokföringen resp, skatteväsendet.
Folkbokföringen har enligt kommittén inle slörre funktionella samband med administrationen
på skatteområdet än med åtskUUga andra verksamheter. Kommittén anser det därför
inte självklart att databehandlingen för folkbokföringen och beskattningsverksamheten
skall ske inom samma ADB-system även i framtiden. Frågan huruvida
databehandlingen för folkbokföringen bör ske i ett fristående system eller ingå
i något annat system bör närmare klarläggas i samband med att frågan om ett
eventuellt s. k. basregister för fysiska personer behandlas. På uppdrag av
kommittén pågår f. n. utredning av denna fråga. Kommittén avser att senare
återkomma i dessa frågor. Nämnda utredningsarbete skall dock inte enligt
kommittén behöva påverka det beslut om val av huvudalternativ för ADB-systemet
som nu skall fattas. Riksförsäkringsverket ser med tillfredsställelse på att
RSV i förhållande lill tidigare presenterat material i principförslaget har senarelagt
folkbokföringsdelen av systemet. Det skäl som enligt riksförsäkringsverket
framför allt talar för denna senareläggning är all frågan hur databehandlingen
för folkbokföringen bör ske ännu inle har avgjorts.
Svenska försäkringsbolagets riksförbund betonar behovet av
ett centralt tillgängligt register över totalbefolkningen. Under fömtsättning
alt
3 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 57
Prop. 1975: 57 34
ett
centralt uppdateringsregister kan införas senast den 1 juli 1976 i enlighet med
ett av datainspektionen utformat förslag är det enligt riksförbundets
uppfattning av mindre betydelse att folkbokföringsfunktionens överföring tiU
det nya ADB-systemet sker senare än vad som ursprungligen har planerats.
Malmöhus
län landsting tUlstyrker den av RSV föreslagna etappindelningen då
terminalfunktionen i systemet i högre grad är en förutsättning för
folkbokföringssystemet än för beskattningssystemet. Ett annat skäl som talar
för denna etajipindelning är att den höga systemintegrationen mellan systemen
för lolkbokföring och beskattning huvudsakligen enligt landstmget synes vara
mer historiskt, organisatoriskt och utrustningsmässigt betingad iin betingad av
utnyttjande av personuppgifter. Länsstyrelsen i Stockholms län och LAG anser
liksom RSV att det nya systemet skall genomföras i etapper. Länsstyrelsen och
LAG anser dock, med hänsyn till svårigheten vid genomförande av nya system av
den typ som planeras, att genomförandet bör ske i etapper av ökande
komplexitet. Av detta skäl förordar länsstyrelsen och LAG att folkbokföringssystemet
genomförs fc3re systemet för taxering och debitering. Samma syn på
etappindelningen redovisas av länsstyrelserna i Gotlands, Hallands, Örebro och
Västernorrlands län.
Länsstyrelsen
i Stockholms län och LAG anför även kritik mot principförslagets tidplan och
framhåller att ett genomförande av RS-utredningens förslag på skatteområdet
inte får överordnas behovet av en fullständig utredning av totalsystemet,
samordningsfrågorna samt länsstyrelsernas behov av datorkraft och tillgång
till basregistren. Länsstyrelsen och LAG anför vidare kritik mot att RSV i
avvaktan på statsmakternas ställningstagande till j)rincipiell systemlösning
inleder en huvudstudie. Huvudstudien får enligt dessa remissinstansers
bestämda mening inte inledas förrän länsstyrelsemas krav på samordning mellan
olika ADB-system och behov av r£:gional datorkraft har utretts. Därför yrkar
också länsstyrelsen och LAG att den av RSV och statskontoret inledda
huvudstudien avbryts till dess fuUständigt underlag för ett beslut från
statsmakternas sida finns. Denna uppfattning delas av länsstyrelserna i
Malmöhus och Göteborgs och Bohus län. Även överstyrelsen för ekonomiskt
försvar anser att en komplettering av underlaget som ligger till gmnd för
principförslaget erfordras varefter förnyad utvärdering av olika systemförslag
bör göras innan en huvudstudie beslutas och genomförs. Denna uppfattning
delas; av länsstyrelsen i Östergötlands län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län
tillstyrker RSV:s förslag till etappindelning men anser att en fördjupad
utredning av FSL:s förslag bör ske, varvid en försening av projektcit ett år
kan godtas, om man härigenom vinner ett bättre fungerande ÄDB-system för
folkbokföring och beskattning. Riksrevisionsverket har i råga om tidplanen
funnit att ADB-projektet för folkbokföring och beskattning inte kan anses vara
mindre
Prop. 1975: 57 35
belastat
av hot och risk än andra projekl. Verket anser att sett mot de stora
rationaliseringsmöjligheterna bör åtgärder vidtas för att minimera och
kontrollera risker för projektet. Detta kan ske bl. a. genom tillförande av
ökade resurser på elt tidigt stadium av projektet, större satsningar på
samordning, beslutsplanering, dokumentation och information samt beredskap mot
oväntad personalavgång. Länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Skaraborgs, Örebro och Värmlands län samt LAG finner alt genomförandeplanen
för ADB-systemet förefaller aUtför optimistiskt uppgjord.
Bedömning
av alternativa principiella systemförslag
RSV
har bedömt de olika systemalternativen utifrån ett anlal beslutspåverkande
faktorer. Remissinstanserna behandlar i huvudsak följande faktorer: kostnader,
beslutsfunktioner, driftsäkerhet, smidighet, beredskaps- och
krigsförhållanden, integritet, tillgång till regional datorkapacitet,
utvecklingsmöjligheter samt lokaliserings- och näringspolitiska frågor. Efter
genomgången av de enskilda faktorerna ges en sammanfattande beskrivning av
remissinstansernas totalbedömning.
RSV har gjort en beräkning
av kostnaderna för de olika principiella systemaltemativen. Ett stort antal
remissinstanser har i sin bedömning av andra faktorer utgått från RSV:s
kostnadsbedömning. Försvarets rationaliseringsinstitut menar att en förväntad
utveckling av minidatorers pris- och prestandaförhållande i ett längre
tidsperspektiv bör kunna påverka graden av regionaUsering. Under perioden fram
till föreslagen upphandlingstidpunkt torde dock enligt institutet rangordningen
efter kostnad av föreslagna utrustningsalternativ inte komma att förändras.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd finner att kostnadsfaktorn isolerat,
entydigt talar för det central/regionala alternativet. Riksrevisionsverket
anser alt den i principförslaget gjorda värderingen kan ligga till grund för
val av systemalternativ. Verket anser dock att det fortsatta arbetet med
kostnads/nyttokalkyler måste behandla frågor kring extem- och interndebitering
av ADB-tjänster. En under systemuppbyggnaden gjord felaktig bedömning av dels
efterfrågan på olika åtkomstaltemativ, dels intern- och externprissättningen
kan senare ge svårbemästrade effekter som krav på en snabb utbyggnad av central
kapacitet eller ett alltför lågt utnyttjande av redan beställda enheter. LAG
anser att RSV och statskontoret vid framräknandet av kostnaderna för de olika
alternativen inte i tillräcklig grad räknat med pris- och prestandautvecklingen
för minidatorer. Vidare bör enligt LAG av säkerhetsskäl det central/regionala
alternativet belastas med kostnaderna för en helt dubblerad anläggnmg, i likhet
med bUregistret. Vid upphandling av en stor mängd utrustning av samma slag bör kvantitelsrabatter
kunna förväntas, vilket enligt LAG påverkar det regionala alternativet förmån
ligast. LAG anser vidare att datakommunikalionskoslnaderna bör spela
Prop. 1975: 57 36
en
betydligt större roU vid valet av systemalternativ än enligt RSV:s bedömning.
Genom att den andel riksförfrågningar som ett regionalt system fordrar enligt
LAG uppgår till högst 10 % av den totala förfrågningsverksamheten, bör kalkylen
påverkas i positiv riktning för ett regionalt alternativ.
Efter
justering för nämnda faktorer bedömer LAG en kostnadsjämförelse få följande
utseende. I sammanställningen redovisas även kostnaderna för FSL:s regionala
alternativ baserat på minidatorer i 19 län.
Investeringskostnader
Löpande kostnader
88
9
97
12
108
17
97
15
(Milj.
kr.)
Centralt
system Central/regionalt (14 länsanl.) Regionalt, RSV (14 länsanl.) Regionalt, FSL
(19 länsanl.)
Slutiigen
anser LAG att den överkapacitet som det regionala alternativet ger bör
värderas i kalkylen. LAG har på basis av dagens intäkter för extern
databehandling om 45 milj. kr. årligen bedömt det vara realistiskt att räkna
med intäkter om ca 10 milj. kr. för det regionala alternativet. Länsstyrelsen i
Stockholms län anför liknande synpunkter. Även länsstyrelsen anser att det av
driftsäkerhetsskäl i de centrala alternativen inte är tUlräckligt med enbart
dubblering av vissa komponenter som exempelvis processorer som RSV
förutsätter utan att det krävs en dubblering av hela maskinsystemet. Vidare
kan, enligt länsstyrelsen, kostnaderna för telekommunikation i ett regionalt
alternativ sänkas i förhållande tUl ett centralt. Detta bör enligt
länsstyrelsen kunna ske genom att endast använda låghastighetsförbindelse
mellan de regionala anläggningarna och referensanläggningen. Från vissa
länsanläggningar kan det enligt länsstyrelsens bedömning visa sig vara
realistiskt att använda sig av uppringda linjer i stäUet för fast uppkopplade.
Länsstyrelsen konstaterar att statskontorets beräkning av kostnaderna för av RSV
framlagda alternativ begränsas av tre för länsstyrelsen väsentliga
omständigheter. Dels har inga försök gjorts att studera andra utrustningsalternativ
än de som RIsV har presenterat i en lägesrapport, dels har statskontoret vid
val av regionala datorer utgått från vad som i dagsläget är minsta dator, dels
anger statskontoret att det inte är uteslutet att utvecklingen leder tUl att
exempelvis minidatorer kan uppvisa bättre pris-/prestandaförhåUanden än
datorerna i statskontorets kalkyler. Länsstyrelsen har efter att ha tagU del av
FSL:s förslag tUl regionali-serat minidatoralternativ funnit att ur kostnads-
och intäktssynpunkt detta system utan jämförelse är det fördelaktigaste.
Länsstyrelsen konstaterar att enUgt FSL:s beräkningar kan 19 län förses med
datoranläggningar med två miiudatorer ii varje län till samma
investeringskostnad som för RSV:s central/regionala altemativ. För varje
ytterligare läns-
Prop. 1975: 57 37
anläggning
i FSL:s alternativ blir kostnaden 2,4 milj. kr. Med hänsyn till denna rimliga
kostnad och för alt ge ökad effekt åt elt regionalt alternativ anser
länsstyrelsen att samtliga län bör förses med datoranläggningar.
Även
länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands och
Örebro län ger ullryck för en liknande uppfattning. Länsstyrelserna i
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Hallands,
Västmanlands och Västerbottens län anser att FSL:s alternativ ur såväl
dimensionerings- som kostnadssynpunkt är överlägset det av RSV redovisade
central/regionala systemet. Länsstyrelsen i Skaraborgs län uppger sig sakna
resurser för alt i detalj kunna kontrollera rikligheten i de
kostnadsberäkningar som nu föreUgger. Därest emellertid de av FSL lämnade
kalkylerna visar sig realistiska anser länsstyrelsen övervägande skäl tala för
ett regionalt system där samtliga länsstyrelser förses med egna
datoranläggningar. Länsstyrelsen i Kopparbergs län konstaterar att kostnaden
för det regionala altemativet utan tvekan är högst. Ett regionalt system enligt
FSL:s alternativ medför dock i stort sett samma kostnad som det av RSV
skisserade central/regionala systemet. Innan slutlig ställning las till
systemtyp bör FSL:s alternativ bli föremål för utvärdering för att fastställa
om sådana anläggningar är fullt jämförbara med principförslagets alternativ nar
det gäller prestanda och utrustning. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelserna
i Uppsala, Älvsborgs och Västernorrlands län samt Göteborgs kommun. Malmö
kommun anser atl kostnadsuppskattningarna i principförslaget är inaktuella med
hänsyn till priserna för på marknaden tillgängliga datorer. Kostnaderna för ett
regionalt alternativ med slörre kapacitet än de av RSV föreslagna alternativen
är enligt kommunen inte större än för det central/regionala alternativet.
Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen anser att
ekonomiska överväganden talar till det regionala altemativets fördel på ett
helt annat sätt än som framgår av statskontorets kostnadsuppskattning.
Datasamordningskommittén
har, som nämnts i det föregående, gjort en teknisk och kostnadsmässig
utvärdering av FSL:s alternativ och anser att det central/regionala
alternativet är det tekniskt och ekonomiskt mest fördelaktiga.
\issa
remissinstanser behandlar frågan om beslutsfunktioner. LAG anför att det av
RSV förordade central/regionala alternativet innebär att närmare 75 % av
antalet bearbetningar inom ÄDB-systemet för folkbokföring och beskattning
centraliseras. Den helt cert-traliserade registerföringen medför även enligt arbetsgmppens
bedömning att de avgiflsbelagda servicebearbemingarna normalt kommer att
utföras centralt. Beslut och bedömningar som har samband med angivna
förhållanden överflyttas från länsstyrelsen tiU RSV. Arbetsgruppen menar alt
den centraliserade registerföringen otvivelaktigt medför
Prop. 1975: 57 38
en
centralisering av beslutsfunktioner. Enbart förhållandet att registren inte
längre finns på länsstyrelsen utan måste rekvireras från RSV innebär en klar
försämring i arbetsförhåUandena jämfört med nuläget. Genom att resurserna måste
bli begränsade fömtser arbetsgruppen svårigheter med att få disfonera register
för verksamhet som ligger utanför skatteområdet t. ex. samhällsplanering.
Liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna i Kalmar, Värmlands, Älvsborgs,
Örebro, Västmanlands, Västernorrlands och Västerbottens län. Även länsstyrelsen
i Stockholms län delar denna uppfattning och konstaterar därvid att ADB-teknikens
utnyttjande i den offentliga förvaltningen sett från regional nivå hittills
enbart har förstärkt tendensen till centraliserat beslutsfattande. Ett
centraliserat ADB-system för folkbokföring och beskattning befaras komma att
ytterligare markera denna trend. Liknande synpunkter framförs av
länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Kopparbergs och
Jämtlands län. Även Stockholms läns landsting delar dessa farhågor. Malmö
kommun anser att de centrala och central/ regionala altemativen knapjjast i
längden kan möta kraven på skilda arbetsunderlättande rutiner på det lokala
planet. Det vanliga är då enligt kommunen att kraven möts med genereUa regler i
en centraliserad rutin. Då arbetsfunktionen därigenom påverkas skapas en miljö
för en centralisering av själva beshitsfunktionen rent generellt. Även samtliga
lokala skattemyndigheter i Stockholms län, utom lokala skattemyndigheten i
Stockholms fögderi, samt lokala skattemyndigheten i Hagfors fögderi anser att
en centralisering av registerföringen kan leda till ett centraliserat
beslutsfattande.
Driftsäkerheten
behandlas i huvudsak endast av länsstyrelserna. LAG anser att driftsäkerheten
i det central/regionala alternativet kan godtas under förutsättning att RSV:s
förslag kompletteras så att det blir ett dubbeldatorsystem. EiUigt föreningen
blir då kostnaden väsentligt högre än den av RSV redovisade. Även efter en
sådan komplettering bedöms dock sammantaget det regionala systemet ge högre
säkerhet. Detta beror enligt arbetsgruppen på dels att de regionala anläggningarna
bör bli mindre komplexa genom bl. a. mindre omfattande register, dels att
risker för driftstörningar som genereras från telenätet minskar genom den
mindre omfattningen av telekommunikationer, dels att möjligheter finns tUl
reservförfarande på angränsande länsdator, dels att länsstyrelsens möjligheter
till egen ADB-teknisk utveckUng inte påverkas negativt, dels att ansvarskänsla
och arbetstiUfredsställelse inte minskas i detta altemativ, och slutligen att
ett regionalt system inte medför ett minskat regionalt systemtekniskt kunnande.
Det av FSL föreslagna minidatoralternativet bedöms av arbetsgruppen ge
ytterligare säkerhet genom att funktioner isoleras och avgränsas i
specialdatorer. Liknande synpunkter framfiJrs av länsstyrelserna i Stockholms,
Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands samt Västerbottens län.
Prop. 1975: 57 39
Länsstyrelsen
i Stockholms län påpekar att det maskinsystem, som föreslås i de centrala
alternativen är så stort att motsvarande dator inte finns i Skandinavien.
Statskontoret torde därför inte ha någon praktisk erfarenhet från liknande
datorer, utan måste förlita sig på uppgifler från presumtiva leverantörer.
Även
länsstyrelsen i Malmöhus län anser att säkerheten är störst i det regionala
alternativet. Centralalternativen har enligt länsstyrelsen mer komplext
uppbyggda maskinsystem och saknar särskild testanläggning, har ett mera
komplext operativsystem och får en mera komplicerad driflbild med slörre
möjligheter tUl operatörsfel, Alla dessa faktorer bidrar till att minska
säkerheten i de centrala alternativen. Därtill anser länsstyrelsen att de
längre telekommunikationsavstånden menligt påverkar driftsäkerheten i dessa
alternativ. Slutligen anför länsstyrelsen att den regionala driftpersonalen med
dess mera direkta kontakt med användarna av systemets produkter förvärvat
kunskaper som ur säkerhetssynpunkt enligt länsstyrelsens erfarenheter av nuvarande
decentraliserade system visat sig vara av stor betydelse. Även länsstyrelserna
i Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Hallands, Örebro,
Kopparbergs och Västernorrlands län, lokala skattemyndigheten i Hagfors
fögderi saml Malmö kommun förordar ett regionalt syslem ur säkerhetssynpunkt.
Länsstyrelsen i Uppsala län bedömer däremot den funktionella säkerheten vara
högre inom det central/regionala alternativet med hänsyn till att den tekniska
lösningen är något enklare. Denna synpunkt delas av lokala skattemyndigheten i
Enköpings fögderi.
Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar anser att behovet av och kostnader för erforderliga
reservrutiner har redovisats alltför summariskt. Detsamma gäller följder av störningar
i telenätet, överstyrelsen anser att enbart det sätt på vilket frågan om
funktions- och kapitalskydd behandlats i förhållande till dess betydelse inte
minst från beredskapssynpunkt borde vara tillräckligt skäl att uppskjuta en
huvudstudie till dess problematiken utretts bättre.
De
flesta länsstyrelser kommenterar smidigheten i de olika systemalternativen. LAG
anser att det minidaloraltemaliv FSL har lagt fram framstår som det bästa ur
allmän smidighetssynpunkt.
Länsstyrelsen
i Uppsala län anför att smidigheten främst beror på antalet regionala datorer.
Att förse ett stort antal länsstyrelser med egen dator inom det av RSV
skisserade regionala systemalternativet är inte realistiskt med hänsyn till
ställda krav och den därav följande kostnaden för varje regiondator. Inom det
central/regionala alternativet däremot är kravet på regiondatorn lägre och
kostnaden för en sådan dator torde vid inköpet den höga prestationsförmågan
till trots understiga 1 milj, kr. Länsstyrelsen anför att en utökning av
antalet regionala datorer inom det central/regionala alternativet så att
samtliga länsstyrelser
Prop.
1975: 57 40
erhåller egen dator ur kostnadssynpunkt skulle innebära en
årlig inbesparing på 5,5 milj, kr. i jämförelse med skisserat regionalt
alternativ omfattande 14 regionala datorer. Ätt förse samtiiga län med
datorutrustning skulle enligt länsstyrelsen medföra största smidighet.
Länsstyrelsen i Södermanlands län föredrar med hänsyn tUl smidigheten det alternativ
där länsstyrelsen åter kan förses med egen dator för de arbetsuppgifter inom
folkbokföring och beskattning varom här är fråga. Om det central/regionala
systemet från denna utgångspunkt visar sig fördelaktigast har länsstyrelsen
intet att anföra mot genomförande därav. Avsaknaden av egen dator uppger
länsstyrelsen i Blekinge län vara en nackdel på grund av de tidsförluster som
uppstår vid transporterna till och från datorn. Svårigheterna torde enligt
länsstyrelsen accentueras ytterligare i ett system med central registerföring.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län anför att närheten till datorn ger större
smidighet för användarna. För de länsstyrelser som utrustas med egen dator i
ett regionalt system blir smidigheten betydligt större än i de centrala
alternativen. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna i Värmlands,
Kopparbergs, Västernorrlands och Norrbottens län.
Enligt länsstyrelsen i Kalmar län blir de möjligheter tUl
snabba om-planeringar för att anpassa verksamheten till olika arbetssituationer,
som finns i det nuvarande systemet, mycket begränsade i ett central/regionalt
system. De mycket omfattande transporter av magnetband och fellistor som måste
förekomma i ett s;ystem med centraliserad registerföring ser länsstyrelsen
vidare som en allvarlig nackdel. Arbetet med felkontroller och rättelser, som
redan i dag ofla sker under stark tidspress, kommer enligt länsstyrelsen att
bli ännu besvärligare med risk för förseningar och kvarstående feL I fråga om
allmän smidighet framstår ett regionalt system, i synnerhet om det ges den
utformning som föreslagits av FSL, som vida överlägset ett central/regionalt
system. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna i Stockholms,
Östergötlands, Jönköpings, Kristianstads, Hallands, Örebro och Västmanlands
län. Även lokala skattemyndigheterna i fögderierna inom Stockholms län utom
Stockholms fögderi , lokala skattemyndigheterna i Motala, Norrköpings,
Jönköpings, Malmö oc;h Trelleborgs fögderier anser att smidigheten blir större
i etl regionalt alternativ än i de övriga alternativen.
En beslutspåverkande faktor som av många remissinstanser
betraktas som väsentiig är de krav son kan uppställas under beredskaps-och krigsförhållanden.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar delar RSV:s uppfattning att verksamheten
bör kunna upprätthållas under beredskapsförhållanderi med i stort sett samma
säkerhet som under normal fredstid. Riskema för sabotage måste dock bedömas bli
slörre. Överstyrelsen anför den bestämda åsikten att följderna av ett sabotage
mot ett centraliserat system kan bli mycket allvarligare än mot elt regionaliserat.
Reservdelsförsörjningen är vidare, enligt överstyrelsen.
Prop.
1975: 57 41
från beredskapssynpunkt otillfredsställande. Överstyrelsen
kan därför inle biträda det central/regionala alternativet. Från
beredskapssynpunkt är ett regionaliserat system där varje länsstyrelse
disponerar sin egen dator bättre. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att
det är av stor vikt att man redan i fredstid planerar den fortsatta
användningen av ADB i krig och övergång tiU manuell databehandling.
Planläggning av informationsbehandling och eventuellt datorutnyttjande i krig
bör ske samtidigt med utveckling av det nya ÄDB-systemet. Institutet anser att
det ur beredskaps- och krigssynpunkt är lämpligare med en regionalisering av
systemet än en centralisering. Institutet vill emellertid understryka att även
om andra faktorer talar för en central/regional lösning enligt RSV:s
principförslag, så måste databehandlingen i krig avspeglas i det nya systemets
detaljutformning och beredskapsplanering. Den tekniska utvecklingen kan enligt
institutet tiUåta en successiv decentralisering. En sådan process skulle
enligt institutets uppfattning kunna minska det central/regionala alternativets
sårbarhet i beredskaps- och krigstillstånd. Institutet förordar att RSV
förbereder en sådan successiv decentralisering av datorkapaciteten; Även
länsstyrelsen i Stockholms län betonar beredskapsplanläggningens betydelse.
Riksnämnden för kommunal beredskap anser att ett regionaliserat syslem från
allmän beredskapssynpunkt torde vara att föredra framför ett centraliserat.
Det primära för nämnden är emellertid inte valet av alternativ ulan snarare en
systemlösning som i största möjliga utsträckning kan tillgodose av
myndigheterna uppställda beredskapskrav. Även Sveriges industriförbund och
Svenska arbetsgivareföreningen förordar ur dessa synpunkter ett regionalt system.
Malmö kommun anför att driften kan upprätthållas i betydligt högre grad med en
stark regional datorkapacitet än med ett centraliserat alternativ. Riskerna
för-förbindelseavbrott måste anses vara betydligt större i krigstid för det
centrala alternativet. Även som reservkapacilet för försvaret och kommunerna-
är det väsentligt med en utbyggd stark regional datorkapacitet. Liknande
synpunkter framförs av LAG, länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar, Gotlands,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län. Länsstyrelserna betonar också
ofta länsstyrelsens roll som totalförsvarsmyndighet som ett skäl för en
regional lösning.
Integritetsaspékterna behandlas av flera remissinstanser.
Datasamordningskommittén ifrågasätter om det är godtagbart eller önskvärt alt
man i någon större utsträckning rent fysiskt använder registren inom de
administrativa systemen direkt för bearbetningar inom den regionala
samhällsplaneringen. SärskUt gäller detla när man använder data från flera
system. Datainspektionen anför --- utan närmare motivering att ur
integritetsskyddssynpunkt är ett regionalt system för ändamålen folkbokföring
och beskattning, kompletterat med
Prop. 1975: 57 42
ett
centralt personuppdateringsregister, att föredra. Ledamötema Hugosson, Pemelid,
Redvall och Westin anförde den skiljaktiga uppfattningen att på gmndval av föreUggande
utredningsmaterial leder inte integritetssynpunkter till att någC't av de av
RSV föreslagna alternativen kan ges försteg framför de andra. LAG påminner om
att enligt datalagen skall vid bedömandet av om otillbörligt intrång kan
uppkomma särskilt beaktas arten och mängden av de personuppgifter som skall
ingå i registret samt den inställning tUl registret som föreligger eUer kan
antagas föreligga hos den som kan komma att registreras. I ett regionalt system
behöver inte personinformationen koncentreras till ett datorsystem. I det
systemförslag FSL lagt fram skulle registrering och lagring av den för
länsstyrelsens likaväl scm för andra regionala och centrala myndigheters
verksamhet nödvändiga informationen kunna ske i från varandra helt skilda
datorsystem utan att man därigenom skulle förlora eller försämra möjligheterna
till önskad samordning och åtkomst av information från de olika systemen. Det
förhållandet att informationen måste hämtas från olika datorsystem måste enligt
LAG:s mening innebära, att riskerna för intrång i och missbmk ;iv den
personliga integriteten blir mindre än om all information finns samlad i ett
datorsystem.
LAG
anför vidare att närheten till registren, som skulle bli större i ett regionalt
system, genom den bättre kontakten mellan registrerad och registerförare måste
skapa större förutsättningar för att hänsyn skall tas tUl allmänhetens
inställning. Den uppdelning av registeransvarigheten som blir följden av ett
regionalt system begränsar vidare enligl LAG de effekter som ett missbmk av
registren kan få. Den större bredden i beslutsfattandet med 24 lekmannastyrelser
som finns i ett regionalt system skajiar enligt föreningen bättre garantier mot
otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Liknande åsUcter framförs
av länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Kristianstads,
Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Västernorrlands och Västerbottens
län. Även Malmö kommun anser att integritetsskyddssynpunkter bättre
tillgodoses i ett regionalt system.
Länsstyrelsen
i Stockholms län tar upp frågan om registeransvarighet i ell central/regionalt
syslem. Länsstyrelsen anser att det i praktiken skulle vara omöjligt för
länsstyrelsen att utöva sitt registeransvar i ett central/regionalt system,
även om datalagen formeUt föreskriver att delad ansvarighet föreligger i sådana
system. Samma uppfattning redovisas i majoriteten av länsstyrelsernas
yttranden.
Vissa
länsstyrelser behandlar särskUt frågan om tillgång till regional datorkapcicitet.
Utöver under denna punkt upptagna remissyttranden har synpunkter med
beröringspunkter i frågan tidigare redovisats i samband med frågan om
samordning med samhällsplaneringens behov. RSV konstaterar i principförslaget
att tUlgången
Prop. 1975: 57 43
till
regional datorkapacitet för externa behov är större i det av RSV förordade
central/regionala alternativet än i dagsläget. Majoriteten av de länsstyrelser
som yttrar sig anser att tUlgången på regional datorkapacitet bäst tiUgodoses
i ett regionalt system, i synnerhet om antalet regioner sammanfaller med
antalet län. LAG anser att skUlnaden mellan det regionala och det
central/regionala alternativet vad gäller tUlgång till regional datorkraft är
betydande. En avsevärd överkapacitet föreligger enligt principförslaget i det
regionala alternativet, och datorutrustningen i ett sådant alternativ har en
annan utformning som medger helt andra ADB-tekniska tillämpningar än det
central/regionala alternativets datorer. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna
i Malmöhus och Värmlands län.
Länsstyrelsen
i Hallands län anser att tillgången på regional datorkapacitet för hela
länsstyrelsens verksamhetsområde blir avgjort större i ett regionalt system med
speciella datorer för samhällsplaneringen på regional nivå än den utrustning
som skisserats i det central/regionala alternativet. Denna uppfattning delas av
länsstyrelserna i Östergötlands, Gotlands, Kristianstads och Örebro län. Även
lokala skattemyndigheterna i Enköpings, Motala, Norrköpings och Hagfors
fögderier anser att tUlgången till regional datorkapacitet blir större i ett
regionalt system än i de övriga altemativen.
RSV
anser att utvecklingsmöjligheterna på såväl central som regional nivå är
störst i det central/regionala alternativet. Datasamordningskommittén stöder
denna uppfattning och anför att det central/regionala altemativet synes
erbjuda störst handlingsfrihet såväl vad gäller vidareutveckling av systemet
som en utbyggnad av de regionala datorutmstningarna för andra ändamål, t. ex.
den regionala samhällsplaneringens behov av databehandling. Även försvarets
rationaliseringsinstitut instämmer i RSV:s bedömning att det central/regionala
alternativet har stora utvecklingsmöjligheter genom att det ger
förutsättningar för utbyggnad och förändring av systemet både på central och
regional nivå. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att möjligheterna till
integrering av datainsamling är en betydelsefuU faktor där ett regionalt
alternativ har försteg. På gmnd av samlagringseffekten i ett regionalt alternativ
kan avisering till annan anläggning undvikas exempelvis vid en integration med
exekutionsväsendets ADB-system och fastighetsdatasystemet. En annan relevant
faktor är enUgt länsstyrelsen integrering vid distribution av utdata där
möjligheterna är klart större i ett regionalt alternativ. LAG tUlmäter frågan
mindre betydelse vid val av altemativ systemslmktur men anser att det inte bör
undanskymmas att det regionala alternativets utveckUngspotential är större än
de centrala alternativens.
Från
vissa länsstyrelser har framkommit uppfattningen att lokaliseringspolitiska
och näringspolitiska synpunkter
Prop. 1975: 57 44
talar
för ett regionalt system. De lokaliseringspolitiska frågorna måste enligt
länsstyrelsens i Östergötlands /ä« uppfattning ägnas en väsentUgt slörre
uppmärksamhet i den slutliga bedömningen av systemalternativen än i
principförslaget. Länsstyrelsen anser bl.a. att en övergång till central registerföring
innebär en uttunning av dagens regionala datakunnande. Förutom att en sådan
utveckling står i strid med decentraUseringssträ-vandena i allmänhet, skulle
detta ur praktisk synpunkt innebära en olycklig utveckling. Den växande
betydelsen av ADB inom en mångfald verksamhetsområden, där länsstyrelsen har
att regionalt verka som samordnande organ, påfordrar dessutom en utveckling möt
allt större ADB-kompetens hos länsstyrelserna. Behoven av ADB för den kommunala
planeringen kommer med aU sannolikhet att öka väsentiigt och anknyter på
väsentliga punkter till den samordnande planeringen pä regional nivå
(länsnivå). Alt i det läget medvetet försämra möjligheterna tUl en fortsatt
utveckling av ADB-kompetensen på regional nivå förefaller därför enligt
länsstyrelsen oklokt. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelserna i Malmöhus
och Jämtlands län samt LAG.
Länsstyrelsen
i Kalmar län anser att den minskning inom regionerna av antalet
arbetstillfällen för operatörs- och servicepersonal som blir följden av en
centraliserad registerföring inle får förbises vid val av systemalternativ.
Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Kopparbergs län och Stockholms läns
landsting. Datasamordningskommittén anser att eftersom man kan utgå ifrån att
systemutvecklingen även i forlsätlningen kommer att vara gemensam och bedrivas
centralt för de statiiga riksomfattande ADB-systemen, avser en regionalisering
i huvudsak förläggningen av driftpersonalen och datorutrustningen till regionala
enheter. Kommittén kan därför inte för sin del se att det föreligger några
avgörande regionalpolitiska skäl av den art datasamordningskommittén har att
beakta, för att genereUt förorda en driftmässig regionalisering av de
riksomfattande statliga administrativa ADB-systé-men.
Vad
gäller näringspolitiska aspekter noterar länsstyrelsen i Östergötlands län att
statskontoret intar en negativ stäUning till dataindustriutredningens förslag
att göra ADB-systemet för folkbokföring och beskattning till s, k. nationeUt
projekt, med motiveringen att bl, a, alltför kort tid för utredningsarbete och
genomförande står till buds. Länsstyrelsen anser inte att denna motivering kan
tillmätas någon avgörande betydelse i förhållande tUl bl, a. de
näringspolitiska intressena.
LAG
reagerar mot att RJ!V enligt arbetsgmppens uppfattning konstruerar
systemalternativ som inte ger svenSk datorindustri konkurrensmöjligheter. Ur
verksamhetens synpunkt kan enligt arbetsgruppen helt acceptabla alternativ
utarbetas som ger möjlighet för svensk datorindustri att på lika villkor nied
utländsk datorindustri konkurrera vid upphandlingar. Liknande synpunkter
framförs av länsstyrelserna i Värm-
Prop.
1975: 57 45
lands, Örebro och Kopparbergs län. DatasainordningskommUtén
anser att det är rimligt att räkna med alt det under perioden fram liU år 1985
kommer att utvecklas en sådan teknik som kan göra även andra systemalternativ
tekniskt och ekonomiskt lämpliga, t. ex. ökad grad av spridning av
databehandlingen i de enskilda systemen. Kommittén konstaterar dock alt den
teknik och utrustning framför allt i fråga om programvaror som behövs för
systemutformningar med mer avancerad spridnmg av databehandlingen än vad som nu
är möjlig ännu är praktiskt taget helt oprövad. Det anses enligt kommitién
allmänt krävas ett synnerligen omfattande och tidskrävande utvecklingsarbete
innan en sådan teknik blir allmänt tUlgänglig, Vad gäller dataindustriutredningens
förslag att göra projektet för nytt system för folkbokföring och beskattning
till ett s. k. nationeUt projekt har datasamordningskommittén i annat
sammanhang avstyrkt detta med motiveringen att systemet på grund av sin
storlek, komplexitet och känslighet från användningssynpunkt måste baseras på
en väl beprövad och tillförlitlig teknik. Även riksrevisionsverket delar
statskontorels uppfattning att man inte bör göra systemutvecklingen för ett
nytt system för folkbokföring och beskattning till ett nationellt projekt.
När det gäUer ett sammanfattat val av systemalternativ
är remissinstanserna delade.
Ett centralt system förordas av Föreningen Sveriges
kronofogdar. RSV:s och statskontorets förord för det central/regionala systemet
får stöd av centralnämnden för fastighetsdata, datasamordningskommittén,
riksförsäkringsverket, försvarets rationaliseringsinstitut, statistiska centralbyrån,
riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Uppsala och Södermanlands län, lokala
skattemyndigheterna i Uppsala, Enköpings, Jönköpings, Helsningborgs, Eslövs och
Sala fögderier, 1972 års skatteutredning samt Svenska kommunförbundet.
De regionala alternativen, antingen i enlighet med RSV:s
alternativ eller utformat som FSL:s altemativ, förespråkas av ADB-beredningsgruppen,
datainspektionen, länsstyrelsernas organisationsnämnd, länsstyrelserna i
Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands,
Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, lokala skattemyndigheterna i Stockholms, Motala,
Norrköpings, Karlshamns, Trelleborgs, Lunds, Uddevalla, Göteborgs,
Kristinehamns, Hagfors, Fagersta, Härnösands och Skelleftå fögderier,
Föreningen Sveriges länsdatachefer, Göteborgs kommun, Malmö kommun, Riksnämnden
för kommunal beredskap, Stockholms läns landsting, Sveriges industriförbund
och Svenska arbetsgivareföreningen samt överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
En rad remissinstanser tar inte ställning i frågan om val
av alternativ systemstruktur.
Prop. 1975: 57 46
6
Föredraganden
Behovet
av ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning
1963
års riksdag fattade principbeslut om övergång till automatisk dalabehandling
(ADB) inom folkbokförings- och beskattningsområdet (prop. 1963: 32, SU 1963:
41, rskr 1963: 101). Principbeslutet innebar att de flesta länsstyrelserna .skulle
förses med datamaskiner. Övergången till ADB var i huvudsak genomförd vid
årsskiftet 19671968, Från början fanns 20 datamaskiner för dessa
arbetsuppgifter, fördelade på 19 länsstyrelser. Genom bes;lut vid 1969 års
riksdag minskades antalet anläggningar till 15 i syfte att bättre anpassa
maskinkapaciteten till behoven (prop. 1969: 81, SU 1969: 82, rskr 1969: 221). F.
n. saknar tio län egen dalamaskin, nämligen Uppsala, Södermanlands, Kronobergs,
Gollands, Blekinge, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Gävleborgs och Jämtlands
län. Länsstyrelserna i dessa län replierar på anläggningar i angränsande län
för dalabesirbetning inom folkbokförings- och beskattningsområdet.
Grunddragen
i nuvarande magnetbandsorienterade ADB-system för folkbokföring och beskattning
utvecklades redan åren före 1963 och har sedan dess i stort sett bibehållits.
Utvecklingen på det administrativa området har därefter lett till ökade krav på
automatisk databehandling. Dessa krav kan enligt rikssikatteverket (RSV) inte i
längden uppfyllas inom ramen för det nuvarande systemet på gmnd av
begränsningar både i s. k. programvara och maskinutrustning. RSV framhåller att
maskinparken måste ersättas vid slutet av 1970-talet dels på grund av förslitning,
dels till följd av den tekniska utvecklingen. Innan en ny datamaskinutmstning
tas i bmk anser RSV att en total översyn av ADB-systemet måste ske. Huvuddelen
av de remissinstanser som har behandlat frågan delar denna uppfattning. Även
jag ansluter mig till den.
Ett
tidsenligt ADB-systeim på folkbokförings- och skatteområdet måste enligt RSV
vara så flexibelt att det fortlöpande kan anpassas till förändringar i
lagstiftning och i administration. Det måste också kunna tillgodose stora krav
på snEibb åtkomst av data. ADB-system som är magnetbandsorienterade uppfyller
inte dessa krav. Ett ADB-system kan däremot göras flexibelt genom att data
lagras på direktminne på ett sådant sätt att samma data kan användas för olika
tillämpningar. Även snabb åtkomst av ADB-lagrade data kan åstadkommas genom
denna lagringsteknik.
Praktiskt
taget alla remissinstanser delar denna uppfattning. Även jag anser att de
fördelar som står att vinna i utnyttjandet av modern datateknik bör utnyttjas
när ett utbyte av den nuvarande maskinparken sker, I likhet med RSV anser jag
att övergången till ett direktminnesorienterat ADB-system bör kunna leda till
effektivitetsvinster inom framför allt taxerings- och uppbiirdsfunktionerna
genom förenklad admini-
Prop. 1975: 57 47
stralion,
genom minskat uppgiftslämnande för allmänheten, arbetsgivare och andra
myndigheter saml genom en förbättrad skattekontroll. Jag vill i sammanhanget
erinra om alt de förändringar, som jag tidigare denna dag har föreslagit
beträffande skatteadministrationen i första instans, ställer stora krav på ett
modernt ADB-system.
AUmänna
frågor rörande samordning av ADB-systemet för folkbokföring och beskattning
med andra statliga ADB-system, m. m.
De
nuvarande länsanläggningarna är enligt RSV primärt avsedda för folkbokföringens
och beskattningens behov. RSV:s arbete med alt utveckla etl nytt ADB-system har
följaktligen inriktats på att tiUgodose främsl de krav som folkbokföringen och
beskattningen uppställer. De vinster som kan erhållas genom samordning av ADB-system
ligger enligt RSV framför allt i samordnat utnyttjande av registrerad information
och informationsutbyte emellan åtskilda system. Detla synsätt delas av datasamordningskommittén
som anser att samordning av information eUer data normalt inle bör ske i form
av gemensam lagring och bearbetning av data för större statliga ADB-system
ulan i form av utbyte av data. Det finns enligt kommitién en rad principiella
och praktiska skäl som talar för relativt avgränsade och tekniskt lätthanterliga
administrativa system. Bl, a. åberopas de växande kostnaderna för
systemutveckling och de sjunkande kostnaderna för maskinutrustning. Samma
uppfattning redovisas av andra centrala organ med ansvar för utveckling och
drift av ÄDB-system.
En
principiellt annorlunda inställning till samordningsfrågorna intar vissa
remissinstanser bl. a. länsstyrelserna. Enligt dessa instanser bör de nuvarande
länsdatamaskinema ses som en resurs för alt tillgodose länsstyrelsernas totala
behov av databehandling. Genom att samordna driften av flera statliga ÄDB-system
i ett regionalt mönster bör man uppnå effektivitetsvinster för de enskUda
systemen. En sådan lösning skapar, framhålls det, en tillräckligt bred bas för
att tillföra länsstyrelserna en kvalificerad utrustning och organisation för
automatisk databehandling. Av dessa skäl anser många länsstyrelser atl del fortsatta
utvecklingsarbetet för ett nytt system bör inriktas mot alt tillgodose
länsstyrelsemas behov av databehandling i stort i stället för mot enbart
folkbokföringens och beskattningens behov.
EnUgt
min mening talar mycket för att betydelsen av ett samordnat utnyttjande av
maskinutrustning har minskat. TUl denna utveckling har bl. a. bidragit det
ökade utbudet av datamaskiner av varierande sloriek, den förbättrade
möjligheten till gradvis utbyggnad och komplettering av maskinkapacitelen samt
den sjunkande kostnaden för datorutrustning. Däremot har kostnadema för
systemutveckling ökat och de svarar numera för en betydande och snabbt växande
andel av de totala databe-handlingskostnaderna. Genom denna utveckling har
behovet att så
Prop. 1975: 57 48
långt
det är möjligt minska komplexiteten i systemen blivit mer påtagligt. Jag är
dock inte beredd att nu, i avvaktan på den sammanfattande redovisningen av
datasamordningskommitténs arbete, närmare gå in på den generella
samordningsproblematiken. När det gäller den nu aktuella frågan är min
uppfattning alt man bör undvika all ytterligare komplicera det fortsatta systemutvecklingsarbetet.
Detta arbete bör därför inriktas på all i första hand tillgodose kraven från
folkbokförings- och beskattningsområdet. Detta utesluter inle all
överkapacitet kan användas för annan databehandling, t, ex. för den regionala
samhällsplaneringen vid länsstyrelserna.
Möjligheter
till samordning med andra verksamhetsområden
Många
länsstyrelser har ansett att rationaliseringsvinster bör kunna
erhållas om man samordnar det ÄDB-system för exekutionsväsendet
som RSV f. n. utvecklar med systemet för folkbokföring och beskatt
ning. I det sammanhanget har framhållits att exekutionsväsendet till
sin huvuddel får betraktas som en gren av skatteadministrationen. RSV
framhåller däremot att betydande förseningar av de båda systemen
skulle bU följden av en total samordning. Först sedan exekutionsväsen
dets och de första etapperna av folkbokföringens och beskattningens
ADB-system har genomförts bör enligt RSV frågan om en närmare tek
nisk samordning tas upp. Redan dessförinnan kan viss samordning
åstadkommas bl. a, genom grundläggande informationsutbyte och ge
mensamt utnyttjande av linjenät och terminaler. RSV:s uppfattning får
stöd av bl. a, statskontoret och datasamordningskommittén. Även jag
anser att de båda systemen t. v. bör utvecklas parallellt samtidigt som
informationssamordningen säkerställs. Frågan om en närmare teknisk
samordning får tas upp serare, a.
Vissa
remissinstanser har förordat ett samordnat utnyttjande av da-tamaskinulrustning
för det föreslagna systemet för folkbokföring och beskattning och det fastighelsdatasystem
som utreds av fastighetsdatakommittén. Såväl RSV och statskontoret som
centralnämnden för fastighetsdata, faslighelsdatakommiltén och
dalasamordningskommittén har ställt sig mycket tveksamma tUl värdet av en
sådan samordning. Även jag anser att ett samordnat utnyttjande av teknisk
utrustning för två i sig så omfattande system bör undvikas. Därmed minskar man
de risker som följer med ett komplicerat systemutvecklingsarbete. Även här bör
samordningsinsatserna i stället begränsas till att underlätta
informationsutbyte mellan systemen. Största möjliga hänsyn bör därför tas till
behovet av enhetliga definitioner och begrepp.
Den
regionala samhäUsplaneringens behov av databehandling
Databehandlingsbehovet
för den regionala samhällsplaneringen har behandlats särskilt i
utredningsarbetet. Enligt en inom statskontoret
Prop. 1975: 57 49
utförd
utredning, som har bifogats RSV:s principförslag, torde det på kort sikt vara
lämpligt alt den regionala samhällsplaneringen utnyttjar överkapacitet på
befintlig datorutmstning eller serviceanläggningar. På längre sikt skulle
samhällsplaneringen enligt utredningen kunna få tillgång tUl ett för
planeringen anpassat system. Ytterligare utredningar behövs dock för att belysa
både den centrala samt den regionala och lokala samhällsplaneringens behov av
datorkapacitet. RSV cch statskontoret ansluter sig till dessa bedömningar.
Datasamordningskommittén
menar att databehandlingen för den regionala samhällsplaneringen i huvudsak
innebär framstäUning av statistisk information. Den bör därför enligt kommitién
ses som en del av den offentiiga sektorns slalistikproduklion och vara
samordnad med denna. Kommittén framhåller vidare att frågan om behovet av databehandUng
och basdala inom samhällsplaneringen på regional nivå utreds såväl av ADB-beredningen
inom kommundepartementet som av statistiska centralbyrån inom ramen för en
särskild utredning om samordning och samarbete inom regionalslatistiken. Efiersom
m.an enligt datasamordningskommUléns mening inle bör koppla ihop dalabehandlingen
för den regionala samhällsplaneringen med databehandlingsresursema i systemet
för folkbokföring och beskattning bör man a-wakta dessa utredningar innan man
tar ställning till hur databehandlingen för den regionala samhällsplaneringen
skall organiseras i framtiden. Detta behöver enligt kommitténs mening inte ske
än på några år.
Flertalet
länsstyrelser framhåUer att samhällsplaneringen befinner sig i ett expansivt
skede och därmed har ett växande behov av dalabehandling. Man ser tillgången
till uppgifter ur folkbokförings- och beskattningssystemet som mycket
väsentligt för samhällsplaneringen. En uppbyggnad av basdataregister på
regional nivå rörande personer, fastigheter och företag samt ett samordnat
utnyttjande av innehållet i dessa register skulle medföra bättre
förutsättningar för den regionala samhällsplaneringen. Det är därför enligt
dessa länsstyrelser av stor vikt att samhällsplaneringens krav får påverka
utformningen och dimensionering av ÄDB-systemet för folkbokföring och
beskattning. Detta är särskilt betydelsefullt eftersom detta system enligt
länsstyrelserna under överskådlig tid blir det enda regionala ADB-system där
samhällsplaneringens behov kan tillfredsställas.
För
egen del viU jag framhåUa att samhäUsplaneringen fortlöpande är stadd i
utveckling. Det går enUgt min mening inte att nu få en klar uppfattning om de
informationskrav och det databehandlingsbehov som samhällsplaneringen har. Den tUl
kommundepartementet knutna ADB-beredningsgruppen undersöker dessa behov. Även
inom statistiska centralbyrån pågår f. n. utredningar om hur den regionala
samhällsplaneringens intressen skall tillgodoses. Dessa uttedningar bör
avvaktas.
4
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 57
Prop. 1975: 57 50
I
likhet med RSV och statikontoret anser jag att överkapacitet på
länsanläggningarna tUlsammans med olika serviceanläggningar t, v, kan användas
för att täcka samhällsplaneringens behov av databehandling. Del kan erinras om
att den nuvarande ADB-ulrustningen kommer att finnas kvar hos länsstyrelserna
fram till omkring år 1980. Frågan om hur databehandlingsbehovet för den
regionala samhällsplaneringen skall lösas på sikt behöver mot denna bakgrund
inte avgöras nu. Det syslem jag förordar i det följande är så flexibelt att de
regionala datorerna kan byggas ut om detta visar sig önskvärt.
Jag
vill i detta sammanhang ta upp en annan aspekt, nämligen taxornas betydelse
för fördelningim av datamaskinresurser. Efterfrågan på datamaskinkapacitet är
bl. a, beroende av om användandet av utrustningen eller informationen är
kostnadsfri eller om avgifter debiteras. RSV har föreslagit att användare
utanför systemet för folkbokföring och beskattning bör debiteras självkostnaden
för det utnyttjande som kommer till stånd. Även statskontoret,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån för fram liknande synpunkter.
Jag delar dessa synpunkter och förutsätter att debitering sker efter normen
full kostnadstäckning inom ramen för de anslag som tUldelas de skilda
sektorerna. Mer konkreta förslag bör utarbetas under det fortsatta
utredningsarbetet.
Tidplan
för genomförande av ett nytt ADB-system samt samordningen i databehandlingen
mellan folkbokföringen och beskattningen
RSV
har föreslagit att ett nytt ADB-system genomförts etappvis. Enligt förslaget
bör omläggiungen av taxerings- och debiteringsfunktionerna ske i en första etapp
år 1978. Ett nytt ADB-system för folkbokföringen skulle därefter komma i en
andra etapp. RSV anser det angeläget att omläggningen iiv taxerings- och
debiteringsfunktionerna, som beräknas ge den största rationaliseringsvinsten,
inte försenas utan genomförs år 1978. För tillfredsställande säkerhet i
genomförandet är det enligt RSV nödvändigt att upphandling av utrustning sker
under vintern 1976, att programmering på en testmaskin påbörjas under under
våren 1976, att maskinleverans och systemtest genomförs under våren 1977 och
att utbildning i de nya taxeringsrutinerna ges under hösten 1977. Såvitt RSV
kan bedöma ställer inte taxerings- och debiteringsfunktionerna omedelbart krav
på terminaltillgång. Därför kan termmalanslutningen, som är en tekniskt
komplicerad del av systemet genomföras något senare.
Majoriteten
av remissinstanserna tUlstyrker den av RSV föreslagna etappindelningen. Vissa remissinstanser
anser dock, med hänvisning till länsstyrelsernas arbetsgmpp (LAG), att folkbokföringsfunklionen
borde utgöra den första etappen. Detta motiveras av att komplexiteten i systemutvecklingen
skulle minska om det mindre omfattande folkbokföringssystemet utvecklades före
taxerings- och debiteringsfunktionerna.
Prop. 1975: 57 51
Vidare
anser LAG, i likhet med flera länsstyrelser, att RSV inte bör inleda sin
huvudstudie innan länsstyrelsernas krav på samordning mellan olika ADB-system
och behov av regional databehandlingskapacitet har utretts,
Datasamordningskonunittén
har i sitt remissvar påpekat att systemet för folkbokföring och beskattning bör
ses som två, nära integrerade system. Frågan huruvida databehandlingen för
folkbokföringen bör ske i ett fristående system eller ingå i något annat system
bör enligt kommittén klarläggas närmare i samband med att frågan om ett eventuellt
s. k. basregister för fysiska personer behandlas. Statskontoret utreder f, n,
på kommitténs uppdrag behovet och tänkbar utformning av elt sådant basregister.
Även datainspektion har föreslagit inrättande av ett Uknande register.
Jag
delar RSV:s uppfattning att taxerings- och debiteringsfunktionerna bör komma i
en första etapp. Det är nämligen enligt min mening angeläget alt realisera de
möjliga rationaliseringsvinsterna utan onödig fördröjning.
Jag
anser vidare att skäl talar för att man inte nu genomför några mera
genomgripande förändringar i ADB-systemet på folkbokföringsområdet bl. a. i awaktan
på ställningstagande till folkbokföringens framtida utformning och
organisatoriska anknytning samt statsmakternas ställningstagande till frågan
om inrättande av ett eventuellt basregister för fysiska personer.
Alternativa
principiella systemförslag
RSV
har redovisat tre alternativa systemskisser av principiell innebörd, som utgör
underlag för redovisade kostnadsberäkningar. Alla alternativen medger
riksåtkomst av information via terminal hos lokal skattemyndighet, länsstyrelse
öch RSV. Utskrifter av bearbetad information fömtsätts i samtliga alternativ
ske hos länsstyrelse.
Regionalt
system: Registerföring och utskrift sker på 14 regionala anläggningar. Ett
referensregister ger möjlighet till riksåtkomst.
Central/regionalt
system: Registerföring sker på en för länsstyrelserna gemensam anläggning.
Kontroll av indata samt utskrifter från magnetband görs på 14 regionala
anläggningar. Utskriflsbanden blir kvar inom regionerna och bildar där
grundregister, som kan bearbetas maskinellt.
Centralt
system: Registerföring sker på en för länsstyrelserna gemensam anläggning.
Utskrifter från magnetband görs på 14 regionala s. k. off-line-radskrivare.
RSV
framhåller att de tre redovisade systemalternativen är principlösningar.
Detaljutformningen kan ske först sedan systemarbetet har kommit relativt långt.
Prop. 1975: 57 52
Systemalternativens
karaktär av principlösning är enligt RSV särskilt framträdande för det
central/regionala alternativet. I principlösningen förutsätts för detta
alternativ att registerföring sker centralt. Vid detaljutformning av
alternativet kommer det sannolikt alt visa sig att ytterligare bearbetningar
och kanske också viss registerföring, t. ex. register över fastigheter, bör ske
regionalt, RSV framhåller vidare att datorernas sloriek och antal inte heller
kan bestämmas förrän systemarbetet kommit längre än f, n. Alla de regionala
datorerna behöver inte ha samma kapacitet. De kan i slor uisträckning anpassas
efter behoven,. Detta skulle öka möjligheterna att förse flera länsstyrelser än
i dagsläget med egen dator, särskUt de länsstyrelser som tidigare haft datorarUägg-ning
och därför har tillgång tUl lämpliga lokaler. Smidigheten i systemet skulle
därigenom öka.
MöjUgheterna
alt variera de regionala datorernas kapacitet och antal är enligt RSV mindre i
det regionala systemet. De regionala datorerna skall nämligen i detta syslem
administrera en databank med terminalkommunikation. Detta kräver så stor
datorkapacitet att anskaffning av flera än 14 regionala datorer av ekonomiska
skäl inte förefaller realistiskt. Snarare ligger en minskning av antalet
närmare till hands.
Ett direktminnesorientera.t
ADB-system beräknas ge möjlighet till rationaliseringsvinster hos
folkbokförings- och skattemyndigheter i storleksordningen ca 30 milj. ks. per
år. Omkring två tredjedelar härav bedöms kunna erhållas Inom taxerings- och
debiteringsfunktionen.
RSV:s
och statskontorets berälcning av kostnaderna för nödvändiga investeringar (uikl.
investeringar i genomförandearbetet) och årliga löpande kostnader för de tre
alternativen samt för elt omräknat nulägessystem, i vilket endast sker utbyte
av de nuvarande datamaskinerna, framgår av följande uppställning. Beloppen
anges i milj. kr. exkl. mervärdeskatt. De löpande kostnaderna avser tiden
efter det att systemet har tagits i full drift och inkluderar inte
avskrivningar.
Ärlig löpande
Investering
kostnad
52
9
122
16
87
11
78
9
Omräknat
nulägessystem Regionalt system Central/regionalt system Centralt system
RSV
har vidare gjort en ekonomisk värdering som visar samma relation mellan de tre
systemalternativen. Sammanfattningsvis konstaterar RSV att samtliga
systemalternativ visar god lönsamhet.
Föreningen Sveriges
länsdatachefer (FSL) har i en PM redovisat ett eget förslag tiU utformning av ADB-systemet
för folkbokföring och beskattiiing. Föreningens systemalternativ påmiimer om RSV:s
regionala alternativ. Den grundläggande skillnaden ligger i maskinerna och
deras antal. I FSL:s alternativ föreslås att 19 länsstyrelser utrustas med
Prop. 1975: 57 53
egna
dataanläggnlngar. Registerföring och utskrift sker på dessa regionala anläggnmgar
och på en anläggning för referensregister med möjlighet till riksåtkomst av
data. Varje regions anläggning byggs upp med två minidatorer där den ena
utnyttjas enbart för folkbokförings-och beskattningssystemet. Den andra
minidatorn avses utnyttjas för andra behov och ansluts direkt till den
regionala databanken.
De
av RSV gjorda bedömningarna med utgångspunkt i olika faktorer av betydelse för
val mellan de tre systemalternativen kan sammanfallas på följande sätt. Varje
alternativ har sina särskilda för- och nackdelar. Ingen enstaka faktor är
tillräcklig för att avgöra valet av systemalternativ, utan en sammanvägning
måste ske. Alla alternativen bedöms dock genom möjlighet tUl direktåtkomst av
dala kunna ge en bättre funktionsduglighet än nuvarande system. De faktorer som
bedöms ha betydelse för val av systemalternativ är enligt RSV i huvudsak
följande:
beslutsfunktioner
kostnader
säkerhet
smidighet
beredskaps- och krigsförhåUanden
integritet
tillgång till regional dalamaskinkapacilet
utvecklingsmöjligheter
lokaliserings- och
näringspolitiska frågor.
En
jämförelse mellan det centrala och det central/regionala systemet ger enligt
RSV vid handen att driftkostnaderna och avskrivningar för det centrala systemet
är ca 36 milj. kr, lägre per år än för det central/ regionala. Det centrala
systemet ligger emellertid från smidighetssynpunkt klart efter det
central/regionala, RSV bedömer totalt sett det central/regionala systemet som
klart överlägset det centrala.
Motsvarande
jämförelse mellan det regionala och central/regionala systemet visar enligt RSV
att driftkostnader och avskrivningar för det central/regionala systemet är ca
1012 milj. kr, lägre per år än för det regionala systemet. Funktionssäkerheten
bedöms vara hög och fullt acceptabel för båda alternativen. Det
central/regionala systemet förutsätts dock ge högre säkerhet än det regionala.
Även systemomläggningen bedöms kunna ske på ett säkrare sätt i det
central/regionala systemet. Möjligheterna att förse flera länsstyrelser än i
dag med datorer är avgjort slörre i det central/regionala än i det regionala
systemet.
Detta
kan öka smidigheten i det central/regionala systemet och i detta avseende göra
det helt likställt med det regionala. Sammanfattningsvis anser RSV att det
central/regionala systemet bör ges företräde framför det regionala.
RSV:s
förord för det central/regionala alternativet får stöd av stats-
Prop. 1975: 57 54
kontoret
saml en rad remissorgan, bl, a, centralnämnden för fastighetsdata, försvarets
rationaliseringsinstitut, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån,
dalasamordningskommittén och ett par länsstyrelser.
En
annorlunda uppfattning redovisas av många remissinstanser, framför allt
länsstyrelser. Länsstyrelserna har i allmänhet ansett att ett regionalt system
är att föredra framför ett centralt eller central/regionalt. Avgörande för
denna uppfattning är främst att ett regionalt system enligt dessa
remissinstanser ger större smidighet, bättre tUlgång till regional
datorkapacitet samt bättre tillgodoser de krav som ställs under beredskaps-
och krigsförhållanden. Länsstyrelserna anser vidare att ett regionalt system
är att föredra i alla de hänseenden som jag har nämnt i det föregående. De har
också varit kritiska mot de kostnadsberäkningar som RSV har redovisat och anser
att det alternativ som FSL har föreslagit är ur kostnadssynpunkt helt
jämförbart med RSV:s central/regionala system. Flertalet länsstyrelser har
begärt att FSL:s alternativ skall noggrant utvärderas innan b(slut fattas om
systemstruktur.
FSL:s
alternativ har remitterats till datasamordningskommittén för en utvärdering, I
sitt remissvar anför kommittén att FSL:s system bygger på avancerad teknik som
ännu inte praktiskt har prövats och som i vissa delar ännu inte är utvecklad.
Kommittén anser att det föreligger en betydande osäkerhet beträffande möjligheten
att använda denna typ av datorer för de ändamål som det är fråga om i detta
sammanhang, I varje fall förefaller det uteslutet att minidatorer kan komma i
praktiskt bruk i sådan tid att de utan större risk för förseningar kan användas
i systemet för folkbokföring och beskattning på det sätt som FSL har
föreslagit. Datasamordningskommittén konstaterar vidare att för en kostnad
motsvarande den merkostnad som man kan räkna med i elt regionalt alternativ
(2030 milj. kr. i investeringskostnader och ca 5 milj. kr. i årliga
driftkostnader), bör det vara möjligt att förse samtliga län med regionala
datorer och/eller i varierande utsträckning bygga ut de regionala datorerna i
ett central/i-egionalt alternativ med hänsyn till de olika regionernas behov om
delta -visar sig önskvärt.
Det
är enligt min mening väsentligt att ADB-systemet för folkbokföring och
beskattning på grund av sin storlek, komplexitet och känslighet från
användningssynpunkt baseras på en väl beprövad och tillförlitlig teknik. Jag
anser det vidare angeläget att den av RSV uppgjorda tidplanen så långt möjligt
kan hållas. Det torde inle vara möjligt att genomföra FSL:s förslag inom den
tidsramen med den datorutrustning och till de kostnader som föreningen har
förutsatt. Att basera den här aktuella datafunktionen på en maskin- och
systemlösning som ännu ej praktiskt prövats i datasystem av den storleksordning
det här är fråga om innebär enligt min mening för stora risker. Jag övergår nu tiU
att närmare diskutera de faktorer som är avgörande vid elt val av systemstruktur.
Prop. 1975: 57 55
Jag
har fäst stort avseende vid kostnadsskiUnaderna mellan alternativen. Det har
därvid inte funnits anledning att ifrågasätta RSV:s bedömning, nämligen alt elt
regionalt altemativ medför 3040 % högre investeringskostnader och ca 40 %
högre löpande årliga driftkostnader än ett central/regionalt alternativ.
Vad
gäller drifuäkerheten bygger det central/regionala alternativ som RSV har
föreslagit i allt väsentligt på beprövad teknik. Inom förvaltningen har under
de senaste åren likartade system byggts upp. Stora risker för avsevärda
fördyringar Ugger i att inte utnyttja beprövad teknik för ett system med den
omfattning och komplexitet som systemen för skatteadministrationen och
folkbokföringen har.
Många
länsstyrelser har hävdat alt det nya systemet för folkbokföring och beskattning
utifrån näringspolitiska utgångspunkter bör ges en utformning som möjliggör för
svensk dataindustri alt konkurrera vid upphandlingen. Med den
produktinriktning som de svenska datatillverkama numera har är enligt min
uppfattning möjligheterna för dessa företag att konkurrera om en order väsentiigt
större i ett central/regionalt system än i ett regionalt.
När
det gäller beredskaps- och krigsaspekterna lorde möjligheterna all bibehålla
driften av åtminstone delar av ADB-systemet under beredskapsförhållanden vara
större i etl regionalt system. Detta med hänsyn framför allt till alt effektema
av ett totalt haveri blir mindre om registerföringen är spridd. Jag har i det
system jag förordar i det följande tagit hänsyn till dessa aspekter.
Länsstyrelserna har
utifrån regionalpolitiska utgångspunkter framfört farhågor for att en övergång
till central registerföring skulle innebära en uttunning av kännedomen om ADB
inom regionerna. Enligt RSV kommer emellertid ADB-personalen vid en sådan
övergång endast att minska med ell fåtal operatörer eller servicetjänster per
region. När det gäller kvalificerad ADB-teknisk personal för programmering m. m.
blir skUlnaden mellan ett regionalt och etl central/regionalt syslem obetydlig
eftersom systemutvecklingen vid ett för hela landet enhetligt skattesystem
måste ske centralt.
För
egen del anser jag att tillgång tUl ADB-kunnande och datorkapacitet kan ha
betydelse för den regionala utvecklingen bl. a. genom att underlätta
användandet av ADB-teknik både i planeringssammanhang och i administrativa
verksamheter. Valet mellan ett central/regionalt eller regionalt system
påverkar dock enligt min mening inte i någon större ulslräckning tillgången
till ADB-kunnande I regionerna eftersom systemutvecklingen i skattesystemet
måste ske centralt oavsett vilkel alternativ man väljer. TiUgången till
regional datorkapacitet bestäms huvudsakligen av det antal regioner som får
egen datorutrustning. Möjligheterna att lill en rimlig kostnad variera de
regionala datoremas kapacitet och antal är enligt min mening större i det
central/regionala syste-
Prop.
1975: 57 56
met. I det följande kommer jag att föreslå ett system som
i förhållande till det central/regionala systemet innebär en utökad regional
register föring. Vidare kommer jag att förorda en utbyggnad och komplette ring
av de regionala datorerna.
Vissa länsstyrelser har uttryckt farhågor för att en
central registerföring skulle medföra en centralisering av
beslutsfunktionerna. Jag vill i det sammanhanget framhålla att den tekniska
utvecklingen har nått en nivå som i hög grad medger alt arbetsformer och
organisation utformas oberoende av den teknik som utnyttjas. Härigenom kan
beslutanderätten i olika frågor förläggas tUl lämpliga nivåer oberoende av om
informationen fysiskt lagras centralt eller regionall så länge tillgången till
information finns på båda nivåer.
Möjligheterna att på etl smidigt sätt göra omplaneringar
av databearbetningar vid oUka störningar har av en del länsstyrelser ansetts
tala för en regional lösning. Det väsentliga har härvid varit att ha tUlgång
till en datamaskin över vUken länsstyrelsen själv förfogar.
Integritetsaspekterna behandlas av flera remissinstanser.
Datainspektionen, liksom de flesta länsstyrelserna, anser att man i elt
regionalt system skapar bättre garantier mot otillbörligt intrång i den
personliga integriteten.
Vid ett ställningstagande t;ill vilket ADB-system som bör
väljas måste självfallet såväl inlegritetsskyddsaspekter som önskvärdheten av
ett smidigt system tUlmätas stor betydelse. I det i förhållande till RSV:s
förslag modifierade syslem som jag kommer att förorda i det följande kommer
enligt min mening de nämnda synpunkterna att väl tillgodoses. Jag förutsätter
att det fortsatta utvecklingsarbete, såsom RSV har räknat med, kommer att
bedrivas i nära samarbete med datainspektionen.
Förslag till systemstruktur
Vid remissbehandlingen har en av de väsentligaste frågorna
gällt var registren skall föras. En betydande remissopinion, främst företrädd
av länsstyrelserna, förespråkar en regional registerföring. Frän länsstyrelsernas
sida har sålunda bl. a. hävdats att man har stort behov av snabb och smidig tUlgång
tUl den information som lagras i systemet för folkbokföring och beskattning.
Man befarar att om informationen huvudsakligen lagras i gemensamma register
för hela landet kommer de enskilda länsstyrelsernas krav på
informationstillgång att bli svåra att tillgodose.
Andra remissinstanser har betonat vikten av riksåtkomst av
viss information och förordat en central registerföring. RSV har i sitt
principförslag framhållit att olika former av registerföring kan tänkas. Vissa
register, t. ex, register över fastigheter, skall enligt förslaget kunna föras
regionalt, medan andra register där behovet av riksåtkomst är större förs
centralt. Även en viss dubbellagring av register både centralt och regionalt skuUe
enligt RSV:s förslag kunna förekomma.
Prop. 1975: 57 57
Jag
har tagit intryck av de önskemål som har framförts från länssly-relsehåll om
bättre tillgång till de data som lagras i systemet för folkbokföring och
beskattning. För att såvUt möjligt tUlgodose önskemålen har jag låtit undersöka
möjUgheterna att i ökad grad föra register regionalt utan att förlora de
väsentligaste rationaliseringsvinsterna som RSV:s förslag innebär.
De
beräknade rationaliseringsvinsterna i ett nytt ADB-system ligger huvudsakligen
inom skatteområdet. Det är också inom detta område som behovet av ett gemensamt
register för hela riket och lagring av data på direktminnen är mest
framträdande. Vissa av de rationaliseringsåtgärder som har föreslagits av RSV:s
och statskontorels utredning om taxeringsorganisalionen i första instans m. m. (RS-utredningen)
är knappast möjliga att genomföra om skatteregistrel i bearbetningssladiet är
uppdelat på länsregisler.
För
att minska omfattningen av den centrala registerföringen och tillgodose
länsstyrelsernas krav på att regionalt ha direkt tillgång till aktuell
information inom folkbokförings- och beskattningssystemet kan en lösning enligt
vad jag kommer att ange i det följande vara lämplig för registerföringen inom
de fyra huvudområden det här gäller, dvs. fastighetsredovisningen,
personredovisningen, organisationsdala och skatteredovisningen. Inom samtliga
dessa områden förs f, n. register på länsstyrelserna i form av faslighetsband,
personband, register över juridiska personer (s. k. J-band) och skatleband.
När
det gäller fastighetsredovisningen har redan RSV i sitt principförslag angett
alt den kan ske regionall. Jag förordar att så sker.
Jag
har i det föregående berört frågan om personredovisningen. Skäl talar för alt
man inte vidtar några mer genomgripande förändringar av ADB-systemet på
folkbokföringsområdet i avvaktan på stäUningstagande till folkbokföringens
framtida utformning och organisatoriska anknytning samt statsmakternas beslut
i frågan om ett eventuellt basregister för fysiska personer. Motsvarigheten
till det nuvarande personbandet bör även i fortsättningen föras regionalt.
Därmed får länsstyrelserna samma tillgång som nu till aktuella persondata.
Skatteregistret kan få tUlgång till persondata på ungefär samma sätt som övriga
ÄDB-system inom förvaltningen, exempelvis socialförsäkringssystemet.
Enligt
lagen (1974: 174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m, fl., som
träder i kraft den 1 juli 1975, skaU organisationsnummer tilldelas sådana
personer. RSV skall föra register över tilldelade organisationsnummer.
I
principförslaget för nytt system för folkbokföring och beskattning och i RS-utredningens
förslag till omläggning av skatteadministrationen har diskuterats ett
organisationsregister, som innehåller alla juridiska personer som driver
rörelse eller annan verksamhet samt alla fysiska personer som har någon
anställd eller driver rörelse. Ett sådant register
Prop. 1975: 57 58
ger
förutsättningar för elt enkelt informationsutbyte emellan skatteförvaltningens
olika enheter. Registret har förutsatts vara lagrat centralt och åtkomligt via
terminal,
Organisalionsnummerregislret
motsvarar för de juridiska personernas del det av datainspektionen föreslagna
centrala uppdaterings- och sök-regislret för fysiska personer. Det tidigare
nämnda organisalionsregist-ret har däremot karaktär av skatteregister. Om båda
dessa register inrättas och görs lätt tillgängliga för länsstyrelserna
bortfaller behovet av det nuvarande registret över juridiska personer. Om
länsstyrelserna skulle ha behov av elt aktuellt regionalt register över
organisationer kan ett sådant föras till en relativt låg kostnad.
Skalteregistret
tillskapas från person- och organisationsregistren med sikte på att innefatta
alla skattskyldiga för etl visst inkomstår. Registret byggs successivt upp och
kompletteras med uppgift om erlagda skatter för att i slutskedet tillföras
uppgift om taxeringsnämndernas beslut om åsalt taxering, debiterade avgifter m,
m. Fram till dess att registret kan användas för utskrift av taxeringslängd
fungerar det som ett internt ar-betsregister för skatteredovisningen. Först
sedan uppgift om åsätt taxering föreligger är informationen i skatteregistret
av värde utanför beskattningsområdet. Därefter kan registerinformationen tas
ut länsvis för att bearbetas vidare vid de regionala anläggningarna.
Om
skatteregistret under den tid det fungerar som arbetsregister lagras samlat
för alla län blir det avsevärt enklare och billigare att utföra de uppgifter
som för skattesystemet bör utföras med hjälp av ADB, För att
skattemyndigheterna skall få snabb tillgång till information ur skatteregistret
bör de vara anslutna med terminal till detta register.
För
att tillgodose länsstyrelsernas krav på regional tillgång till aktuell
information inom systemet och register för maskinell bearbetning kan frågan om registerföring
enligt min mening sammanfattningsvis lösas på följande sätt utan att man går
miste om de väsentligaste rationaliserings--vinstema i RSV:s förslag:
regional registerföring avseende
fastighetsredovisningen
regional registerföring av;5eende
folkbokföringen
regional och central registerföring
av juridiska personer som driver rörelse eller annan verksamhet samt fysiska
personer som driver rörelse eller har någon anställd (organisationsregister)
central registerföring av arbetsregister
för beskattningen omfattande samtiiga skattskyldiga och med central
skatteuträkning med terminalåtkomst för skattemyndigheterna och med
färdigställt skatteregister i regionerna.
Merkostnaderna
för ett system med blandad regional och central registerföring i enlighet med
vad jag har beskrivit i det föregående, torde i förhållande till elt
central/regionalt system enligt RSV:s förslag uppgå till mellan 2 och 3,5 milj.
kr. i investeringskostnad. Någon större skillnad i driftkostnader torde inte
uppkomma.
Prop. 1975: 57 59
Sammanfattningsvis
innebär mitt förslag att länsstyrelserna får samma regislertUlgång som idag. De
får därutöver terminalåtkomst till centralt sökregister över fysiska personer
och ett organisationsregister enligt tidigare definition genom ett för riket gemensamt
skalteregister. Därmed har i huvudsak länsstyrelsernas krav tillgodosetts när
det gäller tUlgång till den information som lagras i systemen för folkbokföring
och beskattning. Det bör vidare i det förordade alternativet finnas goda
möjligheter att lill en rimlig kostnad variera de regionala anläggningarnas
kapacitet och antal. Dessa möjligheter bör belysas särskilt i det fortsatta utrednings-
och upphandllngsarbetet. Jag är bl. a. med hänsyn tUl betydelsen för den
regionala utvecklingen av tUlgång till data och databehandlingskapacitet
beredd att förorda att en viss merkostnad för en sådan utbyggnad och
komplettering av de regionala datorerna godtas.
Jag
förordar att de nya systemen för folkbokföring och beskattning utvecklas i
enlighet med vad jag har anfört i det föregående.
Med
hänvisning tiU vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
godkänna den inriktning av det fortsatta utvecklingsarbetet med ADB-system för
folkbokföringen och beskattningen som jag har angett i det föregående.
Beslut
Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt
fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975: 57 (,0
Innehållsförteckning
1. Inledning
....................................................... .. 2
2. Riksskatteverkets
principförslag ........................ 4
Behovet
av ett nytt system ............................. 4
Rationaliseringsmöjligh 4
Samordning med verksamheter utanför RSV:s ansvarsområde 5
Genomförande av ett nytt ADB-system och plan för huvud
studie ....................................................... .. 7
Alternativa
principieUa syslemförslag .................. 8
Bedömning
av altemativa principiella systemförslag 11
3.
Statskontorets
samrådsyttrande ...................... .. 16
4.
Föreningen Sveriges länsdatachefers
förslag till principiell sys-
temlösning
.............................................. 21
5. Remissyttranden
............................................. . 24
Behovet
av ett nytt system ............................ 24
Allmänna
frågor rörande samordning av statliga ADB-system 24
Rationaliseringsmöjligheter inom RSV:s ansvarsområde .... 27
Samordning med verks;amheter utanför RSV:s ansvarsområde 27
Tidplan för genomförande av ett nytt system samt samord
ningen i dalabehandlingen mellan folkbokföringen och be
skattningen ................................................. . 33
Bedömning
av altemativa principiella systemförslag 35
6. Föredraganden
.............................................. 46
Behovet
av ett nytt ÄDB-system för folkbokföring och be
skattning ................................................... . 46
Allmänna
frågor rörande samordning av ADB-systemet för folkbokföring och beskattning med
andra statliga ADB-
S3'stem,
m, m............................................. . 47
Möjligheter
till samordning med andra verksamhetsområden 48
Den
regionala samhäUsplaneringens behov av databehandling 48
Tidplan för genomförande av ett nytt ADB-system samt sam
ordningen i dalabehandlingen meUan folkbokföringen och
beskattningen
........................................... . 50
Alternativa
principiella systemförslag .................. . 51
Förslag
till systemstruktur ............................. . 56
KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1975 750H3
Doktrin (3)
- Per Jonas Nordell, Avtalsfrihet och prisinformation, SvJT 1995 s. 132, på s. 137 · Fritt tillgänglig
- Utredningar, FT 1976 nr 2 s. 100 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
- Utredningsuppdrag, FT 1976 nr 2 s. 99, på s. 100 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
41 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (38)
38 kopplingar i 25 dokument.
- Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
- Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
- Prop. 1981/82:118 om åtgärder för de små och medelstora företagen samt om innovationspolitikens inriktning s. 28 i texten
- Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
Doktrin (3)
3 kopplingar.
- SvJT 1995 s. 132 Per Jonas Nordell, Avtalsfrihet och prisinformation s. 137 i texten
- FT 1976 s. 100 Utredningar s. 100 i texten
- FT 1976 s. 99 Utredningsuppdrag s. 100 i texten